Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
1
N:o 111.
Ank. till Riksd. kansli den 26 april 1907, kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning af dels Kungl. Mafits proposition om god¬
kännande af förslag till öfverenskommelse mellan svenska
staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktie¬
bolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktie¬
bolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, angående
viss graf'egendom in. in■; dels ock inom riksdagen väckta
motioner vidkommande detta ämne.
(R. A.) I
I en den 21 nästlidne mars till Riksdagen aflåten proposition, n:o
107, har Kungl. Maj:t under åberopande af propositionen medföljande ut¬
drag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att
dels för sin del godkänna och antaga ett propositionen bilagdt för¬
slag till öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-
Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktie¬
bolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, angående viss grufegen-
dom in. m.,
dels ock bevilja ett anslag af 3,125,000 kronor till utförande af er¬
forderliga kompletteringsarbeten å järnvägen Gellivare—Riksgränsen samt
till anskaffande af ytterligare rullande materiel för statens järnvägar äfven¬
som bemyndiga riksgäldskontoret att, i mån af behof och efter Kung].
Maj:ts beslut i hvarje särskildt fall, jämväl under innevarande år till¬
handahålla järnvägsstyrelsen nämnda belopp.
Omförmälda förslag till öfverenskommelse (i propositionen beteck-
nadt Bilaga A) jämte därtill såsom bilaga hörande förslag till ändringar
Bill. till Riksd. Prof. 11)07. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft. {N:o 111). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
i bolagsordningen för Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag är af följande
lydelse:
Emellan svenska staten samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktie¬
bolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
är följande öfverenskommelse träffad:
§ I-
I ändamål att svenska staten må ingå såsom ägare till hälften i
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag utfäster sig detsamma att, så fort, sådant
lagligen kan ske, vidtaga de ändringar i sin bolagsordning, som till denna
§ hörande bilaga n:r 1 utvisar.1)
Såsom bilaga n:r 2 till denna § följer förteckning å de fastigheter,
grufvor och inmutade områden, som nu tillhöra Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag, äfvensom, till upplysning om bolagets öfriga egendom, för¬
teckning å den lösegendom, som bolaget ägde den 31 december IDOG.2)
§ 2.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag utfäster sig vidare att i samman¬
hang med ofvan angifna ändringar i bolagsordningen öka sitt aktiekapital
till åttio miljoner (80,000,000) kronor, hvaraf halfva beloppet skall utgöras
af preferensaktier och halfva af stamaktier.
§ 3.
Aktiebolaget Gellivare malmfält försäljer och öfverlåter till Luossa¬
vaara-Kiirunavaara aktiebolag all sin fasta och lösa egendom med undantag af
a) fordran hos trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,
b) kontant kassabehållning samt fordringar hos banker för inne-
stående medel,
c) aktier i Trollhättans elektriska aktiebolag och aktiebolaget Express¬
dynamit, samt
d) egna inneliggande 472 % obligationer.
Såsom bilaga till denna § följer förteckning å de fastigheter, grufvor
och inmutade områden, som ingå i denna försäljning.3) öfrig lösegendom
x) Se sid. 21—35 här nedan.
2) Se statsrådsprotokollet sid. 134—138.
3) Se statsrådsprotokollet sid. 139—144.
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
3
öfverlåtes i hufvudsaklig öfverenstämmelse med inventarieförteckning af
den 31 december 1906 utan andra förändringar än grufrörelsens drifvande
och malmens försäljning intill tillträdesdagen må föranleda.
Köpeskillingen för ifrågavarande egendom skall utgöra tjugufyra
miljoner tjugufyratusen (24,024,000) kronor och likvideras af Luossavaara
Kiirunavaara aktiebolag med dess stamaktier till nominellt belopp af sexton
miljoner sextontusen (16,016,000) kronor med kuponger för tiden från och
med år 1908. öfverkursen för aktierna, åtta miljoner åttatusen (8,008,000)
kronor, föras i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags räkenskaper till bolagets
reservfond.
I samband med omförmälda försäljning åtager sig trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund att, i deri män de förfalla, betala aktiebolaget
Gellivare malmfälts nuvarande och blifvande skulder utan rätt för trafik-
aktiebolaget att för sin regressfordran mot aktiebolaget Gellivare malm¬
fält göra sig betald i egendom, som enligt denna § öfverlåtits till Luossa¬
vaara-Kiirunavaara aktiebolag, ändå att egendomen häftar såsom pant för
skulden.
§ 4.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag öfverlåter å trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund sina räntebärande värdepapper nämligen:
a) bankdepositionsbevis, dock att de hos norska staten pantsatta be¬
visen å en miljon tvåhundrafemtiotusen (1,250,000) kronor må såsom
pant kvarligga, så länge nuvarande fraktkontrakt mellan norska staten och
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag fortfar att gälla,
b) Förenade Separatorintressenternas aktiebolags obligationer och
bolagets egna inneliggande obligationer,
c) aktier i aktiebolaget Expressdynamit, samt
d) bolagets egen fordran hos trafikaktiebolaget.
Däremot förbinder sig trafikaktiebolaget att utan rätt till regress
gälda samtliga de skulder, för hvilka Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
vid innevarande års utgång häftar; skolande det belopp, hvarmed den af
trafikaktiebolaget sålunda vid innevarande års utgång öfvertagna skuld må
öfverskjuta bokförda värdet af de tillgångar, som enligt denna § å trafik¬
aktiebolaget öfverlåtas, afskrifvas å Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags
återstående tillgångar.
, O O
I öfverensstämmelse härmed skola i Luossavaara-Kiirunavaara aktie¬
bolags ingående balansräkning för den 1 januari 1908 ur bolagets till¬
gångar uteslutas hvad under a), b), c) och d) här ofvan är uppräknadt
samt ur bolagets skulder alla andra poster än aktiekapitalet och reserv¬
4
Statsutskottets Utlåtande A':o 111.
fonden samt vinstmedel. De nya tillgångar, som genom förevarande af¬
tal tillföras Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, må icke i samma balans¬
räkning bokföras till högre värde, än som erfordras för att samtliga till¬
gångar skola motsvara det ökade aktiekapitalet, reservfonden samt vinst¬
medel.
Bolagets tillgångar må sedermera intill år 1933 eller, därest staten
då icke begagnat sin i § 9 omförmälda lösningsrätt, intill år 1938 icke
i bolagets räkenskaper uppskrifvas i värde med högre belopp, än som å
samma tillgångar verkligen nedlagts; ej heller må under samma tid ny
egendom bokföras till högre belopp än den kostnad, som därå användts.
De skulder, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag intill år 1933, re¬
spektive år 1938, må hafva ådragit sig, förbinder sig trafikaktiebolaget
Grängesberg-Oxelösund att gälda utan rätt till regress; och må i följd
häraf vid utgången af år 1932, respektive år 1937, Luossavaara-Kiiru¬
navaara aktiebolag icke i balansräkning vara påfördt andra belopp än
aktiekapital, reservfond samt vinstmedel.
§ 5.
l:o) Svenska staten öfverlåter till Luossavaara-Kiirunavaara aktie¬
bolag med äganderätt de staten såsom jordägare tillhöriga andelar i utmål
och grufvor inom malmfälten i Luossavaara, Kiirunavaara och Gellivare.
2:o) I sammanhang med detta kontrakt upplåter staten genom sär¬
skilda arrendekontrakt *) på femtio (50) år till Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag nyttjanderätt dels till mark, som för närvarande innehafves af
aktiebolaget Gellivare malmfält men den 1 januari 1908 af detta bolag
afträdes, dels till områden, som redan innehafvas af Luossavaara-Kiiruna¬
vaara aktiebolag, och dels slutligen till nya områden vid Gellivare och
Kiirunavaara, som för bolagets rörelse äro behöfliga; och tillförsäkrar sta¬
ten Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag att få behålla nyttjanderätten till
de sålunda upplåtna områdena på de i arrendekontrakten stadgade villkor,
så länge Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag uppehåller grufdriften inom
Gellivare, respektive Kiirunavaara malmfält; skolande i följd häraf staten,
när en arrendeperiod gått till ända, lämna bolaget nytt arrendekontrakt
på enahanda villkor för så lång tid, som nyttjanderätt enligt lag må
upplåtas.
Däremot skall Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags nyttjanderätt till
det område vid Luossavaara, som å en, i kontrakt af den 9 september
*) Förslag till berörda kontrakt, se statsrådsprotokollet sid. 147—-157.
Statsutskottets Utlåtande År:o 111.
5
1899 emellan Kungl. Maj:t och Kronan samt Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag åberopad karta betecknats med Kitt. B, upphöra den 1 januari
1908; dock tillförsäkrar staten bolaget, att, därest vid utgången af år
1937 Luossavaara malmfält jämlikt § 6 mom. 4:o här nedan, återlämnas
till bolaget, detsamma skall ånyo erhålla och, så länge bolaget uppehåller
grufdriften inom malmfälten, bibehålla nyttjanderätten till ifrågavarande
område emot arrende, utgående med enahanda belopp per kvadratkilometer
som för den enligt ofvan afsedda kontrakt upplåtna marken vid Kiiruna-
vaara och på de villkor i öfrigt, som uti samma kontrakt äro stadgade.
3:o) Staten ansvarar för att den malm, som utom nu lagligen
gällande utmål må finnas inom de i mom. 2:o) afsedda områden,
icke, så länge dessa äro utarrenderade till Luossavaara-Kiirunavaara aktie¬
bolag, må annat än för kronans räkning inmutas eller brytas, samt ut-
fäster sig att icke före utgången af år 1932 eller, om staten då ej be¬
gagnar sin i § 9 här nedan omförmälda lösningsrätt, före utgången af ar
1937 därstädes bryta eller låta bryta malm.
§ 6.
För de i § 5 omförmälda jordägareandelar samt för öfriga i detta
kontrakt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag tillerkända rättigheter och
förmåner erhåller staten vederlag på följande sätt:
l:o) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag öfverlämnar den 1 januari
1908 till svenska staten preferensaktier i bolaget till nominellt belopp af
trettionio miljoner niohundraåttiofyratusen (39,984,000) kronor, och med-
gifver staten, att dess nuvarande 16 aktier i Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag utbytas mot preferensaktier, hvarigenom staten blifver ägare
till alla bolagets preferensaktier till nominellt belopp af fyrtio miljoner
(40,000,000) kronor. För de nya aktier till belopp af trettionio miljoner
niohundraåttiofyratusen (39,984,000) kronor, som till staten öfverlämnas,
skall emissionsstämpelkostnad icke drabba bolaget, utan åligger det staten,
därest sådan stämpelkostnad varder af bolaget uttagen, att ofördröjligen
ersätta bolaget beloppet.
2:o) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag öfverlåter med äganderätt
till svenska staten samtliga aktier i Mertainens gräl akti (‘bolag till nomi¬
nellt belopp af fem miljoner (5,000,000) kronor; dock att staten intill ar
1933 eller, om staten då icke begagnat .sin i § 9 här nedan omförmälda
lösningsrätt, intill år 1938 icke äger att inom de Mertainens grufaktic-
bolag nu tillhöriga grafkor eller inmutade områden bryta eller låta bryta
järnmalm annat än för järn- eller ståltillverkning i Sverige.
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
6
Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund förpliktar sig att utan
rätt till regress betala samtliga de skulder, för Indika Mertainens gruf-
aktiebolag vid utgången af år 1907 häftar.
Såsom bilaga till detta mom. följer förteckning å de fastigheter,
grufvor och inmutade områden, som tillhöra Mertainens grufaktiebolag.v)
3:o) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag öfverlåter till svenska staten
med äganderätt de bolaget nu tillhöriga grufvor och inmutade områden
i malmfälten i Syväjärvi, Nokutusvaara och Haukivaara, dock att staten
intill år 1933 eller, om staten då icke begagnat sin i § 9 bär nedan om-
förmälda lösningsrätt, intill år 1938 icke äger att inom ifrågavarande
grufvor eller inmutade områden bryta eller låta bryta järnmalm annat än
för järn- eller ståltillverkning i Sverige.
4:o) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag upplåter till staten ute¬
slutande nyttjanderätt under 30-årsperioden 1908—1937 till Luossavaara
malmfält, innefattande de grufvor och inmutade områden, som i bil. n:r 2
till § 1* 2) angifvas tillhöra samma malmfält, dock att staten icke äger att
under sagda tidsperiod inom nämnda malmfält bryta eller låta bryta järn¬
malm annat än för järn- eller ståltillverkning i Sverige. Vid utgången
åt ofvannämnda 30-årspenod äger staten rätt att efter sitt godtfinnande
antingen behålla ifrågavarande grufvor och inmutade områden med full
äganderätt och utan lösen, eller ock att, mot återlämnande af grufvorna,
af Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag erhålla lösen för alla för grufvornas
tillgodogörande eller administrerande anordnade anstalter, byggnader och
annat, likasom maskiner, redskap och materiel. Vill staten begagna sist
angifna rättighet, tillsäge därom bolaget under år 1936. Lösesumman
skall i brist på åsärnjande bestämmas af nio ojäfviga gode män, utsedda
på sätt i § 9 mom. l:o) här nedan sägs, samt erläggas kontant den
31 december 1937.
5:o) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att söna de
bolaget tillhöriga inmutningar, för Indika utmål ännu ej blifvit lagda, och
inedgifver, att gränserna på djupet för de bolaget tillhöriga utmål, som
må vara lagda enligt 1855 års grufvestadga, beräknas, såsom vore samma
utmål lagda enligt nu gällande grufvestadga.
§ 7.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att under 25-års-
perioden 1908—1932 icke bryta och tillgodogöra sig mera än samrnan-
x) Se statsrådsprokollet sid. 145 och 14G.
2) Se statsrådsprotokollet sid. 136.
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
7
lagdt sjuttiofem miljoner (75,000,000) ton järnmalm inom Kiirunavaara
malmfält samt aderton miljoner sjuhundrafemtiotusen (18,750,000) ton
järnmalm inom Gellivare malmfält. I sistnämnda kvantitet inräknas
dock ej nu befintlig eller under nämnda 25-årsperiod fallande s. k. varp¬
malm. Med varpmalm förstås sådant malmhaltigt berg, som faller vid
brytningen af malmen eller måste brytas för att göra malmen åtkomlig,
men är för fattigt för att kunna med fördel i oberedt skick exporteras.
§ 8.
Med afseende å Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags malmfraktning
å järnvägen Svartön—Riksgränsen skola under 25-årsperioden 1908—1932
följande bestämmelser gälla:
l:o) Staten tillförsäkrar bolaget att under omförmälda tjugufem år
mot en afgift af två (2) kronor G4 öre per ton från Kiruna till Riksgränsen
frakta den malm, sammanlagdt sjuttiofem miljoner ton, som bolaget erdigt
§ 7 äger att bryta inom Kiirunavaara malmfält, hvilken kvantitet skall
sålunda fördelas, att bolaget äger under år 1908 frakta omkring en miljon
femhundratusen (1,500,000) ton, hvarefter kvantiteten småningom, dock
högst med fyrahundratusen (400,000) ton under ett år, ökas intill tre mil¬
joner trehundratusen (3,300,000) ton årligen; åliggande bolaget att före
den 1 juli hvarje år hos järnvägsstyrelsen anmäla den ungefärliga kvan¬
titet, bolaget under närmast följande kalenderår vill frakta från Kiruna
till Riksgränsen, samt att, om bolaget för något kommande år önskar öka
kvantiteten med mera än tvåhundratusen (200,000) ton utöfver den för
närmast föregående år afsedda mängden, därom lämna järnvägsstyrelsen
meddelande minst två år före ingången af det kalenderår, hvarunder sådan
ökning skulle äga rum.
Så framt ej bolaget själft vill ombestyra å dess spår och dess egen
bangård erforderlig vagnflyttning och växling, åtager sig staten att utföra
densamma, mot det att bolaget ersätter kostnaden för därför använda
växellokomotivs underhåll och materialförbrukning samt för den för vagn¬
rörelsen erforderliga personalen äfvensom ränta och amortering å anskaff¬
ningskostnaden för lokomotiven, beräknad till sju (7) procent, allt ökadt
med tio (10) procent.
Uppstå mellan staten och bolaget olika meningar om den fordrade
ersättningens storlek, skall saken hänskjutas till afgörande af skiljemän.
Vagnarnas omloppstid beräknas månadsvis på det sätt, att medeltal
åt omloppstid, från det hvarje vagn på bolagets begäran ställts till bola¬
gets förfogande för lastning till dess densamma efter skedd lossning åter¬
kommit till Kiruna, tages för samtliga under månaden till bolagets för¬
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
fogande för lastning ställda vagnar. För uppkommet öfverskott i tid
öfver fem dagar betalar bolaget vagnhyra efter nu gällande taxa. I om¬
loppstiden inräknas ej uppehåll, orsakadt af naturhinder eller olyckshändelse.
