Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N.-o 122.
1
N:o 122.
Kungl. May.ts näcliga proposition till Riksdagen angående
uppförande af byggnader för telegrafverkets behof i Stock¬
holm och i Göteborg; gifven Stockholms slott den 27
mars 1908.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
dels medgifva:
att för telegrafverkets behof må inköpas tomterna n:r 3, 21, 22
och 25 i kvarteret Jericho i Stockholm för 646,000 kronor och att å
nämnda tomter må uppföras en telefonstationsbyggnad för en kostnad
ej öfverstigande 914,000 kronor;
att å telegrafverket tillhörig tomt i Göteborg må uppföras en sta¬
tionsbyggnad för en kostnad icke öfverstigande 1,251,000 kronor;
att för gäldande af den vid tillträdet förfallna del af köpeskillingen
för tomterna i kvarteret Jericho i Stockholm äfvensom för byggnads¬
arbetenas påbörjande å samma tomter må användas de för utvidgning
af telegrafverkets lokaler i Stockholm reserverade medel, 500,000 kronor,
äfvensom det belopp, 500,000 kronor, som af det utaf 1907 års Riks¬
dag anvisade byggnadslån å 3,000,000 kronor afsetts för stationsbyggnad
i Stockholm; samt
att för påbörjande af byggnadsarbetet i Göteborg må användas det
belopp, som, efter gäldande af köpeskillingen för den i nämnda stad
inköpta tomt, återstår af de 900,000 kronor utaf samma byggnadslån,
som afsetts för inköp af tomt och uppförande af stationsbyggnad i
Göteborg;
dels ock bemyndiga riksgäldskontor att tillhandahålla telegrafsty¬
relsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets behof i
Bih. till Rihsd. Prat. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 95 Raft. (N:o 122.) 1
2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor att, i män
af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröf-
vadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta,
motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande
till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från
första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån tele¬
grafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetal¬
ningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret
tillkännagifvas.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Hugo Hamilton.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
3
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
mars 1908.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Roos,
Swartz,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,
Malm.
Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:
Uti underdånig skrifvelse den 2 mars 1908 har telegrafstyrelsen
inkommit med framställning beträffande uppförande af telegraf- och
telefonstationsbyggnader i Stockholm och i Göteborg.
A. Stationsbyggnader i Stockholm.
Till en början tillåter jag mig erinra, hurusom telegrafstyrelsen
redan i underdånig skrifvelse den 18 november 1904 med förslag till
stater för år 1906 gjorde framställning om reserverande af medel för
utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 122.
Styrelsen anförde därvid, bland annat, följande:
År 1870 hade från öfverintendentsämbetet till telegrafverket för
kostnadsfritt begagnande öfverlämnats de tre nedre våningarna af då¬
varande byggnad å den statsverket tillhöriga tomten n:r 1 i kvarteret
iEolus med adressnummer 2 vid Skeppsbron i Stockholm, hvari då
inrymts såväl telegrafstyrelsens som telegrafstationens lokaler. Denna
byggnad hade i början af 1880-talet i sin helhet ställts till telegraf¬
styrelsens förfogande.
Till följd af såväl ökningen af telegrafadministrationens personal
som telegrafrörelsens starka utveckling och telefonrörelsens snabba till¬
växt efter det telegrafverket erhållit bemyndigande, första gången genom
nådigt bref den 10 juni 1881, att bedrifva sådan rörelse, hade de åt
telegrafverket upplåtna utrymmena blifvit för små för behofvet, så att
telegrafstyrelsen år 1891 måst gå i författning om förhyrande i en
bredvid liggande fastighet, n:r 2 och 3 i nämnda kvarter med adress¬
nummer 8 Slottsbacken och 1 Österlånggatan, hvilken fastighet för
ändamålet inköpts af telegrafverkets pensionsinrättning, af en större
våning, hvari inrymts en del af administrativa byråns lokaler. Telegraf¬
styrelsen hade därefter varit nödsakad att i allt högre grad fylla behofvet
af ökadt utrymme genom ytterligare förhyrande af lokaler i pensions-
inrättningens tillgränsande fastigheter.
Under tiden hade äfven det till telegrafstyrelsens disposition ställda
huset vid Skeppsbron utvidgats. Enligt nådigt bref den 9 april 1897
hade öfverintendentsämbetet ålagts att för en kostnad, ej öfverskjutande
113,730 kronor, utföra en tillbyggnad till nämnda hus, för hvithet
ändamål 1897 års Riksdag anvisat anslag. Tillika hade genom berörda
nådiga bref förordnats att, sedan tillbyggnadsarbetet blifvit afslutadt,
telegrafstyrelsen skulle öfvertaga vården och underhållet af det ifråga¬
varande huset, livilket i likhet med andra telegrafverket tillhöriga bygg¬
nader skulle i verkets räkenskaper uppföras bland verkets tillgångar.
I enlighet med nådigt bref den 26 maj 1899 hade därefter verkställts
en påbyggnad af telegrafverkets hus vid Skeppsbron, för hvilket ändamål
1899 års Riksdag anvisat ett anslag af 27,000 kronor äfvensom med-
gifvit, att ett odisponeradt belopp af 7,036 kronor 27 öre af nyssnämnda
tillbyggnadsanslag finge därtill användas.
I större eller mindre grad blefve samtliga af telegrafstyrelsen samt
distrikts- och lokalförvaltningarna disponerade lokaler i ofvannämnda
fastigheter under de närmaste åren i behof af ökadt utrymme. De af
telegrafstyrelsen för egen del använda lokalerna vore redan då alldeles
otillräckliga för sitt ändamål. Till tjänsterum hade måst tagas i anspråk
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
eu mängd utrymmen, som vore för sådant ändamål synnerligen olämpliga
och i flera fall redan af sanitära skäl icke kunde i längden därtill anlitas.
Äfven både till stort hinder för det ostörda arbetet beträffande åtskilliga
fall alltför många tjänstemän måst sammanföras i samma arbetsrum.
Telegrafstationens lokaler vore för det dåvarande tillräckliga, men
en utvidgning' af desamma syntes möjligen redan inom få år blifva af
behofvet påkallad för fyllande af korrespondensens ökade kraf.
Telefonstationen vore inredd på sådant sätt, att den kunde för de
närmaste åren mottaga det beräknade antalet nytillkommande abonnenter
äfvensom de nya linjer, hvilka blefve behöfliga dels till kringliggande
orter och dels till aflägsnare platser.
De dåvarande lokalerna lämnade tillfälle till en utvidgning med
omkring 4,700 abonnentledningar, hvarefter de åt förbindelseledningar
eller den så kallade landslinjeexpeditionen upplåtna rum behöfde tagas
i bruk för ytterligare utvidgning af lokalexpeditionen och således nytt
utrymme måste beredas åt landslinjeexpeditionen. För en tid af ytter¬
ligare 4 eller 5 år kunde således den dåvarande telefonlokalen anses
komma att motsvara behofvet.
Såsom af denna redogörelse framginge, måste telegrafstyrelsen vara
betänkt på att inom en icke aflägsen framtid anskaffa betydligt utvidgade
lokaler i Stockholm.
För telegrafstyrelsens eget, mest trängande behof kunde detta senast
finn 1906 års höst låta sig göra genom förhyrande af de lokaler i
pensionsinrättningens hus, som ännu vore åt enskilda personer upplåtna.
Beträffande åter särskild! telefonstationen vore detta omöjligt, utan måste
antingen närliggande fastigheter ombyggas och förenas med telegraf¬
verkets nuvarande hus, eller också ett helt och hållet nytt hus uppföras
å tomt, som för ändamålet kunde förvärfvas å annan plats i hufvud-
staden, om telefonrörelsen därstädes skulle kunna utvecklas utöfver hvad
förut sagts.
Vare sig emellertid den ena eller den andra utvägen komme att
anlitas, blefve dock kostnaden så betydlig, att det syntes vara ound¬
gängligt att för ändamålet anlita telegrafverkets vinstmedel från flera
statsregleringsperioder. Det syntes telegrafstyrelsen därför nödvändigt,
att, ehuru telegrafstyrelsen då ännu icke vore beredd att afgifva förslag-
till de för ifrågavarande behof lämpligaste anordningarna, redan af
1906 års vinstmedel från rörelsen finge, i likhet med hvad som enligt
Riksdagens år 1896 fattade beslut hade skett för anskaffande af medel
för uppförande af ett nytt posthus i Stockholm, för utvidgning af tele¬
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
grafverkets lokaler i hufvudstaden reservera så stort belopp, som lämp¬
ligen kunde för ändamålet disponeras.
På grund af hvad sålunda anförts hade telegrafstyrelsen för ifråga¬
varande ändamål inberäknat ett belopp af 100,000 kronor i det under
rubriken »Fastigheter» i förslaget till 1906 års stater uppförda anslag.
Uti statsverkspropositionen till 1905 års Riksdag föreslog Kungl.
Maj:t också, bland annat, att för utvidgning af telegrafverkets lokaler i
Stockholm finge reserveras ett belopp af 100,000 kronor; och blef detta
förslag bifallet af Riksdagen, som förklarade sig anse detsamma vara
på goda skäl grundadt.
Sedan telegrafstyrelsen därefter i förslaget till 1907 års stater för
ifrågavarande ändamål upptagit 200,000 kronor samt Kungl. Maj:t i
statsverkspropositionen till 1906 års Riksdag framställt förslag därom,
medgaf Riksdagen, att för ändamålet finge reserveras ytterligare ett
belopp af 200,000 kronor.
I sin underdåniga skrifvelse den 30 november 1906 angående för¬
slag till utgiftsstater för telegrafverket för år 1908, däri telegraf¬
styrelsen uti det under rubriken »Fastigheter» uppförda belopp 1,000,000
kronor för nyssberörda ändamål inberäknat ett belopp af 200,000
kronor, anförde telegrafstyrelsen bland annat följande.
Behofvet af större lokaler för telefonstationen i Stockholm hade
blifvit allt mer trängande. Telefonnätet hade där hastigt utvecklat sig
så att — såsom framginge af en i skrifvelsen intagen öfversikt —
antalet apparater, som vid slutet af år 1896 uppgått till 3,670, vid 1905
års slut ökats till 13,954.
Med en sådan ökning i antalet telefonapparater kunde den dåvarande
stationslokalen endast för få år bereda tillräckligt utrymme för de
anordningar, som erfordrades för betjänande af det stigande antalet
abonnenter.
Äfven telegrafstationen vore i den närmaste framtiden i behof af
ökadt utrymme. Då alla för ändamålet lämpliga lokaler i pensions-
inrättningens bredvidliggande hus redan vore af telegrafstyrelsen för¬
hyrda, kunde ej heller detta behof med dåvarande resurser tillfredsställas.
Då telegrafstyrelsen sålunda ansett sig böra under den allra när¬
maste tiden gå i författning om anskaffande af utvidgade lokaler för
ifrågavarande stationer, hade styrelsen uppgjort ett villkorligt köpeaftal
angående förvärfvandet af de telegrafverkets pensiönsinrättning tillhöriga
egendomarna n:r 2 och 3 i kvarteret rEolus med adressnummer 8 Slotts¬
backen och 3 Telegrafgränd, hvilka egendomar gränsade intill telegraf¬
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122. 7
verkets fastighet och redan då till största delen förhyrdes för telegraf¬
verkets behof.
Berörda till inköp ifrågasatta egendomar innehålla en areal af
sammanlagdt 933,2 kvadratmeter och hade af de sakkunniga, som af
telegrafstyrelsen för ändamålet tillkallats, värderats till 527,000 kronor.
Enligt den villkorliga öfverenskommelsen vore köpeskillingen bestämd
till 520,000 kronor, men finge detta belopp tills vidare, intill utgången
af år 1912, innestå hos pensionsinrättningen mot 472 procent årlig
ränta, dock med rätt för telegrafstyrelsen att före denna tid efter därom
sex månader förut till säljaren lämnadt meddelande verkställa afbetal-
ningar å köpeskillingen.
