Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
1
N:o 6.
Ant till Riksd. kansli den 19 april 1907, kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rilcs-
statens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjö¬
försvarsdepartementet. (l:a U. A.)
Ordinarie anslag.
Departementets afdelning af Kungl. IVlajits kansli.
l:o) Vid behandling af femte hufvudtiteln har utskottet till hand¬
läggning förehaft en af friherre N. A. H. Palmstierna i Första Kam¬
maren väckt motion (n:o 7) om anslag till ökade arfvoden åt expedi¬
tionscheferna i statsdepartementen, och får utskottet, under hänvisning
till hvad utskottet angående denna motion uttalat under andra hufvud¬
titeln, hemställa,
att friherre Palmstiernas förevarande motion, i
hvad den afser löneförbättring åt expeditionschefen i
sjöförsvarsdepartementet, icke må af Riksdagen bifallas.
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 6 Iläft. (N:o 6). 1
Motion inom.
Första
Kammaren.
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Marinförvalt¬
ningen.
[1.]°)
Marinförvaltningen.
2:6) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har, under åbe¬
ropande af det propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver sjöför-
svarsärenden den 12 i samma månad, Kungl. Maj:t under femte hufvud-
titeln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att, med godkännande af stat
för marinförvaltningen af den lydelse, bilagan n:o 1 vid nämnda proto¬
koll utvisade, höja anslaget till marinförvaltningen från 49,600 kronor
till 50,600 kronor, eller med 1,000 kronor.
Statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet har beträffande
denna fråga till åberopade statsrådsprotokollet anfört följande:
»År 1882 anställdes vid flottan en kemist med uppdrag att mot ett
arfvode af 1,200 kronor för år vid speciella fall undersöka och utreda
med minväsendet sammanhängande frågor. Nämnda belopp upptogs
sedan till och med år 1895 i de af Kungl. Maj:t årligen fastställda
stater att utgå af extra ordinarie anslagen till minmateriel eller min¬
väsendets utveckling.
Då det visade sig alltmera behöfligt att äfven för utredning af
andra än minväsendet berörande frågor af kemisk-teknisk natur använda
en person med vetenskapliga insikter i kemi och fysik, anställdes från
och med år 1896 mot ett arfvode af 2,000 kronor för år jämte rese-
och traktamentsersättning en kemist för att verkställa kemiska under¬
sökningar och utredningar i kemisk-tekniska frågor äfvensom utöfva
besiktning och kontroll öfver tillverkning af explosiva ämnen. Nämnda
belopp utgick sedermera under åren 1896 — 99 af anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll.
Emellertid hade i och med tillväxten af flottans materiel, och spe-
cielt sedan de röksvaga krutslagen börjat att i allt större utsträckning
användas för flottans kanoner, kemistens göromål ökats och vikten af
denna befattning framträdt i sådan grad, att behof visade sig af att eu
på sprängämnesområdet speciellt utbildad kemist fast anställdes vid
flottan dels i och för kontroll af krut och sprängämnen vid deras mot¬
tagande jämte inspektion af krutbruk och liknande fabriker, där till¬
verkning af krut för flottan ägde rum, dels för undersökning och efter¬
syn af de alltmera växande förråden af krut och sprängämnen för minor
och torpeder, dels ock för afgifvande af yttranden i hithörande frågor.
!:) Hänvisas till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.
Statsutskottets Utlåtande JS:o 6.
3
På denna grund och sedan marinförvaltningen genom nådigt bref
den 15 december 1899 blifvit satt i tillfälle att disponera de för ända¬
målet erforderliga medlen, anställdes ifrågavarande befattnings nuva¬
rande innehafvare medelst kontrakt med marinförvaltningen såsom kemist
från och med den 1 mars 1900. Sedermera hemställde i ämbetsskrif-
velse den 30 oktober samma år marinförvaltningen om anvisande af
medel å ordinarie stat för anställande i ämbetsverket af en kemist,
hvarvid föreslogs, dels att hans aflöning måtte bestämmas till samma
belopp, som funnes anslaget för min- och torpedingenjör jämte två ålders-
tillägg, dels att kemisten måtte tilläggas enahanda pensionsrätt samt
rese- och traktamentsersättning, som tillkomme min-och torpedingenjör;
och sedan Kung! Maj:ts i öfverensstämmelse härmed gjorda proposition
till 1901 års Riksdag bifallits, hafva från och med år 1902 varit å staten
för marinförvaltningen uppförda för en kemist enahanda aflöningsför-
måner, som anvisats för min- och torpedingenjör, nämligen:
fast lön ................................................... kronor 3,750
och tjänstgöringspenningar.................. » 250
eller sammanlagdt kronor 4,000
jämte 2 ålderstillägg hvartdera å 500 kronor efter respektive 5 och 10
års tjänstgöring.
Sedan den på ordinarie stat uppförda kemistbefattningen blifvit
kungjord till ansökning, blef den förut genom kontrakt anställde ke¬
misten utnämnd till befattningen först genom nådigt förordnande den
21 februari 1902 och därefter genom nådig fullmakt den 13 mars 1903.
Uti underdånig skrifvelse den 11 december 1906 har nu marin¬
förvaltningen anfört, att, sedan 1905 års Riksdag i fastställd stat för
mariningenjörkåren höjt löneförmånerna för min- och torpedingenjörer
till
fast lön .................................................. kronor 4,500: —
och tjänstgöringspenningar.................. » 500: —
eller sammanlagdt kronor 5,000: —
äfvensom medgifvit, att lönen för denna personal finge efter 5, 10, 15
och 20 års väl vitsordad tjänstgöring höjas hvarje gång mod 500
kronor, marinförvaltningen ansåge, att aflöningsförmånerna för kemisten,
åt hvilken allt från början afsetts att i fråga om ekonomiska villkor
bereda fullständig likställighet med min- och torpedingenjör, jämväl
borde i lika mån höjas. Vid betraktande af de jämförelsevis höga löner,
som erbjödes inom den enskilda sprängämnesindustrien, syntes det, yttrar
ämbetsverket, ej sannolikt, att dugliga och kompetenta personer kunna
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
erhållas för kemistbefattningen mot lägre lönevillkor än de nu för min-
och torpedingenjörer fastställda. De orsaker, som föranledt till bevil¬
jandet af flera ålderstillägg för min- och torpedingenjörer än för öfriga
mariningenjörer, nämligen att de ej i likhet med dessa kunde vinna be¬
fordran, hvilket förhållande man ansett böra kompenseras genom flera
ålderstillägg, ägde i lika grad tillämpning på kemisten, hvilkens befatt¬
ning ingalunda vore af mindre vikt än min- och torpedingenjörs.
I enlighet med sålunda angifna grunder hafva i ett utaf marinför¬
valtningen tillika öfverlämnadt förslag till ny stat för marinförvaltningen
aflöningsförmånerna för kemisten upptagits lika med dem, som enligt
staten för mariningenjörkåren bestämts för min- och torpedingenjör.
Till hvad marinförvaltningen sålunda föreslagit i fråga om aflönings¬
förmånerna till ämbetsverkets kemist finner jag mig böra tillstyrka bifall.
Vidare bar marinförvaltningen • hemställt om ökning af de civila
arbetskrafterna i ämbetsverket.
Då förvaltningen af sjöärendena år 1877 ombildades till en marin¬
förvaltning, omfattade det nya ämbetsverket endast tre afdelningar,
nämligen militärafdelningen, ingenj örafdelningen och civilafdelningen.
Enligt 1884 års instruktion för ämbetsverket ersattes militärafdelningen
med tre afdelningar, intendent-, min- och artilleriafdelningarna. Här¬
efter bl ef ämbetsverkets sammansättning oförändrad, till dess år 1900
en torpedafdelning, år 1902 en fortifikationsafdelning och år 1903 en
sanitetsafdelning tillkommo.
Med tillkomsten af hvarje ny afdelning både ökade göromål till¬
förts den civila personalen, särskild! amiralitetsrådet, som enligt gäl¬
lande instruktion hade att deltaga i behandlingen af alla ärenden, men
den starkaste ökningen på en gång hade inträdt genom organisationen af
kustartilleriet och dettas förläggande under marinförvaltningen, hvilken
därigenom från och med början af år 1902 anförtroddes den tekniska
och ekonomiska öfverstyrelsen jämväl öfver kustartilleriet med Vax¬
holms och Karlskrona kustartilleriregementen, hvartdera med sin särskilda
ekonomi, samt öfver befästningarna vid Vaxholm och Oscar Fredriks-
borg, Karlskrona och Ålfsborg med därtill hörande byggnader och
materiel.
Vid förvaltningens af sjöärendena ofvannämnda omorganisation
år 1877 till en marinförvaltning, hade för detta ämbetsverk i fråga
om den civila tjänstepersonalen jämte vaktbetjäningen fastställts föl¬
jande stat:
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
5
|
|
|
Tjänst-
|
|
Miss-
|
|
|
|
|
|
Lön.
|
|
görings
|
|
räknings-
|
Summa.
|
|
|
|
|
penningar.
|
penningar.
|
|
|
|
Cioilafdelningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
iEfter b år
|
, Chef: 1 öfverkommissarie..................
|
4,400
|
—
|
2,000
|
—
|
—
|
—
|
6,400
|
-
|
J kan lönon
\ höjas med
l 600 kr.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
/Efter 5 år
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kan lönen
|
1 kamrerare...................................
|
3,000
|
—
|
1,500
|
—
|
—
|
—
|
4,500
|
—
|
höjas med
|
1 kassör och bokhållare..................
|
1,800
|
—
|
1,200
|
—
|
500
|
—
|
3,500
|
—
|
500 kr. och
efter 10 är
|
2 revisorer och bokhållare................
|
1,800
|
|
1,200
|
|
|
|
6,000
|
|
med ytter¬
ligare 500
. kr.
|
Kansliet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 sekreterare, som tillika förrättar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
advokatfiskalens göromål i marin-
förvaltningen och vid Stockholms
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Efter 5 år
|
station......................................
|
3,000
|
—
|
1,500
|
—
|
—
|
—
|
4,500
|
-
|
kan lönen
höjas mod
|
1 notarie.......................................
|
1,800
|
—
|
1.200
|
—
|
—
|
—
|
3,000
|
—
|
500 kr. och
|
1 registrator och aktuarie................
|
1,800
|
—
|
1,200
|
|
—
|
—
|
3,000
|
—
|
efter 10 år
med ytter¬
ligare 500
kr.
|
Vaktbetjäning.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 förste vaktmästare........................
|
800
|
|
300
|
—
|
—
|
—
|
1,100
|
—
|
/-Efter 5 år
|
|
|
|
|
|
|
|
1,600
|
|
| kan lönon
|
2 vaktmästare...............................
|
500
|
—
|
300
|
—
|
—
|
—
|
—
|
'j höjas mod
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
{ 100 kr.
|
Till vikariatsersättningar, renskrifning,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
flitpenningar och tillfälliga biträden
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5,000
|
—
|
|
Efter framställning af marinförvaltningen och med anledning af
den ständigt växande arbetsbördan beslöt, på Kungl. Maj:ts förslag,
1899 års riksdag att höja den i staten för ämbetsverket uppförda anvis¬
ning till vikariatsersättningar, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga
biträden med 3,500 kronor och vid 1901 års riksdag blef, likaledes på
Kungl. Maj:ts förslag, i staten för ämbetsverket upptagen en särskild
advokatfiskal, som tillika förrättar advokatfiskalsgöromålen vid Stock¬
holms station, med ett arfvode af 2,500 kronor. Några andra för¬
ändringar i staten för marinförvaltningen, för såvidt angår den civila
personalen, hafva hitintills icke blifvit vidtagna mod undantag däraf
att öfverkommissariens titel förändrats till amiralitetsråd.
(5
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
I sitt underdåniga utlåtande den 14 december 1900 öfver kust¬
artillerikommitténs betänkande och förslag anförde emellertid marin¬
förvaltningen, att då det enligt berörda förslag skulle tillkomma ämbets¬
verket, utöfver dittills varande åligganden, att handlägga ärenden, som
anginge kustbefästningarnas uppförande och underhåll, för så vidt de ej
vore åt chefen för fortifikationen personligen uppdragna, äfvensom att
dels för kustartilleriets personal och materiel utöfva den tillsyn, som
jämlikt § 4 i instruktionen för ämbetsverket ålåge detta beträffande
personal och materiel vid flottan, dels tillhandahålla regementscheferna
vid kustartilleriet samt fortifikationsbefälhafvarna å kustbefästningarna
för dem erforderliga penningebelopp från femte hufvudtiteln, hvaraf syntes
följa, att jämväl öfriga åligganden enligt berörda instruktion skulle med
afseende å kustartilleriet fullgöras af ämbetsverket, vore det uppenbart
att dettas göromål, därest förslaget godkändes, komme att så betydligt
ökas, att en förstärkning af arbetskrafterna därstädes blefve oundgäng¬
ligen erforderlig. Det kunde redan då förutses, att kustartilleriären¬
denas tillkomst skulle föranleda behof af ytterligare en revisor i ämbets¬
verket å ordinarie stat, hvarför marinförvaltningen i sitt statförslag då
upptog en sådan. Otvifvelaktigt vore äfven, förklarade ämbetsverket,
att ökning af tjänstemännens antal i kansliet blefve behöflig. I hvad
mån den förstärkning i arbetskrafterna, som genom anställande af en
särskild advokatfiskal skulle vinnas, kunde blifva af betydelse för be-
liofvet af ytterligare ökning af kanslipersonalen, läte sig icke då med
någon grad af visshet bedömas. Om sättet för detta behofs tillgodo¬
seende anliölle marinförvaltningen därför att få framdeles yttra sig,
sedan någon erfarenhet kunnat vunnas, huru den då ifrågasatta utvidg¬
ningen af marinförvaltningens åligganden komme att verka i tillämp¬
ningen. Slutligen gjorde marinförvaltningen i sitt berörda underdåniga
utlåtande framställning om ökande af den ordinarie vaktbetjäningen i
ämbetsverket med ytterligare en vaktmästare.
Enligt hvad som framgår af protokollet öfver sjöförsvarsärenden den
11 januari 1901 anförde dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet
i anledning häraf, att det visserligen voro tydligt, att den nya orga¬
nisationen af kustartilleriet komme att medföra ökadt arbete för marin¬
förvaltningens civila tjänstemän och möjligen äfven för ämbetsverkets
vaktbetjäning; men huruvida detta ökade arbete borde föranleda
den af marinförvaltningen föreslagna ökningen å ämbetsverkets stat af
ytterligare en re vds or och en vaktmästare, syntes honom då icke kunna
med den säkerhet bedömas, att någon framställning i sådant syfte borde
göras till 1901 års Riksdag.
Statsutskottets Utlåtande jS’:o 6.
Uti underdånig skrifvelse den 24 september 1901 anförde marin¬
förvaltningen ånyo uti föreliggande ämne, att ur den kraftiga utveck-
ling, hvaråt flottan beträffande såväl ökningen af dess materiel som
ock däraf påkallad ökning af den militära personalen haft att glädja sig
under de senare åren, framträdt krafvet på ökad kraftutveckling af den
del af flottans administrativa maskineri, som utgjordes af den civila
tjänstemannapersonalen inom marinförvaltningen. Detta kraf hade ej
blott låtit sig af nämnda allmänna grund förnimmas, utan kunde till
följd af tillkomsten af en helt ny organisation, kustartilleriet, förväntas
blifva inom den allra närmaste framtiden ännu mera kännbart. Svårig¬
heten att med tillgängliga krafter motsvara samma kraf hade vid olika
tillfällen blifvit påpekad, men, om man undantoge uppförandet å ordi¬
narie stat åt en advokatfiskal i marinförvaltningen, hade icke någon
åtgärd vidtagits i sylte att ordna hithörande förhållanden. Under på¬
pekande af att med 1902 års början den nya organisationen af kust¬
artilleriet skulle träda i tillämpning, hvaraf följde en särskild ökning af
göromålen för ämbetsverkets civilafdelning och kansli, förklarade marin-
förvaltningen, att, såvida med visshet skulle kunna påräknas, att ämbets¬
verket skulle blifva i stånd att i behörig ordning fullgöra sina ålig¬
ganden, detsammas arbetskrafter måste förstärkas. Vid anställd beräk¬
ning af behofvet hade marinförvaltningen funnit detta kunna tillsvidare
afhjälpas, om ämbetsverkets civilafdelning och kansli erhölle ytterligare
hvar sin amanuens och om den till gratifikationer åt extra ordinarie
tjänstemän i öfrigt anvisade medelstillgången blefve i någon män för¬
stärkt. Med anledning häraf hemställdes om anslag dels för ökning
af de dåvarande tre amanuensernas årliga arfvoden från 1,000 kronor
till hvar och en af dem till 1,200 kronor, dels för anställande af ytter¬
ligare två amanuenser med likaledes hvardera 1,200 kronors årligt
arfvode och dels till gratifikationer åt öfriga e. o. tjänstemän samt
aflöning af ytterligare en e. o. vaktmästare med 1,500 kronor eller
således med tillhopa 4,500 kronor. Med anledning af denna fram¬
ställning föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att för tillfällig förstärkning
af arbetskrafterna i marinförvaltningen bevilja på extra stat för år 1903
ett anslag af 4,500 kronor; och blef detta anslag af Riksdagen
beviljadt.
I underdånig skrifvelse den 23 september 1902 framhöll marin¬
förvaltningen, att behofvet af förstärkning af ämbetsverkets civila arbets¬
krafter fortfarande gjorde sig synnerligen kännbart. Då marinförvalt-
uingen emellertid ännu icke ansett sig kunna med full visshet bedöma,
i hvad mån den, bland annat genom kustartilleriets tillkomst, under
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
senare tiden uppkomna ökningen af göromålen inom ämbetsverket
kunde komma att kräfva ändring i staten för marinförvaltningen, hvar¬
till komme, att frågan härom i viss mån kunde vara beroende af civil¬
statens förändrade organisation, hade marinförvaltningen icke ansett
sig böra ifrågasätta något annat sätt för tillgodoseende af nämnda behof
än att ett extra anslag jämväl för år 1904 beviljades till samma belopp
som för år 1903 eller 4,500 kronor; och blef på Kungl. Maj:ts förslag
detta belopp af Riksdagen beviljadt för år 1904.
Då behofvet af förstärkning af ämbetsverkets civila arbetskrafter
gjorde sig allt mera gällande, framlade ämbetsverket i underdånig skrif¬
velse den 18 september 1903 förslag om ökning af antalet ämbets- och
tjänstemän samt betjäning inom ämbetsverket. ^ Departementschefen an¬
såg emellertid, att beslut om omorganisation af ämbetsverket icke borde
ifrågakomma, förr än den af Kungl. Maj:t tillsatta kommitté för afgif¬
vande af utlåtande och förslag rörande reglering af statens ämbetsverks
och myndigheters löneförhållanden afgifvit yttrande angående den nu
gällande organisationen.
För att tillsvidare underlätta arbetet i marinförvaltmngen hem¬
ställde han därför, att för tillfällig förstärkning af arbetskrafterna där¬
städes måtte hos Riksdagen äskas för år 1905 ett extra ordinarie an¬
slag å 8,700 kronor. Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda hem¬
ställan blef af Riksdagen på det sätt bifallen, att för ändamålet bevil¬
jades ett belopp af 7,500 kronor.
År 1904 inlämnade marinförvaltningen ett nytt förslag angående
förändring af ämbetsverkets organisation i viss del. Detta förslag inne¬
höll, bland annat, att marinöfverintendenten skulle blifva chef för ma¬
rinförvaltningens intendentafdelning, till hvilken skulle sammanföras
dels de enligt den nu gällande instruktionen för ämbetsverket denna
afdelning tillhörande ekonomiska ärendena dels de ekonomiska ärenden,
hvilka enligt nu gällande arbetsfördelning skola beredas och föredragas
af amiralitetsrådet, samt att såsom konsekvens häraf den marinförvalt¬
ningens nuvarande civilafdelning tillhörande personalen skulle med före¬
slagen förstärkning ingå i marinintendenturkåren och tjänstgöra å ma¬
rinförvaltningens intendentsafdelning.
Emellertid hade ämbetsverket därvid tillika hemställt, att, därest
detta förslag icke skulle bifallas, för för stärkning af marinförvaltningens
arbetskrafter måtte för år 1906 beviljas den af Kungl. Maj.t för år 1905
äskade summan eller 8,700 kronor.
Dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet förklarade sig fort¬
farande anse, att någon omorganisation af marinförvaltningen icke borde
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
9
ifrågakomma, förrän berörda kommitté afgifvit sitt utlåtande beträffande
ämbetsverket, och hemställde, att till förstärkning af arbetskrafterna
därstädes måtte för år 1905 äskas ett extra ordinarie anslag af 7,500
kronor.
Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning till 1905 års
riksdag blef af densamma bifallen.
I underdånig skrifvelse den 29 september 1905 framhöll marinför¬
valtningen ånyo, hurusom arbetskrafterna vore för sin uppgift otill¬
räckliga och de i de tidigare gjorda framställningarna ådagalagda miss¬
förhållandena ännu i sin fulla utsträckning vore för handen. Det oak¬
tadt ansåg sig ämbetsverket då icke böra ifrågasätta att, utöfver hvad
förut skett, åtgärd vidtoges till deras afhjälpande i vidare mån än som
erfordrades till förekommande däraf, att de ämbetsverkets civilafdelning
åliggande gransknings- och öfriga göromål skulle i afsevärd grad blifva
eftersatta. För sådant ändamål kräfdes anställande af ytterligare eu re¬
visor och bokhållare, hvilken dock endast syntes böra uppföras å extra
stat med ett arfvode af 3,000 kronor för år. Marinförvaltningen hem¬
ställde därför, att för anställande å extra stat af ytterligare en revisor
och bokhållare i ämbetsverket med arfvode af 3,000 kronor för år och
med rätt att utan afkortning i arfvodet åtnjuta semester i likhet med
ordinarie innehafvare af samma tjänstegrad samt för tillfällig förstärk¬
ning i öfrigt i marinförvaltningen mätte hos Riksdagen äskas för år
1907 ett extra ordinarie anslag af 10,500 kronor.
Den af Kungl. Magt i enlighet härmed gjorda framställning bifölls
af Riksdagen, som emellertid därvid, då organisationen af marinförvalt¬
ningen torde blifva föremål för utredning af löneregleringskommittén,
icke ansåg sig då böra ingå i pröfning rörande anställande inom ämbets¬
verket af ytterligare en revisor och bokhållare.
Uti underdånig skrifvelse don 16 maj 1906 har marinförvaltningen
ånyo gjort framställning om ökning af arbetskrafterna i ämbetsverkets
civilafdelning och kansli, därvid ämbetsverket hemställt, bland annat,
att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition till nästa Riksdag, jämte
framläggande af förslag till ny stat för ämbetsverket, äska ej blott
ökning af nuvarande anslaget till marinförvaltningen, 49,600 kronor,
med 17,675 kronor till 67,275 kronor, utan äfven 6,400 kronor å extra
stat för anställande åt ytterligare eu civil ledamot i ämbetsverket.
Då vid förberedande granskning af denna framställning det syntes
önskligt, att utredning åstadkoms om lämpligheten af att, utan samband med
den tidigare väckta frågan om öfverflyttning af personalen å ämbetsverkets
civilafdelning till marinintendenturkåren, marinöfverintendenten blefve
Bill. till Rilcsd. Prat. 1007. 4 Rami. / Afd. 0 imf t. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
ledamot af marinförvaltningen och chef för dess intendentafdelning och att
till denna afdelning i så fall öfverflyttades de för närvarande amiralitets-
rådet tillhörande ärenden af ekonomisk natur, men afdelningen befria¬
des från öfriga densamma nu tillhörande ärenden samt att för dessas
handläggande blefve, i öfverensstämmelse med ett af marinförvaltningen
uti ämbetsskrifvelse den 11 oktober 1904, angående ordnandet af sjö-
instrumentväsendet inom flottan, redan framlagdt förslag, inrättad en ny
afdelning inom ämbetsverket under en militär chef, anmodades marin¬
förvaltningen att inkomma med ej mindre utredning härutinnan än
äfven de förslag, hvartill utredningen kunde finnas föranleda. Med
ämbetsskrifvelse den 6 oktober 1906 har marinförvaltningen sedermera
öfverlämnat den sålunda infordrade utredningen.
Uti sin underdåniga skrifvelse den 16 maj 1906 förklarar marinför¬
valtningen sig icke kunna stå till svars med ytterligare dröjsmål i att
söka råda bot för missförhållandena mellan ämbetsverkets göromål och
de till buds stående civila arbetskrafterna; och erinrar ämbetsverket
därom, att medan alla de öfriga sjöförsvaret tillhörande kårer och
stater, hvilkas ställning vore närmast jämförlig med den civila per¬
sonalens inom flottans öfverstyrelse, nämligen flottans civil-, läkare- och
mariningenjörstater, genom under åren 1900—1905 vidtagna omorgani¬
sationer erhållit såväl förstärkning af sin numerär som förbättring af
sina aflöningsförhållanden, kvarstode marinförvaltningens civila personal
med i det allra närmaste samma numerär och vid alldeles samma aflönings¬
förhållanden, som den erhöll vid 1877 års organisation. Emellertid har
marinförvaltningen, visserligen med påpekande af dess civila personals
ogynnsamma aflöningsförmaner, jämförda med marinintendenturkårens,
nu ansett sig endast böra göra framställning om, jämte viss -ändring
af ämbetsverkets organisation, ökning af den civila personalens numerär
i enlighet med hvad de flerdubblade göromålen kräfde.
För att ådagalägga, i hvilken grad göromålen ökats sedan 1877,
har marinförvaltningen åberopat, bland annat, följande uppgift för åren
1878—1905 å antalet ärenden under ämbetsverkets handläggning m. m.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
11
År.
|
Oafgjorda
från före¬
gående år.
|
Inkomna.
|
Summa.
|
Af¬
gärda.
|
Kom
cerad
under
lägg
från
före¬
gående
år.
|
muni-
eller
band¬
ning.
för
året.
|
Summa.
|
Koncept
till af¬
gående
skri¬
velser.
|
1878 ...........................
|
11
|
2,395
|
2,406
|
2,390
|
5
|
11
|
2,406
|
1,301
|
1879 ..........................
|
16
|
2,370
|
2,386
|
2,348
|
7
|
31
|
2,386
|
1,266
|
1880 ...........................
|
38
|
2,240
|
2,278
|
2,230
|
9
|
39
|
2,278
|
1,100
|
1881 ...........................
|
48
|
2,210
|
2,258
|
2,200
|
13
|
45
|
2,258
|
1,048
|
1882 ...........................
|
58
|
2,371
|
2,429
|
2,367
|
13
|
49
|
2,429
|
1,098
|
1883 ...........................
|
62
|
2,519
|
2,581
|
2,533
|
19
|
29
|
2,581
|
1,199
|
1884 ...........................
|
48
|
2,628
|
2,676
|
2,631
|
18
|
27
|
2,676
|
1,243
|
1885 ...........................
|
45
|
2,726
|
2,771
|
2,718
|
21
|
32
|
2,771
|
1,177
|
1886 ...........................
|
53
|
2,809
|
2,862
|
2,816
|
15
|
31
|
2,862
|
1,229
|
I 1887 ...........................
|
46
|
2,985
|
3,031
|
2,994
|
7
|
30
|
3,031
|
1,273
|
1 1888 ...........................
|
38
|
2,982
|
3,020
|
2,966
|
9
|
45
|
3,020
|
1,333
|
j 1889 ...........................
|
54
|
3,019
|
3,073
|
3,027
|
15
|
31
|
3,073
|
1,398
|
j 1890 ...........................
|
46
|
3,291
|
3,337
|
3,276
|
18
|
43
|
3,337
|
1,564
|
1 1891 ...........................
|
61
|
3,145
|
3,206
|
3,162
|
17
|
27
|
3,206
|
1,497
|
1892 ...........................
|
44
|
3,246
|
3,290
|
3,253
|
9
|
28
|
3,290
|
1,475
|
j 1893 ...........................
|
37
|
3,508
|
3,545
|
3,501
|
6
|
38
|
3,545
|
1,625
|
! 1894 ...........................
|
44
|
3,502
|
3,546
|
3,488
|
10
|
48
|
3,546
|
1,526
|
1895 ...........................
|
58
|
3,640
|
3,698
|
3,645
|
8
|
45
|
3,698
|
2,039
|
! 1896 ...........................
|
53
|
4,241
|
4,294
|
4,239
|
12
|
43
|
4,294
|
2,526
|
1897 ...........................
|
55
|
4,621
|
4,676
|
4,603
|
14
|
59
|
4,676
|
2,653
|
1898 ...........................
|
73
|
4,757
|
4,830
|
4,759
|
18
|
53
|
4,830
|
2,737
|
1899 .......................
|
71
|
4,901
|
4,972
|
4,925
|
5
|
42
|
4,972
|
2,845
|
1900 ...........................
|
47
|
5,455
|
5,502
|
5,458
|
5
|
39
|
5,502
|
3,248
|
1901 ...........................
|
44
|
6,319
|
6,363
|
6,291
|
9
|
63
|
6,3^3
|
3,768
|
1902 ..........................
|
72
|
7,483
|
7,555
|
7,479
|
11
|
65
|
7,555
|
4,483
|
1903 ...........................
|
76
|
7,228
|
7,304
|
7,223
|
8
|
73
|
7,304
|
4.354
|
1904 ...........................
|
81
|
7,590
|
7,671
|
7,601
|
9
|
61
|
7,671
|
4,342
|
1905 ...........................
|
70
|
7,990
|
8,060
|
7,972
|
21
|
67
|
8,060
|
4,953
|
I ofvanstående siffror ingingo icke de s. k. hemliga ärendena, öfver
hvilka särskilda diarier började föras först år 1902. I afseende å dessa
ärenden har ämbetsverket meddelat följande:
År Inkomna ärenden Afgångna skrivelser År Inkomna ärenden Afgångna skrivelser
1902 134 “vuHnpi> 1904 291 167
1903 158 108 1905 352 203
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
I fråga om beloppet af de anslagsmedel, bvilkas uppbärande, an¬
vändande och redovisande åligger marinförvaltningen, har ämbetsverket
åberopat denna tablå:
Öfversikt af anslagen å femte hufvudtitelns stat 1878—1905 med afdrag af
anslagen till lots- och fyrinrättningen jämte lifräddningsanstalterna.
År.
|
Ordinarie
anslag.
|
Extra ordinarie
anslag.
I
|
j 187S..............................
|
4,057,486
|
02
|
1,772,200
|
_!
|
1879.............................
|
4,066,486
|
02
|
1,676,000
|
—
|
j 1880 .............................
|
4,090,486
|
02
|
503,000
|
—
|
j 1881.............................
|
4,072,691
|
|
452,000
|
—;
|
! 1882 .............................
|
4,072,691
|
—
|
755.000
|
~
|
| 1883..............................
|
4,072,691
|
—
|
1,189,000
|
—j
|
j 1884..............................
|
4,202,303
|
—
|
2,094,550
|
_1
|
1885.............................
|
4.219,691
|
—
|
1,965,000
|
—
|
1 1886.............................
|
4,484,702
|
75
|
2,078,688
|
25
|
j 1887..............................
|
4,678,091
|
—
|
964,200
|
—
|
| 1888..............................
|
4.757,628
|
—
|
912,563
|
|
I 1889..............................
|
4,810,394
|
25
|
1,017,296
|
75
|
1890..............................
|
4,856,931
|
—
|
1.385,860
|
— '
|
| 1891.............................
|
4,901,931
|
—
|
1,665,860
|
—
|
j 1892..............................
|
4,956,381
|
—
|
2,143,110
|
|
! 1893.............................
|
5,236,781
|
—
|
1,989,110
|
—
|
I 1894..............................
|
5,478,747
|
48
|
1,419,443
|
52
|
1895..............................
|
5,549,491
|
—
|
1,739,360
|
—
|
1896..............................
|
5,569,491
|
—
|
1,739,760
|
—
|
1 1897..............................
|
5,619,491
|
—
|
5,880,860
|
-
|
1898.............................
|
5,619,531
|
—
|
6,777,360
|
—
|
1899..............................
|
5,738,156
|
—
|
3,569,335
|
—
|
1900..............................
|
5,958,031
|
—
|
13,134,760
|
|
1901.............................
|
7,125,486
|
—
|
13,224,105
|
—
|
1902.............................
|
8,935,173
|
—
|
10,983,043
|
—
|
1903..............................
|
10,341,748
|
—
|
7,819,083
|
—
|
1904..............................
|
11,135,023
|
—
|
8,629,468
|
~
|
1905..............................
|
11,497,581
|
—
|
8,535,810
|
-
|
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
13
Angående antalet expedierade anordningar under samma tid har
ämbetsverket lämnat följande uppgift:
Uppgift å antalet af ämbetsverket expedierade anordningar åren 1878—1905.
1878.........................
|
...................... 985
|
1879........................
|
....................... 988
|
1880.........................
|
....................... 992
|
1881.........................
|
...................... 913
|
1882.........................
|
....................... 913
|
1883.........................
|
...................... 1,050
|
1884.........................
|
...................... 1,098
|
1885.........................
|
....................... 1,071
|
1886........................
|
....................... 1,149
|
1887........................
|
..................... 1,172
|
1888.........................
|
.................. 1,087
|
1889.........................
|
....................... 1,023
|
1890.......................
|
.................... 920
|
1891........................
|
....................... 926
|
1892.........................
|
.................... 951
|
1893.......................
|
....................... 1,021
|
1894.........................
|
..................... 953
|
1895........................
|
....................... 980
|
1896.........................
|
....................... 1,116
|
1897.........................
|
...................... 1,181
|
1898.........................
|
....................... 1,257
|
1899........................
|
....................... 1,311
|
1900.........................
|
....................... 1,502
|
1901.........................
|
....................... 1,684
|
1902.........................
|
....................... 1,974
|
1903........................
|
....................... 1,963
|
1904 .......................
|
....................... 2,179
|
1905........................
|
....................... 2,230
|
Anm. Nedgången i antalet anordningar efter 1889 beror af en då vidtagen förändring i an-
ordningsväsendet, hvarigenom berörda antal kunde nedbringas.
Beträffande antalet folier af i marinförvaltningen granskade utgifts-
verifikationer har följande uppgift meddelats:
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Uppgift å antalet folier af i Marinförvaltningen granskade utgiftsverifikationer till
räkenskaperna för ämbetsverket, flottans stationer, Karlskrona artillerikår samt
Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen åren 1878—1905.
O
A r.
|
Marin¬
förvalt¬
ningen.
|
Karlskrona
station.
|
Stockholms
station.
|
Karlskrona
artilleri¬
kår.
|
Vaxholms
kust-
artilleri¬
regemente.
|
Karlskrona
kust-
artilleri¬
regemente.
|
Summa..
|
1878.............
|
4,080
|
11,904
|
9,615
|
_
|
_
|
_
|
25,599
|
1879 ..............
|
4,119
|
10,134
|
10,242
|
—
|
—
|
—
|
24,495
|
1880..............
|
4,206
|
9,995
|
9,927
|
—
|
—
|
—
|
24,128
|
1881...............
|
3,978
|
10,122
|
7,986
|
—
|
—
|
—
|
22,086
|
1882 ..............
|
3,970
|
10,741
|
11,285
|
—
|
—
|
—
|
25,996
|
1883..............
|
4,757
|
11,228
|
12,456
|
—
|
—
|
—
|
28,441
|
1884...............
|
5,422
|
9,905
|
10,933
|
—
|
—
|
—
|
26,260
|
1885...............
|
4,270
|
22,251
|
14,002
|
—
|
—
|
—
|
40,523
|
1886...............
|
4,940
|
19,229
|
15,214
|
—
|
—
|
—
|
39,383
|
1887...............
|
4,843
|
22,014
|
15,420
|
—
|
—
|
—
|
42,277
|
1888..............
|
4,686
|
23,578
|
15,045
|
|
—
|
—
|
43,309
|
1889...............
|
4,700
|
20,303
|
16,73o
|
—
|
—
|
—
|
41,736
|
1S90..............
|
5,370
|
23,033
|
13,033
|
—
|
—
|
—
|
41,436
|
1891..............
|
5,204
|
20,690
|
13,730
|
—
|
—
|
—
|
39,624
|
1892...............
|
4,796
|
23,722
|
13,442
|
—
|
—
|
—
|
41,960
|
1893...............
|
5,230
|
28,677
|
12,772
|
—
|
—
|
—
|
46,679
|
1894...............
|
5,061
|
25,492
|
12,687
|
—
|
—
|
—
|
43,240
|
1895...............
|
5,392
|
28,409
|
16,047
|
—
|
—
|
—
|
49,818
|
1896 ..............
|
5,915
|
28,479
|
15,930
|
1,872
|
—
|
—
|
52,196
|
1897...............
|
6,158
|
28,918
|
17,054
|
1,978
|
—
|
—
|
54,108
|
1898 .............
|
6,274
|
28,618
|
17,936
|
1,959
|
—
|
—
|
54,787
|
1899...............
|
5,903
|
29,124
|
19,640
|
2,160
|
—
|
—
|
56,827
|
1900...............
|
7,432
|
32,615
|
18,342
|
1,994
|
—
|
—
|
60,383
|
1901...............
|
7,912
|
38,188
|
23,644
|
1,920
|
—
|
—
|
71,664
|
1902...............
|
12,387
|
39,042
|
25,687
|
•—
|
4,706
|
2,731
|
84,553
|
1903...............
|
12,556
|
49,151
|
28,158
|
—
|
6,230
|
4,165
|
100,260
|
1904...............
|
11,799
|
50,992
|
27,345
|
—
|
7,813
|
6,220
|
104,169
|
1905...............
|
13,528
|
41,555
|
25,930
|
—
|
8,083
|
6,979
|
96,075
|
Anm. Nedgången under år 1905 af antalet folier beror därpå, att man under detta år börjat
sammanslå flera, stundom hundratals, verifikationsblad, tillhörande samma redogörelse, under ett
folionummer.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
15
Vidare har ämbetsverket, till ytterligare belysande af arbetsbördans
ökning, uppgjort en tablå öfver antalet räkenskapstitlar samt kon ti i
marinförvaltningens hufvudbok in. m. under vissa år af perioden 1877
—1905, så lydande:
Uppgift å antalet räkenskapstitlar (de specialkonti öfver inkomster och utgifter,
hvilka sammanföras i hufvudbokens konti) samt konti i Marinförvaltningens
hufvudbok m. m. under nedan nämnda år.
Räkenskap s titlarna.
|
Marinför¬
valtningen.
|
Karlskrona
station.
|
Stockholms
station.
|
Karlskrona
kustartilleri¬
regemente.
|
Vaxholms
kustartilleri¬
regemente.
|
Summa.
|
|
Ink.
|
utg. *
|
Ink.
|
Utg.
|
Ink.
|
Utg.
|
Ink.
|
Utg.
|
Ink.
|
Utg.
|
|
1877.........
|
7
|
43
|
85
|
143
|
37
|
114
|
|
|
|
|
429
|
1890.........
|
10
|
40
|
99
|
162
|
65
|
117
|
-•
|
—
|
—
|
—
|
493
|
1902.........
|
28
|
108
|
127
|
226
|
95
|
182
|
10
|
17
|
18
|
22
|
833
|
1903 ........
|
28
|
119
|
137
|
259
|
99
|
186
|
12
|
19
|
15
|
23
|
897
|
1904........
|
19
|
124
|
139
|
243
|
89
|
145
|
14
|
19
|
19
|
23
|
834
|
1905.........
|
20
|
122
|
112
|
197
|
83
|
148
|
13
|
21
|
21
|
24
|
761
|
Marinförvaltningens hufvudbok.
|
Konti
|
Pagina
|
1877 ......................................................
|
98
|
216
|
1890 ......................................................
|
99
|
213
|
1902 ......................................................
|
196
|
420
|
1903 .....................................................
|
219
|
448
|
1904 ..... .........................
|
222
|
406
|
1905 ......................................................
|
222
|
396
|
Den särskilda räkenskapen öfver marinförvalt¬
ningens förlagsbokhandel omfattar 1905......
|
|
276
|
Anm. Nedgången af antalet räkenskapstitlar under år 1905 beror däraf, att de förut använda
titlarna för hvart och ett af de större fartygens underhåll sammanförts till en enda underhållstitel för
alla fartyg af samma klass.
16 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Af dessa tablåer framginge beträffande tiden från och med år 1878
till närvarande tid, att beloppet af de anslagsmedel, hvilkas uppbärande,
användande och redovisande ålåge marinförvaltningen, närmare fyr-
dubblats, samt att såväl antalet af de till ämbetsverket årligen inkomna
och därstädes handlagda mål, som äfven omfånget af de räkenskaps¬
handlingar, ämbetsverkets civilafdelning haft att genomgå och granska,
vuxit i samma proportion. Därvid har, enligt hvad marinförvaltningen
påpekat, jämte denna tillväxt af målens antal, inträdt en motsvarande
eller ännu starkare tillväxt af deras omfattning, hvartill komme att, på
sätt ämbetsverket jämväl erinrat, beskaffenheten af den administration,
som vore ämbetsverket anförtrodd, ofta kräfde i ärendenas behandling'
en skyndsamhet, som i hög grad bidragit att lika den växande arbets¬
bördans tryck. Behofvet af en väsentlig förstärkning af ämbetsverkets
civila arbetskrafter hade fördenskull blifvit oafvisligt. Endast genom
att i stor omfattning anlita extra ordinarie tjänstemäns beredvilliga
hjälp hade det hittills varit möjligt att få utförda ‘de under årens lopp
så betydligt ökade, den civila personalen åliggande göromålen.
I afseende å arten af den förstärkning i marinförvaltningens civila
arbetskrafter, som enligt ämbetsverkets tanke fordrades för göromålens
behöriga fullgörande, vore främst att märka behofvet af ytterligare eu
civil ledamot i ämbetsverket.
Tanken på två civila ledamöter i det kollegium, hvars plats nu in-
toges af marinförvaltningen, vore icke ny. Enligt instruktionen för
förvaltningen af sjöärendena den 23 mars 1803 fördelades göromålen
på två departement, af hvilka det ena skulle behandla ekonomiska mål,
som rörde örlogsflottan, och det andra handlägga ekonomiska mål, som
anginge arméns flotta. Vid hvartdera departementet anställdes ett ami-
ralitetskammarråd. Genom nådigt bref den. 25 juni 1814 upphäfdes
väl departementsindelningen och föreskrefs, att alla mål skulle behandlas
in pleno, men de två amiralitetskammarråden bibehöllos dock fort¬
farande. Likaså enligt nådigt bref den 2 november 1824. Enligt detta
blefvo visserligen örlogsflottan och arméns flotta sammanslagna under
benämningen »Kungl. Maj:ts flotta», men skulle den ene civilledamoten
föredraga alla besvärs-, anmärknings- och befordringsmål samt juridiska
frågor, hvarjämte han hade inspektion öfver kansliet, medan den andre
civilledamoten skulle föredraga alla ekonomiska och redogörelsemål,
föra allmän kontroll öfver medlens disposition samt hafva inseende
öfver kammar- och sjömilitiekontoret. Genom instruktionen för förvalt¬
ningen af sjöärendena den 15 januari 1841 inskränktes civilledamöternas
antal till en.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
17
Enligt gällande instruktion för marinförvaltningen åligger det ami-
ralitetsrådet att bereda och föredraga de ärenden, som angå
flottans fasta egendom i de delar, som ej tillhöra ingenjörafdel-
ningen;
uppbörden, förvaltningen, användande och redovisningen af alla
till marinförvaltningens befattning hörande medel och persedlar;
förklaring, ändring eller upphäfvande af gällande eller förslag till
nya författningar;
allmänna föreskrifter, som bero af marinförvaltningen att utfärda
för verkställighet af gällande författningar eller af Kungl. Maj:t sär¬
skild! gifna nådiga befallningar;
tillsättning af och afsked från civil tjänstebefattning vid marinför¬
valtningen och flottans civilstat samt föreståndare- och lärarebefattning-
vid navigationsskola, ledighet från dylik befattning och ansvar för tjänste¬
fel; samt
ämbetsverkets arbetsordning.
Dessa ärenden utgjorde enligt amiralitetsrådets rotel för år 1905
ett antal af 4,566.
Utom hvad förut är sagdt åligger amiralitetsrådet enligt instruk¬
tionen
att deltaga i handläggningen jämväl af alla öfriga ärenden, som
förekomma vid marinförvaltningens sammanträden;
att utöfva chefskapet öfver ämbetsverkets civilafdelning och kansli;
att deltaga i inventeringarna af marinförvaltningens kassa;
att å civilafdelningen afgöra hos marinförvaltningen förekommande
anmärkningsmål;
att jämte ämbetsverkets chef och en af militärledamöterna deltaga
uti ifrågakommande sammanträden med annat ämbetsverk, därest icke
ärendets beskaffenhet fordrar öfverdirektörens närvaro; samt
enligt arbetsordningen att jämte advokatfiskalen hafva under sitt
förvar ämbetsverkets säkerhets- och värdehandlingar.
Bland de amiralitetsrådet till beredning och föredragning åliggande
ärendena kunde, enligt hvad marinförvaltningen anfört, en särskild klass
urskiljas såsom med de öfriga olikartad. Denna klass utgjordes af de
ärenden, som anginge uppbörden, förvaltningen, användandet och redo¬
visningen af alla till marinförvaltningens befattning hörande medel och
persedlar. Dessa ärenden kunde betecknas såsom rent ekonomiska,
medan de öfriga vore af mera administrativ-juridisk art.
Det torde vara uppenbart, framhåller marinförvaltningen, hurusom
det växande omfånget af allt, som hörde till marinförvaltningens räken-
Bih. till Rilcsd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 A/d. 0 Tläft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
skapsväsende, medfört dels en högst betydande ökning af de kamreraren
i ämbetsverket åliggande göromål, dels att det icke kunde vara möjligt
för amiralitetsrådet att hafva den öfverblick af räkenskapen eller medels¬
dispositionerna, som för en föredragande ofta kunde vara önskvärd,
utan att han i dessa hänseenden måste hufvudsakligen bygga sin före¬
dragning på kamrerarens uppgifter eller utredning. Riktigare vore då,
att de ärenden, hvilka ofvan betecknats såsom rent ekonomiska, finge
sin egen föredragande, medan de administrativt juridiska hade sin.
För afhjälpande af de berörda missförhållandena har marinförvalt¬
ningen, på sätt förut nämnts, i sin underdåniga skrifvelse den 16 maj 1906
hemställt om nådig proposition till nästa riksdag med begäran om an¬
visande på extra stat af 6,400 kronor för anställande af ytterligare en
civil ledamot i ämbetsverket. Anledningen till att anslaget begärdes
endast på extra stat var, enligt hvad ämbetsverkets särskilda skrivelser
i ämnet gifva vid handen, uteslutande den, att anställandet af en sådan
ledamot icke skulle utgöra hinder för genomförande i framtiden af den
år 1904 föreslagna omorganisationen af marinförvaltningen i det af¬
seende, att marinöfverintendenten skulle blifva ledamot af ämbetsverket
och chef för dess intendentafdelning. Uti sin ämbetsskrivelse den 6
oktober 1906 har ämbetsverket förklarat, att, därest den med 1904 års
förslag åsyftade organisationen kunde i denna del nu genomföras, detta
vore att obetingadt föredraga framför den i skrivelsen den 16 maj
1906 förordade anordningen med en ny civilledamot å extra ordinarie
stat och fullkomligt väl läte sig genomföras äfven utan någon förändring
af den ställning tjänstemannapersonalen å marinförvaltningens civilal -
delning nu intoge.
Af den nu ifrågasatta anordningen följde nödvändigheten att be¬
stämma, hvarest de ärenden, hvilka icke kunde bibehållas å den under
marinöfverintendenten ställda intendentafdelningen, skulle förläggas. De
ärenden, som tillhörde den nuvarande intendentafdelningen, vore dels
af öfvervägande ekonomisk dels af öfvervägande militär beskaffenhet.
För att gifva en föreställning om antalet ärenden af hvartdera slaget
under åren 1902—1905 hade marinförvaltningen upprättat denna tablå:
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
19
Uppgift å antalet ärenden, som blifvit handlagda å Kungl. Marinförvaltningens
Intendentafdelning under hvardera af åren 1902, 1903, 1904 och 1905.
|
Antal
|
ärende
|
n
|
|
år
|
år
|
år
|
år
|
|
1902.
|
1903.
|
1904.
|
1905.
|
Ekonomiska:
|
|
|
|
|
angående proviant, beklädnad, sängservis, inkvartering samt
|
|
|
|
|
ett mindre antal angående sjukvård .................
|
119
|
114
|
76
|
68
|
» anslag, anvisningar, kostnadsförslag ......................
|
38
|
41
|
22
|
45
|
» boställen, expeditionslokaler, förrådshus, kok- och
|
|
|
|
|
tvätthus m. m.................................................
|
59
|
34
|
25
|
19
|
» aflöningsförmåner, gratifikationer, rese- och trakta-
|
|
|
|
|
mentsersättning................................................
|
17
|
14
|
14
|
11
|
o anmälan om tillträdda befattningar........................
|
—
|
38
|
1
|
1
|
» aviser från Kungl. Sjöförsvarsdepartementet............
|
67
|
307
|
37
|
20
|
» anskaffningar (särskildt kol) samt försäljningar .......
|
43
|
43
|
92
|
138
|
» mönstringar.......................................................
|
16
|
10
|
13
|
18
|
=
|
359
|
601
|
280
|
320
|
Militära:
|
|
|
|
|
angående personalens öfhingar ........i.................................
|
19
|
21
|
31
|
29
|
» skeppareinventarier och utredning ........................
|
59
|
104
|
66
|
62
|
» sjöinstrument, sjökort, kartor m. m......................
|
22
|
29
|
27
|
24
|
» kustsignalering och signalmateriel ........................
|
14
|
33
|
11
|
3
|
» eldsläckningsväsendet, sjötransporter, körslor, järn-
|
|
|
|
|
vägstrafik ......................................................
|
10
|
4
|
16
|
8
|
» navigationsskolorna .............................................
|
82
|
80
|
101
|
146
|
» fartygs nybyggnad och förändring in. m................
|
34
|
26
|
4
|
2
|
» chefers m. flis rapporter.......................................
|
16
|
29
|
11
|
17
|
» personalbehof, personaltillgång och organisation .....
|
17
|
14
|
20
|
30
|
» utlåning af lokaler, fartyg och materiel..................
|
34
|
24
|
14
|
22
|
» kollisionsmål och sjöfartsärenden...........................
|
—
|
1
|
3
|
4
|
» fartygs militära egenskaper.................................
|
—
|
3
|
1
|
1
|
» befordran ..........................................................
|
—
|
10
|
1
|
1
|
=
|
307
|
378
|
306
|
349
|
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
|
|
Antal ärenden
|
|
år
|
|
år
|
|
år
|
år
|
|
1902.
|
|
1903.
|
1904.
|
1905.
|
Öfriga:
|
|
|
|
|
|
|
|
j angående afdelningens personal .........................................
|
11
|
|
|
|
|
16
|
18
|
» uppgifter för statskalender, flottans rulla etc..........
|
2
|
|
|
4
|
|
3
|
1
|
i mål öfverlämnade till annan afdelning................................
|
23
|
|
16
|
|
9
|
18
|
f
|
36
|
|
_20
|
28
|
37
|
!
■
|
.
ar
|
|
år
|
o
ar
|
år
|
|
Sammandrag:
|
1902.
|
1903.
|
1904.
|
1905.
|
Summa.
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Ekonomiska .....................................................................
|
359
|
|
601
|
280
|
320
|
1,560
|
j Militära...........................................................................
|
307
|
|
378
|
306
|
349
|
j 1,340
|
' Ö friga ...........................................................................
|
36
|
|
20
|
28
|
37
|
121
|
=
|
702
|
999
|
614
|
706
|
3,021
|
Den höga siffran för de ekonomiska ärendena år 1903 berodde däraf
att under detta år, i olikhet med den praxis, som såväl dessförinnan
som efter 1903 tillämpats, en del aviser om generalorder tilldelades
intendentafdelningen i stället för amiralitetsrådet. Sattes nämnda siffra
för 1903 lika med summan militära ärenden för samma år, blefve för
hela den ifrågavarande perioden medeltalet ärenden per år
ekonomiska .................................................. 334.
militära ............................................................ 335.
Marinförvaltningen har nu ansett, att samtliga den nuvarande inten¬
dentafdelningen tillhörande ärenden, som icke vore att hänföra under inten¬
denturen — enligt den för åren 1902—1.905 uppgjorda tablån för dessa
år utgörande i medeltal hälften af totalantalet mål å afdelningen —
borde öfverlämnas till en inom ämbetsverket nyinrättad afdelning, hvars
chef skulle äga fackkunskap företrädesvis beträffande ärenden, som an-
ginge sjöinstrument- och sjökarteväsendet samt navigationsskolorna. Med
hänsyn härtill ansåge marinförvaltningen den nya afdelningen lämpligen
böra benämnas den nautiska afdelningen. Denna afdelning skulle så¬
lunda komma att handlägga ärenden, som rörde
sjöinstrument- och sjökarteförråden,
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
21
de för öfvandet af sjöförsvarets personal erforderliga anord¬
ningarna i tekniskt och ekonomiskt hänseende i de delar, som ej till¬
hörde annan afdelning;
inventarier, tillhörande skeppareuppbörden för fartygen och den
öfriga flytande materielen;
stationernas eldsläckningsväsende, polis, sjötransporter, körslor och
järnvägstrafik samt
navigationsskolorna i de delar, som icke tillhörde civilafdelningen.
Däremot skulle af den nuvarande intendentafdelningens ärenden å
samma afdelning kvarstå de, som anginge
den sjöförsvaret tillhörande personalens provianterande, förseende
med beklädnad, sängservis samt inkvartering;
utredning, tillhörande material- och persedeluppbörderna i de delar,
som ej tillhörde annan afdelning, samt
trupptransporter och mönstringar.
Därjämte skulle till den under marinöfverintendenten ställda inten-
dentafdelningen från amiralitetsrådet öfverflyttas de rent ekonomiska
ärendena eller de, som anginge uppbörden, förvaltningen, användandet
och redovisningen af alla till marinförvaltningens befattning hörande
medel och persedlar. Dock syntes det marinförvaltningen, att alla an¬
märknings- och besvärsmål fortfarande borde af amiralitetsrådet beredas
och föredragas.
Hvad angår förslaget om inrättande af en nautisk afdelning i äm¬
betsverket, bär marinförvaltningen åberopat sin förut omnämnda skrif¬
velse den 11 oktober 1904 i fråga om ordnandet af sjöinstrumentvä-
sendet inom flottan. Uti berörda skrifvelse har ämbetsverket, efter
verkställd utredning i frågan, förklarat såsom sin åsikt att åtgärder
med det snaraste borde vidtagas för att betrygga sjöinstrumentens sak¬
kunniga handhafvande inom vår flotta; att endast därigenom, att en
verkligt sakkunnig och fackutbildad man erhölle säte inom flottans öfver¬
styrelse såsom representant företrädesvis för flottans sjöinstrumentväsen
och tillämpad nautisk vetenskap i allmänhet en fast organisation af
ifrågavande tjänstegren kunde åstadkommas och möjlighet beredas för
en sammanhållande och verkningsfull ledning inom densamma; att denna
fråga ej lämpligen kunde ordnas på annat sätt än genom inrättande af
en nautisk afdelning i ämbetsverket med de åligganden, som ofvan före¬
slagits skola tillkomma en sådan afdelning; samt att genom den sålunda
förordade organisationen en lycklig lösning af frågan om sjöinstrument-
väsendets ordnande kunde ernås liksom äfven vinnas den bästa möjliga
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
garanti för att vår flotta kunde tillgodogöra sig utvecklingen ock fram¬
stegen å sjöinstrumentens område.
Den sålunda förordade anordningen skulle nödvändiggöra sådan
förändring af staten för marinintendenturkåren, att däri för marinöfver-
intendenten blefve, i stället för nuvarande arfvode å 1,000 kronor, upp¬
taget, liksom för i Stockholm bosatt kommendör vid flottan,
lön.......................................
dagaflöning å 6 kronor...
samt inkvarteringsbidrag
.... kronor
|
6,000: —
|
»
|
2,190: —
|
kronor
|
8,190: —
|
»
|
1,200: —
|
Pension för marinöfverintendenten skulle bestämmas efter samma
grunder och utgå med samma belopp som kommendörs.
Till marinförvaltningens framställning i hvad den afser förstärkning
i öfrigt af ämbetsverkets arbetskrafter skall jag återkomma vid fram¬
läggande af mina förslag om äskanden af anslag å extra stat för år 1908.
Hvad angår den af marinförvaltningen föreslagna anordningen i af¬
seende å såväl marinöfverintendenten såsom chef för ämbetsverkets
intendentafdelning som inrättande af en nautisk afdelning, anser jag
samma anordning vara att synnerligen förorda. Redan i och för sig
finner jag det vara af behofvet påkalladt, att chefen för marinförvalt¬
ningens intendentafdelning är mera stadigt fäst vid ämbetsverket än som
nu är fallet, då dels chefskapet i följd af befordringar eller förflytt¬
ningar inom officerskåren ofta nog växlar, dels med anledning- af sjö-
kommenderingar chefen tidtals måste för längre perioder lämna chef¬
skapet. Vidare måste det gifvetvis anses såsom en fordel, att marin-
intendenturkårens chef, i likhet med hvad som redan är fallet med
cheferna för mariningenjör- och marinläkarkårerna, har säte i flottans
öfverstyrelse, och hans inträde såsom ledamot i marinförvaltningen och
chef för dess intendentafdelning med de göromål, som nu föreslagits
skola tilläggas denna afdelning, skulle utgöra ett redan vid kårens
uppsättning ifrågasatt fullständigare genomförande af kårens organisation,
samtidigt som därmed på ett enkelt sätt komme att vinnas en lämplig
fördelning af den civilledamoten nu åliggande mängden af göromål.
Inrättande i sammanhang härmed af en nautisk afdelning i ämbetsverket
under en militär chef är på de af marinförvaltningen uti ämbetsverkets
skrifvelse den 11 oktober 1904 anförda och ofvan redan omförmälda
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
23
skäl af behofvet påkalladt. Däremot anser jag mig ej böra biträda af
marinförvaltningen tillika framställdt förslag om åtgärd för vidtagande
af sålunda ifrågasatta anordning redan under innevarande år.
I enlighet med hvad jag sålunda anfört ämnar jag hemställa, att
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i staten för marinintenden-
turkåren upptaga aflöningen till marinöfverintendenten på sätt marin¬
förvaltningen föreslagit.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna
höjningen af de i staten för marinförvaltningen uppförda löneförmå¬
nerna för en kemist till samma belopp som dem, hvilka enligt staten
för mariningenjör kår en bestämts för min- och torpedingenjörer, hem¬
ställer alltså,
att Riksdagen må, med godkännande af stat för
marinförvaltningen af den lydelse, bilagan n:o 1 vid
statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12
januari 1907 utvisar, höja anslaget till marinförvalt¬
ningen från 49,600 kronor till 50,600 kronor, eller
med 1,000 kronor.
Aflöning för flottans kårer och stater.
3:o) Under punkt 2 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att
dels godkänna stater för flottans officerskår, för flottans under¬
officerskår, för flottans sjömanskår, för flottans skeppsgossekår samt
å dagaflöning till officerare och underofficerare vid flottan, äfvensom
för mariningenjörkåren, för marinintendenturkåren, och för marinläkar¬
kåren af den lydelse bilagorna n:is 6—13 vid förenämnda statsråds¬
protokoll utvisade;
dels medgifva,
att regementsintendenterna vid kustartilleriet och fästningsförval-
taren å Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning Ange öfverflyttas
till marinintendenturkåren såsom marinintendenter af l:a graden i en¬
lighet med de närmare bestämmelser angående deras öfvergång, hvilka
blefve af Kungl. Maj:t meddelade, och med rätt för dem, därest de
efter öfverflyttningen skulle komma att tillhöra l:a marinintendents-
gradens 2:a löneklass, att åtnjuta fyllnad i aflöningsförmåner till det
belopp, som do vid öfverflyttningen åtnjöte vid kustartilleriet,
Aflöning för
flottans kårer
och stater.
[2.]
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
att, under förutsättning af bifall till den föreslagna ökningen af de
å marinintendenturkårens stat uppförda vaktmästarnas löner, de å flot¬
tans civilstat kvarstående vaktmästaren J. G. Lundberg vid Stockholms
station samt förste vaktmästaren O. L. Olsson och vaktmästaren A. F.
Petersson vid Karlskrona station måtte under sin återstående tjänste¬
tid från och med år 1908 få åtnjuta ett personligt lönetillägg, de båda
förra af 300 kronor hvardera och den sistnämnde af 400 kronor, allt
för år räknadt, att bestridas från medel, anvisade å marinintendentur¬
kårens stat;
dels slutligen, med godkännande af den förordade minskningen i
anvisningen för reserv- och indragningsstaterna samt båtsmanskompa-
nierna, att i riksstaten för år 1908 höja anslaget till flottans kårer och
stater från 4,264,310 kronor till 5,181,339 kronor eller med 917,029
kronor.
Härom har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört
följande:
»På sätt omnämnes i protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13
januari 1906, bilagdt samma års statsverksproposition, hade Riksdagen
i sin skrifvelse den 19 maj 1905 angående regleringen af utgifterna
under riksstatens femte hufvudtitel anställt en jämförelse mellan personal-
behofvet enligt de beräkningar, som framlagts för 1900 års riksdag att
gälla till och med år 1912, och det personalbehof, som sedermera i
själfva verket uppstått. Af denna jämförelse hade Riksdagen funnit
det framgå, att den stamanställda flottpersonalens numerär, hvad
underofficerare och manskap beträffade, år 1905 icke obetydligt öfver-
stege hvad som uti 1900 års plan för flottans bemanning ansetts till¬
räckligt sju år därefter eller för år 1912. Detta kunde visserligen
sägas hafva sin grund däruti, att personalbehofvet på eu del af flottans
fartyg något ökats samt att åtskilliga fartyg af nya typer, som icke
tagits i beräkning vid uppgörandet af förenämnda plan, tillkommit, men,
å andra sidan, hade antalet af de uti planen för sistnämnda år beräknade
fartygen ännu icke på långt när uppnåtts, hvartill komme, att en del
försvarsanordningar, för hvilka förut beräknats personal från flottan,
numera efter år 1901 öfvertagits af kustartilleriet. Kungl. Maj:ts
återkommande framställningar om ökning af flottans personal, hvilka
nu icke längre grundade sig på den en gång framlagda planen för
flottans bemanning, syntes, anförde Riksdagen vidare, innebära åtskilliga
olägenheter, särskild! härutinnan att Riksdagen betoges möjligheten att
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
25
på förhand öfverskåda omfånget af en slutlig organisation för flottans
personal och öfningarna med densamma samt bedöma, huruvida denna
organisation läte sig förena med landets ekonomiska bärkraft och möj¬
ligheten att erhålla lämpligt folk för personalens rekrytering. Det
syntes därför Riksdagen nödigt, att för Riksdagen framlades en revi¬
derad plan för den slutliga organisationen för flottans personal samt
beräkning öfver de årliga kostnaderna för denna personals aflöning,
underhåll, öfningar m. m. Vid utarbetandet af en dylik plan syntes
det äfven böra tagas i noggrannt öfvervägande, i hvilken utsträckning-
flottans behof af personal, särskildt å de äldre fartygen, lämpligen kunde
fyllas af reservofficerare och värnpliktiga, som fortfarande ägnade sig
åt sjömansyrket eller därmed sammanhängande yrkesgrenar, äfvensom
i hvad mån och på hvad sätt de svenska örlogs- och handelsflottorna
bäst kunde såväl i freds- som krigstid understödja hvarandra.
