KUNG!. MAJ:TS OCH RIKETS KAMMARKOLLEGH
UNDERDÅNIGA UTLÅTANDE
ÖFVER DET AF .
UTSEDDE KOMMITTERADE
DEN 20 NOVEMBER 1905
AFGIFNA
UNDERDÅNIGA BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG
TILL
FÖRORDNING ANGÅENDE JORDREGISTER
STOCKHOLM
K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI
1906.
Innehållsförteckning.
Sid.
Inledning.......... 1
Finnes behof af ett nytt underlag för fastighetsböckerna? I hvilken form bör i så fall ett
sådant underlag beredas och i hvilket förhållande bör det stå till jordeboken? ............ 3
Förslaget till förordning angående jordregister....................................................... 24
Kap. 1. Allmänna bestämmelser........................................................................... 26
> 2. Särskilda bestämmelser för jordregistrets första uppläggande........................... 43
1 3. » » » » förande............................................ 48
Förslagen till lagar angående ändrad lydelse af § 21 i lagen den 27 juni 1896 om hemmans¬
klyfning, ägostyckning och jordafsöndring samt § 8 i lagen den 25 maj 1905 rörande
afgäld från afsöndrad lägenhet .................................................................. 70
Formulär med anvisningar ............................................................................ gj
Formulär A................................................................................ gj
Anvisning till formulär B............................................................... gj
Servitutsförhållanden ........................................................................... g2
Afsöndrade lägenheter, för hvilka fastställelse genom Kung! Maj:ts befallningshafvande ej
ifrågakommit, och som ej heller blfvit lagfarna........................................................... 83
De tjänstemän, hvilkas arbete för jordregistret skulle tagas i anspråk samt ersättningen till
dem ........................................................................................................................ 84
Kostnadsberäkningarna för jordregistret och tiden för dess upprättande.............................. 90
Jordregistret och ekonomiska kartverket............................................................... 93
Protokollsutdrag.................................................................... g4
Till KONUNGEN.
I ^ underdånig skrifvelse den 3 maj 1904 hade lagberedningen,
som förutsatt att i följd af inträdda ändrade förhållanden i fråga om
jordbeskattningen erfordrades uppläggandet af nya jordeböcker, på an¬
1
2
förda grunder, anhållit, att Eders Kuugl. Maj:t täcktes taga under öfver¬
vägande, huruvida icke åt de åtgärder, som för uppläggandet af de nya
jordeböckerna påkallades, kunde gifvas den omfattning, att därigenom
tillika behofvet af ett förändradt fastighetsbokssystem blefve tillgodosedt.
Vid underdånig föredragning den 30 september 1904 af berörda
skrifvelse förordnade Eders Kungl. Maj:t landtmäteridirektören H. Rho-
din, undertecknad Thulin och hofrättsfiskalen Axel östergren att verk¬
ställa utredning, huruvida åt de uppgifter angående fastighetsförhållan-
dena, hvilka för närvarande skulle upptagas i jordeboken, kunde gifvas
den omfattning och i öfrigt sådan anordning, att därigenom bereddes
jämväl ett ändamålsenligt underlag för fastighetsbokföringen, äfvensom
afgifva det förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.
Sedan kommitterade efter en del förberedande undersökningar
kommit till den uppfattning, att ett ändamålsenligt underlag för fastig-
hetsbokföringen kunde vinnas genom att, i hufvudsaklig öfverensstäm¬
melse med hvad som skett i Finland, för riket upprättades ett på jorde¬
boken grundadt jordregister, samt kommitterade, efter det åtskilliga
försöksarbeten ägt rum, utarbetat förslag till förordning angående
sådant jordregister, hvarvid kommitterade afsett, att för registrets
förande nya tjänstebefattningar ej skulle erfordras och att införandet
af registerbeteckningar i fastighetsböckerna ej skulle för ae enskilde
medföra särskilda kostnader, öfverlämnade kommitterade med under¬
dånig skrifvelse den 20 november sistlidet år till Eders Kungl. Maj:t
underdånigt betänkande, innefattande
dels berörda förslag till förordning angående jordregister, dels ock
förslag till lag angående ändrad lydelse af § 21 i lagen den 27
juni 1896 om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring,
förslag till lag angående ändrad lydelse af § 8 i lagen den 25
maj 1905 rörande afgäld från afsöndrad lägenhet,
förslag till förordning angående ändrad lydelse af § 6 i förord¬
ningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning,
äfvensom motiv och åtskilliga formulärbilagor med tillhörande an¬
visningar ;
hvarefter Eders Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 15 decem¬
ber sistlidet år anbefallt kammarkollegium att, efter inhämtande af
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes samt förste landtmätarnes i
länen underdåniga yttranden öfver det af kommitterade uppgjorda för¬
slag, med eget underdånigt utlåtande till Eders Kungl. Maj:t inkomma.
Till följd af berörda nådiga föreskrift har kollegium infordrat
underdåniga yttranden från förste landtmätarne och Eders Kungl. Maj:ts
3
befallningshafvande i samtliga länen, h varjämte Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län insändt underdåniga
yttranden, afgifna af häradsskrifvarne i nämnda län; och då de till
ärendet hörande handlingar härhos till Elders Kungl. Maj:t öfverlämnas,
får kollegium för egen del öfver kommitterades förslag yttra sig som
följer.
Därvid har kollegium ansett sig först böra till behandling upptaga
frågan, huruvida behof förefinnes af ett nytt underlag för fastighets-
böckerna samt i så fall i hvilken form ett sådant underlag lämpligast
bör beredas och i hvilket förhållande detsamma bör stå till jordeboken,
och kommer kollegium därefter att behandla dels de af kommitterade
afgifna särskilda författningsförslagen i de delar, med afseende å hvilka
kollegium ansett sig böra göra någon erinran, dels ock vissa i samband
med upprättande af ett nytt underlag för fastighetsböckerna stående
särskilda frågor, af hvilka flertalet utaf kommitterade berörts i den all¬
männa motiveringen.
Under hvarje särskild afdelning lämnas redogörelse för de i de
infordrade yttrandena därutinnan gjorda uttalanden, äfven om de ej
föranledt något uttalande från kollega sida.
Finnes behof af ett nytt underlag för fastighetsböckerna? I hvilken form
bör i så fall ett sådant underlag beredas och i hvilket förhållande
bör detsamma stå till jordeboken?
Uti sin allmänna motivering hafva kommitterade framhållit:
att de hufvudsakliga anmärkningar, som kunde göras emot våra
fastighetsböcker, jämförda med motsvarande böcker i andra länder, af¬
såga dels böckernas bristande öfverskådlighet, i det att ett flertal sär¬
skilda fastigheter ofta upptoges på samma upplägg, och dels det för¬
hållandet, att de på samma upplägg förda fastigheter i regeln icke
hade sådana beteckningar, att de kunde sägas vara i boken indivi¬
dualiserade ;
att emellertid, äfven frånsedt bristen på öfverskådlighet och sakna¬
den af särskilda beteckningar å brukningsdelarna, mot våra fastighets¬
böcker kunde göras den anmärkning, att de i regeln ej utvisade direkt
eller indirekt, hvilken å marken utlagd fastighet inskrifningen afsåge,
hvilket vållade svårighet att individualisera fastigheter äfvensom oreda
och osäkerhet i äganderättsförhållandena;
4
att visserligen upplysningar, medelst hvilka fastigheter kunde indi¬
vidualiseras, vore att hämta ur jordeböcker och mantalslängd!’, lagfarts-
och inteckningsprotokoll, lagfarts- och mteckningsböcker samt de i
landtmäterikontoren förvarade kartor och handlingar, men att, då dessa
urkunder förvarades på olika ställen och många upplysningar kunde
vinnas endast genom tidsödande forskning, det ofta blefve förenadt
med svårigheter och kostnader att hopsamla erforderliga uppgifter, lik¬
som ock i fråga om ett stort antal fastigheter icke ens efter gransk¬
ning af berörda urkunder sådana upplysningar vunnes, att fastigheten
blefve nöjaktigt individualiserad; samt
att för undanröjande af de olägenheter, som vore förbundna med
de nuvarande fastighetsböckerna, och för beredande af trygghet i jord¬
besittning samt ordning och reda i rikets för närvarande på många
ställen ganska invecklade jordförhållanden, det syntes vara nödvändigt,
att ett annat underlag bereddes för fastighetsböckerna, så att i dem
kunde, på sätt lagberedningen framhållit, upptagas hvarje särskild
fastighet, vare sig den utgjorde en från äldre tid för sig bestående, i
jordeboken under särskilt nummer upptagen enhet eller en från sådan
enhet genom landtmäteriförrättning eller eljest i behörig ordning af¬
skild del, hvarigenom man erhölle en matrikel öfver rikets jord, sådan
denna vore å marken delad i särskilda, i rättsligt hänseende skilda
fastigheter.
Sedan kommitterade därefter framhållit, att, ehuru fastighetsböckerna
grundats på jordeböckerna och den kamerala beteckningen å fastigheter
ännu vore den vanligast förekommande, det dock, då numera de flesta
fastigheter på landet blifvit genom laga delningar till läge och gränser
fullt skilda från hvarandra, ej längre vore behöfligt att till underlag
för fastighetsböckerna begagna de gamla kamerala beteckningarna å
fastigheterna, och detta desto mindre som efter grundskatternas afskrif¬
vande äfven den kamerala gemenskapen mellan utbrutna lotter i en
enhet till hufvudsaklig del upphört, hvadan hinder ej borde möta att
åt hvarje fastighet i riket, i syfte af dess behöriga individualisering,
gifva sådan konstant beteckning, som eljest kunde anses lämplig, hafva
kommitterade vidare anfört:
»Fråga uppstår då, om det under nuvarande förhållanden är lämp¬
ligt eller möjligt att upprätta en kataster i den betydelse, i hvilken
detta ord nu användes i de större kulturländerna. Såsom — — nämndt,
fordras för eu modern kataster, utom register öfver alla fastigheter, en
särskild förteckning öfver hvarje fastighets särskilda delar eller parcel¬
ler samt en noggrann uppmätning och kartläggning af hvarje parcell
5
för att i skattehänseende kunna åstadkomma en sorgfällig beräkning af
fastigheternas skatteförmåga. I Sverige äro visserligen de fastigheter,
som undergått laga skifte eller genom annan landtmäteriförrättning
blifvdt ur samfällighet utbrutna, till sina särskilda delar uppmätta och
kartlagda. Och då dessa landtmäteriförrättningar blifvit underkastade
pröfning och erhållit fastställelse, så att gränserna för de särskilda
fastigheterna äro att anse såsom rättsligt bestämda, kan således det
kartmaterial, som i vårt land skulle kunna läggas till grund för en
kataster, i detta afseende anses öfverträffa de kartverk, som flerestädes
i utlandet tjänat till grundval för katastern. Men å andra sidan hafva
mätningarna vid landtmäteriförrättningarna i Sverige ej verkställts med
den noggrannhet eller medelst de mera vetenskapliga och exakta mät-
ningsmetoder, som sedan länge och framför allt vid mätningar för
katasterverket tillämpats i utlandet. Till följd däraf torde det vara
tvifvelaktigt, huruvida den mätning, som Sveriges jord undergått, må
anses vara af beskaffenhet att kunna läggas till grund för ett fullt
modernt katasterverk. Dessutom finnas i vårt land stora arealer, som
ännu icke varit föremål för någon mätning. Hit är att räkna dels
ägorna till alla de byar och hemman, som ej undergått skifte, dels ock
ett särskildt slag af fastigheter, hvilka allenast i enstaka fall varit före¬
mål för mätning, nämligen de genom jordafsölidring uppkomna lägen¬
heter. Dessa fastigheter hafva nämligen uppkommit genom ett jorddel-
ningsinstitut, vid hvars tillämpande----det afsöndrade området
enligt såväl äldre som nu gällande lagstiftning ej behöft eller behöfver
affattas å karta.»
»För att här i landet kunna grunda en kataster på ett exakt kart¬
verk skulle alltså erfordras, om ej att all landets jord blefve i enlighet
med nyare mätningsmetoder uppmätt, åtminstone att de många byar,
hemman och lägenheter, livilkas areal ej är uppmätt, blefve föremål för
mätning. Men denna mätning komme naturligen att blifva både syn¬
nerligen dyrbar och tidsödande och skulle därjämte, då tvistiga frågor
om rågångar och andra äganderättsspörsmål uppenbarligen skulle vid
bestämmandet af de särskilda fastigheternas gränser och ägovälden i
stor mängd uppstå, gifva anledning till många och långvariga rätte¬
gångar. Af dessa skäl och då i vårt land för närvarande ej föreligger
behof att för beskattningsändamål erhålla en noggrann beräkning af
fastigheternas afkastningsförmåga, hvilket varit det hufvudsakliga ända¬
målet med inrättandet af utlandets katasterverk, samt en fastighetsma-
trikel, som kan blifva ett fullt användbart och tillförlitligt underlag för
fastighetsbokföringen i riket, enligt kommitterades mening ändock kan
6
erhållas, har det synts obehöflig! och olämpligt att till grundval för
fastighetsboksväsendet lägga ett katasterverk af ofvannämnda slag.»
»Hvad då angår frågan om beskaffenheten åt en jordmatrikel, som
i vårt land kunde anses blifva ett tillräckligt och ändamålsenligt under¬
lag för fastighetsbokföringen, torde böra erinras, att, såsom ofvan
nämnts, jordeboken hittills utgjort underlaget för fastighetsbokföringen,
och att den utveckling, jordbesittningsförhållandena å landet under ti¬
dernas lopp genomgått, haft till följd, att jordeboksenheterna, framför
allt de, som äro af den natur att de kunna blifva föremål för enskildes
förfoganden, i stor utsträckning uppdelats i särskilda fastigheter, som
äro på marken till sina gränser fullt skilda från hvarandra.»
»Om därför de till en och samma jordeboksenhet hörande fastig¬
heter gåfves sådan beteckning, att äfven därigenom framginge, att de
medelst utbrytning ur samfällighet blifvit särskilda fastigheter, och man
läte fastighetsböckerna ansluta sig till förhållandena å marken, så att
ett upplägg i böckerna gjordes för hvarje särskild fastighet, synes ett
jordregister, som medgåfve specialisering af inskrifningarna i fastighets¬
böckerna och undanröjde bristerna i vårt nuvarande fastighetsboksväsen,
utan synnerliga svårigheter kunna inrättas på det sätt, att i registret,
som borde föras sockenvis, gjordes ett upplägg för hvarje af de inom
socknen belägna, i jordeboken uppförda hemman, kvarnar, fisken, torp
och andra lägenheter och att hvarje genom laga skifte, hemmansklyf¬
ning, ägostyckning eller jordafsöndring eller annorledes behörigen ut¬
bruten del af jordeboksenheten inregistrerades i särskild! rum å upplägget.»
I afseende å det kommitterade i enlighet med angifna grunder
upprättade förslaget till jordregister, har anförts:
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län: att
kommitterades förslag angående sättet för jordregistrets uppläggande
och förande, för så vidt det tillkomme Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande att därom döma, hvilade å riktiga grunder och vore ägnadt
att medföra de fördelar, som under för handen varande förhållanden
varit möjliga att uppnå;
af Ed,ers Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala län: att den
granskning af kommitterades förslag, som hos Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande ägt rum, icke gifvit anledning till några anmärk¬
ningar mot detsamma;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Södermanlands län:
att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som på de af kommitterade
anförda skäl ansåge, att ett jordregister, till den omfattning som af
kommitterade föreslagits, vore synnerligen gagneligt att erhålla och,
7
i den män jorden uppdelades i flera själfständiga fastigheter, allt mera
blefve af beliofvet påkalladt, icke hade något mot kommitterades förslag
att erinra samt att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande för den
skull och då de för jordregistrets första uppläggande af kommitterade
beräknade kostnader, som skulle komma att på flera år fördelas, syntes
vara mindre afse värda, i förhållande till den stora nytta som med jord¬
registret uppenbarligen komme att vinnas, obetingadt förordade fram¬
gång åt förenämnda förslag;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län: att
förslaget till förordning angående jordregister syntes vara så väl ut-
arbetadt, att några erinringar af vidare betydelse icke kunde mot det¬
samma andragas;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län; att det
föreslagna jordregistret torde föranleda ett mycket vidlyftigt arbete och
särskildt, i de orter, där en mängd lägenheter genom afsöndring ut-
brutits från de särskilda hemmanen, blifva af synnerligen stor omfatt¬
ning äfvensom draga betydliga kostnader, men att då detsamma i hög
grad komme att befordra ordning och reda i jordförhållandena och emot
det föreliggande författningsförslaget samt de förslaget bifogade formu¬
lären till jordregistrets uppställande, hvilka, enligt Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvandes förmenande, voro synnerligen väl och redigt af-
fattade, icke syntes kunna framställas några erinringar af vikt, Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke tvekade att i hufvudsak tillstyrka
förslaget till antagande; att emellertid, därest ett jordregister upprättades,
det efter Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes förmenande icke
vore nödigt att bibehålla jordeböckerna för annat ändamål än för in¬
hämtande af upplysningar rörande från äldre tider kvarstående för¬
hållanden, enär jordeböckerna, sedan grundskatterna utom i några få
fall afskrifvits, icke hade så stor betydelse som förut, och till och med
skulle blifva alldeles obehöfliga, om i jordregistret antecknades de
grundräntor, som ännu kunde ifrågakomma, odlingslån, afgälder in. in.;
åt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kronobergs län: att de
skäl, som af lagberedningen anförts för införande af ett förändradt
fastighetsbokssystem, och den riktning, hvaruti förändringen föreslagits
böra gå, synts Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande fullgiltiga och
riktiga, liksom det äfven tillfredsställande blifvit ådagalagdt, att ett
annat underlag än jordeboken för sådant ändamål behöfde anlitas; att
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke funnit anledning att göra
några erinringar beträffande grunden för och uppställningen af detta
underlag i form af jordregister, af hvilken anordning man ur flera
a
synpunkter kunde vänta många och värdefulla fördelar, liksom ock dess
genomförande, äfven med störa kostnader, helt visst komme att lända
såväl det allmänna som den enskilde till högst betydligt gagn, icke minst
med hänsyn till den raskt fortgående egnahemsrörelsen och den däraf
följande utsträckta jordparcelleringen i vårt land; samt att Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande därför såsom sin mening ville uttala önsk¬
värdheten af det föreliggande förslagets upphöjande till lag;
af Eders Kungl. May.ts befallningshafvande i Kalmar län: att Eders
Kung]. Majrts befallningshafvande till alla delar instämde uti hvad
kommitterade anfört i fråga om bristerna i våra nuvarande fastighets-
böcker och behofvet af ett bättre underlag för fastighetsbokföringen
än nu gällande jordeböcker erbjöde, under uttalande tillika att ett jord¬
register af den omfattning kommitterade föreslagit väl torde komma
att fylla det ändamål, som därmed afsåges;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gottlands län: att det
af kommitterade afgifna förslag till förordning angående jordregister
på ett tillfredsställande sätt syntes fylla det allt starkare framträdande
behofvet af ett dylikt register samt att, då kostnaderna för dess upp¬
rättande icke syntes blifva större, än att statsverket borde för målets
vinnande ikläda sig desamma, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
för sin del förordade nådigt bifall till förslaget;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län: att Eders
Kungl. Majrts befallningshafvande funnit den föreslagna anordningen
för fastigheternas registrering fullt ändamålsenlig till underlag för be-
skattningsändamål och fastighetsboksväsendet;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län: att,
därest det af kommitterade uppgjorda förslaget blefve upphöjdt till lag,
Eders Kungl. Majrts befallningshafvande icke hade något att erinra mot
de bestämmelser däruti, hvilka komme att falla inom området tör Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes och dess underlydande ämbets- och
tjänstemäns ämbetsverksamhet;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län: att
Eders Kungl. Majrts befallningshafvande, som, efter tagen noggrann
kännedom om kommitterades förslag, funnit jordregistret blifva synner¬
ligen åskådligt och redigt uppställdt, tillstyrkte antagandet af sagda
förslag, hvilket otvifvelaktigt komme att medföra ordning och reda i
jordförhållandena samt att i mångahanda hänseenden blifva till verk¬
ligt gagn för enskilda såväl som myndigheter, icke minst för Eders
Kungl. Majrts befallningshafvande i dess ämbetsverksamhet;
9
af Eders Kung!. Ma,]ds befallningshafvande i Hallands län: att,
sedan grundskatterna afskrifvits, jordebokén i dess nuvarande form och
uppläggning förlorat sin väsentligaste betydelse, under det bekofvet af
ett register, däruti så att säga hvarje område af vårt land kunde redo¬
visas, gjort sig så mycket mera gällande; att det af kommitterade upp¬
gjorda. förslaget afsåga att fylla detta behof, såvidt anginge land i mot¬
sats till stad; att det om förslaget i dess helhet torde -kunna sägas,
att detsamma vore ägnadt att väl tillgodose det kraf, man borde upp¬
ställa på ett jordregister af ofvan angifven beskaffenhet med det betydelse¬
fulla ändamålet dessutom att tjäna såsom underlag för det i svensk
lagstiftning redan införda fastighetsbokssystemet och att för dettas
vidare utveckling blifva en värdefull stödjepunkt; att Eders Kung!. Maj:ts
befallningshafvande därför1- icke tvekade att, oafsedt de kostnader som
det föreslagna jordregistrets uppläggande och förande komme att med¬
föra för statsverket, på det kraftigaste förorda, att ett jordregister, på
sätt och i den ordning kommitterades förslag innekölle, blefve infördt
i rikets landsbygd, men att Eders Kungb Maj:ts befallningshafvande,
som icke hade anledning till någon erinran mot de bestämmelser i sagda
förslag, hvilka afsåge jordregistrets första Uppläggande eller sedermera
förande, icke kunde dela den uppfattning, som enligt vissa bestämmelser
i förslaget syntes hafva hysts af kommitterade, nämligen att, äfven
efter det jordregistret blifvit upplagdt, hos Eders Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande skulle föras jordebok och afsöndringsförteckning med
hvad därmed stode i samband, utan att, då jordeboken i och med jord¬
registrets införande förlorat sin hufvudsakliga betydelse, densamma
från och med den tidpunkt, då jordregistret, blifvit upplagdt och skulle
tillämpas, icke borde föras i annat afseende än som möjligen erford¬
rades, i den mån den kunde hafva inverkan på ännu bestående, från
äldre tider härflytande rättsliga förhållanden, såsom beträffande afgälder
och dylikt, på det att jordeboken skulle bilda eu afslutning på och inne¬
hålla de nödiga uppgifterna om dessa förhållanden, liksom fallet varit
hvad anginge de redan upphörda grundskatterna; att Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande så mycket starkare ville framhålla denna åsikt,
som det jämväl från synpunkten af tilliten till ett blifvande jordregister
innebure en tara att vid sidan af detta alltjämt hafva en i afseende å
områdesbestämning gällande jordebok och afsöndringsförteckning, enär
detta lätteligen kunde komma att leda till förvecklingar och i händelse
åt olikhet mellan dessas och jordregistrets innehåll äfven till tvekan
om, åt hvilketdera borde lämnas företräde; samt att jordebok och af-
söndringsförteckning icke heller kunde blifva till någon kontroll på jord¬
ig
10
registrets förande, då jordregistret lomme att omfatta vida flera frågor
än som vore föremål för anteckning i jordeboken och alsöndringsför-
teckningen, t. ex. laga skiftesförrättningar, ägostyckningar o. d., liksom
ock å andra sidan erforderlig kontroll å jordregistrets förande erhölles
genom det nära samband, hvari detta måste stå till domstolarnas fastig-
lietsböcker;
af Eders Kungl. Majds befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län:
att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i likhet med kommitterade
funnit förslaget om upprättande af ett jordregister för rikets landsbygd
särskild! ägnadt att bilda ett tillräckligt och ändamålsenligt underlag
för fastighetsbokföringen, men tillika kunna lända till gagn äfven för¬
andra ändamål, såsom stärkande af fastighetskrediten samt underlättande
af arbetet med fastighetsbeskattningen, jordbruksstatistiken och landt-
mäteriväsendet; att då kommitterade emellertid tänkt sig ej allenast
att de nuvarande jordeböckerna skulle föras vid sidan af jordregistret,
utan ock att tilläfventyrs nya jordeböcker skulle komma att upprät¬
tas, hvarvid jordregistret skulle tjäna till ledning, Eders Kungl. Mayts
befallningshafvande ansåge kommitterade hafva underskattat betydelsen
äf det nya jordregistret, emedan detsamma, därest det, såsom föreslaget
blifvit, konnne att upprättas så noggrant och fullständigt som möjligt,
borde kunna tillfullo ersätta behofvet af åtminstone nya jordeböcker;
att nämligen de med hänsyn till skatteväsendet tillkomna jordeböckerna
efter grundskatternas afskrifning förlorat sin hufvudsakliga betydelse
och därför, sedan de fått tjäna till ledning vid jordregistrets upprät¬
tande, icke för framtiden behöfde föras vidare än såsom afslutning på
de äldre förhållanden de afsåge, men icke med hänsyn till förhållanden
af nyare art, som tillkomme efter det jordregistret trädt i kraft;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Älfsborgs län: att kom-
mitterades förslag, hvilket på ett lyckligt sätt syntes hafva löst den
svåra uppgift, som varit kommitterade förelagd, icke föranledt någon
anmärkning från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes sida i hvad
detsamma afsåge eller berörde länsstyrelsen och dennas verksamhet;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Skaraborgs län: att det
vore uppenbart, att det af kommitterade uppgjorda förslaget till jord¬
register, vid hvilket Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ej funnit
något att erinra, skulle medföra större trygghet och reda i äganderätts¬
förhållandena och äfven delvis blifva till gagn för beskattningsmyndig-
heterna;
af Eders, Kungl. Maj ds befallningshafvande i Värmlands län: att be¬
hofvet af ett ändradt jordebokssystem enligt kommitterades förslag
11
ytterst vore motiveradt af bristande öfver skadlighet hos de vid landt-
domstolarna förda fastighetsböckerna, hvaraf vållats olägenheter, som
med en intensivare jordstyckning alltmera framträdde och skapade svå¬
righeter af allvarligaste slag; att, om sålunda frågan om jordregistrets
uppläggande kunde anses tvingande på rättsliga grunder, frågan ställde
sig annorlunda från administrativ eller kameral synpunkt; att visserligen
med aflyftande från jorden af grundskatter och allmänna besvär de
nuvarande jordeböckerna liksom mantalsbeteckningen förlorat mycket af
sin ursprungliga betydelse, men att antagandet, att dessa förändringar på
jordbeskattningens område, på sätt lagberedningen anmärkt, i och för sig
skulle påfordra uppläggande af nya jordeböcker, torde sakna grund, hvar¬
för behöfligheten af ett till sina konsekvenser så vidtgående företag, som
uppläggande af ett efter jorddelningen sig anslutande jordregister, måste
bestämmas af andra skäl, i hvilket afseende kommitterade bland annat
framhållit, att jordregistret skulle befrämja ordning och reda i fastighets-
förhållandena och härigenom bereda fördelar af ekonomisk art för fastig-
hetskrediten äfvensom till gagn för allmänheten underlätta upplysningar
från kartor och landtmäterihandlingar rörande en fastighets storlek och
beskaffenhet i skilda ägoslag m. m., hvarförutom registret antagits för
beskattningsmyndigheterna bereda afsevärd nytta vid fastighetstaxerin¬
gen; att dessa fördelar efter Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
förmenande dock ägde hufvudsakligen teoretisk betydelse; att registret
visserligen för landtmäterikontoret och landtmätarna skulle lända till
gagn såsom en lätt tillgänglig uppslagsbok, men sannolikt visa sig
vara af mindre värde för den stora allmänheten, som knappast kunde
antagas komma att från registret hämta upplysningar rörande en fastig¬
hets storlek eller beskaffenhet till ägoslag o. d.; att då, såsom natur¬
ligt vore, jordregistret icke kunde tilläggas betydelse af vitsord i jorda-
tvister, det ej heller kunde få någon synnerlig betydelse vid mera in¬
vecklade jordförhållanden, alldenstund fastighetsägaren, hvilken i regel
själf vore i besittning af skifteshandlingar och kartor öfver sin egen¬
dom, i främsta rummet hade att från dylika och andra rättshandlingar
hämta bevismaterial; att ej heller för fastighetstaxeringen registret torde
blifva till något synnerligt värde, då taxeringsvärdet vanligen grunda¬
des på personlig kännedom om fastighetens beskaffenhet; att då alltså
de uppgifter, som från administrativa eller ekonomiska synpunkter
kunde tillmätas ett jordregister, icke torde svara mot det vidlyftiga ar¬
bete och de sannolikt högst betj^dliga kostnader, som därmed vore för¬
enade, frågan om jordregisters införande i vårt land hufvudsakligen
borde bedömas från det värde, som i rättsligt afseende kunde vinnas
12
af ett register, eller i föreliggande fall dess betydelse för fastighets-
bokföringen, hvilket torde blifva beroende på lämpligheten i praktiskt
hänseende af den föreslagna specialiseringen af fastigheterna; att de
under frågans tidigare behandling härutinnan uttalade anmärkningar
gåfve stöd för betänkligheter mot ett bokföringssätt, som förutsatte
särskildt upplägg för hvarje äfven den minsta fastighet, alldenstund,
då från ett hemman ofta kunde hafva utskiftats och afsöndrats ett eller
annat hundratal själfständiga fastigheter, hvilka samtliga skulle beredas
hvar sitt upplägg i boken, gifvetvis för allenast en enda socken kräf-
des böcker af ansenligaste dimensioner, men att äfven bortsedt härifrån
en så vidlyftig bokföring * knappast läte sig genomföras utan nya
olägenheter; att nämligen, äfven om fastighetsböckerna komme att er¬
sätta lagfarts- och inteckningsprotokollen, man kunde befara ett mång-
skrifveri af betänklig omfattning, då boken bland annat borde för
hvarje parcell fullständigt återgifva samtliga på densamma hvilande
gravat.ioner, således jämväl de, som härledde sig från närmaste eller
föregående stamfastigheter;' att vid sådant förhållande och då inskrif-
ningen i böckerna syntes vara af den vikt, att arbetet borde af doma¬
ren själf verkställas, det måste befaras, att detsamma kunde komma
att för domaren vålla en arbetsbörda af mindre lämplig omfattning;
att, om jordregister emellertid i allt fall skulle uppläggas, Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande funnit uppställningen af' det utaf kommit-
terade utarbetade förslaget till sådant jordregister gifva ett klart och
systematiskt uttryck för jordstyckningens gång äfvensom för registrets
fortsatta förande och därvid använda medel för fastigheternas indivi¬
dualisering;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Örebro län; att Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i likhet med kommitterade ansåge
det vara af synnerligt behof påkalladt, att fastighetsbokföringen, som,
åtminstone hvad landsbygden beträffade, såväl i fråga om fullstän¬
dighet som öfverskådlighet lede af betänkliga brister, måtte varda
ordnad på ett mera tillfredsställande och ändamålsenligt sätt, enär
jordeböckerna, på hvilka de nuvarande fastighetsböckerna grundats och
i hvilka fastigheterna upptagits och ordnats endast från synpunkten af
ett nu föråldradt skatteväsende, från början saknat flera viktiga förut¬
sättningar för att lämpligen tjäna såsom grundval för en tidsenlig
fastighetsbokföring; samt att då kommitterades förslag syntes såväl
genom sin fullständighet i allmänhet som särskildt med afseende å den
öfverskådlighet, som därigenom skulle vinnas öfver jordfördelningen,
13
vara väl ägnadt att läggas till grund för nya fastighetsböcker och
jordregistret tillika komme att befordra ordning och reda i fastighets-
förhållandena jämväl inom det kamerala området äfvensom medföra
väsentlig nytta i flera andra viktiga afseenden, Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande funnit sig böra tillstyrka förslagets genomförande;
af Eders Kungl. Ma.j:ts befallningshafvande i Västmanlands län: att,
då det af kommitterade uppgjorda förslaget syntes på ett tillfredsstäl¬
lande sätt tillgodose de kraf på större öfverskådlighet och trygghet uti
fastighetsbokföringen, hvilken, i den mån fastigheternas uppdelning
fortskrede, alltmera framträdde, på samma gång den individualisering
af fastigheterna, som enligt förslaget skulle ernås, vore ägnad att med¬
föra afsevärda fördelar jämväl i många andra afseenden, särskilt be¬
träffande mantalsskrifnings- och beskattningsväsendet, sagda förslag,
hvars detaljbestämmelser icke synts Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande gifva anledning till någon erinran, måste anses väl förtjänt
att läggas till grund för en lagstiftning i det viktiga ämne, som däraf
berördes;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Kopparbergs län: att
det ej torde råda tvekan därom, att icke ett jordregister för riket,
upprättadt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommitterades förslag,
i flera afseenden skulle blifva af största betydelse, hvarför Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande tillstyrkte, att sagda förslag i hufvudsakliga
delar måtte läggas till grund för lagstiftningen i ämnet;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Gäfleborgs län: att de
olika urkunder, hvarur man hade att hämta upplysningar om fastig-
hetsförhållandena, såsom jordeboken med dess afsöndringsbilaga, man¬
tals- och taxeringslängder, de vid domstolarna förda fastighetsböcker
och protokoll samt landtmäterihandlingar ofta för närvarande saknade
den öfverensstämmelse sins emellan, som vore nödvändig, för att de
skulle kunna på ett praktiskt sätt komplettera hvarandra, men att genom
uppläggande af jordregister, på sätt kommitterade föreslagit, sådan
öfverensstämmelse skulle vinnas, äfvensom ordning och reda jämte
lättare öfverskådlighet åvägabringas i fastighetsförhållandena inom
riket.
