92
Femte liufvudtiteln.
Antal.
|
|
Er.
|
ö.
|
Er.
|
Ö.
|
24
|
Transport
|
—
|
—
|
140,270
|
—
|
1
|
Extra ingenjör:
|
|
|
|
|
|
arfvode......................................................................
|
2,000
|
—
|
|
|
|
dagaflöning ä 3 kronor...............................................
|
1,095
|
—
|
3,095
|
_
|
3
|
Extra ingenjörer............
|
—
|
—
|
9,285
|
—
|
1
|
Stationsingenj ör:
|
|
|
|
|
|
lön............................................................................
|
4,500
|
—
|
|
|
|
tjänstgöringspenningar........................................
|
1,000
|
—
|
5,500
|
|
1
|
Stationsingenj ör................................................................
|
—
|
—
|
5,500
|
—
|
1
|
Miningenjör:
|
|
|
|
|
|
lön...........................................................................
|
4,500
|
—
|
|
|
|
tjänstgöringspenningar.......................................
|
500
|
—
|
5,000
|
|
1
|
Miningenjör...................................................................
|
—
|
—
|
5,000
|
—
|
1
|
Torpedingenjör:
|
|
|
|
|
|
lön...........................................................................
|
4,500
|
—
|
|
|
|
tjänstgöringspenningar................................................
|
500
|
—
|
5,000
|
|
2
|
Torpedingenjörer..............................................................
|
—
|
—
|
10,000
|
—
|
1
|
Elektroingenj ör:
|
|
|
|
|
|
lön............................................................................
|
4,500
|
—
|
|
|
|
tjänstgöringspenningar................................................
|
500
|
—
|
5,000
|
|
2
|
Elektroingenj örer....
|
|
|
10,000
|
|
38
|
|
|
|
|
|
Inkvarteringsbidrag, förslagsvis......................................
|
—
|
—
|
11,900
|
—
|
4
|
Mariningenjörsstipendiater, stipendier å 1,200 kronor ........
|
—
|
—
|
4,800
|
_
|
1
|
Mariningenjörsaspirant,
|
|
|
|
|
|
dagaflöning, 75 dagar å 50 öre....................................
|
37
|
50
|
|
|
|
beklädnadsersättning, 75 dagar å 30 öre .....................
|
22
|
50
|
60
|
|
5
|
Mariningenjörsaspiranter..........
|
—
|
—
|
300
|
_
|
1
|
Mariningenjörselev, 2:a årskursen,
|
|
|
|
|
|
dagaflöning, 11 dagar å 20 öre och 64 dagar å 50 öre
|
34
|
20
|
|
|
|
beklädnadsersättning, 75 dagar å 30 öre .....................
|
22
|
50
|
56
|
70
|
5
|
Mariningenjörselever, 2 årskursen .......
|
—
|
—
|
283
|
50
|
|
Transport
|
- !-
|
221,050
|
20
|
Femte liufvudtiteln
93
Antal.
|
|
Kr.
|
ö.
|
Kr.
|
Ö.
|
|
Transport
|
—
|
—
|
221,050
|
20
|
i
|
Mariningenjörselev, l:a årskursen,
|
|
|
|
|
|
dagaflöning, 75 dagar å 20 öre....................................
|
IB
|
—
|
|
|
|
beklädnadsersättning, 75 dagar å 30 öre .....................
|
22
|
BO
|
37
|
BO
|
5
|
Mariningenjörselever, l:a årskursen .................................
|
—
|
—
|
187
|
BO
|
|
Summa kronor
|
—
|
—
|
221,275
|
20
|
Anmärkningar :
l:o. För stations-, min-, torped- eller elektroingenjör, som åtnjuter boställe i kronans hus,
minskas fasta lönen med 400 kronor i Karlskrona och 500 kronor i Stockholm.
2:o. Till öfrig personal vid mariningenjörkåren, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår,
i den ordning reglemente för flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år beräknadt belopp af
vid Karlskrona vid Stockholms
station station
för marinöfverdirektör............................................... 1,200 kronor
»> marindirektör..................................................... 600 kronor 1,000 »
u mariningenjör af l:a graden .................................. 400 » 500 »
» mariningenjör af 2:a graden och \ ,jqq m ^qq )}
n extra ingenjör /
3:o. För min-, torped- och elektroingenjör höjes lönen efter 5, 10, 15 och 20 års väl vitsordad
tjänstgöring, hvarje gång med 500 kronor, och för stationsingenjör efter 5, 10 och 15 års sådan tjänst¬
göring, hvarje gång med 500 kronor.
4:o. Mariningenjörselev åtnjuter 20 öre om dagen under tjänstgöring de första 8 6 dagarna och
50 öre om dagen under återstående tjänstgöring.
94
Femte lmfvudtiteln.
Bil. n:r 6.
Stat
för flottans marinläkarkår.
Antal.
|
|
Kr.
|
Ö.
|
Kr.
|
ö.
|
1
|
Marinöfverläkare:
|
|
|
|
|
|
lön.............................
|
3 400
|
|
|
|
|
dagaflöning å 6 kronor..................................................
|
2,190
|
_
|
|
|
|
arfvode..........................
|
1,000
|
—
|
6,590
|
|
1
|
Förste marinläkare:
|
|
|
|
|
|
lön.......................................
|
3,400
|
—
|
|
|
|
dagaflöning å 5 kronor........................
|
1,825
|
—
|
5,225
|
|
1
|
D:o ...........................
|
—
|
—
|
5,225
|
—
|
1
|
Marinläkare af l:a graden:
|
|
|
|
|
|
lön.............................
|
2 400
|
|
|
|
|
dagaflöning å 4 kronor..............
|
1,460
|
—
|
3,860
|
|
11
|
D:o .................................
|
_
|
_
|
42,460
|
_
|
15
|
|
|
|
63,360
|
—
|
20
|
Marinläkare af 2:a graden, arfvoden ä 1,500 kronor. .
|
—
|
—
|
30,000
|
_
|
10
|
Marinläkarstipendiater, stipendier å 900 kronor
|
—
|
—
|
9,000
|
—
|
|
Dagtraktamente till marinläkare af 2:a graden och marinläkar-
|
|
|
|
|
|
stipendiater under tjänstgöring i land, förslagsvis........
|
—
|
—
|
4,000
|
—
|
|
Inkvarteringsbidrag förslagsvis..................
|
—
|
—
|
6,400
|
—
|
|
Summa kronor
|
- 1-
|
112,760
|
—
|
Anmärkningar:
l:o. Marinläkare af 2:a graden och marinläkarstipendiat erhålla, då de äro förordnade till tjänst¬
göring i land, dagtraktamente å 7 kronor.
2:o. För förste marinläkare ökas lönen efter 5 års tjänstgöring såsom sådan med 600 kronor.
För marinläkare af l:a graden ökas lönen efter 5 års tjänstgöring i samma grad med 500 kronor
och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 500 kronor.
För marinläkare af 2:a graden ökas arfvodet efter 5 års tjänstgöring i samma grad med 300
kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 300 kronor.
Femte liufvudtiteln
95
3:o. Marinöfvorläkare, förste marinläkaro och marinlilkaro af l:a graden, som icke åtnjuta iri
bostad i kronans hus, erhålla inkvarteringsbidrag mod ett efter år riikuadt belopp af:
Marinöfverläkaren .......................................................... 1,200 kronor.
Förste marinlilkare vid Karlskrona station eller å kustposition 600 »
Marinlilkaro af l:a graden vid Stockholms station eller i Göteborg 500 »
D:o d:o vid Karlskrona station eller å kust¬
position........................................................................ 4°° *
4:o. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare af 2:a graden icke finnas fulltaligt, må de
arfvoden, som i följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras, användas till aflöning af
ett, vakanserna bland marinläkare af 2:a graden motsvarande antal marinläkarstipendiater.
5:o. De båda sjukliusläkarne vid Karlskrona station åtnjuta hvardera ett arfvode af 500 kronor
för år från anslaget till sjukvård.
96
Femte hufrndtiteln.
Bil. n:r 7.
Stat
för marinintendentskolan.
Arfvoden till lärare..........................................................................
Till hyra af lokal och inköp af undervisningsmateriel samt extra utgifter m. m.
|
Kr.
|
Ö.
|
6,845
1,755
|
—
|
Summa kronor
|
8,600
|
—
|
Femte liufvudtiteln.
97
Bil. n:r 8.
Stat
för kustartilleriet.
Antal.
|
|
Kronor.
|
|
I. Lön och dagaflöning.
|
|
|
|
|
|
|
|
Officerare.
|
|
|
|
|
|
|
i
|
Chef för kustartilleriet:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
8,000
|
—
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 7 kronor.......................................
|
2,555
|
—
|
10,555
|
|
|
|
i
|
Öfverste:
|
|
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
6,000
|
—
|
|
|
|
|
|
|
2,190
|
_
|
8 190
|
|
|
|
i
|
Öfverste..................................................................
|
—
|
—
|
8,190
|
—
|
|
|
i
|
Öfverstlöjtnant:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
4,500
|
—
|
|
|
|
|
|
|
1,825
|
—
|
6,325
|
|
|
|
i
|
Öfverstlöjtnant.........................................................
|
—
|
—
|
6,325
|
—
|
|
]
|
i
|
Major:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
4,000
|
—
|
|
|
|
|
|
|
1,825
|
—
|
5,825
|
|
|
|
5
|
Majorer .................................................................
|
—
|
—
|
29,125
|
—
|
|
|
1
|
Kapten af l:a klassen:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
3,400
|
—
|
|
|
|
|
|
|
1,460
|
—
|
4,860
|
_
|
|
|
20
|
Kaptener af l:a klassen............................................
|
—
|
-
|
97,200
|
—
|
|
|
1
|
Kapten af 2:a klassen:
|
|
|
|
|
|
1
|
|
lön....................................................................
|
2,400
|
—
|
|
|
|
|
|
|
1.460
|
|
3,860
|
|
|
|
16
|
Kaptener af 2:a klassen..........................................
|
_
|
_
|
61,760
|
—
|
|
|
49
|
Transpori
|
|
|
242,21ö|—
|
I
|
Bill. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
13
98
Femte tiufvu(Ititeln
Antal
|
|
|
|
Krön
|
O
|
r.
|
49
|
Transpor
|
|
|
242,21c
|
|
|
|
1
|
Löjtnant:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön..........................
|
1,500
|
—
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 3 kronor....................................
|
1,095
|
|
2,595
|
—
|
|
|
33
|
Löjtnanter.........................................
|
—
|
|
85,635
|
—
|
|
|
1
|
Under! öj tnant:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön..........................................
|
720
|
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 3 kronor.......................................
|
1,095
|
—
|
1,815
|
|
|
|
16
|
Underlöjtnanter.......................................................
|
—
|
—
|
29,040
|
|
361,300
|
—
|
100
|
|
|
|
|
|
|
|
Keseryofflcersaspiranter.
|
|
|
|
|
|
|
1
|
Reservofficers aspir ant:
|
|
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 4,50 kronor...................................
|
—
|
—
|
1,642
|
50
|
|
|
5
|
Reservofficersaspiranter.........
|
—
|
—
|
8,212
|
50
|
9,855
|
|
6
|
Underofficerare.
|
|
|
|
|
|
1
|
Underofficer af l:a graden:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön................................
|
1,200
|
—
|
|
|
|
|
|
dagaflöning a 2,50 kronor ............
|
912
|
50
|
|
|
|
|
|
ersättning för ved ock ljus......
|
130
|
—
|
2,242
|
50
|
|
|
54
|
Underofficerare af l:a graden..............
|
—
|
—
|
121,095
|
|
|
|
1
|
Underofficer af 2:a graden:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön..........................................................
|
900
|
—
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 1,50 kronor.....................
|
547
|
50
|
|
|
|
|
|
beklädnadsersättning..........................................
|
200
|
—
|
|
|
|
|
|
ersättning för ved ock ljus............
|
100
|
—
|
1,747
|
50
|
|
|
no
|
Underofficerare af 2:a graden.................
|
—
|
|
192,225
|
_
|
317,310
|
|
166
|
|
|
|
|
|
|
|
Manskap.
|
|
|
|
|
|
|
1
|
l:a lönegrad (underofficerskorpral):
|
|
|
|
|
|
|
|
lön..........................................
|
540
|
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 80 öre...................
|
292
|
|
832
|
|
|
|
176
|
l:a lönegrad (underofficerskorpraler)...... .................
|
—
|
|
146,432
|
|
|
|
177 1
|
Transport
|
- |
|
-|
|
147,264|
|
|
688,465
|
|
Femte liufvudtiteln.
99
Antal.
|
|
|
Krön
|
o r.
|
|
177
|
Transport
|
—
|
—
|
147,264
|
—
|
688,465
|
—
|
1
|
2:a lönegrad:
lön.................................................................
|
276
|
—
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 60 öre..........................................
|
219
|
—
|
495
|
—
|
|
|
416
|
|
|
_
|
205,920
|
_
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
3:e lönegrad:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön....................................................................
dagaflöning å, 50 öre..........................................
|
180
182
|
50
|
362
|
50
|
|
|
218
|
3:e lönegrad ............................................................
|
—
|
—
|
79,025
|
|
|
1
|
4:e lönegrad:
|
|
|
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
144
|
—
|
|
|
|
|
|
dagaflöning å 30 öre..........................................
|
109
|
50
|
253
|
50
|
|
|
547
|
4:e lönegrad.............................................................
|
—
|
—
|
138,664
|
50
|
571,984
|
50
|
1,361
|
|
|
|
|
|
|
|
II. Arfvoden.
|
|
|
|
|
|
|
1
|
Auditör..................................................................
|
—
|
—
|
800
|
—
|
|
|
1
|
Regementspastor.....................................................
|
—
|
—
|
1,000
|
—
|
|
|
1
|
Fästningspredikant...................................................
|
—
|
—
|
120
|
—
|
1,920
|
|
3
|
III. Rekryteringskostnader.
|
|
|
|
|
|
|
Lega, räknad efter 12 kronor 50 öre per år, samt
|
|
|
|
|
|
|
|
öfriga rekryteringskostnader, beräknade efter 40
kronor per man, däraf högst 30 kronor till värf¬
vare^ förslagsvis ..............................................
|
|
|
22,500
|
|
22,500
|
|
|
IV. Inkvarteringsbidrag.
|
|
|
|
|
|
|
Inkvarteringsbidrag för officerare och underofficerare,
|
|
|
|
|
|
|
|
förslagsvis ........................................................
|
—
|
—
|
24,600
|
—
|
|
|
|
Inkvarteringsbidrag för underoffieerskorpraler, förslags-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vis.............................. ....................................
|
—
|
—
|
15,000
|
—
|
39,600
|
1
|
|
V. Lönetillägg och uppmuntrings-
|
|
|
|
|
|
|
penningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
Lönetillägg, förslagsvis............................................
|
—
|
—
|
8,940
|
—
|
|
|
|
Uppmuntringspenningar, förslagsvis........... ..............
|
—
|
—
|
20,415
|
—
|
29,355
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa kronor
|
—
|
|
—
|
—
|
Öl
OO
|
50
|
100
Femte hufvudtitelu
Anmärkningar:
l:o. Officer och underofficer, som icke åtnjuta fri bostad i kronans hus, uppbära inkvarterings-
bidrag med ett efter år räknadt belopp af:
|
å kustposition
kr.
|
i Stockholm
eller Göteborg
|
|
kr.
|
generalsperson.....................
|
..... —
|
1,500
|
öfverste ...........................
|
..... 900
|
1,200
|
öfverstlöjtnant eller major ....
|
..... 600
|
1,000
|
kapten .............................
|
..... 400
|
500
|
|
..... 300
|
400
|
underofficer af l:a graden
|
..... 240
|
300
|
underofficer af 2:a graden
|
..... 180
|
240
|
Af de underofficerskorpraler,
|
som erhållit vederbörligt
|
tillstånd att bo utom kasern, äga
|
högst 75 att åtnjuta inkvarteringsbidrag till följande månatliga belopp:
å kustposition
kr.
den, som innehar en tjänstetid vid
kustartilleriet af minst 81 måna¬
der (6 s/4 år) ....................... 15
annan underofficerskorpral ......... 10
i Stockholm
eller Göteborg
kr.
20
15
Sådant bidrag må af underofficerskorpral, som är gift eller änkling med minderårigt barn, bibe¬
hållas äfven under tjänstgöring, hvilken föranleder inkvartering ombord å fartyg eller i land på sådan
plats, att den af honom eljest använda bostaden icke kan begagnas.
3:o. Skulle det härofvan bestämda antalet manskap i någon af de tre högre lönegraderna icke
finnas fulltaligt, må de löner, som till följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras,
användas till aflöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande af lega och rekryteringskost-
nader, om det under III här ofvan förslagsvis beräknade belopp därtill visar sig otillräckligt.
4:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhör l:a, 2:a
eller 3:e uppmuntringsklassen, med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen enligt de för dagaflönings
åtnjutande gällande grunder.
5:o. Den, som tillhör l:a lönegraden, erhåller, om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid
af minst 108 månader (9 år), ett första lönetillägg af 5 kronor i månaden och, om han vid kustartille¬
riet innehar en tjänstetid af minst 144 månader (12 år), ett andra lönetillägg af 5 kronor i månaden.
Den, som tillhör 2:a lönegraden och är underofficerskorpral eller l:a klassens kustartillerist, er¬
håller, om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid af minst 60 månader (5 år) ett första lönetill-
lägg af 10 kronor i månaden och om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid af minst 144 måna¬
der (12 år) ett andra lönetillägg af 5 kronor i månaden.
6:o. Vid beräkning af tjänstetid vid kustartilleriet äger den, som i egenskap af värnpliktig
tjänstgjort vid detta vapen eller antagits i högre lönegrad än den lägsta, att tillgodoräkna sig extra
tjänstetid enligt bestämmelser, som af Konungen meddelas.
Femte hutYudtlteln.
101
Bil.
n:v
.9.
Förslag
till
Stat
för Femte lmfvudtiteln för år 1909.
Ordinarie anslag.
Departementet och öfyerstyrelsen.
Departementschefen ..............................
Departementets afdelning af Kung! Maj:ts kansli
samt kommandoexpeditionen ................
Marinförvaltningen..................................
Sgr
Flottan.
Aflöning för flottans kårer och stater........
reservationsanslag.
faturaunderhåll åt pe
anslag................
isättning för rustni
anslag................
anslag......................................
Flottans öfningar, reservationsanslag .
tan, reservationsanslag.....................
jöheväringens vapenöfningar samt hel
och ersättning därför, förslagsanslag.
Anvisning
i kontant.
|
Indelning ocli därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
|
Summa.
|
1
Summa
summarum.
|
Friheter.
|
Ersättningar,
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
17,000
|
|
—
|
|
—
|
|
17,000
|
|
|
|
34,800
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
34,800
|
—
|
|
|
138,500
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
138,500
|
—
|
|
|
190,300
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
190,300
|
—
|
190,300
|
—
|
5,549,971
|
_
|
_
|
_
|
—
|
—
|
5,549,971
|
—
|
|
|
487,800
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
487,800
|
—
|
|
|
1,177,227
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,177,227
|
—
|
|
|
12,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12,000
|
-
|
|
|
2,336,000
|
_
|
_
|
_
|
—
|
|
2,336,000
|
—
|
|
|
1,800,000
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,800,000
|
—
|
|
|
14,900
|
|
—
|
—
|
—
|
|
14,900
|
—
|
|
|
1.850,000
|
|
_
|
|
—
|
|
1,850,000
|
|
|
|
t 13,227,898
|
|
1 —
|
i
|
—| 13,227,898
|
—
|
| 190,300
|
|_
|
102
Femte hufvudtiteln
|
Anvisning
i kontant.
|
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
|
Summa.
|
Summa
summarum.
|
|
|
|
Friheter.
|
Ersättningar
|
|
|
|
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Transport
|
13,227,895
|
|
—
|
|
—
|
|
13,227,895
|
—
|
190,30C
|
> —
|
Undervisningsverken:
Sjökrigshögskolan, reservationsanslag 16,100: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjökrigsskolan........ ................. 46,265: —
Skeppsgosseskolan ..................... 22,970: —
Marinintendentskolan, merratiows-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anslag ................................ 8,600:
|
93,935
|
|
|
|
|
|
93,935
70,500
|
|
|
|
Sjukvård för flottans personal, reservationsanslag
|
70,500
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
Sgr
|
13,392,333
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
13,392,333
|
|
13,392,333
|
_
|
Kustartilleriet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Aflöning för kustartilleriets personal
|
1,353,824
|
50
|
|
|
|
|
1,353,824
|
|
|
|
Beklädnad åt kustartilleriets manskap, reserva-
|
|
|
|
|
|
|
|
tionsanslag................
Naturaunderhåll åt kustartilleriets personal, för-
|
150,921
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
150,921
|
—
|
|
|
slagsanslag ...................
Underhåll af kustartilleriets byggnader och ma-
|
283,438
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
283,438
|
—
|
|
|
teriel, reservationsanslag......
|
371,500
|
—
|
_
|
_
|
_
|
_
|
371,500
|
|
|
|
Kustartilleriets öfningar, reservationsanslag
Kustartilleribeväringens vapenöfningar samt be-
|
190,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
190,000
|
—
|
|
|
klädnad och ersättning därför, förslagsanslag
Krigsöfningar vid kustpositionerna, reservations-
|
690,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
690,000
|
—
|
|
|
anslag................
|
15,000
|
|
|
|
|
|
15,000
|
|
|
|
Sjukvård för kustartilleriets personal, reserva-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tionsanslag................
|
14,000
|
|
|
|
|
|
14,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
|
|
Sgr
|
3,068,683
|
50
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3,068,683(50
|
3,068,683
|
50
|
Diverse anslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alderstillägg, förslagsanslag........
|
26,700
|
|
|
|
|
|
26,700
|
|
|
|
Ersättning åt officerare och ingenjörer under
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anställning eller kommendering utrikes
Besestipendium åt läkare vid marinläkarkåren,
|
13,000
|
|
—
|
|
—
|
—
|
13,000
|
|
|
|
reservationsanslag......
|
2,000
22,254
|
|
|
|
|
|
2,000
22,254
|
|
|
|
Diverse behof..............
|
|
_
|
|
|
|
-\
|
|
|
Transport i
|
63,954
|
|
—
|
-I
|
—
|
-1
|
63,954|-
|
-1
|
16,651,316
|
>0
|
Femte hufVudtlteln
103
|
|
|
Indelning och därmod
|
|
|
|
|
|
Anvisning
|
|
jämförlig
|
anvisning,
|
|
|
|
Samma
|
|
|
i kontant
|
|
på förslag.
|
|
|
|
summarum.
|
|
|
|
Frihoter.
|
Ersättningar.
|
|
|
|
|
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Transport
|
63,954
|
—
|
—
|
—
|
-—-
|
—
|
63,954
|
-
|
16,651,316
|
50
|
Rese- ocli traktamentspenningar, förslagsanslag
|
55,500
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
55,500
|
-
|
|
|
Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och badinrättningar, förslagsanslag ............
|
235,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
235,000
|
—
|
|
|
Skrifmaterialier och expenser m. m., förslags-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
113 855
|
50
|
|
|
_
|
_
|
113,855
|
50
|
|
|
Extra utgifter.............................................
|
36,000
|
|
_
|
__
|
_
|
_
|
36,000
|
|
|
|
Sgr
|
504,309
|
50
|
—
|
—
|
--
|
—
|
504,309
|
50
|
504,309
|
50
|
Handeln.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjökarteverket, reservationsanslaq .................
|
65,000
|
—
|
-—-
|
—
|
—
|
—
|
65,000
|
—
|
|
|
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
terna, reservationsanslag............................
|
1,700,000
|
-
|
405
|
—
|
4
|
—
|
1,700,409
|
—
|
|
|
Undervisningsanstalter för sjöfart ..................
|
100,800
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
100,800
|
—
|
|
|
Nautisk-meteorologiska byrån........................
|
24,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
24,000
|
—
|
|
|
Ålderstillägg för personalen vid undervisnings-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anstalterna för sjöfart och föreståndaren för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag
|
13,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
13,000
|
—
|
|
|
Sgr
|
1,902.800
|
—
|
405
|
—
|
4
|
—
|
1,903,209
|
—
|
1,903,209
|
—
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
19,058,835
|
—
|
104
Femte lmfvudtiteln.
|
K r
|
O
|
n o r.
|
|
Extra ordinarie anslag.
|
|
|
|
|
Flottan och kustartilleriet.
|
|
|
|
|
Till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel ....................................
|
5,469,000
|
—
|
|
|
> ändring af 3:e kl. pansarbåtarna Hildur, Björn och Gerda .......
|
200,000
|
—
|
|
|
» skjutförsök och. inskjutning af kanoner....................................
|
30,000
|
—
|
|
|
» försök med torped- och. gnistsignalmateriel..............................
|
15,000
|
—
|
|
|
» anskaffning af gnistsignalmateriel...........................................
|
66,000
|
—
|
|
|
» anskaffning af kanoner i reserv .............................................
|
202,000
|
—
|
|
|
» anskaffning af orderapparater och afståndsmätare för en del af
|
|
|
|
|
flottans fartyg................................................................
|
200,000
|
—
|
|
|
» ändring och komplettering af skärgårdstelefonmateriel ............
|
78,000
|
—
|
|
|
s anskaffning af handminmateriel m. m.......................................
|
200,000
|
—
|
|
|
» anskaffande af beklädnad åt sjöbeväringen .............................
|
234,500
|
—
|
|
|
» ammunitionsförrådshus å Loudden ..........................................
|
31,000
|
—
|
|
|
» tillbyggnad till det nya torpedförrådet vid flottans station i
|
|
|
|
|
Stockholm......................................................................
|
32,500
|
—
|
|
|
» arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda personer
|
|
|
|
|
samt medikamenter, bad m. m........................................
|
5,500
|
—
|
|
|
» transportmedel för flottans varf..............................................
|
85,500
|
—
|
|
|
» min- och telefonmateriel för kustartilleriet m. m......................
|
79,760
|
—
|
|
|
> tubkanoner för haubitser........................................................
|
25,000
|
—
|
|
|
> handvapensammunition för kustartilleriet.................................
|
85,500
|
—
|
|
|
» försök med afståndsmätare för kustfästningarna ......................
|
75,000
|
—
|
|
|
» transportmedel för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning
|
14,000
|
—
|
|
|
> beklädnad och sängservis för värnpliktiga vid kustartilleriet____
|
215,430
|
—
|
|
|
» anordningar för kustartilleriets inkvartering å det s. k. Nya
|
|
|
|
|
varfvet..........................................................................
|
30,000
|
—
|
|
|
> anskaffning af möbler och sängutredning m. m. för flottans
|
|
|
|
|
sjukhus i Karlskrona ......................................................
|
20,000
|
—
|
|
|
> anläggande af en verkstad å flottans varf i Karlskrona för till-
|
|
|
|
|
verkning af torpeder ......................................................
|
200,000
|
—
|
|
|
> understöd åt obemedlade bushåll på grund af värnpliktiges extra
|
|
|
|
|
tjänstgöring år 1905 .......................................................
|
26,150
|
—
|
|
|
» bidrag till en välkomstfest för tyska och ryska sjöunderofficerare
|
325
|
—
|
|
|
Transport
|
7,620,165
|
—
|
|
|
Femte hufrudtiteln.
105
|
K r
|
O
|
n o r.
|
|
• Transport
|
7,620,165
|
—
|
—
|
—
|
Till personligt lönetillägg ät bataljonspredikanterna vid flottans sta-
|
|
|
|
|
tion i Karlskrona............................................................
|
1,200
|
—
|
|
|
> tillfälligt lönetillägg åt personal vid flottans poliskår...............
|
8,500
|
—
|
7,629,865
|
_
|
Handeln.
|
|
|
|
Till påskyndande af sjömätningama vid rikets kuster.....................
|
—
|
—
|
41,000
|
—
|
Extra lönetillägg.
|
|
|
|
|
Till beredande af extra lönetillägg åt en del tjänstemän och betjänte
|
—
|
—
|
22,200
|
—
|
Summa kronor
|
—
|
—
|
7,693,065
|
—
|
Bih. till Riksd. Prat. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft.
14
Sjätte hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
januari 1908.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Roos,
S\VARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård.
l:o.
Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton, anhöll i under¬
dånighet att få underställa Kungl. Maj:ts pröfning frågan om regle¬
randet af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel för år 1909
och yttrade därvid beträffande anslagstitlarna:
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Höft.
1
2
Sjätte hufvudtiteln.
[1-1
Statemini-
etern, löne-
fyllnad.
[2-]
Höjning af
konsultativa
statsrådens
löner.
Ordinarie anslag.
Statsministern, lönefyllnad.
Sedan Kungl. Maj:t bifallit af Riksdagen antagen grundlagsändring,
enligt hvilken Konungen skulle äga utnämna en af statsrådets ledamöter
att vara statsminister, beslöt Riksdagen enligt dess skrifvelse den 11 maj
1876, bland annat, att å sjätte hufvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
af högst 6,500 kronor, hvaraf statsministern skulle, utöfver den lön
honom såsom ledamot af statsrådet eljest tillkomme, uppbära fyllnad
till det belopp, som dittills utgått till justitiestatsministern, eller 18,500
kronor.
På sätt här nedan under punkt 2 närmare omförmäles, föreslår jag,
att aflöningen till statsråden utan departement måtte höjas från 12,000
kronor till 15,000 kronor.
I beloppet af det såsom lönefyllnad till statsministern uppförda
förslagsanslaget, 6,500 kronor, föreslår jag däremot icke någon ändring,
då det synes mig skäligt, att statsministerns aflöning må kunna uppgå
åtminstone till ett belopp af 21,500 kronor. För sådant ändamål kräfves
emellertid ändring i de för anslaget gällande bestämmelser; och till¬
styrker jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
medgifva, att af det under sjätte hufvudtiteln till lönefyllnad åt
statsministern uppförda förslagsanslag af högst 6,500 kronor, stats¬
ministern må äga att, utöfver den lön honom såsom ledamot af stats¬
rådet eljest tillkommer, uppbära fyllnad, så att hans aflöning i dess
helhet kommer att uppgå till 21,500 kronor.
Statsråden utan departement.
I sammanhang med den allmänna lönereglering för rikets äinbets-
och tjänstemän, som vid 1856—1858 års Riksdag efter förslag af Kungl.
Maj:t antogs af Rikets Ständer, höjdes aflöningen jämväl till statsrådets
ledamöter.
Den för statsråden utan departement därvid bestämda aflöningen,
som dittills utgjort 9,000 riksdaler, uppgick till 12,000 riksdaler, med
hvilket belopp aflöningen allt fortfarande utgår.
Då jag nu ansett mig böra ifrågasätta en ökning af lönen till
nämnda statsråd, har jag därtill närmast föranledts af den förhöjning i
3
Sjette huivudtiteln.
justitierådens löner, som vid 1907 urs Riksdag beslutits. Deras lön, [2.]
som förut utgått med 10,000 kronor, ökades nämligen då till ett belopp
af 13,000 kronor.
En förhöjning af aflöningen till de konsultativa statsråden är
tvifvelsutan i och för sig af behofvet i hög grad påkallad, och med
hänsyn till nyssnämnda reglering af justitierådens löner synes en dylik
förhöjning icke vidare böra undanskjutas. Genom att bibehålla lö¬
nen för nämnda statsråd vid nuvarande belopp, som med 1,000 kro¬
nor understiger lönen för justitieråd, skulle nämligen försvåras möj¬
ligheten att förmå ledamöter af högsta domstolen att mottaga kallelse
till sådant statsrådsämbete, en svårighet som det synes mig angeläget
att undanröja.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen
att höja lönen för en hvar af de tre statsråden utan departement
till 15,000 kronor samt i följd däraf öka anslaget till dessa statsråd,
nu 36,000 kronor, med 9,000 kronor till 45,000 kronor.
Civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
Under åberopande af hvad chefen för justitiedepartementet till stats¬
rådsprotokollet öfver justitieärenden denna dag anfört i fråga om ök¬
ning af expeditionschefernas aflöning, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att höja det i staten för civildepartementets afdelning af Kungl.
Maj:ts kansli upptagna anslag till arfvode åt en expeditionschef från
dess nuvarande belopp, 7,500 kronor, med 2,100 kronor till 9,600 kro¬
nor, däraf 3,000 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.
Under anslagstiteln civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts [4.]
kansli är till departementschefens förfogande för amanuenser, vikariats-
ersättningar, renskrifning in. m. i riksstaten uppfördt ett anslag, som amanuenser,
i den af Riksdagen år 1878 för departementet fastställda stat bestämdes m- m-
till 15,000 kronor.
Ifrågavarande anslag har sedermera blifvit förhöjdt år 1894 till
17,000 kronor, år 1903 till 22,000 kronor och år 1906 till 30,100
kronor.
Ökning, af
Ökning, af
expeditions¬
chefens
arfvode.
4
Sjätte liufvudtiteln.
Höjningen år 1894 föranleddes af den stegring, kostnaderna för
renskrifning undergått, och höjningen år 1903 betingades däraf, att
anslaget under en följd af år visat sig otillräckligt, så att tillskott
måst anvisas från anslaget till extra utgifter. Anledningen till senaste,
år 1906 beslutade förhöjningen var väsentligen behofvet att erhålla
ökade medel till aflönande af amanuenser.
År 1906 funnos inom departementet anställda sex fast aflönade
amanuenser. Detta antal hade emellertid visat sig otillräckligt för den
stora arbetsbörda, som hvilade å departementet, ett förhållande, som
ansågs vara bestyrkt, bland annat, af det oproportionerligt stora antal
oaflönade amanuenser, som sysselsattes inom departementet. För att
förbättra befordringsutsikterna för de oaflönade amanuenserna och fram¬
förallt för åstadkommande af möjlighet, att under hela den vanliga ex¬
peditionstiden en amanuens skulle finnas till hands å en hvar af de¬
partementets fem byråer, begärdes vid 1906 års Riksdag höjning af ifråga¬
varande anslag.
Från och med år 1907 erhöllo också ytterligare fem amanuenser
fast arfvode, så att för närvarande finnas anställda tio amanuenser med
fast aflöning. Af dessa uppbära nio 1,500 kronor och en 1,200 kronor
om året. Därjämte uppbär den amanuens, som förordnats såsom före¬
dragande af ärenden rörande elektriska anläggningar m. fl. mål, sitt
amanuensarfvode, 1,500 kronor.
Amanuensen hos registratorn har ersatts af ett kvinnligt biträde.
Anslaget, 30,100 kronor, har emellertid icke visat sig förslå till
det därmed afsedda ändamålet, väsentligen beroende på de med den
stegrade arbetsprodukten betydligt ökade renskrifningskostnaderna.
De utgifter, ifrågavarande anslag är afsedt att täcka, hafva sålunda
under år 1907 uppgått till följande belopp:
Amanuensarfvoden ............................................. kronor 16,200: —
Vikariatsersättningar ............................................................... » 4,882: 32
Gratifikationer .......................................................................... » 7,442: —
Renskrift och kvinnliga biträden ...................................... » 8,475: 68
Summa kronor 37,000: —
Jag vill härvid erinra, att en stor del af det såsom gratifikationer
upptagna belopp användes såsom ersättning till de extra vaktmästare,
som äro behöfliga i departementet och statsrådsberedningen.
Bristen i anslaget, 6,900 kronor, har måst täckas af sjätte hufvud-
titelns anslag till extra utgifter.
5
Sjiitto liufvudtitoln.
Om följaktligen redan nu utgående nödvändiga utgifter betinga
ökadt anslag till ifrågavarande ändamål, föreligga emelleitid jämväl
andra omständigheter, som likaledes påkalla, att ytterligare medel ställas
till Eders Kungl. Maj:ts förfogande.
De inom departementet fast anställda amanuenser hafva nämligen
hos departementschefen gjort framställning om förbättring i sina aflö-
ningsförhållanden, i hvilket hänseende de föreslagit ett begynnelsearf-
vode af 2,000 kronor och en slutaflöning af 3,000 kronor.
Att de nuvarande arfvodena för vissa af amanuenserna icke kunna
anses utgöra nöjaktig ersättning för det arbete, de nedlägga i departe-
mentets tjänst, anser jag vara obestridligt. Den fastställda dagliga
minimitiden för arbetet å tjänsterummet utgör för aflönad amanuens
för närvarande två och. en half å tre timmar, och det hemarbete, som
de hafva att förrätta, tager sannolikt icke kortare tid i anspråk. Med
en beräknad arbetstid af fem timmar om dagen skulle följaktligen er¬
sättningen för timme belöpa sig till högst en krona, ett alltför ringa
arfvode till personer med en långvarig och dyrbar utbildning och hvil-
kas arbete i allmänhet är af ganska kräfvande beskaffenhet.. Det rent
mekaniska arbetet anförtros nämligen numera i stor utsträckning åt
kvinnliga biträden.
Kommer så härtill, att åtskilliga af amanuenserna hatt anställning
i departementet under tio år och därutöfver, synes deras framställning
visserligen vara förtjänt af beaktande.
1 fråga om de nuvarande amanuensernas ålder, tiden för deras
anställning och tidpunkten, då de erhöllo fast anställning, tillåter jag
mig hänvisa till följande tablå: __
Född
|
Antagen till
amanuens i
civildeparte¬
mentet.
|
Åtnjutit arfvode för år
|
af 1.200 kr.
fr. o. m.
|
af 1,500 kr.
fr. o. m.
|
1867 ....................................
|
1894 »/»
|
sept. 1899
|
1900
|
1870 ....................................
|
1895 10/e
|
—
|
1900
|
1866 ....................................
|
1896 s/n
|
—
|
juli 1902
|
1867*....................................
|
1897 ‘Vio
|
okt. 1903
|
jan. 1905
|
1869 ....................................
|
1899 ”/«
|
—
|
maj 1905
|
1872 ....................................
|
1900 *7o
|
—
|
jan. 1907
|
1870 ....................................
|
1899 "/«
|
—
|
» »
|
1874 ....................................
|
1902 »•/•
|
—
|
» »
|
1874 ....................................
|
1902 S1/u
|
—
|
» »
|
1870 ....................................
|
1900 19/»
|
jan. 1907
|
—
|
[4.]
6
Sjätte hufyudtiteln.
Jag vill därjämte upplysa, att befordringsutsikterna inom departe¬
mentet icke äro de ljusaste. Detta jämte de klena aflöningsförhållan-
dena hafva också resulterat i en stark afgång af amanuenser och svå¬
righet att erhålla nya, dugande arbetskrafter. Ur synpunkten af de¬
partementets rekrytering med lämpliga arbetskrafter äro åtgärder därför
af nöden.
För arbetets behöriga skötande är för öfrigt extra ordinarie arbets¬
hjälp af behofvet ovillkorligen påkallad; och tillåter jag mig i fråga om
den departementet påhvilande arbetsbördan hänvisa till den utredning
jag framlägger här nedan under punkt 17.
Hvad angår beloppet af den ifrågasatta löneförhöjningen har jag
icke ansett mig kunna undgå att taga hänsyn till, hvad som uttalats
i anledning af det sistlidet års Riksdag förelagda förslaget till ny
aflöningsstat för statskontoret. Föredragande departementschefen
ansåg nämligen, att förhöjning af det lägsta amanuensarfvodet, åtmin¬
stone under vanliga förhållanden och ifall arbetstiden som regel icke
ginge utöfver hvad löneregleringskommittén förutsatt såsom det regel¬
mässiga — 4 timmar — borde stanna vid 2,000 kronor. Riksdagen
fann också af departementschefen begärd förhöjning i anslaget till
amanuenser m. m. vara af behofvet påkallad, särskildt för beredande, på
sätt föreslagits, af möjlighet att kunna höja de i allmänhet med 1,200
kronor utgående amanuensarfvodena till högst 2,000 kronor.
Samma gxmndsatser synas mig böra i allmänhet tillämpas inom
departementet, därvid jag emellertid tillåter mig påpeka, att den dag¬
liga arbetstiden för departementets amanuenser i regel öfverstiger 4 tim¬
mar, och att i vissa fall ovanliga förhållanden kunna anses föreligga med
hänsyn till vederbörandes mer än vanligt långa tjänstetid inom depar¬
tementet. Jag anser därför arfvodet böra i ett eller annat undantags¬
fall kunna sättas något högre än 2,000 kronor om året, exempelvis då
amanuens, som afsevärdt lång tid tillhört departementet, ägnar så godt
som hela sitt arbete åt denna tjänst.
För att bereda möjlighet till lämplig ökning i de fast aflönade
amanuensernas arfvoden torde ett belopp af 5,000 kronor följaktligen
vara erforderligt.
Jämväl af annan orsak anser jag nödigt, att af Riksdagen äskas
ytterligare medel för de ändamål, ifrågavarande anslag är afsedt att fylla.
Oaflönade amanuenser inom departementet hafva nämligen i en
till departementschefen ställd skrift anhållit, att dem måtte beredas nå¬
gon förbättring i deras aflöningsvillkor. De erinra, att deras dagliga
7
Sjätto liufvudtiteln.
tjänstgöringstid i regel uppgår till 2 :\ 3 timmar och att de dessutom
hafva att utföra hemarbete, hvilket torde kräfva en arbetstid af i me¬
deltal minst en timme om dagen. De anföra vidare, att den ersättning,
som för detta arbete lämnas dem, utgår i form af gratifikationer till
växlande belopp, i allmänhet ej uppgående till 000 kronor för år räk-
nadt, motsvarande eu timpenning om högst 60 öre, och framhålla så¬
som ett önskemål, att amanuens, som icke inom departementet åtnjuter
fast arfvode, måtte beredas en ersättning af minst 100 kronor i måna¬
den, dock att för amanuens, som icke tjänstgjort i departementet ett
år, ersättningen kunde sättas något lägre.
Denna framställning finner jag förtjänt att åtminstone i viss mån
understödjas. Den arbetskraft, som representeras af dessa oaflönade
amanuenser, kan för närvarande icke undvaras. Vid sådant förhållande
synes det mig icke mer än skäligt att dem beredes en ersättning, som
åtminstone i någon mån kan anses motsvara det arbete, de ned¬
lägga i departementets tjänst. Det begränsade belopp, departements¬
chefen för ifrågavarande ändamål haft till sitt förfogande, har emellertid
gjort, att den godtgörelse, som i form af gratifikationer kunnat till
dem utbetalas, varit synnerligen ringa. Den har endast i ett fåtal fall
öfverstigit 600 kronor och ofta nog icke uppgått till detta belopp äfven
för amanuenser, som regelbundet tjänstgjort i departementet. För när¬
varande finnas anställda 10 oaflönade amanuenser, af hvilka en tjänst¬
gjort endast kort tid och en ägnar allenast obetydlig tid åt departe¬
mentet. För att kunna bereda de oaflönade amanuenserna något större
gratifikationer skulle kräfvas ett belopp af 2,500 kronor.
Jag vill vidare nämna, att det understundom inträffar, att byråchef
inom departementet, hvilken enligt gällande aflöningsvillkor icke är
skyldig att utöfver tre månader hvarje kalenderår mottaga förordnande
till högre befattning, ändock under längre tid bestridt expeditions-
chefsämbetet, på grund däraf att ordinarie inneliafvaren af ämbetet för¬
beredande af viktigare och mera omfattande ärenden beviljats ledighet
från öfriga göromål. Skillnaden mellan expeditionschefs och byråchefs
tjänstgöringspenningar uppgår icke till mer än 500 kronor; och synes
det därför billigt, att ställföreträdaren för den tid, som kan öfverskjuta
tre månader, af ifrågavarande anslag beredes någon särskild ersättning,
hvilket dock ej torde hafva större inverkan på anslagets belopp.
Med hänsyn därtill, att kostnaderna för renskrift visat tendens till
ständig ökning, torde desamma icke böra beräknas till lägre belopp
om året än 10,000 kronor, hvadan härför skulle erfordras ytterligare
8
Sjätte liufvudtiteln.
ett belopp af i rundt tal 1,500 kronor. Vid bifall härtill skulle kunna
beredas de kvinnliga skrifbiträdena i departementet någon förbättring
i deras nuvarande villkor.
För närvarande äro anställda fem kvinnliga biträden. Ett af dessa
tjänstgör hos registratorn såsom amanuens med ett årligt arfvode af
1,200 kronor. De öfriga sysselsättas med renskrift och biträda vid
expediering och uppsättning af enklare expeditioner. Två af dessa hafva
månadsaflöning, den ena af 80 kronor och den andra af 75 kronor med
skyldighet att arbeta å tjänsterummet fyra timmar om dagen. De båda
andra erhålla betalning med 75 öre i timmen.
Om till den å ifrågavarande anslag år 1907 upp¬
komna brist ................................................................................. kronor 6,900: —
läggas här ofvan angifna belopp, som ytterligare skulle er¬
fordras till amanuenser .................................................. » 5,000: —
gratifikationer ......................................................................... » 2,500: —
renskrift.................................................................................... » 1,500: —
skulle följaktligen ....................................................................kronor 15,900: —
kräfvas i ökadt anslag.
Därest framställningen om ökadt anslag för år 1909 vinner Eders
Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall, är det min afsikt att föreslå Eders
Kungl. Maj:t att af sjätte hufvudtitelns allmänna besparingar eller af
anslaget till extra utgifter bereda amanuenser och extra biträden för¬
höjd ersättning jämväl för år 1908.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att det i staten för civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts
kansli upptagna anslag till amanuenser, vikariatsersättning och ren-
skrifning m. m. må från dess nuvarande belopp, 30,100 kronor, höjas till
46,000 kronor eller med 15,900 kronor.
Vid bifall till hvad jag under punkterna 3 och 4 här ofvan före¬
slagit skulle anslaget till civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts
kansli i sin helhet ökas från 91,800 kronor till 109,800 kronor.
Sjätto liufvudtiteln.
9
Öfverståthållarämbetet.
Till förhyrande af lokal för öfverståthållarämbetets kansli utgick
ifrån den 1 april 1817 från anslaget till allmänna indragningsstaten ett
årligt belopp af 1,000 riksdaler banco. Emellertid gjorde statsreviso¬
rerna till 1859—1860 års Riksdag framställning om ändring härutinnan
samt yttrade i denna framställning att — då Stockholms stad vore att
betrakta såsom ett särskildt län, samt staten, hvilken bekostade aflö-
ningen för den hos stadens öfverstyrelse anställda personal, således
ej borde kunna undandraga sig att jämväl framgent bestrida de utgif¬
ter, som med anskaffning af lämplig ämbetslokal åt nämnda styrelse
vore förenade — revisorerna hemställde att, därest tjänlig lokal till
ämbetsrum för samma styrelse icke kunde uti något kronans hus upp¬
låtas eller hyresmedel på annat sätt än dittills skett beredas, Rikets
Ständer måtte å riksstaten låta uppföra ett särskildt anslag till det be¬
lopp, som för ändamålet kunde anses behöfligt.
Rikets Ständer instämde i underdånig skrifvelse den 5 oktober
1860 i revisorernas berörda framställning samt anhöllo i anledning
däraf, att Kungl. Maj:t täcktes låta undersöka, om lämplig lokal för
ifrågavarande ämbetsverk kunde uti någon kronans byggnad i hufvud-
staden beredas eller, i annan händelse, till Rikets näst därefter samman¬
trädande Ständer aflåta nådig framställning i ämnet.
1 anledning häraf meddelades i den till 1865—1866 års Riksdag
aflåtna proposition om statsverkets tillstånd och behof, att lämplig lokal
till ämbetsrum för öfverståthållarämbetets kansli icke funnes att tillgå
i något af kronans hus i hufvudstaden, hvarjämte hos Rikets Ständer
föreslogs, att på öfverståthållarämbetets stat finge uppföras såsom
hyresersättning för öfverståthållarämbetets kanslis ämbetslokal ena¬
handa belopp, som dittills, mindre egentligt, utgått från indragnings¬
staten, med 1,500 kronor; och blef denna hemställan vid samma riks¬
dag bifallen.
I den till 1871 års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen föreslog
sedermera Kungl. Maj:t, att Riksdagen måtte för utvidgning af den åt
öfverståthållarämbetets kansli upplåtna ämbetslokal bevilja tillökning
i nyssnämnda hyresersättning, men, då blifvande hyresbeloppet för
den utvidgade lokalen ännu då icke vore bestämdt, för år 1872 endast
på extra stat anvisa det belopp, som kunde komma att, utöfver hvad
redan vore å ordinarie stat till hyresersättning uppfördt, blifva
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 2
[5.]
Höjning i
anslaget till
hyresersätt¬
ning för öf¬
verståthållar¬
ämbetets
kanslis
ämbetslokal.
10
Sjätte liufvudtiteln.
[5.] behöfligt, eller 1,500 kronor, hvilken framställning af Riksdagen bifölls;
och sedan i anledning däraf Kungl. Maj:t bemyndigat öfverståthållar-
ämbetet att upprätta nytt kontrakt om förhyrande af utvidgad äm-
betslokal från den 1 påföljande oktober, ställdt på obestämd tid, men
med ömsesidig rätt till uppsägning sex månader före fardag emot ett
till högst 3,000 kronor förhöjdt årligt hyresbelopp, samt öfverståthål-
larämbetet därefter . med Stockholms stads drätselnämnd afslutit kon¬
trakt, hvarigenom omförmälda lokal blifvit tillsvidare förhyrd emot
3,000 kronor årligen, beviljade 1872 års Riksdag på framställning af
Kungl. Maj:t en förhöjning af 1,500 kronor uti ifrågavarande hyres-
anslag, hvilket allt sedan dess varit å öfverståthållarämbetets stat upp-
fördt med 3,000 kronor.
De sålunda förhyrda lokalerna äro belägna i den Stockholms stad
tillhöriga fastigheten n:r 4 vid Myntgatan, hvarest i öfrigt en del lo¬
kaler för polisverket äro inrymda. I samband med pågående ombygg¬
nad för polisverket har emellertid hos stadens förvaltande myndigheter
uppkommit fråga om annan användning för nämnda fastighet; och se¬
dan staden numera förvärfvat sig fastigheten n:r 6 i kvarteret Pegasus
eller huset n:r 6 vid Slottsbacken, samt förslag väckts att dit förlägga
ämbetslokaler för öfverståthållaren, uppbördsverket, polissekreteraren,
stadsfogdarna in. fl., föreligger nu jämväl fråga om anordnande i samma
egendom af lokaler för öfverståthållarämbetets kansli.
Uti underdånig skrifvelse den 9 februari 1907 har öfverståthållar-
ämbetet i sådant hänseende meddelat, att, efter det stadens byggnads-
kontor uppgjort förslag till fastighetens ombyggnad och till anordning
af lokaler i våningen två trappor upp för öfverståthållarämbetets kansli,
drätselnämndens första afdelning upplyst, att afdelningen vore be¬
tänkt föreslå stadsfullmäktige att besluta det planerade ombyggnadsar¬
betet och hemställt om besked, huruvida den hyra för lokalerna, som
vid förslagets uppgörande beräknats och uppginge till 11,600 kronor
för år, kunde vara att påräkna.
I detta sammanhang ber jag få meddela, att, enligt hvad jag in¬
hämtat, Stockholms stadsfullmäktige vid sammanträde den 25 februari
1907 beslutat den ifrågasatta ombyggnaden.
Öfverståthållarämbetet anför vidare i sin omförmälda skrifvelse:
»Kansliets nuvarande lokaler bestå af tio rum jämte några smärre
utrymmen, allt upptagande en golfyta af 277 kvadratmeter, hvartill
kommer det för kansliets arkivhandlingar använda vindsutrymme, upp¬
tagande en golfyta af 60 kvadratmeter, således sammanlagdt 337 kva¬
dratmeter, äfvensom vaktmästurbostad, bestående af två rum och kök,
11
Sjätte hufvudtitcln.
jämväl å vinden. Hyran för dessa lokaler tillika med ytterligare fem
rum, som dock sedan stadsfogdeinstitutionens tillkomst användas till
tjänstelokaler för förste och andre stadsfogden jämte utmätningsman¬
nen, utgår i enlighet med nådiga brefvet den 9 juni 1871 med tretusen
kronor för år.
De föreslagna nya lokalerna utgöras af dels i våningen två trap¬
por upp nio egentliga rum jämte korridor, väntrum, kapp- och vakt¬
mästarrum samt toilett- och telefonrum, dels i källarvåningen ut¬
rymme för arkiv, allt upptagande en golfyta af sammanlagdt 588,5
kvadratmeter; och är hyran beräknad efter tjugu kronor för kvadrat¬
metern med i rundt tal 11,600 kronor, däri jämväl ingår ersättning-
för lokalernas uppvärmning enligt centraluppvärmningssystemet.»
Till bemötande af den erinran, som naturligen är nära till hands,
att för de nya lokalerna tagits i anspråk ett utrymme, som i väsentlig
grad öfverstiger det, som för närvarande disponeras, har öfverståthål-
larämbetet framhållit, att kansliet hittills varit i fullständig saknad af
såväl väntrum för allmänheten och besökande som kapp- och vakt¬
mästarrum, hvilket ock medfört att de besökande, hvilka t. ex. vid
förrättningar för exekutiva auktioner och köpeskillingslikvider infunnit
sig i betydande antal, måst uppehålla sig ] de sessionssalen angrän¬
sande tjänsterummen till stor olägenhet för de besökande själfva lika¬
som för tjänstemännen och deras arbete. Det utrymme, som i nyssbe-
rörda hänseende skulle bestås i de nya lokalerna, utgör, meddelar öf-
verståthållarämbetet vidare, 113 kvadratmeter och saknas, såsom ofvan
sae-ts, fullständigt i de nuvarande lokalerna. Då vidare härtill komme
att de nuvarande egentliga tjänstelokalerna, särskild! sessionssalen och
expeditionen för firmaregistret, vore för sitt ändamål otillräckliga, syn¬
tes någon inskränkning i det utrymme för kansliet, som förevarande
förslag upptoge, icke skäligen böra ifrågasättas.
Beträffande beloppet af hyresersättningen erinrar öfverståthållar-
ämbetet, att den nuvarande, år 1871 bestämda hyran måste anses syn¬
nerligen låg; att genom de nya lokalerna kansliet kommer att få en
tillökning i sitt utrymme, som i allt fall förr eller senare oundgängli¬
gen måst beredas; att, då kansliets lokaler ovillkorligen måste anordnas
i den centralare delen af staden, ett högt hyrespris icke kan undvikas;
att i hyran ingår ersättning för lokalernas uppvärmning, hvarigenom
ej oväsentlig besparing på expensmedelsanslaget torde vinnas, enligt
1905 års räkning nära sjuhundrafemtio kronor; samt att för den äm-,
betslokal, som afses för öfverståthållaren, någon hyra icke påföres
statsverket.
12
Sjätte hufvudtiteln.
Då det för öfverståthållarämbetets kansli är nödvändigt att hafva
sina tjänstelokaler inrymda i samma hus som öfverståthållarens ämbets¬
rum, samt lokalerna, så anordnade som föreslagits, skulle för kansliets
behof blifva synnerligen lämpliga, och mot den beräknade hyrans
belopp fog till anmärkning icke synts föreligga, har öfverståthållar-
ämbetet i underdånighet hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes dels
medgifva att, under förutsättning att den planerade ombyggnaden af
den ifrågavarande fastigheten kommer till stånd och lokaler för öf¬
verståthållarämbetets kansli anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med vid skrifvelsen fogade ritningar, samma lokaler få af öfverståt-
hållarämbetet för dess kansli förhyras mot den beräknade hyresersätt-
ningen af högst 11,600 kronor för år, dels bemyndiga öfverståthållar-
ämbetet att därom med drätselnämndens första afdelning upprätta kon¬
trakt, ställdt, liksom det nuvarande, på obestämd tid men med ömse¬
sidig rätt till uppsägning sex månader före fardag.
Den till förhyrning afsedda golfytan skulle enligt en skrifvelsen
åtföljande promemoria vara fördelad på följande sätt:
sessionssal ..................................................
|
kvm.
................... 77
|
sekreterarrum ..........................................
|
.................. 28
|
amanuensrum.............................................
|
................... 27
|
skrifvarrum.................................................
|
.................... 25
|
arkiv och frukostrum...............................
|
................... 17
|
korridor .....................................................
|
................... 28
|
underståthållarens rum............................
|
................... 25,5
|
kommittérum .............................................
|
................... 29,i
|
notarierum.................................................
|
.................... 45
|
väntrum ....................................................
|
................... 13,4
|
kapp- och vaktmästarrum ....................
|
................... 100
|
kansli och telefonrum ............................
|
................... 94
|
toilett ........................................................
|
.................. 29,5
|
samt i källarvåningen
|
|
arkivrum......................................................
|
.................. 50
|
Summa 588,5
På grund af särskilda nådiga remisser hafva statskontoret och öfver-
intendentsämbetet hvar för sig i ärendet afgifvit underdåniga utlåtanden.
Statskontoret har därvid anfört.
Då för de tillämnade nya lokalerna för öfverståthållarämbetets
kansli begärts ett betydligt högre hyresbelopp, nämligen 11,600 kronor,
Sjätte hufvudtiteln.
13
syntes vid hyresanbudets pröfning böra tagas i betraktande, att det nu [5.]
utgående hyresbeloppet, som bestämdes för 36 år sedan, måste anses
för nuvarande förhållanden vara särdeles lågt; att, äfven om det nu
föreliggande förslaget ej framkommit, de nuvarande trånga och otids¬
enliga lokalerna utan tvifvel i allt fall inom kort måst utbytas mot nya
lokaler af tillräckliga dimensioner, bvilket ej torde kunnat ske utan
väsentlig höjning i hyreskostnaden; att, då den begärda hyran inbegrepe
äfven kostnad för lokalernas uppvärmning, härigenom å sjätte hufvud-
titelns anslag till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. uppstode en
besparing, som i betraktande af de föreslagna nya lokalernas storlek
syntes kunna beräknas till minst 1,000 kronor om året; samt att äfven
om — hvilket dock syntes statskontoret mindre antagligt — ämbets-
lokal för ifrågavarande ändamål skulle kunna beredas i något kronan
tillhörigt hus, det måste medföra betydande olägenheter, om öfver¬
ståthållarämbetets kansli ej skulle få inrymmas i samma hus som öfver-
ståthållarens ämbetsrum och andra ämbetslokaler, som för närvarande
vore belägna i sammanhang med kansliets lokal.
Med hänsyn till dessa omständigheter och med framhållande där¬
jämte att, om tillfälle skulle yppa sig att kunna anskaffa lämpliga
lokaler för mindre kostnad, det tilltänkta hyreskontraktet ej lade hinder
i vägen för en framtida ändring, har statskontoret såsom sin mening
uttalat, att det gjorda anbudet ej bör afböjas.
I sitt underdåniga utlåtande bär öfverintendentsämbetet, som funnit
lokalerna i fråga, sådana de finnas å ritningarna utmärkta, vara för af-
sedda ändamålen lämpliga, meddelat, att några lägenheter, som kunde för
öfverståthållarämbetets förevarande behof upplåtas, icke funnes inom
kronans under ämbetets inseende ställda byggnader tillgängliga, och
vidare, att ämbetet, efter att hafva inhämtat upplysningar om gängse
hyrespris å uti ifrågavarande del af hufvudstaden belägna lokaler af
här omhandlade slag, för sin del ansåge det fordrade beloppet eller
cirka 20 kronor för kvadratmeter vara skäligt, möjligen med den in¬
skränkning att för den i husets källarvåning belägna arkivlokalen med
ett ytinnehåll af 50 kvadratmeter ett pris af 10 kronor för kvadrat¬
meter syntes kunna anses vara tillfyllest.
De för öfverståthållarämbetets kansli nu förhyrda lokaler i polis- Departements
verkets hus vid Myntgatan måste anses synnerligen otidsenliga och yttrande,
äro därjämte för ändamålet alldeles otillräckliga. Det synes därför
under alla förhållanden vara nödvändigt att för ämbetsverket anskaffa
nya lokaler. I någon statens byggnad kan, såsom öfverintendentsämbetet
14
Sjätte liufvudtiteln.
meddelat, några lägenheter icke till öfverståthållarämbetet upplåtas, hvadan
någon annan möjlighet ej återstår än att förhyra lokaler.
Det sätt för frågans lösning, som nu föreslagits, synes mig med
hänsyn till lokalernas läge, storlek och anordnande kunna anses till¬
fredsställande.
För att kunna bedöma, huruvida det fordrade hyresbeloppet,
11,600 kronor, må anses skäligt, har jag inhämtat närmare upp¬
lysningar. Jag har därvid erfarit, att Stockholms stad för ifråga¬
varande egendom, f. d. skomakarämbetets byggnad, betalt en köpe¬
skilling af 475,000 kronor, och att kostnaden för ombyggnaden beräknats
till 560,000 kronor. Egendomen skulle således efter ombyggnaden
kosta staden 1,035,000 kronor. Samtliga lägenheter inom egendomen
komma att i areal innehålla omkring 3,980 kvadratmeter, och har be¬
räknats en hyresafkastning af inemot 51,000 kronor, motsvarande i
medeltal omkring 12 kronor 80 öre för kvadratmeter. Stadens afkomst
skulle följaktligen belöpa sig till knappt 5 procent å det i egendomen
nedlagda kapitalet.
Hyresvärdet för de olika våningarna har beräknats på följande sätt:
för källaren..............................
» lägenheterna å n. b......
» x> 1 tr. upp
y> )> 2 » »
» » 3 » »
» » 4 » »
kr.
|
10
|
—
|
för
|
kvm
|
|
22
|
50
|
»
|
»
|
»
|
22
|
50
|
|
»
|
»
|
20
|
—
|
y>
|
»
|
|
12
|
50
|
)>
|
)>
|
|
8
|
—
|
»
|
»
|
Beträffande de för öfverståthållarämbetet afsedda lokalerna 2 trappor
upp, upptagande omkring 538,5 kvadratmeter, samt arkiv i källarvåningen,
omkring 50 kvadratmeter, har hyran jämte ersättning för värme beräk¬
nats sålunda:
538,5 kvm.
|
å 20: —.....
|
.......................... kr.
|
10,770: —
|
50 »
|
å 5: —....
|
.......................... »
|
250: —
|
värme ........
|
|
........................... »
|
600: —
|
|
|
Summa kr.
|
11,620: —
|
utjämnadt till 11,600 kronor, motsvarande omkring 19 kronor 70 öre
för kvadratmeter.
Hyresbeloppet är ju i och för sig afsevärdt, högt, men i betraktande
af den utredning, som sålunda förekommit, och hvad öfverintendents-
15
Sjätte liufvudtiteln.
ämbetet i sitt utlåtande anfört, liar jag icke funnit mig böra göra [5.]
någon anmärkning däremot.
Ombyggnadsarbetet lärer icke kunna blifva färdigt under inne¬
varande år, men finnes anledning antaga, att lokalerna kunna tagas i
besittning under förra delen af år 1909.
Därest det ifrågavarande liyresaftalet med Stockholms stad skulle
komma till stånd, kräfves följaktligen en ökning af det å öfverståthållar-
ämbetets stat uppförda anslaget, 3,000 kronor, till hyresersättning
med 8,600 kronor.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att höja det å öfverståthållarämbetets stat uppförda anslaget till
hyresersättning för öfverståthållarämbetets kanslis ämbetslokal från
3,000 kronor till 11,600 kronor eller med 8,600 kronor.
Vid bifall härtill kommer anslaget till öfverståthållarämbetet att
höjas från 87,422 kronor till 96,022 kronor.
Landsstaterna i länen.
Den sedan någon tid på dagordningen stående frågan om reglering [6*]
af löneförhållandena m. m. vid landsstaten har nu fortskridit så långt, Lanid^*aetnerna
att jag inom en nära framtid torde kunna underställa saken Eders
Kungl. Maj:ts pröfning. Under förutsättning af bifall till hvad jag
därutinnan kommer att tillstyrka, kräfves eu afsevärd förhöjning i det
för landsstaterna i länen å riksstaten nu uppförda ordinarie anslag
2,739,350 kronor, en förhöjning, som, såvidt, jag nu kunnat bedöma,
skulle belöpa sig till 1,032,300 kronor.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riks¬
dagen
att, med afseende å den nådiga proposition angående reglering af
löneförhållandena m. m. vid landsstaten, Kungl. Maj:t må komma
att till Riksdagen aflåta, i det för landsstaterna i länen uppförda
ordinarie anslag beräkna en förhöjning af 1,032,300 kronor och sålunda
beräkna anslaget i dess helhet till 3,771,650 kronor.
Postverket.
Den 5 juli 1907 har dåvarande statsrådet och chefen för civilde- [7.]
partementet tillkallat tre personer för att såsom sakkunniga jämte Postverket,
generalpostdirektören, i egenskap af ordförande, afgifva yttrande och
16
Sjätte hufrudtiteln.
[7.] förslag beträffande lönereglering för generalpoststyrelsen samt för
tjänstemän vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar, därvid
tillika skulle tagas under öfvervägande, huruvida några förändringar af
generalpoststyrelsens organisation vore af behofvet påkallade och sär-
# skildt huruvida icke den inom styrelsen anställda extra personal kunde i
någon mån minskas för att, såvidt ske kunde, ersättas med ordinarie
tjänstemän.
Den sålunda tillsatta kommissionen har numera afgifvit sitt be¬
tänkande, hvilket inkommit till civildepartementet den 11 december
1907.
Betänkandet åtföljes af förslag till utgiftsstater för postverket för
år 1909.
Efter nådig remiss har generalpoststyrelsen den 18 december 1907
inkommit med underdånigt utlåtande i ärendet.
På grund af den korta tid, som hittills stått mig till buds för
granskning af förslaget, hvilket innebär genomgripande förändringar i
postverkets organisation, är jag icke i tillfälle att redan nu underställa
Eders Kungl. Maj:ts pröfning förslag till utgiftsstater för år 1909.
De. af kommissionen framlagda ' förslagen till sådana stater sluta
emellertid på ett belopp af 20,340,000 kronor, och häri har general¬
poststyrelsen föreslagit endast smärre jämkningar. Detta belopp visar
en ökning i förhållande till de för år 1908 fastställda utgiftsstaterna af
1,916,000 kronor.
I afvaktan på det förslag i ämnet, som jag framdeles torde få före¬
lägga Eders Kungl. Maj:t, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t be¬
hagade föreslå Riksdagen
att, med afseende å den nådiga proposition angående fastställande
af utgiftsstater för postverket m. m., som Kungl. Maj:t må komma
att till Riksdagen aflåta, beräkna postverkets anslag för år 1909, för¬
slagsvis, till 20,340,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen.
Telegrafverket.
[8-] _ De för år 1908 af Kungl. Maj:t fastställda utgiftsstater upptaga
Telegraf- följande slutsummor:
verket.
aflöningsstaten .............................. kronor 4,358,920: —
pensions- och understödsstaten » 306,910: —
omkostnadsstaten........................... » 2,886,130: —
Transport kronor 7,551,960: —
17
Sjätte hufvudtiteln.
Transport kronor 7,551,900: —
ränta och amortering................. » 1,884,400: —
fastigheter...................................... » 500,000: —
telegraflinjebyggnader.................. » 35,400: —
öfvergångsstat............................... » 46,240: —
tillsammans kronor 10,018,000: —
I underdånig skrifvelse den 6 december 1907 har telegrafstyrelsen
framlagt förslag till stater för år 1909.
Bland utgiftsstaterna förekommer först
A. Aflöningsstat,
upptagande anslagen för telegrafstyrelsen, för linjedistrikten, för trafik-
distrikten och stationerna samt för verkstaden äfvensom särskilda
anslag.
Styrelsen har till en början erinrat, att nytt aflöningsreglemente
för tjänstemännen vid telegrafverket med väsentligt ändrade grunder
för aflöningarnas beräknande skulle träda i kraft den 1 januari 1908
och att i § 6 sista stycket af detta reglemente stadgas, att till de nu¬
varande befattningshafvare, hvilka före den 1 mars 1908 förklara, att
de icke vilja underkasta sig nämnda års aflöningsstat samt dess villkor
och bestämmelser och som icke lagligen kunna därtill förbindas, af-
löningsförmåner skola utgå enligt för dem förut gällande grunder. Här¬
af följer, påpekar styrelsen, att det först efter nyssnämnda dag kan
blifva till fullo kändt, hvilka tjänstemän skola uppbära aflöning enligt
de förut gällande och hvilka enligt de nya grunderna.
Styrelsen erinrar vidare, att i det nya aflöningsreglementets § 4
mom. 3 föreskrifves, att i fråga om uppflyttning i aflönings- eller löne-
klass tjänsteman skall tillgodoräknas den tid, som före den nya af-
löningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befatt¬
ningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller, beträf¬
fande de i staten nyuppförda befattningarna, på grund af förordnande.
Till följd af denna bestämmelse kan, säger styrelsen, beräkningen af
aflöningen för en viss tjänst icke blifva fullt riktig, förrän tjänsten
blifvit med ordinarie innehafvare besatt samt dennes plats i aflönings-
skalan blifvit bestämd.
Bill. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft.
3
18
Sjätte liufyudtiteln.
[8.] Styrelsen anför vidare, att nu anmärkta förhållanden äfvensom den
omständigheten att det förslag, som legat till grund för 1908 års utgifts-
stater, uppgjorts under den förutsättningen, att uppflyttning i aflönings-
eller löneklass skulle äga rum vid början af månaden näst efter den,
hvarunder stadgad tjänstålder uppnåtts, medföra, att vissa jämkningar
måste göras i den för år 1908 fastställda aflöningsstaten, samt att jämväl
1909 års statförslag på grund af ofvanberörda bestämmelser i aflönings-
reglementet icke kan i afseende å aflöningsstaten blifva så exakt, som
för framtiden bör kunna blifva fallet. Då emellertid samtliga anslag
under aflöningsstaten utom gratifikationsanslaget äro förslagsanslag,
följer häraf, såsom styrelsen påpekar, ingen annan olägenhet än att dessa
anslag komma att i någon obetydlig mån öfver- eller underskridas.
Med denna reservation i afseende å de under aflöningsstaten före¬
slagna anslagens belopp, har styrelsen gått till behandling af de sär¬
skilda anslagstitlarna.
1. Telegrafstyrelsen.
Höjning af I en till Kuugl. Maj:t ingifven skrift hafva styrelsens vaktmästare
vaktmastar- j underdånighet anhållit om någon höjning i den för dessa tjänstemän
nas aflöning. enjjgj. aflöningsreglementet den 11 oktober 1907 bestämda högsta aflö- «
ningen.
Styrelsen, som genom nådig remiss anbefallts att i ärendet afgifva
utlåtande, anför i denna fråga.
De särskildt tillkallade sakkunniga, hvilka den 14 januari 1907
afgåfvo betänkande angående förändrad organisation af telegrafstyrelsen
m. in., föreslogo följande aflöningsskala för vaktmästare hos styrelsen:
1,020—1,140—1,260 — 1,380—1,500—1,650—1,800 kronor, hvarvid af-
löningsförhöjningarna skulle inträda efter respektive 2, 4, 6, 9, 12 och
15 år, till hvilka aflöningar skulle komma uniformsbeklädnad samt för
förste vaktmästaren ett årligt arfvode af 200 kronor.
Enligt det vid propositionen angående godkännande af telegraf¬
verkets utgiftsstater för år 1908 m. m. fogade statsrådsprotokollet öfver
civilärenden den 8 mars 1907 anförde chefen för civildepartementet, att
af kommitterade föreslagna begynnelseaflöningen för vaktmästare hos sty¬
relsen syntes väl låg och slutaflöningen något hög. Vid bedömande af
lönebeloppen syntes vaktmästarna i telegrafstyrelsen, med hänsyn till
längden af den dagliga tjänstgöringstiden, som icke torde medgifva till¬
fälle för dem att i afsevärd grad förskaffa sig extra inkomster, rättvis¬
ligen icke böra jämföras med vaktmästarna i statens verk i allmänhet,
19
Sjätte Jiufvudtiteln.
utan ansåg departementschefen deras aflöningsförmåner böra bestämmas
något högre. Departementschefen föreslog, att begynnelseaflöningen
skulle bestämmas till 1,140 kronor, med rätt till förhöjning af 120 kronor
efter respektive 3, 6 och 9 år samt af 150 kronor efter 12 år. Slut-
aflöningen skulle då blifva 1,650 kronor. Då förmånen af beklädnads-
ersättning, enligt från telegrafstyrelsen lämnad uppgift, kunde skattas
till ett värde af 120 kronor, skulle aflöningen sålunda börja med ett be¬
lopp af 1,260 kronor och sluta med 1,770 kronor.
I nådig proposition till 1907 års Riksdag föreslog Kungl. Maj:t
ock aflöningen till vaktmästare hos styrelsen i enlighet med hvad de¬
partementschefen hemställt.
Statsutskottet vid 1907 års Riksdag yttrade i sitt utlåtande i ämnet,
att utskottet vid jämförelse med hvad vaktmästare i de centrala ämbets¬
verken ansetts böra tilläggas funnit den för vaktmästare hos telegraf¬
styrelsen föreslagna slutaflöningen 1,650 kronor förutom beklädnadser-
sättning, 120 kronor, eller 1,770 kronor (hvartill för förste vaktmästare
komme ett arfvode af 200 kronor) vara för hög. Utskottet ansåg, att
slutaflöningen borde bestämmas till 1,380 kronor efter sex års tjänst¬
göring, livilket med hänsyn till den i telegrafstyrelsen längre tjänst¬
göringstiden något öfverstege, hvad Riksdagen nyligen bestämt för mot¬
svarande befattningshafvare i statskontoret.
Efter gemensam omröstning beslöt Riksdagen med 197 röster mot
150, som afgåfvos för det i nådiga propositionen framlagda förslag, be¬
stämma aflöningen till vaktmästare hos styrelsen i öfverensstämmelse
med hvad utskottet ansett.
Sedan telegrafstyrelsen i sin skrifvelse härefter redogjort för de.från
och med den 1 januari 1908 för vaktmästarna i statskontoret och i järn¬
vägsstyrelsen gällande aflöningsförmåner, hvarför jag anhåller att längre
fram få lämna en jämförande redogörelse, anför telegrafstyrelsen vidare,
att, då tjänstgöringstiden i telegrafstyrelsen är lika med den för järn¬
vägsstyrelsen bestämda eller sju timmar och sålunda en timme längre
än i statskontoret, telegrafstyrelsens vaktmästare icke synas böra i af-
löningshänseende jämföras med statskontorets utan fastmera med järn¬
vägsstyrelsens vaktmästare. Enär denna jämförelse emellertid utfölle
till betydlig nackdel för de förra, syntes billigheten fordra, att den i
ofvanberörda underdåniga skrifvelse af vaktmästarna hos styrelsen gjorda
framställning åtminstone så tillvida bifalles, att från och med år 1909
högsta aflöningen till dessa befattningshafvare bestämmes till det af
Kungl. Maj:t i propositionen till 1907 års Riksdag föreslagna belopp,
hvarigenom vaktmästarna i telegrafstyrelsen ock skulle komma att er-
[8.]
20
Sjätte hufvudtiteln.
[8.] hålla samma aflöning, som i det den 28 november 1907 afgifna be¬
tänkande rörande ändrad organisation af generalpoststyrelsen m. m.
föreslagits för vaktmästare därstädes. En sådan höjning af aflöningen
är också, menar styrelsen, oundgängligen påkallad, om styrelsen skall
fortfarande kunna erhålla dugliga och pålitliga vaktmästare. Vidare
torde, säger styrelsen, äfven den omständigheten härvid böra beaktas,
att då vissa af vaktmästarnas i telegrafstyrelsen åligganden förutsätta
någon kännedom om telegrafförhållanden, till vaktmästare plägat be¬
fordras personer tillhörande stationspersonalen, nämligen stationsförmän
och stationsbiträden. Dessa åtnjuta från och med år 1908 en aflöning
af högst 1,500 respektive 1,260 kronor, hvartill kommer hyresbidrag,
utgörande i Stockholm 30 procent å aflöningen. Med de nu bestämda
vaktmästaraflöningarna skulle en dylik befordran uppenbarligen icke
kunna ifrågasättas, emedan det skulle medföra försämrade löneförmåner.
På grund af det anförda har styrelsen föreslagit, att vaktmästares
hos styrelsen aflöning måtte bestämmas till lägst 1,140 kronor med rätt
till förhöjning af 120 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år samt af 150
kronor efter 12 år; och har styrelsen tillika afgifvit förslag till de änd¬
ringar i aflöningsreglementet, som vid bifall härtill erfordras. Den
härigenom ökade kostnaden för vaktmästarnas aflöning skulle under år
1909 blifva 1,440 kronor.
Arfvoden till I det under styrelsens stat uppförda anslaget för arfvoden till extra
tjänsteman!6 ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning m. m. anser styrelsen någon
ökning icke vara erforderlig, därest det här nedan under öfvergångs-
staten ifrågasatta anslaget till de extra ordinarie tjänstemän, som efter
år 1907 icke skulle erfordras, blifver beviljadt.
Efter jämkning, så vidt ske kunnat, af de i 1908 års utgiftsstater
upptagna aflöningsbeloppen och med iakttagande af den vissa tjänste¬
män från och med år 1909 tillkommande rätt till uppflyttning i högre
aflöningsklass samt under förutsättning af bifall ej mindre till hvad
styrelsen beträffande aflöningen till vaktmästarna föreslagit än äfven
till styrelsens i underdånig skrifvelse den 16 november 1907 gjorda
framställningar om beviljande af viss högre begynnelseaflöning såväl
för den till erhållande af aktuariebefattningen å styrelsens utrikesafdel-
ning ifrågasatta person som ock för vaktmästaren å telegrafverkets
undervisningsanstalt, har styrelsen beräknat anslagsbehofvet för år 1909
för telegrafstyrelsen till 208,270 kronor eller 6,310 kronor högre än
det belopp, 201,960 kronor, som under ifrågavarande rubrik finnes upp¬
taget i 1908 års utgiftsstater.
21
Sjette liufvudtiteln.
Hvad telegrafstyrelsen föreslagit i fråga om vaktmästares aflöning
bar jag ansett mig böra biträda. Det synes mig nämligen icke finnas
något antagligt skäl, hvarför vaktmästare i telegrafstyrelsen skalle i af-
löningshänseende vara väsentligen sämre lottade än deras kamrater i
järnvägsstyrelsen, då tjänstgöringstiden i de båda verken är densamma.
För att bättre åskådliggöra, huru aflöningen ställer sig vid en jämfö¬
relse, ber jag få hänvisa till nedanstående sammanställning. Jag har
i denna bortsett från den båda verkens vaktmästare tillkommande be-
klädnadsförmånen, och har jag beräknat värdet af vaktmästares i järn¬
vägsstyrelsen fria bostad med bränsle efter samma grund som för hyres-
ersättning är bestämd, eller 40 procent af arfvodet, därvid jag tillåter
mig påpeka, att värdet säkerligen icke blifvit räknadt åtminstone högre
än hvad en motsvarande bostad, 2 rum och kök, skulle betinga i hyra.
I denna sammanställning upptages jämväl den för vaktmästare i stats¬
kontoret gällande aflöning.
Vaktmästare i
|
Begynnel-
seaflöning.
|
Efter
3 år.
|
Ffter
5 år.
|
Efter
6 år
|
|
Efter
9 år
|
Efter
12 år
|
_ | Arfvode...............
|
840
|
|
960
|
|
960
|
|
1,080
|
|
1,200
|
|
1,200
|
|
Järnvägsstyrelsen <
(Bostadsförmån......
|
336
|
—
|
384
|
—
|
384
|
—
|
432
|
—
|
480
|
—
|
480
|
—
|
Summa
|
1,176
|
—
|
1,344
|
—
|
1,344
|
—
|
1,512
|
—
|
1,680
|
—
|
1,680
|
—
|
m , , [För närvarande....
Telegrafstyrelsen i
(Enligt förslaget....
|
1,140
|
—
|
1,260
|
—
|
1,260
|
—
|
1,380
|
—
|
1,380
|
—
|
1,380
|
—
|
1,140
|
—
|
1,260
|
—
|
1,260
|
—
|
1,380
|
—
|
1,500
|
—
|
1,650
|
—
|
Statskontoret.................................
|
1,200
|
—
|
1,200
|
—
|
1,300
|
—
|
1,300
|
—
|
1,300
|
—
|
1,300
|
—
|
Såsom man finner skulle vaktmästarna i telegrafstyrelsen, äfven
om mitt förslag antages, i afseende å löneförmåner komma att ligga
något under järnvägsstyrelsens vaktmästare, hvilket emellertid beror
därpå att aflöningen måste inpassas i den för telegrafverket gällande
löneskalan.
Enligt § 4 mom. 4:o i det från och med den 1 januari 1908 gäl¬
lande aflöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket äger Eders
Kungl. Maj:t att undantagsvis, när telegrafverkets intressen så fordra,
tilldela tjänsteman aflöning eller lön efter högre klass än den, som
finnes såsom lägsta aflöning eller lön för den af tjänstemannen inne-
hafda befattning angifven. Hvarje sådant undantag äfvensom skälen för
detsamma skola emellertid angifvas i näst därefter afgifna statförslag.
[8.]
Departement^
chefens
yttrande.
22
Sjätte hufvudtiteln.
Såsom af det föregående framgår hade telegrafstyrelsen i skrifvelse
den 16 november 1907 gjort underdånig framställning om beviljande
af högre begynnelseaflöning än den lägsta åt två tjänstemän bos tele¬
grafstyrelsen.
Bland de i 1908 års stat upptagna byråtjänstemannabefattningar
finnes uppförd en nyinrättad tjänst såsom aktuarie å administrativa
byråns utrikesafdelning. Denna tjänsts innehafvare skall hafva till ålig¬
gande: mottagande och fördelning af handlingar, som till styrelsen in¬
komma, taxeväsen i förhållande till utlandet, författningsväsen i dess
sammanhang med utländska bestämmelser, utrikeskorrespondens, utri-
kesrevision, statistik och årsberättelse, såvidt angår utlandet.
Telegrafstyrelsen anförde i sin nyss omförmälda skrifvelse beträf¬
fande aktuarietjänsten.
Bland de personer, som anmält sig till de ledigförklarade byråtjänste-
mannabefattningarna hos styrelsen, anser styrelsen ingen annan böra
ifrågakomma till nämnda aktuarie^änst än aktuarien bos generalpost¬
styrelsen Markus Fideli Uppling. Vid sin ansökning bar emellertid
Uppling fästat det villkor, att hans begynnelseaflöning skulle sättas
till 5,500 kronor för år. Byråtjänstemännens aflöning utgår med lägst
3,400 kronor samt kan förhöjas efter 2 år till 3,800 kronor, efter 4 år
till 4,200 kronor, efter 6 år till 4,600 kronor, efter 9 år till 5,000 kro¬
nor, efter 12 år till 5,500 kronor och efter 15 år till 6,000 kronor.
Uppling, som är född år 1862, antogs år 1890 till extra ordinarie
tjänsteman bos generalpoststyrelsen och utnämndes år 1899 till tjänste¬
man af första lönegraden i samma styrelse. Hos telegrafstyrelsen an¬
ställdes Uppling år 1892 såsom extra ordinarie tjänsteman och förord¬
nades år 1897 till amanuens bos styrelsen, i hvilken egenskap han allt
fortfarande tjänstgör.
Uppling, som alltså varit hos telegrafstyrelsen anställd omkring 15
år, har under större delen af denna tid handlagt de mest kräfvande af
de till den nya aktuarietjänsten börande åligganden, nämligen utländska
taxe- och författningsärenden, äfvensom delvis skött styrelsens utrikes¬
korrespondens, hvartill han såsom fullt förtrogen med engelska, franska
och tyska språkens behandling äger särskild förutsättning. Därjämte
har Uppling såsom aktuarie å generalpoststyrelsens utrikes- och för-
fattningsbyrå förskaffat sig erfarenhet beträffande göromål af den
art, som i öfrigt skulle åligga aktuarien å telegrafstyrelsens utrikes¬
afdelning.
Förutom det Uppling sålunda är fullt kompetent till den ifråga¬
varande tjänsten, är han ock den enda tjänsteman hos styrelsen, som
23
S,jätte liufrudtitoln.
äger de nödvändiga specialinsikterna för handläggande af de viktiga
och svåra utländska taxe- och författningsärendena. Härför erfordras
nämligen en minutiös kännedom om en mängd svårbehandlade frågor,
hvilken icke kan förvärfvas utan mångårig vana vid nämnda ärendens
behandling.
Upplings aflöningsförmåner hos generalpoststyrelsen och telegraf¬
styrelsen utgöra för närvarande tillhopa 5,100 kronor.
Telegrafstyrelsen, som ansett den af Uppling begärda begynnelse-
aflöningen icke vara för hög, hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte
förklara, att Uppling, därest han konstituerades såsom byråtjänsteman
hos . styrelsen, skulle erhålla en begynnelseaflöning af 5,500 kronor
för år.
Telegrafstyrelsen hemställde vidare i sin skrifvelse den 16 novem¬
ber 1907, att vaktmästaren K. W. Andersson måtte från och med år
1908 få uppbära ordinarie vaktmästares slutafiöning.
Å stjn-elsens stat bar från och med den 1 januari 1908 uppförts
en ny vaktmästartjänst.
Beträffande denna tjänst yttras i det af särskilda sakkunniga den
14 januari 1907 afgifna betänkande: »Kommitterade föreslå att bland
dem (styrelsens vaktmästare) upptaga en ny tjänst, nämligen vakt-
mästartjänsten å telegrafverkets undervisningsanstalt. Innehafvare!! af
denna tjänst har en lika ständig och kräfvande befattning som de
nuvarande ordinarie vaktmästarnas, och då han dessutom har att inför
föreståndaren för undervisningsanstalten ansvara för anstaltens apparat¬
samling samt att biträda vid undervisningen med anordnande under lä¬
rarnas ledning af apparater och instrument, förutsättes hos honom en
icke ringa kännedom om och vana vid dylika anordningar. Undervis¬
ningsanstaltens intresse kräfver därför, att åt denna vaktmästare beredes
sådan ställning, att han kan beräknas kvarstanna och blifva en anstal¬
tens förtroendeman.»
Till innehafvare af ifrågavarande vaktmästarbefattning har sty¬
relsen konstituerat den nuvarande extra ordinarie vaktmästaren vid an¬
stalten, förenämnda Andersson.
Andersson, som är född år 1855, antogs år 1873 i telegrafverkets
tjänst såsom telegrambärare och förordnades år 1874 till extra vakt¬
mästare vid undervisningsanstalten, hvilken befattning han allt hitintills
uppehållit.
Anderssons årsaflöning har sedan år 1894 utgått med 800 kronor,
som motsvarade dåvarande aflöning till styrelsens ordinarie vaktmästare,
24
Sjätte hufvudtiteln.
[8.] för hvilka dock ett ålderstillägg af 100 kronor efter 5 års tjänstgöring
tillkom.
För vaktmästares aflöning enligt det nya aflöningsreglementet har
jag förut redogjort. Anderssons begynnelseaflöning skulle enligt dessa
bestämmelser utgöra 1,140 kronor, af hvilket belopp ej mindre än 85
kronor komma att åtgå till pensionsafgifter.
Telegrafstyrelsen anförde beträffande Andersson.
Det torde icke kunna förnekas, att den aflöning, som sålunda efter
mer än 33 års plikttrogen och ansvarsfull tjänstgöring i telegrafverkets
tjänst kan bjudas Andersson, är alltför ringa. Att han hitintills kunnat
åtnöjas med en väsentligen lägre aflöning, hvilken dock varit lika med
ordinarie vaktmästares begynnelseaflöning, beror till stor del därpå, att
han under vissa tider, då undervisningskurs ej pågått, haft jämförelse¬
vis kort tjänstgöringstid. Såsom ordinarie vaktmästare skulle emellertid
för Andersson liksom för öfriga tjänstemän i styrelsen gälla en daglig
tjänstgöringstid af 7 timmar.
De af telegrafstyrelsen beträffande Uppling och Andersson gjorda
framställningar hafva, såsom Eders Kungl. Maj:t behagade erinra sig,
genom nådigt beslut den 21 december 1907 på de af styrelsen anförda
skäl bifallits.
2. Linjedistrikten.
Anslagen till dessa uppgå enligt 1908 års stater till 532,990 kro¬
nor, hvaraf 65,000 kronor för arfvoden till extra ordinarie tjänstemän,
vikariatsersättning m. m.
Telegrafstyrelsen meddelar nu, att vid linjedistrikten emellertid er¬
fordras inrättandet från och med år 1909 af eu del nya tjänster.
inrättande åt I 1907 års aflöningsstat för telegrafverket finnas uppförda åtta
^ngenjörebei" ordinarie linjeingenjör sbefattningar, af hvilkas innehafvare en är placerad
fattningar, å hvart och ett. af de sex linjedistrikten samt en vid hvardera af de
största telefonnäten, nämligen i Stockholm och Göteborg.
Ofvannämnda kommitterade anförde i sitt den 14 januari 1907 af-
gifna betänkande beträffande linjeingenjörerna bland annat följande.
Det hade visat sig nödigt att, efter hand som linjernas och ledningar¬
nas äfvensom stationernas antal allt mera ökades, uppdela linjedistrikten
i sektioner. Af dessa sektioner förestodes den första i hvarje distrikt
af linjedirektören — som därjämte öfvade uppsikt äfven öfver öfriga
sektioner — samt de öfriga af en å sektionens hufvudort stationerad
25
Sjiitte hufvudtiteln.
linjeingenjör. Detta hade ökat beliofvet af fast anställda linjeingenjöier
med nio utöfver de å linjed i striktsbyråerna samt för Stockholms ocli
Göteborgs telefonnät anställda. Om emellertid, enligt hvad kommitte-
rade föreslagit, ett nytt linjedistrikt upprättades med Luleå till hufvud-
ort, torde under första tiden och innan de lokala näten inom detta
distrikt vunnit större utbredning linjedirektören i Luleå kunna till¬
fredsställande medhinna sitt arbete utan biträde af ordinarie linje¬
ingenjör. Det behöfliga antalet linjeingenjörsbefattningar vore sålunda
sexton, hvithet antal kommitterade, som dock ansago, att detta antal
med den fortskridande utvecklingen behöfde något ökas, uppförde i den
af dem föreslagna nya staten. Kommitterades förslag vann såväl Kungl.
Maj:ts som Riksdagens godkännande.
Till följd af den alltjämt fortgående hastiga tillväxten, särskilt åt
de större telefonnäten, anser nu telegrafstyrelsen nödvändigt, att redan
från och med år 1909 ytterligare två linjeingenjörsbefattningar uppföras
å ordinarie stat, med anställning för de blifvande innehafvarna af dessa
befattningar, en i Stockholm och en i Malmö.
Tillväxten af rikstelefonnätet i hufvudstaden äfvensom omfattnin¬
gen af de därstädes utförda arbetena framgå af nedanstående öfversikt:
År
|
Antal telefonapparater
|
Kostnad för nyanläggnings-
och underhållsarbeten
|
1901 ...
|
......... 8,562
|
st.........
|
.... kronor
|
428,582: 83
|
1902 ...
|
......... 9,264
|
» ........
|
|
373,847: 81
|
1903 ...
|
.......... 10,843
|
» ........
|
»
|
559,982: 21
|
1904 ...
|
.......... 12,308
|
» ........
|
))
|
507,744: 83
|
1905 ...
|
......... 13,954
|
» ........
|
»
|
645,691: 81
|
1906 ...
|
.......... 15,639
|
» ........
|
|
709,899: 97
|
Den inom Stockholms telefonnät sysselsatta arbetarpersonalen ut¬
gjorde, enligt hvad stvrelsen meddelar, under år 1907 högst 222 och
lägst 117 man. Den “i Stockholm stationerade linjeingenjör, som har
närmaste tillsynen öfver telefonanläggningen därstädes, kan, säger sty¬
relsen, icke medhinna tillsynen öfver de omfattande arbeten, hvilka
erfordras för att hålla redan befintliga anläggningar i stånd. Styrelsen
påpekar vidare, att, sedan telegrafstyrelsen nu lyckats träffa aftal med
stadsfullmäktige i Stockholm om fortsatt nedläggande af kabelblock i
stadens gator, under en lång följd af år mycket omfattande arbeten
Bill. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 4
[8.]
Inrättande af
andra nya
tjänster vid
linjedistrikten.
26 Sjätte liufvudtitelii.
måste utföras inom hufvudstaden, hvilka arbeten nödvändiggöras dels
af telefonnätets bastiga tillväxt och dels af det nya telefonsystem med
centralbatteri, som telegrafstyrelsen i samband med inredande af ny
centraltelefonstation kommer att införa. Det blir därför enligt styrel¬
sens åsikt nödvändigt att uppdela Stockholm i två sektioner, hvilka
hvardera böra förestås af en ordinarie linjeingenjör.
Äfven i Malmö har telefonabonnenternas antal ökats synnerligen
snabbt. Tillväxten af därvarande telefonnät samt där utförda arbetens
omfattning framgå af nedanstående tablå:
År
1901
1902
1903
1904
1905
1906
Styrelsen meddelar, att den inom staden sysselsatta arbetsstyrkan
under år 190 ( växlat mellan 105 och 53 man, och anför, att då linje¬
direktören ofta måste under längre eller kortare tid vara frånvarande
från staden för tillsynen af arbetena inom det vidsträckta första linje-
distriktet, det för arbetenas öfvervakande och ekonomiska skötsel är
nödvändigt, att desamma anförtros åt en särskild linjeingenjör, på samma
sätt som redan skett i Göteborg.
Af ofvan anförda skäl har telegrafstyrelsen i det för år 1909 upp¬
gjorda statförslaget upptagit ytterligare två linjeingenjörsbefattningar,
hvarigenom hela antalet sådana befattningar ökats från 16 till 18. °Då
begynnelseaflöningen till linjeingenjör utgör 3,000 kronor, skulle alltså
för inrättandet af de två linjeingenjörsbefattningarna erfordras en öknino-
af anslaget till ordinarie aflöningar vid linjedistrikten med 6,000 kronor
under år 1909.
Styrelsen anför vidare:
På grund af rikstelefonnätets alltjämt fortgående hastiga tillväxt
kräfva underhållet och tillsynen öfver de sig allt vidsträcktare utbre¬
dande anläggningarna ett för hvarje år väsentligen ökadt arbete. Det
Antal telefonapparater
........ 2,334 st. ...
........ 2,481 » ...
........ 2,855 » ..
........ 3,261 » ...
....... 3,821 » ....
....... 4,605 » ....
