Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
1
N:o 148.
Upplyst och godkänd hos Första Kammaren den 16 maj 1907.
— -— — — Andra Kammaren den 17 — —
Riksdagens Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj ds
propositioner, n:o 29 med förslag till lag angående ändring
i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse på
landet samt till lag angående ändring i vissa delar af
förordningen om kommunalstyrelse i stad, n:o 30 med
förslag till lag angående ändring i vissa delar af för¬
ordningen om landsting den 21 mars 1862, n:o 69 med
förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 6, 7,
12 och 15 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 mars 1862 och n:o 70 med förslag
till lag angående ändring i vissa delar af förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.
(Särskilda utskottets n:o 1 utlåtande n:o 4 och memorial n:o 6.)
Till Konungen.
Genom särskilda propositioner, n:is 29, 30, 69 och 70, af den
30 januari och den 15 februari innevarande år har Eders Kungl. Maj:t före¬
slagit Riksdagen att, under den förutsättning att ändring af rikets
grundlagar i öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts proposition
n:o 28 vid 1907 års riksmöte blefve af Riksdagen i grundlagsenlig
ordning beslutad, antaga
iBih. till Riksd. Prat. 1907. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 49 Höft. (N:o 148.) 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
l:o) Förslag till lag angående ändring i vissa delar af förord¬
ningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;
2:o) Förslag till lag angående ändring i vissa delar af förord¬
ningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862;
3: o) Förslag till lag angående ändring i vissa delar af förord¬
ningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862;
4:o) Förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 6. 7, 12 och
15 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den
21 mars 1862; samt
5:o) Förslag till lag angående ändring i vissa delar af förord¬
ningen om landsting den 21 mars 1862.
Yid behandlingen af ifrågavarande propositioner har Riksdagen
funnit desamma icke kunna i oförändradt skick bifallas.
Riksdagen har sålunda till en början ansett, att de af Eders
Kungl. Maj:t antagna kommunala röstskalorna ej äro följdriktigt genom¬
förda. Då den första rösten gifves för påbörjadt belopp af 100 kronor,
lärer konsekvensen fordra, att samma princip följes jämväl i fråga om
ökning i rösttalet. Att, exempelvis, inkomst af 50 kronor gifver samma
rösträtt som inkomst på 190 kronor, kan förefalla oegentligt. Röst¬
ökningen bör alltså, enligt Riksdagens mening, ske i män af pabörjade
nya hundratal eller femhundratal af inkomsten. Att härigenom ökadt
inflytande beredes de mindre inkomsttagarne är uppenbart. Enligt
verkställda beräkningar skall t. ex. jämviktsgränsen för »samtliga lands¬
kommuner», hvilken, på sätt utvisas af den vid Eders Kungl. Maj:ts
proposition n:o 29 fogade öfversiktstabell 1 B, enligt Eders Kungl.
Maj:ts förslag möter vid 72 fyrkar, med en röstskala sådan som den
af Riksdagen antagna ligga redan vid 62 fyrkar. Antalet röstägande
ofvan gränsen höjes från 97,903 till 115,797, motsvarande, i procent
af hela antalet röstägande, resp. 14,5 och 17,2.
Därest i enlighet med det nu sagda enahanda princip för röstvärdets
beräkning tillämpas för inkomst under 100 kronor och öfver 100 kronor
upp till 1,000, resp. 2,000 kronor, blifver den i Eders Kungl. Maj:ts
förslag gjorda tredelningen af röstskalorna icke vidare af nöden.
De af Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelser om upprättan¬
det af särskild röstlängd i landskommun och om sådan längds juste¬
ring har Riksdagen ansett sig böra i allt väsentligt godkänna. Att,
såsom Eders Kungl. Maj:t afsett, röstlängden skall vara före hvarje
kommunalstämma under minst en vecka framlagd till granskning å
kun gjord t ställe, bär dock synts Riksdagen hvarken behöfligt eller lämpligt.
Den enskildes rätt torde vara fullt tryggad, om, på sätt nu är stadgadt,
3
Riksdagens Skrifvelse Ko 148.
längden hålles för granskning tillgänglig under fjorton dagar före den
ordinarie kommunalstämman i december och ett exemplar af längden
därefter anslås i sockenstugan.
Hvad angår den justering af röstlängden, som bör äga rum å
hvarje kommunalstämma, där längden användes, har Riksdagen ansett
det böra, på sätt i en inom Andra Kammaren väckt motion föreslagits,
uttryckligen stadgas, att stämmans ordförande skall före ärendenas be¬
handling framställa förfrågan, huruvida någon vill göra anmärkning
mot längden. Blifver detta föreskrifvet, torde det åter icke vara erfor¬
derligt att i kungörelse om stämma tillkännagifves, huru rättelse i
längden må sökas.
De jämkningar i Eders Kungl. Maj:ts förslag om röstlängd på
landet, hvilka Riksdagen nu antydt, hafva till följd, att §§16 och 66
i förordningen om kommunalstyrelse på landet bibehålies vid sin nu¬
varande lydelse.
Att på sätt Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, föreskrift lämnas
om särskild justering af den borgerliga kommunens röstlängd i och
för densammas användning å kyrkostämma, har äfven Riksdagen funnit
lämpligt. Det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget härutinnan
har af Riksdagen ändrats till öfverensstämmelse med hvad Riksdagen
förut yttrat angående röstlängdens framläggande till granskning i lands¬
kommun. Tillika har Riksdagen ansett det böra uttryckligen sägas,
att längden, då den år för granskning tillgänglig, skall innehålla af
kyrkoherden verkställd anteckning om dem, hvilka äro främmande
religionsbekännare eller anmält sig till utträde ur svenska kyrkan och
som förty sakna rösträtt å kyrkostämma.
Den valmetod, som af Eders Kungl. Maj:t ifrågasatts för val till
stadsfullmäktige och landsting, är densamma, som föreslagits för riks¬
dagsmannaval; och hvad Riksdagen i sin skrifvelse n:o 147 yttrat i detta
ämne, äger sin tillämpning äfven med afseende å metodens användning
vid kommunala val. Enligt Riksdagens mening böra således metod¬
bestämmelserna i fråga om partigrupp ändras i den riktning, som af
Riksdagen angifvits i nyssnämnda skrifvelse. Och de gemensamma
kandidaterna, hvilka vid kommunala val kunna antagas blifva mindre
sällsynta än vid de politiska, skola genom antydda ändringar erhålla
en tryggare ställning än enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Medan de kommunala befattningarna i primärkommunerna till¬
sättas för fyra år, väljas landstingsmän och suppleanter för allenast två
år; och Eders Kungl. Maj:ts förslag afser icke att göra ändring härutinnan.
Något giltigt skal, hvarför tjänstgöringstiden bör sålunda vara olika
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
för de högre och lägre kommunernas förtroendemän, lärer dock icke
kunna påvisas. Fastmer har det, med afseende å formerna för och
arten af landstingens arbete, synts Riksdagen önskligt, att valperioden
för landstingsmannavalen förlänges, så att tingets ledamöter beredes
tillfälle att vinna närmare kännedom och erfarenhet om föremålen för
landstingets verksamhet. Vid införande af proportionellt och omedel¬
bart valsätt i större valkretsar måste det ock vara angeläget tillse, att
den större apparat, som härvid kommer att sättas i gång för valen,
icke onödigt ofta anlitas. Med stöd af det nu anförda har Riksdagen,
i anslutning till en inom Första Kammaren väckt motion, ansett, att
landstingsförordningen bort i nu ifrågavarande hänseende bringas till
öfverensstämmelse med förordningarna om kommunalstyrelse på landet
och i stad. Riksdagen liar således gifvit § 16 i landstingsförordningen
en sådan affattning, att tjänstgöringstiden för landstingsmän och supp¬
leanter höjes från två till fyra år. Till följd häraf har Riksdagen ock
vidtagit en jämkning i redaktionen af § 3 andra stycket i Eders Kungl.
Maj:ts förslag.
Lika med Eders Kungl. Maj:t har Riksdagen funnit det välbe¬
tänkt, att, i samband med den ifrågasatta omflyttningen af maktför¬
hållandena inom kommunerna, bestämmelser gifvas, ägnade att före¬
komma förhastade beslut rörande den kommunala hushållningen. Och
Riksdagen har jämväl ansett, att den väg, Eders Kungl. Maj:t i detta
hänseende anvisat, väl öfverensstämmer med karaktären af vår kommu¬
nala själfstyrelse, med andra ord, att garantien mot äfventyr liga för-
valtningsåtgärder lämpligen bör sökas i den kommunens själfkontroll,
som innebäres i fordran på kvalificerad majoritet för beslut i vissa fall.
Emellertid har det synts Riksdagen, att Eders Kungl. Maj:ts förslag
härom böra i vissa afseenden ändras.
Bland de frågor, för hvilkas afgörande böra erfordras två tredje¬
delar af de i omröstningen deltagandes röster, har Eders Kungl. Maj:t
främst upptagit afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande
rättighet. Mot en sådan bestämmelse, hvilken, på sätt i det vid pro¬
positionen n:o 29 fogade statsrådsprotokollet framhålles, redan äger sin
motsvarighet i landstingsförordningen, lärer någon befogad anmärkning
icke kunna göras. Däremot synes det kunna ifrågasättas, huruvida det
är rådligt att, på sätt Eders Kungl. Maj:t jämväl föreslagit, i hvarje
fall kräfva enahanda röstöfvervikt för beslut om inköp af fastighet.
Eldarenheten har visat, särskildt i städerna, att redan med nu gällande
bestämmelser om enkel röstpluralitet det stundom mött svårighet att
genomdrifva ett fastighetsförvärv hur önskligt detta än varit ur syn¬
Riksdagens Skrifvelse N:o 148. 5
punkten af en klok och förutseende tomtpolitik. Riksdagen har för¬
denskull ansett det böra stadgas, att kvalificerad majoritet icke tarfvas
för sådant fastighetsköp, som afser genomförande af fastställd stads¬
plan eller tomtindelning.
Särdeles angeläget synes det Riksdagen vara, att kvalificerad
majoritet göres till villkor för sådana beslut, hvilka afse att föra in
den kommunala verksamheten på nya banor, att anlita kommunens
medel för ändamål, hvilka förut ansetts vara för kommunens intressen
främmande. Gifvet är, att en bestämmelse i antydd riktning alltid
måste blifva i viss mån sväfvande och att dess tillämpning kommer att
bero af ett förnuftigt skön efter de i hvarje fall föreliggande omständig¬
heterna. Det synes Riksdagen emellertid härvid i främsta rummet vara
af nöden, att stadgandet icke erhåller en affattning, som inbjuder till
eu alltför vidtgående tolkning. Den af Eders Kungl. Maj:t i nu ifråga¬
varande hänseende föreslagna bestämmelse har sin förebild i förord¬
ningen om kommunalstyrelse i Stockholm, § 23, däri bifall aftvå tredje¬
delar bland dem, hvilka i beslutet deltaga, sättes såsom villkor för
»beviljande af anslag till nya ändamål eller behof». Detta lagbud har,
enligt hvad Riksdagen inhämtat, ansats tillämpligt i tillhopa sju fall;
i ytterligare fem fall har yrkande om två tredjedels röstpluralitet fram¬
ställts, men underkänts. De frågor, i hvilka nyssnämnda röstöfvervikt
ansetts erfordeidig, ägde alla den karaktär, att de uppenbarligen an-
sågos ligga utom ramen för kommunens normala hushållning. Besluten
hafva t. ex. angått inrättande af en kommunal arbetsförmedlingsanstalt,
anslag till teaterbyggnad, till nödhjälpsarbeten, till Skansens förkofran
och utveckling, o. s. v. En bestämd praxis har sålunda utbildat sig i
fråga om räckvidden af berörda, i Stockliolmsförordningen intagna
stadgande. Det torde då ock vara lämpligt, att, när den tanke, som
uppbär detsamma, skall föras ut på ett vidsträcktare lagstiftningsom-
råde, den redan antagna ordalydelsen bibehålies oförändrad. Riksdagen
har förty ansett, att Eders Kungl. Maj:ts förslag bort i denna del
jämkas till öfverensstämmelse med det redan gällande lagbudet.
Det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna stadgande, att kvalificerad
majoritet skall tarfvas för beslut om sådan ökning af anslag, som för¬
anleder uttaxering för längre tid än fem år, synes ej vara till sin inne¬
börd fullt klart. Den garanti, som detsamma kan erbjuda, torde i
hvarje fall icke vara af synnerligt värde. Förslaget härom bör enligt
Riksdagens mening förfalla.
Att beslut, hvarigenom kommun ingår borgensförbindelse, icke
må fattas med blott enkel röstpluralitet synes Riksdagen vara ett be-
6 Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
aktansvärdt önskemål. Det kar liändt, på sätt ock vid 1905 års riks¬
dag framhållits, att kommun iklädt sig räntegaranti för belopp, vida
öfverstigande kommunens ekonomiska bärkraft. Ingående af borgen
för lån eller eljest — torde förty böra likställas med upptagande af lån.
Det lärer icke hafva saknats exempel på, att de nu för kommu¬
nalstämma ock landsting gällande föreskrifter om kvalificerad majori¬
tet för beslut angående lån utaf angifvet slag visat sig mindre effek¬
tiva. Ehuru en ifrågasatt utgift uppenbarligen varit af den betyden¬
het att för dess bestridande sådant lån måste upptagas, kar till en
början med enkel majoritet afgjorts blott att utgiften skall ske, hvaraf
sedermera blifvit en gifven följd att upplåning måste äga rum. Till
förekommande häraf torde det lämpligen bör stadgas, att beslut, hvari¬
genom anslag beviljas, tillika skall innefatta ett angifvande af sättet
för utgiftens bestridande, och att beslut, som föranleder upplåning af
medel, skall, ej mindre än beslutet om själfva lånet, hemfalla under
bestämmelsen om två tredjedels röstöfvervikt.
Eders Kungl. Maj:t har ej föreslagit ändring i de bestämmelser,
hvilka i nu förevarande ämnen äro för landsting gällande. Det har
dock synts Riksdagen naturligt, lätt, på sätt yrkats uti en inom Första
Kammaren väckt motion, i hufvudsak samma regler härutinnan blifva
att tillämpa i länskommunen och i de lägre kommunerna.
Från skilda politiska läger har vid detta års riksdag bragts på
tal frågan om kvinnans valbarhet till kommunala förtroendeposter.
Redan nu kan kvinna inväljas i fångvårdsstyrelse och skolråd
(sedan år 1889), fosterbarnsnämnd och barnavårdsnämnd samt, i Stock¬
holm, i fattigvårdsnämnden, folkskoleöfverstyrelsen och styrelsen för
stadens arbetsförmedling. Den verksamhet, kvinnan hittills utöfvat i
det kommunala lifvet, har till fullo ådagalagt, att den kvinnliga er¬
farenheten och dugligheten äro för detsamma till stort gagn. Särskildt
i fattigvårdsarbetet har hennes omtanke och plikttrohet gjort eu
synnerligen god insats. Och med det allt lifligare intresse, kommunerna
i våra dagar måste ägna åt skilda sociala spörsmål, skall ock kvinnans
deltagande i den kommunala förvaltningen visa sig mer och mer värde¬
fullt. Riksdagen har sålunda icke tvekat att, i anledning af inom Riks¬
dagen väckta motioner, för sin del antaga sådana ändringar i förord-
ningarne om kommunalstyrelse (på landet, i stad och i Stockholm) och i för-
ordningarne om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, som gorå kvinna
valbar till ordförande och vice ordförande i kommunalstämma, till stads¬
fullmäktig, till ledamot af drätselkammare eller drätselnämnd o. s. v.
Anmärkas må, att kvinnas valbarhet till ordförande i kommunal¬
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
stämma jämväl innebär, att hon kan inväljas bland kommunalfullmäktige
och i kommunalnämnd. Den oegentlighet, som för närvarande bestar
däri, att, på landet, kvinna väl må vara ledamot af fångvårdsstyrelse,
där sådan styrelse blifvit särskildt utsedd, men icke där den utgöres
af kommunalnämnden, skall sålunda blifva aflägsnad.