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Västernorrlands län: att
den sakliga utredning, som kommitterade lämnat för sitt förslag, gåfve
stöd för uppgiften om vikten och betydelsen af det föreslagna jord¬
registret, samt att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, hvars gransk¬
ning inskränkt sig till de åligganden, som i förslaget lagts å Eders
14
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, icke mot jordregistrets uppställning
och innehåll tilltrott sig kunna framställa några anmärkningar;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län: att det
väl kunde sättas i fråga, om kommitterade vid afgifvande af sitt förslag
hållit sig inom ramen för det dem gifna uppdraget, men att sagda
förslag i hvarje fall enligt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
mening vore synnerligen väl ägnadt att åstadkomma det underlag för
fastighetsbokföringen, hvaraf behofvet blifvit alltmera kännbart, samt att
det förefölle Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som om de före¬
slagna bestämmelserna om jord registrets innehåll och sättet för registrets
förande vore mycket väl funna och praktiska;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens län: att
den brist på reda och öfverskådlighet, som vidlådde såväl jordeböckerna
som fastighetsböckerna, i väsentlig grad syntes blifva afhjälpt genom
uppläggandet af det utaf kommitterade föreslagna jordregistret, i hvilket
komtne att införas fastigheten rörande uppgifter, sammanförda från
skilda håll, nämligen från jordeböcker, i landtmäterikontoret befintliga
kartor och handlingar samt afsöndringshandlingar, äfvensom i vissa fall
lagfartshandlingar, hvarför Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som
ej hade något att erinra mot de af kommitterade föreslagna bestäm¬
melser angående jordregistrets uppläggande och förande, tillstyrkte den
föreslagna förordningens antagande;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län: att, då
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke funnit något att emot för¬
slaget erinra och detsamma genomfördt otvifvelaktigt komme att verka
ordning och lättnad vid behandling af länets kamerala förhållanden, på
samma gång det åt fastighetsböckerna gåfve stor öfverskådlighet och
reda, Eders'Kungl. Maj:ts befallningshafvande hemställde, att det måtte
godkännas och bringas till utförande;
af förste landtmätaren i Stockholms län: att hvad kommitterade an¬
fört till stöd för inrättande af ett af förste landtmätare fördt jordre¬
gister i enlighet med det upprättade förslaget vore så väl och full¬
ständigt motiveradt, att han helt anslöte sig till sagda förslag, under
uttalande af önskvärdheten att detsamma så snart som möjligt borde
sättas i verket;
af förste landtmätaren i Uppsala lön: att han lika med kommitte¬
rade ansåge uppläggandet af ett jordregister vara af högsta behof på-
kalladt;
af förste landtmätaren i Södermanlands län: att det af kommitterade
uppgjorda förslaget syntes hafva blifvit med stor sakkännedom utarbe-
15
tadt, vara väl motiveradt och sålunda förtjänt af den största uppmärk¬
samhet, liksom ock i detalj knappast något vore mot detsamma att erinra;
att det emellertid ville synas, som om landtmäterikontorens arkiv vore
ett svagare underlag för det ifrågasatta registret än hvad kommitterade
föreställt sig och att afsevärd svårighet måste möta att med ledning af
landtmäterikontorens handlingar åstadkomma ett något så när korrekt
och fullständigt katasterverk, som kunde anses bringa bättre reda och
ordning i intecknings- och fastighetsböckerna; att om man vid en
undersökning ginge längre än en mansålder tillbaka i tiden, upplys¬
ningarna från nämnda kontor vore af tvifvelaktigt värde i och för fastig¬
heternas nöjaktiga individualiserande, i hvilket afseende förste landtmäta-
ren erinrat därom, att i äldre skifteshandlingar ofta saknades uppgift å
de olika hemmanens nummer och natur enligt jordeboken, samt ej sällan
otydligt vore angifvet, huruvida det hemmanet åsätta mantalet vore
förmedladt eller oförmedladt, att nödiga utdrag af jordebok och mantals¬
längd i regel icke anskaffats till upplysning vid skiftesförrättningarnas
handläggning, att arealuppgifterna från äldre kartor och handlingar
vore ganska ofullständiga, i det ofta beskrifning saknades öfver yt¬
vidden af odalägorna, hvarå endast yttre gränserna angåfves å kartorna,
liksom äfven stundom skiftesstadgans bestämmelser blifvit kringgångna
på så sätt, att vid försäljning till flera ägare af en egendomskomplex,
bestående af flera hemman eller hemmansdelar, rågångarna i samråd
med köparne bestämts af säljaren och sedermera vid af landtmätare för¬
rättad rågångsutstakning förening träffats om rågångarnas framtida be¬
stånd, hvarför å på sådant sätt försålda hemman arealuppgift saknades,
äfvensom att för flera fastigheter inga kartor funnes i landtmäteri-
kontoren; att likaledes till ledning för jordbeskattningen jordregistret
kunde lämna endast ringa upplysning, då därtill måste fordras bland
annat uppmätning och kartläggning af hvarje parcell; att då sålunda,
på sätt äfven af kommitterade framhållits, med undantag af de allra
nyaste kartorna väl icke i landtmäterikontoren funnes kartor och be-
skrifningar af beskaffenhet att kunna läggas till grund för ett tillför¬
litligt katasterverk och då i följd af inträdda ändrade förhållanden i
fråga om jordbeskattningen, uppläggandet af nya jordeböcker erfor¬
drades, möjligen behofvet af ett förbättradt fastighetsboksystem kunde
blifva tillgodosedt genom jämförelse emellan och kontrollering af jorde¬
böcker, mantalslängder och fastighetsböcker, samt i tvifvelaktiga fall
genom infordrandet af upplysningar från landtmäterikontoren, allt med
mindre kostnad än som blefve förenadt med realiserandet af kommit-
16
terades teoretiskt sedt förträffliga, men i praktiken svårtillämpliga
förslag; samt att han därför icke vore i stånd att afgifva något be¬
stämdt uttalande, huruvida det tidsödande, besvärliga och dyrbara ar¬
betet med uppläggande, förande och kontrollerande af det föreslagna
jordregistret, hvithet, sådant det enligt förslaget skulle komma att te
sig, i fråga om fullständighet och korrekthet säkerligen skulle lämna
mycket öfrigt att önska, komme att närmelsevis motsvara den nytta,
som förslaget vore ämnadt att medföra;
af förste landtmätaren i Östergötlands län: att han funnit såväl
kommitterades författningsförslag som motiverna till desamma efter
nuvarande förhållanden så väl afvägda och beräknade, att intet i det
hela gärna kunde vara att vid dem anmärka;
af förste landtmätaren i Jönköpings län: att i samma mån jorden
uppdelades behofvet af en ändamålsenligare och mera systematisk för¬
teckning öfver hemman och lägenheter gjorde sig gällande för att med
lätthet och på ett tydligt sätt kunna individualisera dem, samt att
kommitterade på ett ej allenast synnerligen förtjänstfullt utan äfven
tydligt sätt löst uppgiften att erhålla en sådan förteckning;
af förste landtmätaren i Kronobergs län: att af länets 2,786 mantal
mer än 600 mantal icke varit föremål för laga skifte och större delen
däraf icke ens blifvit uppmätta eller kartlagda; att dessutom en stor
del af de i landtmäterikontoret förvarade kartorna vore söndriga och
mycket illa medfarna, så att, äfven om de blefve lagade, de icke vore
lämpliga att lägga till underlag för en fullständig kataster; att där¬
emot för upprättande af ett sådant jordregister, som kommitterade före¬
slagit, i berörda arkiv funnes ett rikligt och godt material; samt att,
då det vore nödvändigt att åstadkomma bättre reda och ordning i rikets
jordförhållanden, hvilka måste blifva synnerligen invecklade, i den mån
jorden alltmer sönderstyckades, och då kommitterades förslag vore väl¬
betänkt och de utarbetade formulären till uppläggning och redovisning
af fastigheterna mycket åskådligt och praktiskt uppsatta, han hem¬
ställde, att sagda förslag måtte vinna Eders Kungl. Maj:ts bifall;
af förste landtmätaren i Kalmar län: att jordregistret en gång fär¬
digt komme att uppfylla ett länge kändt behof och särskildt för förste
landtmätarne blifva af ovärderlig nytta vid det betungande arbetet med
utredande af en mängd jordafsöndringsärenden, som till dem, åtmin¬
stone i en del län, årligen från Eders Kungl. Maj ds befallningshaf¬
vande remitterades och hvarför de enligt gällande författningar icke
finge taga någon lösen;
17
af furste landtmätaren i Gottlands län: att kommitterades förslag på
ett enkelt och på samma gång för det allmänna så litet betungande
sätt som möjligt borde leda till erhållande af en kåta,sfer, hvaraf be-
hofvet under senare tid blifvit allt mer oafvisligt;
af förste landtmätaren i Blekinge län: att inom landtmäterikåren be¬
hof vet af en förordning i det af kommitterade angifna syfte redan länge
framhållits såsom en nödvändighet; att detta behof i och med tillkom¬
sten af lagar, som åsyftade att underlätta och förenkla utbrytningar af
mindre jordområden, blifvit allt mera kännbart, i afseende "hvarå den
utredning som af kommitterade framlagts vore så uttömmande och moti¬
veringen så bevisande, att vidare ordande därom vore öfverflödigt; samt
att, aå kommitterade genom rön och med begagnande af lämpligt ma¬
terial från skilda delar af vårt land låtit sakkunniga utarbeta registre-
ringsförslaget, afl anledning funnes antaga, att dettas tillämpning vore
i hufvudsak praktiskt utförbart;
af förste landtmätaren i Kristianstads lön: att han icke hade något
att anmärka vid kommitterades förslag;
af förste landtmätaren i Malmöhus län: att vid utarbetandet af
förslag till jordregister för åtskilliga byar, hemman och lägenheter inom
länet visat sig hvilken ordning och reda i fastighetsbokföringen, som
jordregistret skulle medföra ej minst för landtmätarne, som under nuva¬
rande förhållanden mången gång finge nedlägga besvärliga och an¬
strängande förarbeten på utredningar för sökt landtmäteriförrättning
eller för framskaffande af exakt areal för en af en eller flera hemmans-
delar bestående fastighet eller för utrönande af arealen af stamfastig¬
heten för en afsöndrad lägenhet; att någon för jordregistrets förande
lämpligare och mera kompetent person än förste landtmätarne hvar i
sitt län gifvetvis icke kunde tänkas; samt att, då af hela förslaget
framginge, att det utarbetats med stor sakkunskap och skicklighet
och med hänsyn till det betydelsefulla gagn som respektive tjänstemän
och en intresserad allmänhet skulle hafva däraf, att det blefve antaget
såsom lag, han tillstyrkte, att detsamma måtte vinna Eders Kung!.
Maj:ts stadfästelse;
af förste landtmätaren i Hallands län: att, då det af kommitterade
framlagda förslaget vore äg nåd t att icke blott från jordbruksstatistisk
synpunkt utan äfven från landtmäterisynpunkt bringa reda och klarhet
i samt lätt öfverskådlighet af jordförhållandena, detsamma, äfven om
däremot såsom mot hvarje ny, opröfvad lag någon anmärkning af mindre
betydenhet skulle kunna framkastas, syntes honom vara af den be¬
3
18
skaffenhet och så val motiveradt, att ett godkännande däraf måste anses
önskvärd!;
af förste land!mätaren i Göteborgs och Bohus lön: att, i den mån
jorden uppdelades mellan landets innebyggare, oafvisligt krafvet fram¬
trädde på en öfver alla fastigheter i riket mera systematiskt upprättad
förteckning, som möjliggjorde ett individualiserande af fastigheterna,
samt att kommitterade med sitt förslag jämte formulärbilagor och anvis¬
ningar på ett lyckligt sätt löst uppgiften om erhållande af en sådan
förteckning;
af förste landtmätaren i Älfsborgs län; att, i samma mån jorden mer
och mer uppdelades mellan landets innebyggare, behofvet gjort sig
gällande af en mera systematiserad förteckning öfver hemman och
lägenheter, för att bättre kunna individualisera desamma, samt att kom¬
mitterade genom sitt förslag till jordregister m. m. i många hänseenden
på ett förträffligt sätt löst den svåra uppgiften att åstadkomma en sådan
förteckning;
af förste landtmätaren i Skaraborgs län: att han instämde i kom-
mitterades förslag, då behofvet af ett jordregister dels såsom vägled¬
ning vid tillämpningen af ändrade förhållanden i fråga om jordbeskatt¬
ning och dels såsom underlag vid upprättandet af nya jorde- och fastig-
hetsböcker syntes påkalladt;
af förste landtmätaren i Värmlands län: att det i många fall visat
sig vara nästan omöjligt att med tillhjälp ai köpe- och fastebref med
säkerhet utröna, från hvilken utskiftad lott i ett hemman med under¬
stundom hundratals fastighetsägare ett köp skett; att denna och många
andra därmed förknippade svårigheter med lätthet kunde undanröjas
genom att vid köps ingående åberopa registernummer i det af kom¬
mitterade föreslagna jordregistret; samt att, ehuru kommitterade vid utar¬
betandet af förslaget till jordregister, hvilket vore fotadt på de största
besparingar, syntes hafva tänkt sig in i de minsta såväl som de största
detaljerna, det väl vore gifvet, att sagda förslag kunde komma att i viss mån
behöfva tillökas och förtydligas, men att, då han med ledning däraf haft
särskild! uppdrag att försöksvis utarbeta ett jord register för bland andra
Östmarks hemman, hvilket vore sönderdelad! i flera hundra fastighets-
delar, däraf utröntes, att man utan den minsta svårighet kunde med
stöd af förordningen verkställa det upplägg, som erfordrades för hvarje
fastighet;
af förste landtmätaren i Örebro län: att, då kommitterades förslag
vittnade om en omsorgsfull utredning samt det af förslaget syntes
framgå, att såväl allmän och enskild fördel som god ordning därigenom
19
skulle komma att vinnas, han för sin del i dess helhet instämde i
berörda förslag;
af förste landtmätaren i Västmanlands län: att det vore önskvärdt,
om hvad af kommitterade blifvit föreslaget komme till stånd, då det i
alla afseenden torde vara tillfredsställande för det ändamål, hvarför det
vore afsedt;
af förste landtmätaren i Kopparbergs län: att förslagets bestämmelser
kunde genomföras äfven i Kopparbergs län och för sagda län skulle
blifva till ovärderlig nytta;
af förste landtmätaren i Gäfleborgs län: att då af kommitterades
betänkande framginge nödvändigheten af att i Sverige upprättades jord¬
register, han ville hemställa, att kommitterades förslag måtte af Eders
Kungl. Maj:t godkännas;
af förste landtmätaren i Västernorrlands län: att han icke hade något
att mot förslaget erinra;
af förste landtmätaren i Jämtlands län: att det länge visat sig nöd¬
vändigt att på ett ställe få sammanförda de uppgifter, som kunde ligga
till grund för fastighetsbokföringen, och att åtminstone till hufvudsaklig
del kunna följa mera väsentliga förändringar, som jordbruksfastigheter
underginge genom landtmäteriförrättningar och afsöndringar, samt att
kommitterades förslag vore af beskaffenhet att kunna för framtiden
åstadkomma reda och öfversiktlighet i nämnda hänseende;
af förste landtmätaren i Västerbottens län: att han skulle ansett det
lyckligt, om man redan nu kunnat införa ett fullständigt katasterverk,
men att då, på grund af de därmed förenade kostnader, ett sådant ej
ansetts kunna för närvarande genomföras, han tillstyrkte kommitterades
förslag, hvilket vore i högsta grad betingadt af den pågående fördel¬
ningen af jordbruksfastigheterna; att val vidkommande förslagets detaljer
och formulär möjligen någon förenkling kunde åstadkommas för beredande
af lättare öfverskådlighet, men att något yttrande därom ej för när¬
varande kunde afgifvas, utan torde, hvad som i detta fall vore erfor¬
derligt, blifva iakttaget vid den kurs, som enligt motiveringen till
förslaget skulle komma att föregå första uppläggandet af jordregistret;
af förste landtmätaren i Norrbottens län: att med hänsyn till hvad
kommitterade i den allmänna motiveringen anfört och med kännedom
om de stora svårigheter, som i sagda län och förmodligen äfven i
andra län mötte vid utrönande af de ägor, som tillhörde en lagfaren
hemmansdel, då lagfartshandlingar ej utvisade, hvilken vid landt-
mäteriförrättningen å marken utbruten del af en jordbruksfastighet
desamma afsåge, det syntes oafvisligt, att något borde göras för att
20
bringa reda och åskådlighet uti bokföringen af landets jordbruksfastig¬
heter, helst genom de i senare tid lifliga klyfningsförrättningarna och
afsöndringsupplåtelserna de flesta jordbruksenheter sönderdelats i en
mängd små lägenheter; att det af kommitterade uppgjorda förslaget
syntes väl afpassadt för sagda ändamål; samt att det vore högst nöd¬
vändigt, att jordregister så fort som möjligt upplades, jämväl af den
anledning att förste landtmätarne skulle blifva i tillfälle att utan betyd¬
liga utgifter för allmänheten lämna jordägarna och öfriga enskilda
yttranden och upplysningar rörande de ägor, som tillhörde viss jord¬
bruksfastighet, äfvensom att för Eders Kungl. Maj:ts befallningshaf¬
vande och andra myndigheter skyndsamt och korrekt kunna göra
erforderliga utredningar;
af häradsskrifvaren i Göteborgs fögderi: att han funnit förslaget till
förordning angående jordregister m. m. välbetänkt och lämpligt, hvar¬
emot efter hans uppfattning nya jordeböcker ej vore behöfliga för upp¬
läggandet af vare sig jordregister eller fastighetsböcker; att det i all¬
mänhet sedt syntes svårt att förstå, hvad gagn nya jordeböcker skulle
medföra; att det naturligtvis kunde äga sitt intresse att få jordeböcker
i en ny upplaga, däri de nu afskrifna grundskatterna vore uteslutna,
men att dels en generell anteckning i jordeböckerna om grundskatternas
afskrifning i detta hänseende vore tillfyllestgörande, dels behofvet af
grundskatternas antecknande i jordeboken fortfarande kunde göra sig
gällande, då all grundskatt ännu ej vore afskrifven, hvilket dock snarast
möjligt borde ske, liksom det äfven vore lämpligt, att i jordeboken
undanröjdes skillnaden i hemmans och lägenheters natur af krono,
skatte och frälse, blott anteckning funnes om jord af krono och icke
krono natur;
af häradsskrifvarne i Inlands och Sunnervikens fögderier: att de ej
hade något mot kommitterades förslag att erinra;
af häradsskrifvaren i Orusts och Tjärna fögderi: att han icke funnit
något att mot sagda förslag erinra, i hvad detsamma för uppnåendet af
det afsedda ändamålet berörde de med häradsskrifvaretjänst förenade
åligganden; samt
af häradsskrifvaren i Norrvikens fögderi: att han, som lika med
kommitterade ansett, att det ej vore nödvändigt att nya jordeböcker
upprättades innan eller samtidigt med jordregister, hvarigenom dessas
uppläggande betydligt skulle komma att försenas, ej funnit något mot
kommitterades förslag att erinra.
21
Lika med kommitterade anser kollegium det vara nödvändigt att,
för undanröjande af de olägenheter som äro förbundna med de nuva¬
rande fastighetsböckerna och för beredande af trygghet i jordbesittning
samt ordning och reda i rikets för närvarande på många ställen gan¬
ska invecklade jordförhållanden, ett annat underlag än de nuvarande
jordeböckerna beredes för fastighetsböckerna, så att i dessa må kunna
upptagas hvarje fastighet, vare sig den utgör en från äldre tid för sig
bestående, i jordeboken under särskildt nummer upptagen enhet eller
en från sådan enhet genom landtmäteriförrättning eller eljest i behörig
ordning afskild del.
Såväl lagberedningen som — vid kommitterades tillsättning — Eders
Kung!. Maj:t torde hafva gått ut ifrån, att ett sådant underlag för
fastighetsböckerna skulle kunna erhållas genom en utvidgning och för¬
ändrad anordning af jordeböckerna. Då dessa senare emellertid för
närvarande endast upptaga jämte fastställda afsöndringar de särskilda
jordeboksenheterna, men de viktigaste urkunder, ur hvilka vid såväl
uppläggandet som törandet af ett underlag för fastighetsböckerna af
ofvan angifven beskaffenhet upplysningar äro att hämta, utgöras af
landtmäterihandlingarna, synes det kollegium, som om ett sådant under¬
lag bäst skulle vinnas, ej genom en utvidgning och förändrad anord¬
ning af jordeboken, utan, på sätt kommitterade föreslagit, genom ett
på jordeboken grundadt, af landtmäterimyndigheter fördt. särskildt regi¬
ster, och har kollegium — som med kommitterade instämmer däruti,
att med hänsyn till de kostnader och den tidsutdräkt, som därmed
skulle vara förbundna, det ej för närvarande torde kunna sättas i fråga
att upprätta en kataster i den betydelse, i hvilken detta ord användes
i de större kulturländerna, d. v. s. såsom innefattande, utom register
öfver alla fastigheter, en särskild förteckning öfver hvarje fastighets
särskilda delar eller parceller efter noggrann uppmätning och kartlägg¬
ning af hvarje sådan parcell — för den skull icke något att erinra vid,
att kommitterades förslag i hufvudsak lägges till grund för åstadkom¬
mandet af. det af lagberedningen ifrågasatta nya underlaget för fastig-
hetsbokföringen, och det så mycket mindre som upprättandet af ett jord¬
register af den utaf kommitterade föreslagna beskaffenhet skulle komma
att, på sätt kommitterade framhållit, medföra stora fördelar, jämväl i
andra afseenden än för fastighetsbokföringen. Härvid anser sig kolle¬
gium särskildt böra framhålla, att åtskilliga af de myndigheter, hvilka
i . ärendet sig yttrat, alltför mycket torde hafva underskattat jordre¬
gistrets betydelse för beskattningsväsendet.
Kommitterades förslag är bygdt därpå, att jordregistret skulle
grunda sig på den nuvarande jordeboken, och synas'kommitterade hafva
22
förutsatt, att äfven för framtiden jordebok skulle föras vid sidan af
jordregistret samt att tilläfventyrs nya jordeböcker framdeles skulle
komma att upprättas.
Af de myndigheter, som i ärendet sig yttrat, hafva emellertid åt¬
skilliga uttalat den mening, att, sedan jordregistret upplagts, det ej
vore erforderligt att vid sidan däraf föra jordebok, åtminstone ej för
annat ändamål än som eu »utslutning» på åtskilliga i jordeboken upp¬
tagna äldre förhållanden, samt att i allt fall uppläggandet af nya jorde¬
böcker ej borde ifrågakomma. Ifrågavarande myndigheter synas här¬
vid hafva antagit, att de i jordeboken kvarstående uppgifterna huf¬
vudsakligen afsåge förhållanden, som efter hand och i en nära framtid
skulle förlora sin största betydelse. Åtskilliga af dessa uppgifter äro
väl af sådan beskaffenhet och hafva äfven förslag väckts, hvarigenom deras
uteslutande ur jordeböckerna skulle påskyndas. Så pågår för närvarande
utredning i syfte, att ännu kvarstående grundskattebelopp skulle komma
att ur jordeböckerna aflöras, och har framställning gjorts att under åborätt
upplåtna kronoegendomar, som äro af natur att kunna till skatte köpas,
utan erläggande af skatteköpeskilling skulle få till skattetitel omföras,
hvarigenom en väsentlig förenkling i afseende å jordnaturen skulle inträda.
Det har äfven ifrågasatts, att anteckningar om vissa efter den 1 januari
1907 kvarstående afgälder å afsöndrade lägenheter samt om odlingslån
och dylikt skulle öfverflyttas från jordeböckerna till fastighetsböckerna.
Men äfven sedan åtskilliga i jordeboken upptagna, hufvudsakligen i sam¬
band med skatteväsendet stående äldre förhållanden reglerats, har jorde¬
boken i flera afseenden fortfarande stor betydelse, och det, då man ej an¬
sett sig omedelbart kunna öfvergå till en kataster efter utländskt mönster
utan måste grunda jordregistret på den kamerala indelningen, särskild!
därutinnan, att jordeboken är den urkund, som, jämte det den utvisar
den administrativa och kyrkliga indelningen, angifver hvilka fastigheter
utgöra för sig bestående kamerala enheter, deras namn, nummer, skatte-
tal in. in., äfvensom, beträffande egendomar under allmän disposition,
det sätt, hvarpå de äro disponerade; och är det hufvudsakligen i nämnda
afseenden jordeboken skulle ligga till grund för jordregistret.
Hvad jordregistret, sådant det af kommitterade föreslagits, angår,
utgör det egentligen allenast en sammanställning af uppgifter ur jorde¬
boken med afsöndringsbilaga och därtill hörande handlingar, landt-
mäterihandlingar och hos domstolarna förvarade handlingar. Denna
sammanställning göres visserligen under ämbetsmannaansvar, men kan
den ej tillerkännas egenskapen af vitsord ägande urkund, då den ej
erhåller någon särskild fastställelse, utan hvarje däri förekommande
23
anteckning hänför sig till handlingar, som i särskild ordning vunnit
fastställelse. Visar det sig, att den källa jordregistrets upprättare haft
att följa är felaktig, kan gifvetvis ändring däruti ej göras af denne på
egen hand, utan endast i den därför särskildt bestämda ordning; och
gäller detta äfven jordeboken och de uppgifter, som hämtas ur denna.
För afgörande af frågan, om en fastighet utgör en för sig bestående
kameral enhet samt under hvilket namn, nummer, skattetal m. in. en
fastighet skall i jordregistret upptagas, lärer förste landtmätaren ej kunna
anses hafva den erforderliga kompetensen, liksom han ej heller har tillgång-
till de handlingar, som för bedömande af frågor af nämnda slag äro af¬
görande, utan torde sådana frågor fortfarande böra pröfvas i nu gällande
ordning, d. v. s. genom Eders Kungl. Majrts befallningshafvande och
kammarkollegium. Vid sådant förhållande och då det ej kan vara till¬
räckligt, att anteckningar om hithörande förhållanden göras allenast i
det ej fastställda jordregistret, hvaraf något hela riket omfattande exem¬
plar ej skulle finnas i hufvudstaden, måste jordebok i hittills vanlig ord¬
ning föras såväl i orten som hos kammarkollegium, hvilket äfven i öfrigt
minskar olägenheten däraf, att ett exemplar af jordregistret ej skulle
finnas att tillgå i hufvudstaden.
Ehuru sålunda efter kollega uppfattning jordebok i hittills vanlig
ordning måste föras vid sidan af jordregistret, återstår att afgöra, om
jordregistret kan grundas på den nuvarande jordeboken eller om före
jordregistrets uppläggande ny jordebok måste upprättas.
En af de frågor, som vid upprättande af ny jordebok gifvetvis
måste hafva en hufvudsaklig plats, är den om granskning af jordeboks-
namnen. Väl hade det varit önskligt, om jordeboksnamnen varit gran¬
skade, innan jordregistret upplades, då det för Ålfsborgs län, för hvilket
län undersökningar beträffande ortnamnen verkställts af en särskild kom¬
mitté, visat sig, att, äfven bortsedt från stafningsändringarna, namnän¬
dringarna blifva synnerligen genomgripande. Då emellertid för de namn¬
ändringar, som ej utgöra stafningsändringar, erfordras så dryga förarbeten,
att jordregistrets upprättande ej gärna i afbidan därå kan uppskjutas, och
saken kan ordnas så, att stafningsändringar redan från början blifva
i jordregistret upptagna, torde det ej möta större hinder att låta
öfriga namnändringar, i den mån beslut om sådana fattas, efter hand
antecknas i jordregistret, särskildt som detta kommer att blifva försedt
med namnregister, men vore det naturligtvis synnerligen önskvärdt,
att namnundersökningarna bedrefves så hastigt, att desamma i så stor
utsträckning som möjligt vore afsilande, innan, med ledning af jord¬
registret, fästighetsböcker komrne att uppläggas.
24
Hvad angå!' öfriga på jordregistret inverkande förändringar, som
skulle föranledas af uppläggandet af nya jordeböcker, torde de väl hufvud¬
sakligen komma att bestå deruti, att vissa fastigheter uteslötes ur jorde-
boken eller att nya fastigheter infördes i densamma. Då emellertid ett
stort antal af dessa förändringar, med den procedur kommitterade före¬
slagit för jordregistrets upprättande, komma att i samband med
jordregistret blifva föremål för vederbörlig pröfning och de öfriga
utan större olägenhet efteråt torde kunna i likhet med namnändringarna
blifva iakttagna i jordregistret, instämmer kollegium med kommitterade
däruti, att jordregistret må kunna uppläggas med de nuvarande jorde-
böckerna såsom underlag.
Meddelas beslut om upprättande af jordregister med underlag af de
no gällande jordeböckerna, måste kollegium gifvetvis vara betänkt på
att vidtaga åtgärder, för att de felaktigheter i sagda jordeböcker, som
ej i anledning af jordregistret blefve rättade, kunde varda undanröjda,
och kan det ifrågasättas, huruvida icke detta, sedan åtskilliga i sam¬
band med skatteväsendet stående äldre förhållanden reglerats, lämp¬
ligast kunde ske i samband med upprättande af nya jordeböcker eller
fastighetsförteckningar efter ändradt formulär, men har kollegium, i
ärendets nuvarande skick och innan beslut om jordregisters uppläg¬
gande meddelats, ej ansett sig böra i detta afseende till Eders Kungi.
Maj:t afgifva något förslag.
Förslaget till förordning angående jordregister.
Då ifrågasatt blifvit, att jordregister skulle upprättas jämväl för
städerna, torde i rubriken till förevarande förordning böra angifvas,
att den endast afser landsbygden.
I kap. 1 upptagas »Allmänna bestämmelser», i kap. 2 »Särskilda
bestämmelser för jordregistrets första uppläggande» och i kap. 3 »Sär¬
skilda bestämmelser för jordregistrets förande», hvarefter i §§ 34—40
införts åtskilliga stadganden, som närmast torde hafva betraktats såsom
öfvergångsbestämmelser. Försåvidt ofvanberörda indelning skall bibe¬
hållas, synes det kollegium, som om vissa af de i §§ 34—40 intagna
stadganden rätteligen borde hafva sin plats i någon af de föregående
afdelningarna.
25
Kap. 1. Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Efter kollega uppfattning bör innehållet i § 1 inskränkas till be¬
stämmelsen, att i hvarje län för dess landsbygd skall finnas ett jord¬
register, hvaremot föreskriften af hvem jordregistret skall föras torde
böra få sin plats i en särskild paragraf.
