Motioner i Första Kammaren, N:o 60.
1
N:o 60-
Af herr Trygger, angående aflöning och pension för akademifogden
vid universitetet i Uppsala.
I Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen, angående lönereglering för
rikets universitet m. in., förklarar sig föredragande departementschefen in¬
stämma med Uppsala universitets drätselnämnd däri, att akademifogdens af¬
löning borde motsvara den för andra klassens tjänstemän vid statskontoret
upptagna, d. v. s. utgöra 3,600 kronor i lön och 1,800 kronor i tjänstgörings-
penningar med två ålderstillägg hvardera å 500 kronor. I öfverensstämmelse
härmed upptages fogdens aflöning i det kungl. förslaget, hvarjämte hans res¬
penningar föreslås skola utgöra 1,500 kronor.
De förmåner, som enligt gällande stat för Uppsala universitet tillkomma
fogden, äro 5.000 kronor, däraf 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, ett
ålderstillägg å 500 kronor, 7 famnar ved, som torde kunna beräknas till 119
kronor, samt i respenningar 1,000 kronor. Förbättringen i fogdens aflöning
skulle alltså då respenningar^, som afse att ersätta en utgift i och för
tjänstens utöfvande, äfven med det förhöjda beloppet af 1,500 kronor snarare
torde lämna brist än vinst — för nuvarande innehafvaren af tjänsten bestå
i skillnaden mellan 6,400 kronor och 5,619 kronor, från hvilket skillnads-
beiopp dock afgår tillkommen pensionsafgift 211 kronor 60 öre. Hela löne¬
förbättringen blir alltså 570 kronor, ett belopp, otillräckligt redan att betäcka
förhöjningen i lefnadskostnader, sedan fogdens lön senast bestämdes, ännu
mera otillräckligt, om man jämväl tager hänsyn till det arbete fogdetjänsten
medför och den betalning, som dylikt arbete eljest betingar.
I femton år har jag varit ledamot af Uppsala universitets drätselnämnd
och därunder har jag fått en klar inblick i fogdens göromål. De äro af den
art, att de kräfva en synnerligen framstående och erfaren man; de äro af den
omfattning, att de utgöra mera än eu vanlig mans arbetsbörda. Jag behöfver
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 2 A/d. 1 Band. 34 Höft. (N:o 60.) 1
2
Motioner i Första Kammaren, N:o 60.
blott nämna, att fogden har under sin förvaltning jordegendom till ett taxerings¬
värde af mer än sex millioner kronor, att dessa egendomar äro spridda på
461) ställen i 96 kyrkosocknar af 4 län, att årliga syner, besiktningar och
arrendesättningar utgöra i medeltal 120, att fogdens skrivelser till drätsel¬
nämnden i regel uppgå till 130, men hafva understundom uppgått till öfver
200 årligen, att han afsänder minst|500 tjänstebil. Därjämte har fogden
att förrätta all uppbörd af arrendemedel, indrifva dylika medel o. s. v. Allt detta
plus åtskilligt annat har han att verkställa utan annan hjälp (jägmästaren
sköter emellertid skogarna) än några s. k. akademirättare med eu årlig aflöning
af högst SO kronor hvardera, Indika rättares egentliga funktion är att för¬
medla skrivelser till arrendatorska, hålla reda på borgensmännen för arrendena
samt förrätta några andra mindre betydande göromål. Till all denna expedi¬
tion har fogden ingen särskild expeditionslokal, intet skrifbiträde, inga ren¬
skri fningspenningar.
Är detta en lämplig arbetsbörda för eu man? Om jag ej visste, att den
nuvarande akademifogden gått i land därmed, skulle jag förneka möjligheten
däraf. Och likväl anse Kungl. Maj:t och universitetets drätselnämnd, att eu
aflöning på 5,400 kronor med två ålderstillägg å tillsammans 1,000 kronor är
tillräcklig i fråga om en dylik tjänst, hvars innehafvare måste vara en erfaren
och insiktsfull jordbrukare, en drifven expeditionskarl, en man med förmåga
att bedöma människor och icke minst eu man med hjärta för arrendator erna på
samma gång som han tager tillräcklig hänsyn till universitetets berättigade kraf.
Huru kan man förklara, att en så låg aflöning kunnat af universitetet
och Kungl. Maj:t föreslås. Enligt min mening ligger förklaringen i den gjorda
jämförelsen mellan fogden och en andra gradens tjänsteman hos statskontoret.
För en ren ämbetsmannauppfattnlng är tydligen akademifogden en relativt
obetydlig person. Icke kan han jämföras med statskommissarie!', kammarråd
eller dylika herrar. Äfven inför universitetsuppfattningen blir han ej stor.
