Motioner i Första Kammaren, N:o 56.
1
Usa SS»
Af herr ÖstlbGrg, i anledning af Kungl. Majits proposition med
förslag till lag om skogsaccis.
Det i Kung], Maj:ts proposition n:o 112 vid innevarande riksdag
framlagda förslaget till lag om skogsaccis innebär utan tvifvel en bättre
lösning af problemet att bereda kommunerna ett rättvist afvägdt bidrag
från skogen till bestridande af deras utgifter än något af de tidigare
framställda förslagen. Men om Riksdagen därför skulle vilja godkänna
den princip, hvarpå förslaget är grundadt, böra dock de föreslagna be¬
stämmelserna enligt min mening ändras i en viktig punkt.
I propositionen föreslås, att den period, för hvilken beskattning äger
rum, skall bestämmas till kalenderåret. I detta afseende skiljer sig det
till Riksdagen öfverlämnade förslaget från såväl 1905 års skogsskatte-
kommittés förslag som den mening, hvilken uttalats af kammarrätten.
Nämnda kommitté hade föreslagit beskattningsperioden till tiden från
och med den 1 juni det ena året till och med den 31 maj det följande
och i motiveringen därom anfört bland annat: »Skogsafverkningen är i
vårt land hufvudsakligen förlagd till vintern och sträcker sig därför van¬
ligen ut öfver två kalenderår. Resultatet af afverkningen kan icke öfver-
skådas förrän på våren, då man erhåller kännedom om huru mycket som
afverkats under hela den föregående afverkningssäsongen. Då man inför
en särskild skogsbeskattning, som på det närmaste hänför sig till afverk-
Bih. till BiJcsd. Prof. 1908. 1 Samt. 2 Afd. 1 Band. 30 Höft. (N:o 56.) 1
2
Motioner i Första Kammaren, N:o 56.
ningen, är det uppenbarligen nödvändigt, att denna beskattning ansluter
sig till de faktiska förbållanden, under hvilka afverkningen försiggår.
Nu är hvarje vinters afverkning praktiskt sedt en odelbar enhet. Detta
måste beskattningen taga hänsyn till. Om man vid taxering till skogs-
accis fasthölle vid den vanliga indelningen i kalenderår, skulle denna
enhet brytas, och en riktig deklaration om hvad som under det förflutna
året afverkats skulle i hög grad försvåras, om icke rent af omöjliggöras.
Det visar sig alltså nödvändigt att i lagstiftningen om skogsaccis använda
ett särskildt afverkningsår såsom beskattningsperiod.»
Kammarrätten har i sitt utlåtande öfver de af Kungl. Maj:t tillkallade
sakkunniges förslag anfört, att ämbetsverket, som funne sig böra lämna
utan erinran förslagets bestämmelser om taxeringsförfarandet och instans¬
ordningen, emellertid ansåge hvad skogsskattekommittén andragit om nöd¬
vändigheten af att såsom beskattningsperiod använda ett hela afverknings-
säsongen omfattande taxeringsår förtjäna allvarligt beaktande. Och äfven
om ett sådant försvårande eller omöjliggörande af en riktig deklaration,
hvarom kommittén talat, icke skulle behöfva befaras blifva en följd af
kalenderårets användande såsom beskattningsår, skulle genomförandet af
de sakkunniges förslag i fråga om beskattningsåret medföra en annan be¬
tydande olägenhet. Det läge i allmänhet vid skattelagstiftningen vikt
uppå, att taxering och skatteuppbörd till tiden förlädes så nära som möj¬
ligt efter den tid, då den inkomst influtit, som utgjorde grunden för taxe¬
ringen, och i fråga om beskattningen af skogsafverkning, som ofta med¬
förde en betydande tillfällig inkomst, utan att någon mera stadigvarande
skatteförmåga hos den skattskyldige kunde förutsättas, torde denna syn¬
punkt böra i särskildt hög grad beaktas, i synnerhet om, såsom i de sak¬
kunniges förslag förutsattes, skatteplikten ålades afverkaren och följakt¬
ligen den realsäkerhet, som kommittén velat vinna genom att lägga skatte¬
plikten på fastighetens ägare, måste undvaras. Enligt de sakkunniges
förslag skulle emellertid taxeringen exempelvis år 1910 afse kalenderåret
1909 och följaktligen omfatta hufvudsakligen det virke, som under vintern
1908—1909 huggits och under de första månaderna af år 1909 blifvit
så tillredt och upplagdt, att dess mängd kunnat bestämmas. Den af
taxeringen föranledda uppbörden skulle äga rum först i slutet afår 1910
eller början af år 1911 eller således ett och ett hälft till två år efter det
att virket blifvit i lagförslagets mening afverkadt, och för eu afverkning,
som exempelvis på två vintrar fördes till slut, skulle accisen börja ut¬
tagas först efter det att afverkningen och utdrifningen af virket alldeles
Motioner i Första Kammaren, N:o 56.
