Sveriges Riksdags Beslut
å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 januari och slutade den 3 juni 1907.
Vi efterskrifna, Svenska Folkets valda ombud, göre veterligt: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, vi den 15 sist-
lidne januari, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s trettiofemte rege¬
ringsår, oss här i Stockholm infunnit.
Efter att öfver vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse hafve vi
den 16 i nämnda månad å rikssalen sammanträdt och fått emottaga berättelse
om hvad sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig tilldragit,
äfvensom Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behof;
och hafve vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de ämnen, i hvilka
Kungl. Maj:t till oss aflåtit propositioner eller skrivelser, dels ock rörande
frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti följande beslut:
§ I-
Genom aflåten proposition har Kung]. Maj:t till Riksdagens pröfning i grund¬
lagsenlig ordning framlagt förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regerings¬
formen samt §§ 6, 7, 8, 10, 11, 13 till och med 22, 25, 28 och 38 riksdagsordningen
så ock till öfvergångsstadganden i riksdagsordningen.
I samband med ofvan nämnda proposition har Kungl. Maj:t till Riksdagens
granskning öfverlämnat »förslag till lag om val till Riksdagen».
På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 17 maj hafve vi, som
vid behandlingen af ifrågavarande proposition funnit densamma icke kunna oför¬
ändrad bifallas, antagit att hvila till vidare grundlagsenlig behandling följande:
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1
(Riksdagsbeslutet.)
2
Riksdagsbeslutet 1907.
Förslag
till
ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 6 till och med 23,
25, 28 och 38 riksdagsordningen, så oek till öfvergångsstadgande i riksdags¬
ordningen.
Regeringsformen.
§ 31.
Till borgmästaretjänst i stad äge där bosatta och i stadens allmänna angelägen¬
heter röstberättigade män att föreslå tre behörige personer, då Konungen en af
dem utnämne. På lika sätt förhålles med rådmans- och magistratssekreterare-
sysslorna i Stockholm.
§ 49.
Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden, som
gällande lag tillägger Rikets Ständer, tillkomma hädanefter Riksdagen. Den för¬
delas i två kamrar, hvilkas ledamöter väljas på sätt riksdagsordningen och särskild
af Konungen och Riksdagen gemensamt stiftad lag stadga. Kamrarna äga i alla
frågor lika behörighet och myndighet; skolande Riksdagen i kraft af denna grund¬
lag sammankomma till lagtima möte hvarje år den 15 januari eller, om helgdag
då inträffar, dagen därefter; Konungen dock obetaget att, emellan lagtima riks¬
dagar, urtima riksdag sammankalla.
Hos urtima Riksdag må endast förekomma ärende, som föranledt Riksdagens
sammankallande eller af Konungen eljest för densamma framlägges, så ock hvad
med dylikt ärende står i oskiljaktigt sammanhang.
§ 53.
Lagtima Riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott: ett
Konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande förändringar i grund¬
lagarna, så ock i vallag, hvarom i 49 § förmäles, att yttranden däröfver till Riks¬
dagen afgifva, samt att granska de i statsrådet förda protokoll; ett Statsutskott,
att utreda och för Riksdagen uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets tillstånd,
förvaltning och behof; ett Bevillningsutskott, att behandla bevillningsfrågor; ett
Bankoutskott, att öfverse Bankens styrelse och tillstånd samt föreskrifter om banko¬
förvaltningen gifva; samt ett Lagutskott, att utarbeta de från kamrarna remitterade
förslag till civil-, kriminal-, kommunal- och kyrkolagarnas förbättring.
Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras för bered¬
ning af därvid förekommande ärenden.
Riksdagsbeslutet 1907.
3
Riksdagsordningen.
Kamrarnas bildande.
a) Första Kammaren.
§ 6.
1. Första Kammarens ledamöter skola till ett antal af etthundrafemtio utses
af landstingen och stadsfullmäktige i de städer, som ej i landsting deltaga. Valet
gäller för en tid af sex år, räknade från och med januari månads början året näst
efter det, under hvilket valet skett.
2. Hvarje landstingsområde och sådan stad, som nu är nämnd, utgör en val¬
krets, för hvilken, efter folkmängden inom dess område, väljes en riksdagsman för
hvarje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel af rikets folkmängd.
3. För valkrets, som har mindre folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes dock en
riksdagsman.
4. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stadgandena i mom.
2 och 3 hör utses, icke uppgår till etthundrafemtio, skola, för ernående af detta
antal, de valkretsar, hvilkas folkmängd mest öfverskjuter de tal, som enligt mom. 2
äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna, vara berättigade att
hvardera välja ytterligare en riksdagsman.
5. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna grunder äger
utse, bestämmes hvart tionde år af Konungen; dock må hvad sålunda bestämmes
icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans rätt att under föreskrifven tid ut¬
öfva riksdagsmannakallet.
6. Upphör stad att i landsting deltaga, inträder stadens rätt att utse riks¬
dagsman, då, enligt 7 § 2 eller 3 mom., nytt val skall ske inom den valkrets, staden
förut tillhört. Är ej, då stadens rätt att välja inträder, riksdagsmännens antal för
staden af Konungen bestämdt, skall en af valkretsens platser tillkomma staden.
7. Äro icke, då tillämpning skall ske af den i mom. 5 nämnda bestämmelse,
så många ledigheter inom Kammaren, att nya valkretsar, som i följd af stadgandet
i näst förestående mom. ännu ej utsett riksdagsmän, samt gamla valkretsar, för
hvilka ökning af antalet riksdagsmän hör äga rum, kunna samtidigt komma i åt¬
njutande af rättigheten att välja fullt antal riksdagsmän, skall, i afseende å ord¬
ningen för sagda rättighets utöfning dessa valkretsar emellan, gälla till efterrättelse:
att nya valkretsar äga företräde framför äldre; att bland två eller flera nya val¬
kretsar företrädet tillkommer den, som tidigast utträdt ur landsting; att valkretsar,
för hvilka tillökningen i riksdagsmännens antal är grundad på stadgandena i mom.