Beträffande användandet af ifrågavarande fastigheter hade styrelsen
tänkt sig, att därå befintliga byggnader skulle nedrifvas och i stället
uppföras ett nytt hus, som tillsammans med den telegrafverket tillhöriga
egendomen n:r 2 Skeppsbron skulle lämna fullt tillräckliga lokaler för
såväl telegraf- och telefonstationerna som äfven styrelsen. Eitningar
för denna nybyggnad vore under utarbetande, och hade telegrafstyrelsen
för afsikt att i samband med statförslaget för år 1909 inkomma med
kostnadsförslag härför samt föreslå, att de för utvidgande af telegraf¬
styrelsens lokaler i Stockholm reserverade medel finge användas för detta
ändamål.
De enligt nådigt bemyndigande den 22 juni 1906 för afgifvande af
yttrande och förslag i fråga om förändrad organisation af telegrafstyrel¬
sen m. in. tillkallade kommitterade framhöllo i sitt den 14 januari 1907
afgifna betänkande beträffande nu ifrågavarande stationsbyggnader, att
de fullkomligt delade telegrafstyrelsens uppfattning om nödvändigheten
däraf, att för telegrafverkets större telefonstationer bereddes lokaler i
verkets egna fastigheter. Enligt hvad kommitterade inhämtat, erfordrades
emellertid under de närmaste åren, på grund af telefonrörelsens allt
snabbare tillväxt, utvidgade eller nya lokaler till så stort antal af
telegrafverkets stationer i de större af rikets städer, att erforderliga medel
för desammas anskaffande icke kunde erhållas från telegrafverkets öfver¬
skott under dessa år.
På grund häraf föreslogo kommitterade, att telegrafstyrelsen måtte
beredas utväg att för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof
erhålla ett byggnadslån å tre miljoner kronor, hvilket lån skulle för¬
räntas och amorteras enligt samma grunder, som funnes bestämda för
de af telegrafstyrelsen under de senare åren för fortsatt utveckling af
statens telefonväsende erhållna lånemedel.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
Kommitterade framhöllo, att genom den af dem sålunda föreslagna
anordningen skulle anslaget till fastigheter i telegrafverkets utgiftsstater
icke behöfva uppgå till högre belopp än det, som funnes i 1907 års
stater upptaget, eller 500,000 kronor. Telegrafstyrelsen skulle icke heller
behöfva på provisoriska anordningar eller flyttningar af stationer ned¬
lägga ansenliga belopp, som, om erforderliga lokaler i rätt tid anskaffa¬
des, kunde inbesparas, hvarförutom de olägenheter både för allmänheten
och för expeditionspersonalen, som alltid medföljde olämpliga och trånga
lokaler, kunde undvikas.
Af det föreslagna byggnadslånet skulle, enligt kommitterades åsikt,
till stationsbyggnad i Stockholm användas 500,000 kronor.
IJti sitt öfver kommitterades förslag afgifna underdåniga utlåtande
anförde telegrafstyrelsen, att styrelsen i likhet med kommitterade funne
det synnerligen önskvärd!, att ifrågavarande lån blefve beviljadt, hvar-
jämte styrelsen beträffande utvidgningen af telegrafverkets lokaler i
Stockholm upplyste, att kostnaden därför beräknats uppgå till omkring
1.100.000 kronor.
Det torde här böra anmärkas, att telegrafstyrelsen då icke hade
uppgjort något som helst förslag, än mindre några ritningar eller någon
kostnadsberäkning, utan den uppgifna summan afsåg det approximativt
beräknade belopp, hvartill en om- och sammanbyggnad af fastigheterna
i kvarteret TEolus antogs uppgå, under förutsättning naturligtvis att de
sålunda erhållna lokalerna vore för ifrågavarande behof tillräckliga.
I enlighet med Kungl. Maj:ts därom i propositionen n:r 84 till
1907 års Riksdag framställda förslag medgaf Riksdagen, att för utvidg¬
ning af telegrafverkets lokaler i Stockholm finge reserveras ytterligare
200.000 kronor, och att för telegrafverkets behof finge inköpas ofvan
omförmälda fastigheter n:r 2 och 3 i kvarteret ./Bolus i Stockholm för
520.000 kronor, samt bemyndigade riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett
lånebelopp af 3,000,000 kronor.
I sin nu ifrågavarande skrifvelse anför telegrafstyrelsen beträffande
stationsbyggnaderna i Stockholm följande:
»Sedan genom statsmakternas beslut en första utgångspunkt vunnits
för ordnandet af stationsfrågan i Stockholm, lämnade telegrafstyrelsen
åt arkitekten hos öfverintendentsämbetet Aron Johansson i uppdrag att
uppgöra ritningar till den nya byggnaden å egendomarna n:r 2 och 3
i kvarteret TEolus. Denna hade man tänkt sig skola sammanbyggas
med den telegrafverket förut tillhöriga fastigheten vid Skeppsbron, så
9
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
att byggnadskomplexet å hela kvarteret iEolus komme att bilda en enda
byggnad. Fastigheten vid Skeppsbron skulle därvid i hufvudsak bibe¬
hållas oförändrad, med undantag af de mindre ändringar i inredningen
och fasaden, som hufvudsakligen betingades af sammanbyggnaden med
det nya huset.
Då emellertid under utarbetandet af dessa ritningar skulle tillgodo¬
ses de särskilda behof på betydligt ökadt utrymme, hvilka gjort sig
gällande såväl för telegrafstationen till följd af korrespondensens under
de senaste åren fortgående stegring som ock i synnerhet för telefon¬
stationen på grund af telefonnätets hastiga utbredning och särskilt med
hänsyn till införandet af det nya centralbatterisystemet, visade det sig
snart, att, om erforderligt utrymme för de olika afdelningarna skulle
kunna beredas, det blefve nödvändigt att underkasta äfven byggnaden
vid Skeppsbron en fullständig ombyggnad till. om möjligt, större höjd
än dess nuvarande. Detta skulle åter, bland annat, nödvändiggöra om¬
fattande och dyrbara grundförstärkningar.
Om telefonrörelsen i liufvudstaden komme att tillväxa lika hastigt
som under de senaste åren, hvilket man med tämligen stor säkerhet
torde kunna förutsätta, skulle dock, oaktadt den ifrågasatta ombyggnaden
af den gamla telegrafbyggnaden, de lokaler, som vunnes för inrymman¬
det af telefonstationen, efter några få år, äfven de, vara otillräckliga.
Enligt detta ombyggnadsförslag skulle nämligen ett antal af högst
27,000 abonnenter kunna betjänas. Rikstelefonnätets utveckling inom
hufvudstaden ställer dock vida större kraf på stationens kapacitet, hvilket
framgår af följande siffror från de senaste fem åren.
Antalet telefonapparater utgjorde:
Inom staden
Stockholm,
vid slutet af år 1903................. 9,358
» » » )> 1904.................. 10,613
» » )> » 1905.................. 11,985
» » » » 1906............ 13,361
.» )) » 3) 1907.................. 15,197
Inom det under
Stockholms tele¬
fonstation lydande
redovisnings¬
området,
st.
10,843
12,308
13,954
15,639
17,811
Under det att antalet rikstelefonapparater inom Stockholm under
femårsperioden 1898—1902 ökades med 2,623 eller med 49 % ut¬
gjorde ökningen under den senaste femårsperioden 1903—1907 5,839
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afä. 95 Höft. 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. 'Proposition N:o 122.
eller 62 %. Antalet telefonapparater inom hela Stockholmsområdet
ökades under nämnda femårsperioder med respektive 46 % och 64 %.
Anledningen till denna betydliga stegring i rikstelefonnätets i hufvud-
staden utbredning torde i viss mån bero på att samtrafiken med Stock¬
holms enskilda telefonnät den 1 juni 1903 upphörde.
Telefoninkomsterna inom redovisningsområdet utgjorde:
år 1903........................... kronor 698,628: 97
» 1904......................... » 919,952:36
» 1905.......................... » 1,071,946:97
» 1906...................... )) 1,247,958:41
» 1907.......................... » 1,504,650:36
Ökningen i telefoninkomsterna vid Stockholms station under den
senaste femårsperioden uppgick sålunda till 115 %.
Antalet afgiftsbelagda telefonsamtal inom samma område uppgick till:
år 1903 .............. 763,708 perioder
» 1904 ............... 920,759 »
» 1905 .............. 1,085,051 »
» 1906 .............. 1,256,486 »
)> 1907 ............... 1,462,678 »
Ökningen under den senaste femårsperioden uppgick sålunda till
91 % för de afgiftsbelagda samtalen.
Den å Stockholms telefonstation använda personalen uppgick till:
år 1903........................... 193 personer
» 1904........................... 273 5)
» 1905........................... 300 »
» 1906........................... 358 »
» 1907.......................... 450 »
Således en ökning under de senaste fem åren af 133 %.
Äfven den af Stockholms telegrafstation förmedlade telegrafkorre¬
spondensen är underkastad en ständigt fortgående ökning, visserligen
icke så hastig och betydlig som telefonrörelsens, men dock så afsevärd,
att stationens hittills mera provisoriskt tillgodosedda behof af ökadt ut¬
rymme kräfver en rationell anordning af lokalerna, icke endast för till¬
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
fallet, utan äfven i lämplig mån för framtiden, som, icke aflägsen, kom¬
mer att ställa ännu högre kraf i detta afseende.
Här nedan angifna siffror lämna en föreställning om telegrafrörel¬
sens ökning i Stockholm under de senaste fem åren.
Antalet telegramexpeditioner utgjorde:
år 1903 ....
» 1904....
» 1905 ....
» 1906 ....
» 1907 ....
2,058,928
2,126,003
2,273,281
2,489,355
2,748,144
Således en ökning af 33 %.
Vid Stockholms telegrafstation uppburet telegramporto utgjorde:
ar
»
»
»
Således en ökning
1903 .......
1904 ......
1905 .......
1906 .......
1907 .......
af 31
kronor 596,913: 34
» 735,710:10
» 761,550: 18
» 702,634:09
» 784,141: 48
Den å Stockholms telegrafstation använda personalen utgjorde:
år 1903
1904
1905
1906
1907
209 personer
206 »
208
243
265
»
Således en ökning af 27 %.
Antalet telefonerade telegram uppgick till:
|
från abonnenter till abonnenter
|
summa
|
år 1903.....
|
.... 80.518
|
40,172
|
120,690
|
» 1904 .
|
.... 84,750
|
41,674
|
126,424
|
» 1905 ....
|
.... 95,431
|
42,153
|
137,584
|
» 1906.....
|
.... 107,650
|
48,078
|
155,728
|
» 1907.....
|
.... 119,567
|
55,390
|
174,957
|
a i särskilda lokaler inrymda afdelning
|
visar således en ökning
|
rörelsen af 45
12
Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 122.
Denna telegraf- och telefonrörelsens alltjämt fortgående tillväxt i
hufvu dstaden återspeglar rörelsens stegring i dess helhet, och det är
gifvet, att denna i sinom tid kommer att föranleda behof af ökadt lo¬
kalutrymme äfven för själfva telegrafstyrelsen. Den från och med inne¬
varande år genomförda omorganisationen med dess förenklade arbets¬
metoder och betydliga minskning af antalet tjänstemän hos styrelsen
har visserligen medfört, att de af styrelsen disponerade tjänstelokalerna,
som förut ingalunda motsvarade behofvet, för närvarande kunna i det
stora hela anses vara tillräckliga, men uppenbarligen kommer särskildt
rikstelefonväsendets hastiga tillväxt öfverallt i landet att framdeles
kräfva ökning i antalet biträdande tjänstemän, hufvudsakligen i de lägre
graderna, inom flertalet af styrelsens olika afdelningar med däraf föl¬
jande behof af större utrymme.
Då rörelsens omfattning och tillväxt i viss mån gifver en föreställ¬
ning om styrelsens arbetsbörda, torde det icke vara ur vägen att här
anföra . några siffror rörande telegrafverkets inkomster, värdet af dess
kapitaliserade egendom samt antalet telefonapparater under åren 1902—
1906, hvilka siflror lämna en ganska tillförlitlig bild öfver telegrafver¬
kets utveckling under dessa år. Motsvarande siffror för år 1907 äro
ännu icke tillgängliga, hvarför femårsperioden måste omfatta ofvan-
nämnda år.
Telegrafverkets inkomster — afkastningen från verkstaden ej inbe¬
räknad — utgjorde:
>' 1906.................................................. 10,261,446 »
Således en ökning under angifna femårsperiod af 52 %.
Värdet af telegrafverkets kapitaliserade egendom uppgick till:
vid slutet af år 1902 ........................ 33,517,673 kronor
» » » » 1903 ...................... 35,495,549 »
år 1902..