I enlighet med hvad nu blifvit anfördt har Riksdagen för sin del
antagit lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunal¬
styrelse på landet den 21 mars 18G2,
lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunal¬
styrelse i stad den 21 mars 1862,
lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunal¬
styrelse i Stockholm den 23 maj 1862,
lag angående ändrad lydelse af §§ 6, 7, 12, 15, 23 och 24 i för¬
ordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,
lag angående ändrad lydelse af §§ 20, 25 och 26 af förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20
november 1863, och
lag angående ändring i vissa delar af förordningen om landsting
den 21 mars 1862,
samtliga af den lydelse, bilagorna vid denna skrifvelse utvisar.
Liksom Eders Kungl. Maj:ts med hänsyn till sambandet mellan
den ifrågasatta reformen af de politiska valen oqli de af Eders Kungl.
Maj:t i propositionerna n:is 29, 30, 69 och 70 framställda lagförslag,
föreslagit Riksdagen att antaga dessa under den förutsättning att
ändring af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med Eders Kungl.
Maj:ts proposition n:o 28 varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning
beslutad, så har ock Riksdagen antagit nyss omförmälda lagar under
den förutsättning, att ändring af rikets grundlagar i öfverensstämmelse
med det af Riksdagen såsom hvilande till vidare grundlagsenlig be¬
handling antagna förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regerings¬
formen samt §§ 6 till och med 23, 25, 28 och 38 riksdagsordningen
så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen varder af Riks¬
dagen i grundlagsenlig ordning beslutad och af Konungen gillad.
Hvilket Riksdagen härigenom får hos Eders Kungl. Maj:t anmäla.
Stockholm den 17 maj 1907.
Med undersåtlig vördnad.
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Bilagor.
Lag
angående ändring i vissa delar af förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse:
§ 11-
Mom. 1. Röstvärdet beräknas för en hvar röstägande i förhållande
till den sammanlagda inkomst, för hvilken han enligt § 58 är pliktig
erlägga kommunalutskylder, sålunda att honom tillägges:
för dylik inkomst till och med ett tusen kronor en röst för hvarje
påbörjadt belopp af ett hundra kronor;
för inkomst, som är högre än ett tusen kronor, elfva röster samt
därutöfver en röst för hvarje påbörjadt belopp af fem hundra kronor,
hvarmed inkomsten öfverstiger ett tusen fem hundra kronor, så att
inkomst öfver ett tusen fem hundra kronor, men ej öfver två tusen
kronor, medför tolf röster, och så vidare;
dock må ej någon utöfva rösträtt för mer än fyratio röster eller
i något fall för större antal röster, än som svarar emot en tiondedel
af kommunens hela rösttal efter röstlängden.
Mom. 2. Där för deltagande i sådana besvär, som åligga alla,
hvilka inom kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund än
den för utgörande af kommunalutskylder i allmänhet gällande finnes
särskildt stadgad, skall röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra
sådana besvär, beräknas efter den särskildt bestämda grunden.
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
9
§ 12.
Röstägande är berättigad att sin talan och rösträtt i kommunal¬
stämman på annan röstägande öfverlåta; dock må ingen på grund af
fullmakt föra talan eller utöfva rösträtt för mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven af ut¬
ställaren samt med dennes sigill försedd, eller ock af honom under¬
skrifven och med två vittnens underskrift bestyrkt.
§ 13.
Kommunalstämman utser bland röstberättigade, inom kommunen
bosatta personer, som uppnått tjugufem års ålder, en ordförande och
en vice ordförande för fyra år.
Ej må annan sådant uppdrag sig afsåga än:
kvinna;
ämbets- eller tjänsteman, som af sin befattning är hindrad att
uppdraget fullgöra;
den som efter de fyra sistförflutna årens tjänstgöring såsom ord¬
förande eller vice ordförande är i ordning1 att därifrån afgå;
den som uppnått sextio års ålder; samt
den som eljest uppgifver förhinder, hvilket af kommunalstämman
godkännes.
Ordförande eller vice ordförande kan ej vara:
a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;
b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på
sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;
c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom
utslag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af
sådant förtroende, eller den som är ställd under framtiden för brott,
hvilket medför nämnda påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.
Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund, att
hon står under mannens målsmanskap, obehörig att utöfva uppdrag,
hvarom nu är fråga.
§ 14-
Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blifvit af pröf-
ningsnämnden granskad, skall kommunalnämnden med ledning däraf
och på grund af bestämmelserna i §§ 11 och 58, enligt bifogade for-
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 49 Käft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
mulär litt. A., upprätta eu längd öfver kommunens röstägande med¬
lemmar, jämte det på en hvar af dem belöpande rösttal. Längden
upprättas i två exemplar, af hviika det ena i sockenstugan anslås och
det andra hos kommunalnämnden förvaras.
Huru denna längd skall hållas för granskning tillgänglig och å
kommunalstämma första gången till justering företagas, därom stadgas i
§ 65. Å hvarje stämma, som efter första justeringen hålles, skall ord¬
föranden, innan något ärende till behandling företages, framställa för¬
frågan, huruvida någon vill göra anmärkning mot röstlängden. Stämman
meddelar öfver framställd anmärkning genast sitt beslut och låter i längden
införa den rättelse, som däraf föranledes. Anmärkning, som mot längden
göres efter det ärendenas behandling vidtagit, må ej komma under pröfning.
Missnöje med kommunalstämmans beslut öfver anmärkning mot
röstlängden må anföras i den ordning § 75 stadgar. Ej må, till be¬
styrkande af gjord anmärkning, hos högre myndighet andra bevis gälla
än de, som varit i behörig ordning vid kommunalstämman företedda.
§ 17-
Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under
senare hälften af mars månad för besluts fattande i anledning af
berättelsen om föregående årets räkenskaper och förvaltning, samt för
val af landstingsmän och af ledamöter i valnämnd, enligt hvad därom
är särskildt stadgadt; en i oktober för bestämmande af kommunens
utgifts- och inkomststat enligt § 63; och en i december månad för
granskning af såväl debiterings- och uppbördslängden som röstlängden
samt för anställande af val till de befattningar inom kommunen, hviika
vid årets slut blifva lediga, äfvensom af revisorer.
Den, hvilken såsom ledamot af kommunalnämnd eller eljest är
redovisningsskyldig till kommunen, må icke väljas till revisor af för¬
valtning, för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val af
revisor af sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas
granskning af sagda förvaltning.
§ 21.
Mom. 1. Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer ord¬
föranden proposition, så affattad, att den må kunna med ja eller nej
besvaras.
Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres,
med klubbslag. Åskas omröstning, verkställes den öppet och efter upp¬
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
rop. Där ej, jämlikt mom. 2, annan röstöfvervikt erfordras, bestämmes
utgången genom enkel pluralitet af de afgifna rösterna enligt den vid
omröstningen följda röstgrund. Falla rösterna lika för olika meningar,
gäller den mening, hvilken de flesta röstande efter hufvudtalet bifallit.
Äro äfven efter sådan beräkning rösterna lika delade, varder den mening-
beslut, som ordföranden biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar af de i omröstningen
deltagandes röster efter röstvärdet, då beslutet afser:
a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,
eller inköp af sådan egendom, där ej inköpet afser genomförande af
fastställd stadsplan eller tomtindelning;
b) beviljande af anslag till nya ändamål eller behof;
c) beviljande af anslag, hvartill medelskola anskaffas genom upplåning;
d) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden
för erhållet låns återbetalande, eller ingående af borgen;
e) frågor, hvarom i §§ 27 och 36 sägs.
Mom. 3. Beslut om beviljande af anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå af tillgängliga medel eller erforderligt
belopp uttaxeras eller upplåning däraf' ske. III.
III. Om kommunalfullmäktige.
§ 27.
Vill kommunen åt fullmäktige öfverlåta att med kommunalstäm¬
mans rätt handlägga och afgöra de till stämmans behandling hörande
ärenden, då må, med de villkor och undantag här nedan sägs, sådant
vara tillåtet.
Om den röstöfvervikt, som till beslut i ty fall erfordras, stadgas
i § 21; och skall beslutet hos Kungl. Majtts befallningshafvande oför¬
dröjligen anmälas.
§ 29.
I afseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, vals förrättande,
ursäkt och afsägelse, gäller hvad i § 13 om ordförande i kommunal¬
stämma stadgadt är.
§ 33.
Följande ärenden må ej af kommunalfullmäktige upptagas, utan
skola alltid i kommunalstämma handläggas:
a) fråga om försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon
sådan kommunen tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma
12 Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
nytta afseende ändamål genom gåfva eller testamente kommunen till¬
fallit, äfvensom öfverenskommelse, som medför förändring i de rättig¬
heter, kommunen till sådan fastighet äger;
b) påläggande af afgifter, som erfordra uttaxering för längre tid
än fem år; .
c) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än två år;
d) justering af de i §§ 14 och 65 omförmälda längder;
e) val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämman och
kommunalnämnden; så ock till kommunalfullmäktige och till ledamöter
i kommunalnämnden.
§ 34.
Vid omröstning äger hvarje kommunalfullmäktig en röst. Om¬
röstning sker öppet.
Till beslut i sådana uti § 21 mom. 2 a), b), c) och d) angifva
frågor, som må af kommunalfullmäktige upptagas, erfordras två tredje¬
delar af de i omröstningen deltagandes röster. I öfriga frågor be¬
stämmes utgången genom enkel röstpluralitet; falla därvid rösterna
lika för olika meningar, blifver den mening, som ordföranden biträder,
fullmäktiges beslut.
I öfrigt gäller, i afseende å kommunalfullmäktige och deras beslut,
till efterrättelse hvad för kommunalstämma stadgadt är.
§ 35.
Om val af nämndemän är särskildt stadgadt.
§ 36.
Förslag till afskaffande af kommunalfullmäktigskap må ej väckas
förr, än fem år efter dess införande förflutit.
Om den röstöfvervikt, som till beslut i ty fall erfordras, stadgas i
§ 21; och skall beslutet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmälas.
§ 42.
I afseende på villkoren i öfrigt för valbarhet till ledamot eller
suppleant äfvensom angående rättighet att uppdraget sig afsåga gäller
hvad i § 13 om ordförande i kommunalstämma stadgadt är.
Beträffande de ordinarie ledamöternas tjänstgöringstid och afgång,
gäller hvad i § 30 är stadgadt i afseende å de särskildt utsedde kom¬
munalfullmäktige.
Suppleanterna omväljas till hela antalet hvartannat år.
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
13
§ 58.
De i nästföregående § omförmälda bidrag skola såsom kommunal-
utskvlder af en hvar skattskyldig utgöras i förhållande till hans inkomst,
beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och för annan fastighet
till fem kronor för hvarje fulla ett hundra kronor af taxeringsvärdet
jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga om inkomst.af
'kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för hvilket bevill¬
ning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas.
§ 59.
Beträffande fastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföras
kommunalutskylder endast för jordbruksfastighet samt för kronopark,
som bildats antingen af mark, inköpt åt kronan efter 1874 års början,
eller af staten tillhörig jordbruksdomän eller del af sådan.
Inkomst af arrende af sådan jordbruksfastighet, för hvilken be¬
villning ej erlägges, skall ej tagas i beräkning vid debitering af kom-
munalutskylderna.
I fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, skall inkomst
af bostället, för hvilket enligt ofvan stadgade grunder kommunalut¬
skylder utgöras, icke vid dessa utskylders påförande inräknas i lönen.
§ 60.
Där i lag eller allmän författning stadgadt är, att kommunalutskyld
endast från vissa af de i § 57 omförmälda beskattningsföremål skall
utgå, eller att för deltagande i sådan utskyld andra grunder skola följas,
eller att vissa från skattskyldighet till kommunen eljest befriade med¬
lemmar skola till fyllande af särskilda behof bidraga, gäller till efter¬
rättelse hvad sålunda förordnadt är. I öfrigt äger kommunalstämma ej
besluta afvikelse från de i §§ 57, 58 och 59 för kommunalutskylders
utgörande stadgade grunder.
§ 61.
Då fråga om ny utskyld förekommer, skall grunden för dess ut¬
taxering först bestämmas i enlighet med hvad i §§ 57, 58, 59 och 60
stadgas.
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
§ 64.
Debiterings- och uppbördslängden, uppgjord efter bifogade formulär
litt. B., skall innehålla hänvisning till de beslut, på Indika årets utde¬
bitering sig grundar, samt upptaga: hvarje skattskyldig till namn och
bostad; antalet af de hos honom mantalsskrifna personer; taxerings¬
värdet å fast egendom, särskilt för i mantal satt jord, särskildt för
jordbruksfastighet utan mantal och särskildt för annan fastighet; be¬
räknade inkomsten af hvarje särskildt slag af fastighet samt af kapital
och arbete; äfvensom beloppet af den skattskyldige i förhållande till
sådan inkomst eller efter annan grund påförda kommunalutskylder.
Till bestyrkande af uppbörden skall längden slutligen innehålla
särskilda kolumner för anteckning om inbetalningar, restantier och af-
kortningar.
§ 65.
Såväl debiterings- och uppbördslängden, som den i § 14 omför-
mälda röstlängd, skall tillställas kommunalstämmans ordförande, hvilken
genom kungörelse, som i församlingens kyrka från predikstolen upp¬
läses, gifver tillkänna, att längderna på lämplig ort, som uttryckligen
bör utsättas, hållas dem af kommunens till utskylder förpliktade med¬
lemmar, hvilka det önska, för granskning tillgängliga under fjorton
dagar, räknade från dagen för kungörelsens afkunnande; börande efter
förloppet af dessa fjorton dagar kommunalstämma hållas, och å den¬
samma längderna till justering företagas, samt en hvar skattskyldig
tillfälle lämnas att mot dem göra de anmärkningar, till hvilka
han funnit fog.
Denna stämma skall ovillkorligen inom utgången af december
månad sammanträda.
§ 69.
Den bland kommunens till utskyld förpliktade medlemmar, som vid
den kommunalstämma, där debiterings- och uppbördslängden till allmän
och slutlig granskning företages, försummat att mot längden, i hvad den
honom rör, framställa anmärkning, må ej vidare däröfver klagan fora.
Har han anmärkning framställt, men den ej godkänd blifvit, äger han
besvär däremot anföra i den ordning § 75 stadgar, men är icke dess
mindre pliktig att det honom påförda utskyldsbeloppet vid uppbörds-
stämman erlägga, mot honom förbehållen rätt att få det åter, därest
hans besvär godkännas.
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
15
VI. Om underställning och besvär.
§ 73.
För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut
underställas Kungl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, då be¬
sluten angå:
a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kom¬
munen tillhörig fastighet, som, för något dess gemensamma nytta
afseende ändamål, genom gåfva eller testamente kommunen tillfallit,
äfvensom öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter,
kommunen till sådan fastighet äger; och
b) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än två år.
Kung!. Maj:ts nådiga pröfning skola ock underställas de af kom¬
munalstämman antagna förslag till nya eller förhöjda af gifter å den
allmänna rörelsen, såsom väg-, bro- och färjpenningar med mera.
Beslut eller förslag, som bör Kungl. Maj:ts nådiga pröfning
underställas, skall insändas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
hvilken det åligger att handlingarna, jämte eget utlåtande, till Kungl.
Maj:t öfverlämna.
§ 79.
Köping må kunna utgöra eu kommun för sig eller ock gemensamt
med den socken, inom hvars område köpingen är belägen; och skall i
hvartdera fallet denna förordning tjäna till efterrättelse.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910; och skall hvad
särskilda författningar och förordnanden innehålla mot lagen stridande
vid samma tid upphöra att gälla.
