Motioner i Andra Kammaren, N:o 126.
11
N:o 126.
Af herr K. A. Staaff m. fl., om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående kommunal rösträtt för gifta kvinnor.
Kvinnans kommunala rösträtt är redan antagen i vår lagstiftning.
Det förhåller sig ju för närvarande så, att hvarje ogift kvinna under
samma förutsättning som mannen är kommunalt röstberättigad samt att
de gifta kvinnor, som stå i den själfständiga ekonomiska ställning att
de erhålla egen debetsedel, jämväl hafva kommunal rösträtt. Olika
tillämpning förekommer beträffande de fall, i Indika gift kvinna skall
erhålla egen debetsedel. Förslag till regler i detta afseende äro enligt
trontalet att förvänta från Kungl. Maj:t, men härmed hafva vi ej att
nu skaffa.
Däremot sakna alla de gifta kvinnor, Indika ej erhålla egen debet¬
sedel, kommunal rösträtt. Detta är ju eu stor orimlighet, då den gifta
kvinnan på intet sätt kan anses mindre kvalificerad än den ogifta att
utöfva rösträtt i kommunens angelägenheter. Skall man göra en skillnad
dem emellan i det afseendet, kunde man väl snarare säga, att i stort
sedt den gifta kvinnan genom egen erfarenhet om hushållning och hvad
därtill hörer äger än större förutsättningar än den ogifta att deltaga i
afgörandet af hushållsangelägenheter i större skala.
Det finnes emellertid ytterligare ett skiil att söka bereda den gifta
kvinnan kommunal rösträtt. Genom det förslag till ändring i fråga om
den kommunala rösträtten, som villkorligt antogs vid 1907 års riksdag,
skulle kvinna erhålla valbarhet till kommunala uppdrag. Och det stadga¬
des uttryckligen att gift kvinna, som vore röstberättigad, äfven skulle
vara valbar. Om man nu, såsom väl skulle kunna hända, i någon
kommun ansåge en gift kvinna särdeles väl skickad till något visst
kommunalt uppdrag, skulle således den omständigheten, att hon icke
vore röstberättigad, hindra hennes valbarhet. Och det är af nyss an¬
tydda skäl ingalunda otroligt att den gifta kvinnan ännu mer än den
ogifta ofta nog just skulle vara lämpad för dylika uppdrag.
12 Motioner i Andra Kammaren, N:o 126.
Emellertid förefinnes i det villkorligt antagna förslaget den svårig¬
heten beträffande ifrågavarande sak, att den kommunala rösträtten ju
alltjämt är utmätt efter skala, så att personer äga större eller mindre
rösträtt alltefter sina förmögenhetsvillkor upp till en viss höjd. Ville
man då åt gift kvinna, hvars man är röstberättigad, bereda rösträtt,
skulle måhända den första utväg, som erbjuder sig, vara att dela man¬
nens rösträtt med hälften på mannen och hälften på hustrun. Detta
synes dock af lätt begripliga skäl vara föga anbefallningsvärdt. För¬
visso bör man icke åstadkomma en rösträttsutvidgning för kvinnorna
genom att beröfva männen något af deras rösträtt. Det torde gifvas
en annan utväg, nämligen den att åt gift kvinna, hvilken icke på grund
af egen skattskyldighet är röstberättigad, men hvars man äger kommunal
rösträtt, gifva en röst.
Det är påtagligt, att denna åtgärd icke skulle kunna i någon af-
sevärd grad förskjuta förhållandet emellan de olika förmögenhetsklasserna.
Man kan snarare fråga, huruvida den skulle äga något egentligt värde
för kvinnorna själfva. Härpå torde man emellertid kunna svara jakande
och det ur tvenne synpunkter. Dels skulle en bestämmelse af antydd
art, så liten röstkvantitet den än gåfve kvinnorna, likväl innebära ett
principiellt erkännande af deras rösträtt, hvilket alltså måste vara af
värde, dels skulle härigenom stadgandet om kvinnas valbarhet till kom¬
munala uppdrag blifva af ett mycket större' värde.
Då vi i den kommunala rösträttsfrågans nuvarande läge icke finna
anledning att formulera ett lagändringsförslag, tillåta vi oss hemställa,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för
nästa lagtima Riksdag framlägga förslag till sådana
ändringar i kommunalförfattningarna, att gift kvinna,
hvilken ej på grund af att hon själf är skattepliktig
äger kommunal rösträtt, men hvars man är kommunalt
röstberättigad, måtte eidiålla en röst.
Stockholm den 25 januari 1908.
Karl Staaff. Carl Carlson Bonde. J. Bromée. Karl Starbäck.
G. Lindgren i Islingby. Joll. Ström. Jakob Pettersson.
S. H. Kvarnzelius. Th. af Callerholm. Aug. Henricson. Victor Moll.
K. G. Karlsson. Johan Ericsson. Fridtjuv Berg. Ernst Beckman.
STOCKHOLM, ISÅAC MÅKCUS’ BOKTK.-AKTIEBOLAG, 1908.