» 1903...
j> 1904..
» 1905..
7,232,946 »
8,064,891 »
9,139,442 »
6,741,569 kronor
» » » » 1904
» » » )> 1905
)) » » » 1906
38,179,998 »
40,882,554 »
44,089,148 »
Således en ökning af 32 %.
13
Kungl. i Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
Antalet i rikstelefonnätet inkopplade telefonapparater utgjorde:
vid slutet af år 1902 ............................................. 61,400
» » » )> 1903 67,740
» » » » 1904 74,512
» » » » 1905 81,994
» » » » 1906 90,811
Således eu ökning af 48 %.
I början af innevarande år uppgick sammanlagda antalet telefon¬
apparater till 103,518.
Det ökade arbetet hos styrelsen kännetecknas äfven, dock endast
till en viss grad, af antalet hos styrelsen handlagda mål. Detta utgjorde:
år 1902....................................... 10,196
» 1903................................. 10,224
» 1904....................................... 12,263
)> 1905..................................... 13,298
1906...................................... 11,215
utvisande således en ökning af 39 %.
För att nu återgå till Stockholms telefonstation, torde de rörande
stadens rikstelefonnät här ofvan anförda siffrorna tämligen otvetydigt
gifva vid handen, att detta nät befinner sig i en ovanligt hastig tillväxt
och att denna tillväxt år för år proportionellt ökas. Med denna för
öfrigt särdeles gynnsamma tillväxt för ögonen har telegrafstyrelsen måst
beräkna, att den nuvarande telefonstationslokalen inom några få år skulle
vara otillräcklig. Den ombyggnad af densamma eller de andra anord¬
ningar för vinnande af fullt tillräckligt utrymme, som häraf med oaf¬
vislig nödvändighet betingas, måste emellertid, om någon möjlighet där¬
till kunde beredas, företagas i samband med det sedan flera år tillbaka
af telegrafstyrelsen omfattade önskemålet att anordna Stockholms tele¬
fonnät efter modernaste mönster med användande af det så kallade cen-
tralbatterisystemet. Telegrafstyrelsen måste nämligen erkänna, att Stock¬
holms telefonnät för närvarande icke kan anses fylla de fordringar man
måste ställa på ett modernt telefonnät.
Att det numera till en nödvändighet blifna önskemålet att godtgöra
efterblifvenheten härutinnan icke förut förverkligats, har dock icke berott
på någon försummelse hos telegrafstyrelsen att följa med telefontekni¬
kens oaflåtliga framsteg, utan har uteslutande haft sin orsak i det för¬
14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
hållandet, att telegrafverket genom de af Stockholms stadsfullmäktige
härför uppställda villkoren allt sedan år 1895 hindrats att utvidga det
sedan länge alldeles otillräckliga jordkabelnätet i staden och tvingats
att med sina ledningar söka sig fram öfver hustaken. Sedan den häm¬
sko, som därigenom lagts på rikstelefonnätets utvidgning, genom stads¬
fullmäktiges beslut den 9 december 1907 slutligen bortfallit, har tele¬
grafstyrelsen nu blifvit iståndsatt att äfven i hufvudstaden tillämpa de
senare årens förbättringar i telefontekniken.
Äfven en annan på rikstelefonnätets utveckling i hufvudstaden in¬
verkande faktor kan numera och bör således också tagas i beräkning.
Telegrafstyrelsen kan nämligen efter jordkabelnätets behöriga utvidg¬
ning tillmötesgå en under de senare åren från många håll med ökad
ifver uttalad önskan att genom tillhandahållande af billigare så kallade
bostadstelefoner bereda äfven sådana personer, som mera sällan behöfva
telefonera och därför funnit den nu utgående årsafgiften för hög, för¬
delen att komma i förbindelse med rikstelefonnätet.
Sedan Riksdagen tre särskilda gånger afslagit af Kungl. Maj:t
gjorda framställningar om att genom köp eller köpe- och bytesaftal in¬
förlifva de enskilda telefonnäten, i Stockholm med rikstelefonnätet, lärer
föga utsikt finnas att ett sådant införlifvande kan äga rum, åtminstone
icke förrän i en aflägsnare framtid. Men äfven om genom omständig¬
heter, som nu icke kunna förutses, detta skulle ske inom den närmaste
tiden, skulle det icke utesluta nödvändigheten af den rikstelefonnätets
omläggning, hvars genomförande icke längre bör undanskjutas.
Rikstelefonnätet i Stockholm har, såsom förut påvisats, redan nu
hunnit en sådan utveckling och befinner sig i en så snabb tillväxt, att
det nuvarande systemet icke längre kan tillgodose teknikens kraf, lika¬
som det äfven ur ekonomisk synpunkt blifvit olämpligt. Iiopförandet
af alla abonnentledningar till en enda station utan afseende på abon¬
nenternas olika korrespondensbehof och bostad är en primär anordning,
som måste öfvergifvas, så fort nätet vunnit en viss utsträckning. Dess
olämplighet gör sig ännu mera kännbar, då den enda stationen är be¬
lägen på sidan om den lifligaste telefonrörelsen. En tekniskt rationell
och ekonomiskt fördelaktig drift kräfver då, att, såsom numera äfven
tillämpas vid de nyare, större telefonnäten i utlandet, de mest använda
telefonledningarna, de så kallade affärstelefonerna, inledas i en centralt
belägen hufvudstation, under det att de mindre ofta använda och därför
billigare bostadstelefonerna sammanföras i mindre, distriktsvis förlagda
så kallade understationer, hvilka genom erforderligt antal förbindelse¬
ledningar sammanknytas med hufvudstationen. Härigenom blifva drifts¬
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
anordningarna smidigt lämpade efter trafikens varierande behof, på samma
gång möjlighet vinnes att tillhandahålla billigare telefonabonnemang för
den glesare korrespondensen. En sänkning af abonnemangsafgifter kan
nämligen icke ske, så länge alla ledningar skola indragas till en enda
station, emedan då såväl de på ledningslängden beroende kostnaderna
för telefonförbindelsens anordnande som ock själfva stations anordningarna
blifva för dyrbara.
Med behofvet af denna rätt genomgripande systemförändring i sikte
har telegrafstyrelsen funnit nödig förtänksamhet' bjuda att vid upp¬
görandet af ifrågavarande byggnadsförslag redan nu ordna stationsför-
hållandena så, att desamma icke efter någon tid återigen skulle behöfva
undergå omändringar, hvilka då skulle kräfva betydligt större kostnader.
Såsom förut framhållits, skulle man äfven med den fullständiga
ombyggnad af hela kvarteret iEolus, hvartill under förarbetena förslag
uppgjordes, icke kunna möta lokalbehofvet för längre tid än några år
framåt. Om ock den nyss angifna omläggningen af nätet skulle tänkas
kunna uppskjutas under denna tid, skulle man i alla händelser därefter
stå inför stationsfrågan lika olöst som nu, och de på en sådan ombyggnad
nedlagda kostnaderna hade till större delen varit onödiga. En byggnad
å nämnda kvarter skulle nämligen icke kunna användas för att där in¬
reda en hufvudstation inom Stockholm.
Förutom de tekniska svårigheter, som de Staden inom broarna om¬
slutande vattendragen ställa i vägen för anläggningen af erforderliga
ledningar, måste man i första hand taga i betraktande läget. Hufvud-
stationens läge bör väljas så, att de till densamma ingående ledningarnas
medellängd blir den minsta möjliga. Af telegrafstyrelsen verkställda
undersökningar hafva gifvit till resultat, att, om hänsyn tages såväl till
läget af de nuvarande affärstelefonerna som, så vidt nu kan förutses, till
den utvidning hufvudstaden under de närmaste decennierna kommer att
undergå, en sådan hufvudstation bör vara belägen inom det område,
som begränsas af Hamngatan, Regeringsgatan, Nya Kungsgatan och
Norrlandsgatan. Att förvärfva eu tillräckligt stor tomt för hufvud-
stationens räkning vid någon af de nämnda område begränsande hufvud-
gatorna, hvilket ur vissa synpunkter skulle varit ganska tilltalande, anser
telegrafstyrelsen dock vara oekonomiskt, på grund af de därstädes be¬
tingade höga tomtpriserna. Så begäres och betalas till exempel för tomter
utefter den nyutlagda förlängningen af Kungsgatan 600 kronor per kva¬
dratmeter. Ur rent trafikteknisk synpunkt är ett dylikt mera monu¬
mentalt läge icke heller nödvändigt. Telegrafstyrelsen har därför sökt
förvärfva en tomt vid någon af de inom området befintliga mindre
16
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 122.
gatorna, där tomtprisen ännu icke äro så högt uppdrifna, och styrelsen
har äfven lyckats erhålla en tillräckligt stor samt till belägenhet och
form lämplig fastighet, hvilken ändock icke betingat något oskäligt pris.
Enligt ett med arkitekterna V. Dorph och A. J. Höög upprättadt preli¬
minärt köpekontrakt har telegrafstyrelsen, under förutsättning af Eders
Kungl. Maj:ts och Riksdagens godkännande, inköpt tomterna n:r 3, 21,
22 och 25 i kvarteret Jericho, belägna mellan Jakobsbergsgatan och Läst-
makargatan och omfattande en areal af 2,278,4 kvadratmeter. Det af-
talade priset, 646,000 kronor eller 283 kronor 50 öre per kvadratmeter,
måste med hänsyn till de rådande tomtprisen inom Stockholms centralare
delar anses synnerligen skäligt. Fastigheten skulle tillträdas den 1 juli
1908. Telegrafstyrelsen skulle öfvertaga betalningsskyldigheten för
200,000 kronor i fastigheten intecknad gäld samt erlägga återstoden
af köpeskillingen, 446,000 kronor, vid tillträdet.
Hvad beträffar de för bostadstelefonerna afsedda understationerna
har telegrafstyrelsen tänkt sig, att den nuvarande stationen vid Skepps¬
bron skulle användas såsom understation för Staden inom broarna och
Södermalm, tills dess abonnentantalet inom den senare stadsdelen vuxit
så, att en särskild understation där blir behöflig. Understationen för
Norrmalm skulle inrymmas i den till uppförande föreslagna byggnaden
i kvarteret Jericho — under det att de för de öfriga stadsdelarna erfor¬
derliga understationerna, som endast fordra mindre utrymme, utan
olägenhet kunna inrymmas i förhyrda lägenheter, helst uti fastigheter
tillhörande telegrafverkets pensionsanstalter.
Den omläggning af rikstelefonnätet i Stockholm, som telegraf¬
styrelsen på nu angifna skäl är nödsakad företaga, innebär naturligtvis
icke någon förändring af det redan befintliga kabelnätet, utan endast
dettas disponerande och utvidgning efter en annan rationellare plan samt
den till centralbatterisystem förändrade stationsinredningens uppsättande
i den nya hufvudstationen i stället för i den nuvarande telefonstationen,
jämte interurbanväxelbordens öfverflyttning till hufvudstationen.
Innan telegrafstyrelsen närmare redogör för de i enlighet med den
nya planen uppgjorda förslagen till stationsanordningarna, tillåter sig
styrelsen här beröra den ekonomiska fördel, som hufvudstationens för¬
läggande till den föreslagna tomten i kvarteret Jericho skulle innebära.
Om man utgår från förhållandena vid 1908 års början, skulle en
sådan anordning medföra, att 3,575 kilometer i jordkablar befintliga
abonnentledningar blefve disponibla. De i norra stadsdelarna boende
abonnenternas ledningar skulle nämligen minskas med 6,001 kilometer,
under det att ledningarna till affärstelefonerna i Staden inom broarna
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
17
och. å Södermalm skulle ökas med 2,426 kilometer, hvadan skillnaden
— 3,575 kilometer — blefve disponibel för nytillkommande abonnenter.
Om man endast värderar dessa kabelledningar till 100 kronor per kilo¬
meter, skulle således en besparing på en gång af 357,500 kronor
omedelbart uppstå. För att utröna den besparing, som årligen skulle
uppkomma genom minskad ledningslängd, har telegrafstyrelsen låtit
undersöka, huru mycket de under åren 1906 och 1907 nytillkommande
abonnenternas ledningar skulle hafva minskats i längd, om hufvud-
stationen varit förlagd i kvarteret Jericho. Däraf har framgått, att denna
besparing skulle hafva utgjort
under år 1906 ...................................................... 320,6 km.