Det åligger kommunalnämnden att, sedan taxeringslängden för
allmänna bevillningen år 1909 blifvit af pröfningsnämnden granskad,
ofördröjligen i enlighet med bestämmelserna i denna lag upprätta och
till kommunalstämmans ordförande aflämna röstlängd att under år 1910
lända till efterrättelse, intill dess ny röstlängd varder i föreskrifven
ordning upprättad.
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Formulär litt. A.
Röstlängd för
Nummer i
debiterings-
och
uppbörds-
längden.
|
Den röstberättigades
|
namn och yrke eller titel.
|
bostad.
1
|
|
|
Glittringe
|
2
|
Sven Persson, arrendator ............................................................
|
Lugnås
|
3
|
Anders Svensson, hemmansägare...................................................
|
Berga
|
4
|
Petter Krantz, skomakare ...........................................................
|
Yantinge, under Berga
|
i
5
|
Berg, N., kronoarrendator ...........................................................
|
Mora kungsladugård
|
6
|
Utby aktiebolag...........................................................................
|
Utby
|
—
|
o. s. v. i den ordning, som i debiterings- och uppbördslängden är följd.
|
|
|
Summa
|
N. N. den.................... 19.....
På kommunalnämndens vägnar:
N. N.
Ordförande.
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
17
N. N. socken.
Bilaga till förordningen om koinmunal-
styrelse på landet.
1
1 Beräknad
inkomst af
1 fastighet
samt af ka¬
pital och
arbete.
|
Antal röster
|
|
på grund
af den
beräk¬
nade in¬
komsten.
|
efter annan
grund (soin
i anmärk-
ningskolum-
nen
angifves).
|
Anmärkningar
1
|
Kr.
58,200
|
ö.
|
40
|
|
:
Röstar för 33 röster.
|
960
|
—
|
10
|
—
|
Konkurs.
|
1,380
|
—
|
11
|
—
|
|
150
|
—
|
2
|
—
|
Oguldna kommunalutskylder.
|
1,800
|
|
12
|
—
|
|
1 45,400
|
—
|
40
|
—
|
Röstar för 33 röster.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
—
|
—
|
|
|
—
|
330
|
—
|
©
Ii
ce
CO
|
Justerad å kommunalstämma den .................... 19 ....
N. N.
Stfimmans ordförande.
Ånyo justerad å kommunalstämma den ................ 19 ....
N. N.
Stammans ordförande.
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 49 Höft.
3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Formulär litt. B.
Debiterings- och uppbördslängd å komm
Utskylder påföras: Enligt kommunalstämmans beslut den 20 oktober 19.
„ kyrkostämmans „ „ 25 „ „
N:r.
|
Den s k a 11 s k y 1 d i g e s
|
Fastigheter.
|
namn och yrke eller titel.
|
bostad.
|
I 1
|
Karlfelt. N., major ......
|
Glittringe.
|
Glittringe säteri 11 mtl, Yskvarn
|
|
Sven Persson, arrendator
|
Lugn ås.
|
Lugnås N:r 1. pastorsboställe.
|
j 3
|
Anders Svensson, hem¬
mansägare ...............
|
Berga.
|
1 mtl ..............................
Berga 1 mtl, Brunnby utjord ..
|
4
|
Petter Krantz, skomakare
|
Vantinge, under Berga.
|
|
| 5
|
Berg, N., kronoarrendator
|
Mora kungsladugård.
|
Mora kungsladugård 1 mtl ...
|
j 6
|
Utby aktiebolag .........
|
Utby.
|
Utby N:r 1, 3 mtl. Utby ångsåg
|
1 '
'
|
o. s. y.
|
|
|
Antal
mantals-
skrifna
personer.
£
SB
6
10
1
Taxeringsvärde
C_l. «—
o S
?*s-
41 33 800.000— — ! —
P W»e-i.
s p o
(fi y-t
H Öl CL,
|
>-*»
P
<-*-
|
|
3
|
ck‘
|
|
|
CD
|
et- ii.
P **
|
rf
f-
|
Ct-
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
|
_
|
44,
|
7 16,000
13 20,000
1 —
5 30,000
— ; 90,000
- 3,000 -
1,
200,
N. N. den 2 december 19 ...
På kommunalnämndens vägnar:
N. N.
Ordförande.
Riksdagens Skrifvelse Ako 14.8.
19
Bilaga till förordningen om koninumal-
stvrelse på landet.
utskylder i N. N. socken för 19
med 2 kronor per 100 kronors inkomst.
„ 50 öre „ „ „ „ till kyrkan.
„ 30 öre för man och 15 öro för kvinna till skolan.
Utskylder
Beräknad inkomst
j påförda för den beräk¬
nade inkomsten
för
personer
! eS,
-So' p
t = ~ g b
B p'B
55 te ^
C 5T.a-*
gräs ©
<x> P
55» ce 5
OiC d
ST *
y. a
s
re »
slog.
SL B 3^3.
o «*■
Jft
GG
C
i:go£
81 So
2fEf??
<S: £|
w ** ^ i
ir^r
: a,
5*0. 5f
p; j P-
pr
o. I
M t-S P
ep
3
Anteckningar
om inbetal¬
ningar
och restantier.
i-*»
J»r
o
>-ä
ey
2.
5'
crq
1
Kr. öre
|
Kr.
|
öre
|
I
Kr. ; öre
|
Kr:
|
öre
|
Kr.
|
I!
öre.
|
i
Kr. öre
|
Kr. öre
|
Kr.
|
öre
|
K,
|
1
öre Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
|
1
Kr. öre
1
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
48,000 -
|
-
|
-
|
2,200; -
|
8,000
|
-
|
58,200
|
-1;
|
1,164! —
|
291 -
|
-
|
-
|
12
|
30 4
|
95
|
1,472
|
25
|
Bet.
|
1
|
-
|
-
|
|
-
|
960 -
|
|
|
|
|
|
960
|
1
|
19 20
|
4 so
|
-
|
—
|
1
|
80, 1 05
|
26
|
85
|
R.
|
|
|
|
|
|
1,200 -
|
180
|
-
|
—
|
-
|
-
|
1,380
|
-
|
27 «o
|
6 90
|
-
|
-
|
3
|
- lss
|
39
|
45
|
Bet.
|
— —
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
-
|
-
|
50 -
|
100
|
-
|
150
|
-
|
3: —
|
— -7 5
|
-
|
-
|
-
|
30 —
|
15
|
4
|
20
|
R.
|
—
|
-
|
—
|
-
|
-
|
1,800 -
|
-
|
-
|
- -
|
-
|
-
|
1,800
|
- j
|
36 -
1
|
9; —
|
|
-
|
2
|
10 —
|
75
|
47
|
S5
|
Bet.
|
23 03
|
23
|
92
|
-
|
-
|
5,400 -
|
—
|
—
|
10,000, -
|
30,000
|
—
|
45,400
|
~
|
908 -
|
227 -
|
—
|
|
—
|
|
-
|
1,135
|
-
|
Bet.
|
—
|
|
|
-
|
-
|
|
|
|
|
|
|
|
j
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konkurs.
Att förestående debiterings- och uppbördslängd blifvit å kommunalstämma denna dag granskad
och godkänd, betygas.
N. X. i sockenstugan den 21 december 19....
N. N.
N. N.
Stämmans ordförande.
N. N.
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Formulär till debetsedel.
Bilaga till förordningen om kommunal¬
styrelse på landet.
Fol.
Debetsedel
å kommunalutskylder i N. N. socken för år 19
N:r......... Karlfelt, N., major, Glittringe.
Utskylder
Utdebitering j —
to
Debet.
Beräknad]
inkomst.
per jtpåförda för den
100 kr. j beräknade in¬
komsten.
Bal 3
c St
2 oq C
s> s
För i mantal satt jord.................. 48,000
» jordbruksfastighet utan mantal —
> annan fastighet .....................i 2,200'
» inkomst af kapital och arbete... j 8,000
» 41 mantalsskrifna män å 30 öre.. .' —
»33 » kvinnor å 15 öre
öre' Kr. öre
Summa1 58,200 —
|| g
3 a -
~ cs
® cjq" P
960
44
160
— ----1.104
Ig
W PT
pr<<
o ti
för personer
240
11' —
40;
12
—: 291!-! 12:30
K
<
Summa.,
I !
Kr. !öre Kr. öre!
4:1)5
4 95 1.472 j5
På N. N. sockens kommunalnämnds vägnar:
N. N.
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
21
Lag
angående ändring i vissa delar af förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade
lydelse:
§ 7.
Mom. 1. Uti stad med öfver 3,000 invånare skall den staden i
kommunala angelägenheter tillkommande beslutanderätt uppdragas åt
stadsfullmäktige.
Mom. 2. I stad med 3,000 invånare eller därunder må det på de
vid allmän rådstuga röstberättigade ankomma, huruvida de vilja åt
stadsfullmäktige sin beslutanderätt öfverlåta.
År sådant beslut fattadt, må förslag om dess upphäfvande icke
väckas förr än fem år därefter.
Om den röstöfvervikt, som till beslut i omförmäld a frågor er¬
fordras, stadgas i § 18. Dylikt beslut skall hos Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande ofördröjligen anmälas.
II.
Om allmänna rådstugan.
§ 8.
Vid allmän rådstuga utöfva stadens samtliga röstberättigade in¬
vånare kommunens beslutanderätt.
I stad, där stadsfullmäktige äro tillsatta, inskränkes allmänna
rådstugans befattning till val af stadsfullmäktige och beslut om den i
§ 7 mom. 2 andra stycket omförmälda fråga.
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, tillkommer allmänna råd¬
stugan beslutanderätten i stadens alla gemensamma angelägenheter.
Om val af landstingsman är särskildt stadgadt.
§ 9.
En hvar välfräjdad svensk undersåte, som är medlem af en stads-
kommun samt enligt § 57 förbunden att erlägga skatt till kommunen och
icke häftar för oguldna stadsutskylder, är, med iakttagande af de närmare
bestämmelser, som § 10 innehåller, berättigad att vid allmän rådstuga
deltaga i öfverläggningar och beslut i alla de staden rörande angelägen¬
heter, hvilka icke enligt rikets grundlagar eller särskilda författningar
äro vissa klasser af stadens medlemmar förbehållna.
Enahanda rättighet tillkommer bolag.
§ io.
För omyndig röstar vid allmän rådstuga förmyndaren eller, där
liera äro förmyndare, den som dessa bland sig utse.
Ej må för samfälld egendom mer än en person talan vid allmän
rådstuga föra. För bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftadt
bo delägarne i boet ombud utse.
För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning står,
äfvensom i enahanda fall för fast egendom, må ej röstas.
§ u.
Röstvärdet beräknas för en hvar röstägande i förhållande till den
sammanlagda inkomst, för hvilken han enligt § 57 är pliktig erlägga
stadsutskylder, sålunda att honom tillägges:
för dylik inkomst till och med två tusen kronor eu röst för hvarje
påbörjadt belopp af ett hundra kronor;
för inkomst, som är högre än två tusen kronor, tjuguen röster
samt därutöfver en röst för hvarje påbörjadt belopp af fem hundra
kronor, hvarmed inkomsten öfverstiger två tusen fem hundra kronor,
så att inkomst öfver två tusen fem hundra kronor, men ej öfver tre
tusen kronor, medför tjugu två röster, och så vidare;
dock må ej någon utöfva rösträtt för mer än fyratio röster.
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
23
§ 12.
Röstägande är berättigad att sin talan och rösträtt å allmän råd¬
stuga på annan röstägande öfverlåta; dock må ingen på grund af full¬
makt föra talan eller utöfva rösträtt för mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven af ut¬
ställaren samt med dennes sigill försedd, eller ock af honom under¬
skrifven och med två vittnens underskrift bestyrkt.
§ 13-
Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blifvit af pröf-
ningsnämndeu granskad, skall magistraten med ledning däraf och på
grund af bestämmelserna i §§ 11 och 57 upprätta en längd öfver
stadens röstägande medlemmar jämte det på enhvar af dem belöpande
rösttal. Förrän denna röstlängd tillämpas, skall den för hvarje gång
vara minst åtta dagar å kungjordt ställe till granskning framlagd.
Innan något ärende till behandling vid allmänna rådstugan före¬
tages, skall ordföranden framställa förfrågan, huruvida någon vill göra
anmärkning mot röstlängden. Magistraten meddelar öfver framställd
anmärkning genast sitt beslut och inför i längden den rättelse, som
däraf föranledes. Anmärkning, som mot längden göres efter det ärendenas
behanding vidtagit, må ej komma under pröfning.
Missnöje med magistratens beslut öfver anmärkning mot röstläng¬
den må anföras i den ordning § 76 stadgar; dock utan återverkan på
hvad redan beslutadt blifvit, såvida ej fråga är om val. Ej må, till
bestyrkande af gjord anmärkning,; hos högre myndighet andra bevis
gälla än de, som varit i behörig ordning inför magistraten företedda.
§ 14-
Mom. 1. Allmän rådstuga hålles inför magistraten å rådhuset,
och skola dess förhandlingar vara offentliga.
Mom. 2. Allmän rådstuga skall hållas i stad, där stadsfullmäktige
finnas, uti december månad de år, då fullmäktige böra väljas; men i stad,
där stadsfullmäktige icke finnas, hvarje år uti maj månad, för att besluta i
anledning af berättelsen om föregående årets räkenskaper och förvaltning;
samt uti december för bestämmande af stadens utgifts- och inkomststat
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
enligt § 61 och för anställande af val till de befattningar inom kom¬
munen, hvilka vid årets slut blifva lediga, äfvensom för val af revisorer.
Den, hvilken såsom ledamot af drätselkammare eller eljest är redo¬
visningsskyldig till kommunen, må icke väljas till revisor af förvalt¬
ning, för hvilken lian har att redovisa, ej heller deltaga i val af revi¬
sor af sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas
granskning af sagda förvaltning.
Mom. 3. Allmän rådstuga hålles ock, när Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande därom förordnar, eller magistraten anser sådant nödigt.
§ 15.
Kallelse till allmän rådstuga skall af magistraten utfärdas samt
kungöras minst fjorton dagar förut genom offentligt anslag. Utgifves
tidning i staden, bör kallelsen ock där införas. Kallelsen skall inne¬
hålla förteckning på de ärenden, som vid sammanträdet skola till öfver¬
läggning förekomma, äfvensom underrättelse om tid och ställe för röst¬
längdens framläggande till granskning samt huru rättelse däri, enligt
hvad i § 13 sägs, må sökas.
För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse
icke medhinnes så tidigt som nu är föreskrifvet, må allmän rådstuga
kunna hållas efter kortare kallelsetid, men icke förr än dagen efter
den, då kallelsen kungjordes, hvilket i sådana fall må ske genom offentligt
anslag och på annat lämpligt sätt, som vid allmän rådstuga på förhand
blifvit bestämdt. Vid sålunda utlyst allmän rådstuga skall den röst¬
längd, som senast varit till granskning framlagd, efter verkställd juste¬
ring lända till efterrättelse. Beslut om utgift eller erläggande af bidrag
därtill må ej å sådan rådstuga fattas.
§ 16-
Ej må ärende å allmän rådstuga till behandling företagas förr,
än det blifvit af magistraten förbereda
§ 17-
Kan ärende, som vid allmän rådstuga handlägges, å den utsatta
dagen icke till slut bringas, bestämmer magistraten, innan samman¬
komsten upplöses, dag för rådstugans fortsättning.
Särskild kungörelse härom erfordras ej.
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
25
§ 18.
Mom. 1. För hvarje fråga, som till behandling förekommer, skall
ordföranden, sedan öfverläggningen är slutad, framställa proposition, så
affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Askas omröstning, verkställes den öppet och efter upprop.
Där ej, jämlikt mom. 2, annan röstöfvervikt erfordras, bestämmes ut¬
gången genom enkel pluralitet af de afgifna rösterna enligt den vid
omröstningen följda röstgrund. Falla rösterna lika för olika meningar,
gäller den mening, hvilken de flesta röstande efter liufvudtalet bifallit.
