FÖRSLAG
TILL
LAG
ANGÅENDE FÖRBUD MOT KVINNORS ANVÄNDANDE TILL
ARBETE NATTETID I VISSA INDUSTRIELLA FÖRETAG
AFGIFVET AF
DEN AF KUNGL. MALT DEN 20 JANUARI 1905 TILLSATTA KOMMITTÉ
FÖR REVISION AF LAGEN ANGÅENDE SKYDD MOT
YRKESFARA DEN 10 MAJ 1889 M. M.
STOCKHOLM 1907
ISA AC MARCUS BOKTR.-AKTIEBOLAG
t
Till Konungen.
Med nådigt bref den 4 juni 1907 har Eders Kungl. Maj:t till
kommittén för revision af lagen den 10 maj 1889 angående skydd mot
yrkesfara och lagen den 17 oktober 1900 angående minderårigas och
1
kvinnors användande till arbete i industriellt yrke m. m. öfverlämnat
handlingar rörande en i Bern den 26 september 1906 afslutad inter¬
nationell konvention om förbud för kvinnor att nattetid deltaga i indu¬
striellt arbete; och har Eders Kung! Magt behagat uppdraga åt kom¬
mittén att till Eders Kungl. Maj:t inkomma med ett, med hänsyn till de
i konventionen innefattade bestämmelser uppgjordt förslag till lag an¬
gående sådant förbud.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t med nådiga remisser den 16 mars
och den 17 april 1907 till kommittén öfverlämnat underdåniga skri¬
velser, dels från Stockholmsafdelningen af Allmänna Svenska Boktryckar-
föreningen och dels från Svenska Typografförbundets styrelse för att
tagas i öfvervägande vid det kommittén lämnade uppdrag.
Såsom af bilagda utdrag af protokollet vid kommitténs samman¬
träde den 21 oktober 1907 inhämtas, har kommittén på framställningar
af Fredrika-Bremer-Förb undet och Typografiska Kvinnoklubben lämnat
dessa två sammanslutningar tillfälle att genom delegerade uttala sig
i förevarande fråga vid nyssberörda sammanträde. Rörande de vid
sammanträdet gjorda uttalanden tillåter sig kommittén att i underdånig¬
het hänvisa till hvad protokollet därom innehåller. Såväl förenämnda
kvinnoklubb som ock Socialdemokratiska Kvinnokonferensens arbetsutskott
hafva, på sätt bifogade, till kommittén ingifna skrifvelse!’ utvisa, ställt
sig afvisande mot den ifrågasatta lagstiftningen. Svenska Typograf-
förbundet och Stockholmsafdelningen af Allmänna Svenska Boktryckar-
föreningen hafva uti sina underdåniga skrifvelse!' uttalat sig emot in¬
skränkning i nu gällande aftal angående kvinnliga arbetare inom bok¬
tryckeri facket, deras arbetstid och öfvertidsarbete. Dessa uttalanden,
hvilka framkommit från sådana kretsar, som nära beröras af ifråga¬
varande lagstiftning, anser kommittén icke böra lämnas utan beaktande,
detta så mycket mera som i våra dagar allt flera röster höja sig för
borttagande af de skrankor, som hittills ställt sig hindrande i vägen
för kvinnans sträfvande!! att vinna full likställighet med mannen såväl
i det offentliga lifvet som på arbetsmarknaden. Den af konventionen
betingade lagstiftningen skulle dock å vissa områden af arbetsmark¬
naden, där kvinnan hittills varit i det stora hela likställd med mannen,
införa ganska afsevärda förändringar i en riktning alldeles motsatt den,
som betecknas af nyssnämnda, utaf en allt mer växande opinion under¬
stödda sträfvande!!.
Det synes kommittén äfven kunna ifrågasättas, huruvida omsorgen
om det uppväxande och det kommande släktet och hänsynen till kvin¬
nans i jämförelse med mannens i allmänhet svagare kroppskonstitution
3
— hvilka två synpunkter hufvudsakligen torde ligga till grund för
konventionen — kräfva så stor inskränkning i friheten att lämpa arbets¬
tiden efter förhandenvarande behof, som måste blifva en följd af kon¬
ventionens, enligt kommitténs mening, alltför snafva bestämmelser.
För att utröna i hvilken utsträckning de kvinnliga arbetarna här
i landet skulle beröras af den ifrågasatta förbudslagstiftningen, har
kommittén föranstaltat om närlagda, inom kommerskollegii arbetsstatis-
tiska afdelning utarbetade statistiska utredning. Den på fem tabeller
fördelade utredningen grundar sig på de primäruppgifter för år 1905,
hvilka under år 1906 och delvis, i och för komplettering, jämväl under
innevarande år inkommit till kollegium med anledning af den nu på¬
gående specialundersökningen angående arbetstidens längd inom olika
näringsgrenar.
Såsom framgår af den statistiska utredningen förekommer kvinnligt
nattarbete af det slag, konventionen afser, endast i ringa omfattning här
i Sverige. Ifrågavarande förbud skulle dock drabba en industriell verk¬
samhet, boktryckaryrket, hvari kvinnan för närvarande har en arbetstid
och aflöning, som medgifva henne att, oaktadt det däri stundom före¬
kommande nattarbetet, skäligen tillgodose hälsans kraf.
Till fullgörande af Eders Kung!. Maj ds nådiga uppdrag får kom¬
mittén emellertid, med återställande af de med förenämnda nådiga bref
och remisser till kommittén öfverlämnade handlingar, härmed i under¬
dånighet aflämna förslag till lag angående förbud mot kvinnors använ¬
dande till arbete nattetid i vissa industriella företag jämte till lagför¬
slaget hörande motivering äfvensom utdrag af kommitténs protokoll vid
sammanträde den 4 innevarande november.
Stockholm den 4 november 1907.
Underdånigst:
RICH. ÅKERMAN.
CARL ALEXANDEESON. IVAR ANDERSSON.
DANIEL EKELUND. S. H. KVARNZELIUS.
JOHAN PIHLGREN.
A. Molin.
4
Förslag till lag angående förbud mot kvinnors användande till
arbete nattetid i vissa industriella företag.
1 §'
Användes kvinna till arbete uti företag, som afser idkande af
bergverks-, bruks-, fabriks-, handtverks- eller annan industriell verksam¬
het för utvinning, tillverkning eller bearbetande af varor, och som
drifves i den omfattning, att däri under någon tid af nästföregående
eller löpande år sysselsatts flera än tio arbetare, skall hon åtnjuta oaf¬
bruten ledighet från arbetet under minst elfva timmar hvarje dygn. I
denna ledighet skall tiden mellan klockan tio på aftonen och klockan
fem på morgonen ingå.
2 §•
Då natur- eller olyckshändelse af brutit arbetets regelbundna gång,
må arbetsgivare under högst en vecka kunna vidtaga sådan inskränk¬
ning i den uti 1 § föreskrifna ledighet, hvartill afbrottet skäligen kan
anses gifva anledning; anmäle dock genast den vidtagna inskränkningen
med angifvande af anledningen därtill hos vederbörande bergmästare
eller yrkesinspektör. Finnes behof af sådan inskränkning för längre
tid än en vecka, må bergmästaren eller yrkesinspektören på framställ¬
ning af arbetsgivaren meddela eftergift i de uti 1 § gifna bestämmelser
för en tid af högst en månad Erfordras ytterligare eftergift, ankommer
på vederbörande centrala myndighet att därom förordna, dock ej för
längre tid än fyra månader.
5
3 §.
Uti företag, som äro af den natur, att i desamma under vissa
tider af året förekommer hopadt arbete (s. k. säsongarbete), äfvensom
undantagsvis uti andra företag, då därstädes i följd af särskilda om¬
ständigheter arbetet måste forceras, må den i 1 § föreskrifna oafbrutna
ledighet kunna under en tid af sammanlagdt högst sextio dagar af
året inskränkas till tio timmar af dygnet.
Arbetsgifvare skall för hvarje år, innan sådan inskränkning vid¬
tages, göra anmälan om inskränkningen och om anledningen till den¬
samma hos vederbörande bergmästare eller yrkesinspektör. Påkallas
sedan under årets lopp dylik inskränkning till följd af anledning utaf
annat slag, än som förut under året anmälts, åligger det arbetsgifvaren
att därom göra särskild anmälan.
4 §■
Beträffande sådana företag, som afse förarbetande af varor, hvilka
äro underkastade hastig försämring, må undantag från bestämmelserna
i 1 § kunna meddelas af Konungen.
5 §•
Tillsyn å efterlefnaden af denna lag och på grund af densamma
meddelade föreskrifter utöfvas af vederbörande bergmästare eller yrkes¬
inspektör.
Bergmästaren eller yrkesinspektören vare pliktig att på framställ¬
ning af arbetsgifvare skyndsamligen meddela yttrande, huruvida upp-
gifvet förhållande kan anses innebära giltig anledning till vidtagande
af sådan inskränkning, som omförmäles i 3 §.
6 §•
Om emot de i denna lag gifna eller på grund af densamma med¬
delade föreskrifter kvinna användes i arbete, straffes arbetsgifvaren med
böter från och med tio till och med femhundra kronor.
Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse,
hvarom i denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall,
när han därtill varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning
därför utfärdats och delgifvits, fällas till de böter, som för förseelsen
äro bestämda,
6
7 §•
Försummar arbetsgifvare att inom 3 dygn, efter det lian vidtagit
inskränkning enligt 2 §, därom göra anmälan på sätt i samma paragraf
sägs, straffes med böter från och med fem till och med femtio kronor.
Till samma ansvar vare ock arbetsgifvare förfallen, där han för¬
summar att göra anmälan enligt 3 §.
Anmälningsskyldigheten må anses vara fullgjord, då anmälan i
betaldt bref aflämnats till allmänna posten.
8 §.
Förmår arbetsgifvaren visa, att den åtalade förseelsen icke skäligen
kan läggas honom till last, vare han från ansvar fri, och må i detta
fall åtalet riktas mot vederbörande arbetsledare.
9 §.
Det åligger allmän åklagare att åtala förseelse, hvarom i denna
lag sägs, ändå att angifvelse därom ej sker; han vare ock pliktig att
utföra åtal å dylik förseelse, som angifves hos honom af bergmästare
eller yrkesinspektör. Förseelsen åtalas vid polisdomstol, där särskild
sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej
finnes, vid allmän domstol; och galle i fråga om klagan öfver dom¬
stols eller poliskammares beslut i dessa mål hvad om besvär i brottmål
är förordnadt.
10 §.
Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas
tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän
strafflag.
U §•
Beträffande företag, som drifves af staten eller af kommun, skall
hvad i denna lag är stadgadt om arbetsgifvare gälla arbetsföreståndaren.
7
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1911; dock att den i 1 §
föreskrifnä oafbrutna ledighet från arbetet må under en öfvergångs-
period af tre år från nyssnämnda dag uppgå till allenast tio timmar
hvarje dygn.
Föreskrifterna i denna lag skola intill den 1 januari 1919 icke
äga tillämpning å
framställning af råsocker ur betor,
kardning, kamning eller spinning af ull
eller arbeten i dagen vid grufföretag, där dessa arbeten på grund
af klimatiska förhållanden måste inställas under minst fyra månader
af året.
Motivering till lagförslag angående förbud mot kvinnors användande
till arbete nattetid i vissa industriella företag.
Innan kommittén ingår på en motivering af de särskilda paragra¬
ferna i förevarande lagförslag, anser sig kommittén böra påpeka ett
par synpunkter, som varit af en mer allmän betydelse för lagförslaget.
Den ena bär varit bestämd af kommitténs sträfvan att göra det ifråga¬
satta förbudet så litet betungande som möjligt — vår skyddslagstiftning
bar ju hittills ej inneburit någon inskränkning i afseende å kvinnors
användande till nattarbete, och öfvergången kommer nog att på
åtskilliga håll medföra kännbara olägenheter. I den mån konventionens
ordalag det medgifvit, har kommittén sålunda sökt å ena sidan begränsa
förbudets tillämpningsområde, å den andra bereda största möjligheter
till undantag och detta under de lindrigaste former, som kunnat anses
tillfyllestgörande för kontrollen. Den andra synpunkten har framgått
ur bemödandet att bringa lagförslaget i öfverensstämmelse med den
lagstiftning, kommitténs uppdrag eljest afser. Särskilt har detta
ansetts vara önskvärdt med hänsyn till möjligheten, att lagförslagets
bestämmelser kunde komma att inarbetas i en skyddslag af mer all¬
mängiltig räckvidd. I sådant fall torde en del af förevarande lags be¬
stämmelser komma att ersättas med stadganden, som gälla berörda
skyddslagstiftnings hela område.
1 §•
Detta lagrum, som* motsvarar konventionens art. 1 och 2, inne¬
håller lagförslagets hufvudstadgande, under det öfriga §§ meddela un¬
dantags- eller tillämpningsbestämmelser.
Med hänsyn till sysselsättningens art angifves i konventionen
förbudet afse industriellt arbete. Hvad härmed skall förstås öfverlämnas
åt de särskilda staterna att afgöra, dock med den inskränkning, att
9
grufvor och stenbrott äfvensom industriella anläggningar för »tillverk¬
ning och omvandling af ämnen» alltid skola inbegripas bland industriella
företag. Åt de särskilda staternas lagstiftning är vidare öfverlämnadt
att bestämma gränsen mellan industri å ena samt jordbruk och handel
å andra sidan.
Lagförslaget angifves omfatta företag, som afse idkande af berg¬
verks-, bruks-, fabriks-, handtverks- eller annan industriell verksamhet
för utvinning, tillverkning eller bearbetande åt varor. Med denna
bestämning afses att inskränka förbudet till industriella företag i
trängre mening eller ungefär sådana företag, som med hänsyn till
sysselsättningens art falla under de nu gällande lagarne om minderårigas
och kvinnors användande till arbete i industriellt yrke och om skydd
mot yrkesfara. Då »industri» emellertid är ett ganska sväfvande begrepp,
har det ansetts lämpligt att i bestämningens förra del exempelvis
uppräkna de väsentligaste grupperna inom detta område.
Konventionens art. 1 förbjuder kvinnas användande i industriellt
arbete nattetid. I öfverensstämmelse härmed bör uttrycket »arbete
uti företag, som afser» etc., i lagförslagets 1 §, tolkas såsom afseende
sådant arbete, som står i omedelbart sammanhang med den industriella
verksamheten inom företaget. Andra arbeten inom företaget beröras
däremot ej af lagen. Sålunda äger lagen till exempel icke tillämpning
på arbeten för rengöring af arbetslokalen men väl å arbeten för för¬
packning af varor, som tillverkats inom företaget.