2, äga företräde framför valkretsar, för hvilka sådan tillökning härleder sig från
föreskrifterna i mom. 4; att bland sådana valkretsar, hvilka på grund af stadgan¬
dena i mom. 2 äga välja ökadt antal riksdagsmän, den har företrädet, för hvilken
4
Riksdagsbeslutet 1907.
detta antal är störst, eller, om antalet är lika för två eller derå valkretsar, den
bland dem, hvars folkmängd mest öfverskjuter de tal, som enligt samma mom. äro
bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna; att bland sådana val¬
kretsar, hvilka jämlikt mom. 4 äga utse ökadt antal riksdagsmän, företrädet till¬
kommer den, för hvilken det i samma mom. omnämnda folkmängdsöfverskott är
störst; samt att i de fall, där folkmängdsöfverskottet, såsom lika stort för två eller
flera valkretsar, ej kan tjäna till grund för bestämmande af företrädet dem emellan,
detta skall afgöras genom lottning inför chefen för justitiedepartementet i närvaro
af tre bland fullmäktige i rikets bank och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.
§ 7.
1. Valkretsarna indelas i sex grupper. Denna indelning fastställes i vallagen.
År stad, som i 6 § 6 mom. sägs, berättigad att utse riksdagsman, skall staden till¬
höra samma grupp som det landstingsområde, hvari staden förut ingått.
2. Hvarje år skall inom en af de i 1 mom. nämnda grupper förrättas val för
nästföljande sexårsperiod. Hvilken ordning härvid skall mellan grupperna iakt¬
tagas, därom stadgas i vallagen. Val verkställes af landsting vid lagtima möte
och af stadsfullmäktige vid sammanträde under september månad.
3. Har Konungen förordnat om nya val i hela riket, förrättas sådant val i
hvarje valkrets för tiden intill utgången af den sexårsperiod, för hvilken val senast
hållits inom den grupp, valkretsen tillhör.
4. Har i en valkrets riksdagsman afgått före sexårsperiodens slut, och är ej
annan valkrets, till följd af ny bestämmelse om riksdagsmännens antal för de sär¬
skilda valkretsarna, berättigad till den lediga platsen, fylles ledigheten på sätt i
vallagen sägs. Skall ledigheten fyllas genom nytt val, verkställes sådant för den
återstående tiden.
5. Skall plats, när sexårsperioden för en valkrets tilländalupit, öfvergå från
denna till valkrets inom annan grupp, varde under sjätte året af sagda period, å
tid som i 2 mom. sägs, inom sistnämnda valkrets nytt val anställdt för det eller de
år, som återstå af löpande sexårsperiod för samma valkrets.
6. Har i en valkrets riksdagsman afgått före sexårsperiodens slut, och är annan
valkrets berättigad till den lediga platsen, varde i sistnämnda valkrets nytt val
anställdt för tid, som i 3 mom. afses; dock att, där platsen jämlikt 2 eller 5
mom. redan är tillsatt för tid efter löpande året, det val, som för ledighetens fyllande
hålles, skall gälla allenast till årets slut.
7. Landsting sammanträder för riksdagsmannaval, där så erfordras, till urtima
möte.
5 8.
Valen till Första Kammaren äro proportionella, där två eller flera riksdagsmän
skola utses.
Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.
Riksdagsbeslutet 1901.
5
§ 0.
Till ledamöter i Första Kammaren kunna endast väljas män, som uppnått
trettiofem års ålder samt äga och minst tre år näst före valet ägt fastighet till
taxeringsvärde, ej understigande femtiotnsen riksdaler, eller ock till staten skatta
samt under tid, som nyss är sagd, skattat för minst tretusen riksdaler årlig in¬
komst. Kommer riksdagsman, efter det han vald blifvit, i den ställning, att han
ej längre skulle varit valbar till ledamot i Kammaren, frånträder han sin befattning.
. § io.
För en hvar, som blifvit till ledamot i Första Kammaren utsedd, skall, på sätt
i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas i två exemplar, af
hvilka det ena öfverlämnas åt den valde och det andra insändes till justitiedeparte¬
mentet.
§ 11-
Är någon missnöjd med val till riksdagsman i Första Kammaren, må han där-
öfver hos Konungen anföra underdåniga besvär. Han äger för sådant ändamål hos
vederbörande protokollsförare äska behörigt protokollsutdrag, hvilket inom högst
två dagar därefter bör till klaganden utlämnas; och skall han, vid förlust af talan,
sina till Konungen ställda besvär, sist inom en månad efter valförrättningens slut,
ingifva till Konungens befallningshafvande, som genom kungörelse, hvilken i all¬
männa tidningarna införes, utsätter viss kort tid, inom hvilken underdånig för¬
klaring må öfver besvären till Konungens befallningshafvande aflämnas. Sedan den
tid tilländagått, har Konungens befallningshafvande att besvärshandlingarna jämte
de förklaringar, som må hafva inkommit, ofördröjligen till Konungen insända, för
att i Dess högsta domstol skyndsamt föredragas och afgöras.
§ 12-
Hvarje ledamot af Första Kammaren åtnjuter af statsmedel ersättning för rese¬
kostnad till och från Riksdagen samt arfvode af ett tusen två hundra riksdaler för
hvarje lagtima riksdag; dock att, när antingen Konungen upplöser riksdag, innan
den varit fyra månader tillsammans, eller ledamot af kammaren eljest afgår från
sin befattning under Riksdagen, innan så lång tid af dess sammanträde förflutit,
eller Riksdagen sammanträder i följd däraf att Konungen, med upplösande af riks¬
dag, förordnat om nya val, så ock under urtima riksdag, kammarens ledamot
undfår, jämte resekostnadsersättning, i dagtraktamente tio riksdaler, hvilket dock
ej må öfverstiga sammanlagdt ett tusen två hundra riksdaler.