3
afslutats. Från skatteteknisk synpunkt måste detta anses mindre önsk-
värdt, och för kommunerna skulle det antagligen i ej så få fall omöjlig¬
göra accisens utfående.
Kammarrätten ifrågasatte därför, huruvida icke månadsskiftet april—
maj kunde anses vara den rätta gränspunkten för beskattningsåret.
De tungt vägande skäl, som af kommittén och kammarrätten anförts,
hafva icke kunnat af föredragande departementschefen underkännas, men
han anser, att så stora praktiska olägenheter skulle uppstå genom att
antaga kommitténs förslag, att det blir nödvändigt att bestämma kalender¬
året såsom skatteperiod. Enligt det föreliggande förslaget skall taxe¬
ringen till skogsaccis ske af kommunalnämnden och besvär häröfver an¬
föras hos pröfningsnämnden. Då enligt gällande bevillningsförordning
besvär hos pröfningsnämnden skola vara inlämnade senast den 15 juli,
vore det omöjligt att på den korta tiden af en och en half månad med¬
hinna deklaration, taxering och besvärs ingifvande. Då tiden blefve
alldeles otillräcklig, äfven om, såsom kammarrätten ifrågasatt, taxerings¬
året bestämdes till 1 maj—30 april och således tiden till pröfningsnämn-
dens sammanträde utsträcktes till två och en half månad, funnes enligt
departementschefens åsikt ingen annan utväg än att låta beskattnings-
perioden sammanfalla med kalenderåret.
Hvad sålunda anförts i fråga om otillräckligheten af tiden mellan
21 maj eller 30 april och 15 juli är fullkomligt riktigt, men detta inne¬
bär enligt min mening icke tillräckligt skäl att uppgifva ett i och för
sig välbetänkt förslag beträffande beskattningsåret. Den anmärkta svårig¬
heten kan öfvervinnas därigenom att pröfningsnämnden har ett särskildt
sammanträde på hösten för att handlägga inkomna besvär öfver skogs-
accisbeskattning.
Den viktigaste synpunkten i denna fråga är, att taxering och upp¬
börd böra förrättas så snart som möjligt efter skogens utverkning och
uppmätning. Det är vid all beskattning af vikt, att skattens betalande
följer nära på inkomstens uppbärande, och detta lika mycket i den skatt¬
skyldiges eget välförstådda intresse som till vinnande af större säkerhet,
att skatten ordentligt inflyter. Men att denna grundsats ,iakttages är af
skäl, som ej behöfva närmare utvecklas, ännu viktigare i fråga om skogs-
accisen än i fråga om bevillningen, då stora skogsafverkningsaffärer mycket
ofta äro af helt tillfällig natur. Det synes därför uppenbart, att taxe¬
ringen bör ske så snart som möjligt efter den tid, då skogsafverkningen
i regeln är afslutad för året, eller den 31 maj.
4
Motioner i Första Kammaren, N:o 56.
Det lämpligaste sättet att ordna denna sak synes mig vara, att
skatteperioden bestämmes till tiden från och med den 1 juni till den 31
maj, att deklarationerna skola inlämnas före den 1 juli, att taxeringen
genom kommunalnämnden skall vara afslutad den 15 augusti, att besvär
skola vara till pröfningsnämnden inlämnade före den 1 oktober och att
pröfningsnämnden sammanträder för att pröfva besvär angående skogsaccis
under oktober månad.