§‘2.
Vid denna paragraf har anförts af förste landtniätaren i Gäfleborgs län:
att för nämnda län och möjligen äfven andra län, där liknande förhållanden
förekomme, det vore önskvärdt, tätt icke blott hemman, som utgjorde
jordeboksenhet, finge antecknas å särskildt upplägg, utan att såsom
jordeboksenhet äfven finge betraktas .hvarje .hemmanslott, som för sig
utbrutits vid ett skifteslagets alla ägor öfvergånget jaga skifte.
Då jordregistret skall grunda sig >på jordeboken och registernum-
,raringen på jordeboksnunrren, synes det nödvändigt, att hufvudregeln,
på sätt ■§ 2 innehåller, blir, att särskildt upplägg skall göras för
hvarje jordeboksenhet, ej såsom förste landtmätaren i 'Gäfleborgs län
föreslagit för hvarje jiemmanslott, som för sig utbrutits vid ett skiftes-
lagets alla ägor öfvergånget laga skifte, hvithet utom andra olägenheter
skulle medföra, att jordregistret erhölle en onödig vidlyftighet.
Jämte det .förevarande paragraf angifver ofvanberörda liufvudregel,
afser den tillika att bestämma ordningen för de olika uppläggen, och
torde ,den därför lämpligen .böra erhålla följande förändrade lydelse:
»I jordregistret upptagas hemman och öfriga jordeboksenheter å (Sär¬
skilda upplägg, Irvilka sockenvis ordnas i bokstafsföljd efter jordeboks-
enheternas namn, .oberoende af den olika jordnaturen. Ordningen
mellan upplägg för fastigheter, som hafva gemensamt namn och till¬
höra samma by, bestämmes efter deras ordningsnummer inom byn».
4
26
§ 3 (jfr § 15)-
Vid denna paragraf har anförts:
af förste landtmätaren i Östergötlands län, med hvilken Eders Kungl.
May.ts befallningshafvande i nämnda lön instämt: att i jordregistret,
åtminstone för Östergötlands län, särskilda upplägg måhända vore be-
höfliga för att kunna redovisa häradsallmänningarna, af hvilka några
bibehållits såsom sådana, under det de öfriga genom storskiften eller
laga skiften fördelats på socknar och hemman, hvarvid åtminstone i ett
fall fästs det villkor, att de hemmanen tilldelade lotterna af allmän-
ningen icke finge från desamma skiljas, hvar]ände en del hemman i
senare tid öfverflyttats från ett härad till ett anDat, i anledning hvaraf
det inom ett härad kunde finnas lika stora hemman med olika delaktig¬
het i allmänning; att äfven sockenallmänningar och f. d. bergslagsallmän-
ningar förekomme, liksom det ock funnes tendens att bilda nya allmän-
ningar; att tvekan kunde uppstå, huru ägor af ur fjällsnatur, hvilka all¬
tid vore belägna inom ett annat hemmans eller bys område, stundom
t. o. m. i annan socken, borde i jordregistret upptagas, då sådana ägor,
såsom inbegripna under hemmanens mantal, icke vore i jordeboken an¬
tecknade och sällan i landtmäterihandlingar anmärkta vid det skifteslag,
dit de hörde, utan nästan uteslutande i handlingar till det skifteslag,
hvarest de vore belägna, liksom de ock stundom vore för sig kartlagda;
samt att det likaledes kunde ifrågasättas, hvar och huru en från stam¬
hemmanet afsöndrad urfjällslägenhet bäst borde i jordregistret anteck¬
nas; äfvensom
af förste landtmätaren i Västerbottens län: att inom Umeå socken
vissa säregna förhållanden rådde därutinnan, att skattedelar inom en
by besutte denna skatt tillhörig jord inom annan by, beroende därpå
att på den tid, då skatterna i vissa fall utgingo efter s. k. rök, en
ägare till flera hemman, belägna inom skilda byar, erhållit rätt att
sammanslå dessa skilda delar till en rök och de sålunda sammanslagna
skattetalen upptagits för det hemman och inom den by, där ägaren
bodde; samt att äfven i många fall det förhållandet förekomme, att byar
inom en socken vid afvittringen erhållit fyllnadsjordar inom andra
socknar, hvilka fyllnadsj ordar enligt gällande ägostyckningslag i all¬
mänhet blifvit utstyckade och åsätta särskilda från stamhemmanen ut¬
brutna skattetal, hvilka gifvetvis, liksom de ofvan angifna skattetalen
för jordar, belägna i andra byar än dem, där skattetalet vore upptaget,
i det nya jordregistret borde upptagas inom de byar och socknar, där
de vore belägna.
27
Vid uppläggandet af jordregistret torde det säkerligen komma att
i åtskilliga fall, utöfver de, på livilka kommitterade närmast synas hafva
tänkt, visa sig lämpligt, att viss del eller visst område af en jorde-
boksenhet får upptagas på särskildt upplägg, t. ex. där en jordeboks-
enhet bildats genom sammanslagning af delar utaf flera skilda byalag,
eller där ett hemman inom annan socken erhållit fyllnadsjord, som
sedermera påförts viss del af hemmanets skattetal, eller där flera för
sig bestående fastigheter t. ex. ett hemman och en lägenhet, hvilka
hvar lör sig utgjort ett skifteslag, i jordeboken sammanförts. Några
allmänna bestämmelser härom torde emellertid icke, åtminstone innan
närmare erfarenhet vunnits, kunna meddelas, utan lärer det tillsvidare
böra få ankomma på landtmäteristyrelsen att, på sätt i §§ 15 och 27
föreskrifves, i hvarje särskildt fall därom förordna, och torde detsamma
äfven böra gälla för det fall, att häradsallmänningar eller andra lik¬
nande allmänningar ej lämpligen kunna registreras enligt de i kommit-
terades förslag angifna regler.
Förste landtmätaren i Västerbottens län liar framhållit, att, där ett
hemman vid pfvittringen erhållit fyllnadsord inom annan socken, sagda
fyllnadsjord i jordregistret borde upptagas inom den socken, hvarest
den vore belägen. Det vore naturligtvis önskligt, att i de fall, där
till en jordeboksenhet hör jord belägen i annan socken, denna jord
kunde blifva upptagen i jordregistret för sistnämnda socken. Då här¬
för emellertid är en nödvändig förutsättning, att jorden efter Eders
Kungl. Maj:ts beslut i alla afseende!! öfverfhdtats till den socken, hvar¬
est den är belägen, synes det kollegium näppeligen kunna sättas i
fråga, att åtgärd för åstadkommande af ett sådant beslut skulle vid¬
tagas i samband med jordregistrets uppläggande.
§ 5.
Enligt den plan, som af Eders Kungl. Maj:t jämlikt nådigt bref den
20 oktober 1905 fastställts tör de undersökningar beträffande ortnamnen
i Ålfsborgs län, som verkställas genom en särskild kommitté, skulle
beträffande ortnamnens stafning följas grunderna i 7:de upplagan af den
utaf svenska akademien utgifna ordlista, men har Eders Kungl. Maj:t
sedermera enligt nådigt bref den 4 sistlidne maj medgifvit, att kom¬
mittén äger att i fråga om vissa ljudbeteckningar iakttaga hvad som
innehålles i nådiga cirkuläret den 7 april 1906 angående gemensam
norm för undervisningen i svensk rättskrifning vid åtskilliga läroan¬
stalter.
28
Det synes kollegium vara af vikt, att, innan arbetet med' jord¬
registrets upprättande tager sin början, bestämmelse, f enlighet med
hvad som skett i nämnda plan, meddelas i fråga om de grunder, som
skola tillämpas vid stafningen af de ortnamn, 11 vil ka komma att i jord¬
registret upptagas i
Meddelas sådan bestämmelse, hvartill i så fall hänvisning synes böra
intagas i förordningen angående jordregister, kunna väl i allmänhet
vederbörande ämbetsmyndigheter utan biträde äf språkligt bildade per¬
soner afgöra, huru ett namn bör stafva®, men torde det’ dock böra till¬
ses, åt t vederbörande, där tvekan råder, få tillfälle att anlita' sakkunnigt
biträde, i hvithet afseende, så' länge ortnamnskommitténs arbeten pågå'
en hänvändelse till nämnda kommitté företrädesvis torde böra anbefallas.
§ 6.
Då fall möjligen kan förekomma, att fastighet, hvilken ej åsatt®
nummer, ligger i by, synes efter )>n:r 1» böra tilläggas: »eller, om fastig¬
heten ligger i by, med närmast lediga nummer.»
§ 7.
(Allmän motiv., s. 89.)
Vid denna paragraf har anförts:
af Eders Kungl. May.ts befallningshafvande i Värmlands län: att det
innebure en oegentlighet, att det åt ursprungliga hemmanet i rubriken
tilldelade nummer (1) sedermera för Barnmat hemman utbyttes genom
sifferexponent (l1), då exponentsiffran syntes erforderlig först vid åtskiljan¬
det af de från hemmanet utskiftade delarna, men att i öfrigt ej något
vore att erinra mot principerna för registernumreringen, hvilken emel¬
lertid komrne att ställa de största fordringar på noggrannhet hos förste
landtmätaren och de myndigheter, som med registret hade att taga be¬
fattning;
af förste landtmätaren i Jönköpings län: att efter: »Har afsöndring
— ■— — —- registernummer» borde göras följande tillägg: »hvarvid
med stamfastigheten vid hvarje afsöndring förfares på sätt i senare
delen af § 10 föreskrifves», hvarjämte förste landtmätaren anmärkt, att,
ehuru af innehållet i förevarande paragraf framginge, att ordningen
mellan registernumren skulle bestämmas i kronologisk ordning, sådant
icke skett i de ifyllda formulären med Åby 210 (s. 136), som utan upp-
29
gifven anledning erhållit ordningsnummer 10 i stället för 7, hvarom
anmärkning väl bort göras i kolumn 18;
af förste landtmätaren v Älfsborgs län, med hvilken Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i nämnda län instämt: att det med hänsyn
till stadgande^ i förevarande paragraf med skäl syntes kunna1 ifråga¬
sättas, hvarför afsöndringen Aby 21U icke blifvit betecknad med 2'V lik¬
som ock denna afsöndring bort hafva anmärkts i kolumn 18 för 25
och 2°, alldenstund den vore en gemensam afsöndring för dessä' ägo¬
lotter; att vidare Åby 28 öfverförts till särskild! Upplägg, men att, ehuru
fastigheten besvärades af afsöndringen 2Ui, fastställd år 1876, män
därom ej såge någonting efter öfverföringen, men väl att eu ny af¬
söndring tillkommit år 1911;
af förste landtmätaren i Norrbottens län: att i 3, 4 och 6 styckena
af § 7 i stället för »landtmäteriförrättning» borde insättas »annan landt-
mäteriförrättning än sämj odelning», emedan sistnämnda1 delningar hade
alltför tillfällig giltighet för att' uppgifter rörande dem skulle i jord¬
registret intagas, då de när som helst, om ena parten ej åtttöjdes1 med
dem, måste rubbas och underkastas laga delning och' därvid före den¬
samma hopslås till en fastighet; samt
af häradsslcrifvaren i Göteborgs fögderi:' att dbt väl varit' önskvärd!,
att de vid landtmäteriförrättningar åsätta litterabeteckningarna kunnat
användas i jordregistret såsom de särskilda fastigheterna individualise¬
rande beteckningar, då' desamma redan blifvit och alltmera torde blifva
kända och använda' ibland' allmänheten, särskild! beteckningarna' för de
vid ägostyckning utlagda lotterna, men ätt, då i betänkandet visats, att
svårigheter därför mötte, man finge böja sig för nödvändigheten;• ehuru
det måste erkännas, att de i betänkandet föreslagna' beteckningarna för
fastigheterna kunde blifva rätt egendomliga och svårförstådda, såsom
t. ex. registemumret (5, 8)"; att det emellertid kunde ifrågasättas,, om
det icke varit lämpligare att införa en kolumn för angifvande! af stam¬
hemmanets registernummer, så att eu ovan granskare kunnat finna,
hvarifrån afsöndringen härrörde, än åt!, såsom skeft, åberopa stam¬
hemmanets registernummer såsom afsöndringens »förutvarande» nummer.
Det synes kollegium, som om kommitteradbs förslag att för en
afsöndrad lägenhet upptaga stamfastighetens registernummer under ru¬
brik »förutvarande registernummer» ej torde komma att vålla sådan
olägenhet, att det på grund däraf kan1 vara nödvändigt att, på sätt
30
h ärads skrifvar en i Göteborgs fögderi föreslagit, för stamfastighetens
registernummer införa en särskild kolumn. Dock torde närmare
förklaring beträffande rubrikerna: förutvarande och gällande register¬
nummer böra lämnas i § 7.
I öfrigt har kollegium icke af de utaf myndigheterna framställda
anmärkningar eller eljest funnit anledning att göra någon erinran mot
de af kommitterade föreslagna registerbeteckningarna.
Beträffande uttrycket »landtmäteriförrättning» hade det varit önsk-
värdt, om hvad kommitterade därom i motiverna anfört fått bestämdt
uttryck i förordningen om jordregister.
§ 3.
Vid denna paragraf har anförts:
af förste landtmätaren i Stockholms län: att det för nämnda län
torde möta vissa svårigheter att konstatera hvarje hemmans mantal och
nummer från skifteshandlingarna, emedan äldre sådana ofta ej upptoge
hvarken mantal eller nummer utan endast öres- eller penningland, hvilka
icke stode i något förhållande till hemmanens skattetal och därför efter
kommitterades uttalande ej finge användas i uppläggen för de särskilda
hemmanen för att utvisa sagda skattetal, men att dessa svårigheter
torde kunna öfvervinnas, då dels flera byar och hemman i senare tid
undergått delning, hvarvid mantal och nummer varit angifna, oaktadt
delningen verkställts med öretalet såsom delningsgrund, och dels be-
höfliga upplysningar kunde hämtas från fastighetsböckerna och andra
urkunder;
af förste landtmätaren i Jönköpings län: att, då det oförmedlade man¬
talet för vissa hemman fortfarande kunde vara af betydelse, i särskilda
kolumner i formuläret borde införas uppgift både om det förmedlade
och oförmedlade mantalet och anteckning härom göras ej allenast i
kolumn 18;
af förste landtmätaren i Göteborgs och Bolius län: att kommitterade
i sin speciella motivering framhållit, att stadgandet om mantalsanteck-
ning i kolumn 18 afsett det fall, att fastigheten i landtmäterihand-
lingarna betecknats med det oförmedlade mantalet, vare sig detta vid
förrättningen utgjort delningsgrund eller icke; att då delningsgrunden
vid laga skifte och delning af samfäiligheter i många fall äfven fram¬
deles torde kunna blifva det oförmedlade mantalet, det emellertid synts
honom lämpligare, att upplysningar om förmedlingen kunde inhämtas
på ett ställe, nämligen i kolumn 4, som, delad i två kolumner, kunde
31
lämna uppgift om såväl oförmedlad! som nuvarande mantal, då anteck¬
ningen i fråga kunde göras med ett kort siffertal i stället för en längre
anmärkning i kolumn 18; samt
af förste landtmätaren i Ålfsborgs län, med hvilken Eders Kungl. Mafts
befallningshafvande i nämnda län instämt: att bestämmelsen om införan¬
det ^ af hemmans och hemmansdelars mantal i särskild kolumn borde
omfatta såväl förmedlade som oförmedlade mantalets införande i sär¬
skilda kolumner, hvarigenom vunnes den fördel, att man genast kunde
finna anledningen till att åtskilliga hemman fått en del af sina ägor
fördelade efter förmedlade mantalet, under det en annan del skiftats
efter oförmedlade mantalet.
Hvad angår det oförmedlade mantalet och sådana skattetal, som ej
äro proportionella mot eller inom ett visst större område stå i visst
förhållande till mantalet, är det gifvetvis nödvändigt för förste landt¬
mätaren att känna dem vid jordregistrets upprättande, hvarför ock före¬
skrift meddelats, att desamma skola införas i det utdrag ur jordeboken,
som tillställes förste landtmätaren.
Häremot synes det ej vara erforderligt att jämte det nuvarande
mantalet i jordregistret införas jämväl det oförmedlade mantalet och
skattetal af ofvan angifven art, då därigenom lätt kunde orsakas förväx¬
lingar, och vederbörande i förekommande fall kunna erhålla erforder¬
liga upplysningar ur jordeboken. Anses emellertid sådan anteckning
böra intagas i jordregistret, synes detta böra ske endast i uppläggens
öfverskrift och ej, såsom ifrågasatt blifvit, i särskild kolumn, emedan
i sistnämnda fall förste landtmätaren skulle blifva nödsakad att för
hvarje brukningsdel jämte gällande mantal uträkna det oförmedlade
mantalet och berörda skattetal, hvarom tillförlitlig uppgift i regeln ej
torde vara att vinna ur landtmäterihandlingarna.
§ 10.
l:sta stycket.
(Allmän motiv., s. 101.)
Vid detta stycke har anförts:
af förste landtmätaren i Östergötlands län, med hvilken Eders Kungl.
Maj ds befallningshafvande i nämnda län instämt: att föreskrift, dock ej
82
retroaktiv, borde meddelas,,att de olika ägoslagen, såsom inrösningsjorden
•med !brukliga iunderafdelningar och afrösningsjorden samt .äfven må¬
hända impediment, skulle redovisas vid ägostyckningar och jordafsönd-
■ringar, då .upplysning om de olika ägoslagen vore af vikt för bestäm¬
mande af t. ex. ,en fastighets värde och således äfven för beskattnings-
<väsendet;
af förste landtmätaren i Jönköpings län: att ehuru det torde vara af
stort värde att känna en fastighets olika ägoslag, vid de därom i kolum¬
nerna 6—HO lämnade uppgifter ej kunde fästas annat afseende, än att
man där af beträffande ett flertal fastigheter kunde se förhållandet vid
tiden för förrättningshandlingens författande, ;i synnerhet som de olika
arealerna genom odling eller af annan anledning ofta underginge för¬
ändring, hvartill komme, att, i motsats till hvad kommitterades formu¬
lärbilagor angåfve, enligt gällande formulär för ägostyckningar ej er¬
fordrades uppgift om de olika ägoslagens storlek, utan endast om ägo¬
lottens totalsumma;
af förste landtmätaren i Gottlands län, med hvilken Eders Kungl.
Maj ds befallningshafvande i nämnda län instämt: ,att det syntes, som om
en uppgift å de skilda ägoslagens areal ej skulle hafva den betydelse,
att den borde inkräkta halfva bredden af uppläggets ena sida till för¬
fång för utrymmet i öfrigt; att denna areal ju endast kunde uppgifvas
sådan den varit vid fandtmäteriförrättningens afslutande, men att den
några få år därefter i de flesta fall vore ,en helt annan: ängs- och od¬
lingsmark förvandlade .till åker samt afrösningsjord, ja t. o. m. impedi¬
ment, genom vattenafledning och därefter skedd odling förändrade från
myrjord och värdelösa träsk till åker och äng; att uppgiften om ägor¬
nas indelning i olika ägoslag dessutom endast kunde införas för de
genom laga skifte eller hemmansklyfning utlagda kemmansdélarna,
.hvaremot för sådana, som utbrutits genom ägostyckning, endast ägo¬
vidden i dess helhet kunde angifvas; att då detta senare slag af ägo¬
delningar, i mån som laga skiftena fortgått, torde blifva så godt som
det enda, den tidpunkt ej vore långt aflägsen, då för flertalet jordbruks¬
fastigheter endast summa ägovidd funnes i jordregistret angifven; att
eu uppgift å arealen för de skilda ägoslagen, äfven om den vore fullt
pålitlig, ej kunde lämna någon ledning för bedömande af en fastighets
värde, hvaremot genom den i jordregistret lämnade hänvisningen till
landtmäterihandlingarna och kartorna rörande alla jordbruksfastigheter,
äfven sådana som uppkommit genom ägostyckning, kunde (erhållas upp¬
gift <om jordmånens .djup och 'beståndsdelar samt alsfvens beskaffenhet
och således .en ganska säker (ledning för bedömandet af (fastighetens
33
värde eller lämplighet för visst afsedt ändamål; samt att, därest sagda
mening förtjänade afseende, kolumnerna 6—10 skulle utgå, hvarigenom
kolumnerna 12, 14 och 18 kunde erhålla en behöflig ökad bredd;
af förste landmätaren i Göteborgs och Bohus län: att gällande lag
om ägostyckning ej, på sätt kommitterades formulärbilagor syntes an¬
gifva, föranledde redovisning af ägostyckning i olika ägoslag, liksom
ej heller föreskrift därom meddelats i landtmäteristyrelsens cirkulär den
14 april 1897 med formulär till beskrifning öfver ägostyckningars redo¬
visning, utan allenast förordnats om redovisning i summa ägovidd, lik¬
som vid jordafsöndring; att, då landtmätares arvode för ägostyckning
enligt gällande landtmäteritaxa vore oskäligt lågt, ett nytt åliggande
därutinnan ej kunde sättas i fråga, utan motsvarande böjning af landt-
mätarnes ersättning, b rarför och då kommitterade ej heller syntes hafva
på annat sätt afsett ett tillägg till gällande bestämmelser om ägostyck¬
ning, detta slags förrättningar liksom afsöndringarna i jordregistret
borde redovisas endast med summa ägovidd; samt att då fastigheterna
merendels vore belägna på flera ställen och det vid många tillfällen
torde vara önskvärdt, om upplysning därutinnan kunde vinnas af re¬
gistret, det syntes lämpligt att i detsamma funnes eu särskild kolumn,
hvaruti detta antal ställen kunde angifvas;
af förste landtmätaren i Ålfsborgs län, med hvilken Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i nämnda län instämt: att ägoviddens upp¬
delande i särskilda ägoslag, såsom åker, äng, odlingsmark m. m., väl
hade sitt särskilda intresse, men att den dock vore af mindre betydelse,
synnerligen som uppgifterna därom icke vore konstanta, utan genom
odlingar o. d. kunde variera för snart sagdt hvarje år, hvarför och då
dessa uppgifter icke beliöfde redovisas vare sig vid ägostyckningar
eller jordafsöndringar, vid dessa uppgifter icke kunde fästas annat af¬
seende, än att man såge, huru därmed förhållit sig vid tiden, då de
handlingar upprättats, ur hvilka uppgifterna hämtats; samt att det
vore af ej ringa betydelse, synnerligen vid arkivforskningar, att få veta
på huru många ställen skifteslagen samt de särskilda hemmansdelarna
och lägenheterna hade sina ägor, hvarför det syntes lämpligt, att en
särskild kolumn funnes i jordregistret, hvari detta vore angifvet;
samt
af förste landtmätaren i Norrbottens län: att af de skäl, som anförts
vid § 7, ordet »landtmäteriförrättningö borde ändras, då de egentliga
sämjodelningar, som i länet förekomme, utgjordes af delningar för 5,
10 eller 20 år af utdikningslägenlieter och landvinningar, som ansetts
vara underkastade så stora förändringar och växlingar, att delningar,
5
34
som för framtiden fastställdes, ej därå borde äga rum; att dylika för¬
rättningar väl utförts af landtmätare med biträde af gode män efter
mätning och gradering med besvärshänvisning till ägodelningsrätt, men
att, då sådana områden vanligen fort nog underkastades ny, men
laga delning, som fastställdes, areal, som vid sådan sämjodelning tillagts
viss fastighet, ej borde i jordregistret införas.
I fråga om fastighet, som uppkommit genom ägostyckning och
jordafsöndring, har man i allmänhet ej för jordregistret att tillgå upp¬
gifter om ägoviddens fördelning i olika ägoslag utan endast om summa
ägovidd. Då det ej synes böra ifrågakomma att allenast för jord¬
registret göra ändring i de för ägostyckning och jordafsöndring i detta
afseende meddelade bestämmelser, kunde det sättas i fråga, om det
vore skäl att för öfriga fastigheter ifylla kolumnerna 6 —11, hälst den
fördelning af ägovidden i särskilda ägoslag, hvilken skulle komma att
i dessa kolumner intagas, ofta betydligt afviker från den nuvarande.
Det synes emellertid kollegium, som om, då af jordregistret tillika kan
inhämtas den tid, till hvilken fördelningen i olika ägoslag hänför sig,
ifyllandet, där så ske kan, af kolumnerna 6—10 för såväl allmänheten
som myndigheterna skulle hafva så stor betydelse, att dessa kolumners
uteslutande ej oväsentligt skulle i flera afseenden minska jordregistrets
värde.
Beträffande hvad som anförts om begreppet landtmäteriförrättning,
får kollegium hänvisa till hvad kollegium därom uttalat under § 7.
2:dra stycket.
Vid detta stycke har anförts;
af förste landtmätaren i Jönköpings län: att det ofta inträffade, att
vissa lägenheter, såsom soldat- och husartorp m. fl. dylika jordområden,
afsöndrades från stamfastigheten i dess helhet, och att, då det vore
både tidsödande och förenadt med svårigheter att ur registret erhålla
upplysning om storleken till stamfastighetens olika delar, samma fastig¬
hets odelade areal alltid först borde redovisas i jordregistret, åtminstone
beträffande totalsumman; samt
35
af förste landtmätaren i Älfsborgs län, med hvilken Eders Kungl. Majds
befallningshafvande i nämnda län instämt: att, då landtmätarne icke vore
skyldiga att vid ägostyckningar, på sätt skett i en del fall i kommit-
terades formulär, redovisa areal i olika ägoslag och sådan redovisning
ej heller förekomme vid afsöndring^, det syntes lämpligt att, då en
fastighet första gången upptoges i jordregistret, den då specificerades
så noga som möjligt till de olika ägoslagen, hvarigenom den olägen¬
heten kunde undvikas att ålägga landtmätarne nya, och som det ville
synas, mindre nödvändiga redovisningsskyldigheter angående de olika
ägoslagen.
Då kollegium antager, att vid jord registrets upprättande are¬
alen i allmänhet kommer att införas för fastighet, som genom landt-
mäteriförrättning delats i flera lotter, försåvidt den utan vidare be¬
svär kan erhållas ur vederbörande landtmäterihandlingar, har kollegium ej
af hvad härutinnan andragits funnit anledning föreslå någon ändring i
förevarande stycke.
3:dje stycket.
Vid detta stycke har anförts:
af förste landtmätaren i Älfsborgs län, med hvilken Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i nämnda län instämt: att, då jordregistret
torde afse att blifva en källa, ur hvilken man säkrast och lättast skulle
kunna hämta alla nödiga upplysningar angående fastigheterna på landet,
förslaget borde ändras därhän, att man af jordregistret lätt och åskåd¬
ligt kunde se, huru stort skifteslaget eller det hemman vore i areal, af
hvilka hemmansdelarna och lägenheterna bildats; att därför efter ut¬
trycket: »I kolumnerna 6—11 införes den sammanlagda ägovidden, sådan
den vid fastigheten öfvergångna landtmäteriförrättningar blifvit be¬
stämd)) borde tilläggas: »särskild! redovisande hvad som påförts de sär¬
skilda hemmansdelarna jämte från fastigheten afsöndrade lägenheter
enligt afsöndringshandlingarna och hvad som afsatts för delägarnes ge¬
mensamma behof», så att man på ett ställe kunde se fastighetens hela
ägovälde i areal, såvidt detta af tillgängliga landtmäterihandlingar
kunde utrönas; samt
af förste landtmätaren i Norrbottens län: att, som de vid laga skifte
för delägarnes allmänna behof undantagna platser, lägenheter och vägar
36
enligt lagen af den 22 maj 1891 kunde blifva och äfven blifvit föremål
för skifte, så att undantagen kunde minskas både till antal och areal,
ja t. o. m. i hufvudsak försvinna, och arealen för sådana delningar på
de olika jordbruksfastigheterna, då så skett, måste införas, det vore
önskvärdt, att hvarje skifteslags undantag uppfördes på ett särskildt
upplägg före de till detsamma hörande särskilda jordbruksenheterna, så
att af jordregistret, utan ständigt upprepade undersökningar af skiftes¬
handlingarna, bestämda upplysningar i detta hänseende lätt kunde vara till¬
gängliga, i hvilket fall för sådant upplägg i 5:te kolumnens rubrik skulle
inskrifvas orden: »samt ändamål med undantag af oskifto» samt seder¬
mera ändamålet med aftagen och, om flera sådana för samma behof
afsätta, antalet i samma kolumn utmärkas, hvarefter sammanlagda area¬
lerna för alla aftåg af samma slag borde utföras i kolumnerna 6 —11
och till sist efter alla aftags slut summa utföras, samt, så snart genom
skifte förändring häruti inträffat, de ursprungliga arealerna öfverlinjeras
och nya insättas, hvarjämte nödiga anteckningar och upplysningar borde
lämnas i kolumn 18.
Gifvet är, att det i flera afseenden skulle medföra fördelar, om
jämväl undantag för skiftesdelägares allmänna behof kunde i jordregistret
fullständigt redovisas, men synes det kollegium som om kostnaderna
därför skulle öfverstiga de fördelar, man därmed afser att vinna.
4:de stycket.
Vid detta stycke har anförts af förste landtmätaren i Kalmar län:
att då jord från landsbygden kunde blifva Överflyttad till och in-
förlifvad med stad samt sjösänknings- och tilläfventyrs jämväl andra
förrättningar kunde verkställas af annan person än landtmätare, i stället
för »sådan landtmäteriförrättning» borde stå: »landtmäteriförrättning
eller annan åtgärd.»
Härom se under § 7.
37
öde stycket.
Vid detta stycke har anförts:
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Östergötlands län: att
det visserligen varit önskvärd att, efter det afsöndring skett, stam-
fastigheten erhölle nytt registernummer med angifvande af fastighetens
genom afsöndringen minskade ägovälde, men att, då en sådan anord¬
ning, efter hvad kommitterade påvisat, ej under nuvarande förhållanden
läte sig genomföra, frågan därom måste förfalla;
af förste landtmätaren i Jönköpings län: att alla från en fastighet
till arealen kända jordupplåtelser borde införas i särskild kolumn i
jordregistret samt stamfastighetens areal därmed minskas till lättnad
och ledning vid sedermera skeende afsöndringar, om än för närvarande
tillförlitliga uppgifter om ett flertal lägenheter icke kunde erhållas;
af förste landtmätaren i Göteborgs och Bohus län: att kommitterade
i sin motivering framhållit, att i registret rätteligen borde införas den
minskning i stamhemmans areal, som genom afsöndring uppkommit,
men att kommitterade ej ansett sig kunna tillstyrka sådan antecknings
införande hufvudsakligen af de skäl, att de om afsöndringarna lämnade
uppgifter skulle vara mindre tillförlitliga och i öfrigt ej utvisade från
hvilket ägoslag afsöndringen ägt ruin; att emellertid, om än de om af¬
söndringar lämnade arealuppgifter vid granskning skulle befinnas mer
eller mindre oriktiga, dock efter å afsöndring meddelad lagfart någon
godtycklig ändring af den i upplåtelsehandlingen bestämda areal ej
kunnat ske; samt att, då ej blott vid afsöndring utan äfven vid ägo¬
styckning den bestämmelse hittills gällt, att redovisning af areal for-
mulärenligt skett endast i summa utan angifvande af ägoslag, det syn¬
tes förste landtmätaren, som om, då öfriga skäl ej heller lade hinder i
vägen för den önskvärda kompletteringen af registret med en kolumn,
utvisande »fastighetens återstående areal efter sista afsöndring», det för
registrets fullständigande härutinnan nödiga tillägg af en kolumn borde
tillstyrkas, hvarigenom vunnes så stor fördel, att däremot anförda skäl
borde vika;
af förste landtmätaren i Ålfsborgs län, med hvilken Eders Kungl.