Bolaget är berättiga dt att lasta vagn intill fem (5) procent öfver
dess angifva bärighet. Frakt skall erläggas för hvad per månad i vag¬
narna lastats, dock med iakttagande att, om vagnarna i medeltal föi må¬
naden icke lastats till sin angifna bärighet, frakt ändock skall eiläggas
efter den angifna bärigheten. .
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag berättigas att årligen frakta in¬
till en miljon tvåhundratusen (1,200,000) ton malm eller den kvantitet,
Kungl. Magt därutöfver kan medgifva, från Kiruna till Svartön, mot en
afgift af tre (3) kronor 48 öre per ton, däri inberäknad ersättning för
upplagsplats och begagnande af lastningsanordningar på Svartön, i likhet
med hvad som gäller angående malm, som fraktas från Gellivare till
Svartön enligt kungl. brefvet den 1 juli 1898, dock med iakttagande att
sammanlagda kvantiteten af hvad bolaget enligt detta inom. under ett år
fraktar från Kiruna till Riksgränsen och från Kiruna till Svartön icke
öfverstiger tre miljoner femhundratusen (3,500,000) ten och icke undei
ett år ökas från föregående år med mer än högst fyrahundratusen (400,000)
ton; skolande Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, om det 'vill begagna
rättigheten att frakta från Kiruna till Svartön, därom hos järnvägsstyrel
sen gorå anmälan minst ett år före ingången af det kalenderål, hvarunder
fraktningen från Kiruna till Svartön är afsedd att äga rum.
Staten fritager sig från ansvar för den minskning i den transporte¬
rade malmmängden, som kan uppstå, därest icke bolaget med största möj¬
liga jämnhet fördelar malmafsändningen på arets särskilda månader eller
trafiken förhindras genom omständigheter, öfver hvilka förvaltningen af
statens järnvägar icke råder.
2:o) Staten tillförsäkrar vidare bolaget att under ofvannämnda period
1908—1932 från Gellivare (Malmberget) till Svartön frakta den malm,
sammanlagdt 18,750,000 ton, som bolaget enligt § ( äger att bryta inom
Gellivare malmfält, mot en afgift af två (2) kronor 75 öre för ton och under
de bestämmelser i öfrigt, som innefattas i kungl. brefvet den 1 juli 1898;
skolande sagda kvantitet fördelas ungefär lika på hvart af ifrågakomma år,
dock med rätt för bolaget att under de första fem åren utfrakta intill
eu miljon (1,000,000) ton årligen.
I nyssberörda kvantitet inbegripes icke s. k. varpmalm. Om frakt¬
ning af varpmalm stadgas ej i detta kontrakt.
3:o) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag berättigas att under ar
1907, utöfver den i kontraktet emellan svenska staten och bolaget den
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
9
2 juli 1898 angifva kvantitet en miljon tvåhundratusen (1,200,000) ton,
från Kiruna till Riksgränsen frakta ytterligare intill etthundrafemtiotusen
(150,000) ton järnmalm emot en afgift af två (2) kronor 64 öre för ton
och på de villkor i öfrigt, som innehållas under inom. l:o) i denna §.
§ 9.
l:o) Staten äger rätt att den 31 december 1932 inlösa de aktier i
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, hvilka nu tillhöra eller intill sagda
dag förvärfvats af trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund eller aktie¬
bolaget Gellivare malmfält. Vill staten begagna denna rätt, göre därom
tillsägelse under år 1930 hos trafikaktiebolaget Grängesberg— Oxelösund
samt hos aktiebolaget Gellivare malmfält, om detta bolag då ännu äger
bestånd. Har sådan tillsägelse skett, står det likväl staten öppet att se¬
nast sex månader före inlösningsdagen återkalla sin tillsägelse.
För dylik inlösen skall värdering af berörda aktier verkställas af
nio ojäfviga gode män, af hvilka tre utses af Kungl. Maj:t, tre af trafik¬
aktiebolaget, en af magistraten i Stockholm, en af magistraten i Göteborg
och en af styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm. Vid värderingen,
hvarunder Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags böcker och öfriga hand¬
lingar skola hållas tillgängliga för gode männen, uppskattas den årliga
medelvinst, sistnämnda bolag skäligen bör anses hafva haft å försäljningen
af den malm, som bolaget brutit och tillgodogjort sig under åren 1920—
1929, hvarvid hänsyn skall tagas ej blott därtill, om bolaget under perio¬
den gjort skäliga afskrifningar, utan äfven till alla andra på bedömandet
inverkande omständigheter. Angående afskrifningar är att iakttaga, att
bolaget icke har skyldighet att på grund af malms bortförande göra af¬
skrifning å själfva grufvorna ej heller att å fastigheter göra andra af¬
skrifningar, än som föranledas af byggnaders nedgång i värde. Har kvanti¬
teten af den malm, som bolaget brutit och tillgodogjort sig under nämnda
tioårsperiod, öfverstigit trettio miljoner (30,000,000) ton från malmfältet
i Kiirunavaara eller sju miljoner femhundratusen (7,500,000) ton från
Gellivare malmfält, skall från beräkningen uteslutas den vinst, som belöpt
å de Överskjutande kvantiteterna. Om till följd af krig eller blockad af¬
brott i utfraktningen af malm ägt rum under ifrågavarande tioårsperiod,
skall i stället för den tid, afbrottet varat, medtagas i beräkningen en lika
lång tidrymd närmast före år 1920.
Lösesumman skall utgöra tjugufem gånger hälften af den sålunda upp¬
skattade medelvinsten, dock att, om nämnden skulle uppskatta de rnalm-
Bih. till Riksd. Prot. ISO7. 4 Sami. 1 Afd. 72 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande Å':o 111.
kvantiteter, som vid 1932 års utgång finnas kvar inom bolagets utmål,
till mindre belopp än etthundrafemtio miljoner (150,000,000) ton i Kii-
runavaara malmfält eller trettiosju miljoner femhundratusen (37,500,000)
ton i Gellivare malmfält, från lösesumman skall afdi’agas hvad som svarar
emot bristen i nyssnämnda kvantiteters sammanlagda belopp.
Den efter angifna grunder bestämda lösesumman, med afdrag för
hvad däraf proportionellt må kunna belöpa på stamaktier, som icke ägas
af trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund eller aktiebolaget Gellivare
malmfält, skall erläggas kontant å inlösningsdagen, dock med rätt för
staten att dröja med erläggande af lösesumman eller någon del däraf in¬
till den 31 december nästföljande år, mot skyldighet för staten att med¬
dela bolagen dagen för inbetalningen en månad förut samt att erlägga fyra
(4) procent ränta å det resterande beloppet från inlösningsdagen till dess
betalning sker. Har vid tiden för lösesummans erläggande staten såsom
ägare af preferensaktierna icke erhållit den utdelning å samma aktier, som
enligt bolagsordningen skall tillkomma preferensaktierna, innan utdelning
å stamaktierna må äga rum, äger staten från lösesumman afdraga det be¬
lopp, som brustit i sådan utdelning.
Inför gode männen må såväl staten som bolagen framställa och
grunda sina anspråk och påståenden. Gode männens beslut må ej öfver-
klagas. Stanna de i olika meningar, galle den mening, som de flesta om¬
fattat, såsom gode männens beslut. Lagen om skiljemän äger ej tillämp¬
ning i fråga om det i detta mom. afsedda förfarande. Har icke, sedan
ena parten med uppgift om sitt val af gode män gjort framställning hos
den andra parten om utseende å dess sida af gode män, sådan åtgärd ägt
rum inom tre månader, är förstnämnda part berättigad att välja gode män
i den andras ställe.
2:o) Begagnar staten sin ^lösningsrätt, och Luossavaara-Iviirunavaara
aktiebolag icke medhunnit att till utgången af år 1932 bryta och utfrakta
hela de i nästföregående § bestämda malmkvantiteter, frän Kiirunavaara
sjuttiofem miljoner (75,000,000) ton och från Gellivare aderton miljoner
sjuhundrafemtiotusen (18,750,000) ton, skall staten vid inlösen, hvarom i
mom. l:o) sägs, utöfver lösesumman för aktierna lämna trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund och aktiebolaget Gellivare malmfält ersättning,
i den mån på deras aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag belöper,
för hvad af nämnda kvantiteter icke utfraktats, dock i intet fall för mera
än fem miljoner (5,000,000) ton, hvarvid hvarje ton beräknas till ett
pris, motsvarande bolagets enligt mom. l:o) uppskattade medelvinst under
åren 1920—1929 per ton malm med afdrag af det vinstbelopp, som, därest
malmen utfraktats under åren 1928—1932, skolat jämlikt Luossavaara-
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
11
Kiirunavaara aktiebolags bolagsordning å samma malm tillkomma prefe¬
rensaktierna i bolaget.
Beräkningen af ifrågasatta ersättningsbelopp verkställes i brist på
åsämjande af nio ojäfvige gode män, utsedde på sätt i mom. l:o) sägs,
och beloppet erlägges kontant före utgången af år 1933.
§ io.
Begagnar ej staten den i nästföregående § omförmälda lösningsrätt,
äger Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag under femårsperioden 1933—1937
utöfver de i § 7 här ofvan bestämda malmkvantiteter bryta ytterligare
i Kiirunavaara malmfält sammanlagdt femton miljoner (15,000,000) ton
järnmalm samt i Gellivare malmfält tre miljoner sjuhundrafemtiotusen
(3.750.000) ton järnmalm, oberäknad! varpmalm, så ock utfrakta nämnda
kvantiteter mot den i § 8 för hvarje fall bestämda frakt och under öfriga
däri stadgade fraktningsvillkor.
Det åligger bolaget att under den i denna § afsedda period fördela
malmfraktningen med ungefär lika kvantiteter på hvart af de fem åren.
§ 11.
Har Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag icke medhunnit att till ut¬
gången af år 1937 bryta och utfrakta hela de i §§ 7 och 10 här ofvan be¬
stämda sammanlagda malmkvantiteter, från Kiirunavaara nittio miljoner
(90,000,000) ton och från Gellivare tjugutvå miljoner femhundratusen
(22.500.000) ton, skall staten lämna tratikaktiebolaget Grängesberg—Oxelö¬
sund och aktiebolaget Gellivare malmfält ersättning, i den mån på deras
aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag belöper, för hvad af nämnda
kvantiteter icke utfraktats, dock i intet fall för mera än fem miljoner
(5,000,000) ton, hvarvid hvarje ton beräknas till ett pris motsvarande den
vinst, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag skäligen bör anses hafva haft å
sin malmförsäljning under åren 1928—1937 med afdrag af det vinstbelopp,
som, därest malmen utfraktats under åren 1933—1937, skolat jämlikt
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags bolagsordning å samma malm till¬
komma preferensaktierna i bolaget.
I händelse af olika meningar om sagda beräkning skall uppskattning
äga rum på sätt i § 9 stadgats.
Ersättningsbeloppet må, om staten sådant önskar, fördelas med en
femtedel på hvart af åren 1938—1942.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
§ 12.
Har staten icke begagnat sin i § 9 omförmälda rätt till inlösen af
stamaktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag vid utgången af år 1932,
äger staten enahanda lösningsrätt den 31 december 1942. Vill staten be¬
gagna denna lösningsrätt, göre därom tillsägelse under år 1940 hos trafik¬
aktiebolaget Grängesberg—Oxelösund samt hos aktiebolaget Gellivare
malmfält, om detta bolag då ännu består, och skall i fråga om statens rätt
att återkalla sin tillsägelse, om lösesummans bestämmande och grunderna
därför, om afdrag å lösesumman samt om tiden för dess erläggande, hvad
i § 9 är därom stadgadt äga motsvarande tillämpning, dock att för be¬
räkning af medelårsvinsten skall läggas till grund kvantiteten af den malm,
bolaget brutit och tillgodogjort sig under tioårsperioden 1928—1937.
§ 13.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att icke exportera
s. k. A-malm från utmålen n:r 16, 17 och 27 (Vaktmästarens kulle) i
Kiirunavaara utöfver den kvantitet — omkring sjuhundratusen (700,000)
ton —, som redan blifvit enligt ingångna kontrakt försåld för leverans
från och med år 1908.
l:o. Därest det fraktbelopp, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag har
att jämlikt i § 8 mom. l:o stadgad grund till staten erlägga för trans¬
port å järnvägen Gellivare—Riksgränsen, något år ej skulle uppgå till sam¬
manlagda beloppet af kostnaden för nämnda järnvägs drift och underhåll
jämte fem (5) procent å nuvarande och blifvande anläggningskostnad för
samma järnväg, skall bolaget i allt fall för sådant år betala en summa,
som motsvarar detta sammanlagda belopp. I driftkostnaden må dock ej
inräknas utgift, som, enligt hvad af järnvägens räkenskaper utrönes, för-
anledts allenast af persontrafik, postbefordran och transport af annat gods
än bolagets.
Om staten för annans eller andras räkning än bolagets fraktar malm
från Kiruna till Riksgränsen till sammanlagd myckenhet af minst trehundra¬
tusen (300,000) ton för år, skall, i stället för nyssnämnda garantibestämmelse,
gälla följande. Om något år fraktinkomsterna på järnvägen Gellivare—Riks¬
gränsen ej skulle uppgå till sammanlagda beloppet af kostnaden för järnvägens
drift och underhåll jämte fem (5) procent å nuvarande och blifvande anlägg¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
13
ningskostnad för samma järnväg, skall bolaget i allt fall för sådant år be¬
tala, med inberäkning af fraktafgiften för transporterad malmkvantitet, en
summa motsvarande den på bolagets transportkvantitet i förhållande till
hela transportmängden på banan (person-, post- och godstrafik) proportio¬
nellt enligt vid statens järnvägar tillämpade fördelningsgrunder belöpande
andel af ofvannämnda sammanlagda kostnads- och procentbelopp. Skulle
ett sådant år bolagets transportmängd icke uppgå till den af bolaget an¬
mälda kvantitet, skall vid beräkning af bolagets andel i nämnda kostnads-
och procentbelopp bolagets transportmängd i allt fall beräknas hafva utgjort
den anmälda kvantiteten.
2:o. Därest något år fraktinkomsterna på järnvägen Gellivare (Malm¬
berget)—Svartön ej skulle uppgå till sammanlagda beloppet af kostnaden
för järnvägens drift och underhåll jämte fem (5) procent å nuvarande och
blifvande anläggningskostnad för samma järnväg, innefattande jämväl alla
statens upplags-, lossnings- och lastningsanordningar å Svartön, skall
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag i allt fall för sådant år betala, med
inberäkning af fraktafgiften för å denna handel transporterad malmkvan¬
titet, den på bolagets transportkvantiteter i förhållande till hela transport¬
mängden på banan (person-, post- och godstrafik) proportionellt enligt vid
statens järnvägar tillämpade fördelningsgrunder belöpande andel af ofvan¬
nämnda sammanlagda kostnads- och procentbelopp. Skulle ett sådant år
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag icke frakta en så stor malmkvantitet
denna väg, som bolaget anmält till befordran, skola vid beräkning af
bolagets andel i nämnda kostnads- och procentbelopp bolagets transport¬
mängder i allt fall beräknas hafva utgjort de en gång anmälda kvantite¬
terna från Kiruna till Svartön och från Malmberget till Svartön.
3:o. Har till följd af krig eller blockad afbrott i utfraktningen af
malm ägt rum, skola bolagets förpliktelser enligt denna § upphöra för den
tid, afbrottet varar.
§ 15.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att af den malm,
som bolaget enligt detta kontrakt äger att intill år 1933, respektive år
1938, bryta och tillgodogöra sig inom malmfälten i Kiirunavaara och Gel¬
livare, i främsta rummet leverera hvad som, utaf de malmsorter bolaget
bryter, åstundas för järn- eller ståltillverkning inom Sverige, till de priser,
som efter det vid köpet i allmänhet gällande prisläge äro skäliga.