Finnas äfven efter sådan beräkning rösterna lika delade, är den mening
beslut, som ordföranden biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar af de i omröstningen
deltagandes röster efter röstvärdet, då beslutet afser:
a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,
eller inköp af sådan egendom, där ej inköpet afser genomförande af
faställd stadsplan eller tomtindelning;
b) beviljande af anslag till nya ändamål eller behof;
c) beviljande af anslag, hvartill medel skola anskaffas genom upp¬
låning ;
d) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden
för erhållet låns återbetalande, eller ingående af borgen;
e) förändring, jämlikt § 7, i sättet för utöfvande af den staden
i kommunala angelägenheter tillkommande beslutanderätt.
Mom. 3. Beslut om beviljande af anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå af tillgängliga medel eller erforderligt
belopp uttaxeras eller upplåning däraf ske.
§ 19-
Val skall, där så äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan lika
rösttal skiljer lotten.
§ 20.
Innan allmän rådstuga upplöses, gifver magistraten tillkänna, å
hvilken dag det därvid förda protokoll kommer att inför magistraten
offentligen justeras. Annan kallelse att protokollets justering öfvervara
erfordras ej.
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 49 Höft.
4
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Den, som i afgörande af ett vid allmän rådstuga liandlagdt ärende
deltagit, kan genast eller sist vid justeringen af protokollet reservation
emot det fattade beslutet afgifva.
in.
Om stadsfullmäktige.
§ 21.
Stadsfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden
sålunda, att:
stad med 2,000 invånare eller därunder utser ....................................... 20
» » öfver 2,000 till och med 5,000 invånare .................. 21—25
v » » 5,000 » » » 10,000 » 26—30
» x» » 10,000 » » » 20,000 » 31—40
» » » 20,000 » » » 40,000 ).> 41—50
» » » 40,000 invånare ....................................................... 51—60
Stadens vid allmän rådstuga röstberättigade invånare bestämma,
inom nu stadgad begränsning, det antal stadsfullmäktige, som bör för
staden utses.
§ 22.
För val af stadsfullmäktige skall stad med mer än 10,000 invånare
indelas i valkretsar.
Vid valkretsindelningen iakttages, att hvarje krets kommer att
utse minst tio, högst tjugufem stadsfullmäktige efter den beräknings¬
grund, att i allmänhet en stadsfullmäktig utses för hvarje tal, mot¬
svarande det som erhålles, då stadens mantalsskrifna folkmängd delas
med antalet fullmäktige för hela staden; att hvarje valkrets skall kunna
omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att antalet full¬
mäktige för hela staden varder, i den mån utan olägenhet kan ske,
lika fördeladt på de särskilda valkretsarna.
Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för hvarje val¬
krets bestämmes, efter därom af magistraten uppgjord t förslag, af stads¬
fullmäktige eller, där sådana ej finnas, af allmän rådstuga.
Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
Riksdagens Skrifvelse S:o 14H.
27
§ 23.
Stadsfullmäktige väljas ibland kommunens röstberättigade med¬
lemmar enligt den röstgrund, som i denna förordning är stadgad. Där
valen ske samfälldt, verkställas de vid allmän rådstuga. År staden in¬
delad i valkretsar, verkställas valen å dagar, som magistraten särskilt
för hvarje valkrets utsätter, samt enligt ordning i öfrig!, som magistraten
äger bestämma.
§ 24.
Valet sker med slutna sedlar.
A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller
annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss menings-
riktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöfver det antal stadsfullmäktige valet
afser. Af namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara
antalet fullmäktige, afse själfva fullmäktigvalet och de öfriga allenast
val af efterträdare åt afgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst en
linje afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt, anses dock
allenast de sålunda afskilda främsta namnen afse själfva fullmäktigvalet.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller fram¬
går i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,
hvem som dänned åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro
å valsedel upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista
öfvertaliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn
än det antal fullmäktige valet afser, vare ändock giltig.
§ 25.
För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.
Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den
fria gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med
samma beteckning bilda eu grupp (partigrupp).
Inom hvarje grupp skall,'till den utsträckning som för utseendet
af stadgadt antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar
bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, Indika, enligt
hvad i § 24 sägs, afse själfva fullmäktigvalet.
28
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela
det röstvärde, som tinnes å sedeln antecknadt. Det namn, som fått
högsta rösttalet, blifver det första i ordningen.
2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars
röstvärde icke tillgodoräknats något namn, som erhållit rum i ordningen,
med hela sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt
röstvärde, där ett af de namn, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit
rum i ordningen; med en tredjedel af röstvärdet, där två af namnen
uppförts i ordningen; med en fjärdedel, där tre af namnen uppförts i
ordningen; och så vidare efter samma grund. För hvarje gång kommer
det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar, hvilkas sammanlagda röstvärde utgör
mer än hälften af alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda
röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, blifver detta namn
det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma första
namn och hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar
af gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, blifver detta namn det
andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma första och
samma andra namn och hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än
tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, blifver
detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.
2:o) I den män ordningen inom gruppen icke kan genom samman¬
räkningar enligt nyss angifna grunder bestämmas, skall hvad här ofvan
är i fråga om den fria gruppen stadgadt äga motsvarande tillämpning.
§ 26.
De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, hvilken för
hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats,
som blifvit en grupp tilldelad, besattes genast så, att gruppens första
plats tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen inom
gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så
vidare efter samma grund, ändå att d$n, som är berättigad till platsen,
redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.
För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid
den enligt § 25 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så
29
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta
rösttalet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast
en plats; och så vidare i fortsatt följd.
hör partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så
länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas
jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det
tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1.
Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller
partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning af det
antal platser som utdelats, hvardera platsen anses blott såsom eu half
plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses hvarje sådan
plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet af de namn å gruppens valsedlar, Indika enligt hvad
i § 24 sägs, afse själfva fullmäktigvalet, varde den från vidare jäm¬
förelse utesluten.
§ 27.
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
\id affattande af protokoll öfver stadsfullmäktigval bör till led¬
ning tjäna formulär, som af Kungl. Maj:t fastställes.
De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under för¬
segling och förvaras intill utgången af den tid, för hvilken valet gäller.
§ 28.
Mom. 1. Hafva vid valet stadsfullmäktige icke blifvit till före-
skrifvet antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande af
den eller de återstående platserna.
Mom. 2. Afgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgörings¬
tidens utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,
minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsamman¬
räkning inom den grupp, för hvilken den afgångne blifvit vald. Blef
den afgångne vald för liera grupper, skall sammanräkningen ske inom
den grupp, från hvilken plats först tilldelats honom.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
hvilkas röstvärden tillgodoräknats den afgångne. Valsedel beräknas äga
sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas alla förut
■ej valda, hvilkas namn förekomma å sedeln.
30
Riksdagens Skrifvelse I\:o 148.
Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den
afgångnes ställe under återstoden af den för honom bestämda tjänst¬
göringstid. Mellan lika rösttal skiljer lotten.
Efter sammanräkningens afslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.
Mom. 3. Finnes i fall, som i mom. 2 afses, å där omförmälda
valsedlar icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den
afgångnes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången af den tidr
för hvilken den afgångne blifvit vald.
§ 29.
Mom. 1. Stadsfullmäktig kan ej den vara, som icke uppnått tjugu¬
fem års ålder, ej heller:
a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;
b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på
sätt lag förmåx-, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;
c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom
utslag, livilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af
sådant förtroende, eller den som är ställd under framtiden för brott,
hvilket medför nämnda påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.
Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund, att
hon står under mannens målsmanskap, obehörig att utöfva uppdrag,
hvarom nu är fråga.
Mom. 2. Nedannämnda personer må, med hänsikt till deras ämbets-
eller tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen lands¬
höfding, landssekreterare, landskamrerare, magistratspersoner, tjänstemän
och betjänte vid magistraten, allmän åklagare, äfvensom de tjänstemän
och betjänte, hvilka äro vid stadens drätsel eller andra dess förvaltande-
verk anställda och för sin befattning redo skyldiga.
§ 30.
Den, som blifvit till stadsfullmäktig vald, må kunna uppdraget
sig afsåga, om han icke är i staden eller inom dess område boende;
om han är ämbets- eller tjänsteman och af sin befattning hindras att
uppdraget fullgöra; om han, efter de fyra sistförflutna årens tjänstgöring
såsom stadsfullmäktig, är i ordning att därifrån afgå; om han uppnått
31
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
sextio års ålder-, eller eljest uppgifver förhinder, som af flertalet bland
■öfriga fullmäktige godkännes.
Väljes kvinna till stadsfullmäktig, äger hon när som helst afsåga
sig uppdraget.
§ 31.
Mom. 1. Stadsfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och
med den 1 januari år fet näst efter det, då valet skett.
Mom. 2. I stad, där val sker första gången, skall halfva antalet
fullmäktige eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast
under hälften, utses för allenast två år; och böra dessa fullmäktige och
de, som skola i fyra år kvarstå, utses genom särskilda val.
Särskildt val af fullmäktige för kortare tid än fyra år må ock.
efter magistratens förordnande, ske, där sådant i anledning af fattadt
beslut om ökning af antalet fullmäktige eller eljest varder nödigt, på
det att hälften af hela antalet fullmäktige för staden eller, om detta
icke är jämnt, det antal, som är närmast öfver eller under hälften, må
kunna utses livartannat år.
Mom. 3. År stad indelad i valkretsar, skola af det antal full¬
mäktige, som bör för hela staden på en gång och för samma tid väljas,
så många utses i hvarje valkrets, som, efter förhållandet mellan hela
antalet fullmäktige för staden och hela antalet fullmäktige för valkretsen,
därå belöpa; och äger magistraten enligt nu angifven grund bestämma,
huru många fullmäktige skola i hvarje valkrets genom ett val utses.
§ 33.
Ordinarie sammanträden skola af stadsfullmäktige årligen hållas
å de tider och för de ändamål, som i § 14 mom. 2 äro bestämda för
allmän rådstuga i stad, där stadsfullmäktige icke finnas; och gälle i
fråga om valbarhet till revisor samt om rätt att deltaga i val af revisor
eller i beslut i anledning af revisorernas granskning af förvaltning hvad
i samma mom. är stadgadt.
§ 41.
För hvarje fråga, som till behandling förekommit, skall ordföran¬
den, sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställa proposition, så
affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.
32
Riksdagens Skrifvelse N:o 148,
Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning-
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Askas omröstning, skall den verkställas öppet, utom vid val,
då den bör ske med slutna sedlar. Rösterna aflämnas efter upprop;
och äger hvarje stadsfullmäktig en röst.
Till beslut i de uti § 18 mom. 2 a), b), c) och d) angifna fall
erfordras två tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster.
I öfriga frågor bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet.
Utfalla vid öppen omröstning rösterna lika å bägge sidor, gäller den
mening, som ordföranden biträder. Genom lottning bestämmes före¬
trädet emellan dem, som vid val erhålla lika antal röster.
Hvad i § 18 mom. 3 är för allmänna rådstugan stadgadt skall?
äga motsvarande tillämpning i afseende å stadsfullmäktige.
§ 56.
Ledamöterna i drätselkammaren utses, ibland kommunens röst¬
berättigade medlemmar, af stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas,,
af allmänna rådstugan.
§ 57.
Medlem af en stadskommun är i allmänhet skyldig att till de ut¬
gifter, som för kommunens gemensamma behof böra enligt § 5 mom. 3
uttaxeras, lämna bidrag i förhållande till sin inkomst, beräknad för
jordbruksfastighet till sex kronor och för annan fastighet till fem kronor
för hvarje fulla ett hundra kronor af taxeringsvärdet jämlikt senast fast¬
ställda taxeringslängd, samt i fråga om inkomst af kapital och arbete
till det beskattningsbara belopp, för hvilket bevillning till staten skall,
jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas. För sådan fastighet,
för hvilken bevillning ej erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.
Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter
bidraga, som ofvan är stadgad, åligger jämväl bolag.
Personliga tjänstbarheter, hvilka inom en stad utgjorts efter förut
antagna grunder, må fortfarande, till dess annorlunda varder förordnadt,
efter samma grunder utgöras.
§ 64.
Debiterings- och uppbördslängden skall upptaga: hvarje skattskyldig
till namn och bostad; taxeringsvärdet å fast egendom, särskildt för jord-
Riksdagens Skrifvelse N:o 148■ 33' J
bruksfastighet och särskildt för annan fastighet; beräknade inkomsten af
hvarje särskildt slag af fastighet samt af kapital och arbete; äfvensom
beloppet af den skattskyldige i förhållande till sådan inkomst eller efter
annan grund påförda stadsutskylder; och bör längden i öfrigt vara in¬
rättad i enlighet med de föreskrifter, som magistraten meddelar.
Till bestyrkande af uppbörden, skall längden innehålla särskilda
kolumner för anteckning om inbetalningar, restantier och afkortningar.
§ 72.
Revisionsberättelsen afgifves till magistraten, som öfver fram¬
ställda anmärkningar infordrar vederbörandes förklaringar så tidigt, att
de, jämte revisionsberättelsen, må kunna framläggas till granskning hos
stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, å allmänna rådstugan vid
det sammanträde, som under loppet af maj månad hålles.
§ 76.
Medlem af stadskommun, som åt allmänna rådstugans eller stads¬
fullmäktiges beslut uti stadens gemensamma angelägenheter ej nöjes,
äger rätt att, där han tilltror sig kunna visa, att beslutet kränker hans
enskilda rätt eller eljest hvilar på orättvis grund, eller att det icke i
laga ordning tillkommit, eller att det står i strid med allmän lag eller
författning eller annorledes öfverskrider deras befogenhet, som beslutet
fattat, däruti rättelse söka genom besvär, hvilka, jämte det öfverklagade
beslutet, böra till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas inom tjugu
dagar efter det klaganden af beslutet erhöll del, dagen då sådant skedde
likväl oräknad; och åligger det klaganden därjämte, så väl att vid be¬
svären foga bevis om dagen då beslutet delgafs, som ock att, inom
fjorton dagar efter det tiden för besvärens inlämnande utgått, till magi¬
straten ingifva diariiutdrag däröfver, att han sig besvärat.
Försummar klaganden något af hvad sålunda är vordet föreskrifvet,
må beslutet kunna gä i verkställighet.
Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då
det i öfverensstämmelse med §§ 20 eller 42 offentliggjordes.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. I Åfd. 1 Band. 49 Höft.
5
34
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910; dock åligger det
magistraten att, sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen år
1909 blifvit af pröfningsnämnden granskad, ofördröjligen i enlighet
med bestämmelserna i denna lag upprätta röstlängd att under år 1910
lända till efterrättelse, intill dess ny röstlängd varder i föreskrifven
ordning upprättad.
Där stadsfullmäktig, som är vald med tillämpning af de före år
1910 gällande stadganden, afgår före utgången af den för honom be¬
stämda tjänstgöringstid, skall fyllnadsval anställas i hittills stadgad
ordning.
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
35
Lag
angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862.
Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse:
§ 2.
Mom. 1. Medlem af kommunen är en hvar, som där är mantals-
skrifven, äfvensom hvar och en, hvilken, utan att vara i kommunen
mantalsskrifven, därstädes äger fast egendom eller är för inkomst af
kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd.
Mom. 2. I såväl de kommunala rättigheter, hvilka hittills ute¬
slutande tillkommit stadens borgare, som de särskilda skyldigheter af
nämnda art, hvilka borgare uteslutande ålegat, äga hädanefter, med de
inskränkningar allenast, hvarom här nedan förmäles, alla medlemmar
af kommunen att taga del, såvida icke samma rättigheter och skyldig¬
heter äro genom rikets grundlagar borgerskapet särskildt förbehållna.
§ 3.
Hvad staden samfälldt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller
inkomstgifvande rättighet, äfvensom medel, hvilka staten kan hafva
åt staden beviljat, skall, där ej annorlunda stadgadt är, anses såsom
tillgång till betäckande af stadens gemensamma utgifter och förvaltas
på sätt här nedan sägs.