Majds befallningshafvande i nämnda län instämt: att jordregistret borde
vara så inrättadt, att man, där så läte sig göra, efter hvarje afsönd¬
ring kunde se, huru mycket i areal återstode af det hemman eller den
lägenhet, hvarifrån afsöndringen ägt rum, hvilket lätt kunde ske ge¬
nom att öka kolumnernas antal i formuläret med en kolumn: »Fastig¬
hetens areal efter sista afsöndringen», hvarigenom vunnes den för-
38
del, att man, utan att därför behöfva genomgå samtliga afsöndringar,
genast efter sista afsöndringen kunde se, om ett hemman tålde flera
afsöndringar eller icke; att kommitterade väl medgifvit, att en sådan
minskning i stamhemmanets areal rätteligen borde äga rum, men att
kommitterade dock icke ansett sig kunna tillstyrka densamma, hufvudsak-
ligast på den grund, att de arealuppgifter, som lämnades vid afsönd¬
ringar, icke vore grundade på af landtmätare efter vederbörligt för¬
ordnande verkställda mätningar och därför icke skulle vara så tillför¬
litliga, att de kunde läggas till grund för dylika beräkningar; att det
väl ej vore tvifvelaktigt, att dessa arealuppgifter vore mer eller mindre
otillförlitliga, men att, om man närmare granskade hela den nuvarande
mätningsmetoden, man lätt torde finna, att några absolut rätta areal¬
uppgifter vore ytterst svåra att åstadkomma; att för öfrigt, om de vid
afsöndringarna lämnade arealuppgifterna vore riktiga eller icke, detta
ej torde härvid inverka, enär, på samma gång afsöndringen fastställdes,
äfven de i upplåtelsehandlingen meddelade bestämmelser såväl till areal
som i öfrigt fastställdes och erhölle samma bindande kraft som andra
officiella uppgifter, hvarför de därefter ej godtyckligt kunde ändras;
att kommitterade vidare såsom skäl för sin åsikt att icke tillstyrka
minskning af stamhemmanets areal för hvarje ny afsöndring framhållit,
att vid afsöndring ej redovisades från hvilket ägoslag afsöndringen ägt
rum, men att detta, på grund af hvad som anförts under lista stycket
af förevarande paragraf samt med stöd af gällande jordafsöndringsför-
ordning, som icke talade om, huru stor del som finge afsöndras från
hvartdera af de olika ägoslagen, men väl från hemmanet i dess helhet,
vore ett föga talande skäl; att för kommitterades åsikt väl delvis talade
att, på sätt kommitterade framhållit, afsöndring skett från samfälld mark
och därför ej registrerats för stamfastigheten eller från flera fastig¬
heter, utan att uppgift förelåge, huru stor del af afsöndringen som ta¬
gits från hvarje fastighet, men att detta ej kunde utgöra hinder för
att redovisa de stamfastigheter med afsöndringar, för hvilka pålitliga
uppgifter kunde erhållas; att man äfven borde kunna antaga såsom
sannolikt, att jämväl för sådana afsöndringar, för hvilka pålitliga upp¬
gifter för närvarande saknades, sådana framdeles kunde vinnas, då det
blefve lättare att komplettera dessa, som väl torde få anses utgöra ett
försvinnande fåtal af samtliga afsöndringar, än att komplettera hela
jordregistret härutinnan; samt att i hvarje fall ej härefter några afsönd¬
ringar komme till stånd, där man icke kände såväl stamhemmanets som
afsöndringens areal, äfvensom att förhållandet torde varit detsamma
med alla de afsöndringar, som tillkommit på grund af 1896 års lag
om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring; samt
39
af förste landtmätaren i Norbottens län: att enligt § 10 samman¬
lagda ägovidderna, som vid fastigheten öfvergångna landtmäteriförrätt-
ningar blifvit bestämda, för hvarje ägolott skulle införas i kolumnerna
6—11, hvadan arealen för vid sådana förrättningar utbrutna jordafsönd-
ringar ej komme att ingå i stamlägenheternas utan i jordregistret en¬
dast införas på det ställe, där afsöndringen inregistrerades; att där¬
emot för sådana afsöndringar, som ej enligt § 83 i skiftesstadgan in¬
gått i skifte, i 6—11 kolumnerna skulle införas de arealer, som enligt
afsöndringshandlingarna hörde till lägenheten, utan att stamfastigheten
skulle registreras under nytt nummer eller förut uppförda arealer för
densamma ändras, hvadan dessa senare lägenheter komma att beträf¬
fande arealen dubbelföras, hvilket syntes mindre lämpligt; att, då de
allra flesta äldre, för alltid upplåtna jordafsöndringar, för hvilka areal
och läge ostridigt varit minst noggrant beskrifna i köpekontrakten, och
äfvenså en stor del yngre sådana redan upptagits och redovisats i å
landtmäterikontoret förvarade skiftes-, hemmansklyfnings- och ägostyck-
ningshandlingar, det hufvudsakligen vore de i senare tid verkställda
jordafsöndringarna och de, som hädanefter upplätes, hvilka komme att
dubbelföras, ända tills de genom behörig landtmäteriförrättning blifvit
afskilda från stamlägenheterna; att, då dessa senare afsöndringslägen-
heter i de allra flesta fall varit för yttrande inlämnade till länets landt¬
mäterikontor och underkastats pröfning rörande läge, gränser och areal
m. in., där så erfordrats, samt de, med hvilka sådant ej skett, i alla
händelser måst för fastställelses vinnande vara noggrant beskrifna med
riktig areal, behöfliga upplysningar därom lätt syntes kunna anskaffas
från de hos Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande kvarvarande hand¬
lingar rörande lägenheternas fastställelse samt någon gång, om dessa
ej vore tillfyllest, från lagfarts- och fastighetsböckerna eller lägenhets-
ägarnes köpehandlingar; att han därför ville hemställa, huruvida ej den
för en stamfastighet ursprungligen registrerade arealen, sedan sådana af¬
söndringar, som ofvan nämnts, blifvit inregistrerade med därtill hörande
areal, borde öfverlinjeras och nya uppgifter efter mot lägenheternas
areal svarande minskning under de så öfverlinjerade införas, helst så¬
dana afsöndringar, som efter registrets upprättande fastställdes, skulle
till förste landtmätaren för inregistrering öfverlämnas, hvarvid lätte¬
ligen af honom från kartor för stamfastigheten kunde utrönas de olika
ägoslag, hvaraf afsöndringen bestode; att om så skedde dels den i man¬
tal sätta fastigheten komme att stå bokförd för sin verkliga areal, dels
genom jämförelse mellan den först utmärkta öfverlinjerade och den
sist för stamlägenheten kvarstående arealen utan vidlyftiga hopsumme¬
40
ringar af samtliga därifrån gjorda afsöndringar genast kunde afgöras,
huru stor del af den ursprungliga jordfastigheten afsöndrats; samt att
endast sådana afsöndringar, för livilka till följd af sväfvande beskrif¬
ning arealer ej kunde bestämmas eller de olika ägoslag, hvaraf de be¬
stode, klargöras, fortfarande borde ingå i stamfastigheterna och detta
förhållande antecknas i kolumn 18 både för stamfastighetens och af-
söndringens registernummer.
I afseende å förevarande stycke innehåller kommitterades moti¬
vering (s. 119):
»Rätteligen borde vid införande i jordregistret af lägenhet, som
uppkommit genom afsöndring, en mot lägenhetens areal svarande minsk¬
ning göras i stamfastighetens registrerade ägovidd. Då emellertid areal¬
uppgifterna för afsöndrade lägenheter, hvilka uppgifter sällan grunda
sig på af landtmätare efter vederbörligt förordnande verkställda mät¬
ningar, ofta äro synnerligen bristfälliga och merendels ej utvisa, från
hvilket ägoslag afsöndringen ägt rum, samt afsöndringar tillika i mån¬
ga fall skett från mark, som är samfälld eller af annan anledning ej
registrerats för stamfastigheten, eller från flera fastigheter utan att
uppgift föreligger, huru stor del som tagits från hvar och en, hafva
kommitterade ansett en sådan minskning ej böra göras.»
»Vill man skaffa sig uppgift om den ungefärliga areal, som af¬
söndrats från en fastighet, kan man erhålla all den upplysning, som
är möjlig, genom att följa anteckningarna i kolumn 18 af fastighetens
rum och rummen för de fastigheter, ur hvilka den utbrutits.»
»Har afsöndrad lägenhet enligt § 83 af skiftesstadgan ingått i
skifte, och sålunda både stamfastigheten och afsöndringen redovisats i
delningsbeskrifningen såsom särskilda fastigheter, ingår naturligen i
den ägovidd, som på grund af skiftet införes för stamfastigheten, ej
den till lägenheten hörande mark.»
Efter kollega uppfattning vore det en synnerligen stor brist, om
jordregistret ej lomme att angifva den areal, som för en fastighet åter¬
står efter därifrån skedd afsöndring. Bland de skäl kommitterade anfört
mot införande af sådan anteckning förekommer bland annat, att areal¬
uppgifterna för afsöndringar merendels ej utvisade, från hvilka ägoslag
afsöndring ägt rum, hvarför minskning i stamfastighetens areal ej kunde
41
göras för de särskilda ägoslagen. Att minskning göres för de sär¬
skilda ägoslagen är emellertid ej nödvändigt, utan torde det vara till¬
räckligt, om jordregistret angifver stamfastighets återstående summa ägo¬
vidd, och synes det kollegium, som om, därest man inskränker sig här¬
till, i flertalet tall sistnämnda ägovidd skulle kunna af förste landtmäta-
ren uträknas. Det kan därför ifrågasättas, om icke mellan kolumnerna
11 och 12 en ny kolumn borde införas med rubrik »återstående areal
efter senast införda afsöndring». I de fall, där denna areal ej kunde
tillförlitligt angifvas, hvilket särskild! torde blifva händelsen,' där af¬
söndring skett från flera fastigheter, kunde i den nya kolumnen göras
en härpå syftande anteckning, såsom t. ex. »Ej utr.» eller 10,0165 hr
(andel i l11 och l12 ej frånr.). Skedde eu ny afsöndring, skulle den
i sagda kolumn införda arealen öfverlinjeras med rödt och den nya
arealen i stället införas. Kollegium föreställer sig att, därest den nya
kolumnen, hvarför plats delvis torde kunna beredas genom minskning
af en del af de föregående kolumnerna, erhölle samma bredd som t. ex.
kolumn 5, utan särskilda underafdelningar för hektar, ar och kvadrat¬
meter, densamma i allmänhet skulle för lång tid blifva tillräcklig, utan
att öfverföring till nytt rum behöfde ifrågakomma, och vunne man
genom införande af en sådan kolumn äfven möjlighet för förste landt-
mätaren att i sådana fall, där arealen ej uträknats vid jordregistrets
upprättande, men sådan uträkning sedermera på begäran af enskilda
eller myndigheter skett, kunna till framtida efterrättelse i jordregistret
göra anteckning om den sålunda uträknade arealen.
§ 11
Vid denna paragraf har anförts af förste landtmätaren i Kalmar
län: att al skäl, som framhållits vid § 10 mom. 4, i stället för »landt-
mäteriförrättningar» borde stå »landtmäteri- eller andra förrättningar».
Härom se under § 7.
§ 15.
Vid denna paragraf har anförts:
af förste landtmätaren i Jönköpings län: att, då de beslut, som
komme att meddelas af landtmäteristyrelsen eller andra myndigheter
rörande öfverföring af fastighet till särskilda upplägg m. m.,°torde
grunda sig på handlingar, af hvilka förste landtmätaren måste få del,
i förordningen borde intagas bestämmelse, hvarest dessa handlingar
för framtiden skulle förvaras; samt
6
42
af förste landtmätaren i Ålfsborgs län: att, då de beslut, som komme
att meddelas af landtmäteristyrelsen eller andra myndigheter rörande
öfverföring till särskildt upplägg m. m., torde grunda sig på hand¬
lingar, af hvilka förste landtmätaren måste få del, och dessa handlingar
borde för framtiden förvaras, bestämmelse härom borde meddelas i för¬
ordningen om jordregister, emedan det kunde inträffa, att en knapp¬
händig anteckning om desamma i kolumn 18 ej vore tillräcklig.
Särskild bestämmelse i det af bemälde förste landtmätare angifna
syfte torde ej vara erforderlig, då den myndighet, som i frågan har att
besluta, ej lärer underlåta att gifva förste landtmätaren del af sådana till
grund för beslutet liggande handlingar, som kunna vara åt vikt för
beslutets riktiga tolkning eller dess vederbörliga anteckning i jordregistret.
§ 16.
Försåvidt ej vid öfverföring till särskildt upplägg förändring måste
ske i jordeboken, torde det kunna jämväl i det fall, att fråga är om
flere jordeboksenheter eller delar däraf, uppdragas åt Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande att bestämma det namn, hvarunder fastig¬
heten skall å det särskilda upplägget upptagas, och får kollegium där¬
för hemställa, att § 16 måtte erhålla följande lydelse:
»Skall fastighet, som består af flere jordeboksenheter eller delar
däraf, i enlighet med landtmäteristyrelsens jämlikt § 15 meddelade be¬
slut öfverföras till särskildt upplägg, iakttages därvid, att, i fall fråga
är om flere jordeboksenheter med gemensamt namn, tillhörande samma
by, fastigheten upptages med bynamnet jämte alla jordeboksnumren,
men eljest under den benämning, som af vederbörlig myndighet blifvit
eller af Konungens befallningshafvande på därom gjord framställning
kan varda fastigheten åsatt.
Består fastigheten — — — — — — — — — — — — — —
åsatt.»
§ 18.
Vid denna paragraf har anförts:
af förste landtmätaren i Östergötlands län: att de öfver den till järn¬
vägar och kanalb}7ggnader hörande mark af landtmätare upprättade
kartor och handlingar borde i länelandtmäterikontoren deponeras, eme¬
dan dessa akter, såsom nu vore förhållandet, förvarades utan sakkunnig
vård, vore svårtillgängliga och lätt' kunde förkomma; samt
43
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län: att efter
orden »om ändring eller utrifning af vattenverk)) borde tilläggas: »eller
om dikning och annan afledning af vatten», då med stadgandet i före¬
varande paragraf torde afses icke blott de lägenheter, som tillkommit
på grund af före år 1880 gällande lagstiftning om vattenafledning, utan
jämväl område, som till följd af bestämmelserna i §76 af lagen om dik¬
ning och annan afledning af vatten den 20 juni 1879 tillfallit intres¬
senterna i ett vattenledningsföretag.
Det synes kollegium, som om benämningen afsöndring ej borde an¬
vändas beträffande sådana upplåtelser, som skett i enlighet med författ¬
ningarna om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om
ändring eller utrifning af vattenverk.
Hvad det af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län
föreslagna tillägget till förevarande paragraf angår, torde detsamma ej
vara erforderligt, enär område, som till följd af bestämmelserna i § 76
af lagen om dikning och annan afledning af vatten tillfaller intressenterna
i ett vattenafledningsföretag, i jordeboken skall upptagas såsom en för
sig bestående lägenhet.
§ 20.
Denna paragraf torde böra så formuleras att däraf tydligt framgår,
att det är de kartor och förrättningshandlingar, som legat till grund
för fastighets registrering, å hvilka registernumret bör på angifvet sätt
antecknas.
Kap. 2. Särskilda bestämmelser för jordregistrets första uppläggande.
§ 22.
Vid denna paragraf har anförts af Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande i Kalmar län: att, då den förteckning, som det skulle åligga
landskontoret att upprätta öfver alla i jordeboken antecknade, för alltid
afsöndrade lägenheter, innehölle allt, som kunde tänkas vara att i all¬
mänhet inhämta ur de handlingar, som legat till grund för beslutet om
fastställelse!!, det syntes Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande öfver-
44
flödigt öfverlämna dessa handlingar till förste landtmätaren jämte för¬
teckningen, utan att det vore tillräckligt, att förste landtmätaren berät¬
tigades rekvirera afsöndringsakten, om lian i något visst fall ansåge sig
däraf vara i behof.
Väl kan det särskildt vid reglering af afgälder enligt lagen den
25 maj 1905 om afgäld från afsöndrad lägenhet vara af vikt för Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande att hafva lätt tillgång till afsöndrings-
handlingarna, men eljest synes det kollegium som om, särskildt då i
stort antal fall kartor äro bilagda nämnda handlingar, dessa lämpligast
borde förvaras i landtmäterikontoret, försåvidt ej i något län utrym-
mesförhållandena därför lägga hinder i vägen.
I fråga om det af häradsskrifvaren gjorda utdraget ur jordeboken
får kollegium hänvisa till hvad som anförts beträffande anvisningarna
till sagda utdrag, och vill kollegium endast framhålla vikten däraf, att
den granskning af jordeboken, som verkställes af häradsskrifvaren och
å landskontoret, blifver så noggrann ske kan, så att de felaktigheter,
som kunna förekomma i jordeböckerna, i största möjliga utsträckning
måtte blifva rättade redan i samband med jordregistrets uppläggande.
§ 23.
(Allmän motiv., s. 99.)
Vid denna paragraf har anförts:
af förste landtmätaren i Kalmar län: att efter »uppräknade hand¬
lingar)) borde inflickas »af förste landtmätaren)), på det någon tvekan ej
skulle uppstå om den ämbetsman eller myndighet, som hade att till
domhafvanden öfversända vederbörande handlingar; samt
af förste landtmätaren i Gäjleborgs län: att, då beträffande afsön-
dringar, som ej blifvit fastställda af Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande, men å hvilka lagfart meddelats, utan större svårigheter upp¬
gifter kunde erhållas genom kommunalmyndigheterna i de särskilda
socknarna, det vore lämpligt, äfven om tilläfventyrs en eller annan af
dylika afsöndringar icke komme med, att så många som möjligt upptoges
i jordregistret vid dess första uppläggande, emedan i fråga om dessa
tidiga afsöndringar arealen för hvar och en af dem vore temligen stor,
beroende på att de ganska ofta utgjordes af syskons utlösen vid hem¬
manets försäljning till ett af barnen.
På det af förste landtmätaren i Kalmar län anförda skäl anser
kollegium att efter orden: »uppräknade handlingar» bör inflickas »af förste
landtmätaren». Däremot skulle det efter kollega uppfattning allenast
medföra oreda, om afsöndrade lägenheter, som ej blifvit fastställda af
Eders Kungl. Majits befallningshafvande, men å hvilka lagfart med¬
delats, biet ve införda i jordregistret, innan uppgift om desamma, i den
ordning förslaget angifver, inkommit från domhafvanden.
§ 26.
(Allmän motiv., s. 100.)
Vid denna paragraf har anförts:
af Eders Kungl. Majds befallningshafvande i Kopparbergs län: att
uttrycklig bestämmelse saknades, hvilken åtgärd Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande skulle hafva att vidtaga, etter det enligt förevarande
paragraf jordregistret jämte anmärkningar öfverlämnats till Eders Kungl.
Maj :ts befallningshafvand e;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Jämtlands län: att i
förevarande eller i särskild paragraf föreskrift borde intagas, i hvilken
ordning de anmärkningar, som framställdes mot jordregistret, skulle
blifva föremål för pröfning och afgörande, hvarjämte det borde be¬
stämmas att och inom hvilken tid jordregistret med tillhörande hand¬
lingar samt inkomna anmärkningar, sedan de af vederbörande kom¬
munalstämmas ordförande blifvit insända till Eders Kungl. Maj:ts be¬
fallningshafvande, borde till förste landtmätaren återställas;
åt Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Kalmar län: att den
föreslagna granskningen i orterna af det nyupplagda jordregistret torde
blifva nästan betydelselös, då, vid det förhållande att anteckningen
i registret icke komrne att hafva någon som helst rättslig betydelse
för vederbörande, man knappast torde kunna, äfven om kungörelser
om tillfälle till registrets granskning upplästes i kyrkorna eller annor¬
ledes meddelades jordägare flere gånger under granskningstiden, för¬
vänta, att dessa mera allmänt skulle ägna någon ingående gransk¬
ning åt registret, hvarför möjligen befintliga fel eller otydligheter sällan
torde blifva upptäckta genom granskningen i orterna; att då emellertid
vid arbetet med registrets första uppläggande sannolikt komme att
inträffa fall, då tillgängliga handlingar vore i ett eller annat afseende
så otydliga, att desamma icke utan förtydligande upplysningar från
vederbörande ägare eller utredningar på ort och ställe kunde läggas
till grund för anteckningar i registret, det syntes önskligt, att dylik
46
utredning finge verkställas, i hvilket afseende Eders Kungl. Maj:ts be¬
fallningshafvande ville föreslå, att förste landtmätaren i förekommande
dylika fall skulle anmäla förhållandet för Eders Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande, som borde infordra den äskade upplysningen eller, därest
jordägarnes hörande på särskilda sammankomster ansåges erforderligt,
förordna kronobetjäningen att hålla sådana; att därigenom visserligen
kostnader skulle uppstå utöfver dem, kommitterade beräknat, men att,
då ersättningen till kronobetjäningen syntes kunna inskränkas till rese¬
ersättning för resa till och från sammanträdena, Indika borde kunna
hållas i ett sammanhang för hela socknen, kostnaderna för den sålunda
föreslagna anordningen icke kunde blifva afskräckande höga;
af förste landtmätaren i Uppsala län: att då jordförhållandena i sagda
län och särskildt dess norra del vore så tilltrasslade, att någon reda
däri ej kunde ernås annat än genom undersökning på ort och ställe,
uppläggandet af jordregistret borde föregås af en jordransakning;
af förste landtmätaren i Kalmar län: att det ville synas som om
icke blott en utan flera kungörelser borde uti sockenkyrkan uppläsas
under den tid af 60 dagar, som jordregistret läge hos kommunal¬
stämmans ordförande, hvarjämte allmän kungörelse borde inflyta i orts¬
tidningarna åtminstone 4 gånger under loppet åt de 60 dagarna, liksom
ock på lämpligt ställe inom socknen borde anbringas anslag därom, att
jordregistret funnes tillgängligt hos kommunalstämmans ordförande,
hvarigenom sakrika upplysningar mången gång torde vinnas och. där¬
igenom åstadkommas att ej allt för många framtida ändringar i registret
komme i fråga; samt
af häradsskrifvaren i Göteborgs fögderi: att granskningen i orterna
af jordregistret för de särskilda socknarna torde, för att den i någon
mån skulle blifva effektiv, böra verkställas af kommunalstämman eller
venom af stämman utsedde ombud.
ö
Med hänsyn till jordregistrets uppgift att närmast utgöra en sam¬
manfattning från skilda källor af åtskilliga en fastighet rörande förhål¬
landen, utan att särskild fastställelse å jordregistret meddelas, torde
för detsammas uppläggande särskild jordransakning icke vara erfor¬
derlig, liksom ej heller annat än undantagsvis undersökningar å ort
och ställe. Det är emellertid gifvet., att förste landtmätaren måste hafva
befogenhet såväl att skriftligen i förekommande fall infordra erforder¬
liga uppgifter, som ock att, där det af vederbörande — antingen Eders
47
Ktmgl. Majits befallningshafvande eller landtmäterietyrelsen — anses
erforderligt, verkställa undersökningar på ort och ställe, och har kolle¬
gium under denna förutsättning ej funnit annat att vid förevarande
paragraf erinra, än att, på det kommunalstämman måtte blifva satt i
tillfälle att, där den så önskar, genom utsedde personer granska jord¬
registret, i lista stycket bör tilläggas, att jordregistret skall af kommu¬
nalstämmans ordförande inför kommunalstämman anmälas, att föreskrift
torde böra meddelas, att jordregistret med framställda anmärkningar
omedelbart skall af Eders Kungl. Majits befallningshafvande till förste
landtmätaren öfversändas, samt att anmärkning, som ej inlämnats genom
kommunalstämmans ordförande, bör få ingifvas omedelbart till förste
landtmätaren.
Kommitterades förslag innehåller ej föreskrift, huru de anmärk¬
ningar, som i anledning af förevarande paragraf eller eljest framställas
mot jordregistret, skola blifva föremål för pröfning och afgörande.
Gifvetvis tillkommer denna pröfning i första hand förste landtmätaren,
och äger den, som framställt anmärkningen, därest han ej nöjes med
förste landtmätarens åtgärd, draga frågan under landtmäteristyrelsens
pröfning, men synes det kollegium tveksamt, om det kan vara erfor¬
derligt, att uttrycklig föreskrift därom intages i förordningen om jord¬
register.
§ 27.
I förevarande paragraf torde föreskrift böra införas, att, sedan
beslut i anledning af den hos Eders Kungl. Majits befallningshaf¬
vande gjorda anmälan meddelats, underrättelse om beslutet skynd¬
samt skall jämlikt § 33 meddelas förste landtmätaren för anteckning
i jordregistret.
Al de anmärkningar, hvilka jämlikt förevarande paragraf göras hos
Eders Kungl. Majits befallningshafvande, torde åtskilliga kunna företagas
till afgörande af denna myndighet, men i allmänhet måste de beslut,
som af Eders Kungl. Majits befallningshafvande efter vederbörandes
hörande meddelas i anledning af sagda anmärkningar, underställas
kammarkollegii pröfning och stadfästelse, såsom särskildt är händelsen,
då fråga är, om viss fastighet skall ur jordeboken uteslutas eller i
densamma upptagas, och synes det därför vara af vikt, om vid behand¬
ling af hithörande frågor kunde iakttagas ett enklare förfaringssätt,
än hvad hittills varit fallet, i hvilket afseende kollegium, därest beslut
fattas om jordregisters upprättande, framdeles torde få till Eders Kungl.
Majit afgifva särskildt förslag.
48
Kap. 3. Särskilda bestämmelser för jordregistrets förande.
Då i rubriken till kap. 2 användts uttrycket »första uppläggande»,
kan det ifrågasättas, om icke i rubriken till förevarande kapitel uttrycket
»förande» borde utbytas mot »fortsatta förande».
§ 28.
I andra stycket synes uttrycket »införa förrättningen i jordregi¬
stret» böra utbytas mot: »med ledning' däraf införa vederbörliga anteck¬
ningar i jordregistret».
§ 30.
Vid denna paragraf bär anförts:
af förste landtmätaren i Kalmar län: att stadgande borde inflyta,
att afsöndriugshandlingarna efter begagnandet borde återställas till
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, då det ej kunde vara lämp¬
ligt, att dessa skrymmande handlingar för framtiden förvarades uti de
i allmänhet trånga landtmäterikontoren;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Kalmar län: att för
fullständighetens skull uti denna paragraf uttryckligen borde utsättas,
ätt afsöndringshandlingarna och beslutet skyndsamt skulle till Eders
Kungl. Maj ds befallningshafvande återställas; samt
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Kopparbergs län: att
den anteckning, som förste landtmätaren enligt förevarande paragraf
hade att verkställa om fastställd afsöndring, enligt Eders Kungl. Majds
befallningshafvandes mening borde verkställas icke å »beslutet om fast-
ställelsen» utan åjkjälfva afhandlingen om jordafsöndringen.
För så vidt hinder ej möter af utrymmesskäl, synes det, i öfver¬
ensstämmelse med hvad kollegium under § 22 uttalat beträffande hand¬
lingarna som angå äldre afsöndringar, vara lämpligast, att jämväl
handlingarna rörande afsöndringar, som härefter fastställas, förvaras a
landtmäterikontoren.
49
Lika med kommitterade anser kollegium, att, då det ej kunnat
ordnas så, att afsöndrad lägenhets registernummer inflyter i Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut om fastställelsen, anteckning
om dess registernummer bör göras å sagda beslut, och synes det vid
sådant förhållande ej vara erforderligt, att liknande anteckning göres
jämväl å själfva afhandlingen om jordafsöndringen.
I första stycket bör uttrycket )) afs öndringshandl ingår na» utbytas
mot: »beslutet om fastställelsen med de till grund därför liggande hand¬
lingar».
§ 31.
I denna paragraf förutsattes, att från boställen eller andra publika
hemman eller lägenheter, som icke innehafvas under stadgad åborätt,
lägenheter skulle för alltid afsöndras, utan att upplåtelsen skedde
med äganderätt. Så har under en lång följd af år varit fallet vid
upplåtelser för vissa allmänna ändamål. Enligt af Eders Kungl. Maj.,
under senare tid meddelade beslut hafva emellertid upplåtelser för om-
förmälda ändamål medgifvits endast under nyttjanderätt samt så länge
området i fråga för det afsedda ändamålet användes och laga hinder
ej möter. . Lägenheter, som upplåtits under sistnämnda villkor, böra
gifvetvis ej i jordregistret införas, men synes i anledning häraf någon
ändring i förevarande paragraf ej erfordras.
§ 32.
Vid denna paragraf har anförts:
af förste landtmätaren i Kalmar län: att visserligen ett särskildt
stadgande intagits, att domhafvanden skulle meddela upplysning om de
afsöndringar, som tillkommit genom upplåtelse till enskild järnväg, men
att detta stadgande syntes böra kompletteras genom uppgifter från veder¬
börande rådstufvurätt, som hade att handlägga järnvägsexpropriationer,
hvarför föreskrift därom borde i § 32 meddelas; samt
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län: att af an¬
ledning, som framhållits vid § 18, efter orden »af vattenverk)) borde
tilläggas »eller om dikning eller annan afledning af vatten».
7
50
Beträffande benämningen »afsöndring» i första stycket af förevarande
paragraf och hvad Eders Ivungl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar
län hemställt, får kollegium hänvisa till hvad som anförts under § 18.
§ 33.
Första stycket i förevarande paragraf torde böra erhålla följande
förändrade lydelse: »Där, efter-----jorde boksenheter tillkomma
eller eljest förändringar — — — — uppgift».
§ 34.
Paragrafen synes böra affattas så, att, däraf tydligt framgår, att den
skall tillämpas, först sedan de i § 22 uppräknade handlingar för en
socken öfverlämnats till landtmäterikontoret.
§ 35.
Vid denna paragraf har anförts af Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande i Jämtlands län: att det från häradsskrifvare inom länet utta¬
lats såsom ett önskemål, att en afskrift af jordregistret för hvarje
fögderi skulle öfverlämnas till vederbörande häradsskrifvarekontor, så
snart registret genomgått den i § 26 af förslaget omförmälda granskning,
äfvensom att i stället för den i § 35 omförmälda uppgift utdrag af
jordregistret beträffande ändringar i eller tillägg till detsamma årligen
skulle öfversändas till häradsskrifvarne, hvilket önskemål synts Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande hafva goda skäl för sig, samt att
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande förutsatte, att enligt kommit-
terades mening ett exemplar af jordregistret borde öfverlämnas till för¬
var å landskontoret och kompletteras genom årliga uppgifter från förste
landtmätarne, ehuru kommitterades förslag ej därom innehölle några
bestämmelser.
Därest landtmäterikontoren komma att hållas öppna viss tid hvarje
helgfri dag, synes anledning ej förefinnas, att särskildt exemplar af jord¬
registret skulle föras å landskontoret, och torde enligt de af kommitte-
rade föreslagna bestämmelser häradsskrifvarne erhålla alla de uppgifter
ur jordregistret, som för dem kunna hafva särskild betydelse.
51
§ 37.
(Allmän motiv. s. 91—95.)
Kommitterade hafva ansett det dem gifna uppdraget ej omfatta
verkställande af utredning, huruvida städernas tomter och jorclar skulle
kunna i ett jordregister så upptagas, att detta kunde tjäna såsom ett
lämpligt underlag för städernas fastighetsböcker.
I fråga om köpingar och andra därmed jämförliga orter å lands¬
bygden, för hvilka tomtindelning finnes såsom i stad, hafva kommitte¬
rade framhållit, att upprättande af jordregister enligt de för landsbygden
föreslagna bestämmelser för sådana orter ej borde ifrågakomma, försåvidt
desamma undantoges från tillämpning af de i lagen den 27 juni 1896
meddelade föreskrifter angående jordafsöndring samt lagstiftningen be¬
träffande nämnda orter äfven i öfrigt ändrades i den riktning riksdagen
uti underdånig skrifvelse den 28 mars 1903 ifrågasatt, men att med nu
gällande bestämmelser allmän föreskrift därom ej kunde utfärdas, utan
att det borde få ankomma på pröfning af Eders Kungl. Maj:t i hvarje
särskildt fall, om sådant undantag skulle äga rum, hvilket emellertid
i så fäll borde omfatta jämväl de områden, som läge utanför det i tomter
indelade området.