Nu stadgade skyldighet gäller endast gentemot dylik köpare, som
för fullgörande af sina förpliktelser lämnar tillfredsställande bankgaranti;
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
och skall i öfrigt i afseende å bolagets leveransskyldighet enligt denna §
gälla följande:
a) Bolagets leveransskyldighet omfattar under första året, då leve¬
rans af malm enligt denna § äger rum, högst
tvåhundratusen (200,000) ton och under nästpåföljande år högst
fyrahundratusen (400,000) ton, hvarefter leveransskyldigheten små¬
ningom stiger, under iakttagande att därefter sammanlagda leverans¬
skyldigheten under ett år i intet fall stiger med mer än etthundrafemtio-
tusen (150,000) ton utöfver hvad bolaget under nästföregående år enligt
denna § levererat.
b) I fråga om tiden för rekvisition skall gälla, att bolaget oberoende
af tiden för rekvisitionen är skyldigt att leverera intill etthundratusen
(100,000) ton sammanlagdt under ett år, men i öfrigt icke är skyldigt
leverera, med mindre rekvisition göres,
där den enligt denna § försålda malmen uppgår eller genom rekvi¬
sitionens tillgodoseende skulle uppgå till sammanlagdt
tvåhundratusen (200,000) ton minst ett år,
där den skulle uppgå till sammanlagdt
fyrahundratusen (400,000) » » två år,
där den skulle uppgå till sammanlagdt
femhundrafemtiotusen (550,000) » » tre år före det
år, då leverans skall äga rum o. s. v. med ett års höjning i rekvisitions-
tiden för hvarje ytterligare kvantitet af etthundrafemtiotusen (150,000) ton.
Uppstå mellan bolaget och köpare olika meningar om, huruvida det
af bolaget fordrade pris är skäligt, är bolaget pliktigt att, därest Kungl.
Maj:t sådant fordrar, underkasta sig afgörande af skiljemän.
§ 16.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att sörja för en i
allo rationell malmbrytning samt att för sådant ändamål vidtaga lämpliga
anstalter och nedlägga erforderliga kostnader. Bolaget förbinder sig jäm¬
väl att hålla all för rörelsen erforderlig egendom i godt skick äfvensom
att under åren 1928—1937 icke utan Kungl. Maj-.ts tillstånd afyttra sådan
egendom.
§ 17.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att, på sätt i Grän¬
gesberg och i Kiruna redan ägt ram, äfven i Gellivare, där den med sta¬
ten pågående rättegången hittills lagt hinder i vägen för förverkligande
af sådana afsikter, vidtaga åtgärder för beredande af tjänliga bostäder åt
Statsutskottets Utlåtande A:o 111.
15
arbetarna samt för öfrigt, i hvad på bolaget ankommer, söka sörja för
deras trefnad.
§ 18-
Skulle under den tid, detta aftal äger bestånd, exporttull eller an¬
nan pålaga eller afgift, af hvad slag det vara må, af svenska staten på¬
läggas järnmalm, som brytes eller exporteras, förbinder sig staten att
under förra hälften af nästpåföljande kalenderår godtgöra trafikaktiebola-
get Grängesberg—Oxelösund och Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag hvad
de af sagda grund måst slutligen vidkännas för malm, som brutits i nå¬
gon uti denna öfverenskommelse afsedd fyndighet.
Därest under sagda tid något af nämnda två bolag eller aktiebola¬
get Gellivare malmfält måst vidkännas direkt beskattning, af hvad slag
det vara må, efter annan eller högre grund än som gäller för bolag med
årlig inkomst uppgående till beloppet af nettovinsten för det svenska
bankbolag, som under samma år haft den största nettovinsten, eller med
förmögenhet uppgående till beloppet af förmögenheten hos det svenska
bankbolag, som vid slutet af samma år ägt den största förmögenheten,
skall staten under loppet af nästpåföljande kalenderår godtgöra detta
bolag ej mindre hvad bolaget nödgats utgifva utöfver hvad det bort ut¬
gifva, därest beskattning utgått efter samma grunder som för bolag med
ofvan sagda inkomst eller förmögenhet, än äfven ränta å skillnadsbeloppet
efter fyra (4) procent om året; dock att, där beskattningen icke utgått
efter annan eller högre grund än som gäller för bolag med en årsinkomst
af en miljon femhundratusen (1,500,000) kronor eller med en förmögenhet
af trettio miljoner (30,000,000) kronor, godtgörelse, hvarom här är fråga,
i intet fall skall äga rum.
§ 19-
Staten förbinder sig att under tiden intill 1932 års utgång, eller,
om staten icke begagnat sin i § 9 omförmälda lösningsrätt, intill 1937
års utgång, icke låta annan frakta för export afsedd järnmalm å järnvä¬
gen Svartön—Riksgränsen mot billigare afgifter än dem, som medgifvits
Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, äfvensom att efter 1932 resp. 1937
års utgång låta bolaget frakta malm på samma villkor, som angående för
export afsedd malm bestämmas för andra malmtrafikanter i Norrbotten.
§ 20.
l:o. 1 sammanhang med detta kontrakts undertecknande å statens
vägnar skola alla Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags fånges- och åtkomst¬
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
handlingar till fastigheter — däri inbegripet äfven till de fastigheter, som
aktiebolaget Gellivare malmfält enligt detta kontrakt skall öfverlåta till
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag — nedsättas hos Sveriges riksbank såsom
i taka händer mot åtagande af riksbanken att för Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolags räkning hålla handlingarna i förvar och att ej utlämna desamma
förrän efter utgången af år 1932 eller, om staten icke begagnar sin i §
9 omförmälda lösningsrätt, efter utgången af år 1937, samt med fullmakt
för riksbanken att för Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags räkning och
på dess bekostnad låta lagfara de fastighetsfång, å hvilka lagfart icke re¬
dan blifvit för sistnämnda bolag meddelad.
De handlingar, som för Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag eller
aktiebolaget Gellivare malmfält grunda åtkomst till grufvor och inmutade
områden, och hvilka blifvit i sammanhang med upptagande af lån för bo¬
lagen i bank nedsatta, så ock de inteckningar, som blifvit fastställda i
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags eller aktiebolaget Gellivare malmfälts
förlagsinteckningsbara egendom eller i sistnämnda bolags fastigheter, skola,
så snart och i den mån de frigöras från å dem nu ^vilande pantförbin¬
delser, öfverlämnas till förvar åt Sveriges riksbank, mot åtagande af riks¬
banken att utlämna dem till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, dock ej
förrän efter utgången af år 1932 resp. 1937.
2:o. All fast eller lös egendom, som enligt denna öfverenskom¬
melse skall öfvergå till ny ägare, tillträdes den 1 januari 1908.
§ 21.
l:o. Aktiebolaget Gellivare malmfält förbinder sig att icke före
utgången af år 1942 öfverlåta sina aktier i Luossavaara-Kiirunavaara ak-
tiebolag till annan än trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund. Lika¬
ledes förbinder sig trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund att icke före
nyss angifna tid till annan öfverlåta de aktier i Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag, som trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund nu äger eller
intill nämnda tid förvärfvar; dock skall denna bestämmelse icke utgöra
hinder för öfverlåtelse af aktier, i den mån sådan erfordras för uppehål¬
lande af aktieägarnes antal vid lagstadgadt minimum.
2:o. Aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grän¬
gesberg—Oxelösund ikläda sig härmed ansvar såsom för egen förbindelse
för alla de förpliktelser, som jämlikt detta kontrakt åligga Luossavaara-
Kiirunavaara aktiebolag.
3:o. Aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Gränges¬
berg—Oxelösund medgifva, att till säkerhet för samtliga deras förbindelser
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
17
enligt detta kontrakt med undantag för det i § 22 gjorda åtagande, de
uti mom. l:o omförmälda aktier må utgöra pant; skolande i fråga om
pantsättningen gälla hvad i mom. 4:o stadgas.
4:o. För att trygga statens rätt till inlösen enligt §§ 9 och 12 så
ock till fullgörande af den i nästföregående mom. omförmälda pantsätt¬
ning skola i sammanhang med detta kontrakts undertecknande å statens
vägnar de aktier, tillsammans minst trettioniotusen åttahundrafemtiotvå
(39,852) stycken, i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, som tillhörda tra¬
fikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund samt aktiebolaget Gellivare malm¬
fält, försedda med öfverlåtelser in blanko, nedsättas såsom i taka händer
hos Sveriges riksbank, med fullmakt för riksbanken att, sedan staten visat
sig hafva erlagt stadgad lösen för aktierna, öfverlämna dem med ifylld
öfverlåtelse till staten, samt mot åtagande af riksbanken
att, så länge statens rätt till inlösen består, hålla aktierna i förvar
och icke till annan utlämna desamma;
att hvarje år, sedan ordinarie bolagsstämma med Luossavaara-Kii¬
runavaara aktiebolag hållits, till trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelö¬
sund och aktiebolaget Gellivare malmfält utlämna föregående års vinst¬
kuponger till hvardera bolagets aktier, dock att, om staten med laga
kraft ägande dom visar, att staten på grund af detta kontrakt äger ford¬
ran, för hvilken aktierna jämlikt mom. 3:o häfta såsom pant, staten är be¬
rättigad att utbekomma vinstkuponger till så stort antal, som fordras till
täckande af dess fordran, samt
att, om tiden för statens lösningsrätt gått till ända utan att staten
begagnat sig af samma rätt, samt staten vid denna tidpunkt icke äger
fordran, för hvilken aktierna häfta såsom pant, tillhandahålla hvartdera
bolaget dess aktier.
§ 22.
Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund förbinder sig att inskränka
exporten af malm från de Grängesbergs grufaktiebolag tillhöriga grufvor
i Grängesberg, så att densamma efter år 1908 ej öfverstiger sexhundra-
femtiotusen (650,000) ton samt efter år 1917 ej öfverstiger fyrahundra-
femtiotusen (450,000) ton årligen.
Denna förbindelse gäller äfven för det fall, att Grängesbergs gruf-
aktiebolags grufvor skulle komma i annan ägares hand. Varder denna
förbindelse under något år öfverträdd, skall trafikaktiebolaget under på¬
följande år till staten erlägga ett vite, beräknadt efter fem (5) kronor per
Bill. till Riksd. Prof. 11)07. 4 Sami. 1 Afd. 72 Häft. 3
18 Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
ton för hvarje ton malm, som utöfver den stadgade maximikvantiteten
blifvit exporterad.
§ 23.
Staten utfäster sig att, om staten begagnar sig af den i §§ 9 och 12
har ofvan angifna lösningsrätt, i den mån sådant lämpligen kan ske, bibe¬
hålla den hos Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag anställda personal äfven¬
som att svara för fortsatt utbetalning af då utgående, till beloppet rimliga
pensioner och understöd åt tjänstemän och arbetare, som varit anställda
vid nämnda bolag.
§ 24.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att för tiden från och
med år 1908 till G. E. Broms’ rättsinnehafvare utbetala den royalty, som
enligt aftal den 11 februari och den 20 maj 1903 häftar ej mindre vid
bolagets förutvarande egendom än äfven vid den egendom, bolaget enligt
denna öfverenskommelse förvärfvar af aktiebolaget Gellivare malmfält;
dock att staten ikläder sig ifrågavarande förpliktelse beträffande den malm,
som staten enligt detta kontrakt kan komma att bryta i Luossavaara
malmfält.
Staten ikläder sig vidare, för tiden från och med år 1908, betal¬
ningsskyldighet för den i omförmälda aftal bestämda royalty, i hvad den
hvilar på Mertainens grufaktiebolags nuvarande egendom.
§ 25.
l:o) Den mellan kronan, å ena, och aktiebolaget Gellivare malmfält
in. fl., å andra sidan, anhängiga rättegång angående rätt till vissa inmut¬
ningar, i hvilken rättegång Svea Hofrätt gifvit dom den 23 februari 1906,
nedlägges till alla delar, och parterna bära hvar sina kostnader för samma
rättegång.
2:o) Denna öfverenskommelse utgör icke hinder för upplösning af
aktiebolaget Gellivare malmfält, så snart bolaget anser sådant lämpligt,
dock att detta icke verkar någon inskränkning i trafikaktiebolaget Gränges¬
berg—Oxelösunds förbindelser enligt detta kontrakt eller rubbning i den
pantsättning, som enligt § 21 här ofvan ägt rum.
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
19
§ 26.
Staten berättigas att taga del af alla undersökningar, Luossavaara-
Iviirunavaara aktiebolag anställt eller kommer att anställa rörande malm¬
tillgången såväl i Luossavaara och Kiirunavaara som i Gellivare, äfvensom
att själf låta anställa sådana undersökningar, i den mån det kan ske utan
att arbetet i grufvorna därigenom hindras eller uppehälles.
§ 27.
Genom detta kontrakt upphäfves med 1907 års utgång den emellan
staten, å ena, och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, å den andra sidan,
den 2 juli 1898 ingångna öfverenskommelse. Till ytterligare säkerhet för
uppfyllande af bolagets förbindelser enligt förevarande kontrakt skall intill
år 1938 hos staten kvarblifva det intecknade skuldebref å två miljoner
(2,000,000) kronor, som af bolaget öfverlämnats till staten såsom säkerhet
för ett i sagda öfverenskommelse stadgadt vite, hvaremot de såsom pant
för samma öfverenskommelse till staten aflämnade depositionsbevis å en
miljon femhundratusen (1,500,000) kronor skola, jämlikt § 4 här ofvan,
tillställas traf! k aktiebolaget Grängesberg—Oxelösund.
§ 28.
Där enligt stadgande i denna öfverenskommelse tvist skall afgöras
af skiljemän, skola, för såvidt icke här ofvan annorlunda bestämts, skilje¬
männen vara tre till antalet och tillsättas på det sätt, att hvardera par¬
ten utser en och öfverståthållareämbetet i Stockholm den tredje.
§ 29.
De rättigheter, som på grund åt detta kontrakt tillkomma Luossa¬
vaara-Kiirunavaara aktiebolag må icke utan statens samtycke å annan
öfverlåtas.
20
rande
gång,
inom
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
Förestående aftal antages härmed under förutsättning af vederbö-
bolagsstämmors godkännande inom nästkommande juni månads ut-
men upphör att vara för bolagen bindande, därest det icke af staten
samma tid godkännes.
Stockholm den 7 mars 1907.
Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
Vollrath Tham.
Aktiebolaget Gellivare malmfält
Vollrath Tham.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
Vollrath Tham.
Bevittnas:
C. H. Byström. G. Lagerhjelm.
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
21
Bilaga n:o 1 till § 1 i kontraktet.
Bolagsordning
för
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.
Nuvarande lydelse.
§ I-
Detta bolag är grundadt på aktier
med begränsad ansvarighet i enlig¬
het med Kungl. förordningen an¬
gående aktiebolag den 6 oktober 1848
och benämnes »Luossavaara-Kiiruna¬
vaara Aktiebolag».
§ 2.
Bolagets ändamål är att å Luossa-
vaara och Kiirunavaara malmfält och
angränsande orter inom Norrbottens
län idka grufdrift, så ock att be¬
drifva malmförädlingsverksamhet
jämte annan i samband med gruf-
driften stående rörelse.
Bolaget må, där sådant för dess
rörelse finnes tjänligt, ikläda sig
borgen.
§ 3.
Bolagets styrelse har sitt säte i
Stockholm.
I enlighet med § 1 i kontraktet ändrad
lydelse.
§ I-
(Oförändrad.)
§ 2.
Bolagets ändamål är att å Luossa-
vaara och Kiirunavaara malmfält och
andra orter inom Norrbottens län
idka grufdrift, så ock att bedrifva
malmförädlingsverksamhet jämte an¬
nan i samband med grufdriften
stående rörelse.
§ 3.
(Oförändrad.)
22
Statsutskottet* Utlåtande N:o 111.
Nuvarande lydelse.
§ 4.
Bolagets aktiekapital, som kan vara
fördelare å stamaktier och preferens¬
aktier, skall utgöra minst åtta mil¬
lioner kronor och högst tjugufyra
millioner kronor. Aktiens belopp
skall utgöra ett tusen kronor.
Bolaget må icke träda i verksam¬
het, förrän minimikapitalet blifvit
till fullo inbetaldt. Därutöfver må
inom ofvan stadgade begränsning
nya aktier efter bolagsstämmas därom,
i den ordning § 22 säger, fattade
beslut utgifvas; och äger förutva¬
rande aktieägare, i förhållande till
förut ägande aktier, företrädesrätt
till öfvertagande af de aktier, som
sålunda utgifvas. Nya aktier skola
kontant inbetalas vid teckningen, för
att denna skall anses giltig.
o c
Därest rörelsens behof sådant
kräfver, må bolaget inom ofvan stad¬
gade begränsning utgifva preferens¬
aktier till belopp ej öfverstigande
hälften af utgifna stamaktier, hvilka
preferensaktier, löpande med högst
åtta procent årlig utdelning, med¬
föra företrädesrätt framför öfriga
aktier, icke allenast till nämnda ut¬
delning af bolagets årliga vinst än
ock vid bolagets upplösning till åter¬
bekommande af aktiebeloppet; och
äger bolaget att efter utlottning in¬
lösa större eller mindre antal af
preferensaktierna, dock med iakt¬
tagande däraf att bolagets tillgångar
icke må i vidsträcktare mån för in-
Ändrad lydelse.
§ 4.
Bolagets aktiekapital skall utgöra
minst åttio och högst tvåhundrafyrtio
millioner kronor, och skall hvarje
aktie lyda å ett tusen kronor.
