Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.
1
Ank. till Riksdagens kansli den 3 april 1908, kl. 3 e. in.
Andra Kammarens kanslideputerades utlåtande, i anledning af
väckt motion om ändring af § 15 i kammarens arbets¬
ordning.
Till undertecknades utlåtande har öfverlämnats eu af herr E. O. V.
Wavrinsky i Stockholm väckt motion, n:o 8, hvaruti lian föreslår, att
§15 mom. 2:o och 4:o i Kammarens arbetsordning måtte erhålla följande
lydelse:
»2:o. Omförmälda protokoll skall å fjärde dagen därefter, helgdag
oberäknad, om Kammaren då sammanträder, eller i motsatt händelse vid
Kammarens näst därefter inträffande sammanträde af sekreteraren upp¬
läsas samt, sedan Kammaren detsamma godkänt, förses med talmannens
anteckning därom.»
»4:o. Yttrande, som ledamot under öfverläggning i ärende afgifvit,
skall sist andra dagen därefter, hälgdag oberäknad, klockan 10 förmid¬
dagen finnas för genomläsning tillgängligt i Kammarens kansli och för
sådant ändamål där förblifva under nästföljande dag. Ledamot, som före
utgången af nämnda tid justerar sitt yttrande, göre därå anteckning om
verkställd justering; annan ledamot dock obetaget att påkalla särskild
justering däraf inför Kammaren vid det i 2 mom. omförmälda tillfälle.
Har ledamot icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande, anses detsamma
ändock såsom justera dt och förses med påskrift därom af vederbörande
tjänsteman. Yttrandena skola därefter ofördröjligen tryckas och arkvis
utdelas samt alla yttrandena från samma plenum sedermera i ett häfte
sammanföras.»
Bill. till Riksd. Prot. 1908. 10 Sami. 2 Afd. 2 Häft.
1
2
Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.
För jämförelse meddelas bär i ett sammanhang den nuvarande
lydelsen af mom. l:o—4:o i förenämnda paragraf:
»l:o. Vid Kammarens sammanträde före sekreteraren under talman¬
nens inseende protokoll, upptagande ämnet för öfverläggningen, namnen
å de ledamöter, som därunder yttra sig, talmannens propositioner, utgån¬
gen af omröstning, där sådan äger rum, och det slut, hvartill Kammaren
i hvarje mål kommer.
2: o. Omförmälda protokoll skall å sjunde dagen därefter, om Kam¬
maren då sammanträder, eller, i motsatt händelse vid Kammarens näst
därefter inträffande sammanträde, af sekreteraren uppläsas samt, sedan
Kammaren detsamma godkänt, förses med talmannens anteckning därom.
3:o. Yttranden, som ledamöter vid Kammarens sammanträde afgifva,
skola därunder, så vidt ske kan, ordagrant upptecknas af särskilde, för
sådant ändamål anställde tjänstemän.
4:o. Yttrande, som ledamot under öfverläggning i ett ärende afgifvit,
skall sist tredje dagen därefter klockan 10 förmiddagen finnas för genom¬
läsning tillgängligt i Kammarens kansli och för sådant ändamål där för¬
blifva. under nästföljande tre dagar. Ledamot, som före utgången af
nämnda tid justerar sitt yttrande, göte därå anteckning om verkställd
justering; annan ledamot dock obetaget att påkalla särskild justering
däraf inför Kammaren vid det i 2 mom. omförmälda tillfälle. Har leda¬
mot icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande, anses detsamma ändock
såsom justeradt och förses med påskrift därom af vederbörande tjänste¬
man.»
Motsvarande bestämmelser finnas ock i Första Kammarens arbets¬
ordning med hufvudsakligen ingen annan olikhet, än att de uppteck¬
nade yttrandena skola finnas för genomläsning tillgängliga under näst¬
följande fyra dagar, sedan de å Kammarens kansli aflämnats af steno¬
graf erna.