Vid hvad kommitterade sålunda föreslagit, har kollegium ej något
att erinra, men synes det kollegium vara af vikt, för att i förekommande
fäll sådant undantag af Eders Kungl. Maj:t skall kunna beviljas, att
närmare regler gifvas, huru det beträffande fastighetsboksväsendét m. m.
bör förhållas inom dylika orter, särskildt i fråga om de ej i tomter in¬
delade områdena.
Uti ett med anledning af väckt motion angående utredning i fråga
om jordregister för städerna och med dem jämförliga orter den 5 mars
1906 afgifvet utlåtande har sammansatta stats- och lagutskottet fram¬
hållit, att, därest det befunnes vara af behofvet, påkalladt och lämpligt
att för landsbygden inrätta sådant jordregister, som af kommitterade
föreslagits,_ skäl förefunnes att äfven för städerna, särskildt hvad de i
tomter ej indelade områdena anginge, åstadkomma ett liknande under¬
lag för städernas fastighetsböcker, och får kollegium, som härutinnan
instämmer med bemälda utskott, i underdånighet hemställa, att, förså¬
vidt utredning kommer att verkställas, huruvida tomter och jordar i
städerna må kunna i ett jordregister så upptagas, att detta kunde tjäna
såsom ett lämpligt underlag för fastighets bokföringen, denna undersök¬
ning äfven må komma att omfatta sådana orter å landsbygden, för
hvilka tomtindelning finnes såsom i stad.
52
§ 40.
lista punkten.
Denna punkt synes böra erhålla följande förändrade lydelse: »att
bestämmelserna — — — -— meddelats förste landtmätareu 5».
2:dra och 3:dje punkterna.
I afseende å dessa punkter har anförts:
af Eders Kunql. Maj ds befallningshafvande i Hallands län: att, med
hänsyn till den uppfattning Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande ut¬
talat i fråga om jordebokens fortsatta förande, bestämmelsen att i de
orter, där jordebok icke upprättats i enlighet med kammarkollegii kun¬
görelse den 28 januari 1870, sådan jordebok först borde upprättas och
fastställas, innan jordregister infördes, vore onödig och särdeles be¬
tungande utan motsvarande nytta, samt att i dessa orter jordregister i
stället borde uppläggas med ledning direkt af tillgängliga handlingar
om rådande jordförhållanden och under tillämpning af de särskilda före¬
skrifter, som' Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma; _
af förste landtmätaren i Kopparbergs län: att bestämmelsen i § 40
punkt 2 vore till skada för länet, emedan detsamma därigenom komme
i saknad för en längre tid af ett mycket behöfligt och värderikt jord¬
register; att jordebok väl funnes för Yästerbergslags fögderi, hvilken
jordebok upprättats år 1882 och fastställts aret därpå, men att denna
jordebok ej lämpade sig att lägga till grund för jordregistret, enär det
numera vore omöjligt att uppgifva lägen och arealer för däri upptagna
jordeboksnummer; att enligt hans förmenande jordregistret för sagda län
borde kunna uppläggas samtidigt med jordregister för öfriga län och
upprättas enligt i länets landtmäterikontor förvarade storskiftes-, åbo¬
delnings- och laga skiftes-handlingar samt i hufvudsaklig öfverensstäm¬
melse med de uppgifter, som legat till grund för fastighetsböckernas
uppläggande, hvarefter de behöfiiga jordeböckerna med ledning af detta
register kunde upprättas, på sätt kommitterade själfva föreslagit i den
allmänna motiveringen s. 96; att visserligen dugliga och fullständiga
skifteshandlingar ej funnes öfver Aspeboda, Kopparbergs och Sundborns
socknar samt Hosjö kapellag i Vika socken, men att med jordregister
för dessa små delar af länet borde kunna få anstå, till dess laga skifte
öfvergått desamma; att han därför ville föreslå, att § 40 punkt 2 finge
utgå eller, om detta ej ansåges lämpligt, att samtliga undantagsförord-
53
ningar för Kopparbergs län samt öfriga därmed sammanhängande för¬
ordningar, som för närvarande vore under förslag att omarbetas och
förändras, i ett sammanhang måtte utredas och pröfvas, på det att
ifrågavarande län i förenämnda afseenden måtte blifva likställdt med
riket i öfrigt;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs län; att
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som till fullo instämde i hvad
förste landtmätaren i länet ofvan anfört, såsom sin bestämda mening
framhållit, att därest med hänsyn till de af kommitterade anmärkta
förändringar i beskattningsväsendet samt andra förhållanden uppläg¬
gandet af nya jordeböcker i enlighet med kammarkollegii kungörelse
den 28 januari 1870 kunde anses vara af verkligt behof eller ens af
lämplighetsskäl påkalla*;, hvilket Eders Kungl. Majrts befallningshaf¬
vande för sin del betviflade — sådana njm jordeböcker måtte, på sätt
ock kommitterade i sin allmänna motivering för visst fall förutsatt,
grundas just å det material, som ensamt kunde bilda underlag för jord-
registret inom länet, nämligen å de i landtmäterikontoret tillgängliga
storskiftes-, åbodelnings- och laga skiftes-handlingar;" att den princip,
kommitterade velat fastslå, eller att jordeboken måste blifva underlaget
för uppläggandet af jordregistret, således icke efter Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvandes uppfattning vore giltig hvad Kopparbergs län an-
ginge, liksom också tillämpningen af kommitterades förslag i före¬
varande del enligt Eders Kungl. Maj:s befallningshafvandes mening
ovillkorligen skulle medföra en afsevärd och onödig omgång i arbetet
för jordregisters uppläggande för länet; att, om i allt fall ny jordebok
skulle uppläggas för de delar af länet, där sådant enligt kammarkollegii
ofvannämnda kungörelse borde äga rum, hinder åtminstone icke torde
möta, att arbetet därmed och uppläggandet af jordregister fortginge
jämsides,. vid hvilket förhållande kommitterades anmärkning bortfölle,
att »de i fastierhetsböckerna upptagna beteckningar för fastigheterna i
ett stort antal fall icke kunna läggas till grund för åsättande af sådana
registerbeteckningar, som i förordningen om jordregister afses»; att
berörda anmärkning nämligen — då enligt § 8 i förslaget mantalet för de
orter, där, såsom i större delen af länet vore fallet, mantalsräkning ej
vore i bruk, finge utbytas mot annat skattetal — endast torde angå
jordnaturen, hvarom dock utredning kunde vinnas betydligt lättare än
medelst den vidlyftiga apparat, som erfordrades för uppläggande af nya
jordeböcker; att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i öfrigt före¬
ställde sig att, på sätt jämväl kommitterade syntes antyda, summariskt
register för alla fastigheter inom ett län just skulle motsvaras af länets
54
jordebok, som i öfrigt endast skulle förmedla »anknytningen med den
närmast förflutna tidens fastighetsförhållanden», men att sådan anknyt¬
ning lättare och mera effektfullt kunde åstadkommas genom summariskt
utdrag af vederbörande skifteshandlingar än medelst ny jordebok; samt
att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande för den skull hemställde, att
punkt 2 i förevarande paragraf måtte ur förslaget utgå, med erinran tillika
att medelst det i punkt 3 af samma paragraf föreslagna välgrundade stad¬
gande kunde vinnas anstånd med uppläggandet af jordregister för de delar
af länet, där för sådant ändamål äfvensom för uppläggandet af nya jorde-
böcker erforderliga skifteshandlingar hittills helt och hållet saknats; samt
af förste landtmätaren i Norrbottens län: att jordregister ej borde
upprättas för delar af län, där jorddelningen ej ännu nått sådan ut¬
veckling, att jordbruksenheterna blifvit bestämda och utbrutna, såsom
fallet vore med Arjeplogs samt Lule och Torne lappmarkssocknar; att
då nämligen för Arjeplogs och Lule lappmarker undersökningar för efter-
afvittring delvis försiggått och flera nyhemman därvid föreslagits samt
vidare undersökningar sannolikt därstädes komme att äga rum och åstad¬
komma nya själfständiga jordbrukslägenheters beviljande och utläggning
samt för Torne lappmark första afvittringen ännu ej bragts till slut,
det vore olämpligt och oändamålsenligt, att jordregister upplades för
dessa socknar, förrän afvittringen i dess helhet där fullbordats och
åtminstone hemmansnumrens ägomassa genom laga skifte blifvit bestämd.
Med undantag för Västerbergslags fögderi, där hemmanens i jorde-
boken af gammalt införda mantal tillika betecknat deras gärdemantal,
hade i Kopparbergs län (Dalarna) vid sidan om det gamla mantalet från
början af 1600-talet, bildats ett nytt, mot jordatalet proportionel mantal,
men upptogs detta i allmänhet ej i jordeböckerna för hvarje jordeboks-
enhet-, utan måste man, där en utskyld skulle utgå efter gärde mantalet,
för hvarje skattskyldig beräkna hans mantal efter det i de särskilda
orterna brukliga jordatalet.
Tillika hade i nämnda län af gammalt en stark hemmansklyfning
och jordstyckning ägt rum, och då jordeböckerna ej kunnat iakttaga
de däraf föranledda förändringarna, hade följden blifvit, att de jordeboks-
enheter (besutenheter), som en gång införts i de jordeböcker, h vilka
upprättats i början af 1600-talet-, ej hade någon motsvarighet på marken
eller i den jord, hvar och en innehade. Jordeboksenheterna upptogos
väl alltjämt i jordeböckerna, ofta betecknade endast genom de en gång
55
därå varande åboarnas namn, oförändrade sedan gammalt, oberoende af
sedermera timade åboombyten, men skedde uppbörden ej efter dessa
jordeböcker, utan hade öfverenskommelse träffats, att jordägarna inom
hvarje socken skulle deltaga i de utskylder, som hvilade å socknen, i
förhållande till den jord, hvar och en innehade, och gällde detta sär-
skildt roteringsbördan.
För detta ändamål skedde inom socknarna jämkningsrefningar för att
de socknen efter jordebokens jordatal och andra grunder åsätta utskyl-
derna skulle blifva fördelade efter det verkliga jordinnehafvet. Då det
emellertid visat sig vara förbundet med svårighet och förlust för staten
att uppbära räntorna af de många åboarna å hemmanen, träffades
sedermera den. öfverenskommelse, att räntan skulle uppbäras rotevis,
hvarvid man vid fördelningen af räntan inom roten lade till grund, ej
jordatalet eller mantalet, utan den andel hvar och en efter sitt jordatals
storlek tog i de roten såsom helt åliggande årspenningarna, utgörande
65 daler, eller i soldatens städja, som uppgick till 6 daler eller 192
öre, i anledning hvaraf hvars och ens ägande andel angafs i visst be¬
lopp. soldatårspenningar eller i ett visst öretal, såsom ännu är fallet i
åtskilliga socknar, där allmänna storskiften ej ägt rum.
Då, på sätt ofvan nämnts, de i jordeböckerna upptagna enheterna
i allmänhet ej hade någon motsvarighet i jordägarnas innehaf och räntan
uppbars rotevis, sökte man för räntans utgörande vid jämkningsrefningarna
bilda nya enheter, matlag eller mantal som de kallades, genom att i ett
mantal och i en soldatrote sammanföra hvarje jordägares ofta i särskilda
mantal och soldatrotar kringspridda jordandelar. Detta var dock alle¬
nast ett sammanräknande, ej ett sammanförande till en enhet af de
spridda tegarna, och den vid jämkningsrefningarna upprättade mantalsbo-
ken upptog icke någon å ett visst ställe belägen egendomsandel, utan var
den allenast eu förteckning öfver hvarje bondes vid refningen inne¬
hafvande, här och där i socknen liggande jord. De sålunda bildade
mantalen (ref boksnumren) . voro ej fasta, utan undergingo alltjämt för¬
ändringar genom nya delningar. Någon med den faktiska besittningen
öfverensstämmande jordebok kunde därför ej upprättas, förr än skifte
öfvergått socknarna samt byarnas områden blifvit bestämda och därinom
besutna hemmansdelar utstakade, så att för hvar och en de spridda
tegarna blifvit så vidt möjligt sammandragna å ett ställe.
I detta syfte utfärdades efter förslag af landshöfding Nordin nådio-a
bref den 9 februari 1802 och den 17 augusti 1804, i anledning hvaraf
de for Dalarna så viktiga allmänna storskiftena togo sin början, hvilka
sedermera öfvergått hela Ofvansiljans och Nedansiljans fögderi samt
56
Västerdals fögderi, med undantag för Säfsnäs socken, äfvensom Svärdsjö,
Envikens, Störa Tima, Gustafs, Silfbergs, Torsångs, Vika och Säters
socknar.
I och för dessa skiften fastställdes, för att råda bot mot den långt
drifna hemmansklyfningen och jordstyckningen, vissa villkor för besuten¬
het, för obesutna delars sammanläggande äfvensom för bibehållande af
redan bildade besutenhet^, hvarvid föreskrefs, att de delar, som skulle
utgöra en besutenhet, skulle erhålla ett gemensamt besutenhetsnummer,
dock att, tills sammanslagningen ägt rum, hvardera borde hafva sitt
subnummer; och skulle, särskilt för att kunna hålla reda på den genom
storskiftena ordnade besutenhetssammansättningen, så'snart en socken
blifvit storskifta och »hvarje fullsuten, eller de till fullsutenhet samman¬
lagda jordadelar, fått sin nummer i by» en ordentlig jordebok upp¬
rättas, där by, nummer, skatt, åbons namn och hemmanets ränta m. m.
på vanligt sätt skulle införas. ni .
Den 5 februari 1829 fastställde kammarkollegium för dessa jorde-
böcker ett formulär, som endast i så måtto skilde sig från det förut
gillade, att särskild kolumn skulle finnas för hemmans och lägenheters
subnummer samt areala och reducerade (uppskattade) jorda!al. Jorde-
böckerna skulle upptaga ägobesittningarna i öfverensstämmelse med och
utgöra ett sammandrag ur storskifteshandlingarna. För åtskilliga socknai
upprättades väl sådana jordeböcker, men hafva dessa endast för Gagnef
och Tuna ofvan Bron msändts till kollegium, som år 1834 fastställde
jordeboken för Gagnef. I dessa jordeböcker har då för hvarje äfven
den minsta vid skiftet under särskilt nummer el ler subnummer anteck¬
nade jordägare, jämte hans efter det reducerade jordatalet uträknade
andel i sockenutskylderna, upptagits gärdemantalet, åsatt efter den en
hvar sålunda påförda skatten, men kommo dessa jordeböcker^dock ej att
ligga till grund för uppbörden, utan uppbars räntan, där så förut ägt
rum, fortfarande rotevis, liksom äfven jämlikt Kung!, bref clen 22 au¬
gusti 1855 densamma, med undantag för Västerbergslags fögderi, vid
ränteförvandlingsuträkningarna allenast uträknades för hvarje rote, och
då besutenhetsregleringen, i anledning hvaraf ofvanberörda jordeböcker
närmast bildades, ej kunde genomföras, hafva desamma efter hand för¬
lorat hvarje betydelse. _ „ ,.
Då kammarkollegium den 27 oktober 1856, i enlighet med nådigt
bref den 16 därförutgångne maj, utfärdade kungörelse rörande upp¬
rättande af nya jordeböcker, hvilka skulle utvisa det förhållande, som
vid ingången af' 1858 ägde rum, gjordes undantag för de delar af
Kopparbergs län, hvarest storskiftesförrättningarna ännu påginge, för
hvilka nya jordeböcker borde upprättas först i den mån nämnda för¬
rättningar blefve afslutade, och gjordes härutinnan ej någon ändring,
då den 28 januari 1870 kungörelse af kollegium utfärdades angående
nytt formulär för jordeböckerna.
Efter sistnämnda formulär upprättades ny jordebok för Väster¬
bergslags fögderi, hvilken fastställdes af kollegium år 1883. För de
öfriga fögderierna hade däremot i följd af Kungl. brefvet den 22 augusti
1855 nya jordeböcker icke upprättats, utan endast ränteförvandlings-
uträkningar för de särskilda soldatrotarna, och sedan jordeboksarbetet
blifvit i det närmaste fullbordadt, hemställde kollegium uti underdånig
skrifvelse den 22 december 1882, att med jordeböckers upprättande för
dessa fögderier skulle få anstå, till dess det i Elfdalens och Sårna sock¬
nar af Ofvansiljans fögderi pågående storskiftet hunnit afslutas.
I anledning däraf förklarade Eders Kungl. Maj:t den 29 december
1882, att med jordeböckers upprättande för berörda fögderier skulle
tillsvidare anstå, och hafva, äfven sedan storskiftena i Elfdalens och Sårna
socknar blifvit fastställda, några åtgärder för upprättandet af jordeböcker
efter 1870 års formulär i Kopparbergs län ej vidtagits, hvarför för
nämnda län fortfarande gäller 1825 års sedan gammalt oförändrade
jordebok, utom för Västerbergslags fögderi, hvars år 1883 fastställda
jordebok emellertid, hvad hemmansbeteckningen angår, endast utgjorde
en omskrifning af 1825 års jordebok och därför, på sätt förste landt-
mätaren i länet framhållit, ej heller öfverensstämmer med besittnings-
förhållandena inom länet.
Hvad taxeringarna angår, skedde desamma, där räntan uppbars
rotevis, endast för de särskilda rotarna, men har numera sådan än¬
dring vidtagits, att särskildt taxeringsvärde påföres hvarje fastighet.
Under tiden hade emellertid frågan om upprättande af nya jorde¬
böcker af en annan anledning fått betydelse, i det fråga uppstått att
med ledning af jordeböckerna upplägga fastighetsböcker.
Efter det den 9 februari 1874 landssekreteraren de Laval och hä-
radshöfdingen Myrtin afgifvit underdånigt betänkande angående undan¬
röjandet af de hinder för fastighetsböckers införande, som förekomme
bland annat inom Kopparbergs län, infordrade chefen för justitiedepar¬
tementet den 5 februari 1875, under åberopande af Eders Kungl. Maj:ts
nådiga befallning, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i nämndm
län utlåtande i fråga om de i berörda betänkande förordade åtgärder;
och anbefallde Eders Kungl. Maj:t sedermera — efter det Eders Kung].
Maj:t under den 16 juni 1875 låtit utfärda förordningar angående lag¬
fart å fång till fast egendom och angående inteckning i sådan egen¬
dom — genom nådigt bref den 14 september 1875, jämte det Eders
58
Kungl. Maj:t, som samma dag utfärdat kungörelse, huru lagfarts- och
inteckningsböcker skulle föras, medgaf att tills vidare finge anstå med
fastighetsböckers införande vid häradsrätterna inom Kopparbergs län,
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande att inkomma med underdånigt
utlåtande, inom hvilka delar af länet och under hvilka särskilda villkor
eller bestämmelser fastighetsböcker kunde inom en snar framtid införas
vid häradsrätterna därstädes.
Uti sitt i anledning däraf den 26 juli 1884 afgifna underdåniga ut¬
låtande anförde Eders Kungl. Majrts befallningshafvande bland annat:
att, på sätt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande redan i skrifvelse
af den 10 februari 1876 till domhafvandena inom länet uttalat, för att
fastighetsböcker skulle kunna uppläggas, endast erfordrades kännedom
om de fastigheter, hvilka inom hvarje särskild socken funnes bildade
och från andra fastigheter blifvit med viss begränsning afskilda, så att
de hvar för sig kunde utgöra bestämda föremål för särskild ägande-,
nyttjande- eller panträtt, samt att, ehuru i nådiga kungörelsen den 14
september 1875 vore stadgadt, att sådan lägenhet skulle vara under
särskildt nummer i jordebok upptagen, den omständigheten, att fullstän¬
diga med jordbruksfastigheterna öfverensstämmande jordeböcker icke
vore för länet att tillgå, icke borde kunna hindra fastighetsböckers upp¬
läggande i enlighet med öfriga föreskrifter i åberopade kungörelse be¬
träffande de socknar, inom hvilka en viss fastighetsbildning blifvit ge¬
nom allmänt storskifte eller laga skiften tillvägabragt, enär skifteshand¬
lingarna för hvarje sålunda bildad fastighet innefattade all den upplys¬
ning, som kunde erfordras för egendomens betecknande å vederbörligt
upplägg i fastighetsboken; och afgaf Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande, efter redogörelse, huru det förhölle sig med skiftesförhållan¬
dena och taxeringarna i de olika socknarna, tillika detaljerad! förslag,
huru med ledning af skifteshandlingarna fastighetsböcker skulle kunna,
med undantag för bergfrälsejorden, upprättas såväl i de socknar, hvarest
allmänna storskiften ägt rum, bland hvilka Eders Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande äfven inräknade Säfsnäs socken, som i de öfriga.
Beträffande Västerbergslags fögderi framhöll Eders Kungl. Majrts
befallningshafvande, att visserligen jordebok för sagda fögderi blifvit
år 1883 af kollegium fastställd, i hvilken jordebok all inom fögderiet
befintlig jord hade mantal sig åsatt och vore, för så vidt densamma in-
ginge i by samfällighet, utmärkt med särskilda hemmansnummer, liksom
ock mantals- och taxeringslängderna vore behörigen inrättade så till vida,
som vid namnet å hvarje ägare eller innehafvare af jordbruksfastighet
59
funnes utsatt det mantal, som åbelöpte den jord han ägde och besutte,
men att, då den nya jordeboken, hvad hemmansbeteckningen anginge,
endast utgjorde en omskrifning af 1825 års jordebok, hvilken sist¬
nämnda icke vore med jordbesittningsförhållandena inom fögderiet
öfverensstämmande, hvadan följaktligen samma förhållande agde rum i
afseende å 1883 års jordebok, och då härtill komme, att i mantals-
och taxeringslängder för hvarje i dessa upptagen fastighet, tillhörande
en by eller samfällighet, i hvilken enligt jordeboken funnes flera hem-
mansnummer, saknades hvarje uppgift angående det jordeboksnummer,
till hvilket fastigheten hörde, och jämväl i de äganderättshandlingar,
som vid häradsrätterna åberopades i lagfarts- och inteckningsärenden,
allmänt saknades uppgift om till hvilket sådant nummer däri omför¬
mäld fastighet hörde, vid hvilket förhållande det i allmänhet torde
vara, om icke fullkomligt omöjligt, så dock förenadt med de allra största
svårigheter att åstadkomma säker utredning angående hvarje i ägande¬
rättshandlingar eller ofvannämnda längder förekommande fastighets
jordeboksnummer, det syntes Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande,
som om anteckningar om de vid häradsrätterna förekommande lagfarts-
och inteckningsärenden icke kunde göras i fastighetsböcker, om dessa
skulle uppläggas med ledning af gällande jordebok.
Hvad bergfrälsejorden angår, som förekom i Kopparbergs, Aspe-
boda, Sundborns, Vika och Torsångs socknar samt, ehuru i obetydlig
grad, i Stora Skedvi, Stora Tima och Bjursås socknar, framhöll Eders
Kungl. Majds befallningshafvande, att väl i Torsång, Vika och Svärdsjö
allmänna storskiften ägt rum, men att i de två förstnämnda socknarna
bergfrälsejorden ej däruti ingått, hvarför där liksom i Sundborns, Aspe-
boda och Kopparbergs socknar, hvarest dels ringa och dels ingen skatte-
jord förefunnes, en sådan viss fastighetsbildning saknades, som genom
skiftesförrättningarna å skatte] orden blifvit tillvägabragt, liksom ock i
allmänhet ej i provinslandtmäterikontoret funnes att tillgå sådana kar¬
tor öfver bergfrälselägenheternas in- och afrösningsjord, som kunde
lämna tillförlitlig kännedom och bevisning om deras innehåll och be¬
gränsning, om än för vissa lägenheter behöriga skiftesförrättningar ägt
rum eller deras innehafvare medelst särskild!, anskaffade och fastställda
kartor fått sina ägoområden från andras afskrida; och hemställde Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande fördenskull, att, med tillämpning af
de grunder, som gällt för skiftesförrättningarna å skattejorden i Tors¬
ångs, Vika och Svärdsjö socknar, en fullständig hemmansbildning med¬
förande all bergfrälsejord, med undantag för de lägenheter, för hvilkas
områden fastställda kartor redan förefunnes, omfattande skiftesåtgärd
60
efter föregången ägoaffattning borde på angifvet sätt åvägabringas,
samt att i afbidan därå borde anstå dels med införande af fastighets-
böcker vid Kopparbergs och Aspeboda samt Sundborns tingslags härads¬
rätter och dels med uppläggs görande för bergfrälsejord i fastighets-
böckerna vid Vika, Knifva och Hosjö, Torsångs, Stora Skedvi, Stora
Tuna och Gustafs samt Leksands, Åls och Bjursås häradsrätter.
Sedan öfver berörda utlåtande vederbörande blifvit hörde, uppgjor¬
des med ledning af de inkomna handlingarna inom justitiedepartemen¬
tet förslag till kungörelse angående nya fastighetsböcker vid häradsrät¬
terna i Kopparbergs län äfvensom till förteckning å de handlingar, hvilka
vore behölliga för fastighetsböckernas uppläggning och förande enligt
de i förslaget antagna grunder, hvarvid man gick ut ifrån, att berg¬
frälsejorden i Stora Skedvi, Stora Tima och Bjursås socknar kunde i
fastighetsböckerna upptagas enligt samma grunder som skattejorden,
samt att bestämmelse jämväl kunde meddelas om fastighetsböckers in¬
förande i Kopparbergs och Aspeboda samt Sundborns tingslag, dock så
att vissa delar af dessa tingslag, liksom af Vika, Knifva och Hosjö
samt Torsångs tingslag, borde i fastighetsböckerna upptagas först i den
mån laga skiften ägt rum, samt att för Säfsnäs socken, då allmänt stor¬
skifte därstädes ej ägt rum, fastighetsböcker skulle uppläggas enligt
de för riket i öfrigt gällande grunder.
Öfver berörda förslag och förteckning fick Eders Kung! Maj:ts
befallningshafvande yttra sig, hvarvid Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande bland annat anförde, att då upplyst blifvit, att allmänt skifte
ej öfvergått Säfsnäs socken, vid uppläggande af fastighetsböcker i
nämnda socken borde tillämpas, hvad i nådiga kungörelsen den 14 sep¬
tember 1875 vore stadgadt, med iakttagande endast däraf att, då § 2
i sagda nådiga kungörelse stadgade, att upplägg i fastighetsbok skulle
göras för hvarje under särskilt nummer i jordeboken uppfördt hem¬
man, torp o. s. v., men gällande jordebok för Säfsnäs, såsom icke upp¬
tagande de olika fastigheterna under olika nummer, följaktligen icke
kunde tjäna till ledning för fastighetsböckernas uppläggande, hvaremot
tid efter annan utfärdade skatteköpebref å all inom socknen varande
jord lämpligen torde kunna läggas till grund för lagfarts- och inteck-
ningsböckerna för sagda socken, föreskrift torde meddelas därom, att i
fastighetsböckerna skulle göras upplägg för hvarje inom socknen be¬
lägen, särskildt skattlagd fastighet och att i öfrigt skulle iakttagas,
hvad i 1875 års nådiga kungörelse vore stadgadt, hvarjämte Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmärkte, att då, på sätt ofvan nämnts,
61
fastigheterna i Säfsnäs socken icke förekomme i jordeboken under sär¬
skilda nummer, den uppgift, som för uppläggande af fastighetsböcker
i sagda socken borde lämnas, skulle grunda sig ej å jordeboken utan
å senaste mantalslängd, skatteköpebref och andra handlingar, som an¬
gående fastigheterna i socknen lämnade tillförlitlig upplysning.
Den 18 mars 1887 utfärdades af Eders Kungl. Maj:t nådig kungö¬
relse om införande af fastighetsböcker vid häradsrätterna i Koppar¬
bergs län, hvarvid — jämte det föreskrift meddelades, att för Säfsnäs
socken af Västerdals fögderi skulle iakttagas hvad som vore stadgadt i
kungl. kungörelsen den 14 september 1875, huru lagfarts- och in-
teckningsböcker skulle inrättas och föras — förordnades:
enligt § 2 mom. 1: att inom Ofvansiljans och Nedansiljans domsagor
(Ofvansiljans och Nedansiljans fögderi), Stora Tuna och Gustafs samt
Svärdsjö tingslag af Falu fögderi, Säters tingslag af Hedemora fögderi,
Malungs, Lima och Äppelbo samt Näs, Järna och Flöda tingslag med
undantag' för Säfsnäs socken i Västerdals fögderi, skulle uti såväl lag¬
farts- som inteckningsboken för hvarje tingslag göras ett upplägg dels
för en hvar i tingslaget belägen, uti delningsbeskrifning vid storskifte
såsom särskild åbolott upptagen fastighet, dels ock för hvarje hemman
eller lägenhet, som efter sådant skifte uppkommit genom skattläggning
af jord å kronans vid skiftet afskild a öfverloppsmark; dock att där två
eller flera vid storskifte hvar för sig utbrutna fastigheter eller delar
däraf blifvit vid sedermera verkställdt laga skifte oskiljaktigt förenade,
dessa fastigheter eller fastighetsdelar finge föras å ett gemensamt.upp¬
lägg, där sådant funnes lämpligt;
enligt § 2 mom. 2: att uti Grangärde, Norrbärke och Söderbärke
tingslag (Västerbergslags fögderi), Hedemora, Garpenbergs, Stora Skedvi
samt Husby tingslag och Folkare härad i Hedemora fögderi by eller annan
samfällighet, som undergått laga skifte, skulle uti fastighetsböckerna
upptagas på det sätt, att i hvarje af dessa skulle göras ett upplägg för
en hvar i delningsbeskrifningen vid skiftet upptagen åbolott, hvaremot,
där laga skifte ej ägt rum, ett upplägg skulle göras för hvarje by, så
ock för hvarje hemman eller af annan fastighet icke beroende lägen¬
het, som ej hörde till by, dock att, där så lämpligen ske kunde, olika
delar af en by vid införande i fastighetsböckerna finge betecknas med
särskilda nummer och upptagas å särskilda upplägg; samt
enligt § 2 mom 3: att för Kopparbergs och Aspeboda, Sundborns,
Vika, Knif va och Hosjö samt Torsångs tingslag i Falu fögderi skulle
gälla, att byar och andra samfälligheter, hvilka undergått laga skifte,
62
skulle uti fastighetsböckerna upptagas på det sätt, att i hvarje af dessa
borde göras ett upplägg för en hvar i delningsbeskrifningen vid skiftet
upptagen åbolott, att för fastigheter, å hvilka storskifte, men icke laga
skifte ägt rum, ett upplägg skulle göras för en hvar i tingslagen
belägen uti delningsbeskrifning vid storskifte såsom särskild åbolott
upptagen fastighet, äfvensom att i de delar af berörda tingslag, hvilka
icke enligt angifna grunder kunde i fastighetsböckerna upptagas, ett
upplägg skulle göras för hvarje egendom, som genom behörig upp¬
mätning och kartläggning blifvit från angränsande afskild, hvaremot
öfriga fastigheter, först i den mån laga skiften verkställdes och vunne
fastställelse, skulle i fastighetsböckerna införas, på sätt för laga skif¬
tade byar och samfälligheter bestämts.
Till stöd för stadgandet i § 2 mom. 2, att olika delar af en ej
laga skiftad by finge betecknas med skilda nummer och upptagas å
särskilda upplägg, hade anförts, att, om antalet åbor inom en by vore
stort, ett upplägg för byn i dess helhet inom kort komme att inne¬
hålla så många anteckningar, att nödig öfversikt öfver densamma icke
vore möjlig. Huru en dylik uppdelning af en by borde verkställas,
ansågs böra öfverlämnas åt domarens bepröfvande, men förutsattes, att
därvid fästes sådant afseende å nuvarande besittningsförhållanden in¬
om byn, att i regeln hvarje åbos hela innehaf i byn upptoges å samma
upplägg, hvarvid hänsyn ock kunde tagas till delningen vid stor¬
skiftet, så att, då ej särskildt upplägg gjordes för hvarje nu befintlig
brukningsdel, företrädesvis sådana brukningsdelar, hvilka ingått i ett
storskiftesnummer, skulle sammanföras å ett upplägg.