» )) 1907 ..................................................... 477,4 :»
eller tillsammans 798,0 km.
det vill säga i medeltal per år 399,0 km. Med användande äfven nu af
det låga priset 100 kronor per km. skulle således den årliga besparingen
i medeltal hafva utgjort 39,900 kronor samt för år 1907 uppgått till
nära 50,000 kronor. Allt efter som nätet tillväxer kommer dock, enär
tillväxten är större i de norra stadsdelarna, denna summa att ökas.
Sedan telegrafstyrelsen sålunda kommit till den insikt, att det nu¬
varande systemet med en enda telefonstation måste af såväl tekniska
som ekonomiska skäl snarast möjligt öfvergifvas och i stället riks-
telefonnätet anordnas med en hufvudstation och understationer, äfven¬
som att af samma skäl en hufvudstation icke kan vara belägen i Staden
inom broarna, utan måste förläggas betydligt längre norrut, har styrelsen
låtit utarbeta förslag till en sådan anordning af telefonstationsförhål-
landena i Stockholm, som rikstelefonniitets nuvarande och framtida ut¬
veckling därstädes kräfver och för hvilket styrelsen nu kommer att när¬
mare redogöra.
Därvid tillåter sig telegrafstyrelsen förutskicka den anmärkningen,
att då det nu gäller en så omfattande ombyggnad af telefonnätet, som
den nu förestående, det för telegrafstyrelsen varit angeläget att se till,
att erforderligt utrymme för utvidgning beräknats under en afsevärd tid
framåt. Fn ganska dyrköpt erfarenhet härutinnan ända från rikstelefon-
nätets första utvecklingsperiod har nämligen lärt telegrafstyrelsen, att
ökningen i abonnentantal och trafik alltid blifvit större, än man med stöd
af den föregående tidens anvisningar trott sig böra beräkna. Lokaler,
som enligt den beräknade utvidgningen af en station skulle varit till¬
räckliga ett tjugutal år, hafva ofta redan några få år efter inflyttningen
visat sig alldeles för trånga, och följden har blifvit dyrbara ändringar
Bill. till Biksd. Prof, 1908. 1 Sami. 1 Afl. 95 Höft. 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
eller flyttningar. I de af telegrafverket själft byggda stationshusen
söker telegrafstyrelsen därför alltid bereda utrymme för stationen, äfven om
utvecklingen skulle gå betydligt snabbare än man haft anledning vänta.
Då man emellertid icke kan låta stora lokaler stå tomma i afvaktan på
telefonnätets ökning, har telegrafstyrelsen funnit det mest ekonomiskt
och praktiskt att tillgodose det framtida behofvet af ökadt utrymme på
sådant sätt, att de lokaler, som för nämnda ändamål finnas böra reser¬
veras, till en början inredas till bostäder eller kontorslokaler för att
genom uthyrning såsom sådana lämna skälig inkomst i förhållande till
byggnadskostnaderna, till dess de behöfva tagas i anspråk för telegraf¬
verkets eget behof. Hyrestiden måste naturligtvis då bestämmas med
hänsyn till stationens beräkneliga utvecklingshastighet, så att lokalerna
alltid säkert kunna vara disponibla, då behofvet af desammas användande
till deras ursprungligen afsedda ändamål framträder. Stundom kunna
äfven i de reserverade lokalerna inrymmas sådana telegrafverkets expe¬
ditioner, som, när lokalerna behöfvas för sitt egentliga ändamål, utan
olägenhet eller större kostnad kunna flyttas till annan plats. Genom
sådana anordningar har telegrafverket kunnat utan särskild kostnad åt
sig bevara möjligheten att, allt efter stationernas utvidgning, undan för
undan tillgodose behofvet af större lokaler.
Tillbyggnaden i kvarteret TEolus.
Enligt de af arkitekten Aron Johansson uppgjorda ritningarna skulle
å tomterna n:r 2 och 3 i kvarteret JEolus uppföras en ny byggnad,
som skulle sammanbyggas med telegrafverkets byggnad å tomten n:r 1
i samma kvarter. A den sistnämnda byggnaden skulle endast företagas
de ändringar, som betingades af hopbyggandet med den nya byggna¬
den eller som erfordrades för att å telegraf- och telefonstationerna bereda
fullt lämpliga och rymliga lokaler. Hufvudingången skulle förläggas
mot Slottsbacken, men mindre trappuppgångar anordnas såväl i den åt
Skeppsbron som i den åt Osterlånggatan vettande delen af byggnaden,
oqh äro dessa trappor äfven afsedda att i händelse af eldsvåda tjänst¬
göra såsom reservutgångar för den talrika stationspersonalen.
I det genom hopbyggandet erhållna byggnadskomplexet skulle källar¬
våningen innehålla lokaler för värmeledningen, elektricitetsverk för belys¬
ningen, telegrafstationens accumulatorer samt vattentank för vissa kabel-
och trådprof äfvensom förrådsrum. I denna våning skulle äfven inredas
bad- och duschrum för stationernas personal och arbetarna.
19
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
Bottenvåningen innehåller lokaler för telegrafstationens expeditioner
för afgående och ankommande telegram samt för telefonsamtal från tal¬
hytt. Till samtliga dessa lokaler, till hvilka allmänheten har tillträde,
blir såsom förut ingången från Skeppsbron. Vidare finnas i denna vå¬
ning lokaler för materialprofningsanstalten och hufvudförrådet samt
bostadslägenheter för portvakt och maskinist.
Hela våningen en trappa upp tages i anspråk af telegrafstationen.
Där äro inrymda apparatsalar för Morse-, Wheatstone- och Murrayexpedi-
tionerna samt lokaler för lokaltelegrafexpeditionen, telegramtelefon erings-
expeditionen, telegrafdirektören och hans kontorspersonal, den utländska
kontrollen äfvensom kapprum, frukostrum och toalettrum för den man¬
liga och kvinnliga telegrafpersonalen.
I våningen två trappor upp äro belägna styrelsens sessionsrum samt
rum för generaldirektören, telegraffullmäktige, linje- och trafikbyrå¬
cheferna, linjebyråns kansli, notarie och ingenjörer, kamreraren och
hufvudkassören, trafikbyråns kontrollör, personalexpedition, notarier samt
kontrakts- och katalogexpeditionen.
Våningen tre trappor upp innehåller lokaler för telefonstationen med
erforderliga kapprum och toalettrum äfvensom rum för administrativa
byråchefen, administrativa byråns kansli, sekreteraren, utrikesafdelningen,
revisionen, ombudsmansexpeditionen, statistikern samt linjebyråns rit¬
kontor.
Våningen fyra trappor upp är upptagen af lokaler för telefonstatio¬
nen och för telegrafverkets undervisningsanstalt. För den sistnämnda
behöfvas, förutom kapprum och toalettrum, icke mindre än 11 rum, näm¬
ligen två rum för föreståndaren, lärarna och biblioteket, två större före-
läsningsrum, två större rum för undervisningen i telegrafering å Morse-,
Sounders-, Wheatstone- och Murrayapparater, ett större rum för under¬
visningen i elektriska mätningar, två rum för samlingarna af telegraf-
och telefonapparater samt fysiska apparater, ett rum för undervisningen
i kemi samt ett rum för vaktmästaren och förrådseffekter.
I tornbyggnaden äro lokaler för styrelsens arkiv inredda.
Enligt af arkitekten Johansson utförda beräkningar skulle kostnaden
för byggnadsarbetet uppgå till:
för nybyggnaden ....................................... 585,000 kronor
)) ombyggnads- och ändringsarbeten
å gamla byggnaden........................ 65,000 »
» värmeledning m. m................. 50,000 »
Summa 700,000 kronor,
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
hvartill skulle komma 20,000 kronor, som telegrafstyrelsen, efter samråd
med arkitekten, anser böra upptagas för oförutsedda utgifter, hvadan
hela kostnaden beräknas uppgå till 720,000 kronor.
Nybyggnaden i kvarteret Jericlio.
Såsom förut framhållits skulle i den nya byggnaden inrymmas
hufvudstation för Stockholms rikstelefonnät. Då antalet rikstelefon-
apparater i hufvudstaden under de senaste sju åren ungefär fördubblats,
anser telegrafstyrelsen, att hufvudstationen bör anordnas så, att utrymme
linnes för betjänande af minst 50,000 abonnenter, dels omedelbart af de
direkt till hufvudstaden ingående dels medelbart af dem, hvilkas led¬
ningar äro indragna till de förut omnämnda understationerna, h vil ka
åter med erforderligt antal så kallade trunkledningar stå i förbindelse
såväl med hufvudstationen som med hvarandra. Dessutom måste i sta¬
tionsbyggnaden finnas plats bland annat för interurbanstation, lands-
linjeexpedition, som betjänar de till växelstationerna under Stockholm
utgående ledningarna, expedition för de till understationerna utgående
förbindelseledningarna, uppsättningsexpedition, droskstation samt öfver-
koppling, relärum och undersökning, äfvensom erforderliga kontorslokaler
för telefondirektörens expedition.
För linjedistriktsbyrån förhyras för närvarande kontors-, arbets-
och förrådslokaler på olika ställen i staden. Detta provisoriska och för
dessa arbeten högst obekväma tillstånd skulle nu slutligen kunna upp¬
höra och distriktsbyrån i hufvudstationen erhålla välbehöfliga och för
dess säregna behof lämpliga lokaler.
Arkitekten Aron Johansson, som uppgjort ritningen äfven till denna
byggnad, har lyckats synnerligen väl skilja sig från uppgiften att be¬
reda det för de olika anspråken lämpligaste utrymme åt alla de afdel-
ningar, som böra hafva sin plats i den nya byggnaden. För att vinna
ändamålsenligt utrymme åt de stora telefonsalarna, som måste vara för¬
sedda med takljus, skulle enligt förslaget byggnaden utföras i I-form
med fasader åt såväl Jakobsbergsgatan som Lästmakargatan samt med
ett sig midt öfver tomten sträckande mellanparti.
I nedre källaren anordnas lokaler för linjedistriktsbyråns omfattande
förråd af telegraf- och telefonmateriel, verktyg m. in. Den öfre källar¬
våningen, som delvis är försedd med takbelysning, inrymmer samlings¬
rum för underbefäl och arbetare, elektricitetsverk, ångpannerum och kol¬
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
förråd samt förrådslokaler för apparater och ömtåligare materiel, äfven¬
som badinrättning för personalen.
I bottenvåningen finnas linjedistriktsbyråns kontorslokaler, ram för
telefonstationens inkasserare af telefonafgifter samt bostadslägenhet för
portvakt, maskinist och stationsreparatör.
Våningen en trappa upp inrymmer telefondirektörens tjänsterum samt
telefonstationens kontorslokaler äfvensom en del reservrum, som fram¬
deles skola användas för telefonstationens utvidgning, men som under¬
tiden inredas till bostadslägenheter afsedda för uthyrning, eller att
upplåtas åt sådan personal vid telegrafverket, som är berättigad till fri
bostad.
I de ofvanför belägna entresolvåningarna finnas i den nedre rum för
telefonstationens elektriska maskiner och accumulatorer samt kapprum,
toalettrum, frukostrum och samlingsrum för telefonstationens talrika
expeditionspersonal. I den öfre entresolvåningen finnas rum för under¬
sökningen, droskstationen, katalogexpeditionen, reläsal samt rum för
telefonstationens tekniska personal.
Öfverstå våningen upptages al de tre stora telefonsalarna. Mellersta
salen rymmer 120 telefonister och hvardera af sidosalarna 95 telefo¬
nister. Under första tiden, då eu af dessa senare salar kommer att an¬
vändas till interurbanexpedition, lämnar den plats för omkring 160 inter-
urbantelefonister.
Arkitekten Johansson har beräknat kostnaden för denna byggnad
till 900,000 kronor. Till oförutsedda utgifter anser telegrafstyrelsen
efter samråd med arkitekten, att i kostnadsberäkningen dessutom bör
upptagas ett belopp af 14,000 kronor, hvadan hela kostnaden beräknas
uppgå till 914,000 kronor.»
B. Stationsbyggnad i Cföteborg.
I ofvanberörda underdåniga skrifvelse den 30 november 1906 an¬
förde telegrafstyrelsen beträffande föreslagen ny telegrafstationsbyggnad
i Göteborg bland annat följande.