Att pröfningsnämnden får hålla två sammanträden, ett i juli för att
handlägga ärenden, som falla under bevillnings- och inkomstskatteförord¬
ningarna, och ett i oktober för att pröfva besvär om skogsaccis, kan icke
medföra några betydande olägenheter eller stora kostnader, särdeles då på
grund af 1907 års förordning antalet ledamöter hädanefter lärer blifva
mindre än förr. Det vore till och med en fördel ur den synpunkten, att
ej alltför många och olikartade ärenden hopas vid ett sammanträde.
Kostnaderna för detta andra sammanträde böra gifvetvis betalas af
skogsaccismedel och således fördelas på kommunerna.
Skulle detta förslag vinna godkännande, påkallas en ändring i 45 §
bevillningsförordningen, så att där införas bestämmelser om pröfnings-
nämndens senare sammanträde i oktober.
Med anledning af hvad jag sålunda anfört, hemställes,
att §§ 10, 17, 26, 31, 32, 35, 41 och 44 i
Kungl. Maj:ts förslag måtte gifvas följande lydelse:
10 §.
Skyldighet att på heder och samvete afgifva de¬
klaration till ledning vid taxeringen åligger enhvar
accispliktig för virke, som han under tiden från och
med den 1 juni det föregående året till och med den 31
maj det löpande året inom kommunen afverkat, i den
mån virket ej användts för ändamål, som i 7 § om-
förmäles, eller ock blifvit upplagdt till användning för
sådant ändamål; så oek för förut ej taxeradt virke,
hvarmed han under nästföregående år så förfarit, att
accisplikt enligt 5 § i) för virket inträdt.
Motioner i Första Kammaren, N:o 56.
5
17 §.
Deklaration skall före den 1 juli aflämnas till
vederbörande kommunalnämnds ordförande.
26 § (första stycket).
Taxeringen skall, så fort ske kan, påbörjas och
vara afslutad före den 15 augusti.
31 §.
Före den 1 oktober skola skogsaccislängden, be¬
hörigen summerad, taxeringsprotokollet samt deklara¬
tionerna med tillhörande handlingar af kommunal¬
nämndens ordförande insändas till Kungl. Maj:ts be¬
fallningshafvande i länet.
32 §.
Ätnöjes ej den, som taxerats till skogsaccis, med
taxeringen, må han, om han icke enligt stadgandet i
19 § förlorat rätt till talan, i taxeringen söka ändring
hos pröfningsnämnden genom besvär, hvilka, skriftli¬
gen affattade, skola senast före klockan tolf på dagen
den 1 oktober eller, om då är helgdag, nästföljande
dag till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas.
Pröfningsnämnden sammanträder i oktober för att
pröfva besvär öfver taxering till skogsaccis och skall
hafva afslutat detta arbete före månadens utgång.
35 § 1 mom. (tredje stycket).
Den, hvilkens deklaration icke blifvit af kommu¬
nalnämnden följd och till hvilken underrättelse därom
icke blifvit i den ordning, som i 22 § 2 mom. före-
skrifves, afsänd före den 1 september, äge ock, därest
Bill. till Biksd. Prof. 1908. 1 Samt. 2 Afd. 1 Band. 30 Höft. 2
Motioner i Första Kammaren, N:o 56.
han ej enligt 19 § förlorat sin talan, att, utan hinder
däraf att han icke hos pröfningsnämnden öfverklagat
taxeringen, i här ofvan stadgad tid och ordning an¬
föra besvär hos kammarrätten angående sin taxering,
i hvad densamma bestämts annorlunda än han uppgifvit.
41 § (tredje stycket).
Uppbördsstämma hålles efter den 1 december.
44 §.
Af skogsaccismedlen skall efter kommunalstäm¬
mans pröfning utgå skälig ersättning till kommunal¬
nämndens ordförande för hans besvär med taxerings-
arbetet. Kostnad för blankettryck, postafgifter och
andra nödiga utgifter skola ock af dessa medel gäldas.
Ersättningen till pröfningsnämndens ledamöter för
deras inställelse vid sammanträde för handläggning af
ärenden rörande skogsaccis äfvensom öfriga kostnader,
som af sådant sammanträde föranledas, skola betalas af
de kommuner, där taxering till skogsaccis förekommit,
efter fördelning dem emellan i förhållande till det belopp
af skogsaccis, som för hvar och en af dem blifvit af
pröfningsnämnden fastställdt, och utgå af kommunen till¬
kommande skogsaccismedel.
Stockholm den 22 april 1908.
G. F. Östberg.
Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag 1908.