För fastigheter, hvilka vore anslagna till boställen eller fromma
stiftelser eller för Eders Kungl. Maj:ts och kronans räkning utarrende¬
rade eller eljest under dess omedelbara disposition, skulle upplägg ej
göras i fastighetsböckerna.
Uppläggen skulle ordnas för hela tingslaget, eller, där det funnes
lämpligare, sockenvis i bokstafsföljd efter fastigheternas namn, samt
för fastigheter med samma namn i följd efter nummer eller littera,
hvarmed en hvar sådan fastighet från de öfriga särskildes.
Öfverskriften till ett uppläggs första blad skulle innehålla fastig¬
hetens namn, nummer (besutenhetsnummer) och littera i delningsbeskrif¬
ning vid storskifte, eller littera i delningsbeskrifning vid laga skifte,
eller nummer som eljest blifvit fastigheten åsatt, eller på sätt i § 2
mom. 2 innehölles, blefve densamma tilldeladt, allt efter som upplägget
inrättats efter en eller annan af de i § 2 omförmälda grunder,
63
vidare skattetal, natur och socken, så ock hvad eljest såsom beteck¬
nande nödigt funnes.
Såsom skattetal å fastighet, som utbrutits vid storskifte, skulle
upptagas fastighetens refboksmnehall enligt delmngsbeskrifnmgen vid
skiftet (snesland, bandland), uppskattade innehållet af den inägojord,
som vid skiftet blifvit fastigheten tillagd (tunnland, kappland) eller
bada dessa reducerade jordatal, allt efter som för hvarje tingslag eller
socken ansåges lämpligt, dock att, där skattereglering efter skiftet ägt
rum, den därvid skedda förändringen af skattetalen skulle iakttagas.
För annan fastighet skulle antecknas mantal, skatteören eller hvad
skattetal eljest i orten brukades.
På samma gång kungörelse utfärdades om införande af fastighete-
böcker vid häradsrätterna i Kopparbergs län, anbefalldes Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande att gå i författning om anskaffande af de
för uppläggning af fastigketsböckerna och till ledning vid desammas
förande behöfliga handlingar, nämligen:
för Säfsnäs socken: en på jordeboken och senaste mantalslängden
grundad förteckning öfver alla inom socknen varande, under särskilda
namn och nummer i jordeboken uppförda hemman och lägenheter, med
undantag af dem, som vore anslagna till boställen eller fromma stif¬
telser eller för Eders Kungl. Maj:ts och kronans räkning utarrenderade
eller omedelbart disponerade; hvilken förteckning borde upptaga hvarje
hemmans eller lägenhets namn, nummer, om sådant funnes åsatt, mantal
ellei annat skattetal och natur, antalet åbor å hvarje hemman eller
lägenhet samt uppgift på de jordeboksnummer, som vore sammanslagna
till eu egendom;
för Nedansiljans och Ofvansiljans domsagor, Stora Tima och Gustafs,
Svål dsjö, Säters, Malungs, Lima och Äppelbo samt Näs, Järna och Flöda
tingslag, med undantag af Säfsnäs socken, för hvarje tingslag såvidt
anginge till detsamma hörande jord:
dels utdrag af de vid storskiftena inom berörda domsagor och tings¬
lag upprättade delningsbeskrifningar, utvisande hvarje såsom särskild
åbolott upptagen fastighets namn, refboksnummer, besutenketsnummer
jämte littera, _ refboksinnehåll och vid skiftet tilldelade reducerade in-
egobelopp, skiftesdelegarens namn, namnet å den fäbod, i hvilken fastig¬
heten vid skiftet erhållit del, littera, hvarmed fastighetens inägojord i
fäboden blifvit utmärkt, samt, för Sollerö eller Sofia Magdalena socken,
hemfäbodens refboksinnehåll och inägobelopp; hvarjämte utdragen borde
vara försedda med anteckningar om de förändringar af fastigheternas
64
jordatal, som kunde hafva blifvit vid skadereglering bestämda, samt
om fastigheternas natur, äfvensom, i händelse fastighet eller viss del
däraf vore anslagen till boställe eller from stiftelse eller för Eders
Kungl. Maj:ts och kronans räkning utarrenderad eller omedelbart dis¬
ponerad, med anmärkning därom;
dels förteckningar å de hemman och lägenheter, som efter stor-
skiftena uppkommit genom skattläggning af jord å kronans öfverlopps-
marker, hvilka förteckningar borde upptaga hvarje hemmans eller lägen¬
hets namn, nummer, där sådant funnes åsatt, skattetal och natur,
dels ock af skrifter af sammandragen af delningsbeskrifningarna
vid de laga skiften, som inom ifrågavarande delar af länet ägt rum;
för Vika, Knif va och Hosjö samt Torsångs tingslag: ej mindre ut¬
drag af storskifteshandlingarnas delningsbeskrifningar och afskrift^* af
sammandragen af delningsbeskrifningarna vid laga skiftena, inrättade
på sätt förut nämnts med den förändring, att omförmälda anteckningar
och anmärkningar borde för de byar eller andra samfälligheter, hvilka
undergått laga skifte, vara gjorda a afskrifterna af sammandragen af
delningsbeskrifningarna vid laga skiftena, än äfven förteckningar å
sådana inom hvarje af dessa tingslag belägna egendomar, hvilka icke
ingått i storskifte eller laga skifte, men genom behörigen verkställd
uppmätning och kartläggning blifvit från angränsande afskilda,
för Kopparbergs och Aspeboda samt Sundborns tingslag, sadana af¬
skrifter af sammandragen af delningsbeskrifningarna vid laga skiftena
samt förteckningar å egendomar, som ofvan för Vika, Knifva och Hosjö
samt Torsångs tingslag omförmälts; samt
för Grangärde, Norrbärke, Söderbärke, Hedemora och Garpenbet gs,
Stora Skedvi samt Husby tingslag äfvensom Följare härad: på jorde¬
bok, mantals- och taxeringslängder, delningsbeskrifningar vid laga skif¬
ten samt andra tillförlitliga handlingar grundade,, tingslags- och sockne-
vis uppgjorda förteckningar å alla under enskild disposition varande
byar, hemman och lägenheter; hvilka förteckningar borde utvisa, föi
byar eller andra samfälligheter, som undergått laga skifte, hvarje i
delningsbeskrifnmgen vid skiftet upptagen fastighets namn, littera i
delningsbeskrifningen, skattetal och natur, skiftesdelägarens namn äfven¬
som nuvarande åboars namn och det skattetal en hvar af dem inne¬
hade, samt för sockendel, som icke undergått laga skifte, namnet å
hvarje by jämte hvarje åbos namn och skattetal, namn och nummer å
hvarje hemman eller af annan fastighet icke beroende lägenhet, som
till by ej hörde, äfvensom antalet åboar å hemmanet eller lägenheten,
hvarje fastighets natur, så ock hvad eljest kunde tjäna till ledning vid
65
fastighetsböckernas uppläggning och förande enligt de i kungörelsen
stadgade grunder.
Ifrågavarande handlingar skulle vara upprättade och bestyrkta af
vederbörande tjänstemän eller, där desammas utfärdande icke ansåges
tillhöra viss tjänstebefattning, af särskild! af Eders Kungl. Maj:ts be¬
fallningshafvande förordnade personer; och anbefalldes Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande att, sedan vid pågående storskiften inom Elf-
dalens och Sårna socknar åbodelningen af någondera socknens inägo-
jord blifvit i laga ordning fastställd, låta så snart ske kunde tillställa
vederbörande domhafvande sådant utdrag af delningsbeskrifningen vid
skiftet, som förut omnämts.
Sedan genom kungl. bref den 13 november 1863 förordnats, att
den del af Orsa finnmark, hvilken utgjorde Hamra kapellag och redan
förut genom särskild! kungl. bref blifvit i ecklesiastikt hänseende
förenad med Los församling i Gäfleborgs län, skulle jämte Fogelsjö
by, som förut tillhört Mora socken, men vid afvittningen blifvit räknad
till nämnda kapellag, i administrativt och judiciellt hänseende skiljas
från Kopparbergs län och öfverflyttas till Gäfleborgs län, samt stor¬
skifte och rotereglering i Orsa socken ägt rum, anbefallde Eders Kungl.
Maj:t, enligt nådigt bref den 17 mars 1892, kammarkollegium anmoda
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande att foga anstalt om såväl ute¬
slutande ur jordeboken för Orsa socken af hemmanet Finnmarken som
ock upptagande i jordeboken för Los socken af samtliga de hemman och
lägenheter, af hvilka Hamra kapellag bestode, däri inberäknadt jämväl
den inom kapellaget belägna del af Orsa sockens besparingsskog.
I anledning däraf öfverlämnade Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande med skrifvelse den 30 december 1899 till kammarkollegii
pröfning ett samma dag meddeladt utslag, hvarigenom Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande med vissa ändringar och tillägg godkänt ett
af vederbörande häradsskrifvare upprättadt förslag till ny jordebok för
Hamra kapellag, i hvilket förslag i kolumnen för hemmans och lägen¬
heters namn, nummer och mantal inforts namn och nummer å de soldat-
rotar, i hvilka kapellagets fastigheter indelats, under det att de sär¬
skilda fastigheternss namn m. in. upptagits i kolumnen för antecknin¬
gar, men då sagda förslag icke öfverensstämde med gällande grunder
för upprättande af nya jordeböcker, pröfvade kollegium, enligt beslut
9
66
den 27 december 1905, skäligt undanröja Eders Kung!. Maj:ts befall-
ningsbafvandes utslag, med förklarande tillika att, då kollegium gått i
författning om verkställande af utredning, huruvida med hänsyn till
grundskatternas afskrifning samt rustnings- och roteringsbördans aflyf¬
tande eller på grund af andra förhållanden det vore af behofvet på-
kalladt, att nya jordeböcker blefve upprättade, äfvensom om utarbetande
i sådant fall af förslag till de förändringar i gällande jordeboksformu-
lär, som däraf föranleddes, kollegium ansett frågan om upprättande
af jordebok för Hamra kapellag böra hvila, till dess omförmälda nu
pågående utredning blifvit fullbordad, hvarefter kollegium komme att
meddela de närmare föreskrifter, som erfordrades för berörda frågas
bringande till verkställighet.
Utan afseende på frågan om uppläggande af jordebok för Hamra
kapellag hade Eders Kungl. Maj:t emellertid enligt kungörelse den 6
juni 1890 förordnat, att i fråga om fastighetsböckers inrättande och
förande, så vidt anginge de fastigheter inom Ljusdals tingslag, som
tillhörde Hamra kapellag, skulle tillämpas de i kungl. kungörelsen den
18 mars 1887 angående införande af fastighetsböcker vid härads¬
rätterna i Kopparbergs län meddelade bestämmelser i hvad de rörde
de i § 2 mom. 1 af samma kungörelse omförmälda domsagor och
tingslag, hvarjämte Eders Kungl. Maj:t samma dag anbefallde Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande att gå i författning om anskaf¬
fande af de handlingar, som företrädesvis syntes vara behöfliga för
verkställande af de upplägg i berörda böcker, hvilka i anledning af
kungörelsen erfordrades, äfvensom för böckernas förande, i hvad ofvan-
nämnda fastigheter anginge, nämligen:
dels utdrag af den vid storskiftet inom Hamra kapellag upprättade
delningsbeskrifning, utvisande hvarje såsom särskild åbolott upptagen
fastighets namn, refboksnummer, besutenhetsnummer jämte littera, ref-
boksinnehåll och vid skiftet tilldelade reducerade inägobelopp, skiftes¬
delägarens namn, namnet å den fäbod, i hvilken fastigheten vid skif¬
tet erhållit del, littera, hvarmed fastighetens inägojord i fäboden blifvit
utmärkt, hvarjämte utdraget borde vara försedt med anteckningar om
de förändringar af fastigheternas jordatal, som kunde hafva blifvit vid
skattereglering bestämda, samt om fastigheternas natur, äfvensom, i
händelse fastighet eller viss del däraf vore anslagen till boställe eller
from stiftelse eller för Eders Kungl. Maj:ts och kronans räkning ut¬
arrenderad eller omedelbart disponerad, med anmärkning därom;
dels förteckning å de hemman och lägenheter, hvilka efter storskiftet
möjligen uppkommit genom skattläggning af jord å kronans öfverlopps-
67
marker, hvarvid förteckningen borde upptaga hvarje hemmans eller
lägenhets namn, nummer, där sådant funnes åsatt, skattetal och natur;
dels ock afskrift af sammandrag af delningsbeskrifning vid laga
skifte, som kunde hafva inom kapellaget ägt rum;
och skulle Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillika anskaffa
de ökriga handlingar, hvilka uti ifrågavarande hänseende kunde tjäna till
ledning vid fastighetsböckernas förande enligt de i kungörelsen stadgade
grunder.
Samtliga handlingar skulle vara upprättade och bestyrkta af veder¬
börande tjänstemän.
Då jordregistrets hufvudsakliga betydelse skulle vara den att ligga
till grund för fastighetsböckerna och i Kopparbergs län sådana böcker
äfven för Västerbergslags fögderi upplagts ej efter jordeböckerna utan
enligt de i kungl. kungörelsen den 18 mars 1887 angifna särskilda grunder,
är det gifvet, att äfven jordregistret för dessa delar af riket måste grunda
sig på samma underlag. Hufvudregeln för Kopparbergs län synes därför
böra blifva, att i jordregistret ett upplägg skall göras för hvarje fastighet,
för hvilken jämlikt 1887 års kungörelse särskild! upplägg skolat göras i
fastighetsböckerna, under medtagande likväl äfven af sådana fastigheter,
hvilka äro anslagna till boställen eller fromma stiftelser eller för Eders
Kungl. Maj:ts och kronans räkning utarrenderade eller eljest under dess
omedelbara disposition.
Härvid torde dock böra göras ett par undantag. I § 2 mom. 1 af
nämnda kungörelse stadgas, att, om två eller flera vid storskifte hvar
för sig utbrutna fastigheter eller delar däraf blifvit vid sedermera verk¬
ställd! laga skifte oskiljaktigt förenade, dessa fastigheter eller fastighets-
delar må få föras å ett gemensamt upplägg i fastighetsböckerna, och i
§ 2 mom. 2, att för där afsedt fall olika delar af en by vid införande
i nämnda böcker må få betecknas med skilda nummer och upptagas å
särskilda upplägg. För jordregistret torde motsvarande medgifvanden
ej kunna lämnas, utan synes det böra få bero på pröfning, i den ord¬
ning § 15 i förslaget till förordning angående jordregister angifver,
om öfverföring till särskilda upplägg må få äga rum i de fall, som i
nämnda moment afses.
Väl torde för åtskilliga socknar, särskildt sådana inom hvilka berg¬
frälsejord förekommer, tillräckliga skifteshandlingar ej föreligga, för att
jordregister lämpligen skulle kunna för närvarande för dem uppläggas,
68
på sätt äfven förste landtmätaren i länet framhållit, men synes, för vin¬
nande af anstånd med uppläggande af jordregister för dessa socknar, ej i
förordningen om jordregister erfordras annan bestämmelse än den, som
innehålles i § 40 punkt 3.
För att jordregister för Kopparbergs län skall kunna uppläggas
enligt ofvanberörda grunder fordras emellertid, att de fastigheter, som
skola å de olika uppläggen upptagas, erhållit beteckningar, motsvarande
jordeboksnummer i öfriga Sverige, och är det för detta ändamål nöd¬
vändigt, att, där en fastighet ej redan i vederbörlig ordning finnes på¬
förd visst jordeboksnummer, sådant åsättes densamma.
I öfrigt torde beträffande innehållet i jordregistret förslaget till
förordning om jordregister i hufvudsak äga tillämplighet jämväl för
Kopparbergs län, dock med iakttagande af de förändringar, som föran¬
ledas däraf, att i nämnda län ofta inom en socken för fastigheterna
användas flera olika skattetal.
I fråga om skattetalet för eu fastighet medgifver 1887 års kun¬
görelse att såsom sådant får användas såväl fastighetens refboksinnehåll
enligt delningsbeskrifningen vid skiftet (snesland, bandland) som upp¬
skattade innehållet af den inägojord, som vid skiftet blifvit fastigheten
tillagd (tunnland, kappland), men torde i jordregistret endast det af
dessa skattetal böra upptagas, som allmännast användes i orten.
Ehuru jordregistret skall grundas ej på den kamerala indelningen
utan företrädesvis på skifteshandlingarna, kunde det sättas i fråga om
icke till ledning för jordregistret för de socknar, för hvilka jordeböcker
enligt 1870 års formulär ej upprättats, sådana först borde uppläggas
enligt de i 1887 års kungörelse angifna grunder, hvilket i så fall äfven
borde gälla Västerbergslags fögderi, då den för sagda fögderi upprättade
jordeboken ej motsvarar besittningsförhållandena i orten. Då emellertid
de handlingar, på hvilka jordeböckerna och jordregistret för sådan händelse
hufvudsakligen skulle grundas, företrädesvis äro att söka i orten och fastig-
hetsböcker kunnat uppläggas utan underlag af jordeböcker, synes det
kollegium, som om på liknande sätt skulle kunna förfaras vid jordre¬
gistrets uppläggande.
Lämpligast torde för sådant fall vara, att, sedan genom Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande från domhafvandena infordrats de handlingar,
som tidigare till dem genom Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
öfverlämnats i och för fastighetsböckernas uppläggande, jämte uppgift i
hvad mån, beträffande de särskilda uppläggen, afvikelse!- ägt rum från
hvad dessa handlingar innehålla, samtliga handlingar öfverlämnas till
förste landtmätaren, som, därest anledning ej förekommer att för viss
69
socken kos Eders Kung]. Maj:t begära anstånd med uppläggande af
jordregister, har att med ledning af de öfverlämnade samt de i landt-
mäterikontoret befintliga eller från Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande särskild! infordrade handlingar, under medtagande jämväl af
egendomar under allmän disposition, sockenvis upprätta förteckningar
å de fastigheter, hvilka enligt de i 1887 års kungörelse med ofvan-
berörda ändringar angifna grunder böra i jordregistret upptagas å
särskilda upplägg, med förslag till de uppgifter, hvilka jämlikt för¬
ordningen om jordregister böra i uppläggens öfverskrift införas,
hvarvid, där fastigheten ej i vederbörlig ordning åsatts nummer, förste
landtmätaren tillika har att afgifva förslag till det nummer, som bör
ligga till grund för fastighetens registrering, i hvilket afseende hufvud-
regeln bör vara, att, där fastigheten i skifteshandlingarna har visst
nummer, detta, som i regel upptagits i mantals- och taxeringslängderna,
så vidt möjligt bör bibehållas, dock att subnummer ej får såsom sådant
användas, då ett subnummer ej lämpligen synes kunna läggas till grund
för registerbeteckningen i jordregistret.
Den af förste landtmätaren upprättade förteckningen bör sedermera
öfverlämnas till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som, efter
det häradsskrifvaren öfver densamma fått yttra sig och granskning ägt
rum å landskontoret samt förteckningen i erforderliga delar blifvit rättad
och fullständigad, återställer densamma till förste landtmätaren, med
förklarande att den skall ligga till grund för jordregistrets uppläggande,
därest ej under arbetet därmed anledning till ändring förekommer, för
hvilket fall anmälan bör göras hos Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande.
Ehuru kollegium för Kopparbergs län liksom för riket i öfrigt förut¬
satt, att nya jordeböcker ej skulle behöfva upprättas för uppläggande af
jordregister, synes det dock kollegium, som om såväl för vinnande af
rättelse i åtskilliga felaktiga uppgifter, t. ex. beträffande jordnaturen,
fastigheternas disposition o. d., hvilka kunna förekomma i öfverskrifterna
till de särskilda uppläggen, som ock med hänsyn till vikten däraf, att
man för samtliga län i hufvudstaden har att tillgå med besittningsför-
hållandena i orten öfverensstämmande jordeböcker, det vore lämpligt,
att, i enlighet med de i öfverskrifterna till de särskilda uppläggen i
jordregistret intagna uppgifter och efter det formulär, som, därest jord-
register upprättas, framdeles torde blifva efter förslag från kollegium
af Eders Kungl. Maj:t fastställdt, jordeböcker upprättas och efter gransk¬
ning af kollegium fastställas för Kopparbergs län i dess helhet, sålunda
jämväl för Yästerbergslags fögderi.
70
Hvad sålunda anförts om Kopparbergs län, äger i alla afseenden
tillämpning jämväl å Hamra kapellag i Los socken af Gäfleborgs län.
Då emellertid, med hänsyn till den erfarenhet som vunnits vid upp¬
läggandet af fastighetsböckerna för Kopparbergs län och Hamra kapellag,
anledning måhända kunde förefinnas att i ett eller annat afseende göra
ändring i den ordning för jordregistrets uppläggande ofvan föreslagits,
synes det kollegium kunna ifrågasättas, om icke domhafvandena och
öfriga vederbörande borde sättas i tillfälle att öfver kollegii förslag få
yttra sig, vid hvilket förhållande i § 40 punkt 2 endast borde intagas
den bestämmelse^ att för Kopparbergs län och Hamra kapellag af Los
socken i Gäfleborgs län skall gälla hvad särskildt varder stadgadt.
Förslagen till lagar angående ändrad lydelse af § 21 i lagen den 27 juni
1896 om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöiulring samt § 8
i lagen den 25 maj 1905 rörande afgäld från afsöndrad lägenhet.
I afseende å dessa förslag har anförts:
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län: att
kommitterade uti motiveringen upprepade gånger framhållit de olägen¬
heter, som uppkommit därigenom att vid jordafsöndring det afsöndrade
området icke behöft å karta affattas, hvadan Eders Kungl. Maj:ts be¬
fallningshafvande väntat sig, att kommitterade skulle dragit slutföljden
af dessa sina uttalanden och framlagt förslag till afhjälpande af de
öfverklagade olägenheterna, hvilket emellertid ej skett; att i fråga om
de afsöndringar, som ägt rum före jordregistrets påbjudande, Eders
Kungl, Maj:ts befallningshafvande instämde i kommitterades åsikt, att
sådana lägenheter icke behöfde affattas å karta för att kunna i jord¬
registret införas, men att förhållandet ställde sig annorlunda beträffande
de afsöndringar, som därefter komme att äga rum; att i fråga om dessa
senare ovillkorligen alla åtgärder borde vidtagas för att vinna tillför¬
litlighet med afseende å storleken af den afsöndrade arealen och i följd
däraf åt själfva jordregistret, för vinnande af hvilket mål icke funnes
annan utväg än att, innan afsöndring fastställdes, af landtmätare upp¬
rättad karta med därtill hörande beskrifning skulle aflämnas till Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande för att sedermera förvaras i länets
landtmäterikontor, till belysande hvaraf Eders Kungl. Maj:ts befallnings-
71
hafvande bland annat meddelat, hurusom i ett hos Eders Kung! Maj:ts be¬
fallningshafvande handlagdt aisöndringsärende i den ursprungliga upp¬
låtelsehandlingen arealen uppgafs till 12,25 hektar, att, då denna areal be¬
fanns oriktig, vid ärendets förnyade handläggning åberopades en af två en¬
skilda personer gjord uppmätning, upptagande en areal af 9,76 hektar, men
att, då vid verkställd granskning äfven denna uppgift befanns otillför¬
litlig, af landtmätare verkställdes vederbörlig uppmätning, som gaf till
resultat, att det afsöndrade området rätteligen utgjorde 10,so hektar;
att om särskildt förordnande för landtmätare icke komme att erfordras,
utan förrättningen finge äga rum allenast efter anmodan af veder¬
börande rättsägare, något onödigt dröjsmål för förrättningens påbör¬
jande icke uppstode, liksom också ett lagstadgadt påbud i nämnda rikt¬
ning icke inom Östergötlands län skulle medföra vare sig några be¬
tungande kostnader eller någon märklig nyhet, då i de flesta fall landt¬
mätare användts till utstakning och beskrifning af afsöndradt område,
öfver hvilket karta jämväl i allmänhet torde hafva upprättats; att emeller¬
tid i hvarje fall skyldighet borde stadgas för Eders Kungl. Maj:s befall¬
ningshafvande att från förste landtmätaren före ärendets afgörande in¬
fordra uppgift om stamhemmanets registernummer och areal samt huru
stor areal från detsamma redan afsöndrats;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Jönköpings län: att
man kunde tänka sig möjligheten af att, sedan jordregister upplagts,
Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande skulle kunna befrias från ar¬
betet med afsöndringars fastställande, hvilket åliggande i stället skulle
öfverflyttas på vederbörlig domstol och verkställas af domstolen i sam¬
manhang med pröfning af ansökningen om lagfart; att för sådant fall
den, som sökte lagfart å afsöndrad lägenhet, skulle vara skyldig att
vid domstolen förete ej mindre behörigt utdrag af jordregistret angå¬
ende stamfastigheten än äfven bevis af förste landtmätaren, huruvida,
med afseende å afsöndringens storlek och förut från stamfastigheten
meddelade afsöndringar in. fl. förhållanden, hinder mötte för afsöndrin¬
gens fastställande, äfvensom uppgift å det nummer, som borde åsättas
afsöndringen, hvarefter domstolen skulle hafva att pröfva afsöndrin¬
gens laglighet, och, om icke något hinder för dess fastställande
och lagfarts beviljande å fånget förefunnes, meddela fastställelse och
lagfart samt sedermera gifva förste landtmätaren del af beslutet för
afsöndringens införande i jordregistret; att emellertid, på det icke all¬
mänheten, som nu erhölle afsöndringsutslagen utan erläggande af någon
som helst afgift, skulle behöfva vidkännas annan afgift för afsöndringen
än lagfartskostnaden, förutnämnda utdrag och bevis borde af förste
72
landtmätaren lämnas afgiftsfritt, hvilket förutsatte, att förste landtlik-
faren bereddes ersättning af statsmedel för arbetet med ifrågavarande
utdrag och bevis genom löneförhöjning eller i annan lämplig form;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gottlands län: att det
kunde ifrågasättas, om icke efter jordregistrets upprättande Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes befattning med fastställande afjord-
afsöndringar skulle kunna upphöra;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Hallands län: att den
ändring, kommitterade uti § 21 af lagen den 27 juni .1896 om hem¬
mansklyfning m. in. föreslagit, till sina följder komme att lända till
väsentlig olägenhet vid de till antalet allt mer växande köpen af
afsöndringar för alltid; att nämnda ändring, som stode i samband
med stadgandet i § 30 af den föreslagna förordningen om jordregister,
nämligen afsåge att låta afsöndringen genomgå ännu en procedur, innan
vederbörande erhölle besked om utgången af sin ansökan om dess fast¬
ställelse; att expeditionens sändande fram och tillbaka mellan Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande och förste landtmätaren för den af-
söndrade lägenhetens införande i jordregistret och för att förse såväl
beslutet om fastställelsen som möjligen därtill hörande karta med an¬
teckning om lägenhetens och stamfastighetens register nummer helt visst
komme att medföra en betydande tidsutdräkt för sökanden, något som
åter kunde leda till ett för honom betydelsefullt fördröjande af afsönd-
ringens lagfarande; att det väl kunde tyckas, att detta mellanhafvande
mellan länsstyrelsen och förste landtmätaren borde kunna försiggå skynd¬
samt och således utan olägenhet för sökanden, men att, om än så kunde
ske i enstaka fall, man måste taga i beräkningen, att afsöndringar
numera ägde rum i flera hundratal inom äfven ett litet län, i betrak¬
tande hvaraf erfarenheten lärde, att hvarje ny åtgärd, som skulle med
eu afsöndring vidtagas, komme att högst betydligt fördröja dess slut¬
liga expedierande; att en annan olägenhet äfven vore den, att, om af¬
söndringen omedelbart efter Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
beslut om fastställelse infördes i jordregistret, det lätt kunde hända,
att jordregistret blefve belastadt med oriktiga anteckningar, enär af-
söndringsköpet, innan det lagfores, kunde komma att återgå af en eller
annan anledning, hvarom förste landtmätaren ej erhölle underrättelse;
att afsöndringen därför ej borde i jordregistret införas, förrän lagfart
å densamma meddelats; att Eders Kung]. Maj:ts befallningshafvande
också hölle före, att, sedan det föreslagna jordregistret blifvit infördt
och till tillämpning färdigt, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
icke vidare borde taga befattning med afsöndringsförfarandet; att Eders
73
Kung], Maj:ts befallningshafvande för närvarande i detta afseende huf¬
vudsakligen hade att pröfva förhållandet mellan afsöndring^ och dess
stamfastighet och att den afsöndrade lägenheten i köpeafhandlingen om
densamma vore så beskrifven till storlek, läge och gränser, att någon
osäkerhet därom ej kunde uppstå; att redan tidigare ifrågasatts, att
bestämmelsen därom, att från hemman eller hemmans del i regel icke finge
afsöndra^ större jordområde än en femtedel af stamfastighetens hela
ägovidd, borde upphöra; att då sagda bestämmelse tillkommit i syfte
att verka hindrande för att stamfastighetens bärighet af skatter och
onera icke skulle minskas, det syntes Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande som om, då dessa, efter grundskatternas och därmed jämför¬
liga besvärs upphörande, uteslutande utgjordes efter ett på grund af
varaktiga förhållanden hvarje fastighet åsatt taxeringsvärde, fog för
samma bestämmelses bibehållande saknades, och det så mycket mera som
densamma äfven i praktiken genom införandet af ägostyckningsför-
farandet förlorat sin betydelse åtminstone beträffande de fastigheter, på
hvilka sistnämnda förfarande vore tillämpligt; att det sålunda ofta hände,
att, sedan jord intill en femtedel af stamfastighetens areal afsöndrats,
den återstående delen af egendomen ägostyckades, hvarefter från hvarje
genom styckningen uppkommen hemmansdel afsöndring åter kunde ske
intill en femtedel af delens hela ägoområde; att, om sålunda enligt Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes åsikt stadgandet om afsöndring af
högst eu femtedel af ett hemmans eller i detta afseende jämnställd fastig¬
hets areal icke vidare borde bibehållas, det äterstode att tillse, om något