Kostnad för nyanläggnings-
och underhållsarbeten
kronor 103,438: 57
» 99,858: 01
» 56,936: 26
» 168,590: 32
» 215,698: 26
» 314,161: 54
27
Sjätte hufvudtiteln.
ligger vikt uppå, att de personer, som i första hand skola verkställa [8.]
detta arbete och utöfva denna tillsyn, nämligen linjeunderbefälet och
reparatörerna, äro fast bundna vid verket och icke tillfälligt anställda
personer, af livilka man svårligen kan förvänta det intresse och nit,
som erfordras för en effektiv och ekonomisk skötsel af nu ifrågava¬
rande anläggningar. Redan under år 1909 måste antalet underbefäl
och reparatörer ökas, och finner styrelsen nödigt, att utöfver de i 1908
års stat uppförda befattningar ytterligare följande från och med år
1909 upptagas å ordinarie stat, nämligen:
1 linjemästare af l:a lönegraden, hvilken skulle placeras i Norr¬
köping,
4 linjeförmän af l:a lönegraden
6 )) » 2:a t> och
30 reparatörer.
Begynnelseaflöningarna till dessa tjänstemän utgöra: för linje¬
mästare af l:a lönegraden 1,500 kronor, för linjeförman af l:a löne¬
graden 1,020 kronor, för linjeförman af 2:a lönegraden 900 kronor
och för reparatör 840 kronor. Om nämnda antal underbefäl och repa¬
ratörer öfverföres från extra till ordinarie stat, skulle alltså uppkomma
en ökning i anslaget för ordinarie aflöningar vid linjedistrikten under
år 1909 med sammanlagdt 36,180 kronor.
Styrelsen meddelar, att, såvidt nu kan beräknas, aflöningarna under
år 1909 för de i 1908 års stat upptagna ordinarie befattningar vid
linjedistrikten på grund af redan angifven orsak (sid. 17 och 18 här
ofvan) komma att understiga hvad för år 1908 beräknats med 6,160
kronor. Vid denna beräknings uppgörande har dock förutsatts, att be¬
gynnelseaflöningarna till vissa linjeingenjörer skulle, i enlighet med
hvad st}rrelsen i underdånig skrifvelse den 16 november 1907 hemställt,
få utgå med högre belopp än den lägsta aflöningen. Då styrelsen
emellertid föreslagit inrättandet af en del nya tjänster, för hvilka aflö¬
ningarna under år 1909 uppgå till sammanräknadt 42,180 kronor, skulle
anslaget till ordinarie aflöningar vid linjedistrikten under år 1909 komma
att öfverstiga det i 1908 års stat upptagna med 36,020 kronor.
Äfven å anslaget för arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariats- Arfvoden till
ersättning m. in. vid linjedistrikten anser styrelsen, med hänsyn jämväl extVji08rt^iV^ie
till do aflöningsförbättringar, som i styrelsens underdåniga skrifvelse m. m.
den 3 december 1907 föreslagits för den extra ordinarie linjepersonalen,
28
Sjätte hufvudtiteln.
[8.] för år 1909 erfordras någon ökning, hvilken styrelsen emellertid anser
kunna begränsas till 5,000 kronor, i följd hvaraf detta anslag i stat¬
förslaget för år 1909 upptagits till 70,000 kronor.
Anslagen till linjedistrikten hafva alltså i styrelsens förslag till
utgiftsstater för år 1909 upptagits till ett med 41,020 kronor förhöjdt
belopp eller sålunda 574,010 kronor.
Departements- Hvad först beträffar frågan om anställande af två nya linjeingenjö-
yttrande rer P** ordinarie stat, kunde ju ifrågasättas lämpligheten att redan nu
vidtaga en sådan åtgärd, då antalet ordinarie linjeingenjörer vid 1907
års riksdag ökats från åtta till sexton. Vid närmare granskning finner
man dock, att goda skäl tala för telegrafstyrelsens förslag.
År 1902 fick Stockholm sin första linjeingenjör. Antalet telefon¬
apparater utgjorde då 9,264, och kostnaden för nyanläggnings- och
underhållsarbeten uppgick till 373,847 kronor 81 öre. Dessa siffror
hade år 1906 vuxit till respektive 15,639 och 709,899 kronor 97 öre.
På grund af denna telefontrafikens väldiga ökning och jämväl med
särskild hänsyn därtill, att under de närmaste åren, såsom telegraf¬
styrelsen påpekar, synnerligen omfattande arbeten äro att motse inom
hufvudstaden, finner jag behofvet af ytterligare en ordinarie linje¬
ingenjör i Stockholm vara tillräckligt ådagalagdt.
Telegrafstyrelsens förslag om anställande af en särskild linje¬
ingenjör för Malmö har jag likaledes ansett mig kunna tillstyrka. Så¬
som förut omnämnts utgjorde år 1906 antalet telefonapparater i Malmö
4,605, och kostnaden för nyanläggnings- och underhållsarbeten belöpte
sig samma år till 314,161 kronor 54 öre. Till jämförelse ber jag få
åberopa, förutom förut anförda förhållanden i Stockholm år 1902, mot¬
svarande siffror för år 1902 i Göteborg, där då anställdes en ordinarie
linjeingenjör, nämligen antal telefonapparater 6,928 samt anläggnings-
och underhållskostnader 199,853 kronor 65 öre. Telefonförhållandena
i Malmö synas således i betraktande af nu anförda siffror hafva ut¬
vecklat sig därhän, att anställande af en särskild linjeingenjör för
staden torde vara väl motiveradt. Jag tillåter mig härvid särskildt på¬
peka den högst betydande ökning, telefontrafiken visar från 1905 till
1906, en omständighet, som torde förklara, att telegraf kommissionen,
som icke hade siffrorna för 1906 tillgängliga, ej föreslagit anställande
af linjeingenjör i staden.
En omständighet att taga i betraktande vid förevarande frågas be¬
dömande synes mig också vara de extra linjeingenjörernas berättigade
29
Sjiitte Iiufvudtitcln.
anspråk att inom rimlig tid befordras till ordinarie, då ett stadigvarande
behof af ytterligare sådana tjänstemän förefinnes. Jag vill i detta hän¬
seende nämna, att, enligt hvad jag inhämtat, de åtta äldsta extra
linjeingenjörerna, som icke befordrats till ordinarie på 1908 års nya
stat, anställts i verkets tjänst två 1900, två 1901 och fyra 1902.
Å. 1908 års stat finnas uppförda 9 linjemästare af l:a lönegraden,
37 linjeförmän af l:a och 40 af 2:a lönegraden samt 180 reparatörer.
Styrelsens förslag om uppförande på ordinarie stat af ytterligare 1
linjemästare af l:a lönegraden, 4 linjeförmän af l:a och G af 2:a löne¬
graden samt 30 reparatörer synes mig vara betingadt af linjearbetenas
alltjämt fortgående tillväxt och den förut af mig i fråga om linjeingen¬
jörerna anmärkta befordringssynpunkten.
Såsom telegrafstyrelsen antydt, har styrelsen i skrifvelse den 16
november 1907 hemställt om högre begynnelseaflöning än den lägsta
till vissa linjeingenjörer.
Styrelsen anförde i sådant hänseende, att vid tillsättning af de
nya linjeingenjörstjänster, som enligt de för år 1908 gällande utgifts-
stater skulle inrättas, styrelsen funnit extra ordinarie linjeingenjören
Axel Herman Olsson böra i främsta rummet komma i åtanke, men att
Olsson vid sin ansökan emellertid fogat det villkor, att hans aflöning
skulle från början utgå med 5,000 kronor om året.
Linjeingenjörs aflöning utgör lägst 3,000 kronor och kan förhöjas
till 3,400, 3,800, 4,200, 4,600, 5,000 och 5,500 kronor efter respektive
3, 6, 9, 12, 15 och 18 år.
Telegrafstyrelsen fann sig, med hänsyn till det synnerligen stora
gagn Olsson kunde göra telegrafverket, böra förorda, att det af honom
uppställda villkoret uppfylldes.
Olsson anställdes i telegrafverkets tjänst år 1891 och har under nästan
hela sin tjänstetid arbetat såsom tekniskt biträde vid telegrafverkets
telefonstationer. Under två år, 1903—1905, har han haft ledighet från
sin tjänst i telegrafverket och därunder dels varit anställd såsom kon¬
struktör vid och ledare af arbetet med anordnande af centralstationerna
i Moskwa och Warschau, dels i Nordamerikas Förenta Stater idkat
studier på telefonteknikens område. Då telegrafstyrelsen nu är betänkt
att inom den närmaste tiden anlägga centraltelefonstationer enligt cen-
tralbatterisystemet i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg med
flera orter, vore det, anmärkte styrelsen i sin förutberörda skrifvelse,
af synnerligen stor vikt för styrelsen att hafva att tillgå en ingenjör,
den ende inom verket, som haft tillfälle att i praktiken omsätta sina
[8.]
30
Sjätte Imfvudtiteln.
[8.] inom detta specialområde förvärfvade insikter och som äfven i öfrigt
skaffat sig en omfattande och noggrann kännedom om telefonteknikens
nyaste framsteg.
På grund af de utaf styrelsen sålunda anförda skäl fann Eders
Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 21 december 1907 godt bifalla
hvad styrelsen i fråga om Olsson hemställt.
Telegrafstyrelsen hade emellertid i skrifvelsen den 16 november
1907 tillika hemställt, att åtta andra extra ordinarie linjeingenjörer
skulle, därest de under år 1907 befordrades till linjeingenjörer, äga
att från och med ingången af år 1908 uppbära en begynnelseaflöning
af 3,400 kronor i stället för 3,000 kronor.
Denna framställning har dock Eders Kungl. Maj:t enligt beslut
den 21 december 1907 icke funnit skäl bifalla. Då emellertid telegraf¬
styrelsen vid uppgörande af sitt statförslag Utgått från den förutsätt¬
ningen, att jämväl nyssberörda framställning skulle vinna nådigt bifall,
torde anslaget till ordinarie befattningar vid linjedistrikten böra minskas
med 3,200 kronor.
På grund däraf och då jag icke har något att erinra mot den före¬
slagna ökningen af anslaget för arfvoden till extra ordinarie tjänstemän
m. m., torde anslagen till linjedistrikten böra för år 1909 upptagas
till ett i förhållande till år 1908 med 37,820 kronor förhöjdt belopp
eller sålunda till 570,810 kronor.
3. Trafikdistrikten och stationerna.
Anslagen för trafikdistrikten och stationerna äro i 1908 års stat
upptagna till 3,199,770 kronor, hvaraf 1,400,000 kronor för arfvoden
till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning m. m.
Höjning af Styrelsen meddelar, att verkställd beräkning rörande beloppet af
^ordinarie111 de aflöningar, som under år 1909 skola utgå för det i 1908 års stat
tjänstemän, upptagna antalet tjänster vid trafikdistrikten och stationerna, gifver vid
handen, att för ändamålet erfordras en höjning af anslagen för de ordi¬
narie tjänstemännen med 17,640 kronor. Denna rätt väsentliga höjning
har föranledts däraf, att vid senast beslutade lönereglering för telegraf¬
verket en mängd ordinarie befattningar inrättats, hvilkas innehafvare
med 1909 års ingång blifva berättigade till uppflyttning i högre aflö-
ningsklass.
Sjätte hufvudtiteln. 31
Styrelsen Lar vidare i enlighet med de principer, som legat till
grund för den under år 1907 beslutade omorganisation af telegrafverket,
och då Kungl. Maj:t och Riksdagen förbehållit sig att vid behof på
förslag af styrelsen öka antalet af vissa befattningshafvare vid verket,
gjort framställning om ökning af antalet telegrafister, vaktföreståndare
och interurbantelefonister.
De ordinarie telegrafister nas antal utgör enligt 1908 års stater 300,
under det antalet extra ordinarie telegrafister för närvarande uppgår
till 183. På det att de ständigt tjänstgörande extra ordinarie telegra-
fisterna skola kunna beredas ordinarie anställning, föreslår styrelsen
sålunda, att antalet ordinarie telegrafistbefattningar med 1909 års ingång-
ökas med 30 till 330.
De ordinarie kvinnliga vaktföreståndarnas antal utgör enligt 1908
års stater 50. För närvarande finnas, enligt hvad styrelsen uppgifver,
å extra stat anställda 11 vaktföreståndare, hvilket antal emellertid under
år 1908 kommer att för telefontrafikens tillgodoseende ökas med minst
10. Då för en del af dessa erfordras någon pröfvotid, har styrelsen
ansett sig icke behöfva i 1909 års statförslag upptaga mer än 10 nya
ordinarie sådana befattningar, hvarigenom antalet ordinarie kvinnliga
vaktföreståndare skulle ökas till 60.
Hvad slutligen angår interurbantelefonisterna framhåller styrelsen,
att telefontrafikens ständiga tillväxt naturligtvis kräfver en oaflåtlig
ökning af telefonpersonalen. Vid 1908 års slut komma enligt styrel¬
sens beräkningar att finnas omkring 170 extra ordinarie interurban¬
telefonister anställda för betjänande af nytillkomna interurbanledningar.
Af nyss angifvet skäl har styrelsen därför i sitt statförslag för år 1909
uppfört 75 nya interurbantelefonister, hvarigenom hela antalet sådana
kommer att uppgå till 575.
Då begynnelseaflöningarna till telegrafister och vaktföreståndare äro
1,260 kronor samt till interurbantelefonister 900 kronor, skulle för
öfverförandet å ordinarie stat af de sålunda föreslagna befattningarna
uppkomma en ökning i anslaget för ordinarie aflöningar vid trafikdistrik¬
ten och stationerna med följande belopp:
för 30 telegrafister................................. 37,800 kronor
» 10 vaktföreståndare........................ 12,600 )>
» 75 interurbantelefonister............... 67,500 »
[8.]
Ökning af an¬
talet telegra¬
fister, vakt¬
föreståndare
och interur¬
bantelefoni¬
ster.
eller tillhopa 117,900 kronor.
32
. t8-l
Ökning af
anslaget till
extraordinarie
tjänstemän
m. m.
Sjätte liufvudtiteln.
Anslaget till arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersätt¬
ning m. m. är i 1908 års stat förslagsvis upptaget till 1,400,000 kronor.
Emellertid har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 28 september
1907 fastställt förändrade grunder för aflöningen till den extra telefon¬
personalen vid telegrafverket, att tillämpas från och med den 1 okto¬
ber 1907.
Jag meddelar här en jämförande tabell mellan de aflöningsförmåner,
nämnda personal åtnjutit före och efter den 1 oktober 1907, därvid
jag ber får erinra, att personalen förut varit indelad i tre olika grup¬
per, graderade efter arbetets omfattning och lefnadskostnadernas dyrhet.
|
|
Före den 1 oktober
1907
|
Efter den
|
1 oktober 1907.
|
|
|
|
Begyn-
|
|
|
Begyn-
|
|
|
|
|
|
|
|
nelse-
|
Efter
|
Efter
|
nelse-
|
Efter
|
Efter
|
Efter
|
Efter
|
|
|
|
aflö-
|
1 år.
|
2 år.
|
aflö-
|
V* år.
|
1 år.
|
1 V2 år.
|
2 år.
|
|
|
|
ning.
|
|
|
ning.
|
|
|
|
|
|
e. o. interurban-
|
fl gr. ...
|
660
|
720
|
780
|
1600
|
720
|
780
|
840
|
|
|
Härtill kom-
|
telefonist:
|
\ 2 o. 3 gr.
|
600
|
660
|
720
|
|
|
|
mer tilläggs-
|
landslinje-
telefonist:
|
fi gr. ...
<2 gr. ...
(s gr. ...
|
600
540
540
|
660
600
600
|
660
|
1600
|
660
|
720
|
780
|
|
|
arfvode å or¬
ter, där de
allmänna lef-
nadskost-
naderna äro
|
|
|1 gr. ...
|
540
|
600
|
|
|
|
|
|
|
|
|
särskildt
|
lokaltelefonist:
|
ja gr....
|
480
|
540
|
600
|
i 540
|
600
|
660
|
720
|
780
|
|
höga, med 10
eller 15 °/o.
|
|
(3 gr. ...
|
480
|
540
|
|
1
|
|
|
|
|
|
|
Den sålunda skedda reglering af ifrågavarande personals löneför¬
måner gör hufvudsakligen, att förevarande anslag måste väsentligen höjas.
Om likväl ofvan framställda förslag till ökning af de ordinarie
befattningarnas antal vid stationerna vinna bifall, har telegrafstyrelsen
ansett höjningen af anslaget för arfvoden till extra ordinarie tjänste¬
män, vikariatsersättning m. m. vid trafikdistrikten och stationerna kunna
begränsas till 150,000 kronor och hela detta anslag i 1909 års stat
uppföras med ett belopp af 1,550,000 kronor.
Summan af de under ifrågavarande rubrik föreslagna anslagsöknin¬
gar, nämligen:
för aflöning till det i 1908 års stat uppförda antal
ordinarie tjänster...............................................................
för de föreslagna nya ordinarie befattningarna...............
för den extra ordinarie personalens aflöning..................
17,640 kronor
117,900 3>
150,000 3>
utgör 285,540 kronor.
Sjätte hufvudtiteln. 38
I följd häraf hafva anslagen till trafikdistrikten och stationerna
uti 1909 års statförslag upptagits till 3,485,310 kronor.
Den föreslagna ökningen i antalet ordinarie telegrafister, kvinnliga
vaktföreståndare och interurbantelefonister synes mig vara lämpligen
begränsad; och har jag icke heller i öfrigt funnit något att erinra
mot hvad telegrafstyrelsen beträffande anslagen till trafikdistrikten och
stationerna föreslagit.
4. Verkstaden.
Anslagen för verkstaden, i 1908 års stat utgörande 34,700 kronor,
har styrelsen efter jämkning i afseende å de särskilda aflöningsbelop-
pen funnit under år 1909 böra uppgå till 35,600 kronor, innebärande
en ökning af 900 kronor.
I detta sammanhang ber jag få erinra, att Kung!. Maj:t den 22
november 1907 konstituerat och förordnat byråchefen i telegrafstyrel¬
sen Knut Eric Ericsson att från och med den 1 januari 1908 vara
verkstadsdirektör vid telegrafverket, därvid Kungl. Maj:t förklarat
Ericsson berättigad att från och med sitt tillträde af nämnda befatt¬
ning åtnjuta en årlig aflöning af 8,500 kronor.
Enligt aflöningsreglementet skulle verkstadsdirektör först efter 9
års tjänstgöring som sådan komma i åtnjutande af en förhöjd aflöning
af 8,'500 kronor. Då emellertid Ericsson, jämlikt Kungl. Maj:ts nådiga
bref den 11 december 1903, skall ifråga om åtnjutande af ålderstillägg
räknas hafva den 1 januari 1898 tillträdt sin befattning såsom chef
för styrelsens telefontrafikbyrå, under hvilken verkstaden lyder, ansågs,
att Ericsson, som vid sin ansökning till tjänsten fästat det villkor, att
han vid tjänstens tillträdande skulle komma i åtnjutande af en årsaf-
löning af 8,500 kronor, därtill borde vara berättigad.
I telegrafstyrelsens nu öfverlämnade förslag till utgiftsstater för
år 1909 har hvad sålunda föreskrifvits blifvit iakttaget.
5. Särskilda anslag.
De i 1908 års stater uppförda särskilda anslag äro: uppbörds-
provision, hyresbidrag enligt bestämmelsen i aflöningsreglementets §
16, tilläggsarfvode enligt bestämmelsen i aflöningsreglementets § 17
och gratifikationer åt tjänstemän m. m., af hvilka de tre förstnämnda
äro förslagsanslag.
Eih. till RiLsd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Haft. 5
[8.]
Departe¬
mentschefens
yttrande.
34
, [8>]
Ökning af
anslaget till
uppbördspro-
vision.
Ökning af
anslaget till
hyresbidrag.
Ökning af an¬
slaget till
tilläggsarf-
voden.
Departements¬
chefens ytt¬
rande.
Sjätte liufvudtiteln.
För beräknande af den ökning i anslaget till uppbördspr ovision,
som för år 1909 kan blifva erforderlig, säger sig styrelsen för närva¬
rande icke hafva annan vägledning än den utredning, som lämnats i
ofvan åberopade betänkande rörande förändrad organisation af telegraf¬
styrelsen m. m. (sid. 126), och har styrelsen i enlighet med nämnda
utredning antagit en förhöjning af anslagsbehofvet under år 1909 med
6,500 kronor, i följd hvaraf detta anslag, som enligt 1908 års stater
uppgår till 185,000 kronor, i förslaget till stater för år 1909 upptagits
till 191,500 kronor.
I anslaget till hyresbidrag anser styrelsen, därest Kungi. Maj:t och
Riksdagen bifaller styrelsens under rubriken linjedistrikten framställda för¬
slag om inrättande af åtskilliga nya underbefäls- och reparatörstjänster, en
ökning utöfver det i 1908 års stater upptagna beloppet, 83,500 kronor,
med 8,300 kronor blifva erforderlig. Anslaget har därför i 1909 års
stater beräknats till 91,800 kronor.
Anslaget till ti!läggsarfvoden (dyrortstillägg) utgör enligt 1908 års
stater 111,000 kronor.
Under förutsättning af bifall till de här ofvan gjorda förslagen
om inrättande af dels fyra nya befattningar såsom linjeförman af första
lönegraden, dels 30 nya reparatörstjänster, dels 30 nya telegrafisk, 10
nya. vaktföreståndar- och 75 nya interurbantelefonisttjänster, har en
ökning af anslaget med 24,940 kronor af styrelsen beräknats blifva
under år 1909 nödig. I vidfogade utgiftsstater för nämnda år är där¬
för uppfördt under ifrågavarande anslagstitel ett belopp af 135,940
kronor.
Uti anslaget till gratifikationer åt tjänstemän m. m., i 1908 års
stat upptaget till 10,000 kronor, påkallar styrelsen icke någon för¬
ändring för år 1909.
Summan af de sålunda föreslagna förhöjningarna å de särskilda
anslagen, nämligen:
å anslaget till uppbördsprovision......... 6,500 kronor,
å anslaget till hyresbidrag..................... 8,300 »
å anslaget till tilläggsarfvode............... 24,940 »
utgör 39,740 kronor,
Sjätte hufvudtiteln. 35
och skulle alltså de särskilda anslagen, som i 1908 års stater utgöra [8.]
389,500 kronor, för år 1909 behöfva upptagas till ett sammanlagd t
belopp af 429,240 kronor.
Mot. hvad telegrafstyrelsen beträffande särskilda anslag föreslagit
har jag icke något att erinra.
Anslagen under rubriken aflöningsstaten utgöra
enligt 1908 års stater ........................................................ 4,358,920 kronor.
Då de under aflöningsstatens särskilda afdel-
ningar här ofvan af mig föreslagna förhöjningarna,
nämligen:
å anslagen för telegrafstyrelsen... 6,310 kronor,
å anslagen för linjedistrikten ...... 37,820 »
å anslagen för trafikdistrikten och
stationerna .................................................. 285,540 »
å anslagen för verkstaden............ 900 »
och å de särskilda anslagen......... 39,740 j>
uppgå till.................................................................................. 370,310 kronor,
skulle aflöningsstaten i 1909 års stater komma att
sluta å ett belopp af ........................................................ 4,729,230 kronor.
Anslagen å
B. Pensions- och understödsstater
uppgå för år 1908 till ett belopp af 306,910 kronor, hvaraf 6,340 kro¬
nor för årliga understöd enligt särskilda nådiga bref, 225,920 kronor
såsom, bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning, 8,000 kronor så¬
som bidrag till telegrafverkets änke- och pupillkassa samt 66,650 kro¬
nor till fyllnadspensioner.
Genom särskilda nådiga bref den 31 december 1906 och den 28 Beviljade lif-
september 1907 har Kungl. Maj:t bemyndigat telegrafstyrelsen att, räntor'
jämlikt 4 § 2 mom. af lagen angående ersättning för skada till följd
af olycksfall i arbete den 5 juli 1901, till arbetarna vid telegrafverket
Nils Pettersson och Anders Boström utbetala årliga lifräntor, till Pet¬
tersson af 90 kronor och till Boström af 150 kronor, att under de
36 Sjätte hufvudtiteln.
[8.] inskränkningar, nämnda lag föreskrifver för rätten att uppbära lifränta,
utgå af telegrafverkets medel.
Nämnda lifräntor äro därför af styrelsen uppförda i förslaget till
1909 års stater.
Likaledes har styrelsen under förutsättning af bifall till styrelsens
i underdåniga skrifvelser den 11 oktober och den 15 november 1907
gjorda framställningar om bemyndigande att till arbetarna Axel Öster
och Albert Pettersson utbetala af telegrafverkets medel årliga lifräntor,
till Öster af 60 kronor och till Pettersson af 100 kronor, i sitt för¬
slag till stater för år 1909 nyuppfört nämnda två belopp.
Jag tillåter mig erinra, att Kungl. Maj:t bifallit telegrafstyrelsens
förevarande framställningar, beträffande Öster genom nådigt bref den
15 november 1907 och hvad angår Albert Pettersson enligt nådigt bref
den 31 december 1907.
ifrågasätta år- Vidare har styrelsen föreslagit, att i 1909 års stater måtte få
ligaunderstöd. Uppföras nya årliga understöd, dels å 150 kronor till en hvar af arbets-
ledaren af första lönegraden Carl Josef Jonassons änka Emma Charlotta
Jonasson, född Rythén, och arbetsledaren af andra lönegraden Gustaf
Alfred Schelins änka Ellen Ingeborg Oktavia Schelin, född Petersson,
dels å 300 kronor till extra förmannen Sven Emil Nybergs änka Ida
Vilhelmina Nyberg, född Forsberg, dels å 440 kronor till arbetsledaren
Johan Ture Johanssons änka Lydia Kristina Johansson, född Dahlström,
dels ock å 300 kronor till en hvar af lokaltelefonisten änkan Ulla Kristina
Thyberg och extra ordinarie interurbantelefonisten Agda Mathilda Grip.
Till stöd härför har telegrafstyrelsen anfört följande.
Änkan Jonas- Arbetsledaren af första lönegraden Carl Josef Jonasson, som an¬
sa11- togs i telegrafverkets tjänst den 1 april 1891 och anställdes såsom ar¬
betsledare den 1 oktober 1899, har, enligt hvad vederbörande linjedirek¬
tör meddelat, haft den ansvarsfulla befattningen att utöfva närmaste till¬
synen öfver alla större arbeten inom Göteborg och kringliggande trakt
äfvensom fört befälet öfver de för dessa arbetens utförande erforderliga
linjeförmän och arbetare, och har Jonasson varit duglig, nitisk och
plikttrogen samt på ett synnerligen förtjänstfullt sätt skött sin anställ¬
ning vid telegrafverket. Enligt bouppteckning efter Jonasson, som
aflidit den 2 juli 1906 af lungblödning, uppgick boets behållning till
1,478 kronor, däraf 1,000 kronor utgjorde lifförsäkring. Jonasson efter¬
lämnar förutom änkan fyra barn, af hvilka det äldsta är 11 år gammalt.
På grund af dessa förhållanden har Kungl. Maj:t genom nådigt bref
37
Sjätte liufvudtiteln.
den 12 oktober IDOG tilldelat änkan Jonasson ett understöd för en gång- [8.]
af 150 kronor.
Jonassons aflöningsförmåner under de senare åren af lians tjänst¬
göring vid telegrafverket utgjorde för år 1902 2,122 kronor 50 öre,
för tiden från och med början af år 1903 till och med år 1905 2,250
kronor årligen samt bestämdes att från och med början af år 1906
utgå med 2,400 kronor.
Ar-betsledaren af andra lönegraden Gustaf Alfred Schelin antogs i Änkan sché-
telegrafverkets tjänst den 15 juni 1894 och befordrades till arbetsledare
den 1 april 1901 samt har, enligt vederbörande linjedirektörs medde¬
lande, varit synnerligen plikttrogen, nitisk och yrkesskicklig. Enligt
bouppteckningen efter Schelin, som omkommit genom drunkning den
10 september 1906, fanns i boet en brist af 603 kronor. Schelin efter¬
lämnar utom änkan en dotter, 16 år gammal, samt en son, 15 år gam¬
mal. Jämväl Schelins änka har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den
31 december 1906 tilldelat ett understöd för en gång af 150 kronor.
Såsom arbetsledare uppbar Schelin en årslön af från och med den
1 april 1901 till och med utgången af år 1902 2,122 kronor 50 öre,
från sistnämnda tidpunkt till 1903 års slut 2,055 kronor, samt från
och med början af år 1904 till sin död 2,175 kronor.
Då änkorna Jonasson och Schelin, särskild! den förstnämnda med
sin stora familj, befinna sig i mycket bekymmersamma omständigheter,
har styrelsen ansett sig icke kunna underlåta att föreslå dem till er¬
hållande af årligt understöd, hvilket emellertid icke synts kunna sättas
högre än till här ofvan nämnda belopp, 150 kronor, och syntes under¬
stöden endast böra utgå, så länge de lefva ogifta.
Arbetaren vid telegrafverket Sven Emil Nyberg, hvilken varit i Änkan Ny-
telegrafverkets tjänst anställd från och med den 15 oktober 1900, af-
led genom olyckshändelse den 20 mars 1907, efterlämnande änka. Där¬
vid tillgick så, att Nyberg, hvilken varit beordrad till tjänstgöring så¬
som extra förman för ett arbetslag vid Ålfsjö järnvägsstation, på afto¬
nen nämnda dag vid transport af verktyg, afsedda för arbete med
telefonledning, blifvit å stationen öfverkörd af ett bantåg med den på¬
följd, att han omedelbart aflidit.
Sedan styrelsen med anledning häraf hemställt om bemyndigande
att till Nybergs efterlefvande utbetala lifränta i enlighet med bestäm¬
melserna i lagen angående ersättning för skada till följd af olycksfall i
arbete den 5 juli 1901, har Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 31
maj 1907, enär det olycksfall, som förorsakat Nybergs död, icke kunde
38
Sjätte hufvudtiteln.
[8.] anses hafva härflutit från utöfningen af telegrafverkets verksamhet
med utförande af elektriska ledningar, icke funnit skäl att till styrelsens
underdåniga framställning lämna bifall. Sedermera har Kungl. Maj:t
emellertid på förnyad framställning af styrelsen genom nådigt bref den
13 september 1907 tillerkänt Nybergs efterlämnade hustru ett under¬
stöd för en gång af 150 kronor.
Nyberg uppbar i dagsarfvode under år 1905 3 kronor 50 öre, under
förra hälften af år 1906 3 kronor 75 öre samt från och med den 1
juli 1906 4 kronor 25 öre, däraf 25 öre tilläggsarfvode såsom extra
linjeförman.
Då det olycksfall, som medfört Nybergs död, måste anses föran-
ledt af hans arbete i telegrafverkets tjänst, anser styrelsen det vara
telegrafverkets plikt att bereda årligt understöd åt hans änka, hvilken
icke med eget arbete och den lifförsäkring å 1,000 kronor, som hon
efter sin man utfått, kan försörja sig och sin sjuåriga dotter från ett
föregående äktenskap. Enär från och med år '1908 linjeunderbefälet
uppförts på ordinarie stat, samt pension till änka efter afliden linje¬
förman framdeles skall utgå med 400 kronor, anser styrelsen, med af¬
seende jämväl därå att Nyberg under jämförelsevis kort tid varit i
telegrafverkets tjänst, att understödets belopp bör bestämmas till 300
kronor.
Ankan Johans- Arbetsledaren af första lönegraden Johan Thure Johansson antogs
BOn- i telegrafverkets tjänst den 1 februari 1891 och befordrades den 1
april 1891 till arbetsledare. Johansson afled den 1 november 1907
till följd af olyckshändelse, därvid tillgått på följande sätt.
Den 9 augusti 1907 återvände Johansson, åkande velociped, från
Lidingö, dit han begifvit sig för att afgifva rapport rörande verknin¬
garna af ett därstädes föregående dag inträffat förödande åskslag. Där¬
vid råkade Johansson på den till följd af våldsamt regn slippriga lands¬
vägen åka omkull och afbryta ena lårbenet och ena armen, hvilken
förstnämnda skada, efter det Johansson för densamma vårdats å sera-
fimerlasarettet, sedermera förorsakade hans död.
Johansson efterlämnade änka och tre döttrar, af hvilka senare en
är 15, eu 12 och en 5 år gammal. Därjämte voro hans svärmoder
och en syster för sitt uppehälle beroende af honom. Änkan har hjärt-
lidande och är på grund däraf föga arbetsför samt bär under större delen
af nästlidna år varit sängliggande. Den enda tillgång, hvaraf af¬
kastning för familjens uppehälle kan erhållas, är en lifförsäkring å
4,000 kronor, däraf dock omkring 1,700 kronor afgå för gäldande af
boets skulder.
39
Sjätte hufvudtiteln.
Från och med den 1 februari 1898 till början af år 1906 ålnjöt
Johansson i årlig aflöning' 2,400 kronor samt från och med sistnämnda
tidpunkt till sin död 2,950 kronor.
Vederbörande linjedirekör har intygat, att Johansson varit en i
särdeles hög grad nitisk och plikttrogen statstjänare.
Såsom en bland de äldsta och mest dugande af linjebefälet skulle
Johansson gifvetvis erhållit ordinarie anställning såsom linjemästare,
därest han upplefvat ingången af år 1908, och hans änka skulle då
varit berättigad till en pension af 440 kronor. Styrelsen har därför
på det kraftigaste förordat hans nödställda änka till erhållande af
årligt understöd med nämnda belopp.
Lokaltelefonisten Ulla Thyberg är född den 23 februari 1849 och
sålunda öfver 58 år gammal. Hon antogs såsom telefonist den 6
februari 1883 i dåvarande enskilda telefonnät i Halmstad samt fort¬
satte sin tjänstgöring jämväl efter det telegrafverket år 1893 inköpt
nätet. På grund af sjukdom åtnjöt Ulla Thyberg under tiden från och
med den 20 juni till och med den 4 augusti 1907 tjänstledighet med
bibehållande af en del utaf arfvodet, men då hon jämväl efter sist
nämnda dag var oförmögen att sköta sin tjänst, har hennes förord¬
nande upphört, och uppbär hon icke vidare någon aflöning från tele¬
grafverket. Af styrelsen tillhandakommet läkarbetyg framgår, att hon
lider af hjärtåkomma och kronisk muskelreumatism, samt att hon såväl
på grund däraf som med anledning af sin i öfrigt vacklande hälsa
och sin framskridna ålder är urståndsatt att fullgöra sin tjänst. I aflö¬
ning åtnjöt Ulla Thyberg från telegrafverket månatligen 33 kronor 33
öre jämte fri bostad, bränsle och belysning intill den 1 april 1903,
hvarefter hennes aflöning utgått med 45 kronor i månaden i ett för
allt. Ulla Thybergs man, hvilken afled den 25 april 1900, hade från
och med den 1 juli 1857 till sin död varit anställd vid telegrafverket.
Från och med den 1 juli 1857 till och med den 31 mars 1893 hade
han vant telegrambärarvaktmästare samt haft sig anförtrodt att sköta linje-
leparationer. Da staten öfvertog telefonnätet, blef Thyberg, som dess¬
förinnan, samtidigt med sin vaktmästare"änst vid telegrafverket, före¬
stått den enskilda telefonstationen, telefonist vid rikstelefonnätet, en
befattning, som han uppehöll till sin död.
Föreståndaren för telegrafverkets station i Halmstad har intygat,
att Ulla Thyberg saknar alla tillgångar samt på grund af sin sjukdom
och däraf följande oförmåga att försörja sig är i största behof af hjälp.
Lokaltele-
fonisten Ulla
Thyberg.
40
Sjätte hufvudtiteln.
[8.] Under erinran att enligt nådigt bref den 22 juni 1906 Kungl.
Maj:t och Riksdagen beviljat en förutvarande lokaltelefonist årlig pen¬
sion af 300 kronor, föreslår styrelsen, att till Ulla Thvberg måtte få
utgå eu årlig pension till samma belopp, 300 kronor.
interurban- Extra ordinarie interurbantelefonisten Agda Mathilda Grip, som är
^fonuten (jen 27 juli 1865, blef år 1885 anställd vid dåvarande enskilda
thifda Grip. telefonnät i Motala. Sedan detta nät år 1891 inköpts af telegrafverket,
inträdde Grip i telegrafverkets tjänst och har alltsedan dess intill den
1 juni 1907 tjänstgjort vid telegrafverkets station i Motala. Grip,
hvilken under en följd af år varit sjuklig, erhöll från och med sist¬
nämnda dag sjukledighet med bibehållande af eu del af arfvodet under
sex veckor, men då hon efter denna ledighets slut icke så förbättrats,
att hon kunde återinträda i tjänstgöring, har styrelsen nödgats låta
hennes förordnande upphöra, hvarför hon för närvarande icke åtnjuter
någon aflöning. Enligt inkommet läkarbetyg lider hon sedan många
år af kronisk ledgångsreumatism och är till följd däral nu och för
framtiden oförmögen att med arbete försörja sig. Föreståndaren för
telegrafstationen i Motala har meddelat, att Grip, som tidtals måst
bäras till och från sin tjänstgöring, men det oaktadt på tillfreds¬
ställande sätt skött det ansträngande och enerverande arbetet vid tele¬
fonväxeln, numera är urståndsatt att gående förflytta sig. Grips aflö-
ningsförmåner från telegrafverket utgjorde för tiden intill den 1 april
1896 30 kronor i månaden och hafva sedan dess småningom stigit så
att hon från 1907 års början var berättigad till ett arfvode, beräknadt
efter 60 kronor i månaden. Då styrelsen nu nödgas meddela Grip
afsked ur tjänsten, synes det vara styrelsens plikt att tillse, att hon,
som är alldeles meddellös och, enligt hvad ofvan anförts, oförmögen till
arbete, för sitt återstående lif beredes ett understöd, som kan skydda
henne för nöd. Med afseende därå har styrelsen ansett henne böra
undfå en pension af 300 kronor för år.
Departe- Såsom nämndt har telegrafstyrelsen föreslagit, att änkorna efter vid
mentschefena telegrafverkets linjearbeten anställda extra arbetsledarna Jonasson,
yttrande. gcpejjn Johansson samt änkan efter vid samma arbeten anställda
extra arbetaren Nyberg måtte tillerkännas årliga understöd af telegraf¬
verkets medel. De aflidna hade varit anställda i telegrafverkets tjänst,
Jonasson och Johansson sedan 1891, Schelin sedan 1894 och Nyberg’
sedan 1900. Jonasson dog i lungblödning och Schelin omkom genom
drunkning. Johansson och Nyberg afledo till följd af olyckshändelser,
41
Sjiltto hufvudtiteln.
hvilka emellertid icke inträffat under sådana omständigheter, att deras [ 8. ]
efterlefvande kunna anses berättigade till ersättning af telegrafverket
enligt lagen den 5 juli IDOL
Huru belijärtans värda telegrafstyrelsens ifrågavarande framställ¬
ningar än kunna vara, bär jag likväl icke ansett mig kunna tillstyrka
desamma, då det synes betänkligt att af statsmedel bevilja årliga
understöd till änkor efter personer, hvilka själfva icke käft sådan an¬
ställning i statens tjänst, att de på grund däraf kunnat blifva berättigade
till pension. Visserligen har Riksdagen i en del fall, där ömmande
omständigheter förelegat, beviljat pension åt änkor efter vid statens
järnvägsbyggnader anställda tjänstemän, men i nämnda fall hafva
männen tidigare efter en lång tjänstetid i statsjärnvägarnas tjänst
erhållit pension.
Vid 1907 års Riksdag beviljades därjämte pension åt änkan efter
en afliden bokhållare vid statens järnvägar, hvilken icke haft pension.
Men denne hade under 40 år varit anställd i statstjänst, och änkan
hade, då pensionen beviljades, uppnått en ålder af 69 år samt var
medellös och på grund af sjukdom urståndsatt att genom arbete för¬
sörja sig.
Liknande omständigheter kunna icke åberopas i föreliggande fall,
där betänkligheterna mot telegrafstyrelsens förslag för öfrigt synas mig
särskild! stora med hänsyn till den jämförelsevis korta tid, de aflidna
varit anställda hos telegrafverket; och ett bifall till framställningarna
skulle med största sannolikhet från andra håll framkalla likartade an¬
språk i en utsträckning, som nu icke kan förutses.
Hvad åter angår telegrafstyrelsens förslag om pension till lokal-
telefonisterna Ulla Tliyberg och Agda Mathilda Grip, synes styrelsen
hafva anfört giltiga skäl därför. Såsom telegrafstyrelsen erinrat, har
Kungl. Maj:t och Riksdagen tidigare beviljat pension till belopp af 300
kronor åt en lokaltelefonist, och i förevarande fall torde beloppet icke
böra sättas lägre.
De i 1908 års stat uppförda understöd och lif-
räntor uppgå till sammanlagdt .......................................... kronor 6,340: —
Om härtill lägges beloppet af de utaf Kungl.
Maj:t beviljade, förut anmärkta lifräntor samt de af
mig förordade pensioner ..................................................... » 1,000: —
utgör summan kronor 7,340: —
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Hcift.
6
42
Sjätte liufvudtiteln.
[ 8. ] Såsom bidrag till telegrafverkets pensionsinrättnmg hafva, alltsedan
Bidrag tm denna inrättning år 1875 bildades, utgått ett belopp, motsvarande fem
inrättningen. Procent af portoinkomsten af telegrafmedel, samt från och med år 1903
ett fast tilläggsbelopp. Af det förstnämnda bidraget har IV2 procent
afsetts att utgöra ständigt bidrag af statsmedel för pensionering af
personalen till det antal och i enlighet med de aflöning^, som funnos
vid pensionskassornas tillkomst, under det att 3Va procent användts att
amortera den retroaktivfond, som beräknats motsvara värdet vid kassans
tillkomst af samtliga utgifter för den äldre personalens pensionering,
livilka enligt de för pensionsinrättningen gällande matematiska grunder
skulle hafva med hänsyn till personalens dåvarande ålder och aflöning
influtit under dess föregående tjänstetid, därest pensionsinrättningen
hela denna tid varit i verksamhet. Det fasta tilläggsbeloppet åter inne¬
fattar det årliga anslag, som beräknats motsvara kostnaden från sta¬
tens sida för pensionering af den från och med år 1903 å ordinarie
stat uppförda personal, och måste detta anslag alltså afpassas efter de
förbindelser, pensionsinrättningen tid efter annan ikläder sig för nya
befattningar.
Styrelsen anför nu.
Den retroaktivfond, som skolat amorteras med de 37* procenten af
telegramportoinkomsten, är under år 1907 slutamorterad. Enligt hvad som
framgår af det af särskilda kommitterade den 2 december 1907 afgifna
betänkande med förslag till nya reglementen för telegrafverkets pensions-
inrättning samt änke- och pupillkassa utgör den retroaktivsumma, som
utöfver delägarafgifterna till pensionsinrättningen erfordras för beredande
af inträde i pensionsinrättningen åt de linjemästare, linjeförmän och repara¬
törer, hvilka vid 1908 års ingång tillträdt ordinarie befattning vid telegraf¬
verket, 130,900 kronor. Kung]. Maj:t och Riksdagen hafva ock, påpekar
styrelsen, behjärtat nödvändigheten att af statsmedel betala denna retroak¬
tivsumma och medgifvit, att i 1908 års utgiftsstater ifrågavarande bidrag
finge uppföras med 5 procent af telegramportoinkomsten eller 100,000
kronor. För år 1909 har styrelsen beräknat inkomsten af telegram¬
porto till 2,120,000 kronor. I följd häraf har styrelsen ansett ifråga¬
varande bidrag böra i 1909 års stater upptagas förslagsvis till 106,000
kronor eller 6,000 kronor mera än i 1908 års stater.
Det fasta tilläggsbeloppet är i 1908 års stater upptaget till 125,920
kronor. Åt nyssnämnda betänkande (sid. 42—43) framgår, att de ökade
förbindelser, pensionsinrättningen ikläder sig i afseende å pensioneringen
af den personal, som med 1908 års ingång uppförts på ordinarie stat,
kräfver en höjning af nämnda tilläggsbelopp med 12,500 kronor för år
43
Sjätte liufvudtiteln.
från ocli med år 1908. Såsom i det förut åberopade betänkandet af
den 14 januari 1907 angående förändrad organisation af telegrafstyrel¬
sen in. ' in. erinrats, hade denna höjning icke kunnat vid uppgörandet
af förslaget till 1908 års utgiftsstater till siffran bestämmas. Den be-
höfliga utjämningen i bidraget till pensionsinrättningen ansågs kunna
upptagas i utgiftsstaterna för ett kommande år, och blef i följd häraf
det fästa tilläggsbeloppet i 1908 års stater icke höjdt. I 1909 års utgifts¬
stater bör alltså, framhåller telegrafstyrelsen, den erforderliga ökningen
af tilläggsbeloppet upptagas dubbelt och sålunda utgöra 25,000 kronor.
Styrelsen har på grund af det ofvan anförda funnit ökningen af
anslagen för bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning kräfva föl¬
jande belopp:
det till 5 procent af telegramportoinkomsten
beräknade bidraget.................................. 6,000 kronor,
tilläggsbeloppet ........................................ 25,000 »
eller tillhopa 31,000 kronor,
och skulle bidragets sammanlagda belopp för år 1909 utgöra 256,920 kronor.
Bidraget till telegrafverkets änke- och pupillkassa, hvilket från kassans
bildande till och med år 1902 utgått med 5,000 kronor för år, blef i
sammanhang med telefonpersonalens uppförande å ordinarie stat från
och med år 1903 höjdt till 8,000 kronor för att bereda den manliga delen
af nämnda personal inträde i kassan. Äfven detta bidrag, hvilket upp¬
togs till oförändradt belopp i 1908 års stater eller 8,000 kronor, krafvel-
en höjning, därest kassan skall kunna emottaga den från och med år
1908 å ordinarie stat uppförda personalen, särskildt den talrika linje¬
personalen. Af förenämnda betänkande rörande pensionsänstalterna
framgår, att denna höjning uppgår till i rundt tal 10,000 kronor för år.
Af samma anledning, som anförts beträffande tilläggsbeloppet till pen¬
sionsinrättningen, har styrelsen ansett denna summa i 1909 ars stater
böra uppföras med dubbla beloppet. Anslaget skulle då för år 1909
komma att ökas med 20,000 kronor till 28,000 kronor.
Då utredning ännu icke hunnit verkställas angående den inga¬
lunda afsevärda ökning i anslagen till pensionsanstalterna, som skulle
föranledas af uppförandet å ordinarie stat af de här ofvan under ru¬
briken aflöningsstat föreslagna tjänster vid linjedistrikten och stationerna,
har styrelsen ansett utjämningen i berörda anslag kunna, liksom
förut vid åtskilliga tillfällen ägt rum, upptagas i ett kommande års
utgiftsstater.
[8.]
Bidrag till
änke- och
pupillkassan.
[8.]
Fyllnads¬
pensioner.
Departements¬
chefens
yttrande.
44 Sjätte liufvudtiteln.
Till fyllnadspensioner enligt bestämmelserna i nådiga brefvet den 22
juni 1883 är, såsom förut nämnts, i 1908 års stater förslagsvis anslaget
ett belopp af 66,650 kronor. Detta belopp bör, säger telegrafstyrelsen,
till följd af dödsfall bland pensionärerna minskas med 3,236 kronor,
men, i enlighet med inom styrelsen verkställd beräkning rörande de
fyllnadspensioner, som kunna antagas komma att beviljas till och med
år 1909, ökas med summan af dessa nya fyllnadspensioner eller 14,600
kronor. Det för ändamålet erforderliga anslaget torde följaktligen höra
i 1909 års utgiftsstater upptagas till 78,014 kronor, eller 11,364 kronor
högre än i 1908 års stater. Att ökningen är så väsentlig beror hufvud¬
sakligen därpå, att den kvinnliga personalens pensionsålder genom 1907
års aflöningsreglemente sänkts och till följd däraf ett större antal af
denna personal vid 1908 års utgång skall afgå.
Mot styrelsens förslag rörande bidrag till pensionsinrättniugen samt
änke- och pupillkassan äfvensom beträffande fjdlnadspensioner har någon
anledning till anmärkning från min sida icke förekommit.
Jag tillåter mig emellertid i korthet redogöra för de af före-
nämnda kommitterade för utarbetande af förslag till nya reglementen
för pensionsanstalterna föreslagna bestämmelserna, i hvad de afse
statens deltagande i pensioneringen af telegrafverkets personal.
Enligt stadgandena i § 7 punkt 4:o sista stycket af det utaf
Ivungl. Maj:t den 11 oktober 1907 fastställda nya aflöningsreglementet
för tjänstemän vid telegrafverket skall pensionen, såsom jämväl hittills
varit fallet, utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning dels ock
med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel.
I fråga om proportionen mellan det från pensionsinrättningen ut¬
gående pensionsbeloppet och fyllnadspensionen var — såsom framgår
af det vid Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1907 års Riks¬
dag angående godkännande af telegrafverkets utgiftsstater för år 1908
m. m. fogade utdraget af statsrådsprotokollet öfver civilärenden (sid. 92)
— afsikten, att pensionsinrättningen skulle fortfarande betala propor¬
tionsvis lika stor andel af de föreslagna pensionerna som af de nu ut¬
gående. Detta uttalande gaf icke anledning till någon anmärkning eller
erinran från Riksdagens sida.
Kommitterade framhålla till en början, hurusom proportionen
mellan pensionsinrättningens och statens andel i de enligt nu gäl¬
lande bestämmelser utgående pensionerna är synnerligen växlande; att
pensionsinrättningens andel sålunda utgör för de högre aflönade tjänste¬
männen såsom generaldirektören, byråchefer, linjedirektörer, telegraf-
45
Sjiitte liufvudtiteln.
direktörer, sekreteraren, kamreraren, öfveringenjören och elektrikern G6 [ 8. J
å 7d procent af pensionen, under det att andelen för de svagare af-
lönade såsom telegrafister och interurbantelefonister uppgår till 80 pro¬
cent. Denna växling, yttra kommitterade, är beroende af den enligt
nu gällande bestämmelser godtyckliga fördelningen i lön och tjänst-
göringspenningar, i det att pensionen i sin helhet utgår med lönens
belopp, men pensionsinrättningens andel i pensionen är bestämd till
viss procent af hela aflöningen. Sedan i nya aflöningsreglementet ett
för hvarje befattningshafvare fixt pensionsunderlag fastställts utan
något samband vare sig med lönen eller allöningen, syntes det kommit¬
terade uppenbart, att man borde utgå från detta pensionsunderlag, då
det gällde att bestämma såväl den från pensionsinrättningen utgående
delen af pensionen som de pensionsafgifter, hvilka borde till inrätt¬
ningen erläggas.
Då genom de nya aflöningsbestämmelsernas införande förhållandet
mellan lön och tjänstgöriugspenningar, där sådana utgå, blifvit regle-
radt, ansågo kommitterade äfven proportionen mellan pensionsinrätt¬
ningens andel i pensioneringen och fyllnadsbeloppet böra bestämmas så,
att fördelningen blefve mera rättvis än hvad nu är fallet. Att fastslå
en och samma proportion för alla befattningshafvare funno kommitte¬
rade emellertid icke lämpligt, och hade så icke heller skett vid den
nya fördelningen mellan lön och tjänstgöriugspenningar, utan hade där¬
vid lönen bestämts till större del af hela aflöningen för de lägre aflö-
nade befattningshafvarna än för de högre. Det syftemål, denna åtgärd
afsett att vinna, vore, att ju mer aflöningen närmade sig existensmini¬
mum, desto mindre del skulle vid tillfälligt sjukdomsfall undandragas
från aflöningen. I analogi härmed ansågo kommitterade, att man be¬
träffande pensionen borde bestämma förhållandet mellan pensionsinrätt¬
ningens bidrag och fyllnadsbeloppet så, att de svagare aflönade icke
behöfde för pensionsafgiften vidkännas ‘afdrag af lika stor del utaf aflö¬
ningen som de högre aflönade.
I enlighet med dessa grundsatser hafva kommitterade föreslagit,
att den från pensionsinrättningen utgående delen af pensionen skall
utgöra 75 procent, där det för tjänsten fastställda pensionsunderlaget
öfverstiger 1,500 kronor, samt G0 procent, där pensionsunderlaget upp¬
går till eller understiger nämnda belopp.
Den andel i pensioneringen, som telegrafverkets tjänstemän skulle
härigenom komma att betala, öfverstiger, enligt hvad kommitterade
funnit — äfven med ett bidrag från pensionsinrättningen af endast 60
46
Sjätte Imfmdtiteln.
[ 8. ] procent — den kvot, med hvilken andra civila tjänstinnehafvare ansetts
böra deltaga i pensionskostnaden.
Kommitterade hafva därefter undersökt hvilka de befattningshafvare
äro, hvilkas pensionsunderlag icke öfverstiger 1,500 kronor, och därvid fun¬
nit, att dessa utgöras af hela den kvinnliga personalen, linjeunderbefäl,
reparatörer, stationsbiträden och vaktmästare, sålunda jämväl till största
delen delägare, för hvilka afgiftsprocenten på grund af tidig pensions¬
ålder måste sättas relativt hög.
Vid jämförelse med nuvarande förhållanden, säga kommitterade,
befinnes, att pensionsinrättningens andel i pensionen blifvit uti försla¬
get för vissa delägare sänkt men för andra höjd, och syntes man där-
för kunna anse, att i det stora hela nu gällande proportion icke blifvit
afsevärdt rubbad.
Pensionsinrättningens skyldighet att på nu angifvet sätt bidraga
till den delägare i aflöningsreglementet tillförsäkrade pension hafva
kommitterade emellertid inskränkt till de fall, då afgången ur tjänsten
sker vid eller efter uppnådd pensionsålder. Enligt bestämmelserna i
nya aflöningsreglementet § 7 punkterna 6:0 och 7:o äger nämligen
tjänsteman jämväl före uppnådd pensionsålder att uppbära pension, där
lian på grund af olycksfall, sjukdom eller dylikt anses böra från tjänsten
afgå. Detta slag af pension, yttra kommitterade, vore uppenbarligen
icke af samma natur som den pension, hvilken började utgå först vid
uppnådd pensionsålder, utan vore närmast likställd med den lifränta,
som erhölles vid olycksfalls- och sjukförsäkring. Skulle pensionsir-
rättningen bidraga till dylikt understöd på enahanda sätt som vid
pensionering efter uppnådd pensionsålder, erhölle inrättningen en annan
karaktär än hvad ursprungligen afsetts, och måste afgifterna i sådant
fall bestämmas efter helt andra grunder än hvad nu föreslagits — ut¬
gifter, som för den i farligt yrke sj^sselsatta linjepersonalen skulle utan
tvifvel blifva synnerligen betungande.
Kommitterade hafva ansett denna fråga kunna lämpligen ordnas
på enahanda sätt, som enligt nuvarande pensionsreglemente gäller be¬
träffande delägare, hvilken på egen begäran afgår högst tio år före upp¬
nådd pensionsålder, nämligen att pensionsinrättningen till i förtid pen¬
sionerad delägare utbetalar så stor del af honom eljest vid full pensions¬
ålder från pensionsinrättningen tillkommande pensionsbelopp, som enligt
försäkrings-matematiska beräkningsgrunder motsvarar den tidigare af-
gångsåldern. Den återstående delen af pensionen skulle på vanligt sätt
utgå såsom fyllnadspension.
47
Sjette liufvudtltelii.
Särskilda bestämmelser i fråga om pensionsinrättningens andel i [ 8. ]
bestridandet af pensioneringen hafva af kommitterade föreslagits be¬
träffande sådana delägare, för livilka pensionsåldern på grund af be¬
stämmelserna i nya aflöningsreglementet blifvit sänkt, d. v. s. i all¬
mänhet telegrafister och interurbantelefonister. Kommitterade hafva
framhållit, hurusom genom en dylik sänkning af pensionsåldern de af
sådan delägare före det nya aflöningsreglementets trädande i kraft er-
lagda afgifter i de flesta fall skulle komma att högst väsentligt under¬
stiga det bidrag, delägaren i förhållande till den lägre pensionsåldern
borde hafva till pensionsinrättningen inbetalt. Det torde dock, säga
kommitterade, vara obilligt att fordra, det sådan delägare skulle erlägga
dryga retroaktivafgifter, därför att ändrade bestämmelser i nya aflö¬
ningsreglementet tvingade delägaren att afgå från tjänsten vid en tidi¬
gare lefnadsålder. Dessa afgifter skulle för dem af ifrågavarande tjänste¬
män, som nu befunne sig nära den nya pensionsåldern, uppgå till jäm¬
förelsevis afsevärda belopp och säkerligen tvinga en stor del af dessa
tjänstemän att kvarstå å den gamla staten.
Kommitterade hafva tänkt sig saken lämpligen böra ordnas på det
sätt, att delägare, hvarom nu är fråga, betalar pensionsafgifter i regeln
beräknade efter den hittillsvarande af gångsåldern; dock borde delägaren,
därest han tillätes kvarstå utöfver den i nya aflöningsreglementet be¬
stämda ordinarie pensionsåldern, fortfara att betala afgifter intill dess
afgången skedde, men ej utöfver den pensionsålder, efter hvilken af-
gifterna beräknats.
Pensionsinrättningens andel i bestridandet af pensionen skulle till
följd häraf blifva beroende af, huruvida delägaren finge kvarstå i tjän¬
sten intill uppnåendet af sistnämnda beräknade pensionsålder eller icke.
I förra fallet skulle pensionsinrättningen deltaga efter vanliga regler.
I senare fallet skulle däremot det från pensionsinrättningen utgående
pensionsbeloppet beräknas på enahanda sätt som föreslagits i fråga om
delägare, hvilken till följd af olycksfall eller dylikt nödgas lämna sin
befattning före uppnådd pensionsålder.
Pensionsinrättningens tillgångar, hvarur inrättningens andel i pen¬
sioneringen bestrides, utgöras med endast några obetydliga undantag-
dels af delägarafgifter dels ock af telegrafverkets årliga bidrag. Vid
pensionsinrättningens bildande beräknades delägarafgifterna betäcka
två tredjedelar af kostnaden för de från pensionsinrättningen utgående
pensioner och statsbidraget motsvara den återstående tredjedelen. Under
iakttagande af denna proportion bestämdes delägarafgifterna enligt
48
Sjätte hufvndtitcln.
[8.] försäkrings-matematiska grunder; och hafva kommitterade uti sitt förslag
icke vidtagit någon förändring i fråga om grunderna för beräkningen
af dessa afgifter, om än en eller annan mindre — hufvudsakligen for¬
mell — förändring af kommitterade föreslagits.
Hvad därefter beträffar telegrafverkets bidrag till pensionsinrätt-
ningen, utgår detta enligt gällande reglemente, såsom förut är nämndt,
dels med 5 procent af det Sverige tillkommande telegramportot dels ock
med ett fast årligt anslag. Af berörda andel i telegramportot utgöra
3/io telegrafverkets ständiga bidrag till telegraf personalens pensionerande,
återstående Vio användes så länge nödigt var till amortering af den
retroaktivsumma, som utöfver delägarafgifterna erfordrades till pensione¬
rande af den personal, som vid pensionsinrättningens tillkomst den 1
januari 1875 tillhörde telegrafverket.
Nämnda retroaktivsumma slutamorterades under år 1907.
Såsom Eders Kungl. Maj:t torde erinra sig, har 1907 års Riksdag
medgifvit, att telegrafverkets bidrag till pensionsinrättningen må fort¬
farande utgå med 5 procent af berörda portoinkomst, och var därvid
afsikten att bereda inträde i pensionsinrättningen åt de linjemästare,
linjeförmän och reparatörer, som vid 1908 års ingång tillträdde ordi¬
narie befattning vid telegrafverket.
I sammanhang med uppgörandet af förslag till nytt reglemente
för pensionsinrättningen hafva kommitterade låtit sakkunnig person
verkställa utredning beträffande kostnaden för beredande af inträde i
pensionsinrättningen af nyssnämnda personal, och har därvid, under
iakttagande af de föreslagna nya bestämmelserna, befunnits, att härför
erfordras ett belopp af 130,900 kronor; och skulle det sålunda vara
denna summa, som skulle amorteras med förenämnda Vio af de an¬
slagna fem procenten af telegramportoinkomsten. Genom' detta anslags
beviljande kan åt ifrågavarande tjänstemän beredas den lättnaden i af¬
seende å pensionsafgifterna, att dessa afgifter beräknas såsom hade
vederbörande allt ifrån sitt första förordnande som linjeunderbefäl eller
reparatör varit delägare i pensionsinrättningen.
Hvad därefter beträffar förberörda fasta årliga anslag tillåter jag
mig först erinra om tillkomsten af detsamma.
Enligt det af den s. k. post- och telegrafkommittén år 1901
afgifna förslaget till ny lönestat för telegrafverket skulle å ordinarie
stat uppföras en del af den till telefonväsendet hörande personalen,
hvarjämte vissa löneförbättringar skulle tillkomma den förutvarande
ordinarie personalen. Då härigenom större anspråk skulle komma att
49
Sjätte liufrudtitoln.
ställas på telegrafverkets pensionsinrättning, verkställdes utredning för
att utröna storleken af de ökade bidrag från telegrafverket, som utöfver
vederbörande delägares afgifter skulle erfordras för upptagande i pen-
sionsinrättningen af den nya personalen äfvensom för den af aflönings-
förhöjningen betingade pensionsförhöjningen. Den årliga ökade kost¬
naden för pensionsinrättningen bestämdes af dåvarande professorn,
numera öfverdirektören E. Phragmén till 102,500 kronor. Detta belopp
har sedermera höjts i sammanhang med tillkomsten af nya ordinarie
befattningar.
Uti 1908 års stat har detta anslag uppförts med 125,920 kronor,
men har därvid hänsyn icke tagits till den nya personal, som från och
med sistnämnda år uppförts å ordinarie stat och icke heller till de ge¬
nom nya aflöningsreglementet förändrade pensionsbestämmelserna.
För utrönande af det verkliga anslagsbehofvet i nämnda afseende
hafva kommitterade låtit verkställa utredning, därvid jämväl iakttagits
det af kommitterade framlagda reglementsförslagets bestämmelser, och
gifver utredningen vid handen, att en förhöjning af statsbidraget erfor¬
dras till ett belopp af 12,500 kronor.
Då här ofvan berörda, af kommitterade föreslagna bestämmelser,
mot hvilka hvarken telegrafstyrelsen eller fullmäktige för delägarna i
telegrafverkets pensionsanstalter haft något att erinra, synas böra vinna
Eders Kungl. Maj:ts godkännande, får jag tillstyrka, att de af telegraf¬
styrelsen nu föreslagna anslagen till bidrag till telegrafverkets pensions¬
inrättning, hvilka befunnits erforderliga för genomförande af nyssnämnda
bestämmelser, må med oförändrade belopp upptagas under nu före¬
varande titel.
Hvad härefter beträffar telegrafverkets änke- och pupillkassa tillå¬
ter jag mig erinra hurusom enligt hittills gällande bestämmelser pen¬
sionsbeloppen till delägares efterlefvande årligen utgå med:
a) 200 kronor jämte 10 procent af aflöningen för i tjänst varande
eller pensionerad ämbets- eller tjänsteman;
b) 100 kronor jämte 10 procent af aflöningen för i tjänst varande
eller pensionerad betjänt;
c) 10 procent af senaste aflöning inom telegrafverket för delägare,
som afgått från telegrafverkets tjänst utan att vara berättigad till pen¬
sion, men ändock kvarstått som delägare i kassan.
I fråga om dessa pensioner hafva kommitterade föreslagit icke
obetydliga förhöjningar.
Till stöd härför hafva kommitterade anfört, att, då kassans till¬
gångar till allra största delen vore bildade genom delägarnas bidrag
Dih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 7
[8.]
50 Sjätte liufvudtiteln.
och kassan sålunda närmast hade karaktären af ett ömsesidigt försäk¬
ringsbolag, delägarna syntes vara berättigade att fordra det pensionerna,
— med frånräknande af den konstanta delen, hvilken beräknats unge¬
fär uppvägas af kassans utifrån kommande intäkter — skulle till sitt
belopp motsvara, hvad kassans tillgångar enligt försäkrings-matematiska
grunder borde kunna medgifva. Kommitterade åberopa en år 1906
af sakkunnig person verkställd utredning, hvilken tillkommit för att
utröna, i hvad män kassans tillgångar tilläte en höjning af de från
densamma utgående pensionerna. Enligt det af den sakkunnige afgifna
betänkandet skulle kassans tillgångar under alla förhållanden medgifva
en förhöjning af den variabla delen af pensionen med 50 procent, utan
att därigenom någon som helst minskning af kassans soliditet behöfde
befaras.
Med stöd häraf hafva kommitterade, som funnit en med 10 procent
å aflöningen utgående pension närmast motsvara en pension af 15 pro¬
cent å pensionsunderlaget, föreslagit, att den variabla delen af pensio¬
nen skulle för framtiden utgå med 20 procent å pensionsunderlaget.
Hvad vidare angår den konstanta delen af pensionen utgår
denna, såsom nyss är nämndt, med 200 kronor till ämbets- och
tjänstemäns efterlefvande och med 100 kronor till betjäntes efterlef¬
vande. Under erinran att enligt det nya aflöningsreglementet samtliga
befattningshafvare vid telegrafverket vore att anse som tjänstemän,
hafva kommitterade icke funnit något skäl att bibehålla denna skillnad,
utan hafva kommitterade, jämväl med hänsyn till den under de senare
åren alltjämt fortgående höjningen af existensminimum, ansett sig böra
föreslå, att konstanten, där sådan utgår, skulle för samtliga bestämmas
till 200 kronor.
Då såsom kommitterade framhållit pensionskassans tillgångar till
allra största delen bildats genom delägarnas bidrag, torde det icke
rimligtvis kunna förvägras, att de från kassan utgående pensionerna
må utgå med så högt belopp som kassans tillgångar, dock under iakt¬
tagande af nödig försiktighet, kunna medgifva. Kommitterades förslag,
hvilket tillstyrkts af telegrafstyrelsen och pensionsfullmäktige, synes
mig fullt betryggande, så mycket mer som kommitterade icke gått så
långt som den sakkunnige ansett vara förenligt med kassans soliditet.
Äfven beträffande frågan om förhöjning af den konstanta delen
af vissa pensioner synes mig hvad kommitterade föreslagit böra vinna
Eders Kungl. Maj:ts bifall.
Jämväl ifråga om pensionskassan nödvändiggör den omorganisa-
Öl
Sjette lmfviultitcln.
tion af telegrafverket, som från och med år 1908 skall genomföras,
en höjning af telegrafverkets bidrag till kassan.
Bidraget, som utgår med ett fast årligt anslag, var ursprungligen
5,000 kronor. I sammanhang med telelonpersonaleus uppförande å
ordinarie stat från och med år 1903 höjdes bidraget för att bereda
den manliga delen af denna personal inträde i kassan till 8,000 kronor,
och är anslaget jämväl i 1908 års stat uppfördt med nämnda belopp.
En ytterligare förhöjning af anslaget blir emellertid, såsom nyss är
nämndt, nödvändig, därest kassan skall kunna emottaga den från och med
år 1908 å ordinarie stat nyuppförda personalen, särskild! den talrika linje¬
personalen. Till utrönande af den för ändamålet erforderliga summan hafva
kommitterade låtit, i sammanhang med beräkningen af motsvarande
anslag till pensionsinrättningen, verkställa utredning i nämnda afseende,
och har därvid befunnits, att bidraget borde från och med år 1908
ökas med ett belopp af 9,200 kronor för linjeunderbefäl och repara¬
törer samt med 700 kronor för öfriga nytillkomna tjänstinnehafvare.
Anslaget skulle sålunda i sin helhet komma att utgå med 17,900 kronor
eller afrundadt 18,000 kronor.
Då i 1909 års stat torde böra upptagas jämväl den ökning, som
kräfves för år 1908, synes telegrafstyrelsens förslag att för sådant
ändamål uppföra ett belopp af 28,000 kronor vara att förorda.
Summan af anslagen å 1908 års pensions- och under-
stödsstater utgör, såsom förut nämnts .......... .........
Läggas härtill ofvan föreslagna förhöjningar nämligen:
å anslaget för nya lifräntor och understöd............ ...........
» » » bidrag till telegrafverkets pensionsinrätt-
ning......................?.........................................
» » » bidrag till telegrafverkets änke- och pu¬
pillkassa .........................................................
3> 3> 3> fyllnadspensioner.........................................—
skulle pensions- och understödsstaterna komma att i 1909
års utgiftsstater uppföras med....................................... 370,274 kronor,
utvisande en ökning från år 1908 af 63,364 kronor, däraf emellertid,
enligt det ofvan anförda, 22,500 kronor tillhöra utgifterna för år 1908.
306,910 kronor,
1,000 »
31.000 »
20.000 J)
11,364 i»
52
[8.]
Anslag-en å
Sjätte hufyudtiteln.
C. Omkostnadsstat,
hvilka alla äro förslagsanslag, äro i staten för år 1908 upptagna till
2,886,130 kronor.
Hajning åt Häraf äro under titeln stationers och linjers underhåll upptagna
stationera^ch 1,760,000 kronor. Samma anslag beräknades i omkostnadsstaten för år:
linjers under¬
håll.
1904 ................................................ till 1,370,000 kronor,
1905 ................................................ » 1,445,000 » ,
1906 .................................................. » 1,580,000 » och
1907 .................................................. » 1,700,000 » .
Anslagsbeloppen hafva emellertid årligen öfverskridits, och de verk¬
liga kostnaderna hafva uppgått:
år 1904 .......................................... till 1,517,800 kronor,
» 1905 ........................................ » 1,945,600 » ,
» 1906 .......................................... » 2,126,300 » och
synas, enligt hvad telegrafstyrelsen meddelar, under år 1907 komma
att stiga till 2,190,000 kronor.
Det ligger i detta anslags natur, säger styrelsen, att det är mycket
svårt att på förhand beräkna, liksom ock att det måste ökas i samma
mån som telegraf- och telefonnätet tillväxer. Då nyanläggningarna
under år 1907 varit rätt omfattande och, därest erforderliga lånemedel
varda för år 1908 beviljade, nätet jämväl sistnämnda år torde komma
att afsevärdt ökas, men å andra sidan genom uppförandet af ett större
antal linjeunderbefäl och reparatörer å ordinarie stat utgifterna under
denna titel komma att minskas med ett belopp, motsvarande den del af
ifrågavarande tjänstemäns arfvoden, som hittills utgått af detta anslag,
har styrelsen ansett sig kunna beräkna anslaget för år 1909 till 2,150,000
kronor, hvilket är 390,000 kronor mera än för år 1908 beräknats.
I anslagen till underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler samt
till resekostnads- och traktamentsersättning, hvilka anslag i 1908 års stat
äro upptagna till respektive 25,000 och 45,000 kronor, föreslår styrel¬
sen icke någon ändring.
53
Sjätte hufvmltiteln.
Anslagstiteln blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, böcker, ren-
skrifning in. in. upptager:
för år 1904
» » 1905
» » 1906
» » 1907
» » 1908
kronor 147,500,
» 175,500,
» 190,000,
» 200,000 och
» 220,000.
Utgifterna uppgingo under år 1906, enligt livad styrelsen uppgif-
ver, till 226,000 kronor och torde under år 1907 komma att öfverstiga
230,000 kronor. Ett belopp af 240,000 kronor, livilket med 20,000
kronor öfverstiger anslaget för år 1908, har synts telegrafstyrelsen vara
tillfyllest för år 1909.
Till hyror hafva anslagits
år 1904 .................................................... kronor 135,000,
» 1905 .................................................... » 160,000,
b 1906 ..................................................... 5; 170,000,
» 1907 ......................... » 180,000 och
» 1908 ..................................................... » 180,000.
Styrelsen anför, att äfven denna anslagstitel synes på grund af de
alltjämt stegrade hyresprisen, hvilken stegring dock väsentligt motväges
däraf, att telegrafverket i allt större omfattning förskaffar sig egna
lokaler, behöfva för år 1909 beräknas till något högre belopp än för
år 1908. Då utgifterna under denna titel år .1907 komme att uppgå
till omkring 190,000 kronor, har styrelsen ansett sig för år 1909 böra
beräkna anslagsbehofvet till detta belopp eller sålunda 10,000 kronor
högre än för år 1908.
Anslaget till eldning, belysning och städning af tjänstelokaler har för
åren 1906, 1907 och 1908 beräknats till 200,000 kronor, och då detta
belopp icke under år 1907 synes komma att öfverskridas, har styrelsen
ansett sig kunna äfven för år 1909 upptaga enahanda belopp.
Under anslagstiteln postporto hafva för åren 1906, 1907 och 1908
uppförts 40,000 kronor. Detta belopp torde, säger styrelsen, under år
1907 komma att öfverskridas med omkring 5,000 kronor, på grund
[8-J
Höjning af
anslaget till
blanketter
m. m.
Höjning af
anslaget till
hyror.
Höjning af
anslaget till
postporto.
[8.]
Höjning af
anslaget till
internatio¬
nella telegraf¬
byrån i Bern.
Höjning af
anslaget till
diverse
utgifter.
54 Sjätte hufvudtiteln.
däraf att telegrafverket från och med sistnämnda års ingång åtagit sig
att bekosta portot för öfversändande till telefonabonnenterna af räk¬
ningar å de afgifter, de hafva att erlägga, äfvensom, sedan likvid in¬
gått, kvittenser därå. Styrelsen har därför ansett sig böra för år 1909
beräkna detta anslag till 45,000 kronor eller 5,000 kronor högre än
för år 1908.
Anslagen till beklädnad, till inköp och underhåll af inventarier,
verktyg m. in., till sjukvård och begravningshjälp samt till frakt- och
transportkostnader bar styrelsen uti 1909 års stat upptagit med oför¬
ändrade belopp.
Sveriges anslutning till den under år 1908 ikraftträdande inter¬
nationella konventionen rörande telegrafering utan tråd föranleder, med¬
delar telegrafstyrelsen, någon ökning af det under titeln Sveriges bidrag
till underhållet af internationella telegrafbyrån i Bern i 1908 års stater
uppförda anslag af 2,000 kronor. Anslagets böjning med 500 kronor
bar emellertid synts styrelsen tillfyllest, och har därför i förslaget till
1909 års omkostnadsstat under nämnda titel uppförts ett belopp af
2,500 kronor.
Anslagen till telegrafverkets undervisningsanstalt samt till felräknings-
penningar,. i 1908 års stat upptagna till respektive 20,000 och 10,000
kronor, äro i telegrafstyrelsens förslag med enahanda belopp upptagna
i 1909 års stater.
Under titeln diverse utgifter har i utgifts staterna för åren 1904—
1907 varit uppfördt ett belopp af något öfver 70,000 kronor, och före¬
slogs af styrelsen ungefär samma belopp i 1908 års stater. Till af-
jämnande af staternas slutsumma nedsattes beloppet emellertid af Kungl.
Maj:t till 59,130 kronor för år 1908. Då utgifterna under denna titel i
regel hålla sig omkring 70,000 kronor, har styrelsen ansett ifrågavarande
anslagstitel böra i 1909 års stater upptagas med ungefär detta belopp,
hvilket dock för vinnande af en jämn slutsumma af telegrafverkets sam¬
manlagda utgiftsstater jämkats till 72,416 kronor, innebärande en ökning
utöfver det i 1908 års stater uppförda beloppet af 13,286 kronor.
Departements- Mot telegrafstyrelsens förslag rörande anslagen under omkostnads-
yttrande, staten har jag icke funnit anledning till annan erinran, än att anslaget
till diverse utgifter, för jämnande af utgiftsstaternas slutsumma, synes
Sjätte hufvudtiteln.
55
böra minskas till 71,390 kronor, hvarigenom detta anslag skulle komma [8.]
att ökas med 12,266 kronor utöfver det i 1908 års stater upptagna
beloppet.
Summan af anslagen å 1908 års omkostnadsstat
utgör, såsom förut nämnts .......,......................................... 2,886,130 kronor.
Läggas härtill ofvan af mig föreslagna förhöj¬
ningar, nämligen till:
stationers och linjers underhåll......................................... 390,000 » ,
blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, böcker,
renskrifning m. m........................................................ 20,000 » ,
hyror.................................................•......................................... 10,000 » ,
postporto ................................................................................. 5,000 » ,
Sveriges bidrag till underhållet af internationella tele¬
grafbyrån i Bern .......................................................... 500 » ,
diverse utgifter ................................................... 12,266 » ,
skulle 1909 års omkostnadsstat komma att uppgå till 3,323,896 kronor,
innebärande eu ökning utöfver det i 1908 års stater upptagna beloppet
af 437,766 kronor.
Under rubriken
D. Ränta och amortering
är i 1908 års stat uppfördt ett förslagsanslag af 1,884,400 kronor.
Det belopp, som under år 1909 synts blifva erforderligt för betalning
af ränta och amortering å telegrafstyrelsens lån, är af telegrafstyrelsen
beräknadt till omkring 1,990,000 kronor. Detta belopp, utvisande en
förhöjning af motsvarande post i 1908 års stater af 105,600 kronor,
har styrelsen infört under ifrågavarande rubrik i 1909 års statförslag.
Hvad telegrafstyrelsen sålunda anfört synes mig icke föranleda Departements-
någon anmärkning. Jag tillåter mig endast erinra, att Eders Kungl. che^aytt"
Maj:t, på framställning af styrelsen, den 31 december 1907 beslutit
föreslå Riksdagen bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla styrelsen
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp för år
1908 af 5,000,000 kronor.
56
Sjätte hufvud titeln.
[8.] Såsom anslag under rubriken
E. Fastigheter
uppfördes i utgiftsstaterna för år 1908 tillsammans 500,000 kronor.
Dessa medel voro afsedda att användas på följande sätt:
för utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm
reserveras............................................................................. 200,000 kronor,
för påbörjandet af telegrafstationsbyggnad i Hälsingborg 100,000 » ,
för påbörjandet af telegrafstationsbyggnad i Härnösand 100,000 » ,
för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets
behof reserverade.............................................................. 100,000 » ,
Summa 500,000 kronor.
Af de under föregående år för anskaffande af lokaler i landsorten
för telegrafverkets behof reserverade medel funnos vid 1907 års utgång
ett belopp af 11,800 kronor odisponerade.
ökadt anslag Genom nådigt bref den 12 maj 1905 har Kungl. Maj:t, efter Riks-
tionsbyggnad dagens hörande, bemyndigat telegrafstyrelsen att för telegrafverkets
i Jönköping, behof inköpa, bland annat, en fastighet i Jönköping, afsedd att användas
vid uppförandet af en telegrafstationsbyggnad i nämnda stad, hvilken
jämväl skulle inrymma lokaler för postkontoret därstädes. Enligt af
telegrafstyrelsen erhållet uppdrag uppgjorde arkitektfirman Fritz Ulrich
& E. Hallquist ritningar och kostnadsberäkning för denna byggnad.
Vid förslagets utarbetande lades största vikten på att få byggnaden så
solid och ändamålsenlig som möjligt, under det att på den yttre ut¬
smyckningen icke skulle nedläggas någon större kostnad, utan denna
göras enkel, men byggnaden dock erhålla det tilltalande utseende, som
med hänsyn till byggnadens centrala och öppna läge måste anses
önskvärdt.
Byggnadskostnaden beräknades till 200,000 kronor.
Öfverintendentsämbetet, hvilket anmodades att öfver det uppgjorda
förslaget afgifva underdånigt utlåtande, meddelade i underdånig skrif¬
velse den 17 april 1906, bland annat, att ämbetet låtit upprätta en ny
kostnadsberäkning, slutande på en summa af 219,000 kronor.
I underdånig skrifvelse den 21 april 1906 anförde telegrafstyrelsen,
med anledning af den af öfverintendentsämbetet verkställda kostnads¬
beräkningen, att med hänsyn därtill att såväl material- som arbetspriser
57
Sjätte hufvudtiteln.
då voro i stigande, försiktigheten kräfde, att kostnadsberäkningen något
höjdes. Till vinnande af full trygghet och i närmare öfverensstämmelse
med hvad öfverintendentsämbetet föreslagit hemställde telegrafstyrelsen,
att för ifrågavarande byggnad måtte få användas 220,000 kronor.
Föredragande departementschefen ansåg emellertid för sin del högst
sannolikt, att byggnaden kunde uppföras för 200,000 kronor samt i
hvarje fall, om så skulle erfordras för att hålla kostnadsbeloppet inom
nämnda summa, att några förenklingar eller inskränkningar torde kunna
vidtagas, utan att byggnadens ändamålsenlighet däraf lede. På grund
däraf föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen medgifva, att för uppförande å
den telegrafverket tillhöriga tomten i Jönköping af en telegrafstations-
byggnad, inrymmande jämväl lokaler för postkontoret i nämnda stad,
finge användas ett belopp af högst 200,000 kronor. Denna framställning
blef af Riksdagen bifallen.
Telegrafstyrelsen meddelar nu, att styrelsen efter infordrande af
anbud i föreskrifven ordning afslutat kontrakt med entreprenör om
uppförande af nämnda byggnad i enlighet med af Kungl. Maj:t god¬
kända ritningar. Enligt uppgjorda entreprenadkontrakt och verkställda
beräkningar kommer kostnaden för ifrågavarande byggnadsarbete att
uppgå till:
enligt redan afslutade kontrakt:
själfva husbyggnaden ...................
värmeledning .................................
elektrisk belysning..........................
enligt verkställda beräkningar:
gas-, vatten och afloppsledninga
konstsmide........................................
oförutsedda utgifter ......................
180,270 kronor,
17,900 »
5,575 )) 203,745 kronor;
8,500 »
1,000 »
6,755 » 16,255 »
Summa 220,000 kronor.
Telegrafstyrelsen uppgifver, att, ehuru styrelsen sökt vidtaga alla
de förenklingar och inskränkningar i byggnadsarbetet, som kunnat ske
utan att byggnadens ändamålsenlighet däraf lede, kostnaden icke kunnat
nedbringas under ofvan angifna summa, hvarför utöfver förut anvisade
200,000 kronor ytterligare erfordras 20,000 kronor. Detta belopp har
därför upptagits under rubriken fastigheter x statförslaget för år 1909.
Bih. till Rikscl. Prot. 1908. 1 Sami, 1 Afd. 1 Höft. .8
58
Sjätte hufvudtiteln.
[8.] För telegrafstationsbyggnaden i Hälsingborg skulle, förutom det
ökadt anslag belopp af 100,000 kronor, som funnes upptagna under rubriken fastig-
tionsbyggnad keter * 1908 års stat? i telegrafverkets utgiftsstater för år 1909 upptagas
i Hälsingborg, återstoden af det belopp, 230,000 kronor, som 1907 års Riksdag anslagit
till nämnda byggnad, eller 130,000 kronor.
De beräkningar, som lågo till grund för telegrafstyrelsens fram¬
ställning den 30 november 1906 angående anslag till ifrågavarande
telegrafstationsbyggnad, voro, meddelar telegrafstyrelsen, uppgjorda af
arkitekten F. O. Lindström och byggnadsingenjören K. Bildmark och
slutade. på den af styrelsen begärda summan 230,000 kronor. Sedan
anbud i behörig ordning infordrats på uppförande af nämnda byggnad
i enlighet med de af Kungl. Maj:t den 11 oktober 1907 fastställda rit¬
ningar, hade vid anbudstidens utgång anbud afgifvits af fem bygg¬
mästare, samtliga i Hälsingborg, och uppgick den lägsta anbudssumman
till 234,000 kronor.
Styrelsen anför vidare att, efter vidtagande, i samråd med sak¬
kunniga, af alla de förenklingar och inskränkningar, som ansetts kunna
ske utan att byggnadens ändamålsenlighet och soliditet däraf äfven-
tyrades, telegrafstyrelsen lyckats nedbringa kostnaden för byggnads¬
arbetet till 226,239 kronor. Då arbetet med byggnadens uppförande
genast måste påbörjas, har telegrafstyrelsen afslutat kontrakt om bygg¬
nadens uppförande för sist nämnda belopp. Utom ofvannämnda
summa............................................................................................ 226,239 kronor
erfordras, enligt styrelsens uppgift, för byggnadens full¬
bordande enligt nu verkställda beräkningar:
för värmeledning ..................................................... 18,000 »
» gas-, vatten- och afloppsledningar ............ 11,000 »
» elektrisk belysning .......................................... 7,000 »
» oförutsedda utgifter......................................... 7,761 »
Summa 270,000 kronor.
Enligt hvad styrelsen inhämtat såväl af de personer, som uppgjort
kostnadsberäkningen som ock af sakkunnig i Hälsingborg, måste denna
ökning i kostnaderna få anses uteslutande bero på den betydliga pris¬
stegring, som såväl byggnadsmaterialier som arbetslöner undergått,
sedan kostnadsberäkningen i november månad 1906 uppgjordes.
Förutom ofvan angifna belopp, 130,000 kronor, skulle sålunda ytter¬
ligare erfordras 40,000 kronor eller tillsammans 170,000 kronor, hvil¬
ken summa upptagits under rubriken fastigheter i nu föreliggande
statförslag.
59
Sjätte liufvudtiteln.
Sedan 1907 års Riksdag medgifvit, att å telegrafverket tillhörig
tomt i Härnösand Unge uppföras eu telegrafstationsbyggnad, inrym¬
mande jämväl lokal för postkontoret i staden, för en kostnad icke
öfverstigande 252,000 kronor och af denna summa il 908 års stater under
rubriken fastigheter upptagits 100,000 kronor, så har återstoden, 152,000
kronor, upptagits under rubriken fastigheter i 1909 års statförslag.
Då köpeskillingen, 100,000 kronor, för den enligt medgifvande af
1907 års Riksdag inköpta fastigheten n:r 80—81 i kvarteret Björnen
vid Ålfgatan i Karlstad skulle erläggas under loppet af år 1909, är
nämnda belopp upptaget i utgiftsstaterna för sagda år under rubriken
fastigheter.
Redan uti underdånig skrifvelse den 13 september 1901 anmälde
telegrafstyrelsen, att med afseende å den betydande utveckling, Ludvika
samhälle inom Kopparbergs län under ■ de närmast föregående åren nått,
telegrafstyrelsen måste vara betänkt på att inom en snar framtid göra
underdånig framställning att få inrätta en telegrafstation därstädes. I
sammanhang därmed skulle den växeltelefonstation, som funnes a plat¬
sen, komma att förändras till en med telegrafstationen förenad central¬
telefonstation, som jämväl skulle vara en så kallad rangeringsstation,
det vill säga hafva till uppgift att ordna och öfvervaka den interur-
bana telefontrafiken.
Enär lokal för telegrafstation redan då icke fanns att hyra i Lud¬
vika och ovisst var om lokal framdeles kunde på sådant sätt erhållas,
utan att telegrafverket nödgades underkasta sig oskäligt uppdrifna hyres-
fordringar, ansåg styrelsen för telegrafverket återstå endast att, i
händelse telegrafstation inrättades på platsen, bygga eget stationshus.
Efter hvad vederbörande distriktsingenjör meddelade, hade invid
järnvägsstationen i Ludvika under år 1900 ett betydande område blif¬
va afstyckadt och utlagdt i tomter. Af dessa hade, under förbehåll
af snar uppgörelse, en centralt belägen tomt, mätande 725 kvadrat¬
meter, blifvit telegrafverket erbjuden till ett pris af 3 kronor 50 öre
för kvadratmeter, hvilket pris understege de pris, som dittills betalts
för tomter med motsvarande lägen.
På grund af det anförda hemställde telegrafstyrelsen om nådigt
bemyndigande att för en kostnad icke öfverstigande 2,537 kronor 50
öre inköpa omförmälda tomt.
Denna framställning blef den 4 oktober 1901 af Kungl. Maj:t bi¬
fallen. Därjämte fann Kungl. Maj:t godt föreskrifva, att förslag till
[8.]
Stations¬
byggnad i
Härnösand.
Fastighet i
Karlstad.
Stations¬
byggnad i
Ludvika.
60
Sjätte hufvudtiteln.
uppförande af byggnad för telegraf- och telefonstation å ifrågavarande
tomt skulle uppgöras, med beräkning att i samma byggnad kunde mot
hyresersättning upplåtas för postverket å platsen erforderliga lokaler.
I enlighet med omförmälda nådiga bemyndigande inköpte telegraf¬
styrelsen tomten n:r 6 i kvarteret n:r 29 i Ludvika, belägen vid Stor¬
gatan och Köpmangatan.
Sedermera har, meddelar telegrafstyrelsen, emellertid byggnads-
frågan fått hvila, och har telegrafverkets station i Ludvika inrymts i
en mindre lokal, som förhyrts för tiden 1 oktober 1903—30 septem¬
ber 1908. Kontraktet har år 1907 uppsagts till upphörande sistnämnda
dag, och pågå underhandlingar om kontraktets förnyande för en tid af
ytterligare två år, hvarvid styrelsen emellertid antager, att hyresbe¬
loppet säkerligen torde komma att väsentligt höjas.
Telegrafstyrelsen anser tidpunkten nu vara inne att vidtaga åtgär¬
der för uppförande af eget stationshus i Ludvika, så att detta kan vara
fullt färdigt för inflyttning hösten 1910, till hvilken tid nuvarande hyres¬
kontrakt torde kunna få förlängas.
Antalet telefonabonnenter i Ludvika tillväxer, enligt hvad telegraf¬
styrelsen uppgifver, snabbt. Telefonnätet därstädes omfattade vid ut¬
gången af 1906 123 telefonapparater, och då i närheten af Ludvika
finnes ett flertal växelstationer, som vid anordnande af centralstation
därstädes böra förläggas under denna station — dit de för öfrigt redan
nu ingå med sina förbindelseledningar — skulle Ludvika redovisnings¬
område redan från början omfatta mera än 400 apparater.
Genom tillkomsten af njm järnvägslinjer har, säger vidare styrel¬
sen, Ludvika blifvit en för telegrafverket synnerligen viktig knutpunkt
för linjeunderhållet, hvilket ock gjort, att redan nu fast reparatör är
placerad därstädes. Såsom förut påpekats vore det för interurbantra-
fiken ur rangeringssynpunkt synnerligen önskvärd!, att centralstation
i Ludvika snarast möjligt komme till stånd, och gör sig för hvarje år
detta behof allt mera kännbart.
Styrelsen meddelar, att styrelsen, med hänsyn till Ivungl. Maj:ts
föreskrift, att i telegrafverkets blifvande stationsbyggnad i Ludvika
skulle inrymmas jämväl lokaler för postverket, den 1 mars 1907 af¬
låta skrifvelse till generalpoststyrelsen i frågan. Till svar härå har
generalpoststyrelsen i skrifvelse den 26 april 1907 förklarat, att då
postverkets nuvarande lokal i Ludvika vore särdeles rymlig, centralt be¬
lägen och i allo lämplig samt generalpoststyrelsen erbjudits att efter
den nu kontraherade hyrestidens utgång — 30 september 1910 — för¬
hyra densamma på ytterligare minst 10 års tid för samma hyra —
61
Sjätte hufvudtiteln.
1,200 kronor för år — som för närvarande, generalpoststyrelsen ansåge [8.]
sig sakna anledning att utbyta denna lokal mot annan.
Då alltså någon postlokal i den blifvande stationsbyggnaden icke
blir behöflig, anser telegrafstyrelsen densamma böra uppföras med hän¬
syn uteslutande till telegrafverkets eget behof. Telegrafstyrelsen har
uppdragit åt arkitekten professorn E. Lallerstedt att uppgöra förslags-
ritningar till byggnaden, och föreligga nu sådana jämte kostnadsberäk¬
ning, slutande å en summa af 43,500 kronor.
Enligt förslaget skulle stationshuset uppföras i två vaningar för-
utom källare. I den sistnämnda skulle inrymmas materialbod, ackumu¬
latorrum samt bykrum och matkällare. Bottenvåningen vore afsedd
inrymma lokaler för telefon- och telegrafstationerna, rum för allmän¬
heten, för stationsföreståndaren och för reparatören samt därjämte bostad
om ett rum och kök för den sistnämnde. I våningen en trappa upp
skulle anordnas bostadslägenhet, afsedd att uthyras, till dess äfven
denna våning i framtiden behöfde tagas i anspråk för stationens behof.
Förenämnda belopp, 43,500 kronor, har upptagits under rubriken
fastigheter i föreliggande statförslag.
I Kristianstad förhyres, enligt hvad telegrafstyrelsen uppöfver, för Annyor“esrf
telegraf- och telefonstationernas räkning våningen en trappa upp i riks- byggnad i
bankshuset därstädes. Genom den hastiga abonnentökningen och den Kristianstad,
alltjämt skeende tillkomsten af nya interurbana telefonledningar anser
styrelsen denna lokal komma att under de närmaste aren blifva otill¬
räcklig. En i icke ringa mån bidragande orsak härtill är, påpekar sty¬
relsen, att aftal träffats med Kristianstads telefonförening om inköp af
föreningens 398 telefonapparater omfattande nät, hvilkas ledningar efter
nätets tillträdande den 1 juli 1908 komma att indragas till telegraf¬
verkets station.
Utvidgningen af telegrafverkets telefonnät i Kristianstad framgår
af nedanstående tablåer:
Vid
|
slutet af
|
år
|
1897
|
funnos
|
263
|
stycken apparater
|
x>
|
»
|
»
|
»
|
1898
|
3>
|
768
|
»
|
»
|
3>
|
3>
|
|
»
|
1899
|
.»
|
926
|
»
|
3)
|
»
|
y>
|
|
3>
|
1900
|
3>.
|
1,057
|
|
|
))
|
3>
|
3>
|
»
|
1901
|
))
|
1,248
|
»
|
»
|
»
|
»
|
|
|
1902
|
»
|
1,404
|
|
3>
|
3>
|
|
»
|
»
|
1903
|
))
|
1,557
|
»
|
3)
|
3)
|
|
»
|
3>
|
1904
|
»
|
1,559
|
|
3)
|
))
|
»
|
»
|
3>
|
1905
|
»
|
1,691
|
3)
|
3)
|
))
|
»
|
3>
|
3>
|
1906
|
))
|
1,830
|
|
3)
|
G2
Sjätte hufvudtiteln.
Under ofvan angifna tioårsperiod uppgingo de vid stationen in¬
flutna telefoninkomsterna till följande belopp:
År 1897 ................................................ kronor 25,797:77
» 1898 ............................................... » 36,868:87
» 1899 ................................................ » 37,918: 63
» 1900 ............................................... » 42,566: 94
» 1901 ................................................ » 46,580:42
» 1902 ................................................ » 52,019:90
» 1903 ................................................ » 54,063: 74
» 1904 .............................................. » 62,297:21
» 1905 ........................................... » 65,964:30
» 1906 ............................................... » 78,759:61.