Den egendom, som särskildt tillhör det burskapsägande borger¬
skapet eller någon annan viss klass af stadens medlemmar, skall, till
dess annorlunda varder förordnadt, förvaltas och användas i enlighet med
de föreskrifter, hvilka härutinnan gällande äro.
36
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Till bestridande af utgifter, som utöfver de i första stycket af
denna § omförmälda tillgångar kunna till stadens allmänna gagn eller
särskilda dess behof erfordras, äro, efter därom i laga ordning fattadt
beslut, kommunens medlemmar underkastade beskattning, i enlighet
med de grunder, som i denna förordning bestämmas.
§ 4.
Kommunens beslutanderätt utöfvas genom därtill bland kommunens
röstberättigade medlemmar valda deputerade, som benämnas stadsfull¬
mäktige och äro till antalet ett hundra. Ej må stadsfullmäktige med
verkställighet8åtgärder af något slag eller med förvaltning af penningar
eller andra tillgångar för kommunens räkning samfälldt och omedel¬
bart sig befatta.
Verkställighet och förvaltning tillkomma de särskilda nämnder,
afdelningar eller personer, som stadsfullmäktige för sådant ändamål
utse, och hvilka hvar inom sitt område äro för omförmälda göromål
ansvariga.
Dessa nämnder och afdelningar, åt hvilka vården om kommunens
gemensamma angelägenheter närmast anförtrodd är, hafva ock därför
främsta åliggandet att verka till kommunens gagn.och tillse, att de all¬
männa behofven varda fyllda i den mån tillgångar därtill finnas eller
kunna beredas.
Öfverståthållaren tillkommer att med uppmärksamhet följa verk¬
ställigheten af stadsfullmäktiges beslut och förvaltningen af kommunens
.gemensamma angelägenheter.
§ 5.
Mom. 1. För val af stadsfullmäktige indelas staden med dess
område i valkretsar.
Vid valkretsindelningen iakttages, att hvarje krets kommer att
efter folkmängden utse minst femton, högst tjugufem stadsfullmäktige
enligt den beräkningsgrund, att i allmänhet en stadsfullmäktig utses
för hvarje tal, motsvarande en hundradel af stadens mantalsskrifna
folkmängd; att området för hvarje valkrets skall kunna omslutas med
en sammanhängande gränslinje; att territoriell församling, där så ske
kan, lämnas odelad men icke i något fall delas på flera än två kretsar;
samt att antalet fullmäktige för hela staden varder, i den mån utan
olägenhet kan ske, lika fördeladt på de särskilda valkretsarna.
37
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för hvarje val¬
krets bestämmes af stadsfullmäktige, efter därom af magistraten upp-
gjordt förslag.
Mom. 2. Sedan taxeringslängden för årets allmänna bevillning
blifvit af pröfningsnämnden granskad, låter magistraten med ledning
däraf upprätta särskild röstlängd för hvarje valkrets och hålla dessa
röstlängder å kungjordt ställe minst åtta dagar för de röstägande till¬
gängliga.
Magistraten sammanträder därefter å tid, som likaledes kungöres,
för pröfning af de anmärkningar, hvilka en hvar, som anser sig därtill
befogad, har att vid detta sammanträde emot röstlängd framställa och
styrka. Anmärkning, som senare mot röstlängd göres, må ej komma
under pröfning. De rättelser, till hvilka laga skäl förefinnas, varda
genast i röstlängen införda och för de närvarande tillkännagifna; äfven¬
som, då någon, hvilken yrkat att blifva i röstlängden upptagen eller
få högre rösttal sig tillagdt, ej anses hafva befogenheten af sitt anspråk
styrkt, detsamma genom afsagdt beslut ogillas.
Öfver anmärkning, som rör någon vid sammanträdet frånvarandes
rätt, meddelar magistraten beslut å valdagen, sedan tillfälle för den,
emot hvilken anmärkningen gjord är, blifvit lämnadt att densamma
bemöta, och för sådant ändamål en kort uppgift om anmärkningens
beskaffenhet varit minst två dagar förut i magistratens förmak anslagen.
Missnöje emot beslut, som af magistraten sålunda meddelas, må
fullföljas i den ordning § 49 stadgar, dock utan att valet däraf uppe¬
hälles. Ej må, till bestyrkande af gjord anmärkning, hos högre myn¬
dighet andra bevis gälla än de, som varit i behörig ordning inför
magistraten företedda.
§ 6-
Mom. 1. Kallelse till valförrättningen" utfärdas af magistraten
samt kungöres för hvarje valkrets minst åtta dagar förut genom offent¬
ligt anslag å rådhuset, pålysning från predikstolarna i de församlingar,
som till valkretsen höra, samt kallelsens införande i den tidning, hvaruti
öfverståthållareämbetets kungörelser vanligen intagas.
Mom. 2. Valet af stadsfullmäktige verkställes af de val berätti¬
gade inför magistraten i mars månad hvarje år å dagar, hvilka magi¬
straten särskilt för hvarje valkrets utsätter, samt enligt ordning i öfrigt,
som magistraten äger bestämma.
38
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
En hvar valberättigad anses tillhöra den valkrets, där han är
mantalsskrifven, och må ej inom annan valkrets rösträtt utöfva.
Medlem af kommunen, som icke är inom densamma mantals¬
skrifven, tillhör den valkrets, inom hvilken han äger fast egendom
eller är för inkomst af kapital eller arbete till allmän bevillning upp¬
förd. Äger han inom flera valkretsar fast egendom, eller är han inom
flera valkretsar skyldig att erlägga bevillning för sådan inkomst, må
vid mantalsskrifningen af honom själf bestämmas, hvilken ibland dessa
han för sin person önskar tillhöra.
Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
Ordningen för valkretsarnas sammankallande ombytes dem emellan
årligen, så att hvarje valkrets får i sin tur börja valet.
§ 7-
En hvar välfräjdad svensk undersåte, som är medlem af kommunen
samt enligt § 40 förbunden att till densamma erlägga skatt och icke
häftar för oguldna stadsutskylder, är med iakttagande af de närmare
bestämmelser och inskränkningar, som § 8 mom. 1 innehåller, berättigad
att i val af stadsfullmäktige deltaga.
Enahanda rättighet tillkommer bolag.
§ 3-
Mom. 1. För omyndig röstar förmyndaren eller, där flera äro för¬
myndare, den, som dessa bland sig utse.
Ej må för samfälld egendom mer än en person rösträtt vid valet
utöfva. För bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftadt bo
delägarne i detsamma ombud utse.
För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning står,
äfvensom i enahanda fall för fast egendom må ej röstas.
Mom. 2. Röstägande är berättigad att sin rösträtt på annan röst¬
ägande öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt denna rätt ut¬
öfva för mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven af ut¬
ställaren samt med dennes sigill försedd eller ock af honom under¬
skrifven och med två vittnens underskrift bestyrkt.
§ »•
Röstvärdet skall för en hvar till deltagande i valet berättigad med¬
lem af kommunen beräknas i förhållande till den sammanlagda inkomst,
Riksdagens Skrifvelse N:o 148. 89
för hvilken lian enligt § 40 är pliktig erlägga stadsutskylder, sålunda
att honom tillägges:
för dylik inkomst till och med två tusen kronor en röst för hvarje
påbörjadt belopp af ett hundra kronor;
för inkomst, som är högre än två tusen kronor, tjuguen röster
samt därutöfver en röst för hvarje påbörjadt belopp af fem hundra
kronor, hvarmed inkomsten öfverstiger två tusen fem hundra kronor,
så att inkomst öfver två tusen fem hundra kronor, men ej öfver tre
tusen kronor, medför tjugutvå röster, och så vidare;
dock må ej någon utöfva rösträtt för mer än fyratio röster.
§ io.
Valet sker med slutna sedlar.
A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöfver det antal stadsfullmäktige valet
afser. Af namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara
antalet fullmäktige, afse själfva fullmäktigvalet och de öfriga allenast
val af efterträdare åt afgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst en
linje afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt, anses dock
allenast de sålunda afskilda främsta namnen afse själfva fullmäktigvalet.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem
som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro å val¬
sedel upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfver-
taliga namnen såsom obefintliga. V alsedel, som lyder å färre namn än
det antal fullmäktige valet afser, vare ändock giltig.
§ 11.
För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.
Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den fria
gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med
samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).
Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet
af stadgadt antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräk-
40
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
n in gar bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, hvilka,
enligt hvad i § 10 sägs, afse själfva fullmäktigvalet.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela
det röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt. Det namn, som fått
högsta rösttalet, blifver det första i ordningen.
2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars
röstvärde icke tillgodoräknats något namn, som erhållit rum i ordningen,
med hela sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt röst¬
värde, där ett af de namn, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit
rum i ordningen; med en tredjedel af röstvärdet, där två af namnen
uppförts i ordningen; med en fjärdedel, där tre af namnen uppförts i
ordningen; och så vidare efter samma grund. För hvarje gång kommer
det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar, hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer
än hälften af alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda
röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, blifver detta namn
det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma första namn
och hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar af
gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, blifver detta namn det
andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma första och
samma andra namn och hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än
tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, blifver
detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.
2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom samman¬
räkningar enligt nyss angifna grunder bestämmas, skall hvad här ofvan
är i fråga om den fria gruppen stadgadt äga motsvarande tillämpning.
§ 12-
De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, hvilken för
hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats,
som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första
plats tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen inom
gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och
så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till
platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.
Riksdagens Skrifvelse N:o 148. 41
*ör den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid
den enligt § 11 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så
lämge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta
rösttalet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast
en plats; och så vidare i fortsatt följd.
För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så
länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter be-
räknas jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas
med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser,
okadt med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper
(partigrupper eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid
beräkning åt det antal platser, som utdelats, hvardera platsen anses
blott såsom en half plats; har någon erhållit platser från tre grupper
anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter
samma grund.
Hai en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet af de namn å gruppens valsedlar, hvilka, enligt
hvad i § 10 sägs, afse själfva fullmäktigvalet, varde den från vidare
jämförelse utesluten.
§ 13.
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning. J
Vid affattande af protokoll öfver valet bör till ledning tjäna for¬
mulär, som af Kungl. Maj:t fastställes.
De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under för¬
segling och förvaras intill utgången af den tid, för hvilken valet gäller.
§ 14-
Mom. 1. Hafva vid valet stadsfullmäktige icke blifvit till före-
skrifvet antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande af
den eller de återstående platserna.
Mom. 2. Afgar stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgörings¬
tidens utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,
minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsamman¬
räkning inom den grupp, för hvilken den afgångne blifvit vald. Blef
den afgångne vald för flera grupper, skall sammanräkningen ske inom
den grupp, från hvilken plats först tilldelats honom.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 49 Höft.
6
42
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de val¬
sedlar, hvilkas röstvärden tillgodoräknats den afgångne. Valsedel be¬
räknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
alla förut ej valda, hvilkas namn förekomma å sedeln.
Den som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den
afgångnes ställe under återstoden af den för honom bestämda tjänst¬
göringstid. Mellan lika rösttal skiljer lotten.
Efter sammanräkningens afslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.
Mom. 3. Finnes i fall, som i mom. 2 afses, å där omlörmälda
valsedlar icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den
afgångnes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången af den tid,
för hvilken den afgångne blifvit vald.
§ 15.
Mom. 1. Stadsfullmäktig kan ej den vara, som icke uppnått
tjugufem års ålder, ej heller:
a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;
b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på
sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är,
den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom ut-
sla°-, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant
förtroende, eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket
medför nämnda påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.
Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund, att hon
står under mannens målsmanskap, obehörig att utöfva uppdrag, hvarom
Mom. 2. Nedan nämnda personer må, med liänsikt till deras
ämbets- eller tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen
öfverståthållaren, underståthållaren, polismästaren och stadens fiskaler
äfvensom de tjänstemän och betjänte, hvilka i och för sina befattningar
äro inför stadsfullmäktige eller under dem ställda nämnder eller afdel-
ningar redo skyldiga. o u
Vid stadsfullmäktiges sammanträden äger öfver ståthållare^ eller,
där han är hindrad, underståthållaren att vara tillstädes och i öfvei-
läggningarna men ej i besluten deltaga.
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
48
g 16.
Den, som blifvit till fullmäktig vald, må kunna uppdraget sig
afsåga, om han icke är i staden eller inom dess område boende; om han
är ämbets- eller tjänsteman och af sin befattning hindras att uppdraget
fullgöra; om han uppnått sextio års ålder, tillförene i fyra år eller
längre tid såsom stadsfullmäktig tjänstgjort eller eljest förmår visa hin¬
der, som af flertalet ibland öfriga fullmäktige godkännes.
Kvinna, som blifvit till stadsfullmäktig vald, äger när som helst
afsåga sig uppdraget.
§ 17.
Stadsfullmäktig väljes för två år. Hvarje år utses hälften af hela
antalet fullmäktige; och skall inom hvarje valkrets utses hälften af det
för kretsen bestämda antalet eller, om detta icke är jämnt, ena året
det antal, som är närmast högre än hälften, och andra året det, som är
närmast lägre än hälften, efter hvad magistraten härom bestämmer.
§ 23.
Mom. 1. För hvarje fråga, som till behandling förekommer, skall
ordföranden, sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställa propo¬
sition, så affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Äskas omröstning, verkställes densamma öppet, utom vid
val, då den bör ske med slutna sedlar. Rösterna afiämnas efter upp¬
rop, och äger hvarje stadsfullmäktig en röst.
-Där ej, jämlikt mom. 2, annan röstöfvervikt erfordras, bestämmes
utgången genom enkel röstpluralitet. Utfalla vid öppen omröstning i
frågor, som genom enkel röstpluralitet kunna afgöras, rösterna lika å
båda sidor, verkställes ny omröstning, men med slutna sedlar, hvar¬
vid, före dessas öppnande, en sedel aflägges, för att, där rösterna äfven
nu blifva lika, bestämma beslutet. Vid val skiljer lotten emellan dem,
som erhålla lika antal röster.
Mom. 2. Till beslut erfordran två tredjedelar af de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet afser:
a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,
44
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
eller inköp af sådan egendom, där ej inköpet afser genomförande af
fastställd stadsplan eller tomtindelning;
b) beviljande af anslag till nya ändamål eller behof;
c) beviljande af anslag, hvartill medel skola anskaffas genom
upplåning;
d) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden
för erhållet låns återbetalande, eller ingående af borgen.
Horn. 3. Beslut om beviljande af anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå af tillgängliga medel eller erforderligt be¬
lopp uttaxeras eller upplåning däraf ske.
§ 36.
De i § 4 omförmälda nämnder äro drätselnämnden och fattig-
vårdsnämnden. I upprättade instruktioner, som på förslag af stadsfull¬
mäktige af Kungl. Maj:t iastställas, bestämmes för hvarje nämnd an¬
talet ledamöter och suppleanter. För nämnd, som delas på afdelningar,
skall i instruktionen bestämmas antalet afdelningar, ärendenas fördel¬
ning dem emellan, antalet ledamöter och suppleanter i de särskilda
afdelningarna samt de fall, då hela nämnden eller några dess afdelnin¬
gar kunna sammanträda för att gemensamt öfverlägga och besluta.
Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd tillsättes för
ärenden af viss art, hafva fullmäktige att upprätta förslag därtill och
underställa detsamma Kungl. Maj:ts pröfning.
Öfverståtlxållaren är obetaget att öfvervara nämndernas och afdel-
ningarnas sammanträden samt att deltaga i öfverläggningarna men ej
i besluten.
§ 38.
Ledamöter och suppleanter i nämnder och afdelningar väljas för
två år i sänder. Afgående ledamot eller suppleant kan omväljas. Till
ledamöter eller suppleanter kunna väljas så väl ledamöter af stads¬
fullmäktige som ock andra stadens inbyggare som äro till fullmäktige
valbara.