I Göteborg disponerade telegrafverket för sin station den enligt
Kungl. Maj:ts nådiga bref den 2 maj 1890 af Göteborgs stad mot ve¬
derlag af statens andel i förra Ostindiska kompaniets fastighet till
Kungl. Maj:t och kronan öfverlåtna egendomen n:r 35 uti 2:a roten af
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
Göteborgs stad, hvilken egendom vore belägen i hörnet af Västra Hamn¬
gatan och Vallgatan. Det å denna egendom uppförda hus, som förut
disponerats af stadens latinläroverk och därefter af dess auktionskam¬
mare, hade af telegrafverket öfvertagits år 1892 och under detta och
därpå följande år undergått delvis om- och tillbyggnad för sitt nya
ändamål. Den lokal, som år 1892 ansetts tillräcklig för ganska lång
framtid, hade emellertid på grund af telefonväsendets snabba tillväxt
då blifvit otillräcklig.
Utvecklingen af telefonverksamheten i Göteborg under de senaste
tio åren framginge af en i skrifvelsen intagen öfversikt, enligt hvilken
vid slutet af år 1896 funnos 3,182 telefonapparater samt vid slutet af
år 1905 8,706 apparater.
På grund af denna starka utveckling af telefonverksamheten, och
då befintliga byggnader redan till fullo tagits i anspråk, hade telegraf¬
styrelsen måst vidtaga åtgärder för att snarast möjligt vinna större
utrymme.
Det syntes då naturligt att genom en om- och tillbyggnad på den
nuvarande tomten söka bereda det behöfliga utrymmet, i hvilket afse¬
ende man tänkt sig, att det nuvarande huset skulle dels förses med eu
tillbyggnad inne på gården, i hvilken byggnad interurbanstationen
skulle inrymmas, dels i viss mån ombyggas för vinnande af bättre
skydd mot eldfara, dels ock påbyggas för att bereda det nödiga ut¬
rymmet för lokalstationen; och hade förslag i enlighet härmed jämväl
blifvit uppgjordt. Det hade dock därvid visat sig, att ett sådant före¬
tag skulle i derå afseenden medföra betänkliga vådor, hvarom den för
förslagets uppgörande tillkallade sakkunnige hade anfört följande.
Den byggnad, som här skulle med betydande kostnader ombyggas,
vore redan före telegrafstationens inflyttande använd för åtminstone två
skilda ändamål och hade i och för desamma undergått förändringar i
olika delar.
Då ifrågasatta genomgripande ombyggnad blefve alltså den tredje
i ordningen. Den kännedom om byggnaden, den sakkunnige ägde från
sitt kontrollantskap vid senaste ombyggnadsarbetet, gjorde, att han med
tvekan motsåge en sådan förnyad omarbetning. Murarna kunde anses
svaga, fyllda som de vore af igensatta dörr- och andra muröppningar
såväl inuti som i fasaderna; det äldre murverket vore illa utfördt
med ett troligen lerblandadt kalkbruk; grunden vore åtminstone icke
säker. Uppläggningen af de mycket grofva järnbalkkonstruktioner, som
i ombyggnadsförslaget nödvändiggjorts för de brandisolerade betong-
golfvens skull, hade beräknats kunna ske på gammalt befintligt mur¬
23
Kungl. Maj ds Nåd. Fr oposition N:o 122.
verk. Risken vore ej utesluten, att rifning, om- och nymurningar i
större utsträckning, än hvad dittills tänkts, härvid kunde blifva behöf-
liga. Och dock finge driften inom huset under tiden ej afbrytas. De
stora träbjälklagen öfver första och andra våningarna hade vid senaste
ombyggnaden visat sig delvis svårt skadade af röta, i synnerhet i bjälk-
ändar, hvilka skador likväl då botats nödtorftigt genom plank- och
bjälkskarfningar i de afskinna, sjuka delarnas ställe, men hur varaktig
verkan häraf skulle blifva kunde ej sägas. Äfven om dessa lagningar
lyckades hålla sig friska, kunde man dock påstå, att husets samtliga
bjälklag vore i förhållande till de ovanligt stora spännvidderna hårdare
ansträngda än de borde vara. Äfven efter en omsorgsfull och i många
afseenden förnyande och förstärkande ombyggnad syntes det gamla
huset ej kunna blifva af den beskaffenhet, att det motsvarade de stora
värden, som skulle nedläggas på detsamma och som det vore afsedt att
inrymma. Utförandet af det projekt, som förelåge till ombyggnad af
den nuvarande telegraf- och telefonstationen, borde därför anses blott
som en nödfallsutväg, hvilken kunde tillgripas endast i det fall, att inga
andra utvägar stode till buds.
På grund af här ofvan anförda omständigheter hade telegrafstyrel¬
sen ansett sig böra taga i allvarligt öfvervägande, huruvida det ej vore
lämpligare att söka ordna frågan om större lokal för stationen i Göte¬
borg genom nybyggnad på annan tomt i stället för genom om- och
tillbyggnader på den gamla. Åtskilliga omständigheter utom de af den
sakkunnige här ofvan angifna betänkligheterna talade för vidtagandet
af en sådan åtgärd. Genom fullföljande af förslaget till nuvarande
stationens om- och tillbyggnad vunnes visserligen utrymme för själfva
telefonstationen under omkring 10 år framåt, men efter denna tid före-
funnes ingen möjlighet att bibehålla stationen på nuvarande tomt. För
utvidgning af telegrafstations- och kontorslokalerna, hvilken måste tänkas
behöflig med den växande telegraftrafiken och abonnenttillströmningen,
funnes föga eller ingen möjlighet. För linjedistriktsbyrån, dess förråds-
och verkstadslokaler funnes ingen plats inom byggnaden. De kostnader
för telefontekniska anordningar — växelbord m. m. — som i alla hän¬
delser under de närmaste åren måste nedläggas på Göteborgs station,
beräknades till nära 500,000 kronor; och denna kostnad ökades oupp¬
hörligt i jämbredd med abonnentökningen.
Det syntes telegrafstyrelsen då betydligt fördelaktigare att nedlägga
dessa kostnader i ett nytt hus med moderna, fullt brandfria konstruk¬
tioner och med tillfälle till utvidgning. Ett sådant nybyggnadsföretag
toge naturligtvis längre tid i anspråk än om- och tillbyggnaden. Tele¬
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 122.
fondriften kunde dock under byggnadsåren skötas i de nuvarande loka¬
lerna. Genom att provisoriskt inrymma interurbanstationen, livilkens
flyttning vore relativt billig, i nuvarande förråds- och verkstadslokaler
kunde ökadt utrymme för tillfället beredas för den lokala telefonstationen.
Telegrafstyrelsen hade därför efter noggrann utredning af denna
fråga ansett, att den för telegrafverket och allmänheten bästa lösningen
af lokalfrågan i Göteborg vore, att snarast möjligt en ny tomt inköptes,
å hvilken en tidsenlig station med brandfria anordningar och med möj¬
ligheter till framtida utvidgning kunde uppföras, hvarefter den nu dis¬
ponerade egendomen eventuellt kunde försäljas.
Af det ofvannämnda byggnadslånet å 3,000,000 kronor vore 900,000
kronor afsedda att användas till inköp af tomt och uppförande af eu
stationsbyggnad i Göteborg.
Telegrafstyrelsens hemställan, att för telegrafverkets behof måtte,
efter Kungl. Maj:ts pröfning och godkännande, få inköpas för byggnads¬
tomt lämplig fastighet i Göteborg, blef af Kungl. Maj:t och Riksdagen
bifallen.
I sin skrifvelse den 2 mars 1908 anför telegrafstyrelsen beträffande
stationsbyggnaden i Göteborg:
»Telegraf- och telefonrörelsen i Göteborg är näst efter den i Stock¬
holm den största i landet och befinner sig liksom den senare i en hastig
tillväxt. Nedan anförda tablåer torde lämna en föreställning såväl om
rörelsens omfattning som om dess ökning under de senaste fem åren.
Antalet telefonapparater utgjorde:
vid slutet af år 1903
» » )> » 1904
» » » » 1905 ......
» » » » 1906 ......
» » » » 1907 ......
7,443
8,046
8,706
9,609
11,022
Således en ökning under de senaste fem åren af 48 %.
Telefoninkomsterna uppgingo till:
kronor 565,186: 12
» 657,490: 04
» 757,504: 80
» 847,818: 39
» 958,729: 25
år 1903
» 1904
» 1905
» 1906
» 1907
Således en ökning af 70 %.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
25
Antalet afgiftsbelagda telefonsamtal utgjorde:
år 1903 ................
» 1904 ..................
» 1905 ..................
» 1906 ..................
» 1907 ..................
Således en ökning af 89 %.
465,566 perioder
524,797 »
624,182 »
711,666 »
878,454 »
Antalet telegramexpeditioner uppgick till:
år 1903 .............................. 1,120,473
» 1904 1,111,298
» 1905 1,151,205
» 1906 1,190,257
» 1907 1,290,185
Således en ökning af 15 %.
Antalet telefonerade telegram utgjorde:
128
från abonnent till abonnent Summa
år 1903 ................................ 33,921 27,755 61,676
» 1904 ............................... 53,397 31,624 85,021
» 1905 ................................ 66,699 34,605 101,304
» 1906 ................................. 75,937 38,131 114,068
» 1907'................................ 94,451 46,255 140,706
Således en ökning i sammanlagda antalet telefonerade telegram af
%.
Det å Göteborgs station uppburna telegramportot uppgick till:
år 1903 ..............................kronor 330,996: 82
» 1904 .............................. )) 346,141: 22
» 1905 .............................. » 367,927: 27
» 1906 ............................. » 401,256: 77
» 1907 .............................. ). 434,446: 69
Således en ökning af 31 %.
Den å telegraf- och telefonstationerna i Göteborg, hvilka till och
med utgången af år 1907 voro förenade under en gemensam förestån¬
dare, använda personalen utgjorde:
Bill. till Biksd. Prot. 1908. 1 Smil. 1 Afd. 95 Höft.
4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 122,
år 1903 .............................
|
............ 257
|
personer
|
» 1904 ..............................
|
............ 260
|
|
» 1905 ..............................
|
............ 282
|
|
» 1906 ..............................
|
............ 312
|
»
|
» 1907 ...............................
|
............ 334
|
»
|
Således en ökning af 30 %.
|
|
|
Af ofvanstående redogörelse framgår, att särskilt telefonrörelsen i
Göteborg befinner sig i en snabb tillväxt. Antalet telefonapparater har
under de senaste fem åren ökats med nära 50 % och det blir endast
med stor svårighet och genom vidtagandet af provisoriska anordningar,
som plats för behöfliga nya växelbord kan beredas inom den nuvarande
telefonstationslokalen under den tid, som åtgår till uppförandet af bygg¬
nad för och inredningen af en ny station.
För nedbringandet af kostnaderna för telefonstationens flyttning-
var det af vikt för telegrafstyrelsen att om möjligt förvärfva en tomt
belägen i närheten af det nuvarande stationshuset. Då denna fastighet
har ett centralt läge, var det äfven af hänsyn till den trafikerande allmän¬
hetens bekvämlighet önskligt, att en närbelägen tomt förvärfvades för
den nya stationen.
Sedan ett den 17 20 augusti 1907 mellan telegrafstyrelsen och drätsel¬
kammaren i Göteborg upprättadt preliminärt köpeaftal angående försälj¬
ning af en del af Sahlgrenska sjukhusets förra tomt till ett pris af
158 kronor 25 öre per kvadratmeter icke vunnit stadsfullmäktiges god¬
kännande, träffades den 27 september/l oktober 1907 nytt aftal an¬
gående försäljning till telegrafverket af den Göteborgs stad tillhöriga
så kallade kaserntomten. Enligt detta aftal, som gällde under förut¬
sättning af Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges godkännande, försålde
staden till telegrafstyrelsen det i nu gällande stadsplan upptagna kvarter,
som begränsas af Kungsgatan, Kaserntorget och Kaserngränden, och
hvilket innefattade en areal af 3,592 kvadratmeter. Köpeskillingen,
som utgjorde 449,000 kronor, eller 125 kronor per kvadratmeter, skulle
erläggas å tillträdesdagen den 1 april 1908.