Ändamålet med den industriella verksamheten bar i förslaget
angifvits såsom utvinning, tillverkning eller bearbetande af varor, varor
här tagna i betydelsen af såväl råämnen som halffabrikat. Vid »ut¬
vinning» är det föremål, hvarå verksamheten riktas, icke någon vara,
men verksamhetens ändamål är att erhålla en vara. Så är till exempel
förhållandet inom bergverk sindustrien, dit arbete vid såväl mineral- och
stenkolsgrufvor som stenbrott är att hänföra. Vid »tillverkning» är
verksamhetens såväl föremål som resultat en vara. »Bearbetandet»
ingår visserligen oftast .såsom ett moment i en tillverkning, men kan
äfven hafva en själfständig betydelse, nämligen af en verksamhet,
hvars föremål visserligen kan utgöra eu vara, men hvars resultat icke
framträder såsom en sådan utan såsom en integrerande del af ett redan
befintligt föremål. Af sådan art är till exempel verksamheten inom
målaryrket samt i tvätt- och strykinrättningar.
I byggnadsverksamhet, hvarför denna lag visserligen ej torde tå
stor betydelse, ingår ett flertal slag af verksamhet, af hvilka somliga
slag falla under lagen, andra däremot icke. Till de förra höra till
2
10
exempel murning, snickeri och målning. Till de senare åter äro
exempelvis att hänföra jordschaktning, sprängning och annat röjnings¬
arbete.
Lagen har naturligen ej tillämpning på företag, som hafva till
ändamål att förmedla transport eller samfärdsel, liksom ej heller å
hotell- och restaurantrörelse.
Gent emot jordbruk och handel begränsas lagens tillämpnings¬
område genom bestämningen »industriell verksamhet», som är gemensam
för alla de olika slag af företag, hvarå lagen har afseende. Denna gräns¬
bestämmelse har, oaktadt frågor på detta område nog i åtskilliga fall,
till exempel i afseende å jordbrukets binäringar, kunna föranleda tolk-
ningssvårigheter, likväl ansetts vara tillfyllestgörande, då vid yrkes¬
inspektionens verksamhet en ganska uttömmande praxis härutinnan
torde hafva utbildat sig.
Konventionens tillämpningsområde är emellertid begränsad! ej
blott med afseende å sysselsättningens art utan äfven med hänsyn till
företagets omfattning. Konventionen angifves sålunda afse industriella
företag, hvari användas flera än tio arbetare och arbeterskor, dock ej
i något fall företag, där det endast användes medlemmar af familjen.
Lagförslagets stadgande i förevarande afseende, »som drifves i den
omfattning, att däri under någon tid af nästföregående eller löpande
år sysselsatts flera än tio arbetare», utgör ett af de kännetecken,
kommittén eljest inom skyddslagstiftningen ämnar uppställa för fabriks-
mässig drift. Till vinnande af mera tydlighet och stadga har förut¬
sättningen beträffande arbetarantalet förbundits med en tidsbestämning.
Utan sådan bestämning skulle nämligen tvekan kunna uppstå, huruvida
det förutsatta arbetarantalet skulle vara det i regel använda, eller om
det gjorde tillfyllest, att antalet förefunnes vid det tillfälle, då lagens
tillämpning af en eller annan anledning påkallades. Genom den an¬
vända formuleringen har vidare afsetts att göra tillämpningen i viss
mån oberoende af tidpunkten för förekomsten af det förutsatta arbetar¬
antalet. Medtoges ej det nästföregående året, komme nämligen ett
betydande antal företag, särskildt inom de s. k. säsongyrkena, att under
längre eller kortare tid i början af året ej vara underkastade lagen.
Konventionen begagnar uttrycket »arbetare och arbeterskor»,
under det i lagförslaget endast sägs »arbetare». Båda uttryckssätten
kunna gifva anledning till misstolkning, då det förra möjligen kan
anses inskränka förbudets omfattning till företag med både manliga
och kvinnliga arbetare och det senare till företag, som sysselsätta öfver
tio manliga arbetare. Kommittén har emellertid trott sig böra använda
11
uttrycket »arbetare», hvilket i vårt lagspråk torde vunnit häfd såsom
gemensam beteckning för manliga och kvinnliga, vuxna och minder¬
åriga arbetare. , ,
Konventionens undantag för företag, hvari endast användas med¬
lemmar af familjen, har icke upptagits i lagförslaget. Detta undantag
har nämligen ansetts sakna praktisk betydelse, då med »medlemmar af
familjen» enligt svenskt språkbruk ej gärna kan afses andra än för¬
äldrar och deras barn och för lagens tillämplighet alltid förutsättes ett
arbetarantal öfverstigande tio.
2 §•
Konventionens art. 3, Do) medgifver obegränsad eftergift från
förbudet mot nattarbete för det fall, att till följd af »förce majeure»
uti ett företag inträffar ett afbrott i driften, hvilket varit omöjligt att
förutse, och som ej har periodisk karaktär. Då »force majeure» ej
torde kunna fullt tillfredsställande årtergifvas på svenska, har kommittén
ansett sig böra begagna det i nu gällande »minderårighetslag» före¬
kommande uttrycket »då natur- eller olyckshändelse af brutit arbetets
regelbundna gång». Detta uttryck synes äfven väl motsvara konven¬
tionens nyss angifna förutsättning i dess helhet.
Konventionen meddelar ej några direkta föreskrifter rörande sättet
för förbudslagstiftningens tillämpning. Lagstiftaren har sålunda frihet
att anordna tillämpningen af här ifrågavarande eftergift på det sätt.
han kan finna lämpligast. Mest praktiskt synes då vara att föi
en kortare tid öfverlämna åt arbetsgifvaren själf att vidtaga den
inskränkning i nattledigheten, som han finner erforderlig. . Vid natur¬
eller olyckshändelse torde det nämligen ej sällan vara i hög grad
önskvärd! för arbetsgifvaren att få omedelbart, utan inväntande af
vederbörande myndighets tillstånd, i största möjliga utsträckning taga
arbetspersonalens krafter i anspråk. Något oskäligt åsidosättande af
skyddsprincipen kan ej heller ett sådant medgifvande sägas innebära,
då ju därigenom blott, och detta endast för en kortare tid , åtel ställes
det' sakernas tillstånd, som ägde rum före lagens ikraftträdande, eller
med andra ord att arbeterskorna under denna tid komma i samma
ställning som manliga arbetare. Dessutom bör ihågkommas, att arbets¬
gifvaren utsätter sig för straff, om han begagnar sig af medgifvande!
utan laglig anledning eller i större omfattning, än som kan anses af
behofvet påkalladt. Sålunda äger arbetsgifvaren vidtaga inskränkning
i den mån, sådant erfordras för återvinnande af förlorad arbetstid eller
12
återställande af normala arbetsförhållanden eller för att bota eller före¬
komma skada å varor, hvilken är eller kan blifva en följd af natur¬
eller olyckshändelsen, till exempel torkning’ af varor, som vid en elds¬
våda eller öfversvämning blifvit skadade af vatten. Själfva räddnings¬
arbetet är däremot, såsom redan i det föregående blifvit antydt, icke
att räkna till sådant arbete, hvarå lagen äger tillämpning.
IH ör att bereda vederbörande bergmästare eller yrkesinspektör
tillfälle kontrollera arbetsgifvarens tillämpning af förevarande lagrum
har arbetsgifvaren ålagts att genast göra anmälan om den vidtagna
inskränkningen och anledningen därtill. Finner bergmästaren eller
yrkesinspektören anmälningen gifva anledning till anmärkning, lärer
han ej underlåta att underrätta arbetsgifvaren därom samt, där om¬
ständigheterna sådant påkalla, göra angifvelse om förhållandet till
vederbörande allmänna åklagare. I hvilket fall som helst torde en
sådan anmälan tjäna till att rikta bergmästarens eller 3U’kesinspektörens
uppmärksamhet på arbetsgifvarens förehafvanden, särskildt att han ej
utan vederbörligt tillstånd låter inskränkningen fortfara utöfver eu vecka.
Inskränkning för längre tid än en vecka har man ej ansett sig
kunna öfverlämna åt arbetsgifvaren själf att vidtaga, Fn sådan befo¬
genhet skulle nämligen, då inskränkningen ej på något vis är begränsad,
lätt kunna gifva anledning till missbruk. I paragrafen angilha myn¬
digheter hafva naturligen att vid meddelande af eftergift begränsa
såväl inskränkningen för hvarje dygn som eftergiftstiden i dess helhet,
och detta allt eftersom behofvet af inskränkning och hänsynen till de
kvinnliga arbetarnes kraf på natthvila skäligen kan påkalla.'- Med
lagens syfte har kommittén ansett bäst öfverensstämmande att jämväl
i afseende å den öfverordnade myndigheten fastställa en längsta tidrymd,
för hvilken eftergift må meddelas, och har denna tid begränsats på
samma sätt som i den nu gällande, motsvarande bestämmelsen rörande
minderåriga. Den öfverordnade myndigheten betecknas i lagförslaget
med uttrycket »vederbörande centrala myndighet». Denna myndighet
är för närvarande kommerskollegium men torde i sammanhang med
omorganisation af yrkesinspektionen måhända komma att utbytas mot
någon annan central myndighet.
Då behofvet af inskränkning alltid är att hänföra till viss natur¬
eller olyckshändelse, få de' här medgifna tidrymderna för eftergift natur¬
ligen endast tillgodonjutas en gång för hvarje dylik händelse — en
yrkesinspektör kan sålunda ej, sedan af honom lämnad eftergift för eu
månad förbrukats, ånyo meddela eftergift för eu månad o. s. v. Har
13
åter den först lämnade eftergiften afsett kortare tid än lagen medgifver,
torde skäligen, där behofvet af inskränkning fortfar, ny eftergift af
samma myndighet kunna meddelas för den återstående delen af den i
lagen medgifna tid.
Vid användande af minderåriga arbeterskor har arbetsgifvaren att
beakta såväl minderårighetslagen som nu ifrågavarande lag. Såsom
här ofvan antydts är förevarande undantagsbestämmelse anknuten vid
en förutsättning, som redan finnes använd såsom skäl till eftergift från
stadgandet om begränsning af arbetstidens längd för minderåriga. Ar¬
betsgifvaren kan alltså komma i den ställning, att han beträffande min¬
deråriga arbeterskor enligt minderårighetslagen måste söka eftergift hos
vederbörande myndighet, under det han i afseende å de vuxna kvinnorna
är berättigad att för en vecka på egen hand tillämpa förevarande lags
stadgande om eftergift. I)å emellertid minderårighetslagens nu gällande
föreskrifter förhindra minderårigs sysselsättande mellan kl. 7 e. m.
och 6 f. in., och natur- eller olyckshändelse icke berättigar till eftergift
i detta hänseende, torde någon inskränkning af de elfva timmarnas
ledighet för natthvila ej kunna ifrågakomma för minderåriga arbeterskor.
Kommer åter i en blifvande lagstiftning förbudet mot minderårigas
nattarbete att ändras till att gälla tiden mellan kl. 8 e. m. och 6 f. m.,
uppstår möjlighet att med tillämpning af förevarande paragraf inskränka
ledigheten från elfva till tio timmar men ej mera.
3 §■
Förevarande undantagsstadgande äger enligt konventionens art. 4
tillämpning dels på sådana företag, som äro »underkastade årstidernas
inflytande» (finfluence des saisons), dels på hvarje företag i fall af »un-
dantagsomständigheter» (circonstnnces exceptionelles). Den gemensamma
förutsättningen för de undantag, som här afses, torde väl emellertid kunna
sägas vara en förekomst under kortare tid af mer än vanligt hopadt arbete.
I likhet med konventionen fördelar lagförslaget undantagsfallen
på två grupper, den ena omfattande de fall som återkomma med en
viss regelbundenhet, den andra de fall som framträda mer tillfälligtvis.
Till den förra gruppen äro i främsta rummet att hänföra de fall, där
arbetet till följd af temperaturens, väderlekens eller andra naturförhål¬
landens inflytande endast kan pågå under någon kortare tid af året,
t. ex. vid isupptagning, torftäkt, bearbetning af sockerbetor. Till denna
grupp höra vidare en mångfald arbeten, som måste påskyndas vid viss
eller vissa tider af året för att möta en då framträdande, stegrad efter¬
14
frågan, till exempel inom konfektion sbranschen vår oeli höst, boktryc¬
kerier och bokbinderier under vissa tider af året. Till den senare grup¬
pen åro, oberoende af arbetets art, att hänföra fall, clå driften tillfälligtvis
rubbats, till exempel genom strejk eller lockout, försenad material leverans,
eller då driften tillfälligtvis måste forceras för utförande af särskildt
brådskande beställningar eller tillfredsställande af plötsligt ökad kon¬
sumtion, till exempel inom boktryckerier vid utförande af somligt riks¬
dags- eller annat särskildt brådskande tryck, läskedrycksfabriker vid
inträffad ovanlig hetta, afbrott i driften hos en konkurrent. För öfrigt
kan det stundom vara svårt att afgöra, till hvilken grupp ett visst fall
rätteligen är att hänföra, och vidare kan det hända, att ett fall, som
först är att räkna till den senare gruppen, sedermera genom ett regel¬
bundet återuppträdande kommer att tillhöra den förra.
Såsom en orsak till tillfällig rubbning af driften kan tydligen
iifven tänkas natur- eller olyckshändelse. I detta fall har då arbets-
gifvaren att välja, om han vill begagna sig af nästföregående eller
detta lagrum. Har han ej anledning att inskränka nattledigheten med
mer än en timme, torde förevarande § i åtskilliga fall kunna vara att
föredraga.
Förutsättningarna för undantag enligt detta lagrum kunna synas
väl omfattande och i viss mån sväfvande, men så är å andra sidan den
eftergift, som erbjudes, ganska snäft begränsad.
Arbetsgifvarens åligganden med hänsyn till kontrollen har in¬
skränkts till det minsta möjliga. Han behöfver sålunda endast, innan
han första gången under ett kalenderår vidtager inskränkning, anmäla
sin afsikt att företaga en sådan åtgärd jämte anledningen därtill. På¬
kallar likartad anledning sedan under årets lopp inskränkning under
en eller flera perioder, äger arbetsgifvaren utan förnyad anmälan vidtaga
sådan åtgärd, intill dess de 60 dagarna äro förbrukade. Erfordras
åter inskränkning till följd af anledning utaf annat slag, än som förut
under året anmälts, har arbetsgifvaren att göra ny anmälan.
Anmälningen torde äfven i detta fall, såsom redan framhållits i
i afseende å anmälan enligt 2 §, innebära en maning för bergmästaren
eller yrkesinspektören, att, därest anledningen finnes mindre tillfyllest¬
görande, varna arbetsgifvaren. Dessutom bör anmälningen naturligen
förmå bergmästaren eller yrkesinspektören att med särskild uppmärk¬
samhet öfvervaka, att de för inskränkningen gifna tidsbestämmelserna
iakttagas. Härför synas bland annat aflöningslistorna kunna lämna
värdefullt material.
15
Äfven vid tillämpningen af denna § har arbetsgifvaren att beträf¬
fande minderåriga arbeterskor beakta minderårighetslagens föreskrifter,
hvilka i sin nuvarande affattning torde förhindra inskränkning af natt¬
ledigheten för sådana arbeterskor. Kommer åter, såsom förut antydts,
förbudet mot minderårigas nattarbete att afse tiden mellan kl. 8 e. m.
och 6 f. in., i stället för såsom nu mellan kl. 7 e. in. och 6 f. in., får
arbetsgifvaren tillfälle att begagna sig af förevarande eftergift jämväl
för minderåriga arbeterskor. Dock måste han härvid alltid se till, att
bestämmelserna angående arbetstidens längd för de minderåriga icke
öfverträdas.