behof förefunnes för att i öfriga afseenden ålägga Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande pröfningen af en afsöndrings giltighet; att hvarje
annan pröfning af en afsöndring, som ålåge Eders Kungl. Maj:ts be¬
fallningshafvande, afsåge den territoriella beskaffenheten såväl hos stam¬
fastigheten (d. v. s. om denna vore så beskaffad, att afsöndring därifrån
finge äga rum) som hos afsöndringen i och för sig; att pröfningen
häraf gifvetvis vore lättare att åstadkomma för förste landtmätaren, som
förde jordregistret, än för Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som väl i hvarje fall komme att i detta hänseende inhämta förste landt-
mätarens yttrande före ärendets pröfning; samt att därför såsom en
lämplig anordning, hvad pröfning af afsöndring för alltid anginge, syn¬
tes vara, att den, som efter jordregistrets införande önskade lagfara en
afsöndring, skulle hafva skyldighet att vid vederbörlig domstol förete
ej mindre behörigt utdrag af jordregistret angående stamfastigheten än
äfven bevis af förste landtmätaren, huruvida hinder i ofvannämnda af¬
seenden mötte eller icke, hvilka utdrag och bevis borde lämnas utan
10
74
afgift, hvarefter domstolen vid lagfartens meddelande skulle hafva att
pröfva afsöndringens laglighet, om resultatet hvaraf förste landtmätaren
sedan genom domarens försorg vederbörligen skulle underrättas för an¬
teckning i jordregistret, hvilken anordning torde komma att medföra en
särdeles stor lättnad, på samma gång fullt tillfredsställande och be¬
tryggande reda beträffande såväl afsöndringsförfarandet som förandet af
jordregistret därigenom vunnes;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus
län: att det syntes Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, att efter
jordregistrets införande rätta tidpunkten vore inne att från Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande till häradsrätterna öfverflytta pröf-
ningen af jordafsöndringsfrågorna och att alltså befria Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande från att i jordeböcker och afsöndringsför-
teckningar anteckna jordafsöndringarna; att det tidigare, till och med
innan tanken på jordregistrets upprättande ens väckts, föreslagits, att
jordafsöndringsfrågorna borde behandlas och afgöras icke af Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande utan af domstolarna samtidigt med
det att de ägde meddela lagfart å afsöndringärna; att de skäl, som
bragt förslaget därom vid dess förekomst på fall, hufvudsakligen varit
af kameral natur, men att efter jordregistrets upprättande dessa kame¬
rala hinder upphörde antingen af sig själfva, då jordregistret komme
att upptaga de äldre jordafsöndringarna till långt större flertal och
bättre öfverskådlighet än de hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshaf¬
vande förda jordeböckerna och afsöndringsförteckningarna, eller också
kunde och borde på lagstiftningens väg undanröjas, såsom fallet vore
med bestämmelsen att från hemman eller hemmansdel i regel icke
finge afsöndras mera än b.--del af stamhemmanets hela ägovidd, enär
denna restriktion efter grundskatternas afskrifning förlorat nästan hela
sin betydelse och i allmänhet upphört att iakttagas; att, då sagda restrik¬
tion därför utan ringaste olägenhet kunde borttagas, något hinder ej
kvarstode för att jordafsöndringsfrågorna kunde öfverflyttas till dom¬
stolarna, hvarigenom medfördes fördelen af mindre omständlighet och
omgång; samt att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande därför ville
hemställa, att gällande bestämmelser i detta afseende måtte ändras
och att § 30 i förslaget till förordning angående jordregister måtte
byggas på förutsättningen, att domstolarna och icke Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande skulle pröfva jordafsöndringsfrågornas laglighet;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län: att, då
i länet alltid iakttagits bestämmelsen om åsättande af namn och num¬
mer å afsöndrad lägenhet och då, om än efter jordregistrets upprät¬
75
tände nummerbeteckningen funnes öfverflödig, det likväl torde leda
till mera reda beträffande anteckningarna i jordeboken, om namn
å lägenheten åsattes, den af kommitterade uteslutna bestämmelsen
därom syntes Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande böra i de nya
lagarna kvarstå;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Värmlands län: att
kommitterade såsom en olägenhet anmärkt, att karta öfver afsöndring
icke enligt gällande bestämmelser erfordrades; att detta förhållande,
som äfven gällde afsöndringeus areal, hvilken ej heller lagligen be-
höfde af landtmätare till sin riktighet kontrolleras, emellertid torde
medföra en brist af allvarlig art och desto mera anmärkningsvärd i
betraktande af den ordning och reda, som eljest genom nu gällande
lagstiftning, särskild! i registreringsafseende, uppnåtts på afsöndrings-
väsendets område; att det därför med afsöndringarnas starka tillväxt i
rättssäkerhetens intresse syntes oundgängligt, att lagstiftningen redan
nu, och utan afvaktan på lösningen af frågan om jordregister, insloge
på en sådan förändring i nu gällande stadganden, att fastställelse af
afsöndring icke finge beviljas med mindre af sökanden företeddes en
af behörig landtmätare öfver afsöndringen uppgjord karta, hvilken till¬
lika borde vara försedd med vederbörligt arealbevis; att, då ett dylikt
förfaringssätt åtminstone inom Värmlands län vunnit ganska allmän till-
lämpning, tidpunkten syntes vara inne att låta denna af praxis flere¬
städes omfattade skärpning i villkoren för jordafsöndring böra uttryck-
lige lagfästas; samt att i enahanda syfte med en dylik reform borde
förenas skyldighet för förste landtmätaren att å hos* honom förvarade
skifteskartor lata inlägga hvarje af Eders Kungl. Mapts befallnings¬
hafvande fastställd eller i annan ordning tillkommen afsöndring;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Västerbottens län: att
förandet af det föreslagna jordregistret borde kunna göra ett fortsatt
antecknande i jordeböckerna af de utaf Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande fastställda afsöndringar obehöflig!, enär i jordregistret alla
dylika afsöndringar komme att införas på sådant sätt, att det med
lätthet kunde utrönas, från hvilket stamhemman hvarje lägenhet af-
söndrats; samt att genom jordregistret jämväl föreskriften att Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande skulle åsätta den afsöndrade lägen¬
heten särskild! namn och nummer torde hafva förlorat sin hufvudsak-
liga betydelse, enär lägenheten vid införande i jordregistret erhölle ett
nummer, hvarigenom den komme att fullständigt individualiseras; att, om
man däremot, såsom förste landtmätaren i länet ifrågaställa fordrade, att
ansökan om fastställelse af jordafsöndring för alltid skulle, när den in-
76
gåfves till Eders Kung! Maj:ts befallningshafvande, vara åtföljd af
karta, detta vore att uppställa ett villkor, som ehuru naturligtvis ledande
till klarare identifiering af afsöndringen, det understundom blefve veder¬
börande sökande alltför kostsamt att uppfylla;
af förste landtmätaren i Södermanlands län: att i § 21 af lagen om
hemmansklyfning in. m. borde inflyta, att afhandling om jordafsöndring
skulle åtföljas af däröfver upprättad rågångskarta, som efter faststäl-
lelsens beviljande borde öfverlämnas till landtmäterikontoret att där
registreras och förvaras, hvilken bestämmelse syntes vara af stor vikt
och ett oeftergiflig! villkor för tryggande af äganderätten till afsöndrade
lägenheter, vare sig det föreslagna jordregistret komme till stånd
eller icke;
af förste landtmätaren i Östergötlands län: att för bestämmande af
storlek, läge och gränser för en afsöndrad lägenhet, karta däröfver,
upprättad af behörig person, visat sig alltmera nödig, hvarför bestäm¬
melse i sådant syfte borde meddelas, dock att densamma ej borde
hafva retroaktiv verkan, kvarjämte, på det att kartläggningen måtte
göras mindre kostsam, sådan förrättning på i Finland brukligt sätt
borde få handläggas utan särskildt förordnande, men kartan i allt fall
införlifvas med landtmäterikontorets arkiv;
af förste landtmätaren i Blekinge län: att förslaget beträffande jord-
afsöndringar ej uppfyllde de kraf, som man med skäl kunde ställa pa
stadganden, hvilka enligt kommitterades yttrande afsåge bland annat att
bereda ökad trygghet i äganderättsförhållandena, i hvad de anginge
fast egendom på landet; att i regel de aftal, som träffades om upp¬
låtelse af jord efter vissa gränser, vore så tvetydiga och de samtidiga
uppgifterna om areal och begränsning så motsägande, att fältet alltid
stode öppet för framtida tvister; att sålunda stenar, stubbar o. d. åbe¬
ropades och läget hänfördes till gränser, som ej kunde å stamhemmets
karta återfinnas; att längd och bredd väl uppgåfves, men att, ehuru
do upplåtna områdena i allmänhet vore fyrsidig;! figurer, arealen likväl
oftast vore felaktig på grund däraf, att vederbörande köpare och säl¬
jare af bristande kunskap eller eljest ej tagit nödig hänsyn till figurens
vinklar; att, om vid köpeafhandlingen karta bifogades och helst däri
åberopades, dessa oegentligheter blefve undanröjda och den framtida
äganderätten bättre tryggad, hvilket med skäl måste anses fullt upp¬
väga den något ökade kostnaden, till hvilken dessutom, då så mycket
gjordes för egna hems bildande, bidrag- i eu eller annan form kunde
lämnas af allmänna medel; att såvida icke sådana föreskrifter lämna¬
des, att afsöndrade lägenheter i likhet med styckningslotter kunde till
77
läge och gränser utan någon osäkerhet på lämpligt sätt angifvas eller
inritas på tillgänglig karta öfver stamhemmanet, förslaget ej fyllde de
kraf, som därpå borde ställas, då de bestämmelser, som för närva¬
rande funnes i § 21 uti gällande lag om jordafsöndring, ej vore till¬
fyllest, utan lämnade ett allt för stort spelrum för den subjektiva upp¬
fattningen; att det äfven från eu annan synpunkt sedt vore påtagligt,
att vid fastställelse af en afsöndring hufvud villkoret ej borde ligga på
ett konstaterande af att maximiarealen för afsöndring icke öfverskridits,
utan att vederbörlig hänsyn jämväl borde tagas till det afsöndrade om¬
rådets läge, hvilket i många fall vore så gynnsamt, att stamhemmanets
värde enbart därigenom i hög grad förminskades; att därför beträf¬
fande de lägenheter, som efter den föreslagna förordningens tillämp¬
ning komme att afsöndra^, förenämnda paragraf borde innehålla före¬
skrifter i afseende å däri omnämnd beskrifning, att det afsöndrade
områdets storlek kunde bestämmas samt dess läge och begränsning
utan osäkerhet angifvas å stamhemmanets karta, då sådan funnes,
hvilket i regel vore fallet, i samband hvarmed stadgande^ i ämnet •
jämväl borde ändras därhän, att förste landtmätaren samtidigt med
lägenhetens registrering på lämpligt sätt skulle utmärka dess grän¬
ser å stamhemmanets konceptkarta; att äfven sådana lägenheter,
hvilka tidigare afsöndrats och hvaröfver särskilda kartor funnes i
landtmäterikontoret, borde inritas å stamhemmanets karta och lämp¬
lig anteckning därom göras i registret; att beträffande öfriga af-
söndringar, som ej på detta sätt kunde till läge och gränser fixeras,
det jämväl vore önskligt, att sådana genom särskilda åtgärder kunde
på samma sätt blifva angifna; att detta, såsom kommitterade anmärkt,
skulle blifva förenadt med större svårigheter, men att dessa väl
efter förste landtmätarens uppfattning i sinom tid borde öfvervinnas för att
ernå den fullständighet, som borde utmärka ett tidsenligt jordregister; att
då många lägenheter af sistnämnda slag så småningom framkomme vid
skeende hemmansklyfningar och ägostyckningar, i afseende härå före¬
skrifter borde lämnas i förberörda syfte; samt att det i fiffigt vore
bäst, om vid framtida reglering af landtmäteriväsendet åt landtmätarne
lämnades i uppdrag, att hvar inom sitt distrikt verkställa utredning
rörande samt kartläggning af äldre, ännu förefintliga afsöndringar, som
icke förut blifvit å karta inlagda;
af förste landtmätaren i Ålfsborgs län: att föreskrift om kartlägg¬
ning af afsöndringar icke syntes erforderlig, så länge afsöndringarnas
antal från en stamfastighet vore ringa, men att vid stations- och fabriks¬
samhällen, där det ofta uppstode flere afsöndringar, tätt sammangyttrade,
78
från en och samma stamfastighet, en sådan bestämmelse blefve nöd¬
vändig, enär med de knapphändiga bestämmelser, på hvilka afsöndringar
för närvarande npplätes, det vore svårt att fatta, huru en äganderätts-
tvist rättvist skulle kunna lösas utan karta; att det därför syntes honom
lämpligt, att sådana bestämmelser meddelades, att den, som ville af¬
söndra flera än tre lägenheter från sin fastighet, skulle vara skyldig
att förete kartor, hvilka till läge, storlek och gränser redovisade icke
blott redan befintliga afsöndringar utan äfven sådana, som sedermera
komme att upplåtas;
af förste landtmätaren i Jämtlands län: att det vore önskvärdt att,
om ej redan nu steget kunde tagas fullt ut och karta och beskrifning
öfver afsöndrad lägenhet påbjudas, åtminstone § 21 i lagen om hem¬
mansklyfning innehölle bestämmelser, att köpeafhandling öfver afsöndrad
lägenhet skulle upprättas med ledning af sista genom landtmäteriför-
rättning upprättade karta öfver stamhemmanet; att sagda karta skulle
i afhandlingen åberopas, hvarjämte hemmanets nummer, namn, skattetal
och littera skulle utsättas och gränserna med ledning af ofvannämnda
karta så bestämmas, att lägenheten kunde å i länens 'landtmäterikontor
förefintlig konceptkarta inläggas och på lämpligt sätt utmärkas; att,
om karta ej kunde åberopas, landtmätares biträde för inmätning och
kartläggning af afsöndringen skulle påfordras; samt att, innan faststäl¬
lelse af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande å afsöndringen med¬
delades, bevis skulle företes, att lägenheten blifvit på ofvannämnda sätt
å karta inlagd, såsom skäl för hvilken hemställan förste landtmätaren
åberopat de många äganderättstvister, hvilka af oklar gräns- och läges¬
bestämning rörande afsöndrad lägenhet årligen blefve en följd:
af förste landtmätaren i Västerbottens län: att afhandling om jord-
afsöndring för alltid, som för erhållande af fastställelse ingåfves till
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, borde vara åtföljd af karta
och beskrifning öfver afsöndringens gränser, ytinnehåll och ägoslag,
emedan erfarenheten visat, att afhandlingen sällan innehölle så nog¬
grann beskrifning å den afsöndrade jordens storlek, läge och gränser,
att ej osäkerhet därom kunde uppstå; samt
af käradsskrifvaren i Göteborgs fögderi: att, om nya jordeböcker
skulle uppläggas, det kunde förutsättas, att däri framdeles såsom förut
skulle komma att göras anteckning om af Eders Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande fastställda jordafsöndringar, men. att därvid vore att
märka, att, om såsom hittills anteckningarna ej angåfve den hemmans¬
lott, hvarifrån afsöndringen skett, alldeles specifikt, icke någon nytta
skulle uppstå af de verkställda anteckningarna och att, om däremot ett
79
noggrant antecknande fördes i jordeboken om afsöndringarnas här¬
rörande från den ena eller andra hemmansdelen och om deras åsätta
jordregisternummer etc., det troligen skulle inträffa, att i många af-
seenden nästan lika register skulle föras jämsides å 3, kanske 4 olika
håll (landskontor med häradsskrifvarekontor, landtmäterikontor och
häradsrätt).
Med kommitterade instämmer kollegium däruti att, försåvidt af-
söndrade lägenheter komma att i jordregistret upptagas med särskilda
registernummer, hvilka jämte de namn, som antecknats i öfverskriften
till vederbörande upplägg, skola utgöra deras officiella beteckning, det
skulle medföra synnerlig oreda, om lägenheterna dessutom skulle i hit¬
tills föreskrifven ordning af Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande
åsättas namn och nummer i andra fall än dem, som angifvas i förordnin¬
gen om jordregister eller då desamma skola i registret öfverföras till
särskilda upplägg. Kommitterade hafva emellertid gått ut ifrån, att,
efter därom gjord framställning, medgifvande skulle kunna lämnas, att
afsöndra^ lägenhet finge betecknas med särskild! namn, ehuru detta ej
skulle ligga till grund för dess registerbeteckning, utan endast införas
i kolumn 5 af jordregistret. Det synes äfven kollegium, som om, då
i fråga om bebyggda afsöndringar ägarne i allmänhet gifva desamma
särskilda namn, möjlighet borde förefinnas att få dessa officiellt fast¬
ställda, och. gäller detta äfven namnen å bebyggda hemmansdelar. Det
kan därför ifrågasättas, om icke, därest jordregister upprättas, i lagen om
hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring af den 27 juni 1896
borde införas ett särskild! stadgande, att, om innehafvare af hemmansdel
eller för alltid afsöndrad lägenhet önskar att för densamma skall i jord-
registret och därå grundade handlingar upptagas särskild! namn, Éders
Kung]. Maj:ts befallningshafvande äger att därtill gifva tillstånd.
I 1870 års jordeboksformulär punkt 15 1) föreskrefs, att vid hem¬
man, hvarifrån jord för alltid afsöndrats, skulle införas uppgift å af-
gäldens belopp och det beslut, hvarigenom den blifvit fastställd. Genom
kammarkollegii cirkulär den 20 mars 1874 förordnades emellertid att,
i stället för berörda anteckning i jordeböckerna vid hemman och lägen¬
heter om därifrån skedda jordafsöndringar, såväl å lands- och härads-
skrifvarekontoren som i kammarkollegium skulle öfver afsöndrade lägen¬
heter föras särskilda förteckningar enligt fastställdt formulär, hvilka för-
80
teckningar dock borde betraktas såsom delar af jordeboken, hvarför i
densamma vid hemman och lägenheter, från hvilka jordafsöndring skett,
hänvisning skulle lämnas till den sida i tillhörande förteckning, där af-
söndringen förekomme.
I öfverensstämmelse därmed innehåller lagen den 27 juni 1896 om
hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring, att för alltid af-
söndrad lägenhet skall, på sätt särskildt är föreskrifvet, i kronans jorde¬
bok antecknas, hvarjämte i kungl. kungörelse af samma dag föreskrift
lämnats, att det skall åligga Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
icke allenast att om verkställighet dåra! uti de å lands- och härads-
skrifvarekontoren förvarade exemplar af jordeboken föranstalta, utan
ock att till kammarkollegium förhållandet inberätta.
Då för alltid afsöndrade lägenheter, därest jordregister upprättas
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af kommitterade angifna
grunder, komma att upptagas i jordregistret till långt större antal och
på ett vida öfverskådligare sätt än i jordeböckerna och afsöndrings-
förteckningarna, synes det kollegium, som om anledning ej förekomme
att i jordeböckerna vidare anteckna sådana lägenheter, som för alltid
afsöndrats från egendomar under enskild äganderätt eller stadgad abo-
rätt, för andra fall än, då jämlikt lagen den 25 maj 1905 om afgäld från
afsöndrad lägenhet bestämmelse meddelas, att afgäld fortfarande skall
af sådan lägenhet utgå, eller om den andel, efter hvilken densamma skall
med stamfastigheten deltaga i allmänna utskylder och besvär, och kan
det äfven efter kollega uppfattning ifrågasättas, om icke anteckningar
om sistberörda förhållanden hellre än i jordeboken borde få sin plats i
inteckningsboken, vid hvilket förhållande ofvanberörda afsöndring^!-
ej i något fall skulle behöfva i jordeboken antecknas.
Kollegium får därför hemställa att, med upphäfvande af § 26 i
lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyfning, ägostyckning och jord¬
afsöndring och kungl. kungörelsen af samma dag om sättet för af¬
söndrade lägenheters anteckning i jordeboken, i stället i nämnda lag
införes det stadgande, att från hemman för alltid afsöndrad lägenhet
skall, på sätt särskildt är föreskrifvet, antecknas i jordregistret, vid
hvilket förhållande det af kommitterade i § 21 föreslagna tillägget
»samt tillse —--— — i jordregistret införd» torde kunna utgå.
Meddelas föreskrift, att anteckningar om ofvanberörda förhållanden
enligt lagen den 25 maj 1905 om afgäld från afsöndrad lägenhet skola
från jordeboken till inteckningsboken öfverflyttas, maste motsvarande
ändring göras i § 8 i nämnda lag.
För närvarande synes hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i de särskilda länen olika praxis göra sig gällande i fråga om tolkningen af
81
§ 21 i jordafsöndringslagen, i det en del Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande fordra, att sökanden vid ansökning om fastställelse å af¬
söndring skall foga af landtmätare upprättad karta med arealbevis öfver
den afsöndrade lägenheten, under det andra Eders Kungl. Maj:ts be¬
fallningshafvande ej framställa sådan fordran eller i allt fall godkänna
karta, upprättad af annan person än landtmätare.
Efter kollega uppfattning skulle gifvetvis hufvudregeln för upp¬
läggandet af ett jordregister, af den art kommitterade föreslagit, vara
den, att ej andra delar af en jordeboksenhet finge upptagas under
särskilda registernummer än sådana, som genom behörig landtmäteri-
förrättning skilts därifrån, hvilket i så fall äfven skulle gälla afsöndrade
lägenheter.
Gifvet är ock, att en föreskrift, det fastställelse å afsöndrad lägen¬
het ej finge meddelas, utan att karta däröfver upprättats af behörig landt¬
mätare, i flera afseenden skulle medföra fördelar, liksom den äfven efter
kollegii mening utgör en nödvändig förutsättning för den förändring, som
jämväl satts i fråga, nämligen att Eders Kungl. Maj:ts befallningshaf¬
vande skulle befrias från arbetet med afsöndringarnas fastställelse samt
att detta åliggande i stället skulle öfverflyttas å vederbörlig domstol och
verkställas af domstolen i samband med pröfningen af ansökningen om
lagfart.
Då kollegium likväl ej för närvarande ansett sig kunna tillstyrka
en sådan förändring, beror det närmast därpå, att så, som landtmäteri-
väsendet för närvarande är ordnadt, kostnaderna för den enskilde där¬
igenom skulle väsentligen ökas.
Formulär med anvisningar.
Form. A.
Härvid har anförts af förste landtmätaren i Kalmar län: att uti
rubriken till kolumnerna 12—15 efter »landtmäteriförrättning» borde
införas »eller annan åtgärd».
Härom se under § 7 i förordningen om jordregister.
Anvisning' till formulär B.
Berörda anvisning innehåller, att i kolumn 9 skall införas under¬
rättelse rörande de omständigheter, som omförmälas i kammarkollegii
n
82
kungörelse den 28 januari 1870 angående upprättande af nyajordeboe-
ker punkt 15 litt. a), d), g), i) och k). Då emellertid genom nådiga för¬
ordningen den 22 december 1898 förklarats, att hvad i särskilda för¬
fattningar funnes i fråga om skatteköp af s. k. rekognitionsskogshem-
man föreskrifvet därom, att hemmanen alltid skulle vara oskiljaktiga
från de bruk, hvarunder de lydde, upphört att gälla, i följd hvaraf
jämväl förbehåll om sådana hemmans oskiljaktighet från bruken icke
skulle intagas i de skatteköpebref, som därefter komme att utfärdas,
bör litt. g) utgå, och kan det ifrågasättas, om icke litt. r) i stället borde
tilläggas, då det synes vara af vikt att i jordregistret finnes anteckning
om de fall, då ägare till i de norrländska länen och Kopparbergs län
belägna skattehemman endast hafva inskränkt rätt öfver hemmanets skog.
Meddelas allmän föreskrift beträffande ortnamns stafning, torde
hänvisning till sagda föreskrift böra lämnas i förevarande anvisning.
Servitutsförliållanden.
(Allmän motiv. s. 102.)
I afseende å antecknande i jordregistret af servitut har anförts:
af förste landtmätaren i Östergötlands län: att inom Västerbottens län,
hvarest han förut varit landtmätare, förekomme ett stort antal jord-
afsöndringar, hvilka från stamhemmanet genom köpekontrakt vid upp¬
låtelsen tillförsäkrats rätt till mulbete och skogsfångst eller vedbrand;
att sådana servitut, som äfven torde förekomma inom andra län, åtmin¬
stone borde få i jordregistret upptagas och i kolumn 18 betecknas me¬
delst förkortningarna må, sf: vb åtföljda af registernummer, som anvisade
den jordeboksenhet, hvilken vore betungad med servitutet i fråga; samt
att han väl med kommitterade instämde däri, att en fullständig utred¬
ning rörande servitut vore både besvärlig och tidsödande samt därför
kostbar, men att han ansåge det värderikt, om föreskrift meddelades,
att nämnda servitut dels finge vid jordregistrets upprättande medtagas,
så vidt detta utan större besvär kunde ske, och dels framdeles alltid
skulle i samma register antecknas;
af förste landtmätaren i Norrbottens län: att ständiga servitutsbe-
stämmelser, som vid ägodelningar tillkommit, borde i registret införas
för att detsamma helt skulle kunna fylla sin uppgift.
83
Kollegium instämmer med kommitterade däruti, att det ej torde vara
möjligt att utan alltför dryga kostnader i jordregistret införa fullstän¬
diga anteckningar om servitut, tillkomna vid skiften före jordregistrets
upprättande, samt att servet, som framdeles uppstå vid skiften, lämp¬
ligast böra anmärkas i mteckningsböckerna.
Hvad de servitut angår, som uppkommit därigenom, att vid jord-
afsöndring den afsöndrade lägenheten tillförsäkrats rätt till mulbete och
skogsfång^ eller vedbrand, äro desamma, åtminstone därest de tillkom¬
mit etter den 1 januari 1876, af den beskaffenhet, att för deras skyddande
inteckning måste sökas i den tjänande fastigheten, hvarför någon anteck¬
ning i jordregistret om dylika servitut ej torde kunna eller böra ifråga¬
komma.
Afsöndrade lägenheter, för Indika fastställelse genom Eders Kung!. Maj:ts
befallningshafvande ej ifrågakomma, och som ej heller blifvit lagfarna.
(Allmän motiv. s. 97 f.)
Beträffande dylika lägenheter har anförts:
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus
län: att åtgärder icke föreslagits för att den mängd äldre jordafsön-
dringar, som icke fastställts eller lagfarits, också kunde blifva registre¬
rade; att kommitterade väl till fullo insett behofvet af sådana afsön-
dringars registrering, men uppgifvit tanken därpå, emedan dess genom¬
förande skulle föranleda en synnerligen dyrbar och tidsödande jord¬
ransakning; att, om en dylik för ändamålet beböfde företagas, denna
kommitterades åsikt ju kunde hafva skäl för sig, men att i hvarje fall
jordregistrets ofullständighet i detta afseende kunde sägas särskilt för
domhafvandena utgöra en verkligt stor brist, hvilken borde afhjälpas;
af Eders Kungl. Maj:t befallningshafvande i Kalmar län: att, då
i den fastighetsförteckning, som det jämlikt § 22 i förordningen om
jordregistret skulle åligga häradsskrifvaren at.t upprätta, utan tvifvel
komme att inflyta icke så få jordafsöndringar, som hvarken blifvit
lagfarna eller af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande fastställda,
och dessa följaktligen icke kunde upptagas i registret, men det
torde vara ömkligt, att hindret härför så fort som möjligt undan¬
röjdes, det kunde ifrågasättas, om icke förste landtmätaren borde få till
åliggande att sockenvis upprätta och till Eders Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande aflämna förteckningar å dylika lägenheter, hvarefter Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande borde beordra vederbörande åklagare
84
att vidtaga behöriga åtgärder, i syfte att vederbörande måtte åläggas
fullgöra sin skyldighet att fånget lagfara, hvarom föreskrifter torde
kunna i § 27 intagas;
af förste landtmätaren i Östergötlands län: att, så snart ny lands-
eller bygdeväg anlades, den därtill efter kartläggningen genom jord-
afsöndring eller expropriation förvärfvade marken skyndsamt borde lag¬
faras af vederbörande vågstycke, emedan under nuvarande förhållan¬
den hemman, som afstått jord till allmän väg m. m., ej kunde riktigt
och fullständigt redovisas; samt att, där gammal väg icke vidare vore
för sitt ändamål behöflig, den därtill hörande marken af vederbörande
borde försäljas, där den icke lämpligen kunnat mot den för ny väg
nödiga utbytas; samt
af förste landtmätaren i Kalmar län: att hvad anginge innehafvare
af afsöndrade lägenheter, såväl de lagfarna som de icke lagfarna, ge¬
nom vederbörande krön»ibetjänings försorg upplysningar borde inhämtas
från hvarje hemman i socknen, hvarigenom innehafvare af.icke lag¬
farna lägenheter, af hvilka många funnes i Kalmar län, däribland åt¬
skilliga skolhusplaner, lätteligen kunde åläggas att låta lagfara de¬
samma.
Gifvetvis både det varit synnerligen önskvärd!, om jämväl sådana
för alltid afsöndrade lägenheter, beträffande hvilka fastställelse .genom
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ej ifrågakomma och som ej heller
lagfarits, såsom fallet ofta är med områden upplåtna för vägändamål,
kunde blifvit i jordregistret införda, men synes det kollegium ej gärna
kunna sättas i fråga, att åtgärder i detta syfte skulle ankomma på förste
landtmätaren i samband med jordregistrets uppläggande.
De tjänstemän, livilkas arbete för jordregistret skulle tagas i anspråk,
samt ersättningen till dem.
(Allmän motiv. s. 99 f. och s. 107 f.).