Aktierna skola vara dels prefe¬
rensaktier och dels stamaktier, med
lika många af hvardera serien.
I fråga om den preferensaktierna
åtföljande rätt till utdelning, hvilken
ej inträder förrän beträffande 1908
års vinst, gäller, att för tiden från
och med 1908 till och med 1931
preferensaktierna skola framför stam¬
aktierna medföra företrädesrätt till
en ärlig utdelning af bolagets vinst
med ett belopp, motsvarande här ne¬
dan stadgade afgift å hälften af den
under ifrågavarande tid uti bolagets
grufvor i Kiirunavaara och Gelli-
vare brutna och därifrån bortförda
malm, dock att häri ej skall in¬
begripas s. k. varpmalm — hvar¬
med förstås sådant, malmhaltigt berg,
som faller vid brytningen af mal¬
men eller måste brytas för att göra
malmen åtkomlig, men är för fat¬
tigt att kunna med fördel i oberedt
skick exporteras.
Sagda afgift skall utgå för åren
1908—1927 med en krona per ton
malm från Kiirunavaara samt 50
öre per ton malm från Gellivare,
för närmast följande femårsperio¬
den med resp. en krona 50 öre
och 15 öre samt för den ytter¬
ligare därpå följande femårsperio-
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
23
Nuvarande lydelse.
lösningen användas än att sådant
öfverskott finnes, som i § 7 sägs.
Verkställd utlottning af preferens¬
aktier skall kungöras i allmänna tid¬
ningarna.
§ 5.
o
A hvarje aktie utfärdas aktiebref,
ställdt till viss man och med den
lydelse i öfrigt och de underskrifter
å bolagets vägnar, som vid bolags¬
stämma beslutas; kunnande dock, där
aktieägare så önskar, flera aktier i
ett aktiebref sammanföras. Aktie¬
bref skall tydligen utmärka, huru¬
vida det afser stamaktie eller pre¬
ferensaktie.
Ändrad lydelse.
den med resp. två kronor och en
krona.
Utöfver nu bestämda afgift skola
preferensaktierna icke för perioden
1908—1937 medföra någon rätt till
utdelning, dock att, försåvidt under
ett eller flera år nyss sagda utdelning
icke kunnat lämnas, preferensaktier¬
nas ägare äro berättigade att af föl¬
jande års vinst bekomma hvad däri
brustit, innan utdelning å stamak¬
tierna må äga rum.
Af den vinst, som bolagets verk¬
samhet under tiden efter 1937 må
lämna, äga preferensaktierna och
stamaktierna bekomma utdelning med
lika rätt.
För preferensaktiernas innehaf¬
vare gälla dessutom, med afseende å
rätt att deltaga i val af styrelse och
revisorer äfvensom att i öfrigt utöfva
rösträtt å bolagsstämma, de inskränk¬
ningar, som i ,§,§ 10, 14 och 17 här
nedan stadgas.
§ 5-
o
A hvarje aktie utfärdas aktiebref,
ställdt till viss man och med den
lydelse i öfrigt och de underskrifter
å bolagets vägnar, som vid bolags¬
stämma beslutas; kunnande dock, där
aktieägare så önskar, flera aktier i
ett aktiebref sammanföras. Aktie¬
bref skall tydligen utmärka, huru¬
vida det afser stamaktie eller pre¬
ferensaktie.
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
Nuvarande lydelse.
Med hvarje aktiebref följa tjugu
vinstutdelningskuponger, betecknade
med n:is 1—20, jämte talong.
Efter inlösen af dessa kuponger
utlämnas, mot talongens afkunnande,
ytterligare tjugu vinstutdelningsku¬
ponger jämte ny talong och förfares
allt framgent på samma sätt.
§ 6.
Aktie må förutom af Trafikaktie¬
bolaget Grängesberg—Oxelösund
ägas eller innehafvas endast af svensk
undersåte eller svenskt bolag, i hvars
bolagsordning finnes föreskrifvet, att
aktie eller andel i bolaget ej må
utan Kungl. Maj:ts medgifvande ägas
eller innehafvas af utländing.
Alla aktier skola af bolagets sty¬
relse i nummerföljd införas i en för
sådant ändamål inrättad, för en hvar
vid anfordran tillgänglig registerbok,
uti hvilken för hvarje aktie uppta¬
ges aktietecknarens namn, yrke och
hemvist samt de med äganderätten
skeende förändringar, som hos sty¬
relsen anmälas.
Har äganderätt till aktie genom
öfverlåtelse, arf eller annat laga fång
öfvergått till ny ägare, vare denne,
efter det han hos bolagets styrelse
anmält och styrkt sin åtkomst till
aktien, så ock, där hans nationalitet
icke är för styrelsen känd, företett
bevis därom, att han är svensk un¬
dersåte och, där annat svenskt bo¬
lag än Trafikaktiebolaget Gränges-
Ändrad lydelse.
§ 6.
Preferensaktie md endast ägas af
svenska staten, dock att staten må till
annan öfverlåta aktie, om och i den
mån sådant fordras, för att antalet
aktieägare icke skall nedgå under
lagstadgadt minimiantal.
Stamaktie må förutom af svenska
staten och Trafikaktiebolaget Grän¬
gesberg—Oxelösund ägas eller in¬
nehafvas endast af svensk undersåte
eller svenskt bolag, i hvars bolags¬
ordning finnes föreskrifvet, att aktie
eller andel i bolaget éj må utan
Kungl. Maj:ts medgifvande ägas el¬
ler innehafvas af utländing.
Alla aktier skola af bolagets sty¬
relse i nummerföljd införas i en för
sådant ändamål inrättad, för en hvar
vid anfordran tillgänglig registerbok.
uti hvilken för hvarje aktie uppta¬
ges aktietecknarens namn, yrke och
hemvist samt de med äganderätten
skeende förändringar, som hos sty¬
relsen anmälas.
Har äganderätt till aktie genom
öfverlåtelse, arf eller annat laga fång
öfvergått till ny ägare, vare denne,
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
25
Nuvarande lydelse.
berg-—Oxelösund förvärfvat aktie,
företett bevis, att i sådant bolags
ordning finnes föreskrifvet, att aktie
eller andel i bolaget ej må utan
Kungl. Maj:ts medgifvande ägas el¬
ler innehafvas af utländing, berätti¬
gad att efter företeende af aktiebref
få förhållandet i registerboken an-
tecknadt och att därefter åtnjuta
delägarerätt i bolaget.
Så länge bolagets verksamhet
fortfar och innan alla dess gällande
skulder blifvit godtgjorda, må vidare
utdelning emellan bolagsmännen icke
göras, än att, enligt sista bokslut
och det ej äldre än för näst före¬
gående år, öfverskott finnes, mot¬
svarande minst två procent af teck¬
nade aktiekapitalet.
§ 8.
Aktie är i förhållande till bolaget
odelbar, hvadan, om flera blifva ge¬
mensamt ägare af en aktie, de må
allenast genom en person sin rätt
i bolaget utöfva och bevaka.
Bill. till Riksd. Prof. 11)07. 4 Sami
Ändrad lydelse.
efter det han hos bolagets styrelse
anmält och styrkt sin åtkomst till
aktien, så ock, där hans nationalitet
icke är för styrelsen känd, företett
bevis därom, att han är svensk un¬
dersåte och, där annat svenskt bo¬
lag än Trafikaktiebolaget Gränges¬
berg—Oxelösund förvärfvat aktie,
företett bevis, att i sådant bolags
ordning finnes föreskrifvet, att aktie
eller andel i bolaget ej må utan
Kungl. Maj:ts medgifvande ägas el¬
ler innehafvas af utländing, berätti¬
gad att efter företeende af aktiebref
få förhållandet i registerboken an-
tecknadt och att därefter åtnjuta
delägarerätt i bolaget.
§ 7.
(Oförändrad.)
§ 8.
(Oförändrad.)
1 Afd. 72 Höft.
4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
Nuvarande lydelse.
§ 9.
Aktieägare är icke förbunden till
någon betalning utöfver aktiens be¬
lopp, därest han icke till vidare an¬
svarighet sig särskilt utfäst; men
hafva aktieägare såsom styrelseleda¬
möter eller å bolagsstämma deltagit
i beslut, stridande mot denna bo¬
lagsordning eller gällande förordning
om aktiebolag, vare de, som beslutet
fattat, en för alla och alla för en,
skyldiga att ersätta all därigenom
uppkommande skada.
Aktieägare är icke berättigad att
i annan ordning, än denna bolags¬
ordning uttryckligen medgifver, taga
del af bolagets räkenskaper eller
fordra redovisning för dess förvalt¬
ning.
§ 10.
Bolagets angelägenheter handhaf-
vas af en styrelse, bestående af minst
tre och högst sju ledamöter. Styrel¬
sens medlemmar skola vara i Sverige
bosatta svenska undersåtar.
Styrelsen utses första gången å
konstituerande bolagsstämma och
därefter å ordinarie bolagsstämma,
hvarje gång för ett år i sänder.
Första året räknas för tiden från
konstituerande bolagsstämman till
påföljande ordinarie bolagsstämma.
Ändrad lydelse.
§ 9-
(Oförändrad.)
§ 10.
Bolagets angelägenheter handhaf-
vas af en styrelse, bestående af minst
fyra och högst åtta ordinarie å bo¬
lagsstämma valda ledamöter, hvar¬
förutom Kungl. Maj:t äger att för
tiden intill år 1938 utse en ledamot
i bolagets styrelse jämte en suppleant
för honom. Styrelsens medlemmar
skola vara i Sverige bosatta svenska
undersåtar.
De ledamöter, som väljas å bo¬
lagsstämma, utses för ett år i sänder.
För tiden till och med år 1937
utse innehafvarna af stamaktierna
samtliga styrelseledamöter, som väljas
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
27
Nuvarande lydelse.
Styrelsen har att ställa sig till
efterrättelse de föreskrifter angående
bolagets förvaltning, som å bolags¬
stämma varda styrelsen meddelade.
Därjämte äger Kungl. Maj:t utse
eu person att vara ledamot af bo¬
lagets styrelse.
§ 11.
Bolagets firma tecknas af den
eller de styrelseledamöter, som där¬
till af styrelsen utses.
Alla skriftliga afhandlingar, som
styrelsen för bolaget ingår, skola
undertecknas å bolagets vägnar och
med utsättande af dess antagna be¬
nämning, vid äfventyr att eljest sty¬
relsens ledamöter, som afhandlingen
underskrifva, skola för fullgörande
af bolagets därpå grundade förbin¬
delse ansvara såsom för egen skuld,
en för alla och alla för en.
Ändrad lydelse.
å bolagsstämma. För tiden från och
med är 1938 välja innehafvarna af
berörda aktier samt innehafvarna af
preferensaktierna, hvar serie för sig,
å bolagsstämma lika antal styrelse¬
ledamöter. Beslutar bolagsstämma,
att val af suppleanter för styrelsele¬
damöterna skall äga rum, gälle med
afseende å sådant val hvad här om
val af styrelseledamöter är stadgadt.
Styreisen har att ställa sig till
efterrättelse de föreskrifter angående
bolagets förvaltning, som å bolags¬
stämma varda styrelsen meddelade.
§ 1L
Bolagets firma tecknas af den
eller de styrelseledamöter, som därtill
af styrelsen utses; dock att, intill år
1938 reverser, pant för skrifning ar,
borgensförbindelser och kreditajtal för
att vara gällande skola vara under¬
tecknade jämväl af den utaf Kungl.
Maj:t utsedde styrelseledamoten.
Alla skriftliga afhandlingar, som
styrelsen för bolaget ingår, skola
undertecknas å bolagets vägnar och
med utsättande af dess antagna be¬
nämning, vid äfventyr att eljest sty¬
relsens ledamöter, som afhandlingen
underskrifva, skola för fullgörande
af bolagets därpå grundade förbin¬
delse ansvara såsom för egen skuld,
en för alla och alla för eu.
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
Nuvarande lydelse.
§ 12-
Styrelsen utser inom sig ordfö¬
rande och verkställande direktör.
Den sammanträder på kallelse af
ordföranden eller verkställande di¬
rektören så ofta ärendenas behand¬
ling sådant fordrar.
Styrelsen må ej fatta beslut,
därest ej minst halfva antalet leda¬
möter äro närvarande.
Vid omröstning inom styrelsen
räknas rösterna efter hufvudtalet och
besluten bestämmas genom enkel
röstpluralitet. Om vid uppkommen
meningsskiljaktighet de afgifna rös¬
terna utfalla med lika antal mot
hvarandra, skall den mening, som
biträdes af ordföranden, gälla såsom
styrelsens beslut.
Vid styrelsens sammanträden skall
alltid föras protokoll, som justeras
af ordföranden och en annan af sty¬
relsen därtill utsedd ledamot.
§ 13.
Verkställande direktören har att
ställa sig till efterrättelse den instruk¬
tion, som af styrelsen för honom ut¬
färdas.
Han är jämväl, utan särskilt
bemyndigande af styrelsen, behörig
Ändrad lydelse.
§ 12.
Styrelsen utser inom sig ordfö¬
rande och verkställande direktör.
Den sammanträder på kallelse af
ordföranden eller verkställande di¬
rektören så ofta ärendenas behand¬
ling sådant fordrar; och skall den
af Kungl. Maj:t utsedde styrelseleda¬
moten eller vid förfall för honom
hans suppleant bevisligen kallas till
hvarje styrelsesammanträde i god tid
förut.
Styrelsen må ej fatta beslut,
därest icke minst halfva antalet leda¬
möter äro närvarande.
Vid omröstning inom styrelsen
räknas rösterna efter hufvudtalet och
besluten bestämmas genom enkel
röstpluralitet. Om vid uppkommen
meningsskiljaktighet de afgifna rös¬
terna utfalla med lika antal mot
hvarandra, skilje lotten dem emellan.
Vid styrelsens sammanträden skall
alltid föras protokoll, som justeras
af ordföranden och en annan af sty¬
relsen därtill utsedd ledamot.
§ 13.
(Oförändrad.)
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
Nuvarande lydelse.
att, själ!' eller genom ombud, tala
och svara för bolaget samt att å
bolagets vägnar emottaga stämningar
C cS Ö O
och andra rättsliga meddelanden.
§ 14.
Bolagets rörelseår räknas från
och med den 1 januari till och med
den 31 december. De öfver bola¬
gets rörelse förda räkenskaperna skola
således för hvarje år under den 31
december i fullständigt bokslut sam¬
manföras. Bokslutet skall vara verk-
ställdt före utgången af mars månad
påföljande år.
Granskningen af bolagets räken¬
skaper och förvaltning skall, sedan
bokslutet upprättats, ofördröjligen
verkställas af tre därtill utsedda re¬
visorer, af hvilka två utses af aktie-
ägarne å ordinarie bolagsstämma och
en jämte suppleant för honom för¬
ordnas af Ivungl. Maj:t.
Styrelsen skall till revisorerna
öfverlämna skriftlig berättelse om bo¬
lagets förvaltning och ställning jämte
förslag till utdelning af tillgängliga
o o o o o
vinstmedel.
öfver granskningen afgifves skrift¬
lig berättelse, däri ansvarsfrihet för
Ändrad lidelse.
§ 14.
Bolagets rörelseår räknas från
och med den 1 januari till och med
den 31 december. De öfver bola¬
gets rörelse förda räkenskaperna skola
således för hvarje år under den 31
december i fullständigt bokslut sam¬
manföras. Bokslutet skall vara verk-
ställdt före utgången af mars månad
påföljande år.
Granskningen af bolagets räken¬
skaper och förvaltning skall, sedan
bokslutet upprättats, ofördröjligen
verkställas af därtill utsedda revi¬
sorer, hvilka för tiden intill år 1938
utses: två jämte en suppleant för
dem, af innehafvarne af stamaktier¬
na ä ordinarie bolagsstämma och en
jämte suppleant för honom af Ivungl.
Maj:t.
För tiden från och med år 1938
välja innehaf varne af preferensakti¬
erna och af stamaktierna, hvar serie
för sig, å bolagsstämma två reviso¬
rer jämte en revisorssuppleant.
Styrelsen skall till revisorerna
öfverlämna skriftlig berättelse om bo¬
lagets förvaltning och ställning jämte
förslag till utdelning af tillgängliga
O <T' cS O o
vinstmedel.
Öfver granskningen afgifves skrift¬
lig berättelse, däri ansvarsfrihet för
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
Nuvarande lydelse.
styrelsen skall antingen tillstyrkas
eller af styrkas, ägande revisorerna
att i afseende å vinstens fördelning
äfvensom beträffande bolagets blif¬
vande förvaltning framställa de för¬
slag, hvartill de finna anledning.