I anledning af Riksdagens nämnda uttalande om önskvärdheten af
en reviderad plan för den slutliga organisationen af flottans personal
anbefallde Kungl. Maj:t den 2 juni 1905 chefen för flottans stab att
inkomma med sådan plan under förutsättning att flottan komme att
bestå af de stridsfartyg, som vore upptagna i en till 1901 års sjökrigs-
materielkommittés betänkande fogad tablå. Emellertid hade chefen för
flottans stab uti ämbetsskrifvelse den 11 september 1905, under fram¬
hållande af behofvet utaf att ordnandet af landets försvar i händelse
af unionens upplösning underkastades en förnyad omfattande under¬
sökning, hvilken sannolikt torde komma att ådagalägga, att det af 1901
års materielkommitté uppgjorda programmet icke vidare kunde anses
tillfyllestgörande, utan att detsamma måste undergå en afsevärd för¬
ändring med afseende å af kommittén föreslagna fartygstyper och antal
fartyg, och att det af nämnda kommitté uppgjorda betänkandet därför
ej längre kunde läggas till grund för eu utredning angående det verk¬
liga behofvet af personal, i underdånighet hemställt, det Kungl. Maj:t
behagade medgifva, att chefen för flottans stab icke behöfde utarbeta
och inkomma med nämnda plan och beräkning.
Behofvet af ytterligare undersökning, huruvida det af 1901 års sjö-
krigsmaterielkommitté afgifna betänkande fortfarande, efter upplösandet
af unionen med Norge, kunde läggas till grund för den fortsatta an¬
skaffningen af fartygsmateriel, framhölls äfven af marinförvaltningen i
skrifvelse den 7 november 1905 samt utvecklades än ytterligare af chefen
för flottans stab i ny ämbetsskrifvelse den 30 november samma år.
I samband med att Kungl. Maj:t den 5 januari 1906 meddelade
llili. till /likså. Prof. 11)07. 4 Samt. t Afd. C Höft. 4
2 6
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
cheferna för generalstaben och flottans stab uppdrag att i samråd
utarbeta ett förslag till samfälld plan för rikets försvar behagade
Kungl. Maj:t jämväl återkalla det åt chefen för flottans stab den 2 juni
1905 lämnade uppdraget. På grund af nu angifna förhållanden kunde
sådan plan för organisationen af flottans personal, som af Riksdagen
åsyftats, icke föreläggas 1906 års Riksdag.
I sin skrifvelse den 25 maj 1906 angående regleringen af utgif¬
terna under riksstatens femte hufvudtitel uttalade Riksdagen, som funnit,
att vissa omständigheter utgjort hinder för utarbetandet af en reviderad
plan för den slutliga organisationen för flottans personal samt beräkning
öfver de årliga kostnaderna för denna personals aflöning, underhåll,
öfningar m. m., önskvärdheten af att sådan plan och beräkning måtte,
så vidt möjligt, för 1907 års riksdag framläggas.
Sedermera hafva cheferna för generalstaben och flottans stab till
fullgörande af det dem den 5 januari 1906 meddelade uppdrag med
underdånig skrifvelse den 18 sistlidna oktober till Kungl. Maj:t
öfverlämnat förslag till samfälld plan för rikets försvar äfvensom i
samband därmed lämnat, bland annat, en öfversikt af de anordningar,
som borde vidtagas till stärkande under fredens dagar af armén och
flottan, hvarförutom chefen för flottans stab afgifvit förslag till flottans
utveckling under perioden 1908—1913.
Då dessa frågor i vissa delar tarfvade ytterligare sakkunnig ut¬
redning, har Kungl. Maj:t den 7 december 1906 bemyndigat chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunnige för att inom
departementet biträda med den ytterligare utredning i ärendet, som
kunde befinnas erforderlig; och hafva i enlighet härmed den 8 i samma
månad sakkunnige tillkallats, hvilkas arbeten nu pågå.
Innan arbetet med den nyssberörda försvarsplanen afslutats, men
detsamma framskridit så långt, att de generella fordringar, som borde
ställas på vår sjökrigsmateriel, kunnat bestämmas, hade emellertid chefen
för flottans stab uti ämbetsskrifvelse den 7 september 1906 hemställt
om verkställande af sakkunnig utredning angående de fartygstyper,
som borde ingå i vår flotta; och tillkallade jag, efter af Kungl. Maj:t
den 14 i samma månad därtill erhållet nådigt bemyndigande, sak¬
kunnige för vidtagande af en allsidig utredning i afseende å de för¬
ändringar i typerna för flottans stridsfartyg, som med hänsyn till ej
mindre rikets ändrade försvarspolitiska läge än äfven erfarenheten från
senaste ostasiatiska krig kunde synas önskliga. De sålunda tillkallade
sakkunnige hafva ännu icke afslutat sina arbeten.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
27
Ehuru med afseende å nu omförmälda förhållanden för närvarande,
i fråga om numerären af flottans personal, endast kan angifvas den
styrka, till hvilken personalen under den närmaste framtiden bör upp¬
bringas, finner jag mig emellertid dels af den anledning, att er¬
farenheten gifvit vid handen, att fartygens behof af yrkesutbildad
personal icke är vederbörligen tillgodosedt, dels ock för att, såvidt
möjligt, tillmötesgå Riksdagens uttalade önskan om en reviderad plan
för den slutliga organisationen för flottans personal, böra redan nu
framlägga de grunder, Indika böra följas vid beräkning af personal-
behofvet.
Hvad först beträffar behofvet utaf officerare af stammen har detta officerskåren,
hittills för den materiel, som antogs vara tillgänglig vid 1902 års in¬
gång samt sedermera tillkommen materiel angifvits i hufvudsaklig öfver¬
ensstämmelse med de beräkningar, Indika lågo till grund för den till 1900
års riksdag gjorda framställningen om ökning af officerskåren. Såsom
framgår af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari
1906, utgjordes enligt nämnda beräkningsgrunder behofvet af stam¬
officerare för den materiel, som redan då var färdig eller till hvars
byggande Riksdagen beviljat medel, af 4 flaggmän, 42 regementsoffice¬
rare, 97 kaptener och 148 subalternofficerare eller sammanlagdt 291
officerare. Om härtill lägges det för den af 1906 års riksdag beviljade
fartygsmaterielen d. v. s. 2 jagare, 6 torpedbåtar af l:a klass och 5 af
2:a klass, erforderliga officersbehofvet, hvilket uppgår till 8 kaptener
och 15 subalternofficerare, skulle behofvet af stamofficerare för den
materiel, som redan är färdig eller till hvars byggande Riksdagen
beviljat medel, enligt 1900 års beräkningsgrunder utgöras af 314 offi¬
cerare.
Emellertid kunna de år 1900 använda grunderna numera icke i allo
tillämpas vid beräknandet af officersbehofvet vid flottan.
Redan år 1904 hade fråga uppstått, huruvida dessa grunder borde
fortfarande tillämpas. Enär nämligen efter uppgörande af 1900 års
beräkningar angående den erforderliga ökningen af antalet officerare
samt dessas fördelning på de olika graderna öfver fyra år förflutit och
därunder uppenbarligen ytterligare erfarenhet vunnits angående behofvet
af officerare i de olika graderna samt det under sådana förhållanden
syntes böra tagas under ompröfning, huruvida den under år 1900 före¬
slagna fördelningen å de särskilda graderna af den då afsedda ökningen
af officerskåren jämväl allt fortfarande vore att anse som den lämp¬
ligaste, anmodade dåvarande departementschefen i ämbetsskrifvelse den
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Chefens för
flottans stab
utredning.
28 juni 1904 chefen för flottans stab att företaga en dylik ompröfning
samt därefter inkomma med det yttrande och det förslag, hvartill den¬
samma kunde gifva anledning. Till svar härå lämnade chefen för
flottans stab i två ämbetsskrifvelser den 22 oktober 1904, hvaraf den
ena hemlig, en utredning öfver behofvet af officerare vid mobilisering
med den materiel, som vid 1905 års ingång var färdig eller till hvars
byggande medel voro af Riksdagen beviljade.
Denna utredning innehåller hufvudsakligen följande.
Behofvet af officerare uppginge till 332 officerare af stammen och
165 af reserven under det behofvet med fasthållande af 1900 års be¬
räkningsgrunder skulle uppgått till 284 stam- och 141 reservofficerare.
Såsom skäl för den föreslagna ändringen af beräkningsgrunderna
anfördes, bland annat, att vid uppgörande af 1900 års beräkningar erfa¬
renhet saknades rörande reservofficerares användbarhet till tjänstgöring
å flottans fartyg äfvensom rörande de kraf, som vid utrustandet af
större sjöstyrkor ställdes på flottans stationer och varf. På grund af
rådande brist på stamofficerare hade sedan år 1901 reservofficerare
varit inkallade till aktiv tjänst vid flottan såväl i land som ombord,
och hade i allmänhet officerare al stammen och reserven ingått i besätt¬
ningarna till samma antal som i 1900 års beräkningar afsågs blifva
fallet vid mobilisering. Det hade därvid visat sig, att den utbildning,
som kunnat beredas reservofficerarna, icke förmått göra dem fullt vuxna
de poster, som de hade att bekläda, hvilket i synnerhet gällde dem,
som varit kommenderade å l:a kl. pansarbåt. Under dessa år hade
högste befälhafvare för å öfningsexpedition varande sjöstyrkor vid upp¬
repade tillfällen gjort underdånig anmälan om detta förhållande. Sålunda
anförde högste befälhafvaren för 1904 års kusteskader i afgifven general¬
rapport följande: »Hvad beträffar reservofficerarna anser jag erfarenheten
från kusteskadern gifvit vid handen, att de i allmänhet oaktadt sam-
vetsgrannt och allvarligt sträfvande att fylla sin plats dock icke förmått
göra detta till följd af ovana vid militärtjänstgöring och bristande för¬
måga alt utöfva befäl, hvarför det synes mig olämpligt att — såvida icke
reservofficersutbildningen undergår genomgripande förändringar, hvilket
af andra skäl knappast vore att förorda — vid mobilisering kommendera
reservofficerare på stridsfartygen, utan böra dessa afses till viss land¬
tjänstgöring, transportfartyg m. m.»
Tillkomsten af gnistsignalmaterielen, hvilken för sitt betjänande
fordrade särskildt utbildad personal, hade än ytterligare nödvändiggjort
ökning af antalet stamofficerare. För att l:a kl. pansarbåtarnas strids-
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
29
värde skulle kunna fullt tillgodogöras fordrades sålunda, att dessa far¬
tygs i gällande besättningslistor upptagna antal officerare uteslutande
fylldes med officerare af stammen. För att erhålla den enhetliga led¬
ning af kustflottans torpedbåtar, som vore nödvändig för ett rätt till¬
godogörande af de många fördelar för försvaret, som torpedvapnet kunde
erbjuda, erfordrades, att nämnda torpedbåtar blefve ställda under en
gemensam afdelningschef. I den mån antalet torpedbåtar i kustflottan
växte, borde antalet afdelningschefer ökas, så att det funnes en af-
delningsclief för 3 divisioner eller 12 torpedbåtar. Till befäl vid hand¬
hafvande af minmateriel hade det visat sig nödvändigt att i större utsträck¬
ning än hittills varit fallet afse officerare af stammen. I officersberäk-
ningen för sjöfästningarnas staber och transportväsende hade några
mindre ändringar föreslagits, hvaremot personal icke upptagits för vare
sig Vaxholms och Oskar Fredriksborgs eller Karlskrona fästnings sjö¬
bevakning, då denna afsågs att öfvertagas af kustartilleriet.
Behofvet af officerare för flottans öfverstyrelse, stationer och varf
hade i 1900 års beräkningar upptagits i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med då gällande mobiliseringsplaner, för hvilka under år 1893 från veder¬
börande myndigheter infordrade uppgifter hade legat till grund. Då emel¬
lertid flottans materiel och personal under de senare åren väsentligt ökats,
ställdes numera vid och efter mobilisering betydligt ökade kraf såväl
på flottans stationer och varf som på dess öfverstyrelse. Därjämte
hade genom de större rustningar, som särskildt under år 1904 ägt
rum och vid hvilka förhållandena i vissa afseenden närmat sig för¬
hållandena vid mobilisering, ökad erfarenhet kunnat vinnas om behofvet
af officerare i öfverstyrelsen samt å stationer och varf vid mobilisering.
Med anledning häraf hade chefen för flottans stab af marinförvaltningen
samt stationsbefälhafvare och varfschefer vid flottans stationer an¬
hållit om uppgift å antalet officerare af olika grader inom stammen och
reserven, som de ansåge vid mobilisering böra afse» för tjänstgöring i olika
befattningar, och skulle vid uppgiftens upprättande bland annat iakt¬
tagas, att personal af reserven afväges att fylla poster i land så långt
utan väsentlig olägenhet för tjänsten kunde ske. Det i stabschefens
beräkningar upptagna antalet officerare vore uppgjordt med ledning af
de från nämnda myndigheter inkomna uppgifterna.
Äfven beträffande kustsignalväsendet både erfarenhet vunnits, då
detsamma under de senare åren deltagit i flottans krigsöfning^-. Det hade
därvid visat sig, dels att så stort antal befäl från lotsverket, som från
början var afsedt, icke kunde påräknas för tjänstgöring vid kustsignal-
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
väsendet, dels att i (ifrigt behof af förstärkning af officersporsonalen å
vissa poster vore erforderlig.
Behofvet af officerare tillhörande flottan till arméns förfogande hade
upptagits efter samråd med chefen för generalstaben. Under det att i
1900 års beräkningar större delen af denna personal beräknades skola fyllas
af reserven, hade såväl på grund af tjänstebefattningarnas art som den
ringa tillgången på regementsofficerare och kaptener af reserven behofvet
af officerare i dessa grader ansetts böra tillgodoses genom stamofficerare,
hvaremot behofvet af löjtnanter och underlöjtnanter såsom förut upp¬
tagits att fyllas af reserven.
Frågan i hvad mån personal af reserven kunde användas, berodde
nämligen icke endast på beskaffenheten af de olika tjänstebefattningarna,
utan äfven på det tillgängliga antalet reservofficerare. En gjord sanno¬
likhetsberäkning visade, att under 10-årsperioden 1906—1915 antalet
pensionerade officerare, som vore tjänstskyldiga i flottans reserv, komme
att utgöra 8 å 17, under det att af sådana officerare beräknats tagas i
anspråk 23. För att fylla den brist, som sålunda uppstode, blefve
det nödvändigt att använda dels äldre pensionerade officerare, hvilka,
ehuru ej längre tjänstskyldiga, kunde befinnas villiga att inträda i tjänst¬
göring, dels reservlöjtnanter. På grund af den ringa tillgången på
pensionerade officerare, tjänstskyldiga i reserven, ansåge chefen för
flottans stab det böra tagas under öfvervägande, huruvida icke flottans
officerare borde medgifvas att vid lägre lefnadsålder, än nu vore be¬
stämd, afgå med pension och fyllnadspension mot skyldighet att in¬
träda i flottans reserv. 1 sammanhang härmed framhölls, att kapten
vid armén kunde erhålla afsked med full pension vid uppnådda 50
lefnadsår, under det att kapten vid flottan erhölle denna förmån först
vid uppnådda 55 lefnadsår.
Slutligen framhöll chefen för flottans stab, hurusom, därest de stora
kostnader, som nedlagts på anskaffning af ny, tidsenlig materiel för
flottan, skulle kunna med framgång tillgodogöras för landets försvar,
det vore af synnerlig vikt, att åtgärder vidtoges för att med det snaraste
genomföra den ökning af flottans officerskår, som erfordrades för att
förse fartygen med fullgod officersbemanning.
T afseende å den af chefen för flottans stab sålunda lämnade ut¬
redningen ansåg, på sätt af protokollet öfver sjöförsvar särenden den
14 januari 1905 framgår, dåvarande departementschefen, att den erfa¬
renhet, som vunnits efter upprättandet af 1900 års beräkningar af officers-
behofvet, icke efter en jämförelsevis så kort tid borde föranleda en rubb¬
ning af de dittills tillämpade grunderna för ökningen af officerskåren.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
31
Emellertid liar enligt min bestämda åsikt den erfarenhet, som sedan
år 1904 ytterligare vunnits, tillfullo bekräftat beliofvet af en förstärk¬
ning i antalet stamofficerare å våra förnämsta stridsfartyg, hvadan jag-
anser beräkningen af officersbehofvet böra utföras hufvudsakligen på de
grunder, som af chefen för flottans stab blifvit angifna.
För att i möjligaste mån nedbringa behofvet af stamofficerare böra
reservofficerare eller värnpliktiga eller förhyrda sjökaptener användas
i så stor utsträckning som låter sig göra med fasthållande af den syn¬
punkten, att den dyrbara stridsfartygsmaterielen på det sätt bemannas,
att dess anfalls- och försvarsmedel må kunna, då så erfordras, blifva
fullständigt utnyttjade.
Efter en noggrann granskning af hvarje särskildt behof har jag
funnit, att i vissa fall det i chefens för flottans stab förslag den 22
oktober 1904 angifna officersbehofvet kunnat nedbringas, under det i
andra fall en ökning utöfver detsamma visat sig med nödvändighet
påkallad. Sålunda kan enligt min åsikt å flertalet torpedkryssare och
jagare upptagas en reservofficer, under det att i chefens för flottans
stab förslag hela officersbehofvet å dessa fartyg afsågs att fyllas medelst
stamofficerare. Å flottans äldsta l:a klass pansarbåt, Svea, som afses att
under år 1908 öfverflyttas till 2:a linjen, synes en väsentlig del af officers-
befattningarna kunna besättas med reservofficerare. En så vidsträckt
användning af reservofficerare å stridsfartygen anser jag emellertid till¬
rådlig endast under den förutsättningen, att fordringarna med afseende å
ifrågavarande officerares utbildning i afsevärd mån höjas. För de kanon¬
båtar, som afses att apteras till gniststations-, verkstads- och lasaretts-
fartyg, kan antalet stamofficerare antingen minskas eller helt och hållet
ersättas med reserv- och värnpliktig personal, hvarjämte å 6 torped¬
båtar, som förutsättas blifva förändrade till bevakningsbåtar, icke er¬
fordras någon officer.
Beträffande behofvet af personal för öfverstyrelse, stationer och varf
har erfarenheten från år 1905, då ett större antal fartyg af vår flotta
var rustadt än förut varit fallet alltsedan den moderna fartygsmateri-
elens införande, ytterligare bekräftat, att detta behof är väsentligen
större än hvad i 1900 års beräkningar upptogs. Likväl anser jag
det af chefen för flottans stab till 42 officerare beräknade behofvet
af personal för nu nämnda ändamål kunna nedbringas med 9 officerare
till 33.
A andra sidan måste i vissa fall afses ett större antal stam¬
officerare än hvad som är upptaget i chefens för flottans stab förslag.
Å de fem nyaste pansarbåtarna hafva de kraf, som stiillas på ledningen
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 0.
af artillerielden, nödvändiggjort offieersbesättningens ökande med ytter¬
ligare en stamofficer å hvarje fartyg. Det för vårt försvar så ytter¬
ligt viktiga minväsendet kräfver ytterligare utvidgning med däraf
följande ökadt officersbehof. Beträffande slutligen kustsignalväsendet
har erfarenheten från de senaste årens öfningar otvetydigt gifvit vid
handen, att jämväl för detsamma ett ökadt antal officerare erfordras.
I afseende å behofvet af såväl officerare som öfrig personal vid
mobilisering med den materiel, som beräknas vara tillgänglig år 1908,
har jag låtit uppgöra beräkningar, hvaraf ett sammandrag torde såsom
bil. n:r 2 få bifogas detta protokoll, liksom ock torde få protokollet
biläggas såsom bil. n:r 3 en upprättad tablå, innefattande en jämförelse
mellan officersbehofvet 1902 och 1908, med angifvande särskildt af den
ökning, resp. minskning, som uppkommit på grund af nytillkommen, resp.
alförd materiel, och särskildt den, som uppkommit på grund af ändrade
beräkningsgrunder. Af dessa tablåer framgår, att behofvet af stam¬
officerare år 1908 kommer att uppgå till 343, samt att af den erforder¬
liga ökningen, utöfver hvad som för år 1902 beräknades, 52 officerare
erfordras för nytillkommen materiel och 27 böra tillkomma på grund
af ökadt behof å vissa fartyg m. in.
Det för flottans mobilisering under år 1908 sålunda erforderliga
antalet officerare, torde böra fördelas å de olika graderna och löne-
klasserna på följande sätt:
flaggmän .............................................
kommendörer ....................................
kommendörkaptener af l:a graden
» » 2:a graden
kaptener i l:a löneklassen.............
» i 2:a » .............
löjtnanter...........................................
underlöjtnanter ....................................
Summa 343
9
21
22
77
39
114
56
De poster, som afses att vid mobilisering besättas med flaggmän, äro
högste befälhafvare för kustflottan............................................................. 1
chef för kustflottans III division ............................................................... 1
chef för marinförvaltningen .........................:.................................................. 1
chef för flottans stab .................................................................................... 1
befälhafvande amiral i Karlskrona .............................................................. 1
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
33
Kommendörerna äro afsedda för följande befattningar:
flaggkapten i högste befälhafvarens stab..................................................... 1
chefer för kustflottans II och IV divisioner .............................................. 2
eskaderchef för Stockholmseskadern.............................................................. 1
chef för sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition.......................... 1
en afdelningschef i marin förvaltningen ......................................................... 1
chef för underofficers- och sjömanskårerna i Karlskrona....................... 1
varfschefer vid flottans båda stationer ..................................................... 2
Vid fördelningen å de olika graderna af det erforderliga antalet
officerare har, förutom till tjänstebefattningarnas art, hänsyn äfven tagits
därtill, att befordringsutsikterna icke borde väsentligen försämras. Då
emellertid, jämfördt med den år 1900 föreslagna staten för år 1902,
kaptens- och subalternofficersgraderna nu förutsättas ökade i större pro¬
portion än de högre graderna, har däraf måst blifva en följd, att an¬
talet flaggmän och regementsofficerare i proportion till kårens hela
numerär i här föreliggande förslag blifvit icke obetydligt mindre än hvad
hittills varit fallet. Denna proportion, som före år 1900 var 1,7 % flagg¬
män och 17,1 % regementsofficerare, nedsattes i den till 1900 års riksdag
framlagda staten å 250 officerare till resp. 1,6 och 16,8; i den nu upp¬
tagna fördelningen af det för mobilisering år 1908 erforderliga antalet
officerare äro motsvarande siffror 1,5 och 15,2.
I statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 14 januari 1905
finnes införd en tabell utvisande den approximativa ökningen af officers¬
kåren vid utgången af hvart och ett af åren 1904—1910, då hänsyn
tagits såväl till det antal sjökadetter, hvilka årligen kunde antagas blifva
utexaminerade, som till beräknad afgång inom officerskåren. Enligt
denna tabell, som de båda senaste åren legat till grund för framställ¬
ningarna till Riksdagen om ökning af officerskåren, skulle denna under år
1908 kunna uppbringas till 282 officerare. Då emellertid afgången inom
officerskåren varit större och tillkomsten genom utexaminerade kadetter
mindre än beräknadt, torde officerskåren under år 1908 icke kunna komma
att ökas till mer än 276 officerare. Då staten för innevarande år upp¬
tager 264 officerare, synes mig därför ökningen för år 1908 böra be¬
gränsas till 12, sålunda fördelade:
kommendör.............................................................................. 1
kommendörkapten af 2:a graden.................................... 1
kaptener af l:a klassen...................................................... 2
d:o af 2:a d:o ..................................................... 2
löjtnanter................................................................................. 3
underlöjtnanter .................................... 3
Summa 12
Bill. till Riksd. Prat. 1007. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Såsom skäl för upptagande af två regementsofficersbefattningar an¬
håller jag särskildt få anföra, att, enär hvarken under innevarande eller
närmast föregående år officerskåren ökats med någon regementsofficer,
ehuru kåren i sin helhet ökats med 22 beställningar, en väsentlig
rubbning af förhållandet mellan de olika graderna inträdt. Genom upp¬
förandet af en kommendörs- och en kommendörkaptensbefattning
skulle antalet regementsofficei'are i de olika graderna likväl icke komma
att öfverskrida det antal, som i Kungl. Majrts nådiga proposition till
1900 års riksdag upptogs för den då föreslagna, till endast 250 office¬
rare uppgående kåren.
Med den nu föreslagna ökningen af officerskåren, hvilken, såvida
icke extraordinära åtgärder vidtagas, är den största som låter sig ge¬
nomföras under år 1908, kommer likväl, då behofvet uppgår till 343,
en brist af 67 stamofficerare att nämnda år förefinnas. Vådan af detta
i och för sig i händelse af mobilisering högst betänkliga förhållande
framträder än skarpare, då man tager i betraktande att, enligt utförda
beräkningar, grundade på den nuvarande tillgången af sjökadetter, det
för år 1908 erforderliga antalet officerare icke ens skulle vara uppnådt
år 1912, vid hvilken tidpunkt likväl behofvet af officerare sannolikt, på
grund af nytillkommen materiel, lärer vara väsentligt större. Det synes
mig fördenskull vara nödvändigt, att åtgärder vidtagas för ett snab¬
bare fyllande af officersbehofvet, än hvad med den 6-åriga utbildningen
är möjligt.
För att erhålla en allsidig utredning, huruvida en omorganisation
af sjökrigsskolan, med hänsyn såväl till de förändringar, sjökrigsmate-
rielen undergått, som till den nyligen vidtagna reformen af de allmänna
läroverken, vore af behofvet påkallad, har jag, jämlikt mig af Kungl. Maj:t
den 28 september sistlidna år meddeladt bemyndigande, tillkallat fem sak¬
kunnige, hvilkas arbeten ännu pågå. Skulle af denna utredning framgå, att
någon väsentlig afkortning i den för närvarande 6-åriga utbildningstiden
vid sjökrigsskolan vore lämplig, och en dylik förändring blefve genomförd,
så kunde en ökning af officerskåren äga rum på kortare tid än nu är möjligt.
Om en sådan afkortning åter icke skulle komma till stånd, lärer det
blifva nödvändigt att använda den under åren 1901—1903 tillämpade
extrakadettinstitutionen, enligt hvilken ynglingar, som blifvit flyttade
till klass 7: 2 i allmänt läroverk eller aflagt mogenhetsexamen, efter
en utbildningstid vid flottan af omkring 3 Vs år kunde aflägga officers¬
examen.
För att så långt för närvarande är möjligt kunna angifva den
ökning af officerskåren, som, utöfver hvad förut blifvit angifvet,
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
35
bör ifrågasättas för framtiden, anmodade jag i ämbetsskrifvelse den 30
november 1906 chefen för flottans stab att inkomma med uppgift å den
stampersonal, hvarmed såväl officerskåren som flottans öfriga kårer och
stater behöfde ökas vid nyanskaffning af fartyg, tillhörande någon af
följande nu befintliga fartygstyper, nämligen l:a klassens pansarbåt af
Oskar II:s typ, pansarkryssare, jagare, torpedbåt af l:a och 2:a klass
samt undervattensbåt. Vid beräkningen af behofvet utaf stamofficerare
borde följas de grunder, som tillämpats vid beräkningen af officers-
behofvet för år 1908 och af mig här förut blifvit angifna. I samman¬
hang härmed anmodade jag chefen för flottans stab att tillika lämna
uppgift å den minskning af stampersonal, som kunde företagas, under
förutsättning att fartygens tjänstetid i l:a och 2:a linjen bestämdes till
hvad som finnes angifvet i det af honom den 18 oktober 1906 afgifna
förslaget till flottans utveckling under perioden 1908—1913.
I ämbetsskrifvelse den 8 sistlidna december har chefen för flottans
stab inkommit med den begärda utredningen. Den ökning utaf offi¬
cerare af stammen, som, enligt hvad denna utredning gifver vid handen,
skulle erfordras för nytillkomna fartyg af nu befintliga fartygstyper,
framgår af ett i skrifvelsen befintligt sammandrag, hvilket torde få
bifogas detta protokoll såsom bil. n:r 4. I denna bilaga angifves dess¬
utom all den personal af stammen, som enligt chefens för flottans stab
förslag anses erforderlig för n}^ssnämnda fartyg. För att såvidt möjligt
nedbringa de fel, som icke kunde undvikas vid beräkning af ersättnings-
personal för så små styrkor som besättning å jagare, torped- och under¬
vattensbåtar, hade vid beräkningen dessa fartyg sammanförts i divisioner
om 4 fartyg, hvarigenom äfven den fördel vunnits, att det personalbehof,
som betingades af fartygens sammanförande i divisionsförband, jämväl
kunnat upptagas. För hvar fjärde pansarbåt eller pansarkryssare till-
komme dessutom en divisionsstab och för hvar 3:e division torpedbåtar
en afdelningsstab. Den minskning af behofvet utaf stamofficerare, som
under perioden 1909—1913 skulle uppkomma på grund af fartygs öfver¬
förande till 2:a linjen eller torpedbåtars förändring till bevakningsbåtar,
uppginge till 8 officerare och den, som af samma anledning beräknades
uppkomma under år 1908, likaledes till 8 officerare.
Mot den af chefen för flottans stab sålunda lämnade utredningen
har jag intet att erinra. Då emellertid densamma afser nu befintliga
fartygstyper, under det fråga föreligger om förändring af vissa af
dessa typer, torde den beträffande de senare endast kunna tjäna till
ledning vid bedömandet af den personalökning, som skulle uppkomma,
under förutsättning att nuvarande fartygstyper bibohölles oförändrade.
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Underofficers-
och sjömans-
kårerna.
1904 års
sakkunniges
betänkande.
Vid uppgörande af beräkningarna rörande officersbekofvet år 1908
(bil. n:r 2) har hänsyn tagits till den minskning i officersbehofvet, som
samma år skulle blifva en följd af fartygs öfverförande till 2:a linjen
eller torpedbåtars förändring till bevakningsbåtar. Officersbehofvet för
de fartyg, till hvilkas byggande jag ämnar föreslå Kung! Maj:t. att af
Riksdagen äska medel, uppgår till 22 officerare.
Det förslag, som af chefen för flottans stab den 22 oktober 1904
blifvit afgifvet för ökande af tillgången på pensionerade officerare, tjänst¬
skyldiga i reserven, finner jag synnerligen beaktansvärdt, och är frågan
om förändrade pensioneringsgrunder för flottans befäl under utredning.
En jämförelse mellan det erforderliga antalet reservlöjtnanter och
reservunderlöjtnanter och det antal, som vid mobilisering eller under
loppet af ett krig kan påräknas, gifver vid handen, att äfven beträffande
dessa förefinnes en brist, för hvars afhjälpande det antal reservofficers-
aspiranter, som årligen utbildas, borde ökas. Då det emellertid visat
sig, att med nuvarande löneförmåner och öfriga villkor antalet sökande
knappast motsvarar behofvet, lärer eu ökning icke vara möjlig att
genomföra med mindre aflöningen under utbildningstiden höjes eller
förbättrade förmåner i annat afseende beredas reservbefälet vid flottan.
Någon förändring härutinnan anser jag mig likväl icke för närvarande
böra föreslå, då frågan om en förbättring af reservofficersutbildningen är
under utredning.
I staten för flottans officerskår har i fråga om det tillägg till fasta
lönen å 2,000 kronor, som skall utgå till innehafvare af någon utaf
vissa angifna befattningar, därest han icke uppbär flaggmans lön, den
ändring vidtagits, att jämväl inspektören af flottans öfningar till sjöss
upptagits bland innehafvarna af ifrågavarande befattningar.
Sedan Kungl. Maj:t den 16 oktober 1903 bemyndigat chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla ett antal sakkunnige för att
inom departementet biträda vid uppgörande af förslag till ändrad
organisation af flottans sjömanskår och därmed sammanhängande före¬
skrifter m. in., samt de med stöd af detta bemyndigande tillkallade
sakkunnige den 23 juli 1904 afslutat sina arbeten, öfverlämnade de
samma dag betänkande i ämnet.
Ur hvad betänkandet innehåller torde följande böra här relateras.
Kraftiga åtgärder måste snarast möjligt vidtagas dels för åstad¬
kommande af bättre rekrytering af sjömanskåren, dels för att i tjänst
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
37
vid flottan under längre tid få behålla det manskap, som befunnes
lämpligt.
Underofficerskorpralernas ställning måste förbättras. I sådant af¬
seende föresloges en väsentlig ökning af underofficerskåren genom
tillkomst af en ny klass underofficerare, motsvarande sergeant af 2:a
klassen vid armén. De nuvarande underofficerskorpralerna skulle ersättas
dels af den nya underofficersklassen dels af en föreslagen högre korprals-
grad inom sjömanskåren, benämnd örlogskorpral.
I stället för den nuvarande indelningen af underofficerskåren i 9
stater och af sjömanskåren i 5 afdelningar borde göras en indelning
af såväl underofficers- som sjömanskåren i 4 afdelningar, nämligen:
militär-, ekonomi-, maskin- och handtverksafdelningarna.
Nu gällande bestämmelser, enligt hvilka hornblåsare, sjukvårdare,
kockar och hofmästare vid sjömanskåren erhölle sin hufvud sakligaste
utbildning i vederbörligt yrke, men vid befordran till underofficer
afsåges att tjänstgöra såsom redogörare, hade icke visat goda resultat.
Fördenskull borde för hornblåsare och sjukvårdare fordras vissa
kompetensvillkor inom egen yrkesgren för befordran till under¬
officer, dock att musikunderofficeren jämväl skulle utbildas för att
kunna användas såsom expeditionsunderofficer eller skrifbiträde och
sjukvårdsunderofficeren för att kunna användas såsom redogörare å
mindre fartyg, där läkare ej funnes kommenderad. Kockar och hof¬
mästare borde däremot icke uteslutande på grund af visad skick¬
lighet inom egen yrkesgren befordras till underofficerare. I stäl¬
let borde för sådana kockar och hofmästare, hvilka ägde vitsord om
pålitlighet och utmärkt duglighet i egen yrkesgren, men hvilka icke
önskade eller icke kunde befordras till underofficerare, afses ett visst
antal löner af samma storlek som de båda lägre underofficersgradernas.
De, som åtnjöte sådan lön, afsåges att tjänstgöra dels i land å statio¬
nernas förråd och matinrättningar samt såsom instruktörer vid för hof¬
mästare och kockar anordnade utbildningskurser dels ombord.
I fråga om personalbehofvet erinrades att den rastlösa utveck¬
ling sjökrigsmaterielen alltjämt underginge ställde allt större kraf
på den personal, som skulle handhafva densamma, och att erfaren¬
heten från alla nyare sjökrig utvisade, att äfven den yppersta materiel
vore värdelös för försvaret om densamma ej vore bemannad med väl
utbildade och disciplinerade besättningar.
Enligt för flottan gällande personalorganisation skulle fartygens
behof af befäl, underbefäl och förhandsfolk vid mobilisering fyllas, dels
genom personal af stammen och reserven, dels genom värnpliktiga, som
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
förut varit anställda vid flottans stam och vid afgången därifrån öfver-
förts till flottans beväring (f. d. stamanställda värnpliktiga). Då endast
den personal, som tillhörde stammen, vore i ständig tjänstgöring, men
däremot af f. d. stamanställda värnpliktiga endast ett ringa antal, som
underginge dem enligt värnpliktslagen åliggande repetitionsöfning, under
en kortare del af året funnes i tjänstgöring, kunde flottans fartyg under
vanliga förhållanden icke utgå på öfningar med besättningar sammansatta
af den personal, hvarmed de vid mobilisering skulle bemannas. Den del
af fartygens besättningar, som vore afsedd att vid mobilisering fyllas
med f. d. stamanställdt manskap, måste därför under öfningarna i freds¬
tid ersättas med stammanskap, som vid mobilisering afsåges för vid
årets öfningar icke rustade fartyg. A för öfning rustade fartyg måste
därför i händelse af mobilisering en ej oväsentlig del af stamman¬
skapet utbytas mot vid mobiliseringstillfället inkallade f. d. stamanställda
värnpliktiga, af hvilka större delen, på grund af den långa tid, som
förflutit sedan de afgått från flottans stam, först efter någon tids
öfning hunne återförvärfva erforderlig tjänstbarhet. En ytterligare
anledning till personalombyte vid mobilisering förefunnes i det förhål¬
landet, att enligt hittills använda beräkningsgrunder en del underbefäls¬
poster afsåges att vid mobilisering fyllas genom manskap, som under
fredstid icke tjänstgjort i sådan befattning.
Genom att man sålunda nödgades å rustade fartyg utbyta en del
af stambesättningen och i stället låta embarkera personal, af hvilken en
stor del saknade den för materielens skötande erforderliga öfningen,
komme flottans fartyg vid mobilisering att utgå med besättningar,
hvilka först efter längre tids öfning kunde samarbetas till den enhet
och förvärfva den färdighet i materielens skötande, som utgjorde den
första förutsättningen för framgång under strid. Erfarenheten utvisade
emellertid, att krigen såsom regel började, innan krigsförklaring utfär¬
dats, därvid fientligheterna i allmänhet inleddes med sjökrigsoperationer.
Vid början af en mobilisering eller just vid det tillfälle, då det
för landets försvar vore af största vikt att flottans stridskrafter, såväl
hvad beträffade materiel som personal, vore fullt beredda att upptaga
strid, befunne sig bemanningen genom erforderliga ombyten uti besätt¬
ningarna uti ett svaghetstillstånd, hvars följder, med senare tids er¬
farenhet för ögonen, lätt kunde förutses.
Då utsikterna för att flottan skulle kunna fylla sin uppgift vid
landets försvar i väsentlig mån vore beroende på, att flottan ständigt
hölls i sådan beredskap, att densamma utan längre mobiliseringstid kunde
vara färdig till strid, vore det nödvändigt, att flottans stampersonal
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
39
ökades till sådan styrka, att för mobilisering af flottans stridskrafter
erforderligt underbefäl och till förhandsmän utbildadt manskap ständigt
funnes i tjänstgöring. För detta ändamål hade de sakkunnige verkställt
en detaljerad beräkning öfver behofvet af personal för flottans mobili¬
sering år 1905, i hvilken upptagits personal för den materiel, som i
Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen 1904 beräknats erfordra be¬
manning under år 1905. Då nämnda beräkning innehölle uppgifter
rörande försvaret, Indika borde hemlighållas, hade de sakkunnige genom
särskild skrifvelse öfverlämnat densamma.
Af ett i betänkandet infördt sammandrag öfver beräkningarna fram-
ginge emellertid, att behofvet af underbefäl och yrkesutbildadt manskap
af stammen för flottans mobilisering år 1905 uppginge till 775 under¬
officerare och 3,750 man. Vid beräkningens uppgörande hade iakttagits
den ökning i behofvet af underbefäl och utbildadt förhandsfolk, som,
enligt hvad erfarenheten under senaste årens öfningar gifvit vid handen,
uppstått genom
dels fartygens förseende med nytillkommen materiel såsom exem¬
pelvis telefon- och gnistsignalmaterielen,
dels de större anspråk den nyare sjökrigsmaterielens handhafvande,
på grund af dess alltmera invecklade beskaffenhet, ställde på persona¬
lens yi'kesfärdighet,
dels de skärpta fordringar i afseende å skjutfärdighet, eldhastighet
och bevakning in. m., som blifvit en följd af nutidens krigföringssätt
på sjön.
Vid mobilisering måste ersättningspersonal finnas, dels för att er¬
sätta uppstående afgång i den mobiliserade styrkan, dels för att till¬
godose sådana ytterligare bemanningsbehof, som nödvändigtvis måste
uppstå under loppet af ett krig. Såsom ersättningspersonal hade af
stampersonalen beräknats en styrka motsvarande 15 % af militärafdel-
ningen och 10 % af öfriga afdelningar, däri inbegripits reserv för sjuka
eller af annan anledning ej påräkneliga. Fn del af återstående behofvet
af ersättningspersonal afsåges att fyllas genom från stamanställning
öfverförda värnpliktiga. 1 öfrigt afsåges dessa till att bestrida vissa
poster i land å flottans stationer och varf samt att ingå såsom värn¬
pliktiga i fartygsbesättningarna.
Beträffande manskapet angåfve sammandraget endast behofvet af
stammanskap, som erhållit sin första yrkesutbildning, eller s. k. mobili-
seringsbart manskap. För att tillgodose mobiliseringsbehofvet borde
sjömanskåren utöfver den numerär, som motsvarade sagda behof, upp¬
taga eu styrka motsvarande det antal manskap, som ännu ej hunnit bi¬
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
bringas den första yrkesutbildningen. Under förutsättning att vissa af
de utaf de sakkunnige föreslagna åtgärderna, nämligen skeppsgosse¬
kårens ökning, meddelande af yrkesutbildning åt skeppsgossarna samt
utsträckning af anställningstiden för manskap, blefve genomförda, både
de sakkunnige, för att begränsa ökningen till den minsta möjliga, ansett,
att sjömanskårens styrka kunde bestämmas till den numerär, som erfor¬
drades för mobiliseringsbehofvets fyllande.
Jämfördt med den styrka af 465 underofficerare och 3,400 man af
sjömanskåren, som upptagits i propositionen till 1904 års riksdag, inne-
bure förslaget en ökning af 310 underofficerare och 350 man af sjö¬
manskåren.
På grund af stridsfartygens alltmera genomförda indelning i från
hvarandra vattentätt afskilda smärre rum komme befälet icke, såsom
förut varit fallet, i tillfälle att under strid öfvervaka och handleda den
till en mångfald olika poster afdelade besättningen, och i samma mån
ökades äfven det ansvar och vikten af de åligganden, som tillkomme
det till förhandsfolk å de olika posterna afdelade stammanskapet. De
ökade kraf, örlogstjänsten sålunda numera ställde icke blott på stam¬
manskapets yrkesutbildning utan äfven på dess mogenhet och omdöme,
fordrade en väsentligt längre och grundligare utbildning, än som kunde
bibringas det manskap, som endast för en kortare tid anställdes vid
flottans stam. Militärafdelningen borde fördenskull uteslutande rekry¬
teras från skeppsgossekåren, hvarjämte första anställningstiden för alla,
som anställdes vid sjömanskåren, borde bestämmas till samma tid som
den nu fastställda för dem, som karlskrifvas från skeppsgossekåren, eller
sex år. Under öfvergångstiden borde dock, i den mån sådant för vakan¬
sernas fyllande erfordrades, jämväl anställning på endast 4 år böra med-
gifvas.
För erhållande af en fullgod bemanning för flottans fartyg, vore
det af synnerlig vikt, att pålitligt och dugligt folk efter den första an¬
ställningstidens slut kvarstode i sjömanskåren. För att detta skulle
blifva fallet måste aflöningsförmånerna vara så afpassade, att en man,
äfven sedan han bildat familj, kunde hafva sin anständiga utkomst af
desamma. Aflöningsförmånerna för det äldre manskapet inom sjömans¬
kåren motsvarade icke de numera så väsentligt stegrade lefnadskostna-
derna. Detta missförhållande framträdde ännu mera, om man toge hän-^
syn till den höga befordringsåldern till underofficer, till de låga belopp,
till hvilket pensionen för manskap uppginge, och till de höga arbets¬
löner, som erhölles inom så godt som alla näringsgrenar inom det civila
lifvet. De sakkunnige hafva fördenskull föreslagit dels en väsentlig ök¬
Statsutskottets Utlåtande N:o C.
41
ning af underofficerskåren, hvarigenom snabbare befordran skulle vinnas,
dels förbättring af aflöningen för sjömanskårens manskap.
De sakkunnige hafva äfven afgifvit förslag till förändrade grunder
för pensionering af sjömanskårens manskap.
Enligt den kostnadsberäkning, som uppgjorts af de sakkunnige,
skulle förslagets genomförande, häri inbegripet en ökning af skepps¬
gossekåren till 900 gossar, betinga en ökad kostnad för aflöning, un¬
derhåll och beklädnad af 1,153,776 kronor 80 öre.
Öfver de sakkunniges förslag har utlåtande infordrats från marin¬
förvaltningen, chefen för flottans stab och stationsbefälhafvarna vid
flottans båda stationer.
Marinförv ältning en har ansett giltiga skäl föreligga för den af de
sakkunnige föreslagna ändrade organisationen af flottans underofficers-,
sjömans- och skeppsgossekårer, men framhåller önskvärdheten af att
en plan blifvit uppställd för personalökningens genomförande, hvar¬
vid icke endast tagits i betraktande den erforderliga ökningen af per¬
sonal för vid förslagets afgifvande befintlig eller under byggnad varande
materiel, utan jämväl för den, som under öfvergångstiden kunde beräknas
tillkomma.
Chefen för flottans stab har mot de af de sakkunnige utförda be¬
räkningarna öfver personalbehofvet erinrat, att en ökning i behofvet af
personal för handminpositioner och handminfartyg vore erforderlig.
Erfarenheten från det vid yttrandets afgifvande pågående rysk-japanska
kriget hade tillfullo bekräftat, att minvapnet under nutida sjökrig
komme att intaga en framskjuten ställning, men på samma gång hade
äfven visat sig, i hvilken hög grad ett framgångsrikt utnyttjande af
detta vapens fördelar vore beroende af tillgången på för detsammas
skötande fullt utbildad personal. I annat fäll kunde minorna medföra
lika stor våda för egna som för fiendens fartyg. Den dels på grund
häraf dels med anledning af en utaf vunnen erfarenhet förestafvad
ökning med en underofficer (maskinist) å undervattensbåten Hajen upp¬
komna ökningen i personalbehofvet uppginge till 30 underofficerare och
130 man af sjömanskåren. Det verkliga behofvet af personal för den
materiel, som angåfves i det af de sakkunnige afgifna betänkandet,
utgjorde sålunda 805 underofficerare och 3,880 man. I detta antal vore
emellertid icke inberäknadt personal för den materiel, som tillkommit
efter sedan de sakkunnige afgifvit sitt betänkande.
Beträffande aflöningsförmånerna erinrade chefen för flottans stab,
att lian, enär det visat sig, att antalet vakanser inom flottans sjömans-
kår icke under år 1905 kunnat fyllas, uti underdånig skrifvelse den 4
Bill. till Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 6
Utlåtanden
öfver de
sakkunniges
förslag.
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Framställnin¬
gar och utlå¬
tanden i afse¬
ende å aflönin-
gen för flottans
underoffi¬
cerare och
manskap.
mars nämnda år hemställt om beredande af ökade aflöningsförmåner åt
sjömanskårens manskap. I sammanhang därmed framhöll chefen för
flottans stab, att, då de belopp, som för att hålla sjömanskåren fulltalig
kunde behöfva utbetalas i lega, vore väsentligen beroende på rådande
konjunkturer, legan icke torde böra en gång för alla fastslås till visst
belopp, utan att beloppet torde kunna af Kungl. Maj:t höjas i den män
sådant för fyllande af vakanserna inom sjömanskåren skulle visa sig
erforderligt.
Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona bar icke haft
något att erinra mot de sakkunniges betänkande och förslag.
Förutom åtskilliga erinringar rörande de olika afdelningarnas och
yrkesgrenarnes benämning m. in. har stationsbefälhafvaren vid flottans
station i Stockholm framhållit lämpligheten ej minst för disciplinens hö¬
jande, att uppmuntringspenningarna, som för närvarande utgå med dubbelt
så stort belopp ombord som i land, städse komme att utgå med det högre
beloppet. Utstrykning ur uppmuntringsklass blefve härigenom förenad
med eu mera kännbar ekonomisk förlust, och medvetandet härom skulle
antagligen i afsevärd mån bidraga till att manskapet genom godt upp¬
förande sökte hålla sig kvar i en uppnådd uppmuntringsklass.
Stationsbefälhafvaren i Karlskrona har sedermera i ämbetsskrifvelse
den 7 juni 1905 föreslagit, bland annat, eu väsentlig höjning af legan.
I underdånig skrifvelse den 12 december 1905 har chefen för
flottans stab gjort förnyad hemställan om åtgärders vidtagande för ned¬
bringande af vakanserna i de högre tjänstbarhetsklasserna. Häri an¬
fördes, bland annat, att antalet vakanser jämfördt med de efter årsskiftet
gällande ökade staterna komme att utgöra 156 underofficerskorpraler
och 563 man i l:a sjömansklassen eller resp. 32 och 43 procent.
I afgifna generalrapporter hafva högste befälhafvarna för de årliga
öfningseskadrarna vid flera tillfällen framhållit nödvändigheten af åt¬
gärders vidtagande för minskande af vakanserna i de högre lönegra¬
derna. Så har sistlidet års högste befälhafvare för kusteskadern i sin
den 30 oktober 1906 afgifna underdåniga generalrapport framhållit det
synnerligen betänkligt), tillstånd, hvari flottans sjömanskår befunne sig
beträffande tillgång på förhandsmän, samt de mörka utsikter till för¬
bättring härutinnan, som tedde sig för framtiden.
Slutligen har chefen för flottans stab i underdånig skrifvelse den
28 sistlidne augusti afgifvit förslag till grunder för aflöning af manskap
vid flottans sjömanskår, hvilka grunder vore afsedda att jämväl till-
lämpas för kustartilleriets manskap. De skäl, som förut anförts för
höjning af aflöningeh förefunnes allt fortfarande och intet tvifvel kunde
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
43
finnas därom, att den förnämsta orsaken till den rådande bristen på för-
handsmän inom sjömanskårea vore att söka i för små aflöningsför-
måner, särskildt inom de högre lönegraderna. Det läge i öppen dag,
att en brist bland de för fartygens stridsduglighet så viktiga för-
handsmännen bland manskapet måste innebära en allvarlig olägenhet,
för den händelse flottan skulle kallas att värna landets intressen.
För så vidt icke, anförde vidare chefen för flottans stab, sjöför¬
svarets effektivitet skulle komma att inom en snar framtid på det all¬
varligaste äfventyras, måste nödvändigtvis bättre aflöningsförhållanden
beredas såväl flottans som kustartilleriets manskap. Den föreslagna
aflöningsförhöjningen syntes jämväl befogad i betraktande af de allt¬
jämt stegrade prisen på lifsmedel och andra förnödenheter samt den
ständigt växande aflöningen inom den civila arbetsmarknaden.
Chefen för flottans stab hemställde slutligen, att Kungl. Maj:t täck¬
tes till instundande riksdag aflåta proposition om förbättrad aflöning för
manskapet vid flottan och kustartilleriet.
Under framhållande att aflöningen icke motsvarade lefnadsomkost-
naderna hafva såväl underofficerare som underofficerskorpraler gjort un¬
derdåniga framställningar om löneförhöjning. Underofficerarna vid ma¬
skiniststaten i Stockholm hafva därvid anhållit, att aflöningen måtte
för en flaggmaskinist utgå med 3,000 kronor och för en maskinistun-
derofficer af 2:a graden med 2,500 kronor. Underofficerarna vid öfriga
stater hafva i särskilda framställningar hemställt att blifva i aflönings-
hänseende jämställda med underofficerarna vid maskiniststaten.
De af underofficerskorpralerna gjorda framställningarna utmynna i
begäran om löneförhöjning med 25 kronor i Stockholm och 20 kronor i
Karlskrona, allt per månad.
Öfver såväl dessa framställningar som chefens för flottans stab för¬
slag till aflöning för sjömanskårens manskap har infordrats marinför¬
valtningens utlåtande; och bär ämbetsverket i fyra särskilda skrivelser,
hvaraf tre den 15 november och en den 3 december 1906 inkommit
med yttrande i ämnet.
Beträffande till en början underofficerarnas aflöningsförliållnaden har
marinförvaltningen anfört, hurusom det vore allbekant, att lefnadskost-
naderna jämväl efter år 1903, då underofficerarna vid flottan senast or-
höllo någon lönetillökning, varit i ständigt stigande och att de fortfa¬
rande syntes komma att stiga. Framför allt syntes de till sina nuva¬
rande belopp vid 1900 års riksdag fastställda inkvarteringsbidragen
ingalunda motsvara den närvarande tidens högt uppdrifna hyrespris,
hvilket missförhållande vore så mycket mera kännbart, som endast en
i
44 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
mindre del af underofficerarna vid flottan kunde beredas förmånen af
fri bostad. Under nuvarande förhållanden befunne sig i regel en under¬
officer, som vore familjeförsörjare, i ganska tryckta ekonomiska omstän¬
digheter, urståndsatt som han tillika vore att utom tjänsten skaffa sig
inkomst.
Då, enligt hvad marinförvaltningen inhämtat, chefen för landtför¬
svarsdepartementet skulle hafva för afsikt att till Kungl. Maj:t
inkomma med förslag till löneförbättring för arméns underofficerare,
hvarigenom en ökning i den årliga inkomsten skulle beredas dem med
312 kronor 50 öre för fanjunkare samt 282 kronor 50 öre för sergeant
af l:a klassen, hvilka grader motsvarade respektive flaggunderofficer
och underofficer af 2:a graden vid flottan, läge, enligt ämbetsverkets
förmenande, i denna omständighet ett ytterligare skäl för åvägabrin¬
gande af en löneförbättring jämväl för flottans underofficerskår.
Af en jämförelse mellan maskiniststatens och öfriga staters aflö-
ningsförmåner framginge, att flaggmaskinists årsinkomst öfverstege annan
flaggunderofficers med 367 kronor och 75 öre samt att underofficer af
2:a graden tillhörande maskiniststaten åtnjöte 237 kronor 25 öre mera
i årlig aflöning än sina vederlikar inom öfriga stater. En sådan skillnad
i aflöning mellan nämnda underofficersstater ansåge marinförvaltningen
fortfarande böra bibehållas. Ämbetsverket hemställde på den grund att
en ökning i aflöning skulle beredas samtliga underofficerare, oberoende
af hvilka stater och grader de tillhörde, med 319 kronor 50 öre, hvilket
belopp med endast 7 kronor öfverskrede den vid armén föreslagna
höjningen af fanjunkares årsaflöning samtidigt som det i det närmaste
motsvarade de af underofficerarna själfva framställda löneanspråken.
Enligt det för armén afsedda förslaget torde aflöningshöjningen komma
att innebära dels en höjning af dagaflöningen med 50 öre dels ock införan¬
det af en ny löneförmån, kallad »ersättning för ved och ljus» till be¬
lopp af 130 kronor för fanjunkare och 100 kronor för sergeant af l:a
klassen, för år räknadt. Marinförvaltningen, som beträffande flottans
underofficerare ej ansåge tillrådligt att ytterligare öka antalet af de
redan förut talrika aflöningsrubrikerna, hade tänkt sig ökningen för dem
lämpligen böra genomföras på så sätt, att den fasta lönen höjdes med
110 kronor, dagaflöningen med 30 öre om dagen eller 109 kronor 50
öre om året samt inkvarteringsbidraget med 100 kronor. Genom en
sådan fördelning af löneförhöjningen skulle ytterligare den förmånen
beredas flaggunderofficerarna vid flottan, att pensionen vid afskeds-
tagandet för dem hädanefter komme att utgå med något förhöjdt
belopp.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
45
Med afseende på aflöningsförmånerna för sjömanskårens manskap
kar marinförvaltningen anfört, att ämbetsverket i likhet med chefen för
flottans stab ansåge det vara en tvingande nödvändighet, att åtgärder
vidtoges för att manskapet vid flottan och kustartilleriet måtte kunna
hållas vid full numerär. I det stora antalet befintliga vakanser, särskild!
bland förhandsmännen, syntes ligga en verklig fara för möjligheten att
kunna vid behof fullt utnyttja sjöförsvarets stridskrafter. En förbättring
i manskapets aflöning kunde dessutom anses fullt motiverad af de för¬
höjda lefnadsomkostnaderna i allmänhet och däraf följande högre ar¬
betspris.
I fråga om förslagets detaljer ansåg sig marinförvaltningen böra
göra särskilda framställningar och afvikande förslag, särskildt med hän¬
syn till att ämbetsverket inhämtat, det förslag torde föreligga om ök¬
ning af aflöningen till manskapet vid armén. Det sålunda af marin¬
förvaltningen framlagda förslaget är af följande innebörd.
Månadslön och dagafiöning till manskap borde utgå med följande
belopp:
| månadslön 45 kronor,
| dagafiöning 80 öre,
f månadslön 23 kronor,
| dagafiöning 60 öre,
\ månadslön 15 kronor,
j dagafiöning 50 öre,
( månadslön 12 kronor,
j dagafiöning 30 öre.
Lönetillägg borde efter viss tjänstetid vid sjömanskåren (kustartilleriet),
utgå sålunda, att den, som tillhörde l:a lönegraden erkölle tvenne lönetillägg,
hvartdera å 5 kronor i månaden, det första efter 9 års och det andra efter
12 års tjänstetid samt att den, som tillhörde 2:a lönegraden och vore under-
officerskorpral eller l:a klassens sjöman (kustartillerist) erhölle efter
en tjänstetid af 5 år ett första lönetillägg af 10 kronor och efter en
tjänstetid af 12 år ett andra lönetillägg af 5 kronor, allt räknadt per
månad.
Lega skulle till ett belopp af 12 kronor 50 öre för hvarje år, som
anställningen afsåge, vid nyanställning utgå till manskap, som anställdes
medelst kontrakt, och vid rekapitulation till allt manskap.
för den, som tillhörde l:a lönegraden
» » » » 2:a »
» » » » 3:e »
» » » » 4:e »
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Uppmuntringspenningar skulle utgå enligt för flottan nu gällande
bestämmelser.
Inkvartering sbidragen skulle höjas till följande belopp (per månad):
I Stockholm I Karlskrona
eller Göteborg eller å kustposition
kr. kr.
för underofficerskorpral, som innehade en tjän¬
stetid vid sjömanskåren (kustartilleriet)
af minst 81 månader (G3/* år) ................. 20: — 15: —
för öfrigt manskap............................................... 15: — 10: —
Sjötillägg borde utgå enligt hittills gällande grunder till i vissa fall
något höjdt belopp.
I öfrigt skulle nu fastställda förmåner bibehållas.
Beträffande manskapets pensionerande hade chefen för flottans stab
visserligen därom afgifvit förslag, men ansåge marinförvaltningen denna
fråga böra göras till föremål för särskild behandling, hvadan ämbets¬
verket icke nu vore beredt afgifva yttrande härutinnan.
Af hvad nu anförts framgår otvetydigt dels att åtgärder måste
vidtagas för att höja tjänstbarheten inom sjömanskåren dels att en
ökning af underofficers- och sjömanskårernas numerär är med nödvän¬
dighet af behofvet påkallad.
Hvad först beträffar tjänstbarhetens höjande hafva de sakkunnige
såsom medel härför, bland annat, föreslagit borttagande af den nuva¬
rande underofficerskorpralsgraden och dess ersättande med dels en ny
klass af underofficerare med lägre lön än de nuvarande dels en högre
korpralsgrad med samma begynnelselön, som erhålles i den nuvarande
underofficerskorpralsgraden.
Enligt min åsikt bör emellertid ingen ändring ske i nu bestående
organisation af underofficerskåren i hvad beträffar dess indelning i gra¬
der samt proportionen dem emellan; ej heller synes mig någon afse-
värdare förändring med afseende på underofficerskorpralsgraden vara af
behofvet påkallad. Den erforderliga förbättringen i underbefälets ställ¬
ning anser jag i stället böra vinnas genom förhöjning af aflöningen
och synas mig de af marinförvaltningen föreslagna aflöningsbeloppen
vara väl afpassade. Äfven beträffande manskapet är en löneförhöjning
erforderlig, då det tydligen visat sig icke vara möjligt att med nuva¬
rande aflöningsförmåner hålla sjömanskåren fulltalig; och ansluter jag
Statsutskottets Utlutande N:o 6. 47
mig äfven beträffande sjömanskårens aflöning till hvad af marinförvalt-
ningen föreslagits.
Tillämpad på de för år 1907 af Riksdagen godkända staterna
skulle den föreslagna aflöningsförhöjningen medföra en ökad utgift af
159,1H kronor för underofficerskåren och af 455,056 kronor 40 öre
för sjömanskåren.
Mot af de sakkunnige afgifna förslag till förbättrande af yrkes¬
skickligheten inom en del af ekonomiafdelningens yrkesgrenar har jag
icke annat att erinra, än att det ej synes erforderligt att å särskild
stat uppföra de kockar och hofmästare, som skulle komma i åtnjutande
af underofficers aflöning. Yrkesmän af nu nämndt slag, hvilka visa
framstående skicklighet inom eget yrke och nått den ålder, då befor¬
dran till underofficer i allmänhet äger ram, torde i stället, till ett visst
mindre antal, böra uppbära aflöning på underofficerskårens stat och
har bestämmelse i sådant afseende blifvit i staten för flottans under¬
officerskår intagen. I samma stat har vidtagits den förenkling, att alla
underofficerare af samma grad, hvilka icke åtnjuta maskinists aflöning,
sammanförts till en grupp.
Då de belopp, som för erhållande af det erforderliga antalet
rekryter behöfva utbetalas i lega, äro väsentligen beroende på rå¬
dande konjunkturer, bör, på sätt chefen för flottans stab föreslagit,
legan kunna af Kungl. Maj:t höjas, om detta för fyllande af va¬
kanserna skulle visa sig erforderligt och besparingar på aflönings-
anslaget därtill lämna tillgång. En framställning till Riksdagen om
dylik höjning för en viss rekryteringsperiod, under hvilken eu höjning
kunde befinnes erforderlig, torde nämligen icke medföra åsyftad ver¬
kan, enär, å ena sidan, framställningen i regel icke torde hinna att af
Riksdagen behandlas, förrän efter det den ifrågavarande rekryterings-
perioden redan gått till ända, och, å andra sidan, en felslagen rekry¬
tering blott under ett enda år vore för flottans bemanning högst be¬
tänklig och sträckte sina verkningar öfver en läng följd af år.
Hvad angår personalbehofvet, kan vikten af väl utbildade och öfvade
besättningar icke nog framhållas. Det ligger i öppen dag, att besätt¬
ningen till ett nutida krigsfartyg med dess mångfald af mer eller mindre
komplicerade anfalls- och försvarsmedel icke kan först vid krigstillfälle
sammanföras. Fastmera lärer det vara nödvändigt, att fartygsbesätt-
ningen, åtminstone hvad angår den del, af hvilken måste fordras någon
högre grad af yrkesutbildning, redan i fredstid är färdigbildad. Inom
utländska mariner kvarstår vanligen besättningen ombord på samma
48
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
fartyg i tre år. Ett rustadt fartyg är sålunda alltid mobiliseradt; ut¬
bryter krig är den rustade delen af flottan äfven slagfärdig.
Då för närvarande f. d. stamanställda värnpliktiga beräknas ingå
i fartygens besättningar för att fylla en del af de poster, som fordra
personal med fullständigare yrkesutbildning än som kan bibringas
under värnpliktstiden, kan inom vår flotta ett fartyg endast undantags¬
vis i fredstid gifvas den besättning, som vid mobilisering afses för det¬
samma. Svagheten i ett sådant förhållande är uppenbar och en snar
förändring erforderlig.
I sitt förslag till flottans utveckling under perioden 1908—1913
har jämväl chefen för flottans stab kraftigt framhållit, att en hög
grad af stridsberedskap hos flottan är af den största vikt icke blott
ur rent militär synpunkt utan äfven såsom en garanti för freden.
Såsom minimifordringar med afseende å personaltillgång af stam under
fredstid anser stabschefen böra uppställas, att stampersonalen hålles
vid sådan styrka, att det antal officerare, civilmilitära tjänstemän, under¬
befäl och yrkesutbild adt manskap, som vid mobilisering erfordras, stän¬
digt finnes i tjänstgöring.
De grunder för beräkningen af den erforderliga stampersonalen,
hvilka af 1904 års sakkunnige blifvit tillämpade, anser jag i hufvudsak
böra följas. I vissa fall, särskildt å de äldre fartygen, kan likväl, enligt
min åsikt, för bemanningen afses värnpliktigt manskap i större ut¬
sträckning än de sakkunnige afsett och sålunda behofvet af stampersonal
i motsvarande mån nedbringas. Då tjänstgöringstiden för de värnplik¬
tige inom kort blifver utsträckt till 300 dagar, lärer nämligen möjlighet
förefinnas att bibringa åtminstone någon del af dessa sådan yrkes¬
utbildning, att de kunna fylla en del af de poster, för hvilka de
sakkunnige afsett yrkesutbildad stampersonal. Äfven har jag funnit
ersättningspersonalen af stammen kunna något minskas, nämligen till
10 % för samtliga afdelningar. Med afseende å personal för handmin-
fartyg och handminpositioner bör behofvet upptagas i öfvensstämmelse
med hvad chefen för flottans stab i afgifvet utlåtande öfver de sak¬
kunniges förslag beräknat erforderligt.