4 §•
Konventionens art. 3, 2:o), som föranledt förevarande § i lag¬
förslaget, hänför sig till det fall, att arbetet afser sådana råämnen eller
halffabrikat, som äro underkastade mycket hastig förvandling, och att
undantag från förbudet mot nattarbete erfordras till förekommande af
O
eljest oundviklig förlust af dessa ämnen eller fabrikat.
I lagförslaget har uttrycket »råämnen eller halffabrikat» ersatts
med ordet »varor», hvilket, såsom redan vid 1 § framhållits, torde få
anses omfatta båda dessa kategorier. I stället för »mycket hastig för¬
vandling» har lagförslaget användt uttrycket »hastig försämring», som
synes bättre öfverensstämma med detta lagrums syfte. Inskränkningen
till de fall, då undantag erfordras till förekommande af eljest oundviklig
förlust, har ej ansetts behöfva utsättas i lagförslaget, då man öfver-
lämnat åt Konungen att medgifva här ifrågavarande undantag. Kungl.
Maj:t torde nämligen icke underlåta vare sig att närmare angifva de förut¬
sättningar, hvarunder undantag må åtnjutas, eller att meddela erforder¬
liga föreskrifter rörande undantagsarbetets anordning.
Kommittén har, som nyss antydts, funnit lämpligare, att Kungl.
Maj:t äger medgifva undantag, än att lagen direkt i vissa fall och under vissa
villkor medgifver sådana. Eu anordning af sistberörda art skulle näm¬
ligen, äfven om den kunde tåga hänsyn till de för tillfället rådande
faktiska förhållanden, likväl icke länge motsvara industriens snabbt
växlande behof. En af Kungl. Maj: t utfärdad kungörelse kan däremot
lämpligen medgifva undantag för vissa, uppgifna industrier och med¬
dela detaljerade föreskrifter i afseende å sättet för undantagens till¬
godonjutande, då bestämmelserna i en sådan författning lätt kunna full¬
ständigas och ändras efter som förhållandena påkalla. Enligt lagen
möter naturligen ej något hinder för Kungl. Maj:t att på framställning
af enskild arbetsgivare medgifva undantag för ett särskildt företag.
16
Med hänsyn till frågan om hvilka industrigrenar, som skulle be¬
röras af denna undantagsbestämmelse, ger lagstiftningen i de länder,
där kvinnors användande till industriellt nattarbete redan är förbjudet,
vid handen, att undantag af förevarande art hufvudsakligen funnits af
beliofvet påkallade i afseende å företag för tillverkning af födoämnen,
synnerligast sådana , som beredas af fisk eller frukt.
5 §•
Bestämmelserna i efterföljande §§, 5—11, som hafva tilländamål
att trygga lagens efterlefnad, sakna motsvarighet i konventionen. Denna
innehåller nämligen i afseende å berörda ändamål blott, i art. 5, föl¬
jande allmänna stadgande: »Hvar och en af de kontraherande staterna
har att vidtaga de administrativa åtgärder, som kunna erfordras för
att på dess område trygga en noggrann tillämpning af förevarande
konvention. Regeringarna skola på diplomatisk väg meddela hvarandra
de lagar och författningar, som äro eller blifva utfärdade rörande de
frågor konventionen afser, äfvensom periodiska rapporter angående till-
lämpningen af dessa - lagar och författningar.» Lagförslagets bestäm¬
melser i 5—11 §§ hafva däremot i det väsentliga sin motsvarighet i
stadganden uti den nu gällande skyddslagstiftningen eller, där så ej är
fallet, i föreskrifter, som kommittén har för afsikt att föreslå på skydds¬
lagstiftningens område.
Hvad nu 5 § angår, innebär dess första stycke, att denna lag i
afseende å kontrollen likställes med den öfriga skyddslagstiftningen.
Hur än inspektionsverksamhetens fördelning mellan de i förevarande
lagrum nämnda tjänstemän kan komma att förändras, kommer sålunda
tillsynen å lagens efterlefnad att vara underkastad de allmänna reglerna
för denna fördelning. Med beteckningen »på grund af densamma med¬
delade föreskrifter» åsyftas bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan lämna
i enlighet med 4 §.
Det andra stycket i 5 § ålägger bergmästare och yrkesinspek-
törer en skyldighet, som de sannolikt ändå skulle anse sig äga. Med
hänsyn till den stora betydelsen för arbetsgifvaren att utan dröjsmål
erhålla sådant yttrande, som däri omförmäles, har det emellertid ansetts
önskvärdt att i lagen uttryckligen påpeka denna skyldighet. Ett dylikt
yttrande är tydligtvis endast att betrakta som ett uttalande af bergmästa¬
rens eller yrkesinspektörens enskilda mening och innebär ej något slut¬
giltigt godkännande eller underkännande, ty befogenhet i detta afseende
tillkommer endast vederbörande domstol.
17
6 och 7 §§.
Dessa §§ innehålla lagens straffbestämmelser och öfverensstämma
nära med minderårighetslagens 19 §. Emellertid hafva ansvarsbestämmel¬
serna för försummad anmälan uibrutits till en fristående §, hvarigenom
denna förseelse frigjörts från föreskriften om särskild! straff för hvarje
gång stämning utfärdats och delgifvits. Eu sådan föreskrift kan nämligen
med fog endast gälla ett fortsatt brottsligt förfarande, och härtill kan
ej gärna försummad anmälningsskyldighet gifva upphof, då denna
öfverträdelse måste anses fullbordad och afslutad, när den stadgade
anmälningstiden gått till ända. Anmälningsskyldigheten enligt 2 §
inträder genast, det vill säga omedelbart efter det arbetsgifvaren vid¬
tagit sådan inskränkning, som där nämnes. För att straffpåföljd skall
finnas påkallad, måste dock förutsättas, att arbetsgifvaren gjort sig
skyldig till ett afsevärdt dröjsmål. Tiden härför har man i 7 § ansett
sig kunna fastställa till tre dygn. I afseende å anmälan enligt 3 §
förekommer naturligen ej någon dylik respittid.
Högsta bötesbeloppet har i 7 § begränsats till 50 kronor, emedan
den här berörda förseelsen under alla förhållanden bör anses vara af
ganska lindrig beskaffenhet.
För att i möjligaste mån bespara arbetsgifvaren besvär och tids¬
förlust har till sist i paragrafen stadgats, att anmälningsskyldigheten
må anses fullgjord, då anmälningen i betaldt bref aflämnats till allmänna
posten. Med detta stadgande afses naturligen ej att betaga arbets¬
gifvaren möjlighet fullgöra ifrågavarande skyldighet på annat, för
honom lämpligare sätt.
8 §•
Uti mål angående förseelser mot minderårighetslagen, hvilken lag-
under alla förhållanden lägger ansvaret för en begången öfverträdelse
på yrkesidkaren, lärer i åtskilliga fall straffpåföljd hafva drabbat perso¬
ner, som icke rimligtvis kunnat sägas hafva haft någon skuld till den
åtalade förseelsen. I dessa fall har det i regel vant fråga om aktie¬
bolags styrelseledamöter, hvilka naturligen ofta stå fullkomligt främ¬
mande för sådana åtgärder vid arbetets bedrifvande, som kunna inne¬
bära en förseelse af nyssnämnda slag. Men äfven i afseende å företag,
som innehafvas af en ensam person, låta tänka sig öfverträdelse!-, hvartill
3
18
innehafvare)! ej på något sätt är vållande. En underordnad arbetsledare
kan ju till exempel tvärt emot en gifven order låta minderåriga arbeta
på öfvertid. Att han därigenem riskerar sin plats, har kanske ej för
honom någon betydelse, ty han kan redan förut vara uppsagd.
Genom det bär föreslagna stadgandet, som kommittén ämnar
upptaga i sitt förslag till reviderad skyddslagstiftning, möjliggöres en
rättvisare fördelning af straffansvaret. Stadgandet torde äfven bidraga
till att höja arbetsledarnes intresse för lagens efterlefnad.
Finnas flera arbetsledare, hvilka kunna ifrågasättas hafva skuld
till eu begången förseelse, torde allmänna åklagaren, sedan arbets-
gifvaren visat, att förseelsen ej skäligen kan läggas honom till last,
böra vända sin talan mot den arbetsledare, som näst efter arbetsgifvaren
utöfvar högsta ledningen af den verksamhet, hvari förseelsen ägt rum,
till exempel disponenten eller förvaltaren på arbetsstället ifråga, och,
om äfven denne lyckas bevisa sin oskuld, mot hans närmaste under¬
ordnade o. s. v.
9-H §§•
Dessa lagrum öfverensstämma med föreskrifter uti den nu gällande
skyddslagstiftningen.
Ifrågavarande konvention, hvilken, såsom dess titel angifver, afser
att stadga förbud mot nattarbete för kvinnor, sysselsatta uti industrien,
innehåller i art. 1 förbud mot användande af kvinnor till industriellt
nattarbete. Den generella affattning, som gifvits såväl åt konventionens
titel som åt den grundläggande bestämmelsen i art. 1, synes gifva vid
handen, att konventionen — och i och med detsamma också den lag¬
stiftning, som grundas å densamma — icke blott afser industriella
företag, där arbetarna sysselsättas i lokaler, öfver hvilka arbetsgifvaren
äger att förfoga, och där han följaktligen är i tillfälle att utöfva kon¬
troll öfver arbetstidens längd, utan ock sådana företag, äfven dessa af
industriell natur, där arbetarna i sina egna hem sysselsättas för arbets-
gifvarens räkning, under förutsättning naturligtvis att det på sådant
sätt sysselsatta arbetarnas antal öfverstiger tio. Sådant slag af arbete
förekommer, som bekant, i ganska stor utsträckning, särskildt inom
konfektionsbranschen och, hufvudsakligen å vissa ställen i Västergöt'
land, inom textilindustrien.
19
Visserligen medgifver konventionen en hvar af de kontrahera^e
staterna att bestämma hvad med industriellt företag är att förstå, men
på samma gång föreskrifver den, att därtill alltid äro att räkna företag
lör »tillverkning och omvandling» af varor. Den omständigheten, att
arbetet ntföres i arbetarnas eget hem berättigar icke till undantag från
konventionens tillämpning. Kommitterade hafva af sådan anledning
icke ansett sig kunna undantaga berörda hemarbete eller hemindustri,
och så som 1 § i lagförslaget är affattad, kan den otvifvelaktigt äga
tillämpning å hemarbetet och hemindustrien.
Om arbetet bedrifves i arbetarens eget hem, saknar arbetsgifvaren
uppenbarligen i regel tillfälle öfvervaka, att det icke utöfvas nattetid,
och vid sådant förhållande torde han icke rättvisligen böra ådömas straff
för det fall, att den i 1 § föreskrifna nattledighet icke iakttages. Med
tillämpning af 8 § i lagförslaget kan äfven arbetsgifvaren under denna
förutsättning frikännas från ansvar. Men han torde icke undgå ansvar,
om arbetet utlämnas under sådana förhållanden, att detsamma icke kan
af arbetaren utföras å annan tid, än då arbete enligt lagen icke är tillåtet.
Kontrollen å efterlefnaden af lagens föreskrifter, som enligt lag¬
förslaget skulle utöfvas af bergmästare eller jrkesinspektör, torde i
fråga om arbeten, som utföras i arbetarens eget hem, under nuvarande
förhållanden blifva ytterst ringa. Dessa tjänstemäns inspektionsverk¬
samhet har hittills städse varit inskränkt till sådana arbetsställen, öfver
hvilka arbetsgifvaren ägt förfoga. Att utsträcka deras inspektions¬
verksamhet till det enskilda hemmet kan förefalla motbjudande, och
det synes kunna ifrågasättas, om icke hemarbetet och hemindustrien
borde uttryckligen undantagas från de allmänna föreskrifterna om tillsyn
å lagens efterlefnad. Ett sådant undantag torde synas så mycket mera
befogadt, som med tillämpning af nyssnämnda föreskrifter en arbetare
svårligen skulle kunna vägra inspektören tillträde till sitt hem. A andra
sidan måste dock medgifvas, att då arbetet utföres i arbetarens hem,
detta icke vidare uteslutande har karaktären af hem, utan äfven blir
en arbetslokal, öfver hvilken det allmänna måhända kan finna sig böra
utöfva en viss uppsikt. Det synes emellertid uppenbart, att hemarbetet
och hemindustrien utöfvas under sådana förhållanden, som påkalla
tillsyn och kontroll af helt annan art än den, som för närvarande finnes
anordnad i afseende å annan industriell verksamhet. Denna fråga har
äfven varit föremål för kommitténs uppmärksamhet, och har kommittén
för afsikt att under sitt fortsatta arbete på skyddslagstiftningens område
taga densamma under närmare ompröfning.
20
Tiden för konventionens trädande i kraft angifves i dess art. 8
till två år efter afslutandet af protokollet öfver ratifikationshandlingarnas
deposition, som skall äga rum senast den 31 december 1908. Konven¬
tionen skulle sålunda möjligen kunna komma att träda i kraft före den
1 januari 1911. Då en sådan möjlighet emellertid ej torde äga någon
sannolikhet för sig eller ens vara afsedd, har kommittén ansett sig
kunna förlägga lageus ikraftträdande till sist angifna dag.
I öfverensstämmelse med sin förut framhållna strätvan att gorå
ifrågavarande lagstiftning så litet betungande som möjligt, har kommittén
till ”sist. i lagförslaget upptagit de två eftergifter i afseende å lagens
ikraftträdande, hvilka konventionen medgifver. l)en ena, som grundar
sig på konventionens art. 2, senare stycket, har tillämpning på alla de
företag, som lagen omfattar, men innebär allenast, att den obligatoriska,
eljest °till elfva timmar bestämda ledigheten för natthvila under de tre
första aren af lagens tillämpning inskränkes till tio timmar. Under
dessa tre år kommer sålunda lagens 3 § ej till användning. Den andra
eftergiften åter, som medgifves i konventionens art. 8, är begränsad
till några vissa slag af arbeten, men fritager fullständigt dessa från
lagens tillämpning under en tid af åtta år.
21
Utdrag af protokollet vid Yrkesfarekommitténs sammanträde uti
nya riksdagshuset i Stockholm den 21 oktober 1907.
$ 1.
Sedan herr ordföranden hälsat de delegerade välkomna och an¬
modat dem yttra sig öfver den ifrågasatta förbridslagstiftningen mot
kvinnors användande till industriellt nattarbete, anfördes af de delegerade
från Fredrika-Bremer-Förbundet, enligt en sedermera till kommittén
öfverlämnad skriftlig sammanfattning, i hufvudsak följande:
»Förbundet, som till fullo inser, att den föreliggande frågan har
många sidor, samt att åtskilligt kan synas tala för det berättigade i
att lagstadga i detta hänseende, kan dock ej annat än häfda den syn¬
punkten, att myndig kvinna bör hafva rätt att själf besluta om an¬
vändande af sin arbetskraft. Det framhålles, att samhället har rätt att
reglerande ingripa, ifall samhällets bästa krafvel- det, samt att ett
sådant ingripande här skulle ske för det kommande släktets skull. Från
denna synpunkt sedt borde dock en eventuell skyddslagstiftning afse
endast hustrurna samt de unga, outvecklade, ännu ej myndiga kvinnorna.