I motionen konstaterar motionären till eu början, att bland intresse¬
rade länge och allmänt klagats öfver det långa dröjsmålet innan Riks¬
dagens diskussionsprotokoll bli tillgängliga i tryck, och att, ehuru detta
missförhållande erkänts, ingen kraftigare verkande åtgärd är vidtagen
för att undanröja detsamma. Efter att därpå hafva anfört de nu gäl¬
lande bestämmelserna i ämnet, fortsätter han:
»Är det nu nödvändigt, att upptecknandet eller rättare utskrifvandet
af yttrandena och deras genomläsning och rättande, »justeringen», skall
Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.
3
behöfva taga så lång tid? Hvad utskrifningen vidkommer bär jag svårt
att bedöma, huruvida den tillmätta tiden, tills anförandena skola föreligga
för justering, kan tåla vid någon afknappning. Efter de långa plena,
som räcka hela dagen och intill och öfver midnatt, torde den anslagna
tiden med det antal stenografer, som nu bruka anställas, vara behöflig
och någon gång kanske till och med väl knapp. Men hvad hindrar, att
kanslipersonalen för ändamålet ökas, synnerligast under Riksdagens senare
skede, då täta och långa plena ofta förekomma? Och i början af Riks¬
dagen torde, äfven med det nu brukliga antalet stenografer, ett stad¬
gande, att yttrande, som ledamot i ärendet afgifvit, skall sist andra dagen
därefter klockan 10 förmiddagen vara till granskning färdigt, ej vålla
några större svårigheter.
Hvad sedan justeringstiden vidkommer, så bör den utan olägenhet
kunna inskränkas till två dagar, d. v. s. till en dag utöfver den dag,
då yttrandena klockan 10 förmiddagen blifvit till genomläsning i kansliet
aflämnade. Jag anser, att eu sådan förkortning af justeringstiden skulle
vara enbart till gagn. Meningen med genomläsningen af de upptecknade
yttrandena är ju ej att stila upp dem eller ännu mindre helt och hållet
omforma dem, endast att tillse, att yttrandena äro korrekt återgifna och
begripliga. Anspråken på omredigering växa i den mån tiden tillåter
sådan. Det bör också vara lättare att ihågkomma både hvad man yttrat
och att detta skall genomläsas, därest det sker snart efter det yttrandet
hållits. Uppskof därmed bör icke vara någon vinst. Diskussionsplena
hållas i regeln på onsdagar och lördagar, mera undantagsvis på de öfriga
dagarna i veckan. Efter ett plenum på onsdag skulle enligt min upp¬
fattning yttrandena vara till genomläsning upptecknade klockan 10 för¬
middagen på fredag och indragas på lördag afton samt hithörande proto¬
kollet i kammaren uppläsas på måndag eller senast på tisdag, då ju i
regeln bordläggningsplenum äger rum. Efter plenum på lördag aflämnas
yttrandena på tisdag och indragas onsdag afton. Protokollet uppläses
senast på fredag. Härefter drager tryckningen alldeles för lång tid där¬
igenom att ingenting blir i tryck tillgängligt förr än allt som hör till
samma plenum sammanförts i ett häfte. I den danska riksdagen tryckes
och utdelas ark efter ark i följd, och så kort justeringstid medgifves,
åtminstone folketingsmännen, att deras yttranden lära föreligga i tryck
på tredje dagen efter det anförandet hölls. Då det är bekvämt och för¬
delaktigt att få yttrandena för hvarje plenum bevarade häftes vis, tills de
bli i sin helhet inbundna, är det ej min afsikt att däri söka någon
4
Ändra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.
ändring, men ingenting hindrar, att protokollet för hvarje plenum utdelas
arkvis, tills allt hvad som hör till samma plenum samlats. Den ökade
kostnad, som förorsakas af tryckningen i större upplaga, är ej nämnvärd
i förhållande till den fördel en sådan anordning skulle erbjuda i många
fall, synes det mig.»
På grund af det anförda föreslår därför motionären, att Andra Kam¬
maren måtte besluta att åt § 15 i sin arbetsordning gifva den föränd¬
rade lydelse, som ofvan angifvits.