Med hänsyn till tomtens centrala och fria läge, hvilket gjorde den
särdeles lämplig för det afsedda ändamålet, måste den öfverenskomna
köpesumman anses mycket skälig.
Köpeaftalet godkändes af stadsfullmäktige den 24 oktober 1907
och genom nådigt bref den 29 november 1907 har Kungl. Maj:t lämnat
sitt bifall till köpet äfvensom bemyndigat telegrafstyrelsen att till
gäldande af köpeskillingen i riksgäldskontoret lyfta ett belopp af 449,000
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
27
kronor af det utaf 1907 års Riksdag för anskaffande af lokaler för tele¬
grafverkets bekof anvisade lånebelopp af 3,000,000 kronor.
Telegrafstyrelsen har lämnat arkitekten, lektorn vid Chalmers tek¬
niska läroanstalt Hans Hedlund i uppdrag att uppgöra ritningar och
kostnadsberäkningar till den ifrågasatta stationsbyggnaden. De fler¬
städes i Bohuslän förefintliga säregna grundförhållanden förekomma
äfven inom Göteborgs område, där marken ofta består af ett mer eller
mindre mäktigt lager af blålera, så kallad Göteborgslera, hvilande på
den stundom starkt lutande berggrunden. De svårigheter, som på grund
häraf uppstå vid grundläggningens konstruktion och beräkningen af
kostnaden för densamma, hafva föranledt telegrafstyrelsen att, sedan
tomten noga undersökts genom täta jordborrningar, uppdraga åt en
särskild sakkunnig, öfverstelöjtnanten P. Ax. Lindahl, att utarbeta för¬
slag till grundläggningsarbetenas utförande och uppgöra kostnadsbe¬
räkningar för desamma.
Enligt de af lektorn Hedlund uppgjorda ritningarna skulle bygg¬
naden erhålla hufvudfasad mot Kungsgatan med en lägre flygelbyggnad
åt Kaserntorget. I källarvåningen finnas lokaler för centraluppvärmning,
elektricitetsverk för belysningen och telegrafstationens accumulatorer,
erforderliga förrådsrum, rum för undersökning och reparatörer, verk¬
stadsrum, rum för linjeunderbefälet, samlingsrum och badinrättning för
arbetarna m. m.
Bottenvåningen inrymmer rum för allmänheten, telegrafstationens
afdelningar för ankommande och afgående telegram, lokaltelegraf, expe¬
dition för telefonerade telegram, telefondirektörens expedition, linjedi-
striktsbyrån jämte för de olika lokalerna erforderliga kapprum och
toalettrum.
Telegrafapparatsalen samt kapp- och toalettrum för den manliga
och kvinnliga telegrafpersonalen äfvensom telegrafdirektörens expedition
äro förlagda i våningen en trappa upp. Där finnas äfven lokaler för
Det Store Nordiske Telegrafselskabs svenska telegrafstation, hvilken
måste, liksom nu äger rum, vara förlagd omedelbart intill statens tele-
grafapparatsal, så att utväxlingen af den af bolaget förmedlade utländ¬
ska korrespondensen utan tidsutdräkt kan ske. För de af telegrafsel-
skabet disponerade lokalerna erlägges hyra till telegrafverket. De i
denna våning befintliga reservrum, som icke genast behöfva tagas i
bruk för expeditionslokaler, inredas till bostadslägenheter. Fn del af
denna våning är, på grund af telegrafapparatsalarnas större höjd än de
öfriga expeditionslokalerna, entresolerad och inrymmer frukost- och sam¬
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 122.
lingsrum för telegrafpersonalen samt en del reservrum, som tills vidare
skulle inredas till bostadslägenheter, afsedda att uthyras eller att upp¬
låtas till sådana tjänstemän vid telegrafverket, som äro berättigade att
erhålla fri bostad.
Den ofvanför telegrafapparatsalen belägna våningen, som på grund
af sin ringa höjd är att betrakta såsom en entresolvaning, inrymmer
bland annat telefonisternas kapprum samt toalett- och badrum, äfvensom
reläsal, öfverkoppling och rum för telefonstationens elektriska maskiner
och accumulatorer.
Såväl nyss nämnda entresolvåning som den öfverstå våningen, inne¬
hållande de stora telefonsalarna, sträcker sig endast öfver hufvudbygg-
naden åt Kungsgatan.
I telefonsalarna finnes plats för 197 lokaltefonister och 126 interurban-
telefonister.
I det af lektorn Hedlund uppgjorda kostnadsförslaget för den ifråga¬
satta nybyggnaden äro kostnaderna beräknade till:
själfva byggnaden.........................................
värmeledning..................................................
ledningar för gas, vatten, aflopp m. m.
ritningar, kontroll, m. m. ............................
kronor 882,000
» 67,000
» 22,000
» 54,000
kronor 1,025,000.
Kostnaden för elektrisk belysning samt oför¬
utsedda utgifter anser telegrafstyrelsen
böra upptagas till ..................................... » 40,000
Härtill kommer kostnaden för grundlägg-
ningsarbetet, af öfverstelöjtnanten Lin¬
dahl beräknad till.......................................... » 186,000
eller tillsammans kronor 1,251,000.»
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
29
De för nu ifrågavarande nybyggnader erforderliga medel äro samman¬
förda i nedanstående
Tablå
öfver kostnaderna för telegrafverkets stationsbyggnader i Stoekholm
och Göteborg.
Stockholm.
Kvarteret iEohrs: Tomtinköp...
Byggnadskostnad ............
|
.. 520,000: —
.. 720,000: —
|
1,240,000: —
|
|
Kvarteret Jericho: Tomtinköp .
|
. 646,000: —
|
|
|
Byggnadskostnad .............
|
.. 914,000: —
|
1,560,000: —
|
2,800,000:
|
Göteborg.
|
|
|
|
Kasern tomten: Tomtinköp.........
|
449,000: —
|
|
|
Grundläggning..................
|
186,000: —
|
|
|
Byggnadskostnad ............
|
1,025,000: —
|
|
|
Elektrisk belysning och
|
|
|
|
oförutsedda utgifter ...
|
40,000: —
|
|
1,700,000:
|
Summa kronor 4,500,000: —
Af dessa medel finnas redan nu disponibla:
Reserverade medel för utvidgning af telegraf¬
verkets lokaler i Stockholm
i 1906 års stater
» 1907 » »
» 1908 b »
100,000: —
200,000: —
200,000: — 500,000: —
Af det utaf 1907 års Riksdag anvisade bygg¬
nadslån å 3,000,000 kronor äro afsedda
att användas till stationsbyggnad i Stock¬
holm ................................................................ 500,000: —
Till inköp af tomt och uppförande af en sta¬
tionsbyggnad i Göteborg.......................... 900,000: — 1,400,000:_
Summa kronor 1,900,000: —
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 122.
Det felande beloppet, 2,600,000 kronor, bär telegrafstyrelsen tänkt
sig skulle kunna erbållas på följande sätt:
influten försäljningssumma för telegrafverkets nuvarande
fastighet i Göteborg............................................................... 250,000: —
anvisande af telegrafverkets öfverskott under rubriken
»Fastigheter» i telegrafverkets utgiftsstater för åren
1910 och 1912 ....................................................................... 350,000: —
af Riksdagen anvisadt byggnadslån .......................................... 2,000,000: —
Summa kronor 2,600,000: —
Telegrafstyrelsen anför vidare:
»Beträffande försäljningssumman för telegrafverkets nuvarande fastig¬
het i Göteborg har telegrafstyrelsen genom sakkunniga låtit värdera
denna fastighet, och hafva dessa uppgifvit, att ett pris af omkring
250.000 kronor torde kunna beräknas erhållas vid försäljningen.
Med det centrala läge, denna fastighet äger, har telegrafstyrelsen så
mycket mera skäl att beräkna minst denna summa, som försäljningen
icke kan ske förrän tidigast om fem år, under hvilken tid priset för så
välbelägna tomter som denna antagligen kommer att ytterligare stiga.
Enligt den i Kungl. Maj:ts proposition n:r 84 till 1907 års Riksdag
(sid. 120) intagna byggnadsplanen är afsedt att i telegrafverkets utgifts¬
stater för år 1910 föreslå upptagandet under rubriken »Fastigheter» af
100.000 kronor till stationsbyggnad i Stockholm. Vidare skulle under
samma rubrik för stationsbyggnad i Ystad upptagas för åren 1912, 1913
och 1914 tillsammans 200,000 kronor. Då emellertid aftal numera lärer
kunna träffas med generalpoststyrelsen om förhyrande till telegrafverket
af hela öfre våningen i den postverket tillhöriga fastigheten i nämnda
stad, hvarigenom telegrafverkets behof af stationslokal i Ystad torde
blifva tillgodosedt för en lång framtid, blifver angifna belopp 200,000
kronor i stället disponibelt för stationsbyggnaderna i Stockholm och
Göteborg. Genom att ett år framskjuta påbörjandet af några af de
mindre stationsbyggnader, som enligt byggnadsplanen skulle börja byggas
under år 1912, kunna såväl nyss omnämnda belopp 200,000 kronor som
ytterligare, 50,000 kronor utaf de i byggnadsplanen under rubriken
»Fastigheter» föreslagna belopp under år 1912 disponeras till nybygg¬
naderna i Stockholm och Göteborg. På grund häraf har telegraf¬
styrelsen i sin härofvan intagna beräkning kunnat upptaga 350,000 kro¬
nor af telegrafverkets öfverskottsmedel.
Återstående för dessa nybyggnader erforderliga medel, två miljoner
kronor, synas telegrafstyrelsen böra tillhandahållas styrelsen såsom lån
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
o-f
Öl
under samma villkor, som föreskrifvits för det af 1907 års Riksdag-
beviljade byggnadslånet å tre miljoner kronor. Under de närmaste åren
erfordras utvidgade eller nya lokaler för ett stort antal af telegrafverkets
stationer i de större städerna såsom Gäfle, Östersund, Örebro, Lands¬
krona, Västerås m. fl., till följd hvaraf i telegrafverkets utgiftsstater
måste till nya fastigheter under några år framåt upptagas jämförelsevis
höga belopp. Sedan emellertid behofvet af egna stationslokaler för rikets
större telefonstationer blifvit fylldt, kan detta anslag högst betydligt
minskas. Skulle ofvannämnda för nybyggnaderna i Stockholm och Göte¬
borg erforderliga belopp af två miljoner kronor upptagas i staterna
såsom anslag, måste nybyggnaderna i de öfriga större städerna upp¬
skjutas fem å sex år, och telegrafverket därigenom åsamkas onödiga
kostnader till betydande belopp för provisoriska anordningar eller flytt¬
ningar å dessa platser. Då telegrafstyrelsen årligen erhåller de medel,
som behöfvas för nya telefonstationer, telefonledningar och telefonnät, i
form af lån, synes det telegrafstyrelsen helt naturligt, att äfven de medel,
som erfordras till anskaffandet af lokaler för nu ifrågavarande stationer,
böra upplånas, då de ej på annat sätt kunna för tillfället göras disponibla.
En så omfattande affär som statens telefonväsende bör icke genom bri¬
stande rörelsekapital nödgas nedlägga stora summor i provisoriska an¬
ordningar, som kunna undvikas, om medel till behöfliga utvidgningar
finnas tillgängliga. Endast i Stockholm skulle, såsom förut framhållits,
de föreslagna stationsanordningarna medföra en minskad utgift af omkring
50,000 kronor om året för nya abonnentledningar.
Uti nyssnämnda proposition n:r 84 till 1907 års Riksdag framhöll
äfven dåvarande civilministern i fråga om det då föreslagna lånet till
byggnader, att förslaget syntes välbetänkt, och att därigenom kost¬
naderna för telegrafverkets fastighetsaffärer, som ju ägde bestående värde
för framtiden, komme att fördelas på en längre tidsföljd, något som ur
alla synpunkter måste anses lämpligt.