För dessa kan samhället måhända anses ha rätt att såsom förmyndare
lagstifta — hustrun är ju enligt gällande lag omyndig — men de
myndiga, ogifta kvinnorna samt änkorna, hvilka äfven äro myndiga,
böra i likhet med männen äga rätt att själfva bestämma öfver sitt
arbete.
Visserligen är kvinnan i fysisk kraft mannen underlägsen och af
statistik från Finland och andra länder synes framgå, att hon såsom
arbeterska inom vissa industrier har flera sjukdomsdagar än mannen.
Men detta torde hafva sin grund i fabriksarbetet öfver hufvud taget
och ingalunda särskild! gälla nattarbetet, ett område där just kvinnan,
t. ex. såsom sjuksköterska, visat en oerhörd uthållighet, fastän hon i
22
detta kall anstränges till såväl kropp som själ, livilket icke är fallet
inom fabriksarbetet. I många hem får hustrun vara familjeförsörjerska
vid sidan af sitt arbete som hustru och mor. Att nätterna under
sådana förhållanden fa sättas till, stundom i så hög grad att under
långa tider natthvilan ej kan blifva mer än 5 å 6 timmar, är tyvärr
allt för vanligt, men statistiken kan intet hafva att därom förtälja.
Att skyddslagstiftningens anhängare hoppas, att förbudet mot
kvinnors nattarbete skall verka ej blott till släktets utan äfven till
kvinnans bästa, är uppenbart, men det är likväl långt ifrån bevisadt,
att så varit fallet i de land, där förbudet är genomfördt, ty de mest
olika uppfattningar göra sig gällande med afseende på lagens verk¬
ningar. Många anse, att den välmenta åtgärden haft ett utmärkt
resultat, i det kvinnorna försvunnit från fabrikernas nattarbete, men
hvilka följder lagen haft i ekonomiskt och sedligt hänseende, därom
vet man i själfva verket intet. Man uppger visserligen från några
länder, att antalet kvinnor inom industrien ej minskats utan t. o. m.
på sina ställen ökats — i ett par land bär antalet dock aftagit — men
i afseende på aflöningsförhållandena före och efter lagens ikraftträdande
har man ej tillräckliga uppgifter. Det synes dock vara tämligen klart,
att då man förbjuder nattarbete för kvinnor och i afseende på dem ej
ens medger öfvertidsarbete på den för natthvilan afsedda tiden, kvinnorna
i ett flertal fall helt och hållet mista sitt arbete inom de industrier,
där längre eller kortare nattarbete är beböfligr. Eu fabrik kan ej
bestå sig med en kvinnlig daguppsättning och en manlig nattuppsätt¬
ning af arbetare, utan natt- och dagskiften måste växla, och på de
ställen, där tillfälligt öfvertidsarbete på natten ofta förekommer, blir
äfven resultatet kvinnornas uteslutande, emedan de ej få användas, om
det e-äller. Obestridligt är, att nattarbetet är ett ondt, men det är så
för både män och kvinnor. Kunde det förljudas eller lagligen in¬
skränkas för såväl de ena som de andra, vore sådant otvifvelaktigt till
gagn, men ett förbud, som drabbar endast kvinnorna, måste för dem
försvåra konkurrensen med männen och göra kvinnans redan förut tunga
och ojämna kamp för en hederlig existens ännu tyngre.
Då en lagstiftning af så välvillig tendens, som att hjälpa kvinnorna
från nattarbete, planeras, så är det icke lätt. för arbeterskorna att från
början kunna bedöma, hvarthän den kan leda. I utlandet har dessutom
lagen tillkommit, utan att kvinnorna, som det närmast gäller, alls
blifvit hörda. Först så småningom finna de, att de bäst aflönade
yrkena till följd af densamma blifvit stängda för dem, och då förskräckas
de samt söka på flera håll att göra motstånd, men då är det för sent.
23
Hos oss har dock från vidt skilda läger kvinnornas röster höjts mot,
att en dylik reform skalle vidtagas.
Det synes ock, som om det skulle vara ytterst vanskligt att på
ovissa förutsättningar och utan grundlig utredning samt utan att känna,
för Indika eller huru många man lagstiltar — vår statistik har inga
uppgifter om kvinnornas nattarbete — genomföra en lag, som otvifvel¬
aktigt skulle utestänga ett betydande antal kvinnor från det arbete,
vid hvilket de blifvit vana. Endast de kvinnliga typograferna äro öfver
500. och de äro nu jämställda med sina manliga kamrater i arbete och
lön, men en lag, som förbjuder nattarbete samt öfvertid sarbete på de
timmar, som äro föreskrifna för natthvila, skulle för ett flertal af dem
omöjliggöra arbetets bibehållande. En sådan lag skulle förvisso i många
fall medföra för kvinnor — således äfven för de varande eller blifvande
mödrarna — långt mera ansträngande arbete och minskadt ekonomiskt
förvärf. För mer än en skulle den ock vålla moralisk ruin.
En kvintdig finsk yrkesinspektör yttrar i afseende härpå: 'Allt
flera röster höjas — från utlandet — som vilja påstå, att eländet i
hemmen tilltagit. Att kvinnan, utträngd genom skyddslagstiftningen
från flera arbetsområden, i stället tager emot hemarbete från fabrikerna
till underpris. Hon är nödsakad att förskaffa sig allt slags hemarbete,
t. o. m. aflönadt med några penni per dag, hvarvid för att öka den
orimligt låga förtjänsten hela familjen hjälps åt. Hemmen bli sålunda
små fabriker med dag- och nattarbete för ung och gammal, oftast i de
uslaste lokaler, utan att dessa hemlokaler kunna indragas under närings¬
lagens föreskrifter. Det finns också de, som vilja påstå, att prostitu¬
tionen tilltagit och ställa dessa siffror i sammanhang med skyddslagens
tillämpning. I alla fall äro häraf beroende förhållanden af den allvar¬
liga art, att det, utan någon garanti för ett bättre sakernas läge, synes
mer än vågadt att kasta sig in på en skyddslagstiftning utan föregående
allsidig undersökning af förhållandena. Eu skyddslagstiftning kan, om
den icke är grundad på en sådan, bli ett det hårdaste förtryck för den
enskilda samhällsmedlemmen.’
Den nu i Stockholm pågående liemarbetsutställningen bär i sanning
vittne om, hvad den kvinna, som måste förvärfva familjens uppehälle
eller bidraga därtill, men ej kan lämna hemmet, får arbeta otroligt.
Sexton till aderton timmars arbetsdag är ej sällsynt, och den förtjänst,
som därvid erbålles, är så ytterst ringa, att den blott uppgår till 6 å 7
kronor, i bästa fall till något mer än 10 kronor per vecka. Man torde
med visshet kunna såga, att det då är långt mindre profvande för
24
krafterna att hafva ett begränsad^ regelbundet arbete med omväxlande
dag- och natt-tjänst och jämförelsevis väl aflönadt.
På grund af hvad här anförts måste Fredrika-Bremer-Förbundets
styrelse som sin öfvertygelse uttala, att man ej, för att följa utlandets
exempel, bör för Sverige stifta eu lag, hvilken man här ej känt behof
af. Styrelsen vill framhålla önskvärdheten af, att man i denna fråga
intet besluter, förrän man genom anställande af kvinnliga yrkesinspek-
törer i alla fabriker, där kvinnor arbeta, först fått klarhet i, huru för¬
hållandena gestalta sig i det ena och andra hänseendet. Dylika inspek¬
törer skulle otvifvelaktigt kunna, genom ett förståndigt ingripande,
af hjälpa många missförhållanden, som nu försvåra kvinnornas arbete i
fabrikerna, samt vidtaga åtgärder, som skulle för barnen minska vådan
af mödrarnas bortovaro från hemmen. Då dessa inspektörers erfarenhet
samlats och bearbetats, kan tiden vara inne att ånyo taga frågan under
ompröfning. Måhända att innan dess kvinnorna, som saken närmast
rör, själfva kunna få tillfälle att göra sin röst hörd, måhända ock att
innan dess en normal arbetsdag blifvit lagstadgad, och således ett
eventuellt nattarbete blifvit inskränkt i så hög grad, att ingen tänker
på någon särskild skyddslagstiftning för kvinnorna, hvilkas kamp för
sitt uppehälle icke bör af samhället försvåras.»
Från Typografiska Kvinnoklubbens sida gjordes i det väsentliga
följande uttalanden:
De kvinnliga boktryckeriarbetarna i Stockholm uppginge antag¬
ligen för närvarande till 500 å 600, och då många af dem jämväl för¬
sörjde anhöriga, torde man kanske kunna säga, att 1,200 å 1,500
personer vore beroende af ifrågavarande arbetares arbetsförtjänst. Deras
arbetstid belöpte sig till 8 timmar i tidningstryckerier och till 9 å 10
timmar i andra tryckerier. Ofvertidsarbetet vore i regel begränsadt
till högst 12 timmar per vecka. Efter sådant arbete skulle arbetarna
åtnjuta minst 9 eller, enligt ett nu under behandling varande förslag,
12 timmars ledighet. I afseende å lönevillkor vore de kvinnliga
arbetarna likställda med de manliga.
Det skulle vara bittert för de kvinnliga boktryckeriarbetarna, om
de skulle gå miste om nu rådande gynnsamma arbetsförhållanden. Så
skulle dock otvifvelaktigt blifva fallet, om konventionens bestämmelser
upphöjdes till lag, ty de kvinnliga arbetarna skulle ej då vidare kunna
påräkna sysselsättning i tryckerierna. Enligt konventionen ägde emellertid
de särskilda staterna att afgöra, hvad som vore att räkna till industriella
företag, och det kunde kanske finnas en möjlighet för att icke hänföra
boktryckerier till sådana företag.
25
På fråga om det för de kvinnliga boktryckeriarbetarna skulle
vara af någon betydelse, om arbetet finge fortgå till klockan 11 e. m.
under 60 dagar af året, meddelades, att så ej kunde sägas vara för¬
hållandet, då öfvertidsarbetet ej sällan måste utsträckas öfver midnatt.
Till svar å en annan fråga, om ej arbetet i tidningstryckerierna utan
olägenhet kunde sluta klockan 10 i stället för 11 e. m., upplystes, att
detta ej vore fallet, enär en del annonser brukade inkomma mellan
klockan 10 och 11.
Funnes ej någon möjlighet att undantaga boktryckerierna från
den ifrågasatta förbudslagstiftningen, instämde Typografiska Kvinno¬
klubbens delegerade i det uttalande, som gjorts af de delegerade från
Fredrika-Bremer-Förbundet.
Sedan herr ordföranden tackat de delegerade för deras anföranden,
och dessa å sin sida framfört tacksägelser för det kommittén tillmötes¬
gått deras önskningar och lämnat dem tillfälle yttra sig i den nu
afhandlade frågan, afträdde de delegerade.
Enligt protokollet:
A. Molin.
26
Utdrag af protokollet vid Yrkesfarekommitténs sammanträde uti
nya riksdagshuset i Stockholm den 4 november 1907.
§ 4.
Beslöt kommittén definitivt godkänna närlagda förslag till lag
angående förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid i vissa
industriella företag jämte därtill hörande motivering samt den under¬
dåniga skrifvelse, som skulle åtfölja lagförslaget.
Mot beslutet anmäldes reservationer af herrar landssekreteraren
D. Ekelund, ledamoten af Riksdagens Andra Kammare S. H. Kvarnzelius
och kommerserådet J. Pihlgreu, hvarvid anfördes,
af herr Ekelund:
»Uti 3 § har arbetsgifvare medgifvits rätt att under de betingelser,
som paragrafen angifver, vidtaga inskränkning under högst sextio dagar
af året uti den i 1 § föreskrifna oafbrutna ledighet. Uppenbart torde
vara att, då ett sådant medgifvande gjorts, möjlighet bör beredas att,
åtminstone i någon mån, kontrollera, att arbetsgifvaren icke öfverskrider
den rätt, som tillkommer honom på grund af samma medgifvande.
Denna fordran synes mig icke uppfyllas af pluralitetens inom kommittén
förslag till affattning af paragrafens andra punkt.
Jag anser, att åt denna punkt bör gifvas följande lydelse:
’Arbetsgifvaren skall sist före utgången af kalendermånaden näst
efter den, hvarunder inskränkningen vidtagits, om densamma göra an¬
mälan hos vederbörande bergmästare eller yrkesinspektör med angifvande
af dels anledningen till inskränkningen och dels de dagar, under hvilka
inskränkningen varat.’
Då anmälningsskyldigheten skall anses vara fullgjord, när anmälan
i betaldt bref aflämnats till allmänna posten, kan jag icke finna, att
man genom den nu föreslagna bestämmelsen pålagt en arbetsgifvare,
27
som vill begagna sig af ifrågavarande förmån, någon oskälig tunga.
Uti företag, där sådana inskränkningar, som paragrafen afser, otta
eller å regelbundna tider måste vidtagas, torde arbetsgifvaren skaffa
sig blanketter för anmälningen. Å en sådan blankett kan lian då
anteckna alla inskränkningar, som lian funnit sig föranlåten vidtaga
under två månader. Å andra sidan blir bergmästaren eller yrkes-
inspektören i tillfälle att, innan allt för lång tid förflutit efter det
åtgärden vidtagits, erhålla kännedom om densamma, på samma gång
han äfven blir i tillfälle att genom jämförelse med de från arbets¬
gifvaren inkomna anmälningarna kontrollera, att denne icke öfverskridit
den honom tillkommande befogenhet uti ifrågavarande afseende. Själfva
anmälningsskyldigheten, såsom den nu är föreslagen, torde redan i
och för sig' medföra en viss trygghet, att arbetsgifvaren icke miss¬
brukar sin befogenhet.
Med ofvan angifna uppfattning anser jag senare punkten i 7 §
böra erhålla följande lydelse:
'Till samma ansvar vare ock arbetsgifvare förfallen, där han
försummar att göra anmälan enligt 3 § inom där föreskrifven tid’.»
af herr Kvarnzelius:
»Uti öfvergångsbestämmelserna i det af kommittén utarbetade
förslag till lag angående förbud mot kvinnors användande till arbete
nattetid i vissa industriella företag har bland annat stadgats, att lagens
tillämpning å framställning af råsocker ur betor, å kardning, kamning
eller spinning af ull, eller å arbeten i dagen vid grufföretag, där dessa
arbeten på grund af klimatiska förhållanden måste inställas under minst
fyra månader af året, icke skall äga rum förr än den l januari 1919.
Kommittén motiverar denna del af lagförslaget med sin allmänna
sträf van att göra ifrågavarande lagstiftning så litet betungande som
möjligt och har därför äfven velat begagna sig af detta i konventionen
medgifna undantag.