Revisionsberättelsen, jämte där¬
till hörande handlingar, skall till
styrelsen aflämnas före utgången af
april månad och därefter hållas för
aktieägarne tillgänglig å bolagets
kontor i Stockholm intill ordinarie
bolagsstämma.
De revisorer, som skola af aktie¬
ägarne utses, väljas första gången
å konstituerande bolagsstämma och
därefter årligen å ordinarie bolags¬
stämma för tiden intill nästa ordi¬
narie bolagsstämma. De äga att,
under den tid för hvilken de sålunda
äro valda, när helst de önska, taga
kännedom om bolagets räkenskaper
och förvaltning.
§ 15.
Bolagsstämma skall hållas i Stock¬
holm.
Ordinarie bolagsstämma samman¬
träder årligen under maj månad.
Extra bolagsstämma kan af sty¬
relsen sammankallas, då viktiga an¬
gelägenheter sådant föranleda. Därest
innehafvare af aktier för minst en
tiondedel af tecknade aktiekapitalet
förena sig i yrkande om extra bolags¬
stämmas sammankallande eller därest
ÄHärad lydelse.
styrelsen skall antingen tillstyrkas
eller afstvrkas, ägande revisorerna
att i afseende å vinstens fördelning
äfvensom beträffande bolagets blif¬
vande förvaltning framställa de för¬
slag, hvartill de finna anledning.
Revisionsberättelsen, jämte där¬
till hörande handlingar, skall till
styrelsen aflämnas före utgången af
april månad och därefter hållas för
aktieägarne tillgänglig å bolagets
kontor i Stockholm intill ordinarie
bolagsstämma.
De revisorer, som skola af aktie¬
ägarne utses, väljas årligen ä ordi¬
narie bolagsstämma för tiden intill
nästa ordinarie bolagsstämma. De
äga att, under den tid för hvilken
de sålunda äro valda, när helst de
önska, taga kännedom om bolagets
räkenskaper och förvaltning.
§ 15.
Bolagsstämma skall hållas i Stock¬
holm.
Ordinarie bolagsstämma samman¬
träder årligen senast under maj må¬
nad.
Extra bolagsstämma kan af sty¬
relsen sammankallas, då viktiga an¬
gelägenheter sådant föranleda. Därest
innehafvare af aktier för minst en
tiondedel af tecknade aktiekapitalet
förena sig i yrkande om extra bolags¬
stämmas sammankallande eller därest
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
31
Nuvarande lydelse.
revisorerna sådant begära, vare sty¬
relsen pliktig att inom fjorton dagar,
efter det dylik anmälan skriftligen
och med utsättande af det ärende,
som skall förekomma å stämman,
blifvit gjord, utfärda kallelse till
extra bolagsstämma.
Undandrager sig styrelsen att på
revisorernas yrkande sammankalla
bolagsstämma, vare revisorerna oför¬
hindrade att själfva utfärda kallelse
till bolagsstämma.
Kallelse till såväl ordinarie som
extra bolagsstämma utfärdas genom
kungörelse, som införes tre gånger
i allmänna tidningarna samt den
eller de tidningar’, bolaget å ordina¬
rie bolagsstämma må hafva beslutit,
första gången högst en månad och
minst fjorton dagar före stämman.
I kallelse till extra bolagsstämma
skall meddelas uppgift å de ärenden,
som vid stämman skola förekomma.
Ärende, hvarom sådan uppgift ej
meddelats, må ej å stämman hand¬
läggas. Hvad nu är sagdt om extra
bolagsstämma galle ock om ordina¬
rie bolagsstämma, där fråga är om
sådant ärende, som i § 22 omför-
inäles.
§ 16.
Bolagsstämma representerar samt¬
liga aktieägare, i följd hvaraf därvid
lagligen fattadt beslut är för bolaget
bindande. Ordförande för bolags¬
stämma väljes af närvarande aktie¬
ägare efter hufvud talet. Öfver hvad
O
Ändrad lydelse.
revisorerna sådant begära, vare sty¬
relsen pliktig att inom fjorton dagar,
efter det dylik anmälan skriftligen
och med utsättande af det ärende,
som skall förekomma å stämman,
blifvit gjord, utfärda kallelse till
extra bolagsstämma.
Undandrager sig styrelsen att på
revisorernas yrkande sammankalla
bolagsstämma, vare revisorerna oför¬
hindrade att själfva utfärda kallelse
till bolagsstämma.
Kallelse till såväl ordinarie som
extra bolagsstämma utfärdas genom
kungörelse, som införes tre gånger
i allmänna tidningarna samt den
eller de tidningar, bolaget å ordina¬
rie bolagsstämma må hafva beslutit,
första gången högst en månad och
minst fjorton dagar före stämman.
I kallelse till extra bolagsstämma
skall meddelas uppgift å de ärenden,
som vid stämman skola förekomma.
Ärende, hvarom sådan uppgift ej
meddelats, må ej å stämman hand¬
läggas. Hvad nu är sagdt om extra
bolagsstämma galle ock om ordina¬
rie bolagsstämma, där fråga är om
sådant ärende, som i § 22 omför-
mäles.
§ 16.
(Oförändrad.)
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
Nuvarande lydelse.
vid stämman förekommer skall föras
protokoll, hvilket justeras af ord¬
föranden järnte den eller de vid stäm¬
man närvarande aktieägare, som där¬
till af stämman utses.
§ 17.
Aktieägares talan vid bolags¬
stämma må föras antingen af honom
själf eller ock af hans befullmäkti-
gade ombud eller annan laga ställ¬
företrädare.
Tillhör aktie svenska staten, föres
talan därför af den, som af Kungl.
Maj:t därtill förordnas.
§ 18.
Omröstning vid bolagsstämma sker
Öppet, dock att val verkställas med
slutna sedlar, därest någon aktieägare
sådant yrkar. Utgången bestämmes
genom enkel röstpluralitet, utom i de
fall, som i § 22 omnämnas. Erhålla
vid val två eller flera personer lika
antal röster, skiljer lotten dem emel¬
lan. Utfalla eljest lika antal röster
för skilda meningar, galler den me-
ning, som biträdes af ordföranden
vid stämman.
Ändrad lydelse.
§ 17.
Aktieägares talan vid bolags¬
stämma må föras antingen af honom
själf eller ock af hans befullmäkti-
gade ombud eller annan laga ställ-
0 <-5
företrädare.
Tillhör aktie svenska staten, föres
talan därför af den, som af Kungl.
Maj:t därtill förordnas.
Till och med år 1937 medföra
preferensaktier endast en röst för tio
aktier. Frän och med är 1938 ät-
njutes för hvarje aktie en röst, dock
att vid beslut rörande användningen
af 1937 års vinstmedel rösträtten för
preferensaktier är begränsad på sätt
1 näst föregående punkt är sagdt.
§ 18-
Omröstning vid bolagsstämma sker
öppet, dock att val verkställas med
slutna sedlar, därest någon aktieägare
sådant yrkar. Om vid uppkommande
meningsskiljaktighet de afgifna rös¬
terna utfalla med lika antal mot
hvarandra, skilje lotten dem emellan,
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
33
Nuvarande lydelse.
|
Ändrad lydelse.
|
§ 19.
Vill aktieägare framställa förslag
till behandling vid ordinarie bolags¬
stämma, skall förslaget, för att kunna
å stämman förekomma, skriftligen
affattadt, till stvrelsen aflämnas före
utgången af mars månad.
Öfver sådant förslag skall sty¬
relsen till bolagsstämman afgifva
skriftligt yttrande.
|
§ 19.
(Oförändrad.)
|
§ 20.
Vid ordinarie bolagsstämma skola
följande ärenden förekomma:
l:o) val af ordförande vid stäm¬
man ;
2:o) de i styrelsens och revisorer¬
nas berättelse förekommande frågor;
3:o) bestämmande af vinstutdel¬
ning;
4:o) val af styrelseledamöter och
revisorer;
5:o) val af suppleanter för sty¬
relseledamöter och för revisorer till
sådant antal, som stämman aktar
nödigt;
6:o) öfrig;) af bolagsstämmans
pröfning beroende ärenden;
7:o) fråga, som blifvit af aktie¬
ägare väckt i den ordning, som i § 19
sägs, eller som af styrelsen kan varda
framställd.
Minst åtta dagar före stämman
skall å bolagets kontor i Stockholm
tillhandahållas aktieägarne uppgift å
de ärenden, Indika skola å stämman
förekomma.
|
§ 20.
(Oförändrad.)
|
Bill. till Uiksd. Urat. Idol. 4 Samt. 1 A/d.
|
72 Häft. b
|
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
Nuvarande lydelse.
§ 21.
I händelse af vägrad ansvarsfrihet
för styrelsen, skall bolagsstämma be¬
sluta, huru bolagets talan mot sty¬
relsen skall föras. Har talan mot
styrelsen ej blifvit anställd inom natt
och år, från det ordinarie stämman
hölls, skall så anses, som om ansvars¬
frihet blifvit beviljad.
§ 22.
Mom. 1. Beslut om sådan änd¬
ring af bolagsordningen, att aktier
med företrädesrätt må utfärdas, vare
ej giltigt, med mindre samtliga aktie-
ägarne förenat sig därom, eller be¬
slutet fattats å två på hvarandra
följande bolagsstämmor, däraf minst
en ordinarie, och å den stämma, som
sist hålles, biträdts af minst tre
fjärdedelar af de röstande, med
ett sammanlagdt aktiebelopp af
minst tre fjärdedelar af hela aktie¬
beloppet.
Mom. 2. Beslut om ändring af
§§ 2, 6, 10 sista stycket, 14 eller
17. eller detta moment, om försälj¬
ning af bolaget tillhörig grufva, eller
del däraf, om bolagets upplösning,
eller om nedläggande af grufdriften,
vare ej giltigt med mindre, vare sig
beslutet fattats å två på hvarandra
följande bolagsstämmor, däraf minst
en ordinarie, och å den stämma,
som sist hålles, biträdts af minst två
tredjedelar af de röstande, samt be-
Ändrad lydelse.
§ 21.
(Oförändrad.)
§ 22.
Beslut, om ändring af bolagsord¬
ningen, om utsläppande af aktier
utöfver minimikapitalet, om försälj¬
ning af bolaget tillhörig fast egen¬
dom eller grufva eller del däraf, om
bolagets upplösning eller om nedläg¬
gande af grufdriften vare ej giltigt,
med mindre beslutet blifvit af Kungl.
Maj:t god känd!.
Statsutskottets Utlåtande N:o ///.
35
Nuvarande lydelse.
slutet blifvit af Kungl. Maj:t god-
kändt, eller ock samtliga aktieägarne
i bolaget förenat sig därom.
Mom. 3. Beslut om annan änd¬
ring af bolagsordningen, eller om
utsläppande af aktier utöfver mini¬
mikapitalet vare ej giltigt, med mindre
samtliga aktieägarne förenat sig där¬
om, eller beslutet fattats å två pa
hvarandra följande bolagsstämmor,
däraf minst en ordinarie, och å
den stämma, som sist hålles, bi-
trädts af minst två tredjedelar af de
röstande.
§ 23.
Då upplösning af bolaget sker
och sedan räkenskaperna för sista
tiden blifvit afslutade, skall årsstäm-
ning å bolagets okända borgenärer
sökas.
I öfrigt skall, efter det styrelsen
därom gjort förslag, sättet för upp¬
görandet af bolagets angelägenheter
bestämmas genom beslut å bolags¬
stämma, dock med iakttagande att all
bolagets gäld varder betald, innan
utdelning till delägare sker.
Ändrad lydelse.
§ 23.
(Oförändrad.)
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
I anledning af Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning hafva föl¬
jande motioner blifvit väckta:
af herr J. It. Kjellén motionen n:o 228 i Andra Kammaren, med
hemställan:
att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts proposition n:o 107,
måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t
1 såvidt möjligt god tid vid nästa riksmöte till Riksdagen inkomma med
ett nytt förslag till öfverenskommelse angående de norrbottniska malm¬
fälten, fotadt på i hufvudsak liknande grunder, men med aktgifvande
på andra trafikanters rätt till begagnande af järnvägen Kiruna—Riks¬
gränsen samt med ökad uppmärksamhet på ilsken för landets egen järn¬
handtering af en stor järnmalmsexport;
af densamme motionen n:o 22.9, hvaruti hemställts:
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t tillkännagifva, att
den för sin del icke har något att erinra, om Luossavaara-Kiirunavaara aktie¬
bolag berättigas att under år 1907, utöfver den i kontraktet af den
2 juli 1898 angifva kvantitet 1,200,000 ton, från Kiruna till Riksgränsen
frakta ytterligare intill 150,000 ton järnmalm, mot den ordinarie frakt-
afgiften af 3 kronor 30 öre per ton;
af herr K. Hj. Branting motionen n:o 231 i Andra Kammaren, med
hemställan:
att Riksdagen måtte förklara, att den för sin del godkänner det i
Kungl. Maj:ts proposition n:o 107, Bil. A, innehållna förslag till öfverens¬
kommelse under den förutsättning, att i densamma införes det stadgande,
att vid den i § 9 omnämnda värdering lösesumman för bolagets stam¬
aktier icke må under några förhållanden bestämmas högre än till 150
millioner kronor;
af herr A. E. Håkanson motionen n:o 62 i Första Kammaren, i
hvilken motion föreslagits:
att Riksdagen behagade besluta, att Kungl. Maj:ts förevarande pro¬
position icke måtte oförändrad bifallas, utan att till första stycket af 18
§ i kontraktet mellan staten och bolagen måtte fogas följande tillägg:
Efter det tio år förflutit, sedan denna öfverenskommelse träffats,
äger staten, utom hvad beträffar eu export af 1,200,000 ton järnmalm,
för hvilka den i föregående punkt stadgade godtgörelsen under hela af-
talstiden skall gälla, rätt att utan sådan godtgörelse till bolaget, som
nyss nämndes, åsätta exporttull eller annan pålaga eller afgift;
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
37
c
samt af herr F. E. Ii. Åkerberg motionen n:o 63 i Första Kam¬
maren, med hemställan:
att, därest ifrågavarande förslag till öfverenskommelse af Riksdagen
godkändes, 18 § måtte ändras därhän, att staten, under tid, då icke någon
tarifftraktat med tyska riket förefinnes, icke skall hafva skyldighet till godt-
görelse åt bolagen, för den händelse det pålägges exporttull å malm.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen:
n:o 34 i Första Kammaren, väckt af herr H. E. Montgomery, och
n:o 173 i Andra Kammaren, väckt af herr C. J. Berggren, i hvilka motio¬
ner sammanstämmande föreslagits, att Riksdagen behagade
dels för sin del besluta,
att den föreslagna järnvägen mellan Kiruna och Svappavaara bygges
af staten,
dels och i sammanhang därmed anhålla,
att Kungl. Maj.-t måtte inleda underhandlingar med Luossavaara-
Kiirunavaara aktiebolag om godvillig öfverenskommelse, att fast fraktsats,
uträknad efter nuvarande kontrakts bestämmelse, uppgöres för de första
1,200,000 ton malm, som årligen fraktas från Kiruna till Riksgränsen, att
gälla från och med hörjan af det år, hvarunder trafiken på banan mellan
Kiruna och Svappavaara börjar, samt
att Kungl. Maj:t måtte bestämma en fast fraktsats, som i öfrigt skall
gälla för frakt af större partier malm från Kiruna till Riksgränsen;
n:o 26 i Andra Kammaren, väckt af herr S. Nordström, som i denna
motion hemställt, att Riksdagen behagade i skrifvelse till Konungen anhålla:
att aftalet med aktiebolaget Gellivare Malmfält och bcrgverksbolaget
Freja af den 1 juli 1898 genast uppsäges;
att, då detta aftal tilländalupit, fraktsatsen för järnmalm afsedd för
export, som fraktas å statsbanan från Malmberget till Svartön vid Luleå,
bestämmes till 5 kronor per ton;
att hädanefter ingen malm må fraktas från Kiruna till Riksgränsen
utöfver de 1,2 millioner ton, som blifvit medgifna i det så kallade Ofoten-
banekontraktet; men att, om af en eller annan orsak järnmalm för export
ändock skulle blifva befordrad å nämnda fjällsträcka utöfver den i Ofoten-
banekontraktet medgifna, frakten därför bestämmes till 4 kronor 25 öre
per ton; samt
att för den malm, som brytes i och för förädling inom landet, frakt¬
taxan gärna må nedsättas huru lågt som helst, blott att transport- och
underhållskostnaden därigenom betäckes;
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
samt n:o 131 i Andra Kammaren, väckt af herr C. J. Ödman, som
föreslagit:
att Riksdagen behagade i skrifvelse till Kungl. Maj:t med påpekan¬
de af 1898 års beslut i ärendet i underdånighet anhålla, att intet med¬
gifvande utan Riksdagens bifall hädanefter måtte lämnas om ökning ut¬
öfver 1,200,000 ton pr år af den kvantitet malm, som staten i kontrakt
af den 2 juli 1898 med Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag förbundit sig
att utfrakta på järnvägen Kiirunavaara—Riksgränsen.