Den ledamot af kammaren, som icke i rätt tid vid Riksdagen sig inställer, skall
för hvarje dag han uteblifver vara förlustig tio riksdaler af arfvodet.
Vill ledamot af kammaren befattningen sig afsäga, äger han det göra vid val¬
tillfället eller sedermera, mellan riksdagar, hos Konungens befallningshafvande.
6
Riksdagsbeslutet 1907.
b) Andra Kammaren.
§ 13.
Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio väljas för
en tid af tre år, räknade från ock med januari månads början året näst efter det,
under hvilket valet skett.
§ 14-
1. Hvart och ett af rikets län så ock ■ Stockholms stad utgör en eller flera
valkretsar.
2. Stad, som utgör del af län, skall, där stadens folkmängd vid början af
andra året inom en treårsperiod uppgår till eller öfverstiger tre tvåhundratrettionde-
delar af rikets folkmängd, utgöra en valkrets i fråga om val, som afser tid efter
periodens utgång; dock må stad, hvars folkmängd utgör minst sex tvåhundratrettionde-
delar af rikets folkmängd, kunna delas i valkretsar.
Inträffar vid början af andra året inom en treårsperiod, att i stad, som utgör
en valkrets, folkmängden ej längre uppgår till en nittiondedel af rikets folkmängd,
skall staden icke vidare bilda egen valkrets.
3. Rikets indelning i valkretsar innehålles i vallagen.
§ 15-
1. I hvarje valkrets väljes, efter folkmängden vid början af andra året näst
före den treårsperiod, för hvilken valen gälla, en riksdagsman för hvarje fullt tal,
motsvarande en tvåhundratrettiondedel af rikets folkmängd.
2. För valkrets, hvars folkmängd ej uppgår till fullt tre tvåhundratrettiondedelar
af rikets folkmängd, väljas dock tre riksdagsmän.
3. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stadgandena i 1 och
2 mom. bör utses, icke uppgår till tvåhnndratrettio, skola, för ernående af detta
antal, de valkretsar, hvilkas folkmängd mest öfverskjuter de tal, som enligt 1 mom.
äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna, hvar för sig i ord¬
ning efter öfverskottens storlek vara berättigade att välja ytterligare en riksdags¬
man. Äro öfverskottstalen lika för två eller flera valkretsar, afgöres, där så är
nödigt, företrädet genom lottning på sätt i 6 § 7 mom. är stadgadt.
4. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna grunder äger
utse, fastställes för hvarje treårsperiod af Konungen.
§ 16-
Valrätt tillkommer enhvar välfrejdad svensk man från och med kalenderåret
näst efter det, hvarunder han uppnått tjugufyra års ålder, dock ej
a) den, som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd;
7
Riksdagsbeslutet 1901.
b) den, som häftar för understöd, hvithet under löpande eller sistförfluten ka¬
lenderåret af fattigvårdssamhälle tilldelats honom själf, hans hustru eller minder¬
åriga barn;
c) den, som icke er lagt de honom påförda utskylder till stat och kommun,
hvilka förfallit till betalning under de tre sistförfluten kalenderåren;
d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången af sistför¬
fluten kalenderåret åliggande värnpliktsöfningar.
Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt i vallagen
finnes närmare bestämdt, valrätten grundas på förhållandena vid tiden för röst¬
längdens tillkomst, ändå att förändring före valet inträffar.
§ 77.
1. Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas under september månad
året näst före början af de tre år, för hvilka valen gälla.
2. Förordnar Konungen om nya val, förrättas dessa ofördröjligen för den tid,
som återstår af treårsperioden.
3. Afgår riksdagsman innan den tid, för hvilken han blifvit vald, tillända-
lupit, fylles ledigheten på sätt i vallagen sägs. Skall ledigheten fyllas genom nytt
val, verkställes sådant ofördröjligen för den återstående tiden.
§ 78.
Valen till Andra Kammaren äro omedelbara och, där två eller flera riksdags¬
män skola utses, proportionella. Vid dessa val tillkommer hvarje röstande lika röst.
Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.
§ 79.
Till ledamot i Andra Kammaren kan endast utses man, som äger valrätt inom
valkretsen eller, där fråga är om stad, bestående af flera valkretsar, inom någon
af dessa.
§ 30.
För enhvar, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren, skall, på sätt
i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas i två exemplar, af hvilka
det ena öfverlämnas åt den valde och det andra insändes till justitiedepartementet.
§ 31.
Riksdagsman, som för Andra Kammaren vald blifvit, må ej denna befattning
sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för afsägelse. Som sådana
anses:
1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;
2. ålder öfver 60 år;
8
Riksdagsbeslutet 1907.
3. att den välde tillförene såsom riksdagsman bevistat tre lagtima riksdagar.
Afsägelse af riksdagsmannauppdrag, ehvad den göres vid valtillfälle eller
efteråt mellan riksdagar, pröfvas af Konungens befallningshafvande.
§ 22.