I riksbanksbuset i Kristianstad finnas förutom telegrafverkets sta-
tionslokaler endast inrymda, i bottenvåningen riksbankslokalen och i
våningen två trappor upp bankdirektörens bostadsvåning, hvarförutom
å vinden inredts en mindre bostadslägenhet för bankens vaktmästare.
Enligt hvad under hand till styrelsen meddelats kunde den två
trappor upp belägna våningen icke få förhyras för beredande af erfor¬
derligt ökadt utrymme åt telefonstationen, och telegrafstyrelsen har
därför varit betänkt att göra underdånig framställning om medgifvande
att uppföra eu telegrafstationsbyggnad i Kristianstad. För att undgå
en del af de för telefonstationens flyttning erforderliga, ganska afse-
värda flyttningskostnaderna och sedan upplysts, att äfven banklokalen
behöfde ökadt utrymme, hvilket icke kunde beredas på den af riks¬
banken innehafda tomten, inledde telegrafstyrelsen underhandling med
bankofullmäktige om öfverlåtande till telegrafverket af den nuvarande
riksbanksbyggnaden. Bankofullmäktige hafva förklarat sig villiga att,
under förutsättning af Riksdagens bifall, till telegrafverket försälja den
riksbanken tillhöriga fastigheten i Kristianstad för eu köpesumma af
173,000 kronor. Köpesumman skulle få innestå under tre år efter
köpets afslutande mot en årlig ränta af 4 procent. Till dess riksbanken
kunde blifva i tillfälle inflytta i annan lägenhet, skulle banken äga att
disponera den lokal, i hvilken bankrörelsen för närvarande bedrefves,
mot erläggande af en årlig hyra af 4,000 kronor. Telegrafverket skulle
tillträda fastigheten, så snart Riksdagens beslut blifvit fattadt; dock
skulle verkställande direktören och vaktmästaren äga kvarbo i sina
lägenheter till den 1 april 1908.
Telegrafstyrelsen har låtit arkitekten M. Borgstedt, hvilken uppgjort
ritningarna till ifrågavarande byggnad, utarbeta förslag till den om-
63
Sjätte hufvudtiteln.
byggnad, som skulle erfordras för erhållande af tidsenliga och tillräck¬
liga stationslokaler inom fastigheten, hånligt detta förslag skulle botten¬
våningen tills vidare och till dess ny byggnad för riksbankskontoret
hunne att uppföras kunna af riksbanken disponeras.
I källaren erhölles plats för förråd, värmeledning m. m. I vå¬
ningen en trappa upp skulle nuvarande telegrafstationslokalen bibe¬
hållas oförändrad, hvarjämte i denna våning skulle inrymmas öfver-
koppling och undersökning samt rum för reparatör m. m. Våningen
två trappor upp och vinden skulle omändras till telefonstationslokaler,
försedda med takljus och lämnande fullt utrymme både för lokal- och
interurbanexpeditionerna. Sedan lokalexpeditionen utvidgats så, att hela
öfverstå våningen toges i anspråk för denna expedition, skulle utan afse-
värd kostnad interurbanexpeditionen kunna förläggas i nuvarande telegraf¬
stationslokalen och telegrafstationen nedflyttas i bottenvåningen. Ge¬
nom denna anordning kan, säger telegrafstyrelsen, telegrafverkets behof
af lokaler i Kristianstad anses vara fylldt för en lång tid framåt.
Kostnaden för ombyggnaden har beräknats uppgå till 30,000 kro¬
nor, hvartill kommer kostnaden för värmeledning med 16,000 kronor,
eller tillsammans 46,000 kronor, hvilken kostnad afsetts att bestridas
af de för anskaffande af lokaler i landsorten reserverade medel.
Det belopp, som i likhet med hvad under föregående år ägt rum,
borde för år 1909 afsättas såsom reserverade medel för anskaffande af
lokaler i landsorten, utöfver nu angifna belopp, har telegrafstyrelsen
beräknat till 14,500 kronor, hvilket jämte förut reserverade medel i
första hand borde .användas till en del af kostnaderna för anskaffande
af lokaler i Östersund och Västerås.
Såsom nämndt har 1906 års Riksdag medgifvit, att för uppförande
af en telegrafstationsbyggnad i Jönköping, inrymmande lokaler jämväl
för postkontoret, finge användas ett belopp af högst 200,000 kronor.
Detta belopp har emellertid visat sig otillräckligt, i det byggnaden
icke synes kunna uppföras för en kostnad, understigande 220,000 kronor
eller det belopp, som af öfverintendentsämbetet och telegrafstyrelsen där¬
för ursprungligen beräknats, och detta oaktadt telegrafstyrelsen vidtagit
förenklingar och inskränkningar i byggnadsarbetet sådant det skolat
utföras enligt de af Kungl. Maj:t godkända ritningarna. På begäran
har från telegrafstyrelsen meddelats mig, att bland annat följande för¬
enklingar vidtagits:
Tornet täckes med galvaniserad plåt i stället för koppar. Golfven
[8.]
Reserverande
af medel för
anskaffande af
lokaler i lands¬
orten.
Departements¬
chefens ytt¬
rande.
64
Sjätte hufvudtiteln.
i våningarnas matsalar läggas af helren furu i stället för ekstafparkett.
Kostnaderna för inredning af det nuvarande utrymmet å vinden hafva
nedbringats, och golfytan utföres af cement. Cementgolfvet i post¬
verkets källare utbytes mot grusadt golf. Alla patentputsade golf
utbytas mot stålslipade cementgolf. Alla fönsterkarmar, utom i post¬
expeditionen, förses med vanliga ytter- och innerbågar i stället för
kopplade bågar. Gården grusas i stället för att beläggas med asfalt
och förses med en meter bred nubbstenssättning rundt byggnaden.
Genom de sålunda vidtagna förenklingarna skulle uppkomma en
besparing å 15,127 kronor.
Då, enligt hvad meddelats mig, ytterligare inskränkningar eller för¬
enklingar icke kunna åstadkommas, utan att byggnadens ändamålsenlig¬
het därigenom lider, har jag ansett mig böra biträda telegrafstyrelsens
förslag, att ytterligare ett belopp af 20,000 kronor ställes till förfogande
för ifrågavarande ändamål.
Icke heller det för telegrafstationsbyggnaden i Hälsingborg anvi¬
sade anslaget, 230,000 kronor, har befunnits tillräckligt, utan synes
ett belopp af ytterligare 40,000 kronor härför vara erforderligt oaktadt
de förenklingar, som vidtagits för att nedbringa kostnaderna. Dessa
förenklingar äro, enligt uppgift från telegrafstyrelsen, bland andra, föl-
j ande:
I grundmurarnas betonmassa användes i stället för enbart beton
inblandning af s. k. besparingssten till högst 20 % af betonmassans
volym. Sträckförankringarna i bottenvåningen samt i våningarna en
och tre trappor upp minskas. Dubbla trägolf med pappmellanlägg ut¬
bytas mot enkla, 3,7 centimeter tjocka, späntade furubräder. Stuck
(s. k. stuccolustro) å väggarna utbytes mot vanlig puts med oljefärg.
Golf af kolmårdsmarmor utbytas mot golfmassa (s. k. euböolith eller
dylikt) väggar af scagliol, tramezzo eller dylikt utbytas mot lätta väg¬
gar af ihåligt tegel.
Genom dessa förenklingar skulle kostnaderna nedbringas med 7,761
kronor. Ytterligare besparingar kunna sannolikt icke åstadkommas,
och får jag därför hemställa, att det af telegrafstyrelsen såsom erfor¬
derligt beräknade beloppet måtte upptagas i 1909 års utgiltsstat.
Hvad telegrafstyrelsen föreslagit i fråga om stationsbyggnaden i
Härnösand och erläggande af köpeskilling för eu fastighet i Karlstad
utgör allenast tillämpning af tidigare utaf Kungl. Maj:t och Riksdagen
fattade beslut.
I Ludvika har för telegrafverkets behof, såsom nämnts, redan in¬
köpts tomt, och hemställer nu telegrafstyrelsen om åtgärders vidtagande
Sjätte liufvudtiteln. G5
för denna tomts bebyggande. Telefontrafikens tillväxt i Ludvika och
de öfriga omständigheter styrelsen anfört synas också innebära giltiga
skäl för styrelsens berörda förslag, mot hvilkot jag icke har något att
erinra.
Hvad angår det ifrågasatta fastighetsköpet i Kristianstad har jag funnit
den af telegrafstyrelsen lämnade utredningen ådagalägga, att den för
telegraf- och telefonstationerna förhyrda våningen en trappa upp i riks-
bankshuset i nämnda stad inom kort blifver otillräcklig för behofvet.
Då ytterligare lokaler icke kunna få hyras inom nämnda fastighet, synes
mig saken icke kunna ordnas på bättre sätt än genom inköp af fastig¬
heten, därest detta, såsom ställts i utsikt, kan låta sig göra. Mot den
föreslagna köpesumman har jag så mycket mindre att erinra som, en¬
ligt hvad jag inhämtat, densamma icke öfverstiger det belopp, fastigheten
kostat riksbanken.
Därest köp kommer till stånd, kräfves emellertid vissa ombygg¬
nadsarbeten för lokalernas anordnande för telegrafverkets behof. Kost¬
naderna härför, mot hvilka från min sida för närvarande icke föreligger
någon anledning till anmärkning, torde, såsom telegrafstyrelsen hem¬
ställt, böra bestridas af de för anskaffande af lokaler i landsorten redan
reserverade medel.
Mot telegrafstyrelsens förslag att för sistnämnda ändamål skulle
reserveras ett belopp af ytterligare 14,500 kronor har jag icke något
att erinra.
Under förutsättning att här ofvan framlagda förslag vinna god¬
kännande, skulle det under rubriken fastigheter i 1909 års utgiftsstater
upptagna belopp användas på följande sätt:
till telegrafstationsbyggnad i Jönköping..................... kronor 20,000: —
» » i Hälsingborg.................. » 170,000: —
» » i Härnösand..................... » 152,000: —
» gäldande af köpeskillingen för den inköpta fastig¬
heten i Karlstad................................. » 100,000: —
till telegrafstationsbyggnad i Ludvika......................... » 43,500: -r-
reserverade medel för anskaffande af lokaler i
landsorten..................................................................... » 14,500: —
Summa kronor 500,000: —
De för anskaffande af lokaler i landsorten reserverade medel komma
att uppgå till följande belopp:
Bill. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Käft.
9
66
Sjätte hufvudtiteln.
[8.]
behållning från år 1907 .................................................. kronor 11,800: —
reserveradt år 1908 ........... " 100,000: —
» » 1909 » 14,500: —
Summa kronor 126,300: —
Af dessa medel skulle användas:
till ombyggnad af nuvarande riksbanksbuset. i Kri¬
stianstad ............................................................................. kronor 46,000: —
reserveras................................................................................. »_80,300: -
Summa kronor 126,300: —
Uti de för år 1908 fastställda utgiftsstaterna finnes uppfördt ett
anslag af 35,400 kronor under rubriken
F: Telegraflinjebyggnader.
Äfven för år 1909 bär telegrafstyrelsen ansett sig böra göra fram¬
ställning om anvisande af anslag till utförande af vissa för telegraf¬
trafiken synnerligen bebötliga nya telegrafförbindelser. Dessa äro följande.
I. Telegrafledning Hälsingborg—Stockholm.
För att bereda Hälsingborg en sedan lång tid tillbaka väl behöflig
direkt telegrafförbindelse med Stockholm anordnades i februari 1906
en sådan genom att Hälsingborg erhöll ena sidan i kvadruplexledningen
Stockholm—Malmö, hvilken i Malmö sammankopplades med en telegraf-
ledning Malmö—Hälsingborg.
Emellertid är, säger telegrafstyrelsen, äfven denna sida af kvadrup¬
lexledningen redan nu behöflig för korrespondensen Stockholm—Malmö
och kommer inom närmaste tiden att blifva oundgängligen nödvändig
för densamma. På grand häraf anser styrelsen en direkt ledning Häl¬
singborg—Stockholm icke längre kunna undvaras. Kostnaden för en
sådan ledning af 4 mm. järntråd har beräknats till 55,300 kronor.
II. Telegrafledning Göteborg—Örebro—Gäfle.
Genom anordnandet af en telegrafledning från Göteborg öfver
Örebro till Gäfle skulle, anför telegrafstyrelsen, högst betydliga lätt-
67
Sjätte hufradtiteln.
under beredas för telegraftrafiken mellan västra och norra delarna af
Sverige. En sådan ledning skulle medföra stort gagn äfven därigenom
att ökadt utrymme skulle erhållas å flera af de till Stockholm fram¬
dragna telegrafledningarna, hvarjemte den repetition af telegram, som
nu måste utföras å Stockholms centraltelegrafstation, skulle i väsentlig
mån förminskas. Af dessa skäl har ifrågavarande ledning ansetts böra
företrädesvis komma till utförande bland dem, som föreslagits att byg¬
gas under de närmaste åren. Äfven denna ledning har afsetts att ut¬
föras af 4 mm. järntråd och beräknats kosta 42,800 kronor.
III. Telegrafledning Tullgarn—Nyköping—Oxelösund.
För Nyköpings och Oxelösunds numera ganska betydande telegraf¬
korrespondens har, meddelar telegrafstyrelsen, telegrafverket ingen annan
utfartsväg än en för samtidig telegrafering och telefonering anordnad
telefonledning Oxelösund—Nyköping samt en på sådant sätt anordnad
telefonledning Nyköping—Stockholm.
Enär emellertid telefontrafiken vid inträffande fel måste stå tillbaka
för telegraftrafiken, och ledningar af angifvet slag äro mycket känsliga
äfven för smärre fel, anser styrelsen det nödvändigt bygga särskild
ledning för ifrågavarande telegraftrafik. Detta skedde lämpligast genom
att utsträcka nuvarande telegrafledningen Stockholm—Södertälje—
Tullgarn öfver Nyköping till Oxelösund.
På grund af ledningens ringa längd kan, säger styrelsen, 3 mm.
järntråd användas för densamma, hvarigenom kostnaden kan ned¬
bringas till 2,700 kronor.
Kostnaden för ifrågavarande nya telegrafförbindelser skulle sålunda
uppgå till:
för ledningen Plälsingborg—Stockholm............................. 55,300 kronor
» v Göteborg—Örebro—Gäfle............................. 42,800 »
» » Tullgarn—Nyköping—Oxelösund............... 2,700 »
eller tillsammans 100,800 kronor.
Telegrafstyrelsen har vidare gjort framställning om anordnande af
en gnisttelegrafstation vid Ålfsborgs fästning.
Styrelsen anför härom.
Sedan numera den s. k. gnisttelegraferingen eller telegrafering
utan tråd nått en betydelsefull utveckling och genom de jämväl af
[8.]
Anordnande
af gnisttele¬
grafstation
vid Ålfsborgs
fästning.
68
Sjätte hnfvudtiteln.
[8.] Sverige biträdda internationella aftal, som under år 1906 träffats an¬
gående reglerna för dylik telegrafering, kommit att intaga ett viktigt
led i kommunikationsväsendet, har styrelsen ansett tiden vara inne att
gå i författning om anordnande för allmänt bruk af en första station
för trådlös telegrafering. Då det förnämligast är för korrespondens
med fartyg till sjöss, som gnisttelegraferingen äger betydelse, bar såsom
lämplig plats för denna station utsetts trakten af Göteborg med dess
lifliga sjötrafik.
Efter det denna styrelsens afsikt kommit till marinförvaltningens
kännedom, bar styrelsen från detta ämbetsverk fått mottaga en skrif¬
velse i ämnet, däri anförts följande. Af 1902 års Riksdag begärdes
och erhölls för kustsignalväsendets räkning ett anslag af 60,000 kronor
för anläggande af fyra fasta gnistsignalstationer, af bvilka tre redan
samma år anlades, under det att arbetena med den fjärde stationen
tillsvidare fingo anstå i afvaktan dels på bestämmandet af platsen för
den blifvande flottstationen å rikets västra kust och dels på afskalande!
af vissa byggnadsarbeten å Ålfsborgs fästning. Under tiden både
emellertid kostnaden för gnistsignalmaterielen stigit samt de allmänna
fordringarna å dylika stationer vuxit, till följd hvaraf marinförvaltningen
nödgades bos Kungl. Maj:t göra underdånig framställning, att af 1906 års
Riksdag måtte begäras ytterligare 9,000 kronor för nämnda station. Sedan
Riksdagen beviljat det begärda tilläggsbeloppet, stode 24,000 kronor
för ändamålet till ämbetsverkets förfogande. Denna station vore nu¬
mera bestämd att förläggas till Ålfsborgs fästning, och syntes arbetena
med densamma inom närmaste framtiden komma att påbörjas. Därest
telegrafstyrelsen emellertid skulle hafva för afsikt att vid eller i när¬
heten af Göteborg anlägga en gnistsignalstation, torde, enligt marin¬
förvaltningens åsikt, trots de otvifvelaktigt betydelsefulla framsteg, som
på senare tiden skett inom gnisttelegraftekniken, näppeligen kunna
undvikas, att dessa båda stationer ömsesidigt komme att skada eller i
vissa fall rent af förhindra hvarandras trafik. Därjämte syntes det ej
vara med god ekonomi förenligt att å samma plats anlägga två sta¬
tioner, allrahelst dessas uppgifter med fördel kunde förenas i en och
samma station. Genom att nedlägga för båda stationerna afsedda medel
i en enda station kunde denna göras ändamålsenligare och kraftigare,
hvarigenom en större verkningsradie erhölles till gagn för såväl militära
som kommersiella kraf. En kommersiell stationsanläggnings utsikt att
blifva räntebärande borde nämligen intill en viss, i detta fall ganska
hög gräns växa ungefär såsom kvadraten på dess verkningsradie, hvarför
det vore af största betydelse att erhålla denna tillräckligt stor. Kost-
69
Sjiitte hufvudtiteln.
naden för eu dylik station ansåge ra arinför vattningen för närvarande
ej kunna beräknas lägre än 00,000 kronor och detta under den förut¬
sättning, att fästningens dynamomaskiner finge disponeras för erhållande
af erforderlig ström och materielen, så långt lämpligen kunde ske, an¬
skaffades inom landet. Nämnda kostnad fördelade sig påföljande sätt:
anordning af apparatrum med inredning, värme- och
ventilationsanordningar m. m........................................... 24,000 kronor,
elektriska apparater och inventarier m. m. jämte deras
installering........................................................................... 36,000 »
Summa 60,000 kronor.
Äfven i ett annat afseende, fortsätter marinförvaltningen, torde en
gemensam militär-kommersiell station komma att medföra ömsesidiga
fördelar. Det hade nämligen hittills vid flottan och kustartilleriet yppats
vissa svårigheter att erhålla gnistsignalpersonalen tillräckligt öfvad och
förfaren i apparaternas praktiska handhafvande, hvilket vore ett oefter-
gifligt behof för att denna materiel skulle komma till sin rätt. Visser¬
ligen vore inom en nära framtid bestämmelser att förvänta, afsedda
att förbättra dessa förhållanden, men skulle, enligt marinförvaltningens
åsikt, den ständiga telegraferingstjänsten på en dylik för allmän trafik
öppen station kunna gifva flottans och kustartilleriets gnistsignal-
personal ett mycket godt tillfälle till öfning. Härigenom borde också
det antal tjänstemän, som från telegrafverkets sida behöfde afses för
stationens skötsel, kunna afsevärdt reduceras.
Marinförvaltningen hemställde slutligen, huruvida icke telegraf¬
styrelsen skulle anse det vara med ömsesidig och allmän fördel förenligt,
att ifrågavarande gnistsignalstation å Ålfsborgs fästning anlades såsom
en militär-kommersiell station, afsedd att öppnas för allmän trafik, och
om i så fall det belopp, omkring 36,000 kronor, som erfordrades utöfver
de 24,000 kronor, som marinförvaltningen för ändamålet disponerade,
kunde utgå af telegrafmedel, mot det att telegrafverket ägde uppbära
af den allmänna trafiken inflytande afgifter.
Telegrafstyrelsen har ansett de ekonomiska och tekniska skäl, marin¬
förvaltningen sålunda anfört till stöd för sitt förslag om anordnande af
en militär-kommersiell gnisttelegrafstation vid Ålfsborgs fästning, vara
synnerligen talande, och är, säger styrelsen, det jämväl för telegraf¬
verket nödvändigt att redan nu kunna bereda dess egen personal till¬
fälle att förskaffa sig öfning inom denna gren af telegrafien. Gnist-
telegraferingens oerhördt stora betydelse för sjöfartens underlättande,
70
Sjätte liufvudtiteln.
[8.] hvilken allt ifrån dess uppfinnande i ständigt stigande grad af erfaren¬
heten bekräftats, hade äfven föranledt de flesta länder inom och utom
Europa att genom anläggande af gnisttelegrafstationer draga nytta af
ifrågavarande moderna kommunikationsmedel. Det belopp, 36,000 kronor,
som, enligt hvad marinförvaltningen meddelat, skulle belöpa på telegraf¬
verket för anordnande af ifrågavarande station för trådlös telegrafering,
syntes böra upptagas under rubriken telegraflinjebyggnader. Anslagen
härunder skulle alltså i 1909 års utgiftsstater komma att uppgå till:
för ofvannämnda nya telegrafledningar...................... kronor 100,800: —
för bidrag till anordnande af gnisttelegrafstation vid
Ålfsborgs fästning ...................................................... » 36,000: -
tillhopa kronor 136,800: —
eller 101,400 kronor högre belopp än enligt 1908 års stater.
Departements- Till telegrafstyrelsens förslag om anläggande af nya telegraf-
chefens ledningar dels mellan Hälsingborg och Sockholm, dels från Göteborg
yttrande. -£ver Qrepr0 till Gäfle och dels från Tullgarn öfver Nyköping till
Oxelösund får jag på de af styrelsen anförda skäl tillstyrka bifall.
Hvad angår frågan om anläggande af en gnisttelegrafstation, afsedd
för allmän trafik, anser jag lika med telegrafstyrelsen tiden nu vara inne
för eu sådan plans realiserande. Lämpligt synes mig också vara, att
den första stationen anlägges i närheten af Göteborg. En sådan station
skulle blifva af särskilt stor betydelse för sjöfarten, då härigenom
fartyg, stadda på ingående, redan ute i Nordsjön skulle kunna komma i
förbindelse med sina destinationsorter, hvilket gifvetvis kan vara till
mycket stort gagn.
Emellertid kräfves för flottans räkning, att en station för tele¬
grafering utan tråd anlägges inom området för Ålfsborgs fästning. Därest
nu två fristående stationer skulle komma till stånd i närheten af
Göteborg, skulle de, såsom af den förebragta utredningen framgår,
komma att inverka störande på hvarandra. Marinförvaltningen har
därför dels i skrifvelse till telegrafstyrelsen dels ock i en till Kungl.
Maj:t ställd, till sjöförsvarsdepartementet ingifven skrift framkastat det
förslag, att i stället för två stationer skulle å Ålfsborgs fästning
anläggas en gemensam militär-kommersiell station, hvilken skulle öppnas
för allmän trafik. Detta förslag synes mig också innebära en praktisk
och ekonomiskt tillfredsställande lösning af frågan.
71
Sjiltto hufvudtitcln.
Jag har i detta ärende samrådt med chefen för sjöförsvarsdepar¬
tementet, och har han förklarat sig icke hafva något att erinra mot, att
saken ordnas på föreslaget sätt.
Beträffande den lämpligaste platsen inom fästningsområdet för den
blifvande stationen samt dess närmare anordnande och skötseln däraf
torde för närvarande vara för tidigt att yttra sig. Denna fråga lärer,
sedan detaljeradt förslag föreligger och vederbörande myndigheter här¬
öfver yttrat sig, sedermera blifva föremål för Eders Kungl. Maj:ts
pröfning.
Mot den gjorda kostnadsberäkningen, enligt hvilken för anläggningen
skulle kräfvas ett belopp af 60,000 kronor, har jag för min del intet
att erinra; ej heller synes mig någon anmärkning vara att framställa
mot att 36,000 kronor af berörda belopp gäldas af telegrafverkets medel.
Anslagen under ifrågavarande titel skulle följaktligen, på sätt tele¬
grafstyrelsen hemställt, upptagas till 136,800 kronor.
Under afdelningen
G. ÖtYergångsstat
finnas i 1908 års stater såsom förslagsanslag uppförda, för telegraf¬
styrelsen 26,820 kronor, för linjedistrikten 8,700 kronor samt för trafik¬
distrikten och stationerna 10,720 kronor eller tillhopa 46,240 kronor.
Telegrafstyrelsen meddelar, att, såvidt nu kan beräknas, under år
1909 å öfvergångsstaten komma att kvarstå, förutom den tjänsteman
vid telegrafverkets verkstad, hvilken styrelsen, på sätt nedan skall
omnämnas, föreslår till uppförande under rubriken indragningsstaten,
följande antal tjänstemän:
hos styrelsen: en tjänsteman af andra lönegraden och sju tjänste¬
män af första lönegraden;
vid linjedistrikten: fyra bokhållare; samt
vid trafikdistrikten och stationerna: fyra kommissarier af tredje
klassen och två kontrollörer.
Aflöningarna till dessa tjänstemän skulle, jämte intjänade ålders-
tillägg, komma att utgöra:
för de hos styrelsen kvarstående ......................................... 29,000 kronor,
» b vid linjedistrikten kvarstående................................... 9,700 b ,
.b b b trafikdistrikten och stationerna kvarstående... 22,000 b
72
Sjätte lmfvucltiteln.
Från dessa belopp böra emellertid, fortsätter styrelsen, afdragas
under A. Aflöningsstat uppförda aflöningar för tjänster, som, jämlikt
nådigt bemyndigande, komma att tillsättas endast i den mån ofvan-
nämnda å öfvergångsstaten kvarstående tjänstemän afgå eller öfverföras
till ny stat. De belopp, som sålunda böra afdragas, utgöra:
för styrelsen .................................................................................... 7,020 kronor,
» linjedistrikten ............................................................................ 4,080 »
samt för trafikdistrikten och stationerna ............................. 8,280 ))
Hos styrelsen finnas för närvarande anställ dt ett stort antal fast
anställda extra ordinarie tjänstemän utöfver hvad som efter verkets
omorganisation kommer att behöfvas. Såsom i 1907 års kommittébe¬
tänkande frambålles, böra, säger styrelsen, dessa extra ordinarie tjänste¬
män af billighetshänsyn beredas möjlighet att tillsvidare kvarstanna i
verket med bibehållande af nuvarande arfvoden och med enahanda
tjänstgöringsskyldighet som nu. För att möjliggöra detta utan att
under öfvergångstiden onödigtvis belasta styrelsens stat, har styrelsen
undfått nådigt bemyndigande att tillsvidare hålla en del å ordinarie stat
hos styrelsen uppförda biträdande tjänstemannabefattningar vakanta.
Det under år 1909 till aflöning af ifrågavarande öfvertaliga extra ordi¬
narie personal erforderliga beloppet har beräknats uppgå till 21,000
kronor. Då denna utgift är af öfvergående natur, har styrelsen ansett
beloppet till vinnande af ordning och reda böra såsom förslagsanslag
öfverföras till öfvergångsstaten. Emellertid bör härifrån afdragas be¬
loppet af de under A. Aflöningsstat uppförda aflöningar för ordinarie
tjänster, som i stället hållas obesatta, eller 8,520 kronor.
De belopp, som i enlighet härmed och hvad ofvan anförts, böra
för styrelsen upptagas äro således:
för kvarstående ordinarie tjänstemän...... 29,000 kronor
» extra ordinarie » ...... 21,000 )> 50,000 kronor,
efter afdrag af omförmälda 7,020 kronor, och 8,520 kronor
eller......................................................... 15,540 »
Summa 34,460 kronor.
Under rubriken öfvergångsstaten skulle sålunda behöfva uppföras
följande belopp:
för styrelsen.................................................................................. 34,460 kronor,
» linjedistrikten.......................................................................... 5,620 ).» ,
» trafikdistrikten och stationerna.......................................... 13,720 »
tillhopa 53,800 kronor,*
eller sålunda 7,560 kronor mera än i 1908 års stat beräknats.
73
Sjiittc liiitvudtiteln.
Mot hvad telegrafstyrelsen sålunda föreslagit har jag icke funnit [8.]
något att anmärka, Hvad särskildt angår de extra ordinarie tjänsto- Depnrtemente-
männen. synes mig, såsom styrelsen ock framhåller, nödig hänsyn be- yttrande,
stämdt kräfva, att den n}ra organisationen icke genomföres på sådant
sätt, att dessa statstjänare plötsligen beröfvas kanske eu stor del af
sin utkomst. Det sätt för sakens ordnande, som af styrelsen föresla¬
gits, synes mig därför vara lämpligt.
1 sin skrifvelse angående utgiftsstaterna har telegrafstyrelsen vi¬
dare hemställt, att ett förslagsanslag af 9,740 kronor måtte upptagas å
1909 års öfvergångsstat för att under åren 1908 och 1909 bereda dyr-
tidstillägg åt de på sådan stat kvarstående ordinarie tjänstemännen.
Emellertid hafva åtskilliga af dessa tjänstemän uti en till
Kungl. Maj:t ställd skrift i underdånighet anhållit, att, därest
Kungl. Maj:t komme att till 1908 års Riksdag aflåta proposition om
lönereglering på extra stat för år 1908 att ersätta det hittills utgående
dyrtidstillägget, denna proposition jämväl måtte omfatta sådana tjänste¬
män hos centrala ämbetsverk, hvilka på grund af minskadt antal ordi¬
narie befattningar å af Riksdagen fastställd ny organisation icke kunnat
beredas tillfälle att öfvergå å ny stat.
Denna framställning har öfverlämnats till chefen för finansdeparte¬
mentet, som upptagit densamma till behandling i sammanhang med fråga
om extra lönetillägg för år 1908 till vissa statens tjänstemän och betjänte.
Vid sådant förhållande torde ifrågavarande anslag icke böra upptagas å
telegrafverkets utgiftsstat.
Öfvergångsstaten skulle följaktligen komma att sluta på ett belopp
af 53,800 kronor, motsvarande en ökning af 7,560 kronor i det å 1908
års stat uppförda anslaget.
I sitt förslag till utgiftsstater för år 1909 har styrelsen infört en
ny rubrik
H. Irnlragningsstat,
hvarunder skulle uppföras anslag till aflöning å telegrafverkets indrag-
ningsstat åt nuvarande föreståndaren för telegrafverkets verkstad Per
Johan Berglund.
Berglund, som är född år 1846, blef den 16 december 1890 af styrel¬
sen antagen att tills vidare vara föreståndare vid telegrafverkets under
samma år utvidgade verkstad. Sedan denna befattning från och med
år 1903 blifvit såsom en andra gradens tjänst hos styrelsen uppförd å
ordinarie stat med 3,000 kronor i lön och 1,500 kronor i tjänstgörings-
Bih. till Eiksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 10
74
Sjiitte liufvudtitcln.
[8.] penningar jämte två ålderstillägg å lönen af 500 kronor efter respektive
5 och 10 år, utnämndes Berglund af Kungl. Maj:t att från ingången
af år 1903 vara föreståndare för verkstaden, och har Berglund genom
nådigt bref den 3 november 1906 förklarats berättigad att från och
med år 1907 komma i åtnjutande af andra ålderstillägget, i följd hvaraf
hans nuvarande aflöning utgör 5,500 kronor.
Genom de för telegrafverket fastställda utgiftsstater för år 1908
har föreståndarbefattningen för telegrafverkets verkstad indragits och i
stället inrättats en ny tjänst, verkstadsdirektörens. Beträffande denne
liksom i fråga om verkstadsingenjören stadgar det från och med år
1908 ikraftträdande aflöniugsreglementet för tjänstemän vid telegraf¬
verket, att han skall vara skyldig afgå från sin tjänst vid 60 lefnads¬
år samt att rätt till hel pension inträder, då han därjämte uppnått 35
tjänstår, men att, om han dessförinnan afgår, pension utgår allenast
med afkortadt belopp i förhållande till det mindre antalet tjänstår.
Till följd häraf skulle Berglund, om han sökt och kunnat erhålla
verkstadsdirektörstjänsten, varit skyldig att på grund af sin ålder
genast vid 1908 års ingång afgå, och, då han icke kunnat räkna mera
än 17 tjänstår, hade han måst åtnöjas med en mycket ringa pension.
För att undgå detta har Berglund nödgats kvarstå på äldre stat. Denna
berättigar honom att förblifva i tjänst till dess han uppnått 65 lefnads-
ocli 35 tjänstår, hvarefter han äger såsom pension uppbära sin lön oaf¬
kortad. Berglund skulle sålunda komma att stå kvar i tjänst, till dess
han fyllt 79 år, och skulle till denna tid uppbära full aflöning.
Med en sådan anordning kan, säger telegrafstyrelsen, telegrafverket
uppenbarligen icke vara betjänt. De skäl, som bestämt Kungl. Maj:fs
och Riksdagens beslut att beträffande verkstadsdirektören och verkstads-
ingenjör stadga skyldighet att afgå vid 60 års ålder, anser styrelsen
tillfullo motivera en åtgärd, hvarigenom Berglund, som är mer än 61
år gammal, beredes möjlighet att omedelbart afgå ur aktiv tjänst. Här¬
för erfordras emellertid, att han, intill dess han enligt äldre stat blifver
berättigad till pension, medgifves att å indragningsstat uppbära ett år¬
ligt belopp, motsvarande hela hans nuvarande aflöning eller 5,500
kronor; och bär Berglund härom gjort framställning hos styrelsen.
Enär berörda belopp lämpligen syntes böra utgå af telegrafverkets
medel, har styrelsen i sitt förslag till utgiftsstater för år 1909 under
rubriken indragningsstat uppfört ett anslag af 11,000 kronor, hvaraf styrel¬
sen hemställer, att hälften måtte få af styrelsen disponeras under år 1908.
Departements- Såsom af det föregående framgår, har Berglund erhållit fullmakt så-
che™,Lytt" som föreståndare för verkstaden.
75
Sjätte liufvudtitcln.
Enligt aflöningsreglementet för tjänstemän och betjänte vid telegrai- [ b. ]
verket af den 6 juni 1902, hvars bestämmelser äro å Berglund tillämpliga,
skall tjänsteman i telegrafstyrelsen vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda al¬
delningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sadant hän¬
seende vara förpliktad att, med bibehållande al den tjänstegrad och
den aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de med
befattningen förenade göromål. Däremot är Berglund icke skyldig att
låta sig till annan befattning förflyttas.
Enligt den nya organisation, som från och med den 1 januari
1908 gäller för telegrafverket, har tjänsten såsom föreståndare för
verkstaden, hvilken tjänst enligt den förutvarande organisationen ut¬
gjort en andra gradens tjänst hos styrelsen, indragits och ersatts med
en ny befattning, verkstadsdirektör, hvilken intager eu själfständig ställ¬
ning och lyder direkt under generaldirektören.
Till innehafvare af verkstadsdirektörstjäusten, hvilken icke af Berg¬
lund sökts, har annan person blifvit af Kungl. Maj:t konstituerad. Vid
sådant förhållande och då Berglund icke torde vara pliktig att mottaga
eller tjänstgöra i annan befattning, lärer blifva nödvändigt att, såsom
telegrafstyrelsen föreslagit, försätta Berglund på indragningsstat.
Berglunds årliga aflöningsförmåner utgöra för närvarande 4,000
kronor i lön och 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar, och torde han
vara berättigad att fortfarande uppbära dessa löneförmåner.
Enligt omförmälda aflöningsreglemente är Berglund förpliktad att,
då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjänstår, med oafkortad lön såsom
pension från sin befattning afgå. Pensionen utgår dels från telegrafverkets
pensionsinrättning enligt det för denna inrättning gällande reglemente
dels ock med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel. Då
Berglund enligt dessa bestämmelser varder berättigad till pension, torde
aflöning å indragningsstat icke vidare böra till honom utgå. Hans
skyldigheter såsom delägare i pensionsinrättningen komma gifvetvis att
orubbade kvarstå. . .,
För den händelse Berglund skulle mottaga annan tjänst å rikets,
Riksdagens eller kommuns stat, lärer hans aflöning å indragningsstat
böra i motsvarande mån minskas.
Därest hvad jag föreslagit rörande telegrafverkets utgiftsstater för
år 1909 vinner godkännande, komma staternas särskilda hufvudsummor
och slutsumma äfvensom ökningen af dessa belopp i förhållande till
76
Sjätte hufvudtiteln.
[8.] 1908 års utgiftsstater att utgöra de belopp, bvilka finnas angifna i
nedanstående tabell:
Stat.
|
|
Belopp för åi
1909.
Kronor.
|
Ökning från
år 1908.
Kronor.
i
|
| A. Aflöningsstat ...................................................................
|
4,729,230
|
370.310 j
|
j B. Pensions- och understödsstater .........................................
|
370,274
|
63.364
|
C. Omkostnadsstat ............................................................
|
3,323,896
|
437,766
|
D. Banta och amortering ................................................
|
1,990,000
|
105,600
|
E. Fastigheter ....................................................
|
500,000
|
_
|
F. Telegraflinjebyggnader ..................................................
|
136.800
|
101.400
|
G. Öfvergångsstat...................................................................
|
53,800
|
7.560 !
|
H. Indragningsstat ......................................................................
|
11,000
|
11,000
|
Summa
|
11,115,000
|
1,097,000 !
|
Telegrafverkets inkomster för år 1909 äro af telegrafstyrelsen be¬
räknade till 11,500,000 kronor; och skulle inkomsterna således komma
att öfverstiga utgifterna med 385,000 kronor.
Användande
af lånemedel.
Enligt af 1907 års Riksdag fattadt beslut bemyndigades riksgälds-
kontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för anskaffande af lokaler
för telegrafverkets behof ett lånebelopp af 3,000,000 kronor.
Ifrågavarande byggnadslån skulle enligt den plan, som finnes in¬
tagen i Kungl. Maj ds nådiga proposition n:r 84 till 1907 års Riksdag
angående godkännande af telegrafverkets utgiftsstater för år 1908 in. in.,
användas till:
inköp af tomt och uppförande af stationsbygg¬
nader i Göteborg.............................................................. kronor
inköp af fastigheter i Malmö och tillbyggnad
till telegrafverkets nuvarande fastighet därstädes »
_ inköp af byggnadstomt och uppförande af
stationsbyggnad i Norrköping....................................... »
tomtinköp för nya stationsbyggnader i lands¬
orten................................................................................'
stationsbyggnad i Stockholm................................ »
900,000: —
580,000: —
650,000: —
370,000: —
500,000: —
Summa kronor 3,000,000
77
Sjätte hufvudtiteln.
Af nämnda lånemedel har Riksdagen anvisat till inköp för telegraf¬
verkets behof af egendomarna n:r IX och II i kvarteret Skvalperup i
Malmö 350,000 kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för
utvidgning af stationslokalen i Malmö 169,000 kronor.
Telegrafstyrelsen meddelar nu, att på grund af telefonnätets i
Malmö snabba och högst betydliga utveckling, särskild! under de senare
åren, utvidgningsarbetena af stationslokalerna därstädes måste forceras,
och att det därför blefve nödvändigt, att återstoden af det för detta
byggnadsarbete afsedda belopp, 61,000 kronor, redan under år 1909
finge af telegrafstyrelsen disponeras.
Telegrafstyrelsen anför vidare.
Såsom telegrafstyrelsen i underdånig skrifvelse den 30 november
1906 omförmälde, har styrelsen inhämtat, att universitetet i Lund både
för afsikt att hos Kungl. Maj:t göra framställning om erhållande af
medel till eu ny museibyggnad, under förutsättning att det nuvarande
zoologiska museet, kunde försäljas. Då, enligt hvad till styrelsens känne¬
dom kommit, lokaler för telegrafverket möjligen skulle kunna förvärfvas
i det nuvarande museet, för hvilken köpeskillingen vore beräknad till
75,000 kronor, hade styrelsen uppfört detta belopp i statförslaget för
år 1908. Uti sitt underdåniga utlåtande öfver det af särskilda kom-
mitterade uppgjorda förslag till förändrad organisation af telegrafstyrel¬
sen m. m. omförmälde emellertid telegrafstyrelsen bland annat, att uni¬
versitetets i Lund drätselnämnd meddelat, att, enligt hvad nämnden
inhämtat, föga eller ingen utsikt funnes för att en framställning från
universitetets sida om erhållande af medel för en ny museibyggnad
skulle vinna beaktande, samt att alltså någon försäljning till telegraf¬
verket af nämnda byggnad för det dåvarande icke syntes kunna komma
till stånd. Vid sådant förhållande och då behofvet af nya lokaler för
telegraf- och telefonstationerna i Lund likväl kvarstode, hade styrelsen
föreslagit, att det för inköp af museibyggnaden beräknade beloppet,
75,000 kronor, måtte reserveras för anskaffande af lokaler i landsorten
för telegrafverkets behof.
Detta förslag vann äfven Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall.
Till belysande af utvecklingen utaf telefonnätet i Lund har telegraf¬
styrelsen meddelat nedanstående öfversikt:
Vid slutet af år 1897 funnos 309 apparater
:» » » » 1898 » 341 »
» » » » 1899 » 407 »
» » » )> 1900 » 432 )>
[8.]
Malmö.
Lund.
78
[8.]
Sjätte liufvudtitcln.
Vid slutet af år 1901 funnos 502 apparater
b
B
»
b
b
b » b 1902
b b b 1903
B bb 1904
B B B 1905
B B B 1906
b 538 b
b 637 b
b 748 b
b 865 b
b 1,014 »
Under samma tidsperiod utgjorde de vid stationen influtna telefon-
inkomsterna:
År
|
1897 ..............
|
................ kronor
|
31,966: —
|
B
|
1898 ...............
|
............. B
|
35,495: 13
|
B
|
1899 ...............
|
............... B
|
38,848: 95
|
B
|
1900 ...............
|
............. B
|
39,322: —
|
B
|
1901 ...............
|
............... B
|
39,286: 02
|
B
|
1902 .............
|
............... B
|
45,039: 50
|
B
|
1903 ...............
|
.............. B
|
49,668: 52
|
B
|
1904 .............
|
.............. B
|
59,745: 07
|
B
|
1905 ...............
|
.............. B
|
66,452: 24
|
B
|
1906 ...............
|
|
85,217: 94.
|
Telefonnätets allt hastigare tillväxt, nödvändiggör, anför telegraf¬
styrelsen, anskaffande snarast möjligt af tillräckliga och tidsenliga sta-
tionslokaler i denna stad. Visserligen hade genom provisoriska an¬
ordningar utrymme kunnat beredas för de allra närmaste åren, men
olägenheten såväl för allmänheten som för den å stationen tjänstgö¬
rande personalen ökades år från år. Telegrafstyrelsen anser det där¬
för oundgängligen nödvändigt, att åtgärder ofördröjligen vidtagas för
anskaffande af nya stationslokaler i Lund.
Eskilstuna Bland öfriga städer, där telefonnätets tillväxt kräfver utvidgade
och Borås. l0kaler? nämner telegrafstyrelsen vidare Eskilstuna och Borås.
I jEskilstuna funnos:
Vid
B
|
slutet
D
|
af år
B B
|
1897 ...............
1898 .............
|
............. 716
........ 760
|
apparater
»
|
B
|
B
|
B
|
B
|
1899 .............
|
............. 898
|
B
|
B
|
B
|
B
|
B
|
1900.............
|
............ 952
|
B
|
B
|
B
|
B
|
B
|
1901...............
|
............. 1,013
|
B
|
B
|
B
|
B
|
B
|
1902...............
|
............. 1,068
|
B
|
B
|
B
|
B
|
B
|
1903..............
|
............ 1,119
|
B
|
79
Sjätte hufvudtiteln.
Vid slutet af år 1904 ......................... 1,173 apparater
b » )> » 1905........................... 1,243 »
v » b » 1906........................... 1,344 »
Telefoninkomsten vid denna station utgjorde under samma tids¬
period :
År 1897
b 1898
b 1899
b 1900
» 1901
b 1902
» 1903
» 1904
» 1905
» 1906
kronor 54,844: 01
» 55,431: 16
» 60,782: 42
b 62,483: 53
» 68,079: 20
b 73,627: 02
b 73,863: 62
» 81,338:93
» 88,886: 04
» 99,618:41
I Borås funnos:
Vid
|
slutet
|
af
|
0
ar
|
1897 .....
|
........................ 332
|
apparater
|
B
|
»
|
)>
|
»
|
1898 .....
|
....................... 398
|
B
|
B
|
»
|
»
|
B
|
1899 .....
|
........................ 470
|
B
|
»
|
|
))
|
»
|
1900 .....
|
....................... 560
|
B
|
B
|
|
|
))
|
1901 .....
|
...................... 589
|
B
|
B
|
»
|
»
|
B
|
1902 .....
|
....................... 645
|
B
|
B
|
|
|
B
|
1903 .....
|
............... 700
|
B
|
B
|
»
|
»
|
)>
|
1904 .....
|
...................... 780
|
B
|
B
|
»
|
»
|
B
|
1905 .....
|
.................... 844
|
B
|
»
|
»
|
»
|
B
|
1906 .....
|
........................ 951
|
B
|
Telefoninkomsten
|
vid denna
|
station utgjorde under sam
|
period:
År
|
1897
|
|
|
|
................. kronor
|
25,561: 54
|
»
|
1898
|
|
|
|
................. B
|
29,968: 70
|
»
|
1899
|
|
|
|
................. B
|
37,829: 22
|
»
|
1900
|
|
|
|
................. B
|
42,283: 15
|
|
1901
|
|
|
|
.............. B
|
43,684: 11
|
■»
|
1902
|
|
|
|
................ B
|
50,400: 52
|
|
1903
|
|
|
|
............... B
|
52,139: 26
|
»
|
1904
|
|
|
|
................ B
|
62,087: 14
|
»
|
1905
|
|
|
|
................. B
|
70,766: 60
|
»
|
1906
|
|
|
|
.................. B
|
76,909:41
|
L8.]
80 Sjätte Imfvudtiteln.
[8.] Såväl i Eskilstuna som i Borås äro, fortsätter styrelsen, visserligen
lokalförhållandena genom provisoriska nödfallsåtgärder ordnade så,
att utrymme för stationerna å dessa platser kan beredas under de
närmaste åren. Styrelsen förmenar emellertid, att all anledning finnes
att antaga, att telefonnätens ökning icke kommer att minskas utan
tvärtom ökas, hvarför förtänksamheten synes styrelsen bjuda, att i tid
åtgärder vidtagas för att vid lämplig tidpunkt tillräckligt rymliga och
väl belägna lokaler kunna erhållas. Då det af skäl, som flerfaldig»
gånger framhållits och icke torde behöfva upprepas, är nödvändigt,
särskilt med hänsyn till de numera öfverallt hastigt stigande tomt¬
prisen, att telegrafstyrelsen äger bemyndigande att, när lämpligt till¬
fälle bjudes, inköpa de för telegrafverkets stationslokaler erforderliga
tomterna, har telegrafstyrelsen redan nu gjort framställning om erhål¬
lande af sådant bemyndigande.
Departements- Enligt den för 1907 års Riksdag framlagda planen för det af Riks-
yttrande. ^agen sedermera beviljade byggnadslånet å 3,000,000 kronor skulle
däraf 580,000 kronor användas till inköp af fastigheter i Malmö och
tillbyggnad till telegrafverkets byggnad därstädes; och framgår, att be¬
loppet skulle för de särskilda ändamålen fördelas på följande sätt:
inköp af fastigheten n:r IX i kvarteret Skvalperup kronor 200,000: —
inköp af fastigheten n:r II i samma kvarter............... » 150,000: —
påbyggnad af egendomen n:r IX .................................... » 143,000: —
värmeledning m. m.............................. » 26,000: —
tillbyggnad af nuvarande stationslokalen........................ » 61,000: —
Summa kronor 580,000: —
Jämlikt Kungl. Maj:ts hemställan anvisade Riksdagen af nämnda
lånemedel de för inköp af fastigheterna erforderliga beloppen, 350,000
kronor, äfvensom därutöfver för ombyggnadsarbeten 169,000 kronor.
Således återstå 61,000 kronor, som telegrafstyrelsen nu anhåller måtte
blifva anvisade, och har jag, med hänsyn till hvad telegrafstyrelsen
härom anfört, icke funnit något att erinra mot förslaget.
Den utredning, som telegrafstyrelsen förebragt rörande telefon-
trafikens utveckling i Lund, Eskilstuna och Borås, synes mig gifva vid
handen, att behof föreligger att så snart ske kan i nämnda städer an¬
skaffa egna lokaler för telegrafverket. Telegrafstyrelsen har för när¬
varande icke framlagt förslag å några för ändamålet lämpliga egen¬
domar. Jag tillstyrker därför, att Riksdagens medgifvande nu, på sätt
81
Sjätte hufvudtitcln.
i liknande fall tidigare med fördel praktiserats, inhämtas till inköp, [8.]
efter Eders Kungl. Maj:ts pröfning och godkännande, åt lämpliga fastig¬
heter för telegrafverkets behof i dessa städer.
Åberopande hvad jag nu i underdånighet anfört, hemställer jag, Departements-
att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen hemman.
dels medgifva, att hvad i § 4 mom. l:o i aflöningsreglementet. för
tjänstemän vid telegrafverket af den 11 oktober 1907 tinnes stadgadt
rörande vaktmästare må för tiden från och med den 1 januari 1909
gifvas följande ändrade lydelse:
Aflöning åtnjutes af icke provisionsberättigad tjänsteman enligt föl¬
jande reglering:
|
Lägsta aflöning
|
Högsta aflöning
|
|
Klass
|
Kronor
|
Klass
|
Kronor
|
A) inom Styrelsen:
|
|
|
|
|
|
|
Vaktmästare................................................................
|
23
|
1,140
|
—
|
19
|
1,650
|
—
|
att de vid samma aflöningsreglemente fogade allmänna grunder till
aflöningsförhöjning för icke provisionsberättigad tjänsteman må,, hvad
angår vaktmästare, likaledes för tiden från och med den 1 januari 1909
erhålla följande ändrade lydelse:
|
Begyn-
nelse-
aflöning
|
|
|
|
Uppflyttning i
|
högre klass kan äg
innehafts i
|
a rum, när aflöning enligt närmast lägre klass
nedan nämnda antal år.
|
|
|
Klass
|
|
27
|
26
|
25
|
24
|
23
|
22
|
21
|
20
|
19
|
18
|
17
|
16
|
15
|
14
|
13
|
12
|
11
|
10
|
9
|
8
|
7
|
6
|
5
|
4
|
3
|
2
|
1
|
Aflöning, kr.
|
|
810
|
900
|
960
|
1.020
|
1,110
|
1,260
|
1,380
|
1,500
|
1,650
|
1,800
|
2,100
|
2.100
|
2,700
|
3.000
|
3,100
|
3,800
|
1,200
|
1.600
|
5.000
|
5,500
|
6,000
|
6,500
|
7.000
|
7,500
|
8.000
|
8,500
|
9.000
|
A. Inom Sty¬
relsen:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
j Vaktmästare....
|
|
|
|
|
|
_
|
3
|
3
|
3
|
3
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bill. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Höft.
11
82
Sjätte hufvudtiteln.
att lokaltelefonisten änkan Ulla Thyberg samt extra ordinarie in-
terurbantelefonisten Agda Mathilda Grip må från ingången af år 1908
af telegrafverkets medel uppbära en hvar under sin återstående lifstid,
så länge hon lefver ogift, ett årligt understöd till belopp af 300 kronor,
att utbetalas i den ordning, som gäller för fyllnadspensioner från tele¬
grafverket;
att föreståndaren vid telegrafverkets verkstad Per Johan Berglund
må förklaras berättigad att från och med den 1 januari 1908, intill dess
han såsom sådan kan varda berättigad till pension, af telegrafverkets
medel å indragningsstat årligen uppbära aflöning till belopp af 5,500
kronor; dock med villkor att, därest Berglund efter nämnda dag an-
ställes i rikets, Riksdagens eller kommuns tjänst, han skall vara plik¬
tig att i allo frånträda aflöningen å indragningsstaten, därest den un¬
derstiger eller är lika med den nya lönen, samt att, därest aflöningen
å indragningsstaten öfverstiger berörda nya lön, vidkännas mot den
senare svarande afdrag;
att. å telegrafverket tillhörig tomt i Ludvika må uppföras en tele¬
grafstationsbyggnad för en kostnad icke öfverstigande 43,500 kronor;
att till telegrafverket må öfverlåtas den riksbanken tillhöriga fastig¬
heten i Kristianstad mot eu köpesumma af 173,000 kronor;
att för utförande af vissa ombyggnadsarbeten å sistnämnda fastig¬
het må användas ett belopp af 46,000 kronor att utgå af de för an¬
skaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets behof reserverade
medel; samt
att för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets be¬
hof må reserveras ett belopp af 14,500 kronor;
dels, med godkännande af de utaf mig tillstyrkta ändringarna i
utgiftsstaterna för telegrafverket, bestämma telegrafverkets anslag, för¬
slagsvis, till 11,115,000 kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen;
dels af de utaf 1907 års Riksdag för anskaffande af lokaler för tele¬
grafverkets behof beviljade lånemedel, 3,000,000 kronor, anvisa 61,000
kronor för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af tele¬
grafstationens i Malmö lokaler;
dels och medgifva, att för telegrafverkets behof må, efter Kungl.
Majjts pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga
fastigheter i Lund, Eskilstuna och Borås, äfvensom att köpeskillingarna
för dessa fastigheter må utbetalas af ofvannämnda lånemedel.
Sjiitto hufviultiteln.
83
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
Statsmedicinska anstalten.
Med anledning af en utaf Kungl. Maj:t i den till 1907 års Riksdag
aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd ocli behof gjord
framställning beslöt Riksdagen, enligt hvad i dess skrifvelse den 31
maj 1907 angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte
hufvudtitel anmälts, att en statsmedicinsk anstalt, bestående af två afdel-
ningar, en medicinskt-bakteriologisk och en rättskemisk, skall med
ingången af år 1909 inrättas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de
i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari 1907 angifna
grunder för nämnda afdelningar af den af Kungl. Maj:t föreslagna an¬
stalten, under villkor att det å medicinalstyrelsens stat upptagna anslag
till aflöning åt en rättskemist indrages, samt att reservationsanslaget
till vaccinationens befrämjande nedsättes till 7,700 kronor.
Till bestridande af kostnader för anskaffande af inventarier in. m.
till anstalten samt för hyra af lokaler till densamma anvisades där¬
jämte på extra stat för år 1908 ett anslag af 3,257 kronor.
Jämlikt nådig befallning har medicinalstyrelsen nu i underdånig
skrifvelse den 29 november 1907 inkommit med förslag till löne- och
kostnadsstat för ifrågavarande anstalt.
På sätt framgår af förenämnda statsrådsprotokoll hade med Kungl.
Maj:ts förevarande framställning afsetts, att den statsmedicinska an¬
stalten skulle bestå af, förutom ofvan omförmälda, af Riksdagen
beslutade båda afdelningar, ytterligare två afdelningar, en veterinär-
bakteriologisk och en tekniskt-hvgienisk.
För utrönande af kostnaderna för en anstalt med endast två afdel¬
ningar, en medicinskt-bakteriologisk och en rättskemisk, hade af Riks¬
dagen från medicinalstyrelsen infordrats uppgifter, hvilka angåfvo, att
den årliga kostnaden skulle uppgå till ett belopp af 49,643 kronor.
Mot de sålunda gjorda kostnadsberäkningarna förklarade sig Riks¬
dagen icke hafva något att erinra.
Det förslag, hvarmed medicinalstyrelsen nu inkommit, öfverens-
stämmer i allo med omförmälda, till Riksdagen lämnade uppgifter och
ter sig på följande sätt:
[9.]
Statsmedi
cinska an
stalten.
84
Sjätte hufvudtiteln.
a) Hyror.
1. För laboratorielokalerna och i sam¬
band därmed anordnade bostäder kronor 7,000: —
2. För stall m. m. samt bostad åt
betjäningen .................................. » 1,500:— 8,500: —
b) Aflöningar åt fast anställd personal samt arfvoden åt
tillfälliga biträden och vikarier i enlighet med nedan
intagna afböningsstat....................................................... 26,000:_
c) Laboratoriernas öfriga årsunderhåll.
1. Beredning af animal vaccin, till¬
verkning och kontroll af serum
samtinköp af djur........................... kronor 9,875: —
2. Instrument, apparater, reagentier,
emballage, böcker, tidskrifter,
skrifmaterialier och dylikt ......... » 3,558: —
3. Belysning, bränsle, gas för la¬
boratorierna, vatten m. m.......... » 1,710:—15140. _
Summa kronor 49,643: —
Aflöningsstat för den statsmedicinska anstalten.
|
|
Tjänst-
|
|
|
|
|
Lön.
|
gormgs-
pennin-
|
Arfvode.
|
Summa.
|
|
|
|
gar.
|
|
|
|
|
kr.
|
kr.
|
kr.
|
kr.
|
|
1 Föreståndare...........................
|
4,000
|
2,000
|
—
|
6,000
|
f Efter 5 år kan lönen höjas
j med 500 kronor och efter 10
|
1 d:o ...........................
|
4,000
|
2,000
|
_
|
6,000
|
i år med jdterligare 500
|
1 Assistent å rättskemiska labora-
|
|
|
[ kronor.
|
toriet ....................................
|
—
|
—
|
3,000
|
3,000
|
|
1 Assistent................................
|
—
|
—
|
2,000
|
2,000
|
Fri bostad.
|
1 Veterinärbiträde.......................
|
—
|
—
|
1,000
|
1,000
|
|
Till arfvoden åt nödiga tillfälliga
|
|
|
|
|
|
biträden samt åt vikarier..........
|
—
|
—
|
5,000
|
5,000
|
(Reservationsanslag)
|
1 Vaktmästare............................
|
500
|
300
|
—
|
800
|
(Fri bostad.
|
1 (1:0 ........
|
500
|
300
|
|
800
|
•(Efter 5 år kan lönen höjas
|
1 Stalldräng..............................
|
|
( med 100 kronor.
|
—
|
—
|
700 I
|
700
|
Fri bostad.
|
1 Stall- och vaccinationsdräng......
|
—
|
-
|
700 |
|
700
|
Fri bostad.
|
Summa
|
9,000
|
4,600 |
|
12,400 ||
|
26,000
|
|
85
Sjätte liufvudtiteln.
I den skrifvelse, hvarmed statförslaget öfverlämnats, hemställer [9.]
emellertid medicinalstyrelsen, att, därest aflöningsförmånerna för pro¬
fessorerna vid rikets universitet skulle undergå någon förhöjning, innan
staten för ifrågavarande anstalt fastställes, samma förhöjning äfven
måtte komma föreståndarna för anstaltens laboratorier till godo.
Beträffande anslaget till hyror, 8,500 kronor, samt för årsunder- Departements-
hållet i öfrigt, 15,148 kronor, har jag icke funnit annat att erinra, än cherf°nnd\ytt'
att jag för jämnande af anslagets slutsumma föreslår några oväsentliga
jämkningar i beloppen.
Hvad åter angår aflöuingarna, tillåter jag mig erinra, att de före¬
slagna aflöningarna till föreståndarna för laboratorierna öfverensstämma
med dem, som för närvarande utgå till universitetsprofessorer. I före-
nämnda statsrådsprotokoll framhölls också, att dessa föreståndare, som
gifvetvis borde vara framstående vetenskapsmän, därför syntes, när det
gällde att bestämma aflöningen, bäst kunna jämföras med universitetspro-
fessorerna. Nu är emellertid förhållandet, att, enligt hvad jag inhämtat,
chefen för ecklesiastikdepartementet inom en nära framtid kommer att
underställa Eders Kungl. Maj:ts pröfning förslag till reglering af löne¬
förhållandena vid rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiskä
institutet; och har han meddelat mig, att han därvid ämnar föreslå, att
aflöningen till professorerna vid sistnämnda institution skulle, möjligen
med något undantag, som här ej äger tillämpning, utgå med samma
belopp, som bestämts för statskommissarier och byråchefer i statskon¬
toret. På grund häraf anser jag mig böra tillstyrka enahanda löneför¬
måner för föreståndarna vid den statsmedicinska anstalten.
Hvad angår de af medicinalstyrelsen föreslagna arfvodesbeloppen
till assistenter och till veterinärbiträde har jag icke funnit något att
anmärka.
Beträffande aflöning till laborator]'evaktmästarna, bör ju denna gif¬
vetvis lämpas efter de löneförmåner, som kunna komma att fastställas
för motsvarande befattningshafvare vid karolinska institutet, och får
jag i sådant hänseende meddela, att enligt ett inom ecklesiastikdeparte¬
mentet uppgjordt förslag laboratorievaktmästares årliga aflöning skulle
bestämmas till 1,250 kronor, däraf 700 kronor skulle utgöra lön, 400
kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg. Härtill
skulle komma ålderstillägg med 150 kronor efter 5 år och ytterligare
150 kronor efter 10 år. Därest vaktmästare åtnjuter fri bostad samt
bränsle, skulle ortstillägg ej utgå och lönen därjämte minskas med 150
kronor årligen. Detta förslag har ännu icke varit föremål för närmare
86
Sjätte hufvudtiteln.
[9.] pröfning; och då det icke torde vara lämpligt att i detta sammanhang
fatta bestämd ståndpunkt i frågan, hemställer jag, att aflöningen för
ifrågavarande vaktmästare måtte i afvaktan på den nådiga propositionen
angående lönereglering för universiteten och karolinska institutet upp¬
tagas i enlighet med nyssnämnda förslag.
Enligt förslaget skulle särskilda arfvoden uppföras i staten för en
stalldräng samt en stall- och vaccinationsdräng. Det synes emellertid
icke lämpligt att detaljeradt upptaga dessa befattningar i staten, och
tillåter jag mig påpeka, att så ej heller skett i fråga om motsvarande
befattningar vid veterinärinstitutet, hvars stat fastställdes vid 1907 års
riksdag. De föreslagna arfvodena synas mig väl knappt tillmätta. För
drängarna vid veterinärinstitutet beräknades arfvodena till 1,000 kronor
om året förutom fri bostad samt bränsle och lyse. Vid beräknande af
det belopp, som bör i staten upptagas för ifrågavarande ändamål, synes
man därför böra antaga, att det årliga arfvodet kan komma att uppgå
till nämnda belopp.
Mot det föreslagna beloppet af anslaget åt tillfälliga biträden och
vikarier har jag icke funnit anledning till erinran. Däremot finner jag
mig icke kunna tillstyrka, att anslaget upptages såsom reservations¬
anslag, då så icke plägar vara förhållandet med liknande anslag å
andra stater.
87
Sjätto hufvud titeln.
På grund af livad jag sålunda anfört, tillåter jag mig framlägga
följande förslag till stat för statsmedicinska anstalten, att tillämpas
från och med år 1909.
|
Kronor.
|
|
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pennin-
|
Orts- •
tillägg.
|
Arfvode».
|
Summa.
|
|
|
|
gar.
|
|
|
|
|
1 föreståndare.....................
|
5,000
|
2,500
|
600
|
|
8,100
|
l Efter 5 år kan lönen
|
1 d:o .....................
1 assistent å rättskemiska
|
5,000
|
2,500
|
600
|
—
|
8,100
|
J höjas med G00 kronor.
|
laboratoriet....................
|
—
|
—
|
—
|
3,000
|
3,000
|
|
1 assistent..........................
|
—
|
—
|
—
|
2,000
|
2,000
|
Fri bostad.
|
1 veterinärbiträde................
Till tillfälliga biträden, vika-
|
—
|
—
|
—
|
1,000
|
1,000
|
|
riatsersättning och ren-
skrifning........................
|
|
|
|
5,000
|
5,000
|
[Efter 5 år kan lönen
|
1 vaktmästare...................
|
700
|
400
|
150
|
|
1,250
|
höjas med 150 kronor
|
1 d:o .....................
|
700
|
400
|
150
|
—
|
1,250
|
j och efter 10 år med
1 ytterligare 150 kronor.
|
Betjäning i (ifrigt ...............
|
—
|
—
|
—
|
2,000
|
2,000
|
|
Hyra af erforderliga lokaler...
Till bolysning, bränsle, gas,
|
—
|
—
|
—
|
—
|
8,500
|
|
vatten m. m...................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,760
|
|
För beredning af animal vac-
|
|
|
|
|
|
|
cin, tillverkning och kontroll
af serum, inköp af djur samt
anskaffande af apparater
och reagentier in. m.......
|
|
|
|
|
13,440
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa
|
11,400
|
5,800
|
1,500
|
13,000
|
55,400
|
|
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, äfvensom å lönen afdragas 150 kronor årligen.
• 88 Sjätte hufvudtiteln.
I öfverensstämmelse med hvad som vid de af 1907 års Riksdag
beslutade löneregleringar bestämts, tillåter jag mig vidare föreslå, att
för åtnjutande af de sålunda föreslagna aflöningsförmånerna för före¬
ståndare och vaktmästare måtte stadgas följande villkor och bestämmelser:
att sådan tjänstinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan varda
honom i behörig ordning ålagd;
att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är
med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag regi-
streradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattniug af hvad slag som helst, så framt ej, hvad
angår föreståndare, Kungl. Maj:t och, hvad angår vaktmästare, anstalten
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt på tjänst¬
göringen vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen kunna få
tillsvidare mottagas och bibehållas;
att föreståndare vid anstalten icke äga att utan medicinalstyrelsens
medgifvande utöfva enskild praktik;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, be¬
fattnings innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller
därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest varit
från tjänstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen;
aitt den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledig¬
het för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lag¬
ligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att, utöfver tjänst¬
göringspenningar, afstå så mycket af lönen eller ortstillägget, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå för tid, hvarunder befattnings innehafvare
afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning er¬
hållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattnings innehafvare varder afstängd från tjänst¬
göring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas
böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden inne¬
hållas, såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf;
Sjätte hufvudtiteln. 89 •
att, där höjning af aflöningen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehafvaren mer än fyra år af denna tid med goda vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller
fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet,
och för andra förhöjningen, därest sådan kan ske, efter ytterligare fem
år, på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och eu af dessa
aflöningsförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas
förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stad¬
gade tjänståldern blifvit uppnådd;
att tjänstinnehafvare, som, då han intjänat stadgad tid för er¬
hållande af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänst¬
ålder, som berättigar honom tilll pension, icke må samma förhöjning
tillträda;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledi¬
gande eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till må¬
nadens slut; samt
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla, hvad i särskild lag angående. civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för lönestatens ikraft¬
trädande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter till¬
trädes, vid tillträdet till befattningen stadgadt.
I sin förutnämnda skrifvelse hade Riksdagen ifrågasatt, huruvida
icke genom upprättande, på sätt Riksdagen beslutat, af en statsmedi-
cinsk anstalt medicinalstyrelsens arbetsbörda komme att lättas i sådan
grad, att en minskning i styrelsens arbetskrafter skulle kunna äga rum.
Beträffande detta spörsmål har medicinalstyrelsen framhållit, att,
då sådana arbeten, som komma att utföras å anstalten, hittills, i den
mån de i brist på lämpliga arbetskrafter inom styrelsen kunnat åstad¬
kommas, alltid utförts af personer, som icke åtnjutit någon aflöning på
medicinalstyrelsens stat och därför endast tillfälligtvis af styrelsen an¬
litats, någon minskning i styrelsens arbetsbörda alldeles säkert icke
kommer att inträda genom inrättande af den statsmedicinska anstalten.
Styrelsen har emellertid meddelat, att styrelsen längre fram i sam¬
manhang med de förslag till ändringar i styrelsens instruktion, hvartill
anstaltens upprättande kommer att gifva anledning, skall återkomma till
denna fråga; och torde jag då blifva i tillfälle att vidare yttra mig i ämnet.
Bih. till Rissel. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 12
90
Sjätte hufvudtiteln.
[9.] Slutligen tillåter jag mig erinra, att Riksdagen såsom villkor för
ifrågavarande anstalts inrättande stadgat, bland annat, att det å medi¬
cinalstyrelsens stat upptagna anslag till aflöning åt en rättskemist skulle
indragas.
Jag får alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att
dels godkänna det af mig tillstyrkta förslaget till stat för stats-
medicinska anstalten äfvensom de villkor och bestämmelser, som be¬
träffande föreståndare och vaktmästare af mig föreslagits för åtnjutande
af de för dem i staten upptagna aflöningsförmåner,
dels under anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande stater
uppföra till en statsmedicinsk anstalt ett anslag af 55,400 kronor,
dels ock förklara, att det i medicinalstyrelsens stat upptagna anslag,
6,000 kronor, till en rättskemist skall ur riksstaten utgå.
Vid bifall till hvad sålunda föreslagits, skulle anslaget till medici¬
nalstyrelsen med dithörande stater, nu upptaget till 513,600 kronor,
däraf 12,000 kronor reservationsanslag, komma att höjas med 49,400
kronor till 563,000 kronor, däraf 12,000 kronor reservationsanslag.
Vaccinationens befrämjande.
[10.] Vid Riksdagens beslut om inrättande af en statsmedicinsk anstalt
Vaccinatio- var fogadt, bland annat, det villkor, att reservationsanslaget till vacci-
nen^nbdeefram' nationens befrämjande skulle nedsättas till 7,700 kronor.
På grund häraf får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva
att reservationsanslaget till vaccinationens befrämjande, nu 15,000
kronor, minskas med 7,300 kronor till 7,700 kronor.
Kostnader för allmän hälso- och sjukvård.
ifrågasatt Vid 1906 års Riksdag höjdes förslagsanslaget till bestridande af
ånsiaget^ till kostnader för allmän hälso- och sjukvård med 40,000 kronor, eller från
bestridande af 145,000 kronor till 185,000 kronor.
aåmäifhäifo- ben kommitté, som haft att utreda frågan om inrättande af en
och sjukvård, statsmedicinsk anstalt, anförde i sitt den 30 november 1899 afgifna
91
Sjätte hufvudtiteln.
betänkande, att genom anstaltens upprättande 11,865 kronor skulle
komma att af då utgående anslag årligen inbesparas. Härförutom skulle
eu del extra, till siffran icke beräkneliga utgifter för allmänna hälso-
och sjukvårdsåtgärder, hvilka fortfarande som dittills maste antagas
blifva erforderliga, men som skulle kunna verkställas å anstalten, där¬
efter icke komma att förorsaka statsverket några särskilda kostnader.
I sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1907 i fråga
om inrättande af en statsmedicinsk anstalt, yttrade också dåvarande
departementschefen, att han ansåge det böra ett kommande år tagas
under öfvervägande, huruvida icke förslagsanslaget till allmän liälso-
och sjukvård efter anstaltens upprättande kunde nedsättas, detta sär-
skildt med hänsyn till den förhöjning i berörda anslag, som ägt rum
vid 1906 års Riksdag.
• Medicinalstyrelsen, som erhållit nådig befallning att, efter veder¬
börlig utredning, afgifva yttrande, huruvida och i hvad man på giund
af den nya anstaltens inrättande omförmälda förslagsanslag kunde ned¬
sättas, har med anledning häraf infordrat yttrande från styrelsens räken-
skapskontor. ,
Räkenskapskontoret meddelar därvid, att utgifterna tran ansiaget
för år 1906 uppgått till 210,112 kronor 26 öre, och att äfven 1907 års
anslag, 185,000 kronor, af allt att döma komme att öfverskridas. Någon
minskning i anslaget anser räkenskapskontoret därför ej kunna göras,
men kommer anslaget genom den blifvande anstalten enligt kontorets
åsikt att bättre räcka till för utgifterna. Den årliga kostnaden för
kontroll å antidifteriserum, 4,000 kronor, kommer ^nämligen, sedan an¬
stalten brådt i verksamhet, icke vidare att utgå från anslaget, ej heller
sådana utgiftsposter såsom exempelvis ersättning för. bakteriologiska
undersökningar i följd af utbrott af smittosamma sjukdomar bland
människor. , ,
Medicinalstyrelsen, som meddelar att kostnaderna för dyiika under¬
sökningar under januari—november 1907 uppgått till 6,776 kronor 54
öre, anför för egen del, att, då förslagsanslaget till .bestridande af kost¬
nader för allmän hälso- och sjukvård på senare tiden. alltjämt öfver-
skridits och fortfarande, trots att anslagssumman .nyligen höjts med
40,000 kronor, synes vara otillräckligt,, styrelsen åtminstone^ för när¬
varande ej kan tillstyrka, att någon minskning göres i den nu utgående an¬
slagssumman. . . . . . ,
Med hänsyn till hvad sålunda förekommit finner jag icke anled¬
ning att nu föreslå någon förändring uti ifrågavarande anslags belopp.
92
Sjätte hufyudtiteln.
[11.]
Ang. anstäl¬
lande af yt¬
terligare en
biträdande
läkare vid
GöteborgB
hospital.
Hospitals underhåll.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1907
års Riksdag gjorda framställning har Riksdagen godkänt lönestat be¬
träffande kontanta aflöningsförmaner för öfverläkare och vissa andra
tjänstemän vid rikets hospital och asyler och i sammanhang därmed
meddelat bestämmelser rörande andra förmåner för de i staten upp¬
tagna tjänstemän äfvensom i fråga om villkor och förbehåll för aflö-
ningsförmånernas åtnjutande.
Genom nådigt bref den 28 juni 1907 har Kungl. Maj:t till
efterrättelse från ingången af år 1908 fastställt den af Riksdagen så¬
lunda godkända aflöningsstaten med däri ingående naturaförmåner jämte
de af Riksdagen i afseende å statens tillämpning beslutade bestämmel¬
ser och villkor.
Enligt den fastställda aflöningsstaten skulle vid Göteborgs hospital
finnas anställda en öfverläkare och en biträdande läkare. De kontanta
aflöningsförmånerna för den senare äro såsom för öfriga biträdande
läkare bestämda till 3,500 kronor, dock att, om den biträdande läkaren
är medicine kandidat, den kontanta aflöniugen skall utgå med endast
2,500 kronor.
I underdånig skrifvelse den 23 september 1907 har nu medicinal¬
styrelsen hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga åtgärder för ut¬
verkande af ett anslag af 3,500 kronor årligen från och med år 1909
till aflöning åt ytterligare en biträdande läkare vid Göteborgs hospital.
Medicinalstyrelsen erinrar till en början, att Kungl. Maj:t genom
nådigt bref den 29 juni 1906 medgifvit Göteborgs stad att vid
hospitalet anordna en upptagningsanstalt för 75 sinnessjuka med skyl¬
dighet för hospitalet att bekosta allt hvad för de sjukas vård erfor¬
drades, samt att Kungl. Maj:t vidare genom nådigt bref den 28
juni 1907 ställt till medicinalstyrelsens förfogande af 1907 års Riksdag
beviljadt anslag för uppförande vid Göteborgs hospital af en byggnad,
afsedd för 50 sinnessjuka af första betalningsklassen.
Medicinalstyrelsen anför vidare.
Genom de sålunda vidtagna anordningarna komme patientantalet
vid ifrågavarande hospital att stiga från 230 till 355. Å Göteborgs
stads upptagningsanstalt, som beräknats kunna tagas i bruk under år
1909, syntes omsättningen af sjuka blifva synnerligen liflig, och, hvad
beträffade första-klassafdelningen, som antoges blifva färdig under år
1910, blefve läkarvården å denna att döma af erfarenheterna från sådana
afdelningar å andra anstalter mycket tidsödande och besvärlig. Styrelsen
Sjiitto liufvudtitcln.
93
ansåge det därför oundgängligen nödvändigt att öka läkarkrafterna med
åtminstone eu biträdande läkare.
[HO
Såsom medicinalstyrelsen erinrat, kommer ^ antalet^sjukplatser^å DePahr“ta'
~ "....... ^ ~ “ yttrande.
Göteborgs hospital efter utvidgningen med 75 platser tillhörande Göte¬
borgs stads upptagningsanstalt och 50 platser för patienter af forsta
betalningsklassen att uppgå till 355. Till sin storlek blir anstalten da
närmast att jämföra med Kristinehamns hospital före dess nu pågående
utvidgning med 32G, Lunds hospital med 378 samt Pitea hospital och
asyl med 370 platser. Antalet läkare är för närvarande vid Kristine¬
hamns hospital 3, vid Lunds hospital 3 jämte 1 amanuens och vid Pitea
hospital och asyl 2. Göteborgs hospital med små 2 läkare blir således efter
utvidgningen sämre lottadt än både Kristinehamns och Lunds hospital.
Hvad beträffar Piteå hospital och asyl, tillåter jag mig erinra, att denna
anstalt är afsedd att mottaga, utom akuta fall af sinnessjukdom, jamval
obotliga kroniska fall, hvilka senare icke kräfva så mycken omsorg och
vård från läkarnas sida. Göteborgs hospital åter kommer efter den nu
beslutade utvidgningen att i alldeles särskild grad blifva belagdt med
akuta fall. Den rätt, som tillerkänts Göteborgs stad att erhålla vard
för 75 sinnessjuka å hospitalet, lärer med största säkerhet komma att
tao-as i anspråk för sådana sinnessjuka, hvilka äro mest i behof åt
anstaltsvård eller endast med stor svårighet kunna skotas utom anstalt,
d. v. s. akuta eller på annat sätt svårskotta fall. En omständighet,
söm i detta afseende förtjänar att framhållas, är att anstalten pa grund
af sin närbelägenhet till de sjukas hemvist kommer att i högre grad
än öfriga hospital få till vård mottaga sjuka omedelbart efter sjuk¬
domens utbrott, då symptomen äro mera våldsamma i små yttringar.
Tillkomsten af de 50 platserna för sjuka af första betalningsklas¬
sen kommer jämväl att i väsentlig mån öka läkarnas arbete, basom
förut af medicinalstyrelsen påpekats, taga sådana sjuka lakarnas tid
mera i anspråk än patienter af allmän klass på grund af de förstnämn¬
das större kraf på personlig omsorg och vård. Dessutom plåga an¬
höriga till sådana sjuka vara mera fordrande på underrättelser an¬
gående sina skyddslingars tillstånd. . .
Till jämförelse ber jag slutligen få nämna, att, enligt hvad jag
inhämtat, vid de tyska sinnessjukanstalterna i allmänhet beräknas en
läkare på 100 sjukplatser. _ . , . . , , ■
Om också en ny läkarbefattmng med hänsyn till antalet sjukplatser
icke skulle vara ovillkorligen oundgänglig redan från början af ar 1909,
synes dock angeläget, att medicinalstyrelsen ager i sm hand att vid
lämplig tidpunkt under året tillsätta befattningen, sa mycket mer som
94
Sjätte kufvudtiteln.
[11.] det ej torde vara ur vägen att den nye läkaren är tillgänglig vid in¬
rednings- och utrustningsarbetena vid de nya anstalterna.
På grund af hvad jag sålunda anfört anser jag mig böra under¬
stödja medicinalstyrelsens framställning; och får jag alltså i underdå¬
nighet tillstyrka, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen med¬
gifva
att vid Göteborgs hospital må från och med 1909 anställas ytter¬
ligare eD biträdande läkare mot den kontanta aflöning och de förmåner
i öfrigt samt under de bestämmelser och villkor, som beträffande bi¬
trädande läkare vid rikets hospital och asyler blifvit i enlighet med 1907
års. Riksdags beslut genom nådigt bref den 28 juni samma år af Kungl.
Maj:t fastställda; samt
att hvad som erfordras för beredande af ifrågavarande aflönings-
förmåner skall utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.
Karantänsinrättningen på Känsö.
[12]. Bland ordinarie anslag under riksstatens sjätte hufvudtitel finnes
Karantäns- för karantänsinrättningen på Känsö uppfördt ett förslagsanslag å högst
‘JST 15’850 kronor, med hvilket belopp anslaget utgått allt sedan år 1871.
Detta .anslag var för år 1907 enligt den af Kungl. Maj:t fastställda
staten för inrättningen disponeradt på följande sätt:
Eu karantänsläkare, arfvode ......................................... 4,000: —
Ålderstillägg till nuvarande läkaren .......................... 500: —
Ersättning för ved och skrifmaterialier .................... 200: —
samt fri bostad jämte trädgård m. m.
En karantänsmästare, arfvode ....................................... 2,500:_
Ersättning för båtlega m. m......................................... 700:_
samt fri bostad och trädgård m. in.
Till uppehållande af sekreterar- och revisorsgöromål ..........
Fyra karantänsdrängar, arfvode efter 60 kronor i månaden
för dem hvardera, tillsammans ........................... 2,880: —
samt fri bostad.
Två karantänsdrängar, hvardera två ålderstillägg å
tillsammans 10 kronor i månaden ..................... 240: —
Till parkens och öfriga planteringars underhåll, skötsel och
vård...............................................................................
Underhållskostnader jämte andra tillfälliga utgifter för karan¬
tänsinrättningen, förslagsvis......................................................
Summa kronor 15,620: —
4,700: —
3,200: —
500: —
3,120: —
100: —
4,000: —
Sjette liufviultitcl».
95
Uti eu till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bo¬
hus län ställd skrifvelse både emellertid karantänsläkaren å Känsö lfraga-
satt att karantänsdrängarna måtte beredas förbättrade löneförmåner.
’ De fyra karantänsdrängarnas aflöning utgjorde till en början en¬
ligt den genom nådigt bref den 19 februari 18G9 för karantansmratt-
mngen fastställda stat 50 kronor i månaden åt dem hvar livilket be¬
lopp sedermera genom nådigt bref den 5 december 1873 höjdes till
00 kionor.^ gjord underdånig framställning föreslog Kungl. Maj :ts
befallningshafvande, att karantänsdrängarnas aflöning måtte hojas till
70 kronor i månaden, samt att de dessutom måtte erhålla två alders-
tillägg, livartdera å 5 kronor i månaden, att utgå det forsta etter lem
års väl vitsordad tjänstgöring samt det andra efter ytterligare fem ars
dylik tjänstgöring. Enligt nådigt bref den 7 december 1900 bevilja¬
des de begärda ålderstilläggen, hvaremot Kungl. Maj:t icke fann skal
bifalla framställningen om förhöjning af drängarnas arfvoden.
Karantänsläkaren hemställde i sin förenämnda skrifvelse, att den
kontanta aflöningen för karantänsdräng måtte höjas till 80 kronor i
månaden med bibehållande af nu utgående ålderstillägg.
Kuno-1. Maj:ts befallningshafvande anförde med anledning häråt i
underdånig skrifvelse den 2 augusti 1907, att den kontanta aflöningen
för karantänsdrängarna utan gensägelse vore alldeles för lag med den
stegring i lefnadskostnader, som under de senare åren agt rum. Där¬
för syntes en ökning vara synnerligen påkallad, och borde denna en¬
ligt Kuno-1. Maj:ts befallningshafvandes förmenande sättas sa hog, att
man alltid kunde påräkna att till ifrågavarande befattningar erhålla
fullt lämpliga personer. Med anledning häraf tillstyrkte Kungl. Mapts
befallningshafvande karantänsläkarens förslag. .
1 afgifvet utlåtande har medicinalstyrelsen förklarat sig icke hafva
något att häremot erinra.
Jämväl statskontoret har på grund af _ nådig befallning afgifvit
yttrande i ärendet. Statskontoret ansåg att, i betraktande åt den stea¬
rin o- i arbets- och tjänstehjonslöner, som under senare tider lntradt,
karantänsdrängarnas arfvoden nu behöfde ökas. Statskontoret påpe¬
kade emellertid, att det för år 1908 till karantänsinrättningen anvi¬
sade förslagsanslag, högst 15,850 kronor, ej lämnade tillgång till den
af länsstyrelsen föreslagna förhöjningen, då redan för ar 1J07 åt an¬
slaget disponerats 15,620 kronor, hvadan alltså återstode allenast ett
belopp af 230 kronor.
96
Sjätte hufvudtiteln.
[12.] Statskontoret erinrade emellertid, att till underhållskostnader jämte
andra tillfälliga utgifter, hvartill i 1907 års stat upptagits ett belopp
af 4,000 kronor, under år 1906 åtgått allenast 3,667 kronor 22 öre,
och ansåg statskontoret, att man vid sådant förhållande kunde antaga, att
dessa utgifter för år 1908 ej behöfde öfverstiga 3,750 kronor, i hvil-
ket fall anslaget för samma år skulle medgifva en ökning af drängar¬
nas aflöning med 10 kronor i månaden till dem hvar. Statskontoret
hemställde därför, att i karantänsinrättningens stat för år 1908 karan-
tänsdrängarnas arfvoden måtte upptagas till 70 kronor, samt att till
underhållskostnader jämte andra tillfälliga utgifter måtte anvisas ett
belopp af högst 3,750 kronor.
Tillika påpekade statskontoret, att om drängarnas aflöning ansåges
böra från och med år 1909 ytterligare höjas, framställning borde göras
hos Riksdagen om anslagets ökning, hvilket ock syntes blifva nödigt
i den mån de två drängar, som nu ej hade ålderstillägg, hunne in¬
tjäna dylika.
Vid fastställande den 13 december 1907 af stat för karantänsin-
rättningen för år 1908 har Eders Kungl. Magt följt den af statskontoret
gjorda hemställan.
Staten för år 1908 upptager alltså följande summor:
En karantänsläkare .............,.......................................................
En karantänsmästare ..................................................................
Till sekreterar- och revisorsgöromål...............................................
Fyra karantänsdrängar, arfvode efter 70 kronor i månaden
till dem hvar............................................................. 3,360:_
Två karantänsdrängar, hvardera två ålderstillägg
å tillsammans 10 kronor i månaden .................. 240: —
4,700
3,200
500
Till parkens och öfriga planteringars underhåll m. m........
Underhållskostnader jämte andra tillfälliga utgifter högst.
3,600
100
3,750
Summa kronor 15,850
I sammanhang med statens fastställande medgaf därjämte Eders
Kungl. Maj:t, att karantänsdräng må för egen del samt för hos honom
boende hustru och oförsörjda barn erhålla kostnadsfri läkarvård af karan-
tänsläkaren; och föreskrefs tillika, att, därest karantänsdräng af sjuk¬
dom hindras att utöfver en månad sin tjänst förrätta, han är skyldig
att afstå halfva arfvodet för öfver skjutande tiden, i fall så påfordras.
Ueparte-
mentschefens
yttrande.
Såsom Eders Kung]. Maj:t behagade finna, är det anslag, som fin-
anvisadt för karantänsinrättningen å Känsö, nu till fullo dispone-
97
Sjätte lmfvucltiteln.
radt. Emellertid synes mig skäligt, att arfvodet till do fyra karantäns- [12.]
drängarna liöjes från det lör år 1908 bestämda beloppet af 70 kronor
till 80 kronor i månaden med bibehållen rätt till ålderstillägg af 5
kronor i månaden efter fem respektive tio års väl vitsordad tjänstgö¬
ring. För sådant ändamål kräfves en förhöjning i anslaget af 480
kronor.
Samtidigt synes mig anslaget böra ökas för att i sinom tid bereda
de båda karantänsdrängar, som för närvarande icke åtnjuta ålderstill-
lägg, sådant tillägg. Härför är ett belopp af 240 kronor erforderligt.
Slutligen synes mig det belopp, 3,750 kronor, som för närvarande
står till förfogande för underhållskostnader och tillfälliga utgifter, vara
väl knappt beräknadt, hvarför ytterligare kräfves ett belopp af 250
kronor.
I rundt tal skulle således en förhöjning å 1,000 kronor af ifråga¬
varande anslag vara af behofvet påkallad; och hemställer jag i under¬
dånighet, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att höja det till karantänsinrättningen å Känsö nu utgående för¬
slagsanslaget, högst 15,850 kronor, med 1,000 kronor till högst 16,850
kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
Beträffande öfriga ordinarie anslag, som för innevarande år finnas
å sjätte hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå någon annan
ändring, än att förslagsanslaget till
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
för jämnande af hufvudtitelns slutsumma ökas
från 425,832 kronor till 425,869 kronor.
Arbetarförsäkringen.
med 37 kronor eller
[13.]
Skrif-
materialier
och expenser
ved m. m.
Uti skrifvelse den 1 juni 1907 har Riksdagen anmält, att Riks- [14.]
dagen, med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, medgifvit,
att Kungl. Maj;t, må äga för år 1908 använda de till underlättande af åt- kassör m. m.
gärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande af¬
sätta belopp, i mån af behof,
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft.
13
98
Sjätte lmfvudtiteln.
dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under villkor:
l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande myndighet regi¬
strerad i enlighet med lagen om sjukkassor;
2:o) att sjukkassan skall under föregående år haft egna inkomster,
uppgående till minst lika mycket som det begärda förvaltningsbidragets
belopp; samt
3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till
det antal afgiftspliktiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående
år städse haft,
med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och med 100,
med 1 krona för hvarje medlem därutöfver till och med 300,
med 50 öre för hvarje medlem därutöfver till och med 2,G00, samt
med 25 öre för hvarje medlem därutöfver,
dels och till utarbetande och offentliggörande genom kommerskollegii
afdelning för arbetsstatistik af statistiska årsredogörelser ej mindre för
sjukkasseväsendet i riket än äfven för olycksfall i arbetet.
Enligt Riksdagens särskilda medgifvanden från och med år 1892
hafva till förvaltningsbidrag åt sjukkassor samt till utarbetande och
offentliggörande af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket, hvartill
för år 1905 kommit årsredogörelse jämväl för olycksfall i arbetet, an-
vändts erforderliga belopp af de medel, som 1890—1894 årens Riks¬
dagar med 100,000 kronor årligen afsatt till underlättande af åtgärder
för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande.
För hvart och ett af åren 1899—1904 har Riksdagen för ända¬
målet afsatt 250,000 kronor, för år 1905 350,000 kronor samt för
hvart och ett af åren 1906 —1908 500,000 kronor. Enligt af statskon¬
toret lämnad uppgift hafva de under december 1906 och januari-
november 1907 afförda utgifter å anslaget uppgått till 460,645 kronor
7 öre. Då härtill lägges den af statskontoret under rubrik »förskott»
redovisade bristen i anslaget, som uppkommit under föregående år och
som vid 1906 års slut utgjorde 10,305 kronor 5 öre, befinnes samma
utgifter å anslaget för tiden december 1906—november 1907 utgöra
470,950 kronor 12 öre.
Såsom uti den till nästlidet års Riksdag i ämnet afiåtna propositio¬
nen omnämndes, bär ett förslag till lag angående sjukkassor blifvit
uppgjord t inom civildepartementet. Sedan Kungl. Maj:t den 8 mars 1907
fattat beslut om inhämtande af högsta domstolens utlåtande öfver lag¬
förslaget, har domstolen den 6 sistlidne september afgifvit sitt utlå¬
tande, därvid dess flesta ledamöter på anförda skäl förklarat sig anse
förslaget icke vara af beskaffenhet att böra läggas till grund för pro-
99
Sjätte liufvudtltelii.
position till Riksdagen. Med anledning häraf har statsiadet och chefen
för civildepartementet, efter erhållet nådigt bemyndigande, den 29 no¬
vember 1907 uppdragit åt tre personer att i egenskap af sakkunniga
biträda inom departementet vid uppgörande, af nytt förslag till lag
angående sjukkassor. Någon framställning i ämnot till innevarande
års Riksdag torde icke kunna medhinnas. Statsbidraget till sjukkassor
lärer följaktligen under år 1909 böra utgå efter nu gällande grunder.
Hvad beträffar det belopp, som bör under år 1909 af sättas, till
underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjuk¬
kassors bildande, synes detta lämpligen böra i öfverensstämmelse med
hvad under de senare åren varit fallet bestämmas till 500,000 kronor.
Härom lärer, enligt hvad jag inhämtat, chefen för finansdepartementet
komma att föreslå framställning till Riksdagen.
Under hänvisning till hvad jag sålunda anfört, hemställer jag
alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva
att Kungl. Maj:t må äga för år 1909 använda de till. underlät¬
tande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande afsätta belopp i mån af behof dels till förvaltningsbidrag åt
sjukkassor under enahanda villkor, som i Riksdagens skrifvelse den 1
juni 1907 (n:r 235) äro angifna, dels ock till utarbetande och offent¬
liggörande genom kommerskollegii afdelning för ai’betsstati stik af sta¬
tistiska årsredogörelser för såväl sjukkasseväsendet i riket som olycks¬
fall i arbetet.
Vidare anförde departementschefen:
Sjätte hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå för
' 1908 till ........................................................................ kronor 36,460,795: —
Vid bifall till de af mig framställda förslag
dels till höjning i anslagen:
till statsråden utan departe¬
ment ..............................med kronor 9,000: —
» civildepartementets af¬
delning af Kungl. Maj :ts
kansli.............................. » » 18,000:
» öfverståthållarämbetet... » » 8,600:__
Transport kronor 35,600: — kronor 36,460,795:
[14.]
100
Sjätte hufvudtiteln.
Transport kronor
till landstaterna i länen med b
b postverket.............. » »
b telegrafverket......... » »
b medicinalstyrelsen
med dithörande
stater.................... » b
B karantänsinrättnin-
gen på Känsö...... B b
b skrifmaterialier och
expenser, ved m.m. b b
35,600: — kronor 36,460,795: —
1,032,300: —
1,916,000: —
1,097,000: —
49,400: —
1,000: —
37: —
4,131,337: —
dels och till minskning
i anslaget:
till vaccinationens be¬
främjande ............ med kronor 7,300: —
Summa kronor 4,124,037: —
skulle alltså de ordinarie anslagen höjas med...... kronor 4,124,037: —
eller till............................................................................. kronor 40,584,832: —
Sjätte hufvudtiteln.
101
Extra anslag.
I fråga om anslag på extra stat, som kunde erfordras, anförde de¬
partementschefen beträffande
Civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
Då det anslag till belopp af 3,000 kronor, som Riksdagen för åren
1904—1908 på extra stat beviljat till biträde inom civildepartementet
vid beredning af ärenden rörande försäkringsväsendet, till olörminskadt
belopp är behöflig! jämväl för år 1909, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att till biträde inom civildepartementet vid beredning af ärenden rö¬
rande försäkringsväsendet för år 1909 på extra stat anvisa till Kungl.
Maj:ts förfogande ett belopp af 3,000 kronor.
Såsom godtgörelse till en särskild föredragande inom civildeparte¬
mentet af ärenden rörande elektriska anläggningar äfvensom vissa
andra mål, efter därom af departementschefen meddelad bestämmelse,
har Riksdagen på extra stat för år 1907 till Kungl. Maj:ts förfogande
anvisat ett belopp af 5,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta
af detta belopp förskottsvis under år 1906 af tillgängliga medel utan¬
ordna 2,500 kronor. Sedermera har Riksdagen för enahanda ändamål
beviljat för år 1908 ett belopp af 2,500 kronor.
