Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
21
N:*t 114.
Af herr J. T. Larsson i Lund, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående förvaltningen af de kungliga slotten med
tillhörande jordegendom m. m.
I den till innevarande riksdag aflåtna statsverkspropositionen har
Kungl. Maj:t under första hufvudtiteln hemställt, att Rosersbergs slott
måtte med samma anslag som hittills och under enahanda villkor i öfrigt
som dem, hvarmed slottet af konung Oscar II i lifstiden innehafts, äfven
framgent af Kungl. Maj:t få disponeras. Med anledning af denna hem¬
ställan tillåter jag mig nu upptaga en fråga, som under sistlidet års Riks¬
dag i Andra Kammaren vid behandling af statsutskottets utlåtande angå¬
ende anslag till utförande af reparationsarbeten vid Drottningholms slott
af mig framkastats, nämligen den om förändring af hittills rådande för¬
valtning pf de kungl. slotten.
Att denna förvaltning icke blott lämnat åtskilligt öfrigt att önska i
afseende å kompetens för uppgiften, utan till och med visat sig i hög
grad undermålig, därom gifva förhållandena vid Drottningholm det mest
ojäfaktiga vittnesbörd. Jag tillåter mig erinra därom, att Riksdagen år
1906 anvisade 160,000 kronor till vissa reparationsarbeten vid Drottning¬
holms slott, hvilka arbeten voro afsedda »att utgöra den första afdelningen
af en serie synnerligen vidtomfattande åtgärder för iståndsättande af det
historiska slottet», och att hela »serien» år 1907 framlades för Riksdagen,
som da beviljade ett anslag af 740,000 kronor till ifrågavarande arbetens
utförande. I den skrifvelse, hvari riksmarskalksämbetet påkallat åtgärder
22
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
för slottets iståndsättande, anförde ämbetet, att det till Drottningholms
slott anvisade anslaget af 24,600 kronor årligen redan länge hade visat
sig otillräckligt för det ändamål, hvartill det hufvudsakligen varit afsedt,
nämligen slottets och dithörande byggnaders underhåll, samt att öfriga
inkomster, hvaröfver slottet kunnat förfoga, såsom arrenden, hyresmedel,
inkomst af skogsprodukter m. m. i regel måst användas för andra ändamål
och endast undantagsvis i någon mån kunnat lämna bidrag till täckande
af de för reparationer och underhåll erforderliga utgifterna. Detta riks-
marskalksämbetets uttalande förtjänar att illustreras med några sifferupp¬
gifter, hämtade ur statsrevisorernas berättelser. Under år 1876 uppgingo
utgifterna för reparationer till 25,151 kronor och år 1908 användes för
samma ändamål i rundt tal 28,600 kronor, men under den mellanliggande
tiden användes icke något år till reparationer så högt belopp som årsan-
slaget. Högsta beloppet, 14,200 kronor, användes år 1902 och lägsta
beloppet, 7,000 kronor, utgick år 1892. Under denna 25-års period har
statsanslaget för slottets underhåll uppgått till sammanlagdt 615,000 kro¬
nor, medan under samma period för ändamålet utgifvits tillhopa 267,600
kronor. Riksmarskalksämbetets uppgift om statsanslagets otillräcklighet
för därmed afsedda ändamålet torde icke kunna annorlunda förklaras, än
att det ändamål, till hvilket anslagets beviljats, råkat eftersättas för andra
ändamål, hvilkas tillgodoseende synts förvaltningen mera angelägna. Det
bör i detta sammanhang erinras, att under ofvan nämnda tidrymd slotts-
kassan haft, utöfver statsanslaget, en uppbörd af arrende- och hyresmedel
m. in., uppgående i medeltal till 17,700 kronor om året. Ståthållare-
ämbetet å Drottningholms slott har i en skrifvelse till riksmarskalksäm-
betet framhållit, att det skick, hvari slottet för närvarande befunne sig,
vore följden af nära ett århundrades förfall. Men skulden till att slottet
fått sålunda förfalla ligger hos förvaltningen.
Huru det förhåller sig med de öfriga kungl. slotten, är mig obekant.
De här ofvan relaterade förhållandena vid Drottningholm torde emellertid
få anses fullt tillräckliga skäl för påståendet, att den nuvarande förvalt¬
ningen af denna dyrbara statsegendom visat sig synnerligen olämplig och
att det därför bör tillses, att i afseende på denna förvaltning sådana än¬
dringar vidtagas, att den må komma under sakkunnig ledning och effektiv
kontroll. Efter mitt förmenande skulle detta ändamål säkrast vinnas, om
förvaltningen af de kungl. slotten med därtill hörande jordegendomar
förlädes till domänstyrelsen och att befattningen med slottsbyggnadernas
vård och underhåll uppdroges åt öfverintendentsämbetet. Denna fråga bör
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
23
dock göras till föremål för utredning; och innan sådan utredning före¬
ligger, torde det ej vara lämpligt, att Riksdagen nu, på sätt Kungl. Maj:t
föreslagit med afseende på Rosersbergs slott, beslutar om en disposition,
af sedd att gälla under en möjligen lång tid framåt.
På grund af det nu anförda, tillåter jag mig hemställa:
l:o att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl,
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om
utredning angående lämpligaste anordningen af förvalt¬
ningen af de kungl. slotten med därtill hörande jord¬
egendom, så att denna förvaltning må komma under
fullt sakkunnig ledning och effektiv kontroll, samt för
Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen
kan föranleda; och
2:o att, vid bifall till hvad under första punkten
blifvit hemställdt, Kungl. Maj:ts i statsverkspropositio¬
nen gjorda framställning angående dispositionen af Ro¬
sersbergs slott för det närvarande icke måtte af Riks¬
dagen bifallas.
Stockholm den 25 januari 1908.
Jacob Larsson.