Är någon missnöjd med val till riksdagsman i Andra Kammaren, eller vill
någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom gjord afsägelse af riksdagsmanna-
uppdrag ej blifvit godkänd, må han däröfver hos Konungen anföra besvär. För
sådant ändamål äger klaganden hos Konungens befallningshafvande äska behörigt
protokollsutdrag, hvilket inom högst tre dagar därefter bör till klaganden utlämnas;
och skall han, vid förlust af talan, sist inom tio dagar efter valförrättningens slut
eller, där afsägelse skett senare än vid valtillfälle, efter erhållen del af Konungens
befallningshafvandes beslut sina till Konungen ställda besvär ingifva till befall-
ningshafvanden, som, på sätt i 11 § stadgas, lämnar vederbörande tillfälle att sig
förklara. Sedan den för förklarings afgifvande bestämda tid tilländalupit, har
Konungens befallningshafvande att besvären jämte alla målet rörande handlingar
ofördröjligen till Konungen insända, hvarefter med målet vidare så förhålles som i
11 § sägs.
§ 23.
Hvarje ledamot af Andra Kammaren åtnjuter af statsmedel resekostnadsersätt-
ning samt arfvode eller dagtraktamente, enligt hvad i 12 § är i fråga om Första
Kammaren stadgadt.
Den ledamot af Kammaren, som icke i rätt tid vid Riksdagen sig inställer,
skall för hvarje dag han uteblifver vara förlustig tio riksdaler af arfvodet.
§ 25.
Riksdagsmannaval förrättas med slutna sedlar. Äro valsedlar till större antal
än hälften ogilla, varde nytt val anställdt.
§ 28.
1. Hos Konungen göres af hvardera kammaren anmälan om de ledigheter inom
kammaren, hvilka skola under samma eller innan nästa riksdag fyllas, hvarefter
Konungen anbefaller Dess befallningshafvande föranstalta, att riksdagsmän utses i
de afgångnes ställe.
2. Om mellan riksdagar ledighet i någondera kammaren genom ledamots af¬
gång uppstår, åligger Konungens befallningshafvande, när den afgångne tillhört
Andra Kammaren, att så förfara, som i 1 mom. är sagdt; och, då den afgångne
varit ledamot af Första Kammaren, att om ledigheten göra anmälan hos Konungen,
som förordnar om ledighetens fyllande.
Riksdagsbeslutet 1907.
9
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar och val¬
lagen samt att hos Riksdagen föreslå de ändringar däruti, dem utskottet anser
högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att meddela utlåtande
öfver de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlags- och valfrågor.
2. Utskottet åligger ock att äska de i Statsrådet förda protokoll, med undan¬
tag af dem, som angå ministeriella ärenden och kommandomål, hvilka endast i hvad
som rörer kända och af utskottet uppgifna händelser kunna fordras. Om utskottets
rätt och plikt att, efter granskning af dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla de
anmärkningar, hvartill denna granskning funnits föranleda, eller eljest vidtaga den
med anledning af gjord anmärkning erforderliga åtgärd, så ock att, när af riks¬
dagsman eller af annat utskott än Konstitutionsutskottet fråga blifvit väckt, att
Statsrådet eller någon dess ledamot eller föredragande sitt ämbete på obehörigt sätt
utöfvat, däröfver, före frågans afgörande af Riksdagen, afgifva yttrande, därom är
i regeringsformen stadgadt.
3. Utskottet tillkommer jämväl att, då olika meningar mellan kamrarna upp¬
stå, till hvilket utskott uppkomna frågor och ämnen böra hänvisas, därom besluta,
så ock att skilja mellan kammare och dess talman, då den senare vägrar proposition»
Öfvergångsstadgande.
1. Riksdagsman i Första Kammaren, som är vald med tillämpning af de före
år 1909 gällande stadganden, äger ej med sin befattning fortfara längre än till
början af första sexårsperioden för den valkrets, som utsett honom. Har han vid
ingången af året näst före sagda period sin befattning icke nio år innehaft, må
han därmed fortfara till årets slut, ändå att under tiden nio år från valet förflyta.
Där tjänstgöringstidens slut ej sammanfaller med början af sexårsperiod för
den valkrets, som är berättigad till platsen, skall val, som för platsens besättande
hålles, gälla för tiden intill början af närmaste sexårsperiod för valkretsen. Samma
lag vare, där platsen varder ledig före tjänstgöringstidens utgång.
2. För den grupp af valkretsar, hvilken är den första enligt den i vallagen
mellan grupperna stadgade ordning, utgöres första sexårsperioden af åren 1910—1915.
Förordnar Konungen om nya val till Första Kammaren, innan val i sjätte
gruppen förrättats för sexårsperiod, skola de nya valen gälla för grupp, som valt
för sexårsperiod, till periodens utgång och för annan grupp till början af dess första
sexårsperiod.
3. Intill dess nya val i hela riket till Andra Kammaren första gången för¬
rättas efter utgången af augusti månad 1910, skola i fråga om val till kammaren
tillämpas de före år 1909 i sådant hänseende gällande stadganden.
Bih. till Riksd. Prat. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksdagsbeslutet.)
2
10
Riksdagsbeslutet 1907.
Enligt hvad vår nämnda skrifvelse utvisar, hafve vi vidare beslutit, att, under
■den förutsättning att ändring af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med ofvan-
nämnda af Riksdagen såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling an¬
tagna förslag varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad och af Ko¬
nungen gillad, för vår del antaga vår skrifvelse bilagda: Lag om val till Riksdagen.
§ 2.