Det är icke första gången som frågan om ett snabbare tillhanda¬
hållande i tryck af Eiksdagens, och särskildt Andra Kammarens, proto¬
koll är å bane. Detta har upprepade gånger ägt rum, i all synnerhet
under det nya riksdagsskickets första skede.
Vid de första riksdagarna efter 1866 verkställdes ej uppteckningen
af diskussionerna i kamrarna stenografiskt, utan i allmänhet allenast, för så-
vidt detta med användande af vanlig skrift kunde äga rum. Man sak¬
nade tillgång till kunniga stenografer i tillräckligt antal. I Andra Kam¬
marens den 13 april 1867, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af
dåvarande representanten för Stockholms stad kommerserådet J. Sjöberg
afgifvet förslag, antagna arbetsordning, är ej heller något sådant steno¬
grafiskt upptecknande förutsatt. Den tid, inom hvilken kammarledamö¬
ternas skriftligen upptecknade yttranden skulle vara tillgängliga å kansliet
för justering, var i denna arbetsordning ursprungligen angifven till »sist
å andra dagen därefter kl. 10 f'. in.» Detta ändrades emellertid 1879
till nu gällande bestämmelse eller »sist å tredje dagen», detta af anled¬
ning att den förut stadgade tiden dåmera befunnits för kort för notarierna.
I sammanhang med de förslag om ett snabbare tillhandahållande af
diskussionsprotokollen, som tid efter annan väcktes, framkommo äfven
förslag att, efter vissa utländska föredömen, utgifva en riksdag stidning
eller ett sammandrag af kamrarnas protokoll, hvarmed man åsyftade att
ernå fördelen af eu snabbare och på samma gång tillförlitligare känne¬
dom om Eiksdagens förhandlingar, än genom den periodiska pressen kunde
äga rum, därvid man dock äfven tänkte på, att en sådan publikation
kunde vara till gagn för denna press.
Det första förslaget om en dylik riksdag stidning väcktes redan vid
Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande,
5
1867 års riksdag i Första .Kammaren af friherre. A C. Raab. Nämnda
kammares tillfälliga utskott tillstyrkte utgifvandet af ett »Sammandrag
af Riksdagens förhandlingar», hvilket också af kammaren bifölls. Men
Andra Kammaren, till hvars behandling saken sedan gick, afslog förslaget
och beslöt i stället uppdraga åt kanslideputerade att gifva »förslag å de
åtgärder, som kunde anses nödiga på förhand vidtaga till vinnande
af det syftemål, att Kammarens förhandlingar kunde vid en blifvande
riksdag på ändamålsenligaste sätt till trycket befordras och göras för
allmänheten tillgängliga».
Kanslideputerade afgåfvo i anledning häraf redan vid samma riks¬
dag ett utlåtande, hvari de uttalade som sin mening, »att diskussions-
protokollet i kamrarne måtte i sin helhet och så skyndsamt som möjligt
komma allmänheten tillhanda». »Med något annat än ett .sådant offentlig¬
görande bör, efter deputerades mening, Riksdagen icke befatta sig. Refe¬
ratet för dagen af hvad i kamrarne förefallit bör lämnas helt och hållet
åt den enskilda företagsamheten». Kanslideputerade meddelade vidare,
att de tänkt sig, att protokollet i regel borde utgifvas i mindre häften
af 2—4 ark. Det borde vara färdigt att utgifvas inom 14 dagar, hvilket
var »tillräcklig god tid enligt våra förhållanden». — Detta kanslidepu¬
terades memorial bifölls af Andra Kammaren den 11 maj 1867.
Vid riksdagen 1870 återkom friherre Raab med sin motion om en
riksdag stidning. Den afstyrktes då af kanslideputerade, till hvilkas ytt¬
rande den öfverlämnades, af skål att man saknade tillräckligt antal
stenografer, och afslogs. Eu af herr J. A. Åstrand vid samma riksdag
i Andra Kammaren väckt motion, gående ut på, att hvarje anförande måtte
kopieras och den i kansliet förvarade kopian utlämnas till tryckning, om
det korrigerade exemplaret icke återlämnades inom den bestämda tiden,
blef ock på kanslideputerades hemställan afslaget.
