8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 92.
tto 92.
Af herr E. Räf, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående sof-
platser för tredje klassens passagerare å statens järn¬
vägar.
Kroppsarbetarens lifsuppehälle är nu så dyrt, att han med största
omsorg behöfver tillgodogöra sig arbetstiden. Men i all synnerhet gäller
detta för den yrkesvana arbetaren. En resdag betyder i många fall en
förlust för honom eller hans familj af lika många kronor, som han an-
vändt timmar till resan. Och detta vill i sin ordning i många fall säga,
att om han nattetid och under dräglig kroppshvila kunde göra samma
resa, så ersatte följande dags arbete en vanlig tredje klass biljett. Och
att af en kroppsarbetare begära, att han skall använda natten till resa i
sittande ställning i en 3:dje klass kupé och dagen därpå till ett normalt
dagsverke, det är att uppställa sådana fordringar, som på sin tid hämna
sig själfva.
Men det är icke blott för den s. k. kroppsarbetaren, som det vore
behöfligt att underlätta nattresorna; äfven för den öfriga resande allmän¬
heten, som saknar råd att resa i andra klass och betala dess sofplats med
5 kr. kunde det vara nog så behöfligt att under en nattresa vara i till¬
fälle bereda sig hvila.
Men ej blott vid nyttighetsresor eller resor i särskilda uppdrag utan
äfven vid s. k. lustresor i tredje klass, skulle det vara särdeles bra att
kunna åt sig reservera en sofplats. Om man ifrån södra Sverige vill
vedervåga en lustresa till Stockholm för att se hufvudstaden, så har man
som tredje klass passagerare f. n. att välja på i allmänhet tvänne icke
alldeles angenäma alternativ. Antingen och vanligen får man sitta kapp¬
Motioner i Andra Kammaren, N:o 92.
9
rak och hopklämd på en soffa ifrån ena dagens afton till andra dagens
morgon. Detta om man vill göra sin »lustresa» om natten. Eller också
får man sitta på samma sätt men under kanske 25 ä 35 graders värme
med mycket dålig luft ifrån tidigt på morgonen till sent på natten. Och
så kommer man i senare fallet fram till och för att se sin sköna hufvud¬
stad, då alla gått eller åtminstone borde hafva gått till hvila. Kan den
»lustresande» landtbon därefter erhålla ett lämpligt logis, så är det bra,
annars får han ju — ja, taga hvad han får, äfven det olämpligaste.
Men äfven i många andra fall skulle det vara fördelaktigt att under
mera drägliga förhållanden än nu kunna göra en nattresa för att tillbringa
dagen vid någon eller några historiskt eller naturskönt märkvärdiga platser.
Vare sig det sålunda gäller den ena eller andra folkklassen, som
använder eller måste använda tredje klass vagnar, eller det gäller nyttig¬
hets- eller lustresor, så är det min öfvertygelse, att anordnandet af någon
slags billigare sofplats till 3:dje klass biljett skulle medföra stora fördelar
för den resande allmänheten och helt säkert i längden äfven för statens
järnvägar och deras ekonomi.
Men dessutom har ju saken också en mera social sida: Hvad be¬
rättigar första och andra klassens passagerare att köpa sofplatsbiljetter?
Jo, det göra dessa klassers respektive vanliga biljetter för resan. Men
frågar man så vidare, om det icke då också vore rättvist, att äfven tredje
klassens biljett berättigade dess ägare att köpa sofplatsbilj ett, så blir den
utfrågade svaret skyldig, såvida han ej rättvisligen vill svara jakande.
Och det verkar aldrig fördelaktigt att förvägra »tredje klassens folk», hvad
man förut medgifvit åt både första och andra.
Helt naturligt begära tredje klassens passagerare icke mera komfort
i sina sofkupéer, än hvad förhållandet mellan de olika klassernas biljett¬
priser bestämmer. Det vill säga som 5: 3: 2, då femman afser första,
trean andra och tvåan tredje klass. Tredje klass sofkupéer skulle således
få nästan hälften så god komfort som första klassens. Och därmed blefve
dess passagerare helt säkert belåtna.
Kanske dock att de i allmänhet skulle blifva fullt ut så belåtna,
om inte komforten kunde blifva ens så stor, bara priset å biljett till sof-
platsen i fråga blefve satt i förhållande till den sänkta komforten. Ja,
det kan sättas i fråga, om ej tredje klassens passagerare i allmänhet skulle
vara mera belåtna med att mot en krona i afgift som sofplats få disponera
en oklädd träsoffa, där han ägde rätt att med egna filtar m. m. själf
tillreda sin bädd, än att mot en afgift af kr. 2: 50, som ju borde svara
emot nuvarande kr. 10 till första och kr. 5 till andra klass, få en klädd
Bih. till Bilcsd. Prat. 1908. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 31 Häft. 2
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 92.
soffa eller dylikt jämte järnvägens filtar, dynor och uppassning till sitt
förfogande. I t. ex. Finland är prisförhållandet emellan I, II och III
sofplats som 4: 2: 1.
Men alla dessa detaljfrågor tillhöra ju en grundligare utredning,
som icke kan blifva föremål för en enskild motionärs åtgärd. Det är
därför också uteslutande på grund af det enligt mitt förmenande före¬
fintliga behofvet utaf och rättvisa krafvet på någon möjlighet för tredje
klassens passagerare att beredas tillfälle till mera ostörd hvila på statens
järnvägar under nattetid, som jag härmed vördsamt hemställer,
att Riksdagen ville besluta en skrifvelse till
Kungl. Maj:t med begäran, att Kungl. Maj:t måtte
vidtaga sådana åtgärder, att tillfälle beredes för äfven
tredje klassens passagerare å statens järnvägar att emot
en lämplig afgift erhålla sofplats för resor under
nattetid.
Stockholm den 16 januari 1908.
E. Eäf.