Genom aflåtna propositioner har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, under
den förutsättning att ändring af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med en af
Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition n:r 28 blefve af Riksdagen i grund¬
lagsenlig ordning beslutad, antaga
l:o) förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kom¬
munalstyrelse på landet den 21 mars 1862;
2:o) förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kom¬
munalstyrelse i stad den 21 mars 1862;
3:o) förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kom¬
munalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862;
4:o) förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 6, 7, 12 och 15 i förord¬
ningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862; samt
5:o) förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om lands¬
ting den 21 mars 1862.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 17 maj utvisar, hafve vi, som
funnit ifrågavarande proposition icke kunna i oförändradt skick bifallas — under
den förutsättning att ändring i rikets grundlagar i öfverensstämmelse med det af
Riksdagen såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling antagna förslag
till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 6 till och med 23,
25, 28 och 38 riksdagsordningen så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen
varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad och af Konungen gillad —
för vår del antagit
lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse på lan¬
det den 21 mars 1862;
lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i stad
den 21 mars 1862;
lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stock¬
holm den 23 maj 1862;
lag angående ändrad lydelse af §§ 6, 7, 12, 15, 23 och 24 i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862;
lag angående ändrad lydelse af §§ 20, 25 och 26 af förordningen om kyrko¬
stämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863; och
lag angående ändring i vissa delar af förordningen om landsting den 21 mars
1862; samtliga af den lydelse, bilaga till vår nämnda skrifvelse utvisar.
Riksdagsbeslutet 1907.
11
§ 3.
Yi hafve i anledning af en inom Riksdagen väckt motion i skrifvelse till Kungi.
Maj:t den 20 mars anhållit, att Kungl. Maj:t, vid pröfningen af spörsmålet om in¬
rättande af ett nionde statsdepartement, eller ett departement för handel, industri
och sjöfart, äfven ville taga under ompröfning frågan om sociala regeringsärendens
sammanförande under ifrågavarande eller annat departement, med angifvande i be¬
nämningen å departementet af detta dess verksamhetsområde, och till Riksdagen af¬
gifva de förslag till grundlagsändringar, hvartill denna pröfning kan föranleda.
§ 4.
Vi hafve i anledning af inom Riksdagen väckta motioner såsom hvilande till
vidare grundlagsenlig behandling antagit följande förslag till ändrad lydelse af §
28 mom. 1 regeringsformen.
Regeringsformen.
§ 28.
l:o. Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra infödde svenske
män till alla de ämbeten och tjänster inom riket, högre och lägre, hvilka äro af
den egenskap, att Konungen fullmakter därå utfärdar; dock böra vederbörande förut
med förslag hafva inkommit, där sådant hittills ägt rum. Till lärarebefattningar
vid statens läroanstalter, de teologiska läraretjänsterna vid universiteterna likväl
undantagna, till andra beställningar vid inrättningar för vetenskap, slöjd eller skön
konst samt till läkarebefattningar må i den ordning, som ofvan sagts, och med
tillämpning af de grunder, som af Konungen och Riksdagen godkänts, kunna ut¬
nämnas och befordras äfven infödda svenska kvinnor. Konungen vare ock obetaget
att, efter vederbörandes hörande eller uppå deras framställning, till lärarebefatt¬
ningar vid universiteterna, de teologiska läraretjänsterna likväl undantagna, såsom
ock till lärare- och andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd
eller skön konst, äfvensom till läkarebefattningar, kalla och befordra äfven utländske
män af utmärkt förtjänst, de där den rena evangeliska läran bekänna. Likaledes
må Konungen kunna uti militära ämbeten nyttja utländske män af sällsynt skick¬
lighet, men icke till kommendanter i fästningarna. Konungen fäste, vid alla be¬
fordringar, afseende endast å de sökandes förtjänst och skicklighet, men icke på
deras börd. Till prästerligt ämbete eller till annan tjänst, hvarmed är förenadt
åliggande att meddela undervisning i kristendom eller teologisk vetenskap, kan en¬
dast den utnämnas, som bekänner den rena evangeliska läran. Till alla öfriga äm¬
beten eller tjänster, med det undantag i afseende å Statsrådets ledamöter, som i
4 § stadgas, må bekännare af annan kristen troslära, äfvensom af den mosaiska,
kunna nämnas; dock må icke någon, som ej tillhör den rena evangeliska läran, såsom
domare eller innehafvare af annan tjänst deltaga i handläggning eller afgörande
12
Riksdagsbeslutet 1907.
af fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning eller befordringar inom den
svenska kyrkan. Hvarje departementschef skall föredraga och expediera alla, ären¬
den rörande befordringar, förordnanden, tjänstledighet och afsked till och ifrån
ämbeten och tjänster vid de verk och stater, som under departementet höra.
' § 5.
Vid behandling af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af
§§ 7, 9, 11, 12, 28, 32, 33, 35, 86 och 105 regeringsformen samt § 38 mom. 2 riks¬
dagsordningen hafva kamrarna stannat uti olika beslut, hvilka icke kunnat samman-
jämkas, hvarför frågan förfallit; hvilket vi i skrifvelse den 6 maj anmält för Kungl.
Maj:t.
§ 6.
På grund af §§ 62 och 64 i regeringsformen hafve vi pröfvat statsverkets behof
och därvid för nästkommande år, och intill dess ny statsreglering vidtager, bestämt
hufvud titlarnas ordinarie anslagsbehof sålunda:
Första hnfvudtiteln
(Kungl. hof- och slottsstaterna) .......... 1,421,000: —
Andra hnfvudtiteln
(Justitiedepartementet).............. 4,461,684: —
Tredje hnfvudtiteln
(Utrikesdepartementet).............. 1,327,600: —
Fjärde hufvudtiteln
(Landtförsvarsdepartementet)........... 40,542,163: —
Femte hufvudtiteln
(Sjöförsvarsdepartementet)........ 16,707,564: —
Sjätte hufvudtiteln
(Civildepartementet)............... 36,460,795: —
Sjunde hufvudtiteln
(Finansdepartementet) .............. 10,380,157: —
Åttonde hufvudtiteln
(Ecklesiastikdepartementet)............20,210,819: —
Riksdagsbeslutet 1007.