De mål och ärenden, som sålunda anförtrotts åt särskild föredra¬
gande och hvilka handläggas å departementets s. k. femte byrå, äro,
förutom ärenden rörande elektriska anläggningar, mål rörande allmänna
arbeten, Trollhätte kanal- och vattenverk, järnvägstaxor, bolagsordnin¬
gar för järnvägsaktiebolag samt kammarrättens revisionsanmärkningar
mot järnvägsstyrelsen. Därjämte behandlas å denna byrå åtskilliga
ärenden rörande regeringen, förordnanden inom departementet m. in.
Ifrågavarande ärenden, af hvilka en del äro synnerligen tidsödande,
hafva, såsom för öfrigt arbetet inom departementet i dess helhet, visat
tendens till ständig ökning, i hvilket hänseende jag ber att få nämna,
att under det ärendena år 1904, då en provisorisk anordning i fråga
om föredragningen ägt rum, uppgingo till 305, deras antal stigit år
[15-J
Biträde inom
civildeparte¬
mentet vid
beredning af
ärenden rö¬
rande för¬
säkrings¬
väsendet.
[16.]
Särskild
föredragande
för mål röran¬
de elektriska
anläggningar
m. fl.
102
Sjätte hufvudtiteln.
[16.] 1905 till 350, år 1906 till 384 och år 1907 till 413. I dessa siffror
äro dock ej inräknade omförmälda ärenden rörande regeringen m. m.
Det arbete, som kräfves af den särskilde föredraganden, är numera
också fullt jämförligt med eu byråchefs. Det synes mig därför, som skulle
dén härför bestämda särskilda godtgörelsen vara väl ringa, och en ökning
i det årliga anslaget af 500 kronor torde få anses vara väl motiverad.
Därest Eders Kungl. Majrt och Riksdagen skulle komma att för
innevarande år bevilja ett extra lönetillägg för åtskilliga ämbets- och
tjänstemän, synes billigt, att ifrågavarande föredragande jämväl beredes
förbättring i sina aflöningsförmåner för år 1908.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att såsom godtgörelse till en särskild föredragande inom civildeparte¬
mentet af ärenden rörande elektriska anläggningar äfvensom vissa andra
mål, efter därom af departementschefen meddelad bestämmelse, på extra
stat för år 1909 till Kungl. Maj:ts förfogande anvisa ett belopp af
3,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta af detta belopp för¬
skottsvis under år 1908 af tillgängliga medel utanordna 500 kronor.
j Den förstärkning af departementets arbetskrafter, som erhållits
Särskild genom omförmälde särskilde föredragande, synes mig emellertid icke
föredragande vara tillräcklig för att lätta den alltjämt ökade arbetsbördan och minska
för Tissa mai. propg (jen stegrade arbetsprodukten, växande balansen.
För att åskådliggöra, huru ärendenas antal oafbrutet vuxit, tillåter
jag mig hänvisa till följande tablå.
p
År.
|
Från föregå¬
ende år ba¬
lanserade
mål.
|
Nya under
året inkomna
mål.
|
Afgjorda mål.
|
Till annat
departement
eller myndig¬
het öfverläm-
nade mål.
|
1901....................
|
517
|
1,881
|
1,749
|
81
|
1902....................
|
568
|
1,957
|
1,802
|
73
|
1903....................
|
650
|
2.160
|
1,963
|
62
|
1904....................
|
785
|
2,512
|
2,445
|
49
|
1905....................
|
803
|
2,681
|
2,562
|
47
|
1906....................
|
875
|
2,801
|
2.699
|
73
|
1907....................
|
904
|
3,027
|
2,783
|
71
|
1908....................
|
1,077
|
—
|
—
|
—
|
103
Sjiitte hufvudtiteln.
Som man finner, har till följd af den alltjämt fortgående ökningen
i inkommande målens antal balansen sakta stigit, och det oaktadt en
med hvarje år stegrad arbetsprodukt afvunnits departementets ämbets-
och tjänstemän.
De till departementet hörande ärenden äro för närvarande för¬
delade på fem byråer, af hvilka fyra förestås af ordinarie byråchefer och
den femte, såsom nämnts, af eu extra föredragande.
Af dessa byråer handlägger den första ärenden angående lands¬
staten och kommunallagarnas tillämpning, den andra frågor rörande
städerna, post och telegraf, den tredje ärenden angående hälsovård,
sociala frågor, lappar, riksgränsen m. m., hvarjämte uppsättningen och
expedieringen af vissa ärenden rörande försäkringsväsendet åligga denna
byrå. Å fjärde byrån handläggas flertalet järnvägsärenden. För de
mål och ärenden, som behandlas å femte byrån, har jag förut redogjort.
Ärendenas fördelning å de olika byråerna under åren 1901 —1907
framgår af följande tablå:
|
Inkomna mål.
|
|
1901
|
1902
|
1903
|
1904
|
1905
|
1906
|
1907
|
Första bvrån..................
|
391
|
432
|
422
|
471
|
492
|
542
|
538
|
Andra » .................
|
397
|
416
|
550
|
382
|
405
|
463
|
594
|
Tredje » ..................
|
461
|
392
|
467
|
640
|
648
|
503
|
520
|
Fjärde » ..................
|
555
|
597
|
693
|
668
|
653
|
684
|
801
|
Femte » .................
|
41
|
36
|
25
|
305
|
350
|
384
|
413
|
Summa
|
1,845
|
1,873
|
2,157
|
2,466
|
2,548
|
2,576
|
2,866
|
Anledningen därtill, att summan af de i förestående tablå upp¬
tagna, till byråerna för hvarje år inkomna målen understiger antalet
af de under samma år till departementet inkomna målen, är den, att
åtskilliga ärenden, som icke kräfva vidlyftigare beredning utan omedel¬
bart afgöras, icke antecknas i de respektive byråernas rotlar, samt att
vissa mål, som i registratorns diarium uppförts under olika nummer, i
byråns rotel sammanföras till ett mål.
Ökningen i inkommande mål fördelar sig, såsom Eders Kungl.
Maj:t behagade finna, tämligen jämnt på de olika byråerna, utom be¬
träffande tredje byrån, där man konstaterar en minskning, beroende
därpå, att en del mål år 1906 öfverflyttats till femte byrån.
[17.]
104
Sjätte hufvudtiteln.
[17.] Till följd af den betydliga ökningen i antalet inkomna mål, kar
under senaste åren balansen alltjämt vuxit, dock icke i förhållande till
stegringen i de inkommande målens antal. Detta torde vara att till¬
skrifva dels det verkligen intensiva arbete, som i departementet be-
drifvits, och dels införandet af förenklade arbetsmetoder, särskild! i
fråga om skrifsätt och expediering. Därjämte har anlitats den ut¬
vägen, att under ett par månader af sistlidet år en kanslisekreterare
förordnats att bereda och föredraga åtskilliga mål, hvilka utgallrats
från de byråer, där balansen visat sig vara i stigande. Och vidare
hafva gång efter annan amanuenser, som ansetts därtill kvalificerade,
fått under expeditionschefens direkta tillsyn föredraga ärenden, hvilka
blifvit af dem beredda.
Emellertid kvarstår det förhållande, att balansen fortfarande är
jämförelsevis stor, så mycket mera beklagligt, som de på civildeparte¬
mentets föredragning beroende ärenden i allmänhet äro af den be¬
skaffenhet, att de kräfva snabbt afgörande. Någon minskning i till¬
strömningen af nya mål torde icke heller vara att förvänta. Snarare
torde man kunna motse en fortsatt ökning.
Att för balansens afarbetande utkräfva mera arbete af departe¬
mentets nuvarande föredragande torde icke kunna ifrågasättas, då
deras dagliga arbetstid, enligt hvad jag har mig bekant, i allmänhet
icke understiger åtta timmar. Jag anser därför lämpligast, att åtgärder
vidtagas för att bereda möjlighet att för ändamålet förordna ytterligare
en extra föredragande.
Denne synes lämpligen kunna anförtros att bereda och föredraga
besvärsmål, tillhörande andra, tredje, fjärde och femte byråerna, jämte
en del från första byrån, samt en del andra ärenden från byråer, där
balansen är jämförelsevis stor.
Den särskilda ersättning, som borde utgå till omförmälde före¬
dragande, synes böra bestämmas till enahanda belopp som för extra
föredraganden af elektriska med flera ärenden, eller 3,000 kronor.
önskvärdheten att den ifrågasatta anordningen kan tillämpas redan
i år betingar, att anslag därför under innevarande år varder tillgängligt.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att såsom godtgörelse till ytterligare en särskild föredragande inom
civildepartementet på extra stat för år 1909 till Kungl. Maj:ts förfogande
anvisa ett belopp af 6,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta
af detta belopp förskottsvis under år 1908 af tillgängliga medel utan¬
ordna 3,000 kronor.
Sjätte liufvudtiteln.
105
Öfverståthållarämbetet.
Uti underdånig- skrifvelse den 28 november 1907 har öfverståt¬
hållarämbetet gjort framställning om anslag till utgifvande af publika¬
tionerna »Polisunderrättelser» och »Meddelanden angående automobiltrafik».
Beträffande sistnämnda publikation tillåter jag mig till en början
erinra, att enligt 37 § i nådiga förordningen om automobiltrafik af den
21 september 1906 hvarje beslut eller åtgärd af Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande enligt 5 § 4 mom. eller 7 § skall för rikets polismyn¬
digheter kungöras, på sätt särskildt förordnas.
Med anledning häraf förordnade Kungl. Maj:t, att detta kungörande
skulle ske genom en särskild publikation, benämnd »Meddelanden an¬
gående automobiltrafik», hvilken skulle utgifvas af redaktionen för den
under öfverståthållarämbetets inseende utkommande tidningen »Polis¬
underrättelser» samt i sammanhang med denna tidning till vederbörande
utsändas.
Genom nådigt bref den 17 maj 1907 har Kungl. Maj:t därefter,
på framställning af öfverståthållarämbetet, till bestridande af kostna¬
derna för utgifvande under år 1907 af »Meddelanden angående automo¬
biltrafik» ställt till öfverståthållarämbetets förfogande ett belopp af
högst 7,690 kronor.
Uti sin förenämnda skrifvelse har öfverståthållarämbetet anfört
följande.
Den 3 juli 1907 utgafs det första numret af »Meddelanden angå¬
ende automobiltrafik».
Dessförinnan hade öfverståthållarämbetet, för att kunna försäkra
sig om lämplig och i närheten af polisverket belägen lokal för redak¬
tionsbestyren, med Stockholms stad träffat öfverenskommelse att mot
en årlig afgift af 800 kronor förhyra en lägenhet i huset n:r 3 vid
Myntgatan, hvarest sålunda publikationens redaktion är inhyst och dit
likaledes öfverflyttats redaktionen af tidningen »Polisunderrättelser»,
sedan lokal icke längre kunde upplåtas åt denna i de polisverket till¬
hörande lägenheter.
Vid bedömande af storleken utaf det anslag, som kunde blifva
erforderligt för utgifvande under år 1907 af »Meddelanden angående
automobiltrafik» hade öfverståthållarämbetet ej annan ledning än de
från landsorten inhämtade upplysningar och den erfarenhet, som vid
den tiden vunnits om automobiltrafiken i hufvudstaden. Under den tid,
publikationen utkommit, har det emellertid visat sig, att meddelandena
Bill. till Rilesd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 14
[18.]
Utgifvande
af »Polisun
derrattelser»
och »Medde¬
landen ang.
automobil¬
trafik».
106
Sjätte hufrudtiteln.
[18.] från landsorten äro vida sparsammare än man antagit och att den
öfvervägande delen af notiser berört hufvudstaden, hvarför publikatio¬
nen ej behöft utkomma så ofta man från början antagit. I följd häraf
kan med säkerhet förutses, att det förslagsanslag, som under år 1907
varit ställdt till öfverståthållarämbetets förfogande, icke på långt när
kommer att användas, samt att anslagen för de närmaste åren kunna
sättas betydligt lägre, än hvad som för år 1907 föreslagits.
Vid bestämmande af anslaget för år 1909 borde äfven tagas i öfver¬
vägande, på sätt öfverståthållarämbetet i sin underdåniga skrifvelse
den 21 december 1906 omförmält, huruvida icke kostnaderna för de
numera gemensamma redaktionslokalerna borde fördelas å de olika an¬
slagen för »Polisunderrättelser» och »Meddelanden angående automobil-
trafik», hvilket öfverståthållarämbetet för sin del nu ville föreslå. Där¬
emot torde en sådan fördelning icke lämpligen kunna vidtagas redan
år 1908, vid det förhållande att anslaget till tidningen »Polisunderrät¬
telser» redan blifvit för detta år af Kung! Maj:t och Riksdagen till sin
summa bestämd.
Med anledning häraf har öfverståthållarämbetet beräknat kost¬
naderna för utgifvande af »Meddelanden angående automobiltrafik» un¬
der de närmaste två åren på följande sätt:
År 1908.
kostnad för tryckning.......................................................................... 1,100: —
redaktionskostnader.............................................. 500: —
hyra för redaktionslokal...................................................................... 800: —
kostnad för ljus och ved..................................................................... 350: —
» » renhållning, uppassning med mera........................... 200: —
inventariers inköp och underhåll ..................................................... 100: —
oförutsedda utgifter ............................................................................ 250: —
Summa kronor 3,300: —
År 1909.
kostnad för tryckning ......................................................................... 1,100: ,—
redaktionskostnader................................................................................. 500: —
andel i hyra för redaktionslokal....................................................... 300: —
» » kostnad för ljus och ved...................................................... 150: —
» » » » renhållning och uppassning med mera ... 80: —
inventariers inköp och underhåll...................................................... 100: —
oförutsedda utgifter................................................................................ 250: —
Summa kronor 2,480: —
107
Sjätte hufvudtitelu.
Beträff ande anslaget till utgifvande af »Polisunderrättelser» ber jäg¬
ta nämna, att detta anslag, som först beviljades af 1877 års Riksdag
med ett belopp af 6,000 kronor och därefter redan af 1878 års Riks¬
dag höjdes till 10,000 kronor, blef af 1885 års Riksdag, i sammanhang
med antagandet af lagen angående lösdrifvares behandling, utfärdad
den 12 juni 1885, ökadt till 15,000 kronor och förhöjdes ytterligare
vid 1902 års Riksdag till 17,000 kronor.
Sedan öfverståthållarämbetet gjort framställning om ökadt anslag
med 3,000 kronor för år 1907 och med 4,000 kronor för år 1908,
föreslog Kungl. Maj:t, som ansåg en ökning af 2,000 kronor för år
vara tillräcklig, 1907 års Riksdag att till fortsatt utgifvande af tidnin¬
gen »PolisunderrättelserD på extra stat för år 1908 anvisa 21,000 kro¬
nor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under år 1907 af
tillgängliga medel anvisa ett belopp af 2,000 kronor.
Denna framställning blef af Riksdagen bifallen.
Det för år 1908 erforderliga anslaget beräknades således till 19,000
kronor.
Uti sin förenämnda skrifvelse har emellertid öfverståthållarämbetet
utgått från den uppfattningen, att anslaget för år 1908 skulle utgöra
21,000 kronor, och anför, att detta anslag under alla förhållanden är
nödvändigt för år 1909. Därest Kungl. Maj:t skulle anse, att en del af
de för »Polisunderrättelser» och »Meddelanden angående automobiltrafik»
gemensamma utgifter böra uppföras å anslaget till den förra publika¬
tionen, måste emellertid, anför öfverståthållarämbetet vidare, en för¬
höjning af anslaget göras med följande med afseende å förhållandena
under år 1909 beräknade belopp:
andel i hyra....................................................'•..............................
» » kostnad för ljus och ved...........................................
d y> » » renhållning och uppassning m. m.
inköp och underhåll af inventarier.........................................
oförutsedda utgifter............................................
500
200
120
150
250
Summa kronor 1,220
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har öfverståthållaräm¬
betet i underdånighet hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
dels till bestridande af kostnaden för fortsatt utgifvande under år
1908 af publikationen »Meddelanden angående automobiltrafik» ställa till
öfverståthållarämbetets förfogande ett belopp af 3,300 kronor,
dels ock till Riksdagen aflåta proposition om beviljande af anslag
för fortsatt utgifvande under år 1909 af publikationerna »Polisunder-
[18.]
Departements¬
chefens
yttrande.
108 Sjätte liufvudtiteln.
rättelser» och »Meddelanden angående automobiltrafik» med för den förra
22,220 kronor och för den senare 2,480 kronor.
Hvad angår det för utgifvande af »Meddelanden angående automo¬
biltrafik» under år 1908 erforderliga beloppet, synes öfverståthållaräm-
betet lämpligen böra erhålla bemyndigande att använda öfverskottet
å det anslag, som till ändamålet för år 1907 ställts till dess förfogande,
och skall jag därom tillåta mig göra särskild framställning.
Hå såväl »Polisunderrättelser» som »Meddelanden angående automo¬
biltrafik» utgifvas af samma redaktion, synes mig lämpligast, att kost¬
naderna för båda publikationerna beräknas i ett sammanhang. Jag ut¬
går sålunda från de för utgifvande af »Meddelanden angående automobil¬
trafik» under år 1908 beräknade kostnaderna, 3,300 kronor, mot hvilka
jag icke funnit någon anledning till erinran, och hvilka torde kunna
läggas till grund för 1909 års anslagsbehof.
Det nu utgående anslaget till »Polisunderrättelser», 19,000 kronor,
skulle sålunda till följd af den nya publikationens tillkomst behöfva ökas
med 3,300 kronor.
Emellertid anser öfverståthållarämbetet anslaget till »Polisunder¬
rättelser» vara otillräckligt. Öfverståthållarämbetet har meddelat, att
den till siffran ännu ej fullt kända kostnaden för tidningens utgifvande
under år 1907 visserligen icke kommer att öfverstiga det belopp, 19,000
kronor, som för ändamålet finnes att tillgå, men att detta endast kunnat
ske på bekostnad af innehållet, i det man icke i den utsträckning, som
vore önsklig, kunnat återgifva de moderna identifieringsuppgifterna
medelst dubbelfotografier, antropometriska mätningar och fingeraftrvck
(dactyloscopi).
Vidare har meddelats mig, att priset å klichéer, hvilkas antal
ständigt behöfver ökas, från och med år 1908 höjts med 17 procent, samt
att arbetsaftalen med sättare och tryckeriarbetare utgå med år 1908,
hvarefter en afsevärd prisstegring kan motses.
Sålunda anförda omständigheter synas mig betinga en ökning i an¬
slaget. Det verkliga behofvet af sådan ökning kan visserligen icke
till siffran bestämmas, men gifvet är att, i den mån anslaget blir större,
kan också tidningens innehåll blifva af ökadt värde för det ändamål,
den är afsedd att fylla.
Med hänsyn till hvad sålunda anförts, finner jag mig böra tillstyrka
ett anslag för ifrågavarande båda publikationers utgifvande af i jämnadt
tal 24,000 kronor, hvarigenom det för »Polisunderrättelser» tillgängliga
beloppet skulle komma att ökas med 1,700 kronor.
Sjätte hufvudtiteln. 109
Jag får alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kung! Maj:t [18.]
behagade föreslå Riksdagen
att till utgifvande af tidningarna »Polisunderrättelsen och 3>Meddelan¬
den angående automobiltrafik» på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp
af 24,000 kronor.
Landsstaterna i länen.
För innevarande år har Riksdagen på extra stat anvisat dels ett [19.]
anslag af 110,000 kronor att användas till aflöning och underhåll af Poiisbevak-
särskild polisstyrka på landet, där sådan kunde af förhållandena påkallas, mngPä'landet
dels ock ett anslag af 25,000 kronor att användas till åtgärder för gröfre
brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande och gripande, där¬
vid Riksdagen medgifvit, att reservationer å det förra anslaget jämväl
finge användas för det med det senare anslaget afsedda ändamål, när
sådant funnes behöfligt.
På sätt jag förut anmält, är min afsikt att inom en nära fram¬
tid framlägga förslag till reglering af löneförhållandena m. m. vid
landsstaten. I sammanhang därmed ärnar jag förelägga Eders Kungl.
Maj:t förslag, afseende anordningar för förbättrad polisbevakning å lands¬
bygden, ett förslag hvars genomförande beräknats kräfva en årlig kostnad
åt förslagsvis 450,000 kronor. Vid bifall till en sådan framställning
skulle här ofvan nämnda, å extra stat hittills anvisade båda anslag å
tillsammans 135,000 kronor komma att ur riksstaten utgå.
Jag hemställer därför i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen
att, i afvaktan på den nådiga proposition angående reglering af
löneförhållandena m. in. vid landsstaten, som Kungl. Maj:t må komma
att till Riksdagen aflåta, för polisbevakning på landet beräkna å extra
stat för år 1909 ett förslagsanslag å 450,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstaten.
I den för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gällande stat upptages [20.]
till »vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän, rit- och Förstärkning
skrifbiträde» ett belopp af 17,000 kronor. krafterna hos
Med anledning af en till 1906 års Riksdag af Kungl.1 Maj J väg- och
gjord framställning om höjning af nämnda anslag beviljade Riksdagen jJasstyrJisen.
till förstärkning af arbetskrafterna hos styrelsen på extra stat för år
1907 ett belopp af 7,600 kronor.
Sedermera anhöll väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i underdånig
skrifvelse den 15 oktober 1906, efter en utredning om den alltjämt
ökade arbetsbördan hos styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte till nämnda
no
Sjätte hufyudtiteln.
[20.] ändamål för år 1908 på extra stat äska ett till 15,400 kronor för-
höjdt anslag.
När min företrädare i ämbetet i sammanhang med frågan om reg¬
lerandet af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel för år 1908
anmälde väg- och vattenbyggnadsstyrelsens nyssnämnda skrifvelse, hem¬
ställde han, att det af styrelsen begärda extra anslaget måtte begränsas
till ett belopp af 13,000 kronor; och blef denna hemställan af Kungl.
Maj:t bifallen.
Beträffande detta anslagskraf anförde Riksdagen i sin skrifvelse
den 31 maj 1907 angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjätte hufvudtitel, att Riksdagen af hvad i ärendet förekommit ansett
ådagalagdt, att en förstärkning af väg- och vattenbyggnadsstyrel¬
sens arbetskrafter vore af behofvet påkallad, om än Riksdagen icke
kunnat finna, att den af styrelsen såsom skäl för dess framställning i
ämnet bland annat anförda omständighet, att arbetet med kontrollen å
enskilda järnvägars rullande materiel väsentligt ökats genom de i nådiga
kungörelsen den 31 december 1904 meddelade bestämmelser, borde till¬
mätas någon större betydelse, då ju styrelsen för detta ändamål hade
till sitt förfogande ett under de senare åren på extra stat årligen an-
visadt anslag af 5,000 kronor. Riksdagen uttalade vidare sin förväntan,
att genom den af Kungl. Maj:t verkställda nedsättningen i det af
styrelsen äskade beloppet det synnerligen viktiga arbetet med gransk¬
ning af utdiknings- och vägplaner icke måtte blifva eftersatt.
Under uttalande häraf anmälde Riksdagen i ofvan åberopade skrif¬
velse, att Riksdagen, med bifall till den af Kungl. Maj:t gjorda
framställning, till förstärkning af arbetskrafterna hos styrelsen på extra
stat för år 1908 beviljat ett anslag af 13,000 kronor.
Uti underdånig skrifvelse den 19 oktober 1907 har väg- och vatten¬
byggnadsstyrelsen gjort framställning om höjning af berörda anslag för
år 1909.
Styrelsen meddelar därvid, att antalet till styrelsen inkomna mål
och ärenden under år 1906 vuxit till 4,075; och anför styrelsen vidare.
Någon anledning att antaga, att antalet ärenden hos styrelsen skulle
nedgå, funnes så mycket mindre som 1907 års Riksdag höjt anslaget till
norrländska afdikningsföretag från 500,000 kronor till 700,000 kronor, och
anspråken å bidrag från detta anslag ständigt ökades, hvilket fram-
ginge af det förhållande att, under det antalet afdikningsföretag, för
hvilka bidrag från anslaget den 15 oktober 1906 vore sökta och be¬
roende på handläggning hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och landt-
bruksstyrelsen, uppgått till 397, betingande ett anslagsbelopp af 2,093,700
in
Sjätte liufvudtiteln.
kronor, den 1 oktober 1907 antalet inneliggande ansökningar varit 474, [20.]
afseende en anslagssumma af 2,075,100 kronor.
Att ett så stort antal planer för afdikningsföretag kräfde ytterligare
arbetskraft för planernas granskning, syntes vara påtagligt.
Jämväl anslaget till bidrag för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar hade vid
1907 års Riksdag blifvit höjdt med 250,000 kronor, och för den gransk¬
ning af vägplaner, som däraf blefve en följd, erfordrades jämväl ingenjörs-
biträde inom styrelsen.
Arbetet å styrelsens järnvägsafdelning hade äfven under år 1906
visat eu afsevärd stegring, i det antalet inkomna ärenden uppgått till
1,594 och afgångna skrifvelser till 1,490 emot respektive 1,416 och
1,295 under år 1905. Förberörda ökning af antalet inkomna ärenden
hade ägt rum, oaktadt ärenden angående elektriska starkströmsanlägg-
ningar numera ej längre såsom under närmast föregående år remitte¬
rades till styrelsen för afgifvande af utlåtande. Jämväl under år 1907
hade ökning förmärkts särskildt i fråga om antalet koncessionsansök-
ningar för enskilda järnvägsanläggningar, hvilka ärendens omfattande
natur kräfde ökadt arbete. Antalet af de för styrelsens handläggning
remitterade, ännu ej slutbehandlade koncessionsansökningar uppginge
den 19 oktober 1907 till 41.
I anledning af Riksdagens här ofvan anförda uttalande om betydel¬
sen af tillökningen i ärenden angående enskilda järnvägars rullande
materiel ville styrelsen i underdånighet framhålla, att den maskin¬
ingenjör, som vore anställd för utförande af kontrollen å samma materiel,
vore 'hufvudsakligen upptagen af resor och arbeten utom styrelsen i och
för besiktning och kontroll af den rullande materielens underhåll, hvadan
han icke i nämnvärd mån kunde å tjänsterummet stå till järnvägs-
afdelningens förfogande för handläggning i öfrigt af förekommande
frågor. Ärendena angående den rullande materielen ökades emellertid
oafbrutet, och vore dessa ärenden tillika i regel af natur, att de borde
skyndsammast handläggas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har styrelsen i under¬
dånighet hemställt, det Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska en
förhöjning i extra anslaget till förstärkning af arbetskrafterna hos väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen för år 1909 med 2,400 kronor eller från
13,000 kronor till 15,400 kronor.
Den på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hvilande arbetsbördan Departements-
har år från år alltmer ökats. I detta hänseende ber jag få nämna, y°*r°af*”3e
112
Sjätte hufvudtiteln.
att antalet till styrelsen inkomna mål och ärenden under nedan nämnda
år utgjort följande:
1900........................
|
..................... 2,603
|
1904 .......................
|
.................... 3,341
|
1905........................
|
.................... 3,826
|
1906........................
|
.................... 4,075
|
1907........................
|
..................... 4,285
|
Denna ständigt växande ström af inkommande mål har föranledt,
att antalet oafgjorda mål också med hvarje år stigit oaktadt den ökning
i arbetskrafter, styrelsen erhållit. Detta åskådliggöres närmare af föl¬
jande tablå:
|
Den Bl december 1904
|
Den 31 december 1905
|
Den 3
|
1 december 1906
|
|
däraf inkomna
|
|
däraf inkomna
|
summa
|
däraf inkomna
|
|
före 1904
|
år 1904
|
|
före 1905
|
är 1905
|
före 1906
|
år 1906
|
Järnvägsafdelningen ...
|
99
|
25
|
74
|
150
|
29
|
121
|
125
|
28
|
97
|
Tekniska afdelningen ..
|
493
|
159
|
334
|
569
|
229
|
340
|
716
|
296
|
420
|
Administrativa »
|
92
|
2
|
90
|
51
|
1
|
50
|
65
|
1
|
64
|
Summa
|
684
|
186
|
498
|
770
|
259
|
511
|
906
|
325
|
581
|
Den anmärkningsvärd! stora balansen å tekniska afdelningen lär
emellertid till stor del bero därpå, att en mängd ärenden rörande stats¬
understöd kunna företagas till slutbehandling först i den mån, anslags¬
medel finnas att tillgå å respektive byggnadsfonder.
Det finnes icke, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämväl
påpekat, någon anledning antaga, att antalet ärenden, som tillhöra
styrelsens handläggning, skall nedgå. Snarare torde man kunna för¬
vänta ytterligare ökning, särskildt med hänsyn till de af 1907 års Riks¬
dag beslutade höjningar af norrländska afdikningsanslaget och af väg-
anslaget.
På grund häraf och då det är af synnerlig vikt, att den redan
nu stora balansen om möjligt afarbetas, och att i allmänhet de ärenden,
som handläggas i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, blifva så snabbt
ske kan afgjorda, anser jag mig böra tillstyrka styrelsens ifrågavarande
framställning.
Sjätte hufvudtiteln. 113
Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen
att till förstärkning af arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen på extra stat för år 1909 bevilja ett anslag af 15,400 kronor.
Till undersökning af mindre hamnar och farleder äfvensom till
upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då
dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag, har Riksdagen på
extra stat beviljat för hvart och ett af åren 1894—1898 ett anslag af
5.000 kronor och för hvart och ett af åren 1899—1908 ett belopp af
10.000 kronor.
Då detta anslag fortfarande är väl behöflig!, tillstyrker jag, i an¬
slutning jämväl till hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin före-
nämnda skrifvelse hemställt, att Eders Kungl. Makt måtte föreslå Riks¬
dagen
att på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 10,000 kronor
till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande
af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten icke
äro förenade med vägföretag.
För möjliggörande af en verksam kontroll å enskilda järnvägars
rullande materiel har Riksdagen på extra stat för ett hvart af åren
1905—1908 anvisat 5,000 kronor att för ändamålet ställas till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.
Då anslag för ifrågavarande ändamål äfven för år 1909 är af be-
hofvet påkalladt, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen
att för anordnande af inspektion å enskilda järnvägars rullande
materiel på extra stat för år 1909 anvisa 5,000 kronor att för ändamålet
ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.
I statsverkspropositionen till 1907 års Riksdag föreslog Kungl.
Maj:t Riksdagen att till bidrag för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar för år 1908
anvisa 1,000,000 kronor.
I särskilda inom Riksdagen väckta motioner hemställdes emellertid,
att Riksdagen, utöfver nämnda belopp, måtte, på sätt väg- och vatten-
byggnadsstyrelsen jämväl hemställt, bevilja ytterligare ett belopp af
500.000 kronor.
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 15
[20.]
[21-]
Un dersökn ing
af mindre
hamnar m. m.
[22.]
Inspektion af
enskilda järn¬
vägars rul¬
lande materiel.
[23.]
Anläggning
af vägar m. m.
[23.]
[24.]
Bro- och
hamnbygg¬
nader m. m,
Villkor för
statsbidrag.
114 Sjätte hnfvudtiteln.
Riksdagen fann af de i ärendet förebragta utredningar framgå, att
ett högre belopp än det af Kungl. Maj:t föreslagna syntes vara be-
höfligt för tillgodoseende af alla de vägförslag, som vore beroende på
vederbörande myndigheters pröfning, och som kunde förväntas under
den närmaste framtiden blifva för sådan pröfning inlämnade. Emeller¬
tid ansåg Riksdagen, som icke fann sig kunna bevilja ett så stort
belopp som af motionärerna, i enlighet med väg- och vattenbyggnads¬
styrelsens hemställan, föreslagits, eller 1,500,000 kronor, att den före¬
slagna anslagsförhöjningen lämpligen kunde begränsas till 250,000
kronor; och fattade Riksdagen i enlighet därmed sitt beslut.
Uti sin förenämnda skrifvelse af den 19 oktober 1907 har väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, att ehuru icke ens det af styrelsen
tidigare föreslagna belopp, 1,500,000 kronor, vore tillräckligt för att
tillgodose alla anspråk å bidrag för utförande af vägföretag inom
landet, styrelsen dock med hänsyn till sistlidna års Riksdags beslut i
ämnet icke ansett sig böra nu ifrågasätta någon ytterligare ökning.
Icke heller jag finner mig böra för närvarande föreslå ökadt anslag
till ifrågavarande ändamål, utan hemställer jag i underdånighet, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omlägg¬
ning af backiga eller eljest mindre goda vägar på extra stat för år 1909
anvisa 1,250,000 kronor.
Till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre,
hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder är å innevarande
års riksstat anvisadt ett belopp af 400,000 kronor.
Uti sin förut berörda underdåniga skrifvelse den 19 oktober 1907
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt om lika stort anslag
för ändamålet jämväl för år 1909; och får äfven jag tillstyrka, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1909 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande
till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbygg¬
nader samt upprensning af åar och farleder 400,000 kronor.
De nu gällande allmänna villkoren för erhållande och tillgodo¬
njutande af ofvan under punkterna 23 och 24 omförmälda statsbidrag
samt kontrollen därå, att fastställda planer varda vid arbetenas utfö¬
rande följda, innehållas i Riksdagens skrifvelse den 31 maj 1907 (n:r 6)
och blefvo till allmänhetens kännedom meddelade genom nådig kungö-
115
Sjätto hufvudtiteln.
relse den 28 juni 1907 (svensk författningssamling’ 1907 n:r 41). Under
åberopande af hvad jag under nämnda punkter anfört, får jag hem¬
ställa, att Eders Kung). Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att bibehålla dessa villkor och bestämmelser.
Till iståndsättande och ombyggnad af Skanörs hamn har 1906 års
Riksdag beviljat ett anslag af 272,900 kronor och däraf på extra stat
för år 1907 anvisat 72,900 kronor, hvarefter af Riksdagen för år 1908
anvisats ytterligare ett belopp af 100,000 kronor.
Under erinran, att utförandet af ifrågavarande arbete är afsedt att
verkställas inom loppet af tre år, får jag, i enlighet med hvad väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, i underdånighet tillstyrka, det
täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
att af det för iståndsättande och ombyggnad af Skanörs hamn bevil¬
jade anslag å 272,900 kronor på extra stat för år 1909 anvisa åter¬
stående 100,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1907
års Riksdag för . upprensning af det s. k. Väckholmssundet beviljat ett
anslag af 250,000 kronor och däraf på extra stat för år 1908 anvisat
ett belopp af 100,000 kronor.
I sin skrifvelse den 19 oktober 1907 har väg-och vattenbyggnads¬
styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t nu måtte af Riksdagen äska ifråga¬
varande anslags återstående belopp.
I anslutning till hvad vid ärendets föredragning i statsrådet den
12 januari 1907 af dåvarande departementschefen uttalats, anser jag
emellertid anslaget lämpligen böra fördelas på tre år; och får jag
därför i underdånighet tillstyrka, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen
att af det för upprensning af det s. k. Väckholmssundet beviljade
anslag å 250,000 kronor på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp
af 75,000 kronor.
Vidare tillåter jag mig erinra, att enligt 1906 års Riksdags beslut
blifvit för år 1909 till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljadt
ett belopp af 1,500,000 kronor.
Iståndsättan¬
de och om¬
byggnad af
Skanörs hamn.
[26.]
Upprensning
af det s. k.
Yäckholms-
sundet.
[27.]
Lån till en¬
skilda järn¬
vägar.
116
Sjätte Iiufyudtiteln.
Medicinalstaten.
[28.] Den 5 december 1901 förordnade Kung!. Maj:t medicinalrådet
Personligt Johan Georg Schuldheis att från 1902 års ingång tills vidare under
ionetuiagg tiu fem vara öfverinspektor för sinnessjukvården i riket med rätt för
nair&det honom att såsom öfverinspektor åtnjuta visst arfvode jämte andra för-
G beck16"" måner men med skyldighet att frånträda de honom såsom medicinalråd
tillkommande aflöningsförmåner. I sammanhang härmed förordnades
dåvarande asylläkaren vid Uppsala asyl, medicine licentiaten Gustaf Richard
Stenbeck att tills vidare under den tid, medicinalrådet Schuldheis’ ofvan-
berörda uppdrag fortfore, bestrida dennes medicinalrådsämbete med rätt
för Stenbeck att åtnjuta samma ämbete anslagna lön och tjänstgörings-
penningar men med skyldighet att afstå honom såsom asylläkare till¬
kommande löne- och naturaförmåner.
Enligt nådigt beslut den 29 november 1906 har Kungl. Maj:t
tillsvidare på ytterligare fem år förlängt det medicinalrådet Schuldheis
gifna uppdraget att vara öfverinspektor. I sammanhang härmed förordnades
Stenbeck, som emellertid den 3 februari 1905 utnämnts till öfverläkare vid
Piteå hospital och asyl, att tills vidare fortfarande uppehålla Schuldheis’
medicinalrådsämbete; och meddelades beträffande Schuldheis’ och Sten-
becks löneförmåner motsvarande bestämmelser som den 5 december 1901.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag beviljade Riksdagen år 1907
på extra stat ett anslag för år 1908 af 1,200 kronor att under åren
1907 och 1908 med 50 kronor i månaden användas såsom personligt
lönetillägg till tillförordnade medicinalrådet Stenbeck, så länge han be-
stridde medicinalrådet Schuldheis’ ämbete.
Då enahanda lönetillägg torde böra till Stenbeck utgå jämväl under
år 1909, får jag, i anslutning till hvad medicinalstyrelsen i underdånig
skrifvelse den 30 september 1907 hemställt, i underdånighet tillstyrka,
det Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1909 bevilja ett anslag af 600 kronor att
under nämnda år med 50 kronor i månaden användas såsom personligt
lönetillägg till tillförordnade medicinalrådet Gustaf Richard Stenbeck, så
länge han bestrider medicinalrådet J. G. Schuldheis’ ämbete.
[29.] Med bifall till Kungl. Majrts därom gjorda framställning beviljade
Anställande af Riksdagen år 1907 på extra stat för år 1908 till aflönande af en extra
Vaktmästare1 vaktmästare hos medicinalstyrelsen ett anslag af 800 kronor,
hos medicinal- Uti underdånig skrifvelse den 27 september 1907 har medicinal¬
styrelsen. styrelsen, enär samma skäl, som förut af styrelsen anförts för dess
117
Sjätte hufvudtiteln.
behof af ytterligare ett vaktmästarbiträde, fortfarande gällde, hemställt, [29.]
att Kung!. Maj:t måtte till 1908 års Riksdag aflåta proposition om
beviljande af enahanda anslag för år 1909.
1 anslutning härtill hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen
att på extra stat för 1909 till aflönande af en extra vaktmästare hos
medicinalstyrelsen anvisa ett anslag af 800 kronor.
De i gällande instruktioner för tjänstemännen vid statens kur- och
vårdanstalter för sinnessjuka den 30 december 1885 intagna bestäm¬
melser, som afse kontrollen öfver hospitalens medelsförvaltning, äro
hufvudsakligen följande:
att öfverläkaren skall granska de för hvarje hälft år inkommande
apoteksräkningarnas öfverensstämmelse med skedda rekvisitioner samt
dessa räkningar till deras riktighet i berörda afseende attestera;
att öfverläkaren skall i fråga om anordnande af medel noga tillse,
att föreslagna utgifter öfverensstämma med stat, vederbörliga rekvisi¬
tioner samt andra för särskilda fall gällande bestämmelser;
att alla räkningar och aflöningslistor skola af öfverläkaren gran¬
skas och, därest han ej har något att mot dem anmärka, af honom
underskrifvas och därefter af honom framläggas för hospitalsdirektionen
till anordning;
att öfverläkaren skall vaka öfver, att patienternas arbets- och flit¬
penningar varda behörigen bokförda äfvensom att de sjuka erhålla god
och lämplig föda och af föreskrifven mängd;
att biträdande läkaren skall hvarje dag utskrifva och till sysslo¬
mannen aflämna erforderliga utspisningslistor för följande dag samt
till riktigheten bestyrka det sammandrag af dessa listor, som sysslo¬
mannen har att för hvarje kvartal uppgöra, samt vaka öfver deras
noggranna tillämpning äfvensom biträda öfverläkaren i tillsynen öfver
proviantartiklarnas och matens beskaffenhet;
att sysslomanstjänst vid hospital icke får förenas med annan be¬
fattning, som åtföljes af uppbörd och redovisning;
att, när leverantör af matvaror erhåller betalning, rekvisitions-
listorna skola till hospitalets kontor återställas för att biträdande läka¬
ren förevisas vid den granskning af kvartalssammandraget, som honom
enligt instruktionen åligger;
att rekvisitioner å varor skola, innan de af sysslomannen expe¬
dieras, vara försedda med öfverläkarens godkännande;
att sysslomannen skall omhänderhafva och väl vårda materialier
och råämnen, som för anstaltens räkning i förråd anskaffas, samt dem,
[30.]
Kontrollant å
hospitalens
ekonomiska
förvaltning.
118
Sjätte liufvudtiteln,
[30.] i mån af behof, till vederbörande afdelnings-, arbets- och Amrkstads-
föreståndare utlämna mot kvitto och redovisningsskyldighet;
att sysslomannen skall åt öfverläkaren, till föredragning inför di¬
rektionen öfverlämna alla räkningar, aflöningslistor och dylika hand¬
lingar samt i enlighet med direktionens anordningar och i mån af be¬
hof verkställa alla utbetalningar äfvensom noggrann!; föra journaler
öfver anstaltens inkomster och utgifter i öfverensstämmelse med fast¬
ställd! formulär;
att sysslomannen skall på sätt och tider, som äro föreskrift^,
bokföra och redovisa anstaltens inkomster, utgifter och inventarier samt
mottaga proviant-, material- och bränsleförråd;
att anstaltens räkenskaper, som skola afslutas kvartalsvis, skola,
behörigen underskrift^ och verificerade, vara till direktionen aflämnade,
för årets tre första kvartal inom fjorton dagar efter kvartalets utgång
samt för årets sista kvartal inom en månad efter årets slut;
att kassainventering skall i sysslomannens närvaro vid hvarje kvar¬
tals utgång äga rum; samt
att hvarje år å dag, som af direktionen bestämmes, ordentlig be¬
siktning å anstalten tillhöriga inventarier och klädespersedlar skall verk¬
ställas i närvaro af någon direktionens ledamot.
De föreskrifter uti ifrågavarande afseende, som förekomma i nådiga
stadgan angående sinnessjuka den 14 juni 1901, äro i hufvudsak följande:
att medicinalstyrelsen skall minst en gång årligen genom en sin
ledamot eller annan läkare, som medicinalstyrelsen därtill utser, låta
inspektera hvarje anstalt för sinnessjuka;
att direktion för hospital eller asyl, hvilken äger att åt en sin
ledamot uppdraga den närmare tillsynen öfver kassaförvaltningen, skall,
på anmodan af medicinalstyrelsen, uppgöra förslag dels till stat angå¬
ende beklädnad och sängutredning, dels ock till utspisningsstat äfven¬
som årligen före oktober månads utgång till medicinalstyrelsen inkomma
med beräkning af anstaltens inkomster under nästföljande år jämte
förslag till utgiftsstat under samma tid, äfvensom hvar tredje månad
efter verkställd utredning af behofvet hos medicinalstyrelsen göra an¬
mälan om beloppet af erforderliga medel för nästföljande fre månader;
att de medel, som icke äro för löpande utgifter behöfliga, skola
för anstaltens räkning uti bankinrättning insättas jämlikt därom gäl¬
lande föreskrift; samt
att direktionen skall, efter tagen kännedom om sysslomannens rä¬
kenskaper, inom en månad, efter det räkenskapen till direktionen af-
lämnats, insända densamma till medicinalstyrelsen tillika med vederbö-
randes intyg om kassa- och inventariebehållningen.
Sjätte hufvudtitcln. HD
Vidare är att erinra, att medicinalstyrelsen i cirkulär den 15 okto¬
ber 1880 till samtliga hospitalsdirektionerna föreskrifvit, bland annat,
att för kassaredovisningen skola föras en journal öfver kassainbetal¬
ningar ock en journal öfver kassautbetalningar, uti hvilka journaler in¬
flutna och utbetalda medel dag för dag antecknas. Dessa journaler
skola åtföljas af fullständiga inkomst- och utgiftsverifikationer, de senare
i stadgad ordning med påskrift om godkännande försedda. Influtna
patientafgifter skola verificeras särskildt af afräkningarna med patien¬
terna.
Dessa föreskrifter blefvo i visst afseende ytterligare inskärpta ge¬
nom ett nytt cirkulär af den 27 november 1891, hvari bland åtskilligt
annat förordnades, att sysslomannen skall dag för dag utan dröjsmål
föra inkomst- och utgiftsjournalerna, därvid hvarje kassapost skall ge¬
nast vid det tillfälle, den uppkommer, införas.
Vidare är att nämna, hurusom Kungl. Maj:t genom kungörel¬
ser den 15 december 1905 dels föreskrifvit en årligen återkommande
ingående inventering hos redogörare för verk eller inrättning, hvars
räkenskap för granskning skall öfverlämnas till kammarrätten, till styr¬
kande af den i sådan räkenskap utbalanserade behållning, dels ock för¬
ordna!. att, bland andra myndigheter, medicinalstyrelsen skall månat¬
ligen till statskontoret insända specificerade uppgifter om, bland annat,
kassatillgången hos styrelsens samtliga kassor. Genom cirkulär den
18 juni 1906 har medicinalstyrelsen anmodat samtliga hospitalsdirek-
tioner att månatligen insända sistnämnda uppgifter enligt af styrelsen
fastställd!, formulär.
Trots dessa kontrollföreskrifter har emellertid visat sig, att bety¬
dande underslef blifvit begångna. Så upptäcktes under år 1906 vid
Stockholms hospital efter den aflidne sysslomannen eu kassabrist, som
visat sig uppgå till öfver 40,000 kronor, och i februari månad 1907
konstaterades vid en af generaldirektören och ordföranden i medicinal¬
styrelsen K. Linroth förrättad inspektion vid Göteborgs hospital i den
af anstaltens dåvarande syssloman omhänderhafda kassan en brist, som
sedermera befunnits belöpa sig till 48,879 kronor 17 öre.
I anledning af den vid Stockholms hospital upptäckta kassabalansen
hafva Riksdagens revisorer i sin den 30 november 1906 afgifna be¬
rättelse såsom sin åsikt framhållit, att gällande kontrollföreskrifter icke
syntes revisorerna vara tillfyllestgörande, utan vore det erforderligt,
att den af hospitalsdirektionerna utöfvade kontrollen skärptes genom
att en mera ingående inventering anställdes, särskildt genom tillsyn.
[30.]
120
Sjätte liufvudtiteln.
[30.] att kassajournalerna behörigen verificerades och att utgiftsposter öfver-
ensstämde med afräkningarna; och uttalade Riksdagens revisorer önsk¬
värdheten af att anordningar i sådant syfte vidtoges.
Uti underdånig skrifvelse den 16 januari 1907 angående denna
revisorernas anmärkning har medicinalstyrelsen anfört, bland annat,
följande.
Den tillsyn öfver kassaförvaltningen vid hospitalen, hvilken enligt
Kungl. Maj:ts nådiga stadga angående sinnessjuka den 14 juni 1901
tillkomme en medlem af anstaltens direktion, vore både ansvarsfull
och betungande. Då direktionen för Stockholms hospital i in-
fordradt, yttrande anfört, att ett ökadt kontrollarbete icke kunde be¬
gäras af någon bland direktionens ledamöter, så mycket mindre som
dessa icke åtnjöte någon som helst ersättning för sitt ledamotskap,
hade direktionen säkerligen gifvit uttryck åt en allmän uppfattning.
Särskildt skulle — fortsätter medicinalstyrelsen '— ett sådant ökadt
arbete omöjligen kunna begäras vid hospital, som läge exempelvis
6 å 8 kilometer utanför närmaste stad, där direktionens ledamöter i
regel vore boende. En sålunda ökad kontroll skulle därför, åtminstone
vid anstalter utan bokhållare, kräfva antingen anställande af eu sådan
tjänsteman, eller att arbetet mot ersättning uppdroges åt någon utanför
anstalten stående person.
Sedermera har medicinalstyrelsen den 6 november 1907 till samt¬
liga hospitalsdirektioner utfärdat ett cirkulär angående skärpt kontroll
vid ekonomiska förvaltningen. Detta cirkulär innehåller följande före¬
skrifter :
A) angående rekvisitioner och varors betalning.
Då förnödenheter, hvilka icke äro att hänföra till proviant, skola
från leverantör rekvireras, skall rekvisitionen affattas på blankett i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med bifogadt formulär. Kan öfver-
läkarens godkännande af rekvisitionen icke erhållas före dess afsän¬
dande till leverantören, bör den på hospitalskontoret kvarblifvande
dubletten af rekvisitionen snarast möjligt för honom uppvisas för att
förses med hans påskrift om eventuellt godkännande. Den person till¬
hörande anstalten, hvilken mottagit varan, skall bestyrka detta genom
påskrift å den å hospitalskontoret kvarblifvande dubletten. Rekvisi¬
tionen skall såsom verifikation till anstalten åtfölja räkningen och jäm¬
föras med den å kontoret kvarvarande rekvisitionsdubbletten, innan räk¬
ningen af öfverläkaren attesteras.
Sjätte hufvudtiteln.
121
B) angående verifikationer.
Uti medicinalstyrelsens cirkulär den 15 oktober 1880 föreskrifves,
att kassain- och kassautbetalnings journalerna böra åtföljas af fullstän¬
diga inkomst- och utgiftsverifikationer, de senare i stadgad ordning
med påskrift om godkännandet försedda. Denna bestämmelse förut¬
sätter bland annat,
att hvarje inbetalning, utom patientafgifter, som verificeras på
annat sätt, skall åtföljas af reversal å det inbetalade beloppet,
att hvarje räkning skall, i den män sådant låter sig göra, vara
försedd med öfverläkarens påskrift om godkännande, innan den, i enlig¬
het med direktionens beslut angående ordningen för räkningars beta¬
lande, likvideras.
Dessa föreskrifter skola fördenskull hädanefter iakttagas och blan¬
ketter till förenämnda reversal på liospitalskontoren tillhandahållas.
C) angående inventering af hospitalens förråd.
De nu gällande bestämmelser angående inventering af anstalternas
förråd (jfr instruktion för sysslomannen den 30 december 1885 § 5,
medicinalstyrelsens cirkulär den 27 november 1891 och 17 januari 1906)
skola i tillämpliga delar hädanefter gälla äfven beträffande material¬
förråden samt, där trädgård och jordbruk förekomma, i den mån sådant
är möjligt, jämväl för förråden af trädgårds- och jordbruksprodukter.
D) angående redovisning för proviantförrådet.
Till denna redovisning skall för hvarje års lista kvartal fogas ett
exemplar af gällande spisordning med angifvande af möjligen tillkomna
förändringar.
Riksdagens år 1907 församlade revisorer hafva fäst sin uppmärk¬
samhet vid detta styrelsens cirkulär och — efter vissa anmärkningar
mot dess innehåll beträffande redovisning och inventering af proviant¬
förrådet samt rörande trädgårds- och jordbruksprodukter — funnit be¬
stämmelserna i öfrigt väl ägnade att befordra afsedt ändamål under förut¬
sättning likväl, att de verkligen efterlefvas vid de olika hospitalen. Öfver-
vakandet häraf har emellertid förefallit revisorerna otillräckligt. Till¬
lika hafva revisorerna framhållit, att de regelbundet, på förut bestämda
tider återkommande kassainventeringarna icke visat sig utgöra en fullt
betryggande kontroll.
Emellertid har medicinalstyrelsen i underdånig skrifvelse den 17
maj 1907 anhållit om bemyndigande att anställa eu särskild kontrollant
å hospitalens ekonomiska förvaltning.
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft.
16
122
Sjätte hufvudtiteln.
Medicinalstyrelsen har grundat sin framställning väsentligen på
de skäl, som af styrelsens ordförande, generaldirektören Linroth till
stöd för en sådan anordning anförts i den af honom afgifna berättelse
öfver inspektionen vid Göteborgs hospital.
Generaldirektören Linroth meddelar därvid, att den vid hospitalet
upptäckta kassabristen sannolikt dolts på enahanda sätt, som konstate¬
rats vid Stockholms hospital: sysslomannen hade vid slutet af de kvar¬
tal, då patientafgifterna skola inflyta, underlåtit att i kassajournalen
upptaga större eller mindre del af de i verkligheten influtna beloppen,
som sedan uppdebiterats under följande kvartal. Härigenom hade han
för tillfället fått kontanta medel till sin disposition, som kunnat företes
i stället för förskingrade belopp. Dessutom syntes obetalda räkningar
hafva upptagits såsom betalade o. s. v.
Han uttalar vidare såsom sin asikt, att det ingalunda är bristen
på kontrollföreskrifter, som möjliggjort ifrågavarande underslef, utan
att felet är att söka däri, att föreskrifterna icke iakttagits. Då kassa¬
inventering ägt rum, synes nämligen, anför vidare generaldirektören
Linroth, direktionens kontrollerande ledamot både vid Stockholms och
Göteborgs hospital hafva nöjt sig med att tillse, det kassabehållningen
öfverensstämt med kassain- och utbetalningsjournalerna utan att när¬
mare undersöka, huru stora belopp, som borde hafva influtit och möj¬
ligen äfven huru journalerna varit verificerade. Det är, meddelas vidare
i berättelsen, då man känner patientantalet och afgifternas storlek, lätt
att beräkna, huru mycket som vid eu anstalt bör inflyta på de bestämda
tiderna; skiljer sig då de uppdebiterade patientafgifternas belopp väsent¬
ligen från den väntade summan, så ligger det nära till hands att efter¬
fråga orsaken. Vidare har det upplysts, att kassainventeringarna i all¬
mänhet icke ägt rum på anstalternas kontor utan försiggått på det sätt,
att sysslomannen med kassan och kassajournalerna fått infinna sig hos
vederbörande direktionsledamot, som därefter underskrifvit det af sysslo¬
mannen på blankett uppsatta inventeringsbeviset utan att hafva till¬
gängliga alla för dylik granskning behöfliga handlingar, såsom utgifts-
stat, äldre koncepträkenskaper, direktionsprotokoll, leveranskontrakt
m. m., som säkerligen icke heller plägat medföras.
Den obestridliga otillräckligheten i kassakontrollen vid Göteborgs
och Stockholms hospital står, yttrar generaldirektören Linroth, i när¬
maste sammanhang med sättet, hvarpå hospitalens lokalförvaltning är
ordnad. Denna är lagd i hospitalsdirektionernas händer. Men direk-
tionsledamöterna äro oaflönade och kunna i allmänhet icke ägna mycken
tid åt uppdraget. Där hospitalen ligga obekvämt till för dem — och
Sjätte hufvudtiteln. 123
det är på de flesta platser förhållandet — hafva de därför svårt att
vid sjUlfva anstalterna utöfva den tillsyn, som jämlikt nådiga stadgan
angående sinnessjuka åligger dem. Kassainventering kommer därför
knappast någonsin till stånd vid andra tillfällen, än som kunna af veder¬
börande syssloman förutses, och vid förrättningen begagnar man sig,
såsom erfarenheten visat, af utvägen att låta sysslomannen inställa sig
hos kontrollanten, i stället för att denne borde infinna sig å kontors¬
lokalen. Lämpliga personer skulle dock mångenstädes icke kunna fås
att emottaga uppdraget att vara ledamöter i hospitalsdirektionerna, om
man af dem fordrade vidsträcktare och grundligare tillsyn, än de hittills
ägnat hospitalsförvaltningen.
Det synes därför, menar generaldirektören Linroth, blifva nöd¬
vändigt, att inventeringar af kassa och förråder uppdragas åt aflönad
person, som står utanför direktionerna, då vid de af medicinalstyrelsen
anordnade inspektionerna, som hufvudsakligen afse sjukvården och för¬
valtningen i dess helhet, icke kunna förekomma detaljgranskningar af
här ifrågavarande art, Indika skulle taga långt mera tid, än som rimligt¬
vis af styrelsens chef eller ledamöter kan däråt ägnas och som dess¬
utom skulle draga uppmärksamheten från hufvuduppgifterna.
Med föranledande af hvad sålunda förekommit har generaldirektören
Linroth föreslagit, att medicinalstyrelsen måtte hos Kungl. Maj:t göra
underdånig hemställan om rätt att provisoriskt till en början och på
det att erfarenhet måtte vinnas för en tid af tre år få anställa en
kontrollant med uppgift att vid oförberedda besök vid hospitalen —
minst en gång om året vid hvarje hospital — anställa inventering af
kassan äfvensom, i den män sådant medhinnes, af förråden.
För egen del har medicinalstyrelsen förklarat sig till fullo dela
den af styrelsens chef uttalade uppfattningen, att endast genom an¬
ställandet af särskild tjänsteman med skyldighet att å anstalterna verk¬
ställa inventeringar någon effektiv kontroll kan vinnas.
Styrelsen har vidare anfört.
En sådan tjänsteman skulle fullgöra sitt uppdrag under större
ansvar och skulle nödgas göra noggrannare och utförligare invente¬
ringar, än hvad som kan väntas af en oaflönad direktionsledamot.
Direktionerna skulle dock icke befrias från de dem nu åliggande in¬
venteringarna, och särskildt skulle de genom nådiga kungörelserna den
15 december 1905 påbjudna kassainventeringarna allt fortfarande verk¬
ställas genom direktionerna. Förråd sinventeringarna kräfva å de större
anstalterna mycken tid, och säkerligen skulle kontrollanten ej medhinna
[30.1
124
Sjätte lmfvudtiteln.
[30.] att hvarje år verkställa genomgående förrådsinventeringar vid samtliga
hospital. Enligt en beräkning, som verkställts inom styrelsen, skulle
för kontrollantens resor till hospitalen för inventeringar åtgå vida mer
än halfva året. Men medicinalstyrelsen anser dock, att med någon
begränsning af nämnda inventeringar den föreslagna nya tjänstemannen
borde få så mycken tid öfrig, att han kunde, jämte det han vid behof
biträdde styrelsen vid utredning af andra ekonomiska ärenden rörande
hospitalen, äfven öfvertaga uppdraget att granska hospitalens räken¬
skaper, hvilket sistnämnda arbete för närvarande verkställes af en till¬
fälligt anställd tjänsteman, som därför åtnjuter ett af Riksdagen hittills
årligen på extra stat beviljadt arfvode af 1,200 kronor. Emellertid
hafva, fortsätter styrelsen, på grund af hospitalsväsendets utveckling,
dessa räkenskaper blifvit så vidlyftiga, att granskningen kräfver rätt
mycken tid. Med den nuvarande anordningen, enligt hvilken revisionen
uppdragits åt en ordinarie tjänsteman af l:a graden i kammarrätten,
är den olägenheten förbunden, att, då revisorn måste verkställa sitt
arbete vid tillfällen, då han icke upptages af sin ordinarie tjänst, detta
äger rum å tider (vanligen aftnarna), då styrelsens ledamöter i regel
icke äro i styrelsens lokal tillstädes, hvarigenom den önskvärda råd¬
plägningen i en del ärenden endast tillfälligtvis kan komma till stånd.
Säkerligen skulle det blifva till fördel för arbetet, om det utfördes af
en person, som kunde ägna hela sin tid åt samma tjänst, och revisions¬
arbetet alltså icke blifva betraktadt som bisyssla.
Slutligen skulle kontrollanten åläggas att utan ersättning tjänst¬
göra i stället för kamreraren för hospitalsärenden under denne tjänste¬
mans semester, hvarigenom det nu utgående, befattningens tjänst-
göringspenningar motsvarande arfvodet under nämnda tid kunde in-
besparas.
Den nu föreslagna tjänstemannen, som enligt styrelsens mening-
borde benämnas kontrollant ä hospitalens ekonomiska förvaltning, skulle
alltså åligga:
att efter resplan, godkänd af medicinalstyrelsen, en eller flera
gånger årligen besöka statens anstalter för sinnessjuka och därvid
verkställa inventering dels af anstaltens kassa dels, i den mån sådant
medhunnes, af anstaltens förråd och inventarier och vid de sålunda
skeende inventeringarna utöfva tillsyn, att gällande föreskrifter angå¬
ende redovisningar vore vederbörligen iakttagna;
att i styrelsen verkställa granskning af hospitalens dit insända
räkenskaper och därvid till medicinalstyrelsen framställa eventuella an¬
märkningar att i laga ordning pröfvas och afgöras;
125
Sjätte hufvud titel n.
att, i den mån hans tid medgåfve, på anmodan biträda medicinal- [30.]
styrelsen vid utredning af andra ekonomiska ärenden angående hospitalen;
att vid sådant för kamreraren för hospitalsärenden förekommande
hinder, som omförmäles i § 41 af den för medicinalstyrelsen gällande
instruktion, upprätthålla nämnda kamrerares tjänst; samt
att till medicinalstyrelsen skriftligen afgifva redogörelse för hvarje
inventering och dessutom, då så erfordrades, afgifva förslag till de
åtgärder, som kunde anses nödiga och nyttiga för hospitalens ekono¬
miska förvaltning.
Hvad aflöningen till kontrollanten beträffar, har styrelsen förklarat
sig icke hafva något att erinra mot ett af styrelsens chef i hans före-
nämnda berättelse gjordt förslag, nämligen att kontrollanten skulle af-
lönas med samma belopp som andra gradens tjänstemän eller för när¬
varande 4,500 kronor för år. Till bestridande af denna utgift syntes
de af Riksdagen till hospitalsräkenskapernas granskning anvisade 1,200
kronor i första hand böra användas. Återstoden, 3,300 kronor, syntes
tillsvidare kunna utgå af anslaget till hospitals underhåll. Det fast¬
ställda arfvodet till vikarie under kamrerarens för hospitalsärenden se¬
mester skulle då kunna inbesparas. Under sina resor skulle kontrol¬
lanten äga uppbära ersättning enligt tredje klass af gällande resereglemente.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har medicinalstyrelsen
i underdånighet anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t bemyndiga medi¬
cinalstyrelsen dels att intill 1909 års utgång uppdraga åt lämplig
person att vara kontrollant å hospitalens ekonomiska förvaltning med
ofvan anförda åligganden, dels att af förslagsanslaget till hospitals under¬
håll till aflöning af nämnda kontrollant använda så stort belopp, som kan
blifva erforderligt för att bereda honom ett arfvode af 4,500 kronor för år
samt rese- och traktamentsersättning enligt tredje klass af resereglementet.
På grund af nådig remiss har statskontoret den 9 september 1907
afgifvit underdånigt utlåtande, däri statskontoret förklarar sig icke hafva
något att erinra mot anställandet af ifrågavarande kontrollant eller mot
den föreslagna ersättningen åt denne. Emellertid anser statskontoret
förslagsanslaget till hospitals underhåll näppeligen kunna utan Riks¬
dagens medgifvande för ändamålet anlitas.
De sorgliga erfarenheterna från Stockholms och Göteborgs hospi- Departements
tal hafva ställt i klar belysning det förhållande, att kontrollen å hospi- yttrande,
talens medelförvaltning varit otillfredsställande. Sedan medicinalsty¬
relsen i sitt cirkulär af den G november 1907 meddelat skärpta be-
126
Sjätte hufvudtiteln.
[30.] stämmelser i afseende å sättet för kontrollens utöfvande, torde emel¬
lertid icke mycket vara att göra medelst föreskrifter på papperet. Så¬
som statsrevisorerna påpekat, kommer det väsentligen an på, att re¬
dan meddelade föreskrifter verkligen efterlefvas. Det torde ju vara
att förutse, att åtminstone för en tid framåt, medan minnet af de här
ofvan omförmälda underslefven ännu är friskt, vederbörande hospitals-
direktioner skola med särskild uppmärksamhet följa hospitalens ekonomi.
Men det är å andra sidan att befara, det kontrollen så småningom
åter skall blifva mera slentrianmässig, och att måhända erfarenheterna
från Stockholm och Göteborg skola återupprepas, därest icke särskilda
åtgärder vidtagas. Anledningen till dessa farhågor ligger väsentligen
i det sätt, hvarpå hospitalens lokala förvaltning är anornad. Denna
handhafves nämligen af en direktion, i hvilken landshöfdingen i länet
i kraft af sitt ämbete är ordförande, och som i öfrigt utgöres af fyra
utaf Kungl. Maj:t utsedda ledamöter samt anstaltens öfverläkare; och,
såsom förut påpekats, äger direktionen att åt en sin ledamot uppdraga
den närmare tillsynen öfver kassaförvaltningen. Häraf torde de flesta
direktioner begagna sig, och vid val af ledamöter tages också hänsyn
till, att åtminstone en är förfaren i praktiska värf. Uppdraget att
vara direktionsledamot är emellertid helt och hållet oaflönadt, och det
torde därför ej kunna förtänka» vederbörande, om de icke äro villiga
att underkasta sig sådana uppoffringar af tid och kostnader för resor,
som skulle vara erforderliga för att på ett i allo tillfredsställande sätt
utöfva kontrollen.
Ett sätt att ordna saken skulle ju kunna tänkas vara att lämna
den ledamot af direktionen, som utöfvar tillsynen öfver medelförvalt¬
ningen, ersättning för hans besvär. Det synes mig dock, som skulle
detta ställa sig väl dyrbart och att måhända det afsedda målet, en
fullt effektiv kontroll, i allt fall icke skulle helt vinnas. Jag förut¬
sätter nämligen möjligheten häraf, att vaksamheten hos en kontrolle¬
rande, som stiftat personlig bekantskap med den kontrollerade och
under en längre tid icke funnit något att anmärka mot dennes förvalt¬
ning, så småningom kan slappas och hans kontroll blifva mindre nog¬
grann. För öfrigt bör ihågkomma», att en sådan direktionsledamot,
äfven om han är aflönad, i allmänhet kommer att hafva sitt hufvud-
sakliga intresse riktadt på annat område än hospitalets.
Jag har därför funnit den af medicinalstyrelsen förordade anord¬
ningen med en för ändamålet särskildt anställd tjänsteman vara att
bestämdt föredraga. Det väsentligaste gagnet, inrättandet af en sådan
kontrollantbefattning skulle komma att medföra, skulle säkerligen vara
»Sjätte hufvud titeln. 127
det, att vederbörande syssloman aldrig skulle kunna känna sig säkra
lör att icke när som helst öfverraskas af eu inventering. Godkännande
af resplan bör gifvetvis icke ske genom formligt beslut af medicinal¬
styrelsen, då ett dylikt lätt skulle blifva tillgängligt och möjligen komma
till vederbörandes kännedom. Generaldirektören bör dock lämpligen
under hand granska resplanen.
Rörande kontrollantens åligganden synes mig den af medicinalsty¬
relsen däi'för angifna plan vara i hufvudsak tillfredsställande. Jag skulle
dock vilja tillägga, att kontrollanten bör ägna sin uppmärksamhet jämväl
häråt, att förvaltningen särskild! i fråga om uppköp och handhafvande af
materiel och förnödenheter skötes på ett ekonomiskt sätt. Detta synes
han efter hand och särskild! genom anställande af jämförelse mellan
hushållningen vid olika hospital böra kunna blifva i tillfälle att med
sakkunskap bedöma. Då han finner något att i förevarande afseenden
anmärka, bör han gifvetvis, såsom ock medicinalstyrelsen förutsatt, af¬
gifva förslag till lämpliga åtgärder för undanröjande af de iakttagna
missförhållandena; och bör han jämväl i öfrigt föreslå anordningar,
som kunna leda till besparingar.
På sätt medicinalstyrelsen föreslagit synes den nye kontrollanten
böra verkställa den granskning af hospitalens räkenskaper, som skall
försiggå i medicinalstyrelsen. Härigenom bör han också förvärfva en
ingående kännedom angående de särskilda hospitalens ekonomiska för¬
valtning, något som kan vara honom till stor nytta vid den lokala kontrollen.
Däremot anser jag kunna ifrågasättas lämpligheten af att kon¬
trollanten ålägges tjänstgöra för kamreraren för hospitalsärenden un¬
der dennes semester, en fråga hvartill jag dock senare torde få åter¬
komma, när det gäller att fastställa instruktion för kontrollanten.
Hvad angår aflöningen åt kontrollanten, har medicinalstyrelsen,
såsom nämndt, föreslagit enahanda belopp, som i allmänhet utgår till
andra gradens tjänstemän eller 4,500 kronor för år. Detta belopp sy¬
nes mig emellertid otillräckligt, om man vill för denna rätt så kräfvande
befattning förvärfva fullt lämplig person. Jag anser mig därför
böra föreslå ett arfvode, motsvarande hvad som enligt den för stats¬
kontoret från och med år 1908 gällande stat såsom begynnelseaflöning
utgår till andra gradens tjänstemän, däribland förste revisor, eller 5,800
kronor. Dessutom bör kontrollanten under resor äga uppbära ersätt¬
ning enligt tredje klassen i gällande resereglemente.
Kontrollanten synes mig böra tillsättas af Kungl. Majt.
Bifalles hvad jag föreslagit, skulle det å riksstaten alltsedan år 1885
förekommande anslaget till arfvode för granskning af hospitalens räken-
[30.]
128
Sjätte hufyudtiteln.
[30.] skaper, 1,200 kronor, icke vidare behöfva utgå, hvadan en af medi¬
cinalstyrelsen i skrifvelse den 23 september 1907 gjord framställ¬
ning om anvisande af nämnda belopp för år 1909 icke torde föranleda
någon åtgärd.
Anordningen torde till en början böra blifva af mera provisorisk
natur, och synes mig därför lämpligast att af Riksdagen söka anslag
å extra stat.
Jag får alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
behagade föreslå Riksdagen
att till arfvode för en kontrollant af hospitalens ekonomiska för¬
valtning på extra stat för år 1909 bevilja ett anslag af 5,800 kronor.
[31.] Med bifall till af Kungl. Majrt därom gjorda framställningar
Behandling af har Riksdagen för hvartdera af åren 1905, 1906 och 1907 beviljat ett
”^patienter." ans/ag af 7,000 kronor att användas för bekostande af behandling
enligt den s. k. ljusmetoden af medellösa, med sjukdomen lupus vulgaris
behäftade personer från landsorten.
I underdånig skrifvelse den 28 september 1906 anhöll sedermera
medicinalstyrelsen, att anslaget för år 1908 måtte höjas till 14,000
kronor, samt att för år 1907 måtte anvisas ytterligare ett belopp af
7,000 kronor till täckande af brist, som antogs skola uppstå under
samma år.
Kungl. Majrt fann emellertid, enligt den till 1907 års Riksdag
i ämnet gjorda framställning, anslagsbeloppet lämpligen kunna för det
dåvarande stanna vid en något lägre siffra än den af medicinalstyrelsen
föreslagna och ansåg ett belopp af 12,000 kronor för år vara tillräck¬
ligt. I enlighet med denna beräkning beviljade Riksdagen för år 1908
ett anslag af 17,000 kronor, med rätt för Kungl. Majrt att däraf under
år 1907 förskottsvis använda, utöfver redan beviljade 7,000 kronor,
ett belopp af ytterligare 5,000 kronor.
Medicinalstyrelsen har nu i underdånig skrifvelse den 13 september
1907 hemställt, att för år 1909 ett anslag af 12,000 kronor måtte beviljas
för ifrågavarande ändamål. Styrelsen meddelar därvid, att för de första
8 månaderna af år 1907 af det anvisade anslaget utgifvits 7,288 kronor
50 öre, och uppgifver, att styrelsen ännu icke vore i tillfälle att be¬
döma, huruvida det vid 1907 års Riksdag beviljade anslaget kunde anses
tillräckligt för fyllande af därmed afsedda ändamål.
Då anslag för ifrågavarande ändamål fortfarande är af behofvet
påkalladt, och det för år 1908 utgående beloppet, 12,000 kronor, synes
kunna vara tillräckligt jämväl för år 1909, hemställer jag, det täcktes
Eders Kungl. Majrt föreslå Riksdagen
129
Sjätte hnfvndtiteln.
att på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 12,000 kronor att [31.]
enligt därom af Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser användas till
bekostande af behandling enligt den s. k. ljusmetoden af meddellösa, med
sjukdomen »lupus vulgaris» behäftade personer från landsorten, under
villkor att genom bidrag från vederbörande landsting eller kommuner
eller annorledes bestrides det belopp, som erfordras för patientens resa
fram och åter mellan hemorten och den anstalt, där behandlingen äger
rum, äfvensom för hans underhåll, så länge behandlingen varar.
Till understöd åt Järfsö sjukhus för spetälska har från och med år [32.]
1864 årligen utgått statsanslag. Dessa anslag, som till och med år JärfaB ei“khua
1900 utgingo under villkor åt bidrag från. Gäfleborgs läns landsting, ,or 8petalBka-
utgjorde ursprungligen 3,000 kronor men höjdes sedermera för åren
1873—1875 till 4,000 kronor, för åren 1876—1888 till 7,500 kronor
samt för åren 1889—1899 till 14,000 kronor. Från och med år 1900,
när villkoret om bidrag från landstinget, då 4,000 kronor, bortföll, har
anslaget till och med år 1907 uppgått till 18,000 kronor.
På därom af Kungl. Maj:t gjord framställning beviljade Riksdagen
år 1907 på extra stat för år 1908, förutom 6,000 kronor till täckande
af brist å förut anvisade anslag, ett belopp af 20,000 kronor till under¬
håll under samma år af Järfsö sjukhus för spetälska.
Uti underdånig skrifvelse den 13 september 1907 har medicinal¬
styrelsen anfört, att sjukhuset vore i behof af enahanda årsanslag äfven
under år 1909, och hemställt om aflåtande af proposition härom till 1908
års Riksdag.
Med anledning häraf hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1909 anvisa till underhåll under samma år
af Järfsö sjukhus för spetälska ett belopp af 20,000 kronor.
Riksdagen har år 1905 för uppförande af ett nytt hospital å Säters [33.]
kungsgård och därintill angränsande mark beviljat ett anslag af 2,556,300 Anslag till
kronor och däraf på extra stat anvisat för år 1906 320,000 kronor, för h0Ssäter.Tld
år 1907 300,000 kronor samt för år 1908 750,000 kronor.
Uti underdånig skrifvelse den 27 september 1907 har medicinal¬
styrelsen nu meddelat, att styrelsen beräknat, att, utöfver de sålunda
beviljade medel, erfordrades ett belopp af 600,000 kronor för likvi¬
derande af de arbeten, som borde för ifrågavarande hospitalsanläggning
utföras under år 1909.
Anslaget för år 1909 synes mig dock lämpligen kunna begränsas
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 17
[33.]
[34.]
Anslag till
hospital i när¬
heten af
Västervik.
[35.]
Anslag till
en l:a klass
afdelning vid
Göteborgs
hospital.
[36.]
Anordnande
af elektrisk
belysning
vid Uppsala
hospital.
130 Sjätte liufvudtiteln.
till 525,000 kronor; och hemställer jag därför, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå Riksdagen
att af det för uppförande af Säters hospital beviljade anslaget af
2,556,300 kronor på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 525,000
kronor.
Riksdagen har år 1906 för anläggning af ett hospital i närheten
af Västervik beviljat ett anslag af 2,766,498 kronor samt däraf anvisat
på extra stat för år 1907 150,000 kronor och för år 1908 500,000
kronor.
I underdånig skrifvelse den 27 september 1907 har medicinal¬
styrelsen meddelat, att styrelsen beräknat att, utöfver de sålunda be¬
viljade medel, erfordrades ett belopp af 700,000 kronor för likviderande
af kostnaderna för de arbeten, som borde för ifrågavarande hospitals-
anläggning utföras under år 1909.
Anslaget för år 1909 synes dock utan olägenhet kunna något ned¬
sättas; och hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att af det för anläggning af ett hospital i närheten af Västervik be-*
viljade anslag å 2,766,498 kronor på extra stat för år 1909 anvisa ett
belopp af 625,000 kronor.
Sedan Riksdagen år 1907 för uppförande vid Göteborgs hospital
af en byggnad, afsedd för sinessjuka af första betalningsklassen, be¬
viljat ett anslag af 354,250 kronor och däraf på extra stat för år 1908
anvisat 100,000 kronor, har medicinalstyrelsen i underdånig skrifvelse
den 27 september 1907 meddelat att, utöfver de sålunda beviljade
medel, erfordrades ett belopp af 200,000 kronor för likviderande af
kostnaderna för de arbeten, som borde för ifrågavarande anläggning
utföras under år 1909.
Då ifrågavarande byggnadsföretag är afsedt att fullbordas under
loppet af tre år, torde medicinalstyrelsens beräkning af det för år 1909
erforderliga beloppet vara väl hög; och hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att af det för uppförande vid Göteborgs hospital af en byggnad, afsedd
för sinnessjuka af första betalningsklassen, beviljade anslag å 354,250 kro¬
nor på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 150,000 kronor.
Å Uppsala asyl, som i administrativt hänseende är förenad med
det bredvidliggande hospitalet, infördes redan vid anläggningen elektrisk
belysning. Däremot sker upplysningen af hospitalet, som är vida äldre,
fortfarande uteslutande genom fotogenlampor.
Nu har medicinalstyrelsen i underdånig skrifvelse den 16 november
131
Sjätte lnifvudtiteln.
IDOG framlagt förslag om införande af elektrisk belysning jämväl å den [36.]
äldre anstalten.
Redan år 1902 gjorde direktionen för Uppsala hospital och asyl
hos medicinalstyrelsen framställning i sådant syfte. Att medicinalsty¬
relsen i anledning af denna framställning icke vidtog någon åtgärd,
hade, enligt hvad styrelsen uppgifver, sin orsak i det stora anslagskraf,
som hospitalsväsendet genom nya anstalters tillkomst och nödvändiga
reformer inom de äldre föranledt.
Uti skrifvelse till medicinalstyrelsen den 18 september 1906 bär
direktionen, under åberopande af en utaf öfverläkaren Fyey Svenson till
direktionen ställd skrift, sedermera förnyat sin framställning i ämnet.
I sin berörda skrift har öfverläkaren Svenson framhållit, att han
ansåge det öfverflödigt att närmare motivera behofvet af elektrisk be¬
lysning, då det vore uppenbart, att sådan på en sjukvårdsinrättning
öfverhufvud och i all synnerhet på en sinnessjukanstalt vore det enda
tillfredsställande belysningssystemet. Såsom en illustration till fotogen¬
belysningens farlighet meddelar öfverläkaren Svenson, att ar 1905 en
patient i ett obevakadt ögonblick lyckats få ned en lampa, med hvil¬
ken han antändt dörren i sitt rum. Tilltaget blef lyckligtvis snart
upptäckt, så att elden icke hann taga någon spridning.
Vid sin omförmälda skrifvelse till medicinalstyrelsen hade direktionen
vidare fogat ett af elektriska aktiebolaget A.E.G. uppgjordt kostnadsförslag
å anläggningen. Detta förslag afser att med begagnande af ångpanne-
anläggningen för asylen uppsätta de för hospitalets belysning erforder¬
liga maskinerier i asylens maskinsal samt att därifrån leda strömmen
genom en fjärrledning till hospitalet. Förslaget stannar å en kostnad
af 73,810 kronor. Emellertid kräfver anläggningen en del andra ar¬
beten, så att den slutliga kostnaden skulle belöpa sig till 85,000 kronor.
På anmodan af medicinalstyrelsen har ingenjören Torsten Holm¬
gren afgifvit utlåtande öfver förslaget och därvid anfört, att det af
elektriska aktiebolaget A. E. G. föreslagna och af hospitalsdirektionen
förordade elektriska systemet, treledare 2x220 volt, förutsatte använ¬
dandet å hospitalet af andra lamptyper än å asylen, hvars system vore
tvåledare 110 volt. Detta måste naturligtvis betraktas som en stor
olägenhet, oafsedt den omständigheten att belysningsanläggningarna i
hospitalet och å asylen med det af A. E. G. föreslagna systemet icke
kunde drifvas från gemensamt maskineri. Den enda fördelen vore, att
hufvudledningarna för nyanläggningen blefve relativt billiga. Ingenjör
Holmgren föreslog därför ett annat system, gemensamt för hospitalet
132
Sjätte hufyudtiteln.
och asylen, nämligen treledare 2x110 volt. Denna anordning skulle
utföras på så sätt, att de nu befintliga ångmaskinerna med 110 volts
dynamos borttoges och ersattes med 2 stycken 100 hästkrafters högtrycks-
maskiner, direkt kopplade till hvar sin 220—300 volts likströmmaskin.
Det befintliga ackumulatorbatteriet skulle fördubblas genom uppstäl¬
landet af ett nytt lika stort i angränsande rum. Det befintliga led¬
ningsnätet å asylen skulle förändras genom en enkel omkoppling af
hufvudledningarna till treledarnät 2x110 volt, för hvilket system äfven
hela hospitalets ledningsnät, såsom ofvan antydts, skulle utföras. Kost¬
naden för denna anordning beräknades till 98,000 kronor, fördelade på
följande poster:
I. Kraftstationen:
2 st. compound högtrycksmaskiner, hvardera
om 100 effektiva hästkrafter ..................... kr. 30,500: —
Utjämningsapparat................................................... » 3,000: —
Erforderliga rörledningar...................................... d 3,000: —
Omändring af befintlig instrumentering och
erforderlig ny sådan..................................... j> 5,000: —
Ackumulatorbatteri ............................................... d 13,000: —
Erforderliga ledningar inom kraftstationen...... » 2,500: —
II. Hufvudledningar .................................................................
57,000: —
13,500: —
III. Gruppledningar ra. ra.:
Gruppledningar, säkerhetsapparater och strömbrytare jämte
armatur för 1,300 st. glödlampor .......................................
IV. Båglampbelysning:
6 st. båglampor med apparater och armatur..............................
V. Omändring af asylens belysningsnät.................................
VI. Diverse och oförutsedda kostnader....................................
20,800: —
750
1,000
4,950
Summa kronor 98,000
Härtill skulle emellertid komma kostnaden för beredande af lämplig
lokal för det nya ackumulatorbatteriet, hvilken kostnad af styrelsens
biträdande arkitekt, hofintendenten A. Kumlien, som till alla delar in¬
stämt i Holmgrens utlåtande, beräknats till 1,450 kronor.
Sjätte liufvudtiteln. 133
Slutsumman, 99,450 kronor, skulle dock kunna minskas med för¬
säljningsvärdet å de befintliga ångmaskinerna med generatorer, hvilket
af Holmgren och Kumlion uppskattats till inemot 10,000 kronor.
För egen del har medicinalstyrelsen anfört.
Olägenheterna af belysning med fotogen å en anstalt för sinnes¬
sjuka vore påtagliga: belysningen blefve otillräcklig, den vore i många
afseenden synnerligen eldfarlig, den förorenade luften i sjuklokalerna,
den försvårade nattlig övervakning i lokaler, där sjukvårdspersonal ej
ständigt vore närvarande, och den krälde mycket arbete för skötsel.
Elektrisk belysning vore numera anordnad vid flertalet af rikets anstalter
för sinnessjuka. Endast vid allmänna afdelningen för kvinnor vid Vad¬
stena hospital samt vid Visby hospital och Malmö asyl skedde belys¬
ningen fortfarande med fotogen. Vid Härnösands hospital påginge för
närvarande anordning af elektrisk belysning.
Medicinalstyrelsen erinrar vidare, att Riksdagens revisorer vid in¬
spektioner af de rikets hospital, som belysas med fotogen, under senare
åren ofta påpekat detta belysningssätts eldfarlighet och olämplighet.
Med anledning af ett besök å Vadstena hospital och asyl under år 1904
framhöllo sålunda revisorerna, att ett af anstaltens förnämsta behof vore
elektrisk belysnings införande å de afdelningar, där sådant ej redan skett.
Hvad beträffar systemet för elektrisk belysning, har det af ingen¬
jören Holmgren föreslagna synts styrelsen vara att föredraga på af
honom anförda skäl, och har medicinalstyrelsen intet att erinra mot
de af honom och hofintendenten Kumlien gjorda kostnadsberäknin¬
garna. Hvad angår förfaringssättet med de befintliga ångmaskinerna
med generatorer, hvilka efter förändringen icke längre vore behöfliga,
anser medicinalstyrelsen det visserligen vara fördelaktigast att de för¬
säljas, då de icke lämpligen kunna komma till användning vid något annat
hospital; men då försäljningspriset å dem icke kan med full bestämd¬
het uppgifvas, har det synts styrelsen icke vara skäl att vid anslag
taga hänsyn till detta realisationsvärde.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har medicinalstyrelsen i
underdånighet hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t ställa till medici¬
nalstyrelsens disposition i rundt tal 100,000 kronor för anordnande
af elektrisk belysning vid Uppsala hospital i hufvudsaklig öfverens¬
stämmelse med det af ingenjören Torsten Holmgren, den 16 okto¬
ber 1906 uppgjorda förslag.
På grund af nådig remiss har öfverintendentsämbetet den 8 janu¬
ari 1907 afgifvit utlåtande i ärendet. Ämbetet, som håller före, att det
[36.]
134
Sjätte hufyudtiteln.
[36.] antagna försäljningspriset för ångmaskiner och generatorer är väl högt
tilltaget, har för sin del icke funnit anledning till anmärkning
mot de ifrågavarande förslag tillhörande kostnadsberäkningar, hvilka
emellertid, hvad angår den egentliga belysningsanläggningen, såsom
ämbetet påpekar, allenast äro approximativa. Åmbetet förklarar vidare
i utlåtandet sig anse det af medicinalstyrelsen förordade förslag till
anläggningen gifvetvis vara att föredraga, särskildt emedan enligt det¬
samma enahanda spänning, nämligen 2x110 volt, skulle komma till
användning i såväl hospital som asyl, hvarigenom driften blefve för¬
enklad och belastningsförhållandet på maskineriet gynsammare, i det
att tillfälle beredes att sammanföra belastningen från hospital och asyl
på en maskin eller, med andra ord, uppnå en större genomsnittsbelast-
ning och därmed högre verkningsgrad på maskinaggregatet, än som
skulle blifva fallet, därest hvarje anläggning erhölle särskild spänning.
Tillika har öfverintendentsämbetet funnit det böra uppmärksammas, att
genom uppsättande af gemensamt maskinaggregat för båda anläggnin¬
garna åstadkommes, att berörda aggregat blifver dubbelt så stort som
tidigare beräknats, på samma gång anläggningen blifver i väsentlig
mån ekonomiskt fördelaktigare på grund af den betydligt högre verk¬
ningsgraden hos det större aggregatet.
Departementa- Såsom medicinalstyrelsen påpekat torde olägenheterna med det vid
yttrande. Uppsala hospital nu använda belysningssättet med fotogenlampor vara
så stora, att någon tvekan icke lärer råda därom, att detsamma så fort
ske kan bör utbytas mot elektrisk belysning. Det af öfverläkaren
Svenson omförmälda olyckstillbudet, då en patient med lampan antändt
dörren i sitt rum, är ingalunda någon enstaka företeelse, utan hafva,
enligt hvad från medicinalstyrelsen meddelats mig, flera liknande tillbud
förekommit, fastän man lyckats afvärja större olyckor. Riksdagens
revisorer hafva också uttalat sig för angelägenheten däraf, att hospitalen
upplysas med elektriskt ljus. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att åt¬
gärder vidtagas för Uppsala hospitals förseende med elektrisk belysning.
Hvad angår anordnandet af anläggningen, ansluter jag mig till det
af medicinalstyrelsen förordade förslaget, som af sakkunniga tillstyrkts.
Beträffande kostnaderna för anläggningen kunna desamma möjligen
synas relativt höga vid jämförelse med dem, som beräknats för den
elektriska belysningsanläggningen vid den senast beslutade väsentligt
större anstalten i närheten af Västervik. För denna anstalt, som skall
erhålla plats för 800 patienter, beräknades nämligen ifrågavarande kost¬
nader till 125,000 kronor, under det anläggningskostnaderna vid Uppsala
för endast 464 patienter afsedda hospital skulle uppgå till närmare
135
Sjätte liufvudtiteln.
100,000 kronor. Saken har emellertid bin nöjaktiga förklaring, såsom
framgår af det följande.
De beräknade anläggningskostnaderna äro i sammandrag:
Västervik.
Uppsala.
Kraftstationens utrustning ............... kronor 51,500: —
Hufvudledningar ................................. » 22,000: —
Gruppledningar och armatur samt
ytterbelysning.............................. » 41,600: —
Omändring af det befintliga nätet » : —-
Motorer................................................ » 1,100: —
Anordning för ackumulatorbatteri ))--: —
Diverse och oförutsedda kostnader » 8,800: —
kronor 57,000: —
» 13,500: —
»
»
»
»
»
21,550: —
1,000: —
1,450: —
4,950: —
Summa kronor
125,000: — kronor 99,450
Kostnaden för kraftstationens utrustning vid Uppsala hospital är
sålunda dyrare än vid Västerviks hospital. Förklaringen till denna
omständighet ligger däri, att den nya kraftstationen i Uppsala har an¬
tagits af orsaker, som förut nämnts, skola tjänstgöra såväl för hospitalet
som för asylen, där elektrisk belysning redan är införd. På grund häraf
blir kraftstationen i Uppsala större än kraftstationen vid Västerviks hospital
och följaktligen dyrare. Därjämte är att märka, att i förevarande kalkyl
icke gjorts afdrag för försäljningsvärdet af vissa i kraftstationen vid Uppsala
nu befintliga maskiner, som måste utrangeras, något som väl ock torde
vara lämpligt för att man vid beräkningarna skall hålla sig på den säkra
sidan. Kostnaderna för hufvudledningarna vid den föreslagna anlägg¬
ningen vid Uppsala hospital äro också relativt höga på grund af de stora
afstånden mellan anstaltens hufvuddelar. Däremot belöpa sig öfriga i
båda förslagen förekommande kostnader ej mer än till ungefär hälften
af motsvarande poster för anläggningen vid Västervik.
Med hänsyn till det anförda har jag icke ansett mig böra göra
någon erinran mot det af medicinalstyrelsen begärda, till 100,000 kronor
afrundade anslaget. Dock lärer vara att förvänta, att kostnaderna skola
kunna nedbringas under nämnda belopp, särskildt genom realisation af
de gamla maskinerna.
På grund af hvad jag sålunda anfört och då det är af vikt, att
ifrågavarande anslag kan utgå redan under innevarande år, får jag i
underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
att, för anordnande af elektrisk belysning vid Uppsala hospital i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af medicinalstyrelsen framlagda
förslag, på extra stat för år 1909 bevilja ett anslag af 100,000 kronor,
136
Sjätte hufyudtiteln.
[36.] med rätt för Kung!. Maj:t att låta förskottsvis under år 1908 af till¬
gängliga medel utanordna nämnda belopp.
[37.] Vid sistlidet års Riksdag godkändes ett af Kungl. Maj:t framlagdt
Uppförande åt förslag till ny lönestat för läkare vid rikets hospital och asyler. Enligt
”skare Tid* detta förslag skulle vid åtskilliga sinnessjukanstalter inrättas en ny
Lund» och läkarbefattning, hospitalsläkare, hvarjemte de mera underordnade läkarnas
K“r löneförmåner reglerades.
I den skrifvelse, som lag till grund för Kungl. Maj:ts framställ¬
ning till Riksdagen, hade medicinalstyrelsen jämväl bragt på tal frågan
om familjebostad för hospitalsläkare och biträdande läkare.
Medicinalstyrelsen anförde därvid, att det syntes falla af sig själft,
att innehafvarna af de nya hospitalsläkartjänsterna borde hafva förmånen
af familjebostad, samt, beträffande de biträdande läkarna, att styrelsen
kommit till den öfvertygelsen, att det icke längre kunde undvikas att
i större utsträckning än förut bereda dessa läkare enahanda förmån.
I detta sammanhang lämnade medicinalstyrelsen en redogörelse för,
huru bostadsfrågan tedde sig å hvarje särskild anstalt.
I anslutning till hvad medicinalstyrelsen härom yttrat begärde sty¬
relsen anvisande af medel till uppförande af boställshus vid Göteborgs
hospital för en biträdande läkare samt vid Piteå hospital och asyl för
en hospitalsläkare.
Vid föredragning den 12 januari 1907 af nyssberörda ärende ytt¬
rade dåvarande departementschefen, bland annat, följande:
»Såsom medicinalstyrelsen anfört, torde det ligga i sakens natur, att
hospitalsläkare, där sådan befattning nu kommer att inrättas, bör såvidt
möjligt beredas förmånen af familjebostad inom vederbörande anstalt.
Likaså anser jag det önskvärdt, att liknande förmån i största möjliga
utsträckning beredes de biträdande läkarna. Hvad som i främsta rummet
afhållit dugande läkare att träda i den offentliga sinnessjukvårdens tjänst
synes hafva varit, förutom de mindre goda befordringsutsikterna, svårig¬
heten att vid någorlunda unga år bilda familj. Härvidlag spelar gifvetvis
bostadsfrågan en väsentlig roll. En lösning häraf i den af medicinal¬
styrelsen angifna riktning torde därför i sin mån bidraga till att göra
hospitalsläkarbanan mera begärlig.»
Tillika meddelade departementschefen, att han icke hade något att
tillägga till hvad medicinalstyrelsen i sin förutnämnda redogörelse anfört
i fråga om anordningen för inrättande af familjebostäder. På stats¬
rådets tillstyrkan föreslog Kungl. Maj:t också Riksdagen att bevilja det
af medicinalstyrelsen för berörda byggnadsföretag äskade anslag.
Riksdagen fann i likhet med departementschefen det vara önsk-
137
Sjätte liiifvudlitcln.
värdt, att familjebostäder i största möjliga utsträckning bereddes såväl
hospitalsläkare, där sådan befattning kunde komma att inrättas, som
äfven de biträdande läkarna vid hospitalen. På grund däraf blef Kungl.
Maj:ts framställning af Riksdagen bifallen.
I underdånig skrifvelse den 23 september 1907 har medicinal¬
styrelsen anhållit, att Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta pro¬
position om anvisande af medel till uppförande af boställshus vid
Uppsala hospital och asyl för öfverläkaren, samt vid såväl Kristine¬
hamns hospital som vid Lunds hospital och asyl för den vid hvardera
af berörda anstalter anställda hospitalsläkaren.
Hvad angår frågan om uppförande af boställshus för öfverläkaren
vid Uppsala hospital och asyl, hvarför kostnaden af medicinalstyrelsen
beräknats till 49,000 kronor, tillåter jag mig erinra, att Eders Kungl.
Maj:t genom nådigt beslut den 13 december 1907 anbefallt medicinal¬
styrelsen att taga ärendet i denna del under förnyad ompröfning samt
låta utarbeta nytt förslag, därvid skulle iakttagas, att sådana förändrin¬
gar vidtoges, att kostnaderna väsentligt nedbringades.