I afseende härå har anförts:
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län: att
uppgörande af förteckning enligt formulär C å i jordeboken antecknade,
för alltid afsöndrade lägenheter samt samlandet och ordnandet af af-
söndringsakterna icke i nämnda län läte sig göra, med mindre särskild!
anslag till ökadt arbetsbiträde å landskontoret erhölles;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län: att,
85
enär det tydligen vore af den största vikt, att jordregistren fördes med
ordning och noggrannhet i enlighet med gifna föreskrifter, det vore
lämpligt, att, i händelse jordregistren komme till stånd, desamma årligen
underginge granskning af lämplig person, därtill förordnad af landt-
mäteristyrelsen;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Kronobergs län: att
registrets uppläggande torde böra besörjas af förste landtmätarne med
biträde endast af lämpliga landtmäteriauskultanter i stället för af på
eget ansvar arbetande, af egen praktik i allmänhet strängt sysselsatta
landtmätare;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Hallands län: att det
vore önskvärdt, att, sedan jordregister upplagts, årliga inspektioner af
länens landtmäterikontor genom landtmäteristyrelsens försorg anordnades
för att kontrollera skötseln af de viktiga frågor, som därefter komme
att höra till förste landtmätarens åligganden;
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län:
att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ville anhålla, att tillfälle måtte
lämnas Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande att på sin tid få yttra
sig om de ersättningar för extra arbeten, hvilka borde utgå till härads-
skrifvarne och det antal tjänstemän å landskontoret, som komme att
betungas med arbete för jordregistret;
af Eders Kungl. Majds befallningshafvande i Skaraborgs län: att det
extra arbete, som ålades häradsskrifvarne enligt förslagets § 22, blefve
ganska betungande och icke utan åsidosättande af öfriga tjänstegöro-
mål kunde af dem själfva utföras, med mindre än att staten bidroge till
aflöning af ett tjänstebiträde, under den tid detta arbete påginge, samt
att jämväl skälig godtgörelse borde beredas den tjänsteman, åt hvilken
upprättandet af förteckningen enligt formulär C öfver i jordeboken
antecknade, genom afsöndring för alltid tillkomna lägenheter uppdroges,
då sagda formulär upptoge flera kolumner än de å landskontoret förda
förteckningarna öfver fastställda afsöndriugar och således för förteck¬
ningens upprättande i hvarje fall måste anlitas akterna till besluten,
hvilket komme att medföra ett drygt och tidsödande arbete, som måste
utföras af en med förhållandena väl förtrogen person;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Västernorrlands län:
att en forcerad uppläggning af jordregistret för hela riket skulle å
landtmäterikontoren, hos domare och vid landskontoren kräfva så många
extra biträden, att det torde blifva förenadt med den största svårighet
att fylla behofvet af dugliga sådana biträden, hvarför det syntes Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ändamålsenligast, om uppläggandet
86
af jordregistren påbörjades successivt inom de särskilda länen, då, i
den män registren blefve upplagda, samma extra biträden, med vunnen
erfarenhet från arbetet, kunde anlitas inom andra län, liksom också
under arbetets gång många erfarenheter och rön kunde göras, som
kunde lända till eu om möjligt mera ändamålsenlig uppställning af jord-
registret; att upprättandet af den i § 22 mom. 2 af förslaget till för¬
ordning om jordregister omförmälda förteckning, uti hvilken de af-
söndrade lägenheterna skulle upptagas uti helt annan ordning än uti
den i landskontoret förda afsöndringsförteckningen, hvilken för Väster-
norrlands län endast för tiden efter den 20 augusti 1897 upptoge öfver
3,000 fastställda afsöndringar, och de göromål, Indika komme att falla
på Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande med anledning af bestäm¬
melsen i § 27, utan tvifvel komme att upptaga landskamrerarens hela
arbetstid, i följd hvaraf öfriga med landskamrerarens tjänst förenade
fullt lika viktiga göromål måste för lång tid skötas af vikarie; samt
att, då de hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande anställda ordi¬
narie och extra tjänstemäns tid redan vore fullt upptagen af dem
åliggande göromål, äfvensom nya betungande arbeten kräfde nya dug¬
liga arbetskrafter, hvilka icke kunde erhållas utan ersättning, vid be¬
räkning af kostnaden för jordregistrets första uppläggande hänsyn
måste tagas till aflöning åt extra biträden hos länsstyrelserna och
häradsskrifvarne;
af Eclers Kungl. May.ts befallningshafvande i Jämtlands län: att den
föreslagna bestämmelsen om skyldighet för Eders Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande att till förste landtmätaren i och för behörig anteck-
ningsåtgärd öfverlämna handlingarna angående fastställda jordafsön-
dringar för sin tillämpning fordrade införandet af skyldighet för förste
landtmätaren att hvarje söckendag och ej, såsom nu vore föreskrifvet,
endast första och sista helgfria dagen i hvarje månad hålla landtmäteri-
kontoret öppet för allmänheten;
af förste landtmätaren i Stockholms län: att, om ett jordregister
sådant som det föreslagna komme till stånd, allmänhetens intresse för
erhållande af upplysningar m. m. rörande såväl nuvarande arkivalier
som jordregistret komme att stegras, så att förste landtmätaren, hvil¬
ken ej hade något för tjänstens skötande aflönadt biträde, måste i större
utsträckning än nu finnas tillgänglig för allmänheten med upplysningar
samt utlämnande af kartekopior och ufskrifter från i kontoret befintliga
landtmäterihandlingar och jordregister, för hvithet ändamål och då
förste landtmätaren skulle skiljas från enskilda uppdrag att verkställa
landtmäteriförrättningar för att erhålla behöflig tid till jordregistrets
87
förande, på sätt kommitterade förutsatt, en omreglering af förste landt-
mätarnes löneförhållanden måste verkställas;
af förste landtmätaren i Uppsala län: att uppläggandet af jordre-
gistret komme att kräfva ett högst betydande arbete, hvarför det blefve
nödvändigt, att förste landtmätarne bereddes tillgång till tillräckligt
många biträden, så vida icke början af registret skulle hinna antikveras,
innan detsamma ännu blifvit i dess helhet upplagdt, hvarjemte förste
landtmätarnes löneförmåner väsentligen måste förbättras, då de såsom
föreståndare för landtmäterikontoren och ledare af arbetet med jord-
registiet icke komme att få någon tid öfrig för enskild verksamhet;
af förste landtmätaren i Östergötlands län: att, då den 3 augusti
1903 förslag uppgjordes till omorganisation af och lönestat för landt-
mäterikaren, detta skedde utan bestämd tanke eller åtminstone beräk¬
ning pa, att förandet af nu föreslaget jordregister med åtföljande expe¬
dition skulle _ åläggas förste landtmätarne; samt att efter införandet af
jordregister ifrågavarande lätt torde blifva ett af de för förste landt¬
mätaren mest arbetsamma, hvarför han borde dels befrias från den i
sagda förslag intagna skyldigheten att utan särskild ersättning upp¬
mäta kronans domäner, dels erhålla lika stora tjänstgöringspennin^ar
som föreslagits åt förste landtmätarne i Värmlands, Gäfleborgs, Väster-
norrlands, Jämtlands samt Väster- och Norrbottens län, hvarjämte äf¬
ven anslag till skrifbiträde eller amanuens kunde vara af nöden;
af förste landtmätaren i Kronobergs län: att förste landtmätaren,
hvars hela tid vid förslagets genomförande säkerligen komme att tagas
i anspråk för landtmäterikontorets skötsel, borde befrias från alla göro¬
mål på fältet, således äfven från de i landtmäteristyrelsens förslag till
omorganisation af landtmäterikåren af den 3 augusti 1903 för dessa
tjänstemän föreslagna åligganden att verkställa landtmäteriförrättningar
för kronans räkning och såsom sakkunniga biträda vid ägodelnings- och
häradsrätter äfvensom vid pröfning af besvär öfver skiftes- och syneför-
rättningar, och deras aflöning bestämmas till så högt belopp, att de med
hänsyn till sin ställning bereddes en tryggad existens; samt att, om,
på sätt kommitterade föreslagit, en eller flera på eget ansvar arbetande
landtmätare inom länen skulle ryckas från sina landtmäteriförrättningar
för att biträda förste landtmätarne vid jordregistrets upprättande, detta
icke kunde ske utan skada för förrättningsgöromålens behöriga gång
och dessa landtmätares fortsatta praktik, utan att det, då förste landt¬
mätarne i allt fall blefve ansvariga för arbetets ordentliga utförande,
vore lämpligare att^ till deras biträde med jordregistrets första upp¬
läggande i stället förordna skickliga landtmäteriauskultanter, hvarvid
företräde borde gifvas åt dem7 som ägde en redig och prydlig handstil;
88
af förste landtmätaren i Kalmar- län: att stor svårighet torde komma
att uppstå att till hjälp vid jordregistrets första uppläggande erhålla
skickliga och erfarna samt 'i länets jordbruksförhållanden kunniga
landtmätare, hvilka därjämte kunde tyda de svårlästa handlingarna;
af förste landtmätaren i Örebro län: att den förändring i. förste
landtmätarnes ställning och i hans löneförmåner, hvarom det tidigare
afgifna förslaget till omorganisation af landtmäterikåren förmälde, före
eller åtminstone samtidigt med frågan om jordregistret borde komma
under ompröfning, enär förste landtmätarnes göromål ökats år från år
och en så väsentlig förändring och tillökning i deras tjenstegöromål,
som förslaget medförde, äfven måste medföra en tillökning i deras
löneförmåner, då med sådana tjänsteåligganden, som nu vore i fråga,
förste landtmätarne helt och hållet blofve afstängda från att ataga sig
uppdrag och enskilda tjänsteförrättningar, hvilket visserligen med hän¬
syn till förste landtmätarnes ställuing gent emot landtmätarne inom
länet i öfrigt vore ej blott mycket lämpligt utan äfven önskvärd!, men
förutsatte, att ersättning bereddes förste landtmätarne i form åt ökad
aflöning och därtill uppflyttning i högre pensionsklass;
af förste landtmätaren i Kopparbergs län: att, då förste landtmä¬
tarne ej vidare skulle äga åtaga sig landtmäteriförrättningar af enskilda,
desamma efter kommitterades förslag skulle erhålla ökade löneför
måner, på sätt innehölles i landtmäteristyrelsens förslag af den 3
augusti 1903 till omorganisation af landtmäterikåren, men att han där¬
vid ville anmärka, att, enär efter sagda förslag förste landtmätaren i
Kopparbergs län skulle erhålla i lön 3,200 kronor samt i tjänstgörings-
penningar 1,200 kronor, eller tillsammans 4,400 kronor, denne blefve
en af de minst aflönade förste landtmätarne i riket, ehuru han med
säkerhet blefve eu af de med arbeten mest betungade;
af förste landtmätaren i Gäfleborgs län: att förslaget, att en ellei
flera skickliga och i länets jordförhållanden kunniga landtmätare skulle
förordnas att under förste landtmätarens ledning och tillsyn utföra
vissa delar af jordregistret, syntes böra utsträckas därhän, att de för¬
ordnades att upprätta jordregistret för en eller flera, socknar eller
domsagor på eget ansvar, emedan, om förste landtmätaren skulle ansvara
för annans arbete, det nära nog blefve detsamma, som om han själf
utförde arbetet; samt _ _
af häradssJcrifvaren i Sunnervikens fögderi: att, då häradssknfvarens
arbete, därest kommitterades förslag blefve antaget, högst betydligt
komme att ökas och det för honom blefve nödvändigt att anställa bi-
89
träde under tiden för upprättandet af jordeboksutdrag och fastighets-
förteckning enligt § 22 i förslaget till förordning om jordregister,
häradsskrifvaren syntes böra tillerkännas ersättning för det arbete, som
han finge ombesörja och för de kostnader, som han komme att vid¬
kännas på grund af nämnda förordning.
Kommer ett jordregister sådant som det föreslagna till stånd,
förutsätter detta en sådan omreglering af förste landtmätarens ställning
och löneförhållanden, att han hvarje helgfri dag kan vara å landtmäteri-
kontoret tillgänglig samt att han ej vidare skulle äga att åtaga sig enskilda
landtmäteriförrättningar, och är på Eders Ivungl. Maj:ts pröfning be¬
roende ett af landtmäteristyrelsen under denna förutsättning den 3
augusti 1903 afgifvet förslag till omorganisation af landtmäterikåren
m. m.
Dessutom måste förste landtmätaren för jordregistrets uppläggande
beredas tillgång på erforderligt antal biträden.
Kommitterade hafva tänkt sig, att förste landtmätarne vid jord¬
registrets första uppläggande borde befrias från det tidsödande arbetet
med granskning af akterna i landtmäterikontoret samt införande i jord¬
registret af de genom delning och afsöndring af jord tillkomna fastig¬
heter, och att i stället för utförande af detta arbete borde för hvarje
län förordnas en eller, hvad de större länen anginge, två eller flera
skickliga och erfarna samt i länets jordförhållanden kunniga landtmätare,
som under. förste landtmätarens ledning och tillsyn kunde egna hela
sin arbetstid däråt. Häremot hafva åtskilliga af de myndigheter, som
yttrat sig, anmärkt, att det vore olämpligt att rycka en eller flera på
eget ansvar arbetande landtmätare inom länen från deras landtmäteri¬
förrättningar, . utan att till biträde åt förste landtmätarne i stället borde
förordnas skickliga landtmäteriauskultanter. Det synes emellertid kol¬
legium, som om frågan härom ej lämpligen kunde afgöras i detta sam¬
manhang, utan att det vid den tidpunkt, då jordregistret komme att
uppläggas, torde böra af landtmäteristyrelsen tillses, hvilken anordning
med hänsyn till tillgängliga arbetskrafter befinnes mest ändamåls¬
enlig.
Då de nya jordeböckerna skulle upprättas, förklarade Eders Kungl.
Maj:t, enligt nåd. bref den 16 maj 1856, att det borde ankomma på Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länen att hos Eders Kungl. Maj:t i
12
90
underdånighet anmäla det behof af anslag till aflöning af biträden åt
häradsskrifvarne vid arbetet med förvandlingsuträkningarnas upprättande,
som Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, hvar för sitt län, ansåge
vara oundgängligt, samt att det likaledes skulle bero på Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande att, i den mån arbetet hunnit fullbordas,
föreslå den godtgörelse till landskamrerarna för deras vid jordeböcker-
nas och förvandlingsuträkningarnas granskning begagnade biträden,
som kunde anses erforderlig eller' lämplig, och synes det kunna förfaras
på liknande sätt vid bestämmande af de ersättningar för extra ar¬
beten, hvilka skola utgå till häradsskrifvarne och det antal tjänstemän å
landskontoren, som komma att betungas med arbete för jordregistret.
Kostnadsberäkningarna för jordregistret och tiden för
dess upprättande.
(Allmän motiv. s. 109—Ilo.)
I afseende härå har anförts:
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län: att de
beräknade kostnaderna för jordregistret torde ökas därigenom, att i
flera af de nuvarande landtmäterikontoren lokalerna antagligen icke
kunde rymma den stora mängd registerböcker, som där skulle förvaras,
i följd hvaraf det i flera län blefve nödvändigt att anskaffa nya lokaler
för dessa böcker;
af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Västerbottens län: att
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ej vore i tillfälle att verkställa
utredning angående den för jordregistrets uppläggande beräknade kost¬
nad, men att Eders Kungl. Majrts befallningshafvande ansåge sig böra
uttala den förmodan, att denna kostnad, i hvad den afsåge ett jord¬
register för Västerbottens län, torde blifva högre, än hvad kommitterade
beräknat, enär genom den år 1888 Umeå stad öfvergångna eldsvåda alla
å länets landtmäterikontor då befintliga kartor och handlingar gått för¬
lorade, hvadan de för registrets uppläggande erforderliga upplysningar
från handlingar och kartor tillhörande före år 1888 afslutade landt-
mäteriförrättningar ej därstädes kunde erhållas, utan måste förskaffas
från general!andtmäterikontoret i Stockholm, hvarvid Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande emellertid tilläde, att denna omständighet
naturligtvis ej finge utgöra något hinder för den föreslagna åtgärdens
införande inom sagda län;
91
af förste landtmätaren i Stockholms län: att den af kommitterade
gjorda beräkningen, att jordregistret skulle kunna uppläggas för en
ungefärlig kostnad af 4 kronor per jordeboksenhet, ej syntes vara fullt
tillräcklig, då upplägget för en sådan jordeboksenhet ofta kunde taga
flera blad i jordregistret i anspråk och dessutom forskningar måste
• verkställas icke allenast i landtmäterihandlingarna utan äfven i dom¬
böckerna eller i häradsskrifvarekontoren eller annorstädes, hvadan af¬
se värd tid erfordrades för att erhålla hvarje upplägg i fullständigt skick;
af förste landtmätaren i Jönköpings län: att de flesta landtmäteri-
kontoren icke hade plats för ett registerverk, utan att lämpligt utrymme
därför på annat sätt måste beredas, hvarigenom åstadkommes en ej
oväsentlig tillökning i den ursprungliga kostnadsberäkningen;
af förste landtmätaren i Kalmar län: att sannolikt Kalmar län komme
att draga större kostnader för hvarje jordeboksenhet än något annat län,
då dess jordförhållanden vore mer än vanligt orediga samt af 3,398,1
mantal ännu återstode 1,136,516 mantal, som ej undergått enskifte eller
laga skifte, utan endast storskiften, till hvilka handlingarna i de flesta
fall vore skrifna med »gammaltysk» och nästan oläslig stil samt hvaruti
ägorna vore på det mest hänsynslösa sätt fördelade och med hvarandra
sammanblandade;
af förste landtmätaren i Gottlands län: att, om arbetet med jord¬
registrets första uppläggande ordnades på det sätt, kommitterade tänkt
sig, upprättandet af ett jordregister för Gottlands 96 socknar med något
öfver 10,000 fastigheter torde komma att taga en tid af högst två år;
af förste landtmätaren i Kristianstads län: att den af kommitterade
beräknade kostnaden för jordregistrets första uppläggande vore alldeles
för lågt tilltagen;
af förste landtmätaren i Kopparbergs län: att kostnaden för första
uppläggandet af jordregistret, som kommitterade beräknat till i medeltal
4 kronor för jordeboksenhet, efter hans förmenande vore för låg, åt¬
minstone i Kopparbergs län, hvarest sagda kostnad i följd af de in¬
vecklade ägande- och rättsförhållanden, som där förekomme, torde uppgå
till dubbla beloppet om ej mer;
af förste landtmätaren i Gäfleborgs län: att särskildt inom Gäfleborgs
län det vore högst sällsynt, att regeln »all skifteslagets mark skall i
skifte ingå» fått vara gällande, utan hade hvarje ägoslag och ägotrakt
skiftats för sig, så att t. ex. för hemmanet nr 2 Trösten om 2 öres
21 penningland i Bergsjö socken följande förrättningsakter måste genom¬
gås för erhållande af utredning om dess ägovidd:
92
l:o år 1835 fastställdt laga skifte å byns hemskogsmark,
2:o )) 1853 » » )) )) )) inrösningsjord,
3:o » 1892 fastställdt laga skifte å byns fäbodskog i Norrkitte,
4:o )) 1904 fastställd delning af byns samfälligbeter och Nipskogs-
skiftet, samt
5:o » 1904 » skogsjämkning, som förrättats år 1854 efter *
laga skiftet på inägorna;
att då detta exempel, med undantag för skogsjämkningen, kunde anses
typiskt för Gäfleborgs län, och därtill komme, att en del beskrifningar
upprättats i tunnland och kappland, en del i ref och stänger samt en
del i gällande ytmått, däraf tydligt framginge, att kostnaderna för jord¬
register inom sagda län blefve betydande, men att, då besparingar möj¬
ligen kunde uppstå inom andra län med redigare skiftesförhållanden,
det ej vore oantagligt, att den af kommitterade förslagsvis beräknade
kostnaden skulle blifva tillräcklig; samt
af förste landtmätaren i Västerbottens län: att såväl med hänsyn till
särskildt inom länet förekommande förhållanden som i öfrigt de be¬
räknade kostnaderna för jordregistret syntes nog knappt tilltagna.
Den af kommitterade gjorda kostnadsberäkningen är allenast approxi¬
mativ, men synes det kollegium, som om, äfven om det skulle visa sig,
att kostnaden för jordregistret skulle, på sätt af åtskilliga Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande framhållits, behöfva upptagas till något högre
belopp per jordeboksenhet än hvad kommitterades förslag innehåller,
denna kostnad väl uppväges af fördelen därutinnan, att välbehöflig ord¬
ning och reda genom jordregistret kunde åstadkommas i våra jord för¬
hållanden.
Hvad tiden för jordregistrets upprättande angår, torde densamma
väl närmast blifva beroende af den tidpunkt, vid hvilken fastighetsböcker
med ledning af jordregistret skola uppläggas.
Jordregistret och ekonomiska kartverket.
Förste landtmätaren i Älfsborgs län har anfört, att det kunde ifråga¬
sättas, huruvida icke arealuppgifter för jordregistret kunde hämtas ur
ekonomiska kartverkets beskrifningar, där sådana funnos.
Gifvetvis utgör det en ej oväsentlig brist, att jordregistret ej be¬
träffande de särskilda fastigheterna skulle komma att utvisa den nuva¬
rande fördelningen i olika ägoslag. Då emellertid bland uppgifterna
för det ekonomiska kartverket just ingår att åstadkomma säker känne¬
dom om rikets areal samt dennas olika beskaffenhet och nuvarande
fördelning, i ekonomiskt afseende, har kollegium ansett sig böra till
undersökning upptaga frågan, huruvida icke denna brist skulle kunna
i någon, mån undanröjas genom en förändrad anordning beträffande
beskrifningarna till de af nämnda kartverk utgifna kartorna.
.Enligt nåd. bref den 14 november 1862 förordnade Kungl. Maj:t,
att i beskrifningarna till de ekonomiska kartorna hvarje hemman och
lägenhet, som enligt jordeboken utgjorde en possession för sig själf
och antingen af ålder vore enstaka eller ock undergått sådant skifte,
som ej utan alla delägares medgifvande kunde rubbas, borde, där det
sig göra läte, särskildt upptagas.
Sedan emellertid rikets ständer för kartverkets påskyndande ifråga¬
satt, om icke utan ändamålets förfelande den ändring kunde göras, att
särskilda beskrifningar skulle lämnas endast för enstaka hemman och
lägenheter med egna ägoområden och för byar i deras helhet, samt
styresmannen för rikets ekonomiska kartverk i anledning däraf fram¬
hållit, att, med bibehållande af den för de ekonomiska kartorna fast¬
ställda skala, det ej vore möjligt att i afseende å hvarje i jordeboken
beskrifven byadel kunna med säkerhet redogöra för den olika fördel¬
ningen af ägoslagens areal, förordnade Kungl. Maj:t, enligt nådigt bref
den^ 13 november 1863, att, så länge det ekonomiska kartverket icke
utgåfves i större skala än 7r>o,ooo-del af naturliga storleken, väl hvarj‘e
hemman eller lägenhet, som enligt jordeboken utgjorde en possession
för sig själf, borde upptagas till namn, nummer och mantal, men att
94
redogörelse för arealens olika beskaffenhet och indelning i ekonomiskt
afseende finge, utan särskild fördelning å de olika hemmansnumren
eller hemmansdelägarne, utföras i en summa för byn eller hemmanet i
dess helhet, äfvensom att, då flere byar, hemman eller lägenheter läge
under sambruk i en ägares hand, utan att gränserna emellan den så¬
lunda bildade samfällighetens olika delar kunde genom befintliga geo¬
metriska kartor utrönas, de till denna possession lydande ägoområden
finge såsom en enhet redovisas.
Anledningen till den förändring beträffande beskrifningarna till de
ekonomiska kartorna, som skedde genom 1863 års nådiga bref, låg
gifvetvis hufvudsakligen däruti, att kartorna ej utgifvas i större skala
än 1—50,000. Då numera ifrågasatt blifvit, att en större skala skulle
komma att användas vid utgifningen af nämnda kartor, har kollegium
ansett sig böra hemställa, huruvida icke, därest en sådan ändring skef,
jämväl beträffande beskrifningarna till de ekonomiska kartorna den
ändring kunde vidtagas, att desamma komme att i så stor utsträckning
som möjligt särskilt redovisa arealen för hvarje i jordregistret under
särskildt nummer upptagen fastighet, som ej uppkommit genom af¬
söndring, eller, om hinder därför skulle möta, att man åtminstone åter-
ginge till de bestämmelser härutinnan, som innehållas i nådiga brefvet
af den 14 november 1862.
Protokollsutdrag, innefattande under ärendets föredragning uttalade
särskilda meningar, bifogas.
Stockholm den 29 september 1906.
KARL RADIX.
A. BJÖRKMAN.
Underdånigst
GUSTAF MIJNTHE.
G. THULIN. HJ. NEHRMAN.
Föredragande.
VILHELM DYBERG. CASTEN von OTTER,
T. Sternhoff.
Utdrag af Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegii 'proto¬
koll, hållet i Stockholm den 29 september 1906.
Närvarande:
Herr presidenten m. m. Munthe,
Herr kammarrådet m. m. Bydin,
Herr kammarrådet m. m. Thulin,
Herr kammarrådet m. m. Nehrman,
Herr kammarrådet m. m. Björkman,
Herr kammarrådet m. m. Dyberg,
Herr t. f. kammarrådet, friherre von Otter.
S. D. Afslutades föredragningen af handlingarna till Kungl. Maj:ts
nådiga remiss den 15 december 1905 å det af utsedde kommitterade
den 20 därförutgångne november afgifna betänkande med förslag till
förordning angående jordregister m. in.; och beslöts underdånigt ut¬
låtande till Kungl. Maj:t af innehåll registraturet utvisar.
Föredraganden herr kammarrådet Thulin uttalade följande särskilda
mening:
»Lika med kollegium anser jag, att, såsom landtmäteriväsendet för
närvarande är ordnadt, föreskrift ej kan lämnas, att fastställelse å af-
söndrad lägenhet ej far meddelas, utan att karta däröfver upprättats af
behörig landtmätare, men synes det mig att, med hänsyn till de olägen¬
heter, som med de nuvarande förhållandena äro förbundna, snarast
möjligt åtgärder borde vidtagas för att få de hinder undanröjda, som
ligga i vägen för en sådan ändring, i hvilket afseende jag anser mig
böra hänvisa till hvad landtmäteristyrelsen anfört uti sitt den 24
augusti 1905 afgifna utlåtande angående Norrlandskommitténs betän¬
kande af den 24 oktober 1904.»
96
I samband med förestående ärende föredrog borr kammarrådet Thulin
frågan om upprättande af nya jordeböcker och deras förhållande till
jordregistret, hvarvid herr kammarrådet Thulin anförde:
»Under erinran att kungl. kollegium uti underdånigt utlåtande den
4 april 1902, med anledning af väckt fråga om undersökning af Sveriges
ortnamn, framhållit, att kungl. kollegium, sedan med år 1904 grund¬
skatterna till största delen afskrifvits samt rustnings- och roterings-
bördan aflyftats, måste vara betänkt på uppläggandet efter förändradt
formulär af nya jordeböcker, samt att kungl. kollegium jämväl seder¬
mera uti underdåniga utlåtanden dels den 23 maj 1902 med anledning
af ifrågasatt utredning rörande behofvet af ändringar i den för kungl.
kollegium gällande lönestat, dels den 18 september 1903 angående
kammararkivet och dess förhållande till riksarkivet inför Kungl. Maj:t
gjort eu del uttalanden beträffande det nya jordeboksarbetet, hemställde
dåvarande presidenten H. Wikblad vid föredragning den 13 maj 1904,
huruvida icke underdånig framställning i ämnet snarast möjligt borde
göras hos Kungl. Maj:t. Med anledning däraf anförde jag, att åtskilliga
förarbeten i denna fråga redan vidtagits, men att jag, innan slutligt för¬
slag i ämnet framställdes, ansett mig böra afvakta, huruvida icke med
hänsyn till uppläggandet af nya fastighetsböcker efter förändradt for¬
mulär, hvilken fråga i samband med revisionen af jordabalken vore
föremål för pröfning af lagberedningen, sådana anspråk komme att
ställas på jordeböckerna, att däraf föranleddes väsentliga ändringar
i deras uppställning och innehåll; att, då lagberedningen emellertid uti
underdånig skrifvelse den 3 maj 1904 närmare redogjort för de
önskemål, den med hänsyn till nya fastighetsböcker ansett böra ställas
på de nya jordeböckerna, jag ville hemställa, att kungl. kollegium
måtte gifva mig såsom chef för lista roteln i uppdrag att, så snart
ske kunde, närmare utreda, huruvida med hänsyn till ofvan omförmälda
förändringar i beskattningsväsendet eller på grund af andra förhållanden
det vore af behofvet påkalladt, att nya jordeböcker blefve upprättade,
och i så fall låta utarbeta förslag till de förändringar i gällande jordeboks-
formulär, som däraf föranleddes, hvartill kungl. kollegium gaf sitt
bifall.
Uti ofvanberörda skrifvelse af den 3 maj 1904 anhöll lagbered¬
ningen, som förutsatt att i följd af inträdda ändrade förhållanden i
fråga om jordbeskattningen erfordrades uppläggandet af nya jorde¬
böcker, på anförda grunder, att Kungl. Maj:t täcktes taga under öfver¬
vägande, huruvida icke åt de åtgärder, som för uppläggandet af de
nya jordeböckerna påkallades, kunde gifvas den omfattning, att däri-
97
genom tillika behofvet af ett förändradt fastighetsbokssystem blefve
tillgodosedt. J
Vid föredragning den 30 september 1904 af berörda skrifvelse för¬
ordnade Kungl. Maj:t särskilda kommitterade att verkställa utredning,
huruvida åt de uppgifter angående fastighetsförhållandena, hvilka för
närvarande skulle upptagas i jordeboken, kunde gifvas den omfattning
och i öfngt sådan anordning, att därigenom bereddes jämväl ett ända¬
målsenligt underlag för fastighetsbokföringen, äfvensom afgifva det för¬
slag, hvartill utredningen kunde föranleda.
Såväl lagberedningen som — vid kommitterades tillsättning — Kungl.
Maj.t torde hafva gatt ut ifrån, att ett nytt underlag för fastighets-
böckerna skulle kunna erhållas genom en utvidgning och förändrad
anordning af. jordeböckerna, men hafva kommitterade uti sitt den 20
november afgifna betänkande hemställt, att ett sådant underlag i stället
skulle beredas genom att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
som skett i Finland, för riket upprättades ett af landtmäterimyndigheter
fördt särskildt jordregister, hvartill kungl. kollegium denna dag uti af-
gifvet underdånigt utlåtande tillstyrkt nådigt bifall, emedan jordeböc-
kema för närvarande endast upptoge jämte fastställda afsöndringar de
särskilda jordeboksenheterna, men de' viktigaste urkunder, ur hvilka
vid såväl uppläggandet som förandet af ett underlag för fastighets-
böckerna af ofvan angifven beskaffenhet upplysningar vore att hämta,
utgjordes af landtmäterihandlingarna.
Ehuru jordregistret skulle föras af landtmäterimyndigheter, skulle
det emellertid grunda sig på jordeboken, hvilken fortfarande skulle
föras vid sidan af jordregistret, och hafva kommitterade gått ut ifrån,
att jordregistret kunde uppläggas med de nuvarande jordeböckerna så¬
som underlag. Häruti har kungl. kollegium instämt, dock under ut¬
talande, att, därest beslut meddelas om upprättande af jordregister med
underlag åt de nu gällande jordeböckerna, kungl. kollegium måste vara
betänkt på att vidtaga åtgärder för att de felaktigheter i sagda jorde-
böcker, som ej i anledning af arbetet med jordregistrets uppläggande
blefve rättade, kunde varda undanröjda samt att det kunde ifrågasättas,
huruvida icke detta, sedan åtskilliga i samband med skatteväsendet
stående äldre förhållanden reglerats, lämpligast kunde ske i samband
med upprättande af nya jorde böcker eller fastighetsförteckningar efter
ändradt formulär.»
Efter att närmare hafva redogjort för jordeböckernas tillkomst och
nuvarande betydelse samt för de uppgifter, som, därest nya jordeböcker
komme att upprättas, borde i desamma upptagas, anförde herr kammar¬
rådet Thulin vidare:
13
98
»Den redogörelse, som lämnats i afseende a jordeböckerna, torde
tydligen ådagalägga, att största delen af de i desamma för närvarande
införda uppgifter redan förlorat sin betydelse, liksom också anställda
försök visat, att de uppgifter, hvilka fortfarande böra i jordeböckerna
kvarstå, ej skulle kräfva större utrymme, än att på ett upplägg, hvarest
tidigare endast införts 2 å 3 jordeboksenheter, skulle blifva plats för
18 sådana; och då härtill kommer, att den ordning, i hvilken fastighe¬
terna i jordeboken upptagas efter jordnaturen, numera är mindre lämplig
och bör utbytas mot en alfabetisk ordning, samt det dessutom torde
kunna väntas, dels att ett stort antal af de i jordeboken införda lägen¬
heterna komma att nr densamma uteslutas såsom ej för sig bestående,
dels ock att många nya enheter komma att i jordeboken införas, synes
det mig, som om det för vinnande af reda vore nödvändigt att efter
hand och sedan en del i samband med skatteväsendet stående äldre
förhållanden reglerats nya jordeböcker eller fastighetsförteckningar upp¬
läggas efter formulär, uppgjordt med hänsyn till jordebokens förändrade
ställning att, i stället för det den tidigare hufvudsakligen varit en upp¬
bördsbok för räntor, tionde o. d. och utvisat fastigheternas, fördelning
efter de olika jordnaturerna, hädanefter skola utgöra en i alfabetisk
ordning gjord förteckning öfver de fastigheter, som äro för sig .be¬
stående kamerala enheter, hvilken förteckning, jämte det den utvisai
den administrativa och kyrkliga indelningen, tillika skall angifva fastig¬
heternas namn, nummer, skatte tal m. m. ätvensom, beträffande egendomar
under allmän disposition, det sätt hvarpå de äro disponerade.
Äfven om jordregister upprättas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det af kommitterade uppgjorda förslag blir därigenom ej behofvet
af nya jordeböcker undanröjdt, och synes det mig att, då de upplys¬
ningar, som från skilda håll framkomma under arbetet för jordregistret,
torde komma att i hufvudsak göra för jordeböckerna eljest erforderliga
jordrannsakningar öfverflödiga, upprättandet af de nya jordeböckerna
bör sättas i närmaste samband med och följa omedelbart efter upp¬
läggandet af jordregistret och det så mycket hällre, som därigenom
vinnes den fördel, att de anmärkningar mot jordeböckerna, som fram¬
komma under arbetet för jordregistret, på så sätt med minsta. omgång
kunna blifva pröfvade och afgjorda, liksom ock sådana felaktigheter i
jordeböckerna, som ej i anledning af jordregistrets uppläggande blifvit
rättade, kunna blifva undanröjda, innan med ledning af jordregistret
fastighetsböcker komma att uppläggas. .
Sättes upprättandet af nya jordeböcker på ofvan angifvet sätt i
samband med arbetet för jordregistret, torde det kunna verkställas genom
99
nuvarande ämbetemyndigheter utan afsevärdt större tidsutdräkt, än prof-
ningen åt de vid jordregistrets uppläggande framkommande anmärk¬
ningar mot jordeböckerna i allt fall skulle kräfva, och utan åtminstone
mera betydande kostnader för statsverket.
Jag ^anser därför, att kungl. kollegium redan nu bör till Kung].
Maj:t ingå med förslag såväl till formulär för nya jordeböcker, i hvilket
afseende förslag af mig uppgjorts, som ock till sättet för jordeböckernas
upprättande i samband med arbetet för jordregistret.))
Häruti instämde herrar kammarråden Dyberg och Nehrman.
Däremot uttalade herr t. t. kammarrådet friherre von Otter, med
hvilken herrar kammarråden Björkman och Rydin samt herr presidenten
förenade sig, den mening, att uppläggandet af nya jordeböcker åtminstone
icke för närvarande syntes vara af något verkligt behof påkalladt, men
väl att erforderliga rättelser i de redan befintliga borde i föreskrifven
ordning vidtagas; och torde i allt fall, för undvikande af onödiga ut¬
gifter föi statsverket, böra afvaktas, huruvida jordregister komme att
anordnas, enär de i samband med ett dylikt arbete införskaffade upp¬
gifter helt säkert skulle i stor omfattning kunna tillgodogöras för de
nya jordeböckerna, om sådana funnes behöfliga.
Som ofvan.
In fidem
T. Sternhoff.