Telegrafstyrelsen hyser så mycket mindre tvekan att föreslå an¬
visandet af dessa medel i form af lån, som Riksdagen förut godkänt
en sådan anordning och något så öfverhängande behof af lokaler för
rörelsens tillgodoseende som nu ifrågavarande icke kan skönjas å andra
håll än i de städer, för hvilka medel redan äro i ofvannämnda bygg¬
nadsplan beräknade. Dessutom har telegrafstyrelsen hittills alltid sett
sig i stånd att, till och med före den fastställda tiden, fullgöra de villkor
beträffande ränte- och kapitalinbetalningar, som vid lånens beviljande
uppställts. Af de lån, telegrafstyrelsen erhållit för telefonväsendet under
åren 1883—1907, nämligen:
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
från statskontoret ........................................................ kronor 1,430,000: —
» riksgäldskontoret ............................................... » 28,284,400: —
eller tillsammans kronor 29,714,400: —
äro till och med utgången af år 1907, förutom ränta, återbetalda:
till statskontoret ......................................................... kronor 1,384,000: —
» riksgäldskontoret ................................................ » 16,009,400: —
eller tillsammans kronor 17,393,400: —
Telegrafstyrelsens skuld å erhållna lånemedel för
telefonväsendets utveckling utgjorde sålunda
vid ingången af år 1908................................... kronor 12,321,000:—,»
På grund af hvad ofvan blifvit anfördt har telegrafstyrelsen i under¬
dånighet hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
dels medgifva:
att å telegrafverket tillhöriga tomterna n:r 2 och 3 i kvarteret
iEolus i Stockholm må uppföras eu tillbyggnad till telegrafverkets
fastighet n:r 1 i samma kvarter för en kostnad icke öfverstigande
720.000 kronor;
att för telegrafverkets behof må inköpas egendomarna n:r 3, 21, 22
och 25 i kvarteret Jericho i Stockholm för 646,000 kronor samt att å
nämnda tomt må uppföras en telefonstationsbyggnad för en kostnad icke
öfverstigande 914,000 kronor;
att å telegrafverket tillhörig tomt i Göteborg må uppföras en sta¬
tionsbyggnad för en kostnad icke öfverstigande 1,251,000 kronor;
att för gäldande af förfallen köpeskilling för fastigheten i kvarteret
Jericho i Stockholm äfvensom för byggnadsarbetenas påbörjande i Stock¬
holm må användas dels de för utvidgning af telegrafverkets lokaler i
Stockholm reserverade medel, 500,000 kronor, och dels det belopp,
500.000 kronor, som af det utaf 1907 års Riksdag anvisade byggnadslån
å tre miljoner kronor afsetts för stationsbyggnad i Stockholm; samt
att för påbörjande af byggnadsarbetet i Göteborg må användas det
belopp, som, efter gäldande af köpeskillingen för den inköpta tomten i
Göteborg, återstår af de 900,000 kronor utaf samma byggnadslån, som
afsetts för inköp af tomt och uppförande af en stationsbyggnad i Gö¬
teborg;
dels ock bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla telegraf¬
styrelsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets behof
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
i Stockholm och Göteborg i enlighet med styrelsens förslag ett låne¬
belopp af 2,000,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för
hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i
riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen för¬
orsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen åter¬
gäldas medelst af betalningar, i den män telegrafverkets medel därtill
lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut
af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.»
Behofvet af förändrade och betydligt utvidgade lokaler för telegraf-
och telefonstationerna i Stockholm har redan blifvit af Kungl. Maj:t och
Riksdagen erkändt. Sålunda hafva, på sätt af den förut lämnade redo¬
görelsen framgår, för ifrågavarande ändamål af telegrafverkets öfver-
skottsmedel under senare år reserverats sammanlagdt 500,000 kronor,
hvarjämte af det telegrafstyrelsen utaf 1907 års Riksdag beviljade bygg¬
nadslånet å 3,000,000 kronor ett belopp af 500,000 kronor afsetts att
användas till stationsbyggnad i Stockholm.
På grund af Riksdagens medgifvande inköptes också under år
1907 de omedelbart intill nuvarande stationsbyggnaden vid Skeppsbron
gränsande fastigheterna n:r 2 och 3 i kvarteret Aeolus. Enligt den
mycket skisserade plan, som i sammanhang med framställningen om
berörda fastigheters inköpande af telegrafstyrelsen framlades, hade
styrelsens afsikt varit, att nu befintliga byggnader å de inköpta fastig¬
heterna skulle nedrifvas och i stället därå uppföras ett nytt hus, som
skulle sammanbyggas med stationshuset vid Skeppsbron. Detta senare
åter skulle i hufvudsak bibehållas i oförändradt skick allenast med de
smärre ändringar i afseende å inredningen och fasaden, som kunde be¬
tingas af sammanbyggnaden. Genom fullföljande af denna plan beräk¬
nade telegrafstyrelsen då att erhålla fullt tillräckliga lokaler såväl för
telegraf- och telefonstationerna som för styrelsen.
Såsom nämndt var emellertid denna plan i hög grad skisserad,
enär då endast afsågs inköp af fastigheter, som styrelsen sedan flera
år tillbaka förhyrt, samt reserverande af medel för det redan pröfvade
byggnadsbehofvet. Styrelsen hade i sakens dåvarande läge icke haft
anledning att klargöra för sig byggnadsföretaget i alla dess detaljer.
Några ritningar eller kostnadsförslag hade därför icke heller blifvit upp¬
gjorda.
När sedermera ingående beräkningar verkställdes och ritningar
uPP8'jor(^es? visade det sig snart, att den ursprungliga planen icke lämp-
Bih. till Biksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afl. 95 Höft. 5
Departements¬
chefens
yttrande.
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
ligen läte sig genomföras, enär tillgängliga utrymmen voro alltför
knappa och inom några få år säkerligen skulle befinnas otillräckliga.
En omständighet, som visat sig hafva en väsentlig betydelse på frågan
om behofvet af utrymme, har varit, att man skolat taga hänsyn till
önskemålet att kunna anordna Stockholms telefonnät efter centralbatteri-
systemet, hvithet i sig visserligen innebär afsevärda fördelar men å
andra sidan kräfver stora lokaler.
Beträffande sakens vidare utveckling har jag inhämtat närmare
upplysningar från telegrafstyrelsen; och framgår af dessa jämte hvad
styrelsen i sin ofvan intagna skrifvelse anfört hufvudsakligen följande.
Sedan den ursprungliga planen måst öfvergifvas, uppgjordes nytt
förslag, enligt hvilket antalet våningar å den nya byggnaden i kvarteret
iEolus skulle ökas med två utöfver förut beräknadt antal. Detta åter
nödvändiggjorde fullständig ombyggnad af det gamla huset vid Skepps¬
bron. Centralbatterisystemet fordrar emellertid en hel våning för de
utom den egentliga telefonsalen befintliga tekniska anordningarna, så¬
som öfverkoppling, mellankoppling, reläer, elektriska maskinerier och
dylikt. Af de gjorda utredningarna framgick, att, särskildt med hänsyn
till nyssnämnda omständighet, oaktadt den ökade höjden på byggnaden
plats endast under några få år skulle kunna beredas för alla de olika
af delningar, som voro afsedda att inrymmas i det nya byggnadskom-
plexet.
Fråga uppstod nu, huruvida man ej skulle kunna flytta telegraf¬
stationen till någon annan byggnad exempelvis på nedre Norrmalm för
att därigenom bereda bättre utrymme åt öfriga afdelningar. En sådan
anordning afstyrktes emellertid af alla sakkunniga, som yttrade sig i
frågan. En verkställd undersökning utvisade, att å Stockholms station
omkring halfva antalet ankommande och afgående telegram utväxlas
med korrespondenter boende i Staden inom broarna och i trakten om¬
kring Gustaf Adolfs torg. Den nuvarande telegrafstationen har således
ett för sitt ändamål synnerligen gynnsamt läge. Såsom plats för en
hufvudtelefonstation är däremot byggnaden vid Skeppsbron, på sätt
af telegrafstyrelsens skrifvelse tydligen framgår, mycket ofördelaktig.
Nyssnämnda förslag måste därför öfvergifvas, då det ju icke gärna kunde
ifrågasättas att flytta telegrafstationen, som har ett mycket lämpligt
läge, men bibehålla telefonstationen på dess nuvarande olämpliga plats.
Att öka den nya byggnadens höjd med ännu en våning ansåg sig
arkitekten böra bestämdt afråda dels med anledning af grundförhål¬
landena och dels därför att tillstånd till uppförande af en byggnad med
så betydlig höjd å de ifrågavarande tomterna säkerligen icke skulle
35
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 122.
lämna utverkas. Äfven om dessa hinder icke funnits, hade man ju
genom en sådan byggnads uppförande bundit fast en blifvande central¬
station för telefonväsendet vid en plats, som i ekonomiskt och tekniskt
afseende visat sig olämplig.
Telegrafstyrelsen bar därför ansett sig redan nu böra vidtaga åt¬
gärder för att slutligen ordna stationsfrågan på det för allmänheten och
telegrafverket bästa sättet.
De för sådant ändamål gjorda undersökningarna hafva gifvit till
resultat, att en telefonbufvudstation lämpligen bör vara belägen inom
ett område, som begränsas af Hamngatan, Regeringsgatan, nya Kungs¬
gatan och Norrlandsgatan. Genom att förlägga stationen till ifråga¬
varande trakt skulle man vinna bland annat den högst betydande för¬
delen, att de till stationen ingående ledningaima blifva af minsta möjliga
längd, hvarigenom, såsom af telegrafstyrelsens utredning framgår, skulle
åstadkommas eu afsevärd årlig besparing. Beräknad efter förhållandena
år 1907 skulle således denna besparing hafva belöpt sig till omkring
50,000 kronor. Hufvudstationens förflyttning till Norrmalm innebär
dessutom, att behofvet att framdraga ledningar öfver Norrström, något
som för närvarande medför betydande tekniska svårigheter, i väsentlig
mån inskränkes.
Med hänsyn till dessa och andra af telegrafstyrelsen påpekade om¬
ständigheter synes mig synnerligen välbetänkt att redan nu ordna
stationsfrågan efter en dylik plan.
Telegrafstyrelsen har i sådan afsikt underställt Eders Kungl. Maj:ts
pröfning ett preliminärt köpekontrakt angående de inom ofvanberörda
område mellan Jakobsbergsgatan och Lästmakargatan belägna tomterna
n:r 3, 21, 22 och 25 i kvarteret Jericho, hvilka innehålla en areal af
2,278,4 kvadratmeter. Priset är 646,000 kronor, motsvarande 283 kronor
50 öre för kvadratmeter. Detta pris är ju i och för sig icke billigt,
särskild! i betraktande däraf att man icke kan taga hänsyn till annat
än markvärdet, då de å tomterna uppförda byggnaderna äro afsedda
att rifvas och för öfrigt i sitt nuvarande skick icke äro synnerligen
värdefulla. Emellertid äro fastigheterna taxeringsvärderade till 600,000
kronor, och,. enligt hvad jag från telegrafstyrelsen inhämtat, har för
fastigheter i omedelbart grannskap till de nu ifrågavarande, och hvilka
varit på enahanda sätt bebyggda, begärts pris växlande mellan 352
kronor och 385 kronor för kvadratmeter. Vid sådana förhållanden
anser jag mig böra tillstyrka antagandet af förevarande anbud.
Af köpeskillingen skulle 446,000 kronor betalas kontant vid till¬
trädet den 1 juli 1908. Betalning af återstående beloppet skulle ske
36
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
genom att köparen öfvertager betalningsansvaret för kela den i fastig¬
heterna intecknade gäld, 200,000 kronor. Enligt hvad jag inhämtat,
löpa inteckningsreverserna med 5 procent ränta, och äro de ställda på
betalning sex månader efter uppsägning.
Enligt det af telegrafstyrelsen framlagda förslaget skulle såväl å
de nyinköpta tomterna i kvarteret iEolus som å de till inköp föreslagna
tomterna i kvarteret Jericho uppföras nya byggnader, och skulle arbe¬
tena därmed omedelbart påbörjas. Byggnadskostnaderna hafva beräknats
till 720,000 kronor för den förra och 914,000 kronor för den senare
byggnaden. Af telegrafstyrelsens utaf mig återgifna skrifvelse framgår
närmare (sid. 18—21 här ofvan), hur styrelsen tänkt sig, att de sär¬
skilda byggnaderna skulle användas.