Beträffande medicinalstyrelsens framställning i öfrigt ber jag få
anmärka, att styrelsen i den förut omförmälda redogörelsen för bostads¬
frågan vid de särskilda anstalterna framhållit behofvet af anslag inom
en snar framtid till boställshus för anstalterna vid Kristinehamn och Lund.
Uti sin nu ifrågavarande skrifvelse anför medicinalstyrelsen, att
styrelsen, med afseende å förhållandena vid sistnämnda båda anstalter,
icke har något att tillägga till hvad härutinnan i förenämnda redo¬
görelse yttrats; och föreslår medicinalstyrelsen på grund häraf upp¬
förande vid hvardera anstalten af ett boställshus för hospitalsläkaren,
anordnadt i öfverensstämmelse med de af Kungl. Maj: t fastställda rit¬
ningarna för motsvarande boställshus vid Piteå och Göteborg.
Ritningarna såväl som kostnadsförslagen till nu ifrågavarande
byggnader äro upprättade af medicinalstyrelsens arkitekt, hofintendenten
A. Kumlien.
Kostnadsförslaget för hvartdera boställshuset slutar å ett belopp
af 27,000 kronor.
öfverintendentsämbetet har på grund af nådig befallning den 3
december 1907 afgifvit utlåtande i ärendet. Åmbetet har därvid, såvidt
nu är i fråga, för sin del icke funnit annat att erinra, än att den å
ritningen till läkarbostaden i Lund angifna inre trappanordning med
serveringsrum borde förändras i enlighet med hvad som i nämnda af¬
seende föreslagits i fråga om läkarbostaden i Kristinehamn.
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Håft.
[37.]
18
138
Sjätte hufvudtiteln.
[37.] Genom bifall till medicinalstyrelsens förslag- till uppförande af
Departementa- boställshus för hospitalsläkarna vid sinnessjukanstalterna i Lund och
ch6randeytt Kristinehamn skulle allenast fullföljas den plan, som sistlidet år vunnit
Kungl.' Maj:ts och Riksdagens godkännande.
Då äfven jag delar uppfattningen om lämpligheten att i största
möjliga utsträckning anordna familjebostäder för läkare vid hospitalen,
anser jag mig böra understödja medicinalstyrelsens nu till behandling
föreliggande framställning.
Ritningarna till boställshusen öfverensstämma med dem, som legat
till grund för de vid 1907 års Riksdag beslutade byggnadsföretagen
vid Göteborg och Piteå.
Byggnaderna äro afsedda att uppföras af trä i två våningar under
plåttak. Bottenvåningen innehåller en täckt, vid ingången placerad
veranda, en mindre förstuga samt där innanför tambur. Från tamburen
leda dörrar till det s. k. herras rum, hvardagsrummet och matsalen
samt till trappa, ledande till öfra våningen. Under trappan ligger
serveringsrum, som sammanbinder matsalen med köket, hvilket senare
har ett rymligt skafferi och förstuga, ledande ut i det fria. Vid köket
ligger ett rum för tjänare. Under köket, med nedgång utifrån, finnas
mat- och vedkällare. Våningen en trappa upp är en vindsvåning, inne¬
hållande två rum jämte nödigt vindsutrymme. Hvad angår trapp¬
anordningen, bar beträffande byggnaden i Kristinehamn föreslagits en
trappa i två afsatser, under det ritningen till läkarbostaden i Lund
utvisar en vanlig svängd trappa utan afsats. Hvilkendera anordningen
väljes, synes vara skäligen likgiltigt och torde, såsom också öfverinten-
dentsämbetet påpekat, icke inverka på kostnadsfrågan.
För hvart och ett af nu ifrågavarande boställshus uppgå, såsom
nämndt, kostnaderna enligt de gjorda beräkningarna till 27,000 kronor,
under det kostnadsförslaget för en motsvarande byggnad i Göteborg och
Piteå stannade vid ett belopp af 22,000 kronor. Orsaken till denna jäm¬
förelsevis stora skillnad uppgifves af hofintendenten Kumlien ligga i de
stora prisstegringar, som redan inträdt eller befaras komma att inträda
vid snart förestående revideringar af arbetsaftalen inom byggnadsfacket;
och då öfverintendentsämbetet icke haft något att erinra mot kostnads¬
förslaget, har jag icke ansett mig kunna föreslå någon nedsättning i
de begärda beloppen.
På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i under¬
dånighet, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att för uppförande af boställshus för hospitalsläkare vid Kristinehamns
hospital samt vid Lunds hospital och asyl på extra stat för år 1909 an¬
visa ett belopp af 54,000 kronor.
Sjätte liufviHltiteln.
139
Uti underdånig skrifvelse den 30 september 1907 har medicinal¬
styrelsen hemställt om utverkande af anslag till uppförande af två
boställshus vid Vänersborgs hospital och asyl för tillsammans åtta gifta
skötare samt två boställshus vid Göteborgs hospital för tillsammans
fyra gifta skötare och tolf hos dem inackorderade patienter.
Innan jag närmare redogör för medicinalstyrelsens ifrågavarande
framställning, tillåter jag mig erinra, att styrelsen redan i skrivelser
den 1 april 1901 och den 28 april 1902 framhållit, att för en lycklig
lösning af betjäningsfrågan vid de offentliga anstalterna för sinnessjuka
anordnandet af familjebostäder för gifta skötare vore att anse såsom ett
synnerligen viktigt moment, samt att Kungl. Maj:t genom nådigt bref
den 24 juli 1903 godkänt en, efter nådigt uppdrag, genom medicinal¬
styrelsens försorg upprättad normalritning till boställshus, afsedda för
gifta manliga skötare vid statens sinnessjuk vårdsanstalter och inne¬
hållande två från hvarandra fullkomligt afskilda lägenheter för skötare
äfvensom rum för två eller tre sinnessjuka å vinden inom hvarje i boställs-
huset inrymd lägenhet; utvisande det till normalritningen hörande
kostnadsförslag, att boställshuset beräknats kosta 16,500 kronor, källare
och visthusbod 1,900 kronor samt vedbod och afträdeshus 650 kronor
eller tillhopa 19,050 kronor. Vidare torde jag få nämna, att anord¬
ningar af ifrågavarande slag, sedan Riksdagen därtill beviljat medel,
vidtagits vid Kristinehamns hospital samt vid Piteå, Uppsala och Lunds
hospital och asyler.
Hvad beträffar de vid nästlidet års Riksdag beslutade tre boställs-
husen för gifta skötare vid Lunds hospital och asyl tillåter jag mig
erinra, att dessa komma att uppföras efter ritningar, som i viss mån
afvika från den fastställda normalritningen. Enligt det af medicinal¬
styrelsen framlagda, till grund för den i ämnet aflåtna nådiga propo¬
sitionen liggande förslaget skulle nämligen rummen i vindsvåningen
icke användas för sinnessjuka utan i stället inredas till familjebostäder,
hvarigenom hvarje byggnad komme att rymma fyra lägenheter, hvardera
om ett rum och kök med tambur, skafferi och garderob. Riksdagen, som
beviljade det af Kungl. Maj:t för ändamålet begärda anslaget, fann sig
dock böra framhålla önskvärdheten däraf att de enligt förslaget
tillämnade lägenheterna en trappa upp, som för öfrigt syntes Riksdagen
i afseende å utrymme väl knappt tilltagna, undvekes genom uppförande
af envåningshus, vare sig flera eller i en sammanhängande komplex. Med
anledning häraf inkom medicinalstyrelsen med en underdånig skrifvelse
af den 21 juni 1907, hvarmed styrelsen — jämte anmälan, att det af
Riksdagen ifrågaställda byggnadssättet skulle, enligt hvad verkställd
[38.]
Uppförande n.f
boställshus för
gifta sjukskö¬
tare vid Vä¬
nersborgs
hospital och
asyl samt
Göteborgs
hospital.
140
Sjätte hufvudtiteln.
[38.] utredning gifvit vid handen, komma att medföra ökning af kostnaderna
för förslaget med minst 33 procent — öfverlämnade en af hofinten-
denten Kumlien, efter uppdrag af medicinalstyrelsen, upprättad, den
26 mars 1907 dagtecknad ritning, innefattande omarbetning till vissa
delar, dock icke beträffande antalet våningar i hvarje boställshus, af
den genom nådiga brefvet den 24 juli 1903 godkända normalritningen.
Till följd af nådig remiss inkom öfverintendentsämbetet med underdånigt
utlåtande i ärendet af den 9 juli 1907 och vitsordade däri ändamålsenlig¬
heten af den sålunda förändrade ritningen, enligt hvilken lägenheterna
i vindsvåningarna komme att blifva lika goda och rymliga som de i
bottenvåningarna, helst om de förbättringar hvad anginge de först¬
nämnda vid arbetets utförande vidtoges, att skafferierna förseddes med
takfönster och altaner, motsvarande bottenvåningarnas förstugukvistar,
anbragtes. Därjämte instämde öfverintendentsämbetet i hvad medi¬
cinalstyrelsen framhållit rörande den betydande förhöjning i kostnaderna,
som skulle förorsakas af det af Riksdagen ifrågaställda byggnadssättet.
Kungl. Maj:t uppdrog sedermera den 2 augusti 1907 åt medicinalstyrelsen
att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvanberörda, af hofinten-
denten Kumlien den 26 mars 1907 upprättade ritning med däri af
öfverintendentsämbetet angifna ändringar, låta vid Lunds hospital och
asyl uppföra tre boställshus för gifta manliga sjukskötare.
Beträffande nu föreliggande förslag har förekommit hufvudsakligen
följande.
Byggnaderna Uti en till direktionen för Vänersborgs hospital och asyl ingifven
borga hospital skrift af den 8 juli 1906 hemställde öfverläkaren vid sagda anstalt
och asyl. D. Sellberg, att direktionen måtte ingå till medicinalstyrelsen med anhållan,
att anstalter i den allra närmaste framtiden vidtoges för uppförande af tre
betjäningspaviljonger med bostäder för tre familjer i hvarje. Till stöd
härför anfördes, att ett bland de senare årens viktigaste sträfvanden
inom sinnessjukvården i vårt land hade varit anskaffandet af så god
sjukbetjäning som möjligt. Att de dittills rådande svårigheterna att
rekrytera denna kår i någon mån skulle minskas i och med den ökning
i löneförmånerna, som numera kommit den till del, syntes man hafva
rätt att antaga. Men ringa utsikter syntes dock förefiunas att erhålla
en så duglig och pålitlig betjäning, som en omsorgsfull skötsel af de
sjuka krälde, så länge man icke vore i stånd att motarbeta den stora
omsättningen bland densamma. Det bästa och kanske enda sättet att
söka förekomma denna senare, hvad den manliga personalen vidkom-
me, vore att sätta den dugligaste kontingenten i tillfälle att bilda
141
Sjätto liufvudtitflln.
familj. Vid ingen af våra anstalter syntes denna sak. vara mer be-
hjärtansvärd än vid den ifrågavarande. Den höga patientsiffran, an¬
staltens afskilda läge, omöjligheten att från de närmast liggande trak¬
terna erhålla betjäningsaspiranter kräfde med nödvändighet, att med
det snaraste åtgärder vidtoges därutinnan. Ett ytterligare mycket
talande skäl förelåge i den omständigheten, att man vid anstaltens
planläggande tydligen icke beräknat, att sa stor personal skulle behöfvas
som nu vid dess beläggning visade sig vara erforderlig. Icke nog med
att de ansvariga skötarna på de flesta ställen måste dela rum med den
öfriga personalen, hvilket tvifvelsutan vore en stor olägenhet, utan den
öfriga personalen vore i allmänhet hoppackad till ett antal af 3 å 4 i
hvarje rum, hvilket vanligen vore en s. k. vindskupa med ett relativt
litet fönster. I ett par paviljonger hade icke tillräckligt utrymme på
något sätt kunnat beredas, utan en del af den där anställda betjäningen
hade måst förläggas i andra paviljonger. Till slut måste helt säkert
en del af de få för patienter afsedda enskilda rummen tillgripas. Miss¬
förhållandet syntes blifva ännu större, då de nya länspaviljongerna
skulle tagas i bruk, såvida det ej i dem blefve bättre sörjdt för utrym¬
met för betjäningspersonalen än i den redan färdiga öppendörrpavil-
jongen. För närvarande vore tvenne gifta skötare inlogerade i ett par
till jordegendomen hörande torp. Flera torplägenheter än dessa två
kunde dock ej användas för detta ändamål, hvarförutom deras afstånd
från anstalten vore allt för stort. Andra lägenheter i anstaltens när¬
het funnes ej att tillgå, och de försök, som gjorts att lata gifta skötare
bo i staden, hade ej slagit väl ut.
Förestående framställning af öfverläkaren Sellberg öfverlämnades
af direktionen med skrifvelse den 11 juli 1906 till medicinalstyrelsen.
Under vitsordande af de i nämnda framställning anförda skäl förordade
direktionen på det lifligaste, att anstalter i den allra närmaste framtiden
måtte vidtagas för uppförande af tre dylika paviljonger med bostäder
för tre familjer i hvarje. Direktionen ansåg sig emellertid böra fram¬
hålla, att behofvet icke vore fylldt med det sålunda föreslagna antalet,
utan att nämnda antal föreslagits såsom behöfligt för afhjälpande af de
mest afsevärda olägenheterna, samt att direktionen hyste den förhopp¬
ning, att ett tillräckligt antal dylika paviljonger framdeles, i den mån
medel kunde blifva för ändamålet disponibla, finge uppföras.
Sedan vid en af tillförordnade medicinalrådet R. Stenbeck under
september 1906 förrättad inspektion å anstalten frågan tagits i öfver¬
vägande, har direktionen på anmodan af medicinalstyrelsen den 17
april 1907 afgifvit förnyadt yttrande i ärendet samt därvid åberopat
142
Sjätte hufvud titeln.
[38.] och instämt i en af öfverläkaren Sellberg den 16 i samma månad dag-
tecknad skrifvelse, däri Sellberg hufvudsakligen anfört, att han icke
kunde förorda den å ett par andra anstalter införda anordningen med
inackordering af patienter hos de gifta skötare, för hvilka de dittills
uppförda boställshusen vore afsedda, bland annat på den grund att
därigenom den stora anstaltens svårskötta maskineri än ytterligare
skulle kompliceras, äfvensom att intet behof af denna vårdform för
närvarande kunde anses förefinnas vid anstalten.
För egen del har medicinalstyrelsen beträffande behofvet af familje¬
bostäder för en del af den manliga sjukvårdsbetjäningen åberopat hvad
styrelsen, i detta hänseende vid flera föregående tillfällen och senast i
underdånig skrifvelse den 11 juli 1906 rörande anordnande af familje¬
bostäder för betjäningen vid Lunds hospital och asyl anfört. Med af¬
seende å frågan om skyldighet för gifta skötare med familjebostad inom
anstalterna för sinnessjuka att mottaga patienter till inackordering anser
visserligen medicinalstyrelsen alltjämt, att sådan skyldighet helst alltid
borde, vara förenad med förmånen af familjebostad, men erkänner tillika,
att vid Vänersborgs hospital och asyl liksom vid Lunds hospital och
asyl. omständigheterna för närvarande äro sådana, att beredande af
familjebostäder, är en angelägenhet af större vikt, och att med anord¬
nande af familjevård bos gifta skötare vid dessa anstalter kan tills vi¬
dare anstå.. Medicinalstyrelsen anför vidare, att direktionen för Väners¬
borgs hospital och asyl förslagsvis ifrågasatt uppförandet, till en början,
af trenne boställsbus, hvart och ett med tre familjebostäder. Då emel¬
lertid Ivungl. Maj:t genom nådiga brefvet den 2 augusti 1907 gillat den
af medicinalstyrelsen för boställshus af här ifrågavarande slag före¬
slagna typ, ansåge sig medicinalstyrelsen böra föreslå uppförande
vid Vänersborgs hospital och asyl af två byggnader enligt samma typ,
det vill säga innehållande hvardera fyra lägenheter om ett rum och kök,
hvaraf två i bottenvåningen och två en trappa upp, hvilka byggnader
både den fördelen, att de när som helst kunde ändras till vanliga så
kallade normalbostäder för skötare med patienter uti inackordering.
Enligt ett af hofintendenten Kumlien den 20 september 1907 uppgjordt
kostnadsförslag och två af honom i samma månad upprättade ritningar
skulle hvarje byggnad, innehållande fyra lägenheter och uppförd af trä,
jämte nödiga uthus medföra en kostnad af 26,400 kronor, däri inbe-
räknadt kostnaden för vatten- och afloppsledningar, elektriska belys-
ningsledningar med armatur, ställningar, redskap, transporter och ren¬
göring, arkitektarfvode och tillsyn samt oförutsedda utgifter.
143
Sjätte liufvudtlteln.
Beträffande uppförandet af boställshus för gifta skötare vid Göte- [38.]
borgs hospital har medicinalstyrelsen uti sin underdåniga skrifvelse Byggnaderna
anfört, att vid en af öfverinspektören för sinnessjukvården i riket TldhQalpti't[[org9
medicinalrådet J. G. Schuldheis den 23 augusti 1907 förrättad inspek¬
tion af nämnda hospital därvarande öfverläkaren framhållit angelägen¬
heten af att med snaraste åtgärder måtte vidtagas tör beredande af
familjebostad för ett antal skötare, och anfört som skäl härför, att sär¬
skild!; på sista tiden flera skötare och bland dem ingalunda de sämsta,
afflyttat för att kunna få gifta sig och därvid i en del fall förklarat,
att de gärna skulle kvarstannat, om de å hospitalet kunnat få familje¬
bostad. En af uppsyningsmannen vid hospitalet uppgjord och vid till¬
fället aflämnad tablå utvisade också, att blott under det sistförflutna
året icke mindre än sex skötare flyttat af nyss angifna orsak; och hela
antalet anställda skötare hade dock uppgått till blott sexton.
Att behofvet af familjebostäder för den manliga sjukvårdspersonalen
äfven vid detta hospital vore trängande, lede alltså intet tvifvel. Då
emellertid detta hospital vore af relativt mindre omfång, borde bär
lämpligen anordnas familjevård i samband med uppförande af familje¬
bostäderna, i följd hvaraf medicinalstyrelsen ville föreslå uppförande
af tvenne byggnader i enlighet med af Kungl. Maj:t genom nådigt
bref den 24 juli 1903 godkänd normalritning, och sålunda innehållande
hvardera tvenne lägenheter om ett rum och kök å nedre botten samt
en trappa upp tillsammans fyra rum för sex patienter, i sammanhang
hvarmed således hospitalets beläggningssiffra kunde ökas med 12 sängar.
Medicinalstyrelsens skrifvelse bifogade, af hofintendenten Kumlien i
september 1907 upprättade ritningar och kostnadsförslag, afseende
byggnadernas uppförande af trä, utvisade en slutsumma af 26,000
kronor för hvardera af byggnaderna.
Enligt den utredning angående kostnaden för sådana byggnader,
som gjordes i medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse den 21 juni
1907, både det visat sig, att nu föreslagna typ vore minst 33 % billigare
än de envåningshus, för hvilkas uppförande Riksdagen uttalat sig. Att
emellertid kostnaden för nu ifrågavarande byggnader ställde sig ej
obetydligt högre än för andra dylika, för hvilka Kungl. Maj:t och
Riksdagen beviljat medel, vore beroende på de under senare år mycket
stegrade arbetslönerna och materialkostnaderna samt i viss mån äfven
på det för byggnadsmaterialiernas ditförande ogynnsamma läget af
särskildt Göteborgs hospital.
[38.]
Departements¬
chefens
yttrande.
144 Sjätte hufvudtiteln.
Såsom redan ofvan framhållits har frågan om beredande af familje¬
bostäder åt de vid rikets sinnessjukvårdsanstalter anställda gifta sjuk¬
skötare vid flera föregående tillfällen varit föremål för Kungl. Maj:ts
och Riksdagens pröfning, och erforderliga medel hafva beviljats till
uppförande af dylika bostäder vid åtskilliga hospital och asyler. Be-
hofvet af att bereda den gifta sjukskötarpersonalen förmånen af fri
bostad har sålunda blifvit både erkändt och behjärtadt. Medicinal¬
styrelsens nu föreliggande framställning utgör följaktligen blott ett led
i sträfvandena att förbättra villkoren för sjukskötarna vid rikets hospital
och asyler och därigenom göra dessa platser mera eftersökta och be¬
gärliga än för närvarande är fallet.
Hvad nu särskild! angår medicinalstyrelsens ifrågavarande fram¬
ställning synes mig den förebragta utredningen till fullo ådagalägga
behofvet åt att familjebostäder för gifta skötare uppföras vid Väners¬
borgs hospital och asyl samt Göteborgs hospital i den omfattning medicinal¬
styrelsen ifrågaställa, och har jag icke något att erinra mot de af sty¬
relsen förordade byggnadsritningarna. Den för bostäderna vid Väners¬
borgs hospital och asyl uppgjorda planen öfverensstämmer i allo med
den för dylika bostäder vid Lunds hospital och asyl fastställda och
innebär endast en jämkning i den fastställda normalritningen, hvilken
betingas af nödvändigheten att jämväl i öfre våningen inrätta bostäder
för skötare i stället för rum för sinnessjuka. Af skäl som vederbörande
öfverläkare anfört synes denna byggnadstyp vara att föredraga vid
ifrågavarande anstalt. Beträffande byggnaderna vid Göteborgs hospital
torde åter, såsom medicinalstyrelsen framhållit, den för dylika byggna¬
der fastställda normalritningen böra följas.
Kostnaden för hvarje bostadshus vid Vänersborgs hospital och asyl
har beräknats till 26,400 kronor och öfverstiger således med 3,933 kronor
den till 22,467 kronor beräknade kostnadssumman för de byggnader af
samma typ, som uppförts vid Lunds hospital och asyl. Hvad angår de vid
Göteborgs hospital tillämnade byggnaderna, har kostnaden för hvar¬
dera beräknats till 26,000 kronor eller 6,950 kronor mer än den
vid normalritningens upprättande beräknade, därvid dock är att märka,
att uti den förra summan ingår utgifter för byggnadens förseende med
vatten- och afloppsledningar. Det föreligger således en ganska afsevärd
ökning i de beräknade kostnadssummorna, hvilken dock, på sätt medi¬
cinalstyrelsen framhållit, i främsta rummet torde bero på de under
senare år mycket stegrade arbetslönerna och materialkostnaderna.
Såsom redan uti nästföregående ärende framhållits har en betydlig ökning i
kostnaden kunnat konstateras jämväl i fråga om andra tillämnade byggnads-
145
Sjätte Imfvudtiteln.
företag vid rikets hospital och asyler, och tillåter jag mig hänvisa till [38.]
hvad jag därutinnan anfört. Gifvet är, att de ökade utgifterna mana
till iakttagande af den största sparsamhet vid anslagens användande.
Då kostnadsökningen för ifrågavarande boställshus proportionsvis
icke är större än för de i föregående punkt omförmälda byggnader, och
då dessutom nu omhandlade byggnadsföretag skulle utföras i full öfver¬
ensstämmelse med redan fastställda ritningar, har jag icke ansett nödigt
att infordra öfverintendenl sämbetets yttrande i ärendet.
På grund af hvad jag sålunda anfört och då det är af vikt, att
ifrågavarande anslag redan under innevarande år kan utgå, får jag alltså i
underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att för uppförande vid Vänersborgs hospital och asyl af två boställs¬
hus för gifta manliga sjukskötare och vid Göteborgs hospital af två
dylika boställshus på extra stat för år 1909 bevilja ett anslag af 104,800
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis af tillgängliga
medel under år 1908 utanordna nämnda belopp.
I anledning af inom Riksdagen väckta motioner har Riksdagen år [39.]
1904 till upprätthållande af verksamheten vid de genom medel ur Foiksanatori-
Konung Oscar Il:s jubileumsfond inrättade s. k. folksanatorierna:, under erna-
villkor att något lotteri till förmån för sanatoriernas verksamhet icke
anordnades, för år 1905 anvisat ett belopp af 400,000 kronor, hvaraf
hälften eller 200,000 kronor finge af tillgängliga medel förskjutas under
år 1904.
Genom nådigt bref den 8 juli 1904 har Kungl. Maj:t rörande ifråga¬
varande anslag meddelat bestämmelser; och torde jag beträffande deras
innehåll få hänvisa till det vid statsverkspropositionen till 1907 års Riks¬
dag fogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 12 januari
1907, punkt 32.
På därom af Kungl. Maj:t gjorda framställningar har därefter Riks¬
dagen för hvart och ett af åren 1906—1908 anslagit för ifrågavarande
ändamål ett belopp af 200,000 kronor att användas i enlighet med af
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
öfverstyrelsen för ifrågavarande fond har nu uti underdånig skrif¬
velse den 2 december 1907 anfört, att jämväl efter utgången af år
1908 behof af statsunderstöd för ifrågavarande ändamål vore för handen;
och har öfverstyrelsen med anledning häraf hemställt, att Eders Kungl.
Maj:t måtte till innevarande års Riksdag aflåta nådig proposition om
anvisande jämväl för år 1909 af anslag till belopp af 200,000 kronor.
Bih. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 19
146
Sjätte hufyudtiteln.
[39.] Medicinalstyrelsen, som på grund af nådig befallning yttrat sig i
ärendet, bar därvid tillstyrkt bifall till öfverstyrelsens hemställan.
Af den revisionsberättelse för år 1906, som afgifvits rörande för¬
valtningen af nämnda jubileumsfond, framgår, att under år 1906 inkom¬
sterna, inklusive statsanslaget, utgjort 490,216 kronor 4 öre, under det
utgifterna, däri inberäknade afskrifningar å sammanlagdt 98,953 kronor
95 öre men frånsedt det jämlikt Kungl. Maj:ts beslut till reservfond
afsätta belopp, 2,260 kronor Öl öre, uppgått till 487,425 kronor 53 öre.
Revisorerna hafva tillstyrkt ansvarsfrihet för år 1906.
Enligt en af öfverstyrelsen gjord approximativ beräkning torde
jubileumsfondens inkomster för år 1907, inberäknadt det af Riksdagen
beviljade bidrag å 200,000 kronor, uppgå till 463,407 kronor 50 öre
samt dess utgifter till 442,226 kronor 55 öre, hvadan ett öfverskott af
21,180 kronor 95 öre torde kunna påräknas.
På grund af hvad sålunda förekommit får jag hemställa, att Eders
Kungl. Majrt måtte föreslå Riksdagen
att till upprätthållande af verksamheten vid de genom medel ur
Konung Oscar Il:s jubileumsfond inrättade s. k .folksanatorierna på extra
stat för år 1909 anvisa ett belopp af 200,000 kronor, att användas i
enlighet med af Kungl. Majrt meddelade bestämmelser.
[40.] Efter särskilda framställningar har Riksdagen beviljat för hvart och
Kuranstaiten 6tt af åren 1894 1900 ett extra anslag af 2,000 kronor, för hvart och
Sans Souci. ett af åren ^ 1901— 1904 ett extra anslag af 3,000 kronor samt för hvart
och ett af åren 1905—1908 ett extra anslag af 4,000 kronor, att utgå
till understöd åt räddningshemmet för drinkare vid Sans Souci invid
Uppsala, numera benämdt kuranstalten Sans Souci, på villkor, som af
Kungl. Majrt pröfvades lämpliga. De villkor för anslagens åtnjutande, som af
Kungl. Majrt i följd häraf vid meddelande af föreskrift om anslagens
utbetalning fastställts, hafva, med någon modifikation för de elfva sista
åren, fått enahanda innehåll, som återgifvits i departementschefens an¬
förande till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari
1895 vid föredragning af då gjord ansökning om anslag till nämnda anstalt.
I underdånig skrifvelse den 28 september 1907 har styrelsen för
ifrågavarande kuranstalt anhållit, att Kungl. Majrt måtte föreslå Riks¬
dagen att bevilja anstalten ett till 7,000 kronor förhöjdt årsanslag.
Innan jag närmare redogör för innehållet i styrelsens omförmälda
framställning, ber jag få erinra, att 1907 års Riksdag, med anledning
147
Sjäitte traf vildt! teln.
af Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning, på extra stat för år 1908
beviljat ett anslag af 6,000 kronor att på villkor, som af Kungl. Maj:t
pröfvades lämpliga, utgå såsom bidrag till nybyggnad vid kuranstalten
Sans Souci, dock under förutsättning att stadgandena i 8 och 9 §§ i det
för anstaltens styrelse gällande reglemente icke måtte kunna utan Kungl.
Maj:ts tillstånd tillämpas eller ändras.
Genom den ifrågasatta nybyggnaden skulle antalet patientplatser,
som förut utgjort högst 12, kunna uppbringas till 17.
Sedan erforderliga ändringar i reglementet blifvit vidtagna, har Eders
Kungl. Maj:t genom beslut den 21 december 1907 anbefallt statskon¬
toret att till anstaltens styrelse utbetala byggnadsanslaget, efter det
arbetet blifvit afslutadt samt genom medicinalstyrelsens försorg afsynadt
och af samma styrelse godkändt.
Beträffande anstaltens verksamhet under år 1906 ber jag — med stöd
af den redogörelse, som af anstaltens styrelse, dess läkare och revisorer
afgifvits och finnes i tryck ansökningen bilagd — få nämna, att under
året å anstalten, hvarest vid årets början 12 patienter varit kvar från
1905, intagits 19 patienter, hvadan hela antalet vårdade utgjort 31; att
af dessa utskrifvits 17, under det 14 kvarstått vid årets slut; att af de
utskrida 4 befunnits höra till obotlig typ, 3 återfallit, 1 skilts från an¬
stalten på grund af stridigt lynne och ohöfviska fordringar, 1 remitte¬
rats till utländsk anstalt för alkoholister, under det 8 skött sig korrekt
och oklanderligt; att patientafgifterna uppgått till 2 kronor för dag i
deladt rum och 2 kronor 50 öre i enskildt rum; att den lägre afgiften
erlagts af 20 patienter för tillsammans 2,505 dagar och den högre af
9 patienter för inalles 1,129 dagar; att kostnadsfri vård beviljats 4 pa¬
tienter för tillsammans 71 dagar; att årets omkostnader, däri inbegripen
afbetalning af skuld, 1,000 kronor, belcpt sig till 14,221 kronor 56 öre,
utvisande vid fördelning på hela antalet patientdagar, 3,705, en dag¬
kostnad af 3 kronor 83 öre; samt att tillgångarna utöfver skulderna
den 31 december 1906 utgjort 7,060 kronor 48 öre, eller 159 kronor
22 öre mer än vid samma tid år 1905.
I sin förenämnda skrifvelse, har styrelsen för anstalten meddelat,
att anstaltens nybyggnad från ingången af augusti 1907 varit färdig
och tagen i bruk, samt att styrelsen med hänsyn till den utvidgade
rörelsen uppgjort förslag till ny inkomst- och utgiftsstat, däri sty¬
relsen utgått därifrån, att ett statsanslag af 7,000 kronor skulle beviljas.
Denna stat ter sig på följande sätt:
[40.]
148
Sjätte hufvudtiteln.
[40.]
Utgifter.
Föreståndare.....................................................
Läkare ...............................................................
kronor 1,080: —
)) 300: —
Löner:
Hushållerska.............•................. kronor
Två jungfrur............................. »
Extra hjälp vid städning
jämte skötsel af gård och
gata.......................................... )>
Badare ....................................... »
Slöjdledare................................. »
Hushållet............................
Fastighetens underhåll ..
nventariernas underhåll
Bränsle ...............................
Utskylder och onera...................
Omkostnader...................................
Räntor ...........................................
Amorteringar ................................
Risksumma för tre vakanser......
400: —
520: —
600: —
312: —
— »
|
2,032
|
—
|
|
9,964
|
50
|
|
1,000
|
—
|
....... »
|
1,000
|
—
|
))
|
760
300
300
1,500
330
1,200
1,651
|
|
))
|
|
))
|
|
))
|
|
»
|
|
»
|
|
...... »
|
—
|
Kronor
|
21,417
|
50
|
Inkomster.
Patientafgifter:
Fyra platser å kronor 3: — kronor 4,380: —
Tre » å » 2: 50 » 2,737: 50
Tio » a y> 2: — » 7,300: — kronor 14,417: 50
Statsanslag............................................................................. » 7,000: —
Kronor 21,417: 50
Beträffande de ibland utgifterna förekommande posterna för hus¬
hållet, risksumma för tre vakanser, räntor och amorteringar har sty¬
relsen särskildt yttrat sig och i sådant hänseende anfört.
149
Sjätto liufvudtitcln.
Hushållet hade på grund af den ständigt fortfarande stegringen
af lifsmedelsprisen, trots all sparsamhet och omtanka, visat en motsva¬
rande tendens till fördyring. Från omkring 1 krona för kosthållsdag
hade det sålunda ökats till 1 krona 15 öre å 1 krona 20 öre och hade
de sista månaderna af år 1907 stigit till 1 krona 25 öre å 1 krona 30
öre. Det hade därför ansetts riktigt att utgå från en dagkostnad af
1 krona 30 öre. Enär anstaltens kosthåll komme att omfatta, förutom
17 patienter, 4 personer, eller tillsammans 21, blefve årliga utgiften
för hushållet 9,964 kronor 50 öre.
I denna post liksom i patientafgifterna å inkomstsidan hade förut¬
satts, att alla platser ständigt blefve upptagna. Men medan tillström¬
ningen längre perioder kunde vara så stor, att många ansökningar till
följd af bristande utrymme finge ställas på framtiden, då de oftast ej
fullföljdes, inträffade understundom, enligt hvad erfarenheten gåfve vid
handen, flera samtidiga vakanser. Föregående års rapport till första
provinsialläkaren utvisade ett medeltal af 9,1 för dag. 1 analogi härmed
skulle man efter utvidgningen kunna vänta ett medeltal af 12,89 d. v. s.
13 patienter för dag. Då man bestämt sig för att räkna med blott
3 vakanser, d. v. s. ett medeltal af 14 patienter, vore denna siffra så¬
ledes något gynnsammare, än hvad anstalten strängt taget borde anses
kunna med säkerhet motse.
De till fulla beloppet upptagna inkomsterna för alla patientrummen
kompenserades nu å debetsidan af en risksumma å 1,651 kronor, ut¬
görande ej fullt det förlustbelopp, som, hushållskostnaden afdragen,
uppstode, i fall man antoge, att 2 enskilda rum å 3 kronor och 1 enskildt
rum å 2 kronor 50 öre stode lediga. Minskningen å öfriga konton för
dessa vakanser blefve så obetydlig, att den syntes kunna lämnas sido.
I detta sammanhang syntes det förtjäna erinras, att de gamla en¬
skilda rummen upptagits till samma pris som förut, eller 2 kronor 50 öre
för dag, så när som på ett, hvilket höjts till 3 kronor, samtidigt med att dess
läge förbättrats, då utanför liggande genomgångsrum indragits och
förändrats till kapprum. De nya enskilda rummen hade satts till 3
kronor utom ett, som vore genomgångsrum och kostade 2 kronor 50 öre.
De höjda prisen, i och för sig moderata, vore fullt motiverade af den
kostsammare inredningen och den större komforten. De vore dessutom
afsedda för ekonomiskt bättre lottade och sådana, som på grund af sitt
arbete behöfde vara ostörda.
Beträffande posterna för amortering och räntor ville styrelsen i
underdånighet framhålla önskvärdheten af, att den skuldbörda, som an¬
stalten med nybyggnaden iklädt sig, måtte kunna snarast möjligt aflyftas.
[40.]
150
Sjätte hiifvndtiteln.
[40.] Denna skuld beräknades, med det belopp, som måste upplånas för be¬
stridande af 1908 ars utgifter, vid nämnda års slut utgöra omkring
12.000 kronor. Med hänsyn till det jämförelsevis dyra underhållet af
den gamla fastigheten syntes frågan om ny hufvudbyggnad för anstalten
inom en icke alltför långt aflägsen framtid blifva aktuell. Då styrelsen
sålunda ansett det i hög grad önskvärd!, att anstalten inom 10 år kunde
amortera sin byggnadsskuld, hade amorteringssumman satts till 1,200
kronor. Räntebeloppet, 330 kronor, motsvarade medeltalet af den
rän*ta^ som årligen måste betalas vid förenämnda amortering.
Ofriga poster hade uppförts till belopp, som i det närmaste mot¬
svarade anstaltens utgifter under de senaste åren.
Då sålunda för den påbörjade ökade verksamheten kräfdes ett med
3.000 kronor ökadt. årligt understöd, har styrelsen anhållit, det täcktes
Kungl. Maj:t allt framgent och närmast för år 1909 föreslå Riksdagen
att åt anstalten bevilja ett årsanslag af 7,000 kronor.
På nådig befallning har medicinalstyrelsen afgifvit utlåtande i ären¬
det och däri, med vitsordande af behofvet af det utaf styrelsen för
kuranstalten begärda statsunderstödet och med anmälan, att de af Kungl.
Maj:t för det hittills till samma ändamål beviljade statsanslagets åtnju¬
tande föreskrift)a villkor blifvit af anstalten uppfyllda, i underdånighet
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte bereda anstalten ett understöd för
ar 1909 med 7,000 kronor, motsvarande omkring 400 kronor för hvarje
af anstaltens 17 patientplatser.
Jämväl statskontoret har, efter erhållen nådig remiss, yttrat sig i
ärendet och därvid till en början erinrat, att, enär afsättning af den
del utaf de till statskontoret ingående andelar af brännvinsförsälj-
ningsmedlen, som enligt 25 § i förordningen angående försäljning
af brännvin den 9 juni 1905 må användas till främjande af nykter¬
het och motarbetande af dryckenskapens följder, enligt hvad stats¬
kontoret vid ett föregående tillfälle meddelat, första gången kommer
att äga rum i april eller maj 1909, medel för berörda ändamål så¬
ledes blifva tillgängliga under sistnämnda år; och har vid sådant
förhållande samt med afseende å hvad Riksdagen i skrifvelse den
26 maj 1906 angående reglering af utgifterna under riksstatens
sjätte hufvudtitel antydt, anslag för nu ifrågavarande ändamål icke
vidare synts statskontoret böra af Riksdagen äskas. Det understöd,
som för år 1909 kunde komma att tilldelas kuranstalten Sans Souci,
har statskontoret ansett kunna anvisas till utgående från nyssnämnda,
i statskontoret afsätta medel.
151
Sjuttio liufvudtiteln.
Då emellertid af den lydelse, 25 § i samma förordning erhållit, [40.]
tydligen framgår, att Riksdagen velat förbehålla sig bestämmanderätten
ifråga om användningen af de utaf statskontoret för ofvannämnda än¬
damål afsätta försäljningsafgifter m. in., har statskontoret ansett den
gjorda framställningen om beviljande af anslag till kuranstalten Sans
Sond för år 1909 böra underställas Riksdagens pröfning.
På grund af det anförda och med afseende å de till stöd för den
gjorda, af medicinalstyrelsen förordade framställningen förebragta
skäl har statskontoret i underdånighet hemställt, det täcktes Kungl.
Maj:t i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva, att under de
villkor, som af Kungl. Maj:t pröfvades lämpliga, finge såsom under¬
stöd för år 1909 åt kuranstalten Sans Souci utgå af de till främjande
af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens följder afsätta, hos
statskontoret innestående medel ett belopp af 7,000 kronor.
Den utredning, som i ärendet förekommit, synes mig ådagalägga, Departements-
att ifrågavarande anstalt är i behof af ökadt statsanslag. På sätt fram-
går af den utaf mig här ofvan lämnade redogörelsen, har dagkostnaden
för patient under år 1906, då anstalten kunnat mottaga 12 patienter,
uppgått till 3 kronor 83 öre. Enligt det nu med hänsyn till anstaltens
utvidgning med ytterligare 5 platser uppgjorda statförslaget skulle
dagkostnaden vid ständig beläggning af samtliga platser belöpa sig
till 3 kronor 45 öre. Att öka afgifterna utöfver hvad som föreslagits,
lärer icke vara tillrådligt, och synes därför det begärda statsanslaget
på lämpligt sätt utmätt. Fördeladt. på antalet platser skulle anslaget, som
hittills utgjort omkring 333 kronor för plats, nu ökas till inemot 412 kronor.
Hvad angår sättet för anslagets anvisande, har statskontoret, såsom
nämndt, hemställt, att medel nu icke måtte äskas af Riksdagen utan
allenast begäras dess medgifvande, att anslaget under år 1909 måtte få
utgå af de brännvinsförsäljningsafgifter, som af statskontoret skola af-
sättas för främjande af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens
följder. Emellertid kan sådan afsättning icke äga rum förr än i april
eller maj 1909, och synes det mig olämpligt att, innan kändt är, till
hvilken belopp berörda medel komma att uppgå och en gemensam
plan för desammas fördelning således kan framläggas, disponera någon
del af desamma. Äfven för år 1909 torde därför hos Riksdagen böra
begäras anvisande å riksstaten af medel till ifrågavarande ändamål.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hem¬
ställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1909 bevilja ett anslag af 7,000 kronor att utgå
[40.]
[41.]
Stockholms
alkoholist¬
hem.
152 Sjätte Iiufvudtiteln.
till understöd åt kuranstalten Sans Souci invid Uppsala på villkor, som
af Kung]. Maj:t pröfvas lämpliga.
Riksdagen bar på extra stat beviljat Stockholms alkoholisthem för
år 1899 ett anslag af 2,C00 kronor, för hvart och ett af åren 1900—
1903 ett anslag af 4,000 kronor samt för ett hvart af åren 1904—1908
ett anslag af 6,000 kronor att utgå på villkor, som af Kungl. Maj:t
pröfvades lämpliga. De af Kungl. Maj:t fastställda villkor för utbeta¬
lande af det senast beviljade anslaget äro desamma, som tidigare
bestämts och hvilka upptagas i chefens för civildepartementet yttrande
till statsrådsprotokollet den 13 januari 1906 angående reglering af ut¬
gifterna under sjätte hufvudtiteln, punkt 38.
I underdånig skrifvelse den 27 september 1907 har styrelsen för
hemmet anhållit, att det hittills utgående understödet måtte höjas till
10,000 kronor.
Vid ansökningen hafva fogats tryckt öfverblick öfver verksamheten
för åren 1897—1906 jämte årsredogörelse för sistnämnda år.
Under tioårsperioden 1897—1906 hafva 257 patienter inskrifvits.
I medeltal per år hafva 36,8 vistats vid anstalten. Af samtliga intagna
patienter lära omkring 50 % kunna anses vara botade, d. v. s. förblifvit abso¬
lutister. Afgiften för deladt rum är 750 kronor för sex månader men
kan i ömmande fall af styrelsen nedsättas till 600 kronor. För enskildt
rum är afgiften 900 kronor för samma tid.
Beträffande särskildt verksamheten under år 1906, funnos vid början
af året 17 patienter. Under året intogos 32. Alltså hafva 49 patienter
under året vistats å kuranstalten. Af dessa hafva 38 utskrifvits, och
kvarvoro vid årets slut å kuranstalten 11 patienter. Af de utskrifna
hade enligt uppgift 21 varit att anse såsom botade och 5 förbättrade,
medan 4 återfallit och resultatet i fråga om 4 vore okändt. Rörande
återstående 4 patienter har kurresultatet ej ansetts böra uppgifvas med
hänsyn till den korta tid de varit intagna å anstalten. Verksamheten
under året har lämnat ett öfverskott af 1,104 kronor 34 öre.
Ställningen den 31 december 1906 visar följande:
Tillgångar:
Egendomen Eolshäll............................................ kronor 50,000: —
Inventarier............................................................ » 5,649:09
Transport kronor 55,649:09
153
Sjätte liufTudtlteln.
Bränsle ................
V attenledningen
Hushållet..........
Kassabehållning
Skulder:
Transport kronor 55,649: 09
..... » 100: —
» 1,626: 12
» 148:50
» 18: 03
Mot inteckning i egendomen
Industri-Kreditaktiebolaget
Arbetarkoloniens fond.............
Förskotterade pensionärsafgif'
Obetalda räntor ......................
Obetalda räkningar ................
Gåfvors konto ..........................
Tillgångar utöfver skulder.....
Krouor
|
57,541: 74
|
.... kronor
|
20,000: —
|
t>
|
6,000: —
|
|
687: 30
|
07 »
|
3,614: 13
|
»
|
266': 47
|
n
|
8,722: 88
|
»
|
3,350: —
|
Kronor 42,640: 78
|
»
|
14,900: 96
|
Kronor 57,541: 74
I sin förutnämnda skrifvelse har styrelsen för anstalten anfört
följande.
De flesta patienter vore i mindre burgna omständigheter, och kunde
därför endast ett ringa fåtal betala full afgift. År 1907 hade sålunda
af 33 inskrifna endast 5 erlagt full afgift, och styrelsen både därför,
för att kunna hjälpa så mycket som möjligt, varit mycket frikostig
med nedsättande af afgifterna; ja, flera hade intagits utan afgift för
längre eller kortare tid. Till följd däraf hade anstalten endast med
tillhjälp af det statsanslag, den åtnjutit, kunnat fortsätta sin verksamhet.
Dock hade de begränsade inkomsterna icke tillåtit några större repa¬
rationer eller utvidgningar och nybyggnader eller i allmänhet några
extra ordinarie utgifter. För sådana ändamål hade anstalten måst an¬
lita den enskilda hjälpsamheten. Sålunda hade en vän till dess verk¬
samhet under 1905 och 1907 skänkt cirka 11,000 kronor, för hvilket
belopp dels ett verkstadshus uppförts, dels vatten- och kloakledning
åstadkommits. Men icke allenast detta, utan äfven den årliga ordinarie
budgeten hade gifvit anledning till stort bryderi och bekymmer. Så hade
vid 1905 års slut funnits obetalda räkningar till ett belopp af 5,680
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 20
154
Sjätte hufvudtiteln.
[41.] kronor 74 öre och vid 1906 års slut till belopp af 8,722 kronor 88 öre.
Huru förlamande och nedtyngande på verksamheten detta förhållande
vant, vore lätt att förstå.
På grund häraf har styrelsen anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen, att det understöd af 6,000 kronor, anstalten hittills
åtnjutit, måtte för år 1909 höjas till 10,000 kronor.
Förste provinsialläkaren i Stockholms län A. Berlin har meddelat,
att han, som under sina inspektionsresor haft godt tillfälle att följa
ifrågavarande anstalts verksamhet och utveckling, kunde vitsorda, att
denna utveckling säkert och jämnt gått frainåt, tack vare god ledning,
statsanslag och enskildas uppoffringar. Den vackra insats, som anstalten
gjort i räddningsarbetet på detta svårarbetade fält, vore också väl värd
att taga vara på och än ytterligare utveckla. Förste provinsialläkaren
Berlin förordar därför på det varmaste den för detta ändamål ifrågasatta
ökningen af statsanslaget till 10,000 kronor.
_ På grund af nådig remiss har medicinalstyrelsen afgifvit under¬
dånigt utlåtande i ärendet och därvid, med vitsordande af behofvet af
statsunderstöd åt anstalten och med anmälan, att de af Kungl. Maj:t
för det hittills till samma ändamål beviljade statsanslagets åtnjutande
föreskrifna villkor blifvit af anstalten uppfyllda, i underdånighet hem¬
ställt, att, då, enligt hvad revisionsberättelsen rörande anstalten för
år 1906 utvisar, vid samma års slut förefunnits ett öfverskott af in¬
komster utöfver utgifter med 1,104 kronor 34 öre och det således vore
att antaga, att anstaltens skulder skulle kunna så småningom afbetalas,
äfven om statsunderstödet ej höjdes till det af anstaltens styrelse nu
begärda belopp, Kungl. Maj:t täcktes bereda Stockholms alkoholisthem
ett understöd för år 1909 af 8,500 kronor, motsvarande omkring 400
kronor för hvarje inom anstalten befintlig patientplats eller samma
belopp, som i fråga om kuranstalten Sans Souci i styrelsens under¬
dåniga utlåtande beräknats såsom statsunderstöd för Irvarje plats.
Statskontoret har i afgifvet utlåtande hemställt om ett statsunder¬
stöd för 1909 af 8,500 kronor åt ifrågavarande anstalt att utanordnas
pa enahanda sätt, som statskontoret föreslagit i fråga om understöd åt
kuranstalten Sans Souci.
cTeTenTytt-8" Jämväl Stockholms alkoholisthem synes mig vara förtjänt af ökadt
rande. statsanslag för år 1909. Driftkostnaderna för denna anstalt ställa sig
155
Sjiltto liufvudtltcln.
afsevärdt högre än vid Sans Souci. Under 1900 nppgingo således ut- [41.]
gifterna till 27,716 kronor 88 öre. Antalet underhållsdagar utgjorde
5,572, hvadan kostnaden för patientdag uppgår till 4 kronor 97 öre.
Skillnaden i dagkostnaden vid de båda anstalterna belöper sig till 1
krona 14 öre. Anledningen till denna skillnad är att söka, bland annat,
i det väsentligt större området vid Eolshäll med betydligt större antal
byggnader och däraf följande drygare omkostnader äfvensom af de med
hänsyn till Eolshälls läge och anordningar i öfrigt betingade större drift¬
kostnader.
Anstaltens ekonomiska ställning kan visserligen synas god, men att
märka är att dess egentliga tillgång ligger bunden i fastigheten och
att någon nämnvärd kontant behållning icke finnes. Däremot tynges
ekonomien af en rätt stor sväfvande skuld, som det bör vara angeläget för
anstalten att afarbeta.
Hvad angår beloppet af det äskade statsbidraget, ansluter jag mig
till hvad medicinalstyrelsen därutinnan föreslagit, eller 8,500 kronor.
Antalet platser å anstalten uppgår till 21. På hvarje plats skulle såle¬
des komma ett statsbidrag af inemot 405 kronor eller ungefär motsva¬
rande belopp, som skulle komma kuranstalten Sans Souci till del.
Under åberopande, hvad angår sättet för anslagets utgående, af
hvad jag under nästföregående punkt anfört, får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1909 bevilja ett anslag af 8,500 kronor
att utgå till understöd åt Stockholms alkoholisthem på villkor, som af Kungl.
Maj:t pröfvas lämpliga.
Uti en den 4 juli 1907 ingifven underdånig skrift har Västra [42.]
Sveriges Blåbandsförbund anhållit om statsanslag till den under för- Kuranstaiten
bundets ledning stående kuranstalten Solvik å Styrsö.
Af ansökningen jämte därvid fogade handlingar inhämtas hufvud¬
sakligen följande.
Anstalten, som är belägen å friköpt tomt å Styrsö, har uppförts
af medel, åstadkomna dels genom gåfvor till belopp af 19,400 kronor
af för nykterhetsverksamheten intresserade personer i Göteborg, och
dels genom lån till belopp af 10,000 kronor i fastigheten. Den är af-
sedd för sådana, företrädesvis obemedlade alkoholister ur arbetarklassen,
som anses hafva utsikt att genom anstaltsvård återvinna sin hälsa, och
står öppen för patienter från hela landet utan afseende på hemort. An¬
stalten, som äges af Västra Sveriges blåbandsförbund, förvaltas i en¬
lighet med för stiftelsen Solvik antagna stadgar. Den närmare skötseln
156
SjStto hufvudtiteln.
är uppdragen åt en styrelse, bestående af fem personer, jämte en på
platsen boende sakkunnig läkare. Räkenskaperna och anstaltens verk¬
samhet skola granskas af revisorer. Anstaltens sjukhus består af en
större källarvåning af granit med en därpå uppförd träbyggnad i två
våningar jämte vind. Tomtens storlek är 8 tunnland och medger id¬
kande af trädgårdsskötsel och jordbruk. Å tomten finnas uppförda
smedja, redskapsbod, höns- och svingård. Förbundet anser, att an¬
stalten kan mottaga 25—30 personer, samt beräknar de årliga drift¬
kostnaderna till 13,125 kronor, fördelade på följande sätt:
Ränta å inteckning ............................. kronor 600: —
Brandförsäkring...................................... » 100: —
Föreståndarens kontanta lön............... » 1,000: —
Föreståndarinnans » » ............... » 600: —
Arbetsförmannens » » ............... » 700: —
Läkarens » » ............... » 1,000: —
2 tjänarinnors » »(å 200 kr.) » 400: —
Mat å 60 öre för dag åt 30 personer » 6,570: —
Ved och ljus .......................................... » 1,000: —
Tvätt och rengöring.............................. » 500: —
Reparationer............................................. y> 655: —
Summa kronor 13,125
I sin underdåniga skrifvelse har förbundet anfört bland annat.
Då genom Riksdagens beslut år 1907 det lagts i Kungl. Maj:ts
händer att utarbeta en lag för tvångsinternering af alkoholister vid
lämpliga anstalter, vore det väl sannolikt, att landet inom kort komme
i behof af kuranstalter, som kunde mottaga det ej ringa antal hjälp-
behöfvande, särskild! bland de medellösa, som helt visst funnes. Kur¬
anstalten Solvik på Styrsö, som speciellt vore inrättad för alkoholister
ur-de lägre samhällslagren, och som vore rustad med alla de hjäpmedel,
som stode den ifrågavarande sjukhusvården till buds, syntes därför uti
alldeles särskild grad vara förtjänt af understöd från statens sida.
För det anslag, som Kungl. Maj:t eventuellt komme att bevilja,
skulle uteslutande obemedlade alkoholister, utan afseende på hemort
men med utsikt att återfå hälsan, mottagas, dels kostnadsfritt, då medel¬
lösheten vore stor, dels mot nedsatt dagkostnad, då patientens till¬
gångar medgåfve något bidrag till sjukhusunderhållet. Alla de villkor,
som Kungl. Maj:t i öfrigt ansåge vara nödvändiga att fästa vid det
157
Sjätte hufvudtiteln.
eventuella anslaget, skulle samvetsgrant iakttagas. Redogörelse för [42.]
anstaltens verksamhet skulle årligen tillställas medicinalstyrelsen.
På grund af livad sålunda anförts liar förbundet hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte till 1908 års Riksdag aflåta proposition om ett årligt anslag af
5,000 kronor till vård af obemedlade alkoholister vid kuranstalten
Solvik å Styrsö.
Till följd af nådig remiss har medicinalstyrelsen afgifvit under¬
dånigt utlåtande i ärendet och därvid anfört följande. _ .
Mot planerna för den till sjukhus afsedda byggnaden både medici¬
nalstyrelsen intet annat att anmärka, än att utrymmet i sofrummen
syntes allt för knappt tillmätt för så många patienter, som förbundet
tänkt sig inlägga i desamma. Då alkoholisterna vore att anse såsom
sjuka personer, måste vid beläggning af sjukhusets sofrum tillbörlig
hänsyn tagas till sjukhushygienens fordringar. Medicinalstyrelsen an-
såge därför, att man icke kunde i sofrummen beräkna mindre än 7
kvadratmeter för hvarje person. Ansökningen bifogade ritningar visade,
att af dessa sofrum ett rum mätte ungefär 21 kvadratmeter och de 7
andra 15 å 16 kvadratmeter. Enligt ofvan anförda beräkningsgrund
skulle det först nämnda rummet kunna beläggas med 3 och de 7 sist nämnda
rummen med 2 patienter i hvarje. Hela sjukhuset skulle sålunda rymma
17 patienter. Den luftkub, som under denna förutsättning komme på
hvarje patient, skulle då blifva omkring 20 kubikmeter, ett ingalunda
för stort utrymme, synnerligen som särskilda ventilationsanordningar
ej förefunnes. — Hvad kostnadsberäkningen anginge, vore denna gjord
för 30 personer. Då enligt styrelsens åsikt endast 17 patienter borde
intagas, syntes beräkningen ej böra göras för mer än 22 personer,
enär betjäningens antal utgjorde 5. Den post, som skulle påverkas
däraf, vore egentligen endast en, nämligen utspisningen.. Vid beräk¬
ning af kostnaden för denna hade dock ett så lågt portionspris lagts
till grund som 60 öre, hvilket med nu rådande höga priser på mat¬
varor syntes böra höjas åtminstone till 80 öre. Under sådana förhål¬
landen skulle utspisningssumman blifva ungefär densamma som den
i kalkylen uppförda och således totalsumman af omkostnaderna ej sän¬
kas äfven med det mindre patientantalet.
Hvad slutligen angår själfva hufvudfrågan, nämligen det begärda
statsunderstödet, har styrelsen, i likhet med hvad förut skett beträffande de
liknande anstalterna vid Eolshäll och Sans Souci, på grund af det stora
gagn, sådana anstalter gjorde genom att såsom nyttiga medborgare
158
Sjätte hufVudtiteln.
[42.]
Departements¬
chefens
yttrande.
till samhället återbörda eu stor procent af de vårdade alkoholisterna
hvilka ^ i annat fall säkerligen snart skulle fallit fattigvården till last!
och da det begärda understödet icke syntes vara proportionsvis högre
tilltaget, än hvad Riksdagen vid föregående tillfällen beviljat de nyss
nämnda anstalterna, i underdånighet tillstyrkt, att det begärda under¬
stödet måtte beredas alkoholistanstalten Solvik, dock med villkor att
anstaltens beläggning nedsattes i enlighet med medicinalstyrelsens
ofvan framställda förslag.
Statskontoret, som likaledes yttrat sig i ärendet, har förordat ett
statsunderstöd för år 1909 af 5,000 kronor och i öfrigt åberopat sitt
förut af mig återgifna yttrande rörande anslag för samma år åt kur¬
anstalten Sans Souci.
Den nu ifrågavarande anstalten vid Solvik synes mig vara ägnad
att fylla ett verkligt behof. De redan i verksamhet varande anstalterna
vid Sans Souci och vid Eolshäll, hvilka i fråga om kurresultat haft att
uppvisa synnerligen glädjande framgångar, hafva nämligen inrättats huf¬
vudsakligen för mottagande af sådana patienter, som kunnat själfva till
största delen bestrida de med deras vård förenade kostnader. Anstalten
vid Solvik åter är förnämligast afsedd för obemedlade patienter ur ar¬
betarklassen, som antingen icke alls eller endast till någon del kunna
bidraga till omkostnaderna. Återstoden skulle täckas genom gåfvor af
enskilda samt bidrag från staten, landsting och kommuner. Enligt
hvad meddelats mig har från ett landsting utfästa ett årligt bidrag af
500 kronor. °
Mot storleken af det begärda statsbidraget synes icke finnas anled¬
ning till erinran.
Hvad angår anordningarna vid anstalten, torde hvad medicinal¬
styrelsen i sådant hänseende anmärkt vara förtjänt af beaktande, och
torde därför vid anslaget höra fästas det af styrelsen ifrågasatta villkor.
Under åberopande i öfrigt af hvad jag under punkt 40 här ofvan
anfört får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Makt måtte
föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1909 bevilja ett anslag af 5,000 kronor att
utgå till understöd åt kuranstalten Solvik å Styrsö på villkor, som af
Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga.
Sjätte hufvudtiteln.
159
Statens järnvägar.
Uti underdånig skrifvelse den 11 december 1907 har järnvägssty- [43.]
relsen gjort framstcällning om aflåtande af nådig proposition till Riks- Nyabyggnader
dagen angående anslag för år 1909 till nya byggnader och anläggningar ^nglr'vid
vid statens redan trafikerade järnvägar. statens jäm-
Det belopp, järnvägsstyrelsen föreslår, att Kungl. Maj:t måtte i sådant Taglir'
hänseende äska af Riksdagen, utgör — efter afdrag af hvad som före¬
slagits för utläggning af dubbelspår dels mellan Järfva och Uppsala,
dels ock mellan Liljeholmen och Ålfsjö samt för kompletteringsarbeten
å järnvägen Gellivare—Riksgränsen, hvarom jag sedermera skall yttra
mig — ett belopp af 2,730,000 kronor.
Styrelsen lämnar i sin skrifvelse en närmare redogörelse för de
särskilda ändamål, till hvilka styrelsen tänkt sig, att ifrågavarande anslag
skulle användas; och innehåller denna redogörelse följande:
I distriktet.
Vid Värtan:
Utläggning af spår och vändskifvor m. m. å nya
hamnområden...................................................................... kronor 55,000: —
I sammanhang med den utvidgning af hamn¬
kajer och upplagsområden, som af Stockholms stad
utföres härstädes, erfordras spåranordningar å hamn¬
planerna, hvilka spåranorduingar enligt med staden
träffad öfverenskommelse skola bekostas till hälften
af statens järnvägar och beräknats till ett belopp
för deras del af 55,000 kronor.
Vid Söder Mälarstrand i Stockholm:
Utläggning af spår.................................................. » 20,000: —
Från Stockholms stads sida har framställning
gjorts, att i förbindelse med Stadsgårdens spår-
system spår måtte utläggas utmed en del af Söder
160
Sjfitte liufvudtiteln.
[43.] Mälarstrand, för att den öfverföring af fraktgods
mellan järnvägsvagn och mälarfartyg samt mellan
järnvägsvagn och gatufordon, som eljest skulle ske
i Stadsgården, må kunna åtminstone till någon del
besörjas å annan plats. Utrymmet i Stadsgården
har nämligen sedan länge visat sig vara otillräck¬
ligt. För nu ifrågasatta spårläggningsarbete skola
kostnaderna bestridas af statens järnvägar och Stock¬
holms stad gemensamt med fördelning enligt samma
grunder, som gjorts gällande för motsvarande arbe¬
ten i Stadsgården och vid Värtan.
Vid Liljeholmen:
Ombyggnad af stationen......................................... kronor 365,000
Frågan om denna ombyggnad har redan till¬
förene varit föremål för pröfning, i det att styrelsen
uti underdånig skrifvelse den 29 november 1906
angående anslag för år 1908 till nya byggnader
och anläggningar vid statens järnvägar hemställt
om ett belopp af 100,000 kronor för påbörjande af
ombyggnaden af nämnda station. Härvid framhöll
styrelsen, att stationen, som alltsedan densammas
anläggning endast obetydligt utvidgats, vore otill¬
räcklig och olämplig för den alltjämt växande
lokala trafik, som skulle besörjas samtidigt med en
betydande genomgångstrafik, hvarjämte styrelsen
meddelade, att lokala godstrafiken omfattat år 1896
30,215 ton, år 1900 45,771 ton och år 1905 54,739
ton; att lokala persontrafiken under nämnda tre år
uppgått till respektive 27,313, 49,581 och 60,881
personer; samt att förslaget till stations ombyggnaden
beräknats kräfva en kostnad af 365,000 kronor.
Såsom af statsverkspropositionen till 1907 års
Riksdag inhämtas, förklarade emellertid föredragande
departementschefen vid anmälan af ifrågavarande
framställning sig anse den föreslagna ombyggnaden,
hvilken afsåg såväl spårsystemet som stationshuset,
boställe hus och godsmagasin, icke för det dåva-
161
Sjiitte hnfvudtitcln.
rande böra komma till utförande. Departements- [43.]
chefen erinrade i sådant afseende, hurusom de upp¬
gjorda ritningarna allenast vore att betrakta såsom
förslag, hvilka antagligen i vissa delar kräfde om¬
arbetning. Koncession hade nämligen sökts å järn¬
vägsanläggning utefter Mälarens södra strand från
Liljeholmens station till Ekensberg, hvarjämte i
sammanhang med spörsmålet om förändrad inled¬
ning af västra stambanan till Stockholm fråga väckts
om byggande mellan staden och Liljeholmen af
en ny bro, å hvilken förbindelsespåret till staden
skulle framföras, hvarefter den nuvarande järnvägs¬
banken skulle raseras. På hvilket sätt dessa frågor
komme att utfalla, syntes i väsentlig mån inverka
på anordnandet af stationen.
Huru än Stockholms bangårdsförhållanden kunde
komma att gestalta sig, torde säkerligen, enligt
hvad departementschefen vidare anförde, ifrågava¬
rande station komma att erfordras för den lokala
godsrörelsen och såsom samlingsstation för trafiken
till och från de industriella anläggningarna utefter
Mälarstranden väster om Liljeholmen samt till och
från hamnplatser vid södra stranden af Årstaviken,
men det syntes dock med hänsyn till Stockholms
bangårdsfrågas läge lämpligt att, innan några
genomgripande åtgärder för omgestaltning af Lilje¬
holmens station vidtoges, afvakta den förra frågans
lösning.
Med anledning däraf att styrelsens förenämnda
underdåniga framställning icke föranledde anslags-
äskande hos Riksdagen och då efter aflåtandet af
styrelsens berörda underdåniga skrifvelse den 29
november 1906 frågan om stationens ombyggnad,
såsom af nedanstående inhämtas, kommit i ett del¬
vis ändradt läge, har styrelsen uti underdånig skrif¬
velse den 16 mars 1907 ånyo dragit ärendet under
Kungl. Maj:ts nådiga pröfning, därvid styrelsen,
som upprepat sin hemställan om anslags äskande
hos 1907 års Riksdag för ombyggnadens påbörjande,
anförde följande.
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 ljuft.
21
162
Sjätte liufvudtiteln.
[43.] Fullt utarbetade planer förelåge numera beträf¬
fande ej endast de anordningar, som under när¬
maste tid syntes böra komma till utförande, än
äfven de framtida anordningar, som, efter det huf-
vudstadens bangårdsfråga slutligen vunnit sin lös¬
ning, torde blifva erforderliga för stationens om¬
bildning till uteslutande godsstation — en even¬
tualitet, med hvilken ej mindre samtliga projekt
till nyssnämnda frågas lösning än äfven den af
styrelsen för särskilda härmed sammanhängande
utredningar under år 1906 tillsatta trafiktekniska
kommissionen i dess under december månad samma
år afgifna utlåtande räknat.
Den af dessa planer, hvars genomförande vore
af nöden redan för det närvarande, afsåge att till¬
godose såväl den alltjämt växande lokala trafikens
behof af ökade utrymmen och förändringar i spår¬
systemet m. ‘in., hvarom styrelsen närmare uttalat
sig i förenämnda underdåniga skrifvelse den 29
november 1906, som ock att upptaga och förmedla
trafiken från den järnvägsanläggning för trafikom¬
rådet längs södra Mälarstranden mellan Ekensberg
och Liljeholmen, till hvilken ansökan om nådig
koncession gjorts och hvilken berörts jämväl i före¬
dragande departementschefens yttrande.
Härtill komme numera ytterligare en spår¬
förbindelse, som af Stockholms stads slakthuskom¬
mitté redan i skrifvelse till styrelsen den 26 juli
1906 ifrågasatts mellan stadens slakthusanlägg¬
ningar vid Enskede samt Liljeholmens station och
hamnplats. I denna skrifvelse — hvilken endast
af den anledning icke bl i f vit föremål för omnäm¬
nande i styrelsens underdåniga skrifvelse den 29
november 1906, att någon utredning då ännu icke
förelåg om de erforderliga anordningarna vid sta¬
tionen i följd af kommitténs hemställan i ämnet, men
till hvilken hänsyn dåmera tagits i den plan till
stationens ombyggnad, som vore omnämnd i ifråga¬
varande skrifvelse af den 16 mars 1907 — hade
kommitterade omförmält, hurusom de efter verk-
Sjätte hufvudtiteln.
ställda undersökningar bestämt sig för att begära
anslutning vid Liljeholmens station, särskild! af det
skäl att möjlighet därigenom erbjödes att samtidigt
vinna förbindelse med hamn vid Årstaviken, hvar-
jämte kommitterade framhållit vikten däraf, att den
sålunda ifrågasatta förbindelseleden snarast möjligt
komme till stånd. Dess användande vore näm¬
ligen påräknadt ej allenast för boskapstransport
till det färdiga slakthuset utan ock för framfors¬
lande af byggnadsmaterialier, maskinerier o. d.
under byggnadstiden. Kommittérade hade med
afseende härå anhållit om styrelsens medgifvande
till anslutning för slakthusbanan vid Liljeholmens
station; och enär kommitterade inhämtat, att ut¬
rymmet vid stationen ansages knappt redan med
den nuvarande trafiken, hade kommitterade slut¬
ligen hemställt, att styrelsen ville vidtaga erfor¬
derliga åtgärder för stationens utvidgning.
Att med de otillräckliga utrymmen, sona stode
till buds vid ifrågavarande station, ombesörja äfven
slakthusbyggnadens materialtransporter, hvilka redan
inom närmaste tiden skulle komma ifråga, läte,
enligt hvad styrelsen vidare anförde, sig emel¬
lertid icke göra, utan blefve detta möjligt först
efter en ombyggnad af stationen i den utsträckning,
som i styrelsens underdåniga skrifvelse den 29
november 1906 och i den omarbetade planen för¬
utsattes; och vore denna plan oberoende, af, huru¬
vida slakthusbanan inleddes direkt å själfva sta¬
tionen eller, såsom alternativt ifrågasatts, anslut¬
ning finge ske till statsbanan strax söder om
Nyboda tunnel å linjen mellan Liljeholmen och
Älfsjö.
‘Redan vore framhållet, hurusom läge för den
projekterade Ekensbergslinjens spår vid en even¬
tuell anslutning till stationen blifvit utlagdt å den
utarbetade planritningen, och ville styrelsen endast
erinra, att ombyggnaden oundgängligen tarfvades
jämväl för att en dylik anslutning skulle kunna
möjliggöras.
164
Sjätte liufYudtiteln.
I fråga om den i sammanhang med spörsmålet
om förändrad inledning af västra stambanan' till
Stockholm projekterade anläggningen af en ny
gatubro mellan Stockholm och Liljeholmen, hvilken
anläggning jämväl berörts såsom varande af be¬
tydelse för stationsombyggnadsfrågan, vore sty¬
relsen i tillfälle meddela, att i samråd med Stock¬
holms städs byggnadschef upprättats och å sär¬
skild ritning — angifvande jämväl de efter ban-
gårdsfrågans slutliga lösning ytterligare ifråga-
kommande stationsanordningarna — utlagts förslag
till läge för gatubro öfver Liljeholmssundet med
tillhörande gatuanslutningar såväl å stadssidan om
sundet som inom järnvägsstationens område. Till
detta förslag anslöte sig jämväl — under 'förut¬
sättning, såsom ifrågasatts, att i samband med
ordnandet af Stockholms bangårdsförhållanden och
af segelled genom Hammarby sjö och Årstaviken
den nuvarande järnvägsbanken med svängbro öfver
Liljeholmssundet komme att raseras — förslag till
spåranordning a bron och intilliggande sträckningar
för åstadkommande af en senast af den trafik-
tekniska kommissionen till behofvet vitsordad för¬
bindelse mellan södra godsstationen i Stockholm
och den rangeringsstatiou i närheten af Årsta,
som i bangårdsprojekten likaledes förutsattes såsom
nödvändig. Båda dessa förslag läte sig emellertid
enligt den utarbetade planen bringas till verk¬
ställighet utan nämnvärda ändringar i de anord¬
ningar, som stationens ifrågasatta ombyggnad kräfde,
och syntes vid sådant förhållande hinder ur denna
synpunkt icke böra möta för ombyggnadens vid¬
tagande utan afvaktan på bangårdsfrågans slutliga
lösning.
Sedan, enligt hvad vederbörande departements¬
chef meddelat styrelsen genom ämbetsskrifvelse
den 17 maj 1907, Kungl. Maj:t funnit styrelsens i
förenämnda underdåniga skrifvelse den 16 mars
sagda år gjorda framställning icke till någon åtgärd
föranleda, har styrelsen, då styrelsen funnit det
165
Sjätte liufvudtiteln.
vara eu bjudande nödvändighet, att det planlagda, [43.]
tidskräfvaiide arbetet med stationens ombyggnad
likväl måtte utan uppskof komma till utförande, uti
skrifvelse den 4 juni 1907 utbedt sig departe¬
mentschefens utverkande af Kungl. Maj:ts förkla¬
rande på grund af för handen varande förhållanden,
att hinder icke måtte möta för styrelsen att omedel¬
bart påbörja detsamma och att, i afvaktan pa nådig
proposition och blifvande beslut i ärendet af här¬
näst sammanträdande lagtima Riksdag, förskottera
det härför erforderliga beloppet af tillgängliga
medel, men har något dylikt förklarande icke
lämnats.
Vid sådant förhållande och då det snart
torde vara hart när omöjligt att med det nu¬
varande bangårdsutrymmeit vid Liljeholmen kunna
reglera den i ständig ökning stadda trafiken på
ett sådant sätt, att icke människolif och materiel
sättas på spel, finner styrelsen sig nödsakad att
ånyo inför Kungl. Maj:t framhålla det trängande
behofvet af stationens ombyggnad. Såsom sty¬
relsen redan vid skilda tillfällen påvisat, är sta¬
tionen i sitt nuvarande skick otjänlig, otillräcklig
och synnerligen riskabel för den trafik, som nu
skall där besörjas, och utan den ombyggnad och
utvidgning, som af styrelsen ifrågasatts, blir
stationen naturligtvis än mera otillfredsställande
för den ökade tågrörelse, som är att förvänta,
sedan nu pågående arbeten för linjens Stockholm
central—Liljeholmen anordnande såsom dubbelbana
blifvit under år 1908 fullbordade.
Hvarje utveckling af vare sig genomgångs-
trafiken eller lokala trafiken eller — såsom här
synes vara att förvänta — af bådadera måste med
nuvarande stationsanordningen öka riskerna i all
synnerhet för den personal och materiel, som för den
lokala trafiken användes, hvilken trafik därvid ock
måste väsentligt komma att hindras i sin utveckling.
Hvilka stora svårigheter måste förefinnas för tra¬
fiken å stationen, å hvilken under senast tilläm-
166
Sjätte hufvudtiteln.
[43.] pade tidtabell dagligen 87 tåg med 22 möten expe¬
dieras och hvarest under till exempel sistlidna
mars månad per dag i medeltal till- och afkopp-
lades 181 stycken godsvagnar, torde bäst framgå
däraf, att för ordnandet af en så omfattande trafik
stå till förfogande allenast 3 tågspår och 2 frilast-
spår jämte 1 mindre magasinsspår och 2 korta
rangerspår med frilastspåren och spåret till gods¬
magasinet liggande i vinkel med de öfriga spåren
och genom vändskifvan förenade med ett af ran-
gerspåren. På grund af de täta tågmöten, för
livilka spår n:r I måste jämte spår n:r II tagas i
anspråk, kan rangeringen af vagnar till och från
frilastspåren och godsmagasinet ske i regel endast
en gång under dagen. Att detta är ett bety¬
dande arbetskraft kräfvande och med stort ansvar
förenadt arbete, torde ligga i öppen dag, då vid
vagnflyttningen vagn för vagn måste med handkraft
föras öfver vändskifvan och rangeringen försiggå
med användande af hufvudspåret norr ut, där
emellan de tätt på hvarandra gående tågen långa
vagnrader måste utväxlas, så snart ett tåg passerat,
för att i nästa stund, då tiden för ett tågs an¬
komst närmar sig, ånyo indragas till stationen.
En fara till lif och lem för såväl allmänheten som
järnvägspersonalen utgör äfven det trånga ut¬
rymmet mellan spåren. Ställen finnas nämligen,
där personplattformen icke har större bredd än
750 millimeter och afståndet mellan spåren utgör
något öfver 4 meter.
Hvad angår den ifrågasatta utvidgningen af
stationen, kommer arbetet därmed på grund af
såväl terrängförhållandena som ock trafikförhål¬
landena vid Liljeholmen att taga i anspråk afsevärdt
längre tid än motsvarande arbete under vanligare
förhållanden skulle erfordra. Flyttning af hus och
spår eller utläggning af föreslagna nya sådana kan
nämligen icke i nämnvärd omfattning ens påbörjas,
förr än nya utrymmen för desamma beredts, mesta¬
dels genom sprängning i det rätt höga och omedel¬
bart intill trafikspåren in. m. liggande berget. Då
167
Sjätte liufvudtitcln.
detta sprängningsarbete beräknats kräfva omkring
ett år, är det af största vikt, att arbetet påbörjas
redan under år 1908.
Vid Älfsjö:
Utvidgning af stationens spårsystem jämte
markanskaffning ..............................................................
Trafiken å denna station har under senare
åren vuxit synnerligen afsevärdt och betingar eu
större utvidgning af spårsystem, plattformer m. m.
Sålunda hafva under åren 1903—1906 tågens an¬
tal ökats med 38 antalet försålda personbiljetter
med 103 % och antalet till- och afkopplade vagnar
med 86 % samt stationens il- och fraktgodsrörelse
med 129 %. Under samma tid har ej någon nämn¬
värd utvidgning af anläggningarna vid stationen
verkställts.
Uu föreliggande förslag afser att jämte väl-
behöflig utvidgning af stationens spårsystem bereda
större trygghet för den trafikerande allmänheten
vid passage till och från de olika banornas tåg
samt vid tågmöten. I kostnaden ingår jordförvärf
äfven för motsedt framtida behof af utvidgning af
stationen, enär, med hänsyn till pågående liflig
byggnadsverksamhet invid stationen, de erforder¬
liga områdena måste betraktas såsom tomtjord och
år från år stiga i värde. Samtliga arbeten böra
lämpligen utföras i sammanhang^med den utlägg¬
ning af ett andra spår å linjen Ålfsjö—Huddinge,
hvartill 1907 års Riksdag anvisat anslag.
Vid Katrineholm:
Utvidgning af spårsystemet...................................
Å det med anslag af 1907 års Riksdag inköpta
området invid stationen erfordras spår redan nu för
den trafik från industrianläggning m. in., som här
bör besörjas.
[43.]
190,000: —
16,000: —
168
Sjätte lmfvudtiteln.
Vid Örebro:
[43.] Utvidgning af centralverkstaden..........................
Vid planläggandet år 1898 af lokomotivrepara¬
tionsverkstaden å Alnängarna vid Örebro afsåga,
att den första anläggningen skulle blifva sådan,
att fullständiga lokomotivreparationer kunde på ett
ekonomiskt sätt därstädes utföras, men endast till
den omfattning, som betingades af de öfriga verk¬
städernas oförmåga att medhinna lokomotivunder¬
hållet. Sedan dess har statens järnvägars lokomo¬
tivpark högst väsentligt tillväxt, och de nya loko¬
motiven hafva i allmänhet varit af dimensioner,
som kräfva särskilda anordningar och arbetsmaski¬
ner, hvilka i de gamla verkstäderna icke äro till¬
finnandes. Dessa verkstäder kunna icke heller
lämpligen omändras för den moderna materielen
och böra det dess mindre, som, åtminstone hvad
Göteborg och Malmö beträffar, det är klart, att de
i omedelbar närhet af dessa städers hufvudban-
gårdar liggande verkstäderna måste lämna plats för
bangårdarnas utvidgning.
Af anförda skäl är järnvägsstyrelsen betänkt
på en större utvidgning af verkstadsanläggningen
vid Örebro, för att den skall kunna mottaga alla
större lokomotivreparationer från Göteborg och
Malmö.
Först och främst måste lokomotivuppsättnings-
verkstaden frigöras från de arbeten af främmande
natur, som där utförts, så länge utrymme funnits.
Sådana arbeten äro plåtarbeten och hjularbeten.
Vidare behöfves en ny plåtslagarverkstad, för att
den stora mängden af grundliga pannreparationer
och pannombyggnader skall kunna ändamålsenligt
och med nödig skyndsamhet bedrifvas. Till denna
nya byggnad skulle alla de plåtarbeten, som nu
utföras i uppsättningsverkstaden, öfverflyttas. Den
kronor 400,000
1G9
S,jätte hufvinltitcln.
nuvarande pannverkstaden skulle sedermera inrättas [43.]
för reparation af axlar och hjul samt andra arbe¬
ten, som därmed stå i samband.
Den nuvarande smedjan är jämväl i behof af
större utrymme. Smedjan var endast beräknad för
att utföra det smide, som erfordras för centralverk¬
stadens lokomotivreparationer.
Till centralverkstaden skall emellertid efter
band i enlighet med principen för en centralverk¬
stad öfverflyttas större delen af den smidestillverk-
ning, som nu utföres i de gamla distriktsverkstä-
derna. En utvidgning af smedjan är nu så mycket
nödvändigare, som behofvet af smide ökas i och
med att den nya vagnreparationsverkstaden tages
i bruk.
Den nu befintliga bleckslageriverkstaden blef
redan från början otillräcklig, och arbetsplatserna
i densamma äro därför belamrade med materialier
och ballfärdiga eller till reparation inkomna effek¬
ter; den växande tillverkningen gör ock behofvet
af ökadt utrymme synnerligen stort. Dessutom
behöfves eu verkstad för underhåll af elektrisk ma¬
teriel af diverse slag.
Slutligen föreligger behof af diverse mindre
arbeten vid de befintliga byggnaderna, såsom fram¬
dragning af nya ledningar för kraft och belysning
samt för dricksvatten, inredning af lokaler, grund¬
läggning för nya maskiner och dylikt.
Kostnaderna för de föreslagna anläggningarna
beräknas sålunda:
ny plåtslagarverkstad ........................ 450,000 kronor
ökning af öfriga verkstäder............ 200,000 »
diverse arbeten ............. 50,000 )>
Summa 700,000 kronor
Enligt arbetsplanen skulle af nämnda belopp
erfordras för åren 1908 och 1909 400,000 kro¬
nor och för år 1910 återstående 300,000 kronor.
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft.
22
170
Sjätte hufvudtiteln.
[43.]
II distriktet.
Vid Karlstad Östra:
Utvidgning af spårsystemet.................................... kronor
Vagnslasttrafiken å stationen betingar större
spårutrymme.
Utläggning af spår till hamnen........................... »
Mellan stadens nya hamn vid Kanikenäset och
Karlstad Östra station finnes för närvarande endast
smalspårig järnvägsförbindelse, men erfordras nu¬
mera äfven normalspårig sådan. Den befintliga
spårförbindelsen skulle därför ombyggas för fram¬
förande af såväl smal- som normalspåriga vagnar
på i hufvudsak det sätt, som angifves i öfverens-
kommelsen af den 1—8 maj 1903 med Karlstad—
Munkfors järnvägsaktiebolag rörande anordningar å
och invid Karlstad Östra station.
Enligt åtagande kommer staden Karlstad att
kostnadsfritt tillhandahålla all erforderlig mark och
verkställa all för spåranläggningen erforderlig te-
rassering.
Vid Falköping—Ranten:
Uppförande af en lokomotivstationsbyggnad, ett
öfverliggningshus, kolbås och kolgifningsbrygga
jämte spåranordningar, utförande af belysningsan-
läggning, brunnar och rörledningar för ökad vatten¬
tillgång och anordningar för vattenrening ............... »
Lokomotivstationsbyggnaden kommer att inne¬
hålla expeditionsrum för maskiningenjören, skolrum
för undervisningskurser för lokomotivpersonalen,
vaktrum, ett mindre verkstadsrum, förrådsrum, pann-
och maskinrum. På vinden placeras vattencisterner.
Öfverliggningshuset är behöfligt för det stora
antal af maskinafdelningens personal från främ¬
mande stationer, som hvarje natt öfverligger i Fal-
köping-Ranten.
Spår och kolbrygga äro behöfliga för lokomo¬
tivens förseende med kol, snabbt och med bespa¬
rande af arbetskraft.
12,000
60,000
159,000
171
Sjätte liufvudtiteln.
Vid Göteborg:
Uppförande af magasin för afgående ilgods ... kronor 22,000: — [43.]
I samband med ändring af inredning i stations¬
huset för erhållande af större expeditioner och all¬
männa lokaler måste nya och större utrymmen an¬
skaffas för ilgodstrafiken och därvid en lämpligt
belägen ny byggnad för afgående ilgods uppföras.
III distriktet.
Vid Norrköping:
Tillbyggnad af godsmagasinet ............................. » 18,500: —
Oaktadt magasinet tillbyggts så nyligen som
år 1905, är utrymmet i detsamma otillräckligt för
nuvarande trafik.
Vid Sy a:
Utvidgning af spårsystemet................................... » 10,000: —
Stationen har nu endast ett rundspår men be-
höfver ytterligare ett sådant, för att tågmöten må
kunna därstädes anordnas, utan att hinder och af¬
brott i den ökade lokala godsrörelsen skall däraf
föranledas.
Vid Mjölby:
Utvidgning af spårsystemet................................... » 17,000: —
Tillbyggnad af godsmagasinet............................. » 11,500: —
Såväl lokala som öfvergångstrafiken kräfver
större magasinsutrymme, hvarjämte hufvudspårens
längder måste ökas för möjliggörande af hinderfritt
öfverförande bakom mötande tåg af personer, res¬
gods och post m. m. från plattform till plattform.
Ankommet och afsändt gods utgjorde tillsammans
under 1904 omkring 33,800 ton och 1906 omkring
37,700 ton, samt antalet genomgående gods, som
omlastats, omkring 435,000 stycken respektive
708,000 stycken.
172
Sjätte lmfvudtiteln.
Vid Hästveda:
[43.] Utvidgning af spårsj^stemet................................. kronor
Utrymmet för vagnuppställning är otillräckligt.
Vid Uppåkra:
Utvidgning af håll- och lastplatsen till full¬
ständig station ........................................................... »
I underdånig skrifvelse den 29 november 1906
rörande behof af nya byggnader och anläggningar
vid statens järnvägstrafik anförde järnvägsstyrelsen
i fråga om denna stationsanläggning följande.
Vid afgifvandet af underdånig anmälan den 23
november 1899 om nya byggnader och anlägg¬
ningar, som voro för trafikens besörjande erforder¬
liga, hemställde järnvägsstyrelsen om, bland annat,
ett anslag af 47,000 kronor till anläggning å linjen
Lund—Åkarp af en trafikstation vid Uppåkra, och
framhöll styrelsen därvid, att ortsbefolkningen i
anledning af det för skånska förhållanden långa
afståndet — 7,6 km. — mellan nämnda stationer
ifrågasatt denna anläggning och för densamma er¬
bjudit fri jord, samt att på grund af befolknings¬
förhållandena och ortens bördighet stationens trafik-
inkomster kunde väntas till fullo betäcka drift¬
kostnaderna och förränta anläggningskapitalet, hvar-
jämte väl behöflig fördelning af trafiken vid den
synnerligen trånga stationen i Lund torde kunna i
någon mån förväntas genom anläggningen ifråga,
Kungl. Maj:t intog äfven det sålunda begärda
anslaget i statsverkspropositionen till 1900 års
Riksdag.
Statsutskottet fann sig emellertid böra erinra
om, att i den järnvägsstyrelsens skrifvelse, som
låg till grund för Kungl. Maj:ts af Riksdagen år
1898 bifallna framställning om anvisande af medel
för, bland annat, ett andra järnvägsspår mellan
Arlöfs och Lunds stationer, anfördes, hurusom för
upptagande af persontrafik erfordrades en mindre
22,000
40,000
Sjätte liufvmltitcln.
hållplats ungefär midt emellan Åkarp och Lund,
och hade kostnaderna härför inberäknats i det af
Riksdagen för ofvan angifna ändamål beviljade an¬
slaget. Med afseende härå och då af de förhål¬
landen, som järnvägsstyrelsen åberopat, icke syntes
utskottet framgå, att den sålunda beslutade håll¬
platsen skulle vara otillräcklig för upptagande af
trafiken å bansträckan i fråga, och dessutom, därest
för den godstrafik, som vid platsen kunde ifråga¬
komma, skulle erfordras utläggande af sidospår med
lastkaj, järnvägsstyrelsen icke saknade tillgång att
af det för diverse arbeten anvisade beloppet be¬
strida kostnaderna härför, fann utskottet icke skäl
tillstyrka, att det för anordnandet af stationen be¬
gärda beloppet beviljades; och beslöt Riksdagen i
enlighet härmed.
Med meddelande, att lastspår under året utlagts
vid platsen, samt med framhållande, att behofvet
af en fullständig stationsanläggning därstädes fort¬
farande måste anses kvarstå så godt som oför-
minskadt, och att för sådan anläggning erforder-
liga jordområden blifvit af intresserade enskilda
personer i trakten kostnadsfritt öfverlämnade till
järnvägsstyrelsens förfogande, förnyade järnvägs¬
styrelsen den 30 november 1900 sin framställning
om anslag till stationsanläggningen.
Kungl. Maj:t fann emellertid då ej lämpligt
intaga detta anslagskraf i statsverkspropositionen
till 1901 års Riksdag.
Under år 1905 gjordes åter af ortsbefolkningen
framställning om anordnande af fullständig station
vid Uppåkra. Trafiken därstädes har under nämnda
år omfattat 13,408 resande samt 7,399 ton afsändt
och anländt vagnslastgods; och har inkomsten af
trafiken härvid uppgått till 11,096 kronor 33 öre.
Då det är att vänta, att denna trafik kommer
att afsevärdt ökas, därest fullständig station an¬
ordnas och sålunda äfven il- och styckegods får
där afsändas och mottagas, och då därjämte den
uppoffring, som af ortsbefolkningen gjorts för an-
174
Sjätte hnfvudtiteln.
[43.] skaffandet af mark och anläggandet af vägar till
platsen, synes berättiga dess påfordran om bättre
trafikanordningar därstädes, finner järnvägsstyrelsen
sig böra ännu en gång göra framställning om an¬
slag till uppförande af stationshus, boställshus och
afträde samt till den utvidgning af spårsystem och
plattformer, som erfordras vid en fullständig station.
Att det nu begärda beloppet är lägre än det förut
uppgifna, beror af, att i föregående kostnadsförslag
äfven ingått belopp för spåranordningar och vägar
inom statens järnvägars område, hvilka redan ut¬
förts med tillgängliga anslagsmedel. Vid håll- och
lastplatsen Uppåkra äro för närvarande anställda
två stationsbetjänte för en sammanräknad kostnad
af 1,985 kronor. För en blifvande stations skötsel
erfordras under de trafikförhållanden, som kunna
väntas redan från början inträda, 3 personer för
en efter nu gällande lönestat beräknad kostnad af
2,400 kronor, då bostäder i statens järnvägars hus
tillhandahållas dem.
Vid detta ärendes föredragning inför Kungl.
Maj:t den 12 januari 1907 anförde emellertid före¬
dragande departementschefen'},härom följande.
Frågan om utvidgning af håll- och lastplatsen
vid Uppåkra till fullständig station har, såsom
järnvägsstyrelsen påpekat, redan två gånger, senast
1901, varit föremål för pröfning och synes, sär¬
skild! med hänsyn till det jämförelsevis ringa af-
ståndet till nämnda station, utan allt för stor
olägenhet kunna uppskjutas åtminstone på ett år.
Enär denna fråga i anledning häraf icke blef
framlagd för 1907 års Riksdag, får järnvägsstyrelsen
förnya sin framställning rörande anslag för stations-
anläggningen och därvid tillägga till hvad i sak
redan anförts, att enligt den lönestat, som från
1908 års ingång skall gälla, kostnaden för de två
vid Uppåkra redan anställda stationskarlar beräknas
till 2,520 kronor, och aflöningar till samma stations¬
karlar och en stationsmästare, sedan för samtliga
beredts bostäder i statens järnvägars hus, beräknas
uppgå till 3,300 kronor.
Sjiitte liufvudtitclii.
175
Vid Malmö ångfärjestation:
Utvidgning af spårsystemet och uppförande af
omlastningsskjul .................................................................. Kronor 20,000:
Trafikens tillväxt vid denna station framgår af
att antalet till- och afkopplade vagnar därstädes,
som maj 1905—april 1906 var omkring 71,000
stycken, under tiden maj 1906—april 1907 uppgått
till omkring 80,000 stycken. Tillgängliga spår¬
utrymmet är otillräckligt för ytterligare trafikök¬
ning, och omlastningsanordningar saknas full¬
ständigt.
Vid Ängelholm:
Uppförande af en ångtvättinrättning.................. » 20,000:
Inrättningen är afsedd för tvätt af lakan, örn¬
gott och handdukar för sofvagnar, öfverliggnings-
rum och tjänstelokaler å de södra och västra stats-
banelinjerna. Endast en dylik tvättinrättning finnes
förut vid statens järnvägar, nämligen vid Lilje¬
holmen.
Vid Bästad:
Utvidgning af spårsystem och lastplan jämte
jordförvärf..............................................................................
Den lifliga byggnadsverksamheten i stationens
närhet, liksom en där tillkommen industriell an¬
läggning har ökat trafiken vid stationen, så att
större utrymme för lastning och lossning äro nöd¬
vändiga.
IT distriktet.
Vid Bräcke:
Uppförande af nytt stationshus ........................... »
Nuvarande stationshuset är trångt och otids¬
enligt såväl beträffande tjänsterum som de för all-
39,000: —
42,000:
[43.]
176 Sjette Imfrudtiteln.
[43.] mänheten afsedda lokaler och kan icke genom
partiella förändringar göras afsevärdt lämpligare.
Nytt stationshus bör därför uppföras å annan
plats, söder om det nuvarande och det därintill
belägna hotellet. Det nuvarande huset kan finna
framtida användning efter mindre ändring till bo-
ställshus och öfverliggningshus för tågpersonal.
Vid Sundsvall:
Tillbyggnad af godsmagasinet.............................. kronor
Sedan magasinet år 1895 tillbyggdes, har
styckegodstrafiken fortfarande ökats så att den år
1906 omfattade mer än 18,000 ton.
Vid Mellansjö:
Uppförande af boställshus jämte uthus och
källare.................................................................................. »
Huset afses till bostäder för två stationskarlar,
för hvilka sådana saknas i statens järnvägars hus
och icke kunna hos enskilda förhyras.
Vid Bollnäs:
Tillbyggnad af lokomotivstallet med 2 stallrum »
Antalet stallrum för lokomotiv af numera an¬
vända större typer är otillräckligt.
V distriktet.
Vid Gellivare:
»
12,000:
10,000:
15,000:
Tillbyggnad af lokomotivstall med 2 stallrum
17,000:
177
Sjätte hufvud titeln.
Stallrum saknas för reserv- och extratågs-
lokomotiv, hvarför i regel ett å två sådana stå ute
under nätterna.
Vid Kölder:
Uppförande af hållplatsstuga jämte uthus....... kronor 16,000: —
Stugan afses till bostäder för platsvakt och
pumpare samt därjämte att inrymma biljettexpedi¬
tion och väntsal. Endast en pumparbostad finnes
nu å platsen, men är denna olämpligt belägen och
måste, för framtida användning af banpersonal, dess¬
förinnan flyttas.
Vid Vännäs:
Uppförande af lokomotivstationsbyggnad ........ •» 54,000: —
Byggnaden är afsedd att inrymma kontorsrum
för maskininspektoren, vaktrum och öfverliggnings-
rum för lokomotivpersonalen samt ett verkstads¬
rum för sådana smärre reparationer å lokomotiv
och vagnar, som kunna utföras af stallpersonalen
och som äro nödvändiga för att hålla materielen
så lång tid som möjligt i tjänstdugligt skick. Ma-
skininspektorens nuvarande tjänsterum äro inrymda
i lokomotivstallet men befinnas synnerligen trånga
och otjänliga. Af sikten är att använda dem till
förrådsrum för de materialier, som dagligen skola
tillhandahållas lokomotivpersonalen.
