16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 122.
N:o 122.
Af herr F, Berg i Stockholm m. fl., om anslag till aflöning
afl bibliotekarien vid skandinaviska afdelningen afl S:te
Geneviéve-biblioteket i Paris.
I Paris finnes sedan några år en i sitt slag enastående utpost för
svensk och allmän nordisk kultur, den skandinaviska afdelningen af S:te
Geneviévebiblioteket (le fonds scandinave). I sin nuvarande form, såsom
en till egen lokal förlagd, fristående del af det nämnda biblioteket, hvilket
är ett af Frankrikes största, invigdes »le fonds scandinave» den 6 novem¬
ber 1903 i närvaro af de tre nordiska rikenas sändebud och konsuler,
Sveriges ärkebiskop in. fl. honoratiores. Eedan därförut hade denna in¬
stitution fått bland annat mottaga den rikhaltiga skriftsamling, som Sverige
vid världsutställningen i Paris år 1900 där utställt, och i anledning här¬
till andra värdefulla bokgåfvor från akademier och liknande institutioner
äfvensom från bokförläggare. Särskildt har Sveriges vetenskapliga littera¬
tur, tack vare regelbundna sändningar från Uppsala universitet, blifvit
väl företrädd. Biblioteket innehöll redan för ett år sedan omkring 30,000
böcker och broschyrer, hvaraf större delen svenska.
Betydelsen för vårt land att vara på detta sätt andlig hufvuddel-
ägare i ett i Paris förlagdt omfattande bibliotek med vetenskaplig karak¬
tär ligger i öppen dag. Utländska forskare, som önska upplysningar om
nordiska förhållanden, ha här en allt mera anlitad möjlighet att erhålla
sådana. Biblioteket är ur denna synpunkt ett nästan oundgängligt supple¬
ment till den nyligen inrättade professuren i Sorbonne i nordiska språk.
17
Motioner i Andra Kammaren, N:o 122.
Men därtill ger detsamma de många skandinaver, som äro bosatta eller
som studera i Paris, eu värdefull möjlighet att behålla känning med hem¬
landets lit och litteratur. Franska staten har nämligen sörjt äfven för en
läsesal, där också tidskrifter och tidningar tillhandahållas, samt gifvit till¬
stånd att bevilja hemlån af böcker åt skandinaver.
öfver hufvud ha de franska myndigheterna med särskild välvilja om¬
huldat denna institution, som ju dock i första rummet måste anses tjäna
nordiska intressen. En rymlig lokal vid Panthéonplatsen är upplåten åt
afdelningen. Vid densamma äro anställda och aflönade tvenne franska
bibliotekarier och en vaktmästare. Vidare inköpes hvad som utom Skan¬
dinavien publiceras om de nordiska länderna och folken. Ytterligare be¬
talas utgifter för bokinbindning, lyse och bränsle m. in., i allt en årsbudget
på omkring 8,000 francs.
Äfven tryckningen af den katalog, utan hvilken ett sådant biblioteks
värde blir ytterligt reduceradt, betalas med franska medel. Däremot är
det klart, att för upprättandet och fullföljandet af denna katalog fordras
biträde af lämplig person från något af de nordiska länderna. Endast eu
sådan kan också till fullo gå besökande landsmän och utländska forskare
till hända. Det torde äfven ha varit en förutsättning från den franska
administrationens sida, då det skandinaviska biblioteket skiljdes ut från
S:te Geneviéve, att en sådan oumbärlig tjänsteman skulle finnas, samt att
han, då fransk lag hindrar aflöning af utländing, skulle ersättas för sitt
arbete genom bidrag från de af biblioteket intresserade nordiska länderna.
Under 1903, 1904 och 1905 utgick ock från åttonde hufvudtitelns
besparingar ett anslag till eu ung norsk litteratör med 500 kr. årligen.
Då denne i slutet af 1905 lämnade Paris, förordnade föreståndaren för
S:te Geneviéve-biblioteket i hans ställe en svensk universitetsbildad skrift-
ställai’e, ett förordnande som den 4 januari 1906 stadfästes af chefen för
det högre undervisningsväsendet Bayet å franska undervisningsministerns
vägnar.
Sedan dess har emellertid från svensk sida intet bidrag lämnats till
ifrågavarande syssla. En framställning, som innehafvaren af platsen gjorde
i början af 1906 om 800, eventuellt 500 kr. anslag, blef icke af Kungl.
Maj:t bifallen, då anförda handlingar icke syntes gifva tillräckligt stöd
härför. Förnyad ansökan, tillökad bland annat med ett intyg af t. f.
administratören vid S:te Geneviéve-biblioteket, Mortet, att platsen skötts
»med fullkomligt tillfredsställande nit och duglighet», inkom den 27 ok¬
tober 1906, men vann icke heller Kung!. Maj:ts bifall. Betänkligheter
Bill. till RiJcsd. Prof. 1908. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 39 Käft. 3
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o 122.
uttalades i ett infordradt utlåtande bland annat mot att »Sverige ensamt
bland de nordiska länderna skall understödja en institution, hvaraf de
öfriga i närvarande stund synas draga det största gagnet».
Detta torde ba syftat på den då lämnade upplysningen, att af in-
skrifna låntagare den 1 december 1905 svenskar utgjorde 18 procent men
norrmän 26 och danskar 29 procent; fransmän voro 15 procent, finnar 7
och öfriga nationaliteter 5 procent.
Eedan af de intill 1 juni 1906 nytillkommande voro dock svenskarna
38 procent, och ställningen har nu så förskjutits, att besökarna i biblio¬
teket under 1907 utgjorde procentvis: svenskar 37, fransmän 23, danskar
18, norrmän 11, finnar 4, öfriga nationer 7 procent. Också utgjordes
öfver tre fjärdedelar af de under senaste året nytillkomna, bortåt 2,000
arbetena af svensk litteratur. Ensamt dessa upplysningar torde väl mo¬
tivera, att Sverige lämnar bidrag, ja bidrager något mer än grannländerna,
eller med de 800 kr., som senast begärts.
Men härtill kommer, att i denna sak Danmark redan tagit första
steget. På förslag af kultusministern beviljade i våras danska riksdagen
»ett årligt bidrag på 500 kr. till aflöning åt bibliotekarien vid S:te Gc-
neviéve-bibliotekets skandinaviska afdelning i Paris».
Situationen är således den, att sedan ifrågavarande plats besatts af
franska myndigheter med en svensk efter en norrman, har svenska staten
icke lämnat något som helst bidrag till aflöning af en syssla, hvars sti¬
gande kulturella betydelse just för Sveriges del klart framträder. Dan¬
mark lämnar däremot redan ett anslag åt den svenske innehafvaren, och
kanske kommer Norge att snart nog göra detsamma. Då Kungl. Maj:t
synes ämna förhålla sig afvaktande under väntan på att helt nya och
tvifvelsutan kostsammare kombinationer kunna mogna, föranlåtas vi att
hemställa,
att Riksdagen på extra stat för 1909 anvisar ett
belopp af 1,600 kr. som bidrag till aflöning för 1908
och 1909 af bibliotekarien vid skandinaviska afdelnin-
gen af S:te Geneviéve-biblioteket i Paris.
Stockholm den 26 januari 1908.
Fridtjuv Berg. Carl Carlson Bonde.
Hjalmar Branting. Carl Lindhagen.