I enlighet med nu angifna grunder hafva detaljberäkningar blifvit
utförda öfver personalbehofvet vid mobilisering med den materiel, som
beräknas vara tillgänglig år 1908.
Vid uppgörandet af dessa beräkningar har personal afsetts för¬
följande materiel:
12 pansarbåtar af l:a klass,
1 pansarkryssare,
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
49
3 pansarbåtar af 2:a klass,
7 » » 3:e »
5 torpedkryssare,
5 jagare,
23 torpedbåtar af l:a klass,
20 » » 2:a »
3 kanonbåtar » l:a »
4 » » l:a x>
(förändrade till handmin-, gniststations-
och lasarettsfartyg),
1
» 2:a »
2 handminfartyg,
2 verkstads fartyg,
1 ballongfartyg,
6 bevakningsbåtar,
nndervattensbåtförsvaret,
förhyrda kanon- och bevakningsbåtar samt trängfartyg äfvensom
för staber, handminpositioner, öfverstyrelse, stationer, varf m. m.,
hvaremot icke någon personal beräknats för kustbefästningarnas sjö¬
bevakning, hvilken förutsatts hafva blifvit öfvertagen af kustartilleriets
personal.
I det år 1900 framlagda bemanningsförslaget för perioden 1902—
1912 antogs, bland annat, att hvarje år en kanonbåt af l:a klass skulle
utrangeras; i enlighet härmed skulle vid 1908 års ingång endast återstå
tvenne dylika fartyg. Då emellertid 3 af kanonbåtarna blifvit ombe-
styckade och dessa fartyg ännu under åtskilliga år kunna med fördel
användas såsom bevakningsfartyg, bör bemanning för desamma tills
vidare afses. Däremot har bemanning icke beräknats för 2:a klass
pansarbåten Loke, som förutsattes ej blifva moderniserad. För pansar¬
båten Svea, hvilken afses att under år 1908 öfverflyttas till 2:a linjen,
äfvensom för öfriga äldre krigsfartyg har reserv- och värnpliktig per¬
sonal beräknats i bemanningen ingå i så stor utsträckning, som ansetts
möjligt utan afsevärd reducering af fartygens stridsvärde. Samtliga
förhyrda handelsfartyg med undantag af handminfartygen äro afsedda
att hufvudsakligen bemannas af reservpersonal och värnpliktig eller för¬
hyrd personal.
Då flottans reservbefäl och värnpliktiga personal till största delen
utgöras af befäl och manskap från handelsflottan, har sålunda den ut¬
bildning och erfarenhet, som vinnas inom svenska handelsflottan, af-
setts att vid krigstillfälle utnyttjas af örlogsflottan i så stor utsträck¬
ning som möjligt. Med anledning af de nutida örlogsfartygens säregna
Bill. till Riksd. Prat. 1007. 4 Samt. 1 Afd. G lläft. 7
50
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
byggnadssätt, kunna däremot svenska handelsflottans fartyg endast i ringa
grad användas för krigsbruk; till bevaknings- och trängtjänst m. m.
d}dikt hafva emellertid förhyrda handelsfartyg beräknats tagas i anspråk
i så stor utsträckning, som ansetts ändamålsenligt.
Sammandraget af de utförda beräkningarna öfver personalbehofvet
(bil. n:o 2) visar, att behofvet af stampersonal vid nu afhandlade kårer
utgöres af 1,300 underofficerare och underofficerskorpraler samt i rundt
tal 3,450 gemenskap. Denna personal bör fördelas på underofficers-
och sjömanskårerna samt på den förras grader och den senares löne¬
grader sålunda:
Under officerskåren:
134 flaggunderofficerare (ej maskinister)
83 » (maskinister)
267 underofficerare af 2:a graden (ej maskinister)
166 » (maskiuister)
Summa 650
Sjömanskåren:
650
|
man
|
i
|
l:a
|
lönegraden
|
1,650
|
»
|
»
|
2:a
|
»
|
650
|
))
|
|
3:e
|
i>
|
650
|
»
|
»
|
(3:e
|
|
|
|
|
4:e
|
»
|
500
|
»
|
)>
|
4:e
|
|
4,100
|
|
|
|
|
i 6 månader
» » »
Jämfördt med de af Riksdagen godkända staterna för år 1907
innebär det nu angifna behofvet en ökning af underofficerskåren med
152 underofficerare och af sjömanskåren med 382 man. Härvid är att
märka, att, då behofvet kräfver ökadt antal underbefäl och yrkesut-
bildadt manskap, den föreslagna ökningen af sjömanskåren uteslutande
faller på de båda högsta lönegraderna, under det att de tvenne lägsta
i stället något minskats.
Enär ett stort antal vakanser förefinnes, särskild! inom 2:a löne¬
graden, synes det icke vara möjligt att, med bibehållande af god re¬
krytering, genomföra denna ökning under loppet af endast ett år, utan
torde densamma, för såvidt nu kan beräknas, lämpligen böra fördelas
på 4 år, dock att sjömanskåren i sin helhet redan år 1909 bör upp¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
51
bringas till den ofvan angifna numerären och ökning af de högre löne¬
graderna därefter äga rum i den mån manskap hinner utbildas.
Den ökning, som lämpligen skulle kunna genomföras under år
1908 utgör:
af underofficerskåren
11 flaggunderoflicerare (ej maskinister)
6 » (maskinister)
22 underofficerare af 2:a gr. (ej maskinister)
9 » » (maskinister)
Summa 48
samt af sjömanskåren
48 man i l:a lönegraden
„ f3:e » i 6 månader
(4:e » » » »
117 » » 4:e )>
Summa 282
Såsom jag förut nämnt, hade chefen för flottans stab af mig an¬
modats att inkomma med uppgift ej mindre å den stampersonal, hvar¬
med flottans kårer och stater behöfde ökas vid nyanskaffning af fartyg
tillhörande nu befintliga fartygstyper, än äfven å den minskning af stam¬
personalen, som kunde blifva en följd af den öfverflyttning af fartyg
till 2:a linjen samt den tjänstetid i densamma, som af chefen för flot¬
tans stab blifvit ifrågasatt i det af honom afgifna förslaget till flottans
utveckling under perioden 1908—1913. Vid beräkningen af behofvet
utaf underofficerare och manskap skulle följas de grunder, som af mig
förut här blifvit angifna, hvarjemte särskildt borde tagas under om¬
pröfning, huruvida icke reserv- och värnpliktig personal kunde å till
2:a linjen öfverflyttade fartyg användas i större utsträckning än å fartyg,
som tillhörde l:a linjen.
Med ämbetsskrifvelse den 8 sistlidna december har chefen för
flottans stab lämnat de infordrade uppgifterna; och har däri per-
sonalbehofvet för nytillkommande materiel upptagits på sätt bil. n:o
4 till detta protokoll utvisar. Chefen för flottans stab har härvid
anfört, att det sålunda upptagna behofvet i allmänhet understege det, som
för samma ändamål af marinförvaltningen upptagits i de förslag rörande
personalbehofvet för nytillkommande fartyg, som jämlikt föreskrift i
nådigt bref den 17 juni 1903 årligen upprättats i samråd med chefen
52
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
för flottans stab. Orsaken till denna olikhet vore att söka däri, att i
sistnämnda förslag dels ersättningspersonalen upptagits efter en högre
beräkningsgrund dels i allmänhet i bemanningsbehofvet jämväl inrymts
den rekrytkontingent, som ansetts erforderlig för erhållande af den för
hvarje fartyg behöfliga yrkesutbildade personalen. I detta afseende hade
1904 års sakkunnige anfört, att, under förutsättning att deras förslag
i öfrigt blefve genomfördt, den å stat erforderliga personalen för hvarje
fartyg skulle utgöras af dess stambehof, ökadt med ersättningsperso¬
nalen. Endast under förutsättning, att de af de sakkunnige i detta
afseende föreslagna åtgärderna, nämligen skeppsgossekårens ökning till
minst 900 gossar, meddelande af yrkesutbildning åt skeppsgossarna
samt utsträckning af anställningstiden för manskapet, blefve genom¬
förda, ansåge chefen för flottans stab de nämnda beräkningsgrunderna
kunna följas. Skulle dessa förutsättningar emellertid icke blifva upp¬
fyllda, borde, liksom hittills varit fallet, i det å stat erforderliga be-
hofvet af personal för hvarje fartyg dessutom upptagas den rekrytkon¬
tingent, som erfordrades för erhållande af den för hvarje fartyg be¬
höfliga yrkesutbildade personalen.
Beträffande frågan, huruvida för bemanning af till 2:a linjen öfver-
flyttade fartyg kunde användas reserv- och värnpliktig personal i större
utsträckning än hvad förut blifvit ifrågasatt, anförde chefen för flottans
stab, att det blott vore pansarbåfarna Svea och Göta, som under den
afhandlade perioden skulle ifrågakomma att öfverflyttas till 2:a linjen.
Enär dessa fartyg, ehuru icke längre fullt lämpliga att tillhöra kust-
flottan, likväl ännu under eu lång följd af år torde blifva af stor be¬
tydelse vid lokalförsvaret, vore det särdeles önskvärdt, att desamma
erhölle en god bemanning; hvarje minskning af den stampersonal, som
enligt af de sakkunnige utförda beräkningar ansetts erforderlig, borde
sålunda ske med stor försiktighet. Förslag hade emellertid afgifvits
till den minskning af stampersonal, som ansåges i nödfall kunna vid¬
tagas, om så af kostnadshänsyn befunnes nödvändigt.
Mot de af chefen för flottans stab sålunda gjorda beräkningar och
afgifna förslag har jag ej annat att erinra än att den föreslagna minsk¬
ningen af stampersonalen å till 2:a linjen öfverförda fartyg enligt min
åsikt'bör vidtagas.
Vid nyanskaffning af fartyg af nu befintliga fartygstyper bör alltså
stampersonalen ökas i enlighet med hvad i bil. n:r 4 för hvarje fartyg,
resp. division finnes angifvet. Skulle emellertid fartyg af annan typ än
de nu befintliga komma att föreslås, blifver gifvetvis äfven behofvet
af stampersonal ett annat, men torde detsamma åtminstone approxima-
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
53
tivt kunna angifvas, samtidigt med att anslag till fartygets byggande
äskas. För bemanning af de fartyg, till hvilkas nybyggande jag ämnar
föreslå Kungl. Maj:t att af Riksdagen äska medel, erfordras af under¬
officerare och stammanskap 39 underofficerare och 198 man.
Den minskning af personal vid underofficers- och sjömanskårerna,
som skulle uppkomma på grund af fartygs öfverflyttning till 2:a linjen
eller torpedbåtars förändring till bevakningsbåtar under perioden 1909
—1913 utgör 1 underofficer och 70 man. Den minskning, som af
samma anledning kan äga rum under år 1908, nämligen likaledes 1
underofficer och 70 man, är redan iakttagen vid uppgörande af perso¬
nalberäkningarna för år 1908.
För att visa huru kostnaderna för bemanningen af den år 1908
tillgängliga materielen skulle ställa sig, därest flottans stampersonal
skulle redan samma år kunnat uppbringas till den i bil. n:r 2 angifna
numerären, har utarbetats en beräkning af dessa kostnader, hvaröfver
sammandrag torde såsom bil. n:r 5 få detta protokoll bifogas.
Med afseende på skeppsgossekär en hafva 1904 års sakkunnige fram- Skeppsgosse-
hållit, att densamma borde tillföra sjömanskåren manskap, som redan igo^åra
vid karlskrifningen erhållit sådan utbildning, att det vid mobilisering sakkunniges
kunde tjänstgöra såsom yrkesutbildadt. Under erinran att sjömanskårens forslae-
militärafdelning borde rekryteras uteslutande från skeppsgossekåren
hafva de sakkunnige vidare föreslagit, att densamma borde ökas till
ett antal af 900 gossar. För att underlätta rekryteringen ansågs den
till värfningsförrättare utgående ersättning, hvilken för närvarande
utginge med 5 kronor, böra höjas till 10 kronor; kostnaden för rekry¬
tering borde i skeppsgossekårens stat upptagas till ett belopp mot¬
svarande 25 kronor för hvarje antagen gosse. Beträffande aflöningen,
som för närvarande utginge med 10 öre om dagen, borde densamma
för de äldre gossarna, hvilka voro 17 å 18 år gamla, höjas med ytter¬
ligare 10 öre. Skeppsgossekorpralerna borde ersättas af ett något
ökadt antal ordningsmän, med samma aflöningstillägg, som för när¬
varande utginge till korpral eller 5 öre om dagen.
Såsom förut i fråga om beräknande af personalbehofvet blifvit fram¬
hållet, utgör meddelande af yrkesutbildning åt skeppsgossarna en af
förutsättningarna för att allt sjömanskårens manskap kunnat i beräk-
54
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Mariningen-
jörkåren.
ningarna upptagas såsom yrkesutbildadt. Beredande af förbättrad ut¬
bildning åt skeppsgossarna bör sålunda blifva en naturlig följd af nämnda
beräkningsgrunders antagande.
Den af de sakkunnige uttalade uppfattningen angående skepps¬
gossekårens storlek delar jag tillfullo, men anser likväl, att någon ök¬
ning af kåren under år 1908 icke bör ifrågasättas, då staten för inne¬
varande år, jämförd med den för år 1906, ökats med 100 gossar. De
sakkunnige hafva äfven ansett, att genomförandet af deras förslag borde
fördelas på en tidsperiod af sex år.
Hvad rekryteringen beträffar, tillgick därmed före år 1900 så, att
de gossar, som önskade blifva antagna till skeppsgossar, fingo på
egen bekostnad inställa sig vid endera af flottans stationer; de, som
ej antogos, erhöllo icke heller någon ersättning för återresan. Sedan
emellertid svårighet uppstått att med lämpliga gossar rekrytera
skeppsgossekåren, anbefallde Kungl. Maj:t genom nådigt bref den
21 december 1900, att vid under år 1901 skeende antagning skulle
dels utbetalas ersättning till värfnings förr ältare med 5 kronor för
hvarje antagen skeppsgosse, dels utlämnas truppbiljett för färd till
vederbörlig flottstation för gosse, som styrkt, att han uppfyllt for¬
dringarna för antagning till skeppsgosse, äfvensom för återresa, i
händelse anställning vid kåren icke vunnes. De häraf föranledda kost¬
naderna skulle bestridas dels af femte hufvudtitelns allmänna besparingar
dels af samma hufvudtitels anslag till rese- och traktamentspenningar.
Då dessa bestämmelser visade sig synnerligen ändamålsenliga an¬
befallde Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 29 november 1901, att de
tillsvidare skulle tillämpas. Jag anser emellertid det lämpligare, att, på
sätt de sakkunnige föreslagit, ifrågavarande kostnad upptages på skepps¬
gossekårens stat, liksom jag ock håller före, att, för höjande af in¬
tresset hos värfningsförrättare för rekryteringen, ersättningen till värf-
ningsförrättare bör höjas till föreslagna 10 kronor för hvarje antagen
skeppsgosse.
Äfven beträffande skeppsgossarnas aflöning är en ökning i en¬
lighet med de sakkunniges förslag af behofvet påkallad, då en aflöning
af endast 10 öre om dagen för gosse, som uppnått 17 ä 18 års ålder,
numera måste anses vara alldeles för låg. Den föreslagna ökningen af
antalet korpraler eller ordningsmän synes mig äfven böra vidtagas.
Hvad angår mariningenjörkåren hade de sakkunnige, hvilkas be¬
tänkande låg till grund för det af Kungl. Maj:t och Riksdagen år
1905 fattade beslut om den förutvarande mariningenjörstatens ombild-
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
55
ning till en mariningenjörkår, visserligen angifvit det behof af marin¬
direktörer och mariningenjörer, som förefunnes redan år 1906, till SO,
men likväl ansett kåren icke böra nämnda år uppbringas till denna
styrka, utan lämpligen kunna under år 1906 ökas till 26, samt under
de båda följande åren med 2 om året. Den af Kung!. Maj:t före¬
slagna och af 1905 års riksdag antagna staten för mariningenjörkåren
för år 1906 upptager emellertid af marindirektörer och mariningenjörer
ett antal af tillhopa endast 24. Detta antal har i kårens stat för 1907
ökats till 26.
I sin underdåniga skrifvelse den 11 december 1906 har marinför¬
valtningen föreslagit, att kårens numerär måtte år 1908 ytterligare ökas
med 2 mariningenjörer, nämligen en mariningenjör af l:a graden, l:a
löneklassen och en mariningenjör af 2:a graden.
Till denna marinförvaltningens hemställan för jag tillstyrka bifall.
I afseende å 'marinintendenturkåren har marinförvaltningen åberopat
hvad i ämbetsverkets förut af mig omnämnda ämbetsskrifvelse den 6
oktober 1906, angående ändringar i marinförvaltningens organisation,
blifvit anfördt, rörande uppförande å marinintendenturkårens stat af
aflöning för marinöfverintendenten lika med i Stockholm bosatt kom¬
mendörs vid flottan.
Med anledning af senaste riksdags uttalande i ämnet har marin¬
förvaltningen uti sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906
föreslagit, att i staten för kustartilleriet jämväl för år 1907 uppförda
2 regementsintendenter och 1 fästningsförvaltare skulle öfverflyttas till
marinintendenturkårens stat.
Sådan öfverflyttning, för hvilken efter Riksdagens berörda uttalande
icke lärer erfordras vidare motivering, möter, yttrar marinförvaltningen,
hvad angår de båda regementsintendenterna, så mycket mindre något
hinder, som på grund af deras fullmakters ordalydelse de äro pliktiga
att, när sådant påkallas, öfvergå till marinintendenturkåren. Däremot
har ämbetsverket ansett sig icke böra ifrågasätta fästningsförvaltarens
å Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning öfvergång till marininten¬
denturkåren, enär han icke fullgjort de för anställning vid flottans civil¬
stat stadgade kompetensvillkoren eller haft tillfälle att eljest förvärfva
kännedom om de flottans intendentur tillhörande angelägenheter. Hans
aflöningsförmåner, enligt stat utgörande lön, ålderstillägg, tjänstgörings-
penningar och inkvartering, tillhopa 3,800 kronor, kunde efter genom¬
förande åt nu förordade förändringen utgå af den till sammanlagdt
4,360 kronor uppgående aflöning, som i staten för marinintendenturkåren
upptagits för en ny marinintendentsbefattning af l:a graden, 2:a löne¬
klassen.
Marininten¬
denturkåren^
56
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Beträffande regementsintendenternas öfvergång har marinförvalt¬
ningen ansett sådana bestämmelser böra meddelas, att öfvergången icke
komme att leda till förfång för de marinintendenturkåren tillhörande
tjänstemän, hvilka, före sin öfvergång till kåren från flottans civilstat,
inom denna innehade tur före bemälda regementsintendenter, samt att
dessa i den tur och ordning sinsemellan, hvilken de innehade medan
de tillhörde flottans civilstat, öfverflyttas till marinintendenturkåren
såsom marintendenter af l:a graden med tur och befordringsrätt när¬
mast efter den till marinintendenturkåren den 31 december 1903 öfver-
flyttade äldste kammarskrifvaren vid flottan, dock, därest de komme att
tillhöra 2:a löneklassen, med rätt till fyllnad i aflöningsförmåner till
det belopp, som de vid öfverflyttningen åtnjuta vid kustartilleriet.
För öfverflyttningens genomförande och ofvannämnda fästningsför-
valtares aflönande på angifvet sätt har i det af marinförvaltningen upp¬
gjorda förslag till stat för marinintendenturkåren upptagits 2 marin-
inteudentsbefattningar af l:a graden, l:a löneklassen, och 1 marininten¬
dent af l:a graden, 2:a löneklassen.
I en af marinförvaltningen öfverlämnad skrifvelse af den 29 september
1906 har marinöfverintendenten, förutom nu nämnda tillökning af marin¬
intendenturkåren, på anförda skäl jämväl föreslagit ökning af kårens
numerär för flottans räkning med 7 platser fördelade å olika grader på
tillika angifvet sätt. Öfver den sålunda föreslagna ökningen yttrar
marinförvaltningen, att, ehuru de för den andragna skälen i och för sig
måste anses beaktansvärda, ämbetsverket, som föranstaltat om utred¬
ning angående lämpligheten af anställande vid marinintendenturkåren af
personal, af hvilken icke kräfdes den för kårens intendenturpersonal
erforderliga kompetens och utbildning, icke ansett sig böra, innan resul¬
tatet af denna utredning föreligger, förorda annan ökning af marin¬
intendenturkåren än med, förutom hvad ämbetsverket redan förordat, en
marinintendent af 2:a graden för tillgodoseende af hufvudsakligen ett utaf
chefen för flottans stab framhållet behof af en registrator i staben.
Vidkommande aflöning åt väbel har marinförvaltningen föreslagit,
att väbel bör komma i åtnjutande af samma ökning i dagaflöning och
inkvartering, som föreslagits för flaggunderofficer.
Från de vid flottans bägge stationer anställda vaktmästarna hafva
inkommit framställningar om förbättrade löneförmåner.
Af dessa vaktmästare, som äro 7 till antalet och hvilkas löner be¬
stridas af medel, anvisade å marinintendenturkårens stat, tillhöra 4
marinintendenturkåren och åtnjuta i lön 500 kronor, tjänstgörings-
penningar 300 kronor, samt efter fem år ett ålderstillägg med 100 kro¬
nor, men förlora belöpande del af tjänstgöringspenningarna vid sjuk-
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
57
dom och längre tids tjänstledighet samt äro skyldiga att af sina aflö-
ningsförmåner afstå 150 kronor om året, därest de innehafva bostad i
kronans hus.
De tre återstående vaktmästarna kvarstå å flottans civilstat och
liar en af dem i lön 600 kronor och de två öfriga 700 kronor; hvar-
jämte en af de sistnämnda äfven åtnjuter fri bostad.
Marinförvaltningen, som den 21 november 1906 afgifvit yttrande i
denna fråga, har ansett eu aflöningsförbättring vara synnerligen af nöden
såväl för de marinintendenturkåren tillhörande som för de å civilstaten
kvarstående vaktmästarna och har ämbetsverket ansett såsom lämplig
förbättring åt de förre en tillökning i lönen, hvarmed äfven förbätt¬
ring af pensionen skulle följa. Denna tillökning borde icke sättas till
lägre belopp än 300 kronor, hvarigenom lönen skulle i stället för nu¬
varande 500 kronor komma att utgöra 800 kronor, och borde därjämte
det nu utgående ålderstillägget bibehållas, enär lönen för ämbetsverkens
vaktmästare vid den å bane varande omregleringen för dem torde komma
att höjas. Härigenom skulle begynnelseaflöningen per år komma att
utgöra 1,100 kronor, som efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring kunde
höjas med 100 kronor.
Hvad beträffade löneförbättring åt de stationernas vaktmästare,
som kvarstode å civilstaten, syntes, då vid deras afgång befattningarna
icke skulle tillsättas på civilstatens, utan på marinintendenturkårens
stat, icke lämpligt att föreslå ändring i stat för civilstaten. Däremot
syntes billighet och rättvisa kräfva, att de nuvarande vaktmästarna å
civilstaten, bereddes ett personligt lönetillägg, hvaraf deras långa tjänste¬
tid vid flottan gjorde dem väl förtjänta. Storleken af detta lönetillägg
syntes böra vara sådan, att sammanlagda aflöningen för en hvar af dem
uppginge till 1,000 kronor. För sådant ändamål erfordrades ett per¬
sonligt lönetillägg af 300 kronor för en hvar af vaktmästarna J. G.
Lundberg och O. L. Olsson, den förre vid Stockholms och den senare
vid Karlskrona station, samt af 400 kronor till vaktmästaren A. F.
Petersson vid sistnämnda station. Dessa lönetillägg borde såsom de
till nämnda vaktmästare nu utgående lönerna bestridas af medel, an¬
visade å marinintendenturkårens stat, å hvilken, för beredande af medel
till de tre å civilstaten kvarstående vaktmästarnas aflönande, tre vakt¬
mästarebefattningar för närvarande hölles vakanta.
På grund af det anförda har marinförvaltningen hemställt, att
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att besluta dels den ändring
i marinintendenturkårens stat, att lönen för vaktmästare ökades från
nuvarande belopp 500 kronor till 800 kronor, dels att, från och med det
eu sålunda förändrad stat för marinintendenturkåren började tillämpas,
Bill. till Riksd. Prat. 11)07. 4 Rami. 1 Afd. 0 Höft. B
58
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
vaktmästaren J. G. Lundberg vid Stockholms station samt förste vakt¬
mästaren O. L. Olsson och vaktmästaren A. F. Petersson vid Karls¬
krona station skola under sin återstående tjänstetid från medel, som
anvisats å staten för marinintendenturkåren, åtnjuta ett personligt löne¬
tillägg, de båda förre af 300 kronor och den sistnämnde af 400 kronor,
allt för år räknadt.
Vidkommande först marinförvaltningens förslag rörande marinöfver-
intendentens aflöning tillåter jag mig i underdånighet erinra om hvad
jag härutinnan under marin förvaltningen yttrat.
Beträffande frågan om de i staten för kustartilleriet uppförda 2
regementsintendenternas och en fästningsförvaltares öfverflyttande till
marinintendenturkåren anser jag, i enlighet med hvad Riksdagen uttalat,
sådan öfverflyttning böra äga rum, därvid jag, likaledes i full öfverens¬
stämmelse med den af Riksdagen uttalade mening i ämnet, håller före,
att jämväl åt den nuvarande fästningsförvaltaren, hvilken uti till chefen
för sjöförsvarsdepartementet ställd skrifvelse af den 15 december 1906
därom särskild! gjort framställning, bör medgifvas att få öfvergå till
marinintendenturkåren. För öfverflyttningens genomförande bör, i enlig¬
het med marinförvaltningens förslag, staten för marinintendenturkåren
ökas med 2 marinintendentsbefattningar af l:a graden, l:a löneklassen
och 1 marinintendent af l:a graden, 2:a löneklassen.
I öfrigt anser jag att, i afvaktan på resultatet af den pågående
utredningen om lämpligheten af ^ställande vid marinintendenturkåren af
personal, af hvilken icke kräfdes den för kårens personal nu erforderliga
kompetens och utbildning, någon framställning till innevarande års riksdag-
om ökning af kåren utöfver hvad jag sålunda ifrågasatt icke böra göras.
Då väbel nu åtnjuter samma dagaflöning och inkvarteringsbidrag
som flaggunderofficer, lärer billigheten fordra, att, i öfverensstämmelse
med marinförvaltningens hemställan, väbelns ifrågavarande aflönings-
förmåner ökas med samma belopp, som föreslagits för flaggunderofficer.
Hvad angår aflöningen till vaktmästarna vid flottans stationer
finner jag^ i likhet med marinförvaltningen och öfriga myndigheter,
som yttrat sig i denna fråga, med afsende å de under senare år så
betydligt stegrade kostnaderna för lifsuppehälle!, ifrågavarande vakt¬
mästares nuvarande löner vara otillräckliga; och anser jag mig böra
biträda marinförvaltningens hemställan såväl i hvad angår höjning af
vaktmästarnas vid marinintendenturkårens löner som ock tilldelande af
personligt lönetillägg åt förenämnde J. G. Lundberg, O. L. Olsson och
A. F. Petersson.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
59
Hvad angår marinläkarkåren blef i nådig proposition till 1906 års
riksdag af Kungl. Maj:t, uppå marinförvaltningens underdåniga fram¬
ställning, anslag äskadt för tre nya marinläkarbefattniugar af l:a graden
för att kustartilleriets behof af ordinarie läkare vid Kungsholms fort,
Fårösunds kustposition och Ålfsborgs fästning måtte blifva tillgodosedt,
men Kiksdagen beviljade medel på marinläkarkårens stat endast för
två nya läkare.
Nu bar marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 11
december 1906 anfört, att den besparing, som härigenom vinnes, icke
svarar mot de stora olägenheter, som af densammma uppstå. Sedan näm¬
ligen Ålfsborgs fästning hunnit så långt i sin utveckling, att ett kustartil-
leridetachement blifvit därstädes förlagdt med stam och beväring, vore
det ej nog att där hafva eu billig ackordsläkare, som komme på sjuk¬
besök vid kallelse, utan det viktiga militära etablissementet kräfde an¬
ställandet af en fast anställd läkare, som gjorde dagliga sjukvisita-
tioner, vore närvarande vid de dagliga öfningarna, såväl under exercis
som skjutningar, och funnes tillgänglig vid händelse af olycksfall, under¬
visade manskapet i hälso- och förbandslära och-vore den hygieniske
rådgifvaren åt befäl och trupp o. s. v.
Skulle ackordslälcaren fullgöra alla dessa en ordinarie marinläkares
skyldigheter, komme lian sannolikt att begära en penningeersättning,
stor nog att underhålla en stamanställd marinläkare.
Då för öfrigt staten fordrade af sina vid sjöförsvaret anställda läkare
eu ganska afsevärd kompetens, för hvars vinnande och förökande man
anordnat marinläkarkurser, utländska studieresor på det allmännas be¬
kostnad in. m., syntes det marinförvaltningen inkonsekvent, att en viktig
plats för en marinläkares verksamhet skulle besättas med en praktise¬
rande läkare, som icke fått någon specialutbildning för sin anställning
vid sjöförsvaret.
Af sålunda anförda grunder har marinförvaltningen för anställande
af en marinläkare vid Ålfsborgs fästning uti sitt förslag till stat för
marinläkarkåren upptagit en ny marinläkarbefattning af l:a graden.
De af marinförvaltningen för anställande af en marinläkare vid
Ålfsborgs fästning anförda skäl synes mig synnerligen vägande. Anli¬
tande af en ackordsläkare är en provisorisk nödfallsanordning, hvilken
med hänsyn till den betydelse och omfattning, som det ifrågavarande eta¬
blissementet numera erhållit, icke längre kan försvaras. Den nya marin¬
läkarbefattning, hvilken jag sålunda anser böra för ifrågavarande ända¬
mål tillkomma, synes mig, i enlighet med hvad marinförvaltningen före¬
slagit och i öfverensstämmelse med hvad som ägt rum i fråga om de
vid 1906 års riksdag för läkarvården å Fårösund och Kungsholms fort
Marin¬
läkarkåren.
✓
60
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Reserv- och
in dragrör» gs-
staterna samt
båtsmans-
kompanierna.
Anslags-
belopp.
inrättade befattningarna, böra uppföras såsom marinläkartjänst af l:a
graden.
Jag får således i underdånighet tillstyrka bifall till marinförvalt¬
ningens förevarande framställning.
Marinförvaltningen har beräknat medelsbehofvet för reserv- och
indragningsstaterna samt båtsmanskompanierna, för de två förstnämnda
staterna till............................................................................... kronor 32,162:32
och för båtsmanskompanierna till ................................... » 7,202: —
Summa kronor 39,364: 32
Emot dessa beräkningar har jag icke något att erinra.
Enligt de beräkningar jag sålunda anfört, skulle medelsbehofvet
under anslagstiteln aflöning för flottans kårer och stater år 1908 blifva
följande:
|
För 1907 af
Riksdagen
anvisadt
|
För 1908
beräknadt
behof.
|
Ökning.
|
|
Minskning.
|
Officerskåren...............................................
|
655,520
|
_
|
683,780
|
_
|
28,260
|
_
|
----
|
-1
|
Reservofficersaspiranter.................................
|
26,700
|
—
|
26,700
|
—
|
—
|
—
|
--
|
1
|
Underofficerskåren........................................
|
563,160
|
—
|
677,460
|
—
|
114,300
|
—
|
——
|
—
|
Sjömanskåren..............................................
|
1.619,191
|
40
|
2,194,589
|
40
|
575,398
|
—
|
—
|
—!
|
Skeppsgossekåren.........................................
|
22,447
|
50
|
34,767
|
50
|
12,320
|
—
|
—
|
—
|
Mariningenjörkåren......................................
|
199,595
|
—
|
210,550
|
—
|
10,955
|
—
|
—
|
|
| Marinintendenturkåren..................................
|
250,984
|
50
|
275,873
|
50
|
24,889
|
—
|
—
|
—
|
I):o i flottans reserv...........
|
4,285
|
—
|
4,285
|
—
|
--
|
—
|
—
|
— |
|
Ecklesiastikstaten.........................................
|
8,900
|
—
|
8,900
|
—
|
—
|
—
|
—-
|
—
|
Marinläkarkären...........................................
|
99,100
|
—
|
103,760
|
-
|
4,660
|
—
|
--
|
—|
|
Poliskåren..................................................
Inkvarteringsbidrag för officerare och under-
|
46,900
|
—
|
46,900
|
—
|
|
|
|
_j
|
officerare, förslagsvis.................................
Resen'- och indragningsstater samt båtsmans-
|
224,920
|
—
|
295,640
|
—
|
70,720
|
|
_
|
j
|
kompanierna, förslagsvis.............................
j Dagafföning till officerare och underofficerare
|
41,284
|
32
|
39,364
|
32
|
|
|
1,920
|
|
förslagsvis..............................................
|
501,322
|
—
|
578,769
|
—
|
77,447
|
-
|
—
|
-
|
| I riksstaten afrundadt med...........................
|
—
|
28
|
—
|
28
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Summa kronor
|
4,264,310
|
|
5,181,339
|
—
|
918.949
|
—
|
1,920
|
-
|
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Öl
Den erforderliga ökningen utöfver för år 1907 anvisadt belopp
uppgår alltså till 917,029 kronor.»
Den af Kungl. Maj:t föreslagna ökningen af flottans officerskår
anser sig utskottet för närvarande icke kunna helt och hållet biträda.
Då emellertid någon ökning af berörda kår synts utskottet vara af
behofvet påkallad, har utskottet, på grund af hvad i ärendet före¬
kommit, ansett sig böra föreslå, att officerskåren under år 1908 må
ökas, i stället för, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, med 12 beställningar,
endast med 7 sådana, fördelade mellan de olika graderna på följande sätt:
kommendör ......................................... 1
kommendörkapten af 2:dra graden 1
kapten af 1 :a klassen .................. 1
D:o af 2:a d:o ..................... 1
löjtnant .............................................. 1
underlöjtnanter.................................... 2
Summa 7
Beträffande den i statsrådsprotokollet omförmälda ändringen i staten
för flottans officerskår i fråga om det tillägg till fasta lönen å 2,000
kronor, som skall utgå till innehafvare af någon utaf vissa angifna befatt¬
ningar, därest han icke uppbär flaggmans lön, att jämväl inspektören
för flottans öfningar till sjöss upptagits bland innehafvarna af ifråga¬
varande befattningar, har utskottet icke funnit anledning till erinran.
I fråga om flottans underofficerskär finner utskottet i likhet med
Kungl. Maj:t eu förbättring af nämnda kårs afiöningsförmåner af be¬
hofvet påkallad. Det af Kung!. Maj:t föreslagna sättet för genomfö¬
rande af en sådan färbättring anser sig utskottet däremot icke kunna
biträda. Den ifrågasatta höjningen af den fasta lönen skulle nämligen
medföra en höjning jämväl af pensionen, men då denna redan nu är
större för flottans underofficerare än för motsvarande grader vid armén,
synes en sådan pensionsförhöjning icke vara lämplig. En ökning af
inkvarteringsbidraget för flottans underofficerare, såsom Kungl. Maj:t
föreslagit, skulle medföra, att dessa skulle erhålla högre inkvarterings-
bidrag, än hvad underofficerarna vid armén och kustartilleriet åtnjuta,
hvilket icke heller synes vara lämpligt. Beträffande storleken af den
ifrågasatta löneförhöjningen synes skäl ej föreligga att öka underoffi¬
cerarnas vid flottan löneförmåner i högre grad än vid armén ägt rum,
och synes jämväl med afseende å sättet för beredande af den afsedda
löneförbättringen för flottans underofficerskår samma regler, som till.
Utskottets
yttrande.
62 Statsutskottets Utlåtande JV;o G.
lämpats i fråga om arméns underofficerare, lämpligen kunna komma till
användning.
Med tillämpning af dessa regler skulle löneförbättringen bestå dels
i en höjning af dagaflöningen med 50 öre om dagen för alla under¬
officerare, dels och i införandet af eu ny löneförmån, kallad »ersättning
för ved och ljus,» till belopp af 130 kronor för flaggunderofficerare
och 100 kronor för underofficerare af 2:a graden. Den sålunda be¬
stämda löneförbättringen skulle för flaggunderofficerarna uppgå till
ungefär samma belopp som den af Kungl. Maj:t föreslagna samt för
underofficerarna af 2:a graden understiga den af Kungl. Maj:t före¬
slagna med några tiotal kronor för år.
Den i den kungl. propositionen ifrågasatta ökningen af underoffi¬
cerskåren med 48 underofficerare, på sätt förslagsstaten utvisar, anser
sig utskottet böra tillstyrka.
Mot den i staten för flottans underofficerskår intagna bestämmelseu,
att ett mindre antal kockar och hofmästare, som, utan att hafva för-
värfvat kompetens för befordran till underofficerare, visat framstående
skicklighet i egen yrkesgren, må uppbära aflöning å underofficerskårens
stat, har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet har ej heller funnit anledning till erinran vare sig mot
den af Kungl. Maj:t föreslagna ökningen af flottans sjömanskär med
282 man, fördelade mellan de olika graderna på sätt förslagsstaten ut¬
visar, eller mot den ifrågasatta höjningen af löneförmånerna för nämnda
kår. Dock har utskottet i detta sammanhang velat uttala den åsikten,
att iukvarteringsbidrag i allmänhet icke synes böra utgå annat än i
den mån tillräckligt och lämpligt bostadsutrymme saknas i kronans hus
och underbefälets (af manskapsklassen) närvaro i kasernen icke är af
behofvet påkalladt. Beträffande sjötillägget har utskottet, då de grunder,
enligt li vilka dylikt tillägg är afsedt att utgå, icke i statsrådsprotokollet
finnas antydda, icke kunnat bilda sig något omdöme om denna förmån.
Hvad vidare angår skeppsgossekåren har utskottet icke funnit an¬
ledning till erinran mot hvad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om dels
höjning åt den till värfningsförrättare utgående ersättningen för hvarje
antagen skeppsgosse, dels uppförande å kårens stat af kostnaderna för
dess rekrytering, dels ökning af de äldre gossarnas aflöning, dels ock
ökning af antalet ordningsmän.
Utskottet har ej heller ansett sig böra framställa någon erinran
mot mariningenjörkärens ökning med 2 mariningenjörer.
På de i statsrådsprotokollet anförda skäl anser sig utskottet böra
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag därom, att i staten för marinintendentur-
*
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
63
känn må för marinöfverintendenten upptagas, i stället för nuvarande
arfvode å 1,000 kronor, samma aflöningsförmåner som för i Stockholm
bosatt kommendör vid flottan, äfvensom att pension för marinöfverin¬
tendenten må bestämmas efter samma grunder och utgå med samma
belopp som kommendörs.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar om de i staten för kust¬
artilleriet uppförda två regementsintendenternas och en fästningsför-
valtares öfverflyttande till intendenturkåren och uppförande, för öfver-
flyttningens verkställande, i staten för marinintendenturkåren af tre nya
marinintendentsbefattningar af l:a graden, däraf två af l:a och en af
2.a löneklassen, har utskottet, som redan nästföregående år i sitt utlå¬
tande angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte huf-
vudtitel fiamhallit önskvärdheten af införlifvandet af den nuvarande
intendenturpersonalen vid kustartilleriet med marinintendenturkåren, icke
funnit anledning till erinran.
I fråga om de å marinintendenturkårens stat uppförda väblarnas
aflöningsförmåner har. Kungl. Maj:t föreslagit, att, som väbel nu åt¬
njuter samma dagaflöning ooh inkvarteringsbidrag som flaggunderofficer,
nämnda aflöningsförmåner för väbel måtte ökas med samma belopp, som
af Kungl. Maj:t föreslagits för flaggunderofficer, d. v. s. dagaflöningen
med 30 öre om dagen och inkvarteringsbidraget med 100 kronor om
året. Som utskottet här ofvan föreslagit, att flaggunderofficerarna icke
skulle erhålla den föreslagna ökningen af inkvarteringsbidraget men där¬
emot skulle få dagaflöningen höjd med 50 öre om dagen, har utskottet
i öfverensstämmelse därmed ansett sig böra föreslå, att jämväl väblar¬
nas dagaflöning må höjas med 50 öre om dagen, men att deras in¬
kvarteringsbidrag må utgå med oförändradt belopp.
Hvad härefter angår aflöningen till de å marinintendenturkårens
stat uppförda vaktmästarna vid flottans stationer, har utskottet ansett,
att, då dessa vaktmästare lämpligen torde böra erhålla samma aflönings¬
förmåner som vaktmästarna vid statens ämbetsverk, med hvilka de synas
närmast vara att jämföra, frågan om förhöjda löner åt ifrågavarande
vaktmästare bör anstå till dess Riksdagen bestämt staten för stats¬
kontoret för år 1908, hvilken stat torde böra blifva normerande för de
löneregleringar, som under innevarande riksdag komma att äga ruin.
Fördenskull har de å intendenturkårens stat uppförda vaktmästarnas af¬
löning i staten för år 1908 tills vidare upptagits till samma belopp som
i nu gällande stat.
På de i statsrådsprotokollet anförda skäl har utskottet ansett sig
hora tillstyrka, att, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, för anställande af en
64
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
marinläkare vid Ålfsborgs fästning i staten för marinläkarkåren upptages
en ny marinläkarebefattning af l:a graden.
Beträffande slutligen det beräknade medelsbehofvet för reserv- och
indragningsstaterna samt båtsmanskompanierna under år 1908 har ut¬
skottet icke något att erinra.
Enligt utskottets förslag skulle alltså medelsbehofvet under anslags-
titeln aflöning för flottans kårer och stater blifva följande:
:
|
För 1907 af
Riksdagen
anvisadt
|
För 1908
beräknadt
behof.
|
Ökning.
|
|
Minskning.
|
J Officerskåren............................................
|
655,520
|
i
|
674,260
|
—
|
18,740
|
|
—
|
—
|
j Reservofficersaspiranter.............................
|
26,700
|
|
26,700
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
Underofficerskåren....................................
|
563,160
|
|
677,460
|
—
|
114,300
|
—
|
—
|
—
|
| Sjömanskåren ..........................................
|
1,619,191
|
40
|
2,194,589
|
40
|
575,398
|
—
|
—
|
—
|
Skeppsgossekåren .....................................
|
22,447
|
50
|
34,767
|
50
|
12,320
|
—1
|
|
|
Mariningenjörkåren..................................
|
199,595
|
—
|
210,550
|
—
|
10,955
|
—
|
—
|
—
|
! Marinintendenturkåren .............................
|
250,984
|
50
|
273,719
|
50
|
22,735
|
—
|
—
|
—
|
D-o i flottans reserv........
|
' 4,285
|
—
|
4,285
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
| Ecklesiastikstaten.....................................
|
8,900
|
—
|
8,900
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
Marinläkarkåren.......................................
|
99,100
|
—
|
103,760
|
—
|
4,660
|
|
—
|
|
J Poliskåren............................. .................
|
46,900
|
—
|
46,900
|
|
—
|
|
|
|
1 Inkvarteringsbi drag för officerare och under-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
officerare, förslagsvis...........................
■Reserv- och indragningsstater samt båtsmans-
|
224.920
'
|
|
239,140
|
|
14,220
|
|
|
|
kompanierna, förslagsvis.........................
|
| 41,284
|
32
|
39,364
|
32
|
—
|
—
|
1,920
|
|
| Da^aflöniim till officerare och underofficerare,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förslagsvis ...........................................
|
501,322
|
—
|
601,667
|
|
100,345
|
_
|
—
|
|
|
—
|
28
|
! -
|
28
|
1 ‘-
|
|
—
|
1-
|
Summa kronor
|
4,264,310
|
L
1
|
| 5,136,063
|
|_
|
| 873,673
|
!
i
|
1,920
|
|—
|
Under åberopande af hvad utskottet här ofvan anfört, får utskot¬
tet hemställa,
att Riksdagen må
a) med godkännande af det vid detta utlåtande
fogade förslag till stat för flottans officerskår (bil. n:o
1 'vid detta utlåtande) öka denna kår med 7 officerare;
b) med godkännande af bilagda förslag till stat
för flottans underofficerskår (bil. n:o 2 vid detta ut¬
låtande) öka denna kar med 48 underofficerare,
/
Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 65
c) med godkännande af det vid förenämnda stats¬
rådsprotokoll fogade förslag till stat för flottans sjö-
manskår (bil. n:o 8 vid berörda protokoll) öka denna
kår med 282 man;
d) godkänna det vid omförmälda statsrådsproto¬
koll fogade förslag till stat för flottans skeppsgosse¬
kår (bil. n:o 9 vid nämnda protokoll);
e) med godkännande af det vid samma protokoll
fogade förslag till stat för mariningenjörkären (bil.
n:o 11 vid berörda protokoll) öka denna kår med 2
mariningenjörer;
f) godkänna bilagda förslag till stat för marin-
intendenturkåren (bil. n:o 3);
g) med godkännande af det vid förberörda stats¬
rådsprotokoll fogade förslag till stat för marinläkar¬
kåren (bil. n:o 13 vid sagda protokoll) öka denna kår
med eu marinläkare af l:a graden;
h) medgifva, att de nuvarande regementsinten-
denterna vid kustartilleriet och fästningsförvaltaren å
Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning må, därest
de efter öfverflyttningen till marinintendenturkåren
skulle komma att tillhöra l:a marinintendentsgradens
2:a löneklass, erhålla fyllnad i aflöningsförmåner till
det belopp, som de vid öfverflyttningen åtnjuta vid
kustartilleriet;
i) godkänna den af Kung! Maj:t föreslagna minsk¬
ningen i anslaget till reserv- och indragningsstaterna
samt båtsmanskompanierna; samt
k) vid bifall till hvad utskottet under mom. a) — i)
hemställt och med godkännande åt det vid detta ut¬
låtande fogade förslag till stat å dagaflöning till
officerare och underofficerare vid flottan (bil. n:o 4)
höja anslaget till aflöning för flottans kårer och stater
med 871,753 kronor eller från 4,264,310 kronor till
5,136,063 kronor.
Öfver Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om förhöjning af de å
marintendenturkårens stat uppförda vaktmästarnas löneförmåner samt
om tilldelande af personligt lönetillägg åt de å flottans civilstat kvar¬
stående vaktmästarna J. G. Lundberg, O. L. Olsson och A. F. Petersson
Dill. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sand. 1 Afd. G Höft. 9
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Beklädnad åt
sjömans- och
skeppsgosse-
kårerna.
[3.]
Naturaunder-
håll åt
personal vid
flottan.
[4.]
66
kommer utskottet att framdeles afgifva yttrande och förslag; hvilket
utskottet skolat härmed för Riksdagen
anmäla.
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.
4:o) Under punkt 3 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att höja reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans-
och skeppsgossekårerna från 456,498 kronor till 487,800 kronor eller
med 31,302 kronor.
Departementschefen har i fråga härom till åberopade statsråds¬
protokollet anfört, att, därest den af honom föreslagna ökningen af
personalen vid flottans sjömanskår skulle blifva beslutad, skulle, enligt
gjorda beräkningar, de från anslaget till beklädnad åt sjömans- och
skeppsgossekårerna erforderliga utgifterna för år 1908 komma att uppgå
till 487,800 kronor. Denna beräkning hade verkställts enligt samma
grunder, som vid föregående höjningar af detta anslag tillämpats.
Med anledning af hvad departementschefen sålunda anfört, hemställer
utskottet,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 höja
reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och
skeppsgossekårerna från 456,498 kronor till 487,800
kronor, eller med 31,302 kronor.
Natur aunderhåll åt personal vid flottan.
5:o) Kungl. Majt bär under punkt 4 af förevarande hufvudtitel
föreslagit Riksdagen' att höja förslagsanslaget till naturaunderhåll åt
personalen vid flottan från 1,089,098 kronor till 1,163,744 kronor eller
med 74,646 kronor.
Departementschefen har i detta afseende till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»Såsom framgår af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden,
den 14 januari 1905, bifogadt samma års statsverksproposition, hade
vid uppgörande af beräkningarna utaf utgifterna å förslagsanslaget till
naturaunderhållet åt personal vid flottan under år 1906, i anledning af
Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 67
ett utaf statsutskottet vid 1904 års riksdag gjordt uttalande om önsk¬
värdheten af att ifrågavarande beräkningar grundades på hvad den verk¬
liga kostnaden kunde antagas komma att utgöra, beräknats, att under¬
officerare samt sjömans- och skeppsgossekårernas manskap komme att
tjänstgöra 275 dagar i land och 90 dagar till sjöss samt att för under¬
officerare portionsersättningen skulle utgöra 62 öre i land och 88 öre
ombord samt portionen för nämnda manskap kosta 52 öre i land och
88 öre ombord. För reservofficersaspiranter beräknades samma portions-
ersättning som för underofficerare.
Enligt samma beräkningsgrunder och under antagande, att mina
förslag om ökning af underofficers- och sjömanskårerna vinna bifall,
skulle det belopp, hvartill förevarande anslag bör beräknas för år 1908,
komma att uppgå till 1,163,744 kronor.»
Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t i denna punkt
föreslagit, hemställer utskottet,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 höja
förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid
flottan från 1,089,098 kronor till 1,163,744 kronor,
eller med 74,646 kronor.
Ersättning för rustning och rotering.
♦
6:o) Under punkt 5 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att minska förslagsanslaget till ersättning för rustning
och rotering från 17,000 kronor till 14,000 kronor eller med 3,000 kronor.
Rörande denna fråga har departementschefen till statsrådsprotokol¬
let anfört följande:
»Förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering är i riks¬
staten för innevarande år upptaget till ett belopp af 17,000 kronor.
Sedan marinförvaltningen från statskontoret erhållit uppgift därom,
att för närvarande kvarstode i indelningsverket såsom effektiva ett antal
af endast 157 rotenummer vid båtsmanshållet, hvilka för år 1906 till-
komme en ersättning för rustnings- och roteringsbesväret å tillhopa
17,168 kronor 34 öre, har marinförvaltningen i underdånig skrifvelse
den 11 december 1906 anfört, att, mod afseende dels därå, att ifråga¬
varande förslagsanslag åren 1902, 1903, 1904 och 1905 lämnat besparingar
å respektive 1,231 kronor 38 öre, 5,066 kronor 36 öre, 4,865 kronor
Ersättning för
rastning och
rotering.
[5.]
(58
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
88 öre samt 5,596 kronor 94 öre, dels ock å beräknelig vakanssättning
under år 1908, anslaget för år 1908 bör kunna nedsättas till 14,000
kronor.»
Med anledning af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 minska
förslagsanslaget till ersättning för rustning och rote¬
ring från 17,000 kronor till 14,000 kronor, eller med
3,000 kronor.
Flottans nybyggnad och underhåll.
Flottans 7:o) Uti punkt 6 under femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t före-
“hundfrh&n Riksdagen att höja reservationsanslaget till flottans nybyggnad
[6.]
och underhåll från 2,250,000 kronor till 2,300,000 kronor, eller med
50,000 kronor.
Beträffande denna framställning har departementschefen till åbe¬
ropade statsrådsprotokollet anfört följande:
»Uti den ökning af detta anslag, hvilken senaste riksdag beviljade,
ingick endast hälften af beräknade underhållskostnaden för ett år för
pansarbåten Oscar II och pansarkryssaren Fylgia. För dessa fartyg
måste därför anslaget nu ökas med årliga underhållskostnadens andra hälft.
I sin underdåniga skrifvelse dejL 11 december 1906 har marinför¬
valtningen anfört, att för de fartyg, som med af 1906 års riksdag
beviljade medel nyanskaffas, borde, hvad angår de båda jagarna och de
sex l:a klass torpedbåtarna, medel till halfva och, beträffande de öfriga
fartygen, till hela underhållskostnaden för ett år beredas.
Ilen ökning af ifrågavarande anslag, som däraf påkallades, utgjorde
för pansarbåten Oscar II (andra hälften af ett års
underhåll).........................................................................
» pansarkryssaren Fylgia (d:o).....................................
för jagaren Ragnar (första hälften af ett års under¬
håll) ..................................................................................
» jagaren Sigurd (d:o)....................................................
» 6 l:a klassens torpedbåtar (d:o) .............................
» 2:a kl. torpedbåtarna n:o 10, 11, 12, 14 och 15
å kr. 2,500: — ..............................................................
kronor 13,750:—
» 17,500: —
3,000
3,000
13,500
_» 12,500:
Summa kronor 63,250:
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
69
Då de sex l:a klass torpedbåtar, till hvilkas påbörjande 1906 års
Riksdag beviljat medel, icke komma att blifva färdiga förr än under
hösten 1908, anser jag anslaget för år 1908 icke behöfva ökas med
mera än i rundt tal 50,000 kronor.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot hvad Kungi.
Magt under denna punkt föreslagit, hemställer alltså,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 höja
reservationsanslaget till flottans nybyggnad och under¬
håll från 2,250,000 kronor till 2,300,000 kronor, eller
med 50,000 kronor.
Skeppsgosseskolan.
8:o) Kungl. Maj:t har under punkt 7 af denna hufvudtitel före¬
slagit Riksdagen att dels medgifva, att rektor vid skeppsgosseskolan
må erhålla rätt att, från och med år 1908, för erhållande af ålderstillägg
räkna sig till godo det antal tjänsteår vid de allmänna läroverken, han
såsom adjunkt vid desamma skulle ägt rätt beräkna för uppflyttning i
högre lönegrad, dels ock, med godkännande af stat för skeppsgosse¬
skolan af den lydelse bilagan n:o 14 vid åberopade statsrådsprotokollet
utvisade, i riksstaten för år 1908 höja anslaget till skeppsgosseskolan
från 18,770 kronor till 22,970 kronor, eller med 4,200 kronor; och
skulle vid bifall härtill anslaget till undervisningsverken i sin helhet
höjas från 89,735 kronor till 93,935 kronor.
I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsproto¬
koll anfört följande:
»Från rektor och lärarne vid skeppsgosseskolan hafva till Kungl.
Maj:t inkommit särskilda underdåniga framställningar om löneförbättring.
Vidkommande först rektors framställning innehåller den hufvud¬
sakligen följande. Såväl begynnelselönen, 3,000 kronor, som slutlönen,
4,000 kronor, för rektor vid skeppsgosseskolan bestämdes vid 1876 års
riksdag och hafva sedermera förblifvit oförändrade, oaktadt den sedan
dess inträffade oerhörda stegringen af lefnadskostnaderna. För läro¬
verksadjunkt utginge från och med år 1905 begynnelselönen med 3,000
kronor och högsta lönen med 5,000 kronor, kvarjämte adjunkt dels ägde
för uppflyttning till högre lönegrad rätt räkna sig till godo de år, lian
före ingången af år 1905 tjänstgjort såsom extra ordinarie lärare vid
allmänt läroverk, dels ock både utsikt blifva befordrad till rektor vid
Skeppsgosse-
skolan.
[7-]
70
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
real- eller samskola med begynnelselön af 5,000 kronor och slutlön af
5,500 kronor förutom fri bostad eller hyresersättning. Lönen för rek¬
tor vid skeppsgosseskolan sattes till sitt nuvarande belopp vid den tid,
då lönen för adjunkt var bestämd till 1,500—3,500 kronor och lönen
för rektor vid 3-klassigt läroverk till 3,000—3,500 kronor jämte fri
bostad eller hyresersättning, hvadan, bostadsförmånen oafsedt, rektors
vid skeppsgosseskolan slutlön vid regleringen till och med öfversteg
rektors vid 3-klassigt läroverk med 500 kronor. Med erinran att de
3-klassiga läroverken numera ersatts af real- eller samskolor, har rektorn
vid skeppsgosseskolan nu i underdånighet anhållit, dels att det ursprung¬
liga förhållandet i afseende, å lönerna måtte någorlunda uppehållas,
samt att i öfverensstämmelse härmed lönen för rektor vid skeppsgosse¬
skolan måtte från och med år 1908 få utgå med 5,000 kronor och efter
10 års tjänstgöring med 5,500 kronor, dock utan bostadsförmån, dels
ock att motsvarande löneförbättring måtte utverkas jämväl för år 1907.
Uti underdånig skrifvelse den 28 september 1906, med hvilken
ifrågavarande framställning öfverlämnats till Kungl. Maj:t, har stations-
befälhafvaren i Karlskrona framhållit behofvet af löneförbättring för
rektor inom en snar framtid.
1 anledning af denna ansökning har marinförvaltningen härefter
den 5 november 1906 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och
däruti hufvudsakligen anfört följande.
Såsom af handlingarna i ärendet framginge, hade stationsbefälhaf-
varen icke tillstyrkt, att lönen för rektor vid skeppsgosseskolan sattes
till de af sökanden önskade, jämförelsevis höga belopp, och funne ej
heller marinförvaltningen skäl att i afseende å kontanta löneförmåner
likställa rektor vid skeppsgosseskolan med rektor vid realskola.
Den likställighet i afseende å undervisningen vid skolorna och
deras föreståndares tjänsteåligganden m. m., som, jämväl frånsedt. den
betydliga olikheten i den årliga tjänstetiden, skulle göra en sådan åtgärd
befogad, torde nämligen ingalunda vara för handen. Däremot funne
förvaltningen billigt, att rektors vid skeppsgosseskolan löneförmåner,
hvilka på 30 år icke undergått annan förändring än att ålderstilläggen,
som vid regleringen bestämts till 4 å 250 kronor hvardera efter 5, 10,
15 och 20 års väl vitsordad tjänstgöring, vid 1898 års riksdag sattes
till 2 å 500 kronor hvardera att tillgodonjutas efter 5 och 10 års
tjänstetid, måtte varda förbättrade. Emellertid vore härvid att iakttaga
att synnerligen ingripande förändringar med afseende å skeppsgosse¬
skolans förhållanden inom en snar framtid torde inträda med anledning
däraf, att 1906 års riksdag anvisat medel till anordnande under år 1907
af en ny skeppsgosseskola i Marstrand. Såsom en första omedelbar
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
71
följd häraf komrne sålunda antalet lärare, monitorer och skeppsgossar vid
skolan i Karlskrona att minskas. Att under sådana förhållanden nu före¬
slå nyreglering af rektorslönen måste förvaltningen anse mindre lämpligt.
Vid betraktande af det förhållande, att enligt stadgan för skeppsgosse¬
skolan för erhållande af befattning såsom rektor vid skolan erfordrades
samma kompetens som för erhållande af adjunktstjänst vid allmänt läro¬
verk, framstode det emellertid som ett önskemål, att rektor vid skepps¬
gosseskolan finge rätt att för ålderstilläggs erhållande räkna sig till
godo de tjänsteår, han skulle ägt beräkna för uppflyttning i högre
lönegrad som adjunkt. Likställighet i detta afseende mellan förmå¬
nerna å rektorstjänsten och adjunktsbefattningarna vid de allmänna
läroverken syntes, enligt förvaltningens mening, vara i lika hög grad
öfverensstämmande med rätt och billighet som nödvändig med hänsyn
till skeppsgosseskolans sanna bästa. Det måste nämligen anses vara
af synnerlig vikt, att möjlighet bereddes att äfven för framtiden kunna
för skeppsgosseskolan förvärfva såsom rektor en ung och kraftig lärare
vid de allmänna läroverken, som med outtröttadt nit och intresse för
undervisningen förenade vunnen erfarenhet och mognad.
På grund af eu sådan, rektor vid skeppsgosseskolan tillerkänd
rätt skulle sökanden, som enligt egen uppgift före utnämningen till rek¬
tor vid skeppsgosseskolan under 4 år tjänstgjort vid de allmänna läro¬
verken, vinna en afsevärd förhöjning i löneförmåner. Därest en sådan
förmån kunde utverkas, torde särskild framställning om beredande af
tillfällig löneförbättring för sökanden för år 1907 icke lämpligen kunna
göras.
På grund af hvad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt
om aflåtande af proposition till Riksdagen om rätt för rektor vid skepps¬
gosseskolan att från och med år 1908 för tillgodonjutande af ålders-
tillägg räkna sig tillgodo det antal tjänsteår vid de allmänna läroverken,
han såsom adjunkt vid desamma skulle ägt rätt beräkna för uppflytt¬
ning i högre lönegrad.
Beträffande rektors vid skeppsgosseskolan löneförmåner håller jag-
före, att de böra likställas med adjunkts vid allmänt läroverk. I enlighet
härmed bör rektor vid skeppsgosseskolan, liksom adjunkt, vara berätti¬
gad till fyra ålderstillägg, hvardera å 500 kronor efter resp. 5, 10, 15
och 20 års väl vitsordad tjänstgöring, hvarjämte rektorn, på sätt marin¬
förvaltningen föreslagit, bör medgifvas, att för ålderstilläggs tillgodo¬
njutande räkna sig tillgodo de tjänsteår, han skulle ägt beräkna för
uppflyttning i högre lönegrad som adjunkt.
Hvad angår lärarnas vid skeppsgosseskolan framställning om löne¬
förbättring, så hafva desse anfört
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
att grundlönen för skeppsgosse!ärare, 1,200 kronor med tre ålders-
tillägg å 200 kronor livartdera, enligt deras erfarenhet vore otillräcklig,
då dels lefnadskostnaderna i Karlskrona vore i jämt stigande och redan
högre än i de flesta andra städer, dels ock skatter samt afgifter till
pensions- och gratialkassan för sökandena utginge med afsevärda belopp;
att fordringarna på skeppsgosselärarnas kunskaper vore högre än
på folkskolans lärares;
att folkskolelärarnas löner vore i de större städerna högre än sö¬
kandenas;
att skeppsgosselärarna visserligen hade tjänstgöringsskyldighet under
endast 61,2 månader för år mot 8 månader vid folkskolan, men att ar¬
betet vid skeppsgosseskolan toge lärarnas krafter betydligt mera i an¬
språk än i allmänhet arbetet vid folkskolan, och att den kortare läse-
tiden ej kunde synnerligen inverka på möjligheten att förtjäna medel
för lifsuppehället, då extra inkomster vore svåra att erhålla.
På grund häraf hafva sökandena anhållit, att lönen för skeppsgos¬
selärare måtte bestämmas till 2,000 kronor med tre ålderstillägg å 200 kro¬
nor, hvart och ett efter 5 års tjänstgöring vid skeppsgosseskolan, och
att, då en af 1907 års riksdag eventuelt medgifven löneförbättring ej
skulle komma dem till godo förr än 1908, för år 1907 måtte beviljas
dem ett extra lönetillskott, motsvarande den ökning i lönen, som genom
lönereglering kunde vara att förvänta.
Denna framställning bär stationsbefälhafvaren vid flottans station
i Karlskrona öfverlämnat till Kungl. Maj:t med underdånig skrif¬
velse den 28 september 1906 och därvid fogat särskilda yttranden
af rektor vid skeppsgosseskolan och chefen för skeppsgossekåren.
Under anförande att, på sätt en närsluten tablå närmare utvisade,
öfverallt i landets större städer folkskolelärarnas lägsta löner vore 300
kronor och högsta löner minst 450 kronor högre än skeppsgosselärarnas,
och att därjämte församlingarna vore skyldiga betala pensionsafgifter för
sina lärare, under det skeppsgosselärare måste själf erlägga de med om¬
kring 100 kronor för år utgående afgifterna till flottans pensionskassa,
har nämnda chef sålunda föreslagit, att lärarna måtte beredas samma
aflöningsförmåner, som utginge till lärarna i församlingarnas i Karlskrona
skolor med ett tillägg af 50 kronor, motsvarande ungefär hälften af
lärarnas pensionsafgift, allt under förutsättning att deras undervisnings-
skyldighet utsträcktes till åtta månader om året.
