Motioner i Andra Kammaren, N:o 164.
1
N:o 164.
Af herrar G. A. E. Kronlund och G. Thavenius, om anslag
till Svenska Turistföreningen för beredande af för¬
bättrade kommunikationer i de lappländska fjällen m. in.
Fosterlandskärleken har inga fastare rötter än kärleken till hem¬
bygden och kärleken till hemlandets natur. Att fostra och upp¬
amma hembygdskänslan och naturkänslan är därför ett arbete i
fosterlandets tjänst, hvilket icke lätt kan öfverskattas. Sedan många
år tillbaka utföres i detta land ett sådant arbete, som väl vunnit
uppmärksamhet, ja äfven beundran, men som ännu icke af stats¬
makterna uppmuntrats eller befordrats på sådant sätt, som sakens
vikt enligt vår mening klöfver. Vi syfta härmed på Svenska Turist¬
föreningens verksamhet. Denna förenings årsskrift är en kär vän
i många tusental svenska hem; med sina skildringar och bilder ger
den för hvarje år ett nytt stycke af vårt fädernesland åt dess in¬
byggare, låter dem andligen tillägna sig den jord som är deras,
men som de icke känna, skänker dem natur- och kulturbilder af
största intresse, ägnade att fördjupa kunskapen om landet, att väcka
hågen till att lära känna mer och mer däraf, att rotfästa kärleken
till detsamma. Turistföreningens »geografiska bilder», som erhållas
för ett pris af endast 1 öre per styck och därigenom äro tillgäng¬
liga för hvarje barn, dess skioptikonbilder, som spridts till ett stort
antal af våra skolor och tjäna undervisningen i hembygdskunskap
som det yppersta åskådningsmaterial — dess resehandböcker, som
göra det möjligt att af en nöjes- och rekreationsresa draga verklig,
för lifvet fruktbringande kunskap om olika orters förhållanden, dess
planschverk och broschyrer, som i utlandet i de vidaste kretsar
Bih. till Riksd. Frat. 1908. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. Öl Raft. (N:is 164—170). 1
2 Mötiomr i Andra Kammaren, N:o 164.
sprida kunskapen om Sverige — allt är förtjänt af vårt lifligaste
erkännande.
Men livad som måhända framför allt annat är Svenska Turistför¬
eningens storverk, det är att den genom sina anordningar i vår lappska
fjällvärld öppnat densamma för det öfriga Sveriges inbyggare. Lapp¬
lands fjäll och floder, som ännu vid tidpunkten för Turistföreningens
tillkomst voro nästan lika oåtkomliga som då Linné under svåra
mödor genomströfvade landet, ha nu på många ställen gjorts åt¬
komliga för eu hvar med ordinära kroppskrafter och god hälsa för¬
sedd person. Ja, äfven för de mindre starka och härdiga har för¬
eningen genom sin bekanta, utmärkta turiststation Abisko sörjt,
så att de kunna få del af naturnjutningar, som eljest varit dem
oåtkomliga. Att sommarsnälltåget till Lappland under sistlidna
sommar — efter förutgående mindre lyckade försök — kunde bära
sig, och att man i år vågar utvidga det till dagligt, torde bero i ej
ringa mån på Turistföreningens anordningar utmed järnvägen. Hur
många af de svenskar, som under andra omständigheter skulle i
främmande land sökt vederkvickelse, hafva ej genom Turistför¬
eningens årsskrift och genom dess anordningar i Jämtlands och
Lapplands fjälltrakter föranledts att begifva sig till dessa! Betydelsen
häraf för dem själfva och för fosterlandet torde ej behöfva närmare
utvecklas.
Frågar man hur det varit möjligt att uträtta allt detta utan
anlitande af offentliga medel, så lär svaret lyda: genom klokt och
omtänksamt handhafvande af årsafgifterna — föreningens enda in¬
komstkälla. Vi ha förfrågat oss om, huruvida föreningen ej har in¬
komster af sin förlagsverksamhet, och fått oss meddeladt, att denna
till följd af det låga priset på publikationerna i allmänhet lämnar
endast — förlust. Föreningens arbetskapital utgöres allenast af
öfverskottet af årsafgifterna, sedan föreningsmedlemmarna fått sitt.
Att härmed kunnat uträttas sa mycket som verkligen skett är för-
vånansvärdt.
Emellertid, området för föreningens verksamhet är kolossalt och
växer för hvarje år. Strömmen af sydsvenskar, som vilja lära känna
det nordliga Sverige, blir ständigt större. Det blir trångt i fjäll¬
hyddorna och många äro de fjälleder, som väl vore förtjänta af att
besökas, men som ännu äro otillgängliga. Nödiga utvidgningar,
reparationer och nybyggnader, som af de fjällresande efterlängtas,
kan föreningen, efter hvad vi erfarit, på grund af bristande medel
Motioner i Andra Kammaren, N:o 164.
3
ej utföra. Lapplands måhända allra härligaste traktör, de som ligga
omkring Störa Lulevatten, äro endast nödtorftigt tillgängliga, och
den nybyggnad, som vid Stora Sjöfallet, värt praktfullaste natur-
sceneri, vore af behofvet i hög grad påkallad, har måst anstå. Med
hänsyn bland annat till det förslag, som framlagts af herrar natur-
skyddskomrnitterade och som innebär afsättande! af ett större om¬
råde till nationalpark just i dessa trakter, synes det särskild! på-
kalladt att nejden kring Stora Sjöfallet blir lättare tillgänglig än
nu. Ty meningen med en nationalpark är väl ändock, att den skall
besökas. A andra sidan synes det oss, som om ingen institution
vore mera ägnad att taga hand om ödemarkskommunikationerna i
fjällregionen än Svenska Turistföreningen. Hvad den i detta af¬
seende redan gjort synes borga för ett fortsatt arbete, där praktisk
omtänksamhet förenar sig med hänsyn till hvad man skulle kunna
kalla naturens värdighet.
På dessa grunder och då föreningen på af oss framställd för¬
frågan förklarat sig icke kunna utan understöd af offentliga medel
utvidga sin verksamhet i Lapplands fjällområden, vilja vi hemställa,
att ett anslag af förslagsvis tjugutusen kronor
måtte ställas till Kungl. Maj ds förfogande för att
uppå ansökan af Svenska Turistföreningen ut¬
betalas till denna af 1909 års stat att emot redo¬
visningsskyldighet till Kungl. Majd användas för
beredande af förbättrade kommunikationer och
uppehållsställen för turister i de lappländska fjällen.
Stockholm den 26 januari 1908.
G. Kronblad.
Gottfr. Tliavenius.