Vid Mellansel:
Tillbyggnad af lokomotivstall med två stallrum » 17,000: —
För lämpligare ordnande af lokomotivtjänsten
å linjen Långsele—Örnsköldsvik erfordras utrymmen
för uppställning af ytterligare två lokomotiv vid
Mellansel.
Bill. till Riksd. Prat. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Iläft. 23
[43.]
178 Sjiitte liufvudtiteln.
o
[43.] Uppförande af ny bro öfver Angermanälfven
vid Forsmo............................................................................
Vid anläggningen af norra stambanan från
Långsele till Boden användes i större utsträckning
än å någon annan statens järnväg i Norrland lut-
ni n gsför håll an det 16 på 1,000. Detta betydliga
lutningsförhållande förekommer på flera ställen utan
afbrott på längre sträckor och oftast i förening med
skarpa kurvor, hvarigenom för tågens framförande
kräfves c:a 50 % större dragkraft än å linjer med
stigningar af högst 10 på 1,000.
Med de denna handel trafikerande godstågsloko-
motiven af typ litt. KO, hvilka hafva ett hjultryck
af 5,8 ton och total vikt med tender af 55,5 ton,
kunna därför icke framdragas något större antal
vagnar i hvarje tåg, med mindre än två lokomotiv
användas. Enligt räkning, som gjorts för tiden
januari till och med september 1905, forekommo
ock å förenämnda linje förstärkningslokomotiv för
tågen icke mindre än 741 gånger, motsvarande
ungefär 990 gånger för hela året. Därest loko¬
motiv med större dragkraft kunde komma till an¬
vändning därstädes, skulle sådana lokomotivkopp¬
lingar — åtminstone med den jämförelsevis ringa
omfattning trafiken nu har — högst sällan behöfva
ifrågakomma. En följd häraf skulle blifva, att
driftkostnaden kunde högst väsentligt nedbringas.
Af verkställd utredning har framgått, att ensamt
å ifrågavarande linje en besparing i sagda års drift¬
kostnad af omkring 130,000 kronor skulle uppstått
endast för maskinafdelningen.
Vid senare årens anskaffning af erforderliga
nya godstågslokomotiv för banorna i Norrland har
det därför icke kunnat ifrågasättas, att lokomotiv
af den där dittills använda äldre och mindre drag¬
kraftiga typen skulle inköpas, utan hafva 8-kopp-
lade godstågslokomotiv, litt. E, anskaffats.
Dessa lokomotiv, hvilka hafva ett största hjul¬
tryck af 6,25 ton och en total vikt med tender af
82,7 ton, kunna emellertid icke komma till använd-
kronor 400,000:
Sjätte hufvudtitcln.
ning å linjen norr om Långsele i den omfattning,
som önskligt är, af den anledning att de icke kunna
framföras å järnvägsbron öfver Ångermanälfven.
Denna bro, som uppfördes åren 1887—1888,
bär 5 spann, nämligen 1 å 24,3 meter, 1 å 44,8
meter, 2 å 51,0 meter samt 1 midtspann med 76,4
meters längd, och farbanan å bron är förlagd 40,5 me¬
ter öfver älfvens högvattenyta. Flertalet af brons
spann äro konstruerade för eu belastning, som vä¬
sentligt understiger den för öfriga broar med mot¬
svarande spännvidder å linjen Långsele—Boden an¬
vända.
På grund däraf att bron konstruerats för upp¬
bärande af relativt lätta fordon, har man för tia¬
fikens upprätthållande med nu befintliga lokomotiv,
hvilka dock äro något tyngre än de från början
förutsatta af 53 tons vikt med tender af 5,5 tons
hjultryck, men däremot mycket lättare än de här
ofvan nämnda, för Norrlandsbanorna afsedda, nyare
godstågslokomotiven, nödgats föreskrifva om tågens
framförande å bron med den ringa hastigheten af
20 kilometer i timmen, en anordning, som gifvet-
vis medför svårighet för tågens vidare förande upp¬
för de å ömse sidor närmast bron befintliga starka
stigningarna å banan.
En mera bärkraftig järnvägsbro än den nu¬
varande öfver Ångermanälfven har sålunda länge
visat sig vara af behofvet påkallad, och redan för
flera år sedan hafva därför utredningar verkställts
för att utröna lämpligheten af den nuvarande bro-
öfverbyggnadens förstärkning. Dessa utredningar
hafva visat, att en del olägenheter alltid komme
att vidlåda bron, hvilket förstärkningssätt man än
använde, och därtill komme den viktiga omständig¬
heten, att brons förstärkning icke vore möjlig för
uppbärande af fordon med större hjultryck än 7
ton men likväl skulle draga en kostnad af omkring
300,000 kronor.
Af flera skäl bör ett sådant förstärkningsar-
bete icke ifrågakomma. Utförandet af detsamma
180
Sjätte liufvudtiteln.
[43.] under pågående trafik å en så komplicerad konstruk¬
tion som denna bro måste nämligen vara förenadt
med stor risk för trafiken öfver bron. Härtill kom¬
mer att befintliga broöfverbyggnaden är i vissa
delar af puddeljärn och i andra delar af götmetall,
hvilka materialier hafva högst olika hållfasthet
och tänjbarhet, hvarigenom svårighet förefinnes att
med säkerhet bedöma effekten af en utförd för¬
stärkning. Ytterligare är att vid bedömandet af
denna fråga beakta, att sedan flera år tillbaka järn¬
vägsstyrelsen har, med full insikt om att trafikens
hastigt fortgående utveckling å statens järnvägar i
allmänhet kräfver användning af allt tyngre och
tyngre lokomotiv, måst låta ett antaget hjultryck
af 9 ton vara det bestämmande för konstruerandet
af förstärkningar å äldre broöfverbyggnader och
af nya sådana — med undantag endast för linjen
Luleå—Gellivare, hvars nyanskaffade broar konstru¬
erats i likhet med dem å linjen Gellivare—Riks¬
gränsen för 10 tons hjultryck. Det synes styrelsen
icke föreligga någon anledning att frångå först¬
nämnda bestämmelse för bron öfver Ångermanälf-
ven, och vid sådant förhållande böra ej heller nu
nedläggas omkring 300,000 kronor på en så föga
tillfredsställande förstärkning af bron, då måhända
inom ganska kort tid därefter fullständig nybygg¬
nad i allt fall blir oundviklig. För vinnande af
målet att i någon mån erhålla billigare driftkostnad
för den nedre delen af linjen Långsele—Boden er¬
fordras alltså, att en ny järnvägsbro uppföres öfver
nämnda vattendrag.
Enär ny bro icke lämpligen kan anordnas
på samma ställe som den nuvarande under det att
järnvägstrafiken å platsen oafbrutet pågår, blir det
nödvändigt att förlägga den nya bron vid sidan
om den gamla och att omlägga järnvägslinjen på
kortare sträcka å ömse sidor om broplatsen. Den
nya bron, som är afsedd att uppföras omkring 30
meter väster om den nuvarande bron, konstrueras
med ett spann af omkring 104 meters öppning öf-
181
Sjätte liufviultiteln.
ver själfva strömfåran, ett spann af omkring 58,5
meters öppning på södra älfstranden och ett lik-
artadt spann äfvensom ett 42 meters spann å norra
stranden samt förlägges med farbanan omkring
2,5 meter högre än den gamla bron, för att däri¬
genom längderna af de på ömse sidor om älfven
befintliga svåra stigningarna å järnvägslinjen skola
något afkortas. Kostnaderna för en sådan bro¬
byggnad samt för omläggning åt järnvägslinjen,
sammanlagdt omkring 1,320 meter å båda sidor
om broplatsen, äro, under antagande af ett pris af
420 kronor per ton af färdiga broöfverbyggnaden,
beräknade till 953,000 kronor. Arbetets utförande
bör påbörjas under år 1908 och fördelas på 3 år
med extra anslag för år 1909 af 400,000 kronor —-
däraf 200,000 kronor böra blifva tillgängliga för
användning under år 1908 — samt för år 1910 af
hvad ytterligare erfordras till arbetets fullbordande.
Samtliga distrikt.
Fullföljande af anordningar för växelförregling
och förbättrade signalapparater vid stationer............ kronor 150,000: —
Diverse arbeten ........................................................ » 500,000: —
I betraktande af statsbanenätets och trafikens
utveckling måste det anses vara af nöden att för
diverse arbeten hafva erforderliga medel tillgängliga
för tillgodoseendet af sådana behof, som icke kunna
längre tid i förväg förutses, men dock måste utan
uppskof fyllas; hvarjämte, i öfverensstämmelse med
hvad den af Kungl. Maj:t den 4 augusti 1906 tillsatta
kommittén för utarbetande af förändrad organisation
af järnvägsstyrelsen med underlydande förvaltningar
i sitt underdåniga betänkande framhållit såsom önsk¬
värd!, af det angifna beloppet afses att bestridas
kostnaderna för förekommande behöfliga nya anlägg¬
ningar af så ringa omfattning, att utgifterna för
.hvar och en af dem ej uppgår till högre belopp
än 10,000 kronor.
[43.]
182
Sjätte hnfvudtiteln.
[43.] Slutligen har järnvägsstyrelsen, enär det vore af vikt, att en del
af här ofvan föreslagna arbeten redan under år 1908 helt eller delvis
komme till utförande, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte redan för inne¬
varande år ställa till styrelsens förfogande ett belopp af 980,000 kronor
för följande arbeten, nämligen:
till ombyggnad af Liljeholmens station ................. kronor 150,000: —
» » » Ålfsjö station................................ », 100,000: —
» utvidgning af centralverkstaden i Örebro........ » 200,000: —
» uppförande af en lokomotivstationsbyggnad
m. m. vid Falköping-Ranten............................... j> 159,000: —
» uppförande af ny bro öfver Angermanälfven
vid Forsmo ............................................................... » 200,000: —
» diverse arbeten........................................................... » 171,000: —
Summa kronor 980,000: —
Departements- Mot hvad järnvägsstyrelsen sålunda föreslagit har jag icke funnit
yttrande. något att erinra.
Beträffande vissa af de föreslagna arbetena skall jag emellertid
tillåta mig att särskildt yttra mig.
Hvad då först angår frågan om ombyggnad af Liljeholmens station,
torde, på sätt såväl af min företrädare i ämbetet som af järnvägssty¬
relsen framhållits, med skäl kunna påstås, att, huru än Stockholms ban-
gårdsförhållanden kunna komma att gestalta sig, ifrågavarande station
säkerligen kommer att erfordras för den lokala godsrörelsen och såsom
samlingsstation för trafiken till och från de industriella anläggningarna
utefter Mälarstranden väster om Liljeholmen samt till och från hamn¬
platser vid södra stranden af Årstaviken.
Sedan frågan den 12 januari 1907 var föremål för Kungl. Maj:ts
pröfning, har den, såsom framgår af järnvägsstyrelsens skrifvelse den
16 mars 1907, kommit i ett så till vida ändradt läge, att fullt utarbe¬
tade planer föreligga beträffande icke allenast de anordningar, som
under närmaste tiden skulle komma till utförande, utan äfven de
framtida anordningar, som skulle blifva erforderliga, sedan hufvud-
stadens bangårdsfråga vunnit sin slutliga lösning. Vid dessa planers
uppgörande har jämväl tagits hänsyn till den projekterade anlägg¬
ningen af en ny gatubro mellan Stockholm och Liljeholmen. Slut¬
ligen har en spårförbindelse ifrågasatts mellan stadens slakthusanlägg¬
ningar vid Enskede samt Liljeholmens station och hållplats; och har
183
Sjette liufvudtitcln.
järnvägsstyrelsen meddelat, att med de redan nu otillräckliga utrym¬
men, som stå till buds vid ifrågavarande station, det icke låter sig
gorå att ombesörja äfven slakthusets transporter.
Skulle så, på sätt jag ämnar förorda, ytterligare ett järnvägsspår
komma att utläggas mellan Liljeholmens och Ålfsjö stationer, är uppen¬
bart, att utrymmesförhållandena vid Liljeholmen blifva än mer otill¬
räckliga. .
Jag tillåter mig vidare erinra, att i sammanhang med järnvägs¬
styrelsens förenämnda skrifvelse den 16 mars 1907 till KungL Maj:t
öfverlämnats eu af stationsinspektoren vid Liljeholmens station till
trafikinspektören vid första sektionen ställd skrift, däri framhölls, att
dröjsmål med fullständig ombyggnad af stationen skulle kunna hafva
de svåraste följder; och hade trafikinspektören å denna skrift tecknat,
att han på det kraftigaste ville framhålla nödvändigheten af, att Lilje¬
holmens station ombyggdes, samt att uppskof med utvidgning af denna
lifsfarliga och otidsenliga station icke längre kunde eller borde äga rum.
Då sålunda såväl järnvägsstyrelsen som densamma underlydande
myndigheter enstämmigt förklarat de nuvarande förhållandena å sta¬
tionen ohållbara, samt utredningen för öfrigt tydligt ådagalägger, att
utrymmet där är synnerligen otillräckligt samt anordningarna sadana,
att trafiksäkerheten icke kan anses tillfredsställande, har jag icke an¬
sett mig kunna underlåta att till bifall förorda järnvägsstyrelsens nu
förevarande hemställan.
Hvad angår utvidgning af spårsystemet vid Ålfsjö jämte markan¬
skaffning, ber jag endast få erinra, att, såsom påpekades i det stats¬
rådsprotokoll, som fanns fogadt vid den till 1907 års Riksdag aflåtna
propositionen n:r 153 angående anslag till utläggning af ytterligare ett
järnvägsspår mellan Ålfsjö och Huddinge järnvägsstationer, de förslag
rörande västra stambanans inledande till Stockholm, som synas kunna
förtjäna att tagas uuder allvarligare ompröfning, öfverensstämma der¬
utinnan, att afvikningen från nuvarande linjen sker norr om Ålfsjö.
Denna fråga synes följaktligen icke kunna äga någon inverkan på an¬
ordningarna vid Ålfsjö station.
Järnvägsstyrelsen har, såsom nämnts, i sin förevarande skrifvelse
begärt anslag till utvidgning af centralverkstaden i Örebro.
I denna fråga ber jag få erinra om följande.
Genom beslut vid Riksdagarna 1899 och 1900 anvisades ett belopp
af 500,000 kronor till anläggning vid Örebro af en centralverkstad för
reparation af lokomotiv. Genom berörda anläggning afsågs närmast
[43.]
184
Sjätte Imf vild titeln.
att bereda plats i uppsättningsverkstad för 20 lokomotiv, hvarjämte
beräknades en verkstadsbyggnad för lokomotivpannornas reparation.
Med hänsyn till framtida behof var planen för verkstaden dessutom så
anlagd,, att den utan svårighet skulle kunna utvidgas med ytterligare
40 . dylika platser. Riksdagen, uttalade också i sin skrifvelse den 10
maj 1899, att det syntes vara af nödig förtänksamhet påkalladt, att
det område, som anvisades för den nya centralverkstaden för lokomotiv¬
reparationer, lämnade fullt tillräckligt utrymme för den sålunda förut¬
sedda utvidgningen och möjliggjorde anläggning därstädes af en må¬
hända framdeles erforderlig- ny vagnreparationsverkstad.
Sedermera har Riksdagen dels år 1903 beviljat ett belopp af 36,500
kronor till uppförande vid centralverkstaden af lokaler för inrymmande
af bleckslageri och presenningtillverkning, dels ock 1905 anvisat 104,000
kronor till utvidgning af centralverkstaden med ett ångpannehus med
flera smärre arbeten.
Till uppförande af den redan år 1899 i utsikt ställda vagnrepara¬
tionsverkstaden har Riksdagen numera under åren 1906 och "lOO? an¬
slagit sammanlagdt 700,000 kronor.
Centralverkstaden togs i bruk under år 1902, men uppsättning^-
verkstadens för 20 lokomotiv beräknade utrymme blef, enligt hvad
meddelats mig, icke under de första åren fullt utnyttjadt för lokomotiv¬
reparationer. Detta berodde därpå, att vid de gamla distriktsverkstä-
derna ännu en tid kunde utföras flertalet förekommande reparations¬
arbeten. Det lediga utrymmet har därför användts till utförande af
arbeten, som till sin art äro främmande för en lokomotivuppsättnings-
verkstad, i främsta rummet plåtslageriarbeten. Emellertid anmälas nu
efterhand en större mängd lokomotiv till reparation vid centralverk¬
staden, och följaktligen bör det för andra ändamål upptagna utrymmet
nu frigöras.
Af sådan anledning kräfves uppförande af en särskild plåtslageri¬
verkstad, som skulle upptaga jämväl de arbeten, hvilka för närvarande
utföras å pannverkstaden. Denna erhöll från början alltför liten stor¬
lek och kunde därför icke mottaga plåtslageriarbeten af större om¬
fattning, såsom reparation af tendrar, cisterner m. m., hvilka arbeten
måst förläggas till lokomotivuppsättningsverkstaden. Enligt hvad veder¬
börande i järnvägsstyrelsen meddelat mig, synes det med hänsyn till
den nuvarande pannverkstadens små dimensioner och öfriga anordningar
icke böra ifrågasättas att utbygga densamma, titan lärer vara mest
praktiskt att uppföra en helt ny plåtslageriverkstad. Det synes vara
så mycket mera angeläget att erhålla en tillräcklig och fullt lämplig
185
Sjätte hufvudtitelii.
plåtslageriverkstad, som de nya lokomotivtypernas pannor hafva sådan
storlek, att för reparationernas utförande erfordras helt andra och dyr¬
barare maskinerier än dem, hvaröfver de äldre verkstäderna förfoga, och
det därför ur sparsamhetssynpunkt är af vikt att koncentrera de stora
pannreparationerna på eu plats.
Den nya plåtslageriverkstaden liar, såsom nämnts, beräknats kosta
450,000 kronor.
Beträffande de öfriga arbeten vid centralverkstaden, hvilka järn¬
vägsstyrelsen anser nödiga, tillåter jag mig hänvisa till hvad styrelsen
därom anfört.
o
Till påbörjande af uppförande utaf en ny järnvägsbro öfver Anger-
manälfven vid Forsmo har järnvägsstyrelsen gjort framställning om ett
anslag för år 1909 af 400,000 kronor, hvaraf emellertid 200,000 kronor
skulle erfordras redan under år 1908; och har kostnaden för anlägg¬
ningen i dess helhet beräknats till 953,000 kronor.
De skäl, som af styrelsen framdragits för anläggande af ny bro
med väsentligt större bärkraft än den nuvarande, synas mig öfverty¬
gande; och tillåter jag mig i detta sammanhang erinra, att Riks¬
dagens revisorer i sin den 30 november 1907 afgifna berättelse
— under framhållande af hufvudsakligen de utaf järnvägsstyrelsen på¬
pekade omständigheter — uttalat önskvärdheten däraf, att åtgärder
snarast möjligt vidtagas i ändamål att de fordringar, som ställas på
ett utveckladt kommunikationsväsen, må varda med afseende å nämnda
brobyggnad behörigen tillgodosedda.
Slutligen anhåller jag få beröra frågan om anslag till diverse ar¬
beten, hvarför järnvägsstyrelsen äskat ett belopp af 500,000 kronor.
I sådant hänseende ber jag få anmärka följande.
I den proposition, som Kungl. Maj:t aflät till 1869 års Riksdag
angående vissa grunder för förvaltningen af statens järnvägstrafik m. m.,
framlade Kungl. Maj:t jämväl förslag till stadganden rörande nya bygg¬
nader och anläggningar, och hemställde Kungl. Maj:t, bland annat, att
Riksdagen måtte medgifva, att i sådant afseende finge gälla den be¬
stämmelsen, att ny anläggning eller byggnad af större omfattning,
såsom ny station, ny reparationsverkstad eller dubbelspår mellan två
stationer, icke skulle få vid redan till trafik upplåten statsbana verk¬
ställas, förr än behofvet blifvit af Riksdagen pröfvadt och godkändt.
I fråga om erforderlig utvidgning af redan befintlig anläggning och
byggnad eller verkställande af ny sådan utaf mindre betydenhet, såsom
anordnande af hållplats, mötesplats eller dylikt, skulle Kungl. Maj:t
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Iläft. 24
[43.]
186
Sjätte liufvudtiteln.
[43.] äga att därom besluta; och skulle kostnaden därför intagas i det för¬
slag till specifik kostnadsstat för järnvägstrafiken, som styrelsen vid
slutet af hvarje år hade att för det nästföljande året underställa Kungl.
Maj:ts pröfning och fastställelse.
Riksdagen, som beträffande de af Kungl. Maj:t föreslagna bestäm¬
melserna rörande nya byggnader och anläggningar vid de redan trafi¬
kerade banorna ansåg, att då större utvidgningar af stationer och ban¬
gårdar kunde föranleda lika betydliga kostnader som nya anläggningar,
äfven sådana större utvidgningar borde underställas Riksdagens pröf¬
ning, biföll i öfrigt Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition i de delar,
om hvilka här ofvan varit fråga.
Enligt ordalydelsen i det af Riksdagen sålunda fattade beslut, som
fortfarande anses gällande, skall det vara nya byggnader och anlägg¬
ningar af större omfattning, större ändringar af stationer och bangårdar
samt sådana till- och ombyggnader, hvilka på grund af sin omfattning
måste anses komma att medföra större kostnader, som skola underställas
Riksdagens pröfning.
Dessa grundsatser hafva emellertid så tillämpats, att i de fram¬
ställningar rörande anslag till nya byggnader och anläggningar, som un¬
der de sista åren underställts Riksdagens pröfning, upptagits specifice¬
rade poster jämväl på 1,100, 1,500 och 1,600 kronor.
Anledningen härtill torde närmast vara att söka i ett af 1902 års
Riksdag gjordt uttalande.
För »diverse arbeten» beviljades af 1901 års Riksdag ett belopp af
339,600 kronor. Vid 1902 års Riksdag begärdes för »diverse arbeten» ett
belopp af 328,600 kronor. I sin skrifvelse i ämnet till Kungl. Maj:t
yttrade Riksdagen bland annat, att Riksdagen fäst sin uppmärksamhet
vid det betydande belopp, som begärts för utförande af »diverse arbeten»,
rörande hvilka ej någon specifikation lämnats. Det vore visserligen för
järnvägsstyrelsen omöjligt att på förhand noga beräkna alla de arbeten,
som det kunde befinnas erforderligt att utföra å det vidsträckta stats-
banenätet, men det syntes dock Riksdagen, som om behofvet af nya
anläggningar vid de trafikerade järnvägarna skulle kunna bestämmas och
specificeras närmare, än som skett. I sådant afseende hade det särskildt
förefallit Riksdagen anmärkningsvärdt, att, såsom af järnvägsstyrelsens
motivering framginge, jämväl kostnader för uppförande af nya bygg¬
nader åt betjäningspersonalen utan någon specifikation upptagits under
ifrågavarande utgiftspost för diverse arbeten.
Med hänsyn till hvad Riksdagen sålunda yttrat, hafva efter år 1902
i förslagen till nya byggnader och anläggningar för »diverse arbeten»
upptagits väsentligt mindre belopp nämligen
187
Sjätte liufvudtiteln.
i framställningen till 1903 års Riksdag 81,800 kronor
» » » 1904 » » 56,800 »
„ » » 1905 » » 100,000 »
» » » 1906 » » 118,200 »
» » » 1907 » » 251,600 »
Alla öfriga poster äro till ändamålet särskildt angifna.
Den af Kungl. Magt den 4 augusti 1906 tillsatta kommittén för
afgifvande af yttrande och förslag beträffande förändrad organisation af
järnvägsstyrelsen och därunder lydande förvaltningar upptog i sitt
den 8 mars 1907 aflämnade betänkande jämväl spörsmålet om sättet
för behandling af frågor rörande nya byggnader och anläggningar vid
statens redan trafikerade järnvägar.
Beträffande orsaken till omförmälda af Riksdagen år 1902 fram¬
ställda anmärkning uttalade kommittén den förmodan, att detta möjligen
kunde tillskrifvas — förutom det förhållandet, att bland kostnaderna
för »diverse arbeten» ingått utgifterna för uppförande af betjänings-
bostäder, ehuru behofvet af dessa byggnader lättare än af många andra
anläggningar syntes kunna på förhand inses — den ringa sakliga kon¬
troll öfver järnvägsstyrelsens förvaltningsåtgärder, som ägde rum.
Kommittén anförde vidare:
»Det synes eljest kommittén vara uppenbart, att ett för långt
gående specificerande i Riksdagens beslut om anslag till nya byggnader
och anläggningar från affärsmässighetens synpunkt kan medföra be¬
tydande olägenheter. Det är nämligen att märka, att för att t. ex. 1907
års Riksdag skall bevilja anslag för utförandet af en anläggning, behofvet
af denna anläggning skall af linjemyndigheterna förutses redan våren
1906 för att ingå i distriktsförvaltningens förberedande uppgift å be-
höfliga nya byggnader och anläggningar m. m., hvilken uppgift skall
vara ingifven till styrelsen före den 1 juni 1906. Kostnaderna för
denna anläggning skola därefter af de lokala myndigheterna beräknas,
så att de kunna ingå i distriktsförvaltningens definitiva förslag till nya
byggnader och anläggningar, som skall ingifvas till styrelsen före den
1 oktober 1906. Det anslag åter, som beviljas af 1907 ars Riksdag, är,
med undantag af belopp, beträffande hvilka Riksdagen särskildt med-
gifver, att de få förskottsvis utanordnas under samma år, afsedt att
utbetalas först under år 1908. Behofvet af en ny byggnad eller an¬
läggning vid statens järnvägar kan således i allmänhet icke tillfreds¬
ställas förrän tidigast ett år och i de flesta fall först två ar, sedan det
gjort sig gällande eller eljest kunnat förutses. Men en järnvägsför-
188 Sjätte liufrudtiteln.
[43.] vältning måste, om den skall skötas affärsmässigt, äga möjlighet att
smidigt anpassa sig efter trafikförhållandena, sådana dessa vid hvarje
särskild tidpunkt yppa sig, och framför allt måste den kunna möjliggöra
och främja uppkomsten af ny betydande trafik genom att i tid vidtaga
erforderliga anordningar för dess skötande.»
För att undanröja eller minska den bundenhet för styrelsen, som
sålunda äger rum beträffande användandet af nu ifrågavarande anslag,
samt den svårighet, som förefinnes för järnvägsförvaltningen — icke
endast för den myndighet, som har förvaltningens ledning om hand,
utan också för den, som ombesörjer dess skötsel — att tillgodose jäm¬
förelsevis oförutsedda trafikbehof, ansåg kommittén, att i framställnin¬
garna om anslag till nya byggnader och anläggningar borde närmare
angifvas endast sådana behöfliga byggnader eller anläggningar, för
hvilka kostnaden beräknades utgöra 10,000 kronor eller därutöfver.
För mindre byggnader och anläggningar äfvensom för oförutsedda så¬
dana borde däremot endast upptagas en större gemensam summa, hvil¬
ken efter nuvarande förhållanden syntes kunna begränsas till 500,000
kronor.
Att kontrollera, att den större frihet, som i detta afseende skulle
lämnas styrelsen, icke komme att missbrukas, blefve gifvetvis enligt
kommitténs åsikt en af den nya öfverrevisionens förnämsta uppgifter.
Det synes jämväl mig, som skulle det stå bäst i öfverensstämmelse
med den nya, mera affärsmässiga organisation, som gifvits järnvägs¬
styrelsen, att den erhåller friare händer än hittills i fråga" om nya
byggnader, och anläggningar vid redan trafikerade järnvägar. Det
bgger ju i sakens natur, att hvarken Kungl. Maj:t eller Riksdagen
kunnat ingå i någon detaljerad granskning rörande behofvet af hvarje
särskildt anslagskraf, då det varit af ringa betydenhet, äfven om
den omständigheten att saken skolat underställas Kungl. Maj:ts och
Riksdagens pröfning kunnat verka därhän, att måhända större spar¬
samhet iakttagits., än eljest blifvit fallet. Genom införande af en
mera saklig revision å järnvägsstyrelsens förvaltning i och genom
tillkomsten af öfverrevisorer, synes mig emellertid kontrollen därå, att
nödig sparsamhet iakttages, mer än uppväga det korrektiv, som legat
däri att förevarande smärre anslagsfrågor skolat i detalj dragas under
Kungl. Maj:ts och Riksdagens ompröfning. Jag har därför ansett mig
böra ansluta mig till järnvägsstyrelsens hemställan, enligt hvilken till
diverse anslag skulle af Riksdagen äskas ett belopp af 500,000 kronor,
därvid förutsättes, att beloppet icke tages i anspråk för andra arbeten
Sjette hufvudtiteln. 189
än sådana, som hvar för sig draga en kostnad, understigande 10,000 [43.]
kronor.
Under åberopande i öfrigt af hvad järnvägsstyrelsen anfört, hem¬
ställer jag i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen
att till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan
trafikerade järnvägar på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af
2,730,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under
år 1908 af tillgängliga medel utanordna 980,000 kronor.
I anledning af en utaf Kungl. Maj:t gjord framställning har Riks- [44.]
dagen till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och utls|fn^rnes
Uppsala järnvägsstationer beviljat ett anslag å 1,920,000 kronor, och ^nvfgsspår
däraf för hvartdera af åren 1906, 1907 och 1908 anvisat 500,000 mellan Järfva
och Uppsala.
kronor.
De sålunda anvisade beloppen, som jämlikt Riksdagens beslut genom
upplåning anskaffats, hafva på grund af Riksdagens därtill gifna be¬
myndigande till järnvägsstyrelsen förskottsvis utanordnats under åren
1905, 1906 och 1907.
Uti sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 11 december
1907 har järnvägsstyrelsen anmält, att till afslutande af arbetet med
utläggning af ifrågavarande järnvägsspår erfordrades ett anslag för år
1909 af 420,000 kronor i enlighet med den af styrelsen år 1904 fram¬
lagda arbetsplan, hvilken afsett arbetets utförande fördeladt på högst 4
år med anslag af 500,000 kronor för hvart och ett af åren 1906, 1907
och 1908 samt det anslag för 1909, som till fullbordandet kunde er¬
fordras. Därjämte hemställer styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte redan
för år 1908 ställa till styrelsens förfogande det för år 1909 äskade
anslaget.
Med anledning af hvad sålunda förekommit, får jag hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att till afslutande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järn¬
vägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer för år 1909 anvisa
ett belopp af 420,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta för¬
skottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna nämnda
belopp; lärande Eders Kungl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen
för finansdepartementet, besluta om sättet för anskaffande af härtill
nödiga medel.
190
Sjätte hufvudtiteln.
[45.] I sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse af den 11 december
utläggning åt 1907 bär järnvägsstyrelsen tillika gjort framställning om anvisande af
^ärnvfglspir4 medel till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Liljeholmen
mellan Lilje- Och Ålfsjö.
holmen och
Ålfsjö.
Innan jag närmare redogör för styrelsens ifrågavarande framställ¬
ning, ber jag få erinra, att Riksdagen tidigare beviljat anslag till an¬
läggning af dubbelspår mellan Ålfsjö och Rönninge stationer, nämligen
år . 1900 beträffande sträckan Huddinge—Tumba, år 1903 i fråga om
linjen Tumba—Rönninge och slutligen år 1907 beträffande sträckningen
Ålfsjö—Huddinge.
Vidare tillåter jag mig påpeka, att jämväl mellan Liljeholmen och
Stockholms centralstation två spår finnas utlagda, af hvilka det ena
dock hittills användts uteslutande för trafiken till Stadsgården och
Stockholms södra station. Å bansträckan Liljeholmen—Stockholms cen¬
tralstation hafva emellertid under år 1907 af järnvägsstyrelsen påbörjats
omfattande förstärkningsarbeten och säkerhetsanordningar, hvarigenom
jämväl denna linje skulle kunna tagas i anspråk för egentlig dubbel-
bantrafik.
För att åstadkomma en sammanhängande dubbelbana mellan Stock¬
holms centralstation och Rönninge fattas sålunda för närvarande den
allenast 3,5 kilometer långa länken mellan Liljeholmen och Ålfsjö.
Järnvägsstyrelsen anför rörande föreliggande fråga i sin förut¬
nämnda skrifvelse följande.
»Behofvet af dubbelspår å berörda sträcka är redan nu trängande
och detsamma kommer att år efter år blifva än större, då trafiken stän¬
digt ökas. I sådant afseende torde allenast behöfva anföras, att, under
det att tågantalet å linjen Liljeholmen—Ålfsjö den 1 maj 1900 uppgick
till 35 per dygn, detsamma beräknas enligt det under utarbetning va¬
rande tidtabellsförslag den 1 maj 1908 blifva 62 per dygn, eller alltså
en årlig ökning med i medeltal 3 å 4 dagliga tåg. Hela denna trafik
måste koncentreras på de 12 timmar af dygnet, under hvilka sjöfarten
i Söderström får afstängas och därunder alltså järnvägstrafiken å där-
varande svängbro kan uppehållas. Att ökningen i tågens antal å ifråga¬
varande linje kommer hvarje år under nu öfverskådlig tid framåt att
blifva minst lika stor som den ofvan angifna, måste antagas såsom all¬
deles gifvet. Fjärrtrafiken är nämligen i ständigt stigande, och utveck¬
lingen af egnahemssamkällena vid Ålfsjö samt vid närmast därintill
belägna stationer och hållplatser utmed såväl västra stambanan som
101
Sjätte hufvudtiteln.
Nynäsbanan är i högsta grad beroende däraf, att förbättringar vidtagas
i kommunikationerna med hufvudstaden. Såsom förhållandena emellertid
nu äro, kunna ekonomiskt riktiga anordningar å statsbanan icke vid¬
tagas för uppehållande af nyssnämnda lokaltrafik.
Med hänsyn till den sålunda motsedda trafikökningen bedrifvas nu
arbetena med dubbelspår å linjen Ålfsjö—Huddinge, för hvilken an¬
ordning 1907 års Riksdag beviljat anslag, hvarjämte arbeten pågå för
försättande af linjen Stockholms central—Liljeholmen i sådant skick, att
de å densamma befintliga båda spåren, af hvilka det östligaste utlagts
och hittills uteslutande användts för trafiken till Stadsgården och Stock¬
holms södra station, må kunna ej allenast tillsammans trafikeras såsom
dubbelbana utan ock trafikeras med tyngre och kraftigare lokomotiv än
de, som nu kunna där användas; och beräknas dubbelbantrafik kunna å
sistberörda två linjer om c:a 4 kilometers längd hvardera igångsättas
den 1 oktober 1908.
Oaktadt den mellanliggande, likaledes c:a 4 km. långa linjen Lilje¬
holmen—Ålfsjö lika litet som linjen Stockholms central—Liljeholmen är
afsedd att för framtiden användas såsom hufvudspår för västra stam¬
banans inledande till hufvudstaden, lärer åtgärd med dubbelspårs an¬
ordnande å ifrågavarande linje — hvilken åtgärd redan nu är behöflig
för underlättande af tågdirigeringar och blifver oundgängligen nödvändig
för trafikmöjligheternas ökande, i den män tiden för ny ingångslinjes
och nya bangårdsanordningars i Stockholm tagande i bruk blifver af¬
lägsen — icke kunna undvikas, därest trafikförmågan å den 29 km.
långa banan från Stockholms centralbangård till Rönninge station, som
tillsvidare utgör västliga slutpunkten för befintliga dubbelspåranordningar
å västra stambanan, skall kunna ytterligare upphjälpas. Hvad beträffar
de ifrågasatta nya bangårdsanordningarna i och invid Stockholm samt
ny ingångslinje för västra stambanan till hufvudstaden, torde äfven i
gynnsammaste fall bortåt ett tiotal år förflyta, innan dessa anläggningar
hinna ställas till trafikens förfogande.
. Styrelsen för trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs, som väl insett,
att för utvecklingen af dess egen trafik och de utmed Nynäsbanan be¬
lägna villasamhällen förbättrade kommunikationer med hufvudstaden äro
nödvändiga, har i skrifvelse till järnvägsstyrelsen den 26 april och den
7 maj 1907 gjort framställning om åtgärder för här ifrågasätta dubbel-
bananordning mellan Liljeholmen och Ålfsjö och därvid erbjudit sig i
förhoppning att därmed underlätta genomförandet — att bidraga med
150,000 kronor. Järnvägsstyrelsen finner emellertid erbjudandet icke
böra antagas, enär såsom villkor för bidraget uppställts, att samtliga
[45.]
192
Sjätte hufvudtiteln.
[45.]
Nynäsbanans tåg skulle få framföras å bandelen Stockholms central—
Älfsjö, och på en sådan fordran anser sig styrelsen icke kunna i förväg
ingå, då styrelsen ju i första rummet måste tillse, att statens järnvägars
egen trafik blifver i möjligaste mån tillgodosedd.
Enligt hvad järnvägsstyrelsen har sig bekant, hafva Stockholms
stadsfullmäktige numera sökt koncession å det sidospår från Liljeholmens
station till den påbörjade slakthusanläggningen på Enskede egendom,
hvarom ofvan i fråga om Liljeholmens stations ombyggnad nämnts, och
torde i planen för denna spåranläggning ingå utsprängandet af en tunnel
genom Nyboda backe nära intill västra stambanans därvarande tunnel.
Denna nya tunnelanordning likasom ock blifvande spåret mellan Lilje¬
holmen och tunneln synes styrelsen emellertid böra utföras såsom delar
af det för dubbelspåranordning mellan Liljeholmen och Ålfsjö erforder¬
liga nya järnvägsspåret, hvars anläggande bör i sin helhet vara eu
statens järnvägars angelägenhet. Hinder förefinnes icke heller för sådan
ändring af förenämnda sidospåranläggning, att densamma kan ansluta
till västra stambanan söder om Nybodatunneln, där i så fall en skilje-
och signalstation skulle på stadens bekostnad anordnas.»
\id sin skrifvelse har järnvägsstyrelsen fogat kostnadsförslag samt
plan och profilritningar öfver nu omhandlade dubbelbananordning.
Kostnadsförslaget slutar å ett belopp af 550,000 kronor; och äro
förslagets hufvudposter i afrundade tal följande:
jordområdets anskaffning
tunnelsprängning .............
terrassering i öfrigt..........
konstarbeten ......................
öfverbyggnad (med räler
diverse arbeten..................
allmänna omkostnader ....
...................................... kronor 30,000
.................................... » 119,000
................................... » 187,000
................................... » 46,000
40,5 kg. per meter) » 97,000
...................................... » 26,000
................ » 45,000
Summa kronor 550,000
Afståndet mellan Liljeholmens stations södra växel och Ålfsjö
stations norra växel utgör 3,5 kilometer, hvadan kostuaderna för kilo¬
meter blifva omkring 157,140 kronor.
Till jämförelse må nämnas, att motsvarande kostnader för bandelen
Ålfsjö—Huddinge beräknats till omkring 96,090 kronor, för bandelen
Huddinge—Tumba till omkring 96,700 kronor och för bandelen Tumba—
Rönninge till omkring 60,400 kronor, allt per kilometer nytt spår.
Järnvägsstyrelsen påpekar, att kostnaderna för ytterligare ett järn-
193
Sjätte liufvudtitcln.
vägs spår mellan Liljeholmen och Ålfsjö äro synnerligen höga i förhål- [45.]
lande till den korta våglängden, men att man har att söka orsakerna
härtill i den omständigheten, att till spåranläggningsarbetena höra före-
nämnda tunnel med en längd af 340 meter, grundförstärkning på en
längd af 150 meter af bank öfver Västberga gärde samt betydliga
bergsprängningar flerstädes å öfriga delar åt linjen.
Af hvad hittills förekommit rörande frågan om bangårdsanordnin- Departement*-
garna i och invid Stockholm samt det därmed sammanhängande spörs- yttrande,
målet om västra stambanans inledande till Stockholm torde man hafva
berättigad anledning antaga, att af ifrågavarande bansträcka mellan
Ålfsjö och Liljeholmen åtminstone icke någon större del kommer att
ingå såsom led i den blifvande ingångslinjen. Sedan berörda frågor
vunnit sin slutliga lösning, torde därför, såvidt nu kan bedömas, ett
dubbelspår mellan Ålfsjö och Liljeholmen icke blifva af behofvet ovill¬
korligen påkalladt.
Såsom järnvägsstyrelsen påpekat, lärer det nog dröja afsevärdt
lång tid, innan en ny ingångslinje blifver i skick att kunna trafikeras.
Utredningen angående trafikens tillväxt å bansträckorna närmast
söder om Stockholm synes mig emellertid gifva vid handen, att trafi¬
ken under mellantiden icke kan behörigen upprätthallas, med mindre
dubbelspår snarast möjligt anordnas mellan Liljeholmen och Ålfsjö.
Det redan befintliga dubbelspåret mellan Stockholms centralstation och
Liljeholmen samt mellan Ålfsjö och Rönninge är gifvetvis ägnadt att
bereda eu afsevärd lättnad för trafiken, men klart är, att nämnda dub¬
belspår skulle på ett helt annat och bättre sätt kunna tillgodogöras,
om jämväl Liljeholmens och Ålfsjö stationer sammanbindas medelst
ytterligare ett spår. Jag har icke någon anledning att. betvifla riktig¬
heten af den mig i järnvägsstyrelsen meddelade upplysningen att, därest
icke nu ifrågavarande dubbelspåranläggning kommer till stånd,, man
har att inom en snar framtid motse, att ytterligare trafikutveckling å
västra stambanan närmast Stockholm icke kan mottagas. Vid dessa
förhållanden har jag ansett mig pliktig att understödja järnvägsstyrel¬
sens förevarande framställning.
Då ifrågavarande spåranläggning är oundgängligen nödvändig för
statsbanetrafikens besörjande och utveckling, anser jag, lika med järn¬
vägsstyrelsen, bidrag till anläggningskostnadernas bestridande icke
böra ifrågakomma vare sig från Nynäsbanan enligt dess erbjudande
eller från Stockholms stad efter påfordran därom i samband med even¬
tuellt medgifvande af anslutning till statsbanan af stadens slakthusspår,
Fik. till lliksd. Frat. 1908. 1 Sami. 1 Afl. 1 Iläft. 25
194
Sjätte hufyudtiteln.
[45.] därest sådant kommer att från Enskede utläggas i riktning mot Lilje¬
holmen. J
Om det ifrågasatta slakthusspåret kommer till utförande enligt
uPPgjord plan med den ändring, som måste föranledas däraf att för sta¬
tens järnvägars behof utlägges den i samma plan ingående, omkring
i,5 km. långa spårdelen från Liljeholmens station till Nyboda tunnels
södra ända, kommer att åt sistnämnda spardel tillföras en eljest icke
påräknad trafik. De afgifter, som kunna komma att för denna trafik
debiteras vederbörande försändare, böra gifvetvis så afpassas, att de
kunna beräknas komma att täcka ej allenast själfva befordringskost-
naderna för ifrågakommande försändelser utan äfven att lämna skäligt
bidrag till kostnaden för spårdelens underhåll och till den del af rän¬
tan å anläggningskapitalet, som kan anses böra belöpa sig på trafiken
till och från slakthusspåret.
Om för befordringen af gods- och kreatursvagnar å bandelen i
fråga skulle komma att fastställas samma s. k. växlingsafgift — 2 kr.
per vagn — som enligt gällande taxa debiteras, då vagn, som blifvit
ställd till lossningsplats, begäres flyttad, skulle, under förutsättning att
Enskedetrafiken .bör förränta halfva kostnaden för statens järnvägars
ifrågavarande spårdel, eller omkring 100,000 kronor, antalet vagnar per
år, för hvilket växlingsafgift erlades, böra uppgå till 2,000 å 3,000
eller i medeltal intill 10 för dag — ett antal, som väl kan för¬
väntas blifva afsevärdt öfverstiget. För det transportarbete för Enskede¬
trafiken, som genom statens järnvägars försorg med dess lokomotiv
och vagnar kan komma att utföras å det af Stockholms stad anlagda
slakthusspåret, bör naturligen staden lämna statens järnvägar den godt-
görelse, hvarom mellan staden och järnvägsstyrelsen kan öfverens-
kommas.
De beräknade anläggningskostnaderna för ifrågavarande dubbel¬
spår äro på grund af de svårigheter, som äro förbundna med arbetet,
betydligt höga, och har jag icke ansett mig kunna föreslå någon ned¬
sättning däri.
Då det är angeläget att redan under innevarande år påbörja arbetet,
har järnvägsstyrelsen hemställt, att 300,000 kronor måtte ställas till
dess förfogande år 1908; och är häremot icke något att erinra från
min sida.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hem¬
ställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Liljeholmens och
Alf sjö järnvägsstationer på extra stat för år 1909 anvisa 550,000 kro-
195
Sjätte hufvud ti teln.
nor, med rätt för Kungl. Maj:t att af berörda belopp förskottsvis [45.]
under år 1908 af tillgängliga medel utanordna 300,000 kronor.
Uti underdånig skrifvelse den 11 december 1907 har järnvägs¬
styrelsen anmält beliofvet af ny rullande materiel för statens redan
trafikerade järnvägar.
Styrelsen bär därvid anfört:
»Äfven under år 1907 har trafiken å statens järnvägar visat en
afse värd stegring i förhållande till föregående år. En jämförelse för
tiden januari—september 1907 med samma tid föregående år ådaga¬
lägger, att antalet genomlupna lokomotivkilometer ökats med 8 % och
antalet utgjorda vagnaxelkilometer, fördeladt på person- och godsvagnar,
med respektive 13,6 ^ och 2,2%.
Bruttoinkomsterna hafva naturligen i samma män stegrats och visa
för persontrafik eu ökning af icke mindre än 12,97 % och för gods¬
trafik 5,2 %.
Att nettoinkomsterna trots denna betydliga stegring i trafiken
blifvit mindre än under näst föregående år, beror hufvudsakligen på
den stora ökning i utgifter, som förorsakats af den af Kungl. Maj:t
och Riksdagen år 1907 beviljade löneförbättringen för den ordniarie
personalen samt af den i samband därmed utförda löneregleringen för
den extra personalen.
På grund af den lifliga trafiken under året har tillgången på
rullande materiel visat sig för knapp. Detta gäller i all synnerhet
personvagnarna, å hvilka tillgången icke endast vid mera tillfälliga
trafikstegringar såsom vid helger, marknader m. fl. tillfällen, utan äfven
vid ganska normala trafikförhållanden varit mindre än beliofvet. Att
personvagnsparken på möjligast rationella sätt utnyttjas, framgår af
verkställda undersökningar, som visat, att antalet personkilometer per
platskilometer i personvagnarna för år 1906 uppgått till större tal än
någonsin förut och att, ehuru beräkningarna för 1907 icke kunnat slut¬
föras, siffrorna i detta afseende för år 1907 med all sannolikhet blifva
fullt ut lika gynnsamma. . 0 . . ^
Äfven å lokomotiv och godsvagnar har behofvet vid åtskilliga till¬
fällen varit större än tillgången.
Om ock samma starka stegring i trafiken icke kan antagas uppstå
under åren 1908 och 1909 som under åren 1906 och 1907, enär den^osed-
vanligt stora ökningen i persontrafik under dessa sistnämnda år till
stor del torde hafva sin orsak i zontariffens införande samtidigt som
[46.]
Ny rullande
materiel vid
statens järn¬
vägar.
196
Sjätte hufvudtitcln.
[46.] synnerligen gynnsamma konjunkturer varit rådande, torde dock någon
minskning i tågrörelsen under nästkommande år icke kunna förväntas.
En.ökning af den befintliga tillgången af rullande materiel synes
därför järnvägsstyrelsen nödvändig, och bör ökningen omfatta såväl
lokomotiv som person- och godsvagnar.
Hvad beholvet af lokomotiv beträffar, erfordras sådana för snabb¬
gående godståg, lokomotiv för godstrafiken i Norrland, lokomotiv för
tyngre snälltåg samt lokomotiv för lätta lokaltåg. Behofvet af de först¬
nämnda lokomotiven betingas af den omständigheten^ att för de nu¬
mera inrättade snabbgående godstågen, som förmedla tillförseln af
födoämnen från sydligare till nordligare delar af landet, erfordras loko¬
motiv, som äro konstruerade för att med ekonomisk bränsleförbruk¬
ning kunna framdraga tågen med den större hastighet, som för dylika,
med lifsmedel lastade tåg är i hög grad önsklig.
Hittills hafva för denna tjänstgöring hufvudsakligen användts gods-
tågslokomotiv af en typ, som visserligen är konstruerad för relativt
stor hastighet, men dock ej för den hastighet, som för tågen ifråga
erfordras. Sedan andra, lämpligare lokomotiv erhållits för tågen ifråga,
kunna de nu använda frigöras och utnyttjas för den vanliga gods¬
trafiken, hvarigenom det ökade behofvet af dragkraft för denna trafik
kan tillgodoses.
.De lokomotiv för snabbgående godståg, för hvilka anslagsmedel
nu i underdånighet begäras, kunna med stor fördel användas äfven
för mycket tunga persontåg, så att vid tillfälliga trafikstegringar det
oekonomiska användandet af förstärkningslokomotiv göres öfverflödigt.
De för banorna i Norrland erforderliga godstågslokomotiven äro
afsedda att ersätta de äldre, lätta godstågslokomotiv, som å dessa banor
ännu i stor utsträckning användas och hvilka allt mer visat sig otill¬
räckliga för den rådande trafiken, samtidigt som de till följd°af sin
ålder och gammalmodiga konstruktion äro högst oekonomiska i afseende
på såväl underhåll som bränsleförbrukning.
■r Hvad beträffar snälltågslokomotiven erfordras ett antal sådana för
snälltågen å hufvud linjerna söder om Stockholm. Dessa tåg äro nu¬
mera äfven vid normala förhållanden så tunga, att de lokomotiv, som
för flertalet af dessa tåg nu användas, måste till men för en god
ekonomi i hög grad forceras, eller ock måste förstärkningslokomotiv
användas.
De nya lokomotiven äro afsedda att vara af samma slag som de
lokomotiv för snälltåg, som infördes vid statens järnvägar år 1906.
Dessa lokomotiv hafva nämligen visat sig så ekonomiska och på allt
197
Sjätte hufvudtitcln.
sätt lämpliga, att en fortsatt anskaffning af dylika lokomotiv är i lmg
grad önskvärd.
Behofvet af lokomotiv för lätta lokaltåg betingas däraf, att medelst
dylika små lokomotiv det är möjligt att utan stora driftkostnader dels
åstadkomma tätare förbindelser mellan viktigare stationer å liufvud-
linjen, dels ock anordna snabbare anslutning mellan stationer å bilinjerna
med hufvudlinjens persontåg.
Samtliga de lokomotiv, för hvilka anslagsmedel nu i underdånighet
begäras, äro afsedda att utföras med anordning för öfverhettning af
ångan, hvilken konstruktion visat sig medföra en högst väsentlig be¬
sparing i kostnaden för bränsle.
Vidkommande behofvet af personvagnar synes det järnvägsstyrelsen,
att ökningen bör omfatta hufvudsakligast 3-klassvagnar, men därjämte
äfven ett mindre antal sofvagnar, ett antal kombinerade 2- och 3-klass
samt 3-klass och resgodsvagnar. Af vagnarna skulle en väsentlig del
utgöras af tvåaxliga vagnar med länkaxlar. De kombinerade 3-klass
och resgodsvagnarna äro af samma slag som de vagnar, som föregående
år anskaffats för personförande godståg och hvilka vagnar äro försedda
med egen uppvärmningsapparat, hvarigenom det kostsamma medförandet
af ångpannevagn för uppvärmning blir öfverflödigt.
De godsvagnar, som skulle komma att anskaffas, äro af samma
typer med stor lastförmåga, som förut finnas vid statens järnvägar och
hvilka visat sig mycket ändamålsenliga.
Liksom järnvägsstyrelsen vid framläggandet af behofvet af gods¬
vagnar föregående år i underdånighet anförde angående täckta gods¬
vagnar, har äfven under år 1907 vid flera tillfällen rådt stor brist på
sådana vagnar. Denna brist har till stor del berott på det stola antal
vagnar, som under längre tid dragits ur trafiken för militärtransporter
till och från årets fälttjänstöfningar. För dessa transporter togos näm¬
ligen i anspråk ej mindre än 805 täckta godsvagnar och för militärt
ändamål hafva under året stått utrustade truppvagnar under samman-
lagdt 19,196 vagnsdagar. Anskaffandet af ytterligare ett antal täckta
godsvagnar är därför i hög grad af behofvet påkalladt.
Utom de vanliga täckta godsvagnarna, som äro afsedda såväl för
den allmänna trafiken som för trupptransporter, erfordras ett antal kyl-
och varmvagnar. Genom anordnandet i större utsträckning af regel
bundet förekommande matvaruförsändelser i snälltågen har tillgängen
på dylika vagnar visat sig för knapp. .
Vidare erfordras ett antal öppna godsvagnar för transport åt virke,
järn, stenkol m. m. På grund af att eu hel del sådana vagnar måste
[46.]
198
Sjätte liufvudtiteln.
[46.] användas för järnvägens eget behof vid banunderhållet och vid byggandet
af nya linjer, är den befintliga tillgången af dylika vagnar icke helt
tillgänglig för den vanliga trafiken.
I likhet med hvad vid framläggandet af behofvet af godsvagnar
under föregående år varit fallet, har järnvägsstyrelsen äfven nu ansett
nödvändigt beräkna, att samtliga nu begärda godsvagnar utföras med
broms. Antalet godsvagnar med broms i förhållande till hela antalet
vagnar är nämligen ännu så litet, att stora olägenheter på grund af
brist på bromsvagnar ofta uppstå, då godstågen skola sammansättas.
Samtliga vagnar äro liksom alla under de senaste 19 åren anskaffade
afsedda att erhålla täckt bromskupé.
Slutligen erfordras ett antal malmvagnar för de ökade malm-
transporter, som statens järnvägar på grund af öfverenskommelsen
mellan staten och malmbolagen äro skyldiga att verkställa. Järnvägs¬
styrelsen har af det af 1907 års Riksdag för åren 1907 och 1908 för
ändamålet beviljade anslaget anskaffat, bland annat, 250 stycken malm¬
vagnar, hvilka äro afsedda för transporterna under år 1908. För malm¬
transporterna under år 1909 från Kiruna, Tuollavaara och malmfälten
vid Gellivare, hvilka transporter med minst 200,000 ton komma att
öfverstiga de under år 1908 utförda, erfordras ytterligare cirka 200
vagnar. Dessa vagnar böra tillverkas redan under år 1908, så att de
vid ingången af år 1909 äro tillgängliga för trafik. Då af det för
aren 1907 och 1908 beviljade anslaget för anskaffning af rullande
materiel till de ökade malmtransporterna förefinnes en så stor behållning,
att minst 70 malmvagnar för densamma böra kunna erhållas, erfordras
således medel för anskaffning af ytterligare endast 130 vagnar för
malmtransporterna under år 1909.»
_ På grund af hvad sålunda anförts, har järnvägsstyrelsen i under¬
dånighet hemställt, det täcktes Eders Kungl. Maj:t till innevarande års
Riksdag aflåta nådig proposition om ett extra anslag för år 1909 af
sex millioner sexhundrafemtiotusen kronor för inköp från inhemska verk¬
städer af rullande materiel för statens redan trafikerade banor, nämligen:
33 lokomotiv för approximativt................................ 2,000,000 kronor
120 personvagnar » » 2,000,000 »
400 godsvagnar » » 2,000,000 »
130 malmvagnar » » 650,000 »
Summa 6,650,000 kronor.
190
Sjätte hufvud titeln.
Jag tillåter mig till en början erinra, att Riksdagen till anskaf- [46.]
fande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar för Departe-
åren 1899—1908 anvisat följande belopp: ”yttrande!'
1899 ...................
|
.................. 3,500,000
|
kronor
|
1900 ....................
|
.................. 5,590,000
|
T>
|
1901 ...................
|
................... 5,000,000
|
»
|
1902 ...................
|
................... 5,500,000
|
»
|
1903 ....................
|
................... 5,000,000
|
»
|
1904 ....................
|
................... 4,000,000
|
»
|
1905 ...................
|
.................. 4,000,000
|
J>
|
1906 ...................
|
................... 4,000,000
|
»
|
1907 ...................
|
................... 4,000,000
|
»
|
1908 ...................
|
................... 6,000,000
|
»
|
De för åren 1899—1904 beviljade anslagen hafva anvisats å riks-
staten utom hufvudtitlarna, hvaremot de för åren 1905—1908 anslagna
beloppen utgått från riksgäldskontoret.
Härförutom har 1907 års Riksdag i sammanhang med godkännande
af förslag till öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt
Loussavaara—Kiirunavaara aktiebolag in. fl., å andra sidan, dels bevil¬
jat ett anslag af 3,125,000 kronor till utförande af erforderliga kom-
pletteringsarbeten å järnvägen Gellivare—Riksgränsen samt till anskaf¬
fande af ytterligare rullande materiel för statens järnvägar, dels ock
bemyndigat riksgäldskontoret att, i mån af behof och efter Kungl.
Maj:ts beslut i hvarje särskildt fall, jämväl under år 1907 tillhanda¬
hålla järnvägsstyrelsen nämnda belopp.
Af berörda belopp skulle 2,125,000 kronor användas för anskaf¬
fande af rullande materiel och 1,000,000 kronor för kompletterings-
arbeten.
Genom nådigt bref den 18 oktober 1907 har Kungl. Maj:t bemyn¬
digat järnvägsstyrelsen att af anslaget hos riksgäldskontoret under år
1907 lyfta 1,150,000 kronor till anskaffande af rullande materiel.
Mot järnvägsstyrelsens nu förevarande framställning har jag icke
funnit något att erinra; och hemställer jag alltså, att Eders Kungl.
Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att för år 1909 till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade järnvägar bevilja ett anslag å 6,650,000 kronor; och
torde Eders Kungl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen för finans¬
departementet, besluta om sättet för anskaffande af nämnda medel.
[47.]
Komplette-
ringsarbeten
å järnvägen
Gellivare—
Riksgränsen.
200 Sjätte Iiufvudtiteln.
Enligt den öfverenskommelse, som med Riksdagens medgifvande
träffats mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara aktie¬
bolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Gränges¬
berg— Oxelösund, å andra sidan, angående viss grufegendom m. m.
liar Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag tillförsäkrats rätt att af de
75,000,000 ton malm, som bolaget skall äga att under tjugufomårs-
perioden 1908—1932 bryta inom Kiirunavaara malmfält, från Kiruna
till Riksgränsen frakta under första året omkring 1,500,000 ton, hvar¬
efter kvantiteten småningom, dock med högst 400,000 ton under ett år,
skulle ökas intill 3,300,000 ton årligen.
I det utlåtande, som af järnvägsstyrelsen den 21 mars 1907 afgafs
i anledning af förslaget till berörda öfverenskommelse och hvilket ut¬
låtande finnes såsom bilaga fogadt vid den till 1907 års Riksdag i ämnet
aflåtna nådiga propositionen (n:r 107), framhöll styrelsen, att för möj¬
liggörandet af en till 3,300,000 ton per år ökad transport erfordrades
för anskaffande af ökad rullande materiel, omläggning af några kortare
bansträckor till mera gynnsam tracé, uppförande af flera banvaktsstugor,
betjäningsbostäder, öfverliggningshus och lokomotivstall samt anläggning
af reparationsverkstad i Kiruna, utvidgning af vatten- och kolstations-
anordningar m. m. äfvensom oförutsedda utgifter ett belopp, som
approximativt beräknats till 10,000,000 kronor. För år 1908 ansåg sty¬
relsen kräfvas en tillökning af lokomotiv- och vagnparken för en kostnad
af 2,125,000 kronor samt beliöfliga nya byggnader och anläggningar
vid banan för en kostnad af 1,000,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts hemställan beviljade också Riksdagen,
på sätt jag förut haft tillfälle erinra, i sammanhang med godkännande
af öfverenskommelsen ett anslag af 3,125,000 kronor till utförande af
erforderliga kompletteringsarbeten å järnvägen Gellivare—Riksgränsen
samt till anskaffande af ytterligare rullande materiel för statens järn¬
vägar.
Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra om hvad jag i näst¬
föregående punkt hemställt beträffande anskaffande af ny rörlig materiel
bland annat för besörjande af malmtransporter.
Uti sin förutnämnda skrifvelse den 11 december 1907 meddelar nu
järnvägsstyrelsen, att för de redan påbörjade kompletteringsarbetenas
fortsatta bedrifvande å järnvägen Gellivare—Riksgränsen kräfves ett
anslag af 1,200,000 kronor, däraf 700,000 kronor vore beliöfliga redan
för innevarande år.
På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag att Eders
Kungl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
201
Sjätte linfvudtiteln.
att till fortsättande af erforderliga komplettering sarbeten ä järnvägen [47.]
Gellivare—Riksgränsen för år 1909 anvisa ett anslag af 1,200,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att af berörda belopp förskottsvis af till¬
gängliga medel under år 1908 utanordna 700,000 kronor.
I fråga om sättet för ifrågavarande medels anskaffande lärer Eders
Kungl. Maj:t vilja, på föredragning af chefen för finansdepartementet,
besluta.
Diverse anslag.
För anordnande af inspektion öfver elektriska anläggningar för be- [48.]
lysning eller arbetsöfverföring har Riksdagen på extra stat för hvart Anordnande af
och ett af åren 1905—1908 anvisat 20,000 kronor till arfvoden under öf^eiek-
samma år åt fyra inspektörer med 5,000 kronor till hvar, för år räknadt. tyska anisgg-
Därjämte har Riksdagen anvisat medel till ersättning under åren Tydning”lier
1906, 1907 och 1908 med 1,200 kronor för år till ett skrif- och rit- arbetsöfver-
biträde åt bemälda inspektörer.
Anslag för ifrågavarande ändamål torde fortfarande erfordras.
Uti en till kommerskollegium ingifven skrift hafva emellertid ifråga¬
varande inspektörer hemställt om förbättring i sina nuvarande löneförhål¬
landen. Med en till mig ställd skrifvelse af den 14 december 1907 har kol¬
legium därefter öfverlämnat berörda framställning med anmälan, att
kollegium icke hade något att erinra mot att inspektörerna, därest
omständigheterna det medgåfve, bereddes en tillfällig arfvodesförbättring
till enahanda belopp, som af kollegium förordats i fråga om yrkes-
inspektörerna, eller med 1,400 kronor. Sedermera har jag öfverlämnat
ärendet till chefen för finansdepartementet för att tagas i öfvervägande i
sammanhang med fråga om extra lönetillägg för år 1908 åt vissa statens
tjänstemän och betjänte. Då ersättningen till ifrågavarande inspektörer
bestämts med hänsyn till det arfvode, som vid 1899 års Riksdag fast¬
ställts för yrkesinspektörerna, synes nämligen de elektriska inspektö¬
rerna böra vara berättigade till dylikt lönetillägg. Deras förevarande
framställning torde emellertid icke för närvarande föranleda någon
annan åtgärd.
Jag har därför icke anledning att nu föreslå någon ökning af
ifrågavarande anslag; och hemställer jag alltså, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå Riksdagen
att för anordnande af inspektion öfver elektriska anläggningar för be¬
lysning eller arbetsöfverföring på extra stat för år 1909 anvisa dels 20,000
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 26
[49.]
Ytterligare
utbyggande af
den elektriska
kraftstationen
vid Troll¬
hättan.
202 Sjätte hufvudtiteln.
kronor till arfvoden under samma år åt fyra inspektörer med 5,000
kronor till en hvar af dem, för år räknadt, dels ock 1,200 kronor till
ersättning till ett skrif- och ritbiträde åt bemälda inspektörer.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning bar Riks¬
dagen, enligt hvad dess skrifvelse den 21 maj 1906 (n:r 155) utvisar,
beslutit, att en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga
vattenkraften i Trollhätte strömmar skall anläggas, samt till påbörjande
af den för samma kraftstation erforderliga kraftkanalen anvisat ett belopp
af 750,000 kronor.
Sedermera har Riksdagen, på sätt i dess skrifvelse den 26 april
1907, n:r 85, anmälts, med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen n:r
136 gjorda framställning för anläggning af kraftstationen samt fort¬
sättande och fullbordande af kraftkanalen, i hufvudsaklig öfverens¬
stämmelse med af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk fram-
lagdt förslag, beviljat ett anslag af 7,750,000 kronor.
Af sistberörda belopp skulle riksgäldskontoret, enligt Riksdagens
beslut, tillhandahålla Kung!. Maj:t 2,000,000 kronor under år 1907 och
3,000,000 kronor under år 1908.
Det af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagda
förslaget — hvarför närmare är redogjordt i styrelsens skrifvelse den
20 december 1906, hvilken finnes såsom bilaga fogad vid det proposi¬
tionen åtföljande utdrag åt protokollet öfver civilärenden den 4 april
1907 — afsåg, att kraftanläggningen, fullt utbyggd, skulle ur Troll¬
hättefallen uttaga en vattenmängd af 250 kubikmeter i sekunden. Då
den tillgängliga effektiva fallhöjden är 30,5 meter, motsvarar berörda
vattenmängd eu naturkraft af 100,000 hästkrafter. Vid tillgodogörande
af denna naturkraft återstår efter afdrag af förlust i kraftstationens
turbiner och elektriska generatorer, uppgående till 24 procent, 76,000
hästkrafter i form af elektrisk energi.
Kostnaden för anläggningen, då stationen fullt utbygges för 76,000
elektriska hästkrafter, beräknades af styrelsen till 11,300,000 kronor.
På grund af gjorda utredningar om möjlighet till försäljning af
kraft hade styrelsen emellertid föreslagit, att kraftstationen till en början
endast skulle utbyggas för leverans af normalt 28,500 hästkrafter,
hvilken effekt dock genom något ökad vattenförbrukning kunde upp-
drifvas till 34,000 hästkrafter. Regleringsdammen, intag från älfven,
tilloppskanal, fördelningsbassäng med flera anläggningar, som icke
kunde utvidgas eller förstoras, i den mån afsättningen ökades, skulle
dock genast från början utföras till den storlek, som erfordrades, sedan
kraftstationen fullständigt utbyggts. Däremot skulle stationsbyggnad,
Sjiitto hufvudtiteln.
203
maskiner, transformatorer, instrumentering, tuber, öfverbyggnaden öfver
tubintagen samt grindar, luckor m. in. endast utföras i samma man, för¬
brukningen sådant kräfde. Kostnaden för kraftstationens utbyggnad
för 28,500 hästkrafter beräknades af styrelsen till 8,500,000 kronor,
af b vilket belopp 750,000 kronor såsom närnndt anvisats redan åt
1906 års Riksdag. Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1907 års
Riksdag anslöt sig till styrelsens förslag, och blef propositionen, såsom
förut omförmälts, af Riksdagen bifallen.
Uti underdånig skrifvelse den 17 oktober 1907 har nu styrelsen
för Trollhätte kanal- och vattenverk anfört.
Sedan medel anvisats för utbyggnad af stationen för en leverans-
förmåo-a af normalt 28,500 hästkrafter, hade styrelsen uppgjort åtskil¬
liga kontrakt samt inledt underhandlingar med ett stort antal speku¬
lanter om leverans af elektrisk energi. Ehuruväl det syntes vara for
tidigt att döma om hvilken sammanlagd mängd energi, som kunde vinna
afnämare under den närmaste tiden, syntes numera alla tecken tyda pa,
att de förut angifna 28,500 hästkrafter, hvilka vid öfverbelastnmg åt
turbinerna eventuellt kunde ökas till 34,000 hästkrafter, icke skulle
kunna tillgodose behofvet ens vid 1909 års slut, då stationen väntades
kunna komma i bruk. Särskilt blefve detta fallet, därest, såsom
ifrågasatt vore, statens järnvägar skulle komma att redan vid nyss
angifna tidpunkt taga energi från Trollhättan för elektrifiering af någon
del af linjen Göteborg—Laxå. Visade sig emellertid en ytterligare ut¬
byggnad af stationen nödvändig eller önsklig redan från början, skulle
en sådan icke kunna i rätt tid utföras, om ett beslut härom först af
1909 års Riksdag blefve fattadt. Styrelsen hade därför ansett sig hora
påkalla ett beslut i detta afseende redan af 1908 års Riksdag, på det
att kraftstationens utveckling utan formella hinder måtte kunna före¬
tagas i den mån en ökad afsättning så påkallade. Andamålsenligast
syntes då vara, att Riksdagen ställde till Kungl. Maj:ts förfogande
hela det belopp, som stationen fullt utbyggd för 76,000 elektriska hast-
krafter, eller 56,000 kilowatt, beräknats kräfva, eller 11,300,000 kronor,
hvadan, då redan förut anvisats sammanlagdt 8,500,000 kronor, återstode
att bevilja 2,800,000 kronor att af Kungl. Maj:t användas i den man
sådant pröfvades erforderligt. . .
Med anledning af hvad sålunda anförts har styrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen anvisa ett belopp af 2,800,000
kronor att, i den mån sådant åt Kungl. Maj:t pröfvades erforderligt,
användas för utbyggnad intill 56,000 kilowatts leveransförmåga af sta¬
tens under anläggning varande kraftstation vid Trollhättan i hufvudsak ig
öfverensstämmelse med framlagdt förslag.
[49.]
Departements¬
chefens
yttrande.
204 Sjätte hiifvudtiteln.
Den af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk gjorda fram-
. ställningen synes böra bifallas. På sätt i förenämnda utdrag af stats¬
rådsprotokollet för den 4 april 1907 af dåvarande departementschefen
framhölls, blifver kraftstationens ekonomiska resultat, ehuru redan vid
den af. Kungl. Maj:t och Riksdagen beslutade delvisa utbyggnaden
synnerligen tillfredsställande, dock väsentligen bättre, då den tillgäng-
liga vattenmängden fullt utnyttjas. Enligt gjorda beräkningar skulle
nämligen statens själfkostnad för elektrisk hästkraft, då strömmen
hade en spänning af 10,000 volt, efter första utbyggnaden blifva 31
kronor om året, under det samma själfkostnad efter krafstationens full¬
ständiga utbyggande beräknats till 16 kronor 90 öre. Med ström af
50,000 volts spänning, som skulle komma till användning vid afsättning
af ström till längre bort belägna platser, har själfkostnaden beräknats
i förra fallet till 35 kronor 45 öre och i senare fallet till 20 kronor
4° öre för år och hästkraft. Om därför, såsom styrelsen förut¬
sätter, efterfrågan på elektrisk energi från Trollhättefallen blifver
sådan att man. redan under år 1908 kan förutse, att den energimängd,
som vinnes . vid kraftstationens utbyggnad för normalt allenast 28,500
hästkrafter, icke blifver tillräcklig för att tillgodose behofvet, vore det
högeligen att beklaga, om af brist på tillgängliga medel kraftstationens
ytterligare utbyggnad icke kunde i tid verkställas och staten därigenom
komma att lida afsevärda förluster.
Eu omständighet, som jämväl i viss mån talar för styrelsens för¬
slag, är den att man genom att något hastigare än afsedt varit full¬
borda kraftstationen bereder möjlighet att under den nu inträdda perio¬
den af nedåtgående konjunkturer och därmed följande arbetsbrist skaffa
sysselsättning åt svenska arbetare och svensk industri.
Jag vill i detta sammanhang omnämna, att turbiner för anlägg¬
ningarna vid Trollhättan beställts hos inhemska verkstäder för 586,650
kronor.. Koppar till elektriska ledningar har för ett belopp af 550,000
kronor inköpts från svenskt bolag, och järnstolpar för lednino- till
Skara levereras för en summa af 140,000 kronor likaledes af svensk
firma. Frågan om beställande af den elektriska utrustningen för den
stora kraftstationen är däremot ännu icke afgjord.
I händelse af bifall till styrelsens af mig förordade förslag skulle,
enligt hvad jag inhämtat, icke erfordras några ytterligare medel för år
1908 utöfver de redan anvisade.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen
dels att af det utaf 1907 års Riksdag för anläggning af en kraft-
205
Sjätto Imfvudtiteln.
station för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften i [49-]
Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande af
den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen beviljade anslaget a
7,750,000 kronor anvisa återstående beloppet 2,750,000 kronor att utgå
under år 1909;
dels ock att för år 1909 anvisa ytterligare ett belopp af 2,800,000
kronor att, i den mån Kung! Maj:t pröfvar erforderligt, användas
för att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af styrelsen för Troll¬
hätte kanal- och vattenverk framlagda förslagen utbygga berörda kraft¬
station för eu leverans förmåga af 76,000 elektriska hästkrafter.
Ifråga om sättet för anskaffande af ifrågavarande medel lärer Eders
Kungl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen tör finansdepartementet,
besluta.
Jämlikt skrifvelse den 10 maj 1907 (n:r 116) har Riksdagen, med [50.]
bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, dels för anläggning Ledningar^för
af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens redan a{ elektri6k
befintliga eller blifvande kraftstationer vid Trollhättan, samt därmed energi från
sammanhängande arbeten anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att
användas enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelade, dels
ock bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,
tillhandahålla Kungl. Maj:t dessa medel.
I sin förenämnda skrifvelse har nu styrelsen för Trollhätte kanal-
och vattenverk till en början erinrat, att Kungl. Maj:t medgifvit, att af
berörda belopp 665,000 kronor finge användas för utförande af en
kraftledning till Skara och därmed sammanhängande arbeten, samt att
alltså återstode 835,000 kronor. Vidare har styrelsen anfört:
Styrelsen hade uppgjort preliminärt aftal med vederbörande för¬
valtningsorgan i Göteborg om leverans eventuellt år 1909 af energi
till Göteborgs stad, ett aftal, som under den närmaste tiden torde vinna
stadsfullmäktiges godkännande. Detta aftal nödvändiggjorde anläggning
af ledningar till Göteborg och af transformatorstation därstädes, med¬
förande en kostnad af inemot 1,300,000 kronor, därest afsättningen
uppginge till eller öfvcrstege 7,000 kilowatt, en afsättning, som med största
sannolikhet snart kunde förväntas. Pågående underhandlingar med andra
afnämare, bland andra Sköfde, Falköping, Vara, Grästorp in. fl., komme,
därest de ledde till resultat, äfvenledes att påkalla anläggning af led¬
ningar till motsvarande orter och af transformatorstationer därstädes,
allt under den närmare framtiden. Af skäl, som ofvan framhållits be¬
träffande kraftstationens utveckling, vore det äfven i afseende på lednings¬
nätets utsträckning önskvärdt att i tall af behof och i tid hafva till-
206
Sjätte hufvud titeln.
[50.] gång på erforderliga medel, ty endast på sådant sätt kunde den elektriska
energiens afsättning och fördelning till olika trakter snabbt befordras.
För sådant ändamål syntes ett ytterligare anslag af exempelvis 1 million
kronor böra af 1908 års Riksdag begäras för att komma till användning,
på sätt Kungl. Maj:t närmare föreskrefve.
Det behöfde knappast påpekas, att styrelsen vid uppgörelse om
energileverans toge nödig hänsyn till anläggningskostnadernas behö¬
riga förräntning och amortering samt till utgifterna för drift och under¬
håll. Det borde däremot ytterligare framhållas, att afnämarna mera sällan
vore i tillfälle att själfva åstadkomma behöfliga distributionsledningar,
men att sådana komme till stånd på billigare, snabbare och ändamåls-
enligare sätt, då staten, som hade tillgång till penningar till lägre ränte¬
fot, själf utförde dessa samt planlade det hela med hänsyn till vid¬
sträcktare utbredning af energien inom de orter hufvudlinjen genom-
skure. Den risk, som staten genom motsvarande kapitalutlägg till¬
äfventyrs kunde löpa, uppvägdes snart nog genom de direkta inkomster
och de indirekta fördelar, en ökad och mera utbredd afsättning åstad-
komme.
På grund af det anförda har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå Riksdagen anvisa ett belopp af 1,000,000 kronor att
enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelade, användas för
anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från
statens kraftstationer vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande
arbeten.
DeP^ef“®nts- De af styrelsen anförda skäl för behofvet af ytterligare medel för
yttrande, anläggande af distributionsledningar från Trollhättan synas mig icke
kunna motsägas. Det ifrågasatta aftalet med Göteborg har numera,
enligt hvad jag erfarit, kommit till stånd; och hafva jämväl under¬
handlingarna med Vara redan ledt till resultat, öfriga underhandlingar
pågå alltjämt.
Mot storleken af det äskade beloppet, 1,000,000 kronor, har jag
icke funnit anledning till erinran.
Enligt hvad från styrelsen meddelats mig, skulle af berörda belopp
500,000 kronor behöfva tagas i anspråk under år 1908.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att för år 1909 anvisa ett belopp af 1,000,000 kronor att enligt
de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anlägg¬
ning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens
207
Sjätte hufvudtiteln.
kraftstationer vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten,^
med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af
tillgängliga medel utanordna 500,000 kronor;
och torde Eders Kungl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen
för finansdepartementet, besluta om sättet för anskaffande af nu ifråga¬
varande medel.
Med bifall till af Kungl. Maj:t därom gjord framställning hav
Riksdagen för hvartdera af åren 1907 och 1908 på extra stat anvisat
ett förslagsanslag af 20,000 kronor att ställas till Kungl. Maj.ts. för¬
fogande och användas till ersättning åt förlikningsmän för medling i
arbetstvister.
Jag tillåter mig erinra, att Eders Kungl. Maj:t den 31 december
1907 förordnat förlikningsmän för år 1908 inom de sju distrikt, hvari
riket för ifrågavarande ändamål är indeladt, och därvid bestämt, att
förlikningsmännen skulle äga åtnjuta följande arfvoden, nämligen:
förlikningsmannen i Mälarprovinsernas distrikt ......... kronor 5,000
» i östra distriktet ......... » 2,000
» i södra » » 4,000
» i västra £ » 4,000
» i mellersta » ® 2,000
» i nedra norra » ® 1,500
j) i öfra norra » » 1,200
Summa kronor 19,700
Af anslaget återstår således odisponeradt allenast ett belopp af
300 kronor.
Emellertid har Eders Kungl. Maj:t den 31 december 1907 för¬
klarat förlikningsmännen berättigade att erhålla ersättning för de med
uppdraget förenade nödvändiga utgifter för diarier, dagböcker och
kopieringssystem samt telegram och interurbana telefonsamtal.
Därjämte erfordras, att medel finnas tillgängliga för att användas
såsom godtgörelse åt sådana tillfälliga förlikningsmän, som afses i 12
§ af lagen angående medling i arbetstvister.
Till hvilka belopp ifrågavarande utgifter kunna komma att uppgå
låter sig icke på förhand beräkna; dock synes lämpligen en förhöjning
i förslagsanslaget af 5,000 kronor böra begäras, för att detsamma icke
skall för mycket öfverskridas. _
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
[50.]
[51.]
Förliknings¬
män för
medling i
arbetstvister,
208
Sjätte hnfvudtiteln.
["51.] att för år 1909 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af 25,000
kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande och användas till ersätt¬
ning åt förlikning smän för medling i arbetstvister.
[52.] Med bifall till särskilda af Kungl. Maj:t gjorda framställningar har
^Befrämjande Riksdagen för hvart och ett af åren 1907 och 1908 anvisat ett förslags-
rånde°rffTen anslag af 15,000 kronor till befrämjande och organiserande af den
offentliga offentliga arbetsförmedlingen i riket.
ar Ungen?6 ’ Jag tillåter mig erinra, att Kungl. Maj:t, med godkännande i
hufvudsak af förslag, framställda af kommerskollegium, den 20 septem¬
ber 1907 dels uppdragit åt kollegium att leda, öfvervaka och befrämja
den offentliga arbetsförmedlingen i riket och dels utfärdat kungörelse
angående understöd af statsmedel till densamma för år 1907 (Svensk
författningssamling 1907, n:r 97.) Kungl. Maj:t har därvid förordnat,
att landsting, hushållningssällskap och kommuner samt andra institutio¬
ner, hvilka, hvar för sig eller i förening, vidtagit anordningar för
arbetsförmedling, må, under vissa närmare angifna förutsättningar, af
statsmedel erhålla understöd dels till bestridande af samtliga för arbets¬
förmedlingen nödvändiga utgifter för a) postporto, b) abonnemang å
rikstelefon, c) telegram och interurbana telefonsamtal samt d) tryckning
af formulär och blanketter dels ock, efter pröfning i hvarje särskildt
fall, till bestridande af kostnaderna för de särskilda anordningar, som
vidtagits för arbetsförmedling för landsbygdens behof, äfvensom för
samarbetet mellan särskilda anstalter.
Vidare ber jag få nämna, att, enligt hvad jag inhämtat, den offent¬
liga arbetsförmedlingen under senaste tiden vunnit snabb utbredning och
kraftig utveckling. Till de 9 anstalter, som redan under år 1906 voro i
verksamhet, kom från och med juni månad 1907 äfven ett kommunalt
kontor i Gäfle. Stadsfullmäktige i Uppsala och Västerås, som efter
verkställda utredningar beslutat upprätta offentliga anstalter, afsedda
dels för stadens och dels för landsbygdens behof, hafva för ändamålet
anhållit om respektive landstings och hushållningssällskaps medverkan. I
Uppsala län har bidrag också redan beviljats, medan i Västmanlands
län frågan ännu är beroende på närmare utredning. Östergötlands och
Kristianstads läns landsting hafva beslutit att för vederbörande lands¬
tingsområden anordna offentlig arbetsförmedling, som från och med
början af år 1908 trädt i verksamhet, i Östergötlands län med
en centralanstalt i Linköping samt ett tiotal filialkontor, i Kristianstads
län med en anstalt i residensstaden samt särskilda ombud i olika delar
af länet. Äfven annorstädes hafva landsting, hushållningssällskap och
209
Sjiitto hufvndtiteln.
stadsfullmäktige i åtskilliga större städer vidtagit åtgärder för utred¬
ning af frågan om offentlig arbetsförmedling, därvid förutsatts sam¬
verkan med redan existerande anstalter samt mellan de olika intres¬
serade myndigheterna inom länen. Enligt do upplysningar, som
jag hos kommerskollegium erhållit, äro för närvarande inom samtliga
län, med undantag af Jämtlands län och Västerbottens län, antingen
offentliga arbetsförmedlingsanstalter redan upprättade eller ock fråga
därom beroende på utredning.
Med visshet kan förutses, att offentliga arbetsförmedlingsanstalter
komma att under år 1909 förefinnas till betydligt större antal än för
närvarande.
Då någon erfarenhet emellertid ännu ej vunnits, i hvad mån det
nu utgående förslagsanslaget å 15,000 kronor är tillräckligt för den
offentliga arbetsförmedlingens befrämjande och ledande i enlighet med
de af Riksdagen pröfvade och af Kungl. Maj:t fastställda grunder, låter
det sig icke göra att med någon säkerhet beräkna det belopp, som kan
komma att för ändamålet erfordras för år 1909. Anslaget synes där¬
för böra upptagas med oförändradt belopp.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen
att för år 1909 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af 15,000
kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande i och för befrämjande och
organiserande af den offentliga arbetsförmedlingen i riket i enlighet med
de för Riksdagen förut framlagda och i nådiga kungörelsen den 20
september 1907 närmare angifna grunder.
[52.]
Enligt hvad statskontoret anmält, har nämnda ämbetsverk förskjutit
följande belopp, hvilka torde böra anmälas till ersättande af Riksdagen
under sjätte hufvudtiteln, nämligen:
godtgörelse för afkomst af boställen, som, enligt
nådiga brefvet den 31 maj 1878, innehafvare
af länsmanstjänster, hvarmed boställen varit
förenade, ägt undfå i anledning däraf, att före¬
trädarna åtnjutit fardagsår ................................. kronor 2,895: 77
ersättning för enligt nådiga brefven den 4 augusti,
den 12 oktober och den 3 november 1906
samt den 5 juli 1907 utbetalda kostnader för
kommittén för afgifvande af yttrande och__
Transport kronor 2,895: 77
Bill. till Riksd. Prof. 19U8. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Höft. 27
[53.]
Ersättning
för af stats¬
kontoret
gjorda för¬
skott.
210
Sjätte hufyudtiteln.
[53.]
Transport kronor
förslag beträffande förändrad organisation af
järnvägsstyrelsen och därunder lydande för¬
valtningar .................................................................... j)
enligt nådiga brefven den 30 januari och den 30 mars
samt den 7, den 21 och den 31 december 1906
äfvensom den 12 och den 19 april samt den
5 juli 1907 utbetalda kostnader för kommittén
för afgifvande af underdånigt yttrande och
förslag till reglering af löneförhållandena för
järnvägsstyrelsen och järn vägsstaten i öfrigt »
enligt nådiga brefven den 31 december 1904, den
27 oktober 1905, den 21 september, den 12
och den 31 december 1906 samt den 15 febru¬
ari och den 27 mars 1907 utbetalda kostnader
för den enligt nådigt beslut den 31 december
1904 tillsatta kommittén med uppdrag att upp¬
göra och afgifva förslag dels till bestämmel¬
ser angående de fordringar, som för tillgodo¬
seende af trafiksäkerheten eller eljest böra från
statens sida ställas på de enskilda järnvägarna,
dels ock till anordnande af nödig kontroll därå,
att samma bestämmelser behörigen efterlefvas »
enligt nådiga brefven den 17 juni 1904, den 10
mars och den 25 augusti 1905 samt den 6
september 1907 utbetalda kostnader för kom¬
mittén för verkställande af utredning rörande
omreglering af rikets indelning i provinsial¬
läkardistrikt in. m...................................................... d
enligt nådiga brefven den 17 juni 1904, den 22
december 1905, den 23 november och den 7
december 1906 samt den 28 juni 1907 utbe¬
talda kostnader för kommittén för verkstäl¬
lande af revision af de för rättsmedicinska
undersökningar gällande stadganden .................. »
enligt nådiga brefven den 6 november 1903, den
14 och den 21 december 1906 samt den 18
och den 25 januari, den 26 april och den 12
juli 1907 utbetalda kostnader för kommittén
2,895: 77
8,732: 08
39,737: 57
11,938: 48
4,034: 20
3,410: 90
Transport kronor 70,749: —
211
Sjiitte liufvudtitfcln.
Transport kronor
för afgifvande af förslag rörande åtgärder
mot smittosamma könssjukdomars spridande ))
enligt nådiga bref den 20 oktober 1905, den 4
maj 1906 samt den 1 februari och den 21
juni 1907 utbetalda kostnader för kommittén
för afgifvande af förslag rörande åtgärder för
hämmande af människotuberkulosens utbred¬
ning i riket................................................................. »
enligt nådiga brefvet den 13 september 1907 utbe¬
talda kostnader för kommittén för revision af
byggnadsstadgan för rikets städer .................. »
enligt nådiga brefvet den 31 december 1906 utbe¬
talda kostnader för kommissionen för gransk¬
ning af gällande bestämmelser angående vård
och försäljning af arsenik m. m......................... »
enligt nådiga brefven den 18 januari, den 8 fe¬
bruari samt den 12 och den 26 april 1907
utbetalda kostnader för kommissionen för un¬
dersökning rörande vissa förhållanden i fråga
om de svenska lapparnas rätt att med sina
renar flytta öfver till Norge ................................. »
enligt nådiga brefven den 12 januari, den 12 april
och den 2 augusti 1907 utbetalda kostnader
för kommissionen för utredning af frågan om
anordnande af direkt ångfärjeförbindelse mel¬
lan Sverige och Tyskland..................................... »
enligt nådiga brefvet den 18 januari 1907 utbe¬
talda kostnader för upprättande af förslag till
rikets vapen ............................................................ )}
enligt nådiga brefvet den 27 augusti 1907 utbetald
godtgörelse åt personer, hvilka på kallelse af
chefen för civildepartementet sammanträdt i
Stockholm för öfverläggning om förslag rörande
reglering af löneförhållanden m. m. vid lands¬
staten samt i samband därmed stående frågor »
till länsmannen H. Nilsson Holmström enligt nådiga
brefvet den 7 augusti 1907 i förskott utbe-
taldt reseunderstöd för företagande af en resa_
70,749: —
20,232: 29
12,240: 46
4,531: 10
3,793: —
2,080: 97
7,224: 54
600: —
2,992: —
Transport kronor 124,443: 36
[53.]
212
[53.]
Sjätte hufvudtiteln.
Transport kronor 124,443: 36
till Norge, Danmark och Tyskland för stu¬
derande af landtpolisväsendet................................. » 1,000:
till sekreteraren i öfverståthållarämbetet för polis¬
ärenden A. H. von Sydow enligt nådiga brefvet
den 20 september 1907 utbetald ersättning för
biträde inom civildepartementet vid uppgörande
af förslag till en allmän polisförfattning för
rikets städer och därmed jämförliga orter j> 1,500: —
enligt nådiga brefven den 26 oktober 1906 och
den 8 mars 1907 utbetalda kostnader för bi¬
träde inom civildepartementet vid handläggning
af fråga om vissa ändringar i kommunalför¬
ordningarna .................................................................. » 4,209: 60
enligt nådiga brefven den 30 augusti och den 6
september 1907 utbetalda kostnader för viss
utredning rörande sjukkasseverksamheten i
. riket ................................................................................ » 5,409: 36
enligt nådiga brefven den 12 oktober och den 9
november 1906 samt den 28 juni och den 6
september 1907 utbetalda kostnader för biträde
inom civildepartementet vid utredning och be¬
arbetning af vissa till arbetarlagstiftningen
börande frågor............................................................ » 11,037: 50
enligt nådiga brefven den 30 januari, den 3 och
den 17 maj samt den 14 juni 1907 utbetalda
kostnader för utredning beträffande emigra-
tionsfrågan m. m...................................................... » 27,455: —
enligt nådiga brefven den 10 juni 1904, den 10
februari, den 3 mars, den 21 juli och den 29
september 1905 samt den 21 december 1906
utbetalda kostnader för utmärkande af viss del
af sjögränsen mellan Sverige och Norge ......... » 26,393: 87
till förste aktuarien bos kommerskollegium, filosofie
doktorn G. H. Elmqvist, enligt nådiga bref
den 8 mars och den 12 juli 1907 utbetald
godtgörelse för fullgörande af honom lämnadt
uppdrag att deltaga i medling i vissa arbets¬
tvister .......................................... » 3,584: 35
Transport kronor 205,033: 04
Sjette liufvudtiteln. 213
Transport kronor 205,033: 04
enligt nådiga brefvet den 24 juli 1903 utbetalda
kostnader för förvärfvande för statens räkning
af fastigheten n:r 2 i kvarteret Lagerbärs-
trädet m. fl. fastigheter inom Klara församling
i Stockholm............................................................... ® 56,753: 64
enligt nådiga brefvet den 26 april 1907 utbetald
ersättning för biträde vid uppgörande af för¬
slag till öfverenskommelse mellan svenska
staten, å ena sidan, samt Luossavaara—Iviiruna-
vaara, Grängesberg—Oxelösunds m. fl. bolag,
å andra sidan, angående grufegendom m. m., » 4,550: —
enligt nådiga brefvet den 14 juni 1907 utbetalda
kostnader för undersökningar rörande Loussa-
vaara malmfält............................................................ » 45,000:
enligt nådiga brefvet den 13 juli 1906 utbetald
kostnad för behandling af medellösa lupus-
patienter................................... » 5,000:
enligt nådiga brefven den 26 april 1895 och den
28 maj 1897 utbetalda kostnader för anordnande
af en undervisningskurs i anställande af bak¬
teriologisk koleradiagnos......................................... » 2,200: —
enligt nådiga brefven den 15 september 1905 och
den 20 augusti 1907 utbetalda kostnader för
vidtagande af åtgärder till förekommande af
kolerans införande och utbredning i riket........ » 25,964: 04
enligt nådiga brefvet den 26 april 1907 utbetald
ersättning för förlust till följd af åläggande
att bortföra två byggnader från det till statens
järnvägar upplåtna området af kronans öfver-
loppsmark vid Gellivare malmberg..................... )> 300:
till gäldande, enligt nådiga brefvet den 3 november
1906, af kostnader i anledning af inkallande af
manskap från Första och Andra lifgrenadierrege-
mentena jämte nödigt befäl till förstärkande af
Stockholms garnison under viss tid år 1905 » 62,027: 93
till gäldande, enligt nådiga brefvet den 28 sep¬
tember 1907, af kostnaden för en militärkom-_
Transport kronor 406,828: 65
214
Sjätte liufvudtitcln.
Transport kronor 406,828: 65
mendering till Tidaholms köping under sep¬
tember månad år 1906................................
|
»
|
256: 10
|
enligt nådiga brefvet den 28 september 1907 ut¬
betald kostnad för aflönande af extra polis¬
personal å landsbygden inom Västernorr¬
land s län...........................................................
|
»
|
1,500: —
|
till gäldande, enligt nådiga brefvet den 15 febru¬
ari 1907, af kostnader för transport af man¬
skap för släckning af skogseld vid Bäckefors
i Ålfsborgs län..........................................................
|
»
|
163: 56
|
till gäldande, enligt nådiga brefvet den 22 juni
1906, af kostnader för anskaffande af militär¬
tält för brandskadade i Åvik..................
|
»
|
1,946: 74
|
enligt nådiga brefven den 10 juni 1904, den 16
november 1906 samt den 8 februari 1907 ut¬
betald kostnad för ordnande och förtecknande
af de hos länsstyrelserna i Göteborgs och
Bohus samt Hallands län förvarade arkiv-
|
|
|
handlingar.....................................................................
|
»
|
1,300: —
|
enligt nådiga brefvet den 17 maj 1907 till disposi¬
tion af öfverståthållarämbetet utgifvet belopp,
utgörande kostnad för utgifvande under år
1907 af publikationen »Meddelanden angående
automobiltrafik» ...............................
|
»
|
7,690: —
|
enligt nådiga brefvet den 21 september 1906 ut¬
gifvet belopp, utgörande bidrag till bestridande
af kostnaderna för utgifvande af ett utaf öfver-
inspektören för sinnessjukvården i riket, medi¬
cinalrådet G. Schuldheis författadt arbete
rörande sinnessjukvården.......................................
|
»
|
2,182: 64
|
Summa kronor 421,867: 69
|
Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till
jämnt tal af kronor, hemställer jag, att Eders Kungl. Makt måtte
föreslå Riksdagen
att till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 421,868
kronor.
215
Sjiitto hufvudtiteln.
Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet till
statsrådsprotokollet öfver finansärenden denna dag anfört i fråga om
beredande åt vissa statens tjänstemän och betjänte af ett extra löne¬
tillägg för år 1908, att uppföras i riksstaten för år 1909, hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i nyssnämnda statsrådsproto¬
koll angifna grunder, af extra lönetillägg för innevarande år åt en del
tjänstemän och betjänte i civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts
kansli samt till civildepartementet hörande ämbetsverk och kårer å extra
stat för år 1909 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 440,000
kronor.