Ett nytt förslag i liknande syfte som friherre Raabs väcktes vid
1873 års riksdag af herr Jöns Rundbäck, som hemställde om utgifvande
åt en riksdagstidning eller riksdagsberättelse under namn af »Svenska
Riksdagens förhandlingar» — hvartill han såsom förebild i afseende på
omfattning och innehåll framställde de s. k. protokollsutdragen, något kom¬
pletterade, särskildt genom upptagande af talarnes namn och huruvida de
talat för bifall eller afslag i en fråga. För sagda ändamål önskade han
äfven eu hastigare uppsättning, justering och tryckning af diskussions-
protokollen. Motionen remitterades först till kanslideputerade, hvilka
dock förklarade sig anse densamma icke tillhöra deras behandling och
6
■Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.
återlämnade den. Del tillfälliga utskott, som därefter tick mottaga motionen,
anmärkte, som synes icke utan skäl, att eu dylik riksdagsberättelse, som
snarast liknade ett register, torde blifva föga begärlig för allmänheten,
och afstyrkte förslaget, som också föll i Kammaren.
Samtidigt voro liknande förslag å bane i Första Kammaren. Märk¬
ligast af dessa voro lvärme, som väcktes vid 1874 ars riksdag, det
ena af f. d. statsrådet F. E. Carlson och det andra af justitieombuds¬
mannen K. A. Eröman, den sistnämnde under många år kanslideputerad.
Det förra upptog ånyo den gamla tanken om utgifvande af en tryckt
skrift om Riksdagens förhandlingar. Den sistnämnde föreslog att, för att
åstadkomma ett snabbare tillhandahållande af Kammarens förhandlingar
och för att kunna påräkna till detta ändamål erforderliga stenografkrafter,
måtte anställas en protokollsföreståndare med ett visst antal snabbskrif¬
vare under sig. Mellan riksdagarna borde denne anordna undervisning
i stenograf!. lian skulle ansvara för protokollets tryckning och därjämte
senast inom 48 timmar låta utgifva ett sammandrag af detsamma, inne¬
fattande, bland annat, ett återgifvande i korthet af talarnes yttranden.
Förslagen afstyrkt.es af Första Kammarens tillfälliga utskott, men Kam¬
maren beslöt uppdraga åt kanslideputerade att ordna saken. Andra
Kammarens tillfälliga utskott, som därpå fick frågan för yttrande, hem¬
ställde, att densamma måtte öfverlämnas till riksgäldsfullmäktige att
ordna. Under debatten i Kammaren uppträdde flera betydande ledamöter
af densamma för att något borde åtgöras, men Kammaren beslöt på
hemställan af herr Ivar Månsson i Träa att afstå alltsammans.
Yid 1875 års riksdag väckte herr Arvid Gumselius i en den 13
februari afgifveu motion, i anslutning tydligen till den diskussion, som
i ämnet föregående år ägt rum, förslag, att de utskrifna anförandena
skulle hållas tillgängliga i kansliet, för ett förmiddagsplenum kl. 10 f. in.
dagen därefter och för eftermiddagsplenum kl. 10 f. in. andra dagen
efter sammanträdesdagen; anförandena borde sedan å kansliet för¬
blifva under 24 timmar och sedermera justeras i Kammaren, vid det
sammanträde, som inträffade näst efter granskningstidens utgång. För
motionens behandling tillsattes ett enskildt utskott, hvari herr J. Sjöberg
var ordförande. I utlåtande, som afgafs den 29 april 1875, afstyrkte ut¬
skottet det väckta förslaget: det framhölls förnämligast, att för dess
genomförande antalet notarier måste ökas, hvilket skulle föranleda
väsentligt höjda kostnader, att granskningstiden blefve för kort isynnerhet
för ledamöter, som voro betungade med trägen utskotta^änstgöring,
7
Avdra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.
samt att vinsten, helst utan likställighet inom in edkammaren, vore
obetydlig. Kammaren godkände ock för sin del utskottets förslag.