Nionde hufvudtiteln
13
(Jordbruksdepartementet)
6,507,246: —
Tionde hufvudtiteln
(Pensions- och allmänna indragningsstaterna) .... 4,614,853: —
Och hafve vi därjämte för tillfälliga behof anvisat extra
ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för år 1908 utgå från
statskontoret, nämligen:
under första hufvudtiteln............. 320,000: —
» andra hufvudtiteln............. 312,016: —
* tredje hufvudtiteln............. 86,600: —
» fjärde hufvudtiteln............. 14,188,037: —
» femte hufvudtiteln............. 8,639,936: —
» sjätte hufvudtiteln............. 7,995,305: —
» sjunde hufvudtiteln............. 1,696,843: —
» åttonde hufvudtiteln............ 2,472,881: —
» nionde hufvudtiteln............. 2,868,954: —
* tionde hufvudtiteln............. 2,455,547: —
142,633,881: —
41,036,119: —
hvarförutom komma att utgå:
dels afsättning till arbetarförsäkringsfonden......... 1,400,000: —
dels afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande.......... 500,000: —
dels afsättning till ersättande af en i statsverkets kassaförlags-
fond uppkommen minskning i följd af verkställd afskrifning af
statsverket genom förfalskning af vissa statskontorets assignationer
åsamkad förlust........................ 342,000: 66
dels ock anslag till riksgäldskontoret:
riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader
samt aflöningar m. m., förslagsvis . . 1,122,000: —
räntor och afbetalningar å stats¬
skulden ....... 20,374,921: 01
efter afdrag af till
riksgäldskontoret in¬
gående rånte- och ka¬
pitalbetalningar . . . 5,134,243: 41
förslagsvis............. 15,240,677: 60 16,362,677: 60
till ersättning för förskottsvis bestridda kost¬
nader för en undsättningsexpedition till Södra Is-
hafvet...................... 100,321: 74 16,462,999: 34
Summa kronor 202,375,000: —
14
Riksdagsbeslutet 1907.
Till bestridande af nämnda utgiftssumma kåfve vi beräknat följande till¬
gångar och inkomster:
Af öfverskott å 1905 års statsreglering............. 7,515,000:
Statsverkets ordinarie inkomster................ 36,110,000:
Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar:
Tullmedel.................
Postmedel..................
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och
rättigheter...................
Stämpelmedel.................
Brännvinstillverkningsskatt..........
Sockerskatt.................
Inkomstskatt.................
Punschskatt.................
Maltskatt..................
Bevillning af fast egendom samt af inkomst . ,
Af riksbankens vinst för år 1906 .......
58.000. 000: —
19.000. 000: —
250,000
|
—
|
10,000,000
|
—
|
23,500,000
|
—
|
14,000,000
|
—
|
7,000,000
|
—
|
1,450,000
|
—
|
3,000,000
|
—
|
16,150,000
|
—
|
152,350,000: —
6,400,000: —
Summa kronor 202,375,000
I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade
föreskrifter att fortfarande lända till efterrättelse.
§ 7.
Vi kåfve besluta, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets
Ständers skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å disposition af
besparingarna å hufvudtitlarna fortfarande skola blifva gällande, dock att behåll¬
ningar, som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå, innan dessa första
gången tillsättas, skola till ett följande års statsreglering reserveras.
§ 8.
Riksgäldskontorets utgifter till 1908 års slut hafve vi beräknat komma att
uppgå:
för tiden från och med den 8 innevarande maj till detta års slut till kr. 52,680,470: 87
samt under år 1908 till..................... 42,049,721: 01
Summa kronor 94,730,191: 88.
Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits till:
under år 1907, nu befintlig behållning inberäknad.......kr. 77,406,471: 27
och under år 1908 ...................... > 42,691,676: 08
Summa kronor 120,098,147: 35.
15
Riksdagsbeslutet 1907.
Inkomsterna och tillgångarna, den nu befintliga behållningen inberäknad, öfver¬
stiga således utgifterna med 25,367,955 kronor 47 öre, utgörande riksgäldskontorets
beräknade behållning vid 1908 års slut.
§ 9.
Vi hafve bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för
fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp för år 1907 af 5,000,000
kronor att utgå i enlighet med de bestämmelser och villkor, som angifvas i det för
riksgäldskontoret utfärdade nya reglemente.
§ 10.
Vi hafve dels bemyndigat riksgäldskontoret att i enlighet med de bestämmel¬
ser, som innehållas i det för riksgäldskontoret utfärdade nya reglemente, tillhanda¬
hålla telegrafstyrelsen för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett låne¬
belopp af 3,000,000 kronor;
dels af nämnda lånemedel anvisat till inköp för telegrafverkets behof af egen¬
domarna n:r IV och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000 kronor samt för
utförandet af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af stationslokalerna i Malmö
169,000 kronor;
dels ock medgifvit, att för telegrafverkets behof må, efter Kungl. Maj:ts pröf¬
ning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga fastigheter i Göteborg,
Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås, äfvensom att köpeskillingarna därför
må utbetalas af ofvannämnda lånemedel.
§ 11.
Vi hafve bemyndigat riksgäldskontoret att under de villkor och bestämmelser,
som angifvas i det för riksgäldskontoret utfärdade nya reglemente, utöfver de till
lånefonden för rederinäringens understödjande åren 1903 och 1905 anvisade belopp
af tillhopa 10,000,000 kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare
5,000,000 kronor.
§ 12.
Under förutsättning att det under bildning varande aktiebolaget Svenska ost¬
asiatiska kompaniet kommer till stånd samt att aftal mellan detta bolag och det
danska »östasiatiske kompagni» varder träffadt om upprättande af gemensam regel¬
bunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Danmark, å ena, samt Ostasien, å
andra sidan, hafve vi medgifvit, att statskontoret må på enahanda villkor och med
enahanda återbetalningsskyldighet, som i fråga om lån ur lånefonden till rederi¬
näringens understödjande äro stadgade, för anskaffande af fartyg till uppehållande
af nämnda förbindelse bevilja bolaget lån å tillhopa 2,000,000 kronor, samt för
sådant ändamål bemyndigat riksgäldskontoret att, i mån af behof, tillhandahålla
16
Riksdagsbeslutet 1907.
statskontoret nämnda belopp, med skyldighet för statskontoret att, i den mån de
ntlånade medlen eller därå förfallna räntor varda till statskontoret inbetalade, leve¬
rera hvad sålunda guldits tillbaka till riksgäldskontoret.