För egen del har stationsbefälhafvaren, med påpekande att, enligt
den vid kårchefens yttrande fogade förteckning samt öfverlämnad upp¬
gift af pastor i amiralitetsförsamlingen, aflöningsförmånerna för lärarna
i folkskolorna i Karlskrona uppginge till 1,500 kronor i begynnelselön
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
73
med tre ålderstillägg å 250 kronor efter 5, 10 och 15 års väl vitsor¬
dad tjänstgöring, tillstyrkt, att enahanda aflöningsförmåner jämte det
tillägg af 50 kronor, kårchefen föreslagit, måtte tilldelas lärarne vid
skeppsgosseskolan, hvarjämte stationsbefälhafvaren hemställt, att, under
förutsättning af bifall till kårchefens förslag om förlängning af lärar¬
nas årliga tjänstgöringstid, stadgan om skeppsgosseskolan måtte ändras
i öfverensstämmelse med ett af kårchefen tillika afgifvet förslag, enligt
hvilket för i skolan efterblifna gossar skulle anordnas en särskild kurs
mellan den 2 och 15 januari samt läsåret utsträckas intill den 1 juni
för gossar, som ej under sommaren kunde rymmas å öfningsfartygen.
Häruppå har marinförvaltningen den 5 sistlidne november afgifvit
infordradt utlåtande öfver ifrågavarande framställning och däri i huf¬
vudsak anfört följande.
Under år 1899 gjorde skeppsgosselärarna framställning därom, att
deras löner, som då sedan år 1895 utgingo med 1,000 kronor för år
med två ålderstillägg å 200 kronor efter 5 och 10 år, måtte höjas till
1,400 kronor med tre ålderstillägg å 200 kronor efter 5, 10 och 15
år. Denna ansökan tillstyrktes af marinförvaltningen och föranledde
nådig proposition till 1900 års riksdag, men medgaf Riksdagen en för¬
höjning till allenast 1,200 kronor med de begärda ålderstilläggen.
År 1901 gjorde lärarna förnyad framställning om lönernas höjande
till förut begärda belopp. Ansökningen förordades af marinförvaltnin¬
gen i underdånig skrifvelse den 27 maj 1902, men föranledde ingen
annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att samtliga handlingarna i ämnet öfver-
lämnades till den samma år tillsatta löneregleringskommittén.
Enligt hvad marinförvaltningen inhämtat, hade lönerna för ordinarie
folkskollärare under den allra sista tiden i en del större städer bestämts
att från och med år 1907 utgå med i afsevärd mån höjda belopp,
och ville förvaltningen, med anledning af hvad i ärendet blifvit anfördt,
göra en del erinringar. Så torde påståendet att fordringarna å skepps¬
gosseskolans lärare vore högre än å folkskolans näppeligen, hvad
de större städerna anginge, vara riktigt hvarken med hänsyn till krafvel!
på kunskaper hos lärarna eller deras tjänstgöringsskyldighet. 1 de
större städerna vore nämligen i allmänhet anordnade särskilda kurser,
afsedda att meddela mera omfattande kunskaper än folkskolorna enligt
författningarna borde bibringa. Det mått af vetande, som i dessa
öfverbyggnader på folkskolan meddelades, torde icke stå tillbaka för
det för skeppsgosseskolan föreskrifna. De lärare, som undervisade i
nu omnämnda kurser, åtnjöte i allmänhet icke härför särskild godt-
görelse.
Bih. till Eikscl. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 0 Hitft.
10
74
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
I de större städer, som medgifvit sina folkskollärare jämförelsevis
höga löner, syntes, enligt hvad marinförvaltningen kunnat inhämta,
tjänstgöringstiden i allmänhet omfatta omkring 30 timmar i veckan,
under det, att döma af den för innevarande läsår för skeppsgosseskolan
fastställda läsplan, skeppsgosselärarna syntes tjänstgöra i medeltal alle¬
nast omkring 27 Va timmar i veckan.
Den årliga tjänstgöringstiden, som enligt folkskolestadgan utgjorde
minst 8 månader (= 34 Vä läsveckor), uppginge enligt stadgan för
skeppsgosseskolan till högst 6 V* månader, enligt ofvan angifna beräk¬
ning motsvarande 28 läsveckor. Emellertid befunnes att i de större
städerna med höga lärarelöner lästiden i väsentlig mån utsträckts utöf¬
ver den normala. Så lästes till exempel i Helsingborg, Halmstad och
Eskilstuna 38, i Karlskrona stadsförsamlings folkskolor 38 V2, i Malmö
och Kristianstad 39 veckor under året samt i Amiralitetsförsamlingens
i Karlskrona skolor ända till 41 veckor.
Kursen den 2—15 januari för sådana skeppsgossar, som vore i
särskild! behof af att i kunskaper förkofra sig, kunde marinförvaltnin¬
gen redan af det skäl icke tillstyrka, att gossarna enligt nu gällande
föreskrifter under ett år icke åtnjöte ferier å annan tid än den 21
december—15 januari eller 26 dagar, hvilken tid för vistelse i hemmen
icke borde under några förhållanden förkortas. Förutsättningarna för
möjligheten af en lärokurs under maj månad hoppades marinförvaltnin¬
gen icke längre skola vara för handen, i det att, sedan förändringen
af korvetten Freja blifvit fullbordad, samtliga skeppsgossar under hela
tiden från vårterminens slut till den 20 september torde kunna öfvas
under sjöexpedition.
I öfrigt ansåge marinförvaltningen, att skeppsgosselärarna med en
sammanhängande sommarledighet af nära 5 månader borde utan allt
för stor svårighet, därest sådant ansåges önskvärdt, kunna förskaffa
sig någon extra inkomst, såsom ock, enligt hvad förvaltningen hade
sig bekant, visat sig vara händelsen.
Emellertid funne marinförvaltningen, som, enligt hvad af det an¬
förda framginge, ansett och fortfarande ansåge, att skeppsgosselärarnas
löner under de senare åren varit satta till ett med hänsyn till samtliga
de förhållanden, som i detta afseende borde vara bestämmande, allt för
lågt belopp, det vara fullt ådagalagdt, att dessa lärares löneförmåner
måste i afsevärd mån förbättras. Med hänsyn till det obestridligen
befogade i det af sökandena framhållna önskemålet, att särskild! de
yngre lärarna, såsom däraf i jämförelsevis högre grad i behof, måtte erhålla
ökade löner, hade marinförvaltningen trott den erforderliga höjningen
böra äga rum med afseende å begynnelselönen, icke å ålderstilläggen.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
75
Af ofvan utvecklade skäl hade dock marinförvaltningen ansett en
så stor höjning af minimilönen som den af sökandena önskade icke böra
af ämbetsverket ifrågasättas, utan hade förvaltningen funnit billigt, att
densamma, med bibehållande af nu i stat upptagna ålderstillägg, sattes
till 1,600 kronor, och ville förvaltningen därför föreslå, att ifrågava¬
rande löner måtte från och med år 1908 utgå med 1,600 kronor för år,
med tre ålderstillägg å 200 kronor efter 5, 10 och 15 års väl vitsordad
tjänstgöring, men funne förvaltningen sig däremot icke kunna förorda
sökandenas begäran om extra lönetillskott för år 1907.
Då de nu utgående lönerna till lärarna vid skeppgosseskolan måste an¬
ses otillräckliga för tillfredsställande af de nödtorftiga lefnadsbehofven och
en förhöjning i lönerna, i enlighet med marinförvaltningens förslag, torde
vara den minsta, som skäligen kan ifrågasättas, finner jag mig böra
förorda bifall till den af ämbetsverket föreslagna löneförhöjningen.
Slutligen får jag, med erinran därom att 1906 års riksdag fram¬
hållit önskvärdheten af att skeppsgossarna måtte i skeppsgosseskolan
erhålla jämväl någon religionsundervisning, föreslå, att för anordnande
af sådan undervisning må i staten för skeppsgosseskolan uppföras etf
belopp af 1,000 kronor.»
Utskottet, som finner en förbättring af rektorns och lärarnes vid
skeppsgosseskolan löneförhållanden vara af behofvet påkallad, har ej
funnit anledning till erinran mot det af Kungl. Maj:t föreslagna sättet
för åstadkommandet af sådan förbättring, och hemställer alltså,
att Riksdagen må,
dels medgifva, att rektor vid skeppsgosseskolan
må erhålla rätt att, från och med år 1908, för erhål¬
lande af ålderstillägg räkna sig till godo det antal
tjänstår vid de allmänna läroverken, han såsom adjunkt
vid desamma skulle ägt rätt beräkna för uppflyttning i
högre lönegrad,
dels ock, med godkännande af stat för skepps¬
gosseskolan af den lydelse, bilagan n:o 14 vid stats¬
rådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari
1907 utvisar, i riksstaten för år 1908 höja anslaget
till skeppsgosseskolan från 18,770 kronor till 22,970
kronor, eller med 4,200 kronor.
Vid bifall härtill kommer anslaget till undervisningsverken att i
sin helhet höjas från 89,735 kronor till 93,935 kronor.
76
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Sjukvård för flottans personal.
9:o) Under punkt 8 af femte hufvudtiteln har Kung!. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att i riksstaten för år 1908 höja reservationsanslaget
till sjukvård för flottans personal från 69,000 kronor till 70,500 kronor,
eller med 1,500 kronor.
Med afseende å denna framställning har departementschefen anfört
följande:
»Under flera år har vid flottans sjukhus i Karlskrona behofvet af
sakkunnigt biträde vid vården af tandsjukdomar gjort sig gällande.
Visserligen har en i nämnda stad praktiserande tandläkare de senaste
åren afgiftsfritt tillhandagått manskapet vid flottan med hjälp vid tandsjuk¬
domar, men har denne tandläkare numera gjort framställning om lämplig
ersättning för sitt arbete. Uti sin den 30 december 1905 afgifna års¬
berättelse öfver hälso- och sjukvården vid flottan och kustartilleriet
framhåller marinöfverläkaren och chefen för marinläkarkåren, att den
kostnadsfria poliklinik för tandsjukdomar, som af ifrågavarande tand¬
läkare beredts stationens personal varit folket till stor nytta och inom
sitt område utgjorde en så viktig del af stationens sjukvård, att den
numera svårligen kunde undvaras. Tandkaries och tanddefekter vore
nämligen hos såväl värnpliktiga som stamanställda och skeppsgossar
mycket vanliga sjukdomar och af sådan art, att de vore i stort behof af
ändamålsenlig och sakkunnig vård. Sådan kunde emellertid endast
åstadkommas af en fackbildad tandläkare.
Med erinran hurusom genom 1906 års riksdags beslut vid garnisons¬
sjukhuset en föreståndare för tandpoliklinik blifvit. uppförd på sjuk¬
husets stat, har marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 28 sep¬
tember 1906 angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för
år 1908 framhållit, att enahanda förhållanden, som föranledt inrättande
af sistberörda poliklinik, påfordrade anordnande af en dylik poliklinik
med aflönad föreståndare äfvenledes vid flottans sjukhus i Karlskrona.
Marinförvaltningen har därvid ansett, att föreståndaren bör antagas af
stationsbefälhafvaren i Karlskrona på förslag af chefsläkaren vid sjuk¬
huset på samma sätt som öfriga biträden vid sjukhuset. Kostnaden föl¬
en dylik poliklinik har marinförvaltningen beräknat till 1,500 kronor
om året, hvilket belopp borde bestridas af reservationsanslaget till sjuk¬
vård för flottans personal. Fördenskull hemställer marinförvaltningen,
att framställning måtte göras till innevarande års riksdag om föreva¬
rande anslags höjning från 69,000 kronor till 70,500 kronor.»
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
77
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot hvad Kungl.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit, hemställer alltså,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 höja
reservationsanslaget till sjukvård för flottans personal
från 69,000 kronor till 70,500 kronor, eller med 1,500
kronor.
Aflöning för kustartilleriets personal.
10:o) Kungl. Maj:t har under punkt 9 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att dels godkänna stat för kustartilleriet af den lydelse, bi¬
lagan n:o 15 vid åberopade stadsrådsprotokollet utvisar;
dels medgifva, att efter i tjänst afliden underofficer vid kustartil¬
leriet må utgå begrafningshjälp med ett belopp, motsvarande den aflö¬
ning, hvartill den aflidne varit berättigad under trettio dagars tjänst¬
göring vid kustartilleriet näst före dödsfallet;
dels ock i riksstaten för år 1908 höja anslaget till aflöning för
kustartilleriets personal från 1,064,571 kronor till 1,358,212 kronor,
eller med 293,641 kronor.
Departementschefen har härom till åberopade statsrådsprotokollet
anfört följande:
»I sin framställning om förslag till 1907 års Riksdag har chefen
för kustartilleriet i fråga om lön och dagaflöning m. m. för kustartilleriets
personal erinrat, att i öfverensstämmelse med den af 1901 års riksdag
godkända planen för kustartilleriets uppsättning den fjärde uppsättnings-
perioden inginge med 1908 års början och att i enlighet härmed officers¬
kåren skulle från och med nyssnämnda år ökas med 1 major, 3 kap¬
tener af l:a och 2 af 2:a klassen, 3 löjtnanter och 1 underlöjtnant. Vis¬
serligen hade det de två sista åren anmälda behofvet af ytterligare ökad
officerspersonal för nytillkommen försvarsmateriel blifvit af vunnen er¬
farenhet bestyrkt, men torde denna ökning böra anstå till 1908 års
riksdag, enär först 1909 ungefär motsvarande antal officerare syntes
komma att utexamineras från sjökrigsskolan. I sitt förslag till stat har
fördenskull chefen för kustartilleriet i enlighet med organisationsplanen
upptagit ökningen af officerare till ofvannämnda antal i angifna grader.
Beträffande den öfriga personalen anföres af chefen för kustartil¬
leriet, att det af honom år 1905 anmälda behofvet af ökning med in¬
alles 59 underofficerare och manskap blifvit allenast såtillvida tillgodo-
Aflöning för
kustartille¬
riets personal.
[9.J
78
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
sedt, att 1906 års Riksdag beviljat en ökning af 25. För att icke nöd¬
gas bemanna och sköta befintlig materiel med personal, som hvarken
kvantitativt eller kvalitativt vore därtill skickad, erfordrades nu ökning
med återstående 34, hvilka, på det att utsikterna till befordran måtte
blifva sådana, att manskapet till större antal än hittills skulle kunna
förmås att kvarstanna i tjänsten, borde fördelas i öfverensstämmelse
med det år 1905 afgifna och i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvars-
ärenden den 13 januari 1906 omnämnda förslaget med den af samma
års riksdags beslut i ämnet föranledda jämkning. I enlighet härmed
har chefen för kustartilleriet föreslagit, att ökningen måtte fastställas
till 3 underofficerare af l:a och 5 af 2:a graden, samt 11 man i l:a
och 15 i 2:a lönegraden.
I afseende å chefens för kustartilleriet sålunda framställda förslag
angående personalökning och dennas fördelning på olika grader har
marinförvaltningen icke haft något att erinra; och finner jag mig böra
tillstyrka bifall till samma förslag.
I fråga om aflöningen till kustartilleriets underofficerare och man¬
skap hafva till Kungl. Maj:t inkommit särskilda framställningar om löne¬
förbättring. Därvid hafva underofficerarna af 2:a graden hemställt,
bland annat, att varda i afseende å löneförmåner likställda med under¬
officerarna af motsvarande grad vid flottan under tjänstgöring i land;
och har chefen för kustartilleriet biträdt denna hemställan.
I anledning af dessa framställningar har, hvad först beträffar under¬
officerarna, marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 15 november
1906, med vidhållande af utaf ämbetsverket tidigare uttalad åsikt, att
aflöningen till kustartilleriets underofficerspersonal alltjämt borde huf¬
vudsakligen utgå efter samma grunder som till arméns, dels hemställt,
att underofficerarnas af 2:a graden nyssberörda framställning om lik¬
ställighet med underofficerarna af 2:a graden vid flottan måtte lämnas
utan afseende, dels ock föreslagit, att åt underofficerarna af såväl l:a
som 2:a graden vid kustartilleriet måtte beredas en sammanlagd ökning
i aflöningen af 312 kronor 50 öre om året, att utgå genom en med 50
öre om dagen eller 182 kronor 50 öre om året förhöjd dagaflöning
samt i form af »ersättning för ved och ljus» med 130 kronor om året.
I hvad marinförvaltningen sålunda hemställt och föreslagit finner
jag mig, under erinran tillika om hvad jag förut i dag anfört i fråga
om underofficerskårens vid flottan aflöningsförmåner, böra till alla delar
instämma.
Beträffande löneförbättring åt kustartilleriets manskap har marin¬
förvaltningen enligt ämbetsverkets förut af mig omnämnda underdåniga
skrifvelse den 3 december 1906 angående förbättrade aflöningsförmåner
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
79
för flottans och kustartilleriets manskap ansett kustartilleriets manskap
böra i aflöningshänseende likställas med flottans manskap. Denna upp¬
fattning finner jag mig så mycket hellre kunna biträda, som vid kust¬
artilleriet ännu större svårigheter än vid flottan visat sig för vidmakt¬
hållande af manskapsnumerären och från kustartilleriets målsmän fram¬
hållits, att en förbättring i förhållandena icke kunde förväntas inträda
med mindre aflöningen för manskapet höjdes till samma belopp som för
motsvarande grader inom sjömanskåren.
Inkvarteringsbidrag för officerare och underofficerare torde under
förutsättning af att dels officers- och underofficerskårerna ökas i enlig¬
het med hvad jag föreslagit, dels regementsintendenterna och fästnings-
förvaltaren å Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning, på sätt jag
äfvenledes hemställt, öfverflyttas till marinintendenturkåren, höra beräk¬
nas till 24,600 kronor.
I fråga om inkvarteringsbidrag till underofficerskorpraler äga enligt
gällande stat af de underofficerskorpraler, som erhållit vederbörligt till¬
stånd att bo utom kasern, högst 50 att åtnjuta inkvarteringsbidrag.
Detta antal har chefen för kustartilleriet ansett böra ökas till 100.
Jämväl marinförvaltningen har, med hänsyn till hela antalet underoffi¬
cerskorpraler, ansett en sådan ökning vara riktig; och finner jag mig
böra förorda den sålunda föreslagna ökningen.
I enlighet med sålunda angifna grunder har uppgjorts förslag till
ny stat för kustartilleriet.
Chefen för kustartilleriet har hemställt om beredande af begraf-
ningshjälp åt kustartilleriets underofficerare i likhet med flottans. Ma¬
rinförvaltningen har med afseende å de starka skäl af billighet och
rättvisa, som talade för förslaget, tillstyrkt bifall därtill. Årliga utgiften
för ändamålet läte sig visserligen icke beräkna, men blefve i allt fall
ringa. På sätt, som skett med begrafningshjälpen till kustartilleriets
manskap, anser marinförvaltningen utgiften kunna bestridas af bespa¬
ringar å anslaget.
Då skäl ej föreligger, hvarför kustartilleriets underofficerare icke
lika väl som flottans borde vara tillförsäkrade förmånen af begrafnings-
hjälp, finner jag mig böra tillstyrka bifall till denna hemställan.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
i Andra Kammaren väckta motioner, nämligen:
n:o 57, däri herr E. O. V. Wavrinsky i Stockholm, i hvad denna
hufvudtitel angår, föreslagit, att Riksdagen måtte, med utslag å Kungl.
Maj:ts framställning om kostnadsfritt tillhandahållande af bränsle och
lyse till samtliga kustartilleriets underofficerare, som bo i kronans hus,
80
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Utskottets
yttrande.
lämna dem, som ej inkvarteras i de nya, modernt inredda kasernerna,
kontant bidrag till nämnda förnödenheters anskaffning med de beräk¬
nade beloppen 130 kronor för underofficerare af l:a graden och 100
kronor för underofficerare af 2:a graden och lika för deras respektive
vederlikar; samt
n:o 58, däri samma motionär föreslagit, att Riksdagen måtte be¬
sluta lämna underofficerarna af 2:a graden vid kustartilleriet samma för¬
måner, som underofficerarna af motsvarande grad i flottan åtnjöte under
tjänstgöring i land, och således på femte hufvudtiteln öka anslaget till
aflöning för kustartilleriets personal med kronor 27,588, eller åtmin¬
stone — därest de 100 kronor för år och löntagare, som Kungl. Maj:t
föreslagit att utgå såsom ökning i hyresbidrag för flottans underoffi¬
cerare, ej kunde räknas som ökning i deras aflöning — med kronor
16,588.
Hvad beträffar de skäl, motionären anfört till stöd för sina om-
formälda framställningar, tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
Mot den af Kungl. Maj:t i denna punkt föreslagna ökningen af
kustartilleriets personal har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Beträffande härefter de af Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för
förbättring af underofficerskårens vid kustartilleriet aflöningsförmåner
har utskottet icke funnit annan anledning till erinran, än att enligt ut¬
skottets åsikt den föreslagna nya aflöningsförmånen »ersättning för ved
och ljus» för underofficerarna af 2:a graden bör utgå med samma be¬
lopp, som af utskottet föreslagits för motsvarande personal vid såväl
armén som flottan, eller med 100 kronor i stället för 130 kronor, såsom
Kungl. Maj:t föreslagit.
Hvad angår herr Wavrinskys motion n:o 58 har utskottet visser¬
ligen ansett, att, då officerarna och underofficerarna af l:a graden äfven¬
som manskapet vid kustartilleriet i aflöningshänseende antingen redan
äro eller ock af utskottet föreslagits att blifva likställda med flottans
personal af motsvarande grader, det skulle vara med billigheten öfver¬
ensstämmande, att jämväl underofficerarna af 2:a graden vid kustartil¬
leriet finge uppbära samma aflöning som underofficerare af samma grad
vid flottan, men då, enligt utskottets åsikt, Riksdagen icke torde böra,
utan föregående utredning af vederbörande myndigheter, bifalla en en¬
skild motionärs hemställan i en lönefråga af den räckvidd, som ifråga¬
varande motion innebär, samt härtill kommer, att den i motionen af-
sedda personal, därest utskottets hemställan varder af Riksdagen bi¬
fallen, i allt fall redan nu erhåller en afsevärd löneförbättring, har ut¬
skottet funnit sig icke kunna tillstyrka bifall till nämnda motion.
Statsutskottets Utlutande N:o 6.
81
Vidkommande härefter herr Wavrinskys motion n:o 57 har utskottet
ansett, att i öfverensstämmelse med Riksdagens i anledning af samma
motion, såvidt den rör fjärde hufvudtiteln, fattade beslut, det bör öfver-
lämnas åt Kungl. Maj:t att afgöra, i hvilka fall de underofficerare vid
kustartilleriet, som bo i kronans hus, men icke i de nya kasernerna,
böra erhålla bränsle och lyse in natura, och i hvilka fall de böra er¬
hålla kontant bidrag till berörda förnödenheters anskaffande.
Den af Kungl. Maj:t föreslagna höjningen af manskapets vid kust¬
artilleriet aflöningsförmåner, så att detta manskap skulle blifva likställdt
med flottans manskap, anser sig utskottet böra tillstyrka.
Utskottet, som under punkt 3 här ofvan biträdt Kungl. Maj:ts
framställning om öfverflyttning af regementsintendenterna vid kust¬
artilleriet och fästningsförvaltaren å Vaxholms och Oscar Fredriksborgs
fästning till marinintendenturkåren, har icke funnit anledning till erinran
mot den af Kungl. Maj:t föreslagna beräkningen af beloppet af inkvar¬
terings bidraget till kustartilleriets officers- och underofficerskårer.
I fråga däremot om beräkningen af inkvarteringsbidraget till kust¬
artilleriets underofficerskorpraler anser utskottet, att, med hänsyn till
det stora antalet vakanser inom nämnda grad, det högsta antalet dylika
korpraler, som må tillåtas att bo utom kasern, bör bestämmas till 75,
samt att anslagets belopp bör jämkas i öfverensstämmelse härmed.
Hvad slutligen angår frågan om beredande af begrafningshjälp åt
kustartilleriets underofficerare, har utskottet ansett sig böra biträda
Kungl. Maj:ts i sådant afseende gjorda framställning.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen må:
a) bifalla den af Kungl. Maj:t föreslagna ökningen
af kustartilleriets officerspersonal med 1 major, 3
kaptener af l:a och 2 af 2:a klassen, 3 löjtnanter och
1 underlöjtnant;
b) med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning öka underofficerskåren vid kustartilleriet
med 3 underofficerare af l:a och 5 af 2:a graden;
c) bifalla den föreslagna ökningen i kustartilleriets
manskapsgrader med 11 man i l:a och 15 man i 2:a
lönegraden;
d) i anledning af herr Wavrinskys motion n:o 57
öfverlämna åt Kung]. Maj:t att afgöra, i hvilka fall
de underofficerare vid kustartilleriet eller dess veder-
Bih. till Riksd. Prof. W07. 4 Sand. 1 Afd. 6 Hä/t. 11
82
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Beklädnad åt
kustartille¬
riets manskap.
[10.]
Nådeunder¬
håll åt kust¬
artilleriets
manskap.
[ll.]
likar, hvilka bo i kronans hus, men icke i de nya
kasernerna, böra erhålla bränsle och lyse in natura,
och i hvilka fall -de böra erhålla kontant bidrag till
berörda förnödenheters anskaffande;
e) afslå herr Wavrinskys motion n:o 58;
f) vid bifall till hvad utskottet under mom a)—e)
föreslagit och med godkännande af vidfogade förslag
till stat för kustartilleriet (bil. n:o 8 vid detta ut¬
låtande) höja anslaget till aflöning för kustartilleriets
personal med 287,311 kronor eller från 1,064,571 kro¬
nor till 1,351,882 kronor; samt
g) medgifva, att efter i tjänst afliden underofficer
vid kustartilleriet må utgå begrafningshjälp med ett
belopp, motsvarande den aflöning, hvartill den aflidne
varit berättigad under trettio dagars tjänstgöring vid
kustartilleriet näst före dödsfallet.
Beklädnad åt kustartilleriets manskap.
ll:o). Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning hemställer utskottet,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 höja
reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets
manskap från 148,035 kronor till 150,921 kronor,
eller med 2,886 kronor.
Natur aunderhåll åt kustartilleriets manskap.
12:o). Under punkt 11 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att i riksstaten för år 1908 höja förslagsanslaget
till naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap från 253,383 kronor
till 258,318 kronor, eller med i jämnadt tal 4,935 kronor.
Beträffande denna framställning har departementschefen till stats¬
rådsprotokollet erinrat därom, att förslagsanslaget till naturaunderhåll
åt kustartilleriets manskap vore, med en beräkningsgrund af 52 öre per
man och dag, i staten för innevarande år upptaget till ett belopp af
253,383 kronor, samt att, med användande af samma beräkningsgrund,
anslaget, därest den föreslagna ökningen af kustartilleriets manskap
blefve bifallen, borde höjas med ett belopp af 4,934 kronor 80 öre.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
83
Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 höja
förslagsanslaget till naturaunderhåll åt kustartilleriets
manskap från 253,383 kronor till 258,318 kronor, eller
med i jämnadt tal 4,935 kronor.
Resestipendium åt läkare.
13:o). På grund af därom i punkt 12 af denna hufvudtitel utaf Hesestipen-
Sungl. Maj:t framställdt förslag hemställer utskottet, läkLe.*
att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 uppföra
reservationsanslaget till »resestipendium åt läkare vid
flottan och kustartilleriet» under förändrad benämning:
»Resestipendium åt läkare vid marinläkarkåren».
Rese- och traktamentspenningar.
14:o) I punkt 13 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit Rese-ochtrak-
Riksdagen att i riksstaten för år 1908 höja förslagsanslaget till rese- teningar.en"
och traktamentspenningar från 36,750 kronor till 55,500 kronor, eller [13.]
med 18,750 kronor.
Departementschefen har i denna fråga yttrat följande:
»Detta förslagsanslag har från och med år 1902 varit i riksstaten
uppfördt med ett belopp, som i 1901 års plan öfver ordinarie anslags-
behofven beräknades, men hvarje år hav anslaget med ett betydligt
belopp öfverskridits på sätt framgår af följande tablå:
år 1902
» 1903
» 1904
» 1905
Anslagets belopp Utgifter Öfvor-
enligt riksstaten å anslaget betalning.
kronor 23,500:— 61,839:— 38,339:06
» 26,150:— 54,131:91 27,981:91
» 28,800: — 61,438: 75 32,638: 75
» 31,450: — 55,493: 96 24,043: 96
Att vidare följa nämnda plan synes fördenskull icke vara lämp¬
ligt, utan torde förslagsanslaget böra i riksstaten upptagas till det
84
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Anordnande
af föreläsnin¬
gar och
idrottsöfnin-
gar m. m.
för flottans
och kustartil¬
leriets man¬
skap och be¬
väring.
[14.]
belopp, hvartill utgifter, som skola därifrån bestridas, kunna med sanno¬
likhet beräknas. Enligt beslut af senaste riksdag, som bestämde an¬
slaget för innevarande år till 36,750 kronor, skall anslaget jämväl
användas för personalens vid den beslutade nya skeppsgossekåren i
Marstrand resor. Med erinran härom, och då utgifterna å detta anslag-
år 1908 icke kunde antagas blifva mindre än år 1905, har marinför¬
valtningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte äska anslagets upp¬
förande i riksstaten för år 1908 med ett belopp af i jämnadt tal 55,500
kronor.»
Med anledning af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 höja
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
från 36,750 kronor till 55,500 kronor, eller med 18,750
kronor.
Anordnande af föreläsningar och idrottsöfningar m. m. för
flottans och kustartilleriets manskap och beväring.
15:o) Uti punkt 14 af femte hufvudtiteln har Kungl. Majtt före¬
slagit Riksdagen
dels att i riksstaten för år 1908 uppföra ett reservationsanslag af
7,000 kronor för anordnande af föreläsningar och idrottsöfningar m. m.
för flottans och kustartilleriets manskap och beväring,
dels att medgifva, att för enahanda ändamål finge under innevarande
år användas likaledes 7,000 kronor af femte hufvudt.itelns allmänna
besparingar.
I detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet an¬
fört följande:
»Behofvet af anordnande af idrottsöfningar för flottans och kust¬
artilleriets stammanskap och beväring har under senaste åren allt¬
mera framträdt. I framställningar till Kungl. Maj:t om anvisande
af medel till anskaffning af behöflig idrottsmateriel och till pris
vid idrottstäflingar för inom Karlskrona fästning förlagda truppför¬
band, för kustartilleriets båda regementen, för kusteskadern, för båda
beväringsafdelningarna m. fl. expeditioner, där flottan tillhörande per¬
sonal af stam och beväring varit kommenderad, har marinförvaltningen
framhållit den stora nytta, som anordnade idrottsöfningar med täflingar
Statsutskottets Utlutande N:o 6.
85
ansetts medföra för personalens utveckling i fysiskt och intellektuellt
hänseende. Kungl. Maj:t har också uppå dessa framställningar anvisat
de behöfliga medlen och därigenom gifvit erkännande åt denna sträfvan
att sörja för åstadkommande jämväl af nyttiga och förädlande sysselsättnin¬
gar på lediga stunder för flottans och kustartilleriets personal. Det har
emellertid, anför marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 28
september 1906, blifvit tydligt, att det ändamål, som införandet af idrotts-
täflingar åsyftat, ytterligare behöfde tillgodoses genom annan allmänbil¬
dande förströelse, därvid särskildt föreläsningar och slöjd borde ifråga¬
komma; och har beliofvet af att ett särskildt anslag årligen stode till
Kungl. Maj:ts förfogande för ofvannämnda ändamål blifvit kännbart,
då icke lämpligen de för andra ändamål tillgängliga anslag borde tagas
i anspråk för detta nytillkomna behof. Ett sådant anslag syntes marin¬
förvaltningen lämpligen böra blifva af reservationsanslags natur.
Hvad kustartilleriet angår, har chefen för kustartilleriet uti sitt till
marinförvaltningen afgifna förslag till beräknande af utgifterna för kust¬
artilleriet under år 1908 upptagit behofvet af anslag för nu ifråga¬
varande ändamål och föreslagit, att en summa af 1,000 kronor för
hvartdera kustartilleriregementet måtte ställas till vederbörande rege¬
mentschefs förfogande för att enligt de föreskrifter, som af Kungl.
Maj:t kunde varda utfärdade, användas senast under år 1908 i och
för manskapets bästa i nu angifna riktning. Med afseende härå har
marinförvaltningen icke haft något att erinra.
I fråga om det för ändamålet för flottan erforderliga beloppet
har marinförvaltningen, ehuru detsamma svårligen läte sig exakt be¬
räknas, då det komme att blifva beroende af planen för flottans
öfningar under året, dock med ledning af hvad hittills för samma ända¬
mål utgått och med hänsyn till vikten af ett rationellt ordnande af
denna viktiga angelägenhet, ansett, att till en början årsbehofvet icke
kunde sättas till lägre belopp än 5,000 kronor.
Marinförvaltningen har fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t
täcktes hos nästa Riksdag begära anvisande för år 1908 af ett ordinarie
reservationsanslag af 7,000 kronor, däraf 5,000 kronor för flottan och
2.000 kronor för kustartilleriet, för anordnande af föreläsningar och
idrottsöfningar m. m. för flottans och kustartilleriets manskap och bevä¬
ring; hvarförutom ämbetsverket, med hänsyn till behofvet af att redan
innevarande år medel för enahanda ändamål ställdes till Kungl. Majt:s
förfogande, tillika hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes utverka Riksdagens
medgifvande därtill, att härför finge under innevarande år användas
7.000 kronor af femte hufvudtitelns allmänna besparingar.»
86
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Uppvärmning,
belysning,
renhållning
samt tvätt-
och bad¬
inrättningar.
[15.]
Utskottet, som till fullo uppskattar den stora nytta, anordnandet
af föreläsningar och idrottsöfningar m. m. för manskapet medför, an¬
ser dock, att berörda föreläsningar och öfningar in. m. ej böra göras så
dyrbara, att särskildt anslag för ändamålet erfordras, utan torde Kungl.
Maj:t af tillgängliga besparingar kunna anvisa därför oundgängligen
erforderliga medel.
På grund häraf hemställer utskottet,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
måtte vinna Riksdagens bifall.
Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och
badinrättningar.
16:o) Under punkt 15 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen dels att ur riksstaten för år 1908 utesluta i nu gällande
riksstat upptagna förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. å 150,974 kronor, dels ock att i riksstaten för år 1908 å ordinarie
stat uppföra ett förslagsanslag till »uppvärmning, belysning, renhållning
samt tvätt- och badinrättningar» å 235,000 kronor.
Departementschefen har i denna fråga till statsrådsprotokollet an¬
fört följande:
»Under erinran om de betydande öfverbetalningar, som under de
senare åren ägt rum å det å femte hufvudtiteln uppförda förslagsanslag
till skrifmaterialier och expenser, ved m. in., anmodade genom ämbets-
skrifvelse den 15 januari 1906 dåvarande departementschefen marin¬
förvaltningen att inkomma med utredning i fråga om orsakerna till
berörda öfverbetalningar. Med ämbetsskrifvelse den 27 juli 1906 öfver-
lämnade marinförvaltningen den sålunda infordrade utredningen, och an¬
förde ämbetsverket därvid hufvudsakligen följande.
Redan under en lång följd af år hade betydliga öfverbetalningar
ägt rum å ifrågavarande anslag. Detta missförhållande hade vid upp¬
repade tillfällen varit föremål för anmärkning af Riksdagens revisorer,
hvilka i samband därmed i sin revisionsberättelse tillika framhållit,
bland annat, olämpligheten däraf, att förslagsanslaget bibehölles vid ett
nominellt belopp, som stode i uppenbart missförhållande till det verk¬
liga behofvet. Då år 1896 Riksdagens revisorer senast framställde
anmärkning i berörda hänseende och Kungl. Maj:t häröfver infor¬
drade ämbetsverkets utlåtande, anförde marinförvaltningen i sin den
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
87
20 januari 1898 i anledning däraf aflåtna underdåniga skrifvelse till
förklaring af anslagets öfverskridande, bland annat, att flottans personal
ocli materiel under de närmast föregående åren afsevärdt ökats samt
att de behof, för livilka ifrågavarande anslag tagits i anspråk, vuxit i
samma mån som flottans verkstäder utvidgats, kontrollen å den ekono¬
miska förvaltningen skärpts och anspråken på ordning och snygghet
höjts inom varf och kaserner. Hvad marinförvaltningen i sin berörda
skrifvelse framhållit, syntes äga full giltighet beträffande den sedan
dess förflutna tiden och hade, hvad anginge de sist förflutna åren, vunnit
ytterligare bekräftelse af den nu anskaffade utredningen. Visserligen
hade anslagets belopp numera erhållit en till synes betydande ökning,
i det att detsamma, som år 1897 utgjorde allenast 46,929 kronor, upp¬
gått år 1905 ända till 132,096 kronor och år 1906 till 141,543 kronor,
men hade icke förty de uti de senare årens statsverkspropositioner äskade
anslagsförhöjningarna aldrig varit i storlek tillmätta efter det verkliga
behofvet, hvilken tydligast framginge af det förhållandet, att det årliga
öfverskridandet af anslaget alltjämt ökats, så att det för närvarande
uppginge till mångdubbelt större belopp än t. ex. för år 1897. För¬
klaringen härtill måste, enligt ämbetsverkets förmenande, sökas allenast
i den alltjämt fortgående utvecklingen af vårt sjöförsvar och den där¬
med sammanhängande ökningen af flottans personal och materiel.
Med anledning af hvad utredningen gifvit vid handen, anmodade
jag genom 'ämbetsskrifvelse den 24 september 1906 marinförvaltningen
att vid uppgörandet af sitt förslag till beräknande af utgifterna under
femte liufvudtiteln för år 1908 taga under öfvervägande, huruvida ej
berörda förslagsanslag lämpligen borde uppdelas i två förslagsanslag,
däraf det ena till »uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och
badinrättningar» och det andra till »skrifmaterialier och expenser m. m.x>
I anledning häraf har marinförvaltningen i sin underdåniga skrif¬
velse den 11 december 1906 anfört följande.
Med fog syntes kunna anmärkas, att under ifrågavarande anslags-
titel hittills sammanförts behof så olikartade, att de skäligen bort kräfva
hvar sitt särskilda anslag. Den framställda tanken att fördela det ej
blott för uppvärmning, belysning, renhållning, tvätt och badinrättningar,
utan äfven för skrifmaterialier, blankettryck, lokalhyror, möbelanskaff¬
ningar, städning in. m. hittills använda anslaget på två särskilda för¬
slagsanslag syntes fördenskull väl värd beaktande. Om också icke
någon utgiftsminskning i det hela däraf kunde förväntas, torde dock
uppdelningen vara ägnad att underlätta öfversikt och kontroll öfver
anslagsmedlens användande. Marinförvaltningen finge fördenskull för¬
orda den ifrågasatta uppdelningen.
88
Statsutskottets Utlutande N:o 6.
För bedömandet af anslagsbehofvet under en hvar af de nya an-
slagstitlarna hade marinförvaltningen låtit upprätta och öfverlämnade nu
uppgift i runda tal å utgifterna för de till hvardera titeln hänförliga
behofven under år 1905. Däraf visade sig, att utgifterna nämnda år
för uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och badinrättningar
uppgått till i rundt tal 235,000 kronor och öfriga utgifterna å anslaget
till i rundt tal 113,050 kronor, motsvarande den förra siffran ungefär
~ s och den senare Va af totalutgifterna. Marinförvaltningen ansåge sig
fördenskull kunna förorda, att anslaget uppdelades efter den sålunda
gifna normen.
Vidare och då ingen anledning förelåge därtill, att utgifterna för
de ifrågavarande ändamålen skulle kunna hädanefter nedbringas under
hvad de utgjort för år 1905, och jämväl allt skäl saknades att uppföra
förslagsanslag i riksstaten med andra belopp än hvartill utgifterna med
all sannolikhet kunde beräknas, har marinförvaltningen ansett sig böra
vid uppdelningen utgå från en beräknad utgiftssumma af i afrundadt tal
348,000 kronor.
Marinförvaltningen har fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t
täcktes hos nästa riksdag äska uppförande för år 1908 å ordinarie stat
af ett förslagsanslag å 235,000 kronor till uppvärmning, belysning,
renhållning samt tvätt- och badinrättningar.
På de af marinförvaltningen anförda skäl får jag tillstyrka bifall
till hvad ämbetsverket sålunda föreslagit.»
Utskottet, som ansett sig böra biträda det af Kungl. Maj:t fram¬
ställda förslaget om uppdelande af det i riksstaten uppförda förslags¬
anslaget till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.» i två förslags¬
anslag, det ena till »uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt-
och badinrättningar» och det andra till »skrifmaterialier och expenser
in. m.», har icke funnit anledning till erinran mot det af Kungl. Maj:t
under det förstnämnda af de nya anslagen upptagna beloppet och hem¬
ställer alltså,
att Riksdagen må dels ur riksstaten för år 1908
utesluta det i nu gällande riksstat upptagna förslags¬
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
å 150,974 kronor,
dels ock i riksstaten för år 1908 å ordinarie stat
uppföra ett förslagsanslag till »uppvärmning, belysning,
renhållning samt tvätt- och badinrättningar» å 235,000
kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
89
Skrifmaterialier och expenser m. m.
17:o) Under punkt 16 af femte hufvudtiteln har Kung!. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att i riksstaten för år 1908 å ordinarie stat uppföra ett
förslagsanslag till »skrifmaterialier och expenser m. m.» af 113,795 kronor.
Härom har departementschefen till statsrådsprotokollet yttrat följande:
»På sätt under föregående punkt anförts har marinförvaltningen
föreslagit, att i riksstaten för år 1908 å ordinarie stat må uppföras ett
förslagsanslag å 113,000 kronor till »skrifmaterialier och expenser m. m.
Detta förslag finner jag mig böra biträda, allenast med den afvi¬
kelse, som erfordras för jämnande af hufvudtitelns slutsumma.»
Utskottet, som under nästföregående punkt förklarat sig biträda
Kungl. Majrts förslag om uppförande i riksstaten af ett förslagsanslag
med ofvan angifna benämning, har ej funnit anledning till erinran mot
det af Kungl. Maj:t föreslagna beloppet af anslaget och hemställer
alltså,
att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 å
ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag till »skrif¬
materialier och expenser in. m.» af 113,795 kronor,
dock att i anslaget må göras den jämkning, som kan
erfordras för jämnande af hufvudtitelns slutsumma.
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.
18:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under
punkt 17 af femte hufvudtiteln föreslagit hemställer utskottet,
att penninganslaget till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna måtte i riksstaten för år
1908 upptagas till enahanda belopp som i nu gäl¬
lande riksstat och följaktligen, med inberäkning af
däruti ingående friheter och ersättningar 409 kronor,
utföras med 1,700,409 kronor, under förutsättning
därjämte att de å förenämnda'inkomsttitel uppkom¬
mande öfverskott fortfarande må såsom hittills få an¬
vändas för de med anslaget afsedda ändamål.
Di/i. till Riksd. Prof. 1907, 4 Sami. 1 Afd. C> Haft.
Skrif¬
materialier
och expenser
m. m.
[16.]
Lots- och
fyrinrätt¬
ningen med
lifräddnings¬
anstalterna.
[17.]
12
90
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Nautisk-
meteorologi-
ska byrån.
[18.]
Marinförvalt¬
ningens och
föreståndarens
för nautisk¬
meteoro¬
logiska byrån
yttrande år
1904.
Nautisk-meteorologiska byrån.
19:o) Kung! Maj:t har i punkt 18 under förevarande liufvudtitel
föreslagit Riksdagen att, med godkännande af stat för nautisk-meteoro¬
logiska byrån af den lydelse, bilagan n:r 16 vid förenämnda protokoll
utvisade, höja anslaget till nautisk-meteorologiska byrån från 9,000
kronor till 24,000 kronor eller med 15,000 kronor.
Beträffande denna framställning har departementschefen till berörda
statsrådsprotokoll anfört följande:
»Sedan fråga uppstått, huruvida icke med afseende å de enligt nå¬
diga instruktionen för nautisk-meteorologiska byrån den 7 juni 1878
byrån förelagda verksamhetsområden sådana förhållanden inträdt, att de
bestämmelser, som gällde för byråns verksamhet, borde i större eller
mindre mån förändras, anmodade chefen för sjöförsvarsdepartementet
genom skrifvelse den 16 juni 1904 marinförvaltningen att jämte före¬
ståndaren för byrån inkomma med yttrande i detta afseende samt,
därest en förändring i de gällande bestämmelserna skulle synas önsk¬
värd, med förslag i ämnet.
Till fullgörande af detta uppdrag afgåfvo marinförvaltningen och
föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån den 29 december 1904
ett yttrande, däruti de anförde hufvudsakligen följande.
För ett rätt bedömande af huruvida någi-a förändringar med af¬
seende på nautisk-meteorologiska byråns verksamhet vore nödvändiga
eller önskvärda, torde det vara erforderligt att lämna en kortfattad
jämförande, framställning af de förhållanden, som gåfvo anledning till
inrättandet af byrån, och de nuvarande samt i sammanhang härmed af
den verksamhet, som byrån i enlighet med nu gällande instruktion och
på grund af senare tillkomna nådiga bref utöfvat under de 27 år, den
ägt bestånd.
Redan på 1850-talet framställdes det som ett önskemål, att Sverige
med sin icke oansenliga segelflotta skulle deltaga i det internationella
arbete på den maritima meteorologiens område, som närmare bestämdes
och ordnades på den kongress i Bruxelles 1853, till hvilken de sjö-
fartsidkande nationernas regeringar hade sändt ombud.
På grund af fi amställningar från Nordamerikas Förenta staters
regering och efter hörande af vetenskapsakademien hade Kungl. Maj:t
genom nådigt beslut den 18 januari 1853 förordnat, att ombord å de
svenska örlogsfartyg, som gjorde resor öfver Atlantiska oceanen, skulle
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
91
föras meteorologiska journaler, och genom nådigt bref den 4 augusti
samma år, att Maurys’ meteorologiska kartor skulle anskaffas och jämte
anvisningar om deras bruk tilldelas sådana befälhafvare af handelsflottan,
som företogo resor öfver oceanen och skriftligen förbundit sig att föra
meteorologiska journaler.
Resultatet af dessa åtgärder blef, att under de första åren en del
ombord å svenska fartyg förda meteorologiska journaler kunde öfver-
sändas till Washington för att bearbetas i sammanhang med observa¬
tioner, gjorda å andra länders fartyg, samt att dessutom intill år 1874,
58 journaler insamlades. Af dessa voro 32 förda på flottans fartyg
och endast 26 å handelsfartyg, däraf den sista daterade sig från år
1866. Det borde dessutom anmärkas, att med undantag för det fartyg
som lämnat nyss nämnda journal, alla öfriga handelsfartygs journaler
förskrefvo sig från 1850-talet.
De träffade anstalterna hade således icke burit de frukter, man haft
anledning vänta, enär handelsflottans deltagande i observationstjänsten
ganska kort tid efter dess inrättande i det närmaste upphört.
Med öppen blick för det beklagliga i detta förhållande ingåfvo
några ledamöter af vetenskapsakademien, i anslutning till de å den in¬
ternationella kongressen i London år 1874 fattade beslut, en skrifvelse
till nämnda akademi, i hvilken föreslogs inrättandet af en antingen fri¬
stående eller med någon redan befintlig inrättning i förbindelse ställd
byrå, som skulle hafva till sin uppgift icke allenast att utdela justerade
instrument och journaler åt de fartygsbefälhafvare, som önskade deltaga
i observationsarbetet, samt att granska de inkommande journalerna,
utan äfven att göra sig bekant med de framsteg, som andra länder hade
att uppvisa inom den maritima meteorologiens alla grenar, och att ge¬
nom lämpliga åtgärder söka sprida kunskapen om dessa framsteg bland
vårt lands sjöfarande.
Sedan, med framhållande af den väckta frågans stora betydelse
icke blott för vetenskapen utan lika mycket för sjöfartens utveckling,
akademien i underdånig skrifvelse den 18 oktober 1875 till Kungl. Maj:t
öfverlämnat denna skrifvelse samt på det varmaste till nådigt afseende
förordat de uti densamma gjorda framställningar, uppdrog Kungl. Maj:t
den 29 oktober 1875 åt eu kommitté att utarbeta förslag till ett ända-
målsenligare ordnande af meteorologiska observationer å svenska fartyg
och att i öfrigt yttra sig öfver de med denna angelägenhet samman¬
hörande frågor.
Denna kommitté afgaf den 11 januari 1876 förslag till upprättande
af en särskild byrå med uppgift att:
82
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
samla och. i lämplig befunnen utsträckning bearbeta iakttagelser,
anställda ombord å svenska fartyg, som göra längre resor;
anordna ett passande observationssystem på de fartyg, som trafikera
Östersjön, Kattegat och Nordsjön;
öfvertaga ledningen af observationsväsendet å fyrarna och fyrfar¬
tygen; samt
gagna sjöfarten genom att i mån af tillgång anskaffa och för sjö¬
farande förevisa andra nautiska instrument än de rent meteorologiska,
såsom kompasser m. m., och genom att anskaffa och hålla tillgängliga
böcker och kartor, som vore af vikt i nautiskt och meteorologiskt hän¬
seende.
I nära öfverensstämmelse härmed men efter något utvidgad plan fram¬
lade Kutig!. Maj:t efter hörande af vetenskapsakademien och lotsstyrelsen i
nådig proposition till 1877 års Riksdag förslag om inrättandet af en
nautisk-meteorologisk byrå. Sedan förslaget vunnit riksdagens bifall,
anvisades 7,100 kronor ur handels- och sjöfartsfonden till upphandling
af instrument m. in. Instruktion för byrån fastställdes af Kungl. Maj:t
den 7 juni 1878.
För realiserande af byråns uppgift i fråga om anskaffande och be¬
arbetande af meteorologiskt observationsmaterial anskaffades för nyss
nämnda medel en del ställ meteorologiska instrument, afsedda att såsom
lån tillhandahållas sjökaptener, hvilka förbundo sig att föra och till
byrån insända meteorologiska journaler. Samtidigt härmed utsändes
tryckta cirkulär till rederier och fartygsbefälhafvare angående önskvärd¬
heten af meteorologiska observationers verkställande på handelsfartyg,
hvarjämte meteorologiska journaler och anteckningsböcker anskaffades
och instruktioner för utförande af observationerna trycktes för att till¬
ställas do befälhafvare, som åtogo sig utförandet af meteorologiska
observationer.
Utlämnandet af instrument in. m. till sjögående fartyg fortgick ock
med sådan framgång, att föreståndaren för byrån den 16 augusti 1880
kunde anmäla, att alla de för meteorologiska observationers utförande
på oceangående fartyg afsedda 26 ställ instrument blifvit utdelade. •
Icke desto mindre syntes intresset för de meteorologiska observa¬
tionerna ombord på fartyg hafva förblifvit mycket ringa. Särskild! i
Göteborg var antalet befälhafvare, som kunde vinnas för dylik verk¬
samhet, redan från början anmärkningsvärd! litet; efter några få år
upphörde fartygsbefälhafvarna alldeles med. förandet af meteorologiska
journaler, hvadan ombudet på platsen återställde de utlämnade instru¬
menten till byrån. I Gefle var intresset till en början visserligen mera
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
93
allmänt, och hade det äfven där bättre hållits vid makt, i det att flere
af de befälhafvare, som åtogo sig dylikt arbete, därefter under åratal
fortsatte med detsamma. Antalet i arbetet deltagande befälhafvare af-
tog dock äfven här ganska snart och utgjorde under de 5 sista åren
endast 3.
Liksom efter de år 1853 vidtagna åtgärderna visade sig en jäm¬
förelsevis kraftig utveckling under de första åren efter byråns inrät¬
tande, och kulmen nåddes år 1882 med ett antal af 39 samma år in¬
lämnade journaler. Men efter denna tid aftog småningom antalet af
observerande fartyg och hade under de senaste 5 åren i medeltal per
år utgjort endast 4 örlogs- och handelsfartyg med 7 insända journaler,
omfattande en observationstid af 19,7 månader.
De insända journalerna hade vid byrån blifvit granskade och de i
anmärkningskolumnerna gjorda anteckningarna öfversätta till engelska,
hvarefter de journaler, som befunnits användbara, blifvit öfverlämnade
till meteorologiska institutet i Utrecht för att därstädes bearbetas i sam¬
manhang med andra inkomna journaler. En del utdrag ur journalerna
hade äfven blifvit öfverlämnade till meteorologiska institutet i Washington.
Den vid byrån verkställda granskningen hade gifvit vid handen,
att, om äfven en del journaler — särskild! sådana som blifvit förda af
sjökaptener, hvilka under åratal fortsatt att samvetsgrann! föra dylika,
— varit oklanderligt förda och innehållit värderika iakttagelser, ett
icke ringa antal, och bland dessa flera från örlogsfartyg insända, varit
mer eller mindre värdelösa hufvudsakligen på grund af bristande full¬
ständighet.
Med afseende på de mindre omfattande meteorologiska observatio¬
ner, som å fartyg, hvilka trafikerade Östersjön, Kattegat och Nordsjön,
fördes i s. k. väderleksbok, blefvo resultaten ännu sämre. Under år
1879 anställdes dylika observationer å 9 örlogsfartyg och år 1882 å 5
örlogs- och 5 handelsfartyg, efter hvilket år inga observationer inkom¬
mit från handelsfartyg. Däremot hade djdika observationer inkommit
till och med 1891 från mellan 2 och 9 örlogsfartyg om året, men efter
detta år hade äfven örlogsfartygen upphört att insända dylika observa¬
tioner. I öfrig! hade de inkomna observationerna hvarken blifvit be¬
arbetade eller publicerade.
De meteorologiska och fysiska observationer, som vid tiden för
byråns upprättande anställdes å svenska fyrplatser och fyrfartyg, hade
däremot under byråns ledning oafbrutet fortgått och detta efter betyd¬
ligt utvidgad plan. Så hade stationernas antal blifvit icke oväsentligen
ökadt, nämligen från under 1879 uppsatta 17 meteorologiska och 8
94
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
hydrografiska stationer till nuvarande 20 meteorologiska, 24 nederbörds-
mätnings- och IG hydrografiska stationer. De sålunda inkomna obser¬
vationerna jämte de meteorologiska observationerna från en station å
Käringön, som bekostades af Göteborgs- och Bohus läns hushållnings¬
sällskap, hade blifvit sammanställda och bearbeiade så till vida, att
korrektioner blifvit anbragta och månadsmedia beräknade. Däremot
hade inga observationer eller resultat blifvit publicerade med undantag
af nederbördsmätningarna, som inginge i den af professor H. E. Ham-
berg publicerade »Månadsöfversikten af väderleken i Sverige». Af de
hydrografiska observationerna hade en del kommit den hydrografiska
kommissionen till godo och blifvit af denna bearbetade och publicerade.
Till det danska meteorologiska institutet lämnades månatligen en
del meteorologiska uppgifter från 6 stationer på västkusten och till
Deutsche Seewarte, Finland, Köpenhamn och Göteborg hade vid flera
tillfällen mera omfattande journalutdrag och sammanställningar lämnats
på anhållan af vederbörande myndigheter.
Bland de fysiska iakttagelser, som redan före byråns upprättande
anställdes å en del fyrstationer under lotsstyrelsens ledning, förekommo
äfven vattenhöjdmätningar. Den ofvan omtalade kommittén föreslog
också, att detta observationssystem skulle ej blott bibehållas utan äfven
förbättras och utvidgas. En sådan utvidgning hade ock allt sedan 188G
ägt rum och det i sådan omfattning, att man utan öfverdrift torde
kunna påstå, att föreståndarens arbetstid så godt som helt och hållet
tagits i anspråk häraf.
De före byråns upprättande anställda observationerna torde uteslu¬
tande bestått i direkta, en gång om dagen anställda iakttagelser på
pegel, men på grund af en från Tyskland gjord framställning uppdrog
Kungl. Maj:t 1884 åt föreståndaren för byrån och professorn i general¬
staben att inkomma med förslag till anordningar för fullständiga vatten¬
höjdmätningar vid Sveriges kuster och till precisionsnivellering i lan¬
det. Sedan erforderlig utredning i frågan blifvit förebragt och 1885
års riksdag under riksstatens 8:e hufvudtitel beviljat erforderliga medel,
anbefallde Kungl. Maj:t i nådigt bref den 24 oktober 1885 byråns sty¬
relse att anlägga 4 st. vattenhöjdmätningsstationer med själfregistre-
rande apparater, att ordna och öfvervälta tjänsten på stationerna samt
att insamla observationsmaterialet. I nådigt bref den 21 april 1886
anbefalldes byrån vidare att upprätta 6 stycken peglar i Mälaren samt
att anordna observationerna vid dessa, hvarvid uppsättningskostnaderna
bestredos af allmänna medel, hvaremot stationernas underhåll bekostades
af hushållningssällskapen i de län, som gränsa till Mälaren.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
95
Under årens lopp både en del nya stationer tillkommit, så att dessa
för närvarande utgjorde 8 med själfregistrerande apparater och 11 för¬
sedda med peglar. De inkomna observationerna hade vid byrån blifvit
sammanställda och bearbetade, för hvilket ändamål hvart annat år medel
blifvit anvisade å 8:e hufvudtitelns extra ordinarie stat. Någon publice¬
ring af observationerna hade emellertid icke ägt rum utom med afseende
på pegelobservationerna i Mälaren, hvilka blifvit utgifna med använ¬
dande af besparingar på hushållningssällskapens anslag. För inspektion
och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna hade icke oväsentlig tid
åtgått, särskildt för de själfregistrerande stationerna, vid hvilka årligen
kontrollmätningar måste utföras.
Hvad slutligen beträffade den verksamhet, som i öfrigt ålåge byrån,
torde böra nämnas, att den tagits i anspråk för diverse utredningar
för olika myndigheters räkning samt för undersökningar af instrument.
Så hade på begäran af flottans myndigheter byrån dels upphandlat
nautiska instrument dels undersökt och besiktigat såväl nyinköpta som
för Karlskrona stations räkning i Stockholm reparerade instrument,
hvarjämte kompenseringar, devieringar och en del mer eller mindre
fullständiga magnetiska mätningar blifvit verkställda på några af flottans
nybyggda fartyg.
År 1895 anskaffade byrån nya efter af byrån meddelade anvisnin¬
gar konstruerade instrument för fullständigare uudersökning af kom¬
passer, och under år 1898 hade en paviljong för dylika undersökningar
blifvit uppförd för särskildt anvisade medel. Antalet kompasser och
kompensationsmagneter, som sedan denna tid blifvit vid byrån under¬
sökta, framginge af nedanstående tabell:
År.
|
Kompasser.
|
Kompen:s
magneter.
|
År.
|
Kompasser.
|
Kompen: s
magneter.
|
Sprit-
|
Luft-
|
Sprit-
|
Luft-
|
1895
|
4
|
2
|
5
|
1900
|
26
|
5
|
|
96
|
3
|
—
|
—
|
Öl
|
2
|
2
|
—
|
97
|
4
|
4
|
23
|
02
|
6
|
—
|
—
|
98
|
9
|
5
|
—
|
03
|
3
|
2
|
|
99
|
3
|
4
|
—
|
|
|
|
!
|
En icke ringa del af dessa instrument hade utgjorts af för flottan
nyanskaffade kompasser, för hvilka fabrikanterna stundom affordrats
certifikat.
96
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Af vikt vore att iakttaga, hurusom denna tabell klart ådagalade,
att tillgången till undersökningsanstalten föranledde ett rätt lifligt an¬
litande af densamma under första åren af dess tillvaro, men att detta
sedermera hastigt aftagit. Denna erfarenhet vore i öfrigt ensartad med
den i andra länder vunna, och hade i en del af dessa det här ifråga¬
varande förhållandet föranledt utfärdande af förordningar om obliga¬
toriska instrumentpröfningar. Sådant torde ock här höra blifva fallet.
Medan sålunda byrån på de flesta andra områden hade att uppvisa
en glädjande utveckling, hade däremot dess framgång på det fält, från
hvilket den egentliga ansatsen till byråns inrättande utgått, varit an-
märkningsvärdt ringa, och detta ehuru byråns förpliktelser härutinnan
vore af internationellt bindande betydelse, hvarför ock dess verksamhet
på detta område redan af denna anledning icke borde få afskrifvas.
Anledningarna till denna ringa framgång voro flera och lågo till
större delen i omständigheter, som det icke stått i byråns makt att
afhjälpa. Det kunde nämligen icke förnekas, att resultatet torde kunnat
blifva afsevärdt gynnsammare, om icke den arbetsbörda, som enligt
ofvanstående redogörelse visats åligga byrån, tydligen varit alldeles för
stor för att kunna med framgång bäras af dess personal, som utgjorts
af endast dess föreståndare, tidtals biträdd af ett mot blott 500 kronors
ersättning anställdt tillfälligt biträde. Föreståndaren hade därför nöd¬
gats lämna en del af arbetsfältet jämförelsevis åt sig själft för att
kunna hålla det öfriga i tillfredsställande skick.
Om sålunda byråns alltför stora arbetsbörda icke medgifva, att in¬
tresset för de meteorologiska observationerna i önskvärd mån kunnat
väckas och underhållas, hade äfven andra nedan antydda orsaker bidra¬
git att småningom minska detta intresse och hade sålunda förkväft den
efter de åren 1853 och 1879 vidtagna åtgärderna till en början vak¬
nande arbetslusten. Dels hade den svenska segelsjöfarten på aflägsnare
farvatten i icke oväsentlig grad aftagit under den senare hälften af
det förra århundradet, dels hade den kunskapsnivå, till hvilken fartygs-
befälet i allmänhet visat sig nå vid rikets navigationsskolor, tydligen
varit alltför låg, för att det stora flertalet af detsamma skulle kunna
komma till rätt insikt om nyttan och fördelarna af de arbeten, som
afsåges med de meteorologiska iakttagelserna. Befälets fåtalighet på de
svenska fartygen föranledde vidare, att regelbundna observationer på
de flesta fartyg endast med största svårighet kunde anordnas.
Vidare hafva i förberörda yttrande af den 29 december 1904
marinförvaltningen och föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
97
lämnat följande redogörelse för livad i fråga om upprättande af lan-
terneundersökningsstationer förekommit.
I en till chefen för sjöförsvarsdepartementet den 5 september
1901 ingifven skrift hade inspektörerna för passagerareångfartyg A. F.
Ouchterlony och G. Ljungquist anfört, att de under utöfvandet af sina
befattningar i nämnda egenskap funnit, att en stor del af de inspek¬
terade ångfartygens topp- och sidolanternor varit mer eller mindre fel¬
aktiga, och att de för den skull ansåge högst nödvändigt, att i Sverige
tillfälle bereddes för lanternefabrikanter och fartygsbefälhafvare att
kunna af sakkunniga personer medelst tidsenliga instrument få skepps-
lanternor undersökta och, om dessa befunnes riktiga, därom erhålla
bevis; och hade bemälte inspektörer tillika anfört, att det enligt deras
tanke vore tillräckligt, om sådan undersökning utfördes af föreståndarna
för nautisk-meteorologiska byrån i Stockholm och för navigationssko¬
lorna i Göteborg, Malmö och Hernösand, samt att det vore önskvärdt,
att dessa personer jämväl undersökte kompasser, när så åstundades.
Denna skrifvelse remitterades till styrelsen för nautisk-meteorolo¬
giska byrån, hvilken, under lifligt instämmande i hufvudsyftet med in¬
spektörerna Ouchterlonys och Ljungquists framställning i yttrande den
29 januari 1902 efter en sakrik utredning af frågan för sin del bland
annat hemställde:
att åtgärder snarast måtte vidtagas för utarbetande och utfärdande
af en förordning, som ålade fartygsägare att å sina fartyg hafva lan¬
ternor till föreskrifvet antal, hvilka genom certifikat från lanterneunder-
sökningsstation vore vitsordade att uppfylla gällande författningars for¬
dringar, samt bestämde lämplig besiktningskontroll öfver författningens
efterlefvande;
att nautisk-meteorologiska byråns verksamhet måtte utvidgas till
att omfatta anordnandet och öfvervakandet af ett effektivt lanterne-
undersökningsväsende i landet;
att byråns ordinarie stat måtte för detta ändamål ökas med 3,250
kronor, hvaraf högst 2,500 kronor måtte få användas till arfvode åt eu
assistent samt 500 kronor till blankett-tryck m. m. dylikt;
att till byråns förfogande måtte ställas en gång för alla ett belopp
af 6,800 kronor att i mån af behof disponeras till inköp af instrument¬
utrustning för byrån såsom centralanstalt för lanterneundersöknings-
väsendet, samt för lanterneundersökningsstationerna, som föreslagits att
förläggas till Göteborg, Malmö, Karlskrona, Kalmar, Stockholm, Gefle,
Hernösand eller Sundsvall och Luleå; samt
Bill. till Rilcsd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 0 Höft.