Slutligen väcktes vid 1905 års riksdag af herrar G. Elowson och S. Palme
förslag om utgifvande med största möjliga skyndsamhet af ett samman¬
drag af Kammarens diskussioner, »vare sig såsom bilaga till Kammarens
officiella protokoll eller såsom bilaga till någon i hufvudstaden utkom¬
mande daglig tidning»; åt kanslideputerade borde uppdragas att föranstalta
om de ändringar i arbetssättet och om anställning af det ökade antal
notarier, som för ändamålet erfordrades. Motionärerna hemställde om
tillsättande för motionens behandling af ett enskildt utskott; men på
yrkande af, bland andra, herrar Hedin, Branting och Hans Andersson
blef den utan remiss afslagen.
Inom utlandets riksförsamlingar äro utgifningen och tillhandahållan¬
det åt allmänheten af diskussionsprotokollen ordnade på olika sätt. I
allmänhet torde det ske snabbare än hos oss. I all synnerhet är detta
fallet, där den s. k. analytiska redogörelseformen kommit till använd-
mng, d. ä. en refererande eller sammanträngd redogörelse af diskus¬
sionerna, som åstadkommes genom kanslipersonalen utan någon före¬
gående granskning af riksdagsmännen själfva.
Kolande det sätt, hvarpå protokollets förande och utgifvande inom
Andra, Kammaren nu är ordnadt, bör, utöfver hvad arbetsordningen
innehåller och. motionären därom upplyser, följande här meddelas.
Uppteckningen af talarnes anföranden sker numera i sin helhet
stenografiskt. För sådant ändamål äro anställda 16 notarier, hvilket
antal varit oförändradt alltsedan 1875, samt ett mindre antal s. k.
reviderande notarier eller förste notarier, ursprungligen tre, numera fyra.
Notarierna äro indelade till tjänstgöring två och två, hvarje las? Bitter
h timme åt gången — tidigare var tiden endast lU timme, men har
sedermera blifvit ökad. Under ett plenum på 4 timmar kommer således
hela antaiet att tjänstgöra.. Hvar och en af kontrollnotarierna, Indika
järn väl äro stenografer, har i regel två timmars tjänstgöring åt gången;
tiden utsträckes dock något, då så behöfves för att undvika ombyte
under det en talare har ordet.- Omedelbart efter sittningens slut börja
notarierna dechiffreringen och utskrifningen af det stenografiska referatet, som
af notarien skall aflämnas till förste notarien, beträffande förmiddagsplenum
följande dag kl. 7 e. m. och vid eftermiddagsplenum andra dagen där¬
8 Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.
efter kl. 10 f. in. Efter längre plena bär det befunnits att denna tid,
oaktadt ihärdigt arbete, är ganska knapp; och tiderna för aflämnandet
af uppteckningarne till förste notarierna har då föilängts, hvilket
gjort, att den tid, som varit åt dessas arbete anslagen, måst förkortas,
enär’ man alltid hållit på att de upptecknade anförandena skolat fram¬
läggas i kansliet inom den i arbetsordningen angifna tiden.