Kvinna, som blifvit till ledamot eller suppleant utsedd, är berättigad
att när som helst afsåga sig uppdraget.
§ 40.
Fn hvar medlem af kommunen är i allmänhet skyldig att till de
utgifter, som för kommunens gemensamma behof böra uttaxeras, lämna
45
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
bidrag i förhållande till sin inkomst, beräknad för jordbruksfastighet
till sex kronor och för annan fastighet till fem kronor för hvarje fulla
ett hundra kronor af taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxerings¬
längd, samt i fråga om inkomst af kapital och arbete till det beskatt¬
ningsbara belopp, för hvilket bevillning till staten skall jämlikt senast
fastställda taxeringslängd erläggas. För sådan fastighet, för hvilken
bevillning ej erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.
Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter
bidraga, som ofvan är stadgad, åligger jämväl bolag.
Ambets- eller tjänsteman, som vid svensk beskickning hos utländsk
makt är tjänstgörande, äfvensom svensk konsul eller annan å utländsk
ort anställd tjänsteman skall, fastän mantalsskrifven i Stockholm och
enligt bevillningsförordningen uppförd till allmän bevillning, vara fri
från skyldighet att för sina löneinkomster erlägga sådana kommun alut-
skylder, om hvilkas utgörande stadsfullmäktige besluta.
§
De i föregående § nämnda specialförslag granskas af stadsfull¬
mäktige, som därvid göra de ändringar eller jämkningar, hvartill om¬
ständigheterna kunna i ett eller annat afseende föranleda, samt bestämma
de belopp, som till fyllnad i påräknade inkomster skola, i enlighet med
§ 3, af de skattskyldiga tillskjutas; börande vid beräkningen af dessa
tillskott iakttagas, att tillgång eller inkomst, som för visst ändamål an¬
slagen är, ej må till fyllande af annat behof användas.
§ 49.
Den, som med magistratens beslut rörande fråga, hvarom i § 5
förmäles, eller med stadsfullmäktiges eller af dem tillsatta nämnders
eller afdelningars beslut i stadens gemensamma angelägenheter icke åt-
nöjes, äger att däruti söka ändring genom besvär, hvilka jämte det
öfverklagade beslutet böra före klockan tolf å fjortonde dagen efter det
klaganden af beslutet erhöll del, dagen då sådant skedde likväl oräk¬
nad, till öfverståthållareämbetet ingifvas.
Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då
det i öfverensstämmelse med §§ 5 och 24 offentliggjordes.
Söker klaganden i besvären visa, att hans enskilda rätt blifvit
genom beslutet kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen
till förmån för den, som klagat, men beslutet står i öfrigt fast, utan
46
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
så är, att det finnes strida mot allmän lag eller författning eller eljest
hvila på orättvis grund eller öfverskrida deras befogenhet, som beslutet
fattat, då öfverståthållareämbetet vid bifall till besvären ock må om
upphäfvande af beslutet i dess helhet förordna.
Besvär, hvarmed åsyftas, att något af stadsfullmäktige, nämnd
eller afdelning meddeladt beslut i fråga, som till kommunens gemen¬
samma angelägenheter hör, bör af annan orsak än de här ofvan upp¬
giga undanröjas, må icke af öfverståthållareämbetet till pröfning
upptagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910; dock åligger det
magistraten att, sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen år
1909 blifvit af pröfningsnämnden granskad, låta i enlighet med be¬
stämmelserna i denna lag upprätta röstlängder att under år 1910 lända
till efterrättelse.
Där stadsfullmäktig, som är vald med tillämpning af de före år
1910 gällande stadganden, afgår före utgången åt den för honom be¬
stämda tjänstgöringstid, skall platsen under den återstående tiden stå
obesatt.
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
47
Lag
angående ändrad lydelse af §§ 6, 7, 12, 15, 23 och 24 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 6, 7, 12, 15, 23 och 24 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 skola
erhålla följande ändrade lydelse:
§ 6.
Vid omröstning följes, på landet, hvad för kommunalstämma och,
i stad, hvad för allmän rådstuga stadgadt är i afseende på röstberäk¬
ning samt rösträtts utöfning och öfverlåtande på annan person.
De för kommunerna gällande röstlängder skola innehålla af kyrko¬
herden verkställd anteckning om dem, hvilka, enligt § 4, rösträtt ej
tillkommer. På landet skall sådan anteckning vara i röstlängden införd,
när längden hålles för granskning tillgänglig på sätt i förordningen
om kommunalstyrelse på landet är stadgadt. I stad skall längden,
försedd med nämnda anteckning, under minst en vecka före hvarje
kyrkostämma vara å kungjordt ställe till granskning framlagd.
Innan något ärende till behandling å kyrkostämman företages,
skall ordföranden framställa förfrågan, huruvida någon vill göra an¬
märkning mot röstlängden. Stämman meddelar öfver framställd an¬
märkning genast sitt beslut och låter i längden införa den rättelse,
som däraf föranledes. Anmärkning, som mot längden göres efter det
ärendenas behandling vidtagit, må ej komma under pröfning.
Missnöje med kyrkostämmans beslut öfver anmärkning mot röst¬
längden må anföras i den ordning § 41 stadgar. Ej må, till bestyrkande
af gjord anmärkning, hos högre myndighet andra bevis gälla än de,
som varit i behörig ordning vid kyrkostämman företedda.
48
Riksdagens Skrifvelse Ko 148.
§ 7.
Där stads- och landsförsamlingar äro i kyrkligt afseende förenade,
äga de att på kyrkostämma samfälldt öfverlägga och besluta i gemen¬
samma angelägenheter; och skall därvid, då omröstning i någon fråga
erfordras, för hvardera församlingen följas dess uti den föreliggande
frågan eljest gällande röstlängd, på sätt i § 6 sägs, hvarefter de för
hvarje mening afgifna rösterna på sådant sätt sammanräknas, att stads-
församlingens medlemmar bibehållas vid sina rösttal enligt den använda
röstlängden och därtill läggas de från landsförsamlingen afgifna röster,
mångfaldigade med det tal, som angifver dessa rösters värde, då
hvardera församlingen tillerkännes rösträtt, svarande mot summan
af de inom församlingen senast beräknade inkomstbelopp, efter hvilka
kommunalutskylder skola utgöras (inkomstsumman). Uträkningen af
nämnda tal sker enligt bifogade formel. Uppkommer därvid del af
hundradel, skall hvad som uppgår till eller öfverstiger half hundradel
förhöjas till hel hundradel, och hvad som understiger half hundradel
bortfalla.
Besluta förenade stads- och landsförsamlingar annan röstgrund än
nu är sagdt, skall detta beslut, där det varder af Konungen stadfäst,
lända till efterrättelse.
Hvad sålunda är stadgadt gälle ock, där församlingar, om hvilka
här är fråga, endast delvis äro med hvarandra förenade.
§ 12-
Kallelse till kyrkostämma utfärdas genom kungörelse af kyrko¬
herden eller den, som för särskild! tillfälle stämman hålla bör, och
skall innehålla bestämd uppgift om tid, ställe och öfverläggningsämne
för sammanträdet, äfvensom, i stad, underrättelse om tid och ställe för
röstlängdens framläggande till granskning samt huru rättelse däri, enligt
hvad i § 6 sägs, må sökas.
Har domkapitlet förordnat särskild prästman till kyrkostämmas
hållande, då må han kallelsen utfärda.
Kungörelsen uppläses från predikstolen fjorton dagar eller minst en
vecka före stämman. År kyrkostämma utsatt till dag, då gudstjänst
hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.
För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kungö¬
randet icke medhinnes inom den tid, som nu föreskrifven är, må kyrko-
49
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
stämma kunna hållas efter kortare kallelsetid, oeh äfven samrfia dag
den pålyses. Vid sålunda utlyst stämma skall den röstlängd, som
senast varit till granskning framlagd, efter verkställd justering lända
till efterrättelse. Beslut om utgift eller erläggande af bidrag därtill
må ej vid sådan stämma fattas.
Beslutar kyrkostämma, att kungörelse om stämma jämväl bör
anslås å viss plats inom församlingen eller införas i en eller flera tid¬
ningar i orten, skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom.
Den omständigheten, att kungörelse ej blifvit anslagen eller i tidning
införd, må icke utgöra hinder för stämmans hållande.
§ 15.
Mom. 1. Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer
ordföranden proposition, så affattad, att den må kunna med ja eller nej
besvaras.
Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet xrttallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres,
med klubbslag. Åskas omröstning, verkställes den öppet och efter
upprop. Där ej, jämlikt mom. 2., annan röstöfvervikt erfordras, be¬
stämmes utgången genom enkel pluralitet af de afgifna rösterna enligt
den vid omröstningen följda röstgrund. Falla rösterna lika för olika
meningar, gäller den mening, hvilken de flesta röstande efter hufvud-
talet bifallit. Åro äfven efter sådan beräkning rösterna lika delade,
varder den mening beslut, som ordföranden biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar af de i omröstningen
deltagandes röster efter röstvärdet, då beslutet afser:
a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,
eller inköp af sådan egendom;
b) beviljande af anslag till nya ändamål eller behof;
c) beviljande af anslag, hvartill medel skola anskaffas genom
upplåning;
d) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden
för erhållet låns återbetalande, eller ingående af borgen.
Mom. 3. Beslut om beviljande af anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå af tillgängliga medel eller erforderligt
belopp uttaxeras eller upplåning däraf ske.
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 49 Käft.
7
50
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
§ 23.
Kyrkoherden, eller den hans ämbete förestår, eller ock annan
prästman, som han för något tillfälle kan därtill förordna, är i kyrko¬
rådet ordförande.
I skolrådet skall jämväl kyrkoherden, eller den hans ämbete före¬
står, vara ordförande.
I den annex- eller kapellförsamling, vid hvilken särskild ständig
prästman finnes anställd, skall han föra ordet, när kyrkoherden eller
den, som hans ämbete förvaltar, ej är i stämman tillstädes.
Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kyrkovärdar samt så
många i kyrkostämma valde, för gudsfruktan och nit kände män eller
kvinnor, som församlingen finner lämpligt utse.
Till ledamöter i skolrådet äger församlingen likaledes att å kyrko¬
stämma utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kände män eller
kvinnor.
Väljes kvinna till ledamot af kyrkorådet eller skolrådet, äger hon
att när som helst afsåga sig uppdraget.
Skolrådet väljer inom sig, för hvarje år, en vice ordförande.
I så väl kyrkorådet som skolrådet må ledamöternas antal likväl,
ordföranden inberäknad, icke understiga ferm
Ledamöterna i kyrko- och skolråden väljas för fyra ars tid. Hälften
af antalet eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast
under hälften, utträder dock efter lottning vid slutet af andra året ifrån
det denna förordning vunnit tillämpning. Afgar ledamot under den för
honom bestämda tjänstgöringstiden, anställes fyllnadsval, och bör den
sålunda valde tjänstgöra under den tid, som för den afgångne återstått.
Kyrkovärdar väljas för en tid af fyra år.
Då val af ledamöter i kyrkoråd äger rum, må, där församlingen
så beslutar, jämväl utses hälften så många suppleanter som ledamöterna
i kyrkorådet, eller, då antalet af dessa icke är jämnt, det antal, som
är närmast öfver hälften. I afseende å valbarhet gälle hvad om leda¬
mot är stadgadt. Tjänstgöringstid för suppleant är två år. Hvad här
ofvan är stadgadt om suppleanter för kyrkorådets ledamöter, gälle ock
angående suppleanter för ledamöterna i skolrådet.
§ 24.
Ledamot i kyrkoråd eller skolråd kan ej vara:
a) den, som är oberättigad att deltaga i kyrkostämmas öfverlägg-
ningar och beslut;
51
Riksdagens Skrifvelse N:o 148. T'
b) den, som icke uppnått 25 års ålder;
c) den, som icke råder öfver sig och sitt gods;
d) den, som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på
sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;
e) den, som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom
utslag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af
sådant förtroende, eller den, som är ställd under framtiden för brott,
hvilket medför nämnda påföljd;
f) den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas;
g) den, som tillhör kyrkoförsamlingens redovisningsskyldige och
aflönade betjänte.
Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund, att hon
står under mannens målmanskap, obehörig att utöfva uppdrag, hvarom
nu är fråga.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910. På landet skall
dock sådan anteckning i röstlängd, som i § 6 sägs, af kyrkoherden
verkställas, innan längden år 1909 hålles för granskning tillgänglig.
Formel
för uträkningen af det tal, hvarmed vid sammanräkning af afgifna
röster inom förenade stads- och landsförsamlingar landsförsamlingens
medlemmars röster skola mångfaldigas:
A — inkomstsumman i landsförsamlingen,
B — )> » stadsförsamlingen,
a = röstsumman enligt landsförsamlingens röstlängd,
b = » » stadsförsamlingens »
x — det sökta talet.
7
52
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Lag
angående ändrad lydelse af §§ 20, 25 och 26 af förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den
20 november 1863.
Härigenom förordnas, att §§ 20, 25 och 26 i förordningen om kyrko¬
stämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863
skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 20.
Frågor, som till kyrkostämmas handläggning höra och äro af den
allmänna beskaffenhet, att de angå hela hufvudstaden samfäldt, så att
för deras afgörande erfordras församlingarnas gemensamma beslut, be¬
handlas på följande sätt:
Mom. 1. Sedan så beskaffadt ärende af öfverståthållareämbetet
eller stadens konsistorium blifvit till församlingarnas handläggning
öfverlämnadt, skall kyrkostämma på en och samma dag i stadens alla
territoriella församlingar hållas. Efter det församlingens röstägande
ledamöter vid detta tillfälle blifvit hörda och sina beslut fattat, hän-
skjutes ärendet, genom utdrag af kyrkostämmoprotokollet, innefattande
beslutet, till kyrkofullmäktige, livilka, på sätt uti nästföljande moment
säges, för hvarje år bland församlingarnas vid kyrkostämma röstägande
ledamöter utses. Dessa fullmäktige skola då ofördröjligen sammanträda,
för att, om församlingarnas afgifna meningar befinnas skiljaktiga, utöfva
församlingarnas gemensamma afgöranderätt och, efter sakens noggranna
pröfning, beslut i den hänskjuta frågan fatta; men om alla församlingarna
stannat i lika beslut, tillkommer fullmäktige endast att förhållandet
anmäla hos den myndighet, som kyrkostämman äskat, hvarjämte kyrko¬
fullmäktige, för kungörandet af detta församlingarnas beslut, böra
förfara, på sätt i mom. 12 finnes föreskrifvet. Kyrkofullmäktige handla
i utöfning af församlingarnas gemensamma afgöranderätt efter bästa
förstånd och öfvertygelse, och kunna därvid icke bindas af andra före¬
skrifter eller beslut, än gällande lagar och författningar.
53
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Mom. 2. I hvarje af stadens territoriella församlingar väljas vid
kyrkostämma fullmäktige och suppleanter för det nästföljande året till
det antal, som här nedan finnes bestämdt, nämligen:
fullmäktige och 4 suppleanter.
4
11 11 ^ 11
4
J? ^ 5?
4
4
?? ?? ^ ??
4
77 ^ 5?
n ?j 3 ,,
n n ° ”
eller tillsammans 50 fullmäktige och 30 suppleanter.
Då under årets lopp ledighet bland fullmäktige eller suppleanter
sig yppar, bör sådan ledighet i mån af behof fyllas genom val å
särskild kyrkostämma i den församling, som vederbör.