13
98
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
att åt byrån måtte lämnas uppdrag att upprätta undersökningssta-
tioner för lanternepröfningar, förse dessa med nödig, af byrån kontrol¬
lerad instrumentattiralj, instruera och i händelse af behof komplettera
deras personal samt öfver dem allt framgent utöfva den kontroll, som
byråns styrelse funne nödig för ernåendet af likformiga, noggranna och
tillförlitliga undersökningsresultat.
Uti med anledning af detta förslag infordradt gemensamt under¬
dånigt utlåtande af den 6 december 1902 förklarade marinförvaltningen
och kommerskollegium sig i likhet med styrelsen för nautisk-meteoro-
logiska byrån anse tiden vara inne att afhjälpa det länge kända be-
hofvet af anstalter, där fartygslanternor kunde blifva besiktigade och
certifikat öfver deras lagenliga beskaffenhet utfärdade.
Med förmälan att en med enskilda medel bekostad dylik anstalt
redan funnes vid navigationsskolan i Göteborg, men att dels allenast
en anstalt för hela riket vore otillräcklig, dels ock att, då denna an¬
stalt icke arbetade efter officiellt utfärdade föreskrifter, dess certifikat
icke hade eller lämpligen kunde erhålla legal giltighet, föreslogo ämbets¬
verken, att flera dylika anstalter borde anordnas och helst å alla de
mera framstående sjöfartsplatserna utefter rikets kuster, samt att, i
betraktande af erfarenheterna från Tyskland, där förhållandena i hit¬
hörande afseenden torde bäst motsvara våra, undersökningen af skepps-
lanternor såväl för lastfartyg som passagerarefartyg borde göras obli¬
gatorisk, så snart anstalter i tillräckligt antal blifvit upprättade. Äm¬
betsverken hade icke förbisett den utgift, som en sådan undersöknings¬
plikt skulle föranleda för fartygsägare, men dels borde den taxa, efter
hvilken undersökningsafgifterna skulle utgå, fastställas af offentlig myn¬
dighet, som sålunda kunde vaka öfver, att afgifterna hölles vid skäliga
belopp och till lika storlek vid alla anstalterna, och dels blefve för¬
delarna af ifrågavarande slags undersökningar till så stort gagn i det
allmännas och särskild! i sjöfartsnäringens intresse, att denna ekono¬
miska hänsyn icke borde tilimätas större betydelse. Erfarenheten hade
för öfrigt gifvit vid handen, att de flesta i vårt lands sjöfart använda
lanternor vore af så otillfredsställande beskaffenhet, att verkligt effek¬
tiva åtgärder måste vidtagas för rättande af detta missförhållande.
Beträffande den organisation af lanterneundersökningsväsendet, som
styrelsen för nautisk-meteorologiska byrån föreslagit, hade ämbetsverken
intet att erinra liksom icke heller i fråga om de kostnader, som be¬
räknats erforderliga för kontrollanstalternas anordnande; dock törefölle
det ämbetsverken, som om arfvodet. till byråns assistent och beloppet
för oförutsedda utgifters bestridande hade bort sättas något högre.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
99
Hvad undersökning och certifiering af kompasser beträffade, ansågo
ämbetsverken på de skäl, nautisk-meteorologiska byrån anfört, särskilda
åtgärder för det dåvarande icke vara erforderliga, utan borde frågan
härom blifva föremål för särskild pröfning, sedan lanterneundersöknings-
anstalter upprättats och nådiga föreskrifter meddelats rörande fartygs-
kompassers beskaffenhet.
På grund af hvad sålunda anförts hemställde ämbetsverken, det
täcktes Kungl. Maj:t att, med bifall till hvad styrelsen för nautisk¬
meteorologiska byrån så i ena som andra hänseendet föreslagit, vid¬
taga åtgärder för beredande af medel till upprättandet af ett lanterne-
undersökningsväsen inom landet. I sådant afseende ansågo ämbets¬
verken nödvändigt, att den erforderliga ökningen af 3,250 kronor i an¬
slaget till nautisk-meteorologiska byrån äskades af riksdagen.
Beträffande åter det belopp af 6,800 kronor, hvilket erfordrades
för endast en gång, ansågo ämbetsverken detsamma lämpligen kunna
anvisas ur handels- och sjöfartsfonden, hvarigenom nautisk-meteorolo¬
giska byrån redan under år 1903 skulle sättas i tillfälle att inom Stock¬
holm tillhandagå allmänheten med besiktning af fartygslanternor och
däröfver utfärda certifikat. Ämbetsverken hölle nämligen före, att vid
införande af en obligatorisk undersökning af ifrågavarande slag de
under första tiden inflytande afgifterna skulle blifva tillräckliga för
bestridande af utgifterna, intill dess medel kunde blifva i riksstaten
uppförda.
Ämbetsverken föreslogo sålunda i underdånighet, att Kungl. Maj:t
dels i nådig proposition till 1903 års riksdag ville begära, att anslaget
till nautisk-meteorologiska byrån, som då utgjorde 9,000 kronor, måtte
ökas med 3,250 kronor och sålunda från och med 1904 utgå med
12,250 kronor, dels måtte ur handels och sjöfartsfonden ställa till
nautisk-meteorologiska byråns förfogande ett belopp af 6,800 kronor,
på det att redan under år 1903 denna anstalt måtte i Stockholm kunna
påbörja undersökning af fartygslanternor, hvilket enligt ämbetsverkens
åsikt vore af behofvet oafvisligen påkalladt.
I sitt ifrågavarande den 29 december 1904 afgifna yttrande hafva
nu marinförvaltningen och föreståndaren för nautisk-meteorologiska by¬
rån förklarat sig finna af den sålunda lämnade redogörelsen för be¬
handlingen af denna fråga tydligen framgå, att tiden för dess afgörande
vore mogen, samt att — helst till nautiska-meteorologiska byrån från
den sjöfartsidkande allmänheten oupphörligt framställdes förfrågningar,
om icke snart möjlighet skulle beredas att få lanternor undersökta och
100
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
certifierade — det icke vore rådligt att uppskjuta anordnandet af ett
effektivt undersökningsväsende längre tid än vidtagandet af de erforder¬
liga åtgärderna oundgängligen fordrade.
Marinförvaltningen och föreståndaren för nautisk-meteorologiska
byrån hölle vidare före, att den uppdragna jämförelsen mellan de
omständigheter, som betingade byråns upprättande och bestämde
omfattningen af dess första verksamhet, samt den situation, hvilken
framkallats af de följande årens utveckling, närmast ledde till den slut¬
satsen, att upprättandet af ett instrumentundersökningsväsende måste
framstå såsom nödvändigt, att nautisk-meteorologiska byrån borde an¬
ses såsom dess själfskrifne målsman samt att med anledning däraf
byråns personal måste ökas med fast anställdt biträde. Den tid, som,
enligt hvad vid byråns inrättande anförts, erfordrades för inhämtande
af erfarenhet beträffande ifrågavarande behof, syntes med fullt skäl
kunna anses vara tilländalupen.
Då tillika föreståndaren för byrån ålagts bestrida den i § 9 af
reglementet för navigationsskolorna i riket omförmälda skyldighet att
undervisa och examinera dem, som önskade förvärfva kompetens att
söka föreståndarebefattning vid nämnda skolor, torde behofvet af en
ökning i byråns personal så mycket kraftigare framträda.
Slutligen ville marinförvaltningen och föreståndaren för nautisk-
meteorologiska byrån i detta sammanhang påpeka, att anställandet i
de större sjöstäderna af genom nautisk-meteorologiska byrån aflönade
ombud, åt hvilka instrumentundersökningarna i de respektive orterna
uppdroges, skulle skänka byrån ett kraftigt verkande medel att befor¬
dra dess hittills föga framgångsrika sträfvanden för erhållanden af mete¬
orologiska observationer från sjögående fartyg, helst dessa byråns om¬
bud genom sin öfriga verksamhet måste träda i närmare beröring med
sjöfartskretsarna än fallet varit med hittills af byrån använda agenter.
Då byråns verksamhet äfven i vissa andra, förut icke berörda hän¬
seenden måste kompletteras, för att de ändamål, som afsågos med
byråns upprättande, måtte kunna uppnås samt resultaten af byråns
verksamhet bättre motsvara de kostnader, som på byrån nedlades, hade
marinförvaltningen och föreståndaren för byrån ansett lämpligt att med
fästadt afseende jämväl till hvad ofvan utvecklats framlägga ett förslag
till program för byråns verksamhet.
Detta program är, med en del uteslutningar, af följande lydelse:
»Kungl. nautisk-meteorologiska byråns verksamhet skall omfatta
1. Maritim-meteorologi,
2. Ivust-meteorologi,
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
101
3. Hydrografi, inclusive vattenhöjdmätningsobservationer,
4. Jordmagnetiska rekognosceringar,
5. Undersökning och certifiering af nautiska instrument, samt
6. Publicerandet af utförda observationer.
1. Maritiin-meteorologi.
Då önskan att insamla meteorologiska observationer från svenska
fartyg, som befara de större världshafven, varit ett af de tyngst vä¬
gande skälen för upprättandet af byrån, och då dylika observationer
fortfarande äro erforderliga för att den maritima meteorologien skall
kunna utveckla sig på ett för sjöfarten gagnande sätt, synes den om¬
ständigheten, att resultaten af byråns verksamhet på detta område hit¬
tills icke motsvarat de förhoppningar, man ställt på byrån, icke böra
föranleda till uppgifvande af detta verksamhetsfält utan fast mera egga
till nya ansträngningar.
En förhoppning att genom kraftigare arbete för denna sak kunna
hos vederbörande rederier och befälhafvare åstadkomma ett verksam¬
mare intresse därför borde icke anses förmäten.
2. Kust-meteorologi.
Äfven på detta område synes byråns verksamhet böra fortsättas
efter hufvudsakligen samma plan som hittills, dock med iakttagande af
att stationsnätet något fullständigas. I alla händelser synes det emel¬
lertid vara oundgängligen nödvändigt, att de inkomna observationerna
såväl reduceras som i lämpliga publikationer offentliggöras till sjöfartens
och vetenskapens fromma.
Hvad åter beträffar frågan om anställande af meteorologiska ob¬
servationer å fartyg, som endast befara Östersjön, Kattegat och Nord¬
sjön, synes tiden för närvarande icke vara inne att för deras återin¬
förande vidtaga några särskilda mått och steg, utan torde det vara
lämpligare att först afvakta de ändringar, som kunna komma att vid¬
tagas i förordningen rörande befälet å handelsfartygen, alldenstund det
visat sig, att dess fåtalighet och de mångahanda skyldigheter, som
åligga detsamma, utgjort det största hindret för verkställande af dylika
observationer under korta resor.
102
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
3. Hydrografi.
Utöfver de hydrografiska observationer, som för närvarande utfö¬
ras å en del fyrskepp och fyrstationer, och hvilka i oförminskadt om¬
fång böra fortsättas, åligga byrån äfven de ofvan omförmälda vatten¬
höjdmätningarna vid rikets kuster. Då dessa observationer i första
hand tillkommit för att bestämma vattenytans sekulära variationer i för¬
hållande till ett genom precisionsnivelleringen bestämdt normalplan,
måste de fortsättas under mycket långa tidsperioder för att kunna
lämna de önskade resultaten. Observationerna stå emellertid i allra
närmaste sammanhang med öfriga hydrografiska observationer, i det
att kunskap om såväl de sekulära som de årliga, dagliga och tillfälliga
nivåförändringarna i vattenytan är erforderlig för en fullständig känne¬
dom af de Sverige omgifvande farvattnens hydrografi.
Vidare böra de i sjökorten utsatta vattendjupen reduceras till en
vattenyta, hvars höjd i förhållande till ofvan nämnda normalplan be¬
stämmes genom vattenhöjdmätningsobservationerna. Med hänsyn här¬
till och då icke oväsentliga fördelar beträffande handhafvandet och redo¬
visningen af de åt byrån anslagna penningemedlen så kunde vinnas,
synas de anslag för sagda vattenhöjdmätningar, som för närvarande
äro uppförda å riksstatens 8:e hufvudtitel, böra öfverflyttas till nautisk¬
meteorologiska byråns stat å 5:e hufvudtiteln. För en dylik öfverflytt¬
ning talar äfven det förhållandet, att kostnaden för samtliga resor för
inspektion och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna hittills bestridts
af 5:e hufvudtitelns anslag till resekostnads- och traktamentsersättnin-
gar och detta af den anledning, att resorna med hänsyn till vederbörlig
sparsamhet med statens medel samt för tidsvinst naturligen måste ord¬
nas så, att samtidigt med vattenhöjdmätningsstationerna inspekterats
jämväl andra byrån underställda stationer på samma eller närliggande
platser.
Redan i sitt första förslag rörande vattenhöjdregistreringsstationer
upptog nautisk-meteorologiska byråns styrelse en station vid Hållö, lik¬
som den i senare förslag framhållit behofvet af en station norr om
Qvarken. Ingendera af dessa stationer har emellertid ännu kommit till
stånd. På senaste åren har anordnandet af en dylik station på lämplig
plats mellan Strömstad och Vinga kraftigt påyrkats dels af hydrogra¬
fiska kommissionen, dels uti väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt
landtbruksstyrelsens gemensamma underdåniga utlåtande den 19 decem¬
ber 1900, angående ordnandet af hydrografiska undersökningar inom
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
103
landet, och det af vetenskapsakademien häröfver under den 13 februari
1901 afgifna yttrande. Slutligen har af lotskaptenen i Göteborg fram¬
hållits önskvärdheten däraf, att bestämningar af tidkantringarna vid
ofvan angifna kuststräcka utföras särskildt med hänsyn till strömför¬
hållandena i dess sund och vikar. Det är också uppenbarligen af stör¬
sta vetenskapliga intresse att kunna bestämma den från Skagerack mot
nämnda kuststräcka framträngande tidvattensvågens brytning och reflex
vid kusten samt nedträngande i Kattegat. Besvarandet af alla dessa
frågor torde emellertid vara omöjligt utan tillgång till en registrerings-
station någonstädes inom det angifna området.
De för anordnandet af en station norr om Qvarken på sin tid
anförda skälen kvarstå med oförsvagad giltighet.
Med hänsyn till hvad sålunda anförts böra de själfregistrerande
vattenhöjdmätningsstationernas antal snarast möjligt ökas med en sta¬
tion på västkusten å lämplig; plats mellan Strömstad och Vinga och en
station i Norra Bottenhafvet norr om Qvarken.
Omkostnaderna för anläggandet af dessa två stationer torde komma
att uppgå till 10,000 kronor (anläggningskostnaderna för 7 stationer
hafva i medeltal utgjort 4,912 kronor 37 öre) och synas böra upptagas
på extra ordinarie stat.
Underhållskostnaderna för vattenhöjdmätningsstationerna, som för
närvarande för 7 stationer uppgå till 2,800 kronor, böra, sedan ofvan
angifna 2 stationer tillkommit, upptagas till 3,600 kronor och omkost¬
naderna för de erhållna resultatens tabellering och sammanställning,
hvilka nu utgå med 1,300 kronor hvart annat år, till förslagsvis 800
kronor årligen, båda anslagen på byråns ordinarie stat.
4. Jordmagnetiska rekognosceringar.
Behofvet af noggrannare kännedom af de magnetiska elementen
vid Sveriges kuster och på desamma omgifvande farvatten gör sig för
hvarje år allt mera gällande. De i våra sjökort utsatta värdena å de-
klinationen hafva visat sig vara mindre tillförlitliga och framför allt
äro de lokala afvikningarna eller oregelbundenheterna i deklinationen,
som på flera ställen vid våra kuster göra navigationen farlig och osäker,
allt för litet kända, för att icke verkligt berättigade klagomål med an¬
ledning af angifna brister kunnat framställas.
Att kunskapen om de magnetiska förhållandena icke kan vara till
fyllest framgår äfven af det sakförhållandet att magnetiska observatio¬
104
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
ner aldrig systematiskt blifvit utförda i Sverige utan allenast kortare
observation sserier på vidt skilda tider och blott inom mindre områden
af landet, hufvudsakligen för rent vetenskapligt ändamål och oftast
utan deklinationsbestämningar, hvilka i nautiskt afseende äro de vik¬
tigaste.
I sammanhang härmed torde böra bemärkas dels att ofvan afsedda,
för sjöfartens tryggande nödvändiga magnetiska rekognosceringar äro
närmast att hänföra till sådana fysiska iakttagelser, som på grund af
sin beskaffenhet jämlikt den för nautisk-meteor ologiska byrån gällande
instruktion åligga densamma, dels ock att dessa observationer böra med
regelbundna mellantider upprepas för att kunna konstatera förändrin¬
garna i de magnetiska elementen. Med hänsyn härtill bör i staten för
nautisk-meteorologiska byrån uppföras ett anslag af 1,000 kronor för
år, hvarigenom Vs af rikets kuster årligen skulle kunna rekognosceras
och sålunda observationerna återkomma hvart femte år på samma
punkter. Af anslaget anses cirka 600 kronor åtgå för observationernas
utförande och 400 kronor till deras beräknande.
5. Undersökning af nautiska instrument.
Det oundgängliga behofvet af en effektiv kontroll öfver skepps-
lanternor framgår tydligen af de här ofvan omnämnda utlåtandena.
Den jämväl i desamma framhållna önskvärdheten af dylik kontroll öfver
nautiska instrument i allmänhet har en sorglig erfarenhet inom vårt
land allt kraftigare påvisat.
Under en tid, då samhället låter sig angeläget vara att genom
lagar och förordningar i möjligaste mån skydda arbetare för de faror,
som utöfvandet af de olika yrkena medför, hafva för sjömän och fiskare
hos oss inga andra åtgärder i deuna riktning blifvit vidtagna än dem
internationella överenskommelser nödvändiggjort. De få bestämmelser
i detta hänseende, vår nu gällande sjölag innehåller, äro nämligen allt
annat än effektiva. För hvad angår passagerareångfartyg har man
visserligen genom särskild författning i nu angifvet syfte sökt sörja,
men dels motsvara dess bestämmelser icke nutidens fordringar, dels afse
desamma egentligen blott skydd för passagerare och icke i någon
väsentlig grad jämväl för sjöfolket.
Bland de bestämmelser, som i första hand synas böra inrymmas i
en skyddslagstiftning för sjöfolket, lära de böra anses mest nödvän¬
diga, som afse att åstadkomma säkrare navigering. Statistiken visar
nämligen, att de oftast förekommande anledningarna till olycksfall på
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
105
sjön äro strandningar, hvilka åter oftast torde bero på bristfällig navige¬
ring eller otillräckliga hjälpmedel för en sorgfällig sådan. Hos de
större sjöfartsidkande nationerna hafva också utfärdats ganska vidt¬
omfattande föreskrifter i syfte att göra navigationen säker. Hos oss
vore en sådan lagstiftning så mycket mera af nöden, som antalet strand¬
ningar, uttryckt i procent af alla olycksfall till sjöss, är icke obetyd¬
ligt högre än i medeltal för de 15 största sjöfartsidkande nationerna.
I öfverensstämmelse med punkt 2 i gällande instruktion har nautisk¬
meteorologiska byrån tagit del i arbetet för ofvan angifna ändamål, i
det byrån, på sätt ofvan omförmälts, efter anskaffande af lokal och er¬
forderliga instrument, i Stockholm anordnat undersökning af kompasser,
och har sålunda byrån i vårt land gått i spetsen för ordnandet af ifråga¬
varande för vårt sjöfolk och vår sjöfart så utomordentligt viktiga ange¬
lägenhet.
En slutlig lösning af denna fråga lärer ej kunna ernås på annat
sätt än att genom utfärdad förordning obligatorisk besiktning och under¬
sökning af samtliga nautiska instrument varder påbjuden. Och vore det
af synnerlig stor vikt, att ett dylikt stadgande kunde snarast möjligt
utfärdas och omedelbart blifva effektivt.
Under afvaktan på en dylik lagstiftning, som icke lärer länge låta
vänta på sig, är det af särdeles stor betydelse att genom inrättande af
de föreslagna lanterneundersökningsstationerna åstadkomma möjlighet att
genom undersökning af nautiska instrument bereda vårt sjöfolk och
vår sjöfart samma fördelar, som inom de flesta andra länder befunnits
nödvändiga, helst nyss omordade författning icke lärer förr kunna ut¬
färdas än de för dess åtlydande nödvändiga officiella undersöknings-
stationerna finnas upprättade.
Emellertid lärer det af nedan angifvet skäl icke vara erforderligt,
att dylika anstalter upprättas på så många orter i landet, som i för¬
slaget finnas upptagna. Ty om också arbetet på ett färre antal sta¬
tioner under de första åren, då besiktningar af lanternor och nautiska
instrument blifvit obligatoriska, lärer komma att visa sig mera betun¬
gande, än om detsamma uppdelades på flera stationer, och om i öfrigt
vissa olägenheter torde uppstå för fartygsägare beträffande erhållandet
af vederbörliga certifikat, lära väl efter de första åren, då alla i bruk
varande nautiska instrument blifvit undersökta, förhållandena utan tvif¬
vel komma att utveckla sig därhän, att besiktningarna påfordras af
vederbörande fabrikanter i stället för af fartygsägarna, i det att dessa
senare redan vid inköpet torde vilja vara förvissade om att den upp¬
handlade varan fyller de lagligen föreskrifna fordringarna.
Bill. till Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 6 Iläft.
14
106
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
I fråga om ett ändamålsenligt anordnande af ifrågavarande sta¬
tioner synes vara att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad i
ämnet blifvit föreslaget, förorda,
att nautisk-meteorologiska byrån anordnas såsom centralanstalt för
det nautiska undersökningsväsendet inom riket;
att i städerna Göteborg, Malmö, Kalmar och Hernösand, upprättas
agenturer för byrån, försedda med fullständig utrustning af instrument
för undersökning af lanternor och nautiska instrument;
att vid hvardera agenturen anställes ett ombud med fast arfvode
å stat, förslagsvis 500 kronor, samt berättigadt till viss del, förslagsvis
*/4, af de inkomster, som inflyta för utförda besiktningar och utfärdade
certifikat;
att ombuden åläggas att förutom beträffande pröfning af ofvan-
nämnda instrument äfven i andra hänseenden tillhandagå nautisk-meteoro¬
logiska byrån och framförallt verka för meteorologiska journalers förande
å fartyg, som gå på aflägsnare farvatten;
att nautisk-meteorologiska byrån erhåller uppdrag att med stads¬
myndigheterna i de städer, där agenturer skola upprättas, inleda under¬
handlingar om upplåtande af fri lokal för agenturerna, helst i naviga¬
tionsskolornas hus;
att för anskaffning af eu första uppsättning instrument för under¬
sökningarna 4,000 kronor anvisas ur handels- och sjöfartsfonden, af
hvilket belopp för centralanstalten i Stockholm afses 1,200 kronor och
för hvar och en af de 4 agenturerna 700 kronor;
att afgifterna för besiktningar och certifikat, hvilkas storlek bestäm¬
mes af Kungl. Maj:t, afses, sedan den för ombuden bestämda delen ut¬
gått, för instrumentens underhåll, belysning, blankett-tryck m. m.
att inkomsterna, som under de första åren kunna förväntas blifva
betydligt större än längre fram i tiden, vidare må få användas till an¬
skaffning af instrument för undersökning af kompasser, för hvilket
ändamål cirka 1,000 kronor erfordras per agentur, normalinstrument
för komparation af meteorologiska instrument med flera; samt
att inkomstmedlen redovisas tillsammans med byråns öfriga medel
och att eventuella öfverskott få reserveras till kommande års behof.
Alldenstund nautisk-meteorologiska byråns här ofvan föreslagna
verksamhet för nautiska undersökningar äfven för Kungl. flottan bör,
under förutsättning af ett lämpligen ordnadt samarbete, vara af största
betydelse, torde vara lämpligt att något närmare yttra sig i detta ämne.
Att ålägga byrån något som helst ansvar eller någon inspektions-
skyldighet med afseende på flottans förråd af sjöinstrument m. in. synes
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
107
icke kunna ifrågasättas utan att byrån indroges under den militära orga¬
nisationen, hvilket åter skulle menligt kunna inverka på byråns öfriga
verksamhetsområden. Däremot synes, för att flottan må kunna i största
möjliga omfattning tillgodogöra sig byråns tekniska och vetenskapliga
insikter, arbetskrafter och instrument i och för sjöinstrumentväsendets
handhafvande, det vara lämpligt att någon representant för marinför¬
valtningen står i ständig förbindelse med byrån och noga följer dess
verksamhet. En sådan anslutning mellan flottans öfverstyrelse och
byrån synes, under förutsättning att Kungl. Maj:t godkänner den af
marinförvaltningen i skrifvelse till chefen för sjöförsvarsdepartementet
den 11 oktober innevarande år föreslagna omorganisationen af ämbets¬
verket, med ögonskenlig fördel kunna så åvägabringas, att chefen för
den föreslagna nya nautiska afdelningen inginge såsom ledamot i den
styrelse, som enligt instruktion för byrån utöfvar det närmaste inseen¬
det öfver densamma.
6. Publikationer.
Af de till byrån allt sedan dess upprättande inkomna observations-
serierna hafva de, som blifvit verkställda ombord på fartyg å aflägs-
nare farvatten, blifvit sända till meteorologiska institutet i Utrecht. Alla
öfriga från byråns stationer inkomna observationsserier hafva visser¬
ligen blifvit tabellerade och delvis reducerade, men i öfrigt hvarken
bearbetade eller publicerade, med undantag af nederbördsobservationerna.
Att på sådant sätt insamla och magasinera observationer utan att
låta dem komma till användning hvarken för praktiska behof eller i
vetenskapligt intresse, är lika litet i andra hänseenden försvarligt som
förenadt med god ekonomi.
Ett talande skäl för att icke längre uppskjuta publicerandet af obser-
vationsserierna ligger äfven i den omständigheten att byrån, som redan
vid upprättandet inträdde i internationellt utbyte af publikationer med
motsvarande institutioner i andra länder, allt sedan denna tid emottag^
ett synnerligen betydligt antal arbeten utan att själf någonsin utsända
något sådant, hvilken omständighet gifvit anledning till en viss .för¬
undran utomlands och till och med föranledt förfrågan om byrån ännu
existerade.
Då, på sätt ofvan framhållits, det är af stor betydelse att observa¬
tionerna fortsättas, måste ock nödvändigtvis erforderliga medel för
observationernas publicerande ställas till byråns förfogande.
108
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Vid uppgörandet af här nedan framlagda kostnadsberäkning har
ingen hänsyn tagits till bearbetning för praktiskt eller vetenskapligt
ändamål utan endast till de reduktioner och beräkningar, som ound¬
gängligen äro erforderliga i och för publicerandet af observationerna i
sådan form, att de kunna blifva till nytta för enskilda personer och
institut, som önska använda dem för bearbetning.
De årliga kostnader, som ett dylikt publicerande komme att med¬
föra, synas böra beräknas på nedan angifvet sätt.
Beräkningar af
meteorologiska observationer: 3 kronor för hvarje
omfattande en månad pr station .........................
hydrografiska observationer: 3 kronor för hvarje
omfattande en månad pr station ..........................
statistik ..................................................................................
kr. 1,400: —
tabell,
tabell,
kr. 720: —
»
»
576
104
Härvid är att märka, dels att vattenhöjdsobservatio-
nerna äro afsedda att beräknas för medel, som för detta
ändamål redan anvisats, dels att för beräknande af magne¬
tiska observationer under punkt 4 härofvan upptagits 400
kronor.
Tryckning.
meteorologiska observationer
hydrografiska ))
vattenhöjdmätnings- »
magnetiska »
statistik .........................................
å 150 kronor pr ark
17 Va ark
12 »
7 ))
1 »
v* »
38 ark
.................... » 5,700: —
Summa kr. 7,100: —
Att tryckningskostnaderna blifvit upptagna så högt som till 150
kronor per ark är beroende på att publikationerna nästan uteslutande
komma att utgöras af tabelltryck.
Under förutsättning att anslaget afrundas till 7,500 kronor samt
att detsamma erhåller reservationsanslags natur torde icke vara erfor¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
109
derligt att för beräkning och tryckning af under de redan gångna åren
af byråns verksamhet gjorda observationer begära särskildt anslag, utan
torde, i betraktande däraf, att stationernas antal till en början var
mindre än nu, att vattenhöjdmätningsobservationerna först tilikommo
under 1886 och att magnetiska observationer icke ännu förekommit,
äldre årgångar så småningom kunna publiceras vid sidan af de nya
för antagligen uppkommande besparingar å anslaget.»
Marinförvaltningen och föreståndaren för nautisk-meteorologiska
byrån hafva vidare anfört, att det, då de byrån enligt gällande instruk¬
tion redan nu tillkommande åligganden icke nöjaktigt kunde af en
person ensam skötas, vore för genomförandet af det sålunda framlagda
programmet för byråns blifvande verksamhet nödvändigt att byråns
personal ökades.
Enär emellertid en icke obetydlig del af de beräkningar och tabell-
leringar, som skulle åligga byrån, kunde, liksom nu redan vore fallet,
verkställas af tillfälligt anställd personal, samt medel härför redan blifvit
ofvan upptagna, syntes det som om denna ökning för det närvarande
kunde inskränkas till att omfatta allenast en fast anställd assistent,
som borde förnämligast förrätta undersökningarna af lanternor och nautiska
instrument.
Uti det yttrande, som styrelsen för nautisk-meteorologiska byrån
den 29 januari 1902 afgifvit rörande lanterneundersökningsstationer,
föreslogs anställandet af en assistent att tjänstgöra på de tider, enligt
den arbetsordning samt mot den ersättning inom gränsen af 2,500
kronor, som styrelsen skulle äga aftala med härför lämplig person.
Emellertid hade enligt öfver berörda förslag afgifvet utlåtande det
synts marinförvaltningen och kommerskollegium, som om detta arfvode
hade bort sättas något högre. Då den föreslagna utvidgningen af by¬
råns verksamhet fordrade, att assistenten skötte undersökningarna af
lanternor och instrument samt i öfrigt användes vid inom byrån före¬
fallande arbeten, och sålunda borde stå till byråns ständiga förfogande
under vanlig tjänstetid, hade arfvodet föreslagits till 3,000 kronor med
arf vodes tillökningar å 500 kronor efter respektive 5 och 10 års tjänst¬
göring.
Om, såsom syntes lämpligt, vid nästkommande ombyte af chef för
sjökarteverket, borttoges dennes skyldighet att vid tjänsteresor eller
annat förfall för nautisk-meteorologiska byråns föreståndare bestrida
hans befattning, torde assistenten lämpligen kunna åläggas att vid så¬
dana tillfällen sköta de löpande göromålen.
no
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Hvad anginge förslaget till stat för n an ti sk-m eteorologiska byrån,
syntes den i nådiga brefvet den 18 november 1881 meddelade bestäm¬
melsen böra upptagas under den form, att i den mån något af de i
staten anvisade beloppen, med undantag af de till aflöning upptagna,
icke skulle åtgå för afsedt ändamål, det finge användas till annat i
staten angifvet ändamål utom till aflöning af i staten omförmäld personal.
Vidare torde det för förslagets genomförande vara erforderligt, att
anvisningarna i staten, med undantag af de till aflöning anvisade be¬
loppen, erhölle reservationsanslags natur. För såvidt anginge publika¬
tioner hade detta redan framhållits under punkt 6. I öfrigt gällde
dels att de i statförslaget upptagna anvisningarna äfven för de vanliga
förhållandena vore så knappt tillmätta, att ett år möjligen uppkom¬
mande besparingar vore särdeles behöfliga under ett kommande år, dels
ock att ifrågavarande anvisningar afsåge sådana ändamål, som ovill¬
korligen måste föranleda olika stora kostnader olika år. Så till exem¬
pel måste underhållet af byråns instrument variera högst betydligt.
Vidare torde de magnetiska observationerna icke kunna utföras för
samma kostnader alla år, beroende på de olika långa resorna olika år.
Äfven syntes de beräkningar, som skulle verkställas af tillfälliga bi¬
träden, svårligen låta ordna sig så, att de alltid vore afslutade vid
uppgörandet af bokslutet.
Slutligen hafva marinförvaltningen och föreståndaren för nautisk¬
meteorologiska byrån hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte i nåder
genom proposition till Riksdagen göra framställning om ej mindre
höjning af det för nämnda byrå afsedda årliga anslag från dess nuva¬
rande belopp, 9,000 kronor, till 26,900 kronor, hvarvid dock de i riks-
staten under 8:e hufvudtiteln uppförda extra anslagen till underhåll
och tillsyn af de i riket inrättade vattenhöjdmätningsstationerna m. m.
å 2,800 kronor samt till fortsatt sammanställning och bearbetande af
anteckningar öfver registrerade vattenhöjder å 1,300 kronor icke vidare
blefve erforderliga, än äfven beviljande å extra stat af ett anslag å
10,000 kronor för inrättande af en vattenhöjdmätningsstation å lämplig-
plats mellan Strömstad och Vinga samt en dylik i Norra Bottenhafvet
norr om Qvarken.
styrelsens för Öfver det af marinförvaltningen och föreståndaren för nautisk-
meteoro- meteorologiska byrån sålunda afgifna yttrandet afgaf styrelsen för byrån
logiska byrån den 16 mars 1905 infordradt utlåtande, däruti styrelsen på det kraf-
utlåtande. |jgag£e anbefallde antagande af det framlagda förslaget samt tillstyrkte
nådig proposition i ämnet till den då församlade Riksdagen.
Kommers- Sedermera har kommerskollegium, som genom nådig remiss fått
båtande!* sig anbefalldt att inkomma med underdånigt utlåtande i detta ärende, i
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
in
hvad detsamma afsåge undersökning af nautiska instrument, i skrifvelse
den 7 april 1906 hufvudsakligen anfört följande.
Det syntes kollegium obestridligt, att det skulle ur alla synpunkter
medföra synnerligen stort gagn, om möjlighet bereddes att få fartygs-
lanternor och nautiska instrument, särskildt kompasser, undersökta af
en kontrollanstalt, som kunde lämna vitsord ägande intyg om deras
beskaffenhet. Under förutsättning att dylika anstalter genom statens
medverkan inrättades ansåge kollegium, i öfverensstämmelse med hvad
kollegium redan i sitt gemensamt med marinförvaltningen afgifna under¬
dåniga utlåtande af den 6 december 1902 uttalat, särskildt af vikt att
obligatorisk undersökning och kontroll omedelbart infördes i afseende
å fartygslanternor. Frågan om allmän statskontroll å fartyg hade se¬
dan åtskilliga år tillbaka dryftats inom vårt land, men med hänsyn till
de med anordnande af eu sådan kontroll förenade vanskligheter och
kostnader för såväl det allmänna som enskilde syntes föga sannolikt,
att denna fråga skulle inom den närmaste framtiden vinna sin lösning.
För undanröjande i sin mån af de olägenheter, som bristen å en all¬
män kontroll måste anses medföra, torde vara desto mera angeläget,
att kontroll komme till stånd i afseende å vissa delar af ett fartygs
utrustning, hvilka för en riktig navigering och förebyggande af sjö¬
olyckor vore af synnerligen stor vikt. Till dessa delar af ett fartygs
utrustning vore gitvetvis att hänföra äfven kompasser; och fann sig
kollegium böra, då frågan näppeligen torde kunna lika litet som i fråga
om fartygslanternor tillfredsställande ordnas på frivillighetens väg, i
princip uttala sig för att obligatorisk undersökning jämväl å fartygs-
kompasser infördes. Då emellertid inga föreskrifter funnes meddelade
angående beskaffenheten och antalet kompasser, som böra finnas om¬
bord, torde redan af denna anledning och i saknad af officiella under-
sökningsanstalter stadgande af obligatorisk undersökning å kompasser
icke kunna för närvarande utfärdas utan syntes härmed böra anstå, till
dess de föreslagna anstalterna kommit till stånd.
Med hänsyn till hvad sålunda anförts och enligt handlingarna i
öfrigt förekommit fann sig kollegium böra biträda hvad af marinför¬
valtningen och föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån i ofvan-
berörda gemensamt afgifna skrifvelse föreslagits i syfte att anordna an¬
stalter för undersökning af fartygslanternor och nautiska instrument,
och, då beloppen af de härför ifrågasatta statsmedel syntes kollegium
icke öfverstiga livad som kunde anses skäligt, hemställde kollegium i
underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för att de för
112
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
ändamålet begärda statsmedel måtte varda ställda till nautisk-meteoro¬
logiska byråns förfogande.
Lika med de myndigheter, som yttrat sig i detta ärende, anser jag
tiden nu vara inne att gå i författning om vidtagande af åtgärder för
omorganisation af nautisk-meteorologiska byrån, på det densamma må
blifva i stånd att ej mindre följa den fortgående utvecklingen å de
områden, som byråns verksamhet redan omfattar, än äfven att bilda
den centralanstalt för det nautiska undersökningsväsendet inom landet,
som i allt fall lärer påkallas af nödvändigheten att inom den närmare
framtiden införa obligatorisk kontroll å fartygs lanternor och nautiska
instrument.
Beträffande de åtgärder, som i berörda hänseende äro erforderliga,
finner jag mig böra i hufvudsak biträda hvad marinförvaltningen och
föreståndaren för byrån härutinnan föreslagit. Hvad särskildt angår
byråns befattning med undersökning af fartygslanternor och nautiska
instrument tillåter jag mig erinra därom, att Kungl. Maj:t jämlikt
nådigt bref den 16 mars 1906 redan anvisat medel från handels-
oeh sjöfartsfonden för anskaffande af nödig instrumentutredning för
byrån såsom undersökningsanstalt i Stockholm och såsom centralanstalt
för det nautiska undersökningsväsendet inom landet, i hvad rörer un¬
dersökning af fartygslanternor. Beträffande byråns ifrågasatta agen¬
turer i landsorten, synes mig, på sätt myndigheterna föreslagit, sådana
agenturer böra upprättas i städerna Göteborg, Malmö, Kalmar och
Härnösand.
Vidkommande den speciella frågan om anläggning af nya vatten-
höj dmätningsstationer anser jag, att för närvarande endast en dylik
station bör komma till stånd å rikets västra kust, hvaremot med anord1
nande af den tillika föreslagna stationen i Norra Bottenhafvet tills
vidare lärer kunna anstå; och torde till följd däraf de beräknade under¬
hållskostnaderna för vattenhöjdmätningsstationerna kunna minskas med
underhållskostnaden för en sådan station, eller 400 kronor. För an¬
läggning af en sådan station å lämplig plats mellan Strömstad och
Vinga, torde af Riksdagen begäras å extra stat för år 1908 ett anslag
af 5,000 kronor.
I öfrigt har jag mot de beräknade kostnaderna ej annan erinran
att göra, än att utgifterna för publikationer synas mig kunna begränsas
till 5,000 kronor.
Såsom marinförvaltningen och föreståndaren för nautisk-meteorolo¬
giska byrån framhållit, blifva, under förutsättning att de för den
Statsutskottets Utlutande N:o 6.
113
ifrågasatta omorganisationen behöfliga medlen varda af Riksdagen be¬
viljade, de under en följd af år under 8:e bufvudtiteln uppförda extra
anslagen till underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vattenhöjd-
mätningsstationerna m. m. samt till fortsatt sammanställning och bear¬
betande af anteckningar öfver registrerade vattenhöjder icke vidare
erforderliga. Denna uppfattning delas jämväl af chefen för ecklesiastik¬
departementet, med hvilken jag öfverlagt rörande denna fråga.
Sedan Riksdagen fattat beslut i ämnet, lärer det ankomma på
Kungl. Maj:t att meddela de närmare förskrifter, som må erfordras i
fråga om den omorganiserade byråns framtida verksamhet.))
Utskottet, som icke haft något att erinra vare sig mot den före¬
slagna omorganisationen af nautisk-meteorologiska byrån, eller mot upp¬
rättandet af agenturer för byrån i Göteborg, Malmö, Kalmar och Härnö¬
sand för undersökning af lanternor och nautiska instrument samt af
en ny vattenhöjdmätningsstation å rikets västra kust, får alltså, under
hänvisning, hvad beträffar vattenhöjdmätningsstationen, till utskottets
yttrande under punkt 45 här nedan, hemställa,
att Riksdagen må, med godkännande af stat för
nautisk-meteorologiska byrån af den lydelse, bilagan
n:o 16 vid åberopade statsrådsprotokollet utvisar, höja
anslaget till nautisk-meteorologiska byrån från 9,000
kronor till 24,000 kronor eller med 15,000 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
20:o) Beträffande öfriga i nu gällande riksstat under femte hufvud-
titeln upptagna ordinarie anslag har någon förändring icke ifrågasatts;
och får utskottet hemställa,
Öfriga
ordinarie
anslag.
att samtliga de ordinarie anslag under femte
hufvudtiteln, i afseende å hvilka utskottet icke här
ofvan framställt förslag, må i riksstaten för år 1908
upptagas till oförändrade belopp.
Bill. till Riksd. Fröt. 1907. 4 Sami. 1 Af cl. 0 Jfäft.
15
114
Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.
Nyanskaffning
af krigs-
fartygs-
raateriel.
[19.]
Extra anslag.
Nyanskaffning af ^krigsmateriel.
21:o) Kungl. Maj:t liar uti punkt 19 af femte hufvudtiteln före¬
slagit Riksdagen att till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel bevilja på
extra stat för år 1908 ett anslag af 6,308,000 kronor.
Beträffande denna framställning har departementschefen till stats¬
rådsprotokollet anfört följande:
))I sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 har marinför¬
valtningen, under erinran om den af Kungl. Maj:t den 14 i samma
månad anbefallda utredning i afseende å erforderliga förändringar i
typerna för vår flottas stridsfartyg, anhållit, att, sedan utredningen
blifvit afslutad, få inkomma med underdånigt förslag om nyanskaffning
af pansarfartyg. Då denna utredning ännu pågår, har dylikt förslag
ännu icke kunnat afgifvas.
Det är visserligen en tvingande nödvändighet att snarast öka vår
pansarfartygsmateriel, och jag måste vid sådant förhållande synnerligen
beklaga, att förslag om anskaffning af dylik materiel icke nu kunna af
mig framläggas. Innan nämligen nyssberörda utredning hunnit afslutas
och de sakkunniges förslag underkastats den ingående granskning, som
ej mindre hänsynen till den nu utarbetade försvarsplanen än de med
anskaffningen af pansarfartyg förenade stora kostnader gifvetvis kräfva,
lärer någon framställning till Riksdagen om beviljande af medel för
anskaffning af dylik materiel icke böra ifrågakomma.
Däremot anser jag nu böra äskas medel till nyanskaffning af ett
flertal jagare och torpedbåtar.
Hvad jagare vidkommer äger vår flotta färdigbyggda två samt
under byggnad tre dylika fartyg, däraf eu, Wale, beräknats blifva färdig
innevarande års sommar och de två öfriga, till hvilkas påbörjande 1906
års Riksdag beviljat 1,262,000 kronor, motsvarande halfva beräknade
kostnaden för två sådana fartyg, afses blifva fullbordade under år 1908.
Enligt det utlåtande, som afgifvits af 1901 års sjökrigsmateriel-
kommitté, borde vid 1908 års slut finnas färdiga fem jagare samt ar-
Statsutskottets Utlåtande A:o 6.
115
betet å eu sjette vara till två tredjedelar fullgjord! För att vid nyss¬
nämnda tidpunkt kunna i det närmaste uppnå detta antal erfordrades
således, att medel beviljades af innevarande års Riksdag till en jagare,
hvilken vid 1908 års slut borde hinna till omkring hälften fullbordas.
I sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 har marin¬
förvaltningen, med hänvisning till ämbetsverkets i föregående under¬
dåniga skrifvelser angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel uttalade åsikt om jagarecertens lämplighet, förklarat
sig äfven nu vidhålla den uppfattning, att ett ökande af antalet sådana
stridsfartyg vore af största vikt för landets sjöförsvar.
Hvad anginge den för ett dylikt fartygs färdigbyggande och för¬
seende med, bland annat, tvenne ammunitionsutredningar beräknade
kostnaden, 1,286,000 kronor, öfverstege detta belopp med 24,000 kronor
den summa af 1,262,000 kronor, som beräknats för en hvar af de två
jagare, till hvilkas byggande 1906 års riksdag beviljat medel, men
denna förhöjning ansåge marinförvaltningen nödvändig för att kunna
möta de prisstegringar å materialier och arbetskostnader, hvilka på
senare tider uppstått.
Marinförvaltningen har därför ansett, att hos Riksdagen borde be¬
gäras medel dels till afslutando af nybyggnaden af de redan påbörjade
jagarna dels till påbörjande af nybyggnaden af en jagare.
Beträffande nyanskaffning af torpedbåtar erinrar marinförvaltningen
i sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 därom, att enligt
1901 års sjökrigsmaterielkommittés betänkande och förslag vid 1908
års slut borde finnas färdiga 32 l:a klass torpedbåtar och 26 2:a klass
torpedbåtar, samt att, för att vid sagda tid kunna uppnå detta antal,
erfordrades, att, utöfver det antal dylika båtar, till hvilkas påbörjande
eller byggande 1906 års Riksdag beviljat medel, ytterligare 5 l:a klass
och 4 2:a klass torpedbåtar nybyggdes.
Beträffande anskaffningskostnaden för torpedbåtar har marinför¬
valtningen meddelat dels att de från inhemska verkstäder inkomna
anbud å nybyggnad af l:a och 2:a klass torpedbåtar, hvartill 1906 års
Riksdag beviljat medel, befunnits vara högre än som beräknades, dels
att kostnaden för de torpedbåtar, hvilka anbefallts till byggande vid
flottans varf, äfven torde komma att betinga eu högre än beräknad
^byggnadskostnad, hvadan ämbetsverket såge sig nödsakadt att begära
förhöjning af det anslagsbelopp, som tidigare ansågs tillräckligt för
afslutande af nybyggnaden af dessa torpedbåtar äfvensom att beräkna
förhöjd anskaffningskostnad för de torpedbåtar, för hvilkas nybyggnad
marinförvaltningen nu tillstyrkte fiskande af medel. Denna förhöjda
116
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
anskaffningskostnad hade beräknats för en l:a klass torpedbåt till
435.000 kronor i stället för år 1905 beräknade 385,000 kronor och föl¬
en 2:a klass torpedbåt till 234,000 kronor i stället för år 1905 beräknade
230.000 kronor, därvid förutsatts, att alla fartygen försåges med två
utredningar artilleriammunition och full utredning torpeder.
På grund af hvad sålunda anförts har marinförvaltningen ansett,
att hos innevarande års Riksdag borde äskas på extra ordinarie stat
för år 190S
dels andra hälften af erforderliga beloppet för
nybyggnaden af de två påbörjade jagarna med kronor 1,262,000: —
dels, för påbörjande af nybyggnaden af en jagare,
hälften af totala medelsbekofvet med..................... » 643,000: —
dels till fortsatt nybyggnad och afstötande af 6 l:a
klass torpedbåtar................................................... » 1,455,000: —
dels, för påbörjande af 5 l:a klass torpedbåtar,
hälften af totala anskaffningskostnaden med...... » 1,087,500: —
dels ock totala anskaffningskostnaden för 4 2:a
klass torpedbåtar med ............................................... » 936,000: —
eller för anskaffning af jagare och torpedbåtar
sammanlagdt ................................................................ kronor 5,383,500: —
Härvid vill jag till en början anmärka, dels att under år 1906 de
fyra äldsta l:a klass torpedbåtarna öfverflyttats till 2:a klass, dels att
i det i sammanhang med 1906 års försvarsplans afgifvande af chefen
för flottans stab afgifna förslag till flottans utveckling under perioden
1908—1913 någon ytterligare nybyggnad af 2:a klass torpedbåtar an¬
setts icke böra ifrågasättas under samma period.
Af denna anledning, och då i allt fall behofvet af 2:a klass tor¬
pedbåtar ej är af så trängande beskaffenhet som behofvet af ökadt
antal jagare* och l:a klass torpedbåtar, torde för närvarande några
medel icke böra afses för anskaffning af 2:a klass torpedbåtar.
Däremot och med särskild hänsyn till att, på sätt jag förut nämnt,
nyanskaffning af pansarfartyg tills vidare lärer få uppskjutas, anser jag
det nödvändigt att under tiden påskynda anskaffandet af de för vårt
sjöförsvar så förträffliga och viktiga jagarna äfvensom af l:a klass torped¬
båtar. Fördenskull bör enligt min åsikt nu hos Riksdagen äskas
Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 117
dels till fullbordande af de redan påbörjade
två jagarna..................................................................... kronor 1,262,000: —
och sex l:a kl. torpedbåtarna........................... » 1,455,000: —
dels till påbörjande af ytterligare
två jagare ........................................................................ » 1,286,000: —
och sex l:a kl. torpedbåtar ........................................ » 1,305,000: —
eller för anskaffning af jagare och torpedbåtar
sammanlagdt............................................................ kronor 5,308,000: —
Då det synes mig önskvärdt, att vår flotta vinner egen erfarenhet
om lämpligheten af att till framdrifvande af torpedbåtar använda turbin-
maskineri, är det min afsikt att föreslå Kungl. Maj:t, det en af de l:a
klass torpedbåtar, till hvilkas påbörjande medel enligt min åsikt nu
böra äskas, skall förses med dylikt maskineri. Någon ökning i det
ifrågasatta anslagets belopp torde för sådant ändamål icke blifva behöflig.
Marinförvaltningen har föreslagit att för nyanskaffande af under¬
vattensbåtar måtte äskas ett extra ordinarie anslag för år 1908 å
1,000,000 kronor.
Då enligt numera vunnen erfarenhet undervattensbåtförsvaret bör
utgöra ett synnerligen viktigt led i vårt sjöförsvar, anser jag att för
stärkande af detta bör för år 1908 anvisas det af marinförvaltningen
föreslagna beloppet, 1,000,000 kronor, att användas i enlighet med de
förslag om nyanskaffning af undervattensbåtar, hvilka torde få Riks¬
dagens vederbörande utskott tillhandahållas.
Under titeln nyanskaffning af krigsfartygsmateriel bör sålunda, enligt
min åsikt, på extra stat för år 1908 äskas
för fullbordande af arbetet å två jagare ................. kronor 1,262,000: —
» påbörjande af två jagare ..................................... » 1,286,000: —-
» fullbordande af arbetet å sex l:a kl. torped¬
båtar .................................................................. » 1,455,000: —
n påbörjande af sex l:a kl. torpedbåtar .............. » 1,305,000: —
» undervattensbåtförsvaret.......................................... » 1,000,000: —
eller tillhopa kronor 6,308,000: —
För att, liksom under de senare åren ägt rum, kunna lämna Riks¬
dagen kännedom om de kostnader, Indika, utöfver utgifterna för själfva
anskaffandet af ett nytt fartyg, måste blifva en följd af detsammas
införlifvande med svenska flottan, har jag anmodat marinförvaltningen
118
Statsutskottets Utlutande N:o 6.
Utskottets
yttrande.
att, med ledning af chefens för flottans stab förutnämnda skrifvelse den
8 december 1906 angående behofvet af stampersonal å nytillkommande
fartyg, utföra beräkning å nämnda kostnader. Till svar härå har
marinförvaltningen i skrifvelse den 28 i samma månad inkommit med de
begärda uppgifterna, af hvilka framgår, att de årliga kostnaderna å de
ordinarie anslagen till aflöning, beklädnad, natur aunderhåll, flottans
nybyggnad och underhåll samt flottans öfningar uppgå till sammanlagdt
190,910 kronor för två jagare och 214,292 kronor för sex l:a klass
torpedbåtar.
Beträffande motsvarande kostnad för af mig föreslagen förstärk¬
ning i undervattensbåtförsvaret torde äfvenledes uppgift få tillhanda¬
hållas Riksdagens vederbörande utskott.»
Med hänsyn till öfriga stora anslagsbehof såväl under denna som
under andra hufvudtitlar har utskottet funnit kostnaden för nyanskaff¬
ning af krigsfartygs materiel böra för nästkommande år i någon mån
begränsas. Dock har utskottet icke velat motsätta sig Kungl. Mapts
nu ifrågavarande framställning i hvad densamma afser anvisande af
medel till fullbordande af arbetet å redan påbörjade två jagare och sex
l:a klass torpedbåtar, utan finner utskottet den åsyftade kostnadsminsk¬
ningen böra åstadkommas genom inskränkning af det antal krigsfartyg,
till hvilkas påbörjande Kungl. Maj:t äskat medel. Det synes föreligga
så mycket större skäl till varsamhet vid anskaffandet af nya krigs¬
fartyg, som hvarje nytt sådant fartyg, så snart det blifvit inrangeradt
i flottan, medför betydande årliga kostnader för bemanning, underhåll
och öfningar. Härtill kommer, att på grund af det stora antalet vakan¬
ser i manskapsklassen svårighet förefinnes att väl bemanna de fartyg,
som redan nu finnas färdiga, hvilket förhållande ytterligare talar för
försiktighet vid nyanskaffning af fartygsmateriel.
Hvad då först angår nyanskaffningen af jagare synes det utskottet,
att denna icke torde böra utsträckas utöfver hvad som erfordras för
att vid 1908 års slut må finnas färdiga eller påbörjade det antal af
dylika fartyg, som 1901 års sjökrigsmaterielkommitté ansett då böra
förefinnas. För ernående af detta resultat erfordras, enligt hvad stats¬
rådsprotokollet ger vid handen, att medel för år 1908 anvisas för på¬
börjande af en ny jagare.
Då från sakkunnigt håll uttalats den åsikten, att hvarje division af
torpedbåtar, bestående af fyra fartyg, borde vara sammansatt af fartyg
af samma typ, och att vid nyanskaffning af torpedbåtar helst en divi¬
sion dylika fartyg borde samtidigt byggas, har utskottet ansett, att
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
119
under 1908 borde påbörjas endast fyra torpedbåtar i stället för sex.
såsom Kungl. Maj:t föreslagit. Med hänsyn till hvad departements¬
chefen i sådant afseende anfört, har utskottet icke funnit anledning
till erinran mot att en af dessa båtar förses med turbinmaskineri.
Hvad slutligen vidkommer undervattensbåtförsvaret, anser sig ut¬
skottet på grund af inhämtade upplysningar i ämnet böra tillstyrka
beviljandet af det anslagsbelopp, Kungl. Maj:t äskat för stärkande af
detta försvar.
Utskottet anser alltså, att för år 1908 å ifrågavarande anslagstitel
bör anvisas:
dels andra hälften af erforderliga beloppet för nybyggnaden af de
två påbörjade jagarna med .................................... kronor 1,262,000: —
dels, för påbörjande af nybyggnaden af en
jagare, hälften af totala medelsbehofvet med...... » 643,000: —
dels till fortsatt nybyggnad och afsilande
af 6 l:sta klass torpedbåtar....................................... » 1,455,000: —
dels, för påbörjande af nybyggnaden af 4
l:sta klass torpedbåtar, hälften af totala anskaff¬
ningskostnaden med..................................................... » 870,000: —
dels och för undervattensbåtförsvaret ............ » 1,000,000: —
eller tillhopa kronor 5,230,000: —
På grund af det anförda hemställer utskottet
att Riksdagen må på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, att Riksdagen på extra
stat för år 1908 till nyanskaffning af krigsfartygs-
materiel beviljar ett anslag å 5,230,000 kronor.
Ändring af 3:e klass pansarbåtarna Hildur, Björn och Gerda.
22:o) Under punkt 20 af denna hufvudtitel har Kungl. Maja före¬
slagit Riksdagen att till ändring af 3:e klass pansarbåtarna Hildur
Björn och Gerda bevilja ett anslag af 600,000 kronor och däraf på
extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 300,000 kronor.
Departementschefen har härom till åberopade statsrådsprotokollet
yttrat följande:
Ändring af
3:e kl. pan¬
sarbåtarna
Hildnr, Björn
och Gerda.
[20.]
120
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
»I underdånig skrifvelse den 10 september 1897 framhöll marin¬
förvaltningen behofvet däraf, att den påbörjade ändringen af 3:e klass
pansarbåtar i ändamål att förse dem med modernt snabbskjutande artilleri,
hvilken ändring då var afslutad å ett af dessa fartyg och påbörjad å
ett annat, finge fortgå; och af det utaf 1898 års riksdag beviljade extra
anslag till krigsfartygsmateriel anvisade Kungi. Maj:t, i enlighet med
hvad dåvarande departementschefen i sitt anförande till statsrådsproto¬
kollet den 14 januari 1898 föreslagit beträffande användningen af nyss¬
nämnda anslag, genom nådigt bref den 20 maj samma år ett belopp
af 125,000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Af flottans 7 pansarbåtar af 3:e klass — Hildur, Gerda, Ulf, Björn,
Berserk, Sölve och Folke — hafva med hittills tillgängliga medel tre
kunnat moderniseras, nämligen Berserk, Ulf och Sölve. För ytterligare
två, Folke och Hildur, äro bestyckning och ammunition anskaffade, hvar-
jämte Folke är förlagd under ombyggnad, som beräknas kunna be¬
stridas med tillgängliga medel.
Uti sin underdåniga skrifvelse den 24 september 1901 angående
utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1903 framhöll
marinförvaltningen angelägenheten af att ombyggnaden af Hildur, Björn
och Gerda, hvilken ombyggnad af varfschefen vid flottans station i
Stockholm hade beräknats medföra en kostnad af 297,000 kronor, ge¬
nomfördes på kortare tid än som skulle därför åtgå, i händelse kost¬
naderna för ombyggnadsarbetet skulle bestridas af anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll, och uttalade marinförvaltningen därvid den
åsikt, att af Riksdagen borde äskas nyssnämnda belopp, ökadt med kost¬
naden för artilleri med utredningar till Björn och Gerda, hvilken be¬
räknats till 212,000 kronor, eller tillhopa 509,000 kronor.
Af hänsyn till andra, mera trängande anslagsbehof ansåg dåvarande
departementschefen sig emellertid icke kunna tillstyrka Kungl. Maj:t att
till 1902 års riksdag aflåta proposition i ämnet.
I anledning af förnyad framställning från marinförvaltningen an¬
gående ändring af ifrågavarande pansarbåtar aflät Kungl. Maj:t nådig
proposition till 1903 års riksdag om beviljande af anslag till ändring
af pansarbåten Hildur. Denna Kungl. Maj:ts framställning vann dock
icke Riksdagens bifall.
Marinförvaltningen har sedermera åren 1903, 1904 och 1905 gjort
förnyade underdåniga framställningar i ämnet, men hafva dessa icke
föranledt någon Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen.
Nu har marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 28
september 1906, med hänvisning till sina föregående underdåniga skrif-
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
121
velser i ämnet, ånyo framhållit angelägenheten af att ombyggnaden
af 3:e klass pansarbåtar genomfördes. Därvid har marinförvaltningen med
afseende å dels stegrade pris å materialier och arbete, dels af ämbetsverket
föreslagen ökning af bestyckningen för hvardera af pansarbåtarna Björn
och Gerda med ytterligare en 57 mm. kanon beräknat den förut till
297,000 kronor beräknade kostnaden för de ifrågavarande 3 fartygens
ombyggnad» till ............................................................... kronor 330,000: —
och den för artilleriet med tillhörande två utredningar
ammunition för Björn och Gerda förut till 212,000
kronor beräknade kostnaden till ............................. » 270,000: —
Summa kronor 600,000: —
Med hänsyn till andra viktiga anslagskraf bär ämbetsverket ansett
sig icke böra nu föreslå äskande på eu gång af hela det belopp, som
erfordrades för ifrågavarande pansarbåtars försättande i tidsenligt skick,
utan hemställt allenast, att Kungl. Maj:t täcktes hos nästa riksdag
äska för påbörjande af ändring af 3:e klass pansarbåtarna Hildur, Björn
och Gerda ett extra ordinarie anslag för år 1908 af 300,000 kronor.»
På grund af hvad till statsrådsprotokollet i denna fråga anförts
och då, enligt hvad utskottet inhämtat, ifrågavarande fartyg efter för¬
ändringens vidtagande komma att blifva synnerligen lämpliga för det
ändamål, till hvilket de äro afsedda, samt byggandet af nya fartyg för
samma ändamål skulle draga en kostnad af flerfaldigt högre belopp än
det här begärda anslaget, har utskottet funnit sig böra biträda Kungl.
Maj:ts framställning om medels beviljande för ändring af ofvanuämnda
3:e klass pansarbåtar. Utskottet bär dock ansett, att anslaget lämp¬
ligen borde kunna fördelas på tre år i stället för, såsom Kungl. Maj:t
föreslagit, på två år, och hemställer alltså,
att Riksdagen må till ändring af 3:e klass pansar¬
båtarna Hildur, Björn och Gerda bevilja ett anslag af
600,000 kronor och häraf på extra stat för år 1908
anvisa ett belopp af 200,000 kronor.
Bill. till Riksd. Prof. 1007. 4 Samt. 1 Afd. fl Höft.
16
Utskottets
yttrande.
122
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Artilleri- och
torpedmateriel
för strids far¬
tygen m. m.
[21.]
Artilleri- och torpedmateriel för stridsfartygen m. m.
23:o) Kungi. Maj:t har under femte hufvudtiteln vidare föreslagit
Riksdagen
dels att på extra stat för år 1908 bevilja:
till skjutförsök och inskjutning af kanoner 30,000 kronor;
till anskaffning af tubkanoner för kanoner tillhörande vissa pansar¬
båtar 59,200 kronor;
till anskaffande af torpeder i reserv 300,000 kronor;
till försök med torped- och gnistsignalmateriel 10,000 kronor;
dels att af det utaf 1905 års lagtima Riksdag beviljade anslag för
komplettering af fartygs och fästningars ammunitionsförråd med modern
artilleriammunitionsutredning å 827,750 kronor anvisa på extra stat för
år 1908 återstående tredjedelen eller 275,916 kronor;
dels att af det utaf 1906 års Riksdag beviljade anslag för anskaff¬
ning af orderapparater och af'ståndsmätare å 208,000 kronor anvisa på
extra stat för år 1908 återstående ännu icke anvisade beloppet, 104,000
kronor;
dels ock att af det utaf samma Riksdag beviljade anslag för anskaff¬
ning af kanoner i reserv å 608,000 kronor anvisa på extra stat för år
1908 ett belopp af 203,000 kronor.
Rörande denna framställning har departementschefen till statsråds¬
protokollet yttrat följande:
»För hvart och ett af åren 1904, 1905 och 1906 har af Riksdagen
beviljats 30,000 kronor till skjutförsök och inskjutning af kanoner.
För år 1907 beviljades för enahanda ändamål 37,000 kronor, dåra!
ett belopp af 7,000 kronor afsåga för anskaffning af en tubkanon för
gröfre kusthaubitser.
I sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 har marinför¬
valtningen hemställt, att, då det belopp, som för år 1908 erfordrades för
skjutförsök och inskjutning af kanoner, icke kunde beräknas lägre än
30,000 kronor eller det belopp, hvarmed anslag för ändamålet under
hvart och ett af åren 1904—1906 utgått, för år 1908 måtte äskas ett
anslag af 30,000 kronor för sagda ändamål.
Till denna marinförvaltningens framställning får jag tillstyrka bifall.