Sedan protokollet på sjunde dagen efter plenum justerats och
aflämnats för tryckning, vidtager denna. Enligt de af riksgälds-
fullmäktige med boktryckaren upprättade kontrakten tryckes 1 ä 2 ark
om dagen; tiden för protokollets färdigtryckande beror alltså på arktalet
i detsamma. l)å tid därjämte måste afses för korrekturläsningen, som
omfattar så viil ett första som ett andra korrektur, kan således i allmän¬
het icke ett protokoll på 4 ark eller 64 sidor vara färdigtryckt på
kortare tid än 4 ä 5 dagar; kommer lördag och söndag emellan,
då arbetet å tryckerierna är inskränkt eller ligger nere, blir tiden
framskjuten i motsvarande mån. Häftningen af protokollen verkställes
på helt kort tid och kan ej sägas förorsaka något dröjsmål med deras
utlämnande. _
Ett protokollshäfte om 64 sidor, hvilket torde vara det normala
för ett längre förmiddagssammanträde, skulle alltså vara färdigt till
utdelning om 12 ä 14 dagar. Hvad som emellertid gör att det ofta
dröjer vida längre är att" ledamöternas justering drager längre tid,
•in' den i arbetsordningen angifna. Visserligen torde det vara arbets¬
ordningens mening, att de yttranden, som icke äro granskade inom den
tid som i arbetsordningen bestämmes, skola i allt fall gå till tryckning,
men ofta äro de icke tillgängliga, utan hafva af ledamoten hemtagits
från kansliet. Och färdigtryckningen af protokollet anses icke böra äga
mm, utan att äfven de felande yttrandena inkommit. Härigenom upp¬
kommer emellertid ofta nog ett ganska afsevärdt dröjsmål i tryckningen.
I Första Kammaren, där de upptecknade yttrandena kringsändas till
ledamöterna för justering, iakttages det förfarande, att hvarje ledamot,
som underlåtit i rätt tid återställa yttrandet, tillsändes en anmaning att
skyndsamt tillställa tryckeriafdelningen detsamma, vid äfventyr att det
eljest kommer att tryckas i ett tilläggsblad till Kammarens protokoll.
Något sådant tillvägagående, som icke har direkt stöd i arbetsordningen,
praktiseras däremot icke i Andra Kammaren.
Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.
9
Åf förestående redogörelse framgår, att den nu vedertagna ordningen
för protokollens uppsättande och utdelande ur snabbhetens synpunkt
icke är så tillfredsställande, som kunde vara önskligt. För att i detta af¬
seende komma till någon afsevärd förbättring erfordrades emellertid en full¬
ständigare omläggning af anordningarne, än hvad motionären ifrågasatt: en
inskränkning i talarnes rätt att granska anförandena före deras tryckning
samt en betydlig tillökning i antalet stenografer. Mot den första åtgärden
kunna dock anföras starka erinringar. Då ett tidigare tillhandahållande
af talarnes anföranden i alla händelser knappast kunde fylla tidnings¬
pressens behof att erhålla snabba och efter dess olika önskningar af-
fattade referat af anförandena, synes kunna sättas i fråga, om icke
större vikt ligger y>å, att de officiella referaten, äfven vid deras första
offentliggörande, blifva riktiga, än därpå att de blifva fortare tillgängliga.
Det var åtminstone denna uppfattning, som gjorde sig gällande, då det
år 1905 föreliggande förslaget afslogs. Hvad åter angår ökningen af
stenografernas antal, har det redan under nuvarande förhållanden under¬
stundom visat sig förenadt med eu viss svårighet att fylla det er¬
forderliga antalet. Eu sådan ökning torde därför, utan särskilda åt¬
gärder från Riksdagens sida, under nuvarande förhållanden ej kunna
äga rum.
Beträffande de af motionären ifrågasatta åtgärderna möter i sist-
berörda förhållande jämväl ett hinder för förkortning af den tid, hvar¬
inom de upptecknade anförandena skola för genomläsning aflämnas å
Kammarens kansli.
Likaså torde det, om rätten till granskning af anförandena skall
hafva något värde, tideu därför icke låta sig afsevärdt förkortas. I all
synnerhet för ledamöter, som äro strängt upptagna af utskottsarbete,
torde den nu medgifna tiden af tre dagar knappast kunna anses längre,
än som behöfves. Det synes dock, som borde i arbetsordningen tydligt
angifvas, hvad äfven med nuvarande affattning torde vara meningen, att yttran¬
dena skola vara justerade inom tre dagar från det de blifva å kansliet
tillgängliga — d. v. s. tredje dagen kl. 10 f. m. — detta i ändamål att
medgifva protokollets tidigare uppläsning, hvarom mera nedan. Likaså
borde kunna meddelas föreskrift, som föranleder att protokollet kan få
tryckas färdigt, äfven om yttranden, som hemtagits till granskning, icke
inom rätt tid återställts.