Mom. 3. Afgående fullmäktig eller suppleant kan för det följande
året återväljas.
i Nikolai församlin
|
i Klara
|
d:o
|
i Jakobs och Johannis
|
d:o
|
i Maria Magdalena
|
d:o
|
i Katarina
|
d:o
|
i Hedvig Eleonora
|
d:o
|
i Adolf Fredriks
|
d:o
|
i Ulrika Eleonora
|
d:o
|
7
5
3
Mom. 4. Den, som till kyrkofullmäktig eller suppleant blifvit
vald, men vid valet icke varit närvarande, skall därom skyndsamt af
kyrkostämmans ordförande underrättas. Är han förhindrad att upp¬
draget sig åtaga, bör detta inom åtta dagar efter delfåendet anmälas
hos kyrkostämmans ordförande, hvilken då förordnar om ny kyrko¬
stämma till väljande af annan person i den förres ställe. Den valde
må kunna uppdraget sig afsåga, om han icke är i staden eller inom
dess område boende; om han är ämbets- eller tjänsteman och af sin
befattning hindrad att uppdraget fullgöra; om han uppnått sextio års
ålder, tillförene i fyra år eller längre tid såsom kyrkofullmäktig
tjänstgjort eller eljest förmår visa hinder, som af flertalet ibland öfrige
fullmäktige godkännes. Kvinna, som blifvit till kyrkofullmäktig vald,
må när som helst afsåga sig uppdraget.
Mom. 5. Öfver val till kyrkofullmäktige och suppleanter med¬
delar kyrkostämmas ordförande sist inom fjorton dagar därefter behörigt
kyrkostämmoprotokoll första gången till öfverståthållareämbetet, men
sedermera årligen till ordföranden för kyrkofullmäktige.
Mom. 6. Så snart fullständiga underrättelser om valen af full¬
mäktige och suppleanter ingått, sammankallar första gången öfverståt-
hållaren, men därefter kyrkofullmäktiges dåvarande ordförande, de för
nästföljande år invalda ledamöter till sammanträde, för att inom sig
med slutna sedlar välja ordförande och vice ordförande för samma år.
Vid detta tillfälle utses äfven en tjänlig person för att i egenskap af
sekreterare föra protokollet vid fullmäktiges sammanträden.
54
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Mom. 7. Sedan kyrkofullmäktige för det nästföljande året blifvit
organiserade, skall uppgift å deras ordförande, vice ordförande, leda¬
möter och suppleanter meddelas ej allenast öfverståthållaren till känne¬
dom, utan äfven församlingarnas kyrkoherdar, för att genom deras
försorg uppläsas från predikstolarna i stadens kyrkor. En sådan upp¬
gift skall äfven allmängöras genom den tidning, i hvilken öfverståt-
hållareämbetets kungörelser vanligen intagas.
Mom. 8. Kyrkofullmäktige sammanträda, på ordförandens kallelse,
så ofta ärende, som fordrar fullmäktiges behandling, till ordföranden
blifvit i fullständigt skick öfverlämnadt. Till sammanträde böra ej
allenast fullmäktige utan äfven suppleanter kallas att sig inställa, på
det att, om ledamot från någon församling skulle uteblifva, den suppleant
må ingå, som i samma församling blifvit vald och enligt vallistan är
bland de närvarande närmast i ordningen att företräda den frånvaran¬
des ställe.
Mom. 9. Fullmäktig eller suppleant, som blifvit till sammanträde
kallad, men därifrån utan anmäldt förfall, som af fullmäktige god¬
kännes, sig afhåller, skall bota till stadens kassa två riksdaler riks¬
mynt samt dubbelt så mycket, om sammanträdet måste, i anseende till
de närvarandes fåtalighet, inställas eller upplösas.
Mom. 10. Ordföranden skall vid kyrkofullmäktiges sammanträde
föredraga ärende, som till behandling bör företagas, och leda öfver-
läffenineren; hvarefter, och sedan densamma förklarats slutad, samt
ordföranden framställt proposition, så affattad, att den må kunna med
ja eller nej besvaras, fullmäktige, med iakttagande af hvad i mom. 1
finnes föreskrifvet, afgöra frågan genom öppen omröstning efter huf-
vudtalet. Finnas därförinnan upplysningar af nöden, må fullmäktige
till sådana upplysningars erhållande sig hos öfverståthållareämbetet eller
konsistorium anmäla. I frågor om beviljande af nya och ökade afgifter
eller besvär erfordras bifall af två tredjedelar bland dem, hvilka i be¬
slutet deltaga; i annat fall anses en dylik fråga afslagen. I alla
andra frågor bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet. Utfalla
rösterna till samma belopp för tvenne olika meningar, kommer den
att blifva gällande, som af ordföranden biträdes. För hvarje vote¬
ring tillkännagifver ordföranden sättet för densamma och huru rösterna
komma att beräknas. Medhinnes icke ett för dagen till afgörande
förekommande ärende, må kyrkofullmäktige, innan sammankomsten
upplöses, bestämma ny dag för fortsättningen däraf utan särskild
kallelse till närvarande fullmäktige eller suppleanter, af hvilka senare
de, som då inträdt i röstägande ledamöters ställe, skola, där ej hinder
55
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
möter, jämväl fortfarande deltaga uti det sålunda uppskjutna ärendets
behandling och afgörande; dock må dylik sammankomst ej uppskjutas
längre än högst fjorton dagar. De vid sammankomsten frånvarande
fullmäktige och suppleanter varda om fortsättningen af sammanträdet
underrättade i den ordning, som antagen är, för att kunna, i händelse
af behof, såsom röstägande ledamöter inträda.
Mom. 11. Ej må vid sammanträde definitivt beslut om nya eller
ökade afgifters beviljande eller besvärs utgörande kunna fattas, utan att
minst fyratio röstägande äro tillstädes.
Mom. 12. Fullmäktiges beslut eller anmälan i frågor, livilka
från församlingarna till fullmäktige blifvit öfverlämnade, skall efter
föregången justering, jämte meddelad besvärshänvisning, genom proto¬
kollsutdrag och skrifvelse, som ordföranden på fullmäktiges vägnar
undertecknar, tillställas församlingarnas kyrkoherdar, med anmodan
att besörja om dess kungörande från predikstolen, hvithet bör ske på
samma dag i alla stadens kyrkor. Denna dag utsättes af fullmäktige,
som därjämte böra föranstalta om beslutets meddelande så skyndsamt,
att kungörandet däraf i kyrkorna må kunna äga rum senast andra
söndagen efter den dag, då beslutet blifvit fattadt. Om fullmäktiges
beslut bör den ämbetsmyndigket, som ärendets handläggning äskat,
jämväl erhålla underrättelse.
Mom. 13. Fullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock
kunna fullmäktige för någon särskild fråga besluta, att öfverläggningen
skall inom lyckta dörrar hållas.
§ 25.
Mom. 1. Kyrkoherden eller den, som efter förordnande af konsisto¬
rium eller för särskildt fall af kyrkoherden hans ställe företräder, är i
så väl kyrkorådet som skolrådet ordförande.
Mom. 2. Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kvrkovärdar
samt så många å kyrkostämma valda, för gudsfruktan och nit kända
män eller kvinnor, som församlingen finner lämpligt utse.
Mom. 3. Till ledamöter i skolrådet äger församlingen likaledes
att å kyrkostämma utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kände
män eller kvinnor.
Skolrådet väljer inom sig, för hvarje år, en vice ordförande.
Mom. 4. Kvinna, som blifvit vald till ledamot i kyrkorådet eller
skolrådet, äge när som helst afsåga sig uppdraget.
56
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Mom. 5. I så val kyrkorådet som skolrådet må ledamöternas an¬
tal, ordföranden inberäknad, icke understiga fem.
Mom. 6. Ledamöterna i kyrko- och skolråden väljas för två års
tid. Efter lottning utträder dock halfva antalet vid slutet af första
tjänstgöringsåret ifrån det denna författning vunnit tillämpning. De
sålunda utträdande kunna åter inväljas. Afgår ledamot under den för
honom bestämda tjänstgöringstid och utses annan i hans ställe, blifver
denne ledamot endast under den tid, som för den afgångne återstått.
Kyrkovärdar väljas för en tid af två år.
Mom. 7. Då val af ledamöter i kyrkoråd äger rum, må, där för¬
samlingen så beslutar, jämväl utses hälften så många suppleanter som
ledamöterna i kyrkorådet, eller, då antalet af dessa icke är jämnt, det
antal, som är närmast öfver hälften. I afseende å valbarhet gälle hvad
om ledamot är stadgadt. Tjänstgöringstid för suppleant är två år.
Hvad här ofvan är stadgadt om suppleanter för kyrkorådets
ledamöter gälle ock angående suppleanter för ledamöterna i skolrådet.
§ 26.
Ledamot i kyrkoråd eller skolråd kan ej vara:
a) den, som är oberättigad att deltaga i kyrkostämmas öfverlägg-
ningar och beslut;
b) den, som icke uppnått 25 års ålder;
c) den, som icke råder öfver sig och sitt gods;
d) den, som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på
sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;
e) den, som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom
utslag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af
sådant förtroende, eller den, som är ställd under framtiden för brott,
hvilket medför nämnda påföljd;
f) den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas;
g) den, som tillhör kyrkoförsamlingens redovisningsskyldige och
aflönade betjänte.
Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund, att hon
står under mannens målsmanskap, obehörig att utöfva uppdrag, hvarom
nu är fråga.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910.
Biksdagens Skrifvelse N:o 148.
57
Lag
angående ändring i vissa delar af förordningen om
landsting den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om
landsting den 21 mars 1862 skola erhålla följande lydelse:
§ I-
I hvarje län skall finnas ett landsting, sammansatt af valda om¬
bud från länets landsbygd och städer; dock att detta stadgande, äfven¬
som hvad här nedan vidare föreskrifves, icke äger tillämpning å stad,
som har en folkmängd af minst en etthundrafemtiondel af rikets hela
invånarantal, eller å stad, som utträdt ur landsting och hvars invånar¬
antal ej minskats under det, som berättigat staden till utträde. Lands-
tingsmännen äro i utöfningen af sitt uppdrag icke bundna af valmäns
föreskrifter.
Landstinget tillkommer att, i den ordning denna förordning stadgar,
rådslå och besluta om för länet gemensamma angelägenheter, hvilka
afse den allmänna hushållningen, jordbrukets och andra näringars ut¬
veckling, anstalter för kommunikationsväsendets befordrande, hälsovård,
undervisning, allmän ordning och säkerhet, med mera dylikt, såvidt
dessa angelägenheter icke enligt gällande författningar tillhöra offentlig
myndighets ämbetsåtgärd.
§ 2.
1. För val af landstingsmän indelas länet i valkretsar, särskildt
för landsbygden och särskildt för städerna.
Bih. till Biksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 49 Häft.
8
58
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
För hvarje valkrets utses, oafsedt dess folkmängd, en landstings¬
man och därutöfver efter folkmängden en landstingsman, på landet för
hvarje fullt tal af 5,000 och i stad för hvarje fullt tal af 3,000.
2. Domsaga med en folkmängd af 30,000 eller däröfver skall
delas i valkretsar under iakttagande, att för hvarje valkrets komma att
utses minst tre, högst sex landstingsmän; att området för hvarje val¬
krets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att
delning af domsaga, som utgöres af flera tingslag eller härad, verk¬
ställes, där sådant utan afvikelse från redan gifna regler kan ske, efter
tingslag eller härad; samt att eljest delning i valkretsar sker efter kom¬
muner. Utan hinder af hvad nu är sagdt må dock af tingslag bildas
valkrets med mindre folkmängd än 10,000, då synnerliga skäl därtill äro.
Med tingslag förstås sådan del af domsaga, som utgör egen domkrets.
Domsaga, hvars folkmängd ej uppgår till 30,000, utgör en valkrets;
dock att, där folkmängden öfverstiger 25,000 eller samfärdsmedlens
bristfällighet eller andra liknande orsaker påkalla domsagans delning,
domsagan må, där så lämpligen kan ske, delas i två valkretsar, sko¬
lande vid sådan delning iakttagas hvad ofvan för delning af större dom¬
saga finnes stadgadt.
Höra delar af samma domsaga till olika landstingsområden, bildar
hvarje del en valkrets.
3. Stad, hvars folkmängd utgör minst 6,000, bildar egen valkrets.
Stad med mindre folkmängd än 6,000 skall förenas med annan eller andra
sådana städer till en valkrets med minst 6,000, högst 12,000 invånare.
Kan förening ej sålunda ske, eller skulle den medföra synnerlig olägen¬
het, må stad eller städer bilda en valkrets, ändå att folkmängden däri
ej uppgår till 6,000.
4. Därest det antal landstingsmän, som med tillämpning af nu
meddelade föreskrifter bör utses inom ett län, icke uppgår till tjugu,
skola, utan rubbning af det stadgade förhållandet mellan landsbygd och
stad, såsom grund för rättigheten att efter folkmängden välja ombud
till landstinget bestämmas lägre tal än de uti mom. 1 antagna, på det
att landstingsmannens antal för hela länet må uppgå till minst tjugu;
och skall i öfrigt vid valkretsindelningen för landsbygden iakttagas, att
landstingsmannens antal för hvarje valkrets ej må vara lägre än tre
eller högre än sex.
5. I sammanhang med valkretsindelningen skola för bestäm¬
mande af den ordning, i hvilken landstingsmännen böra afgå, valkret¬
sarna fördelas i två grupper. Därvid skall iakttagas, att hela antalet
Riksdagens Skrifvelse N:o 148. 59
landstingsman varder, i den mån ske kan, mellan grupperna lika för-
deladt.
6. Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsman, som
skall för hvarje valkrets utses, så ock valkretsarnas fördelning i grupper
fastställes efter ofvan angifna grunder af landstinget. Förslag till om-
förmälta indelning skall till landstinget afgifvas af Kung!. Maj:ts be¬
fallningshafvande. Varda de förhållanden, hvilka legat till grund för
den fastställda ordningen, så ändrade, att jämkning däri till följd af
stadgandena i mom. 1—4 här ofvan påkallas, eller linnés eljest sådan
jämkning nödig, äge landstinget, på Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
förslag eller efter inhämtande af dess yttrande, verkställa jämkningen.
§ 3.
För hvarje valkrets utses suppleanter till lika antal som lands-
tingsmän.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande kungör i god tid före valen,
i hvilka valkretsar val skall förrättas samt huru många landstingsmän
jämte suppleanter därvid skola utses för hvarje valkrets.
§ 4-
Valen af landstingsmän och suppleanter äro omedelbara och ske
med slutna sedlar.
Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst dubbelt så många som det antal landstings¬
män, hvilka skola utses för valkretsen. Af namnen anses så många,
från början räknadt, som motsvara antalet landstingsmän, afse själfva
landstingsmannavalet och de öfriga allenast valet af suppleanter. Har
å valsedeln medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från början
räknadt, anses dock allenast de sålunda afskilda främsta namnen afse
valet af landstingsmän.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller fram¬
går i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,
hvem som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro
å valsedel upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista
öfvertaliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn
än det antal landstingsmän valet afser, vare ändock giltig.
60
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
§ 5.
1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid första ordi¬
narie kommunalstämma under året. Höra delar af samma kommun till
olika valkretsar, väljer hvardera delen inom sin valkrets.
Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annau, om röst¬
beräkning samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot läng¬
den gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begräns¬
ning med hänsyn till kommunens hela rösttal ej skall vid röstberäknin¬
gen äga rum.
Valsedlarna mottagas af kommunalstämmanso ordförande i närvaro
af minst två för ändamålet tillkallade vittnen. Å hvarje valsedel an¬
tecknar ordföranden tydligt det röstvärde, som tillkommer den. Val¬
sedlarna inläggas i hållfast omslag under försegling samt insändas
ofördröjligen jämte protokollet öfver valförrättningen till domhafvanden.
Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.
Domhafvanden skall vid offentlig, minst åtta dagar förut i val¬
kretsens kyrkor och, där så lämpligen kan ske, i ortstidning kungjord
förrättning sammanräkna de afgifna rösterna.
2. I stad förrättas valet i senare hälften af maj månad inför
magistraten.
Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utöfning och
öfverlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens gransk¬
ning och anmärkning mot längden gäller hvad för allmän rådstuga är
stadgadt.