Af den statistik för år 1905, som kommittén bilagt sitt förslag,
framgår emellertid, att i de företag, för Indika dessa undantagsbestäm¬
melser afsetts, endast ett fåtal kvinnor sysselsättas under sådana för¬
hållanden, att de beröras af den ifrågavarande lagen.
Vid den tid, statistiken afser, utgjorde dessa nämligen: i företag
för framställning af råsocker ur betor t io stjmken, i företag för kardning,
kamning eller spinning af ull femtiofyra stycken samt i grufföretag
fyra stycken. Statistiken visar därjämte, att af dessa flertalet, eller de
femtiofyra, som voro anställda i ullspinnerier, endast under 4—8 veckor
deltagit i nattarbete. Häraf synes framgå, att dessa industrigrupper för
28
närvarande icke beröras af den ifrågasatta lagstiftningen i någon nämn¬
värd omfattning.
Att under sådana förhållanden låta samma öfvergångsbestämmelser
gälla för dessa som för öfriga industrigrupper torde näppeligen kunna
anses betungande för vare sig arbetsgif varna eller de kvinnliga arbetarna
ifråga.
Däremot kan man befara, att under denna, äfven för våra för¬
hållanden, ovanligt långa öfvergångsperiod, kvinnor kunna komma att
sysselsättas inom dessa industrier i ökad omfattning, och sålunda för¬
hållanden framkallas, som sedan vid lagens tillämpning kunna göra
dess bestämmelser mera betungande än hvad de skulle blifva, om lagen
tidigare trädde i kraft.
Då jag sålunda anser, att särskilda öfvergångsbestämmelser för
ifrågavarande industrigrupper äro både onödiga och olämpliga, så har
jag inom kommittén yrkat, att öfvergångsbestämmelserna i lagförslaget
skulle få följande affattning:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1911; dock att den i 1 §
föreskrift oafbrutna ledighet från arbetet må under en öfvergångs¬
period af tre år från nyssnämnda dag uppgå till allenast tio timmar
hvarje dygn.»
af herr Pihlgren:
»Vid aflämnandet af sitt förslag till lag angående förbud mot
kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella företag
yttrar kommittén uti sin underdåniga skrifvelse, bland annat, att det
synes kunna ifrågasättas, huruvida omsorgen om det uppväxande och
det kommande släktet och hänsynen till kvinnans i jämförelse med
mannens i allmänhet svagare kroppskonstitution — hvilka två syn¬
punkter hufvudsakligen torde ligga till grund för konventionen —
kräfva så stor inskränkning i friheten att lämpa arbetstiden efter för¬
handen varande behof, som måste blifva en följd af konventionens, enligt
kommitténs mening, alltför snäfva bestämmelser.
De betänkligheter mot konventionens affattning och räckvidd,
som kommitténs flertal sålunda uttalat, kan jag icke dela, utan håller
före, att det ligger uti samhällets välförstådda intresse att, på det sätt
konventionen angifver, medverka till att mödrarna och uppfostrarinnorna
till det kommande släktet hvarken blifva genom för tungt arbete till
hälsan försvagade eller genom för lång arbetstid beröfvade möjligheten
att, med bibehållande af tillräcklig hvilotid för egen räkning, ägna
nödig omsorg åt barnens uppfostran och familjens vård i öfrigt.
29
Det är nämligen i sådant intresse, som den under år 1906 i Bern
afskräde konventionen för den i fabriker arbetande kvinnan i allmänhet
fordrar en sammanhängande fritid af 11 timmar per dygn, uti hvilka
alltid skall ingå tiden mellan klockan 10 e. m. och klockan 5 f. m.;
och det nu framlagda lagförslaget upptager i sådant hänseende ena¬
handa bestämmelser.
För att motivera behofvet af dessa bestämmelser anser jag mig
lämpligen böra här upprepa, hvad som förut flera gånger bill vit vid
denna frågas behandling framhållet med afseende på fördelningen af
en gift fabriksarbeterskas tid. Under förutsättning af 11 timmars
effektivt arbete per dag i fabriken och tvenne raster om tillsammans
2 timmar — det vill säga just med en sammanhängande fritid om
natten af 11 timmar — skulle den ställa sig sålunda:
Arbeterskan bör infinna sig i fabriken t. ex. klockan 7 f. in. för
att där börja sitt arbete. Dessförinnan skall hon kläda sig själf, ställa
i ordning morgonmåltiden för familjens medlemmar, öfver va ka barnens
påklädning, själf intaga sin morgonmåltid samt bädda upp sängarna
och städa rummen. Dessa göromål äfvensom vägen till fabriken taga
omkring två timmar i anspråk, hvadan hon alltså måste stiga upp
klockan 5 om morgonen. Arbetstiden på förmiddagen är afbruten åt
en rast på t. ex. en half timma för intagande af ett mellanmål. Vid
1-tiden brukar middagsrasten börja, och är denna ofta bestämd till 1 V*
timma. På denna tid skall arbeterskan gå fram och tillbaka mellan
fabriken och hemmet, lägga sista handen vid middagsmålets tillagning,
själf intaga detta mål samt tillse, att barnen få hvad de behöfva.
Vid Vs3-tiden tager arbetet åter sin början för att sedan fortgå till
klockan 8 e. in.
Efter ett sådant arbete torde en natthvila af 7 timmar icke kunna
anses vara för mycket; arbeterskan-husmodern bör därföre gå till sängs
klockan 10 e. m. och har sålunda två timmar till sin disposition för
att gå hem från fabriken samt för utförandet af alla de sysslor, som
barnens och hemmets vård gifvetvis kräfva: tillredandet af kvällsmåltid,
rengörandet af kök, köksattiralj och matkärl, iordningställandet af
spis och lampa, uppköpen för morgondagen, tillsyn öfver att barnen
vederbörligen komma i säng in. in., som hvarje kväll måste taga hennes
omsorg.
Under dessa förhållanden är alltså den gifta arbeterskan under
17 timmar upptagen af ett ganska strängt arbete utan ett ögonblicks
egentlig hvila med undantag möjligen för förmiddagsrasten, då hon ju
är fri från såväl fabriksarbetet som den direkta omsorgen om familjen.
30
Någon öfverdrift synes mig ingalunda ligga i dessa fordringar
på fritid för den i fabriker och därmed jämförliga företag arbetande
kvinnan, hvilka fordringar emellertid endast kunna tillfredsställas med
tillhjälp af ifrågavarande konventions och den däraf föranledda lagstift¬
ningens bestämmelser.
Man har sagt, att hvad härofvan anförts endast har afseende på
den gifta arbeterskan och att den ifrågasatta lagstiftningen därföre borde
inskränkas att gälla endast denna kategori af arbeterskor och icke ut¬
sträckas jämväl till dem, som äro änkor eller ogifta. Häremot har dock
— som det synes mig med fog — genmälts, att eu sådan åtgärd skulle
å ena sidan i konkurrenshänseende blifva till nackdel för den gifta
kvinnan och å andra sidan på ett betänkligt sätt verka till nedsättande
af äktenskapsfrekvensen bland vår arbetarebefolkning.
På härofvan anförda skäl anser jag den meromnämnda konven¬
tionens föreskrifter vara i princip riktiga och till sin omfattning väl
motsvara hvad omständigheterna kräfva.
Erfarenheten från de länder, där förbud för kvinnans nattarbete
inom industriella yrken sedan någon längre tid finnes till, gifver också
vid handen, att dödligheten bland kvinnor och barn minskats samtidigt
med förenämnda förbuds trädande i kraft, och särskildt från England
och Tyskland visar statistiken, att på senare tider dödlighetsprocenten
bland arbeterskor sjunkit fortare än bland de manliga arbetarne.
A andra sidan har erfarenheten äfven visat, att den prohibitiva
lagstiftningen rörande kvinnans nattarbete inom industriella yrken icke
åstadkommit några afsevärda svårigheter för industrien själ!', om man
också behöft någon viss öfvergångstid för att forma om de bestående
förhållandena, så att de kunnat passas in under de nya föreskrifterna.
Den ökning i tillverkningskostnad och därmed följande minskning i
konkurrensförmågan, som man ju åtminstone teoretiskt taget, kan tänka
sig skulle kunna inom exportindustrien blifva eu följd af förbudsföre-
skrifternas tillämpning, motväges ju helt och hållet genom lagstiftnin¬
gens internationella natur, synnerligast som alla europeiska länder med
undantag af Ryssland, Norge och Balkanländerna undertecknat konven¬
tionen.
Kommittén framhåller vidare i sin underdåniga skrifvelse, att,
enligt hvad en bilagd statistisk utredning visar, kvinnligt nattarbete af
det slag, konventionen afser, endast i ringa omfattning förekommer
här i landet.
Enligt de i förenämnda utredning lämnade uppgifter belöpa sig
de arbetsställen, där kvinnliga arbetare äro anställda, till 3,937 och
31
arbeterskornas antal till 52,098, af hvilka dock endast 47,576 komma
på de 1,622 arbetsställen, där arbetarnes antal uppgår till öfver tio
och som följaktligen beröras af bär ifrågavarande lagstiftning. Af ut¬
redningen framgår vidare, att nattarbete af ett eller annat slag för de
kvinnliga arbetarna förekommer vid 205 arbetsställen samt att 2,904,
eller endast omkring 6 procent af förenämnda 47,576 arbeterskor, däri
deltaga. Det är på detta förhållande, som kommittén syftar, då den,
såsom förut nämnts, framhåller, att kvinnligt nattarbete af det slag,
konventionen afser, endast i ringa omfattning hos oss förekommer.
För den förevarande frågans lösning är detta — synes det mig —
ett mycket fördelaktigt förhållande, som man bör begagna sig af. Ju
färre som beröras af den nya lagstiftningen, desto mindre rubbas de
bestående förhållandena; och man kan vara fullt viss därom, att för
hvarje år som går försämras förhållandena i detta hänseende. Med den
snabba utveckling, i hvilken vår industri sedan några år är stadd,
växer naturligtvis dess behof på arbetskraft mycket hastigt och, som
tillgången på manliga arbetare redan nu är ganska knapp, får nog
rekryteringen försiggå jämväl bland kvinnorna, och detta i en ganska
stor utsträckning.
På detta område lämnar vår fabriksstatistik ganska tydliga an¬
visningar.
År 1896, som är det första år, under hvilket det nu gällande
systemet med afseende på fabriksstatistikens omfattning tillämpades,
användes vid fabriksarbetet 163,511 manliga och 38,782 kvinnliga
arbetare, eller tillsammans 202,293. För år 1905, det sista för hvilket
uppgifter föreligga, var de manliga fabriksarbetarnes antal 227,176 och
de kvinnligas 53,819, eller tillsammans 280,995. ukningen under dessa
nio år var för båda kategorierna öfver hufvud taget relativt lika eller
omkring 39 procent, och utgjorde, hvad arbeterskorna beträffar, icke
mindre än 15,037. Under de senare åren har däremot ökningen per
år varit relativt störst för de kvinnliga arbetarna; år 1903 visar näm¬
ligen en ökning mot nästföregående år af 2,8 0 procent för de manliga
arbetarne och 3,9 1 procent för de kvinnliga, under det att motsvarande
siffror för 1904 voro 2,15 procent och 3,8 0 procent samt för 1905
respektive 0,8 o procent och 2,5 0 procent.
Vill man nå det med konventionen åsyftade målet, bör man så¬
lunda gripa sig an med den däraf föranledda lagstiftningen, ju förr
desto bättre, medan ännu endast ett fåtal individer skulle därigenom
nödgas vidtaga förändringar i afseende på tiden för och beskaffenhet
af sitt arbete inom de industriella yrkena för att kunna där bibehållas.
32
Enligt hvad ofvan anförts utgjorde de under år 1905 inom indu¬
striella yrken nattetid arbetande kvinnornas antal 2,904, af hvilka 749
hade nattarbete på skift, 97 annat ordinarie nattarbete samt 2,058 mera
tillfälligt nattarbete på öfvertid.
Emellertid skulle icke ens dessa 2,904 arbeterskor drabbas af
lagens bestämmelser. Konventionen såväl som lagförslaget har nämligen
sökt taga nödig hänsyn till industriens oafvisliga behof af tillgång på
kvinnlig arbetskraft nattetid inom vissa yrken, och har detta skett i
form af undantagsbestämmelser.
Sålunda medgifver lagförslagets 3 § undantag för industriella före¬
tag, där under vissa tider af året hopadt arbete (s. k. säsongarbete)
förekommer, och medgifver att den i allmänhet föreskrifna oafbrutna
ledigheten af 11 timmar må under en tid af sammanlagdt högst 60
dagar af året inskränkas till tio timmar af dygnet. Om man, efter
exempel af den engelska och franska lagstiftningen, hit räknar målare-
och tapetserareyrkena, fintvättinrättningar, tryckerier och bokbinderier,
hattfabriker, skofabriker, tillverkning af andra beklädnadsartiklar för
herrar och damer, litografiska anstalter samt mineralvattens- och läske-
drycksfabriker, så skulle enligt tab. 5 icke mindre än 422 arbeterskor
komma att beröras af detta undantag.
Lagens 4 § medgifver undantag utan tidsgräns för företag, som
afse förarbetande af varor, hvilka äro underkastade hastig försämring.
Ilit torde kunna räknas bland annat konditorier samt fabriker för till¬
verkning af konserver af fisk och frukt. Uppgifterna äro härutinnan
icke så fullständiga, enär en stor del af konditorierna torde vara redo¬
visade tillsammans med bagerierna; emellertid gifva tab. 2, 3 och 5
vid handen, att för 2 konditorier och 8 konservfabriker med tillsammans
respektive 6 och 69, eller tillsammans 75 arbeterskor, undantag på
grund af denna bestämmelse skulle vara medgifna.
Lae-en skulle sålunda — om 1905 års förhållande fortfarande vore
O
gällande — äga tillämpning på 2,407 kvinnliga nattarbetare.
Enligt konventionen skulle bestämmelserna komma att tillämpas
från och med den 1 januari 1911. För länder, där förbud för kvinnors
användande till arbete nattetid inom industriella yrken ännu icke varit
i lag utfärdadt, medgifver emellertid konventionen en ytterligare frist
af 3 år, under hvilka inom alla yrken samma undantag skulle med-
gifvas, som 3 § stadgar för säsongarbete. Enligt tab. 3 och 4 skulle
detta komma att — under samma förutsättning, som här ofvan nämnts,
— gälla 1,069 arbeterskor, hvilka då först med den 1 januari 1914
skulle falla under lagens tillämpning.
33
Den 1 januari 1911 skulle lagen däremot endast komma att gälla
1,348 arbeterskor.