Lments* det i Kungl. Maj:ts förevarande proposition åberopade statsrads-
chefens slut- protokollet vill utskottet, under hänvisning till protokollets innehåll i
Sårvele öfrigt, här endast meddela hvad föredragande departementschefen, efter
rat e' att hafva redogjort för hvad i ärendet förekommit samt för innebörden
af det nu framlagda förslaget, slutligen härom yttrat. Detta yttrande är
af följande lydelse:
»Vid en sammanfattning af hvad jag sålunda i detta ärende anfört,
ber jag än en gång särskild t få framhålla, hurusom det torde vara ställdt
utom allt tvifvel, att Kiirunavaara och Gellivare malmberg innehålla myc¬
ket betydliga malmmängder. I synnerhet det förstnämnda af dessa berg
är uppenbarligen så malmrikt, att det säkerligen räcker till för en bryt¬
ning af 3 miljoner ton om året under ett par hundra år, sannolikt vida
därutöfver. Under sådant förhållande lärer det icke kunna anses innebära
något äfventyrande af malmtillgångarna, om eu brytning af denna malm¬
kvantitet tillåtes under eu tidsperiod af 25 å 30 år, hvarigenom skulle
borttagas 75 å 90 miljoner ton malm. Endast af den malmkvantitet,
minst 450 miljoner ton, som uppskattats såsom befintlig inom bolagets
egna utmål i Kiirunavaara malmberg, skulle därefter återstå omkring 350
miljoner ton. Härtill skulle komma den malmkvantitet, som finnes i de
nu af staten och bolaget tillsammans ägda utmålen, och den malm, som
ytterligare finnes pa större djup och som helt äges af staten. Farhågorna
för att genom tillåtelse till den nu ifrågasatta malmbrytningen äfventyra
den nationalrikedom, vi äga uti ifrågavarande malmfält, torde under sådana
förhållanden icke kunna sägas vara berättigade.
Naturligen vore det synnerligen önskvärdt, att den malm, som kom¬
mer att brytas i dessa berg, skulle kunna förädlas inom landet och alla
sträfvanden böra tydligen riktas på att förverkliga detta mål. Det lärer
dock fa anses ådagalagdt, att detta icke kan ske i hvilken utsträckning
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
39
som helst och att det i hvarje fall kommer att förflyta lång tid, innan
malmen kan i någon jämförelsevis stor mängd förädlas inom vårt land.
Genom det nu föreliggande kontraktet har det emellertid blifvit sörjdt för,
att norrbottensmalmen icke skall tryta för svensk järnhandtering. Dels
erhåller nämligen staten såväl det straxt intill Kiruna järnvägsstation
belägna Luossavaara malmberg som ock Ekströmsberg och Mertainen och
kan således från dessa bryta och låta bryta malm för den svenska järn-
handteringen dels är därjämte Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag pliktigt
att tillhandahålla svenska järnförädlare intill hela sin malmbrytning och
dels slutligen har utskeppningen begränsats från Grängesbergs gruffält,
hvars malmer äro de för ifrågavarande ändamål mest välbelägna. Det
stora statsintresse, som uti förevarande afseende föreligger, torde genom
berörda anordningar få anses vara tillgodosedt.
Under sådana förhållanden synes det ej kunna vara något ur national¬
ekonomiskt intresse att erinra däremot, att en ökning sker i den norr¬
ländska malmexporten. Den malm, hvarmed exporten skulle komma att
ökas och som för närvarande representerar ett räntelöst kapital, skulle
komma att förvandlas i penningar, väl behöfliga för vårt ingalunda
kapitalstarka land, och denna malmbrytning skulle sålunda såväl direkt
genom det tillfälle till arbete, som därigenom beredes, som indirekt genom
stegrad kapitalbildning bereda ytterligare möjligheter till ökad arbetsför¬
tjänst för landets söner.
Ur statsekonomisk synpunkt är det jämväl önskligt, att den
redan anlagda järnvägens transportförmåga tages fullt i anspråk och att
vinsten på det i järnvägen nedlagda kapitalet sålunda i betydlig mån
varder ökad. Det är afsevärda belopp, som genom denna vinst och den
royalty, staten i kontraktet betingat sig, komma att årligen tillföras stats¬
kassan.
Ringa måste dock denna fördel anses vara i jämförelse med det för¬
hållandet, att staten genom det ifrågavarande kontraktet blifver medelbart,
d. v. s. såsom aktieägare i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, ägare af
hälften utaf de tvänne största malmbergen Kiirunavaara och Gellivare
och därutöfver erhåller all bolagets rätt till de öfriga malmbergen.
Härjämte är tillfälle beredt för staten att efter 25 eller 35 år tid¬
lösa sig den återstående hälften af de två förstnämnda malmbergen. Vid
dessa tidpunkter bör man vara i tillfälle att kunna med visshet bedöma
malmfyndigheternas storlek samt möjligheten att erhålla vinst på företaget
äfvensom malmbehofvet för svensk järnförädling. Staten kan då efter sig
företeende förhållanden begagna sig af sin lösningsrätt eller ej, och först
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
efter det den värdering, som skall föregå en sådan inlösning, ägt rum,
behöfver staten bestämma sig för inlösningen.
Uppenbart är därjämte, att den icke minsta betydelsen af den nu
föreslagna anordningen ligger däri, att härigenom garanti vunnits för, att
äganderätten till ifrågavarande malmfält icke längre löper fara för att
öfvergå i utländingars ägo.
Då det varit af intresse att undersöka, huru företaget i ekono¬
miskt afseende ställer sig för staten samt till hvilket belopp inlösnings-
summan för den hälft, staten nu ej erhåller, kan beräknas uppgå vid 1932
eller 1942 års slut, äfvensom beloppet af statens inkomst af royalty och
ökad vinst på järnvägen Kiruna—Riksgränsen utöfver den inkomst, staten
nu har för å densamma transporterade 1,200,000 ton om året, hafva så¬
som jag redan omförmält beräkningar uppgjorts under antagande, bland
annat, att nettovinsten per ton i såväl Kiirunavaara som Gellivare malm¬
berg uppgår till i medeltal 3 kronor samt att jä.rnvägsfrakten, från det full
transportkvantitet ifrågakoinmer, beräknas enligt järnvägsstyrelsens förslag.
Af dessa beräkningar framgår
att af staten införtjänad royalty vid slutet af år 1932 1942
uppgår till................ 68,553,000 148,359,000
att den ökade vinsten af järnvägstransporten
uppgår till............. 94,000,000 158,000,000
eller tillsammans 162,553,000 306,359,000
Om därifrån dragés den beräknade inlösnings-
summan för bolagets stamaktier .... 140,625,000 140,625,000
skulle staten erhålla i vinst vid de båda inlös-
ningstiderna............. 21,828,000 165,734,000
Med andra ord staten skulle vid endera af dessa tidpunkter kunna
vara i besittning af hela äganderätten till alla de ifrågavarande malmfyn-
digheterna och därutöfver hafva erhållit ett å royalty och ökade järnvägs-
inkoxnster införtjänadt kapital.
Slutligen anhåller jag att få påpeka, att staten för de fördelar den
nu erhåller icke behöfver utbetala något kontant penningbelopp och ej
heller ikläda sig någon risk.
Den enda risk, som kan ifrågakomma, är förräntandet af det uti
ifrågavarande järnväg nedlagda kapital. Statens intresse i detta afseende
torde emellertid vara till fullo tillgodosedt genom förpliktelsen för bola¬
get att ansvara för fem procent ränta å såväl nuvarande som blifvande
anläggningskostnad.
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
41
Jag har nu framhållit samtliga de synpunkter, som synas mig böra
beaktas vid bedömande af den föreliggande frågan. Väl kan jag tänka
mig, att andra skola önska sig hafva sett den löst på annat sätt. I en
fråga af så invecklad art som den förevarande är det naturligen icke möj¬
ligt att finna en lösning, som tillfredsställer allas önskningar. Jag vågar
dock hoppas, att de fördelar, som staten genom förevarande kontrakt
skulle komma att erhålla, skola befinnas vara af den art, att man med
frånseende af speciella önskningsmål i ena eller andra afseendet skall kunna
enas om att antaga detsamma. Det är hög tid, att ifrågavarande förhål¬
landen varda slutgiltigt ordnade.»
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för ofvan omförmälda af
enskilda motionärer framställda förslag, tillåter sig utskottet att hänvisa
till de särskilda motionerna.
Det af Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till öfverenskommelse
angående de stora norrbottniska malmfälten innefattar uppenbarligen, på
sätt af föredragande departementschefen närmare utvecklats, mycket beak-
tansvärda fördelar för staten, och den lösning, som enligt berörda förslag
skulle gifvas åt denna så länge sväfvande fråga, bör enligt utskottets
mening på det hela taget anses vara för det allmänna tillfredsställande.
Af de mot det föreliggande förslaget gjorda anmärkningarna vill
utskottet först till behandling upptaga den, som är framställd i herr
Brantings motion och afser beloppet af den lösesumma, som staten enligt
kontraktet har att erlägga för att blifva ensam ägare till malmfälten och
Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags öfriga tillgångar. Efter kontraktets
stadganden skulle denna lösesumma bestämmas efter en värdering, grundad
på den medelvinst, som nämnda bolag skäligen bör anses hafva haft å för¬
säljningen af den malm, bolaget brutit och tillgodogjort sig under en viss
före inlösningstiden förfluten tioårsperiod. Föredragande departements¬
chefen har i sina till statsrådsprotokollet meddelade beräkningar utgått
från antagandet, att denna medelvinst skulle belöpa sig till 3 kronor för
ton i såväl Kiirunavaara som Gellivare malmberg, och under denna förut¬
sättning komine lösesumman att utgöra omkring 140 miljoner kronor.
Herr Branting har emellertid framhållit, hurusom det väl kunde inträffa,
Bill. till. lliksd. Prof. 1007. 4 Sami. 1 Afd. 72 Höft. 6
Utskottets
yttrande.
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
att under den för lösesummans beräkning fixerade tioårsperioden, som in¬
faller på 1920- eller 1930-talet, konjunkturerna på järnmarknaden äro
sådana, att malmen ger icke endast 3 kronor utan kanske ända till 6
kronor i nettovinst, och i sådant fall skulle lösesumman stiga till 280
miljoner kronor. Denna lösesumma synes motionären vara orimligt hög,
och detta skulle enligt hans förmenande föranleda, att någon inlösen från
statens sida icke komme till stånd. Motionären har därför funnit skäl
föreslå, att lösesumman skulle begränsas så, att den icke under några för¬
hållanden finge bestämmas högre än till 150 miljoner kronor.
Enligt utskottets mening har motionären icke hållbara skäl för sitt
påstående att, under den af honom gjorda förutsättningen af malmprisens
stegring, lösesumman enligt kontraktets bestämmelser skulle blifva orimligt
hög och att i följd häraf inlösen från statens sida skulle så godt som
omöjliggöras. Visserligen komme lösesumman i detta fall att stiga till
ett mycket betydande belopp, men å andra sidan har ock värdet af den
grufegendom, som därmed skulle förvärfvas, stigit i motsvarande grad.
Det är nämligen icke anledning antaga annat än att malmprisen under
tiden efter inlösningen hålla sig uppe på fullt samma höga nivå som under
tiden före densamma. Tydligen måste man tänka sig, att lösesumman
skall efter hand tagas uit ur grufvorna och, om man då utgår ifrån att
malmkonjunkturerna efter inlösningen hålla sig oförändrade, kan man lätt
beräkna, huru stora malmkvantiteter som erfordras för lösesummans amor¬
tering under en gifven tidrymd.
Enligt det föreslagna kontraktet skulle en inlösen af ifrågavarande
hälft af bolagets egendom efter 25, respektive 35 år afse den årliga
medelvinsten under 10 år å
högst 1,500,000 ton Kiiruna-malra och
» 375,000 » Gellivare-malm
Summa högst 1,875,000 ton per år;
och skulle lösesumman utgöra 25 gånger berörda medelvinst eller således
medelvinsten å 25 X 1,875,000 ton eller å 46,875,000 ton malm, hvaraf
37,500,000 ton Kiruna-malm och 9,375,000 ton Gellivare-malm.
För lösesummans amortering under olika förutsättningar erfordras
nedan angifna kvantiteter malm:
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
43
I. Amortering under 40 år, 4 % ränta och 1 % amortering.
Då erfordras
till ränta årligen. . . . 1,875,000 ton och
d amortering » .... 468,750 »
Summa årligen 2,343,750 ton eller
under 40 år 93,750,000 ton.
II. Amortering under 28 år, 4 % ränta och 2 / amortering.
Då erfordras
till ränta årligen. . . . 1,875,000 ton och
» amortering » .... 937,500 »
Summa årligen 2,812,500 ton eller
under 28 år 78,750,000 ton.
>
Dessa beräkningar äro, såsom ofvan nämnts, gjorda under förutsätt¬
ning af oförändrade malmkonjunkturer, och de för amorteringen erforder¬
liga malmkvantiteterna blifva då tydligen desamma, vare sig bolagets vinst
varit en Imma eller 6 kronor per ton. Då emellertid med hänsyn till
malmernas beskaffenhet'en stegring af malmpriset torde få anses sannolikare
än en nedgång, är det ock antagligt, att inlösen skall medtaga mindre
malmkvantitet än den här beräknade. Det torde ock böra påpekas, att
den årliga malmbrytning, som enligt förestående beräkningar erfordras för
lösesummans amortering, år till kvantiteten afsevärdt lägre än den, som
under den föregående tiden verkställts af bolagen.
Af de ofvan meddelade beräkningarna torde med full tydlighet framgå,
att, äfven om i följd af malmprisernas stegring lösesumman för ifråga¬
varande grufegendom skulle stiga till ett mycket högt belopp, det dock
bör visa sig vara för staten ekonomiskt fördelaktigt att tillösa sig den¬
samma. Det synes ej heller vara mer än rättvist, att, då egendomen
stigit i värde, de enskilda delägarna i densamma erhålla en häremot
svarande högre ersättning. Vid detta förhållande anser sig utskottet icke
hafva skäl tillstyrka någon ändring i kontraktet i det syfte, som med herr
Brantings motion afses, helst härigenom äfventyras, att hela uppgörel¬
sen skulle gå om intet och i följd häraf såväl statskassan gå miste om ett
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
för densamma väl behöflig! årligt tillskott, som ock fördelarna för vårt land
af ökade inkomster, medförande förbättring af handelsbalansen och stegrad
kapitalbildning, uteblifva.
Med afseende å vissa af de medgifvanden, som staten enligt kon¬
traktet skulle lämna malmbolagen, hafva från skilda håll betänkligheter
yppats. Men om än dessa medgifvanden äro af betydande värde för
bolagen, innebära de dock enligt utskottets mening icke för staten större
uppoffring, än att den måste anses väl motsvaras af de vunna fördelarna.
Bland dessa statens medgifvanden äro de utan all fråga viktigaste dels
tillståndet till viss ökning af malmexporten, dels ock det stadgande i kon¬
traktet, som fritager bolagen från att under kontraktstiden drabbas af
exporttull eller annan pålaga eller afgift på järnmalm.
Hvad först beträffar den ökade malmexporten, synes det utskottet
vara genom redan verkställda undersökningar ådagalagdt, att ifrågavarande
malmtillgångar äro så betydande, att denna nationalrikedom icke äfven-
tyras genom en årlig export af den kvantitet, som i det föreslagna kon¬
traktet för en begränsad tid medgifves. De malmtillgångar, som efter för¬
loppet af denna tid återstå, måste anses fullt tillräckliga såväl för den
svenska järnförädlingsindustriens behof som ock för fortsatt export
under en lång framtid. — Af en motionär hafva betänkligheter framställts
mot järnmalmsexporten på den grund, att genom densamma komme att
skapas och understödjas en för vår egen järnhandtering farlig utländsk
konkurrens. Utskottet kan dock icke anse det vara en klok politik att
låta farhågor i berörda hänseende utgöra hinder för tillgodogörandet af
landets naturtillgångar. Gifvetvis bör den inhemska industriens behof af
råvara i första hand tillgodoses, och genom särskilda bestämmelser i det
nu föreliggande förslaget är ock väl sörjdt härför. Men det torde vara
uppenbart, att åtminstone under den närmaste framtiden endast en mindre
betydande mängd af ifrågavarande malmer kan på detta sätt få använd¬
ning. För att göra sig till godo större malmkvantiteter har man ej annan
utväg än afsättning till utlandet. Lika litet som England funnit det vara
med sina intressen förenligt att förbjuda export af stenkol för att icke
gifva näring åt den konkurrens, för hvilken detta lands industri är utsatt
från främmande länder, lika litet synes det hvad vårt land angår vara fog
för att af liknande hänsyn förhindra en järnmalmsexport, som i förhål¬
lande till landets malmtillgångar icke kan anses vara öfverdrifven.