I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna
rösterna. Där sammanräknandet ej äger rum omedelbart efter själfva
valet, skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräknandet till-
kannagifvas.
För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna af magistraten
i den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom val¬
kretsen i öfrigt afgifna valsedlarna, försedda med anteckning om röst¬
värdet, i hållfast, försegladt omslag jämte valprotokollet ofördröjligen
insändas. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen
assureras. Tid och ställe för sammanräknandet kungöres på sätt i
mom. 1 är för där afsedt fall stadgadt.
§ 6.
För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.
Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den fria
61
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med
samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).
Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet
af stadgadt antal landstingsman är nödig, genom särskilda samman¬
räkningar bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, hvilka,
enligt hvad i § 4 sägs, afse själfva landstingsmannavalet.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela
det röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt. Det namn, som fått
högsta rösttalet, blifver det första i ordningen.
2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars röst¬
värde icke tillgodoräknats något namn, som erhållit rum i ordningen,
med hela sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt
röstvärde, där ett af de namn, hvilka röstvärdet tillgodoräknats,
erhållit rum i ordningen; med en tredjedel af röstvärdet, där två af
namnen uppförts i ordningen; med en fjärdedel, där tre af namnen
uppförts i ordningen; och så vidare efter samma grund. För hvarje
gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta
rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar, hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer
än hälften af alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda
röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, blifver detta namn det
första i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma första namn
och hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar af
gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, blifver detta namn det
andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hafva samma första och
samma andra namn och hvilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än
tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, blifver
detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.
2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom samman¬
räkningar enligt nyss angifna grunder bestämmas, skall hvad här ofvan
är i fråga om den fria gruppen stadgadt äga motsvarande tillämpning.
§ 7.
1. Skola två eller flera landstingsmannaplatser besättas, fördelas
de mellan de olika grupperna sålunda, att platserna, en efter an¬
nan, tilldelas den grupp, hvilken för hvarje gång uppvisar det stör¬
sta af nedan angifna jämförelsetal. Plats, som blifvit en grupp tilldelad,
62
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
besattes genast så, att gruppens första plats tillerkännes den, hvars
namn är det första i ordningen inom gruppen, gruppens andra plats
den, som bär andra namnet i ordningen, gruppens tredje plats den,
som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund,
ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd
plats från en eller flera andra grupper.
För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid
den enligt § 6 företagna första sammanräkningen inom gruppen,
så länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter hög¬
sta rösttalet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit
allenast en plats; och så vidare i fortsatt följd.
För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så
länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter be¬
räknas jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas
med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser,
ökadt med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper
(partigrupper eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid
beräkning af det antal platser, som utdelats, hvardera platsen anses
blott såsom en half plats; har någon erhållit platser från tre
grupper, anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så
vidare efter samma grund.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger,
som motsvarar antalet af de namn å gruppens valsedlar, hvilka, enligt
hvad i § 4 sägs, afse själfva landstingsmannavalet, varde den från vi¬
dare jämförelse utesluten.
2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, hvars namn
står främst i ordningen inom den grupp, som, enligt hvad i mom. 1 sägs,
har största jämförelsetalet.
§ 8-
1. Sedan valet af landstingsmän blifvit afslutadt, skola suppleanter
utses sålunda, att för hvarje landstingsman företages en ny röstsamman¬
räkning inom den grupp, för hvilken han blifvit vald. Har landstings¬
man fått sig tillerkänd plats från flera grupper, anses han vald för den
grupp, från hvilken plats först tilldelats honom.
De nya sammanräkningarna skola ske i den ordning, hvari lands-
tingsmännen blifvit valda.
Vid hvarje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de val¬
63
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
sedlar, hvilkas röstvärden tillgodoräknats landstingsmannen. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas
alla förut ej valda, hvilkas namn förekomma å sedeln. Den, som er¬
hållit högsta rösttalet, är vald till suppleant.
2. Vid valtillfället skall, särskildt för hvarje landstingsman, be¬
stämmas den ordning, i hvilken suppleanterna skola i hans ställe in¬
kallas. Härvid iakttages, att suppleant, som utsetts genom den för
landstingsmannen företagna sammanräkning, intager plats framför annan
suppleant; att suppleant, som blifvit vald från samma grupp som lands¬
tingsmannen, har företräde framför suppleant från annan grupp; och
att i öfrigt företräde tillkommer suppleant, som blifvit tidigare vald.
* § 9.
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordas, skiljas
genom lottning.
Hafva landstingsmän icke blifvit till föreskrifvet antal valda, skall,
för utseende af felande antal landstingsmän jämte suppleanter, nytt val
ofördröjligen anställas.
Äro landstingsmän valda till vederbörligt antal men ej lika många
suppleanter, skall vid valet bero.
§ io.
För att någon till landstingsman må kunna väljas erfordras, att
han uppnått tjugufem års ålder, är inom länet boende och äger utöfva
rösträtt inom valkretsen.
Landstingsman kan ej vara:
a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;
b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på
sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;
c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom ut¬
slag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant
förtroende, eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket
medför nämnda påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan
eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.
För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för
valbarhet till landstingsman.
Landstingsman eller suppleant må ej kunna uppdraget sig afsåga,
64
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
såvida lian ej fyra år tjänstgjort såsom landstingsman eller uppnått
60 års ålder eller eljest uppgifver hinder, som af landstinget godkännes.
§ n-
Nedannämnda personer må, med hänsikt till deras ämbets- eller
tjänstemannaställning, icke vara landstingsmän, nämligen: landshöfding,
landssekreterare, landskamrerare, kronofogde, länsman och allmän åklagare
samt landstingets egna tjänstemän och betjänte.
§ 12-
Domhafvande eller magistrat, som verkställt röstsammanräkning,
skall inom tre dagar därefter till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
insända protokoll öfver förrättningen, upptagande de personers namn
och boningsort, som inom hvarje valkrets blifvit till landstingsmän och
suppleanter iitsedda, med angifvande tillika af den ordning, i hvilken
suppleanterna skola i stället för hvarje särskild landstingsman till tjänst¬
göring inkallas. Samtliga valsedlar skola inläggas i försegladt omslag
samt förvaras, till dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse af besvär,
dessa blifvit afgjorda. Domliafvanden eller magistraten åligger ock att
utan lösen skyndsamligen låta tillställa hvar och en landstingsman och
suppleant ett utdrag af valprotokollet, i hvad det den ene eller den andre
rörer; gällande detta protokollsutdrag såsom fullmakt för den valde.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande låter i länskungörelserna med¬
dela underrättelse om samtliga valens utgång.
§ 13.
Klagan öfver valet må föras hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande
senast före klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då valet afslutats,
den dagen likväl oräknad; och må öfver Kungl. Maj:ts befallnings-
liafvandes utslag i ty mål klagan ej föras.
Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla
än de, som inför kommunalstämmans ordförande eller magistraten varit
i laga ordning företedda.
§ !*■
Skiljes den valde från uppdraget, förty att han laga ursäkt visat
eller att han icke varit behörig att under omröstning komma, eller
förty att röstberäkningen felaktig varit, låter Kungl. Maj:ts befallnings-
65
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
hafvande sådant i läns kungörelserna införa och inkallar, därest icke, i
följd af besvärens pröfning, annan person förklarats vara vald, till
ordinarie landstingsman den suppleant, som enligt den vid valtillfället
bestämda ordning bör i stället inträda.
Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar Kungl. Majrts
befallningshafvande om ofördröjligt företagande af nytt val.
§ 16-
Tjänstgöringstid för landstingsman och suppleant är fyra år, räk¬
nade från och med den 1 september det år, då valet skett. Af de
landstingsmän och suppleanter, Indika väljas första gången, efter det
valkretsarnas indelning i grupper blifvit jämlikt § 2 mom. 6 bestämd,
skola dock, efter lottning, ena gruppens samtliga landstingsmän och
suppleanter utträda den 31 augusti andra året efter valet. Lottningen
anställes å lagtima landsting det år valet ägt rum.
§ 21.
Afgår landstingsman under den för honom bestämda tjänstgörings¬
tiden, låter Kungl. Maj:ts befallningshafvande sådant i länskungörelserna
införa och inkallar till ordinarie landstingsman den suppleant, som enligt
den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.
Inträffar för landstingsman sådant hinder, att han ej kan vid lands¬
tinget sig inställa, åligger det honom att därom ofördröjligen under¬
rätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som till tjänstgöring vid det
landsting inkallar suppleant efter livad nyss är sagdt.
Landstingsman åligger tillika att, så fort ske kan, till landstingets
sekreterare insända sin till landstinget ställda skriftliga anmälan om det
inträffade hindret.
§ 26.
Vid hvarje lagtima landstings första sammanträde företager ord¬
föranden upprop af samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda
ombuden skola sina fullmakter förete. Framställes anmärkning emot
ombuds behörighet att i landstinget taga inträde, äga de landstings¬
män, livilkas fullmakter godkända blifvit, att, efter fulländadt upprop,
däröfver besluta; och må öfver sådant beslut klagan ej föras.
Bill. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 49 Käft.
9
66
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
§ 40.
1. För att såsom landstingets beslut gälla, skall i följande ämnen
erfordras, att två tredjedelar af de afgifna rösterna om beslutet sig
förenat:
a) beslut, att domsaga med mindre folkmängd än 30,000 skall
delas i valkretsar; att af tingslag skall bildas valkrets med mindre folk¬
mängd än 10,000; eller att stadsvalkrets med mindre folkmängd än
6,000 skall bildas i fall, då sådant ej är en ovillkorlig följd af hvad i
§ 2 mom. 3 är stadgadt;
b) underkännande af någons behörighet att såsom ledamot i lands¬
tinget taga inträde;
c) påläggande af afgifter, som erfordra uttaxering för längre tid
än fem år;
d) beviljande af anslag till nya ändamål eller behof;
e) beviljande af anslag, hvartill medel skola anskaffas genom upp¬
låning ;
f) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än fem år,
eller ingående af borgen;
g) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättig¬
het; och
h) uppskof till nästa landsting af väckta frågor.
2. Beslut om beviljande af anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå af tillgängliga medel eller erforderligt belopp uttaxeras
eller upplåning däraf ske.
§ 47.
1. I fråga om bestämmande af afgifter eller arbetsbidrag för
sådana företag eller åtgärder, till hvilka bidrag böra enligt lag från
hemman och fastighet utgå, eller i afseende å hvilka andra grunder
för kostnadernas uttaxering äro fastställda, gäller till efterrättelse hvad
i ty fall stadgadt är. I öfrigt må landstinget, med afseende på ett
ifrågaställdt företags beskaffenhet, särskildt bestämma grunden för ut¬
taxering af de medel, som för dess utförande erfordras; dock att, med
undantag för den i särskild författning stadgade sjukvårdsafgift, ingen
personlig eller efter matlag utgående afgift må af landstinget beslutas.
2. I de fall, då icke några sådana bestämmelser finnas meddelade,
som i föregående moment omtalas, böra de afgifter, som af landstinget
67
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
biifvit till uttaxering beslutade, af eu livar skattskyldig utgöras i för¬
hållande till hans inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor
och för annan fastighet till fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor
af taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga
om inkomst af kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för
hvilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxerings¬
längd erläggas.
Beträffande fastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföres
landstingsskatt endast för jordbruksfastighet samt för kronopark, som
bildats antingen af mark, inköpt åt kronan efter 1874 års början, eller
af staten tillhörig jordbruksdomän eller del af sådan.
Inkomst af arrende af sådan jordbruksfastighet, för hvilken be¬
villning ej erlägges, skall ej vid påförande af landstingsskatt tagas i
beräkning.
3. Då fråga om grunden för afgifters uttaxering uppkommer,
skall denna fråga först afgöras. Framställes inom landsting påstående,
att företag, hvarom förslag biifvit väckt, är af den beskaffenhet, att
endast stad eller endast landsbygd af företaget kan hafva hufvudsaklig
nytta, och att förty i förra fallet landsbygden och i det senare städerna,
vare sig samfälldt eller en eller flera bland dem, må från bidrag till
företaget befrias eller med sådant bidrag i jämförelsevis mindre mån
betungas; då skall jämväl öfver sådan framställning beslutas, innan
hufvudfrågan till afgörande företages, och äge landstingets samtliga
ledamöter att i beslut härom deltaga, men i öfverläggning och beslut
i hufvudfrågan må icke andra deltaga än ledamöter från de delar af
länet, som skola till företaget bidraga.
§ 48.
Till ledning för landstingsskattens bestämmande böra häradsskrif-
varna hvarje år, efter slutade taxeringsförrättningar, till landstingets
ordförande .genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända förteck¬
ningar, som för hvarje socken summariskt upptaga såväl taxerings¬
värdet å fastighet, särskilt för jordbruksfastighet och särskilt för
annan fastighet, som ock beloppet af inkomst af kapital eller arbete,
efter afdrag för inkomst af arrende af sådan jordbruksfastighet, för
hvilken bevillning ej erlägges. Genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande
insända magistraterna dylika uppgifter för städerna; hvarefter lands¬
tingets ordförande låter genom kamreraren däraf upprätta sammandrag,
upptagande summan för hela länet, samt huru mycket sig belöper å
hvarje stad eller socken.
68
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
§ 58.
1. Kungl. Maj:ts godkännande erfordras för att gifva bindande
kraft åt beslut, som afse:
a) påläggande af afgifter, livilka erfordra uttaxering för längre
tid än fem år;
b) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid, än fem
år; och
c) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan läns-
kommunen tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta
afseende ändamål genom gåfva eller testamente län skommunen tillfallit,
äfvensom öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter
länskommunen till sådan fastighet äger.
2. Landstingets beslut, som i § 2 mom. 6 afses, skall delgifvas
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som kungör det till efterrättelse;
dock att, därest beslutet afviker från hvad för landstinget föreslagits
och finnes därutinnan icke vara lagligen grundadt, befallningshafvanden
har att hänskjuta frågan till Kungl. Mnj:ts bestämmande.
§ 62.
Besvär emot landstingets beslut må icke äga rum, såvida den kla¬
gande ej tilltror sig kunna visa, att hans enskilda rätt blifvit genom be¬
slutet kränkt eller att detsamma strider emot de i denna förordning
stadgade grunder; och må han i ty fall inom trettio dagar från den
dag, då beslutet blifvit, på sätt i § 61 sägs, kungjordt, till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande ingifva sina till Kungl. Maj:t ställda under¬
dåniga besvär.
Vinnes ändring i beslutet, gäller den till förmån för honom, som
klagat, men beslutet står i öfrigt fast, såvida ej Kungl. Maj:t tillika
finner skäligt beslutet i dess helhet upphäfva.
Öfver landstingets beslut, som i § 2 mom. 6 afses, må ej klagas.
§ 63.
Där, i anseende till läge eller andra skiljaktiga förhållanden, ett
för hela länet gemensamt landsting icke anses medföra de med denna
förordning afsedda fördelar, vill Kungl. Maj:t, uppå därom skeende
framställning och sedan dess befallningshafvande och landstinget blifvit
69
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
i ämnet hörda, taga i nådigt öfvervägande, huruvida mer än ett lands¬
ting må inom samma län böra bildas.
För nybildadt landsting skall ordning, hvarom i § 2 mom. G för-
mäles, fastställas af det äldre landstinget vid dess sista lagtima möte,
efter förslag som i samma mom. sägs.
§ 64.
Hvad i denna förordning är stadgadt i afseende å magistrat vare
i stad, där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskild!,
tillsatta styrelse.
Vid affattande af protokoll öfver landstingsmannaval böra till led¬
ning tjäna formulär, som af Kungl. Maj:t fastställas.
Intill dess val af landstingsmän och suppleanter förrättas år 1910,
skola hittills gällande bestämmelser om valen tillämpas; dock att val,
hvilka år 1909 äga rum, gälla allenast till och med den 31 augusti
1910. Ordning, som i § 2 mom. 6 sägs, skall fastställas år 1909.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 49 Häft.
10