§ 13.
Yi hafve dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning af fonden för torf-
industriens befrämjande, i mån af behof, tillhandahålla statskontoret utöfver de af
Riksdagen redan förut anvisade medel en summa af högst 2,000,000 kronor, däraf
under år 1907 högst 750,000 kronor, dels ock medgifvit, att de kapitalafbetalningar,
hvilka enligt gällande bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från
fonden, må, oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller
lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1913 tilläggas
fonden.
§ 14.
Vi hafve bemyndigat riksgäldskontoret att under år 1908, i mån af behof, till¬
handahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor att tillföras den under
benämning Norrländska nyodlingsfonden inrättade fond för befrämjande af uppodling
af jord i Dalarna och Norrland.
§ 15.
Yi hafve
a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907—1911 på
rekvisition af Kungl. Maj:t till fonden för fiskerinäringens befrämjande, i mån af
behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som finnes erforderligt för att till¬
sammans med till fonden inflytande annuiteter å utlämnade lån och andra fonden
tillhöriga medel, med undantag för år 1907 af redan beviljadt statsanslag, ej mindre
bestrida den i nästa punkt omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt
lånebehof af 750,000 kronor; och
b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret för¬
orsakas.
§ 16.
Yi hafve dels bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1908—1909 till¬
handahålla statskontoret ett belopp af högst 2,000,000 kronor för bildande af en
lånefond, afseende underlättande af inköp på landsbygden eller å till stad hörande,
men utanför det planlagda området belägen mark af större jordområden, som kunna
erhållas för billigt pris och särskildt lämpa sig att helt och hållet eller till väsent¬
lig del utstyckas till egnahemslägenheter (jordförmedlingsfonden), dels beslutat, att
riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla godtgörelse för den ränteutgift,
som genom ofvanberörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret
17
Riksdagsbeslutet 1907.
förorsakas, dels och medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och
räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift, må
intill utgången af år 1909 tilläggas fondens kapital.
§ 17.
Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar
hafve vi för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontor anvisat
6,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 18.
Yi hafve dels beviljat ett anslag af 3,125,000 kronor till utförande af erforder¬
liga kompletteringsarbeten å järnvägen Grellivare—Riksgränsen samt till anskaffande
af ytterligare rullande materiel för statens järnvägar, dels ock bemyndigat riks¬
gäldskontor att, i mån af behof och efter Kungl. Maj:ts beslut i hvarje särskildt
fall, jämväl under år 1907 tillhandahålla järnvägsstyrelsen nämnda belopp.
§ 19-
Yi hafve, till fortsättande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järn¬
vägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer, för år 1908 till utgående
från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts
disposition utbetalas.
§ 20.
Yi hafve dels för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Älfsjö och
Huddinge järnvägsstationer anvisat ett belopp af 442,000 kronor, dels ock bemyn¬
digat fullmäktige i riksgäldskontoret att under år 1907, i mån af behof, på rekvi¬
sition tillhandahålla Kungl. Maj:t nämnda belopp.
§ 21.
Till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk
samt landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk hafve vi för år 1908 beviljat och
till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,200,000 kronor, att
enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 22.
Till påbörjande af en statsbana från Järna station å västra stambanan öfver
Yagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping hafve vi för år 1908 be¬
viljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 2,000,000 kronor, att enligt
Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
Bill. till Riktd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3
(Riksdagsbeslutet.)
18
Riksdagsbeslutet 1907.
§ 23.
Vi hafve till påbörjande al en statsbana från Bastuträsks station å norra stam¬
banan till Skellefteå ock vidare till Kallbolmsfjärden för år 1908 beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat 800,000 kronor, att enligt Kungl. Majrts
disposition utbetalas.
§ 24.
Till påbörjande af en statsbana från Östersund till Ströms vattudal (Ulriks-
fors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund hafve vi för år 1908 beviljat och
till utgående från riksgäldskontoret anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kungl.
Maj:ts disposition utbetalas.
§ 25.
Med bifall till en af Kungl. Maj:t därom framställd proposition hafve vi
1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell förvärfvat
egendomen 3/s mantal Sjöboda n:r 1 i Västra Tunhems socken och Väne härad af
Älfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning öfvertagas och de veri-
ficerade omkostnaderna för samma köp af statsmedel gäldas;
2) godkänt och antagit af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 okto¬
ber 1906 undertecknadt köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k.
Hafvenströmska lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å
Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet vidtaga de
formella ändringar, som kunna finnas påkallade;
3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen förvärfvat den från
frälsehemmanet V2 mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Väne härad af Älfs¬
borgs län afsöndrade lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räk¬
ning öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel
gäldas;
4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för statens
nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl. Maj:t be¬
slutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt
5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof, tillhanda¬
hålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande af likviden
till majoren Hansen, direktören Erisell och grosshandlaren Sandberg, än äfven det
under mom. 4 omförmälda belopp af intill 300,000 kronor.
§ 26.