Hvad vidare angår kontraktets stadgande i fråga om exporttull på
järnmalm hafva betänkligheter framställts mot ett sådant stadgande, hvar¬
igenom staten faktiskt skulle afhända sig möjligheten att under tiden för
kontraktets giltighet lägga tull på malmexporten. Betänkligheterna här-
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
45
emot afse icke så mycket värdet af en sådan tull i finansiellt hänseende
för beredande af inkomster till statskassan, utan egentligen den betydelse,
som exporttullen kan hafva såsom bytesmedel vid framdeles ifrågakom-
mande förhandlingar om handelstraktater. Utan att här ingå på ett när¬
mare bedömande af malmtullens betydelse i detta hänseende vill utskottet
dock framhålla, att värdet af denna tull måste anses vara underordnadt i
förhållande till de fördelar, staten genom uppgörelse med malmbolagen
skulle bereda sig. Det synes ock vara uppenbart, att denna uppgörelse
icke kan komma till stånd, utan att malmbolagen vinna full trygghet att
icke utsättas för tyngden af en eventuell exporttull, och det lärer inga¬
lunda kunna för dem anses vara tillfyllestgörande att, på sätt i särskilda
motioner afses, garanti i detta hänseende af staten lämnas endast för en
del af kontraktstiden eller under vissa andra inskränkningar.
Slutligen har anmärkning gjorts mot kontraktet på den grund, att
i detsamma icke tillräcklig hänsyn skulle hafva tagits till andra trafikan¬
ters rätt att begagna järnvägen Kiruna—Riksgränsen. I detta hänseende
har särskildt framhållits utfraktningen af malm från Svappavaara gruffält.
I fråga om koncession å en järnvägsanläggning från Svappavaara till
Kiruna har Riksdagen år 1901, med anledning af därom framställd pro¬
position, i skrifvelse till Kungl. Maj:t tillkännagifvit, att Riksdagen icke
hade något att erinra emot, att koncession å anläggning af en sådan järn¬
väg af Kungl. Magt beviljades under vissa närmare angifna villkor och
förbehåll, bland hvilka såsom berörande förevarande ämne här må nämnas,
att järnvägens ägare och trafikanter skulle vara underkastade den in¬
skränkning i tillfälle till vidare transport öfver statsbanan Kiruna—Riks¬
gränsen, som föranleddes af de medgifvanden af rätt till transport af
järnmalm och däraf förädlad produkt, som redan af staten kontraktsenligt
lämnats Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Det har nu framhållits, att,
då enligt det föreslagna kontraktet Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
skulle få rätt att å banan Kiruna—Riksgränsen frakta malm intill en
kvantitet af 3,300,000 ton årligen och då banans transportförmåga äfven
efter utförandet af nu ifrågasatta utvidgningar och kompletteringar icke
torde kunna skattas mycket högre än 3,500,000 ton, utrymme saknades
för vidare-tran sport å denna bana af någon afsevärd kvantitet malm från
Svappavaara. Härvid må emellertid erinras, hurusom utväg alltid finnes
att möjliggöra ökad transport genom riksgränsbanans ombyggnad till
dubbelspårig å större eller mindre del af dess sträckning eller genom ök¬
ning af antalet mötesplatser; och kostnaden härför skulle uppenbarligen för
staten väl betala sig genom de ökade frakterna. Under de förhållanden,
som ofvan angifvits, synes det utskottet icke vara något fog för påståendet,
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
att andra trafikanters rätt skulle trädas för nära genom det medgifvande
till ökad utfraktning af malm, som enligt den föreslagna uppgörelsen skulle
lämnas Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Enligt utskottets mening är
det icke anledning att i denna uppgörelse inblanda frågan om villkoren
för andra trafikanters rätt till transport å riksgränsbanan, en fråga, som
lämpligen kan ordnas i annat sammanhang. Ej heller synes det utskottet
vara skäl att, på sätt af en motionär yrkats, Riksdagen nu skulle till
Kungl. Maj:t göra framställning i fråga om nedsättning af frakttaxan för
malm, som brutits i och för förädling inom landet.
Med afseende å det af två motionärer framställda förslaget, att
Riksdagen skulle besluta anläggning för statens räkning af järnväg mellan
Kiruna och Svappavaara, vill utskottet erinra, att Riksdagen i sin ofvan
omförmälda, år 1901 aflåtna skrifvelse till Kungl. Maj:t uttalat sig emot
denna banas anläggning genom statens försorg och på dess bekostnad.
Att Riksdagen, på förslag af enskilda motionärer och utan fullständig ut¬
redning i frågan, nu skulle frångå sin sålunda uttalade mening, kan icke synas
utskottet vara tillrådligt.
Beträffande det anslag, som af Kungl. Maj:t äskats för utförande af
erforderliga kompletteringsarbeten å järnvägen Gellivare—Riksgränsen
m. m., har utskottet icke något att erinra utan vill tillstyrka beviljandet
af anslaget under förutsättning af kontraktets godkännande.
På grund af det sålunda anförda får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen, med afslag å ofvan omförmälda
af herrar Kjellén, Branting, Håkanson, och Åkerberg
väckta motioner, må med bifall till Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning för sin del godkänna och
antaga det Ad statsrådsprotokollet öfver civilärenden den
21 mars 1907 fogade förslaget till öfverenskommelse
mellan svenska staten å ena, samt Luossavaara—Kiiruna-
vaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafik¬
aktiebolaget Grängesberg—Oxelösund å andra sidan;
b) att herr ödmans ifrågavarande motion må an¬
ses besvarad genom Riksdagens bifall till utskottets hem¬
ställan under a);
c) att hvad i omförmälda af herrar Montgomery
och Berggren väckta motioner föreslagits må dels anses
besvaradt genom Riksdagens bifall till utskottets under a;
gjorda hemställan, dels ock i öfrigt icke föranleda till
någon Riksdagens åtgärd;
Statsutskottet» Utlåtande N:o 111.
47
d) att hvad i herr Nordströms ifrågavarande mo¬
tion föreslagits likaledes må dels anses besvaradt genom
Riksdagens bifall till utskottets under a) gjorda hem¬
ställan, dels ock i öfrigt icke föranleda till någon Riks¬
dagens åtgärd;
Vidare hemställer utskottet,
e) att Riksdagen, under förutsättning af bifall till
utskottets under a) gjorda hemställan, må dels bevilja
ett anslag af 3,125,000 kronor till utförande af erfor¬
derliga kompletteringsarbeten å järnvägen Gillivare—
Riksgränsen samt till anskaffande af ytterligare rullande
materiel för statens järnvägar, dels ock bemyndiga riks-
gäldskontoret att, i mån af behof och efter Kungl. Maj:ts
beslut i hvarje särskild! fall, jämväl under innevarande
år tillhandahålla järnvägsstyrelsen nämnda belopp.
Beträffande de ändringar i bankoreglementet, som påkallas af
Riksdagens antagande af den i utskottets hemställan under a) omförmälda
öfverenskommelsen, lärer bankoutskottet framdeles inkomma med förslag.
Stockholm den 26 april 1907.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
48
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
Reservationer
af herrar E. Fränclcel, P. Pehrson, J. T. Larsson och C. J. ödman, hvilka
ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hafva följande lydelse:
»Det af Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till öfverenskommelse
angående de stora norrbottniska malmfälten innefattar uppenbarligen, på
sätt af föredragande departementschefen närmare utvecklats, mycket be-
aktansvärda fördelar för staten, och den lösning, som enligt berörda för¬
slag skulle gifvas åt denna så länge sväfvande fråga, bör enligt utskottets
mening i väsentliga delar anses vara för det allmänna tillfredsställande.
Endast med afseende å den lösesumma, som staten enligt kontraktet har
att erlägga för att blifva ensam ägare till malmfälten och Luossavaara-
Kiirunavaara aktiebolags öfriga tillgångar, synas befogade anmärkningar
kunna framställas. Efter kontraktets stadganden skulle denna lösesumma
bestämmas efter en värdering, grundad på den medelvinst, som nämnda
bolag skäligen bör anses hafva haft å försäljningen af den malm, bolaget
brutit och tillgodogjort sig under en viss före inlösningstiden förfluten
tioårsperiod. Föredragande departementschefen har i sina till statsråds¬
protokollet meddelade beräkningar utgått från antagandet, att denna medel¬
vinst skulle belöpa sig till 3 kronor för ton i såväl Kiirunavaara som
Gellivare malmberg, och under denna förutsättning komme lösesumman
att utgöra omkring 140 miljoner kronor. Såsom i den af herr Branting
väckta motionen framhållits, kan det emellertid väl inträffa, att under den
för lösesummans beräkning fixerade tioårsperioden, som infaller på 1920-
eller 1930-talet, konjunkturerna på järnmarknaden äro sådana, att malmen
ger icke endast 3 kronor utan kanske ända till 6 kronor i nettovinst, och
i sådant fall skulle lösesumman stiga till 280 miljoner kronor, en summa
så betydande, att staten antagligen icke funne skäl att begagna sig af
sin inlösningsrätt. I anledning häraf har nämnde motionär föreslagit, att
lösesumman skulle begränsas så, att den icke under några förhållanden
finge bestämmas högre än till 150 miljoner kronor. Äfven utskottet
finner de af motionären anförda skälen böra föranleda en begränsning af
lösesumman, dock synes det utskottet lämpligast, att denna begränsning i
närmare öfverensstämmelse med grundtanken i kontraktets bestämmelser
och departementschefens beräkningar afpassas efter den under ifrågavarande
period försålda malmkvantiteten på det sätt, att bolagets medelvinst icke
i och för lösesummans bestämmande får beräknas högre än till 3 kronor
för ton malm. Stadgande härom bör enligt utskottets mening införas i
kontraktets § 9, som i följd häraf skulle erhålla nedan angifna lydelse.
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
49
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
§ 9.
l:o) Staten äger rätt att den 31
december 1932 inlösa de aktier i
Loussavaara-Kiirunavaara aktiebolag,
hvilka nu tillhöra eller intill sagda
dag förvärfvats af trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund eller aktie¬
bolaget Gellivare malmfält. Vill sta¬
ten begagna denna rätt, göre därom
tillsägelse under år 1930 hos trafikak¬
tiebolaget Grängesberg—Oxelösund
samt hos aktiebolaget Gellivare malm¬
fält, om detta bolag då ännu äger
bestånd. Har sådan tillsägelse skett,
står det likväl staten öppet att se¬
nast sex månader före inlösnings-
dagen återkalla sin tillsägelse.
För dylik inlösen skall värdering
af berörda aktier verkställas af nio
oj afviga gode män, af hvilka tre ut¬
ses af Kungl. Maj:t, tre af trafik¬
aktiebolaget, en af magistraten i
Stockholm, en af magistraten i Göte¬
borg och en af styrelsen för tekniska
högskolan i Stockholm. Vid värde¬
ringen, hvarunder Luossavaara-Kiiru-
navaara aktiebolags böcker och öfriga
handlingar skola hållas tillgängliga
p T O Ö O
för gode männen, uppskattas den
årliga medelvinst, sistnämnda bolag
skäligen bör anses hafva haft å för¬
säljningen af den malm, som bolaget
brutit och tillgodogjort sig under
åren 1920—1929, hvarvid hänsyn
skall tagas ej blott därtill, om bo¬
laget under perioden gjort skäliga
afskrifningar, utan äfven till alla
Bill. till Riksd. Prof. 1007. 4 Sami.
§ 9.
l:o) Staten äger rätt att den 31
december 1932 inlösa de aktier i
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,
hvilka nu tillhöra eller intill sagda
dag förvärfvats af trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund eller aktie¬
bolaget Gellivare malmfält. Vill sta¬
ten begagna denna rätt, göre därom
tillsägelse under år 1930 hos trafik¬
aktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
samt hos aktiebolaget Gellivare malm¬
fält, om detta bolag då ännu äger
bestånd. Har sådan tillsägelse skett,
står det likväl staten öppet att senast
sex månader före inlösningsdagen
återkalla sin tillsägelse.
För dylik inlösen skall värdering
af berörda aktier verkställas af nio
oj afviga gode män, af hvilka tre ut¬
ses af Kungl. Maj:t, tre af trafik¬
aktiebolaget, en af magistraten i
Stockholm, en af magistraten i Göte¬
borg och en af styrelsen för tekniska
högskolan i Stockholm. Vid värde¬
ringen, hvarunder Luossavaara-Kii¬
runavaara aktiebolags böcker och
öfriga handlingar skola hållas till¬
gängliga för gode männen, upp¬
skattas den årliga medelvinst, sist¬
nämnda bolag skäligen bör anses
hafva haft å försäljningen af den
malm, som bolaget brutit och till¬
godogjort sig under åren 1920—
1929, hvarvid hänsyn skall tagas ej
blott därtill, om bolaget under
perioden gjort skäliga afskrifningar,
1 Afd. 72 Höft. 7
50
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
Kungl. Maj:ts förslag.
andra på bedömandet inverkande om¬
ständigheter. Angående afskrifningar
är att iakttaga, att bolaget icke har
skyldighet att på grund af malms
bortförande göra afskrifning å själfva
grufvorna ej heller att å fastigheter
göra andra afskrifningar, än som för¬
anledas af byggnaders nedgång i
värde. Har kvantiteten af den malm,
som bolaget brutit och tillgodogjort
sig under nämnda tioårsperiod, öfver-
stigit trettio miljoner (30,000,000)
ton från malmfältet i Kiirunavaara
eller sju miljoner femhundratusen
(7,500,000) ton från Gellivare malm¬
fält, skall från beräkningen uteslutas
den vinst, som belöpt å de Över¬
skjutande kvantiteterna. Om till följd
af krig eller blockad afbrott i ut-
fraktningen af malm ägt rum under
ifrågavarande tioårsperiod, skall i
stället för den tid, af brottet va¬
rat, medtagas i beräkningen en
lika lång tidrymd närmast före år
1920.
Lösesumman skall utgöra tjugu¬
fem gånger hälften af den sålunda
uppskattade medelvinsten, dock att,
om nämnden skulle uppskatta de
malmkvantiteter, som vid 1932 års
Utskottets förslag.
utan äfven till alla andra på bedö¬
mandet inverkande omständigheter.
Vid lösesummans beräkning må me¬
delvinsten ej bestämmas till högre
belopp, än som motsvarar tre kronor
per ton af bolaget under tioårsperio¬
den bruten och tillgodogjord malm,
äfven om uppskattningen skulle hafva
visat, att medelvinsten uppgått till
högre belopp. Angående afskrifnin¬
gar är att iakttaga, att bolaget icke
har skyldighet att på grund af
malms bortförande göra afskrifning
å själfva grufvorna ej heller att å
fastigheter göra andra afskrifningar,
än som föranledas af byggnaders
nedgång i värde. Har kvantiteten
af den malm, som bolaget brutit och
tillgodogjort sig under nämnda tio¬
årsperiod, öfverstigit trettio miljoner
(30,000,000) ton från malmfältet i
Kiirunavaara eller sju miljoner fem¬
hundratusen (7,500,000) ton från
Gellivare malmfält, skall från beräk¬
ningen uteslutas den vinst, som be¬
löpt å de Överskjutande kvantite¬
terna. Om till följd af krig eller
blockad afbrott i utfraktningen af
malm ägt rum under ifrågavarande
tioårsperiod, skall i stället för den
tid, af brottet varat, medtagas i be¬
räkningen en lika lång tidrymd när¬
mast före år 1920.
Lösesumman skall utgöra tjugu¬
fem gånger hälften af den sålunda
bestämda medelvinsten, dock att, om
nämnden skulle uppskatta de malm¬
kvantiteter, som vid 1932 års utgång
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
51
Kungl. Maj:ts förslag.
\
utgång finnas kvar inom bolagets ut¬
mål, till mindre belopp än etthundra¬
femtio miljoner (150,000,000) ton i
Kiirunavaara malmfält eller trettiosju
miljoner femhundratusen (37,500,000)
ton i Gellivare malmfält, från löse-
summan skall afdragas hvad som
svarar emot bristen i nyssnämnda
kvantiteters sammanlagda belopp.