I sin underdåniga skrifvelse har kommittén slutligen anfört, att
ifrågavarande förbud skulle komma att drabba en industriell verksamhet,
boktryckaryrket, hvari kvinnan för närvarande har en arbetstid och
aflöning, som medgifver henne att, oaktadt det däri stundom förekom¬
mande nattarbete, skäligen tillgodose hälsans kraf, och såväl Stockholms-
afdelningen af Allmänna Svenska Boktryckareföreningen, som Svenska
Typografförbundets Styrelse, Typografiska Kvinnoklubben och Fredrika-
Bremer-Förbundet hafva jämväl i sina respektive skrifvelse!' framhållit
de olägenheter, som den ifrågavarande lagstiftningen skulle medföra-
för de kvinnliga typograferna, hvilka uppgifvas förekomma till ett antal
af omkring 500. Sistnämnda förbund, hvilket liksom Typografiska
Kvinnoklubben uttalar den åsikt, att nattarbetet obestridligt är ett ondt,
säger dock, att det synes vara ytterst vanskligt att på ovissa förut¬
sättningar och utan grundlig utredning samt utan att känna, för hvilka
eller huru många man lagstiftar, genomföra en lag af ifrågavarande
beskaffenhet, och detta på den grund, att Vår statistik har inga upp¬
gifter om kvinnornas nattarbete’.
Na tinnes ju emellertid en sådan statistik och, hvad typografyrket
beträffar, visar den, att af 305 redovisade tryckerier endast 112 använda
kvinnliga arbetare och detta till ett sammanlagdt antal af icke mindre
än 895, samt att af dessa 17 hafva reguljärt nattarbete, under det att
154 mer eller mindre tillfälligt hafva nattarbete på öfvertid, d. v. s.
tillsammans 171. Af dessa 171 skulle dessutom 43 arbeterskor till
följd af medgifvandena i 3 § af lagen blifva undantagna från dess be¬
stämmelser, hvadan alltså endast 128 kvinnliga typografer skulle af
desamma beröras.
Att af hänsyn till dessa 128 individer låta afhålla sig från utfärdan¬
det af föreskrifter, om hvars stora nytta för det allmänna man för öfrig!
är öfvertygad, synes mig så mycket mindre kunna komma ifråga, som
det helt visst skall visa sig möjligt att här i landet, likaväl som t. ex.
i England, ordna arbetet inom boktryckerierna på sådant sätt, att
kvinnliga arbetare mycket väl kunna där bibehållas äfven med tillämp¬
ning af konventionens föreskrifter.
På grund af hvad jag sålunda anfört håller jag före, att kommittén
saknat skäl för de betänkligheter, den ansett sig böra uttala mot konven¬
tionens innebörd, och att den — om något uttalande i detta hänseende
skolat ifrågakomma — bort direkt uttala sig till förmån för det snara
genomförandet af den lag, till hvilken den nu afgifvit underdånigt förslag.
5
34
Hvad själfva lagförslaget beträffar, anser jag mig mot affattningen
åt 3 § böra anmärka, att bestämmelserna uti dess andra stycke icke
lämna tillräcklig säkerhet för, att den inspekterande myndigheten i till¬
räcklig god tid erhåller sådan kännedom om vid visst arbetsställe använd
arbetstid, att tillbörlig kontroll å lagens efterlefnad kan därigenom
ernås. I sådant syfte synes följande affattning lämna bättre garantier:
Arbetsgifvaren skall, innan inskränkningen vidtages, göra anmälan
om inskränkningen och om anledningen till densamma hos vederbörande
bergmästare eller yrkesinspektör. Inom en vecka efter det inskränk¬
ningen upphört, skall arbetsgifvaren därom göra anmälan hos berg¬
mästaren eller yrkesinspektören med angifvande af det antal dagar,
hvarunder inskränkningen varat’.
Det torde också med fog kunna ifrågasättas, huruvida tillräckliga
skäl föreligga för att begagna sig af det undantag med afseende på
tiden för lagbestämmelsernas tillämpning, som konventionen medgifver
för framställning af råsocker ur betor, för kardning, kamning och
spunning af ull samt för arbeten i dagen vid vissa grufföretag och
hvilket finnes intaget bland lagförslagets öfvergångsbestämmelser. Enligt
den statistiska utredningen skulle nämligen inom dessa trenne industri¬
grenar i landet endast användas respektive 10, 54 och 4 kvinnliga
arbetare under sådana förhållanden, att lagen skulle på dem få någon
tillämpning.))
Enligt protokollet:
A. Molin.
35
Tab. 1.
I. Undersökta arbetsställen, där kvinnliga arbetare användas.
Yrkesgrenar
|
Antal
med
|
arbetsställen
1—10 arb.
|
Antal arbetsställen
med öfver 10 arb.
|
Summa arbetsställen
|
Antal
arbets¬
ställen
|
Hela
ant.
arb.
|
Deraf
kvinn¬
liga
arb.
|
Antal
arbets¬
ställen
|
Hela
ant.
arb.
|
Där af
kvinn-
liga
arb.
|
Antal
arbets¬
ställen
|
Hela
ant.
arl >.
|
Häraf
kvinn¬
liga
arb.
|
Skogsbruk .........................
|
|
|
|
4
|
678
|
37
|
4
|
678
|
37
|
Grufdrift .............................
|
-
|
-
|
|
37
|
4,432
|
353
|
37
|
4,432
|
353
|
Annan brytnings- och upptag-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningsindustri .....................
|
2
|
14
|
4
|
45
|
2,526
|
693
|
47
|
2,540
|
697
|
Närings- och njutningsämnes-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
industri ...........................
|
1,277
|
4,397
|
2,600
|
375
|
19,418
|
6,781
|
1,652
|
23,815
|
9,381
|
Textilindustri.......................
|
80
|
363
|
166
|
192
|
27,620
|
17,396
|
272
|
27,983
|
17,562
|
Beklädnadsindustri ...............
|
674
|
2,336
|
1,250
|
238
|
13,635
|
8,861
|
912
|
15,971
|
10,111
|
Läder-, hår- och gummivaru-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fabriker ...........................
|
13
|
68
|
28
|
26
|
1,933
|
709
|
39
|
2,001
|
737
|
Trävaruindustri .....................
|
40
|
210
|
65
|
133
|
14,360
|
1,275
|
173
|
14,570
|
1,340
|
Trämasse- och pappersindustri
|
48
|
234
|
96
|
128
|
14,857
|
2,889
|
176
|
15,091
|
2,985 !
|
Grafisk industri.....................
|
68
|
324
|
122
|
84
|
3,873
|
1,049
|
152
|
4,197
|
1,171
|
Malmförädlingsindustri............
|
—
|
—
|
—
|
8
|
5,529
|
236
|
8
|
5,529
|
236
|
Metallindustri........................
|
37
|
162
|
61
|
98
|
8,359
|
1,660
|
135
|
8,521
|
1,721
|
Maskin- och skeppsbyggnads-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
industri ...........................
|
13
|
44
|
16
|
30
|
5,075
|
378
|
43
|
5,119
|
394
|
Mineralindustri .....................
|
24
|
151
|
32
|
131
|
10,404
|
1,215
|
155
|
10,655
|
1,247
|
Kemisk-teknisk industri .........
|
30
|
149
|
68
|
78
|
9,108
|
3,995
|
108
|
9,257
|
4,063
|
Byggnadsindustri ..................
|
9
|
38
|
14
|
12
|
1,155
|
43
|
21
|
1,193
|
57
|
Belysning och vattenledning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m. m...............................
|
-
|
—
|
—
|
3
|
379
|
6
|
3
|
379
|
6
|
Summa
|
2,315
|
8,490
|
4,522
|
1,622
|
143,341
|
47,576
|
3,937
|
151,831
|
52,098
|
36
Tab. 2.
Kvinnligt
I. Ordinarie
A. Skift-
Y rk.es gren,
|
Hela
an¬
talet
arbets¬
ställen
|
Hela
antalet
arbetare
|
Däraf
|
i g
|
Antal nattarbetstimmar')
enomsnitt pr dygn under .året
för kvinnl. skiftarbetare.
|
kvinn-
liga
arbe¬
tare
|
kvinn¬
liga
skift-
arbe¬
tare
|
3
|
/ 2
|
2 Vs
|
obestämdt
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Grufvor .......................................
|
1
|
850
|
16
|
4
|
|
|
|
_
|
*)1
|
4
|
Kvarnar .......................................
|
1
|
21
|
6
|
2
|
1
|
2
|
-
|
-
|
-
|
-
|
Bagerier m. m...............................
|
8
|
346
|
200
|
129
|
5
|
104
|
1
|
12
|
2
|
13
|
Råsockerbruk och raffinaderier ......
|
7
|
3,604
|
422
|
252
|
7
|
252
|
-
|
-
|
-
|
- j
|
Sågverk .......................................
|
7
|
2,472
|
139
|
93
|
6
|
' 83
|
1
|
10
|
-
|
-
|
Trämassefabriker...........................
|
29
|
3,971
|
250
|
135
|
28
|
121
|
1
|
14
|
-
|
—
|
Pappersbruk .................................
|
8
|
2,269
|
465
|
74
|
8
|
74
|
-
|
-
|
-
|
-
|
Bokbinderier.................................
|
1
|
39
|
22
|
1
|
1
|
1
|
-
|
-
|
-
|
-
|
Boktryckerier ..............................
|
B
|
116
|
56
|
15
|
-
|
-
|
-
|
|
3
|
15
|
Järn- och stålverk ........................
|
2
|
2,224
|
29
|
18
|
2
|
18
|
-
|
|
—
|
-
|
Krutbruk......................................
|
t
|
134
|
20
|
10
|
-
|
-
|
-
|
-
|
**) 1
|
10
|
Benmjölsfabriker ...........................
|
x
|
68
|
18
|
16
|
i
|
16
|
-
|
-
|
-
|
_
|
Summa
|
69
|
15,614
.
|
1,643
|
749
|
59
|
671
|
3
|
36
|
7
|
42
|
Däraf:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Råsockerbruk .............................
|
2
|
693
|
10
|
10
|
2
|
10
|
-
|
-
|
-
|
-
|
Konditorier.................................
|
1
|
12
|
12
|
4
|
—
|
—
|
-
|
-
|
i
|
4
|
Summa
|
3
|
705
|
22
|
14
|
2
|
10
|
—
|
—
|
i
|
4
|
') Härmed förstås de timmar, som infalla mellan kl. 10 e. m. och 5 f. m. eller under den i konven-
37
nattarbete.
nattarbete.
arbete.
|
|
Skiftens
|
anordning
|
|
|
|
12-tim. skift
|
|
8-tim
|
skift
|
|
obestämd
|
|
på 2 lag
|
på 3 lag
|
skiftgång
|
Anmärkningar
|
Ant.
arbets-
|
Ant.
kvinn-
|
Ant.
arbets-
|
Ant.
kvinn-
|
Ant.
arbets-
|
Ant.
kvinn-
|
Ant.
arbets-
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
|
ställen.
|
liga
arb.
|
ställen
|
liga
arb.
|
ställen
|
liga
arb.
|
ställen
|
|
1
5
|
2
|
|
-
|
-
|
-
|
*) 1
|
4
|
*) 8 tim. skift ( i2 1 m'
’ \ 1—9 e. in.
|
104
|
—
|
_
|
i
|
12
|
2
|
13
|
|
7
|
252
|
-
|
—
|
—
|
-
|
-
|
—
|
|
6
|
83
|
—
|
—
|
i
|
10
|
-
|
—
|
|
23
|
101
|
5
|
20
|
i
|
14
|
-
|
—
|
|
7
1
|
65
|
i
|
9
|
-
|
-
|
-
|
-
|
|
|
_
|
_
|
_
|
_
|
3
|
15
|
|
2
|
18
|
|
_
|
—
|
—
|
—
|
_
|
**) f * f- e- “• ) under varierande tider.
; \ 1,3 0 e.m.—11 e. m. j
|
-
|
-
|
|
-
|
-
|
-
|
**) 1
|
10
|
—
|
_
|
i
|
16
|
-
|
-
|
|
-
|
52
2
|
62*>
10
|
7
|
45
|
3
|
36
|
7
1
|
42
4
|
|
1 2
|
10
|
—
|
—
|
—
|
—
|
i
|
4
|
|
tionen föreskrifna oafbrutna ledighet af 11 timmar hvarje natt.
Tab. 3.
Kvinnligt
I. Ordinarie
B. Annat
1. Arbetsställen med 11 arbetare och där öfver.
(ej skift-
|
Hela
|
Hela
|
Däraf
|
|
|
Antal na
|
ttar betstimmar1) pi
|
Yrkesgren
|
an¬
talet
|
an¬
talet
|
kvinn¬
liga
arbe¬
tare
|
kvinn-
|
V»
|
1
|
1
|
7*
|
~
|
|
|
arbets¬
ställen
|
arbe¬
tare
|
liga
natt¬
arbe¬
tare
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
.
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Torffabriker.................
|
1
|
33
|
12
|
2
|
1
|
2
|
' -
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Bagerier .....................
|
4
|
53
|
16
|
16
|
—
|
—
|
1
|
6
|
—
|
—
|
i
|
4
|
Bryggerier .................
|
2
|
23
|
6
|
6
|
2
|
(i
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Cigarrfabriker...............
|
i
|
15
|
4
|
4
|
i
|
4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Mejerier .....................
|
3
|
47
|
22
|
22
|
2
|
16
|
1
|
6
|
|
—
|
—
|
—
|
Konservfabriker o. fisk-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
salterier ..................
|
4
|
61
|
26
|
26
|
-
|
—
|
3
|
21
|
—
|
|
—
|
—
|
Skrädderier^..................
|
1
|
11
|
5
|
5
|
i
|
5
|
—
|
—
|
. _
|
—
|
—
|
—
|
Snickerier ..................
|
1
|
12
|
i
|
i
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
i
|
1
|
Tryckerier ..................
|
1
|
18
|
2
|
2
|
|
—
|
1
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Tegelbruk .................
|
3
|
91
|
20
|
13
|
2
|
9
|
—
|
—
|
1
|
4
|
—
|
—
|
Summa
|
21
|
364
|
114
|
97
|
9
|
42
|
6
|
35
|
1
|
4
|
2
|
5
|
Däraf:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konservfabriker............
|
4
|
61
|
26
|
26
|
—■
|
—
|
3
|
21
|
—
|
--
|
—
|
—
|
J) Se not å tab. 2.
39
nattarbete.
nattarbete.
nattarbete.
arbete.)
dygn
|
för
|
kvinnliga
|
arbetare
|
|
|
Nattarbete
= arbete före
|
Nattarbete
= mindre
|
|
2 Va
|
a
|
3 Va
|
4 o. däröfver
|
eller
kl. 10
|
efter
e. m.
|
oafbruten
nattlivila
|
Anmärkningar
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant. .
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets.
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
6
|
3
|
10
|
i
i
|
2
6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
4
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3
|
22
|
|
_
|
_
|
i
|
5
|
_■
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
4
|
26
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
5
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
2
|
1
3
|
1
13
|
|
|
|
i
|
5
|
|
—
|
2
|
6
|
4
|
12
|
17
|
85
|
|
_
|
—
|
i
|
5
|
_
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
4
|
26
|
|
40
Tal. 4.