1905 års lagtima riksdag beviljade ett belopp af 827,750 kronor
för komplettering af fartygs och fästningars ammunitionsförråd med modern
ammunitionsutredning. Dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
123
förklarade sig, på sätt framgår af hans yttrande i ämnet till stats¬
rådsprotokollet den 14 januari 1905, anse, att ifrågavande anskaffning
kunde fördelas på tre år. I enlighet med Kungl. Maj:ts i öfverens¬
stämmelse härmed gjorda framställningar hafva för hvart och ett af
åren 1906 och 1907 anvisats en tredjedel af det beviljade beloppet
eller 275,917 kronor.
Marinförvaltningen har nu hemställt, att af innevarande års riksdag
måtte äskas återstående tredjedel af ifrågavarande belopp med
275,916 kronor.
Till denna ämbetsverkets framställning får jag tillstyrka bifall.
För anskaffning af orderapparater och afständsmätare beviljade 1906
års riksdag, uppå framställning af Kungl. Maj:t, ett anslag af 208,000
kronor och anvisade däraf på extra stat för år 1907 ett belopp af
104.000 kronor.
I öfverensstämmelse med marinförvaltningens förslag hemställer
jag om äskande hos innevarande års riksdag af återstoden af det så¬
lunda beviljade beloppet eller 104,000 kronor.
För anskaffning af kanoner i reserv beviljade 1906 års riksdag,
på Kungl. Maj:ts framställning, ett anslag af 608,000 kronor och
anvisade däraf på extra stat för år 1907 ett belopp af 203,000 kronor.
Marinförvaltningen har nu hemställt, att af innevarande års riksdag
måtte äskas ytterligare en tredjedel af det beviljade beloppet eller
203.000 kronor.
Till denna ämbetsverkets framställning tillstyrker jag bifall.
Samtliga pansarbåtar af l:a klass med undantag af Oden, Thor
och Niord hafva för närvarande tubkanoner af modern konstruktion för
såväl det svåra som det medelsvåra artilleriet. Förutom dessa tre pan¬
sarbåtar sakna äfven samtliga fem torpedkryssare dylika tubkanoner.
Då det emellertid visat sig, att tubkanoner äro af största betydelse
för personalens utbildning och då man genom tubkanonernas använ¬
dande erhåller en god öfning för betydligt billigare pris, än om
pjäsernas egen ammunition skulle användas, och de större pjäserna
härigenom icke utsättas för slitning, har marinförvaltningen, enligt hvad
ämbetsverket anfört i sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906,
hemställt, att tubkanoner måtte anskaffas för, bland annat, pansarbåtarna
Oden, Thor och Niord samt för fem torpedkryssare, hvilken anskaff¬
ning skulle medföra en kostnad af 87,200 kronor.
1 likhet med marinförvaltningen anser jag tubkanoner böra anskaf¬
fas för nämnda pansarbåtar, hvaremot med anskaffningen af tubkano¬
ner för kryssarna torde böra anstå. Kostnaden för tubkanoner för
124 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
pansarbåtarna komme att uppgå till 59,200 kronor. Jag får fördenskull
i underdånighet tillstyrka, att Ivungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till anskaffning af tubkanoDer för kanoner tillhörande vissa pansar¬
båtar bevilja på extra stat för år 1908 ett anslag af 59,200 kronor.
I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 hemställde
marinförvaltningen, det täcktes Kung!. Maj:t hos Riksdagen äska ett
belopp af 400,000 kronor till anskaffning af torpeder, afsedda att ut¬
fylla flottans förråd med det antal torpeder, som ansågs erforderligt.
Emellertid ansåg Kungl. Maj:t, att med beviljande af medel för anskaf¬
fande af ytterligare torpeder kunde, då inskränkningar i anslagsäskan-
dena vore af nöden, anstå till ett följande år.
Uti sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 har marin¬
förvaltningen anmält, att samma behof, som föregående år förelåg,
fortfarande kvarstod, men därvid till undvikande af otydlighet tillika
framhållit, att det här icke vore fråga om brist på torpeder i den me¬
ning, att befintliga förråd skulle innehålla ett mindre antal torpeder,
än gällande utredningsreglementen bestämde, ty så vore icke förhål¬
landet, alldenstund, sedan nu under tillverkning varande torpeder blifvit
levererade, förråden komme att utvisa öfverskott i förhållande till de ge¬
nom utredningsreglementet bestämda kvantiteterna.
Såsom särskilda anledningar att öka förrådet af torpeder har marin¬
förvaltningen anfört, dels att erfarenheten antyder, att förbrukningen
af torpeder under krig lätt antager en omfattning, som hos oss icke
varit vid utredningsreglementenas fastställande förutsedd, och att tor¬
pedutredningarna på den grund torde, åtminstone beträffande vissa far-
tygstyper, få anses vara särdeles knappa, dels att utredningsreglemen¬
tet icke upptager någon torpedreserv för torpedskolans öfningar, utan
att vid torpedskolan i allmänhet användas torpeder, som äro afsedda
för särskilda fartyg, hvarigenom dessa fartygs utredningar rubbas.
Förutom det att de torpeder, som användts för denna skolas öfningar,
efteråt borde öfverses och sålunda icke vore tillgängliga för respektive
fartyg, inträffade det, att torpeder under öfningsskjutning stundom ådro-
ges sådana skador, att de blefve för längre tid obrukbara. Icke min¬
dre än 4 torpeder hafva anmälts så skadade under 1906 års tor-
pedskoleöfningar. Äfven förlorades årligen ett mindre antal torpeder,
som måste ersättas. Af dessa skäl äfvensom för att ersätta äldre tor¬
peder har marinförvaltningen ansett nödigt att fortgå på torpedanskaff¬
ningens väg, hvarvid, då de äldre 2:a klass torpedbåtarna ganska snart
måste utrangeras såsom krigsfartyg, något anslag för anskaffande af
reservtorpeder för dessa fartyg icke ansetts böra beräknas. Marinför-
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
125
valtningen liar fördenskull föreslagit, att Kungl. Maj:t ville lios nästa
riksdag äska ett anslag af 300,000 kronor å extra ordinarie stat till
anskaffande af 38- och 45 cm. torpeder i reserv.
Det af marinförvaltningen sålunda framhållna behofvet är, såsom de
af ämbetsverket anförda skäl visa, af sådan vikt, att medel synas mig böra
snarast ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för detsammas fyllande,
hvadan jag finner mig böra tillstyrka bifall till denna marinförvaltnin¬
gens hemställan.
Af 1904, 1905 och 1906 års Riksdagar hafva beviljats extra ordi¬
narie anslag af 10,000 kronor för försök med torped- och gnistsignalma-
teriel. Då, enligt hvad marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse
den 28 september 1906 förmält, jämväl för år 1908 erfordras lika belopp så¬
väl för profskjutningar med torpeder och utförande af öfriga med ifråga¬
varande materiel årligen erforderliga försök som ock för profvande af
nya uppfinningar och förbättringar, lärer, på sätt marinförvaltningen
tillika hemställt, äfven för år 1908 ett anslag af 10,000 kronor böra
anvisas för ifrågavarande ändamål.))
Utskottet, som icke haft något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t
under 'förevarande punkt föreslagit får, under åberopande af hvad utskottet
i särskildt utlåtande anför i fråga om anslaget till anskaffning af order¬
apparater och afståndsmätare, hemställa,
att Riksdagen:
Do) på extra stat för år 1908 beviljar
a) till skjutförsök och inskjutning af kanoner
30.000 kronor,
b) till anskaffning af tubkanoner för kanoner till¬
hörande vissa pansarbåtar 59,200 kronor,
c) till anskaffande af torpeder i reserv 300,000
kronor, och
d) till försök med torped och gnistsignalmateriel
10.000 kronor;
2:o) af det utaf 1905 års lagtima Riksdag beviljade
anslag för komplettering af fartygs och fästningars
ammunitionsförråd med modern artilleriammunitions-
utredning å 827,750 kronor anvisar på extra stat för
år 1908 återstående tredjedelen eller 275,916 kronor;
3:o) af det utaf 1906 års Riksdag beviljade an¬
slag för anskaffning af orderapparater och afstånds-
Min- och
telefon-
materiel
för flottan.
[22.]
126. Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
mätare å 208,000 kronor anvisar på extra stat för år 1908
återstående ännu icke anvisade beloppet, 104,000 kronor;
samt
4:o) af det utaf samma Riksdag beviljade anslag-
för anskaffning af kanoner i reserv å 608,000 kronor
anvisar på extra stat för år 1908 ett belopp af 203,000
kronor.
Min- och telefonmateriel för flottan.
24:o) Uti punkt 22 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen
dels att bevilja till ändring och komplettering af skär går dstelefon-
materiel ett anslag af 156,000 kronor och däraf på extra stat för år
1908 anvisa ett belopp af 78,000 kronor;
dels att till minväsendets utveckling bevilja på extra stat för år
1908 ett anslag af 20,000 kronor;
dels ock att för anskaffning af handminmateriel bevilja pa extra
stat för år 1908 ett anslag af 302,500 kronor.
Departementschefen har härom till statsrådsprotokollet anfört föl¬
jande:
»Erfarenheterna från senaste sjökrigshändelser äfvensom från öf-
ningar såväl i vårt land som i utlandet hafva med all tydlighet ådaga¬
lagt vikten af att kunna upprätta och vidmakthålla snabba och, framför¬
allt, pålitliga förbindelser mellan olika delar af en sjöstyrka äfvensom
med olika myndigheter och organisationer snart sagdt öfver hela lan¬
det. Genom användandet af den så kallade skärgårdstelefonmaterielen
kan detta numera i hög grad underlättas.
Vid de försök, som utförts af en utaf marinförvaltningen med
stöd af nådig generalorder den 7 april 1903 utsedd kommission för
pröfning af denna materiel, har dock, enligt hvad marinförvaltningen
anfört i sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906, dels påvisats
en del brister, som hittills vidlådt densamma och hvilka kräfde snar
rättelse, dels ock föreslagits nya konstruktioner af bårar, axlar och
vefvar, ny modell på kabel, användandet af däfvert vid upptagningen
af sådan kabel samt ett nytt sätt för skarfning af telefonkabel; och
hafva dessa förslag af marinförvaltningen blifvit godkända. För att
genomföra de sålunda föreslagna ändringarna och därigenom bringa
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
127
den nu befintliga skärgårdstelefonmaterielen i fullt tidsenligt skick er¬
fordrades ändring af nu för flottans fartyg afsedda telefonapparater,
kabelrullar och bårar; och har kostnaden härför beräknats till omkring
10,330 kronor.
Denna materiel har emellertid visat sig till kvantiteten otillräcklig.
Enligt i marinförvaltningen uppgjord beräkning erfordras för än¬
dring och nyanskaffning af dylik materiel i rundt tal 156,000 kronor,
i hvilket belopp ingår kostnaden för, bland annat, telefonapparater
med 7,750 kronor samt kablar jämte rullar och bårar med omkring
127,700 kronor.
Marinförvaltningen har därför hemställt om äskande hos Riksdagen
af ett anslag för ändamålet å 156,000 kronor, därvid emellertid äm¬
betsverket, då genomförandet af dessa ändringar och nyanskaffningar,
huru trängande behofvet däraf än vore, likväl sannolikt komme att
kräfva längre tid än ett år, ansett det vara tillräckligt, att för år 1908
anvisades endast hälften af nyssnämnda summa eller ett belopp af
78,000 kronor.
På de af marinförvaltningen anförda skäl och då jag ej funnit något
att erinra mot de af marinförvaltningen gjorda beräkningar rörande kost¬
naden för ifrågavarande ändringar och nyanskaffningar, får jag till¬
styrka bifall till förevarande framställning.
Vid riksdagarna 1892 och 1895 beviljades på extra ordinarie stat
för undersökningar och utredningar beträffande minväsendet hvartdera
året 10,000 kronor.
Sedan denna tid befanns anslag för detta ändamål icke behöfligt
intill dess marinförvaltningen år 1905 hemställde, att af en då upp¬
kommen besparing 12,209 kronor 22 öre måtte ställas till Kungl. Maj:ts
disposition för minväsendets utveckling, hvilken hemställan sedermera,
på förslag af Kungl. Maj:t, 1906 års Riksdag biföll.
Uti sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 anför nu
marinförvaltningen, att då nyssnämnda belopp med säkerhet torde helt
och hållet för ändamålet åtgå under år 1907, därmed skulle afstanna de
för minvapnet så viktiga undersökningar och försök, hvilka under den
närmaste framtiden i rätt stor skala torde erfordras för tillgodogörande
af erfarenheterna från senaste krig och krigsöfningar äfvensom för en
tillfredsställande utveckling af den för försvaret af våra hamninlopp
och skärgårdar så oumbärliga minmaterielen, såvida icke medel härför
kunde af Kungl. Maj:t disponeras äfven under år 1908.
Ett utan afbrott fortgående studium af hithörande frågor vore nöd¬
vändigt, och då, såvidt nu kunde förutses, ett sådant studium icke
128
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
skulle kunna gifva positiva resultat utan en del resor, sprängningsför-
sök och försökstillverkningar, ansåge marinförvaltningen, som uppskattat
behofvet af anslag för detta ändamål för år 1908 till 20,000 kronor,
nödvändigt, att af nästkommande Riksdag äskade sett särskildt anslag å
extra ordinarie stat för år 1908 af 20,000 kronor, att ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande för minväsendets utveckling.
Då det är af synnerlig vikt, att de pågående försöken till åstad¬
kommande af förbättring i vår minmateriel fortsättas jämväl under år
1908, hemställer jag om bifall till marinförvaltningens framställning i
detta afseende.
Uti särskild underdånig skrifvelse den 28 september 1906 af hem¬
lig natur har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå
1907 års Riksdag att för anskaffning af handminmateriel bevilja ett anslag
af 916,500 kronor.
Någon redogörelse i afseende å behofvet af ifrågavarande anslag
lärer icke lämpligen nu böra lämnas, utan torde de frågan rörande
handlingar få tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott.
Jag anser mig emellertid nu böra föreslå äskande af ett anslag å
allenast 302,500 kronor för ifrågavarande ändamål.?>
Utskottet, som med hänsyn till hvad departementschefen här ofvan
anfört och på grund af utskottet tillhandakomna upplysningar ansett
sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts under denna punkt gjorda framställ¬
ningar, föreslår alltså,
att Riksdagen må
l:o) till ändring och komplettering af skärgårds-
telefonmateriel bevilja ett anslag af 156,000 kronor
och däraf på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp
af 78,000 kronor,
2:o) till minväsendets utveckling bevilja på extra
stat för år 1908 ett anslag af 20,000 kronor, samt
3:o) för anskaffning af handminmateriel bevilja
på extra stat för år 1908 ett anslag af 302,500 kronor.
Beklädnad åt sjöbeväringen.
Beklädnad åt 25:o) Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel vidare föreslagit
sjöbeväringen. Riksdagen
[23.]
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
129
att för anskaffande af beklädnad åt sjöbeväringen bevilja ett anslag
af 938,000 kronor och däraf på extra stat för år 1908 anvisa ett be¬
lopp af 234,500 kronor.
I denna fråga har departementschefen till åberopade statsrådsproto¬
kollet anfört följande:
»Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona har i en af
marinförvaltningen öfverlämnad skrifvelse till ämbetsverket den 21
februari 1906 anmält behofvet af tillökning af sjöbeväringens bekläd-
nadsförråd och därvid öfverlämnat af förvaltningsdirektionen i ämnet
verkställd utredning och afgifvet förslag samt tillkännagifvit, att be-
väringsbefälhafvaren, i ärendet hörd, till alla delar instämt i berörda
förslag.
Utredningen gifver vid handen, att Karlskrona stations förråd af
beklädnad för värnpliktige, utgörande 2,737 vanliga ställ, med undantag
för i stället ingående skor, strumpor och stöflar, af hvilka persedlar
funnos respektive 2,000, 2,337 och 2,450 ställ, samt 550 ställ tilläggs-
persedlar för eldare och 126 ställ för handtverkare, numera visat sig
otillräckligt att motsvara beklädnadsbehofvet för de inryckande bevä-
ringskontingenterna. Exempelvis anföres, hurusom föregående år till
bruk utlämnats mellan 1,700 och 1,800 ställ vanlig beklädnad jämte
450 ställ tilläggspersedlar för eldare och handtverkare, hvilken bekläd¬
nad till största delen ej till förrådet återleverades förr än i slutet af
oktober, och att till följd häraf stora svårigheter mött att under den
korta tiden af november och december månader få så stor del af denna
beklädnad tvättad, reparerad och kompletterad, som, utöfver de i förrå¬
det återstående 900 å, 1,000 ställen vanlig beklädnad, 300 å 400 ställ
skor och 600 å 700 ställ stöflar samt ett hundratal eldareställ, erfor¬
drades för att fullt nöjaktigt kunna bekläda den i början af därpå föl¬
jande januari inryckande beväringskontingenten. I detta sammanhang
betonades därjämte, att för ett nöjaktigt beklädande af 1,000 man be¬
väring erfordrades minst 1,500 ställ i beredskap, beroende på den
mängd olika storlekar åtminstone af vissa persedlar, som måste föras
i lager. Vidare framhålles svårigheten att på ett fullt nöjaktigt sätt
kunna med det vid beväringens olika inryckningstider nu i förråd
befintliga antalet ställ bekläda de olika beväringskontingenterna, och
hurusom vid den tid, då öfningstiden för värnpliktiga komme att ut¬
sträckas till 300 dagar, svårigheten blefve ännu kännbarare därigenom,
att den beklädnad, som varit använd ena året, icke hunne tvättas,
repareras och kompletteras under den korta mellantid, som förflöte, tills
Bill. till Riksd. Prof. 1!)07. 4 Sami. I Afd. ti Häft. 17
130
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
beklädnaden följande år skulle komma att tagas i anspråk för det årets
värnpliktige.
Den ökning, som enligt beklädnadsintendentens, af förvaltnings-
direktionen tillstyrkta förslag ansåges böra tillföras sjöbeväringsbekläd-
nadsförrådet vid Karlskrona station med hänsyn jämväl därtill, att ett
lager på 1,000 ställ beväringsbeklädnad ansåges ständigt böra hållas
klart och färdigt till användning, är i utredningen upptagen till sådan
storlek, att myckenheten vanliga ställ komme att utgöra 4,000, tilläggs-
persedlar för eldare 1,000 ställ och för handtverkare 200 ställ, hvar-
jämte, utöfver i ställen ingående hvita kalsonger af bomullsväf och
undertröjor af halfylle, 1,000 af hvardera persedelslaget ansåges böra
hållas i förråd med hänsyn till bestämmelsen om tilldelande åt be-
väringsmän i visst fall af ett par kalsonger och en undertröja utöf¬
ver hvad gällande beklädnadsstat för flottans beväring upptoge. Kost¬
naden för en sådan tillökning var beräknad till 222,737 kronor 87 öre.
Emellertid har förvaltningsdirektionen, som jämväl ansett förrådets till¬
ökning snarast möjligt erforderlig och fäst uppmärksamheten därå, att
den sjöbeväringen enligt nu gällande föreskrifter tilldelade beklädnaden
redan med sjöbeväringens kortare öfningstid visat sig otillräcklig och
att detta förhållande måste blifva ännu mycket ogynnsammare under
den längre öfningstiden, ifrågasatt, om ej tillökningen borde ske i sådan
utsträckning, att sjöbeväringsman tilldelades samma beklädnad som den
vid sjömanskåren anställde under första tjänståret. En dylik ökning
i sammansättningen af ofvannämnda antal ställ skulle föranleda en yt¬
terligare kostnad af 181,050 kronor och alltså hela anskaffningskostna¬
den enligt förvaltningsdirektionens förslag uppgå till 403,787 kronor 87
öre. Härvid har erinrats, att denna kostnad, för hvars beräknande
1906 års medelpris å persedlarna legat till grund, genom anlitande af
fångvården för tillverkning af beklädnadspersedlar, torde kunna ned¬
bringas med innemot 20 % till 323,030 kronor 30 öre, hvadan hela
anskaffningskostnaden ansetts kunna beräknas till i afrundadt tal 325,000
kronor. I enlighet med detta förvaltningsdirektionens förslag, uti hvil-
ket jämväl beväringsbefälhafvaren vid stationen instämt, har stations-
befälhafvaren tillstyrkt ökning af sjöbeväringsbeklädnaden vid stationen.
Af nämnda beträffande Karlskrona station framställda kraf fann
sig marinförvaltningen föranlåten att från stationsbefälhafvaren vid flot¬
tans station i Stockholm infordra förslag jämte kostnadsberäkning be¬
träffande ej mindre den ökning af stationens beväringsbeklädnadsförråd,
'som kunde befinnas erforderlig med hänsyn till att under år 1909 sjö¬
beväringens öfningstid komme att utsträckas till 300 dagar, än äfven
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
131
med anledning häraf möjligen erforderligt ökadt förrådsutrymme, därvid
stationsbefälhafvaren tillika borde taga under ompröfning, huruvida med
hänsyn till den ökade öfningstiden för sjöbeväringen förändringar an-
såges böra vidtagas i beklädnadsstaten för sådan beväring. I anledning
häraf och efter det marinförvaltningen tillhandahållit bemälde stations-
befälhafvare en inom flottans stab på ämbetsverkets framställning upp¬
rättad beräkning öfver flottans behof af värnpliktiga (ej inberäknadt de
till fästningstjänst inskrifne) i händelse af mobilisering åren 1908 och
1910, har stationsbefälhafvaren med skrifvelse den 28 augusti 1906
öfverlämnat en af förvaltningsdirektionen verkställd utredning i frågan
i dess helhet och af varfschefen i fråga om förrådsutrymmet.
Hvad angår frågan om tillökning af stationens beväringsbeklädnads-
förråd har förvaltningsdirektionen funnit sådan behöflig för att kunna
i händelse af mobilisering bekläda stationens värnpliktiga. Med ledning
af förenäranda beräkning öfver stationens behof af värnpliktiga vid mo¬
bilisering, som utgjorde för år 1908 3,747 man och 3,823 man för år
1910, har direktionen beräknat beklädnadsbehofvet för ett medeltal af
3,800 man. För att emellertid kunna bekläda detta antal med passande
storlekar af beklädnaden har direktionen ansett beklädnadsställens antal
böra förhöjas med 10 % eller i rundt tal 4,200 ställ. Utöfver detta mo-
biliseringsbehof skulle därjämte erfordras 1,200 ställ beklädnader för
den årligen till öfning inkallade beväringskontingenten, hvarigenom sta¬
tionens förråd af beklädnad för värnpliktiga skulle behöfva uppgå till
5,400 ställ, afsedda för 1,200 eldare, 100 handtverkare och 4,100 öfrige.
Med hänsyn till sjöbeväringsbeklädnadsförrådets nuvarande storlek eller
3,000 fullständiga ställ utom af skodon, hvaraf funnes 1,500 ställ skor
och 2,400 ställ stöfiar, skulle, för förrådets uppbringande till 5,400 full¬
ständiga ställ jämte tilläggspersedlar för eldare och handtverkare samt
kalsonger och undertröjor för användning i enlighet med föreskriften i
nådiga brefvet den 10 mars 1905, kostnaden enligt förvaltningsdirek-
tionens kostnadsförslag uppgå till 424,726 kronor 50 öre, hvilket be¬
lopp dock genom de flesta persedlarnas tillverkning af fångvården
ansåges kunna nedbringas med omkring 15 %.
Marinförvaltningen har uti underdånig skrifvelse den 3 december
1906 anfört, hurusom ämbetsverket funnit frågan om ökning af stationer¬
nas sjöbeväringsbeklädnadsförråd vara af synnerligen stor vikt och icke
tåla uppskof, då vid en till 300 dagar utsträckt öfningstid för de värn¬
pliktiga den nuvarande tillgången af beklädnadsställ i stationernas för¬
råd endast i ringa mån skulle medgifva beklädnad af värnpliktiga i
händelse af mobilisering.
132
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Ehuru, såsom marinförvaltningen redan i en tidigare underdånig skrif¬
velse omförmält, beklädnadsstaten för flottans beväring torde böra under¬
kastas den förändring, hvilken föranleddes af den längre öfningstid, som
med år 1909 inträder för beväringen, och marinförvaltningen, med led¬
ning af de hos ämbetsverket föreliggande af stationsmyndigheterna af-
gifna förslagen härom, hade för afsikt att inkomma med underdånigt
förslag till ändringar i beklädnadsstaten icke allenast för flottans bevä¬
ring utan äfven för sjömans- och skeppsgossekårerna samt ansett utred¬
ning beträffande behofvet af dylika ändringar böra i ett sammanhang
verkställas, hade ämbetsverket dock ansett den viktiga frågan om be¬
redande af medel för ökning af stationernas beklädnadsförråd för värn¬
pliktiga icke kunna uppskjutas i afvaktan på, att till grund för beräk¬
ning öfver medelsbehofvet för en sådan ökning skulle läggas den förän¬
drade beklädnadsstat, som kunde blifva fastställd.
Af de båda nämnda ökningsförslagen afsåge det af förvaltnings-
direktionen i Stockholm afgifna att bereda tillgång till erforderlig be¬
klädnad enligt nu gällande föreskrifter för mobiliseringsbehofvet af
värnpliktiga jämte den mindre kontingent af stationens värnpliktiga,
som fullgjorde sin öfningstjänstgöring, under det att Karlskrona stations
ökningsförslag endast afsåge att tillgodose det ökade behofvet af be-
klädnadsställ för stationens värnpliktiga under öfningstjänstgöring.
Marinförvaltningen, som ansett en ökning för båda de ofvannämnda
ändamålen nödvändig och som, under förutsättning att gällande
föreskrifter om tilldelande af beklädnad åt värnpliktiga skola läggas
till grund för beklädnadsställens sammansättning, funnit det för Stock¬
holms station beräknade behofvet af 1,200 ställ beklädnader för freds-
ändamål böra inskränkas till 1,000 ställ och i följd häraf denna sta¬
tions kostnadsförslag kunna nedsättas med 29,568 kronor till 395,158
kronor 50 öre, men i öfrigt icke haft något att vid förslaget erinra, har
inom sin intendentafdelning låtit verkställa beräkning öfver kostnaden
för den i enlighet med samma grunder för Karlskrona station behöfliga
ökningen af dess sjöbeväringsbeklädnadsförråd, som ansetts böra inne¬
hålla 6,07 5 fullständiga beklädnadsställ jämte tiliäggspersedlar för 1,200
eldare och 200 handtverkare samt vissa för konstitueradt underbefäl
föreskrifna persedlar, hvilka icke redan inginge i beklädnadsställen. I
afseende å denna beräkning har marinförvaltningen erinrat därom, att
enligt den af flottans stab lämnade uppgift å personalbehofvet åren
1908 och 1910 medeltalet för Karlskrona station utgjorde omkring 4,250
man, för hvilka med hänsyn jämväl till, att ett med 10 % för utpass-
ningen ökadt antal beklädnadsställ skulle behöfva finnas]' förråd,4,675 ställ
Statsutskottets Utlåtande N:0 6.
133
beklädnader skulle utgöra förrådets mobiliseringsbehof. Härtill komine be-
klädnadsställ för till öfning inkallade värnpliktiga, och har marinförvalt¬
ningen ansett dessa böra upptagas till 1,400. Denna kostnadsberäkning,
vid hvars upprättande användts stationens medelpris å beklädnadsper¬
sedlar, slutar på en summa af 550,763 kronor 92 öre. Motsvarande
siffror för Stockholmsförslagefr med den af marinförvaltningen angifna
minskning vore 395,158 kronor 50 öre, hvadan en ökning af båda sta¬
tionernas sjöbeväringsbeklädnadsförråd efter dessa grunder skulle be¬
tinga ett sammanlagdt medelsbehof af 945,922 kronor 42 öre. Då
emellertid, såsom stationernas förvaltningsdirektioner uppgifvit, genom
användande af fångarbetet för tillverkning af flertalet af persedlar, i
den beräknade tillökningen nedsättning med 15 å 20 % i anskaffnings¬
kostnaden kunde påräknas och gifvetvis i detta fall fångarbetet i stör¬
sta möjliga utsträckning skulle komma att tagas i anspråk, skulle med
nedsättningens beräknande till 17 %, anskaffningskostnaden utgöra
785,115 kronor 61 öre eller i afrundadt, tal 786,000 kronor.
Då den utsträckta öfningstiden för värnpliktiga medförde behof af
ökning i antalet af vissa i beklädnadsstället ingående persedelslag, kunde
redan nu förutses, att det på ofvanstående beräkning grundade medels-
behofvet för en ökning af beklädnadsställenas antal till ofvan angifna
myckenhet icke skulle blifva tillfyllest, och att således den nya bekläd-
nadsstat, som kunde komma att fastställas, skulle gifva anledning till ökadt
medelsbehof. För utrönande så vidt möjligt af detta ytterligare
medelsbehof har ämbetsverkets intendentafdelning upprättat och jämväl
öfverhimnat ett preliminärt förslag till beklädnadsstat för flottans bevä¬
ring, grundadt på af stationsmyndigheterna afgifna förslag, och med
ledning däraf beräknat kostnaden för eu ökning till ofvannämnda antal
ställ af båda stationernas sjöbeväringsbeklädnadsförråd. Denna beräk¬
ning gåfve vid handen att med iakttagande af den prisnedsättning, som
genom fångarbetets användande kunde påräknas, det ytterligare medels-
behofvet skulle uppgå till 152,000 kronor och ökningen i sin helhet
alltså betinga en ungefärlig kostnad af 938,000 kronor.
Den ifrågakomma ökningen af beväringsbeklädnadsförråden syntes
marinförvaltningen lämpligen böra successivt äga rum under en tidrymd
af fyra år, vid hvilket förhållande det syntes marinförvaltningen lämp¬
ligast, att det högre medelsbeloppet eller 938,000 kronor hos Riksdagen
äskades på extra stat att utgå med en fjärdedel under hvartdera af åren
1908, 1909, 1910 och 1911.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har marinförvaltningen
hemställt, att Kung!. Maj:t täcktes hos instundande riksdag för anskaf-
134
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Ökadt ut¬
rymme för
Stockholms
stations
bekläd nads-
förråd.
[24.]
fande af beklädnad åt sjöbeväringen äska ett extra ordinarie anslag
af 938,000 kronor och att däraf måtte för år 1908 anvisas en fjärdedel
med 234,500 kronor.
Den sålunda lämnade utredningen ådagalägger tillfyllest nöd¬
vändigheten att, oafsedt den förändring i beklädnadsstaten, som kan
erfordras med anledning af den längre öfningstid för beväringen, som
inträder från och med år 1909, redan nu gå i författning om ökning
af beväringsbeklädnadsförrådet; och får jag tillstyrka bifall till livad
marinförvaltningen härutinnan föreslagit.»
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts före¬
varande framställning, hemställer alltså,
att Riksdagen må för anskaffande af beklädnad
åt sjöbeväringen bevilja ett anslag af 938,000 kronor
och däraf på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp
af 234,500 kronor.
Ökadt utrymme för Stockholms stations beklädnadsförråd.
26:o) Under punkt 24 af femte hufvudtiteln bär Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till utvidgning af beklädnadsförrådets och sjö-
beväringsbeklädnadsförradets lokaler vid flottans station i Stockholm bevilja
på extra stat för år 1908 ett anslag af 14,800 kronor.
Härom har departementetschefen anfört följande:
»I sin förut af mig omförmälda underdåniga skrifvelse den 3 de¬
cember 1906 angående ökning af flottans stationers beväringsbekläd-
nadsförråd har marinförvaltningen tillika erinrat därom, att den före¬
slagna ökningen föranledde behof af ökadt förrådsutrymme å flottans
båda stationer.
Hvad angår sådant utrymme å Karlskrona station vill jag senare
återkomma till denna fråga.
Beträffande utrymmet för den föreslagna tillökningen i Stockholms
stations beväringsbeldädnadsförråd har, såsom marinförvaltningen i först¬
nämnda skrifvelse omförmält, stationsbefälhafvaren öfverlämnat, förvalt-
ningsdirektionens vid stationen förslag om beredande af lämpliga lokaler
Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.
135
för vinnande af detta utrymme äfvensom varfschefens däröfver afgifna
yttrande med kostnadsförslag och ritningar.
Enligt förvaltningsdirektionens åsikt vore beväringsbeklädnadsför-
rådets utrymme för närvarande så helt och hållet taget i anspråk, att
förrådet ej kunde mottaga flera persedlar af något slag. Förrådet, be¬
läget i det s. k. tyghuset, upptoge nu eu yta af omkring 300 kvadrat¬
meter med omkring 3 meters höjd, omklädningsrummet på vinden oräk-
nadt, och ansåges för att kunna mottaga 5,400 ställ böra tillökas med
omkring 300 kvadratmeter med nämnda höjd, hvilken tillökning lämp¬
ligen borde ske i det nuvarande förrådets fortsättning med de lokaler,
som upptoges af sjukvårds- och flaggförråden samt ett mindre utläm-
ningsrum. I sammanhang härmed framhöll förvaltningsdirektionen nöd¬
vändigheten af ökadt utrymme äfven för stationens allmänna bekläd-
nadsförråd. På detta förråd, som för omkring 20 år sedan erhållit sin
nuvarande lokal i det s. k. tyghuset och som förfogade öfver ett ut¬
rymme af omkring 500 kvadratmeter, hade genom sjömanskårens be¬
tydliga ökning, genom utsträckningen af beväringens öfningstid och
genom den för stationen tillkomna skyldigheten att utlämna beklädnads-
materialier och beklädnadspersedlar till Vaxholms kustartilleriregemente,
kommit att ställas betydligt ökade fordringar, livilka ännu mer komme
att stegras genom ytterligare utsträckning af öfningstiden för beväringen
med däraf föranledd större slitning och konsumtion af persedlar, till
hvilkas kompletterande ett tillräckligt lager borde finnas i detta förråd.
Det med anledning häraf behöfliga ökade utrymmet för förrådet hade
förvaltningsdirektionen upptagit till omkring 300 kvadratmeter af cirka
2 meters höjd, hvarvid föreslagits användande af en del af de rum för
skeppar- och artilleriinventarieuppbörderna, som nu utgjorde fortsätt¬
ningen af beklädnadsförrådet en trappa upp. Med ledning af dessa af
förvaltningsdirektionen lämnade uppgifter hade varfschefen haft att
utreda sättet och kostnaden för utrymmesfrågans lösning och funnit
följande anordningar i sådant syfte lämpliga, i enlighet hvarmed rit¬
ningar och kostnadsförslag upprättats:
l:o. Anordnande för beväringsbeklädnadsförrådet af de rum 2 trappor
upp i tyghuset, som nu upptagas af sängpersedelförrådet, sjukvårdsför-
rådet och flaggförrådet;
2:o. Anordnande för beklädnadsförrådet af det rum 1 trappa upp i
tyghuset, som är beläget närmast sagda förråd och nu är afsedt för
»Drotts» skepparuppbörd, jämte ytterligare erforderligt utrymme för
förrådet af de rum i samma våning, som för närvarande äro afsedda
för artilleriinventarier;
136 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
3:o. Anordnande för sängpersedel- och sjukvårdsförråden af det
återstående utrymmet af artilleriinventarierummen 1 trappa upp intill 2:a
trappuppgången, norrifrån räknadt;
4:o. Anordnande af hela det utrymme söder om 2:a trappupp¬
gången i tyghuset 1 trappa upp, som nu upptages af inventarierum
för skepparuppbörderna för »Mode» och »Magne», ångkranpråmarnas
timmermansinventarier m. m., till artilleriinventarierum i stället för dem,
som enligt 2:o och 3:o härofvan samt 5:o här nedan blifvit utrymda;
o:o. Anordnande å tyghusets nedra botten af utrymme för flagg-
förrådet. i de rum intill ballongrummet, som nu upptagas af artilleri¬
uppbörder för pansarbåtar;
6:o. Anordnande i det s. k. »gamla kulförrådet» af skeppar- och
timmermansinventarierum i stället för de på grund af 4:o utrymda,
för hvilket ändamål halfva arean af förrådets nedra botten skulle afses
och utgång å södra gafveln upptagas;
7:o. Anordnandet å den nedanför kulförrådet belägna mindre
ankarmöljen och å kanongården utanför stora slupskjulet af med tak
skyddade upplagsplatser för de i kulförrådet nu upplagda projektiler,
som lämpligen kunde utomhus förvaras.
Härvid har dock varfschefen framhållit, att lösningen af frågan
om beredande af ökadt utrymme för beklädnads- och beväringsbekläd-
förråden in. m. på ofvan angifna sätt icke vore från varfvets synpunkt
att betrakta såsom synnerligen tillfredsställande eller i någon mån
befordrande dess intressen, enär äfven varfvet under årens lopp torde
behöfva ökadt utrymme för uppbörder och förråd i den mån fart.ygs-
materielen vid stationen växte, och att det bästa och enda fullt ratio¬
nella sättet för utrymmesbehofvets fulla tillgodoseende å ömse sidor
vore uppförandet af själfständig byggnad för beklädnadsförråden.
Med öfverlämnande af ofvannämnda yttrande och förslag har
stationsbefälhafvaren, ehuru han ansåge, att uppförandet af en själf¬
ständig byggnad för beklädnadsförråden vore det enda fullt rationella
sättet för utrymmesbehofvets fulla tillgodoseende, dock med tanke på
möjligheten af stationens förflyttning i en ej alltför aflägsen framtid
funnit sig böra biträda de af varfschefen föreslagna anordningarna till
frågans lösning.
Uti särskild underdånig skrifvelse den 3 december 1906, hvarmed
marinförvaltningen öfverlämnat de till ärendet hörande handlingar,
anför ämbetsverket, att utrymmet för Stockholms stations allmänna
beklädnadsförråd måste anses otillräckligt redan efter nu rådande för¬
hållanden och att vid bifall till den af ämbetsverket gjorda framställ-
Statsutskottets Utlåtande N.o 0.
137
ning om beredande af medel till ökning af beklädnadsställens antal i
sjöbeväringsbeklädnadsförrådet vid stationen utrymme jämväl måste
beredas för denna tillökning. De förslag till utvidgning af dessa båda
förråd, som station smyndigheterna afgifvit, finner marinförvaltningen
innefatta den för närvarande mest lämpliga lösningen af frågan om
tillgodoseende af utrymme för förråden. Kostnadsförslaget för utvidg¬
ningen af lokalerna jämte därmed sammanhängande anordningar upp¬
tager ett belopp af 14,800 kronor, i afseende hvarå marinförvaltningen
icke har något att erinra. Dessa medel synas ämbetsverket lämpligen
böra af Riksdagen på extra stat anvisas i sammanhang med föreslagen
anvisning af medel till sjöbeväringsbeklädnadsförrådens ökande.
Då med tillgodoseende af det för beklädnadsförråden vid Stock¬
holms station erforderliga utrymme icke kan anstå till stationens snart
nödvändiga förflyttning, och då sådant utrymme icke lärer på något
sätt kunna vinnas för ringare kostnad än den, som beklädnadsförrådets
utvidgning på det af marinförvaltningen föreslagna sätt skulle medföra,
finner jag mig böra biträda marin förvaltningens förslag.»
På grund af hvad departementschefen sålunda anfört hemställer
utskottet, som under nästföregående punkt tillstyrkt bifall till den af
Kungl. Maj:t föreslagna ökningen af flottans stationers beväringsbe-
klädnadsförråd,
att Riksdagen må till utvidgning af beklädnads¬
förrådets och sjöbeväringsbeklädnadsförrådets lokaler
vid flottans station i Stockholm bevilja på extra stat
för år 1908 ett anslag af 14,800 kronor.
Arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda
personer samt medikamenter, bad m. m.
27:o) Kungl. Maj:t har under punkt 25 af förevarande hufvudtitel Arfvoden it
töreslagit Riksdagen att för arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand „"dgeSe’i
anställda personer samt medikamenter, bad, m. m. på extra stat för år .\iarstrand an
1908 bevilja ett anslag af 5,500 kronor. stånda pexso
[25.1
Rörande denna fråga har departementschefen anfört, hurusom, se- 1 ’
dan 190(1 års Riksdag, med bifall till Kungl. Majts förslag om förläg-
ISih. till Riksd. Prat. 1(107. 4 Samt. t Afl. 6 Haft. *18
138
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Kustbefäst-
. ningarna.
[26.]
gande af en del af skeppsgossebåren till Marstrand, för arfvoden till
vid denna skeppsgossekår anställda personer samt för medikamenter,
bad m. in. på extra stat för år 1907 beviljat ett anslag af 5,000 kro¬
nor, marinförvaltningen hemställt, att Knngl. Maj:t ville af nästa Riks¬
dag jämväl på extra stat för samma ändamål äska ett anslag för år
1908 af 5,000 kronor. Då emellertid Riksdagen uttalat önskvärdheten
af att skeppsgossarna måtte i skeppsgosseskolan erhålla jämväl någon
religionsundervisning, hade departementschefen ansett sig böra hem¬
ställa, att ifrågavarande anslag för sådant ändamål ökades med ett be¬
lopp af 500 kronor.
Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställ¬
ning hemställer utskottet,
att Riksdagen må för arfvoden åt vid skepps¬
gossekåren i Marstrand anställda personer samt medi¬
kamenter, bad m. m. på extra stat för år 1908 be¬
vilja ett anslag af 5,500 kronor.
Kustbefästningarna.
28:o) Uti punkt 26 af femte hufvudtiteln har Kungl. Magt före¬
slagit Riksdagen att af det utaf 1905 års lagtima Riksdag beviljade an¬
slag till fortsättande af arbetena å rikets kustbefästningar å 2,887,500 kro¬
nor anvisa på extra stat för år 1908 återstående, ännu ej anvisade be¬
loppet, 386,450 kronor.
Vid denna frågas föredragning i statsrådet yttrade departements¬
chefen följande:
»Den tredje af de utaf 1897 —1898 års befästningskommitté före¬
slagna byggnadsperioderna för fortsättande af arbetena å rikets fasta
försvar ingick med år 1906 och skulle enligt den uppgjorda planen
omfatta förutom sistnämnda år jämväl åren 1907 och 1908. För de
utgifter, som under nämnda period beräknats skola komma att utgå för
arbetena å kustbefästningarna, har blifvit redogjordt i protokollet öfver
sjöförsvar särenden den 14 januari 1905, bilagdt samma års statsverks-
proposition.
Enligt hvad till berörda protokoll anförts, beräknades samtliga ut¬
gifter för ifrågavarande ändamål under den tredje byggnadsperioden
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
139
komma att uppgå till 2,887,500 kronor, ocli blef detta belopp af 1905
års lagtima riksdag beviljadt.
För år 1906 anvisades häraf 1,687,550 kronor och för år 1907
813,500 kronor.
I berörda summa, 2,887,500 kronor, ingingo för befästningskost-
nader 1,408,100 kronor samt för bestyckningskostnader och kostnader
för eldens ledning återstående 1,479,400 kronor. Af det för år 1906
anvisade beloppet, 1,687,550 kronor, utgjordes 878,550 kronor af be-
fästningskostnader och 809,000 kronor af bestyckningskostnader och
kostnader för eldens ledning. Af det för år 1907 anvisade beloppet,
813,500 kronor, utgjordes 423,100 kronor af befästningskostnader och
390,400 kronor af bestyckningskostnader och kostnader för eldens
ledning.
Hvad först angår befästningskostnaderna under hela perioden be¬
räknades dessa komma att bestå af följande utgifter:
till täckande af brist i befästningsanslaget till
Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning... kronor 455,000: —
» fullbordande af planlagda befästningarbeten
vid Karlskrona fästning........................................ » 748,100: —
» fullbordande af planlagda befästningarbeten
vid Ålfsborgs fästning........................................... » 99,000: —
» fortifikationsförråd å knstbefästningarna ......... » 106,000: —
Summa kronor 1,408,100
I det belopp af 1,687,550 kronor, som anvisades för år 1906, in¬
gingo af nämnda befästningskostnader följande:
till täckande af brist i befästningsanslaget till
Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning... kronor 455,000:.....
)) de fortifikatoriska arbetena vid Karlskrona fäst¬
ning ......................................................................... » 374,050: —
» de fortifikatoriska arbetena vid Ålfsborgs fäst¬
ning ............................................................................ » 49,500: —
Summa kronor 878,550: —
I det för 1907 anvisade beloppet, 813,500 kronor, ingingo af be¬
fästningskostnaderna följande:
till befästningsarbeten vid Karlskrona fästning...... kronor 374,050: —
y> » » Ålfsborgs » ...... » 49,050: —
Summa kronor 423,100: —
140
Statsutskottets Utlåtande N:o G.
För befästningsarbetena under förevarande period återstå således
att anvisa 106,450 kronor.
I underdånig skrifvelse den 16 juni 1906 har chefen för fortifika¬
tionen hemställt, att sistnämnda belopp måtte anvisas för befästnings-
kostnader för år 1908.
Emot detta förslag har marin förvaltningen icke haft något att erinra.
Såsom jag redan nämnt, ingingö i det af 1905 års riksdag bevil¬
jade anslaget å 2,887,500 kronor bestyckningskostnader och kostnader
för eldens ledning till ett belopp af 1,479,400 kronor. Detta belopp
var fördeladt. på följande arbeten, nämligen:
till bestyckningsarbeten vid Älfsborgs fästning...... kronor 410,000: —
» återstående hälften af anslaget till eldens led¬
ning vid samma fästning ....................................... )) 25,000: —
>> bestyckningskostnader å Västra Hästholmen...... '» 195,800: —
» eldens ledning å samma fort ................................ )> 100,700: —
» kanoner å Västerberget utöfver redan beviljadt
belopp...................................................................... » 220,000: —
» bestyckningsarbeten å Vaxholms och Oscar-
Fredriksborgs fästning......................................... » 205,000: -—
>> anordningar för eldens ledning å Ålfsborgs
fästning .................................................................... » 185,000: —
» anskaffning af kanoner med ammunition till
fortet å Västra Hästholmen ................................. » 38,600: —
)j anordningar för eldens ledning å sistnämnda fort »_99,300: —
Summa kronor 1,479,400:-—
Häraf hafva anvisats följande belopp:
för dr 1906:
för bestyckningsarbetena vid Ålfsborgs fästning ... kronor
den återstående hälften af anslaget till eldens led¬
ning vid samma fästning .................................... »
för bestyckningsarbeten å Västra Hästholmen ...... ))
)> anordningar för eldens ledning å samma fort... »
» kanoner å Västerberget............................................ )>
» täckande af bristen å bestyckningsarbetena å Vax¬
holms och Oscar-Fredriksborgs fästning ._........ »
af ytterligare kostnader för eldens ledning å Ålfs¬
borgs fästning.............. )>
d ytterligare kostnad för anskaffning af kanoner
med ammunition till fortet å Västra Hästholmen ))
200,000: —
25,000: -
155,400: -
50,000: —
110,000: -
205,000: —
25,000: —
38,600: -
Summa kronor 809,000:
Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 141
för år 1907:
för bestyckningskostnader vid Älfsborgs fästning kronor 160,000: —
» återstående bestyckningskostnader å Västra Häst¬
holmen ...................................................................... » 40,400: —
återstående delen af beviljadt belopp för kanoner
å Västerberget....................................................... » 110,000: —
af återstående kostnad för eldens ledning å Älfs¬
borgs fästning.......................................................... » 80,000: —
Summa kronor 390,400: —
För år 1908 återstå således att anvisa till bestyckningskostnader
och för anordnande af eldens ledning 280,000 kronor, däraf
till återstående bestyckningskostnader vid Älfs¬
borgs fästning...................................................... kronor 50,000: —
» återstående anordningar för eldens ledning å
Västra Hästholmen.............................................. )> 50,700: —
» återstående kostnader för eldens ledning å Älfs¬
borgs fästning......................................................... >> 80,000: —
» återstående kostnader för eldens ledning å Västra
Hästholmens fort.................................................... » 99,300: —
Summa kronor 280,000: —
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må af det utaf 1905 års lagtima
riksdag beviljade anslag till fortsättande af arbetena å
rikets kust befästningar å 2,887,500 kronor anvisa på
extra stat för år 1908 återstående, ännu ej anvisade
beloppet, 386,450 kronor.
Min- och telefonmateriel för kustartilleriet.
29:o) Under punkt 27 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att för anskaffning af. min- och telefonmateriel för kust¬
artilleriet bevilja ett anslag af 145,350 kronor och däraf på extra stat
för år 1908 anvisa ett belopp af 92,090 kronor.
Min- och
telefon¬
materiel
för kustar¬
tilleriet.
[27.]
142
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Med afseende å denna framställning har departementschefen till
åberopade statsrådsprotokollet anfört följande:
»I sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 har marin¬
förvaltningen anmält, att den ändring af äldre minor, till hvilken medel
redan blifvit anvisade, nu vore i det närmaste genomförd.
Emellertid anför marinförvaltningen i samma skrifvelse, att antalet
för berörda medel ändrade minor endast komme att fylla behofvet af
minor för de nu fastställda minpositionerna och till exercis och öfning
endast lämnade tillgång till ett mindre antal minor, men däremot ej
till någon reserv. Med afseende härå och då i förråd för närvarande
funnes ett antal för svartkrut afsedda minor af samma äldre konstruk¬
tion som de nu ändrade minorna före ändringen, anser ämbetsverket
att med ändringen bör fortsättas, åtminstone intill dess en lämplig
reserv af omkring 25 procent erhållits.
Kostnaden för den sålunda ifrågasatta ändringen jämte anskaff¬
ning af bomullskrutladdningar och reservtändkolfvar till de ändrade
minorna uppgår till 55,000 kronor. Då denna ändring enligt marin¬
förvaltningens åsikt lämpligen torde kunna fördelas på två år, kunde
det extra ordinarie anslag å 55,000 kronor till ändring af äldre minor
samt anskaffning af laddningar och reservtändkolfvar till desamma,
hvilket ämbetsverket anser böra hos nästa riksdag äskas, jämväl på två
år fördelas och sålunda för år 1908 anvisas hälften af nämnda summa
med 27,500 kronor.
Marinförvaltningen har vidare upprepat sin i sin underdåniga skrif¬
velse den 29 september 1905 gjorda och i statsrådsprotokollet öfver
sjöförsvarsärenden den 13 januari 1906 omförmälda framställning om
äskande af medel för anskaffande af en reservångkranpråm, som dess¬
utom vore behöflig att ersätta den 30 år gamla ångkranpråmen n:r 1.
Kostnaden härför har nu beräknats till 105,000 kronor.
På grund af yttrande, som afgifvits af den förut omnämnda kom¬
missionen för pröfning af skärgårdstelefonmaterielen, och för att äfven
vid minspärrningarna införa samma förbättrade materiel och metoder,
som föreslagits för flottans telefonmateriel, anser marinförvaltningen
erfordras för ändring af telefonapparater, kabelrullar och bårar samt för
nyanskaffning af kabel, diverse tillbehör och skarfrör tillhopa 51,520
kronor; och har ämbetsverket fördenskull hemställt om äskande af ett
extra ordinarie anslag å detta belopp, hvilket anslag ämbetsverket emel¬
lertid af samma skäl som det beträffande den för flottans fartyg af¬
sedda telefonmaterielen anförda finner kunna fördelas på två år.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
143
Då minspärrningarnas båtmateriel numera blifvit öfver flyttad till
fortens inventarier och dess underhåll ombestyres af artilleribefälhaf-
varna, synes det, anför marinförvaltningen vidare i sin underdåniga
skrifvelse den 28 september 1906, äfven vara riktigt, att denna mate¬
riel, såsom chefen för kustartilleriet föreslagit, förlägges i omedelbar
närhet af spärrningarna, något som därjämte ur mobiliseringssynpunkt
torde vara fördelaktigt.
Sedan befälhafvande amiralen i Karlskrona i sitt underdåniga för¬
slag till åtgärder för stärkande af Karlskrona fästnings försvarskraft
framhållit nödvändigheten af att anordna enklare slipar och skjul vid
denna fästnings minspärrningar, har marinförvaltningen från artilleri-
befälhafvaren å Vaxholm och Oscar-Fredriksborgs fästning infordrat
yttrande i samma ämne beträffande denna senare fästning, samt föran¬
staltat om undersökning af kostnaderna för uppförande af dylika slipar
och skjul, hvarvid de, som äro afsedda för Vaxholm och Oscar-Fredriks-
borg, beräknats för något tyngre och större båtar på grund af denna
fästnings mera aflägsna belägenhet från flottans varf än förhållandet är
med befästningarna vid Karlskrona. De sålunda uppgjorda kostnads¬
beräkningarna uppgå för Karlskrona till 10,170 kronor samt för Vax¬
holm och Oscar-Fredriksborgs fästning till 28,660 kronor, eller till¬
sammans till 38,830 kronor.
Då marinförvaltningen ansåge uppenbart, att de ifrågasatta anord¬
ningarna vore synnerligen ändamålsenliga och af behofvet påkallade,
hemställde ämbetsverket om äskande hos Riksdagen af anslag till ett
belopp af 38,830 kronor till anordnande af upphalningsslipar och skjul
för minspärrningarna vid Vaxholm och Oscar-Fredriksborgs samt Karls¬
krona fästningar.
De af marinförvaltningen framhållna behofven i fråga om dels
ändring af äldre minor samt anskaffning af laddningar och reserv-
tändkolfvar till desamma, dels ändring och komplettering af skärgårds-
telefonmateriel för min spärrningarna, dels ock uppförande af slipar och
skjul för minspärrningarnas båtmateriel vid Vaxholm och Oscar-Fredriks¬
borgs samt Karlskrona fästningar finner jag, med afseende å min¬
väsendets stora betydelse för vårt försvar och nödvändigheten att ständigt
hålla detsamma i fullgodt skick, ovillkorligen böra så snart sig göra låter
fyllas. På de af marinförvaltningen anförda skäl lärer emellertid det
för ändring af äldre minor in. in. erforderliga anslaget å 55,000 kronor
samt det för ändring och komplettering af skärgårdstelefonmaterielen
för minspärrningarna behöfliga beloppet, 51,520 kronor, böra fördelas
144
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Tubkanoner
för Karls¬
krona fäst¬
ning.
[28.]
till anvisande på två år. Däremot anser jag, att med anskaffningen af
den ifrågasatta ångkranpråmen kan tillsvidare anstå.»
Utskottet, som icke haft något att erinra mot beviljandet af det
under förevarande punkt äskade anslaget, hemställer,
att Riksdagen må för anskaffning af min- och
telefonmateriel för kustartilleriet bevilja ett anslag af
145,350 kronor och däraf på extra stat för år 1908
anvisa ett belopp af 92,090 kronor.
Tubkanoner för Karlskrona fästning.
30:o) Kung!. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för anskaf¬
fande af tubkanoner för kanoner tillhörande Karlskrona fästning bevilja
på extra stat för år 1908 ett anslag af 58,000 kronor.
Härom innehåller statsrådsprotokollet följande yttrande af departe¬
mentschefen:
»Uti sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 har marin¬
förvaltningen i sammanhang med ämbetsverkets förut omnämnda fram¬
ställning om äskande af medel för anskaffning af tubkanoner för vissa
fartyg anfört, att äfven för en del af Karlskrona fästnings kanoner
tubkanoner af större kaliber vore nödvändiga, bland annat för att
kunna utsträcka elden med tubkanoner på längre afstånd, så att dylika
skjutöfningar blefve mer öfverensstämmande med verkliga skarpskjut¬
ningar. Under de senare åren hafva tubkanoner af större kaliber (57
—37 mm.) anskaffats för en stor del af kustfästningarnas svåra och
medelsvåra pjäser. Kostnaderna för denna anskaffning hafva i all¬
mänhet blifvit bestridda af för bestyckningsändamål afsedda medel. Då
emellertid de för Karlskrona fästnings ombestyckning i enlighet med
1897 års fästningskommittés förslag tillgängliga medel icke hafva med-
gifvit anskaffning af dylika tubkanoner af större kaliber, kräfves där¬
för enligt af marinförvaltningen uppgjord beräkning ett anslag af 79,700
kronor.
För detta belopp skulle, jämlikt hvad jag inhämtat, anskaffas 18
tubkanoner. Detta antal har dock synts mig kunna för närvarande
inskränkas till 13; vid denna begränsning skulle den ifrågasatta an-
Statsutskottets Utlåtande N-.o 8.
145
skaffningen medföra en kostnad af allenast 58,000 kronor, hvilket
belopp jag anser böra för ändamålet hos Riksdagen äskas.»
Under tillstyrkande af bifall till hvad Kungi. Maj:t sålunda före¬
slagit hemställer utskottet,
att Riksdagen må för anskaffande af tubkanoner
för kanoner tillhörande Karlskrona fästning bevilja på
extra stat för år 1908 ett anslag af 58,000 kronor.
Anskaffning af föreställare till Vaxholms och Oscar-
Fredriksborgs fästnings rörliga bestyckning.
31:o) Uti punkt 29 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att för anskaffande af föreställare för Vaxholms och
Oscar-Fredriksborgs fästnings rörliga bestyckning bevilja på extra stat för
år 1908 ett anslag af 4,500 kronor.
Departementschefen har i fråga om detta anslagskraf yttrat följande:
»Då Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning år 1902 öfverflyt-
tades från landt- till sjöförsvaret, öfverlämnades endast 4 st. 12 cm.
föreställare till de 12 cm. kanoner m/85, som ingå i fästningens fasta
bestyckning, hvaremot inga föreställare öfverlämnades för dess rörliga
bestyckning. Detta behof har delvis blifvit fylldt därigenom, att från
armén år 1906 utan ersättning öfverlämnats 8 st. 8 cm. föreställare
m/81.
För fyllande af den återstående bristen af föreställare till den rörliga
bestyckningen erfordras ett belopp af 4,500 kronor.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning, hemställer,
att Riksdagen må för anskaffande af resterande
föreställare för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fäst¬
nings rörliga bestyckning bevilja på extra stat för år
1908 ett anslag af 4,500 kronor.
Anskaffning af
föreställare
till Vaxholms
och Oscar-
Fredriksborgs
fästnings rör¬
liga bestyck¬
ning.
[29.]
Bill. till liiksd. Pvot. 1907. 4 Sami. 1 A/cl. fl Iläft.
19
140
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Beväpning
för
kustartilleriet.
[30.]
Handvapens-
ammunition
för
kustartilleriet.
[31.]
Beväpning för kustartilleriet.
32:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Majds under punkt
30 af denna hufvudtitel gjorda framställning hemställer utskottet,
att Riksdagen må af det utaf 1905 års lagtima
Riksdag beviljade anslag för kustartilleriets beväpning å
294,300 kronor anvisa på extra stat för år 1908 åter¬
stående, ännu icke anvisade beloppet, 94,300 kronor.
Handvapensammunition för kustartilleriet.
33:o) Kungl. Majd har under punkt 31 af femte hufvudtiteln före¬
slagit Riksdagen att bevilja för utfyllande af mobiliseringsbehofvet af
handvapensammunition för kustartilleriets personal ett anslag af 171,000
kronor och däraf på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 85,500
kronor.
Rörande behof vet af denna anskaffning har departementschefen ytt¬
rat följande:
»Före kustartilleriets bildande fanns uti flottans förråd i Karlskrona
all den för dåvarande Karlskrona artillerikårs mobilisering erforderliga
handvapensammunitionen, och vid ingången af år 1902 öfverlämnades
från landt- till sjöförsvaret viss för dåvarande Vaxholms artillerikårs
mobilisering erforderlig sådan ammunition. I och med kustartilleriets
bildande utökades emellertid personalstyrkan, hvarigenom en brist upp¬
stod i befintliga tillgången af sådan ammunition, i viss mån äfven för¬
orsakad af bättre beväpning, som kräft större patronantal per vapen.
I och för utfyllandet af denna brist, hvilken i rundt tal uppginge
till 1,900,000 patroner, anhöll marinförvaltningen uti ämbetsskrifvelse
den 7 februari 1905 om utverkande, att detta erforderliga behof af
skarpa patroner för kustartilleriets mobilisering måtte deponeras från
arméns förråd, och fann Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 9
juni 1905 godt föreskrifva, att ofvannämnda patronantal skulle från ar¬
méns förråd utlämnas till kustfästningarnas förråd, dock ej såsom de¬
position utan mot ersättning nu eller framdeles enligt gällande till-
verkningspris.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
147
Då emellertid vid kustartilleriets uppsättande några medel för an¬
skaffning af det ökade patronantalet icke ställdes till marinförvaltnin¬
gens förfogande eller blifvit för dåvarande Vaxholms artillerikår från
landtförsvaret öfverlämnade, hemställde marinförvaltningen i sin under¬
dåniga skrifvelse den 29 september 1905 angående utgifterna under
riksstatens femte hufvudtitel för år 1907 om äskande hos Riksdagen
af ett belopp af 171,000 kronor för utfyllandet af mobiliseringsbehof-
vet af handvapensammunition för kustartilleriets personal att utgå med
85,500 kronor under hvartdera af åren 1907 och 1908.
Denna hemställan föranledde emellertid icke till någon Kungl. Maj:ts
framställning till 1906 års Riksdag.
Nu har marinförvaltningen uti sin underdåniga skrifvelse den 28
september 1906 med hänvisning till sin underdåniga skrifvelse den 29
september 1905 hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes af 1907 års riks¬
dag äska å extra stat ett anslag af 171,000 kronor för utfyllande
af det här afsedda behofvet, att utgå med 85,500 kronor under hvart¬
dera af åren 1908 och 1909.
Med tillgodoseende af här omförmälda behof finner jag icke lämp¬
ligen längre böra anstå.»
På grund af hvad departementschefen sålunda anfört hemställer
utskottet,
att Riksdagen må för utfyllande af mobiliserings-
behofvet af handvapensammunition för kustartilleriets
personal bevilja ett anslag af 171,000 kronor och däraf
på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 85,500
kronor.
Röksvagt krut till kustfästningarnas kanoner.
34:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
därom gjorda framställning hemställer utskottet,
att Riksdagen må af det utaf 1906 års Riksdag
beviljade anslag för anskaffande af röksvagt krut till
vissa af kustfästningarnas kanoner å 274,300 kronor
anvisa på extra stat för år 1908 återstående, ännu
icke anvisade beloppet, 137,150 kronor.
Röksvagt krut
till kustfäst¬
ningarnas
kanoner.
[32.]
148
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Beklädnad och sängservis till värnpliktiga vid
kustartilleriet.
Beklädnad och 35:o) Uti punkt 33 af förevarande hufvudtitel har Kung!. Maj:t
tårfärnpiik- föreslagit Riksdagen att af det utaf 1904 års Riksdag beviljade anslag
tiga vid kust- för anskaffning af beklädnad och sängservis för kustartilleriets värnpliktiga
aHiiienet. ^ 1,508,000 kronor anvisa på extra stat för år 1908 ett belopp af
L33.J 215,430 kronor.
Departementschefen har härom yttrat följande:
»I sin skrifvelse angående utgifterna under riksstatens femte huf¬
vudtitel för år 1905 föreslog marinförvaltningen, att hos Riksdagen
måtte göras framställning om att för anskaffning af beklädnad och
sängservis för kustartilleriets värnpliktiga bevilja ett anslag af 1,508,000
kronor, och förklarade marinförvaltningen sig tillika anse, att ifråga¬
varande anskaffning kunde fördelas på sju år. I enlighet härmed före¬
slog Kungl. Maj:t Riksdagen att för nämnda ändamål bevilja ett an¬
slag af 1,508,000 kronor och däraf på extra stat för år 1905 anvisa
ett belopp af 215,430 kronor. Denna framställning blef af Riksdagen
bifallen.
I öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag blef vid 1905
års lagtima riksdag af det beviljade anslaget anvisadt för år 1906
ytterligare ett belopp af 215,430 kronor.