Hvad protokollets uppläsning i Kammaren angår, bör denna kunna
framflyttas till samma dag som yttrandena skola vara justerade, eller
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. ,2 Afd. 2 Haft. 2
10
Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.
den sjätte dagen. Vinsten häraf blefve, särskild! hvad protokoll öfver
lördagsplenum angår, betydligare än hvad som betingas af den vunna
dagen. Detta protokoll kan nu, då detsamma ibland icke aflämnas till
tryckeriafdelningen förr än påföljande lördag, vid tid då arbetet på
tryckerierna i vanliga fall redan upphört för dagen, icke börja att sättas
förr än första arbetsdagen i veckan därpå. Om det däremot utlämnas
på fredagen, vinnes i detta hänseende en afsevärd tid.
Vidkommande förslaget, att yttrandena skola i Kamrarne först utdelas
arkvis och sedan sammanföras i häften, som därpå äfven utdelas, så möter
mot en sådan åtgärd ur teknisk synpunkt intet hinder. De första arken af
ett protokollshäfte skulle naturligen härigenom blifva tidigare tillgäng¬
liga. Ej heller torde kostnaden för tryckningen af den större upplaga,
som härför erfordras, hvilken kostnad beräknats till omkring 1,800 kronor,
böra utgöra något hinder. Men det må ju kunna sättas i fråga, om
kamrarnes ledamöter skulle anse sig särdeles betjänta med att i lösa
ark på olika tider få till sig utdelade delar af diskussionen från ett och
samma plenum, ja i samma fråga. Undertecknade hafva därför hyst
tvekan, huruvida eu sådan åtgärd skulle, med afseende på det ända¬
mål som man vill vinna, vara af något egentligt praktiskt värde eller
eljest tillfredsställande och ansett sig icke böra förorda densamma.
De ändringar i Kammarens arbetsordning, som skulle betingas af
hvad undertecknade här ofvan förordat, äro alltså följande: i mom. 2:o
ändras sjunde dagen till sjätte och i mom. 4:o utbytes uttrycket »under
nästföljande tre dagar» mot »till tredje dagen därefter», kvarjämte sista
punkten något ändras och en punkt tillägges därom att protokollet skall
omedelbart efter justeringen befordras till trycket.
Undertecknade få på grund häraf hemställa,
att Andra Kammaren, med anledning af före¬
varande motion, måtte besluta att mom. 2:o och 4:o
i § 15 af Kammarens arbetsordning må erhålla föl¬
jande ändrade lydelse:
2: o) Om förmälda protokoll skall å sjätte dagen
därefter, hälgdag oberäknad, om Kammaren då sam¬
manträder, eller i motsatt händelse vid Kammarens
näst därefter inträffande sammanträde af sekreteraren
uppläsas samt, sedan Kammaren detsamma godkänt,
förses med talmannens anteckning därom.
Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande. 11
4: o) Yttrande, som ledamot under öfverläggning
i ett ärende afgifvit, skall sist tredje dagen därefter
klockan 10 förmiddagen finnas för genomläsning till¬
gängligt i Kammarens kansli och för sådant ändamål
där förblifva till tredje dagen därefter. Ledamot, som
före utgången af nämnda tid justerar sitt yttrande,
göre därå anteckning om verkställd justering; annan
ledamot dock obetaget att påkalla särskild justering
däraf inför Kammaren vid det i 2 mom. omförmälda
tillfälle. Har ledamot icke inom stadgad tid justerat
sitt yttrande, anses detsamma ändock som justeradt.
Yttrandena böra därefter med protokollet ofördröjligen till
trycket befordras.
Stockholm den 3 april 1908.
B. Lindgren.
Johan Widén.