Flan är ingen lärd professor, han är akademiräntmästarens underordnade,
han innehar en lag plats på den akademiska rangskalan — och detta med
råtta. Men man får ej förbise, att han förvaltar stor förmögenhet, att hans
förvaltnings beskaffenhet kan med tiotusental kronor höja eller minska uni¬
versitetets inkomster; man får ej förbise, att i våra dagar betalas män med
de för fogdetjänsten erforderliga ^kvalifikationer med det med denna tjänst
förenade slitande arbete på ett helt annat sätt än hvad som var fallet för
ett tiotal år sedan. Vill ej universitetet eller staten betala hvad en dylik
man i allmänhet anses värd, kunna de visserligen få behålla den nuvarande
akademifogden, som redan offrat sina bästa dagar åt det allmännas tjänst,
men de kunna icke erhålla en efterträdare, som kan tillfredsställande fylla
platsen. Det synes mig därför vara i det allmännas intresse, att fogdens
Motioner i Första Kammaren, N:o 60.
3
aflöning bestämmes till högre belopp än Kungl. Maj:t. föreslagit, och tillåter
jag mig hemställa om en aflöning af 6,500 kronor, häraf 1,500 kronor i
tjänstgöringspenningar, samt två ålderstillägg å 500 kronor hvartdera.
Det kungl. förslaget medför emellertid otillfredsställande resultat icke blott
i fråga om fogdens aflöning utan äfven i ett annat afseende — något som
för den nuvarande högt förtjänte innehafvaren af tjänsten är af den största
betydelse — nämligen beträffande pensioneringen. Med de precedensfall, som
föreligga, lärer det ej vara något tvifvel underkastadt, att med nuvarande
aflöningsförhållanden fogden vid sin afgång efter uppnådda 65 år, skulle från
universitetet tillerkännas åtminstone lönen 4,000 kronor (3,500 + 500 ålders-
tillägg) i pension. Efter regleringen af hans aflöning genom en af Konung
och Riksdag fastställd stat för universitetet blir fogden underkastad den nya
pensionslagen, enligt hvilken han, som utnämndes till akademifogde 1892 och
1915 uppnår 67 års ålder, blott skulle erhålla 23/35 af föreslagna lönen 4,600
kronor (3,600 + 1,000 ålderstillägg) d. v. s. 3,022 kronor. Kan detta anses
billigt och rättvist? Jag för min del tror ej, att detta skulle vara en riktig
behandling af en universitetets mönstergille tjänare. Men ej nog härmed, en
dylik anordning duger ej heller för framtiden. Man bör nämligen komma
ihåg, att sannolikt den, som kommer att utnämnas till akademifogde, redan
då uppnått en afsevärd ålder, ty förr lär han ej förvärfvat den erfarenhet och
skicklighet, som erfordras, och tillfälle att förvärfva dessa egenskaper i någon
underordnad stats- eller universitetstjänst torde i allmänhet ej finnas. Fogdens
föregående tjänstgöring kommer således i regel att ske hos enskilda.
Det stannar emellertid ej vid att fogden i regel sent kommer att an¬
ställas i det allmännas tjänst, han måste ock i tid lämna sin plats, hvars
göromål förvisso icke äro afpassade efter åldringars krafter. 65 år torde
böra vara den högsta åldersgränsen. Nu anförda omständigheter synas mig
böra föranleda därtill att fogdens fulla pensionsrätt skall inträda efter 20
tjänstår såsom fogde samt 65 lefnadsår. Till stöd för att ej vanlotta honom
i pensionsafseende kan åberopas, att, om det är något, som är ägnadt att
draga eu administrativt duglig man till fogdetjänsten, så är det pensions¬
rätter! — tryggheten för ålderdomen.
Under åberopande af hvad jag nu haft äran anföra, hemställer jag vördsamt,
att Riksdagen måtte besluta
dels att akademifogdens aflöning i staten för Uppsala
universitet skall upptagas till 6,500 kronor, däraf 5,000
kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, samt
med rätt till 2 ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor och
1,500 kronor i respenningar,
dels ock att akademifogden, då han efter att hafva
4
Motioner i Första Kammaren, N:o 60.
förvaltat tjänsten i minst 20 år afgår därifrån vid fyllda
65 år, skall äga uppbära hela sin då innehafvande lön i
pension.
Stockholm den 25 april 1908.
Ernst Trygger.
I motionen instämmer O. M. Strömberg.
I motionens syfte instämmer Hugo Blomberg.
Stockholm, Tvär Hseggstvöms Boktryckeri A. B., 1008.