Med hänsyn till de förhållanden, som under sommaren 1905 in¬
träffade, befanns det nödvändigt att undersöka, huruvida, därest mobi¬
lisering då måste ske af de värnpliktiga vid kustartilleriet, beklädnad
och sängservis för det mest nödvändiga behofvet förefunnes. Vid be¬
rörda undersökning utröntes, att, äfven om man toge i anspråk 2,000
ställ bussarongsbeklädnad, som funnes i förråd och hvilka af de värn¬
pliktiga skulle kunna användas ofvanpå egna kläder, beklädnad äfven
af denna enkla beskaffenhet saknades för cirka 2,700 värnpliktiga. Hvad
sängservis beträffade, saknades dylik för 5,046 man. Då ett omedelbart
anskaffande af åtminstone berörda bussarongsbeklädnad och .sängservis
befanns vara alldeles nödvändigt, beslöt Kungl. Maj:t den 7 juli 1905,
uppå framställning af marinförvaltningen, att till anskaffning för
kustartilleriets värnpliktiga af 2,700 ställ bussarongsbeklädnad skulle
få användas 22,950 kronor och till sängservis för 5,046 man 126,150
kronor att med tillhopa 149,100 kronor utgå af omhänderhafvande
medel och af marinförvaltningen framdeles till ersättande anmälas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
149
I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 meddelade
marinförvaltningen, att, sedan chefen för kustartilleriet uti sitt förslag
öfver anslagsbehofven för år 1907 påpekat behofvet af att den af 1904
års Riksdag beslutade uppsättningen af beklädnad och sängservis för
kustartilleriets värnpliktiga påskyndades, förvaltningen ansett sig böra
taga under ompröfning, huruvida ej för år 1907 ett större belopp borde
äskas för ifrågavarande ändamål, än den summa af 215,430 kronor,
som enligt den ursprungliga planen borde af det beviljade anslaget
utgå under samma år. Ämbetsverket hade emellertid funnit sig icke
då böra föreslå någon ändring i anskaffningsplanen, enär tillräcklig er¬
farenhet ännu icke vunnits, i hvilken utsträckning fångarbetet kunde
inverka på regementenas förmåga att verkställa anskaffning af beklädnad
till större myckenhet. Beträffande det belopp af tillhopa 149,100 kro¬
nor, som under sommaren 1905 för ifrågavarande ändamål särskildt
anvisats, ansåg marinförvaltningen, att, då med dessa särskildt anvi¬
sade medel icke afsetts anskaffandet af fullständig beklädnad och säng¬
servis, berörda anskaffning icke för det dåvarande borde verka rubbande
på den dittills följda planen i afseende på anskaffningen af fullständiga
beklädnads- och sängservisställ för kustartilleriets värnpliktiga och så¬
ledes icke föranleda minskning i det för år 1907 påräknade anslags-
beloppet af 215,430 kronor.
På grund häraf hemställde marin förvaltningen om framställning till
1906 års Riksdag om anvisande för år 1907 af ytterligare en sjundedel,
eller 215,430 kronor, utaf det af 1904 års Riksdag beviljade anslaget
till beklädnad och sängservis till värnpliktiga vid kustartilleriet.
På sätt framgår af protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13
januari 1906 fann Kungl. Maj:t, att, då den särskilda anskaffning,
som, på sätt vore nämndt, skedde under sommaren 1905, uteslutande
var föranledd af den dåvarande politiska ställningen, denna anskaffning,
i likhet med öfriga med omhänderhafvande medel bestridda utgifter,
som gjorts af samma anledning, borde för Riksdagen särskildt anmälas
för utgiftens betäckande. Som emellertid de beklädnadspersedlar och
den sängservis, som sålunda anskaffats, från början beräknats skola
bekostas af ifrågavarande, utaf Riksdagen beviljade anslag å 1,508,000
kronor, borde detta anslag minskas med motsvarande belopp eller så¬
ledes med 149,100 kronor. Hvad sängservisen beträffade, hade genom
berörda särskilda anskaffning det mest trängande behofvet däraf blifvit
tillgodosedt, och syntes därför hinder icke möta att redan för år 1907
minska anslaget i fråga med det belopp, som i sådant afseende utgifvits,
eller 126,150 kronor.
150
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Någon minskning ansågs däremot icke böra ske i den summa, som
från början afsetts för beklädnaden. Den anskaffade bussarongsbekläd-
naden komme visserligen att ingå i de beklädnadsställ, som för ifråga¬
varande anslag skulle anskaffas, men de kunde tydligen icke ersätta den
fullständiga beklädnaden, och då det torde vara att befara, att de värn¬
pliktiga vid kustartilleriet, som under de närmaste åren skulle öfvas,
icke skulle kunna förses med erforderlig beklädnad, därest redan då
inskränkning gjordes i det för beklädnaden afsedda beloppet af före¬
varande anslag, ansågs det vara nödvändigt att till ett följande stats-
regleringsår uppskjuta afdraget för den under sommaren 1905 gjorda
särskilda beklädnadsanskaffningen för 22,950 kronor. Den från ifråga¬
varande anslag under år 1907 utgående summan ansågs vid sådant
förhållande böra bestämmas till 89,280 kronor. Med bifall till Kungl.
Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning anvisade 1906 års
Riksdag för år 1907 endast 89,280 kronor af det beviljade anslaget.
Under erinran om hvad sålunda i detta ärende förekommit har
marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906
anfört, att med afseende å storleken af den anvisning, som erfordras
för år 1908, den ursprungliga planen för anvisningar från detta anslag
torde böra följas. Ehuru, såsom marinförvaltningen i sin underdåniga
skrifvelse den 29 september 1905 meddelat, chefen för kustartilleriet
beträffande anslagsbehofvet för år 1907 påpekat behofvet af att den af
1904 års Riksdag beslutade uppsättningen af beklädnad och sängservis
för kustartilleriets värnpliktiga påskyndades och i afgifvet förslag öfver
anslagsbehofvet för 1908 jämväl framhållit, att det för anskaffning af
beklädnad och sängservis för nämnda värnpliktiga erforderliga anslaget
syntes honom böra upptagas till största möjliga belopp, på det att
ifrågavarande vid mobilisering så ytterst nödvändiga persedlar måtte,
så snart som möjligt, varda anskaffade, har, då det mest trängande
behofvet af sängservis blifvit tillgodosedt och alltså anskaffningen huf¬
vudsakligen af beklädnad behöfver påskyndas, men det ännu icke kunde
antagas, att anskaffning af beklädnad till större myckenhet, än som
hittills med de anvisade medlen var beräknad, kunde af regementsför-
valtningarna utföras äfven med anlitande af fångarbete, marinförvalt¬
ningen ansett, att en sjundedel af det till beklädnad och sängservis
beviljade anslaget å 1,508,000 kronor eller 215,430 kronor är för år
1908 erforderligt, dock utan afdrag för den under år 1905 gjorda sär¬
skilda beklädnadsanskaffningen för 22,950 kronor.»
Siatsutslcottets Utlåtande N:o 6. 151
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, hemställer alltså,
att Riksdagen må af det utaf 1904 års Riksdag
beviljade anslag för anskaffning af beklädnad och säng¬
servis för kustartilleriets värnpliktiga å 1,508,000
kronor anvisa på extra stat för år 1908 ett belopp
af 215,430 kronor.
Anskaffande af proviant för ett mobiliseringsproviantförråd
i Karlskrona fästning.
36:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t uti punkt
34 af femte hufvudtiteln föreslagit hemställer utskottet,
att Riksdagen må för anskaffande af proviant för
ett mobiliseringsproviantförråd i Karlskrona fästning på
extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 89,500
kronor.
Tillbyggnad till förrådshuset å Kungshall.
37:o) Kungl Maj:t bar under punkt 35 af denna hufvudtitel före¬
slagit Riksdagen att för en tillbyggnad till förrådshuset ä Kungshall för
inrymmande af ett mobiliseringsproviantförråd m. m. på extra stat för
år 1908 bevilja ett anslag af 118,000 kronor.
Rörande denna framställning bar departementschefen anfört följande:
»Då det nuvarande lakegodsmagasinet å Kungshall visat sig alldeles
otillräckligt för inrymmande af de stora lager af salt kött, salt fläsk
och smör, som numera årligen upphandlas och måste hållas i förråd,
har stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona låtit verk¬
ställa utredning rörande kostnaden för ett nytt lakegodsmagasin, som enligt
proviantintendentens vid stationen förslag ansetts böra uppföras utanför
och invid Kungshalls norra fästningsmur af sådana dimensioner, att det
förmådde mottaga omkring 1,500—2,000 fläsk- och köttunnor af nu
använda modeller; och har bemälde stationsbefälhafvare i skrifvelse den
23 september 1904 hos marinförvaltuiugen hemställt om vidtagande af
Anskaffande
af proviant
för ett mobili -
seringspro-
viantförråd
i Karlskrona
fästning.
[34.]
Tillbyggnad
till förråds¬
huset å
Kungshall.
[35.]
152
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
åtgärd för beredande af erforderligt utrymme för stationens proviant¬
förråd samt därvid öfverlämnat af varfschefen afgifna alternativa för¬
slag jämte kostnadsberäkning, det ena skitande på 37,000 kronor och
det andra på 33,000 kronor. Af dessa förslag hade det förra, som af-
såge uppförande af ett lakegodsmagasin af sten på den af proviant¬
intendenten föreslagna platsen invid och norr om Kungshalls norra
fästningsmur, af stationsmyndigheterna ansetts äga afgjordt företräde.
Sedermera, i skrifvelse den 7 november 1905, har stationsbefäl-
hafvaren omförmält, att han, med anledning af frågan om uppläggande
redan i fredstid inom fästningen af ett särskildt proviantförråd för under¬
lättande af fästningens provianterande vid mobilisering, låtit verkställa
utredning om lämpligaste sättet för beredande af utrymme för ett sådant
förråd. En af stationsbefälhafvaren för ändamålet tillsatt kommission
hade såsom lämpligt utrymme för mobiliseringsproviantförrådet föreslagit
det s. k. gamla kronobageriet å Stumholmen, hvars förändring härför
skulle betinga en kostnad af 83,000 kronor. Vid afgifvande af detta
förslag hade dock kommissionen fäst stationsbefälhafvarens uppmärk¬
samhet å det förhållandet, att en eventuell omändring af det gamla
kronobageriet för nu ifrågakomna ändamål på intet vis minskade be-
hofvet af det lakegodsmagasin, om hvars uppförande proviantintendenten
hemställt. Mot kommissionens förslag för beredande af utrymme för
ett eventuellt mobiliseringsproviantförråd har stationsbefälhafvaren icke
haft något att erinra.
Med anledning af hvad sålunda förekommit och efter det chefen
för marin förvaltningens intendentafdelning på ort och ställe undersökt
lämpligheten af de föreslagna anordningarna, anmodade marinförvalt¬
ningen stationsbefälhafvaren att dels taga under öfvervägande, huru¬
vida icke det föreslagna nya lakegodsmagasinet vid Kungshall skulle
kunna göras så stort, att det äfven kunde inrymma det föreslagna mo-
biliseringsproviantförrådets lakegods, äfvensom huruvida icke sjöbevä-
ringens beklädnadsförråd, som för närvarande vore inrymdt i första
och andra våningarna af förrådshuset å Kungshall, lämpligen kunde
flyttas till gamla kronobageriet och i följd häraf sagda bägge våningar
disponeras för inrymmande af det ifrågasatta mobiliseringsproviantför¬
rådet, med undantag af lakegodset, dels ock i sammanhang härmed låta
utreda, huruvida icke vid utförandet af förstnämnda lakegodsmagasin
en del af Kungshalls fästningsmur skulle kunna användas såsom inner¬
vägg i magasinet, genom hvilken anordning, därest den lämpligen
läte sig genomföra, en icke oväsentlig kostnadsbesparing kunde åstad¬
kommas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
153 i
I med anledning häraf afgifvet yttrande af den 29 september 1906
har stationsbefälhafvaren anfört, att han från varfschefen vid stationen
i ärendet införskaffat utredning och förslag, som innefattades uti ett af
chefen för ingenjördepartementet den 22 i samma månad afgifvet ytt¬
rande med tillhörande kostnadsförslag och ritningar samt uti förvalt-
ningsdirektionens däröfver afgifna yttrande. I detta sitt yttrande har
chefen för ingenjördepartementet på anförda skäl afstyrka det af äm¬
betsverket ifrågasatta användandet af Kungshalls fästningsmur såsom
innervägg i det föreslagna lakegodsmagasinet. Däremot ansåge depar¬
tementschefen lämpligt att låta Kungshallsmagasinets norra långvägg ingå
i en ny förrådsbyggnad, afsedd att ersätta såväl den föreslagna mobili-
seringsförrådsbyggnaden som det nya lakegodsmagasinet, hvarigenom i
våningen två trappor upp och på vinden äfven kunde beredas behöfligt
ökadt utrymme för sjöbeväringens beklädnadsförråd. Enligt uppgjorda
förslag skulle kostnaden för tillbyggnaden af nuvarande Kungshalls-
magasinet utgöra 91,000 kronor, hvartill komme kostnaden för flyttning
af nu befintliga förvaringsbodar till den nya byggnadens norra sida
samt af befintlig spårväg, 4,300 kronor, och för anordnande af ång-
pannehus och värmeledning i beklädnadsförråden och i förråden för
torrproviant i nya byggnaden, 22,700 kronor, eller sammanlagdt 118,000
kronor. Stationens förvaltningsdirektion har instämt i berörda förslag
cm tillbyggnad af den nuvarande Kungshallsbyggnaden och funnit be-
hofvet af utrymme för proviantförrådet därigenom blifva väl tillgodo-
sedt för den billigaste kostnaden. Vidare har förvaltningsdirektionen
ansett, att genom samma förslag äfven komme att tillgodoses det behof
af ökadt utrymme i sjöbeväringsbeklädnadsförrådet, som betingades af
det i annat sammanhang anmälda behofvet af ökning af persedlarna i
samma förråd.
Med anslutning till den i ärendet förebragta utredningen har sta¬
tionsbefälhafvaren hemställt, att å Kungshall norr om och intill nuvarande
förrådsbyggnaden måtte uppföras en byggnad, däri undervåningen borde
afses för det lakegods, som förut föreslagits att inrymmas i merauämnda
lakegodsmagasin och mobiliseringsproviantförråd, våningen en trappa
upp afses för berörda mobiliseringsproviantförråds torrproviant samt
våningen två trappor upp och vinden afses för ökning af utrymmet för
sjöbeväringsbeklädnadsförråd, hvarför kostnaden beräknats till 118,000
kronor. Härvid har stationsbefälhafvaren tillika erinrat, att det snart
oafvisliga behofvet af ökadt utrymme för sjöbeväringens beklädnads¬
förråd skulle komma att tillgodoses på förmånligaste och billigaste sätt
genom att detta förråds lokaler ökades i samband med nu ifrågakomna bygg-
Bih. till Rilcsd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 20
154
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
nadsanordningarna. Med anmälan om hvad sålunda i detta ärende före¬
kommit har marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 3 december
1906 anfört, att med hänsyn till de stora lager af lakegods, som de
årliga rustningarna kräfde, utrymmet i proviantförrådets vid Karlskrona
station lakegodsmagasin måste anses otillräckligt och åtgärd vidtagas
att härför bereda ökadt utrymme. Likaledes måste, om det mobiliserings-
förråd af proviant, om hvars uppläggande ämbetsverket i särskild un¬
derdånig skrifvelse sistnämnda dag gjort framställning, kommer till
stånd, utrymme för detta förråd beredas, och ansåge ämbetsverket det
af stationsbefälhafvaren afgifna förslaget om tillbyggnad af magasins¬
byggnaden å Kungshall Utgöra den bästa lösningen af frågan om be¬
redande af utrymme såväl för ökningen af nuvarande proviantförrådets
lakegods som för den proviant, som vore afsedd att utgöra mobilise-
ringsförråd, hvartill komme att, enligt hvad marinförvaltningen under
hand inhämtat, samtidigt skulle kunna beredas jämväl det förråds-
utrymme, som blefve erforderligt för den af ämbetsverket i under¬
dånig skrifvelse jämväl af den 3 december 1906 föreslagna ökningen
af antalet persedlar i Karlskrona stations sjöbeväringsbeklädnadsförråd.
Marinförvaltningen funne tillika det redan för 1904 års Riksdag an¬
mälda behofvet af uppvärmning af beklädnadsförrådshuset å Kungshall
böra tillgodoses i sammanhang med den ifrågasatta ökningen på före¬
slaget sätt af utrymmet för sjöbeväringens beklädnad. Mot de i en¬
lighet härmed afgifna förslagen och uppgjorda kostnadsberäkningarna
hade ämbetsverket intet att erinra, och hvad anginge behofvet af värme¬
anordning i sjöbeväringsbeklädnadsförrådet ansåge sig marinförvaltningen
med åberopande af den utredning, som redan tidigare härom före-
bragts och som uti punkt 20 af protokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 12 januari 1904 funnes refererad, endast behöfva erinra, att den
nu brukliga åtgärden, att, en tid före beklädnadens utlämnande till de
värnpliktiga, från förrådet uttaga och till det ingalunda närbelägna
exercishuset transportera till utlämning afsedd beklädnad för dess upp¬
värmning, icke kunde anses vara ett tidsenligt tillvägagångssätt vid
beklädande af de värnpliktiga, i synnerhet vid mobilisering. Det redan
befintliga beväringsbeklädnadsförrådets inredande med omklädningsrum
afsåge att snabbt och säkert kunna verkställa beväringens beklädande.
Detta önskemål kvarstode emellertid ouppfylldt, och då numera den
olikhet mot förr inträdt, att beklädandet i fredstid måste försiggå äfven
vintertiden, bjöde nödvändigheten, att värmeanordning åstadkommes i
sjöbeväringsbeklädnadsförrådet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
155
På grund häraf har marinförvaltningen hemställt, att, under förut¬
sättning att framställningen om uppläggande af ett mobiliserings-
proviantförråd vinner Kungl. Maj:ts godkännande, Kungl. Maj:t täcktes
hos nästa Riksdag begära ett extra ordinarie anslag åt 118,000 kronor
för en tillbyggnad till förrådshuset å Kungshall för inrymmande af
dels ett mobiliseringsproviantförråd, dels ytterligare kvantiteter lake¬
gods för nuvarande proviantförrådet i Karlskrona, dels ock för bere¬
dande af ökadt utrymme för sjöbeväringens beklädnad samt för anord¬
nande af värmeledning i vissa delar af byggnaden.
Hvad nu föreliggande framställning vidkommer tillåter jag mig
först i underdånighet erinra om mina förut i dag gjorda förslag om
anslagsäskanden för dels anskaffande af proviant för ett mobiliserings¬
proviantförråd i Karlskrona fästning, dels anskaffande af beklädnad för
sjöbeväringen. Under förutsättning af bifall till berörda förslag måste
erforderligt utrymme för dessa förråd beredas.»
På grund af det anförda och då därjämte finge anses utredt, att
ökadt utrymme för de öfriga i marinförvaltningens föreliggande fram¬
ställning angifna förråd vore oafvisligt, och då vidare mot förslaget om
tillbyggnaden till förrådshuset å Kungshall för angifna ändamål och mot
de uppgjorda kostnadsberäkningarna icke något synts vara att erinra, hade
departementschefen ansett sig böra biträda marinförvaltningens förslag.
På grund af hvad i statsrådsprotokollet anförts finner utskottet,
som under punkterna 25 och 36 här ofvan tillstyrkt bifall till Kungl.
Majtts framställningar om beviljande af medel dels för anskaffning af
beklädnad åt sjöbeväringen och för anskaffande af proviant för ett
mobiliseringsproviantförråd i Karlskrona fästning, behofvet af utrymme
för dessa förråd vara ådagalagdt. Det af Kungl. Maj:t föreslagna sättet
för beredande af erforderligt utrymme medelst tillbyggnad till förråds¬
huset å Kungshall har emellertid utskottet icke funnit lämpligt. Enligt
detta förslag skulle nämligen erhållas en byggnad om 100 fots bredd,
hvilket torde medföra svårighet att erhålla en tillfredsställande belys¬
ning af lokalerna. Därjämte synes det ej fullt ändamålsenligt att samman¬
föra proviant, särskilt lakegods, med beklädnadspersedlar, i synnerhet
som lokalerna för sistnämnda persedlar föreslås kunna uppvärmas.
På grund af det anförda synes det vara lämpligare att inrätta särskilda
magasin för proviant och för beklädnadspersedlar, därvid möjligen det
förefintliga gamla kronobageriet kan komma till användning. Utskottet
Utskottet
yttrande
156
Statsutskottets Utlåtande N-.o 6,
har emellertid ansett, att det för ifrågavarande ändamål äskade anslags-
beloppet bör beviljas, och hemställer alltså,
att Riksdagen må till beredande af utrymme för
ett mobiliseringsproviantförråd m. m. i Karlskrona
fästning på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag
af 118,000 kronor.
Transportmedel för varfven.
Transport¬
medel för
varf ven.
[36.]
38:o) Kung]. Maj:t bar under punkt 36 af femte hufvudtiteln före¬
slagit Riksdagen att för anskaffande af transportmedel för flottans varf
bevilja på extra stat för år 1908 ett anslag af 171,000 kronor.
I denna fråga bar departementschefen till statsrådsprotokollet anfört
följande:
»Uti sina förslag öfver anslagsbebofven för år 1908 hafva varfs-
cbeferna vid flottans stationer hemställt om ökning af varfvens trans¬
portmedel och därvid anhållit om anskaffning af följande materiel:
för Karlskrona station:
1 bogserbåt,
1 ångslup,
1 motorbåt,
för Stockholms station:
2 sjödugliga kolpråmar,
5 mindre kolpråmar,
1 vattenbåt,
1 utrednings- och provianttransportpråm.
1 ammunitionspråm,
1 motortransportbåt,
1 bogserfartyg.
Beträffande den för Karlskrona station begärda bogserbåten, hade
varfscbefen hemställt om en sådan båt uti förslagen öfver anslags¬
bebofven för såväl 1906 som år 1907. Marinförvaltningen hade vid
dessa båda tillfällen, ansett, att med desamma kunde anstå, sista gån-
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
157
gen dock under förutsättning, att Karlskrona station erhölle de vid 1906
års riksdag äskade två motorbåtarna.
1906 års riksdag beviljade likväl endast den mindre af dessa motor¬
båtar för en kostnad af 9,000 kronor, hvaremot framställningen om
anslag till en för en kostnad af 15,000 kronor beräknad motorbåt, af-
sedd för, bland annat, bogsering af ammunitionspråmar, ej bifölls på
den grund, att Riksdagen icke fann sig öfvertygad om att tekniken i
afseende å förfärdigandet af motorbåtar ännu nått en sådan utveckling,
att dylika båtar med fördel kunde användas till arbeten af nyssbe-
rörda art.
Uti sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 förklarar
marinförvaltningen, som vore förvissad om att motorbåtstekniken för
närvarande mycket väl vore i stånd att framställa motorbåtar, hvilka
med fördel kunde användas såsom bogserbåtar, sig ej tveka att hem¬
ställa, det Kungl. Maj:t täcktes vid nästinstundande riksdag föreslå
anskaffandet af en motorbåt för en kostnad af 15,000 kronor i stället
för den af varfschefen i Karlskrona föreslagna ångslupen, hvilken skulle
betinga en kostnad af 80,000 kronor; och i händelse af bifall härtill
anser ämbetsverket att med öfriga af varfschefen i Karlskrona före¬
slagna transportmedel, nämligen en bogserbåt och en motorbåt, tills¬
vidare torde kunna anstå.
Hvad beträffar Stockholms station, har det med hänsyn till andra
behof, som i första hand borde tillgodoses, ej synts marinförvaltningen
lämpligt att nu hos Kungl. Maj:t hemställa om anskaffning af all
den utaf varfschefen föreslagna materielen, utan har ämbetsverket an¬
sett, att de mest trängande behofven af transportmateriel kunde anses
tillgodosedda genom anskaffning af en sjöduglig kolpråm, två mindre
kolpråmar, en ammunitionspråm, en motortransportbåt och ett bogser-
f ar tyg.
I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 framhöll marin¬
förvaltningen behofvet af ett bogser- och isbrytarfartyg för Stockholms
station, för en kostnad af 116,000 kronor, men detta förslag föran¬
ledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd, emedan det föreslagna far¬
tyget ansågs icke blifva nog stort och kraftigt såsom isbrytarfartyg.
Fördenskull har varfschefen i Stockholm och sedermera jämväl marin¬
förvaltningen ansett sig böra frångå förslaget beträffande isbrytar-
fartyget och endast begära ett mindre bogserfartyg för en kostnad af
50,000 kronor.
På grund af hvad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,
det täcktes Kungl. Maj:t hos nästinstundande riksdag å extra stat för
158
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
år 1908 äska medel för anskaffning- af följande materiel till nedan an-
gifven kostnad, nämligen:
1 motorbåt för Karlskrona station............................... kronor 15,000: —
1 sjöduglig kolpråm för Stockholms station............... )> 40,000: —
2 mindre kolpråmar å 12,000 kr. för Stockholms station » ' 24,000: —
1 ammunitionspråm för Stockholms station .............. >» 20,000: —
1 motortransportbåt för Stockholms station ............... » 22,000: —
1 bogserfartyg för Stockholms station ........................ » 50,000: —
Summa kronor 171,000: —
Samtliga de af marinförvaltningen sålunda föreslagna anskaffnin¬
garna äro af behofvet påkallade. Vidkommande motorbåtteknikens nu¬
varande ståndpunkt anser jag mig kunna till fullo instämma i hvad
marinförvaltningen därom anfört.»
Härjämte har departementschefen anfört, att någon anledning till
erinran mot marinförvaltningens beräkningar i afseende å kostnaden
för anskaffningen af de föreslagna transportmedlen icke förefunnes.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot denna fram¬
ställning, föreslår
att Riksdagen må för anskaffande af transport¬
medel för flottans varf bevilja på extra stat för år
1908 ett anslag af 171,000 kronor.
Flodångspruta för Karlskrona fästning.
riodångspruta 39:o) Under punkt 37 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Magt.
f°rKstning°na föreslagit Riksdagen att för anskaffande af en flodångspruta för Karlskrona
[37] fästning för en beräknad kostnad af 46,700 kronor bevilja på extra
stat för år 1908 det, efter afdrag af ett af Kaidskrona stad till den
ifrågasatta anskaffningen beslutadt bidrag, högst 19,300 kronor, härför
erforderliga beloppet, eller ett anslag af 27,400 kronor.
Rörande behofvet af detta anslag har departementschefen till stats¬
rådsprotokollet anfört följande:
»I underdånig skrifvelse den 31 maj 1906 hade befälhafvande ami¬
ralen i Karlskrona anhållit, att en flodångspruta måtte få upphand¬
las för Karlskrona fästning och att af den därför erforderliga kost¬
naden, 46,700 kronor, ett belopp af 27,400 kronor måtte af statsmedel
Statsutskottets Utlutande N:o G.
lön
anvisas för att jämte af Karlskrona stad utfäst bidrag, högst 19,300
kronor, ställas till varfschefens vid stationen förfogande. I häröfver af¬
gift underdånigt utlåtande af den 8 juni 1906 anförde marinförvalt¬
ningen, att ämbetsverket väl funnit det anmälda behofvet vara synner¬
ligen behjärtansvärdt, men att, då detsamma ej syntes vara af så trän¬
gande natur, att åtgärder för dess afhjälpande borde vidtagas i annan
ordning än som föreskrifvits i fråga om pröfning af anslagsbehofven
under femte hufvudtiteln i allmänhet, framställningen då ej måtte för¬
anleda till någon Kung!. Maj:ts vidare åtgärd, därvid ämbetsverket
emellertid tillika uppgaf sig hafva för afsikt att taga ärendet under
förnyad handläggning i sammanhang med öfriga framdeles sig vppande
dylika behof.
Nu har marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 28 sep¬
tember 1906 till pröfning upptagit behofvet af den föreslagna flod-
ångsprutan.
Befälhafvande amiralens förenämnda skrifvelse var föranledd af* eu
honom tillhandakommen skrifvelse från stationens brandchef, hvaruti
denne, med anmälan att den eldsläckningsmateriel, hvilken kunde afses
för varfvet med därinom befintliga fartyg, verkstäder och förråd, vore
otillräcklig för att med erforderlig kraft kunna släcka utbruten eld,
framhållit behofvet för varfvet af en flodångspruta. Därvid hade bemälde
brandchef vidare anfört, hurusom han ansåge, att, för att, i händelse af
uppkommen eld i de dyrbara kolförråden å Söderstjärna, kunna rädda
desamma och verkligen åstadkomma släckning af elden, innan det vore
försent, ingen annan eldsläckningsmateriel vore härför tillräcklig än en
flodångspruta, med hvars tillhjälp kunde, från hvilken sida som helst,
öfver platsen utgjutas en större kvantitet vatten än som kunde åstad¬
kommas med ångsprutorna, hvilkas slangar endast kunde läggas å en väg
för att nå platsen, och att, då därjämte vid den blifvande mobiliserings¬
ka jen komme att uppföras nya förrådshus och inom varfvet i öfrigt
vore hopade en massa dyrbara förrådsartiklar, den eldsläckningsmateriel,
som inom varfvet vore tillgänglig, borde vara af sådan art, att man
kunde vara fullt säker om att blifva herre öfver eu vare sig i fartyg
eller förrådshus därstädes utbruten eld, därtill de å varfvet nu till¬
gängliga två ångsprutorna vore otillräckliga, emedan man med dessas
slangar i regeln endast kunde angripa elden från landsidan. Med det
läge varfvet hade och med den möjlighet att kunna nå alla å varfvet
varande fartyg och viktigare förrådshus, som eu flodångspruta med-
gåfve, ansåge därför brandchefen starka skäl föreligga att taga under
pröfning behofvet af att anskaffa ett sådant för varfvets säkerhet så
ovärderligt eldsläckningsredskap som en flodångspruta.
160
Statsutskottets Utlåtande N:0 6.
I hvad brandchefen vid stationen anfört angående behofvet för
varfvet af en flodångspruta hade befälhafvande amiralen ansett sig böra
till fullo instämma, särskild! som, i händelse af krigsutbrott och bom¬
bardering af staden och varfvet, ökad fara skulle uppstå för en del
både eldfarliga och svåråtkomliga, vid krigstillfälle snart sagdt oskatt¬
bara förråd och verkstäder, såsom alla byggnader och förråd å Lind¬
holmen, Söderstjärna, Stumholmen och Laboratorieholmen, där flottans
epidemisjukhus vore beläget, och till hvilka platser blott en farbar väg
ledde, samt en del holmar, hvilka vore oåtkomliga från land och som
med sina upplag af ammunition och eldfarliga ämnen skulle, om de
skötes i brand, vara lätt utsatta för fullständig ödeläggelse, om ej
lämplig eldsläckningsmateriel funnes att tillgå.
Med anledning häraf hade befälhafvande amiralen inhämtat ytt¬
rande och förslag från varfschefen beträffande storlek och styrka m. m.
af en för ifrågavarande förhållanden lämplig flodångspruta, och hade
varfschefen föreslagit, att densamma måtte erhålla 4,000 minutliters kapa¬
citet samt apteras i för ändamålet speciellt afsedd och inrättad båt, ut¬
rustad med en snabbuppeldad ångpanna och propellermaskin samt af
cirka 15 m. längd, 4,25 m. bredd, 1,5 m. djupgående och 8 knops fart.
Kostnaden för en sådan flodångspruta skulle enligt anbud, som varfs¬
chefen år 1904 erhållit från Ludvigsbergs verkstads aktiebolag i Stock¬
holm, belöpa sig till 37,000 kronor, eller, då härtill komme kostnaden
för 1,200 m. tryckslangar, hvilka med kopplingar ansåges betinga ett
pris af cirka 1,600 kronor, sammanlagdt 38,600 kronor. Då emel¬
lertid sagda kostnad syntes befälhafvande amiralen för stor för att stats¬
verket skulle ensamt för flottans etablissement kunna därmed betungas
och då dessutom påtagligen Karlskrona stad skulle hafva en väsentlig
fördel af en flodångspruta, som äfven finge användas för eldsläckning,
hvarhelst inom stadens område den möjligen skulle kunna erfordras,
hade han ansett, att denna fråga lämpligast borde kunna lösas på
sådant sätt, att äfven staden bidroge till anskaffningen med skä¬
ligt belopp, hvarför befälhafvande amiralen hänvändt sig till magi¬
straten i Karlskrona med hemställan, huruvida icke staden skulle be¬
finnas villig att, för den händelse ifrågavarande flodångspruta komme
att anskaffas, i någon mån, förslagsvis med hälften eller 19,300 kro¬
nor, deltaga i anskaffningskostnaderna för densamma, under förutsätt¬
ning likväl att kronan skulle blifva ensam ägare och att flottan skulle
bestrida underhåll och bemanning. Härpå hade stadsfullmäktige vid
ärendets föredragning den 12 januari 1906 beslutat, att till anskaffande
af en flodångspruta bidraga med ett belopp af högst 19,300 kronor, med
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
161
villkor att sprutan, underhållen och bemannad af kronan, hölles till¬
gänglig för eldsläckning inom Karlskrona stad och ej finge förflyttas
utom Karlskrona station.
Då emellertid anledning förefanns antaga, att det år 1904 afläm-
nade anbudet på grund af stegrade arbets- och materialpriser möjligen
ej längre kvarstode, anmodades varfschefen infordra nytt anbud, hvilket
aflämnades den 27 april 1906 och upptog en kostnad af 45,100 kronor,
hvarigenom hela kostnaden med inberäknande af kostnaden för tryck¬
slangar uppginge till 46,700 kronor samt efter afdrag af det belopp,
19,300 kronor, som kunde från Karlskrona stad påräknas, den utgift,
hvilken statsverket skulle komma att vidkännas för anskaffandet af
nämnda flodångspruta, till 27,400 kronor. Sistnämnda anbud, hvilket
vid dess afgifvande förklarats gälla till 1906 års slut har på framställ¬
ning af marinförvaltningen prolongerats till den 1 juli innevarande år.
I likhet med befälhafvande amiralen finner marinförvaltningen det
blifva till synnerlig fördel för Karlskrona fästning att disponera ett
så kraftigt och för denna vattenomflutna plats så ändamålsenligt eld¬
släckningsredskap som det ifrågavarande, hvilket på grund af sin be¬
tydelse vid beskjutning och däraf framkallade eldsvådor lämpligen borde
ingå bland fästningens försvarsmedel; och har marinförvaltningen för¬
denskull hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes hos nästa riksdag begära
anvisande på extra stat för år 1908 af det, efter afdrag af det af
Karlskrona stad beslutade bidraget, högst 19,300 kronor, erforderliga
beloppet för anskaffande af en flodångspruta för Karlskrona fästning,
eller 27,400 kronor. Därvid har emellertid ämbetsverket, då det borde
vara af största vikt, att behofvet af förenämnda eldsläckningsmateriel
måtte blifva fylldt så snart ske kunde efter det att nödiga medel
därtill blifvit anvisade samt med hänsyn till att det afgifna leverans¬
anbudet gäller endast till den 1 juli 1907, i underdånighet hem¬
ställt, det Kungl. Maj:t, därest det ifrågavarande beloppet blir af
Riksdagen anvisadt, ville omedelbart anbefalla anskaffandet af flodång-
sprutan med anlitande af omhänderhafvande medel till kostnadens be¬
stridande mot ersättning framdeles af vederbörligt anslag.
Af hvad ofvan anförts framgår uppenbart, af hvilken betydelse en
flodångspruta skulle vara för Karlskrona fästnings eldsläckningsväsende.x»
På grund af hvad sålunda af departementschefen anförts, hemställer
utskottet,
att Riksdagen må för anskaffande af en flodång¬
spruta för Karlskrona fästning för en beräknad kost¬
nad af 46,700 kronor bevilja på extra stat för år 1908
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 21
162
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Marinläkar-
kurs.
[38.]
det, efter afdrag af ett af Karlskrona stad till den
ifrågasatta anskaffningen beslutadt bidrag, högst 19,300
kronor, härför erforderliga beloppet, eller ett anslag
af 27,400 kronor.
Marinläkarkurs.
40:o) Kungl. Maj:t bär under denna hufvudtitel vidare föreslagit •
Riksdagen att för anordnande af en marinläkarkurs bevilja på extra stat
för år 1908 ett anslag af 5,000 kronor.
Vid detta ärendes föredragning i statsrådet yttrade departements¬
chefen följande:
»Uti sin underdåniga skrifvelse den 27 september 1904 angående
utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1905 anförde marin¬
förvaltningen, bland annat, att marinläkarkåren hunnit rekryteras så full¬
ständigt, som det läte sig göra med hänsyn till de oundvikliga vakan¬
serna för de ännu på gamla läkarstaten kvarstående läkarna och de
kompetensvillkor, som gällde för erhållande af nådigt förordnande som
marinläkare af 2:a graden. Kåren bestode då af 2 förste marinläkare,
5 marinläkare af l:a graden, 18 marinläkare af 2:a graden och 12 marin-
läkarstipendiater. Under sådana förhållanden ville marinförvaltningen
framhålla behofvet af extra anslag till bestridande af de utgifter, som
vore förenade med en snarast möjligt behöflig marinläkarkurs. Denna
af marinöfverläkaren ledda kurs skulle upptaga eu tid af 40 dagar,
genomgås här i Stockholm af högst 10 marinläkare, som författnings¬
enligt därtill kommenderats af Kungl. Maj:t på förslag af marinöfver¬
läkaren, och bestå i daglig undervisning i krigskirurgi och radio-
grafi, naval hälso- och sjukdomslära samt bakteriologi, meddelad af två
yngre lärare vid Karolinska Institutet, hvilka på samma gång vore
marinläkare, och efter ett program, som uppgjordes af marinöfverläka¬
ren och stadfästes af Kungl. Maj:t.
Utgifterna för denna kurs beräknades till följande belopp:
dagtraktamente under 40 dagar å 7 kronor åt 10
marinläkare ........................................... kronor 2,800: —
arfvode åt 2 lärare (500 kronor åt hvardera).................. » 1,000: —
undervisningsmateriel, såsom röntgenplåtar, böcker,
reagens m. m................................................................... » 500: —
Summa kronor 4,300: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 163
t Marinöfverläkaren både, enär genom denna kurs endast en del af
marinläkarkåren komme i åtnjutande af den specialutbildning, som
tjänsten kräfde hos hvarje marinläkare, förmält det vara sin afsikt att
ett följande år göra framställning om åtgärders vidtagande för anord¬
nande af förnyad marinläkarkurs, hvarefter måhända ett uppehåll i dessa
kurser kunde göras under flera år, intill dess omsättningen bland marin¬
läkarna kräfde ny utbildningskurs.
På grund häraf hemställde marinförvaltningen, att hos 1905 års
riksdag måtte äskas för anordnande af en marinläkarkurs ett extra or¬
dinarie anslag för år 1906 af 4,300 kronor.
Kungl. Majits i enlighet härmed gjorda framställning till nämnda
riksdag om beviljande af ett anslag af 4,300 kronor för anordnande
af en marinläkarkurs vann ock riksdagens bifall.
Nu har marinförvaltningen, med hänvisning till hvad för ifråga¬
varande anslags beviljande anförts i ämbetsverkets skrifvelse den 27
september 1904, hemställt, att ett extra anslag för år 1908 till en andra
marinläkarkurs måtte äskas till ett belopp af 5,000 kronor, då erfaren¬
heten visat, att anslaget behöfde i någon mån ökas utöfver det belopp
af 4,300 kronor, som för ändamålet beviljades af 1905 års riksdag, i
det att utgiften för undervisningsmateriel, såsom röntgenplåtar, böcker,
reagens m. m., som då beräknades till 500 kronor, visat sig hafva blifvit
större och anslaget således varit otillräckligt.))
På grund af hvad marinförvaltningen sålunda anfört, och då be-
hofvet af anordnande af marinläkarkurser i och för marinläkarnas be¬
höriga utbildning vore ställdt utom allt tvifvel, hade departementschefen
ansett sig böra tillstyrka marinförvaltningens berörda framställning.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot hvad Kungl.
Maj:t under denna punkt föreslagit, hemställer alltså,
att Riksdagen må för anordnande af en marin¬
läkarkurs bevilja på extra stat för år 1908 ett anslag
af 5,000 kronor.
Tillfällig förstärkning af arbetskrafterna i marin¬
förvaltningen.
41:o) Kung]. Maj:t har under punkt 39 af femte hufvudtiteln före- Tillfällig för¬
slagit Riksdagen att till förstärkning af arbetskrafterna i marinförvalt- stärkning af
ningen bevilja på extra stat för år 1908 ett anslag af 15,000 kronor. temaYmadn-
förvaltningen.
[39.]
164
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
»På sätt jag redan förut i dag nämnt, har marinförvaltningen gjort
framställning om ökning af arbetskrafterna å ämbetsverkets civilafdel-
ning och kansli. Af den utredning, som därvid lämnats angående ök¬
ningen af marinförvaltningens göromål sedan år 1878, framgår uppenbart,
att de civila arbetskrafterna i ämbetsverket måste väsentligen ökas för
att detsamma skall vara i stånd att behörigen fullgöra sina omfattande
åligganden.
Med afseende å behofvet af arbetskrafternas ökning i marinför¬
valtningens civilafdelning och kansli hade ämbetsverket i sin förut om¬
nämnda underdåniga skrifvelse den 18 september 1903 förklarat, bland
annat, hvad civilafdelningen vidkomme, att där fordrades en förstärk¬
ning med minst en tjänsteman, samt att, om göromålen komme att
under de närmaste åren växa i samma förhållande som dittills, ytter¬
ligare, för vinnande af tillräcklig snabbhet och säkerhet i expeditionen,
en tjänsteman torde blifva behöflig. Under erinran härom anför ma¬
rinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 16 maj 1906, att då
ämbetsverket nu, oaktadt göromålens fortsatta tillväxt efter år 1903,
likväl endast begärde ökning af personalen med en revisor, medel
måste beredas till bibehållande af nuvarande två amanuenser å civil-
afdelningen, af hvilka den ene aflönades från extra ordinarie anslag.
I fråga om personalökningen å ämbetsverkets kansli anfördes i
1903 års skrifvelse, att det visserligen vore önskvärdt och gagneligast
att efter enahanda principer, som följts vid ombildningen till exempel
af kommerskollegium, där hvarje byrå fått sin sekreterare, åtminstone
de större afdelningarna i marinförvaltningen hvardera erhölle sin egen
sekreterare. Emellertid hade ämbetsverket då ansett sig böra inskränka
sig till att föreslå inrättande af allenast en ny sekreterare- och en ny
notariebefattning. Skälet till denna inskränkning var uteslutande eko¬
nomiskt. Under ett flertal år hade man genom anordnande af före¬
dragningslistor, hvari jämväl skedde anteckning om besluten, väsentli¬
gen reducerat arbetet med protokollsföringen, hvarigenom notarien kun¬
nat hufvudsakligen användas för sekreteraregöromål. Förslaget om den
nye notarien var alltså i viss mån ett förslag om en sekreterare med
lägre aflöning. Numera hade anordningen med föredragningslistorna
blifvit ytterligare genomförd, och hade jämväl i öfrigt förenklingar be¬
träffande protokollsföringen vidtagits, så att uppsättandet af formligt
protokoll enligt äldre mönster allenast undantagsvis förekomme och
i sådant fall liksom annat uppsättningsarbete verkställdes genom
kansliet, af hvars tjänstemän endast vid behof någon tillkallades för
att vid marinförvaltningens sammanträde göra notarietjänst. Därjämte
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
165
och sedan det på marinförvaltningens framställning blifvit genom nå¬
digt bref den 4 maj 1906 medgifvet, att marinförvaltningen finge, när
sådant syntes erforderligt, förordna annan tjänsteman än sekreteraren
i ämbetsverket att i afseende å visst ärende eller viss grupp af ärenden
fullgöra sekreterarens åligganden, komme notariens tjänstgöring att ute¬
slutande blifva densamma som en sekreterares. Att vid sådant förhål¬
lande inrätta en ny notarietjänst eller ens bibehålla den gamla, syntes
icke vara riktigt. Med hänsyn till, å ena sidan, de sålunda förändrade
förhållandena och, å andra sidan, till det alltmera kännbara behofvet af
att uppsättningsarbetet jämväl för de militära afdelningarna kunde full¬
ständigare än hittills öfverlämnas åt en sekreterare, ansåge marinför¬
valtningen 1903 års förslag böra jämkas så, att den nuvarande notarie¬
befattningen utbyttes mot eu sekreterarebefattning och att en ny sekre¬
teraretjänst inrättades. Härigenom skulle alltså kansliets ordinarie perso¬
nal komma att bestå af, förutom advokatfiskal och registrator, tre
sekreterare.
1 enlighet med nu angifna grunder har marinförvaltningen upprättat
och med sin underdåniga skrifvelse den 11 december 1906 öfverlämnat
ett förslag till ny stat för ämbetsverket, hvarvid i afseende å anvis¬
ningen till vikariatsersättning m. m. förutsatts, att äfven å kansliet nu¬
varande antal af tre amanuenser bibehölles. Hvad angår aflöningarna
för de ifrågasatta nya befattningarna, hafva de föreslagits med hänsyn
till nu gällande lönereglering och under förutsättning, att den nya all¬
männa lönereglering för de centrala ämbetsverken, för hvilken förbe¬
redande arbeten pågå, skall komma äfven dessa tjänster till godo.
Mot den förstärkning af arbetskrafterna, marinförvaltningen så¬
lunda föreslagit, har jag, med afseende å den förebragta utredningen
om göromålens ökning, visserligen ej något att erinra; men, då enligt
hvad jag jag förut omförmält, 1906 års Riksdag ansett sig af det skäl
icke böra ingå i pröfning rörande behofvet af anställande inom marin¬
förvaltningen af ytterligare en revisor, att organisationen af ämbets¬
verket torde blifva föremål för utredning af löneregleringskommittén,
lärer det icke kunna förväntas, att Riksdagen, innan dylik utredning
framlagts, skulle vara benägen att inrätta nya tjänster på stat inom
ämbetsverket. Vid sådant förhållande finner jag medel böra beredas
på extra stat till vinnande af den förstärkning af arbetskrafterna, som
är oundgängligen nödvändig för att ämbetsverket skall kunna på ett
tillfredsställande sätt fungera. Härför torde erfordras ett anslag af
minst 15,000 kronor, motsvarande det för innevarande år till ifrågava¬
rande ändamål anvisade extra anslag, 10,500 kronor, ökadt med 4,500
166
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Utskottets
yttrande.
Personligt lö¬
netillägg åt
bataljonspre¬
dikanterna
vid flottans
station i Karls¬
krona.
[40.]
kronor eller samma belopp, som enligt nu gällande lönestat utgör sekre¬
terares i marinförvaltningen aflöning.
En af marinförvaltningen tillika gjord framställning om anvisande
af ytterligare medel för innevarande år till samma ändamål finner jag
mig icke böra biträda.»
Då, såsom departementschefen här ofvan anmärkt, organisationen
af marinförvaltningen under den närmaste framtiden torde blifva före¬
mål för utredning af löneregleringskommittén, har utskottet, i öfverens¬
stämmelse med hvad 1906 års Riksdag, enligt hvad jämväl här ofvan
omförmälts, uttalat i fråga om behofvet af anställande inom ämbets¬
verket af ytterligare en revisor, icke ansett sig böra ingå i pröfning
af behofvet af anställande därstädes af ytterligare en sekreterare. Men
då af den utredning, som i ärendet förebragts, synes framgå, att för
år 1908 utöfver det belopp af 10,500 kronor, som för innevarande år
anvisats till förstärkning af marinförvaltningens arbetskrafter, ytterligare
medel böra ställas till ämbetsverkets förfogande, för att arbetet där¬
städes må kunna utföras inom vederbörlig tid, har utskottet funnit sig
böra tillstyrka beviljande af det af Kungl. Maj:t nu äskade beloppet,
15,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må till förstärkning af arbetskraf¬
terna i marinförvaltningen bevilja på extra stat för
år 1908 ett anslag af 15,000 kronor.
Personligt lönetillägg åt bataljonspredikanterna vid flottans
station i Karlskrona.
42:o) Kungl. Maj:t har under punkt 40 af denna hufvudtitel före¬
slagit Riksdagen att till beredande af personligt lönetillägg af 1,200 kro¬
nor för år åt hvardera af bataljonspredikanterna vid flottans station i
Karlskrona Ernst Alfred Waldemar Holmberg och Ernst Algot Collén
på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 2,400 kronor.
Rörande denna framställning har departementschefen till åberopade
statsrådsprotokollet anfört följande:
»Till stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona hafva
bataljonspredikanterna vid samma station E. A. W. Holmberg och E.
A. Collén ingifvit en underdånig framställning därom att, intill
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
167
dess ny lönereglering för amiralitetsprästerskapet blefve fastställd, måtte
dem hvardera beviljas ett personligt lönetillägg af 1,200 kronor år¬
ligen. Härvid hafva sökandena framhållit, att deras löneföi’måner, som
för närvarande uppginge till 2,095 kronor, däraf lön på stat 1,200
kronor, dyrtidstillägg 120 kronor, och bidrag från amiralitetsförsam-
lingen enligt fastställd lönereglering 775 kronor, hvartill komme af
nämnda församling beviljade personliga lönetillägg å 1,000 kronor åt
Holmberg, som inom församlingen tjänstgjort i 15 år, och 500 kronor
åt Collén, som tjänstgjort i 10 år, voro betydligt lägre än de, som
tillkomme när- eller likställda tjänstemän, och otillräckliga för att
bereda sökandena och deras familjer anständig bärgning. Med anled¬
ning häraf hade sökandena den 3 september 1904 hos Kungl. Maj:t
anhållit om reglering af deras löneinkomster, hvilken ansökan dock
icke föranledt till annan åtgärd än att handlingarna i ärendet öfver-
lämnats till kommittén för afgifvande af förslag till reglering af statens
ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden. Hå det emellertid
kunde dröja länge, innan denna kommittés förslag inkomme till Kungl.
Maj:t, och de ekonomiska svårigheterna för sökandena alltmera till¬
tagit med fara att verka nedtryckande på deras arbete, och då till¬
lika från och med innevarande år det sämst aflönade ordinarie präster¬
skapet inom riket fått afsevärdt förbättrade lönevillkor, hvarifrån sö¬
kandena vore alldeles uteslutna, liksom ock från den löneförbättring,
som under senare åren kommit samtliga andra flottans kårer och stater
samt lärarna vid rikets läroverk till del, vågade sökandena ännu en
gång anhålla om hjälp i sin betryckta ställning. Såsom ytterligare
skäl för någon förbättring af bataljonspredikanternas löneförmåner,
som sedan 1868 års ..reglering snarare minskats än ökats, under det
att amiralitetspastorns flerdubblats, hafva sökandena vidare erinrat
därom, att bataljonspredikanternas tjänstgöringsskyldighet betydligt ökats
genom skyldigheten att utan ersättning predika på flottans sjukhus,
genom de söndagligen förekommande ungdomsgudstjänsterna och för
öfrigt genom ökad församlingsvård, under det att däremot afsevärda
förmåner sedan sista löneregleringen blifvit dem frånhända, såsom
t. ex. den att vid inträffande ledighet å befattningen såsom amiralitets-
pastor »komma i åtanke» samt att »omedelbart hos Kungl. Maj:t utan
förslag söka regala pastorat i alla rikets stift», hvarigenom utsikterna
till befordran för bataljonspredikanterna betydligt minskats.
Öfver sökandenas ifrågavarande anhållan har biskopen i Lunds
stift afgifvit yttrande, däruti på anförda skäl tillstyrkes, att åtgärd
måtte vidtagas för beredande af den begärda löneförbättringen, genom
168
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
hvars beviljande icke skulle gifvas något prejudikat, hvaraf vidtgående
konsekvenser vore att befara.
Med erinran därom att tillförene till Kung! Maj:t öfverlämnats
framställningar under år 1902 i fråga om ny reglering af ecklesiastik¬
statens aflöning och under år 1904 beträffande särskildt bataljons¬
predikanternas aflöningsförmåner, hvilken senare innefattat anhållan
att regleringen finge ske genom dels höjande af begynnelselönen å stat
förslagsvis från 1,200 till 1,800 kronor dels ock beviljande af två ål-
derstillägg å 500 kronor efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring,
har stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona med under¬
dånig skrifvelse den 12 sistlidne september till Kungl. Maj:t öfver-
lämnat de till ifrågavarande ärende hörande handlingar och tillika
framhållit, att den af sökandena förebragta utredning i ärendet syntes
tydligt gifva vid handen, att åtgärd för löneförbättring för bataljons¬
predikanterna borde såvidt möjligt åstadkommas inom snar framtid.
öfver ifrågavarande framställning har marinförvaltningen den 5
november 1906 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och däri anfört
följande.
Med anledning af den utaf stationsbefälhafvaren först omnämnda
framställningen hade marinförvaltningen genom underdånig skrifvelse
den 27 maj 1902 hemställt om höjning af bataljonspredikanternas vid
stationerna löner från 1,200 till 1,500 kronor för år, till hvilket förslag
ämbetsverket hänvisat i utlåtande öfver den år 1904 gjorda hemställan
i nu förevarande ämne.
Ingendera af dessa ansökningar hade emellertid föranledt propo¬
sition till Riksdagen.
Sedan år 1902 hade lefnadskostnaderna i allmänhet och icke minst
i Karlskrona i väsentlig mån stigit, hvadan sökandenas aflöningsförmå¬
ner torde visat sig i allt högre grad otillräckliga. Med hänsyn härtill
måste sökandenas anhållan framstå så mycket mera behjärtansvärd,
som, enligt hvad marinförvaltningen hade sig bekant, de till försam-
lingsvården hörande göromålen inom amiralitetsförsamlingen vore syn¬
nerligen betungande.
Då församlingen icke kunde förväntas komma att för höjande af
bataljonspredikanternas löner lämna större bidrag än som redan be¬
viljats, måste behofvet af löneförbättring tillgodoses genom ökadt
statsanslag.
I afseende å den önskade formen härför tilläte sig marinförvalt¬
ningen framhålla, dels att det icke torde kunna lämpligen ifrågasättas
att redan nu vidtaga en verklig reglering af de med sökandenas be¬
ställningar förenade löneförmåner, enär en sådan icke torde böra tilläm-
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
109
pas förr än den 1 maj år 1919, då tiden för den beträffande amirali-
tetsförsamlingens prästerskap gällande lönekonventionen utlöpte, dels
ock att, under det bataljonspredikantsbefattningen vid Stockholms sta¬
tion befunnits kunna väl bestridas jämte annan prästerlig anställning,
innehafvarne af motsvarande tjänster vid Karlskrona station däremot,
på grund af såväl mängden af ämbetsåligganden som bristande till¬
fälle att erhålla annat med innehafvande befattning förenligt prästerligt
kall, vore för sin utkomst — tillfälliga inkomstkällor oafsedt — ute¬
slutande hänvisade till sina bataljonspredikantstjänster.
Under sådana förhållanden måste marinförvaltningen anse det för¬
slaget lyckligt funnet, att den erforderliga ökningen i löneförmåner
skulle komma sökandena till godo såsom personliga lönetillägg; och
hemställde marinförvaltningen på grund häraf, att sökandena måtte
beredas personligt lönetillägg af 600 kronor hvardera för år, intill dess
reglering af ecklesiastikstatens vid stationen aflöningsförmåner kunde
komma till stånd, samt att proposition om äskande af medel härför å
extra stat måtte aflåtas till nästa Riksdag.
Förevarande framställning anser jag vara i hög grad behjärtans-
värd. Hvad beträffar det af sökandena begärda beloppet finner jag-
någon nedsättning i detsamma ingalunda böra ifrågakomma.))
Utskottet, som funnit en löneförbättring för ifrågavarande predi¬
kanter af behofvet påkallad, har dock ansett sig icke kunna biträda
hvad Kungl. Maj:t i sådant afseende föreslagit, utan synes det utskottet,
att löneförbättringen lämpligen torde kunna begränsas till de af marin¬
förvaltningen föreslagna beloppen. På grund häraf hemställer utskottet,
att Riksdagen må till beredande af personligt lönetill-
lägg af 600 kronor för år åt hvardera af bataljonspredi¬
kanterna vid flottans station i Karlskrona Ernst Alfred
Waldemar Holmberg och Ernst Algot Collén på extra
stat för år 1908 anvisa ett belopp af 1,200 kronor.
Tillfälligt lönetillägg åt personal vid flottans poliskår.
43:o) Under förevarande hufvud titel har Kungl. Maj:t vidare före¬
slagit Riksdagen
dels anvisa å extra ordinarie stat för är 1908 ett belopp af 8,500
kronor för beredande af tillfälligt lönetillägg för nämnda år åt öfver-
Bili. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. tj Häft. 22
Tillfälligt
lönetillägg vid
polisk&r.
[41.]
170
Statsutskottets Utlåtande N:o G.
konstaplar och konstaplar vid varfspoliskdren i Karlskrona med 200 kronor
och i Stockholm med 300 kronor för man;
dels medgifva, att, för tilldelande af tillfälligt lönetillägg för
innevarande år å samma belopp till ifrågavarande personer, må af femte
hufvudtitelns allmänna besparingar utgå likaledes ett belopp af 8,500
kronor.
I fråga om denna framställning har departementschefen till stats¬
rådsprotokollet yttrat följande:
»Från polispersonalen vid flottans båda stationer hafva till Kungl.
Mai:t. inkommit upprepade framställningar om erhållande af förbättrade
löneförmåner.
Den för flottans poliskår nu gällande år 1902 fastställda stat upp¬
tager, vid Karlskrona station 1 poliskommissarie med en aflöning af
1,900 kronor för år, vid Stockholms station 1 poliskommissarie, tillika
väbel, med en aflöning af 1,000 kronor för år samt vid hvardera sta¬
tionen 2 öfverkonstaplar med aflöning för hvarje af 1,500 kronor och
15 poliskonstaplar med aflöning för enhvar af 968 kronor jämte 132
kronor såsom beklädnadsersättning. Härutöfver åtnjuter polispersonalen
2 ålderstillägg, hvartdera utgörande, för poliskommissarie vid Karls¬
krona station 200 kronor samt för enhvar af öfverkonstaplarna och
konstaplarna 100 kronor, det första ålderstillägget efter 5 och det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänstgöring i samma grad. Åtnjuter polis¬
kommissarie, öfverkonstapel eller konstapel bostad i kronans hus, af-
drages, så länge denna fördel varar, från lönen för kommissarie och
öfverkonstapel 150 kronor och för konstapel 100 kronor, allt för år.
1 öfrigt upptager staten vid hvardera stationen ett belopp af 1,500
kronor till extra konstaplar och 1,000 kronor till uppmuntringspenningar
till personalen.
Uti underdånig skrifvelse den 20 juli 1904 från den poliskåren i
Karlskrona tillhörande personalen anfördes bland annat, att, ehuru vid
inrättandet af poliskåren år 1873 aflöningsförmånerna bestämdes i huf¬
vudsaklig öfverensstämmelse med aflöningen åt personal vid andra flottans
kårer och stater samt poliskåren särskilda gånger och senast genom
1902 års Riksdags beslut hugnats med löneförbättringar, polismännens
aflöningsförmåner vore betydligt lägre än med dem jämnställd personals
vid flottan, att vid Karlskrona stads poliskår 'anställda konstaplar och
öfverkonstaplar erhölle i aflöning, de förre 1,375 och 1,275 kronor samt
de senare 1,725 kronor, hvartill komme 2 ålderstilllägg å 100 kronor
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
171
efter 5 och 10 år äfvensom kostnadsfri pension efter 55 lefnads- och
25 tjänstår, samt att jämväl vid Stockholms, Göteborgs, Malmö ocli
Helsingborgs med flera städers poliskårer aflöningsförmånerna vore be¬
tydligt högre än poliskårens vid flottans station i Karlskrona.
Då polismännens vid flottan aflöningsförmåner icke vore tillräckliga
för att bestrida de dagliga lefnadsbehofven, samt deras tjänstgöring, som
ägde rum natt och dag, äfven sön- och helgdagar, vore ytterst ansträn¬
gande och trägen samt lika maktpåliggande som annan motsvarande
tjänst inom flottan, anhöll polispersonalen, att poliskonstaplar (rang lika
med underofficer af 2:dra graden) och polisöfverkonstaplar (rang lika
med flagguuderofficer) måtte i aflöningsafseende blifva likställda med
motsvarande grader inom underofficerskåren, samt att poliskommissarier
(poliskommissaries i Karlskrona rang lika med underlöjtnant) måtte ut¬
öfver den nuvarande aflöningen erhålla dagaflöning och inkvarterings-
bidrag i liket med underlöjtnant.
Uti underdånig skrifvelse den 31 augusti 1904, hvarmed varfschefen
i Karlskrona till Kung!. Maj:t öfverlämnat stationens poliskårs be¬
rörda framställning, tillstyrkte varfschefen, enär det syntes honom
skäligt, att stationens polispersonal i aflöningshänseendo blefve, hvad
anginge öfverkonstaplar och konstaplar, i hufvudsak likställd med Karls¬
krona stads poliskår, att löneförmånerna för stationens polispersonal
måtte i den mån förhöjas, att från och med år 1905 öfverkonstapels
lön höjdes med 225 och konstapels med 175 kronor. Däremot fann
sig varfschefen icke kunna förorda framställningen därom, att polis¬
kommissarien skulle utöfver nuvarande löneförmåner erhålla dagaflöning
och inkvarteringsbidrag i likhet med underlöjtnant.
Genom nådig remiss den 5 september 1904 anbefallde Kungl. Maj:t
marinförvaltningen att inkomma med underdånigt utlåtande i ärendet.
Innan den framställning från poliskåren i Karlskrona, hvarför nyss
redogjorts, i anledning af nämnda nådiga remiss blifvit föremål för
marinförvaltningens handläggning, hade emellertid öfverkonstaplar och
konstaplar vid flottans station i Stockholm uti skrifvelse till varfschefen
vid stationen den 9 augusti 1904 anhållit omsådan förbättring af deras
aflöningsförmåner, att de måtte blifva enahanda och likartade med under-
officerskårens vid flottan, och anförde de därvid hufvudsakligen samma
skäl, som af poliskåren vid Karlskrona station åberopats. Därutöfver
erinrade de, bland annat, att deras aflöning vore vida lägre än de för¬
måner, som tillkomme varfvets månadslönare, med hvilka sökandena
voro till graden jämnställda, i det månadslönarnes aflöning i medeltal
uppginge till 2,168 kronor 57 öre för verkmästare och 1,098 kronor
för mästare, hvartill för flertalet af dessa komma fri bostad i kronans hus.
F ramatällning
från ofver-
kon staplar
och kon¬
staplar vid
flottans sta¬
tion i
Stockholm.
172
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Infordrade
utlåtanden
från varfs-
cheferna.
Marin¬
förvaltningens
utlåtande.
Uti skrifvelse till marinförvaltningen den 11 augusti 1904, hvar¬
med polispersonalens i Stockholm framställning af varfschefen öfver-
lämnades, hemställde denne, då sökandenas begäran syntes behjärtans-
värd, om utverkande af sådan löneförbättring till- sökandena, att deras
löneförmåner åter måtte komma i samma proportion till underofficers¬
kårens som före senast beslutade löneförhöjning för sistnämnda kår.
Med anledning af den nådiga remissen å framställningen rörande
Karlskrona poliskår anmodade marinförvaltningen varfschefen därstädes
att inkomma med utredning angående, bland annat, dels den af sökan¬
dena omnämnda höjningen af lefnadsomkostnaderna, dels Karlskrona
stads poliskårs aflönings- och pensionsförhållanden i jämförelse med de
sökandena tillkommande förmåner.
Enahanda utredning beträffande höjningen af lefnadsomkostnaderna
i Stockholm äfvensom aflöningsförhållandena vid Stockholms stads polis¬
kår infordrades från varfschefen i Stockholm.
Vid öfverlämnande af den utredning, som på grund af marinför-
valtningens berörda anmodan åvägabragtes af varfschefen i Karlskrona,
förklarade denne med stöd af samma utredning sig icke tveka att till¬
styrka bifall till hvad tillförene af varfschefsämbetet i ärendet före¬
slagits.
Varfschefen i Stockholm föreslog i det yttrande, hvarmed han öfver-
lämnade från honom infordrad utredning i ämnet, att öfverkonstaplarnes
vid flottans station i Stockholm aflöningsförmåner höjdes med 300 kronor
eller från respektive kronor 1,600, 1,600 och 1,700 till respektive kronor.