Kvinnligt
IT. Nattarbete
|
Hela
|
Hela
|
Häraf
|
|
|
Antal nattarbetstimmar1) pr
|
Yrkesgren
|
an¬
talet
|
an¬
talet
|
kvinn-
|
kvinn-
! liga
; natt¬
arbe¬
tare
|
V*
|
1
|
17»
|
|
2
|
|
arbets¬
ställ en
|
arbe¬
tare
|
liga
arbe¬
tare
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
; kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Bagerier.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 veckor ......
|
1
|
14
|
2
|
2
|
_
|
_
|
1
|
2
|
|
|
|
|
10 „ ......
|
1
|
136
|
no
|
20
|
__
|
_
|
|
_
|
1
|
20
|
|
|
12 „ ......
|
1
|
64
|
44
|
28
|
—
|
—
|
_
|
_
|
|
|
1
|
28
|
>> ......
|
]
|
36
|
30
|
30
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
30
|
|
4
|
250
|
186
|
80
|
—
|
—
|
1
|
2
|
1
|
20
|
2
|
58
|
Karamellfabriker o. d.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 veckor ......
|
t
|
13
|
6
|
6
|
1
|
6
|
_
|
|
_ .
|
|
|
|
8 „ ......
|
3
|
81
|
61
|
24
|
- .
|
—
|
2
|
20
|
_
|
_
|
1
|
4
|
12 „ ......
|
2
|
95
|
73
|
59
|
—
|
—
|
2
|
59
|
_
|
_
|
_
|
|
20 „ ......
|
i
|
86
|
74
|
52
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
52
|
—
|
—
|
|
7
|
275
|
214
|
141
|
1
|
6
|
4
|
79
|
1
|
52
|
1
|
4
|
Bryggerier.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 veckor ......
|
1
|
16
|
4
|
4
|
_
|
_
|
1
|
4
|
|
|
|
|
8 , ......
|
2
|
45
|
13
|
9
|
_
|
—
|
1
|
6
|
_
|
_
|
1
|
3
|
12 „ ......
|
4
|
148
|
37
|
33
|
—
|
—
|
—
|
_
|
1
|
10
|
3
|
23
|
18 „ ......
|
2
|
33
|
7
|
7
|
—
|
—
|
1
|
3
|
1
|
4
|
|
|
20 „ ......
|
5
|
384
|
135
|
134
|
1
|
2
|
3
|
126
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
14
|
626
|
196
|
187
|
1
|
2
|
6
|
139
|
2
|
14
|
4
|
26
|
Mineralvatten- o. läske¬
drycks fabriker.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 veckor ......
|
1
|
16
|
10
|
3
|
_
|
_
|
_
|
_
|
|
_
|
1
|
3
|
8 „ ......
|
1
|
12
|
3
|
3
|
—
|
|
1
|
3
|
_
|
_
|
|
|
12 „ ......
|
2
|
118
|
55
|
55
|
*) 1
|
51
|
—
|
—
|
**)i
|
4
|
_
|
_
|
16 „ ......
|
i
|
16
|
8
|
8
|
—
|
— '
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
8
|
Tobaksfabrikör.
|
5
|
162
|
76
|
69
|
1
|
51
|
1
|
3
|
1
|
4
|
2
|
11
|
8 veckor ......
|
1
|
40
|
7
|
5
|
_
|
_
|
1
|
5
|
|
_
|
.
|
|
16 „ ......
|
1 1
|
76
|
68
|
55
|
—
|
—
|
1
|
55
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
2 1
|
116
|
75
|
60
|
—
|
_
|
2
|
60
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Margarin och flottfabr.
|
|
|
'
|
|
|
'
|
|
|
|
|
|
1
|
8 veckor ......
|
1
|
91
|
20
|
20
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
_
|
|
1 1
|
91 |
|
20
|
20
|
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
- 1
|
J) Se not å tab. 2.
41
nattarbete.
på öfvertid.
<'yg»
|
för
|
kvinnliga
|
arbetare
|
|
|
Nattarbete
=r arbete före)
kl. 5 f. m.
|
Nattarbete
= mindre
än 11 tim.
|
|
2
|
A
|
.1
|
3'A
|
4 o. däröfver
|
eller
kl. 10
|
efter j
e. in.
|
oafbruten
natthvila
|
Anmärkningar
|
Ant.
arbets¬
ställen
1
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets-)
ställen)
|
Ant. 1
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets-j
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen)
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets-j
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i
|
2
|
|
_ •
|
|
|
|
_
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
i
|
20
|
“undantagsvis11.
|
|
|
_
|
|
_
|
_
|
_
|
_
|
—
|
—
|
i
|
28
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
* __
|
—
|
i
|
30
|
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
80
|
|
|
|
|
_
|
|
|
|
|
|
|
1
|
6
|
|
|
|
„_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
3
|
24
|
|
|
|
|
|
_
|
_
|
__
|
_
|
—
|
—
|
2
|
59
|
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
i
|
52
|
|
! ~
|
—
|
—
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
7
|
141
|
|
|
|
|
_
|
_
|
|
_
|
___
|
|
—
|
i
|
4
|
|
1 _
|
_
|
_
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
9
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
33
|
|
|
|
_
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
1
|
4
|
1
|
B
|
|
—
|
—
|
1
|
6
|
—
|
—
|
—
|
—
|
(1)
|
(6)
|
5
|
134
|
|
1
|
|
1
|
6
|
|
|
|
|
1
|
4
|
13
1
|
183
3
|
, *) växlar olika somrar och
1 olika dagar; ibland 4 tim. om
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
! dagen: sommaren 1907 endast
|
|
|
_
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
B
|
(16 V2 tim. pr person.
|
_
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
55
|
*•) ytterst sällan.
|
—
|
|
-
|
—
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
i
|
8
|
|
—
|
—
|
—
|
| —
|
-
|
—
|
1 —
|
—
|
|
—
|
5
|
69
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i
|
5
|
•.,
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
| —
|
—
|
1 —
|
—
|
—
|
i
|
55
|
|
—
|
—
|
|
|
1 -
|
|
| -
|
| —
|
|
—
|
2
|
1 60
|
|
1
|
20
|
|
|
_
|
1
|
—
|
—'
|
|
—
|
i
|
20
|
“en och annan dag“.
|
l
|
20
|
1 _
|
1 -
|
j -
|
1 -
|
l -
|
1 —
|
1 -
|
1 -
|
i
|
| 20
|
|
6
42
Tub. 4 (forts.).
|
Hela
|
Hela
|
Däraf
|
|
|
Antal n
|
attarbetstimmar1) pr
|
Yrkesgren
|
an¬
talet
|
an-
i talet
|
|
kvinn
|
|
h-
|
i
|
1
|
i
|
7«
|
|
2
|
|
arbets
ställen
|
arbe-
1 tare
|
liga
arbe-
' tare
|
liga
i natt-
arbe-
j tare
|
Ant,
arbets
ställen
|
Ant.
kvinn
liga
J arb.
|
Ant.
(arbets
ställer
|
Ant.
i kvinn
; Hsa
| arb.
|
Ant.
arbets
j ställer
|
Ant.
| kvinn
| arb.
|
Ant,
arbets
ställer
|
Ant,
kvinn-
arb. i
|
Slakterier o. charkuteri-
varufabriker.
|
|
|
|
|
|
;
|
|
|
|
|
|
|
|
obestämdt .....
|
1
|
17
|
4
|
4
|
—
|
—
|
1
|
4
|
—
|
| _
|
_
|
_
|
4 veckor ......
|
1
|
46
|
6
|
6
|
1 -
|
—
|
—
|
1 -
|
—
|
—
|
| -
|
_
|
u „ ......
|
1
|
19
|
3
|
2
|
—
|
—
|
1
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Konservfabriker o. fisk-
|
3
|
82
|
13
|
12
|
|
|
2
|
6
|
|
"
|
|
|
Batterier.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 veckor ......
|
4
|
79
|
43
|
43
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
12
|
—
|
— ‘
|
|
4
|
79
|
43
|
43
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
12
|
—
|
—
|
Bomullsspinnerier och
väfverier.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
obestämdt ......
|
1
|
137
|
84
|
20
|
—
|
—
|
1
|
20
|
—
|
—
|
—
|
_
|
|
1
|
137
|
84
|
20
|
—
|
—
|
1
|
20
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Ylle- o. sidenfabriker.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
obestämdt ......
|
1
|
364
|
260
|
170
|
—
|
|
1
|
170
|
-
|
|
_
|
_
|
4 veckor ......
|
1
|
18
|
11
|
6
|
—
|
—
|
1
|
6
|
_
|
—
|
_
|
_
|
8 „
|
1
|
31
|
14
|
8
|
1
|
8
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
.. - ;
|
|
3
|
413
|
285
|
184
|
1
|
8
|
2
|
176
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Färgerier, blekerier o. d.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 veckor ......
|
1
|
17
|
8
|
6
|
—
|
—
|
1
|
6
|
—
|
—
|
—
|
— |
|
|
1
|
17
|
8
|
6
|
—
|
—
|
1
|
6
|
—
|
-
|
—
|
—
|
Annan textilindustri.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 veckor ......
|
1
|
30
|
21
|
10
|
—
|
—
|
1
|
10
|
—
|
|
—
|
—
|
|
1
|
BO
|
21
|
10
|
—
|
—
|
1
|
10
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Hattfabriker.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 veckor ......
|
1
|
18
|
13
|
10
|
—
|
■ —
|
—
|
_
|
1
|
10
|
—
|
—
|
|
1 |
|
18
|
13
|
10
|
—
|
-
|
—
|
—
|
1
|
10
|
—
|
—
|
Sömnadsfabriker och
skrädderier.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 veckor ......
|
1
|
31
|
25
|
5
|
_
|
_ 1
|
—
|
_ ;
|
__1
|
_ 1
|
1
|
5 i
|
12 „
|
1
|
143
|
133
|
30
|
—
|
- 1
|
1
|
30
|
—
|
_
|
—
|
|
16 „ ......
|
3
|
78
|
41
|
23
|
—
|
—
|
1
|
5 !
|
1
|
12
|
1
|
6
|
20 „ ......
|
1
|
196
|
185
|
10
|
—
|
—
|
1
|
10 f
|
_
|
_
|
|
_
|
26 „ ......
|
1 !
|
29 |
|
3 i
|
3
|
|
— |
|
—
|
— 1
|
|
—
|
— 1
|
—
|
|
7 |
|
477 |
|
387
|
71
|
;
|
— |
|
■ 3 |
|
45 (
|
1 j
|
12 l
|
2 1
|
11 i
|
') Se not å tab. 2.
43
<1 y g n
|
för
|
kvinnliga
|
arbetare
|
|
|
Nattarbete
= arbete före
|
Nattarbete
= mindre
än 11 tim.
oafbruten
natthvila
|
|
2 1/i
|
3
|
3
|
Vt
|
4 o. däröfver
|
eller
kl. K
|
efter
e. m.
|
Anmärkningar
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
k vinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
4
|
|
—
|
—
|
1
|
6
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
6
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
2
|
|
|
|
1
|
6
|
|
|
|
|
|
_
|
3
|
12
|
|
_
|
|
|
_
|
_
|
|
3
|
31
|
*)
|
*)
|
4
|
43
|
*) 7—12 midnatt.
|
|
|
|
|
|
|
3
|
31
|
|
|
4
|
43
|
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
1
|
20
|
“endast sällan44*
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
20
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
170
|
/“tillfälligtvis, när så på-
|
1 1
|
—
|
_
|
_
|
—
|
_
|
_
|
—
|
—
|
_
|
1
1
|
6
8
|
' fordras44.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
184
|
|
_
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
6
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
(i
|
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
.—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
10
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
. —
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
10
|
|
|
—
|
—
|
_
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
10
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
10
|
|
|
|
|
|
|
|
é
|
|
|
|
1
|
5
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
1
|
30
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
23
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
10
|
|
1
|
3
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
3
|
|
1
|
3
|
—
|
—
|
—
|
i —
|
—
|
—
|
—
|
—
|
7
|
71
|
|
44
Tab. 4 (forts.).
|
Hela
|
Hela
|
Däraf .
|
|
|
Antal nattarbetstimmar1) pr
|
Yrkesgren
|
an¬
talet
|
an¬
talet
|
k vinn-
|
kvinn-
|
Va
|
1
|
1 1
|
h
|
2
|
|
|
arbets¬
ställen
|
arbe¬
tare
|
liga
arbe¬
tare
|
liga
natt¬
arbe¬
tare
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Trikå- och strump¬
fabriker.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
obestämdt ......
|
i
|
560
|
422
|
200
|
1
|
200
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
i
|
560
|
422
|
200
|
1
|
200
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Skofabriker.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
obestämdt ......
|
i
|
109
|
13
|
6
|
1
|
6'
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
|
i
|
109
|
13
|
6
|
1
|
6
|
—
|
—
|
—
|
-
|
—
|
—
|
Handske möss- och päls-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varufabrik.
4 veckor ......
|
i
|
11
|
7
|
6
|
|
|
1
|
6
|
|
|
|
|
8 » ......
|
i
|
72
|
40
|
34
|
1
|
34
|
—
|
—
|
_
|
_
|
_
|
_
|
12 »
|
?
|
73
|
45
|
15
|
—
|
—
|
2
|
15
|
_
|
—
|
_
|
_
|
16 » ......
|
19
|
11
|
4
|
1
|
4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
20 » ......
|
t
|
74
|
47
|
25
|
—
|
—
|
1
|
25
|
—
|
- •
|
—
|
—
|
25 »
|
i
|
39
|
24
|
24
|
1
|
24
|
—
|
—
|
-
|
—
|
—
|
—
|
|
7
|
2NK
|
174
|
108
|
3
|
62
|
4
|
46
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Tvättinrättningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 veckor.........
|
3
|
95
|
87
|
87
|
1
|
21
|
—
|
—
|
|
—
|
1
|
50
|
8 » .........
|
1
|
34
|
30
|
27
|
—
|
—
|
1
|
27
|
|
—
|
—
|
—
|
|
4
|
129
|
117
|
114
|
1
|
21
|
1
|
27
|
—
|
—
|
1
|
50
|
Snickerier och möbel¬
fabriker.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
obestämdt ......
|
1
|
45
|
4
|
1
|
—
|
—
|
1
|
1
|
—
|
—
|
—
|
_
|
16 veckor ......
|
3
|
78
|
8
|
8
|
—
|
—
|
3
|
8
|
—
|
—
|
—
|
— 1
|
|
4
|
123
|
12
|
9
|
—
|
—
|
4
|
9
|
—
|
—
|
—
|
|
Annan träindustri.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 veckor ......
|
1
|
17
|
5
|
5
|
—
|
—
|
-
|
_
|
—
|
_
|
1
|
6 1
|
|
1
|
17
|
5
|
5
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
5
|
Trämassefabriker.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
obestämdt ......
|
1
|
131
|
28
|
8
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
8
|
—
|
—
|
|
1
|
131
|
28
|
8
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
8
|
—
|
—
|
Pappersbruk.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
37a veckor.....
|
1
|
438
|
44
|
44
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
_
|
_
|
17* » ......
|
1
|
473
|
91
|
64
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
2
|
911
|
135
|
108
|
—
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
--
|
—
|
‘) Se not å tab. 2.