Den efter angifna grunder be¬
stämda lösesumman, med afdrag för
hvad däraf proportionellt må kunna
belöpa på stamaktier, som icke ägas
af trafikaktiebolaget Grängesberg—
Oxelösund eller aktiebolaget Gellivare
malmfält, skall erläggas kontant å
inlösningsdagen, dock med rätt för
staten att dröja med erläggande af
lösesumman eller någon del däraf in¬
till den 31 december nästföljande år,
mot skyldighet för staten att med¬
dela bolagen dagen för inbetalningen
en månad förut samt att erlägga fyra
(4) procent ränta å det resterande
beloppet från inlösningsdagen till
dess betalning sker. Har vid tiden
för lösesummans erläggande staten
såsom ägare af preferensaktierna icke
erhållit den utdelning å samma aktier,
som enligt bolagsordningen skall till¬
komma preferensaktierna, innan ut¬
delning å stamaktierna må äga rum,
äger staten från lösesumman afdraga
det belopp, som brustit i sådan ut¬
delning.
Inför gode männen må såväl sta¬
ten som bolagen framställa och grun¬
da sina anspråk och påståenden.
Utskottets förslag.
finnas kvar inom bolagets utmål, till
mindre belopp än etthundrafemtio
miljoner (150,000,000) ton i Kiiruna¬
vaara malmfält eller trettiosju mil¬
joner femhundratusen (37,500,000)
ton i Gellivare malmfält, från löse¬
summan skall afdragas af hvad som
svarar emot bristen i nyssnämnda
kvantiteters sammanlagda belopp.
Den efter angifna grunder be¬
stämda lösesumman, med afdrag
för hvad däraf proportionellt må
kunna belöpa på stamaktier, som
icke ägas af trafikaktiebolaget Grän¬
gesberg—Oxelösund eller aktiebola¬
get Gellivare malmfält, skall erläggas
kontant å inlösningsdagen, dock med
rätt för staten att dröja med er¬
läggande af lösesumman eller någon
del däraf intill den 31 december
nästföljande år, mot skyldighet för
staten att meddela bolagen dagen
för inbetalningen en månad förut
samt att erlägga fyra (4) procent
ränta å det resterande beloppet från
inlösningsdagen till dess betalning
sker. Har vid tiden för lösesummans
erläggande staten såsom ägare af
preferensaktierna icke erhållit den
utdelning å samma aktier, som en¬
ligt bolagsordningen skall tillkomma
preferensaktierna, innan utdelning
å stamaktierna må äga rum, äger
staten från lösesumman afdraga det
belopp, som brustit i sådan utdelning.
Inför gode männen må såväl
staten som bolagen framställa och
grunda sina anspråk och påståenden.
52
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
Kungl.. Maj:ts förslag.
Gode männens beslut må ej öfver-
klagas. Stanna de i olika meningar,
galle den mening, som de flesta om¬
fattat, såsom gode männens beslut.
Lagen om skiljemän äger ej tillämp¬
ning i fråga om det i detta mom.
afsedda förfarande. Har icke, sedan
ena parten med uppgift om sitt val
af gode män gjort framställning hos
den andra parten om utseende å dess
sida af gode män, sådan åtgärd ägt
rum inom tre månader, är först¬
nämnda part berättigad att välja gode
män i den andras ställe.
2:o) Begagnar staten sin inlös-
ningsrätt, och Luossavaara-Kiiruna-
vaara aktiebolag icke medhunnit att
till utgången af år 1932 bryta och
utfrakta hela de i nästföregående
§ bestämda malmkvantiteter, från
Kiirunavaara sjuttiofem miljoner
(75,000,000) ton och från Gellivare
aderton miljoner sjuhundrafem tio¬
tusen (18,750,000) ton, skall staten
vid inlösen, hvarom i mom. l:o)
sägs, utöfver lösesumman för aktier¬
na lämna trafikaktiebolaget Gränges¬
berg—Oxelösund och aktiebolaget
Gellivare malmfält ersättning, i den
mån på deras aktier i Luossavaara-
Iviirunavaara aktiebolag belöper, för
hvad af nämnda kvantiteter icke ut-
fraktats, dock i intet fall för mera
än fem miljoner (5,000,000) ton,
hvarvid hvarje ton beräknas till ett
pris, motsvarande bolagets enligt
mom. l:o) uppskattade medelvinst
under åren 1920—1929 per ton
Utskottets förslag.
Gode männens beslut må ej öfver-
klagas. Stanna de i olika meningar,
galle den mening, som de flesta om¬
fattat, såsom gode männens beslut.
Lagen om skiljemän äger ej tillämp¬
ning i fråga om det i detta mom.
afsedda förfarande. Har icke, sedan
ena parten med uppgift om sitt val
af gode män gjort framställning hos
den andra parten om utseende å
dess sida af gode män, sådan åtgärd
ägt rum inom tre månader, är
förstnämnda part berättigad att välja
gode män i den andras ställe.
2:o) Begagnar staten sin ^lös¬
ningsrätt, och Luossavaara-Kiiruna-
vaara aktiebolag icke medhunnit att
till utgången af år 1932 bryta och
utfrakta hela de i nästföregående
§ bestämda malmkvantiteter, från
Kiirunavaara sjuttiofem miljoner
(75,000,000) ton och från Gellivare
aderton miljoner sjuhundrafemtio-
tusen (18,750,000) ton, skall staten
vid inlösen, hvarom i mom. l:o)
sägs, utöfver lösesumman för aktier¬
na lämna trafikaktiebolaget Gränges¬
berg—Oxelösund och aktiebolaget
Gellivare malmfält ersättning, i den
mån på deras aktier i Luossavaara-
Kiirunavaara aktiebolag belöper, för
hvad af nämnda kvantiteter icke ut-
fraktats, dock i intet fall för mera
än fem miljoner (5,000,000) ton,
hvarvid hvarje ton beräknas till ett
pris, motsvarande bolagets enligt
mom. l:o) uppskattade medelvinst
under åren 1920—1929 per ton
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
53
Kungl. Maj:ts förslag.
malm med afdrag af det vinstbelopp,
som, därest malmen utfraktats under
åren 1928—1932, skolat jämlikt
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags
bolagsordning å samma malm till¬
komma preferensaktierna i bolaget.
Beräkningen af ifrågasatta er¬
sättningsbelopp verkställes i brist
på åsämjande af nio ojäfvige gode
män, utsedde på sätt i mom. l:o)
sägs, och beloppet erlägges kontant
före utgången af år 1933.
Utskottets förslag.
malm med afdrag af det vinstbelopp,
som, därest malmen utfraktats under
åren 1928—1932, skolat jämlikt
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags
bolagsordning å samma malm till¬
komma preferensaktierna i bolaget.
Beräkningen af ifrågasatta er¬
sättningsbelopp verkställes i brist
på åsämjande af nio ojäfvige gode
män, utsedde på sätt i mom. l:o)
sägs, och beloppet erlägges kontant
före utgången af år 1933.
Med den af utskottet sålunda föreslagna ändringen i kontraktet
synes detsamma vara af beskaffenhet att böra af Riksdagen godkännas.
Visserligen hafva från skilda håll betänkligheter yppats med afseende å
vissa af de medgifvanden, som staten enligt kontraktet skulle lämna
malmbolagen. Men om än dessa medgifvanden äro af betydande värde
för bolagen, innebära de dock enligt utskottets mening icke för staten
större uppoffring, än att den måste anses väl motsvaras af de vunna för¬
delarna, Bland dessa statens medgifvanden äro de utan all fråga viktigaste
dels tillståndet till viss ökning af malmexporten, dels ock det stadgande
i kontraktet, som fritager bolagen från att under kontraktstiden drabbas
af exporttull eller annan pålaga eller afgift på järnmalm.
Hvad först beträffar den ökade malmexporten, synes det utskottet
vara genom redan verkställda undersökningar ådagalagdt, att ifrågavarande
malmtillgångar äro så betydande, att denna nationalrikedom icke äfventyras
genom en årlig export af den kvantitet, som i det föreslagna kontraktet
för en begränsad tid medgifves. De malmtillgångar, som efter förloppet af
denna tid återstå, måste anses fullt tillräckliga såväl för den svenska järn-
förädlingsindustriens behof som ock för fortsatt export under en lång
framtid. — Af en motionär hafva betänkligheter framställts mot järnmalms-
exporten på den grund, att genom densamma koinme att skapas och under¬
stödjas en för vår egen järnhandtering farlig utländsk konkurrens. Utskot¬
tet kan dock icke anse det vara en klok politik att låta farhågor i berörda
hänseende utgöra hinder för tillgodogörandet af landets naturtillgångar.
Gifvctvis bör den inhemska industriens behof af råvara i första hand till¬
54
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
godoses, och genom särskilda bestämmelser i det nu föreliggande förslaget
är ock väl sörjdt härför. Men det torde vara uppenbart, att åtminstone
under den närmaste framtiden endast en mindre betydande mängd af ifråga¬
varande malm kan på detta sätt få användning. För att göra sig till godo
större malmkvantiteter har man ej annan utväg än afsättning till utlandet.
Lika litet som England funnit det vara med sina intressen förenligt att
förbjuda export af stenkol för att icke gifva näring åt den konkurrens,
för hvilken detta lands industri är utsatt från främmande länder, lika litet
synes det hvad vårt land angår vara fog för att af liknande hänsyn för¬
hindra en järnmalm sexport, som i förhållande till landets malmtillgångar
icke kan anses vara öfverdrifven.
Hvad vidare angår kontraktets stadgande i fråga om exporttull på
järnmalm, hafva betänkligheter framställts mot ett sådant stadgande, hvari¬
genom staten faktiskt skulle afhända sig möjligheten att under tiden för
kontraktets giltighet lägga tull på malmexporten. Betänkligheterna här¬
emot afse icke så mycket värdet af en sådan tull i finansiellt hänseende
för beredande af inkomster till statskassan utan egentligen den betydelse,
som exporttullen kan hafva såsom bytesmedel vid framdeles ifrågakommande
förhandlingar om handelstraktater. Utan att här ingå på ett närmare be¬
dömande af malmtullens betydelse i detta hänseende, vill utskottet dock
framhålla, att värdet af denna tull måste anses vara underordnadt i för¬
hållande till de fördelar, staten genom uppgörelse med malmbolagen skulle
bereda sig. Det synes ock vara uppenbart, att denna uppgörelse icke kan
komma till stånd, utan att malmbolagen vinna full trygghet att icke ut¬
sättas för tyngden af en eventuell exporttull, och det lärer ingalunda kunna
för dem anses vara tillfyllestgörande, att, på sätt i särskilda motioner afses,
garanti i detta hänseende af staten lämnas endast för en del af kontrakts¬
tiden eller under vissa andra inskränkningar.
Slutligen har anmärkning gjorts mot kontraktet på den grund, att i
detsamma icke tillräcklig hänsyn skulle hafva tagits till andra trafikanters
rätt att begagna järnvägen Kiruna—Riksgränsen. I detta hänseende har
särskildt framhållits utfraktningen af malm från Svappavaara gruffält. I
fråga om koncession å en järnvägsanläggning från Svappavaara till Kiruna
har Riksdagen år 1901, med anledning af därom framställd proposition, i
skrifvelse till Kungl. Maj:t tillkännagifvit, att Riksdagen icke hade något
att erinra emot, att koncession å anläggning af en sådan järnväg af Kungl.
Maj:t beviljades under vissa närmare angifna villkor och förbehåll, bland
hvilka såsom berörande förevarande ämne här må nämnas, att järnvägens
ägare och trafikanter skulle vara underkastade den inskränkning i tillfälle
till vidare-transport öfver statsbanan Kiruna—Riksgränsen, som föranleddes
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
55
af de medgifvanden af rätt till transport af järnmalm och däraf förädlad
produkt, som redan af staten kontraktsenligt lämnats Luossavaara—Kiiruna-
vaara aktiebolag. Det har nu framhållits, att, då enligt det föreslagna
kontraktet Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag skulle få rätt att å banan
Kiruna—Riksgränsen frakta malm intill en kvantitet af 3,300,000 ton år¬
ligen och då banans transportförmåga äfven efter utförandet af nu ifråga¬
satta utvidgningar och kompletteringar icke torde kunna skattas mycket
högre än 3,500,000 ton, utrymme saknades för vidare-transport å denna
bana af någon afsevärd kvantitet malm från Svappavaara. Härvid må
först erinras, att koncession å järnvägen Svappavaara—Kiruna ännu icke
beviljats och att Ivungl. Maj:t, som har att pröfva koncessionsansökningen,
därvid gifvetvis kommer att taga i betraktande de förändrade förhållanden,
som inträda, därest den nu föreslagna uppgörelsen kommer till stånd.
Vidare finnes alltid utväg att möjliggöra ökad transport genom riksgräns-
banans ombyggnad till dubbelspårig å större eller mindre del af dess sträck¬
ning eller genom ökning af antalet mötesplatser; och kostnaden härför skulle
uppenbarligen för staten väl betala sig genom de ökade frakterna. Under de
förhållanden, som ofvan angifvits, synes det utskottet icke vara något fog
för påståendet, att andra trafikanters rätt skulle trädas för nära genom
det medgifvande till ökad ^fraktning af malm, som enligt den föreslagna
uppgörelsen skulle lämnas Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag. Enligt
utskottets mening är det icke anledning att i denna uppgörelse inblanda
frågan om villkoren för andra trafikanters rätt till transport å riksgräns-
banan, en fråga som lämpligen kan ordnas i annat sammanhang. Ej hel¬
ler synes det utskottet vara skäl, att, på sätt af en motionär yrkats, Riks¬
dagen nu skulle till Kungl. Maj:t göra framställning i fråga om ned¬
sättning af frakttaxan för malm, som brutits i och för förädling inom
landet.
Med afseende å det af två motionärer framställda förslaget, att Riks¬
dagen skulle besluta anläggning för statens räkning af järnväg mellan Ki¬
runa och Svappavaara, vill utskottet erinra, att Riksdagen i sin ofvan om-
förmälda, år 1901 aflåtna skrifvelse till Kungl. Maj:t uttalat sig emot
denna banas anläggning genom statens försorg och på dess bekostnad. Att
Riksdagen, på förslag af enskilda motionärer och utan fullständig ut¬
redning i frågan, nu skulle frångå sin sålunda uttalade mening, kan icke
synas utskottet vara tillrådligt.
Beträffande det anslag, som af Kungl. Maj:t äskats för utförande af
erforderliga komplettcringsarbeten å järnvägen Gellivare—Riksgränsen in. in.,
har utskottet icke något att erinra, utan vill tillstyrka beviljandet af an¬
56 Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
slaget under förutsättning af kontraktets godkännande med de af utskottet
föreslagna ändringarna.
På grund af det anförda får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen, med afslago ä ofvan omförmälda
af herrar Kjellén, Håkanson och Åkerberg väckta mo¬
tioner, samt med anledning af herr Brantings föreva¬
rande motion, må på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts i
ämnet gjorda framställning, att Riksdagen för sin del
godkänner och antager det vid statsrådsprotokollet öfver
civilärenden den 21 mars 1907 fogade förslaget till öfver¬
enskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossa-
vaara—Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare
malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,
å andra sidan, dock under förutsättning att kontraktets
§ 9 erhåller den ändrade lydelse, som af utskottet här
ofvan förordats;
b) att herr ödmans ifrågavarande motion må an¬
ses besvarad genom Riksdagens bifall till utskottets hem¬
ställan under a);
c) att hvad i omförmälda af herrar Montgornery
och Berggren väckta motioner föreslagits må dels anses
besvaradt genom Riksdagens bifall till utskottets under a)
gjorda hemställan, dels ock i öfrigt icke föranleda till
någon Riksdagens åtgärd;
d) att hvad i herr Nordströms ifrågavarande mo¬
tion föreslagits likaledels må dels anses besvaradt genom
Riksdagens bifall till utskottets under a) gjorda hem¬
ställan, dels ock i öfrigt icke föranleda till någon Riks¬
dagens åtgärd;
Vidare hemställer utskottet,
e) att Riksdagen, under förutsättning af bifall till
utskottets under a) gjorda hemställan, må dels bevilja
ett anslag af 3,125,000 kronor till utförande af erfor¬
derliga kompletteringsarbeten å järnvägen Gellivare—
Riksgränsen samt till anskaffande af ytterligare rullande
materiel för statens järnvägar, dels ock bemyndiga riks-
gäldskontoret att, i mån af behof och efter Kungl. Maj:ts
Statsutskottets Utlåtande N:o 111.
57
beslut i hvarje särskildt fall, jämväl under innevarande
år tillhandahålla järnvägsstyrelsen nämnda belopp.
Beträffande de ändringar i bankoreglementet, som påkallas åt
Riksdagens antagande af den i utskottets hemställan under a) omförmälda
öfverenskommelsen, lärer bankoutskottet framdeles inkomma med förslag.»
och af herr J. A. Sjö.
Herr H. Andersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i detta ärendes behandling inom utskottet.
Bih. till Riksd. Prof. 1907
4 Sami.
1 A fd. 72 Höft.
8