1,800, 1,900 och 2,000 samt att konstaplarnas vid stationen löneför¬
måner likaledes i medeltal ökades med 300 kronor, dock på det sätt
att lönerna komme att utgå med respektive kronor 1,350, 1,500 och
1,650, hvarjämte varfschefen särskildt, fäste uppmärksamheten därå, att,
enligt hvad utredningen gåfve vid handen, lefnadsomkostnaderna i huf-
vudstaden vore väsentligt högre än i Karlskrona.
Sedan de infordrade utredningarna från varfscheferna inkommit, af-
gaf marinförvaltningen den 12 december 1905 underdånigt utlåtande i
ärendet.
Beträffande först den af varfspolisen vid flottans bägge stationer
framställda begäran om erhållande af samma aflöningsförmåner, som till¬
komma flottans underofficerskår, ansåg marinförvaltningen en sådan
framställning icke berättigad, ty det lede intet tvifvel, att varfspolisen
ej behöfde uppfylla de höga fordringar på teoretisk och praktisk ut¬
bildning, som nödvändigtvis måste ställas på flottans underofficerskår.
Detsamma torde gälla om varfspolisen jämväl i förhållande till åtmin-
Statsutskottets Utlåtande X:o 6.
173
stone de större städernas väl organiserade poliskårer. Den förra torde
väl nämligen icke vid bevakningstjänstens bestridande utsättas för så¬
dana situationer, som i så hög grad kräfde förmåga af snabb uppfatt¬
ning och kraftigt ingripande som beträffande polismän tillhörande sist
angifna kårer ofta vore fallet, liksom också varfspolisens tjänst torde
vara af mindre grannlaga beskaffenhet och i hvarje fall ej medförde så
stor fara. Medan man af ofvan antydd anledning nödgats inom stads¬
poliskårer vid antagning söka uppehålla ganska höga fordringar på de
inträdessökandes kunskaper — så till exempel fordrades för inträde vid
Stockholms poliskår i allmänhet antingen fullgoda betyg från femte
klassen i elementarskola eller ock fullständig underofficersexamen, helst
från artilleriet — torde för utförandet af varfspolisens uppgift att upp¬
rätthålla ordningen å varfvet, att afvärja eldsolycka och upptäcka olof-
liga tillgrepp icke erfordras högre teoretisk utbildning än folkskolan vore
ansedd att bibringa. Den omständigheten att varfspolisen tillagts under¬
officers värdighet torde uteslutande varit föranledd af önskan att under¬
lätta utförandet af kårens uppdrag och kunde af sådan anledning ej
anföras som skäl för fordran på likställighet jämväl i afseende å af¬
löning. Emellertid ansåg marinförvaltningen en förhöjning af flottans
poliskårs aflöning vara lika önsklig som nödvändig.
De af varfseheferna föranstaltade undersökningarna beträffande den
inträdda stegringen af ej blott kostnaden för lifsförnödenheter utan
jämväl den totala lefnadskostnaden för eu familj gåfve på det mest
otvetydiga sätt vid handen, att varfspolisbårens nuvarande löneförhål¬
landen icke vore tillfredsställande utan behöfde i ingalunda obetydlig
mån förbättras. Den verkställda utredningen måste nämligen hafva
ådagalagt, att de visserligen upprepade löneförbättringarna icke hållit
jämna steg med de ständigt ökade kostnaderna för lifvets nödtorft.
Under sådana förhållanden finge icke den omständigheten, att varfs¬
polisens löneförmåner nyligen reglerats, stå hindrande i vägen för ome¬
delbart vidtagande af åtgärder för afhjälpande af det ögonskenliga miss¬
förhållandet mellan kårens aflöning och lefnadskostnader.
Huru önskligt det än vore att poliskårens aflöning då kunde de¬
finitivt regleras, ansåg marinförvaltningen dock, att därmed borde af
många skäl tillsvidare anstå. Särskildt erinrade marinförvaltningen
därom, att regleringen ägde ett visst sammanhang med frågan om för¬
flyttning af flottans station i Stockholm, alldenstund, äfven om en
fullständig reglering af varfspoliskårens aflöningsförmåner nu kunde
genomföras, likväl inom en snar framtid en genomgripande omorgani¬
sation af poliskåren och reglering af dess löneförhållanden skulle
174
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
nödvändiggöras redan af den ökning af polispersonalen, som erfor¬
drades för ej blott uppehållande för en längre tid af polisbevakningen
såväl å den gamla som den nya stationen utan äfven sedermera för
polistjänstens bestridande å den nya, betydligt utvidgade stationen. Af
sålunda anförda skäl ansåg marin förvaltningen ingen verklig reglering
beträffande flottans poliskårs löneförhållanden kunna för det närvarande
äga rum utan nödgades inskränka sig till att afgifva förslag om sådan
tillfällig förbättring i kårens aflöning, som finge anses af nuvarande
förhållanden med nödvändighet betingad.
Beträffande den erforderliga löneförhöjningen ansåg marinförvalt¬
ningen de af varfscheferna föreslagna beloppen vara, på sätt ock af de
verkställda undersökningarna framginge, väl afvägda. I likhet med
varfschefen i Karlskrona funne marinförvaltningen löneförhöjning för
poliskommissarien icke för det närvarande af behofvet påkallad. Löne¬
förhöjning till nuvarande väbeln vid Stockholms station, som tillika
fungerade som poliskommissarie vid stationen, hade icke ens varit
ifrågasatt.
På sätt förordats af de myndigheter, som i ämnet sig yttrat, ansåg
marinförvaltningen anslagen till uppmuntringspenningar och till extra
konstaplar böra fortfarande utgå. Emellertid fann marinförvaltningen,
att varfscheferna vid afgifvande af sina förslag till löneförhöjning icke
syntes hafva i tillräcklig grad beaktat det förhållande, att, då en löne¬
förhöjning föranleddes af ökade kostnader särskildt för lifsuppehälle
och bostad, dels förhöjningen för, såsom här vore fallet, i såväl socialt
som ekonomiskt afseende hvarandra närstående funktionärer bordo
sättas till samma belopp, dels ock i synnerhet de mindre inkomsterna
i högre mån tarfvade effektiv förhöjning. På grund af denna upp¬
fattning ansåg marinförvaltningen att, då varfschefen i Karlskrona
föreslagit en ökning af öfverkonstaplarnas löner med 225 kronor och af
konstaplarnas med 175 kronor, ökningen borde för bägge graderna
sättas till 200 kronor, liksom förvaltningen ock på grund af den ut¬
redning, som blifvit i ämnet förebragt, ansåg löneförhöjningen till
såväl öfverkonstaplar som konstaplar vid Stockholms station böra be¬
stämmas till 300 kronor.
Kostnaden för en löneförhöjning till öfverkonstaplar och konstaplar
vid Karlskrona station å 200 kronor och vid Stockholms station å 300
kronor skulle uppgå till:
för 2 öfverkonstaplar och 15 konstaplar å 200 kr.......... 3,400 kronor
»2 » x> 15 » » 300 » ......... 5,100 j>
eller till sammanlagdt 8,500 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
175
På grund af livad sålunda blifvit anfördt och i öfrigt i ärendet
förekommit hemställde marinförvaltningen, att af 1906 års riksdag måtte
äskas dels anvisande å extra ordinarie stat för år 1907 ett belopp å
8,500 kronor för beredande af tillfälligt lönetillägg för sistnämnda år
åt öfverkonstaplar och konstaplar vid varfspoliskåren i Karlskrona och
i Stockholm, dels medgifvande att för tilldelande af tillfälligt lönetillägg
för år 1906 till samma funktionärer finge af femte hufvudtitelns all¬
männa besparingar användas likaledes ett belopp af 8,500 kronor.
Denna hemställan föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts
framställning till Riksdagen.
Sedermera har varfsehefen vid flottans station i Stockholm uti
ämbetsskrifvelse den 22 juni 1906 anmält, att samtliga poliskonstaplar
vid stationen hos honom gjort framställning om att i sina kontant ut¬
gående förmåner erhålla någon tillfällig förbättring, med beräkning från
1906 års början, intill dess ny lönereglering för poliskåren kunde varda
fastställd. Därvid hafva poliskonstaplarna framhållit, att de under nu¬
varande förhållanden icke kunde underhålla sig och sina familjer utan
att till stor omfattning skuldsätta sig. För sin del har varfsehefen,
under åberopande af, bland annat, den utaf honom tidigare gjorda ut¬
redning angående höjningen af lefnadsomkostnaderna i Stockholm samt
med erinran tillika att Stockholms stads poliskår numera erhållit en
väsentlig ökning i aflöningsförmåner, hemställt om beredande af gratifika¬
tion åt ifrågavarande poliskonstaplar, att utgå på sätt af dem ifrågasatts.
Öfver framställningen har marinförvaltningen den 28 augusti 1906
afgifvit infordradt yttrande och därvid till en början, med afseende å
den i varfsehefens skrifvelse omförmälda förhöjningen i kontanta af-
löningen för Stockholms poliskår, såsom tillägg till de i ämbetsverkets
underdåniga skrifvelse den 12 december 1905 lämnade uppgifter med¬
delat, att från och med 1906 års ingång, förutom fri uniform eller be-
klädnadsersättning med 150 kronor för år för öfverkonstaplar och 132
kronor för öfrige, åtnjutes för år af
öfverkonstaplar resp. 2,200 kronor, 2,300 kronor och 2,500 kronor;
inspektions- och detektivkonstaplar resp. 2,000 och 2,100 kronor
samt
konstaplar resp. 1,300 kronor, 1,500 kronor, 1,700 kronor och 1,900
kronor, därvid 1,300 kronor dock bestämts för af hela antalet konstap¬
lar allenast 10 %, enär de beräknats blifva nyantagna såsom ogifta och
i öfrigt åtnjuta vissa fördelar med afseende å bostad.
I öfrigt har marinförvaltningen med åberopande af den i ämbets¬
verkets nyssberörda skrifvelse den 12 december 1905 åvägabragta ut-
176
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
redning i ämnet ansett den för år 1906 begärda löneförbättringen nu¬
mera icke lämpligen kunna förordas, men hemställt om aflåtande af
nådig proposition till Riksdagen om medgifvande därtill att, för till¬
delande af tillfälligt lönetillägg för år 1907 åt öfverkonstaplar och kon¬
staplar vid varfspoliskåren i Karlskrona med 200 kronor och i Stock¬
holm med 300 kronor för man, måtte af femte hufvudtitelns allmänna
besparingar få utgå ett belopp af 8,500 kronor.
Vidare hafva öfverkonstaplar och konstaplar vid flottans poliskår
i Karlskrona uti en till varfschefen därstädes ingifven och af denne
med skrifvelse den 10 september 1906 till marinförvaltningen öfver-
lämnad skrift ånyo hemställt om förbättrade aflöningsförmåner, hvar¬
jemte de anhållit om beredande af gratifikation med 200 kronor om
året åt dem hvardera under tiden intill dess löneförbättring kunde
komma dem till del.
Varfschefen har vid framställningens öfverlämnande till marinför¬
valtningen hänvisat till sina förut afgifna förslag i samma ämne samt
vitsordat behofvet af den sökta gratifikationen. Marinförvaltningen har
i anledning af samma framställning åberopat hvad ämbetsverket uti
sin förenämnda skrifvelse den 28 augusti 1906 anfört.
Slutligen har marinförvaltningen i sin ofta berörda underdåniga
skrifvelse den 28 september 1906 hemställt, det Kungl. Maj:t ville
vid 1907 års Riksdag äska anvisande å extra ordinarie stat för år
1908 af 8,500 kronor för beredande af tillfälligt lönetillägg för sist¬
nämnda år åt öfverkonstaplar och konstaplar vid varfspoliskåren i Karls¬
krona med 200 kronor och i Stockholm med 300 kronor för man; hvar¬
jemte ämbetsverket i samma skrifvelse förnyat sin hemställan om be¬
gäran af Riksdagens medgifvande att för tillfälligt lönetillägg för inne¬
varande år finge af femte hufvudtitelns allmänna besparingar utgå lika¬
ledes 8,500 kronor.
Den utredning, som blifvit i ärendet förebragt, gifver otvetydigt
vid handen, att en snar förbättring i öfverkonstaplarnas och konstap¬
larnas vid flottans poliskår löneförhållanden är oundgängligen af nöden.
De nuvarande lönerna måste anses otillräckliga för tillfredsställande af
polispersonalens nödtorftiga lefnadsbehof. Särskild! upplysande i fråga
om aflöningsförkållandena är en af marinförvaltningen upprättad jäm¬
förande tablå, afseende stadspolisens aflöningsförmåner i Stockholm,
Malmö, Köpenhamn och Karlskrona, jämförda med flottans poliskårs
nuvarande aflöningsförmåner. Sedan denna tablå numera blifvit så till
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
177
vida rättad, att den, vidkommande Stockholms poliskårs aflöning, inne¬
håller den från och med 1906 års ingång gällande stat i stället för
ursprungligen det förslag till ny stat, som uppgjorts af stadens drät¬
selnämnd, är den af följande lydelse:
Tablå
öfver polisens aflöningsförmåner i nedannämndä städer och öfver
flottans poliskårs nuvarande aflöningsförmåner.
|
Öfverkonstaplar.
|
Konstaplar.
|
|
Aflöning
|
|
|
Aflöning
|
|
|
|
jämte
|
|
|
j ämte
|
|
|
|
dyrtids-
|
Bekläd-
|
|
dyrtids-
|
|
|
|
tillägg
|
|
Summa.
|
tillägg
|
|
Summa.
|
|
i de fall
|
nåd.
|
|
i de fall
|
nåd.
|
|
|
då sådant
|
|
|
då sådant
|
|
|
|
bestås.
|
|
|
bestås.
|
|
|
Stockholm, enligt intill år 1906
|
|
|
.
|
|
|
■
|
gällande stat
|
|
|
|
|
|
|
l:a lönegraden........................
|
2,000
|
132
|
2,132
|
1,500
|
132
|
1,632
|
2:a » .................'.......
|
1,900
|
132
|
2,032
|
1,400
|
132
|
1,532
|
3:e > ........................
|
1,800
|
132
|
1,932
|
1,200
|
132
|
1,332
|
4:e > .......................
|
—
|
—
|
—
|
1,100
|
132
|
1,332
|
Stockholm, enligt den från och med
|
|
|
|
|
|
1
|
år 1906 gällande stat
|
|
|
|
|
•
|
|
l:a lönegraden........................
|
2,500
|
150
|
2.650
|
1,900
|
132
|
2,032
|
2:a » .......................
|
2,300
|
150
|
2,450
|
1,700
|
132
|
1,832
|
3:e » ........................
|
2,200
|
150
|
2,350
|
1,500
|
132
|
1,632
|
4:e » ........................
|
—
|
—
|
—
|
1,300
|
132
|
1,432
|
Malmö
|
|
|
|
|
|
|
l:a lönegraden........................
|
2,300
|
no
|
2,440
|
1,800
|
100
|
1,900
|
2:a J .......................
|
2,200
|
no
|
2,340
|
1,700
|
100
|
1,800
|
3:e > .......................
|
2,100
|
140
|
2,240
|
1,600
|
100
|
1,700
|
4:e > ........................
|
2,000
|
140
|
2,140
|
1,500
|
100
|
1,600 j
|
5:e » ........................
|
—
|
■ —
|
—
|
1,400
|
100
|
1,500
|
6:o » ........................
|
—
|
—
|
—
|
1,300
|
100
|
1,400
|
Bill. till Riksd. Prof. 1907. -1 Samt. 1 A JO. 0 Höft. 2.‘!
178
Statsutskottets Utlutande N:o 6.
|
Öfverkonstaplar.
|
|
Konstaplar.
|
|
Aflöning
jämte
dyrtids-
ti Hägg
i de fall,
då sådant
bestås.
|
Bekläd¬
nad.
|
Summa.
|
Aflöning
jämte
dyrtids -
tillägg
i de fall
då sådant
bestås.
|
Bekläd¬
nad.
|
Summa.
|
Köpenhamn
|
|
|
|
|
|
|
l:a lönegraden........................
|
—
|
—
|
2,300
|
—
|
—
|
1,400—1,700
|
2:a » ........................
|
—
|
—
|
2,100
|
—
|
—
|
1,300—1,600
|
3:e » ........................
|
—
|
—
|
1,900
|
—
|
—
|
1,200-1,500
|
4:e » ........................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,100-1,400
|
5:e » ........................
|
—
|
—
|
—
|
j —
|
—
|
1,000-1,300
|
6:e s .......................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
800-1,100
|
Karlskrona
|
|
|
|
|
|
|
l:a lönegraden........................
|
1,600
|
125
|
1,725
|
j 1,150
|
125
|
1,275
|
2:a » ........................
|
1,700
|
125
|
1,825
|
! 1,250
|
125
|
1,375
|
3:e » ........................
|
1,800
|
125
|
1,925
|
1,350*)
|
125
|
1,475
|
Flottans poliskår enligt gällande
stat
|
|
|
|
|
|
|
l:a lönegraden........................
|
1,700
|
—
|
1,700
|
1,168
|
132
|
1,300
|
2:a » ........................
|
1,600
|
—
|
1,600
|
| 1,068
|
132
|
1,200
|
3:e » ........................
|
1,500
|
—
|
1,500
|
j 968
|
132
|
1,100
|
*) 4 af de mest förtjänta tonstaplarna åtnjuta ytterligare lön med 100 kronor.
I likhet med marinförvaltningen anser jag, att med en definitiv
reglering af flottans poliskårs aflöningsförhållanden tillsvidare lämpligen
bör anstå, men att nu en af förhållandena betingad tillfällig löneför¬
höjning bör ifrågakomma.
Därvid finner jag, i likhet med marinförvaltningen, sådan vara er¬
forderlig allenast för öfverkonstaplarna och konstaplarna vid flottans
båda stationer, men ej för poliskommissarien i Karlskrona, samt att den
bör utgå med af förvaltningen föreslagna belopp, vid hvardera statio¬
nen lika för öfverkonstaplar och konstaplar eller 200 kronor till hvar
och en af öfverkonstaplarna och konstaplarna i Karlskrona samt 300
kronor till hvar och en af öfverkonstaplarna och konstaplarna i Stockholm.»
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
179
Utskottet, som instämmer i de i statsrådsprotokollet gjorda utta¬
landena därom, att personalen vid flottans poliskår icke behöfver upp¬
fylla de höga fordringar, som ställas på såväl flottans underofficerskår
som ock de större städernas påliskårer, anser sig böra tillstyrka bevil¬
jandet af det af Kungl. Maj:t föreslagna lönetillägget, och hemställer
alltså,
att Riksdagen må:
a) anvisa å extra ordinarie stat för år 1908
ett belopp af 8,500 kronor för beredande af tillfälligt
lönetillägg för nämnda år åt öfverkonstaplar och
konstaplar vid varfspoliskåren i Karlskrona med 200
kronor och i Stockholm med 300 kronor för man; samt
b) medgifva, att, för tilldelande af tillfälligt lö¬
netillägg för innevarande år å samma belopp till ifråga¬
varande personer, må af femte hufvudtitelns allmänna
besparingar utgå likaledes ett belopp af 8,500 kronor.
Påskyndande af sjömätningama vid rikets kuster.
44:o) Kungl. Maj:t har uti punkt 42 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att för påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster bevilja
på extra stat för år 1908 ett anslag af 41,000 kronor.
I fråga om denna framställning har departementschefen hänvisat
till hvad till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11 januari
1902, bifogadt samma års statsverksproposition, anförts rörande behofvet
af extra anslag under de närmaste åren till påskyndande af sjömät¬
ningarna vid rikets kuster.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må för påskyndande af sjömätningarna
vid rikets kuster bevilja på extra stat för år 1908 ett
anslag af 41,000 kronor.
Påskyndande
af sjömätnin¬
garna vid
rikets kuster.
[42.]
ISO
Statsutskottets Utlåtande N.-o 6.
Anläggning af
en ny vatten-
höjdmätnings-
station.
[43.]
Dyrjkid stilla gg
åt vissa sta¬
tens tjänste¬
män och
bet j ant e.
[44.]
Anläggning af en ny vattenhöj dmätningsstation.
45:o) Under punkt 43 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att, för anläggning af en ny vattenhöjdmätning sstation k
lämplig plats mellan Strömstad och Vinga, å extra stat för år 1908
bevilja ett belopp af 5,000 kronor.
Beträffande denna framställning har departementschefen åberopat
hvad han här ofvan vid behandlingen af anslaget till nautisk-meteorolo-
giska byrån anfört i fråga om anläggning af en dylik station.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, för anläggning af en ny vat-
tenhöjdmätningsstation å lämplig plats mellan Ström¬
stad och Vinga, å extra stat för år 1908 bevilja ett
belopp af 5,000 kronor.
Dyrtidstillägg åt vissa statens tjänstemän och betjänte.
46:o) Uti punkt 44 af femte liufvudtiteln har Kung!. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att, till beredande af dyrtidstillägg för innevarande år
åt en del tjänstemän och betjänte i sjöförsvarsdepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli samt till sjöförsvarsdepartementet hörande äm¬
betsverk, kårer och stater, på extra stat för år 1908 anvisa såsom för¬
slagsanslag ett belopp af 16,000 kronor.
Rörande denna framställning kommer utskottet att framdeles af¬
gifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härmed för Riksdagen
anmäla.
Statsutskottets Utlåtande N--o 6.
181
Extra lönetillägg för vaktmästare.
47:o) Under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t vidare uti punkt
45 föreslagit Riksdagen att till beredande af extra lönetillägg för år 1907
åt ordinarie vaktmästare och med dem likställda personer hos sjöför¬
svarsdepartementet samt departementet underlydande ämbetsverk, kårer
och stater å extra stat för år 1908 såsom förslagsanslag anvisa ett
belopp af 1,500 kronor.
Jämväl i denna fråga kommer utskottet att framdeles afgifva ut¬
låtande, hvilket utskottet härmed får för Riksdagen
anmäla.
Dyrtidstillägg åt tjänstemän och vaktmästare vid
flottans pensionskassa.
48:o) Kungl. Maj:t har uti punkt 46 under denna hufvudtitel före¬
slagit Riksdagen att medgifva, att dyrtidstillägg måtte för år 1907 utgå
till tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva
utlåtande, hvilket utskottet härmed får för Riksdagen
anmäla.
Extra lönetillägg för vaktmästare vid flottans pensionskassa.
49:o) Slutligen har Kungl. Maj:t under femte hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att medgifva, att ett extra lönetillägg måtte för år 1907 utgå
till ordinarie vaktmästare vid flottans pensionskassa.
Jämväl härom kommer utskottet att framdeles afgifva yttrande,
hvilket utskottet skolat härmed
anmäla.
Stockholm den 19 april 1907.
På statsutskottets vägnar:
Extra lönetill-
lägg för vakt¬
mästare m. fl.
[45.]
Dyrtidstillägg
åt tjänstemän
och vakt¬
mästare vid
flottans pen¬
sionskassa.
[46.]
Extra lönetill-
lägg för vakt¬
mästare vid
flottans pen¬
sionskassa.
[47.]
HUGO TAMM.
182
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Reservationer:
Vid punkt 3. (ang. aflöning för flottans kårer och stater):
af herr C. Persson, som ansett, att i utskottets motivering (sid. 61)
bort inflyta följande uttalande:
»Beträffande------------har utskottet
icke funnit anledning till annan erinran, än att denna inspektör icke
må äga rätt att uttränga den befattningshäfvare, som för närvarande
innehar detta lönetillägg;»
Vid punkt 3, mom. c) (ang. stat för flottans sjömanskår):
af herrar K. Starbäck och J. T. Larsson;
Vid punkt 10. (ang. aflöning för kustartilleriets personal):
af herrar E. Hammarlund, K. Starbäck och J. T. Larsson; hvilka
ansett, att utskottets hemställan bort hafva följande lydelse:
»att Riksdagen må
e) på det sätt bifalla herr Wavrinskys motion n:o
58, att Riksdagen beslutar lämna underofficerare af
2:a graden vid kustartilleriet samma förmåner, som
underofficerarne af motsvarande grad i flottan åtnjuta
under tjänstgöring i land, samt i följd häraf öka an¬
slaget till kustartilleriets personal med 27,588 kronor;
f) vid bifall till hvad utskottet under mom. a)—e)
föreslagit höja anslaget till aflöning för kustartilleriets
personal med 314,899 kronor eller från 1,064,571 kronor
till 1,379,470 kronor;
• g)-----------------
Vid punkt 22. (ang. ändring af pansarbåtarna Hildur, Björn och
Gerda):
af herrar K. Starbäck, C. Persson, J. T. Larsson, -ÅT. Svensson och
G. Lindgren, hvilka ansett att utskottet bort hemställa,
att Kungl. Maj:ts framställning icke måtte af
Riksdagen bifallas.
Det skulle här antecknas, att herrar L>. Persson, L. Eriksson och
A. Wiklund icke deltagit i förestående hufvudtitels behandling inom
utskottet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
183
Bil. n:o 1.
Stat
för flottans officerskår.
|
...................................'
|
Fast lön. i
|
Antal.
|
|
|
|
|
|
Kr.
|
Ö.
|
1
|
Flaggman...............................................................................................
|
8,000
|
1
|
3
|
D:o ................................................................................................
|
24,000
|
—!
|
1
|
Kommendör............................................................................................
|
6,000
|
—
|
7
|
D:o ............................................................................................
|
42,000
|
—
|
1
|
Kommendörkapten af l:a graden..............................................................
|
4,500
|
—
|
16
|
D-.o af d:o ...............................................................
|
72,000
|
|
1
|
D:o af 2:a graden...............................................................
|
4,000
|
J
|
16
|
D:o af d:o ...............................................................
|
64,000
|
—
|
1
|
|
3,400
|
_
|
60
|
D:o af d:o .................................................................................
|
204,000
|
—
|
1
|
D:o af 2:a klass ................................................................................
|
2,400
|
—
|
30
|
B:o af d:o ................................................................................
|
72,000
|
|
1
|
Löjtnant .................................................................................................
|
1,500
|
|
89
|
D:o ................................................................................................
|
133,500
|
—
|
1
|
Underlöjtnant.........................................................................................
|
720
|
—
|
42
|
D:o ..........................................................................................
|
30,240
|
—
|
271
|
Kronor
|
672,260
|
—
|
|
Tillkommer:
|
|
|
|
Årligt tillägg till fasta lönen åt innehafvare af chefsbefattningen i marin-
|
|
|
|
förvaltningen, chefsbefattningen i flottans stab, stationsbefälhafvarbefatt-
|
|
|
|
ning eller befattningen såsom inspektör af flottans öfningar till sjöss,
|
|
|
|
därest lian icke uppbär flaggmans lön, med iakttagande att, om två af
|
|
1
:
|
|
nämnda befattningsinnehafvare icke uppbära dylik lön, tillägget skall
|
|
|
|
tilldelas den, som är i sin befattning äldst..........................................
|
2,000
|
|
|
Summa kronor
|
674,260
|
_
|
Anmärkningar:
l:o. Dagaflöning å 7 kronor till flaggman, 6 kronor till kommendör, 5 kronor till kommendör¬
kapten af l:a eller 2:a graden, 4 kronor till kapten af l:a eller 2:a klassen samt 3 kronor till löjtnant
och underlöjtnant eller half dagaflöning efter hvardera af förestående belopp tillkommer i den ordning,
reglemente för flottan bestämmer.
184
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
den ordning reglemente för
2:o. Till officer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår,
flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:
vid Karlskrona
station
för flaggman ............................... 1,200 kronor;
» kommendör............................ 900 »
> kommendörkapten................... 600 >
> kapten.................................. 400 »
löjtnant och \
underlöjtnant/
3:o. Då befälhafvande amirals- och stationsbefälhafvarämbetena i Karlskrona innehafvas af eu
och gamma person, åtnjuter innehafvaren ett särskildt arfvode af 3,000 kronor om året.
300
vid Stockholms
station
1,500 kronor.
1,200 >
1,000 >
500 >
400 >
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
185
Bil. n:o 2.
Stat
för flottans underofficerskår.
Fast lön.
|
Bekläd-
nadsersätt-
ning.
|
Ersättning
för ved
och ljus.
|
Summa.
|
Kr.
|
Ö.
|
Kr.
|
Ö.
|
Kr.
|
ö.
|
Kr.
|
Ö.
|
900
|
—
|
200
|
|
130
|
|
1,230
|
—
|
99,900
|
—
|
22,200
|
|
14,430
|
—
|
136,530
|
—
|
1,140
|
-
|
200
|
|
130
|
—
|
1,470
|
—
|
78,660
|
—
|
13,800
|
—
|
8,970
|
—
|
101,430
|
—
|
900
|
—
|
200
|
—
|
100
|
—
|
1,200
|
-
|
200,700
|
—
|
44,600
|
-
|
22,300
|
—
|
267,600
|
—
|
900
|
-
|
200
|
—
|
100
|
—
|
1,200
|
—
|
125.100
|
—
|
27.800
|
—
|
13,900
|
—
|
166 800
|
—
|
508,200 !—
|
109,200
|
_
|
60,060
|
—
|
677,460
|
—
|
An¬
tal.
1 j Flaggunderofficer (ej maskinist)
| 111
1
69
1
223
1
139
546
D:o
D:o
D:o
d:o
(maskinist)
d;o
Underofficer af 2:a graden (ej maskinist)
D:o d:o
D:o (maskinist)
D:o d:o
Anmärkningar:
l:o. Dagaflöning å 2 kronor 50 öre till flaggunderofficer (maskinist), 2 krona 15 öre till flaggunder¬
officer (ej maskinist) och underofficer af 2:a graden (maskinist) samt 1 krona 50 öre till underofficer
af 2:a graden (ej maskinist) eller half dagaflöning efter hvartdera af förestående belopp tillkommer i
den ordning, reglemente för flottan bestämmer.
2:o. Till underofficer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning regle¬
mente för flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknndt belopp af:
vid Karlskrona vid Stockholms
station station
för flaggunderofficer............................. 240 kronor: 300 kronor.
» underofficer af 2:a graden................ 180 » 240 »
3:o Underofficers af 2:a graden löneförmåner må utgå till högst 10 kockar eller hofmästare, som
utan att hafva förvärfvat kompetens för befordran till underofficer visat framstående skicklighet i egen
yrkesgren.
Bih. till Riksd. Prot. 1B07. 4 Sami. J Afd. 6 Häft.
24
186
Statsutskottets Utlåtande N.-o 6.
Bil. n:o 3.
Stat
för marinintendenturkåren.
Antal.
|
|
Kr.
|
ö. Kr.
|
ö.
|
1
|
Marinöfverintendent och chef:
|
|
|
|
|
lön..........................................................................
|
6,000
|
—
|
|
|
dagaflöning å 6 kronor................................................
|
2.190
|
- 8,190
|
—
|
1
|
Förste marinintendent:
|
|
|
|
|
lön...................................................................
|
4,000
|
—!
|
|
|
dagaflöning å 5 kronor...............................................
|
1,825
|
5,825
|
_
|
2
|
Förste marinintendenter ...................................................
|
—
|
- 11,650
|
—!
|
1
|
Marinintendent af l:a graden. l:a löneklassen:
|
|
|
|
|
lön..........................................................................
|
3,400
|
—
|
|
|
dagaflöning å. 4 kronor................................ .............
|
1,460
|
4,860
|
|
14
|
Marinintendenter af l:a graden, l:a löneklassen .................
|
_
|
- 68,040
|
—1
|
1
|
Marinintendent af l:a graden, 2:a löneklassen:
|
|
|
|
|
lön............................................................................
|
2,400
|
—
|
|
|
dagaflöning å 4 kronor...............................................
|
1,460
|
— 3,860
|
|
6
|
Marinintendenter af l:a graden, 2:a löneklassen................
|
—
|
- 23,160
|
-i
|
1
|
Marinintendent af 2:a graden:
|
|
|
|
|
lön...........................................................................
|
1,500
|
—
|
|
|
dagaflöning å 3 kronor................................................
|
1,095
|
2,595
|
|
21
|
Marinintendenter af 2:a graden..........................................
|
—
|
—; 54,495
|
_•
|
1
|
Marinunderintendent:
|
|
|
|
|
lön...........................................................................
|
720
|
—
|
|
|
dagaflöning é, 3 kronor...............................................
|
1,095
|
1.815
|
_
|
j 22
|
Marinunderintendenter......................................................
|
—
|
— 39,930
|
—
|
71
|
|
|
|
|
1
|
Auditör vid Karlskrona station:
|
|
|
|
|
lön...........................................................................
|
3,000
|
|
|
|
tjftnstgöringspenningar...............................................
|
1,000
|
4.000
|
-
|
1
|
Transport
|
—
|
-1 228,420
|
J
|
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
187
Antal.
|
|
Kr. ö.
|
Kr. ö.
i
|
|
Tran sport
|
- -
|
I
228,420
|
1
|
Auditör vid Stockholms station:
|
|
|
|
arfvode......................................................................
|
1,800 j-
|
|
|
tjänstgöringspenningar..............................................
|
700 i-
|
2.500 1—!
|
1
|
Advokatfiskal vid Karlskrona station:
|
|
|
|
arfvode......................................................................
|
1,800 —
|
|
|
tjänstgöringspenningar................................................
|
700 j—
|
2,500 !-
|
3
1
|
Väbel vid Karlskrona station:
|
|
|
|
lön...........................................................................
|
600 j —
|
! i
|
|
dagaflöning ä 2 kr. 13 öre...........................................
|
784 i 75
|
1,384 75|
|
1
|
Väbel vid Stockholms station............................................
|
1
|
1,384 75
! i
|
z
1
|
Vaktmästare vid Karlskrona station:
|
|
!
| i
|
|
lön.......................................................................
|
500 !
|
|
|
tjänstgöringspenningar................................................
|
300 |—
|
800 |—|
|
6
|
Vaktmästare,därafS vidKarlskronaoch3vidStockholms station
|
|
4,800 —i
|
7
|
Dagaflöning till marinunderintendenter öfver stat...............
|
-- j-
|
2,190 |—i
|
|
Missräkningspenningar till kassör å hvardera stationen å
|
|
|
|
500 kronor.................................................................
|
— —
|
1,000 j—
|
|
Inkvarteringsbidrag, förslagsvis........................................
|
- i-
|
28,740 |-j
|
|
Summa kronor
|
|
273,719 '50
|
Anmärkningar:
l:o. Till personal, aom icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente
för flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af
|
|
i Karlskrona
|
i Stockholm
|
|
|
eller å kustposition
|
eller Göteborg
|
marinöfveriuteudeut...
|
|
|
1,200 kronor
|
förste marinintendent
|
|
|
1,000 *
|
marinintendent af l:a
|
graden ....................
|
................ 400
|
500 »
|
marinintendent af 2:a
marinunderintendent
|
graden och1
i .............
|
............... 800 >
|
400 »
|
|
|
............... 240
|
300 >
|
2:o. För auditör vid Karlskrona station ökas lönen efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring med
500 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 500 kronor. För väbel ökas lönen efter
5 års väl vitsordad tjänstgöring med 100 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare
100 kronor. För vaktmästare ökas lönen efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring med 100 kronor.
3:o. . Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge donna förmån kvar
står, lönen minskas med 15 0 kronor.
188
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Bil. n:o 4.
Stat
å dagaflöning till officerare och underofficerare vid flottan.
|
|
|
i
|
Kr.
|
ö.j Kr.
|
1 “ I—
ö.j Kr. lö.
|
Officerskåren,
|
|
|
|
|
! i
|
4 Flaggman ................
|
. dagaflöning ä 7
|
kr. i 365 dagar)
|
10,220
|
—!
|
|
8 Kommendörer ...........
|
> » 6
|
>
|
>
|
17,520
|
|
|
34 Kommendörkaptener ..
|
> »5
|
|
> !
|
62,050
|
—
|
|
! 92 Kaptener...................
|
> »4
|
>
|
>
|
134,320
|
|
|
| 133 Löjtnanter och 1
|
» »3
|
»
|
» |
|
145,635
|
—j 369,745
|
|
|
underlöjtnanter |
|
|
|
j
|
|
|
|
271
|
|
|
|
|
|
i
|
Af går förslagsvis:
\ Dagaflöning under tjänstgöring på varfyet och i sjökarte-
verket...............................................................
Underofllcerskåren.
112 Plaggunderofficerare (ej maskinister) dagaflöning å 2 kr.|
15 öre i 365 dagar.............................................
70 Flaggunderofficerare (maskinister) dagaflöning å 2 kr. 50)
öre i 365 dagar ................................................
224 Underofficerare af 2:a gr. (ej maskinister) dagaflöning)
å 1 kr. 50 öre i 365 dagar.................................
| 140 Underofficerare af 2:a gr. (maskinister) dagaflöning å!
2 kr. 15 öre i 365 dagar ....................................
I 546
|
—1 25,000—! 314.745)-
|
87,892
|
1 !
i ■ J
|
63,875
|
—
|
122,640
|
~
|
109,865
|
“1 384,272)
|
|
-| 384,272- 344,745!-
|
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
189
Kv. jö. Kr. öj Kr. | ö.
Transport
|
- — 384,272:—| 344,745!—
|
Afgår dagaflöning under tjänstgöring på varfvet förslagsvis:
|
|
{Gr 70 Flaggunderofficerare (maskinister) dagaflöning å 2 kr.
|
|
50 öre i 225 dagar ................................................
|
39,375j—
|
» 10 Flaggunderofficerare (rustmästare, torpedmästare eller
|
|
kvartersmän) dagaflöning å 2 kr. 15 öre i 225 dagar
|
4.837|50
|
i 140 Underofficerare af 2:a gr. (maskinister) dagaflöning
|
1 | I
|
å, 2 kr. 15 öre i 225 dagar.......................................
|
67,725:-,
|
» 19 Underofficerare af 2:a gr. (rustmästare, torpedmästare
|
| 1
|
eller kvartersmän) dagaflöning å 1 kr. BO öre i 225 dagar
|
6,412|50
|
» Ofriga Underofficerare .............................................
|
9,°°°; ! 127,350!—i 256,922;—
|
Summa kronor
|
— -| — |—! 601,6671-i
|
190
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Bil. n:o 5.
Stat
för kustartilleriet.
Antal. Kronor.
I. Lön och dagaflöning.
Officerare.
1 ; Chef för kustartilleriet:
lön................................................................... 8,000 —
dagaflöning it 7 kronor...................................... 2,555j— 10,555;_
1 Öfverste:
lön.................................................................... (1,000:—
dagaflöning a 6 kronor....................................... 2,190,— 8,1901 —
1 Öfverste.................................................................. — j— 8.190 —
1 - Öfverstlöjtnant:
lön.................................................................. 4,500! —
dagaflöning å 5 kronor....................................... l,825j— 6 325|—
1 , Öfverstlöjtnant......................................................... —• — 6,325i—
1 j Major:
lön.................................................................... 4,000;—
dagaflöning å 5 kronor.......................................* 1 * * * 5 1,8261— 5,825|
5 ; Majorer ................................................................. — — 29,125;—
1 : Kapten af l:a klassen:
lön................................................................... 3,400 —
dagaflöning a 4 kronor......................................., 1,460)— 4,860;—
20 | Kaptener af l:a klassen............................................ — 1— 97,200; —
1 ; Kapten af 2:a klassen:
lön.................................................................... 2,400,—
dagaflöning å 4 kronor....................................... 1,460|— 0,860 —
16 , Kaptener af 2:a klassen......................................... —__j—; 61,760j — [
49 Transport — — 242,21ö|—j
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
191
Antal
|
|
Kronor.
|
49
|
Transport
|
|
- 242,215'-'
|
|
|
1
|
j Löjtnant: '
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
1,500
|
|
|
|
dagaflöning å 3 kronor..........................
|
1,095
|
- 2,595-
|
|
33
|
Löjtnanter......................
|
—
|
-i 85,635 -
|
|
1
|
Underlöjtnant:
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
720
|
|
!
!
|
|
dagaflöning å 3 kronor.......................................
|
1,095
|
—: 1,815—!
|
|
1 16
|
Underlöjtnanter ....................................
|
|
~1 29.040 —. 36i 3oo
|
|
100
|
|
|
|
|
|
Reservofflcersaspiranter.
|
|
|
|
1
|
Reservofficersaspirant:
|
|
|
|
|
dagaflöning 4 4,50 kronor.......................
|
—
|
— 1,642.50
|
|
5
|
Reservofflcersaspiranter........
|
—
|
~.____8>21250 9,855
|
—!
|
6
|
Underofficerare.
|
|
|
|
i
|
Underofficer af l:a graden:
|
|
|
|
|
lön................
|
1,200
|
— 1
|
|
|
dagaflöning a 2.50 kronor .................................
|
912
|
50
|
|
|
ersättning för ljus och. ved.............. ......
|
130
|
- 2,242 50
|
|
i 54
|
Underofficerare af l:a graden.....
|
—
|
-! 121,095 —
|
|
i
|
Underofficer af 2:a graden:
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
900
|
|
|
|
dagaflöning å 2 kronor .....................................
|
730
|
|
|
|
ersättning för ljus och ved......... ......
|
100
|
-! 1,730 -
|
|
no
|
Underofficerare af 2:a graden.......
|
_
|
— 190,300!—] 315,367
|
50
|
1G6
|
|
|
|
|
|
Manskap.
|
|
|
|
1
|
l a lönegrad (underofficerskorpral):
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
540
|
—
|
|
dagaflöning a 80 öre.................................
|
292|
|
832;-
|
176
|
l:a lönegrad (underofficerskorpraler).......................!
|
—
|
- 146,432|—
|
1
|
2:a lönegrad:
|
|
|
|
lön.................................................................
|
276i
|
-! | 1
|
—
|
dagaflöning 4 60 öre.........................................
|
219]
|
495 —
|
178
|
Transport
|
1
|
- 147,769|-! 686,522 50
|
192
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Antal.
|
|
Krono
|
r.
|
178 |
|
Transport
|
; 1
|
147,759
|
I
686.522'
|
50
|
416
|
2:a lönegrad...........................................................
|
— —
|
205,920
|
|
|
1 j
|
3:e lönegrad:
|
|
|
|
|
|
lön....................................................................
|
iso-
|
|
|
|
|
dagaflöning å 50 öre..........................................
|
182150
|
362,
|
50
|
|
218
|
3:e lönegrad ............................................................
|
—
|
79,025
|
|
|
1
|
4:e lönegrad:
|
|
|
' :
|
|
|
lön....................................................................
|
144}—
|
|
|
|
|
dagaflöning å, 30 öre..........................................
|
109:50
|
253;
|
50;
|
|
547
|
|
1
|
138,664
|
50; 571,984
|
50
|
1.361
|
|
|
1
|
|
|
|
II. Arfvoden.
|
|
|
|
|
1
|
Auditör..................................................................
|
_ _
|
800
|
—
|
|
1
|
Regementspastor.....................................................
|
|
1,000
|
-i
|
|
1
|
Fästningspredikant...................................................
|
|
120
|
“j 1,920
|
—
|
3
|
III. Rekryteringskostnader.
|
|
|
,
|
|
|
Lega, räknad efter 12 kronor 50 öre per år, samt
|
|
|
|
|
|
öfriga rekryteringskostnader, beräknade efter 40
|
|
|
|
|
|
kronor per man, däraf högst 30 kronor till värf-
|
|
|
|
|
|
våren, förslagsvis ..............................................
|
- j-
|
22,500
|
— 22,500
|
1
|
|
IV. Inkvarteringsbidrag.
|
|
|
|
|
|
Inkvarteringsbidrag för officerare och underofficerare,
|
|
|
|
|
|
förslagsvis .........................................................
|
— |-
|
24,600j—
|
|
|
Inkvarteringsbidrag för underofficerskorpraler, förslags-
|
|
|
|
|
|
|
— —
|
15,000
|
— 39,600
|
|
|
V. Lönetillägg och uppmuntrings-
|
|
|
! 1
|
I
|
|
penningar.
|
|
|
|
|
|
; Lönetillägg, förslagsvis.............................................
|
— i—
|
8,940
|
H
|
|
|
i Uppmuntringspenningar, förslagsvis...........................
|
— —
|
20,415
|
1—| 29,355
|
i-!
|
|
Summa kronor
|
— —
|
i —
|
-!l,351,882!—
|
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
193
-4.fi märkningar:
, 1:°* Officer och underofficer, som icke åtnjuta fri bostad i kronans hus, uppbära inkvarterings-
bidrag med ett efter år räknadt belopp af:
å kustposition
kr.
i Stockholm
eller Göteborg
kr.
generalsperson........................... —
öfverste ................................. 900
öfverstlöjtnant eller major .......... 600
kapten ................................... 400
subalternofficer ........................ 300
underofficer af l:a graden ......... 240
underofficer af 2:a graden ......... 180
1,500
1,200
1,000
500
400
300
240
2:o. Af de tmderofficerskorpraler, som erhållit vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, äga
högst 75 att åtnjuta inkvarteringsbidrag till följande månatliga belopp:
|
kustposition
|
i Stockholm
|
den, som innehar en tjänstetid vid
kustartilleriet af minst 81 måna-
|
kr.
|
eller Göteborg
kr.
|
der (6 !/* år) .........
|
15
|
20
|
annan underofficerskorpral .........
|
10
|
15
|
Sådant bidrag må af underofficerskorpral, som är gift eller änkling med minderårigt barn, bibe¬
hållas äfven under tjänstgöring, hvilken föranleder inkvartering ombord å fartyg eller i land på sådan
plats, att den af honom eljest använda bostaden icke kan begagnas.
8:0. Skulle det härofvan bestämda antalet manskap i någon af de tre högre lönegraderna icke
finnas fulltaligt, må de löner, som till följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras,
användas till aflöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande af lega och rekryteringskost-
nader, om det under III här ofvan förslagsvis beräknade belopp därtill visar sig otillräckligt.
4:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhör l:a, 2:a
eller 3:e uppmuntringsklassen, med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen enligt de för dagaflönings
åtnjutande gällande grunder.
5:o. Den, som tillhör l:a lönegraden, erhåller, om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid
af minst 108 månader (9 år), ett första lönetillägg af 5 kronor i månaden och, om han vid kustartille¬
riet innehar en tjänstetid af minst 144 månader (12 år), ett andra lönetillägg af 5 kronor i månaden.
Den, som tillhör 2:a lönegraden och är underofficerskorpral eller l:a klassens kustartillerist, er¬
håller, om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid af minst 60 månader (5 år) ett första lönetill-
lägg af 10 kronor i månaden och om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid af minst 144 måna¬
der (12 ar) ett andra lönetillägg af 5 kronor i månaden.
6:o. Vid beräkning af tjänstetid vid kustartilleriet äger den, som i egenskap af värnpliktig
tjänstgjort vid detta vapen eller antagits i högre lönegrad än den lägsta, att tillgodoräkna sig extra
tjänstetid enligt bestämmelser, som af Konungen meddelas.
Bill. till Rikud. Prot. 11)07. 4 Sami.
1 A fil. (1 lju ft.
194
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
S:gr
Tr.pt
1907 års riksstat anslår:
Anvisning i
Indelning och därmed järn- j
förlig anvisning
på förslag. j Anvisning i
kontant.
|
|
Friheter.
|
|
Ersättningar
|
kontant.
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
17,000
29,200
|
—
|
|
—
|
|
—
|
17,000
29,200
|
|
49,600
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
49,600
|
—
|
95,800
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
95,800
|
—
|
4,264,310
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4,264,310
|
—
|
456,498
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
456,498
|
—
|
1,089,098
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,089,098
|
—
|
17,000
|
—-
|
—
|
—-
|
—
|
—
|
17,000
|
—
|
2,250,000
|
—
|
|
—
|
|
—
|
2,250,000
|
—
|
1,200,000
|
|
|
|
|
__
|
1,200,000
|
—
|
' 14,900
|
_
|
|
—
|
—
|
—
|
14,900
|
—
|
1,150,000
|
_
|
__
|
—
|
|
—
|
1,150,000
|
—
|
' 89,735
|
|
|
|
|
|
89,735
|
|
69,000
|
|
|
|
|
|
69,000
|
—
|
10,600,541
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
10,600,541
|
—
|
10,696,341
|
—
|
|
-
|
—
|
_
|
10,696,341
|
—
|
Sjotorsvars-
Departeinentet och
Departementschefen.............................................
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli
Marinförvaltningen. Nuvarande belopp..................
Ökas med ............................................................
Flottan.
Aflöning för flottans kårer och stater. Nuvarande
Ökas med..............................................................
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,
Ökas ined ..............................................................
Naturaunderhåll åt personal vid flottan, förslags-
Ökas med ...............................................................
Ersättning för rustning och rotering, förslags-
Minskas med............................................................
Flottans nybyggnad och underhåll, reservations-
Ökas med ..........................................................
Flottans öfningar, reservationsanslag........................
Repetitionsöfningar för reservofficerare vid flottan,
Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och er-
TJndervisningsverken :
Sjökrigshögskolan, reservationsanslag..................
Sjökrigsskolan ......................................................
Skeppsgosseskolan. Nuvarande belopp...............
Ökas med .........................................................
Marinintendentskolan, reservationsanslag............
Sjukvård för flottans personal, reservationsanslag.
Ökas med .............................................................
Häri ingå vissa belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt utlåtande.
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
195
IÅtt. A.
riksstatens Femte hufvudtitel,
departementet.
öfverstyrelse!!.
Förslag till blifvande riksstat:
|
Anvisning i
kontant.
|
Indelning och därmed jäm¬
förlig anvisning
pa förslag.
|
j
Anvisning i 1
kontant.
|
Friheter.
|
Ersättningar.
|
Kronor.
ö. Kronor.
Kronor.
17,000—1
Kronor.
17,000—1
samt kommandoexpeditionen...............
|
49^600: —
1,000: —
|
29,200
50,600
|
|
|
2
|
|
_
|
29,200
50,600
|
|
|
S:gr
|
96,800
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
96,800
|
i
|
belopp ..............................................
|
4,204,310
*) 871,753
|
—
|
5,136,063
|
|
|
|
|
|
5,136,063
|
|
reservationsanslag. Nuvarande belopp
|
456,498
31,302
|
—
|
487,800
|
|
|
|
|
|
487,800
|
i
|
anslag. Nuvarande belopp..................
|
1,089,098
74,646
|
—
|
1,163,744
|
|
|
|
|
|
1,163,744
|
!
|
anslag. Nuvarande belopp ...............
|
17,000
3,000
|
—
|
14,000
|
|
|
|
|
|
14,000
|
f
|
anslag. Nuvarande belopp..................
|
2,250,000
50,000
|
—
|
2,300,000
|
|
|
|
|
|
2,300,000
|
j
|
reservationsanslag..................................
sättning därför, förslagsanslag..............
|
|
|
1,200,000
14,900
1,150,000
|
_
|
—
|
—
|
—
|
_
|
1,200,000
14,900
1,150,000
|
|
............................................... 18,770: -
............................................. 4,200: -
|
. 16,100
. 46,265
- 22,970
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
i
|
|
8,600
|
—
|
93,935
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
93,935
|
—
|
Nuvarande belopp..................................
|
69,000
1,500
|
—
|
70,500
|
|
|
_
|
__
|
__
|
70,500
|
_
|
|
S:gr
|
11,630,942
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
11,630,942
|
—
|
|
T
|
r:pt
|
11,727,742
|
—
|
—
|
-
|
—
|
—
|
11,727,742
|
—
|
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
196'
|
1906 års riksstat anslår
|
|
|
| Anvisning
I kontant.
|
|
Indelning och därmed jäm¬
förlig anvisning
|
|
|
|
pa förslag.
1
Friheter, j Ersättningar.
|
Anvisning
kontant.
|
|
j
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
t 10,696,341
|
|
|
|
__
|
|
10,696,341
|
|
1,064,571
i
|
_
|
—
|
|
|
—
|
1,064,571
|
|
148,035
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
148,035
|
—
|
253,383
|
—
|
—
|
|
|
—
|
253,383
|
—
|
326,437
|
___
|
|
_
|
|
|
326,437
|
|
| 160,000
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
160,000
|
_
|
290,000
|
—
|
|
|
|
—
|
290,000
|
—
|
15,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
15,000
|
_
|
14,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
14,000
|
—
|
2,271,426
|
|
—
|
|
|
—
|
2,271,426
|
—
|
26,700
|
|
|
|
|
|
26,700
|
|
13,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
13,000
|
_j
|
2,000
|
|
|
—
|
|
—
|
2,000
|
—
|
22,254
|
|
|
|
|
|
22,254
|
_j
|
36,750
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
36,750
|
—|
|
150,974
|
—
|
|
—
|
——
|
—
|
150,974
|
!
|
12,500
|
—
|
—
|
|
__
|
_
|
12,500
|
|
264,178
|
—
|
—
|
—
|
|
|
264,178
|
j
|
13,231,945
|
_
|
|
_
|
|
_
|
13,231,9451—'
|
Kust-
Aflöning för kustartilleriets personal. Nuvarande
Ökas med.............................................................
Beklädnad åt kustartilleriets manskap, reservations-
Ökas med ........................................................
Naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap, för¬
ökas med ................... .....................................
Underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel,
Kustartilleriets öfningar, reservationsanslag............
Kustartilleribeväringens vapenöfningar samt be-
Krigsöfningar vid kustpositionerna, reservationsan-
Sjukvård för kustartilleriets personal, reservations-
Diversc
Ålderstillägg, förslagsanslag ....................................
Ersättning åt officerare och ingenjörer under an-
Resestipendium åt läkare vid flottan och kust-
Med bibehållande af anslagets belopp oförändradt
marinläkarkåren, reservationsanslag»..............
Diverse behof ...........................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.
Ökas med ..............................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-
Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt-
Skrifmaterialier och expenser m. m. förslagsanslag
Extra utgifter ...........................................................
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
197
|
Förslag till blifvande riksstat:
_ ... . ■
|
|
|
Indelning och därmed järn- 1
|
1
|
|
|
förn
|
g anvisning
|
|
|
|
Anvisning i
|
p
|
1 förslag.
|
Anvisning
|
i
|
|
kontant.
|
|
!
|
kontant.
|
|
|
|
Friheter. ' Ersättningar.
|
|
|
Kronor. I B.
|
Kronor.
|
ö. 1 Kronor.
|
ö. Kronor.
|
■i
ö.
|
Tr:pt
|
11,727,742 —
|
|
|
- 11,727,742
|
—1
|
1,064,571: —
|
|
|
|
i
i
|
1
|
287,311: —
|
1,351,882 -
|
—
|
—i--
|
—j 1,351,882
|
_;
|
148,035: —
|
|
|
|
i
|
|
2,886: —
|
150,921 -
|
|
—j--
|
—! 150,921
|
|
253,383: —
|
|
|
|
j
|
|
4,935: —
|
258,318 -
|
—
|
—1--
|
—: 258,318
|
_
|
|
326,437 —
|
---
|
—--•
|
—1 326,437
|
_
|
|
160,000 -
|
—
|
—j--
|
— 160,000
|
_
|
isanslag ........
|
290,000 -
|
-—_
|
—1 —
|
— 290,000
|
_
|
.................... ___
|
15,000 —
|
—
|
—--
|
15,000
|
_
|
.......................
|
14,000 —
|
—
|
1
|
14,000
|
—
|
S:gr
|
2,566,558 —
|
—-
|
—i —
|
— 2,566,558
|
|
....................
|
i
26,700 —
|
|
i
|
I
i
— 26,700
|
1
|
|
13,000 —
|
__
|
— —
|
13,000
|
—
|
åt läkare vid
|
|
|
|
|
|
|
2,000 —
|
|
— —
|
2,000
|
|
|
22,2541—
|
—
|
—i —
|
-| 22,254
|
_
|
... 36,750: -
|
|
|
|
|
|
... 18,750: —|
|
55,500 —
|
—
|
—:__
|
— 55,500
|
1
|
ten ...............
|
|
|
|
|
|
ytt)..............
|
235,000 —
|
—
|
— I---
|
235,000
|
—
|
|
113,795 —|
|
—
|
---
|
113,795
|
_
|
.....................
|
12,500 -
|
—-
|
—i -—
|
12,500
|
—
|
S:gr
|
480,749—|
|
__I
1
|
—| —
|
-| 480,749
|
—
|
Tr:pti
|
14,775,049'—j
|
— !
|
! 1
|
- 14,775,049]
|
—I
|
artilleriet.
belopp ..........................................
anslag. Nuvarande belopp ......
slagsanslag. Nuvarande belopp
reservationsanslag......................
slag.....
anslag
anslag.
ställning eller kommendering utrikes
artilleriet, reservationsanslag...............
Nuvarande belopp
(nytt)
Statsutskottets, Utlåtande N:o 6\
198
1906 års riksstat anslår:
1
Anvisning i
|
Indelning och. därmed jäm¬
förlig anvisning
på förslag.
|
1 kontant.
|
I
Friheter. 1 Ersättningar, j
|
Anmaning i
kontant.
i Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
ö. i
|
Kron9r.
|
ö. Kronor.
|
|
Ö.
|
13,231,945
|
—
|
|
■
|
|
- 13,231,945
|
!
|
65,000
|
|
|
|
|
— i 65,000
|
|
1,700,000
|
—
|
405
|
-'
|
4
|
- 1,700,409
|
-:
|
| 100,800
|
—
|
—
|
—
|
—
|
- 100,800
|
—
|
9,000
|
—
|
—
|
|
---
|
— 9,000
|
i
|
13,000
|
—
|
|
—
|
-—
|
— 13,000
|
—
|
1,887,800
|
|
405
|
|
4
|
- 1,888,209
|
—
|
1 15,119,745
|
—
|
405
|
—
|
4
|
—| 15,120,154
|
|
Han-
8 j ökar te verket, reservationsanslag ...........................
Lots-, pell fyrinrättningen med lifräddningsanstal-
Undervisningsanstalter för sjöfart ....... .........,......
Nautisk-meteorologiska byrån. Nuvarande belopp
Ökas med..............................................................
Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstal-
meteorologiska byrån, förslagsanslag.................
Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 199
|
Förslag till blifvande riksstat:
|
|
Anvisning i
|
Indelning ock därmed jäm¬
förlig anvisning
pa förslag.
|
Anvisning
|
|
|
kontant.
|
|
|
|
|
kontant.
|
|
|
|
Friheter
|
|
Ersättningar.
|
|
|
|
Kronor. ö.
I
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor,
|
ö.
|
Tr:pt
|
14,775,049 —
|
-—
|
—
|
—
|
—
|
14,775,049
|
—
|
(leln.
terna, reservationsanslag.............................................
.................................................................. 15,000: -
|
65.000 —
1,700,000 —
100,800 —
24.000 —
|
405
__
|
|
4
|
—
|
65.000
1,700,409
100,800
24.000
|
—
|
terna för sjöfart och föreståndaren vid nautisk-
|
13,000 —
|
|
__
|
—
|
—
|
13,000
|
_
|
S:gr
|
1,902,800 -
|
405
|
—! 4
|
—
|
1,903,209
|
—
|
Summa
|
16,677,849! —
|
405
|
—
|
4
|
—
|
16,678,258 —
|
200
Statsutskottets Utlåtande N:o 6
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
F e in t e liufvudtitel.
~ * " " ■.......... - - - - - - -
,
|
Kronor. j ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Sj öförsvarsdepartementet:
|
|
|
|
Flottan och Kustartilleriet.
|
1
|
|
|
Till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel ..................
|
5,230,000 —
|
|
|
-» ändring af 3:e klass pansarbåtarna Hildur, Björn
|
|
|
|
och Gerda ................................................
|
200,000 —
|
|
|
» skjutförsök och inskjutning af kanoner ...............
|
30,000 —
|
|
|
» anskaffning af tubkanoner för kanoner tillhörande
|
|
|
|
vissa pansarbätar ............................................
|
59,200 —
|
|
|
» anskaffning af torpeder i reserv ...........................
|
300,000 —
|
|
|
» försök med torped- och gnistsignalmateriel........
|
10,000 —
|
|
|
» komplettering af fartvgs och fästningars ammu-
|
|
|
|
nition sförråd ....................................................
|
275,916 -
|
|
|
» anskaffning af orderapparater och afståndsmätare
|
104,000 —
|
|
|
» anskaffning af kanoner i reserv ...........................
|
203,000 -
|
|
|
» ändring och komplettering af skärgårdstelefon-
|
|
|
|
materiel............................................................
|
78,000 —
|
|
|
» minväsendets utveckling .....................................
|
20,000 -
|
|
|
» anskaffning af handminmateriel ...........................
|
302,500 —
|
|
|
För anskaffande af beklädnad åt sjöbeväringen .........
|
234,500 —
|
|
|
Till utvidgning af beklädnadsförrådets och sjöbevä-
|
|
|
|
ringsbeklädnadsförrådets lokaler vid flottans
|
|
|
|
station i Stockholm .........................................
|
14,800 —
|
|
|
» arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand an-
|
|
|
|
|
ställda personer samt medikamenter, bad in. m.
|
5,500 —
|
|
|
» fortsättande af arbetena å rikets kustbefästningar
|
386,450 —
|
|
|
För anskaffning af min- och telefonmateriel för kust-
|
|
|
|
artilleriet........................................................
|
92,090 —
|
|
|
Transport
|
7,545,956 —
|
____
|
—
|
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
201
|
*
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Transport
|
7,545,956
|
—
|
|
|
För anskaffande af tubkanoner för kanoner tillhörande
Karlskrona fästning ......................................
» anskaffande af resterande föreställare för Vax¬
holms och Oskar-Fredriksborgs fästnings rör¬
liga bestyckning..............................................
» kustartilleriets beväpning .......................................
» utfyllande af mobiliseringsbehofvet afhandvapens-
ammunition för kustartilleriets personal.........
» anskaffande af röksvagt krut till vissa af kust¬
fästningarnas kanoner ..........................
|
58.000
4.500
94,300
85.500
137,150
215,430
89.500
118,000
171,000
27,400
5,000
15.000
1,200
8.500
|
—
|
|
|
» anskaffning af beklädnad och sängservis för kust¬
artilleriets värnpliktiga .................................
Till anskaffande af proviant för ett mobiliserings-
proviantförråd i Karlskrona fästning..............
För beredande af utrymme för ett mobiliseringsproviant-
förråd m. m. i Karlskrona .............................
» anskaffande af transportmedel för flottans varf.....
» anskaffande af en flodångspruta för Karlskrona
fästning...................................
» anordnande af en marinläkarkurs...........................
Till förstärkning af arbetskrafterna i marinförvalt¬
ningen .......................................................
» beredande af personligt lönetillägg af 600 kronor
för år åt hvardera af bataljonspredikanterna
vid flottans station i Karlskrona E. A. W.
Holmberg och E. A. Collén.............................
» beredande af tillfälligt lönetillägg för år 1908 åt
öfverkonstaplar och konstaplar vid varfspolisen
i Karlskrona och Stockholm ..........................
|
—
|
«
8,‘576,436
|
|
Handeln.
|
|
|
|
|
För påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster
» anläggning af en ny vattenhöjdmätningsstation
å lämplig plats mellan Strömstad och Vinga
|
41,000
5,000
|
—
|
46,000
|
|
Dyrtidstillägg m. m.
|
|
|
|
|
Till beredande af dyrtidstillägg för år 1907 åt en del
tjänstemän och betjänte i sjöförsvarsdeparte¬
mentet samt därtill hörande ämbetsverk, kårer
och stater, förslagsanslag ................................
|
*) 16,000
|
|
|
|
Transport
|
16,000
|
—
|
8,622,436
|
—
|
*) Af Kungl. Maj:t föreslagot belopp, hvaröfver utskottet framdeles kotnmer att afgifva utlåtande.
liih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 26
202
Statsutskottets Utlåtande N:o 6.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Transport
|
16,000
|
—
|
8,622,436
|
—
|
Till beredande af extra lönetillägg för år 1907 åt ordi¬
narie vaktmästare och med dem likställda
personer hos sjöförsvarsdepartementet samt
därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater,
förslagsanslag ..................................................
|
*) 1,500
|
|
17,500
|
1
|
Summa
i
|
—
|
—
|
8,639,936
|
j—
|
*) Af Kung!. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva utlåtande.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1907.