Emellertid har det synts mig kunna ifrågasättas, huruvida det
verkligen skulle vara af behofvet oafvisligen .påkalladt att samtidigt
utföra båda byggnadsföretagen. Genom att till en början uppföra den nya
hufvudstationen å Norrmalm såsom af det mest trängande behofvet på¬
kallad, skulle man i alla händelser inbespara några års ränta å den icke
obetydliga kostnaden för byggnaden i kvarteret iEolus. Jag har där¬
för satt mig i förbindelse med vederbörande i telegrafstyrelsen och har
därvid erhållit den upplysning, att genom en sådan anordning visser¬
ligen skulle uppstå eu del olägenheter under de provisoriska förhållan¬
den, som under mellantiden måste blifva rådande, särskildt med af¬
seende å telegrafstationens anordnande efter den moderna snabbexpedi¬
tionens kraf, men att telegrafstyrelsen, då dessa olägenheter kunna
väntas blifva efter en jämförelsevis kort tid undanröjda, ansåge desamma
icke vara oöfverkomliga.
Vid sådant förhållande anser jag mig böra förorda, att man för
närvarande stannar vid uppförandet af byggnaden i kvarteret Jericho.
Byggnaden skulle såsom nämndt uppföras med fasader åt såväl
Jakobsbergsgatan som Lästmakargatan jämte ett midt öfver tomten
sig sträckande mellanparti. Öfverstå våningen skulle upptagas af tre
stora telefonsalar. Den mellersta och den åt Jakobsbergsgatan belägna
telefonsalen skulle användas för lokalstationen, under det att salen åt
Lästmakargatan till en början skulle användas till interurbanstation.
Då lokalstationen behöfver taga äfven denna sistnämnda sal i anspråk,
skulle plats beredas för interurbanstationen i bottenvåningen och i
våningen en trappa upp åt Lästmakargatan, i hvilka våningar inredas
bostadslägenheter, till dess de behöfva tagas i anspråk för sitt egentliga
ändamål.
37
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
Efter hvad nu kan beräknas skulle telefonstationens behof af ut¬
rymme vara tillgodosedt under en tid af 25 år framåt samt, om en del
af kontorslokalerna då flyttades, ännu ett femtal år. Med den ovisshet
som råder om huru telefonförhållandena komma att gestalta sig så
långt fram i tiden, torde det icke vara möjligt att uppgöra nåo-on till¬
förlitlig plan för längre tid.
Samtliga öfriga lokaler i denna nybyggnad skulle komma att tagas
i anspråk för elektricitetsverk och värmeledning, linjedistriktets och tele¬
fonstationens apparat- och materialförråd, samlingsrum och verkstads¬
rum för arbetarna, telefondirektörens och linjedistriktsbyråns kontors¬
lokaler, telefonpersonalens kapprum med omkring 360 klädboxar, toalett¬
rum, frukost- och samlingsrum, telefonstationens reläsalar, öfverkopp-
ling, mellankoppling, elektriska maskiner och accumulatorer, undersök-
ning, rum för stationens tekniska personal, droskstation, katalogexpedi¬
tion m. m.
Såsom nämndt sluta kostnadsberäkningarna å ett belopp af 914,000
kronor.
Mot dessa beräkningar har jag icke ansett mig kunna göra någon
erinran, likasom jag ej heller för närvarande funnit anledning till an¬
märkning mot de eskissritningar till byggnaden, som blifvit mig före¬
tedda. Emellertid torde de färdiga ritningarna i sinom tid få under¬
ställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning.
Beträffande den föreslagna stationsbyggnaden i Göteborg tillåter
jag mig erinra att, sedan 1907 års Riksdag medgifvit, att, efter Kungl.
Maj:ts pröfning och godkännande, finge inköpas för byggnadstomt lämp¬
lig fastighet i Göteborg, telegrafstyrelsen, enligt nådigt bemyndigande,
af Göteborgs stad inköpt en för ändamålet synnerligen välbelägen tomt,
upptagande det kvarter, som begränsas af Kungsgatan, Kaserntorget
och Kaserngränden.
Telegrafstyrelsen har nu hemställt om utverkande af bemyndigande
att å ifrågavarande tomt uppföra en byggnad, afsedd för såväf tele¬
graf- som telefonstation.
Byggnadskostnaderna hafva beräknats till 1,251,000 kronor. Då
priset för tomten belöpt sig till 449,000 kronor, skulle således kostnaden
för byggnadsföretaget i dess helhet uppgå till 1,700,000 kronor.
Att kostnaden ställer sig så pass hög, beror först och främst på
tomtens storlek, nära 3,600 kvadratmeter. Ehuru priset för kvadrat¬
meter, 125 kronor, är jämförelsevis billigt, blir därför köpeskillingen
hög, såsom nämndt 449,000 kronor, eller mer än en fjärdedel af hela
38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
kostnaden. Tomtens betydliga omfattning måste dock anses såsom en
stor fördel, då densamma är tillräcklig för erforderliga utvidgningar
under en snart sagdt oöfverskådlig tid framåt. För öfrigt lärer det
icke varit möjligt att förvärfva äfven en afsevärdt mindre tomt till
billigare pris än den nu ifrågavarande, då de tomter, som på grund af
läget öfver hufvud taget kunnat komma ifråga, äro bebyggda med hus,
som för närvarande gifva hög afkastning.
Den byggnad, som å den inköpta tomten skulle uppföras, måste
emellertid också gifvas en betydande storlek för att kunna inrymma
alla de afdelningar, för hvilka densamma är afsedd. Där måste sålunda
beredas plats för två stora telegrafstationer -— telegrafverkets egen
och det Store Nordiske Telegrafselskabs ■— den förra den näst största
i landet. För telegrafstationen har telegrafstyrelsen tänkt sig anordna
särskilda apparatsalar för de olika expeditionerna: morse, wheatstone,
murray, lokaltelegraf och telegramtelefonering. Vidare skall utrymme
beredas för lokal- och interurbantelefonstationerna med omkring 300
expedierande telefonister. Dessa betydande grenar af rörelsen behöfva
gifvetvis omfattande kontors- och andra lokaler, hvarförutom kapp¬
rum, toalettrum och samlingsrum för den talrika stationspersonalen
kräfva stora utrymmen. Den i Göteborg förlagda linje distrikt sbyrån
erfordrar för sina kontors- och förrådslokaler samt rum för underbefäl
och arbetare m. m. icke så ringa plats.
Från telegrafstyrelsen har vidare meddelats mig att, ehuru byggnads-
förslaget endast upptager så mycket reservutrymme, som kan anses kräfvas
med hänsyn till rörelsens snabba och oafbrutna tillväxt, byggnadens
kubikmassa, beräknad mellan källargolf och öfverstå våningens tak¬
bjälklag, resp. ytterfasadens taklist, likväl uppgår till 49,000 kubikmeter.
Under förutsättning att golflagen utföras i betong och järn, gatufasaderna
i skånskt fasadtegel och naturlig sten samt gårdsfasaderna i fasadtegel,
har byggnadens arkitekt beräknat byggnadskostnaden till 18 kronor för
kubikmeter. Till stöd för denna kostnadsberäkning har arkitekten med¬
delat, att de under senare tid af firman J. Dähn i Göteborg utförda kasern¬
byggnader hafva — oberäknadt grundläggningsarbete, värmeledning, led¬
ningar för gas, vatten, aflopp m. in., elektriskt ljus, ritningar, kontroll och
oförutsedda utgifter — dragit en kostnad för kubikmeter af 14 till 16
kronor. Motsvarande siffror för stadsbiblioteket i Göteborg, uppfördt
år 1900, och kontoristföreningens hus i Göteborg hafva uppgått till
resp. omkring 16 kronor och 19 kronor. Särskild! med hänsyn till
de tunga belastningarna och däraf följande tunga järnkonstruktioner,
hvilka i nu ifrågavarande byggnad komma att tillämpas, har arkitekten
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 122.
39
ansett sig böra i kostnadsberäkningarna upptaga ett medelpris af 18
kronor för kubikmeter, hvadan nu afsedda kostnader stiga till 882,000
kronor. . Jag ber härvid dessutom få anmärka, att man med hänsyn till
byggnadens läge måst tillse, att densamma får ett tilltalande yttre.
Grundläggningskostnaderna blifva också betydande, icke mindre
än 186,000 kronor, detta beroende på de ogynnsamma grundförhållandena.
Med hänsyn till hvad sålunda blifvit. upplyst, har jag icke ansett
mig kunna göra någon erinran mot kostnadsberäkningarna eller anord¬
ningarna sådana de nu föreslagits.
Beträffande sättet för erforderliga medels anskaffande har jag icke
något att erinra mot hvad telegrafstyrelsen föreslagit. Något anslag
å riksstaten skulle således icke erfordras för år 1909.
Vid bifall till hvad jag föreslagit skulle emellertid det af telegraf¬
styrelsen ifrågasatta lånet å 2,000,000 kronor kunna minskas med
720,000 kronor, motsvarande den beräknade kostnaden för nybyggnaden
i kvarteret JEolus. För bättre öfversikt har jag med ledning af tele¬
grafstyrelsens uppgifter låtit göra en sammanställning öfver de för
ifrågavarande ändamål erforderliga belopp samt därför tillgängliga och
ytterligare erforderliga medel.
År.
|
Stationsbyggnader
i Stockholm.
|
Stationsbyggnaden
i Göteborg
|
Summa.
|
Tillgängliga medel
|
Ytterligare erfor¬
derliga medel
|
Summa.
|
Köpeskil¬
ling för
fastighe¬
ten i lev.
iEolus.
|
Köpeskil¬
ling för
fastighe¬
ten i kv.
Jerieho.
|
Kostna¬
den för
byggna¬
den i kv.
Jerieho.
|
Köpeskil¬
ling för
fastig¬
heten.
|
Bygg¬
nadskost¬
nad.
|
Anslag.
|
Lån.
|
Försälj-
nings-
medel.
|
Anslag.
|
Lån.
|
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
1908....
|
—
|
446,000
|
200,000
|
449,000
|
295,000
|
1,390,000
|
500,000
|
1,400,000
|
—
|
— ■
|
—
|
1,900,000'
|
1909- ..
|
—
|
—
|
400,000
|
—
|
600,000
|
1,000,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
500,000
|
500,000
|
1910....
|
—
|
—
|
300,000
|
—
|
356,000
|
656,000
|
—
|
—
|
—
|
100,000
|
560,000
|
660,000
|
1911....
|
—
|
—
|
14,000
|
—
|
—
|
14,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
1912....
|
520,000
|
200,000
|
—
|
—
|
—
|
720,000
|
—
|
—
|
250,000
|
250,000
|
220,000
|
720,000
|
Summa
|
520,000
|
646,000
|
914,000
|
449,000
|
1,251,000
|
3,780,000
|
500,000
|
1,400,000
|
250,000
|
350,000
|
1,280,000
|
3,780,000
|
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hem¬
ställa, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
dels medgifva:
att för telegrafverkets behof må inköpas tomterna n:r 3, 21, 22
och 25 i kvarteret Jericho i Stockholm för 646,000 kronor, och att å
nämnda tomter må uppföras en telefonstationsbyggnad för en kostnad
ej öfverstigande 914,000 kronor;
att å telegrafverket tillhörig tomt i Göteborg må uppföras en sta¬
tionsbyggnad för en kostnad icke öfverstigande 1,251,000 kronor;
att för gäldande af den vid tillträdet förfallna del af köpeskillingen
för tomterna i kvarteret Jericho i Stockholm äfvensom för byggnads¬
arbetenas påbörjande å samma tomter må användas de för utvidgning af
telegrafverkets lokaler i Stockholm reserverade medel, 500,000 kronor,
äfvensom det belopp, 500,000 kronor, som af det utaf 1907 års Riks¬
dag anvisade byggnadslån å 3,000,000 kronor afsetts för stationsbyggnad,
i Stockholm; samt
att för påbörjande af byggnadsarbetet i Göteborg må användas
det belopp, som, efter gäldande af köpeskillingen för den i nämnda
stad inköpta tomt, återstår af de 900,000 kronor utaf samma byggnads¬
lån, som afsetts för inköp af tomt och uppförande af stationsbyggnad
i Göteborg;
dels ock bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafsty¬
relsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets behof i
Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor att, i
mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t
pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta,
motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande
till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från
första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån tele¬
grafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetal¬
ningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret
tillkännagifvas.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bi¬
fall samt förordnade, att proposition i ämnet af den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle till
Riksdagen aflåtus.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1908.
Ur protokollet
E. I\. Almqvist.