4
Motioner i Första Kammaren, N:o 13.
Å:o 13.
Af herr Åkerberg', om anslag dels till understöd åt vissa af
landsting eller hushållningssällskap understödda frökon-
trollanstalter, dels ock till en statens frökontrollanstalt i
Stockholm.
I Kungl. Majrts statsverksproposition har Kungl. Maj:t under 9:de
hufvudtiteln med hänsyn till ordnandet af den svenska frökontrollen, med
frångående af det af kungl. landtbruksstyrelsen år 1906 uppgjorda förslaget,
i enlighet med ett af styrelsen för centralanstalten för jordbruksförsök
afgifvet yttrande, föreslagit, att det hittills för frökontroll utgående anslaget
af 10,000 kronor icke under förutvarande form skulle för framtiden utgå,
och att under förutsättning, att alla de nuvarande af hushållningssällskapen
inrättade frökontrollanstalterna därmed skulle upphöra med sin verksamhet,
i stället Eiksdagen skulle anvisa medel till upprätthållande af endast 4
frökontrollanstalter inom landet, nämligen i Stockholm, Malmö, Örebro och
Luleå, allt på vissa i propositionen föreslagna villkor.
Undertecknad anser emellertid icke, att detta sätt att lösa frökontroll-
frågan vore lyckligt valdt, utan tvärtom att, om frågan finge denna lös¬
ning, det skulle lända landets jordbruk och särskildt fröodlingen till obe¬
räknelig skada. Det har visat sig här i Sverige (liksom i utlandet), sedan
frökontrollanstalter inrättades i början inom ett fåtal län, att det dåliga
och förfalskade utsädesfröet alltid sökte sig till de trakter, där frökontroll
inom orten icke var anordnad, på grund hvaraf allt flera hushållningssäll¬
skap småningom funno sig föranlåtna att inrätta frö kontroll inom resp.
orter, de 10 första åren utan allt bidrag från statens sida.
Det har allt fortfarande visat sig, att eu sådan anstalt verkar kraf¬
tigast inom det län, där den är belägen och där jordbrukaren kan komma
Motioner i Första Kammaren, N:o 13.
5
mera i direkt personlig beröring med anstaltens föreståndare, och betydligt
mindre i mån af afståndet från anstalten, utan att de nuvarande »goda
kommunikationerna» i någon vidsträcktare mån inverkat i detta hänseende.
De fröhandlare, och de torde vara icke få, som vilja föra underhaltigt
utsäde i marknaden, hafva detta ganska klart för sig och de inrätta sina
agenturer och sin handel därefter till stort förfång för jordbrukaren och
för den redliga fröhandeln.
Samma resultat torde man hafva kommit till i utlandet i stort sedt,
då man där, med få undantag, t. ex. i Tyskland, inrättat en mängd frö-
kontrollanstalter för de olika orternas behof, de flesta i förening med andra
institutioner.
Sedan nu Riksdagen anvisat medel till befrämjande af den inhemska
fröodlingen, skulle antagligen äfven denna lida stort afbräck, om frökon¬
trollen ordnades med endast 4 anstalter inom landet. Särskildt gäller detta
de mindre jordbrukarna, som ju antagas skola deltaga i fröodlingsarbetet.
För att få en i riktiga spår ledd fröodling i gång, torde icke någon
afsevärd hjälp i de flesta fall kunna erhållas från ett fåtal anstalter, belägna
oftast på långa afstånd, då dessa anstalters tjänstemän antagligen, förutsatt
att prof från andra orter insändas, hvilket dock torde vara tvifvelaktigt,
i allmänhet skulle få föga tid öfrig att ordna och följa fröodlingsarbetet
inom så stora områden, som här afses.
Man tänke sig blott en sådan kontrollsäsong, som år 1903, då landets
jordbrukare antagligen skulle förlorat många milljoner kronor, om ej de
inom olika orter inrättade frökontrollanstalterna kunnat räcka dem eu hjälp¬
sam hand; hur skulle endast 4 anstalter i rätt tid kunnat undersöka de
omkring 60,000 prof af utsäde, som då insändes, och icke kan man
antaga, att föreståndaren då kunnat åtaga sig arbete i annan riktning af
hvad slag det vara må.
Därjämte må påpekas, att det ansvarsfulla arbete, som åligger de
svenska frökontrollanstalterna, men icke tillkommer utlandets, nämligen
plomberingen, med svårighet skulle kunna genomföras tillfyllest af endast
4 kontrollanter.
Slutligen vill jag framhålla såsom min åsikt, att de olika sällskapen,
liksom de anordnade frökontroll de första 10 åren utan statsbidrag, de
fortfarande skola bibehålla sina anstalter; de jämförelsevis låga beloppen,
som utgå af statsmedel till de flesta anstalterna, torde därvid icke spela
någon synnerligen stor roll, då det gäller att inom de olika orterna skydda
Bill. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 9 Käft. 2
6
Motioner i Första Kammaren, N:o 13.
sig mot den mängd underhaltigt utsäde, som i annat fall antagligen skulle
öfversvämma orten, i händelse anstalten skulle indragas.
Ej heller torde det vara afgjordt, att de sällskap, inom hvilkas om¬
råden de föreslagna 4 anstalterna skulle förläggas, blifva villiga att 2- a
3-dubbla sina nuvarande anslag, om ej anslag kunna påräknas från annan
ort, hvilket ju är ganska tvifvelaktigt.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag föreslå Riksdagen
att, med afslag på den af Kungl. Maj:t gjorda
framställningen rörande frökontrollens ordnande, anvisa
dels på extra stat för 1909 till Kungl. Maj:ts
förfogande ett anslag af 10,000 kronor för att på
hittills varande sätt utgå till understöd åt af hushåll¬
ningssällskapen inrättade frökontrollanstalter;
dels i enlighet med det af landtbruksstyrelsen
uppgjorda förslaget, för hvilket redogöres i Kungl. Maj:ts
statsverksproposition, 9:e hufvudtiteln sid. 292—294,
där föreslagna belopp till en under landtbruksstyrelsen
enligt nämnda förslag inrättad normalfrökontrollanstalt
i Stockholm.
Stockholm i januari 1908.
Knut Åkerberg.
Victor Pettersons A.-B. Boktr., Stockholm 1908.