45
<1
|
y g it för kvinnliga arbetare
|
i
Nattarbete j
= arbete före
kl. 5 f. in. ,
eller efter
kl. 10 e. m.
|
Nattarbete
= mindre
än 11 tim.
oafbruten
natthvila
|
|
av»
|
3
|
3 Va
|
4 o. däröfver
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant. i
kvinn¬
liga
arb. |
|
Ant.
arbets¬
ställen!
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb. 1
|
A , Ant. 1
Ant. i .
, , kvmn-1
arbets- v
•>«'*» 'S.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-1
liga j
arb.
|
» , Ant.
1 ’ kvinn-
arbets-i v ,
ställen Sb.
|
Ant.
arbets¬
ställen i
|
Ant.
k vinn-
liga
arb.
|
J
|
|
|
|
|
|
J
|
|
•
|
_
|
i
|
200
|
|
|
|
|
1
|
■
|
■ __
|
|
|
|
|
i
i
|
200
6
|
—
|
|
—
|
|
.
|
-
|
—
|
_
—
|
—
|
—
|
i
i
1
2
1
1
1
|
6
6
44
15
4
25
24
|
—
|
' —
|
—
|
■
|
—
|
—
|
1
|
16
|
—
|
—
|
7
3
1
|
108
87
27
|
|
|
_
|
_
|
_
|
■ _
|
1
|
16
|
|
_
|
4
1
3
|
114
1
8
|
|
~
|
|
|
|
|
"
|
i _
|
|
|
4
1
|
9
1 5
|
|
|
)
|
|
|
|
~~
|
|
i
|
I
|
; i
, i
|
5
! 8
|
_
|
_
|
1 -.
|
1 —
|
—
|
!.. —
|
1 -
|
| —
|
—
|
1 —
|
! 1
|
|
Anm ärkningar
(nödfallsvis i trängande be-
\hof; febr.—mars; sept.—ok t.
“i undantagsfall".
("undantagsvis, på olika ti¬
ller".
1 44
Fl 44
— i ' — I ' ■ 1 | ' 64 I (1) ! (64)
— ! - I ' 1 64 l - ! -
1
1
2
44
64
108
2 ggr i månaden året om.
dl gång i månaden äret om
\ i (r e tim. nattarbete.)
46
Tab. 4 (forts.)
|
Hela
|
Hela
|
Däraf
|
Antal nattarbetstimmar1) pr
|
|
an-
|
an-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Yrkesgren
|
talet
|
talet
|
lrvinn
|
kvinn
liga
natt¬
arbe¬
tare
|
|
/»
|
|
1
|
17»
|
|
2
|
|
arbets
ställen
|
ar) le¬
tare
|
liga
arbe-
| tare
|
Ant.
arbets
ställen
|
! Ant.
kvinn
liga
arb.
|
Ant.
arbets
ställen
|
j Ant.
kvinn
| liga
1 arb.
|
Ant.
[arbets
ställen
|
j Ant.
| kvinn
liga
| arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
j Ant.
kvinn¬
liga
| arb.
|
Bokbinderier.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 veckor .....
|
1
|
15
|
7
|
2
|
_
|
|
1
|
2
|
|
|
|
|
8 „ .....
|
4
|
325
|
! 151
|
76
|
_
|
_
|
4
|
76
|
|
|
|
|
12 „
|
1
|
169
|
106
|
80
|
_
|
_
|
1
|
80
|
|
|
|
|
16
|
3
|
262
|
158
|
55
|
_
|
-
|
2
|
1 45
|
1
|
10
|
|
|
20 .,
|
1
|
124
|
57
|
45
|
1
|
45
|
—
|
l -
|
|
|
|
_
|
|
10
|
895
|
479
|
258
|
1
|
45
|
8
|
203
|
1
|
10
|
—
|
_
|
Tapetfabriker.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 veckor ......
|
1
|
50
|
16
|
7
|
|
|
1
|
7
|
—
|
—
|
_
|
_
|
|
1
|
50
|
16
|
7
|
—
|
—
|
1
|
7
|
—
|
_
|
_
|
_
|
Boktryckerier.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 veckor ......
|
1
|
11
|
5
|
5
|
|
|
1
|
5
3
|
|
|
|
|
4 „
|
2
|
92
|
32
|
7
|
_
|
_
|
1
|
1
|
4
|
|
|
7 „ ......
|
4
|
583
|
175
|
36
|
_
|
_
|
2
|
31
|
|
|
i
|
1
|
8 M ......
|
2
|
55
|
26
|
6
|
1
|
4
|
_
|
|
1
|
2
|
|
|
12 „
|
3
|
302
|
62
|
41
|
—
|
_
|
1
|
5
|
1
|
15
|
i
|
21
|
16 „ ......
20 „ ......
26 „ ......
|
1
1
2
|
38
19
238
|
6
7
99
|
3
4
52
|
-
|
-
|
-
|
-
|
1
1
|
3
4
|
2
|
_
1
52
|
|
16
|
1,338
|
412
|
154
|
1
|
4
|
5
|
44
|
5
|
28
|
4
|
74
|
Lito- o. kemigrafiska
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anst.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
, 8 veckor ......
|
1
|
106
|
27
|
4
|
1
|
4
|
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
|
1
|
106
|
27
|
4
|
1
|
4
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
_
|
Bleck-, plåt- o. koppar-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slager ier.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
52 veckor ......
|
1 j
|
239
|
33
|
12
|
— |
|
— |
|
1
|
12
|
_
|
|
|
_
|
|
1
|
239
|
33 1
|
12
|
- j
|
-
|
1 |
|
12 |
|
— 1
|
— 1
|
- 1
|
—
|
Guld- o. silfvervaru-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fabriker.
|
|
|
j
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 veckor ......
|
i !
|
20
|
7 1
|
7
|
— 1
|
—
|
—
|
— |
|
—
|
|
1
|
7
|
|
i i
|
20
|
7 !
|
7
|
--
|
—
|
—
|
— 1
|
—
|
—
|
1
|
7
|
Galvaniseringsfabriker.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 veckor ......
|
i
|
51 1
|
18
|
18
|
—
|
—
|
1
|
18
|
—
|
|
_
|
_
|
i
|
i
|
51 |
|
18 |
|
18 |
|
- [
|
-
|
1 i
|
18 |
|
— |
|
- 1
|
- 1
|
- i
|
’) Se not å tab. 2.
47
dygn för kvinnliga arbetare
|
Nattarbete
= arbete före
kl. 5 f. m.
eller efter
kl. 10 e. m.
|
Nattarbete
= mindre
än 11 tim.
oafbruten
nattkvila
|
Anm ärkningar
|
2 V»
|
a
|
av.
|
4 o. däröfver
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ålit.
k vinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
-
|
-
|
-
|
|
-
|
|
-
|
-
|
-
|
-
|
1
4
1
3
1
|
2
76
80
55
45
|
(i regel ej onsdagar eller
t lördagar.
‘‘i undantagsfall1*.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
_
|
|
10
1
|
258
7
|
1
|
4
|
|
-
|
-
|
-
|
|
~~ -
|
-
|
-
|
1
1
2
4
2
3
1
1
2
16
1
|
7
5
7
36
6
41
3
4
52]
|
|
4
|
|
|
|
|
|
|
154
4
|
|
|
'
|
|
|
|
|
|
|
|
1
1
|
4
12
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
1
|
12
7
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
1
|
7
18
|
| —
|
—
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
1
|
18
|
48
Tab. 4 (forts.)
|
Hela
|
Hela
|
Däraf
|
|
|
Antal nattarbetstimmar1) pr
|
-Yrkesgren
|
an¬
talet
|
an¬
talet
|
kvinn¬
liga
arbe¬
tare
|
kvinn-
|
V»
|
1
|
|
i V,
|
|
2
|
|
arbets¬
ställen
|
arbe¬
tare
|
liga
natt¬
arbe¬
tare
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant. |
kvinn-
liga
arb. |
|
Fabriker för tillv. af
elektr. apparater.
obestämdt......
|
1
|
639
|
42
|
42
|
1
|
42
|
_
|
|
|
|
__
|
_
|
|
1
|
639
|
42
|
42
|
1
|
42
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
— ;
|
Porslinsfabrike r.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 veckor ......
|
1
|
84
|
13
|
3
|
—
|
—
|
1
|
3
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
1
|
84
|
13
|
3
|
—
|
—
|
1
|
3
|
|
—
|
—
|
— j
|
Annan mineralindustri.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 veckor ......
|
1
|
35
|
2
|
2
|
—
|
—
|
1
|
2
|
-
|
—
|
—
|
—
|
|
1
|
35
|
2
|
2
|
—
|
—
|
1
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Ljus-, tvål- och parfym¬
fabriker.
4 veckor .....
|
1
|
12
|
7
|
7
|
|
|
1
|
7
|
|
|
|
|
8 „ .....
|
4
|
120
|
57
|
43
|
1
|
14
|
1
|
6
|
—
|
—
|
2
|
23 j
|
|
5
|
132
|
64
|
50
|
1
|
14
|
2
|
13
|
—
|
—
|
2
|
23 i
|
Tändsticksfabriker.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
obestämdt ......
|
1
|
450
|
211
|
30
|
—
|
—
|
1
|
30
|
—
|
—
|
—
|
— 1
|
|
1
|
450
|
211
|
30
|
—
|
—
|
1
|
30
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Samtliga yrkesgrenar.
|
115
|
9,080
|
3,851
|
2,058
|
15
|
465
|
54
|
960
|
15
|
no
|
20
|
269
|
) Se not å tab. 2.
49
dygn
|
för
|
kvinnliga
|
arbetare
|
Hatta
= arbe
kl 5
|
rbete
te före
f. m.
efter
e. m.
|
J Nattarbete
= mindre
än 11 tim.
oafbruten
natthvila
|
Anmärkningar
|
1 21
|
h
|
3
|
3
|
V»
|
4 o. cläröfver
| kl. 10
|
| Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
, , I Ant. .
Ant. , . | Ant.
arbets-' Tmn'iarbets-
ställenj a^a ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
42
|
H
“sparsamt".
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
1
|
42
|
|
|
|
|
|
-
|
|
|
|
1
|
3
|
|
—
|
—
|
|
~
|
—
|
—
|
- “ -
|
~
|
1
|
3
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1
1 1
|
|
1
|
2
|
|
|
|
|
|
|
—
|
- - 1 -
|
—
|
1
|
2
|
|
_
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
7
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-
|
—
|
— — j —
|
—
|
4 1
|
43
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 i
|
50
|
|
|
—
|
|
—
|
—
|
|
_ | _ I _
|
_
|
i
|
30
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i
|
30
|
|
3
|
27
|
3
|
56
|
—
|
—
|
5 111 | 1
|
4
|
114
|
2,054
|
|
7
50
Tub. 5.
Kvinnligt
IT. Nattarbete
|
Hela
|
Hela
|
Häraf
|
|
|
|
Antal arbetstimmar pr
|
Yrkesgren
|
an-
|
an-
|
kvinn¬
liga
arbe¬
tare
|
kvinn-
|
1
|
2
|
1
|
|
1
|
A
|
2
|
arbets-
ställen
|
arbe-
tare
|
liga
natt¬
arbe¬
tare
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant. ;
kvinn¬
liga |
arb. [
|
Tillverkning af öm=
tåliga råvaror:
Konditorier ...............
|
1
|
14
|
2
|
2
|
|
|
1
|
2
|
|
|
■
|
|
Konservfabriker .........
|
4
|
79
|
43
|
43
|
—
|
—
|
—
|
—
|
i
|
12
|
.-
|
—
|
Summa
|
5
|
93
|
45
|
45
|
—
|
__
|
1
|
2
|
i
|
12
|
—
|
—
|
Säsongarbeten:
Mineralvatten- o. läske-
drycksfabriker .........
|
i
|
12
|
3
|
3
|
|
|
1
|
3
|
|
|
|
|
Trikåfabriker ............
|
i
|
560
|
422
|
200
|
1
|
200
|
|
—
|
—
|
—
|
|
|
j Skofabriker ...............
|
i
|
109
|
13
|
6
|
1
|
6
|
|
—
|
—
|
“
|
|
|
Hundsk-, möss- o. päls-
varufabriker............
|
2
|
83
|
47
|
40
|
1
|
34
|
1
|
6
|
—
|
—
|
—
|
—
|
j Tvättinrättningar ......
|
2
|
57
|
51
|
48
|
1
|
21
|
1
|
27
|
'—
|
—
|
' -
|
- 1
|
Bokbinderier...............
|
5
|
340
|
158
|
78
|
—
|
-
|
5
|
78
|
—
|
—
|
|
—
|
Boktryckerier ............
|
5
|
611
|
189
|
43
|
1
|
4
|
4
|
39
|
—
|
—
|
—
|
|
| Lito- och kemigrafiska
mist........................
|
1
|
106
|
27
|
4
|
1
|
4
|
_
|
*
|
_
|
_
|
—
|
|
Summa
|
18
|
1,878
|
910
|
422
|
6
|
269
|
12
|
153
|
. —
|
| _
|
—
|
—
|
| Yllespinnerier ...........
|
3
|
413
|
195
|
54
|
1
|
8
|
2
|
46
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Summa
|
3
|
| 413
|
195
|
54
|
1
|
8
|
2
|
46
|
_
|
—
|
|
|
■ —
|
Summa summarum
|
Sfi
|
2,384
|
1,150
|
521
|
7
|
277
|
15
|
201
|
i
|
12
|
|
1 -
|
51
nattarbete.
på öfvertid.
__t---—-
|
rtygn
2
|
för
/ 2
|
kvinnliga
3
|
arbetare
3 7a
|
4 o. däröfveri
|
Nattarbete
= arbete före
kl. 5 f. m.
eller efter
kl. 10 e. in.
|
Nattarbete
= mindre
än 11 tim.
oafbruten
nattk vila
|
Antal veckor
pr år för
öfvertidsarbete.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant. !
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn-
liga
arb.
|
Ant.
arbets¬
ställen
|
Ant.
kvinn¬
liga
arb.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
2
|
4 veckor.
|
|
_
|
_
|
_
|
—
|
—
|
3
|
31
|
—
|
—
|
4
|
43
|
12
|
_
|
—
|
—
|
|
|
—
|
3
|
31
|
|
|
5
|
45
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i
|
3
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
_
|
_
|
i
|
200
|
“nödfallsvis".
|
!
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0
|
(obestämdt (“i undantags-
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
\ fall").
|
|
|
|
|
|
_
|
_
|
|
|
—
|
2
|
40
|
4 å 8 veckor.
|
|
|
|
_
|
_
|
|
—
|
|
_
|
—
|
2
|
48
|
4 å 8 ,
|
|
|
|
_
|
_
|
|
—
|
—
|
|
—
|
5
|
78
|
3 å 8
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5
|
43
|
LO
SO'
oo
|
|
|
|
' _
|
|
_
|
_
|
|
—
|
i _
|
|
i
|
4
|
8 veckor.
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
18
|
422
|
|
|
|
|
_
|
_
|
—
|
1 -
|
—
|
i
|
—
|
3
|
54
|
|
—
|
|
—
|
1 —
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
54
|
|
|
|
_
|
—
|
—
|
—
|
3
|
31
|
—
|
—
|
26
|
521
|
|