I hvad föredragande departementschefen hem¬
ställt och föreslagit beträffande anslagen under sjätte
hufvudtiteln instämde statsrådets öfriga ledamöter; och
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla, hvad sålunda
blifvit af statsrådet tillstyrkt, samt förordnade tillika,
enligt statsrådets hemställan, att utdrag af detta proto¬
koll skulle till finansdepartementet öfverlämnas till
ledning vid författandet af Kungl. Maj:ts nådiga
proposition till Riksdagen angående statsverkets till¬
stånd och behof.
Ur protokollet:
J. V. Wallin.
[54.]
Extra löne¬
tillägg.
Sjunde hufvudtiteln.
1
Sjunde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari
1908.
Närvarande:
HanB excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena 1 RÖLLE,
Statsråden: Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Roos,
Swartz,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd.
Departementschefen, statsrådet Swartz anhöll därefter att få anmäla
de frågor, som tillhörde regleringen af riksstatens sjunde hufvudtitel
för år 1909, samt yttrade därvid beträffande anslagstitlarna:
Ordinarie anslag.
Finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
Med åberopande af hvad chefen för justitiedepartementet anfört
och tillstyrkt i fråga om höjning af de för statsdepartementenas expedi¬
tionschefer bestämda arfvoden, hemställer jag i underdånighet, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sarnl. 1 Afd. 1
[1-]
Finans¬
departemen¬
tets afdelning
af Kungl.
Maj:ts kansli.
1
[2.]
Kammar¬
kollegium.
[3.]
Kammar-
rätten.
2 Sjunde hulvudtiteln.
att höja det i staten för finansdepartementets afdelning af Eders
Kungl. Maj:ts kansli upptagna arfvode för departementets expeditions¬
chef från 7,500 kronor till 9,600 kronor, däraf 3,000 kronor skola anses
motsvara tjänstgöringspenningar;
kommande vid bifall härtill det för nämnda afdelning af Eders
Kungl. Maj:ts kansli uppförda anslag i dess helhet att höjas från 68,800
kronor till 70,900 kronor.
Kammarkollegium.
Såsom jag redan förut i annat sammanhang angifvit, ärnar jag
inom en nära framtid underställa Eders Kungl. Maj:ts pröfning frågan
om ny lönereglering för kammarkollegium. Under förutsättning af bifall
till hvad jag därutinnan kommer att föreslå, torde kostnaden för kammar¬
kollegium, åtminstone för år 1909, komma att uppgå till ett belopp,
ungefärligen motsvarande det i riksstaten för nämnda ämbetsverk nu upp¬
förda ordinarie anslagets belopp, eller 122,100 kronor.
Med anledning häraf hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen
att, i afvaktan på den nådiga proposition angående ny löne¬
reglering för kammarkollegium, Kungl. Maj:t må komma att till Riks¬
dagen aflåta, det för kammarkollegium uppförda ordinarie anslaget måtte
tills vidare beräknas till oförändradt belopp, eller 122,100 kronor.
Kammarrätten.
Äfven beträffande kammarrätten har jag, såsom förut nämnts, för
afsikt att inom en nära framtid inför Eders Kungl. Maj:t framlägga
förslag till ny lönereglering. Vid bifall till hvad jag härutinnan ärnar
tillstyrka torde det komma att erfordras en förhöjning' i det för kammar¬
rätten i riksstaten nu uppförda ordinarie anslag, 191,900 kronor, med
omkring 65,000 kronor.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen,
att, i afvaktan på den nådiga proposition angående ny lönereglering
för kammarrätten, Kungl. Maj:t må komma att till Riksdagen aflåta,
i det för kammarrätten uppförda ordinarie anslag måtte beräknas en
förhöjning af 65,000 kronor och anslaget i dess helhet sålunda beräknas
till 256,900 kronor.
Sjunde hufvudtiteln.
3
Tullverket.
1 underdånig skrifvelse den 12 november 1907 har general¬
tullstyrelsen afgifvit förslag till ordinarie utgiftsstater för tullverket för
år 1909.
Beträffande först
Aflöningsstaten
anmäler styrelsen, att framställningar om inrättande af nya tjänster
inkommit från nedannämnda tullmyndigheter.
Hvad angår lokalförvaltningen i Stockholm, hafva af de därstädes
befintliga lokalförvaltningsafdelningarna tullkammaren, packhusinspek¬
tionen och nederlagskontoret gjort framställning om inrättande af nya
tjänster.
Tullkammaren har därvid anfört, att, oaktadt tullkammaren från
och med år 1907 vunnit en afsevärd tillökning i arbetskrafter genom
inrättande därstädes af sex nya tjänster, nämligen en förste kontrollörs-
tjänst, en kontrollörstjänst och fyra kammarskrifvartjänster, de alltjämt
växande göromålen å tullkammaren fortfarande kräft användning för
arbetets behöriga fortgång af extra ordinarie tjänstemän, hvilkas antal
under januari—augusti månader år 1907 icke vid något tillfälle under¬
stigit sju, men stundom uppgått till elfva. Tullkammaren har därför
ansett sig föranlåten att redan nu hemställa om ökning af den därstädes
fast anställda personalen, men då behofvet af tjänstemän i andra graden
icke kunde nöjaktigt öfverskådas, förr än det under byggnad varande
tullhuset vid Stadsgårdshamnen kunde tagas i bruk, ansåge sig tull¬
kammaren böra för närvarande begränsa sin framställning till inrättande
af fyra nya tjänster i lägsta eller kammarskrifvargraden.
Packhusinspektionen har i förevarande ämne hufvudsakligen anfört
följande.
I passagerarpaviljongen å Skeppsbron funnes fyra förtullnings-
expeditioner under uppsikt af en kontrollör. Denne, som själf skötte
en af nämnda expeditioner, medhunne ej att därjämte tillräckligt effek¬
tivt öfvervaka alla göromålen i nämnda paviljong. Inspektionen ansåge
därför ännu en kontrollör därstädes erforderlig. Vidare hade det visat
sig nödvändigt, att förste kontrollören vid packhuset i Stadsgården,
som förut skött en af därvarande förtullningsexpeditioner, egentligen
[4-]
Tullverket.
Stockholm.
4 Sjunde liufvudtiteln.
ägnade sig åt att ordna och leda de många görornålen vid berörda
packhusafdelning. I hans ställe erfordrades därför en kontrollör vid
nämnda förtullningsexpedition. Förutom inspektionens fem biträdande
kammarskrifvare erfordrades därstädes minst tjugu extra ordinarie
kammarskrifvare i ständig tjänstgöring. Med anledning häraf och då —
på sätt generaltullstyrelsen i sitt förslag till stater för tullverket för
år 1907 framhållit — i fall, där erfarenheten otvetydigt ådagalade, att
till förstärkning använd personals arbetskraft måste allt framgent tagas
i anspråk i lika hög grad som den ordinarie personalens, denna för-
stärkningspersonal borde öfverflyttas å ordinarie stat och för ändamålet
erforderliga tjänster på sådan stat uppföras, ansåge inspektionen, att
tio nya kammarskrifvartjänster borde vid inspektionen inrättas. På grund
af hvad sålunda anförts har packhusinspektionen föreslagit, att å dess
stat för år 1909 måtte ytterligare uppföras två kontrollörstjänster och
tio kammarskrifvartjänster.
Nederlag skontoret erinrar till en början, att, sedan nederlagskon -
trollörstjänsten i Stockholm år 1838 indragits ocli i dess ställe en öfver-
uppsyningsmanstjänst inrättats, generaltullstyrelsen bestämt, att det
hufvudsakligen skulle åligga innehafvaren af den nya befattningen att
hafva ständig och noggrann tillsyn å }dtre nederlags- och kreditupplags-
göromålen samt utöfva kontroll därå, att nederlagsvaktmästarna full¬
gjorde sina bevakningsåligganden enligt instruktioner och författningar.
Ehuru under den långa tid, som sedan dess förflutit, handel och sjöfart
gjort ett storartadt uppsving samt nederlags- och transitrörelsen i följd
däraf i oerhörd grad tilltagit, hade någon ökning af bevakningsbefälet
vid kontoret dock ej vidtagits, hvarför också ofvannämnda för tull¬
verket ej mindre än för kontoret så viktiga kontrollåtgärder, som, hvad
nederlagsgöromålen anginge, ännu erfordrades, ej på nöjaktigt sätt
kunnat af vederbörande bevakningsförman medhinnas. Därtill bidroge
i väsentlig mån dels stadens starka utvidgning under de senaste decen¬
nierna och den tidsutdräkt, som däraf förorsakades vid besök i de kring
alla stadens delar, ja till och med utom staden, kringspridda nederlags-
magasinen, som för närvarande i rundt tal uppginge till 260 stycken,
tillhörande omkring 150 olika nederlagsinnehafvare, oräknadt afla dem,
som hade sina varor upplagda hos aktiebolaget Stockholms magasin i
Stadsgården, hos vindragarämbetet med flera, dels den omständigheten
att under tidernas lopp öfveruppsyningsmannen fått till åliggande att
under expeditionstiden utpostera de för uppläggning och uttagning af
nederlagsgods samt bevakning af transit- och transitupplagsgods erfor¬
derliga vaktmästare och granska deras bevakningsräkningar samt att
Sjunde hufvudtiteln. •*
uppassa vid telefonen, genom hvilken den trafikerande allmänheten
numera plägade göra sina förfrågningar hos kontoret och därifrån er¬
hålla önskade upplysningar. Häraf framginge enligt nederlagskontorets
åsikt, att det vore högeligen af behofvet påkalladt, att ytterligare en
bevakningsförman vid kontoret anställdes för att dels sköta nämnda
kontorsgöromål och dels i mån af tid biträda öfveruppsyningsmannen
såväl vid tillsynen af de utposterade vaktmästarna som vid besiktning
af nederlagsmagasin och vid undersökning af de däri upplagda varorna
för att för kontoret inrapportera, om de genom vanvård eller andra
orsaker minskades i värde eller rent af förstördes. I å grund häraf
hemställde nederlagskontoret, att å dess stat för år 1909 måtte upp¬
föras en uppsyningsman med enahanda aflöningsförmåner, som tillkomme
öfriga vid Stockholms lokaltullförvaltningsafdelningar anställda upp¬
syningsman. .
Härjämte har tullbevakning sinspektionen till generaltullstyrelsen
öfverlämnat en till inspektionen ingifven skrift, däri Stockholms krets¬
förening af Sveriges tullmannaförening hemställt, att på tullverkets
stat för år 1909 måtte uppföras tjugusex nya vaktmästare'änster vid
Stockholms tullbevakning. Denna framställning har dock inspektionen,
som förutsatte, att från och med år 1908 behofvet att i tjänstgöring
inkalla extra ordinarie vaktmästare kunde inskränkas till hvad som
motsvarade sju ordinarie vaktmästares arbete, förklarat sig icke kunna
biträda.
Tullkammaren i Uppsala, hvars personal för närvarande utgores
af en tullförvaltare, en kammarskrifvare, en biträdande kammarskrif¬
vare och en vaktmästare, har framhållit, hurusom uppbörden vid tull¬
kammaren årligen varit i stadigt stigande och år 1906 uppgått till
301,694 kronor 94 öre. Vid sådant förhållande och då särskild! af¬
seende syntes böra fästas vid antalet och arten af de förtullningar, som
föranledt uppbörden, men däremot icke uteslutande vid summans stor¬
lek, vore tullkammaren förvissad, att tullkammaren väl tålde jämförelse
med sådana tullförvaltningar som de i Karlskrona, Ystad, Åhus, Kalmar
och Halmstad. Under år 1906 utgjorde packhusattesteringarnas antal
6,924 stycken. Hvad nederlagsrörelsen under samma tid beträffade,
vore den jämförelsevis ganska omfattande, då uppläggningarna uppgått
till 269 poster och uttagningarna från nederlag till 406. På grund åt
denna rörelses storlek och flera andra medverkande orsaker, såsom upp¬
bördens emottagande, kamerala göromål m. m., hade tullförvaltaren föga
tid öfrig att ägna sig åt den egentliga tullbehandlingen, utan hade
denna hufvudsakligen måst verkställas af kammarskrifvaren. Enäi
6 Sjunde hufvudtiteln.
[4.] tullbehandlingen från och med år 1907 till följd af varuslagens, hufvud¬
sakligen manufaktur- och korta varors, uppdelning i en vida större
mängd rubriker än förr blifvit i hög grad tidsödande och besvärlig,
ansåge sig tullkammaren icke böra underlåta att framhålla oegentlig¬
het^ däri, att detta ansvarsfulla arbete lämnades åt en enda person.
Försåvidt hänsyn toges till statens säkerhet, borde under nuvarande
förhållanden två tjänstemän städse därvid vara verksamma. Och för
visso kunde icke den aflöning, som en kammarskrifvare erhölle, ens
något så när vara en nöjaktig och skälig ersättning för en så beskaffad
maktpåliggande befattning.
Med stöd af generaltullstyrelsens medgifvande hade tullkammaren
användt en extra ordinarie vaktmästare under 1907 års lopp. Denne
hade dagligen varit inkallad, beroende på såväl nederlagsrörelsens storlek
som andra omständigheter, Indika nödvändiggjorde, att han fortfarande
hela året om måste vara i tjänstgöring.
Med afseende å det sålunda anförda har tullkammaren anhållit,
att eu kontrollör och ytterligare en vaktmästare måtte uppföras å tull¬
kammarens stat.
^köping. Under åberopande af den alltjämt tilltagande trafiken på Ny¬
köping, som ytterligare komme att ökas genom den nya järnvägen
mellan Norrköping och Nyköping, har tullkammaren i Nyköping fram¬
hållit, att eu häraf föranledd ökning i tullkammarens göromål fram¬
kallade behofvet af, att å tullkammarens stat uppfördes en ordinarie
kammar skiifvartjänst i stället för den nuvarande biträdande kammar-
skri fvarb e fattningen.
°jöZtPZgl: _ 1 likhet med . tullkammaren i Nyköping hafva tullkamrarna i
Karlskrona, Oskarshamn, Jönköping, Karlskrona, Lund, Lysekil och Karlstad, med
ÄS åberopande af tullkamrarnas ökade arbetsbörda, som nödvändiggjort de
vid tullkamiarna anställda biträdande kammarskrifvarnas användande i
lika trägen tjänstgöring som de ordinarie kammarskrifvarnas, hemställt,
att dessa biträdande kammarskrifvare, af hvilka en finnes å hvarje tull¬
kammares stat uppförd, matte utbytas mot ordinarie kammarskrifvare.
Härjämte har tullkammaren i Oskarshamn, med framhållande däraf,
att det stola antal lastade fartyg, som besökte Oskarshamn och don
däraf påkallade bevakningstillsynen vid lossningar, den nattetid erforder¬
liga ökade tillsynen af inkommande fartyg samt slutligen hamnområdets
utsträckning, föranledt tullkammaren att med generaltullstyrelsens med¬
gifvande årligen under seglationstiden i tjänstgöring använda två extra
ordinarie vaktmästare, hemställt, att å tullkammarens stat måtte upp¬
föras ytterligare två ordinarie vaktmästare.
Sjunde hufvudtiteln. 7
Med åberopande af vikten och betydelsen häraf, att, om möjligt,
hvarje tullbehandliiigsexpedition kunde förestås af en tjänsteman åt
minst kontrollörs grad, har tullkammaren i Karlshamn hemställt, att,
då dess föreståndare blifvit af uppbörds- och andra tullkammargöromål
allt mera hindrade att deltaga i packhusbestyren, sådan ändring i tull¬
kammarens stat måtte vidtagas, att, med indragning af en kammar¬
skrifvare, en kontrollör för anställning i packhuset i stället därå upp¬
fördes.
Tullkammaren i Sölvesborg, som med utdrag af sina journaler
visat, huruledes under åren 1896 — IDOG uppbörden samt antalet pack¬
hus- och tullkammarexpeditioner mer än fördubblats, har framhållit
behofvet däraf, att tullförvaltaren, som vore tullkammarens ende tjänste¬
man och fördenskull ensam hade att ombesörja all expedition å tull¬
kammaren med tillhörande journalsföring, handlägga alla förtullningar
i tullpackhuset och dessutom ombestyra åtskilliga uteexpeditioner, be¬
reddes någon lättnad i sin arbetsbörda; och har tullkammaren, som
ansett denna förmån lättast och på för statsverket ekonomiskt fördel¬
aktigaste sätt kunna vinnas genom utbyte af den å tullkammarens stat
uppförda uppsyningsman^ änsten mot en kammarskrifvartjänst, hvars
innehafvare tillika skulle utöfva befäl öfver bevakningen, gjort fram¬
ställning i öfverensstämmelse härmed.
Af de tullförvaltningsafdelningar i Malmö, livilka gjort framställ¬
ning om inrättande af nya tjänster, har tullkammaren förmält, att i
följd af de ständigt ökade göromål, som af den med hvarje år i Malmö
växande trafiken framkallades, tullkammaren vore nödsakad att, ehuru
ej mindre än fem nya kammarskrifv ar tjänster tillkommit å 1907 års stat,
redan nu anhålla om ytterligare någon förstärkning i den ordinarie
personalens antal. Med framhållande tillika, att särskildt behofvet af en
kontrollör vid utgående afdelningen länge gjort sig gällande, har tull¬
kammaren vidare anfört, att, då öfverkontrollören vid tullkammaren
vore fullt upptagen af de maktpåliggande och ansvarsfulla göromål,
som vore förlagda till det så kallade nederlagskontoret, den ende å
tullkammaren anställde kontrollören måst uteslutande ägna sig åt in¬
kommande afdelningen, alldenstund dithörande ärenden till fullo toge
hans tid i anspråk, hvaremot åter de viktiga göromål, som förekomme
vid utgående expeditionen, nämligen journalisering af utförda varor,
granskning af angifningsinlagor och bevakningsattester, debitering af
skeppsumgälder och skogsvårdsafgifter, upprättande af de månatliga
exportförteckningarna m. m. måst öfverlämnas åt en första gradens
tjänsteman, hvilket i anseende till den stora omfattning, exportrörelsen
Karlshamn
Sölvesborg
Malmö.
8 Sjunde hufvudtiteln.
å Malmö så lifliga handelsplats numera uppnått, ingalunda kunde anses
vara lämpligt eller för det allmänna gagneligt. Under år 1907 hade
tullkammaren för göromålens behöriga gång varit nödsakad att, utöfver
den å nu gällande aflöningsstat upptagna personalen, i ständig tjänst¬
göring, jämte två biträdande kammarskrifvare, använda två samt vid
åtskilliga tillfällen ytterligare en extra ordinarie kammarskrifvare. Däraf
skulle visserligen kunna synas, som om behofvet af förstärkning i
ordinarie personalens antal ej blefve tillräckligt tillgodosedt medelst
anställande endast af ifrågavarande kontrollör, men då tullkammaren å
andra sidan ansåge, att behofvet därutöfver fortfarande någon tid kunde
afhjälpas medelst inkallande i tjänstgöring af extra ordinarie personal,
syntes med inrättande af ytterligare flera tjänster tills vidare kunna
anstå. På grund af hvad sålunda anförts hemställde tullkammaren, att
en ny kontrollörstjänst i andra lönegraden måtte inrättas och i tull¬
kammarens blifvande aflöningsstat för år 1909 uppföras.
Packhusinspektionen i Malmö har hufvudsakligen anfört följande.
I följd däraf att vid inspektionen de ordinarie tjänstemännens
antal varit för ringa, hvilken olägenhet gjort sig kännbar synnerligast
de senare åren, under hvilka importen till Malmö i hög grad vuxit,
hade åtskilliga viktiga tullbehandlingsgöromål måst anförtros åt extra
ordinarie tjänstemän. Och då mången gång tillgången på sistnämnda
tjänstemän varit mycket knapp, hade det mött stora svårigheter att
kunna ordna tjänstgöringen så, att de störa godsmängderna med till¬
börlig snabbhet hunnit expedieras. Sålunda hade det icke varit möjligt
att vid ångfärjestationen, dit dagligen stora varupartier anlände, använda
annat än en biträdande eller extra ordinarie kammarskrifvare, hvilken
i allmänhet ensam haft att sköta de många och viktiga tullbehandlings-
bestyren därstädes. Då vid många tillfällen denne omöjligen utan hjälp
af ytterligare en eller två extra ordinarie kammarskrifvare kunnat med¬
hinna arbetet-, måste inspektionen hädanefter vara betänkt på att där
ständigt till tjänstgöring beordra två tjänstemän. Ångfärjetrafiken hade
så betydligt ökats, att de två nu befintliga ångfärjorna icke längre
kunde besörja transporterna, hvadan ock förslag förelåge om anskaffande
af en tredje ångfärja.
Tullbehandlingen af postpaket i postverkets lokal handhades af
en extra ordinarie kammarskrifvare, hvilken det tillika ålåge att debitera
tullafgifterna. Då den amerikanska paketposten till Sverige, som diri¬
gerades öfver Malmö, ankomme tre eller fyra gånger i månaden, hvari¬
genom göromålen i högst betydlig män ökats, både det emellertid varit
nödvändigt att vid denna expedition mycket ofta använda ytterligare
Sjunde hufvudtiteln. 9
■eu eller två tjänstemän under liera dagar. Göromalen vid denna expe¬
dition, som omfattade eu stor mängd olika varor, måste utföras med
sakkännedom och noggrannhet, enär paketens emottagare, bosatta å
andra orter, icke kunde närvara vid tull behandlingen för att meddela
upplysningar och bevaka sin rätt. Arbetet toge därför i anspråk eu
rundlig tid, i synnerhet då numera specifikationerna i den statistiska
varuförteckningén föranledde särskilda noggranna sorteringar och sär-
vägningar vid tullbehandlingen samt anteckning af ett statistiskt nummer
för hvarje post å attesterna. Tillämpningen af den nya giftstadgan
förorsakade också i sin mån tidsutdräkt i tullbehandlingen. Äfven vid
denna expedition fordrade göromålens mängd och beskaffenhet med
nödvändighet minst två tjänstemän.
Att till hvardera åf sagda två expeditioner fortfarande använda
extra ordinarie kammarskrifvare vore också enligt inspektionens upp¬
fattning olämpligt. Den kontroll och den tillsyn, inspektionen å dem
kunde utöfva, vore icke synnerligen effektiv, då expeditionsställena vore
aflägset belägna från tullpackhuset. Inspektionens åsikt vore därför,
att kontrollörer där borde anställas.
Med afseende å hvad sålunda anförts och då det af flera orsaker
medförde trygghet samt lände till tullverkets och allmänhetens båtnad,
att ifrågavarande tullbehandlingsexpeditioner handhades af erfarna ordi¬
narie tjänstemän samt, enligt hvad förut visats, vid hvardera expedi¬
tionen numera två tjänstemän vore behöfliga, af hvilka den ene borde
vara kontrollör, och göromalen vid dessa expeditioner med säkerhet
komme att alltjämt tilltaga, hemställde inspektionen, att, utöfver de i
1908 års stat upptagna, vid inspektionen måtte inrättas ytterligare två
kontrollörstjänster och två kammarskrifvartjänster.
Alldenstund i tullpackhuset i Malmö vore, utom de tre ordinarie
vaktmästarna, sedan lång tid tillbaka ständigt anställda två extra ordi¬
narie vaktmästare och dessa sistnämnda hade full och trägen sysselsätt¬
ning samt icke kunde undvaras, föresloge inspektionen tillika, att å
dess stat för år 1909 måtte uppföras två vaktmästare'fluster utöfver de
nu befintliga.
Vidare har tullbevakningsinspektionen i Malmö erinrat, att i följd af
den ordinarie bevakningspersonalens i Malmö otillräcklighet för öfver-
vakande af den trafik, som i Malmö vore rådande och allt mer och
mer utvecklades, en af vaktmästarna vid bevakningen måst under flera
år förordnas att, med bibehållande af den till hans tjänst hörande
aflöning, tjänstgöra såsom biträdande uppsyningsman, hvilket uppdrag
medfört samma tjänstgöringsskyldighet, som ålåge ordinarie uppsynings-
Bih. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Åfd. 2
10 Sjunde hufvudtiteln.
[4.] män, samt att det befunnits nödigt att dagligen i tjänstgöring använda
fem biträdande vaktmästare och oftast icke mindre än fjorton extra
ordinarie vaktmästare; och då de tre å ordinarie stat uppförda upp-
syningsmännen icke kunde medhinna jämväl den uppsyningsmanstjänst-
göring, som sålunda uppdragits åt en vaktmästare, samt den ordinarie
vaktmästarpersonalen vore afsevärdt otillräcklig, har tullbevaknings-
inspektionen framhållit nödvändigheten af bevakningspersonalens för¬
stärkande med en uppsyningsman och minst tio vaktmästare.
Vid öfverlämnande till generaltullstyrelsen af sistberörda tre fram¬
ställningar har tulldirektören i Malmö för egen del lifligt förordat de¬
samma.
Landskrona. På enahanda skäl, som tullkammaren i Karlshamn, enligt hvad
ofvan nämnts, åberopat för anställande därstädes af en kontrollör, har
tullkammaren i Landskrona hemställt om uppförande å dess stat af eu
kontrollör för tjänstgöring i packhuset, hvarjämte tullkammaren, under
erinran att tullkammaren för göromålens behöriga gång nödgats med
generaltullstyrelsens medgifvande i oafbruten tjänstgöring använda, för¬
utom en biträdande kammarskrifvare, från år 1899 en och från år 1905
ytterligare en extra ordinarie kammarskrifvare, föreslagit, att, med in¬
dragning af den biträdande kammarskrifvarens befattning, två nya
kammarskrifvartjänster måtte hos tullkammaren inrättas.
Härförutom har tullkammaren, då, i följd af såväl trafikens oupp¬
hörliga tillväxt som hamnens i Landskrona ständigt pågående utvidg¬
ning, en oafbruten bevakningsförstärkning af fem extra ordinarie vakt¬
mästare visat sig oundgängligen nödvändig, hemställt, att de ordinarie
vaktmästarnas antal måtte ökas med två.
Hälsingborg. Tullkammaren i Hälsingborg har hemställt om uppförande å dess
stat af eu bevakningskontrollör och en uppbördskassör samt till stöd
härför hufvudsakligen anfört följande.
Lrfarenheten under många år och icke minst under år 1907 hade
styrkt tullkammaren i dess uppfattning, att en förman för bevakningen
vore af bekofvet högligen påkallad i Hälsingborg, hvarest persontrafiken
vore större och i följd därat tjänstgöringen vid ångfärjan mera kräfvande
än i Malmö. En blifvande bevakningsförman borde äfven kunna öfver-
vaka afvisiteringen af och attestera tullfria varor, lossade å kaj, hvari¬
genom en väl behöflig lättnad i packhustjänstemännens arbete kunde
ernås. Hen ansenliga ökningen i tullräkningar, hvilka numera öfverstege
ett antal af 40,000 stycken årligen, med en uppbörd af omkring två
millioner kronor, hade dessutom haft till följd, att en särskild kassa¬
expedition måst anordnas, samt att, då det icke varit möjligt för tull-
Sjunde hufvudtiteln. 11
förvaltaren att jämte sina öfriga göromål sköta denna expedition, en
kammarskrifvare måst under tullkammarchefernas öfverinseende och
på deras ansvar därmed sysselsättas, hvarvid hans arbete under expedi¬
tionstiden uteslutande tagits i anspråk för detta bestyr.
Efter att hafva, bland andra bevis på rörelsens i Trelleborg ut¬
veckling, framhållit, att tullokalerna utvidgats och att ett nytt tull¬
packhus inom kort konime att tagas i anspråk för kontinentalgodstrafiken,
bär tullkammaren därstädes vidare anfört, att tullkammaren tänkt sig,
att allt det tullgods, som, ställdt till emottagande af järnvägsbolaget
Malmö-Kontinenten och rederiaktiebolaget Sverigc-Tyskland, skulle etter
förtullning eller transitbehandling försändas vidare till rikets olika delar,
lämpligen borde i nämnda packhus behandlas. Då emellertid vid dessa
förtullningar ingen varuägare vore tillstädes, vore det af utomordentlig
vikt, att för varornas rätta rubricering tullbehandlingen verkställdes af
den vid tullkammaren anställde kontrollören med en af de vid
tullkammaren anställda ordinarie kammarskrifvarna som sekreterare
och biträde. Tullbehandlingen i det inom tullkammarbyggnaden be¬
lägna packhuset, afsedt för stadens och ortens trafikanter, kunde,
vid det förhållande att varuägarna städse vore närvarande, själfva
eller genom ombud, anförtros åt en ordinarie kammarskrifvare med den
hos tullkammaren anställde biträdande kammarskrifvaren som sekreterare,
dock under öfverinseende af öfverkontrollören, som komme att få sitt
hufvudsakliga arbete å tullkammaren. För den i tullhusets nedre våning
befintliga, under sommaren år 1907 betydligt utvidgade och förbättrade
lokalen för tullbehandlingen af till andra orter inom riket adresserade
postpaket vore på grund af denna trafiks oerhörda stegring, som med¬
fört, att den till såväl kollital som uppbörd öfverträffade motsvarande
trafik i Malmö och alltså vore den största i landsorten, inrättandet af
två nya tjänster oundvikligen af beliofvet påkalladt. På enahanda
grunder, som blifvit framhållna i fråga om kvalifikationen för den tull¬
tjänsteman, som närmast under cheferna komme att handhafva tull¬
behandlingen i nya tullpackhuset, vore det dock af största vikt och
betydelse, att den tjänsteman, som skulle förestå nämnda tullafdelning
för postgods, hvarest ej heller varuägarna vore tillstädes, besutte nödiga
förutsättningar för att alla dessa förtullningar blefve verkställda med
sakkännedom, insiktsfullhet i öfrigt och synnerlig noggrannhet, då eljest
lätteligen misstag kunde uppstå, som ur ej mindre statsverkets än äfven
trafikens synpunkt komme att, långt efter det varan utlämnats, leda
till svårigheter och olägenheter. Vid rådande brådska och ofta in-
[4-]
Trelleborg.
12 Sjunde hufvudtiteln.
L4-] träffande godstillströmning syntes två vågexpeditioner böra i nämnda
afdelning anordnas. På anförda grunder och då ett oafvisligt behof
af sådan förändring förelåge, hemställde tullkammaren, att å dess stat
för år 1909 måtte uppföras, utöfver förutvarande antal tjänstemän, en
kontrollör och en kammarskrifvare, afsedda för placering i ofvannämnda
störa lokal, hvarest tullafdelningen för postgods komme att inom kort
inrymmas.
Halmstad. Tullkammaren i Halmstad har, under erinran att tullkammaren
allt sedan 1905 års början måst för göromålens gång ständigt i tjänst¬
göring använda, förutom den vid tullkammaren anställde biträdande
kammarskrifvaren, ytterligare två extra ordinarie tjänstemän, anfört,
att, ehuru från och med innevarande år den ordinarie personalen komme
att ökas med eu kammarskrifvare, de senaste årens erfarenhet till fullo
lagt i dagen behofvet af ytterligare två tjänstemän, men att tullkam¬
maren emellertid ansåge sig för närvarande böra inskränka sig till
begäran om ytterligare endast en ordinarie tjänst i tjänstemannagraden,
hvilken tjänst tullkammaren föresloge måtte blifva en kontrollörst jänst
för tullpackhusets behof.
Med åberopande härjämte, att, sedan tullkammaren, å hvars stat
tinnes uppförd en bevakningskår af tolf underbetjänte med en upp¬
syningsman såsom befäl, hos generaltullstyrelsen motiverat behofvet af
ytterligare en uppsyningsman, en af vaktmästarna från och med oktober
månad 1906 förordnats att tjänstgöra såsom extra ordinarie uppsynings¬
man och ersatts med en inkallad extra ordinarie vaktmästare, har tull¬
kammaren vidare anfört, att, då berörda behof visat sig konstant och,
efter alla tecken att döma, sjöfarten på Halmstad komme att fortfarande
ökas, tullkammaren ansåge sig pliktig att föreslå denna sistnämnda
uppsyningsmanstjänsts försättande på ordinarie stat.
Varberg, Tullkammaren i Förberg har, under förmälan att tullkammaren
saknade skäl antaga, att den ökning i bevakningsgöromålen därstädes,
som år efter år yppat sig, icke alltjämt skulle fortgå, hemställt, att,
då sagda göromål sedan omkring ett tiotal år tillbaka lämnat ständig
sysselsättning åt fem vaktmästare, under det att tullkammarens aflönings-
stat upptoge endast fyra vaktmästareänster, å tullkammarens stat för
år 1909 måtte uppföras ytterligare en’ ordinarie vaktmästartjänst.
Göteborg. Af tullförvaltningsafdelningarna i Göteborg hafva tullkammaren,.
uppbördskontor, packhusinspektionen, nederlagskontoret och tullbevak-
ningsinspektionen gjort framställningar om nya tjänsters inrättande.
Sålunda har tullkammaren anfört följande:
Sjunde hulvudtitcln. 13
På o-rund af den alltjämt växande trafiken vid tullkammaren och
dess afdelningsexpedition vid Nya Masthuggskajen hade det varit nöd¬
vändigt att till förstärkning af tullkammarens ordinarie personal, ut¬
öfver de vid tullkammaren anställda biträdande kammarskrifvarna, i
tjänstgöring mot dagtraktamente använda extra ordinarie tjänstemän,
år 1904 under 1,486 dagar, år 1905 under 1,641 dagar, år 1906 under
1,881 dagar och månaderna januari—augusti år 1907 under 1,293 dagai\
Anlitande i sådan utsträckning af extra biträden för tillgodoseende af
ett kraf på förstärkta arbetskrafter, som visat sig vara i ständig till¬
växt, syntes icke fortfarande kunna eller böra äga rum, utan måste
enligt tullkammarens förmenande detta kraf, åtminstone till en del,
fyllas genom personaltillökning på ordinarie stat, och tullkammaren
funne sig därför föranlåten hemställa, att fyra nya ordinarie tjänstemän
måtte blifva hos densamma anställda. Åt dessa ansåge tullkammaren
en böra tilldelas förste kontrollörsgrad och placeras såsom föreståndare
för tullkammarexpeditionen vid Nya Masthuggskajen. Med afseende å
den tilltagande rörelsen vid nämnda expedition, hvars uppbörds summa,
som år 1905 utgjort i jämna tusental 2,120,000 kronor, år 1906 öfver-
stigit 2,320,000 kronor och under månaderna januari—augusti år 1907
uppgått till mer än 1,760,000 kronor, måste det nämligen anses mindre
lämpligt, att föreståndarbefattningen vid expeditionen fortfarande som
hittills anförtroddes åt en tjänsteman af endast kontrollörs grad. Genom
den nu föreslagna anordningen kunde dock enligt tullkammarens åsikt
sistnämnde tjänsteman icke umbäras vid expeditionen, utan borde där
bibehållas såsom biträde åt förste kontrollören vid uppbörden och öfriga
o-öromål af större vikt. Vid hufvudtullkammaren hade kontrollen å
tullafgiften för gods, som angifvits till direkt förtullning och i afseende
hvarå räkning samtidigt med debiteringen utfärdades, måst uppdragas
åt en kammarskrifvare, enär någon kontrollör därför ej varit tillgänglig.
Denna kontroll, som afsåge debitering af betydliga belopp och måste
snabbt verkställas, vore emellertid af den maktpåliggande beskaffenhet,
att för dess utöfvande ytterligare en tjänsteman i kontrollörsgrad syntes
tullkammaren böra hos densamma anställas. Tullkammaren hemställde
därför, att eu af de föreslagna nya tjänstemännen måtte tilldelas nämnda
grad. För de återstående "två föreslagna tjänstemännen ansåge sig tull¬
kammaren ej böra ifrågasätta högre grad än kammarskrifvares.
Uppbördskontor et har hemställt, att, som den vid kontoret anställde
kammarskrifvaren såväl under den tid af dageD, då tullförvaltaren be¬
gagnade middagsrast eller till följd af vissa honom åliggande tjänste-
göromål vore hindrad att uppbära debiterade medel, som ock under
14 Sjunde hufvudtiteln.
tullförvaltarens semester förordnades att på eget ansvar handhafva tull¬
förvaltarens göromål, men hans aflöning och grad icke stode i afpassadt
förhållande till arbetets vikt, beskaffenhet och art, särskilt i betrak¬
tande af att felräkningspenningar icke vore i någon form tillerkända
tullverkets uppbördsman, den å kontorets stat uppförda kammarskrifvar-
tjänsten måtte utbytas mot eu kontrollörs- och uppbördskassörstjänst.
Af packhusinspeMionen har föreslagits inrättande af tre kontrollörs-
tjänster, fyra kammarskrifvartjänster och en vaktmästartjänst, till stöd
för hvilket förslag inspektionen andragit följande.
Redan uti den plan, hvilken inspektionen år 1899 haft tillfälle
hos generaltullstyrelsen framlägga rörande antalet uti stora tullpack¬
huset erforderliga vågexpeditioner och dessas besättande, en hvar med
en kontrollör såsom så kallad vågchef, och en kammarskrifvare såsom
biträde och sekreterare, hade omförmälts, att utom de fyra så att säga
ordinarie dylika expeditioner, som sedan länge där fungerat, två reserv¬
vågar funnits under stor del af året tagna i bruk och då skötts medelst
användande af någon af dessa ordinarie vågars sekreterare såsom våg¬
chef. Det tillfälliga begagnandet af dessa reservvågar hade upphört
dels den 1 oktober 1906, då den ena af dem satts i ständigt bruk
medelst användande såsom vågchef af en utaf inspektionens ordinarie
kammarskrifvare samt såsom sekreterare en i tjänstgöring mot dag-
aflöning inkallad extra ordinarie kammarskrifvare, dels den 1 februari
1907, då den andra reservvågen måst försättas i ständigt bruk, på ena¬
handa sätt försedd med tjänstepersonal. Då det emellertid, med den
tillväxt trafiken numera uppnått, med säkerhet finge antagas, att åt¬
minstone den ena af dessa vågar, om ej båda, komme att fortfarande
kontinuerligt användas, funne inspektionen det nödigt, att en af dessa
vågar nu föresloges till besättande med en kontrollör såsom vågchef,
hvaremot beträffande behofvet af den andra vågens besättande på
enahanda sätt ännu ett års erfarenhet syntes böra inhämtas.
I skrifvelse till tulldirektören i Göteborg år 1905 hade inspek¬
tionen framställt behofvet att förse den andra vågen uti den i stora
packhusbyggnadens norra flygel inrymda packhusexpeditionen med en
kontrollör till vågchef i stället för den där placerade ordinarie kammar-
skrifvaren, men med bibehållande af denne såsom sekreterare, och åt
sådant skäl för detta ändamål föreslagit en ny kontrollörstjänst å in¬
spektionens stat. Detta förslag hade emellertid ej vunnit generaltull¬
styrelsens bifall på grund af tulldirektörens uttalade uppfattning, att
behofvet af den ifrågasatta kontrollörstjänsten skulle utan personalens
Sjunde hufvudtiteln. 15
tillökning kunna tillgodoses genom uppflyttande från södra packhus-
afdelningen vid Masthuggskajen af eu utaf de där befintliga kontrol¬
lörerna, då göromålen vid denna packhusafdelning visat sig af mindre
betydenhet än som förväntats. Då emellertid med den stegring i im¬
portrörelsen, som under de därefter gångna två åren ägt rum, de makt¬
påliggande förtullningarna (engelska trafiken) i sistnämnda packhus ej
gjort det möjligt att på ifrågaställda sätt rubba personalens bestämda
uppsättning vid någon af vågexpeditionerna därstädes, hade inspektionen
icke kunnat vidtaga den sålunda föreslagna förflyttningen af en kon¬
trollör från berörda södra packhus till norra tullpackhuset. Men då göro¬
målen i detta sistnämnda fortfarande visade en konstant tillväxt, som
nödvändiggjorde båda de där befintliga vågarnas besättande med tjänste¬
män i kontrollörsgrad, erfordrades uppförande å inspektionens stat af
ytterligare en kontrollörstjänst, hvarvid dock en ordinarie kammar¬
skrifvare borde bibehållas såsom sekreterare. Då de vägningar af tull-
bart gods, hufvudsakligen från Amsterdam, Antwerpen, Havre och
Rouen, som verkställdes i och omkring skjulet n:o 1, beläget närmare
området åt Lilla Bommens hamn, i omfattning och betydelse numera
kunde anses likställda med dem, som förrättades i och invid skjulet
n:o 2, det så kallade Hamburgerskjulet, och den för två år sedan gjorda
begäran om uppförande å stat af en kontrollör för verkställande af för¬
rättningarna vid sistnämnda varuskjul vunnit gillande, syntes äfven vid
ofvanberörda skjul n:o 1 böra anställas en tjänsteman i kontrollörs
grad i stället för den där nu tjänstgörande ordinarie kammarskrifvaren,
hvilkens bibehållande på stat dock fortfarande kräfdes för utvägningarna
å området emellan båda varuskjulen.
Under en lång följd af år hade det varit nödigt för göromålens
obehindrade gång att utöfver den vid inspektionen på stat anställda
personalen, inberäknadt de biträdande kammarskrifvarna, använda extra
ordinarie kammarskrifvare i en utsträckning, som vida öfverskrede den
proportion mellan ordinarie och extra ordinarie arbetskrafter, som veder¬
borde. Så till exempel hade, för att endast hålla sig till de tre sist-
förflutna åren, varit i dylik tjänstgöring mot dagaflöning hos inspektionen
inkallade, hvartdera af åren 1905 och 1906 sex stycken och under januari—
augusti månader år 1907 åtta stycken extra ordinarie kammarskrifvare.
Då det svårligen läte tänka sig, att en sådan minskning i trafiken skulle
för framtiden inträffa, som gjorde dessa krafters användande öfverflödigt,
helst därutöfver erfordrats och komme att ytterligare erfordras ett antal
extra ordinarie tjänstemän, som användes till mera tillfällig tjänstgöring,
16 Sjunde liufvudtiteln.
såsom spannmålsvägningar m. m., syntes det vara ej blott billigt utan
en af förhållandena betingad nödvändighet att å ordinarie stat uppföra
dessa ständigt tjänstgörande obefordrade kammarskrifvare, hvilkas antal,
beräknadt efter medeltalet för sagda år, således uppginge till sju. Då
härifrån borde frånräknas de tre kammarskrifvartjänster, som, därest
inspektionens förslag till ökande af packhusets stat med tre nya kontrol¬
lörer utan motsvarande indragning af i dessa kontrollörers ställe nu
använda ordinarie kammarskrifvare, blefve disponibla, kunde för ända¬
målets vinnande behofvet af nya kammarskrifvartjänster inskränkas
till fyra.
Beträffande slutligen behofvet af flera vaktbetjänte hos inspek¬
tionen hade med april månad 1906, utom de två vaktmästare, som med
1907 års ingång tillkommit på ordinarie stat, ytterligare en extra ordi¬
narie vaktmästare varit inkallad i ständig tjänstgöring mot dagaflöning.
Då det ständiga behofvet af denne extra ordinarie vaktmästare sålunda
syntes vara ådagalagdt och någon minskning i den ständigt växande
trafiken ej vore att förvänta, som skulle göra denne vaktbetjänt öfver¬
flödig, påkallades uppförande å inspektionens stat af ytterligare en vakt¬
mästare'än st.
Nederlagskontoret har, under erinran att såsom förstärkning af dess
personal måst användas, förutom en biträdande kammarskrifvare, två
mot dagaflöning inkallade extra ordinarie tjänstemän, af hvilka en sedan
mera än tjugu år tillbaka varit i ständig tjänstgöring, hemställt, att,
då antalet nederlagsförtullningar, som, från att hafva år 1904 utgjort
4,691, stigit år 1905 till 5,200 och 5r 1906 till 5,717, visade, att arbetet
vid kontoret årligen ökades och förstärkning af kontorets arbetskrafter
således fortfarande skulle blifva nödvändig, på kontorets stat för år 1909
måtte uppföras ytterligare en ordinarie kammarskrifvare.
Sedan tullbevakningsinspektionen hos tulldirektören i Göteborg
gjort framställning om vidtagande af åtgärder för tullbevaknings-
personalens därstädes ökande med två uppsyningsmän och tio vakt- •
mästare, har tulldirektören härutinnan anfört följande.
Sedan så lång tid tillbaka som år 1858 hade de vid den stationära
tullbevakningen i Göteborg anställda uppsyningsmännen ej utgjort flera
än fyra, förr än i bredd med den ofantliga tillväxt, importrörelsen
sedan dess erhållit, antalet af dessa viktiga befattningar ökats år 1905
med två nya sådana tjänster. Då i betraktande toges ej blott den om¬
fattning, tillsynen öfver de egentliga bevakningsgöromålen, som ålåge
dessa vaktmästarpersonalens närmaste förmän, under dessa år antagit,
utan äfven den betydande utsträckning i kajområdet, som under dessa
Sjunde hufrudtiteln. 1'
år tillkommit med Masthuggskajens färdigbyggande ända ut till Stig- ! J-I
berget och å livilket kajområde det uppsyningsmännen tillkommande
arbetet med afvisitering af tullfritt, oemballeradt partigods högst betyd¬
ligt ökats, funne tulldirektören sig böra biträda inspektionens förslag-
om uppförande å ordinarie stat af ytterligare två uppsyningsmans-
tjän ster.
Höjandet af vaktmästarpersonalens numerär till ett hundra, som
med 1908 års ingång vidtoge, kunde ej anses motsvara det sig jämt
stegrande behofvet af denna personals tillökning. Hetta syntes bäst
framgå däraf, att utaf det sextiotal extra ordinarie vaktmästare, som i
Göteborg funnes antagna, oberäknad!, den sist skedda tillkomsten af tio
nya vaktmästare, hvilka redan den 1 juli 1905 effektivt tjänstgjort, ej
mindre än nitton under år 1906 och tjugu under januari—september
månader af år 1907 varit ständigt inkallade i tjänstgöring mot dag-
aflöning. Då därtill komme svårigheten att med fullt dugligt folk re¬
krytera en vaktmästarkår, där, såsom fallet varit under de sistförflutna
tio åren, ordinarie tjänst först efter i medeltal nära elfva ars extra
tjänstgöring kunnat vinnas, ansåge tulldirektören sig hafva gifvit full¬
goda skäl för sin anslutning till tullbevakningsinspektionens förslag om
uppförande å ordinarie stat af ytterligare tio nya vaktmästartjänster.
Vid öfverlämnande till generaltullstyrelsen af öfriga tullförvaltnings-
afdelningars i Göteborg omförmälda framställningar har tulldirektören
för egen del biträdt desamma, i hvad de afse de begärda tjänsternas
såväl art som antal.
Tullkammaren i Uddevalla har anfört, bland annat, att befälet Uddevalla.
öfver tullbevakningen därstädes utöfvades i första hand af den ordinarie
kammarskrifvaren, hvilken det jämväl ålåge att öfvervara och attestera
förrättningarna i tullpackhuset; att seglationen påginge hela året och
att fartyg ankomme lika obehindradt natt som dag; att, da lossning i
regel påginge från flera fartyg med last från utrikes ort samtidigt a
skilda ställen inom det särdeles vidsträckta hamnområdet, kunde under
tullkammarens expeditionstid kammarskrifvaren endast undantagsvis
utan olägenhet utöfva erforderlig kontroll och tillsyn vid bevaknings-
förrättningarna, synnerligast sedan genom den nya varustatistiken för-
tullningarna blifvit betydligt mera tidsödande; samt att öfriga tider af
dygnet kontrollen gifvetvis ej kunde blifva så effektivt utöfvad af
kammarskrifvaren, som därjämte hade intill sju timmars packhustjänst¬
göring, som om särskild bevakningsförman funnes.
På grund häraf har tullkammaren, som ansett det af kammar¬
skrifvaren nu utöfvade befäl öfver tullbevakningen böra öfverflyttas
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 3
[4.]
Mou.
Örebro.
18 Sjunde hufvudtiteln.
från honom till en uppsyningsman, hemställt om uppförande å tull¬
kammarens stat af en uppsyningsmanstjänst.
I en af tullkammaren i Karlstad till generaltullstyrelsen öfver-
lämnad och tillstyrkt framställning har tullkammaren i Mon, efter erinran
hurusom tullkammaren, å hvars stat funnes uppförda två ordinarie vakt¬
mästare'änster, medgifvits rätt att under hela året i tjänstgöring inkalla
en extra ordinarie vaktmästare samt dessutom vissa tider af året, då
förhållandena det fordrade, ytterligare en extra ordinarie vaktmästare,
vidare anfört, att under de åtta år, tullkammaren ägt rätt att inkalla
en extra ordinarie betjänt, det visat sig nödvändigt att ständigt taga
denna rätt i anspråk. Erfarenheten hade nämligen tydligt ådagalagt,
att det för en snabb expediering af de Mon förbipasserande nattågen
samt med hänsyn till en fullt betryggande bevakning af desamma vore
nödvändigt, att två vaktmästare vore närvarande. Med anledning
däraf vore tre vaktmästare vid tullbevakningen i Mon af nöden,
alldenstund man icke gärna kunde begära, att bevakningspersonalen
skulle göra nattjänst hvarje dygn. Detta skulle nämligen blifva fallet,
om. icke rätten att inkalla toges i anspråk. Utom denna tjänst¬
göring hade vaktmästarna äfven dagtjänstgöring, som började klockan
sju förmiddagen samt för den vakthafvande icke afsluitades förrän
klockan tio, stundom klockan elfva på aftonen. Härtill komme, att
samma vaktbetjänte numera hade sig ålagdt att i tur och ordning hvarje
dag i Fredrikshald möta nedgående dagtåget till Göteborg och under
gången från Fredrikshald till Mon afvisitera polletteradt gods samt för¬
rätta visitation af vagnarna; och har tullkammaren, som, då tre bevak-
ningsbetjänte vore af beliofvet påkallade och de utförde arbete af samma
slag, funne rättvisa och billighet fordra, att äfven den tredje tjänst-
förrättaren åtnjöte med ordinarie tjänst förenade förmåner, hemställt,
att å tullkammarens stat måtte uppföras ytterligare en ordinarie vakt¬
mästare’änst.
Tullkammaren i Örebro har hufvudsakligen anfört följande.
Dels i följd af trafikens betydliga ökning dels i följd af den nya
statistiska varuförteckningens tillämpande, hvilket i hög grad fördröjde
tullbehandlingen af sorteringsgods, hade tullkammaren, för att tillmötesgå
de trafikerandes kraf på någorlunda snabb expedition, måst i tullpack¬
huset anordna en ny vågexpedition, så att tullbehandling samtidigt
kunde ske vid tvenne vågexpeditioner. Vid den ena af dessa tjänst¬
gjorde den ordinarie kammarskrifvaren och vid den andra, som vore
afsedd för tullbehandling af postpaket samt vid behof äfven af annat
gods, den biträdande kammarskrifvaren. Denne senare biträdde äfven
Sjunde hufvudtiteln.
19
med viktiga tullkainmargöromål, då tiden det medgåfve. Störa fordringar
måste således ställas på lians duglighet och det vore uppenbart, att de
göromål, tullbehandlingsgöromål och viktiga tullkammargöromål, ^ som
honom anförtroddes, borde förrättas åt en ordinarie tjänsteman. I ull¬
uppbörden hade under år IDOG uppgått till 534,454 kronor och under
januari—augusti år 1907 till 362,946 kronor samt ensamt under sist¬
nämnda månad till 61,005 kronor. Importen utgjordes hufvudsakligen
af styckegods i mindre poster, hvarigenom det numera vore omöjligt
att nöjaktigt sköta trafiken i packhuset med endast en vågexpedition.
På grund af hvad sålunda anförts anhölle tullkammaren om inrättande
vid tullkammaren af en ny ordinarie kammarskrifvartjänst. Den biträ¬
dande kammarskrifvartjänsten kunde dock icke härigenom undvaras,
. enär tullkammaren utom den biträdande kammarskrifvaren i tjänst¬
göring använde två mot dagtraktamente inkallade extra ordinarie
kammarskrifvare.
Tullkammaren i Gäjle, hvars stat för år 1908 upptager tjugu
vaktmästare under befäl af en uppsyningsman, har hemställt om upp¬
förande därstädes af ytterligare eu ordinarie uppsynrngsman samt till
stöd härför anfört, bland annat, att nämnda bevaknmgsstyrka blefve
enligt numera vunnen erfarenhet om det verkliga behof vet icke till¬
räcklig, utan måste med nödvändighet fortfarande ytterligare förstäikas
genom inhållning för tjänstgöring under seglationstiden af extra ordinarie
betjänte till ett antal af tio å tolf man. Af en utaf tullkammaren
åberopad tablå framginge, att under en stor del af året mera ån tjugu
fartyg kunde samtidigt ligga under lossning eller lastning af dråbacks-
gods, ja understundom ända till trettio fartyg, hvaraf flera med stycke¬
godslast. Sådana dagar vore icke ens ofvan omförmälda förställning
tillräcklig, utan måste ytterligare inkallas mera tillfälliga bevaknings-
biträden. Att en enda bevakningsförman skulle kunna utöfva nöjaktig
kontroll öfver hela denna personal, äfven om denne förman, såsom nu
vore fallet, lade i dagen ett högst berömvärdt nit i fullgörandet af sina
tjänsteplikter, vore knappast tänkbart, då man tillika to ge i betraktande,
hvilket omfång stadens hamnområde nu hade och hvilken stor skepp-
ningsrörelse där ägde rum. De platser, å hvilka lossning och lastning
samtidigt påginge inom nämnda vidsträckta område, vore så spridda
och vidt aflägsna från hvarandra, att redan fördenskull tillbörlig uppsikt
öfver där utposterade vaktbetjänte ej kunde af en man medhinnas. j
blott om tillsynen öfver bevakningsposteringarna å fartygen och de
tjänst ©förrättningar, som stode i samband därmed, hade bevaknings
[4-1
Oiifle.
20 Sjunde hufvudtiteln.
förmannen att lägga sig all möjlig vinning; uppsikten öfver nederlagen,
som nu icke kunde medhinnas, vore af icke mindre vikt äfvensom
kontrollen öfver bevakningsbetjänte, som erhållit förtroende att förrätta
vägnmgar å skeppsbron, då göromålens mängd i packhuset ej beredde
där anställda tjänstemän tillfälle att utöfva sådan kontroll. Vid sådant
förhållande vore det ej underligt, om en mans krafter ej räckte till för
ett fullt nöjaktigt uppfyllande af alla de tjänsteplikter, som för närva¬
rande hvilade på uppsyningsmannen vid tullbevakningen i Gäfle. Ytter¬
ligare stöd för behofvet af ett skyndsamt afhj kipande af nu påpekade
brist i organisationsliänseende vore det kända förhållandet, att de fartyg,
som från utrikes orter ankomme till Gäfle, vore till mycket stort antal
lastade, hvilka alla kräfde särskild bevakningstillsyn. Af dessa lastade
fartyg vore eu anmärkningsvärdt stor procent så kallade styckegods-
1 artyg, vid hvilkas lossning ett flertal vaktmästare måste posteras. I
de tv'^. fläder, som i ifrågavarande hänseende vore med Gäfle närmast
jämförliga, nämligen Norrköping och Sundsvall, funnes sedan flera år
tillbaka två tulluppsyningsman anställda. Af lika stor vikt för tullverket
vore det, att tullbevakningen i Gäfle äfven stode under befäl af två
upp syningsmän.
Tullkammaren i Sundsvall, hvars personal från och med inne¬
varande år ökats med eu kontrollör, medan däremot en å tullkammarens
stat förut uppförd kammarskrifvartjänst med samma års ingång indragits,
har hemställt om uppförande ånyo i staten af nämnda kammarskrifvar¬
tjänst samt ytterligare en kammarskrifvartjänst och till stöd härför
hufvudsakligen anfört följande.
Den för indragning af omförmälda kammarskrifvartjänst åberopade
omständighet, att sjöfarten på Sundsvall under en del af året upphörde,
vore icke giltig anledning till personalens minskning. Tvärtom gjorde
just denna omständighet behofvet af arbetskrafter större, ty kunde den
import, som nu hopades på åtta månader af året, fördelas på tolf
månader, skulle därigenom en stor lättnad beredas i göromålen och
den nu tillgängliga ordinarie personalen vara tillräcklig. För öfrigt
vore transitimporten, som ägde rum öfver Stockholm, Göteborg, Malmö
och Norge, under den ti l sjöfarten ej påginge, af mycket stor betydelse,
särskildt beträffande införseln af väfnader och manufakturvaror till flera
i Sundsvall etablerade engrosaffärer; och då tullbehandlingen af dylika
■\ aror kräfde stor noggrannhet och varukännedom, vore äfven under
denna tid behofvet af äldre och kunniga tjänstemän kännbart. Som
förhållandena nu vore, måste tillfälliga arbetskrafter användas i stor
utsträckning och erfarenheten visade, huru svårt det vore, särskildt under
Sjunde hufvudtiteln.
21
den forcerade höst- och vårimporten
de rättmätiga anspråken
det syntes tullkammaren
åt en ung och oerfaren
tullbehandlingsexpeditioner. Att vi<
hvadan
expedition
och noo-o-rani
itt under sådana förhållanden anförtro
linarie tjänsteman stora och viktiga
att pa ett nöjaktigt sätt tillgodose
och noggrann expedition, hvadan
Att vid bedömande af göromålens mängd
och betydelse och att för jämförelse i detta hänseende med andra tull-
uppvisa en större tulluppbörd för året. Iteträltancle artikeln spannmål
yttrades redan i tullkommitténs betänkande ar 1902, »att förtullningen
däraf kräfde jämförelsevis mindre arbete, hvadan uppbördssiffran icke i
detta fall utgjorde en tillräcklig mätare ä tullkammarens arbetsbörda».
Då spannmål vanligtvis inkomme i stora partier, ställda till eu enda
mottagare, så blefve tullkammarens arbete för redovisningen åt till
exempel 30,000 kronors tull utom i de få fall, då afräkningsdiarmm
behöfde föras, icke större än hvad som erfordrades för att redovisa
tullbeloppet å en enda bal kaffe. Enahanda vore oek förhållandet med
artikeln oarbetad tobak, som till största delen inkomme på fat, upp¬
gående i vikt ända till 1,000 kilogram. Förnär 1906 uppginge upp¬
börden i Gäfle till 1,456,586 kronor och med afdrag af tullafgiften föi
förenämnda importartiklar, 381,088 kronor, till 1,075,498 kronor, vindel
det att i Sundsvall tulluppbörden uppgått för samma år till 1,135,673
kronor. Nederlagsrörelsen i Sundsvall hade redan år 1900 kommit
närmast Stockholm och Göteborg. Om man härtill loge i betraktande
den omständigheten, att alla in- och utklareringar, debitering och upp¬
börd af skogsvårdsafgifter för alla fartyg, som i tullkammarens vid¬
sträckta distrikt förrättade lossning eller lastning, vore koncentrerade
till tullkammaren utan förmedling af underlydande tullstationer, så syntes
det vara obestridligt, att dessa mångahanda göromål kräfde mera arbete
och flera arbetskrafter än exempelvis vid Gäfle tullkammare, där tva
underlydande stationer, Skutskär—Härnäs och Norrsundet, hvilka årligen
besöktes af omkring 400 fartyg, förrättade en ej obetydlig del af arbetet.
Ett ytterligare stöd för tullkammarens uttalade behof af förstärkning af
tjänstemannapersonalen läge däri, att tullförvaltaren, hvilkens tid pa
grund af personalens fåtalighet nästan helt och hållet vore upptagen
med de löpande göromålen, ej hade tillfälle att som sig borde öfvervaka
de underlydandes, synnerligast bevakningens arbeten, livilket efter öfvei-
kamrar taga tuliuppbörclen såsom norm, SKiuie oevrananue iimKainimucu
i Sundsvall blifva mycket vilseledande. Där saknades nämligen två
importartiklar, omalen spannmål, hvete och råg, samt oarbetad tobak,
m-öW oöm-t Mtv nåo-rn med Sundsvall eljest iämförlisra tullkamrar kunnat
22
Sjunde hufvudtiteln.
[4-]
Gränsbevak¬
ningen.
uppsyningsman tjänstens indragande mera än förut vore af behofvet
påkalladt.
Härjämte och under åberopande däraf, att Sundsvalls kretsförening
af Sveriges tullvaktbetjäntes förening hemställt om åtgärders vidtagande
lör inrättande vid tullbevakningen i Sundsvall af fyra nya vaktmästar-
tjänster och därvid bland annat framhållit den låga aflöning, som bestodes
åt i tjänstgöring använd extra ordinarie tullbetjänt, äfvensom den långa
tid, som åtginge, innan ordinarie plats kunde påräknas, har tullkammaren,
med belijärtande al dessa skäl och med påpekande däraf, att fyra extra
ordinarie vaktmästare under 1906 och 1907 års seglationstid användts
i ständig tjänstgöring mot arfvode för seglationstiden samt att dess¬
utom ett ej ringa antal extra ordinarie betjänte varit till tjänstgöring
mot dagaflöning inkallade, löreslagit uppförande å tullkammarens stat
af ytterligare fyra ordinarie vaktmästare'änster.
Slutligen ° har gränsinspektionen i ' Funäsdalen, som är belägen på
ett afstånd från norska gränsen af mera än tre mil, hemställt om an¬
ordnande i Malmagen vid gränsen af en under inspektionen lydande
gränsstation, bestående af en uppsyningsman och två gränsridare.
Generaltull- Efter att hafva redogjort lör de framställningar, som sålunda från
yttrande* vederbörande i behörig ordning till generaltullstyrelsen inkommit, har
styrelsen för egen del i underdånighet anfört följande.
Sedan Kungl. Maj:t den 11 oktober 1907 utfärdat lag angående
civila tjänstinnehafvares rätt till pension in. in., komme, framhåller
generaltullstyrelsen till en början, pensionsåldern för betjänte vid tull¬
verkets lokalförvaltning att utsträckas från hittills gällande sextio lefnads-
och trettio tjänsteår till sextiofem lefnads- och trettiofem tjänsteår.
I styrelsens på sin tid afgifna underdåniga utlåtande öfver det kommitté-
förslag, som legat till grund lör nyss nämnda bestämmelse, tillstyrkte
styrelsen icke kommitténs förslag härutinnan, men förklarade sig icke
böra motsätta sig detsamma. Styrelsen hade därvid utgått från den
uppfattningen, att en betjänt vid tullverkets lokalförvaltning skulle kunna
i tjänsten gagna ^ det allmänna ända till uppnådda sextiofem lefnadsår,
om han icke i lörtid genom alltför lång daglig tjänstgöringstid och
alltför ofta påkommande nattvakttjänstgöring beröfvades hälsa och krafter
samt vid högre ålder företrädesvis användes vid sådana mindre an¬
strängande bevakningsförrättningar som nederlagsbevakningar och dylikt.
Sjunde hufvudtiteln. 28
För närvarande kunde dessa betjäntes arbetstid, åtminstone på de tre
största importplatserna, Stockholm, Göteborg1 och Malmö, i allmänhet
icke anses understiga tretton å femton timmar för dygn. Att arten åt
deras arbete dessutom vore för hälsan menlig, hade tullverkets läkare
å sagda platser enstämmigt vitsordat. För åstadkommande af den
lindring i tullvaktbetj äntes arbete och den inskränkning i deras arbets¬
tid, som kunde möjliggöra deras nöjaktiga fullgörande af tjänsten till
uppnådd utsträckt pensionsålder, vore enligt styrelsens åsikt enda medlet
att söka i erforderlig ökning af denna bevakningspersonals antal.
På grund häraf och med åberopande af hvad vederbörande lokala
myndigheter anfört till stöd för sina framställningar om ökning på de
olika tullplatserna af den ordinarie bevakningsstyrkan, tvekade styrelsen icke
att för sin del lifligt tillstyrka berörda framställningar, dock, på sätt fram¬
deles skall angifvas, med någon afvikelse beträffande bevakningspersonalen
i Oskarshamn och Sundsvall; men af samma anledning och då vid tull-
bevakningen i Stockholm maste i ständig tjänstgöring ar 1908 användas,
förutom de sju af tullbevakningsinspektionen i Stockholm omnämnda,
mot dagaflöning inkallade extra ordinarie vaktmästare, ytterligare tio
biträdande vaktmästare, eller sålunda inalles ej mindre än sjutton extra
ordinarie vaktmästare, ansåge styrelsen, att äfven bevakningspersonalen
i Stockholm borde ökas med samma antal, som begärts för personalen
i Göteborg och Malmö; och hemställde styrelsen förty, att å tullbe-
vakningsinspektionens i Stockholm stat för år 1909 måtte uppföras tio
nya vaktmästare änster.
Med hänsyn till vikten och betydelsen för såväl statsverket som
trafiken däraf, att vid tullbehandling af inkommande varor dessa redan
i första instans hänfördes till rätta tulltaxerubriker, hade generaltull¬
styrelsen redan tillförne, anför styrelsen vidare, framhållit angelägen¬
heten af att för möjliggörande häraf hvarje tullbehandlingsexpedition
kunde förestås af en tjänsteman af minst kontrollörs grad med en
kammarskrifvare som sekreterare och biträde. Denna åsikt syntes äfven
hafva tillvunnit sig statsmakternas erkännande.
Med stöd häraf och då cheferna vid tullförvaltningarna i Karls¬
hamn, Landskrona och Halmstad vore _ af uppbörds- och andra tull-
kammargöromål hindrade att i någon vidsträcktare omfattning deltaga
i därstädes förekommande packhusgöromål, ansåge styrelsen, i likhet
med vederbörande tullmyndigheter, erforderligt, att a en hvar af nämnda
orter anställdes för tjänstgöring i packhuset en kontrollör, hvilken tillika
borde närmast under tullförvaltningsföreståndarna utöfva chefskapet
öfver den i packhuset tjänstgörande personalen.
24 Sjutid* huivudtiteln.
Af likartad anledning funne generaltullstyrelsen framställningarna
om kontrollörer för vissa packhusgöromål i Stockholm, Malmö, Trelle¬
borg och Göteborg väl grundade och förtjänta af bifall.
Hvad däremot anginge tullkammarens i Uppsala framställning i
enahanda syfte, saknade styrelsen tillräcklig anledning att understödja
densamma. I likhet med hvad förhållandet vore i andra med Uppsala
jämförliga städer, såsom Västerås, Eskilstuna med flera, horde i Uppsala
förekommande tullbehandlingsärenden hufvudsakligen handläggas af tull¬
förvaltaren själf. För att han emellertid icke måtte härifrån hindras
af för träget deltagande i de egentliga tullkammargöromålen, ansåge
styrelsen, att för dessa göromåls behöriga bestridande tullkammarens
personal i stället borde ökas med en kammarskrifvare. Under förut¬
sättning att den af tullkammaren i Karlshamn begärda och af styrelsen
tillstyrkta kontrollörstjänsten blefve vid tullkammaren inrättad, kunde
den kammarskrifvartjänst vid tullkammaren, som, enligt hvad tull¬
kammaren upplyst, då blefve öfverflödig, förflyttas till tullkammaren i
Uppsala och sålunda uppförande å dess stat af en nyinrättad kammar¬
skrifvartjänst ej erfordras.
Då tullkammaren i Oskarshamn, som, med åberopande däraf att
tullkammaren i tjänstgöring använde två extra ordinarie vaktmästare,
begärt två. nya vaktmästartjänster, komme med nästa års ingång att
få sin ordinarie bevakningspersonal förstärkt med en vaktmästare,
syntes behof icke föreligga att ytterligare öka nämnda personal med
mera än en vaktmästare.
Med afseende å den lifliga utrikes sjöfart, som ägde rum från
och till Sölvesborg och som under de senare åren mer än fyrdubblats,
vore bevakningsgöromålen därstädes ganska fordrande. Vid sådant för¬
hållande kunde styrelsen icke biträda tullkammarens i nämnda stad
förslag om förändring af dåvarande uppsyningsmanstjänst till kammar-
skrifvartjänst. Den begärda lättnaden i tullförvaltarens arbetsbörda
syntes däremot lämpligast kunna beredas honom genom extra biträde vid
tullkammar- och packhusgöromålen.
Därest, på sätt tullkammaren i Landskrona begärt och general¬
tullstyrelsen, enligt hvad förut sagts, för sin del tillstyrkt, tullkammarens
ordinarie tjänstemannapersonal blefve ökad med en kontrollör och en
kammarskrifvare, syntes de med biträdande kammarskrifvarbefattningen
hos tullkammaren förenade göromål ej böra blifva af så kräfvande natur,
att de icke kunde tills vidare anses godtgjorda med det med befatt¬
ningen förenade arfvode, hvadan styrelsen funne sig sakna skäl att för
Sjunde hufvudtiteln. 25
närvarande tillstyrka tullkammarens förslag om utbyte af sagda befatt¬
ning mot eu ordinarie kammarskrifvartjänst.
I fråga om den begärda personal förstärkningen vid tullkammaren
i Hälsingborg har styrelsen funnit sådana kontrollörstjänster, som före¬
slagits och som hittills inrättats allenast i de städer, hvarest tullförvalt¬
ningen vore fördelad på afdelningar, icke böra å tullkammarens stat
uppföras. Det af tullkammaren upplysta förhållande, att en kammar¬
skrifvare handhade tullkammarens högst betydliga uppbörd, borde, om
än detta skedde på tullkammarchefernas ansvar, dock icke vidare fortgå.
En af dessa chefer borde personligen handlägga berörda bestyr. För
möjliggörande häraf syntes lämpligen det arbete med nederlags- och
frilagersärenden, som nu utfördes af den ene af dessa chefer, kunna
öfverflyttas på annan tjänsteman, som, med afseende å ärendenas vikt
och omfattning, dock icke borde innehafva lägre grad än kontrollörs,
och ansåge styrelsen därför, att en kontrollör i andra lönegraden borde
hos tullkammaren anställas.
Då tullkammarcheferna i Hälsingborg af sina öfriga maktpåliggande
göromål hindrades och, äfven om nyssnämnda kontrollörstjänst inrättades,
fortfarande blefve hindrade att utöfva den jämna tillsyn öfver bevak¬
ningen och dess göromål, som i en så lifligt trafikerad gränsort som
Hälsingborg ovillkorligen fordrades, samt styrelsen inhämtat, att pack-
husgöromålens därstädes tillväxt ovillkorligen påkallade förstärkt arbets¬
kraft, hade styrelsen i likhet med tullkammaren funnit erforderligt, att
ytterligare en ny tjänsteman för berörda bevakningstillsyn och för be¬
stridande af vissa packhusgöromål hos tullkammaren anställdes, hvilken
med afseende å det befäl, han närmast under tullkammarcheferna skulle
utöfva öfver bevakningspersonalen, borde tilldelas kontrollörs grad, och
att sålunda ytterligare en kontrollörstjänst borde å tullkammarens stat
uppföras.
Häraf skulle dock icke kunna föranledas minskning i antalet vid
tullkammaren i Hälsingborg anställda ordinarie kammarskrifvare, då i
ständig tjänstgöring af tullkammaren användes, förutom en biträdande
kammarskrifvare, två extra ordinarie kammarskrifvare.
Därest den å uppbördskontorets i Göteborg stat uppförda kammar¬
skrifvartjänst blefve, på sätt kontoret begärt och styrelsen i likhet med
tulldirektören därstädes tillstyrkte, utbytt mot en kontrollörstjänst, kunde
nämnda kammarskrifvartjänst öfverflyttas å nederlagskontorets i Göteborg
stat och härigenom antalet begärda kammarskrifvartjänster i tredje löne¬
graden minskas med en.
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd.
4
26 Sjunde hufvuutiteln.
För att kammarskrifvaren vid tullkammaren i Uddevalla, som
närmast under tullförvaltaren utöfvade befäl öfver därvarande tull¬
bevakning-, måtte kunna mera ostörd af andra göromål, än hvad hittills
vant förhållandet, ägna sig åt bevakningstillsynen, hade styrelsen å tull¬
kammarens stat uppfört anslag till en biträdande kammarskrifvare. Vid
sådant förhållande syntes det tills vidare kunna anstå med inrättandet
af den af tullkammaren begärda uppsyningsmanstjänsten.
När generaltullstyrelsen vid afgifvande af förslag till tullverkets
utgiftsstater för år 1908 hemställde om inrättande vid tullkammaren i
Sundsvall af en kontrollörstjänst, hade — fortsätter styrelsen — styrelsen
ansett tullkammarens hittills varande tjänstemannapersonal icke kunna i
motsvarande mån minskas. Emellertid hade genom Kungl. Maj:ts och
Riksdagens beslut en kammarskrifvartjänst blifvit från tullkammarens
stat afförd. Då nu tullkammaren begärt återuppförande i staten af
nämnda kammarskrifvartjänst och syntes härför hafva angifvit fullgoda
skäl, tilläte sig styrelsen på det lifligaste understödja denna tullkammarens
begäran. Däremot hade styrelsen, med tillämpning af de skäl, som
föranledt indragning af nämnda kammarskrifvartjänst, funnit sig icke
böra nu tillstyrka uppförande i staten af den andra af tullkammaren
begärda kammarskrifvartjänsten eller flera än två af de föreslagna fyra
vaktmästare’änsterna.
Frågan om gränsinspektionens i Funäsdalen förflyttning till plats
närmare gränsen vore, erinrar generaltullstyrelsen, för närvarande föremål
för pröfning hos styrelsen, som hos Kungl. Maj:t anhållit om tillstånd
att genom expropriation förvärfva för ändamålet erforderlig mark. Därest
den sålunda ifrågasatta förflyttningen komrne till stånd, erfordrades icke
inrättande vid Malmagen af den gränsstation, som gränsinspektionen
föreslagit; och ansåge styrelsen fördenskull, att med frågan härom borde
tills vidare anstå och behofvet af särskild bevakning vid gränsen fort¬
farande såsom hittills tillgodoses genom anlitande af extra biträden.
Generaltullstyrelsen, som icke funnit skäl till andra afvikelse!'
från vederbörande tullmyndigheters förslag än de nu berörda, såge sig
sålunda föranlåten hemställa, att i tullverkets aflöningsstat, som för¬
åren 1907 och 1908 ökats med ett afsevärdt antal befattningar, upp¬
fördes för år 1909 ytterligare ett stort antal tjänster.
Såsom förr vid reglering af tullverkets aflöningsstat framhållits,
vore det nämligen naturligt, att inom ett verk sådant som tullverket,
hvilket på grund af hela sin verksamhet rönte det lifligaste inflytande
af omsättningens och trafikens tillväxt, behofvet af förändringar gjorde
sig oftare gällande än inom många andra grenar af statsförvaltningen.
Sjunde hufvudtiteln. 27
Styrelsen tilläte sig härvid framhålla, hurusom genom de föreslagna
tjänsternas inrättande i mycket afsevärd mån skulle främjas uppnåendet
:if det enligt styrelsens åsikt synnerligen angelägna målet, att systemet
med anlitande i oproportionerlig grad af extra ordinarie personal för
utförande af arbetet i tullverkets tjänst blefve öfvergifvet. Detta system,
hvilket förr, på grund däraf att arbetet i stor utsträckning hade arten
af säsongarbete, kunde, i viss mån hafva sitt berättigande, syntes näm¬
ligen numera, da till följd af, bland annat, ändrade kommunikations¬
förhållanden tullverkets arbete i allmänhet vore tämligen jämnt fördeladt
på årets alla månader, icke vidare kunna försvaras. De förut antydda
förändringar, som afsåge ökning af den ordinarie personalen inom tull¬
verket, betingades emellertid icke blott af den ökning i personalens
arbetsbörda och ansvar, som föranleddes af rörelsens under de senare
åren ofantliga tillväxt, utan äfven af det med förändrad lagstiftning i
vissa hänseenden följande ökade arbetet. Styrelsen syftade härvid för¬
nämligast på det utvidgade arbete, som pålagts särskildt tullkammar-
och packhuspersonalen genom tillämpningen åt den nya statistiska varu-
förteckningen och den nya giftstadgan samt genom debitering och
uppbörd af skogsvårdsafgifter och sockerskatt.
Att behof af personaltillökning på ordinarie stat inom tullverket
vore oafvisligt, framginge dessutom af vederbörande tullmyndigheters
förut anmärkta, framställningar och vitsordades jämväl af personalen
själf, på sätt angåfves i en af Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening
till styrelsen insänd petition. I denna framhölles till och med för vissa
platser behof af större antal tjänster än vederbörande tullmyndigheter
själfva begärt och styrelsen funnit nödvändiga.
Om än de nya tjänster, som sålunda finge anses oundgängligen
erforderliga, borde till trygghet för tullverket och till förmån för persona¬
len uppföras å ordinarie stat, kunde tilläfventyrs ifrågasättas, huruvida
trafikens betjänande och göromålens behöriga gång i öfrigt påkallade, att,
såsom några tullmyndigheter föreslagit, vissa af dessa tjänster tilldela¬
des högre grad än den lägsta. Med afseende å hvad förut anförts om
vikten och betydelsen för såväl statsverket som trafiken af de göromål,
som skulle åligga innehafvarna af de föreslagna tjänsterna i högre
grad, samt med hänsyn till behofvet af en för personalens i lägsta
graden befordran väl afpassad proportion mellan antalet tjänster i de
olika graderna, syntes det dock styrelsen icke blott önskvärdt utan
äfven behöfligt, att af de begärda tjänster, hvilkas inrättande styrelsen
tillstyrkt, ingen sattes i lägre grad än föreslaget blifvit.
28 Sjunde liuivudtlteln.
Tå grund af hvad generaltullstyrelsen sålunda anfört hemställde
styrelsen i underdånighet, att å tullverkets för lokalförvaltningen samt
kust- och gränsbevakningen gällande aflöningsstat måtte uppföras föl¬
jande nya tjänstemän och betjente, nämligen
dels en kontrollör i tredje lönegraden (förste kontrollör) eller med
lön 3,000 kronor, tjänstgöringspenningar 1,200 kronor och rätt till två
alderstillägg å tillsammans 1,000 kronor;
dels sexton kontrollörer i andra lönegraden, däraf en kontrollör
och uppbördskassör, eller med lön 2,700 kronor, tjänstgöringspenningar
1,000 kronor och rätt till två ålderstillägg å tillhopa 1,000 kronor;
dels tjugutvå kammarskrifvare i tredje lönegraden eller med lön
1,800 kronor, tjänstgöringspenningar 800 kronor och rätt till två ålders-
tillägg å tillhopa 1,000 kronor;
dels fyra kammarskrifvare i andra lönegraden eller med lön 1,800
kronor, tjänstgöringspenningar 600 kronor och rätt till två ålderstillW
å tillhopa 800 kronor;
dels sju kammarskrifvare i törsta lönegraden eller med lön 1 800
kronor, tjänstgöringspenningar 400 kronor och rätt till två ålderstillW
a tillhopa 600 kronor; 00
dels sex uppsyningsman i andra lönegraden eller med lön 1,100
kronor, tjänstgöringspenningar 600 kronor och rätt till två ålderstilläo-o-
a tillhopa 300 kronor;
dels trettiotre vaktmästare i tredje lönegraden eller med lön 900
kronor, tjänstgöringspenningar 500 kronor och rätt till två ålderstillägg;
å tillhopa 300 kronor;
dels fyra vaktmästare i andra lönegraden eller med lön 800 kronor
tjänstgöringspenningar 400 kronor och rätt till två ålderstilläo-g- å till¬
hopa 300 kronor;
dels. och fyra vaktmästare i första lönegraden eller med lön 700
kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor och rätt till två ålderstillägar
a tillhopa 200 kronor.
uppförande i stat af ett så betydande antal tjänster, som nu
öreslagits, möjligen skulle kunna åberopas såsom skäl för nedsättning
i det a tullverkets aflöningsstat uppförda förslagsanslag å 350,000 kronor
till vikariatsersättning, extra biträden in. in., har styrelsen ansett sig
böra upplysa, att, styrelsen, på tillstyrkan af samtliga vederbörande tull-
lörvaltningar, föranlåtits att i väsentlig mån höja dagaflöningen åt i
tjänstgöring inkallade extra ordinarie kammarskrifvare samt att styrelsen
Sjunde hufvudUtelu. 29
vore betänkt, likaledes på tullförvaltningarnas tillstyrkan, att höja dag- [4.]
aflöningen åt i tjänstgöring inkallade extra ordinarie betjänto. I följd
häraf syntes det generaltullstyrelsen, att nedsättning i berörda anslag
icke under nuvarande förhållanden lämpligen borde vidtagas.
1 detta sammanhang anser jag mig böra omförmäla, att general¬
tullstyrelsen i sin ifrågavarande underdåniga skrifvelse den 12 november
1907 tillkännagifvit, alt tid efter annan under de senaste åren såväl
från en mängd tullmyndigheter i olika delar af landet som ock från
Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening och Sveriges tullvaktbetjäntes
förening till styrelsen inkommit framställningar om beredande af förbätt¬
rade lönevillkor eller andra förmåner för tullverkets personal eller vissa
delar däraf. Med afseende härå har generaltullstyrelsen erinrat, bland
annat, hurusom den lönereglering för tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning, hvilken år 1904 ägt rum, grundats på utredning
om förhållanden, som varit rådande år 1900, samt att sedan dess för¬
hållandena icke oväsentligt förändrats, i ty att å ena sidan lefnads-
kostnaderna betydligt stegrats samt å andra sidan tullpersonalens arbets¬
börda och ansvar i följd af ständigt växande trafik ökats; och har i anse¬
ende härtill styrelsen, under förmälan tillika, att på senaste tiden fram¬
kommit åtskilliga kraf från de trafikerandes sida om befrielse från vissa
de trafikerande själfva åliggande kostnader vid tullbehandlingen och
därmed sammanhängande bestyr samt dessa kostnaders öfvertagande af
statsverket, hvilka kraf, därest de efter verkställd utredning funnes
befogade, icke kunde genomföras utan ökning af tullverkets personal
och beredande åt den nuvarande af godtgörelse för den minskning i
inkomster, som i följd af förändringen skulle drabba densamma, hem¬
ställt, huruvida icke tullverkets stater — generaltullstyrelsens aflönings-
stat däri inbegripen — borde inom den närmaste framtiden underkastas
förnyad revision i syfte att efter utredning af hithörande förhållanden
åstadkomma skälig löneförbättring för den tullverkets personal, som
däraf närmast vore i behof.
På sätt generaltullstyrelsen erinrat, har genom de två senaste Departements-
årens riksdagsbeslut antalet af de å tullverkets stater uppförda ordi- anförande.
narie befattningar i ganska afsevärd mån ökats. Af skäl, som styrelsen
anfört, är det emellertid uppenbarligen af behofvet påkalladt, att ytter-
30
Sjunde hufyudtiteln.
ligare åtgärder i sådant afseende vidtagas. Landets ekonomiska ut¬
veckling har under de senare åren raskt fortskridit, och gifvet är, att,
därest tullverket skall kunna rätt fylla de växande kraf, som under
sådana förhållanden såväl från statsförvaltningens som ock från den
trafikerande allmänhetens sida ställas å detsamma, verket ock måste
utrustas med härför tillräckliga ordinarie arbetskrafter. De framställ¬
ningar, som från generaltullstyrelsens sida under de senaste åren
liksom äfven i dess nu framlagda förslag till aflöningsstater framkommit,
synas mig ock otvetydigt visa, att inom nämnda verk sedan flera år
tillbaka de tillgängliga ordinarie arbetskrafterna flerstädes varit i för¬
hållande till den växande rörelsens kraf synnerligen knappt tilltagna, och
har det därför framstått som ett önskemål, att härutinnan erforder¬
liga förbättringar måtte åstadkommas. Visserligen har nämnda önske¬
mål blifvit genom 1906 och 1907 års riksdagsbeslut i väsentliga
delar uppfylldt, men då man härvid naturligen velat i främsta rummet
tillgodose de mest trängande beliofven och det till undvikande af
alltför stora statsutgifter varit af vikt att framgå med omsikt och
varsamhet, gör sig nämnda behof i åtskilliga fall ännu i ganska fram¬
trädande grad gällande. Jag har velat erinra om detta därför, att,
då de nu framställda trafven på nya ordinarie tjänstebefattningar
kunna med hänsyn till hvad i förevarande afseende nyligen åtgjorts
förefalla tämligen omfattande, anledningen därtill tydligen icke är att
söka ensamt i därefter inträdda förändrade förhållanden utan äfven
till någon del är beroende af omständigheter, som redan dessförinnan
varit rådande.
Vid bedömande af föreliggande fråga bör jämväl tagas i be¬
traktande, att, såsom generaltullstyrelsen påpekat, på senare tiden
åtskilliga nya eller förändrade bestämmelser tillkommit, genom hvilka
tullverket ålagts nya och ökade bestyr af sådan omfattning, att äfven
på grund häraf, åtminstone på vissa håll, behof af ökade ordinarie
arbetskrafter uppstått. Särskildt är härvid att uppmärksamma den
icke obetydliga ökning i tullverkets arbete, som, synnerligast vid vissa
tullförvaltningar, föranledts af den i och för åstadkommande af en för¬
bättrad handelsstatistik från och med nästlidet års början tillämpade
nya statistiska varuförteckningen.
Med afseende å hvad generaltullstyrelsen anfört rörande företagande
inom den närmaste framtiden af ny lönereglering för tullverket — eu
fråga, till hvilken jag framdeles torde få återkomma — tillåter jag¬
ning vidare i detta sammanhang erinra, att, på sätt styrelsen ock betonat,
en dylik reglering, därest densamma kommer till stånd, helt visst icke
Sjunde huivudtlteln. 31
kan lomma att göra de tjänstebefattningar öfverflödiga, livilka redan
under nuvarande förhållanden funnits eller ytterligare kunna finnas
behöfliga, helst i sammanhang med den granskning af nämnda stater,
som så nyligen som år 1904 ägt rum, organisationen af de särskilda
tullförvaltningarna liksom behöfligheten af i staterna uppförda befatt¬
ningar varit föremål för noggrann och ingående pröfning.
Vid granskning af det utaf generaltullstyrelsen nu framlagda för¬
slaget till aflöningsstat för nästkommande år har jag i allmänhet
funnit förslaget väl grundadt och, efter inhämtande af de ytterligare
upplysningar, som stått till buds, ansett mig böra i allt hufvudsakligt
tillstyrka detsamma. Allenast i eu, jämförelsevis obetydlig punkt har
jag funnit anledning till afvikelse, nämligen i fråga om den föreslagna
nya kammarskrifvarbefattningen i Nyköping. Af den utredning, som
blifvit förebragt, har jag nämligen icke funnit mig öfvertygad därom,
att inrättandet af nämnda tjänst för närvarande är af behofvet påkalladt.
Såsom generaltullstyrelsen erinrat, skulle det kunna ifrågasättas,
huruvida icke vid inrättande af ett så pass stort antal ordinarie tjänste¬
befattningar, som nu är i fråga, det å tullverkets aflöningsstat uppförda
förslagsanslaget å 350,000 kronor till vikariatsersättning, extra biträden
in. m. skulle kunna nedsättas. Med afseende å hvad styrelsen härut¬
innan anfört och då, enligt från generaltullstyrelsen inhämtade upp¬
lysningar, berörda anslag såväl under år 1906 som ock under nästlidet
år måst högst betydligt öfverskridas, torde emellertid en dylik åtgärd
nu icke böra ifrågakomma.
Hvad därefter beträffar
Öfvergångsaflöningsstaten,
har generaltullstyrelsen i förenämnda underdåniga skrifvelse den 12
november 1907 anmält, att af därå uppförda 28 personer, hvilka åt¬
njutit aflöning enligt 1904 års stat, åtta genom dödsfall, afsked eller
befordran från staten afgått. Tre af dem hade å öfvergångsaflöningsstat
uppburit aflöning, som med tillhopa 900 kronor öfverstege den aflöning,
deras efterträdare å aflöningsstat tillkomme.
Sedermera har generaltullstyrelsen i underdånig skrifvelse den 27
december 1907, under erinran att å öfvergångsaflöningsstaten funnes
uppfördt ett aflöningsbelopp af 500 kronor till vaktmästaren vid tull¬
bevakningen i Norrtälje F. Gr. Cederqvist, tillkännagifvit, att Cederqvist
sistnämnda dag af styrelsen beviljats afsked ur tullverkets tjänst med
32 Sjunde hufvudtiteln.
[4.] utgången af berörde december månad, och att i följd häraf icke Ridare
erfordrades uppförande å öfvergångsaflöningsstaten af någon aflöning
åt bemälde Cederqvist.
I samma skrifvelse har generaltullstyrelsen vidare meddelat, att
ytterligare en å nu ifrågavarande stat uppförd tjänstinnehafvare numera
aflidit, hvilket förhållande emellertid icke inverkade å statens slutsumma.
Med anledning af hvad sålunda blifvit anmäldt, föreslår jag, att
öfvergångsaflöningsstatens slutsumma minskas med 1,400 kronor, eller
från 2,100 kronor till 700 kronor.
I fråga om
Indragningsstaten
har generaltullstyrelsen i den underdåniga skrifvelse]! af den 27 december
1907, med anledning däraf att en å nämnda stat uppförd person numera
aflidit, hemställt, att indragningsstatens slutsumma, hvilken för inne¬
varande år upptagits till 8,680 kronor, måtte minskas med det för
nämnda person där uppförda belopp, 800 kronor, samt att för denna
stat alltså måtte upptagas en slutsumma af allenast 7,880 kronor.
Emot hvad generaltullstyrelsen sålunda hemställt har jag icke
något att anmärka.
Kustbevak- 1 detta sammanhang anhåller i a fr att få erinra, att i sammanhang
fWflQgfl j t O t) O ‘ O
Stockholms med den omreglering af tullverkets stater, som år 1904 ägde rum,
skärgård, äfven förelåg fråga om vissa ändringar i organisationen af kustbevak¬
ningen i Stockholms skärgård, men att, då detta ärende ansågs kräfva
ytterligare utredning, de ifrågasatta ändringarna då icke kommo till stånd.
Chefskapet för kustbevakningen i Stockholms skärgård utöfvas
af öfverinspektoren vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm. I sam¬
manhang med förenämnda, år 1904 beslutade omreglering vidtogs den
förändring i organisationen af nämnda inspektion, att öfverinspektoren
därstädes, hvilken förut haft vid sin sida en med honom gemensamt
ansvarig kontrollör, gjordes till ensam föreståndare för inspektionen.
Med anledning häraf och då det för att bereda öfverinspektoren
tillfälle att öfva nödig tillsyn öfver kustbevakningen i skärgården an¬
sågs lämpligt, att under den tid, som kunde åtgå, innan kustbevakningen
i Stockholms skärgård blefve slutligt ordnad, den dittillsvarande kontrol¬
lören vid tullbevakningsinspektionen, hvilken vid kontrollörstjänstens
indragning eljest med afseende å sin ålder antoges komma att öfvergå
till indragningsstat, därå han skulle komma att åtnjuta ett belopp, mot-
Sjunde hufvudtiteln. 33
svarande allenast sin förut innehafvande lön, berättigades att kvarstå [4.]
såsom kontrollör vid inspektionen med bibehållande af så stor aflöning,
som enligt dittills gällande stat tillkommit honom, föreslog Kungl.
Maj:t 1904 års Riksdag att medgifva, att. i afvaktan på definitiv
reglering af kustbevakningen i Stockholms skärgård, tills vidare under
år 1905, så länge bemälde kontrollör kvarstode i tjänsten, till aflöning
åt honom Ange af tullmedlen disponeras ett belopp, motsvarande jämte
lönen äfven tjänstgöringspenningarna vid tjänsten enligt 1904 års af¬
löning^- och ålderstilläggsstater; och blef detta Kungl. Maj:ts förslag
af Riksdagen bifallet. Sedan ifrågavarande tjänsteman därefter öfver-
fiyttats å indragningsstat, bar den sålunda träffade anordningen bibe¬
hållits, i ty att Riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag för hvart och ett
af åren 1906, 1907 och 1908 medgifvit, att, i afvaktan på definitiv
reglering af omförmälda bevakning, finge tillsvidare under året, så
länge den nuvarande kontrollören vid tullbevakningsinspektionen i Stock¬
holm kvarstode i tjänsten, till aflöning åt honom disponeras, utöfver
det å indragningsstaten för honom uppförda lönebelopp, ett belopp,
motsvarande tjänstgöringspenningarna vid tjänsten enligt 1904 års af-
lönings- och ålderstilläggsstater.
Generaltullstyrelsen har nu i sin forenämnda skrifvelse den 12
november 1907 hemställt, att, i afvaktan å sistberörda reglering, ena¬
handa medgifvande måtte utverkas jämväl för nästkommande år.
Frågan om förändrad organisation af kustbevakningen i Stockholms
skärgård är under utredning men är ännu icke i skick, att densamma
kan föreläggas Eders Kungl. Maj:t till pröfning. Jag biträder därför
generaltullstyrelsens omförmälda hemställan.
Hvad angår
Omkostnadsstaten,
anför generaltullstyrelsen i sin underdåniga skrifvelse den 12 november
1907 följande.
Vid afgifvande af underdånigt förslag till utgiftsstater för år
1908 omnämnde styrelsen, att utredning påginge, i hvad mån kust¬
bevakningens farkoster, som framdrefves med segel eller rodd, borde
utbytas mot motorbåtar eller framdrifvas genom i dem insatta motorer.
Endast å två vid västkusten förlagda tulljakter hade af styrelsen för¬
sök med motorer kunnat anställas, då medel till företagande af dylika
försök i större omfattning icke stått till styrelsens förfogande, men
därjämte hade vid två särskilda posteringar i Skåne och Blekinge
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 5
34 Sjunde hufvudtiteln,
[4.] vederbörande befälhafvare för posteringarna åt sig anskaffat motorbåtar
i stället för segelbåtar. Den genom de sålunda anställda försöken
vunna erfarenheten hade ådagalagt, att bevakningen, där motorbåtar
användts, nått väsentligt ökad effektivitet.
Sedan styrelsen tilllika från vederbörande kustbevakningsbefäl
infordrat yttrande, huruvida och i hvilken omfattning motorer borde
anbringas å farkoster, som användes af bevakningspersonalen, hade
styrelsen af de nämnda yttranden bifogade förslag ej mindre till den
förhöjning i nu utgående båtlegoanslag, som, under 'förutsättning att
den ifrågasatta anordningen blefve vidtagen och att det för motorernas
drift erforderliga bränsle tillhandahölles vederbörande af tullverket,
erfordrades, än äfven till de indragningar beträffande sagda personal,
soin under förut nämnda förutsättning kunde äga rum, inhämtat, att
alla tjänstefarkoster ansåges böra utbytas mot motorbåtar eller förses
med motorer; att båtlegorna, mot skyldighet för vederbörande båtägare
att anskaffa motorbåtar eller förse tjänstefarkosten med motor, måste
höjas med afsevärda belopp, ej understigande åttio procent; samt att
patrulleringsområdena kunde utvidgas och antalet posteringar äfven¬
som personalens antal i någon mån minskas.
Berörda yttranden hade emellertid, anför styrelsen vidare, äfven
gifvit vid handen, att den föreslagna reformen'icke kunde utan be¬
tydande uppoffringar för statsverket omedelbart genomföras. Vid sådant
förhållande och då den af reformen föranledda förändringen af poste¬
ringarnas antal, patrulleringsområden och personalstyrka kräfde sär¬
skild undersökning och utredning, hvars resultat ej under den närmaste
tiden syntes kunna föreligga fullt afslutadt, nödgades styrelsen inskränka
sig till att för genomförande efter hand af reformen, i den mån sådant
läte sig göra, hemställa, dels att det nu å tullverkets omkostnadsstat
uppförda anslag å 120,000 kronor till jakt- och båtlega samt hästlega
och resekostnader måtte höjas med ett belopp, som styrelsen, då an¬
slaget såsom bestämdt anslag ej finge öfverskridas, ansåge lämpligen
böra beräknas till 20,000 kronor, eller till 140,000 kronor, dels ock
att styrelsen bemyndigades att under år 1908 för ifrågavarande ända¬
mål disponera aflöningen vid sådana möjligen ledigbfifvando betjänt¬
sysslor vid kustbevakningen, hvilkas återbesättande ej erfordrades.'
Beträffande omkostnadsstaten i öfrigt har någon förändring icke
ifrågasatts.
)ePch!fZnt’' Enligt nu gällande föreskrifter åligger det vederbörande tjänstinne-
anförande. häfvare vid kustbevakningen att själfva. anskaffa och underhålla de för
Sjunde hufvudtiteln. 35
uevakningen uödiga jakter och båtar mot åtnjutande för berörda ändamål
af vissa belopp från förenämnda å omkostnadsstaten uppförda anslag
till jakt- och båtlega m. in. Storleken af detta belopp bestämmes för
hvarje särskild postering af generaltullstyrelsen.
Uppenbart synes mig vara, att användande af motorbåtar för
ifrågavarande bevakning måste anses såsom en åtgärd, ägnad att i
afsevärd mån främja bevakningens effektivitet. Visserligen är det tydligt,
att öfvergången till ett dylikt system icke kan aflöpa utan uppoffring från
statsverkets sida. Men med afseende å nyssberörda förhållande äfven¬
som med hänsyn till de förenklingar i organisationshänseende, som
däraf torde kunna möjliggöras, synas mig likväl fördelarna af en dylik
förändring vara så pass stora, att desamma kunna antagas uppväga kost¬
naden. Jag anser därför, att medel böra för ifrågavarande ändamål ställas
till generaltullstyrelsens förfogande. Af skäl, styrelsen anfört, synes emel¬
lertid lämpligt, att den ifrågasatta förändringen endast genomföres efter
hand, och synas därför de af styrelsen i sådant syfte föreslagna åtgär¬
der innebära en lämplig utväg. Jag tillstyrker alltså, att Btyrelsens i
sådant afseende gjorda framställning måtte bifallas.
I fråga om
Ålderstilläggs- och pensionsstaterna
har icke någon förändring blifvit föreslagen.
Med iakttagande af derutaf mig förordade förändringarna skulle
tullverkets ordinarie utgiftsstaterjor år 1909 komma_att utvisa följande
slutsummor:
aflöningsstaten............................................................... kronor 3,319,950: —
ålderstilläggsstaten
öfvergångsaflöningsstaten ............................................
indragningsstaten ............................................................
pensionsstaten för afskedade'tjänstemän och betjänte
pensionsstaterna för aflidna tjänstemäns och be-
tjäntes efterlämnade änkor och barn (däraf 10,000
kronor bestämdt anslag) .......................................
omkostnadsstaten .........................................................
250.000
700
7,880
300.000
35,000
459,170
. Summa kronor 4,372.700: —
eller 226,600 kronor mera än det belopp af 4,146,100 kronor, hvarå
1908 års ordinarie utgiftsstater för tullverket sluta.
Med erinran att nästlidet års Riksdag på extra stat beviljat dels
till uppehållande på förordnande under innevarande år af vissa tjänste-
Sjunde hufrudtiteln.
[4.] befattningar å styrelsens kansli- och revisionsbyråer ett anslag af 12,000
kronor, dels till förstärkning af arbetskrafterna å styrelser kameralbyrå
ett anslag af 2,000 kronor, dels ock till bestridande af kostnader för en
tullbehandlings- och upplysningsbyrå inom styrelsen ett anslag af 36,750
kronor, däraf 12,250 kronor voro afsedda för bestridande af sistnämnda
kostnader för senare hälften af år 1907, samt med tillkännagifvande
att jag af skäl, som jag anhåller att senare få närmare angifva, har för
afsikt att tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att för år 1909 af Riksdagen
för samtliga berörda ändamål begära ett belopp af tillhopa 38,500 kro¬
nor, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t måtte före¬
slå Riksdagen att
dels, med godkännande af de utaf mig förordade ändringar i tull¬
verkets stater, för år 1909 bestämma anslaget för tullverket till ett mot
staternas slutsumma svarande belopp af 4,372,700 kronor, att såsom för¬
slagsanslag utgå direkt af tullmedlen,
dels ock medgifva
ej mindre att, i afvaktan på definitiv reglering af kustbevakningen
i Stockholms skärgård, tillsvidare under år 1909, så länge den nuvarande
kontrollören vid _ tullbevakningsinspektionen i Stockholm kvarstår i
tjänsten, till aflöning åt honom må, utöfver det å indragningsstaten för
honom uppförda lönebelopp, af tullmedlen disponeras ett belopp, mot¬
svarande tjänstgöringspenningarna vid tjänsten enligt 1904 års aflönings-
och ålderstilläggsstater;
, än äfven att de belopp, som enligt aflöningsstaten för lokaltullför-
valtningen samt kust- och gränsbevakningen äro afsedda för aflöning af
betjänte vid kustbevakningen, må, i den män af dem innehafda befatt¬
ningar under innevarande år varda lediga och med afseende å förändrade
anordningar vid bevakningen befinnas kunna utan olägenhet indragas,
disponeras till jakt- och båtlega under samma år för sådana af kust¬
bevakningen använda tjänstefarkoster, i hvilka anbragts för deras fram¬
drifvande afsedda motorer.
Sjunde hufvud titeln.
»7
Förslag till
utgiftsstater för tullverket,
att tillämpas under år 1909.
|
|
|
K r o
|
n o r
|
|
i
|
|
Lön
|
Tjänst-
görings-
penningar
|
Summa
|
Ålders-
tillägg
|
A. Aflöningsstaten.
I. Generaltullstyrelsen.
ornn åt*a 1 ti 111 rf i rp.k f.nr fin ................
|
6,200
4,400
8,800
3,000
1,800
1,800
1,800
1.800
|
2,800
2,000
4,000
1,500
1,200
1,200
1,200
i 1.200
|
9.000
6,400
12,800
4,500
3.000
3,000
3,000
3,000
3.000
6.000
|
|
|
|
|
_
|
— \
|
Efter 5 år j
kan lönen
höjas med
600 kronor.
|
|
.
|
— i
|
Kanslibyrån.
1 sekreterare ............................
1 registrator och aktuarie
|
—
|
1
|
|
r--
|
- r-
|
|
Kameralbyrån.
|
|
|
Efter 5 år
kan lönen
höjas med
500 kronor
och efter
10 år med
|
|
1,800 1^200
3,600 2,400
2,600! 1,500
1,800! 1,200
9.000 6,000
|
|
- <
|
2 d-o ...........
|
|
—_
|
Revisionsbyrån.
1 revisor (statistiker) ................
1 d:o ....................................
5 d-o ....................................
|
4.000
3.000
15,000
|
I
|
—
|
ytterligare
500 kronor.
|
|
|
|
|
|
|
transport
|
-
|
—
|
75,700
|
- I
|
—
|
-
|
1) Åtnjuter boställsv&ning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt kung! bref
den 23 februari 1825,
38
Sjunde hufvudtiteln,
f
|
Kronor
|
i
|
Lön
|
Tjänst¬
görings-
penningar
|
Summa
|
Ålders-
tillägg j
|
i transport
Till vikariatsersättning samt arf-
voden - och flitpenningar åt
extra biträden äfvensom till
|
|
|
75,700 —
1 l
'
|
|
renskrifningskostnad, förslags¬
anslag,, '. .......................
däraf till gratifikationer åt e. o.
tjänstemän och betjänte hos
styrelsen högst 3,000 kronor
1 förste vaktmästare J) .........
1 vaktmästare *) .....................
3 d:o x) .....................
II. Lokaltullförvaltningen
samt kust- och gräns¬
bevakningen.
a) Tjänstemän med bestämd
tj änstgöringsort.
800
500
1,500
' i
43,000
1,100,
800
2,400
123,000/
(Efter 5 ir
kan lönen
töjas med
100 kronor.
1 tulldirektör i Göteborg, hvar¬
till någon bland föreståndarna
vid de i Göteborg befintliga
| tullförvaltningsafdelningar,
med bibehållande af egen
tjänstebefattning, för en tid af
fem år i sänder förordnas ....
1 d:o i Malmö, hvartill någon
bland föreståndarna vid de i
Malmö befintliga tullförvalt¬
ningsafdelningar, med bibe¬
hållande af egen tjänstebefatt¬
ning, för en tid af fem år i
sänder förordnas ....................
1 kustbevakningschef i Skåne
och Blekinge............................
1 d:o i Hallands samt Göteborgs
och Bohus län ........................
—
transport
|
2,500
|
2,500
|
|
2,000
|
2,000
|
4,200
|
1,300
|
5,500
|
3,700
|
800
|
4,500
|
—
|
—
|
14,500
|
! i
j
~ 1,000
— 'i 123,ooo!
') Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån kvarstår, lönen
minskas med 150 kronor.
Sjunde hulvudtlteln.
39
|
|
|
K r o
|
n o r
|
|
|
i
|
Lön j
|
Tjänst¬
görings-
penningar ,
|
|
Summa
|
;
|
Alders-
tillftgg
|
transport
1 gränsbevakningschef i Dals-
|
—
|
“ |
|
14,500j
|
'
|
123,000
’ i
|
'
|
land, Värmland och Dalarne
1 öfverinspektor vid packhus-
|
2,800
|
700;
|
3,500
i
|
|
|
|
inspektionen i Stockholm ....
|
4,200;
|
2,800,
|
7,000
|
_
'
|
—
|
|
1 d:o vid d:o i Göteborg ........
|
— 1
|
—
|
7,000
|
|
—
|
|
1 d:o vid d:o i Malmö ............
1 d:o vid tullbevakningsinspek-
|
4,200
|
O
o
00
|
6,000
|
|
|
|
|
tionen i Göteborg....................
|
4,200
|
1,300
|
5,500
|
—
|
—
|
j
|
1 d:o vid d:o i Stockholm J) ....
|
4,200
|
800
|
5,000
|
—
|
—
|
|
1 d:o vid d:o i Malmö ............
1 tullförvaltare vid tullkamma-
|
—
|
—
|
5,000
|
|
'
|
|
1
|
ren i Stockholm ....................
10 d:o vid d:o i Gäfle, Göteborg,
Hälsingborg, Malmö, Norr¬
köping och Sundsvall samt
vid uppbörds- och nederlags-
kontoren i Stockholm och
|
4,200
|
1,800
|
6,000
|
|
|
1,000;
|
Göteborg ................................
|
—
|
_
|
60,000
|
—
|
—
|
1 d:o vid d:o i Halmstad ........
5 d:o vid d:o i Landskrona och
Kalmar, vid konfiskations- och
kassörskontoren i Stockholm
och Göteborg äfvensom vid
uppbörds- samt konfiskations-
|
3,700
|
1,300
|
5,000
|
|
|
|
och kassörskontoret i Malmö
|
—
|
|
25,000
4,500
|
—
|
—
|
|
1 d:o vid d:o i Trelleborg o
5 d:o vid d:o i Ystad, Ahus,
Karlskrona, Haparanda och
|
3,200
|
1,300
|
i
|
|
i
|
Karlstad...................................
|
—
|
—
|
22,500
|
|
|
|
1 d:o vid d:o i Uppsala
14 d:o vid d:o i Strömstad,
Varberg, Lund, Karlshamn,
Oskarshamn, Visby, Söder¬
hamn, Hudiksvall, Härnösand.
|
3,200
|
1,000
1
|
4,200
1
|
i
|
|
i
1
|
transport —
|
1
|
! 180,700) —
|
| 123,000
|
|
i) Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt kungl. bref
den 10 maj 1867.
40
Sjunde hufvudtiteln,
|
|
|
K r c
|
n o r
|
|
|
|
Lön
!
|
Tjänat-
görings-
penningar
|
Summa
|
I
Ålders-
tillägg
|
transport
|
j —
|
—
|
180,700
|
—
|
123,000
|
|
Örnsköldsvik, Umeå, Jönkö¬
ping, Örebro och Borås ........
1 tullförvaltare vid tullkamma¬
ren i Nyköping................
|
2,900
|
800
|
■
58.800
3,700
40.700
3,200
16,000
2,900
5.800
6,000
6,000
5.000
40,000
4.000
8.000
3.700
18,500
|
_
|
—
|
|
11 d:o vid d:o i Västerås,
Eskilstuna, Lysekil, Uddevalla,
Västervik, Linköping, .Skel¬
lefteå, Luleå, Falun, Öster¬
sund och Lidköping........
|
|
!
|
|
1,000
|
1 d:o vid d:o i Södertälje ........
5 d:o vid d:o i Falkenberg, Sim¬
rishamn, Sölvesborg, Ronneby
och Piteå ...................
|
2,600
|
600
•
|
—
|
|
|
1 d:o vid d:o i Marstrand ........
2 d:o vid d:o i Mem och Vad¬
stena ........................
|
2,400
|
500
|
—
|
—
|
1 800
|
1 öfverkontrollör vid packhus¬
inspektionen i Stockholm ....
1 d:o vid d:o i Göteborg ........
1 d:o vid tullkammaren i Stock¬
holm ............................
|
3,700
3,200
|
2,300
1 ann
|
_
|
—
|
;
|
8 d:o vid d:o i Gäfle, Göteborg,
Hälsingborg, Malmö, Norr¬
köping, Sundsvall samt vid
nederlagskontoret i Stock¬
holm och packhusinspektionen
i Malmö...........................
|
|
|
|
i
1,000!
|
1 d:o vid d:o i Halmstad ........
2 d:o vid d:o i Landskrona och
Kalmar .........................
|
3,000
|
1,000
|
—
|
—
|
|
1 d:o vid d:o i Trelleborg........
5 d:o vid d:o i Ystad, Åhus, i
Karlshamn, Karlskrona och!
Karlstad....................................
|
2,700!
|
1,000
|
!
403,000|
|
i
_ i
|
|
transporti
|
— |
|
—
|
— !
|
403,000
|
123,000!
|
|
Sjunde hulvudtiteln,
41
(förste
( d:o
kontrollör)
d:o )
transport
b) Öfriga tjänstemän.
1 tullfiskal....................................
3 d:o ....................................
1 kontrollör
7 d:o
1 d:o
69 d:o (däraf 3 kontrollörer
och uppbördskassörer
samt 6 bevaknings-
kontrollörer)
1 kontrollör .................
2 d:o .................
1 kammarskrifvare .....
145
1
30
1
36
d:o
d:o
d:o
d:o
d;o
1 tullinspektor
9 d:o
inspektörer)
(däraf 2 gräns-
c) Betjänte.
1 öfveruppsyningsman................
1 d:o ................
1 d:o ................
5 d:o (däraf 1
befälhafvare å kustbevaknings¬
ångare) ....................................
1 gränsöfveruppsyningsman ....
1 kustbevakningsförman............
1 jaktuppsyningsman ................
33 d:o ................
1 d:o ................
6 d:o ................
1 uppsyningsman ........................
40 d:o ......................
1 d:o ........................
transport
Bih. till Riksd. Prot. 1908.
|
|
K r o
|
n o i*
|
|
|
Lön
|
Tjttnst-
görings-
penningar
|
|
Summa
|
:
|
Ålders-
tillttgg
|
|
|
—
|
403,000
|
i
123,000
|
|
2,000
|
1,000
|
3.000
9.000
|
—
|
—
|
800
|
3,000
|
1,200
|
4,200
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
29,400
|
—
|
—
|
i
|
2,700
|
1,000
|
3,700
|
|
|
1,000
|
___
|
_
|
255,300
|
_
|
|
|
2,200
|
800
|
3.000
6.000
|
|
—
|
800
|
1,800
|
800
|
2,600
377,000
|
|
—
|
1,000
|
1,800
|
600
|
2,400
72,000
|
|
—
|
800
|
1,800
|
400
|
2,200
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
79,200
|
—
|
—
|
|
2,000
|
400
|
2,400
|
—
|
—
|
600
|
|
—
|
21,600
|
873,000
|
_
|
|
1,600
|
800
|
2,400
2,400
|
—
|
|
J 1,000
|
1,600
|
500
|
2,100
|
|
|
! 600
|
—
|
—
|
10,500 —
|
—
|
J
|
1,600
|
800
|
2,400
|
—
|
—
|
1,000
|
1,100
|
450
|
1.550
|
—
|
—
|
1,100
|
450
|
1,550
|
—
|
—
|
400
|
—
|
—
|
51,150
|
—
|
—
|
1
|
1,100
|
350
|
1,450
|
—
|
—
|
|
—
|
— i 8,700
|
—
|
—
|
|
1,100
|
600
|
1,700
|
—
|
—
|
300
|
—
|
—
|
68,000
|
—
|
—
|
|
1,100
|
300
|
1,400
|
—
|
—
|
|
—
|
-
|
| 155,300 1,276,000
|
123,000! —
|
1 Sarnl. 1 Afd.
6
42
Sjunde hufvndtiteln.
|
|
|
K r o
|
n o r
|
|
|
|
|
Tjänst-
|
|
|
|
|
|
Lön
|
görings-
|
|
Summa
|
|
tillägg
|
|
|
penningar
|
|
|
|
|
transport
|
|
|
155,300
|
1,276,000
|
123,000
|
|
39 uppsyningsman (däraf 1 an-
|
|
|
|
|
|
|
ställd å kustbevakningsångare)
|
—
|
—
|
54.600
|
|
—
|
300
|
1 gränsuppsyningsman................
|
1,100
|
600
|
1,700
|
|
|
400
|
3 d:o ................
|
—
|
—
|
5,100
|
—
|
—
|
|
1 kustuppsyningsman ................
|
800
|
400
|
1,200
|
—
|
—
|
300
|
60 d:o ................
|
—
|
—
|
72,000
|
—
|
—
|
|
1 d:o ................
|
800
|
300
|
1,100
|
—
|
—
|
200
|
3 d:o ................
|
—
|
—
|
3,300
|
—
|
—
|
|
1 gränsridare..............................
|
700
|
300
|
1,000
|
—
|
—'
|
|
140 d:o ................................
|
—
|
—
|
140,000
|
—
|
—
|
|
1 kustvakt....................................
|
700
|
300
|
1,000
|
—
|
—
|
|
36 d:o ....................................
|
—
|
—
|
36,000
|
|
—
|
300
|
1 vaktmästare ...........................
|
900
|
500
|
1,400
|
|
—
|
|
341 d:o ............................
|
' -
|
—
|
477,400
|
|
—
|
|
1 d:o ...........................
|
800
|
400
|
1,200
|
|
—
|
|
111 d:o ............................
|
—
|
—
|
133,200
|
—
|
—
|
|
1 d:o ............................
|
700
|
350
|
1,050
|
—
|
—
|
|
202 d:o (däraf 2 anställda
|
|
|
|
—
|
—
|
|
å kustbevakningsångare)........
|
—
|
—
|
212,100
|
—
|
—
|
|
1 kammarvaktmästare................
|
700
|
300
|
1,000
|
—
|
—
|
200
|
10 d:o ................
|
—
|
—
|
10,000
|
—
|
—
|
|
1 kustroddare ............................
|
700
|
200
|
900
|
—
|
—
|
|
266 d:o ...........................
|
—
|
—
|
239,400
|
1,549,950
|
|
|
Till arfvoden åt tullexpeditions-
|
|
|
|
|
|
och gränsstationsföreståndare,
|
|
|
|
|
|
|
förslagsanslag ........................
|
—
|
—
|
—
|
12,000
|
—
|
|
Till arfvoden åt ordinarie tjänste-
|
|
|
|
|
|
|
män för tullbehandling af
|
|
|
|
|
|
|
passagerareffekter i Stock-
|
|
|
|
|
|
|
holm, Göteborg, Hälsingborg,
|
|
|
|
|
|
|
Malmö och Trelleborg, förslags-
|
|
|
|
|
|
|
anslag.......................................
|
—
|
—
|
—
|
9,000
|
—
|
|
Till vikariatsersättning, extra
|
|
|
|
|
|
|
biträden m. m., förslags-
|
t
|
|
|
|
|
|
anslag........................................
|
—
|
—
|
—
|
350,000
|
3,196,950
|
3,319.950
|
däraf för beredande af kost-
|
|
|
|
|
|
nadsfri ledighet åt bevaknings-
|
|
|
|
|
|
|
transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
— |
|
3,319,950
|
Sjunde hufvudtiteln.
43
transport
betjänte, som ej äroberättigade,
till semester, högst 15,000!
kronor.
Kronor
|
Lön
|
Tjänst-
görings-
penningar
|
Summa
|
Ålders-
tillagg
|
i
-
i
i
>
|
|
|
|
-
|
3,319,950
|
B. Alderstilläggsstaten.
| förslagsanslag
C. Öfvergångsaflöningsstaten.
Stockholm.
Tullkammaren.
i Andre kontrollören E. G. M.
Lindh ...................................
Anm. Tjänsten utbytes vid inne¬
hafvare^ afgång mot er
kontrollörstjänst med ..........
transport — —
250,000
|
|
Krono
|
r
|
|
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
pen-
ningar.
|
I 1909 års
stat för be¬
fattningen
afsedd
aflöning.
|
I 1904 års
stat för be¬
fattningen
upptagen
aflöning.
|
Belopp,
hvarmed
aflöningen
enligt 1909
års stat
understiger
aflöningen
enligt 1904
års stat.
|
i
|
2,500
|
500
|
|
3,000
|
_
|
|
2,700
|
1,000
|
3,700
|
—
|
|
|
—
|
_
|
3,700
|
3,000
|
_
|
3,569,950
|
44
Sjunde hufvudtiteln.
Kronor.
|
Lön.
|
Tjänst-
g örings-
pen¬
ningar.
|
I 1909 års
stat för be¬
fattningen
afsedd
aflöning.
|
i I 1904 års
stat för be¬
fattningen
upptagen
aflöning.
|
Belopp,
hvarmed
aflöningen
enligt 1909
års stat
understiger
aflöningen
enligt 1904
års stat.
|
Summa.
|
transport
Packhusinspektionen.
Öfverinspektoren C. 0. Wall-
|
|
|
3,700
|
3,000
i
|
—
|
i 3,569,950
|
gren .............................
Anm. Tjänsten utbytes vid inne¬
hafvare^ afgång mot en öfver-
|
4,000
|
3,000
|
—
|
7,000
|
—
|
__
|
inspektorstjänst med ............
Furusund.
|
4,200
|
2,800
|
7,000
|
|
—
|
|
Vaktmästaren J. A. Öman........
Amu. Tjänsten utbytes vid inne¬
hafvare^ afgång mot en vakt-
|
600
|
300
|
—
|
900
|
—
|
—
|
mästartjänst med...............
Gäfle.
|
700
|
350
|
1,050
|
—
|
—
|
—
|
Kontrollören P. E. Wahl man ...
Anm. Tjänsten utbytes vid inne¬
hafvare^ afgång mot en
|
3,000
|
1,000
|
—
|
4,000
|
|
—
|
öfverkontrollörstjänst med ....
Göteborg.
|
3,200
|
1,800
|
5,000
|
|
|
—
|
Tullfiskalen A. W. Rundberg ...
Anm. Tjänsten utbytes vid inne-
hafvarens afgång mot en tull-
|
2,000
|
700
|
|
2,700
|
|
—
|
fiskalstjänst med ............
Tullkammaren.
|
2,000
|
1,000
|
3,000
|
-
|
|
—
|
Tullförvaltaren N. G. Berlin ....
Anm. Tjänsten utbytes vid inne¬
hafvare^ afgång mot en tull-
|
4,000
|
2,000
|
|
6,000
|
1
|
—
|
förvaltartjänst med ................
|
4,200
|
1,800
|
C
C
q
ce
|
|
|
|
Kontrollören C. 0. Liljeqvisth ... 1
Anm. Tjänsten utbytes vid inne-
hafvarens afgång mot en
|
3,000
|
2,000
|
|
5,000
|
—
|
—
|
öfverkontrollörstjänst med ....
|
3,200 |
|
1,800 |
|
5,000 |
|
—
|
—
|
_
|
transport
|
—
|
—
|
30,750
|
28,600
|
— |
|
3,569,950
|
Sjunde hufvudtitcln.
45
|
Kronor.
|
|
1
|
1
|
|
|
Belopp,
hvarmed
|
|
|
;
|
Tjänst- j
|
I 1909 års
|
I 1901 Ars
|
aflöningen |
|
|
|
1
|
|
stat för be-
|
enligt 1909 j
|
|
|
Lön.
|
pen-
|
fattningen
afsedd
|
fattningen
unntagen
|
Ars stat
understiger
|
Summa.
|
|
|
:
|
aflöning.
|
aflöning.
|
aflöningen
enligt 1904 j
|
|
|
|
|
|
|
års stat. j
|
|
transport !
|
|
—
|
30,750
|
28,600
|
—
|
3,569,950
|
Packhusinspektionen.
|
|
|
|
|
|
|
Ofverinspektoren J. H. Lindqvist
Anm. Tjänsten utbytes vid inne-
|
4,000
|
3,000
|
—
|
7,000
|
|
—
|
hafvarens afgång mot en
öfverinspektorstjänst med
|
4,200
|
2,800
|
7,000
|
|
—
|
—
|
Tullförvaltaren J. (i. Hultstein
Anm. Tjänsten utbytes vid inne-
|
3,500
|
2,500
|
|
6,000
|
|
|
hafvarens afgång mot en
öfverkontrollörstjänst med ....
|
3,700
|
2,300
|
6,000
|
—
|
—
|
—
|
Hälsingborg.
|
|
|
|
|
|
|
Kustbevakningschefen för Skåne
och Blekinge L. N. 0. Höök
Anm. Tjänsten utbytes vid inne-
|
4,000
|
1,500
|
—
|
5,500
|
—
|
—
|
|
|
hafvarens afgång mot en
kustbevakningschefstjänst för
Skåne och Blekinge med........
|
4,200
|
1,300
|
5,500
|
|
—
|
—
|
Landskrona.
|
|
|
|
|
|
|
Uppsyningsmannen 0. L. Aström
Anm. Tjänsten utbytes vid inne-
|
1,000
|
500
|
—
|
1,500
|
—
|
—
|
hafvarens afgång mot en upp-
syningsmanstjänst med ........
|
1,100
|
600
|
1,700
|
—
|
—
|
|
Vaktmästaren N. C. tfemzell....
! Anm. Tjänsten utbytes vid inne-
|
800
|
400
|
|
1,200
|
|
|
hafvarens afgång mot en vakt-
mästartjänst med....................
|
800
|
400
|
1,200
|
—
|
|
—
|
Malmö.
|
|
|
|
|
|
|
Kontrollören H. Aberg .....
Anm. Tjänsten utbytes vid inne-
|
3,000
|
2,000
|
—
|
5,000
|
—
|
|
hafvarens afgång mot en
öfverkontrollörstjänst med
|
3,200
|
1,800
|
5,000
|
1 " _
|
—
|
—
|
Kamm arskrifvaren A. i)'. Kichter
|
1,500
|
500
|
—
|
2,000
|
1 ’
|
—
|
transport
|
| —
|
—
|
57,150
|
56,800
|
—
|
I 3,569,950
|
46
Sjunde hufvndtiteln.
|
|
|
K
|
r o n o r.
|
|
|
|
|
|
|
|
Belopp,
hvarmed
|
|
|
|
Tjänst-
|
I 1909 års
|
I 1904 års
|
aföningen
|
|
|
Lön.
|
|
stat för be-
|
stat för be-
|
enligt 1909
|
|
|
pen-
|
fattningen
|
fattningen
|
års stat
|
Summa.
|
|
|
ningar.
|
afsedd
|
upptagen
|
understiger
|
|
|
|
aflöning.
|
aflöning.
|
aflöningen
enligt 1904
|
|
|
|
|
|
|
års stat.
|
|
transport
|
|
|
57,150
|
56,800
|
|
3,569,950
|
Anm. Tjänsten utbytes vid inne-
|
|
|
|
hafvarens afgång mot en
kammarskrifvartjänst med ....
|
1,800
|
800
|
2,600
|
—
|
|
—
|
Karlshamn.
|
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltaren A. L. Ripa........
Anm. Tjänsten utbytes vid inne-
|
3,000
|
1,000
|
—
|
4,000
|
—
|
—
|
hafvarens afgång mot en tull¬
förval taltjänst med................
|
3,200
|
1,000
|
4,200
|
—
|
|
—
|
Kalmar.
|
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltaren C. A. Bergman
Anm. Tjänsten utbytes vid inne-
|
3,500
|
1,500
|
—
|
5,000
|
—
|
—
|
hafvarens afgång mot en tull¬
förval tar tjänst med ................
|
3,700
|
1,300
|
5,000
|
|
|
|
Kontrollören 0. E. Anderson ....
Anm. Tjänsten utbytes vid inne-
|
3,000
|
1,000
|
|
4,000
|
—
|
—
|
hafvarens afgång mot en
öfverkontrollörstjänst med ....
|
3,000
|
1,000
|
4,000
|
—
|
—
|
—
|
Västervik.
|
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltaren H. V. E. Moberg
Anm. Tjänsten utbytes vid inne-
|
3,000
|
1,000
|
—
|
4,000
|
—
|
—
|
hafvarens afgång mot en tull-
förvaltartjänst med ................
|
2,900
|
800
|
3,700
|
—
|
300
|
—
|
Umeå.
|
|
|
|
|
|
|
Öfveruppsyningsmannen i Nord-
maling J. M. Schildt ............
Anm. Tjänsten utbytes vid inne-
|
1,500
|
300
|
—
|
1,800
|
—
|
—
|
hafvarens afgång mot en upp-
syningsmanstjänst med ........
|
1,100
|
300
|
1,400
|
|
400
|
700
|
transport
|
f
|
78,050
|
75,600
|
|
3,570,650
|
Siande hufvudtiteln.
47
D. Indragningsstaten.
Stockholm.
Kontrollören C. S. Holmin .......................................
Vaktmästaren N. Malmström ...................................
d:o A. J. Cedervall...................................
transport
Kronor.
— 3,570,650
3,000
360
6001
Dalarö.
Jaktbåtsmannen G. F. Ryman.....................
Göteborg.
Vaktmästaren G. Erlandsson .....................
300i
400;
Hälsingborg.
Roddaren G. Scher ........................................
Kustvakten till fot A. Wiberg ........
|
D:o
|
d:o
|
C. J. Persson ...
|
D:o
|
d:o
|
P. Johansson ...
|
D:o
|
d:o
|
A. Malmberg ..
|
D:o
|
d:o
|
C. F. Björkholm
|
Malmö.
Kustvakten till häst J. A. Möller ..............
Haparanda.
Gränsvakten C. F. Nilsson ..........................
D:o O. W. Green ..........................
300
360
360
400
400
400
400
300
300
7,880
E. Pensionsstaten för afskedade tjänstemän och betjänte.
Förslagsanslag........................................................................................................
F. Pensionsstaterna för aflidna tjänstemäns och betjäntes
efterlämnade änkor och barn.
a) för beredande af den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833
stadgade pensionering, förslagsanslag............................................................
b) bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, bestämdt anslag ...
transport!
25.000
10.000
300,000
35,000;
3,913,530:
48
Sjunde hufvud titeln.
transport
G. Omkostnadsstaten.
Anslag till vissa arfvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag
n it rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag .................
11 ii tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och ti
ören, förslagsanslag .................................................................
„ „ underhåll och drift af tullverkets ångare, förslagsanslag .
ii it expenser, förslagsanslag .........................................................
it i, postporto, förslagsanslag .........................................................
„ „ läkarvård och inedikamenter samt begrafningshjälp, förs,
anslag .........................................................................................
» ,» skeppmätningskostnad, förslagsanslag.....................................
» „ gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte,
utmärka sig genom nitisk tillsyn och kontroll mot öfverträc
af tullförfattningarna.................................................................
tullbetjäntes beklädnad och beväring, förslagsanslag
hemliga utgifter................................................................
diverse utgifter, förslagsanslag ....................................
Summa kronor
Kronor.
|
|
3,913,530
|
7,750
i 20,000
|
|
15,000
6,000
! 70,000
15,000
|
|
7,000
27,000
|
|
1,500
140.000
10,000
100.000
9,000
30,920
|
1
459,170,
|
|
4,372,700
|
Sjunde hufvudtiteln.
40
[4-]
Förteckning å arfvode!! på tullverkets omkostnadsstat för år 1909.
Stockholms rådstufvurätts afdelning för tullmål:
1 ordförande ......................................•.................
2 ledamöter å 375 kronor ................................
1 notarie...............................................................
600
750
750
Öfriga rådstufvurätter för afgörande af tullmål enligt kungl. brefven den 15 februari
1841 och den 6 april 1858, tillsammans förslagsvis upptagna..........................
Arfvode till särskild ordförande i gränsetullrätterna i Jämtlands län..................
() „ „ i gränsetullrätten inom Norrbottens län ..........
„ tolk för finska språket vid gränsetullrätten inom Norrbottens län
„ skollärare i Dalarö..................................................................................
„ „ i Landsort.............................................................................
„ ,, i Hufvudskär..........................................................................
„ präst i Sandhamn ..................................................................................
„ skollärare i Sandhamn ..........................................................................
,, ,, i Furusund..............................................................................
Kronor.
2,100
1,900
750
2,000
300
80
70
100
250
100
100
Summa kronor 7,750
Bih. till Riksd. Prof. 1908.
1 Sami. 1 Afd.
7
50
Sjunde hufvudtiteln.
Kommerskollegium.
[5.] För anordnande af arbetsstatistiska undersökningar under åren
iommirtkoiie- 1899 °eb 1900 beviljade Riksdagen på extra stat ett anslag af 20,000
g ii stat af en kronor, däraf 10,000 kronor anvisades att utgå för hvardera året.
befattnin g Sedan Riksdagen jämväl för åren 1901 och 1902 för ändamålet beviljat
stmet förädla 20,000 kronor, anvisades för hvardera af sistnämnda båda år likaledes
därstädes upp- 10,000 kronor.
aktuariebe- I den till 1902 års Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående
1atdetnårbetf' statsverkets tillstånd och behof föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att
'statistiska höja anslaget till kommerskollegium i syfte, bland annat, att bereda
arbetet tillgång till arbetsstatistikens ordnande enligt närmare angifven plan.
Denna Kungl. Maj:ts framställning blef af Riksdagen på det sätt bi¬
fallen, att Riksdagen dels för det arbetsstatistiska arbetet hos kommers¬
kollegium å ordinarie stat uppförde lön till en förste aktuarie dels ock
för detta arbetes anordnande å extra stat för år 1903 anvisade ett
belopp af 15,000 kronor.
Jämväl för hvardera af åren 1904 och 1905 har Riksdagen för
arbetsstatistiska undersökningar på extra stat anslagit ett belopp af
15,000 kronor.
Sedan kommerskollegium i underdånig skrifvelse den 18 oktober
1904 gjort framställning om ytterligare förhöjning af det för ifråga¬
varande ändamål utgående anslag för att därigenom bereda medel till
ordnande af kollegii arbetsstatistiska verksamhet i hufvudsaklig öfver¬
ensstämmelse med en af kollegium till sina hufvudgrunder angifven
plan, föreslog Kungl. Maj:t i den till 1905 års Riksdag aflåtna nådiga
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof Riksdagen att
för det arbetsstatistiska arbetet på extra stat för år 1906 anvisa ett
belopp af 24,852 kronor.
Beträffande berörda af kollegium föreslagna plan för de arbets¬
statistiska undersökningarna, för hvilken plan utförlig redogörelse läm¬
nades i den till 1905 års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen, må i
detta sammanhang erinras, att densamma innefattade dels åstadkommande
af en socialstatistik af mera allmän art, hvars resultat borde offentlig¬
göras hufvudsakligen genom eu hvarje kvartal utkommande publikation
(»Meddelande från kungl. kommerskollegii afdelning för arbetstatistik»),
dels anställande af vissa specialundersökningar rörande ett eller annat
viktigare socialt spörsmål eller ock förhållandena inom vissa särskilda
näringsgrenar.
Sjunde hufvudtiteln.
Ifrågavarande arbetes ordnande enligt om förmälda plan beräknades
medföra följande kostnader:
arfvoden till två tjänstemän, hvardera till belopp, motsvarande aflöning
till en första gradens tjänsteman, .........kronor 0,000:
arfvoden till två amanuenser med arfvode af 1,500
kronor hvardera.................... n 3,000: -
arfvoden till tro extra skrif- och räknebiträden med
ett arfvode af 90 kronor i månaden för hvartdera
af dem......................... ii 3,240:
vikariatsersättningar och gratifikationer....... ,, 612:
ersättning till ombud i orterna för införskaffande af
primär uppgifter för den allmänna socialstatistiken ,, 6,000.
ersättning för bekommande af primäruppgifter för de
särskilda specialundersökningarna.......... » 5,000:
ersättning till särskilt tillkallade kommitterade och
sakkunnige samt till författararfvoden . ...... ii__1,000: -
eller tillhopa kronor 24,852: —
Detta Kungl. Maj:ts förslag blef ock af Riksdagen bifallet.
Efter det kommerskollegium erhållit nådig befallning att inkomma
med underdånigt förslag till det för år 1906 anvisade anslagets använd¬
ning samt Kungl. Maj:t, på kollega med anledning däraf gjorda fram¬
ställning, genom nådigt bref den 24 november 1905 bemyndigat kolle¬
gium att anmoda högst fyra med arbetarförhållanden förtrogna män att
deltaga i uppgörandet af det förberedande förslag i ämnet, som borde
utarbetas af förste aktuarien å kollega afdelning för arbetsstatistik, äfven¬
som meddelat tillstånd för de sålunda utsedde kommitterade att, där
de så pröfvade tjänligt, tillkalla erforderligt antal arbetsgivare och
arbetare för att tillhandagå kommitterade med nödiga upplysningar,
öfverlämnade kommerskollegium med underdånig skrifvelse den 22
december nyssnämnda år ett, på sätt förut sagts, utarbetadt förslag till
det arbetsstatistiska arbetets ordnande för år 1906.
Detta förslag, som af kommerskollegium i hufvudsakliga delar
biträddes, åsyftade, att det arbetsstatistiska arbetet under år 1906 borde
utföras efter den i 1905 års statsverksproposition angifna allmänna
arbetsplanen, hvarjämte borde anordnas en särskild utredning angående
arbetstidens längd inom olika näringsgrenar, dock äfven, i mån af
omständigheterna, rörande öfvertidsarbete.
Vid föredragning den 9 februari 1906 af kommerskollegii sist-
berörda skrifvelse af den 22 december 1905 behagade Kungl. Maj.t
52 Sjunde hufvudtiteln.
förklara, att kommerskollegium skulle äga att, efter därom skedd kun¬
görelse i den ordning, § 3 mom. 2 af den för kollegium gällande in¬
struktion stadgade, för ar 1906 anställa tva extra ordinarie aktuarier å
kollega afdelning för arbetsstatistik, äfvensom att en hvar af ifråga¬
varande tjänstemän skulle med afseende a rättigheter och skyldigheter
enligt nämnda instruktion vara likställd med ordinarie aktuarie hos
kollegium samt äga uppbära arfvode af 3,000 kronor för år räknadt,
af hvilket belopp 1,800 kronor skulle anses såsom lön och 1,200 kronor
såsom tjänstgöringspenningar. Därjämte ställdes det för det arbets-
statistiska arbetet för år 1906 anvisade anslag — sedan ersättning af
detsamma jämlikt nådigt beslut den 24 november 1905 utgått till före-
nämnda för deltagande i uppgörande af förslag till anslagets använd¬
ning särskildt tillkallade personer — till kommerskollegii förfogande
för att af kollegium användas till förenämnda tjänstemäns aflöning
äfvensom, till de med det arbetsstatistiska arbetets anordnande under
år 1906 i enlighet med den af kollegium förordade plan förenade kost¬
nader i öfrigt.
Sedermera har uppå Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
såväl för år 1907 som för nu innevarande år af Riksdagen till arbets¬
statistiska undersökningar anvisats ett belopp af 24,852 kronor för
hvartdera året. Under år 1907 har i hufvudsak enahanda plan för
arbetet följts som år 1906.
Rörande användningen af det för innevarande år anvisade anslaget
bär kommerskollegium på nådig befallning i underdånig skrifvelse den
7 november 1907 afgifvit förslag och därvid anfört, bland annat, att
jämte afslutandet af förut påbörjade specialundersökningar under året
borde verkställas en särskild utredning angående i riket gällande kollek-
tivaftal mellan arbetsgivare och arbetare; att kollegium komme att
afgöra, huruvida senare under året någon ny specialundersökning borde
påbörjas, äfvensom efter samråd med tillkallade sakkunnige bestämma
ämne och plan för en sådan undersökning; samt att det arbetsstatistiska
arbetet i öfrigt borde under år 1908 utföras i hufvudsak efter den under
åren 1906 och 1907 följda plan.
Genom nådigt bref den 22 november 1907 ställdes det för inne¬
varande år. anvisade anslaget till kommerskollegii förfogande för de
arbetsstatistiska undersökningarnas utförande i enlighet med de af kolle¬
gium afgifna förslag.
I fråga om den för den arbetsstatistiska afdelningen erforderliga
personal hafva såväl för år 1907 som år 1908 meddelats i hufvudsak
enahanda bestämmelser, som, enligt hvad förut sagts, gällt för år 1906.
Sjunde hulvudtiteln. W
Hvad beträffar de af det arbetsstatistiska arbetet föranledda tryck¬
ningskostnaderna, hafva, i den mån omförmälda för do arbetsstatistiska
undersökningarna beviljade anslag icke räckt till för dessa kostnaders
täckande, desamma enligt särskilda nådiga medgifvanden bestridts af
det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. in.
Innan jag går vidare, må det tillåtas mig erinra, att kommers-
kollegii afdelning för arbetsstatistik har sig ålagdt, utom verkställande
af de statistiska undersökningar, hvarom jag förut talat, jämväl utarbe¬
tandet af årliga statistiska redogörelser ej mindre för sjukkasseväsendet
i riket än äfven för olycksfall i arbetet.
Sedan 1903 års Riksdag på Kungl. Maj:ts framställning medgifvit,
att de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande afsätta belopp finge för år 1904 i mån af
behof användas till, utom annat, utarbetande af en statistisk årsredo-
görelse för sjukkasseväsendet i riket, äfvensom i sammanhang därmed
uttalat sig för önskvärdheten af att utarbetandet af nämnda årsredo-
görelse blefve öfverlämnadt till kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik,
förordnade nämligen Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 30 oktober
1903, att berörda redogörelse skulle utarbetas genom omförmälda afdel-
nings försorg. Efter det 1904 års Riksdag på Kungl. Maj:ts förslag
medgifvit, att förenämnda till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta belopp finge för
år 1905 i mån af behof användas till, bland annat, utarbetande och
offentliggörande genom samma afdelning af statistiska årsredogörelser
ej mindre för sjukkasseväsendet i riket än äfven för olycksfall i arbetet
— ett medgifvande, som sedermera för hvarje år af Riksdagen upprepats —
har kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik från och med år
1905 fått sig ålagdt jämväl utarbetandet af statistiken angående olycks¬
fall i arbetet. En mera definitiv plan för denna statistik fastställdes
emellertid först genom nådigt beslut den 17 november 1905, sedan
kommerskollegium i underdåniga skrifvelse!' den 30 december 1904 och
den 10 maj 1905 därtill afgifvit förslag. I samband med berörda
nådiga beslut meddelades ock vissa förändrade bestämmelser angående
sjukkassestatistiken.
För utförande af arbetet med olycksfalls- och sjukkassestatistiken,
hvilket äger rum under inseende åt förste aktuarien å afdelningen,
finnas numera enligt nådigt bref den 22 november 1907 å afdel¬
ningen anställda dels en biträdande förste aktuarie med arfvode af 4,o00
kronor för år räknadt, dels en extra ordinarie aktuarie med arfvode af
54 Sjunde hufvudtiteln.
[5.] 3,000 kronor, likaledes för år räknadt, ett tekniskt biträde med ett
årsarfvode af 2,400 kronor samt en amanuens med ett arfvode af
1,800 kronor om året äfvensom åtskilliga ständiga skrif- och räknebi-
träden med i allmänhet ett arfvode af 90 kronor i månaden.
Till dessa af olycksfalls- och sjukkassestatistilcen föranledda kost¬
nader komma vidare vikariatsersättningar, ersättning till tillfälliga bi¬
träden in. m. äfvensom kostnaden för tryckning m. in. af de årliga
publikationerna.
Totalkostnaden för afiöningen af den med nu ifrågavarande delar
af den arbetsstatistiska afdelningens arbeten sysselsatta personal har för
innevarande år beräknats till omkring 21,000 kronor, och har i enlighet
härmed genom nådiga brefvet den 22 nästlidne november af de till
underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjuk¬
kassors bildande afsätta medel en summa, ej öfverstigande nyssnämnda
belopp, för innevarande år ställts till kommerskollegii förfogande, att mot
redovisningsskyldighet användas till bestridande af kostnaderna för af¬
lönande enligt angifna grunder af nämnda personal. Äfven trycknings¬
kostnaden för afdelningens publikationer i nu omförmälda delar utgår
från förenämnda till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsför¬
säkring m. in. afsätta medel.
Förutom nu angifna åligganden har numera kommerskollegii
arbetsstatistiska afdelning fått äfven andra uppgifter sig anförtrodda.
Hit höra handläggning af ärenden dels angående arbetsförmedling dels
äfven rörande medling i arbetstvister.
Å riksstatens sjätte hufvudtitel har från och med nästlidet år på
extra stat uppförts ett förslagsanslag å 15,000 kronor för befrämjande
och organiserande af den offentliga arbetsförmedlingen i riket. Detta
anslag är afsedt, bland annat, äfven till beredande af lämplig ersättning
för arbetsförmedlingsärendenas handläggning i kommerskollegium.
På grund häraf har enligt nådigt bref den 20 september 1907 den
ene af aktuarierna å den egentliga arbetsstatistiska afdelningen, hvilken
tjänsteman tillika har att handlägga sekreterargöromålen, på grund af
det ökade arbete, som genom nämnda ärendens tillkomst ålagts honom,
åt nämnda anslag tillerkänts ett tilläggsarfvode af 1,500 kronor för år
räknadt, hvarjämte af samma anslag ett belopp af 1,800 kronor ställts
till kommerskollegii förfogande för anställande af ytterligare en amanu¬
ens å den arbetsstatistiska afdelningen.
förste aktua- 1 ett till kommerskollegium den 19 november 1907 afgifvet, af
memoriiTdcu kollegium med underdånig skrifvelse den 14 december samma år till
19 november
1907.
Sjunde hufvudtiteln.
leders Kungl. Maj:t öfverlämnadt tjänstemeinorial har förste aktuarie!! it
kollegii afdelning för arbetsstatistik gjort framställning om ökning i de
för arbetena å nämnda afdelning beviljade medel äfvensom i samman¬
hang därmed hemställt utom annat, hvarom jag längre fram kommer
att yttra mig, att medel, som vore alsedda att användas till bestridande
af kostnaderna för afdelniagens verksamhet, måtte sammanföras till ett
enda anslag.
Till stöd för sin berörda framställning har förste aktuarien anfört
hufvudsakligen följande.
Det försöksstadium, hvari den officiella arbetsstatistiken under sin
elfvaåriga tillvaro befunnit sig, hade med hvarje år visat sig vara allt
mera hinderligt för dess utveckling och fullt ändamålsenliga anordnande.
Vid upprepade tillfällen hade ock af kommerskollegium inför Kungl.
Maj:t framhållits de alltjämt ökade svårigheter, hvarmed arbetsstatistiken
både att kämpa, samt påvisats behofvet däraf, att nämnda statistik er-
hölle en fastare organisation.
Med de nya uppgifter, som snart sagdt för hvarje år blifvit tillagda
kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik, hade svårigheterna ytterligare
stegrats. Visserligen hade, i den män afdelningens arbetsområde blifvit ut-
vidgadt, särskilda anslag anvisats till förstärkning af afdelningens arbets¬
krafter. Därvarande befattningars karaktär af extra äfvensom de osäkra be-
fordringsutsikterna samt de med hänsyn såväl till rådande konjunkturer
som till arbetets kraf ringa aflöningsförmånerna hade ock haft till följd
ett ständigt upprepande af det i hög grad beklagliga förhållandet, att dug¬
liga tjänstemän, sedan de efter några års tjänstgöring vid arbetsstatistiken
blifvit förtrogna med arbetet, lämnat sin anställning för att söka sin
utkomst på annat håll, där ordinarie anställning och afsevärdt högre
aflöning stått till buds. Som det vore anledning befara, att en dylik
för arbetet menlig afgång bland personalen äfven för framtiden vore
att emotse, därest icke en förbättring i dess ställning blefve vidtagen,
och då samtidigt utsikterna att för arbetet förvärfva annan, kompetent
personal blefve allt mindre, vore det redan på dessa grunder af synnerlig
vikt, att frågan om en fastare organisation af den officiella arbetsstati¬
stiken icke undanskötes längre, än som kunde befinnas oundgängligen
nödvändigt, för såvidt icke dess fortgång och naturliga utveckling skulle
allvarligen äfventyras.
Härtill komme äfven andra skäl, som i lika hög grad talade för att
en fastare organisation af arbetsstatistiken snarligen trädde i det nu¬
varande försöksstadiets ställe. Allt sedan kollegii afdelning för arbets¬
statistik med 1903 års ingång började sin verksamhet, hade afdelningen
56 Sjunde hufvudtiteln.
i alltjämt stigande utsträckning af myndigheter och enskilda tagits i
anspråk för verkställande af utredningar eller meddelande af upplysningar
i en mängd olika sociala ärenden. Detta i och för sig glädjande för¬
hållande, att det arbetsstatistiska arbetet visat sig vara till direkt praktiskt
gagn såväl för det administrativa och sociala reformarbetet som för
näringslifvet hade emellertid medfört afsevärdt ökadt arbete för afdel-
ningen och dess tjänstemän samt i icke oväsentlig mån förändrat arbetets
karaktär. Särskildt hade detta blifvit fallet, sedan afdelningen med 1907
års ingång fått sig tilldelad de nya uppgifterna att handlägga ärenden
angående medling i arbetstvister samt handhafva ledningen och kontrollen
af den offentliga arbetsförmedlingen i riket.
Äfven uti ett annat afseende hade behofvet af arbetsstatistikens
fastare organiserande gjort sig gällande. Arbetsstatistiken företedde i
flera väsentliga punkter en bestämd afvikelse från annan officiell stati¬
stik, i följd hvaraf ock arbetsstatistikens organisation syntes böra af-
göras oberoende af organisationen af rikets officiella statistik i öfrig!.
Icke minst framträdde denna arbetsstatistikens säregna karaktär i fråga
om sättet för erforderliga primäruppgifters införskaffande. För annan
officiell statistik vore afgifvandet af dylika uppgifter vanligen obliga¬
toriskt, och inhämtades de i regel genom myndigheternas försorg samt
utan särskild kostnad för det statistiska ämbetsverket. Arbetsstatistiken
åter vore i stor utsträckning hänvisad till de upplysningar, som kunde
på frivillighetens väg erhållas af korporationer eller enskilde. Ofta
vore införskaffandet af dessa uppgifter förenadt med ett betydande och
tidsödande arbete för den arbetsstatistiska anstaltens tjänstemän, och dess¬
utom måste primäruppgifterna för arbetsstatistiken i stor omfattning-
insamlas genom afiönade ombud eller eljest särskildt betalas, hvilket allt
nödvändiggjorde, att den officiella arbetsstatistiken, i olikhet mot annan
officiell statistik i vårt land, måste förfoga öfver högst afsevärda anslag-
blott och bart för bekommande af erforderliga primäruppgifter.
Huru önskvärdt det enligt förste aktuariens mening än varit,
att afdelningen för arbetsstatistik redan nu kunnat uppföras å ordinarie
stat, har emellertid förste aktuarien, då förslag i sådant syfte svår¬
ligen för närvarande kunde antagas hafva utsikt att tillvinna sig bifall,
ansett sig böra för närvarande därifrån afstå och inskränkt sig till
framläggande af ett förslag om beredande af ökade anslag samt ett
sådant ordnande af afdelningens och tjänstemännens därstädes ställning,
som enligt hans mening kunde vara ägnadt att bereda afdelningen en
åtminstone i viss mån fastare organisation än hittills.
Sjunde hufvudtitcln.
57
Efter ytterligare erinran om de nya och omfattande arbetsom¬
råden, som tid efter annan blifvit, den arbetsstatistiska afdelningen
tillagda, har förste aktuarien vidare till belysning af den år efter år
inträdda ökningen i afdelningens arbetsbörda åberopat följande tablå
öfver antalet inkomna ärenden och aflåtna skrifvelser under hvart och
ett af åren 1903—1907.
År Inkomna iirenden.
1903 ...................... 1,283
1904 ...................... 2,938
1905 ...................... 3,077
1906 ...................... 13,441
(däraf olycksfallsärenden.......... 10,158
1907 Vi—1B/ii................ 19,665
(däraf olycksfallsärenden.......... 10,420
Aflutna skrifvelser.
2,111
3,030
3,471
5,271
2,893)
8,105
3,446)
Äfven om en afsevärd del af de inkomna ärendena utgjorde statis¬
tiska primäruppgifter och de aflåtna skrifvelserna till icke obetydlig
del bestode af cirkulär- eller anmärkningsskrifvelser med anledning af
inkomna dylika uppgifter, återspeglade dock de angifna siffrorna ganska
tydligt tillväxten i afdelningens arbeten. Något, som däremot af dessa
siffror icke kunde åskådliggöras, vore den tid och det arbete, som er¬
fordrades för de talrika öfverläggningar och konferenser, hvilka föran¬
leddes af afdelningens verksamhét samt af de utaf afdelningen äskade
utredningar eller upplysningar i skilda sociala frågor.
Hvad särskild! beträffade de med år 1907 tillkomna arbetsför-
medlingsärendena, vore afdelningens åligganden därmed följande: att
afgifva yttranden och förslag uti alla till arbetsförmedlingen hörande
frågor, som kunde blifva dit hänskjutna, samt tillhandagå myndigheter
och andra, som sådant påfordrade, med råd och upplysningar rörande
offentliga arbetsförmedlingsanstalters inrättande och skötsel; att genom
granskning af ingifna rapporter eller genom besök vid anstalterna
tillse, att de för statens medverkan stadgade villkor uppfylldes och de
af staten beviljade förmåner användes till därmed afsedda ändamål,
äfvensom att sådana anordningar vidtoges, att arbetsförmedlingen i
största möjliga utsträckning blefve i stånd att tillgodose alla berättigade
intressen; att å vissa tider bereda representanter för de olika anstalterna
tillfälle att sammanträda för gemensamma öfverläggningar; att ombesörja
tryckning och distribuering af erforderliga formulär och blanketter, i
den mån detta icke kunde ske genom arbetsförmedlingen; att utarbeta
och offentliggöra en månatlig statistik öfver förmedlingsverksamheten
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 8
58 Sjunde hufvudtiteln.
[5.] och ställningen på arbetsmarknaden, i den mån densamma af anstalternas
rapporter kunde åskådliggöras, samt att med uppmärksamhet följa
förmedlingsverksamhetens utveckling såväl i Sverige som i utlandet
och i dylika frågor framställa de förslag, hvartill förhållandena kunde
föranleda.
Enligt hvad den hittills vunna erfarenheten gifvit vid handen,
komme handläggningen af arbetsförmedlingsärendena att kräfva mycken
tid och omtanke, sedan den offentliga arbetsförmedlingen numera börjat
omfattas med ett allt lifligare intresse rundt om i landet. Afdelningen
toges ock flitigt i anspråk för meddelande af råd och upplysningar i
arbetsförmedlingsfrågor, och de däraf föranledda muntliga öfverlägg-
ningarna och skriftväxlingen växte oafbrutet. De årligen återkommande
konferenserna med anstalternas föreståndare hade visat sig påkalla rätt
omfattande för- och efterarbeten — under de veckor, konferenserna
• varade, måste afdelningens föreståndare och sekreterare så godt som
uteslutande ägna sig åt dessa angelägenheter — och nämnda arbeten
komme säkerligen att ytterligare ökas, i samma mån anstalternas antal
växte och nya uppgifter för dem tillkomme. Äfven granskningen af
anstalternas rapporter komme helt visst särskilt till en början att blifva
tidsödande, och besök vid anstalterna för kontroll och meddelande af
vägledning torde nog behöfva förekomma i tämligen stor utsträckning.
Den månadsstatistik, som skulle utarbetas och offentliggöras af
kollegium, blefve ju ock med arbetsförmedlingens tillväxt mera om¬
fattande. Åtskilligt arbete komme för visso äfven att behöfva ägnas
dels åt studium af arbetsförmedlingsfrågans utveckling och utarbetande
af de förslag, som däraf kunde synas nödiga att framställa, dels ock
åt öfvervägandet och afgifvandet af yttranden i anledning af de olika
anstalternas framställning om direkta bidrag af statsmedel för sin verk¬
samhet.
Vidkommande därefter den likaledes nytillkomna handläggningen
af ärenden angående medling i arbetstvister, förelåge ännu icke till¬
räcklig erfarenhet om, huru omfattande arbetet därmed kunde komma
att blifva. Det syntes dock ligga i öppen dag, att utöfvandct af kom-
merskollegii inseende öfver förlikningsmännen — hvarom föreskrift
lämnats i nådiga instruktionen för förlikningsmännen den 81 december
1906 och därvid kollegium hade att söka leda deras verksamhet så, att
största möjliga likformighet vunnes i tillämpningen af lagens och in¬
struktionens föreskrifter samt nödig samverkan förlikningsmännen emellan
ernåddes — äfvensom ledningen af de öfverläggningar, hvartill förlik-
Sjunde liufvudtiteln. 59
ningsmännen kallades af kollegium, särskildt för den arbetsstatistiska
afdelningens föreståndare måste blifva kräfvande nog. Vid de första
öfverläggningar mellan förlikningsmannen, som under september månad
sistlidet år ägt rum inför afdelningens föreståndare, uttalade sig ock
förlikningsmännen för en intim samverkan mellan dem och afdelningen,
hvilken syntes dem böra blifva af den största betydelse för befrämjande
af deras förlikningsmannaverksamhet.
Förutom det afdelningen åliggande arbetet med sammanställande
och publicerande af förlikningsmännens berättelser samt handläggningen
af förlikningsärendena i allmänhet, uttalade sig förlikningsmännen så¬
lunda för, att kollegium måtte regelbundet samla, systematiskt ordna
och med korta mellanrum meddela redogörelser för alla i riket träffade
kollektiva aftal mellan arbetsgifvare och arbetare. För det direkta sam¬
arbetet mellan kollegium och förlikningsmännen förordades vidare föl¬
jande plan:
1) kollegium meddelar förlikningsmännen regelbundet före hvarje
kvartal en uppgift om under kvartalet utlöpande kollektivaftal, som
beröra deras distrikt;
2) kollegium tillhandahåller förlikningsmännen exemplar af vikti¬
gare, mera representativa aftal, som inom riket träffas, äfvensom af
öfriga aftal, som i vissa fall kunna af dem begäras;
3) kollegium verkställer utredning af viss fråga, då sådan utred¬
ning af förlikningsman begäres och inom kollegium tillgängliga arbets¬
krafter det medgifva;
4) kollegium tillhandahåller jämväl på förlikningsmännens därom
framställda begäran andra uppgifter rörande arbetsförhållandena;
5) kollega afdelning för arbetsstatistik och dennas särskilda tjänste¬
män tillhandagå förlikningsmännen med alla råd och upplysningar, som
i hvarje särskildt fall kunna lämnas;
6) förlikningsmännen insända till kollegium exemplar af eller upp¬
gift om alla inom deras distrikt träffade kollektiva aftal, vid hvilkas
uppgörande de medverkat eller hvilkas tillvaro eljes kommit till deras
kännedom;
7) förlikningsmännen skola, efter därom från kollegium i hvarje
särskildt fall gjord framställning, söka införskaffa uppgifter angående
arbetsinställelser och lönerörelser, då dylika uppgifter ej af kollegium
på annat sätt kunnat erhållas;
8) förlikningsman skall under januari månad hvarje år till kolle¬
gium insända sin dagbok för det gångna året, hvilken till honom åter-
ställes, sedan kollegium af densamma tagit del.
60 Sjunde hufvudtiteln.
Gifvet vore, att utförandet af allt detta arbete icke blefve för
afdelningen möjligt, utan att arbetskrafterna förstärktes samt afdelningens
chef för ändamålet erhölle nödigt biträde af en särskild tjänsteman, som
kunde därmed oaflåtlig!, sysselsättas.
Med afseende å de till den arbetsstatistiska afdelningen afsedda
anslag har förste aktuarien, såsom redan angifvits, framhållit önskvärd¬
heten däraf, att desamma så långt möjligt* blefve sammanförda till ett
enda under en och samma hufvudtitel, då därigenom handläggningen
af afdelningens ekonomiska angelägenheter skulle blifva i väsentlig mån
förenklad. Särskildt vore ett dylikt sammanförande äfven ur andra
synpunkter lämpligt med afseende å aflöningarna till afdelningens tjänste¬
män och öfriga biträden.
Hvad anginge kostnaderna för tryckning, skrifmaterialier och expen¬
ser, bokinköp m. m., syntes dessa lämpligen böra sammanföras att utgå
åt en och samma hufvudtitels anslag till skrifmaterialier och expenser,
ved in. m.
Vidare har förste aktuarien uttalat önskvärdheten däraf, att, i sam¬
manhang med berörda förändringar i fråga om de för afdelningen
disponerade anslag, alla tjänstemän å afdelningen blefve uppförda »på
stat». Äfven om det icke befunnes lämpligt att redan nu göra deras
befattningar till ordinarie, syntes det nämligen enligt förste aktuariens
mening icke böra möta något hinder, att befattningarna uppfördes på
stat med de benämningar och sammanlagda aflöningsförmåner, som
redan blifvit dem tillagda eller nu komme att föreslås. Därmed vore
åtminstone åt anställningen vunnen någon mera fasthet, hvarjämte ut¬
sikt funnes för afdelningens tjänstemän att, då deras befattningar blefve
uppförda på ordinarie stat, få tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring-
för erhållande af ålderstillägg.
På grund af omfattningen och betydelsen af de många nya upp¬
gifter, Indika blifvit tillagda kollegii afdelning för arbetsstatistik och
framför allt till följd af den förändring till sin karaktär, som arbetet
å afdelningen därmed till en del undergått, hade det — fortsätter förste
aktuarien — synts naturligt och behöflig! icke allenast, att å afdelningen
blefve anställda flera tjänstemän af andra lönegraden för ett mera sjelf¬
ständigt handhafvande af särskilda större arbetsområden samt för full¬
görande af sekreterargöromålen och biträde vid den arbetsstatistiska
tidskriftens redigering, utan äfven att chefen å afdelningen erhölle mot
sin numera synnerligen kräfvande befattning svarande ställning och
aflöningsförmåner. Uppenbart vore nämligen, att chefen för kollegii
afdelning för arbetsstatistik icke längre, såsom vid tiden för befattningens
Sjunde hufvudtiteln. 1,1
inrättande, kunde till hufvudsaklig del Signa sig åt utförandet åt någon
större del af det löpande, rent statistiska arbetet, utan niåste hans tid
nu i stigande utsträckning tagas i anspråk för ledningen och planlägg¬
ningen af de mångskiftande arbetena å afdelningen, de sociala ärendenas
beredning och föredragning inom kollegium äfvensom det närmaste
handhafvandet af kollegii ledning och kontroll öfver arbetsförmedlings¬
verksamheten samt organiserande och underlättande åt förlikningsman¬
nens för medling i arbetstvister verksamhet. Dessutom borde han natur¬
ligtvis deltaga, så långt förhållandena det medgafve, i utarbetandet åt
afdelningens redogörelser och publikationer, samt vara för dessa ansva¬
rig och i tryck utgifva desamma. Billigheten syntes därför fordra, att
chefen för kollegii afdelning för arbetsstatistik komme i åtnjutande af
samma ställning, och aflöningsförmåner, som nu tillkomme eller fram¬
deles kunde blifva bestämda för kommerseråd, d. v. s. för närvarande
en aflöning af 6,400 kronor om året, dåra!' 4,400 kronor som lön och
2,000 kronor som tjänstgöringspenningar. Detta skulle innebära en
förhöjning af den nuvarande aflöningen till chefen för den arbetsstatistiska
afdelningen — hvilkens aflöning, förutom ålderstillägg, utgjorde 4,500
kronor, eller samma belopp, som tvenne honom underordnade tjänstemän
åtnjöte i arfvoden — med 1,900 kronor.
Såsom chefens närmaste biträde — samt ställföreträdare i före¬
kommande fall — med uppgift särskildt att fullgöra sekreterargöromålen
å afdelningen, under chefens öfverinseende vara närmaste ledare af
den allmänna delen af det arbetsstatistiska arbetet och medverka vid
månadsskriftens redigering och utgifvande samt arbetsförmedlingsärende-
nas handläggning borde, såsom för närvarande, vara anställd eu tjänste¬
man af andra lönegraden, som syntes böra benämnas förste aktuarie
och sekreterare.
Då vidare chefen uppenbarligen icke längre kunde annat än till¬
fälligtvis deltaga i arbetet med de större arbetsstatistiska specialunder¬
sökningar, livilka för att kunna oafbrutet fortgå och blifva på ett till¬
fredsställande sätt utförda, ovillkorligen måste verkställas och regelbundet
ledas af en teoretiskt och praktiskt skolad person, fullt kompetent att mera
själfständigt planlägga och utföra större, vetenskapligt statistiska arbeten,
och en sådan person icke kunde vara att för ändamålet påräkna, åt¬
minstone, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, icke för någon
längre tid, med mindre honom bereddes de aflöningsförmåner, som
åtnjötes af en tjänsteman i andra lönegraden, syntes det vara erforder¬
ligt, att för den närmaste ledningen och verkställandet af de arbets-
62 Sjunde hufvudtiteln.
[5.] statistiska specialundersökningarna inrättades en särskild förste aktuarie-
befattning.
Den nuvarande aktuariebefattning, hvars innehafvare hittills haft
dessa större specialundersökningar om hand, skulle därmed ingalunda
blifva öfverflödig, enär det, såsom förut blifvit påvisadt, tydligen
vore behöflig!, att en tjänsteman af första lönegraden uteslutande
kunde tagas i anspråk i och för afdelningens arbete för underlättande
af förlikningsmannens verksamhet samt biträde med insamlande af
primäruppgifter till och utarbetande af regelbundet fortgående redogörel¬
ser för arbetsinställelser, det fackliga organisationsväsendet, lönerörelser
och träffade kollektiva aftal mellan arbetsgivare och arbetare.
Hvad beträffade förut omförmälda tjänstemän — en förste aktuarie,
en aktuarie och en teknisk assistent, hvilka vore å afdelningen anställda
i och för olycksfalls- och sjukkassestatistiken — syntes någon annan
förändring icke erforderlig, än att dels samtliga, på sätt förut angifvits,
uppfördes på stat och dels den tekniskt bildade assistenten, som fått sin
arbetsbörda ständigt ökad och hvars aflöning nu utgjorde 2,400 kronor,
blefve jämnställd med en tjänsteman i första lönegraden.
Äfven efter genomförandet af den föreslagna förstärkningen af
afdelningens arbetskrafter syntes de nu å afdelningen anställda fyra
amanuenserna höra bibehållas till oförändradt antal och med ett arfvode
för en hvar af dem af 1,800 kronor. Dessa amanuenser borde biträda,
en vid de större arbetsstatistiska specialundersökningarna, en vid olycks-
fallsstatistiken, en vid lifsmedel- och hyresprisstatistiken samt statistiken
om arbetskonflikter och kollektiva aftal och en slutligen vid de årligen
återkommande sammanträdena med förlikningsmännen och representanter
för den offentliga arbetsförmedlingen äfvensom i och för verkställande
af smärre tillfälliga utredningar och andra förefallande arbeten.
För utförande af den mängd mera elementära arbeten, som före-
komme på afdelningen, såsom registrering, renskrifning, kollationering,
räkning, biträde med primäruppgifternas granskning och upprättande
af sammandragstabeller samt verkställandet af tidningsurklipp eller dylikt,
erfordrades äfven för framtiden såsom för närvarande, förutom tillfälliga
biträden under vissa delar af året, tio regelbundet sysselsatta räkne-
och skrifbiträden, nämligen sex för olycksfalls- och sjukkassestatistiken
och fyra för det öfriga arbetet. Ersättningen till dessa hade tillsvidare
och i afvaktan därpå att motsvarande biträden å kollega byråer och
öfriga afdelningar finge sin ställning förbättrad såsom hittills beräknats
till högst 90 kronor i månaden.
Sjunde hufvudtilcln. 63
För vaktmästarbiträde å afdelningen vore behöflig!, förutom ett
belopp af 800 kronor till aflöning åt en vaktmästare, ytterligare ett
belopp af 500 kronor till extra vaktmästarhjälp.
Enligt hvad af det anförda framginge, skulle den sålunda före¬
slagna förstärkningen af afdelningens arbetskrafter innebära en anslags¬
ökning af inalles 7,000 kronor, nämligen till chefen 1,900 kronor, till
en ny förste aktuarie 4,500 kronor och till den tekniske assistenten 600
kronor. Som emellertid en förste aktuariebefaftyning för afdelningen
redan funnes uppförd på ordinarie stat, och alla öfriga tjänstebefatt¬
ningar å afdelningen tillsvidare ansetts böra uppföras på extra stat,
skulle enligt förslaget i don nya staten samtliga nuvarande tjänstemän
komma att upptagas med oförändrade aflöningsbelopp, med undantag
af den tekniske assistenten, hvilkens aflöning skulle höjas med 600 kronor,
samt därjämte såsom ny aflöningspost tillkomma 6,400 kronor till chefs¬
befattningen. Härtill korame då den ökning i utgifterna för förhöjnin¬
gen i vikariatsersättningar, gratifikationer och tillfälliga biträden samt
extra vaktmästarhjälp, som betingades af den nu föreslagna afiönings-
staten. Dessa utgifter, Indika för år 1908 för afdelningen i dess helhet
upptagits till 4,119 kronor 50 öre, borde beräknas till 580 kronor 50
öre. Under förutsättning häraf skulle desamma således komma att
uppgå till sammanlagdt 4,700 kronor.
Med afseende å den sålunda begärda anslagsökningen har afdel¬
ningens föreståndare framhållit, hurusom det — förnämligast till följd
af den oförutsedda ökningen af de löpande arbetena och afdeluingens
tagande i anspråk som social upplysningsbyrå äfvensom tillkomsten
af skyldigheten för afdelningen att handlägga en del maktpåliggande,
praktiska och administrativa uppgifter — visat sig ogörligt att med den
hittillsvarande tjänstepersonalen fullfölja den för det arbetsstatistiska
arbetet uppgjorda planen, utan hade däri beklagliga rubbningar och
inskränkningar under de senaste åren måst äga rum. Och detta gällde
icke allenast de större, arbetsstatistiska specialundersökningarna, utan
äfven den allmänna delen af det arbetsstatistiska arbetet. Med afseende
å detta sistnämnda hade särskildt de planerade och tidigare påbörjade
redogörelserna för den utländska sociala lagstiftningen samt referat af
socialstatistiska publikationer af allmännare intresse och meddelandet af
sociala notiser af större vikt alltmera måst inskränkas.
Med den nu föreslagna ökningen af anslagen till kollega afdel¬
ning för arbetsstatistik borde det emellertid blifva möjligt för afdel¬
ningen icke allenast att på ett nöjaktigt sätt fullgöra de afdelningen
tillagda nya uppgifterna utan äfven att upptaga och fullfölja de arbets-
64 Sjunde hufvudtiteln.
statistiska arbetena i hufvudsaklig öfverenssämmelse med den allmänna
plan för desamma, som meddelats dels i 1905 års statsverksproposition
och dels i kollegii senare årliga framställningar till Kungl. Maj:t, där¬
vid kollegium städse, enligt hvad ock de särskildt tillkallade sakkunniga
konstaterat, sökt ställa sig den af 1905 års Riksdag lämnade anvisnin¬
gen till efterrättelse, att begränsa det statistiska arbetet till endast så¬
dana områden, där detsamma vore af verkligt behof påkalladt. Denna
begränsning hade till och med, enligt nämnda kommitterades åsikt,
måst vidtagas i högre grad än som varit önskligt, men hade den nöd¬
vändiggjorts af de anvisade anslagens knapphet och karaktär.
Förutsättningen för att de nu föreslagna anordningarna skulle
blifva tillfyllest, vore dock, att de administrativa uppgifterna icke i fort¬
sättningen visade sig taga en sådan omfattning, att chefen och sekre¬
teraren icke kunde ägna någon mera afsevärd del af sin arbetstid till
den allmänna delen af det arbetestatistiska arbetet samt utarbetandet af
redogörelser för och redigering af tidskriften. Som en dylik utveckling,
särskildt genom arbetsförmedlingsärendenas snabba ökning, med en viss
sannolikhet kunde vara att emotse och då ett regelbundet utgifvande
af en officiell arbetsstatistisk tidskrift, som skulle kunna fylla alla be¬
rättigade anspråk med afseende å mångsidighet och aktuella meddelan¬
den, gifvetvis måste kräfva, att en för uppgiften väl kvalificerad person
däråt kunde ägna sitt hufvudsakliga arbete utan skyldighet att samtidigt
handlägga andra ärenden af adminstrativ eller statistisk natur, kunde
det ifrågasättas, huruvida icke ytterligare en andra gradens tjänsteman
borde anställas å afdelningen med uteslutande uppgift att, med biträde
af afdelningens öfriga tjänstemän, hvar och en inom sitt särskilda om¬
råde, redigera och utgifva den arbetsstatistiska tidskriften. Emellertid
hade inom kommerskollegium den mening gjorts gällande, att, ehuru
val en sådan anordning vore önskvärd och nyttig, med en framställning
om inrättandet af en särskild befattning för nyssberörda ändamål ännu
borde anstå, intill dess erfarenheten kunde gifva vid handen, i hvad
mån afsevärdare svårigheter mötte för tidskriftens regelbundna utgifvande
med erforderligt innehåll, äfven sedan den nu såsom oundgängligen
erforderlig befunna förstärkningen af arbetskrafterna på afdelningen
blifvit genomförd.
Vid framläggandet af nu föreliggande förslag till ett fastare organi¬
serande af kollegii afdelning för arbet sstatistik hade ej heller hänsyn
kunnat tagas till den af 1907 års Riksdag begärda utredningen om
lämpligaste sättet för åstadkommandet af en undersökning och statistisk
utredning rörande landtarbetarnas förhållanden, hvilken angelägenhet
Sjunde hufvudtiteln. 65
al' Kungl. Maj:t för utlåtandes afgifvande öfverlämnats till .kommers-
kollegium. Nödiga förarbeten och en förberedande utredning lör kollega
utlåtande i ärendet påginge inom kollega utdelning lör arbetsstatistik,
men kunde någon närmare plan för ordnande al detta arbete ännu icke
angifvas.
Uti det nuvarande anslaget för det arbetsstatistiska arbetet inginge
— fortsätter förste aktuarien i sitt förevarande tjänstememorial
ett belopp af 1,000 kronor, hvilket vore afsedt till författararfvoden,
då sådana för speciella redogörelser pröfvades böra utgå, äfvensom till
beredande af ersättning åt särskildt tillkallade kommitterade eller
speciellt sakkunniga personer — arbetsgivare, arbetare eller andra
hvilkas biträde måste påkallas för meddelande åt råd och upplysningar
vid utarbetande af de detaljerade planerna lör de olika undersökningarna.
Med afseende å dessa för arbetet oumbärliga sakkunniga kunde det
visserligen ur flera synpunkter befinnas ändamålsenligt lör såväl det
arbetsstatistiska arbetet som de sociala ärendenas handläggning, att
härutinnan en fastare och mera genomförd anordning blelve vidtagen.
Härvidlag syntes böra erinras om det förslag, som redan uti kollegii och
statistiska centralbyråns gemensamma utlåtande den 1 oktober 1894
angående bildandet af en särskild socialstatistisk anstalt förebragtes, näm¬
ligen om inrättandet af en särskild kommission al sakkunniga, ehuru visser¬
ligen denna kommissions befogenhet och sammansättning efter numera
vunnen erfarenhet och föreliggande behof syntes böra blifva annorlunda
än då ifrågasattes. Upprättandet af en dylik kommission, hvars be¬
höflighet för de sociala ärendenas enhetliga, planmässiga och sakkunniga
behandling med hvarje år blefve allt mera uppenbar, syntes dock böra
beslutas först i samband med det slutliga organiserandet af arbets-
statistiken och de sociala ärendenas handläggning, och intill dess syntes
någon genomgripande förändring af den hittillsvarande, mera tillfälliga
anordningen med tillkallandet af särskilda sakkunniga i hvarje erforder¬
ligt fall icke böra ifrågakomma. Under sådana förhållanden syntes det
icke behöfligt, att för ändamålet anvisades något högre belopp än det
hittillsvarande därför afsedda, då detsamma, åtminstone tillsvidare, borde
vara tillfyllest.
Såsom redan förut angifvits, hade — yttrar förste aktuarien än
vidare — de tillgängliga medlen för bekostande af arbetena med in¬
förskaffande af arbetsstatistiska prim är uppgifter befunnits otillräckliga,
och vore en afsevärdare förhöjning af dessa medel synnerligen behöflig,
för att vissa bristfälligheter uti detta material skulle kunna i görligaste
man afhjälpas. För de olika vägar, som anlitades för insamlande af
Bih. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 9
66 Sjunde hufrudtlteln.
de för socialstatistiken erforderliga primäruppgifter, kade utförligt redo¬
gjorts uti den för arbetet uppgjorda organisationsplanen, hvilken till
sina hufvuddrag funnes återgifven uti den af afdelningen utgifna publika¬
tionen »Meddelande från kungl. kommerskollegii afdelning för arbets-
statistik» för år 1903 äfvensom i statsverkspropositionen till 1905 års
Riksdag. Det både sålunda befunnits nödigt att för det regelbundna
insamlandet af vissa uppgifter till den allmänna delen af det arbets-
statistiska arbetet å viktigare orter anställda särskilda ombud, hvartill
under de senare åren jämlikt 1905 års kommitterades förslag, kommit
ombud för att införskaffa uppgifter från ett flertal fackliga organisationer
eller för att till sådana lämna upplysningar och råd rörande afgifvande!
af infordrade uppgifter. De medel, som för sådana ombuds aflönande
hittills varit disponibla, hade dock icke medgifvit, vare sig att dylika
ombud kunnat anställas på ett så stort antal platser, som med hänsyn
till landets utsträckning och däraf betingade olikartade förhållanden
varit önskvärd!, eller att bereda ombuden en fullt nöjaktig ersättning
för det arbete, för hvars utförande de varit anställda. Svårigheterna
att på alla orter erhålla och bibehålla i allo lämpliga ombud hade ock
alltjämt visat sig stora — på vissa platser hade ombudsbefattningen
sålunda gång på gång växlat innehafvare, till stort men för nödig
kontinuitet i arbetet — liksom ock anspråken på deras presterade arbete
på grund af det ringa arfvodet måst inskränkas. I förstnämnda af¬
seende hade emellertid en förändring till det bättre inträdt, sedan offent¬
liga arbetsförmedlingsanstalter börjat upprättas i orterna och dessas
föreståndare, hvilka stode i en nära beröring med arbetsgifvare och
arbetare, kunnat förvärfvas som afdelningons ombud. Rimligtvis borde
dock såväl de som öfriga ombud beredas skälig ersättning för arbetet
med anskaffandet af arbetsstatistiska primäruppgifter, hvarförutan ett
omsorgsfullt och intresseradt arbete icke kunde vara att förvänta.
önskvärd t vore ock, att dylika ombud kunde anställas på ett
större antal platser än hittills varit möjligt. Ombud funnes nämligen
för närvarande uti 25 olika städer, men syntes det vara af nöden, såsom
ock framhölls redan i 1902 års statsverksproposition, att dylika arbets¬
statistiska observationsstationer upprättades å inemot ett 40-tal olika
orter och däribland också några på landsbygden.
För aflönande af dessa fasta ortsombud både allt sedan år 1903
endast kunnat disponeras ett belopp af omkring 0,000 kronor — de
särskilda arfvodena hade växlat mellan 150 och 600 kronor (i Göteborg).
I den beräknade utgiftsstaten för år 1908 hade för ändamålet afsatts
6,700 kronor.
Sjunde huivudtiteln. *>7
Redan år 1905 hade kommcrskollegiuiu anmält, att detta bclopi >
måste anses otillräckligt och begärde dess höjning till åtminstone 9,000
kronor, hvilken framställning af kollegium upprepades äfven det därpa
följande året. Kungl. Maj:t fann då dessa framställningar icke böra föran¬
leda till någon åtgärd, utan ansåg, att med en höjning åt anslaget i cell
för aflönande af ortsombud, äfven om en sådan vore till fördel för
arbetet, åtminstone tillsvidare kunde anstå. Kollegium hade under sådana
förhållanden intet vidare kunnat åtgöra utan hade fått söka, så godt
sig göra låtit, hjälpa sig fram med det otillräckliga anslaget.
Som emellertid den statistik, som grundade sig på de af ombuden
insamlade uppgifterna — exempelvis statistiken om lifsmedel- och hyres¬
priser — omfattades med det största intresse på grund åt dess störa
praktiska betydelse, syntes åtgärder böra vidtagas, för att densamma
måtte blifva i görligaste män tillförlitlig och uttömmande. l)å denna
statistik, trots afdelningens bemödanden till följd af de otillräckliga
anslagen i en del afseenden hittills lämnat åtskilligt öfrig! att önska,
ansåge sig förste aktuarien för bristernas afhjälpande, så långt möjligt
vore, böra föreslå, att den sammanlagda ersättningen till de särskilda
ombuden för införskaffande af primäruppgifter för den allmänna arbets-
statistiken höjdes till 12,000 kronor. Efter en sådan anslagsförhöjning
borde det blifva möjligt att dels öka det antal platser, å Indika ombud
kunde anställas för insamlande af regelbundna uppgifter, till omkring
35, eller ungefär samma antal, som ansågs vara erforderligt redan i
den organisationsplan, hvilken framlades för 1902 års Riksdag, dels
bereda vissa ombud en välbehöfiig arfvodesförhöjning — hvarom en del
af dem vid upprepade tillfällen gjort framställning — dels anställa
flera specialombud för inhämtande af vissa primär uppgifter — exempel¬
vis från arbetsgifvar- och arbetarorganisationer — och dels slutligen
anordna ombudsmöten för gemensamma öfverläggningar för utbytande
af erfarenhetsrön och meddelande af muntliga anvisningar angående
sättet för primäruppgifternas insamlande. Lämpligheten af dylika om¬
budsmöten, som länge stått klar, hade uttryckligen förordats af 1905
års kommitterade för det arbetsstatistiska arbetet.
Vidare kvarstode alltjämt, på de i 1905 års statsverksproposition
anförda grunder, behofvet att för beredande af ersättning till särskilda
ombud samt till arbetsgivare och arbetare för införskaffande och af¬
gifvande af primäruppgifter för de större specialundersökningarna. i
vissa fall, kunna disponera ett belopp af 5,000 kronor. Som emellertid
ifrågavarande i den då beräknade utgiftsstaten upptagna belopp under
de senare åren till en del måst tagas i anspråk för andra ändamål —
68
Sjunde h af vild ti teln.
såsom till ökning af ortsombudens antal och arfvoden samt för an¬
ställande å afdelningen af ett ytterligare skrif- och räknebiträde, ökning
af amannensarfvodena o. s. v. — återstode för ofvanberörda ändamål
af det angifna beloppet endast 2,620 kronor; och hemställde förste
aktuarien därför, att anslaget för bekommande af vissa primäruppgifter
i och för de större specialundersökningarna höjdes till förutvarande
belopp, eller till 5,000 kronor.
Den ifrågasatta ökningen af den del af anslaget till kommerskollegii
afdelning för arbetsstatistik, som närmast vore afsedd för bestridande
af kostnaderna för erhållandet af nödiga primäruppgifter, belöpte sig
sålunda, jämförd t med de i sådant afseende beräknade utgifterna för
år 1908, till inalles 7,680 kronor. Om därtill lades den föreslagna
anslagsförhöjningen för förbättring af den för arbetenas ledning och
utförande inom afdelningen anställda personalens aflöning, inalles 7,580
kronor 50 öre, skulle ett bifall till de sålunda gjorda framställningarna
innebära en anslagshöjning af sammanlagdt 15,260 kronor 50 öre.
Till jämförelse mellan de beräknade utgifterna för den arbets-
statistiska afdelningen i dess helhet för år 1908 och de utgifter, som
enligt det af förste aktuarien sålunda framlagda förslaget skulle för
samma ändamål erfordras för år 1909, har förste aktuarien i sitt ifråga¬
varande tjänstememorial meddelat följande tablå:
Chefen................
En förste aktuarie och sekreterare
Eu förste aktuarie (för olyeksfalls-
och sjukkassestatistiken).....
En förste aktuarie (för de större
arbetsstatistiska specialundersök¬
ningarna) .............
Två aktuarie!' å 3,000 kr. °) ....
Eu teknisk assistent (för olycksfalls-
statistiken).............
transport *)
De beräknade utgifterna
för år 1908. för år 1909.
Kr. Kr.
4,500: — 6,400: —
4,500: — 4,500: —
|
Ökning.
Kr.
1,900: —
|
4,500: —
|
4,500: —
|
— —
|
6,000: —
|
4,500: —
6,000: —
|
4,500: —
|
2,400: —
|
3,000: —
|
600: —
|
21,900: —
|
28,900: —
|
7,000: —
|
*) Af dessa är nu — anmärkes här i tjänstememorialet — en närmaste ledare
af de större arbetsstatistiska specialundersökningarna och en närmaste ledare af sjuk¬
kassestatistiken; enligt förslaget skulle den ene aktuarien fortfarande utarbeta sjukkasse¬
statistiken och den andre biträda vid handläggning af ärenden rörande medling i
arbetstvister samt vid utarbetandet af redogörelserna för arbetsinställelser, kollektiva
aftal m. m.
Sjunde hufvudtiteln.
|
|
69
|
De beräknade utgifterna
|
Ökning.
|
för År 1908.
|
för År 1909.
|
Kr.
|
Kr.
|
Kr.
|
transport 21,900: —
|
28,900: —
|
7,000: —
|
Fyra amanuenser å 1,800 kr. . . . 7,200: —
Tio skråf- och räknebiträden å 90
kr. i månaden °)......... 10,800: —
|
7,200: —
|
—
|
10,800: —
|
- .-
|
Eu vaktmästare........... 800: —
|
800: —
|
— —
|
Vikariatsersättningar och grati li ka-
tioner samt ersättningar till till¬
fälliga biträden och extra vakt-
O
mästar hjälp............
|
4,119: 50.
|
4,700: —
|
580: 5 0,
|
Ersättning till särskilda ombud för
regelbundet införskaffande af vissa
primäruppgifter för den allmänna
arbetsstati stiken..........
|
6,700: —
|
12,000: —
|
5,300: —
|
Ersättning för bekommande åt' pri¬
märuppgifter vid specialundersök¬
ningar, för utdrag ur aflönings-
böcker in. m............
|
2,620: —
|
5,000: —
|
2,380: —
|
Ersättning åt särskilt tillkallade
kommitterade och sakkunniga, till
författararfvoden och diverse ut-
gifter................ 1,000:
|
1,000: —--
|
summa kronor 55,139: 50.
|
70,400:— 15,260:50.
|
Beträffande den föreslagna omläggningen och ökningen af an¬
slagen till kommerskollegii utdelning för arbetsstatistik har förste
aktuarien slutligen hemställt, att erforderliga åtgärder måtte vidtagas,
för att berörda förändringar måtte kunna träda i tillämpning redan
under år 1908. Den begärda anslagsökningen såväl för en förstärkning
af arbetskrafterna å afdelningen som för insamlandet af nöjaktiga primär¬
uppgifter vore nämligen — yttrar förste aktuarien — enligt hvad af det an¬
förda framginge, synnerligen åt behofvet påkallad, och syntes det för
arbetenas orubbade' fortgång och ändamålsenliga anordnande högeligen
önskvärd!, att anvisandet af de behöfliga anslagen icke undanskötes
längre, än som oundgängligen vore af nöden.
Med afseende å de föreslagna aflöningsbeloppen för de i staten
upptagna särskilda tjänstemännen och öfriga biträden hade desamma
af helt naturliga skäl satts till samma belopp, som för närvarande ut-
*) Sex för olycksfalls- och sjukkassestatistiken och fyra för det öfriga arbetet.
'0 Sjunde hufrndtiteln.
[5.]
ginge till motsvarande tjänstemän och biträden å kommerskollegii öfrig»
byråer och afdelningar. I tillämpliga delar syntes ock för den arbets-
statistiska afdelningens tjänstemän höra gälla samma bestämmelser, som
de för tjänstemännen i motsvarande grader vanliga rörande rätt till
semester, aflöningens uppdelning i lön och tjänstgöringspenningar o. s. v.
T den mån reglerade eller eljest förbättrade aflöningsförmåner kom me
att beredas vissa tjänsteinnehafvare eller extra biträden hos kollegium,
syntes det emellertid få förutsättas som gifvet, att motsvarande personal
å kollega afdelning för arbetsstatistik komme i åtnjutande af samma
förmåner med ty åtföljande skyldigheter. Beträffande de uti den föreslagna
staten upptagna särskilda anslagsposter i öfrigt syntes förste aktuarien
samma förutsättning som hittills fortfarande böra vara gällande, nämligen
att, för så vidt besparingar kunde uppstå på någon utgiftspost, kollegium
borde äga rätt att använda dessa belopp för bestridande af andra af
arbetena å afdelningen föranledda kostnader.
Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt har förste aktuarien
anhållit, att kollegium måtte hos Eders Kung!. Maj:t göra underdånig
hemställan om framläggande för innevarande års Riksdag af nådig
proposition om den föreslagna ökningen och omläggningen af anslagen
till arbetena å kollega afdelning för arbetsstatistik.
Kommen- För egen del har kommerskollegium i sin förenämnda underdåniga
iw/tSL" rftu skrifvelse den 14 december 1907 med anledning af det ifrågavarande
14 december tjänstememorialet anfört följande.
lä0/' Beträffande hvad i memorialet anförts i fråga om önskvärdheten
af att de för kollega afdelning för arbetsstatistik nu från olika hufvud-
titlar utgående anslag så långt möjligt sammanfördes under eu enda
hufvudtitel ville kollegium äfven för sin del uttala såsom lämpligt och
önskvärd!, att, så snart omständigheterna det medgåfve, ändring i den
i memorialet angifna riktning komme till stånd.
Med anledning af hvad i memorialet anförts ansåge sig kollegium
böra i hufvudsak biträda hvad däri hemställts i fråga om ökning af de
till afdelningen nu utgående anslag, fördelningen af desamma för olika
ändamål samt angående afdelningens organisation. Hvad särskild! an-
ginge hemställan om ökning af aflöningsförmånerna för förste aktuarien
å och föreståndaren för afdelningen, ansåge kollegium denna hemställan
väl motiverad med hänsyn till de synnerligen omfattande och makt¬
påliggande uppgifter, som numera ålåge afdelningen och hvilka ställde
stora kraf på afdelningens föreståndare. På grund af dessa förhållanden
tillstyrkte kollegium, att denne måtte beredas motsvarande allönings-
Sjunde hufvudti teln. 71
förmåner och ställning, som tillkomme byråchef i centralt ämbetsverk.
Mot det i memorialet framlagda förslaget hade kollegium i öfrigt ej
annan erinran att framställa än att, då den nuvarande förste aktuarie-
befattningen vore uppförd å ordinarie stat, jämväl den i dess ställe
föreslagna byråchefsbefattningen syntes kollegium böra blifva en ordi¬
narie befattning.
Kollegium hemställde sålunda, att Eders Kungl. Maj:t måtte vid¬
taga åtgärd för att till eu byrå i kollegium för arbetsstatistik medel
måtte anvisas i enlighet med följande årliga utgiftsstat:
»Stat för kommershollegii byrå för arbetsstatistik.
Tjänst-
Lön. görings- Summa.
Kr.
penningar.
Kr.
1,500
1,500
1,500
1,200
1,200
1,200
Kr.
Ordinarie anslag:
1 byråchef..................... 4,400 2,000 6,400
Extra anslag:
1 förste aktuarie och sekreterare........ 3,000
1 förste aktuarie................. 3,000
1 d:o d:o ................. 3,000
1 aktuarie..................... 1,800
1 d:o ..................... 1,800
1 teknisk assistent................ 1,800
4 amanuenser å 1,800 kr. per år........
10 skrif- och räknebiträden å 90 kr. i månaden
1 vaktmästare...................
vikariatsersättningar och gratifikationer samt
ersättning till tillfälliga biträden och extra
vaktmästarhj älp.................
ersättning till särskilda ombud för regelbundet
införskaffande af vissa primäruppgifter för
den allmänna arbetsstatistiken........
ersättning för bekommande af primäruppgifter
vid specialundersökningar, för utdrag ur af-
löningsböcker m. m...............
ersättning åt särskildt tillsatta kommitterade
och sakkunniga, till författararfvoden och
diverse utgifter.................
4,500
4,500
4,500
3,000
3,000
3,000
7,200
10,800
800
4,700
12,000
5,000
1,000
Summa kronor 70,400.»