Med bifall till en af Kungl. Maj:t därom framställd proposition hafve vi
1) för anläggning af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga
vattenkraften i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande
19
Riksdagsbeslutet 1907.
af den för kraftstationen ei‘forderliga kraftkanalen, i hufvudsaklig öfverensstäm¬
melse med af styrelsen för Trollkätte kanal- och vattenverk framlagdt förslag, an¬
visat ett belopp af 7,750,000 kronor;
2) för godtgörelse af kostnaderna för utredningen rörande kraftstationens an¬
läggning och för två rättegångar rörande vattenrätt m. m. vid Trollhättan anvisat
ett belopp af 80,887 kronor; samt
3) bemyndigat riksgäldskontoret att af dessa medel på rekvisition tillhanda¬
hålla Kungl. Maj:t under år 1907 2,080,887 kronor och under år 1908 3,000,000
kronor.
§ 27.
Yi hafve dels för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk
energi från statens redan befintliga eller blifvande kraftstationer vid Trollhättan,
samt därmed sammanhängande arbeten anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att
användas enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, dels ock bemyn¬
digat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof, tillhandahålla Kungl.
Maj:t dessa medel.
§ 28.
Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1907
och 1908 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från riksgälds¬
kontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskost-
nader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden efter
afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i
den likvid, som skall för det sistförflutna året i riksgäldskontoret med statsverket
upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till riks¬
gäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit
den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i
verkligheten från riksgäldskontoret utgått.
§ 29.
Då det, jämlikt § 63 regeringsformen, ålegat oss att för oförsedda händelser
anslå och till utbetalning å riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den ena
att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och
angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner
den vara oudgängligen nödig, den andra att, vid infallande krig, af Konungen lyf¬
tas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så hafve vi
härom fattat beslut och bestämt den förra af dessa summor till sju millioner fem¬
hundratusen kronor samt den senare, eller det så kallade stora kreditivet, likaledes
till sju millioner femhundratusen kronor.
20
Riksdagsbeslutet 1907.
§ so.
I afseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap ägande
ämnen åberopa vi för öfrigt våra därom under Riksdagens lopp till Kungl. Maj:t
aflåtna skrifvelse!’, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nämligen:
l:o) af den 27 februari i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående be¬
viljande af vissa förmåner för enskilda järnvägsanläggningar;
2:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag till vissa hamnarbeten;
3:o) af den 8 mars i anledning af vissa af Kungl. Maj:t i statsverkspropositio¬
nen gjorda framställningar om anslag för statens järnvägar;
4:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse
för Dejefors—Forshaga järnvägs- och slussverks aktiebolag från skyldighet att under¬
hålla järnväg vid Dejefors;
5:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition omgående försälj¬
ning af ett till förra militiebostället Förstena n:r 1 i Älfsborgs län börande område;
6:o) af den 20 mars i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för Sveriges deltagande i 1907 års internationella idrotts- och turistutställning i
Berlin;
7:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majts proposition angående förhyrande
af ett beskickningshus i London;
8:o) af den 28 mars i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af delar af de till 41/* mantal Rönö kungsgård n:r 1 i Östergötlands län börande
torpen Fyrtorpet och Språkstorpet;
9:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning till Fogelsta—Vadstena—Ödesbögs järnvägsaktiebolag af ett område utaf förre
häradsböfdingebostället 1 mantal Västerlösa n:r 1 Östergötlands län;
10:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af en till förra fältskärsbostället Stickelösa n:r 1 Kronogård i Jönköpings län
hörande lägenhet;
ll:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efter¬
skänkande af kronans rätt till danaarf efter torparen Johan Fredrik Åbergs från
Risbäcksled under Skälltorp i Skärfs socken hustru Kajsa Andersdotter Åberg;
12:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efter¬
skänkande åt kronans rätt till danaarf efter sjömannen Karl Elias Andreas Hessel-
berg;
13:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående upplåtande af kronojord för framdragande af vissa elektriska ledningar;
14:o) af samma dag i anledning af Kung!. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af vissa till indragna landssekreterarbostället Kjöflinge n:r 1 i Hallands län
börande lägenheter;
21
Riksdagsbeslutet 1907.
15:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af mark från förra militiebostället Stora Folåsa n:r 2 i Östergötlands län;
16:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af en till förra häradskrifvarbostället 8/4 mantal Sätinge n:r 3 Lars Börjes-
gård i Hallands län hörande lägenhet;
17:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af förra kronofjärdingsmansbostället 5/8 mantal Krigsberga n:r 2 i Östergöt¬
lands län tillkommande andel i Krigsberga utjord;
18:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förvalt¬
ningen af de på grund af arrendekontraktet om säteriet Stenhammar m. fl. hemman
och hemmansdelar i Södermanlands län inflytande medel m. m.;
19:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af tre till förra mönsterskrifvarbostället Görtorp n:r 1 med Vallerängstorp i
Östergötlands län hörande lägenheter;
20:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majts proposition angående försälj¬
ning af en till Bråborgs kungsgård n:r 1 med underlydande i Östergötlands län
hörande utjord;
21 :o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efter¬
skänkande af kronans rätt till danaarf efter barnmorskan Ulrika Harrison från
Hiller sjö socken;
22:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efter¬
skänkande af kronans rätt till danaarf efter urmakeriarbetaren Johan Edvard Anders¬
son från Bosö i Lidingö socken;
23:o) af den 6 april i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af egendomen n:r 1 kvarteret i Sjöhästen i Klara församling i Stockholm samt
ett inom Riksdagen väckt förslag i ämnet;
24:o) af den 10 april angående Kungl. Maj:ts under nionde hufvudtiteln gjorda
framställning om anställande af torfingenjörer och torfassistenter;
25:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning till Gottlands soldatmissionssällskap af ett till lotten n:r 1 af Yisborgs kungs¬
ladugård i Gottlands län hörande område;
26:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af ett till förra lagmansbostället 1 mantal Viby n:r 4 i Södermanlands län
hörande område;
27:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ökning
af fonden för torfindustriens befrämjande;
28:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anvi¬
sande af ytterligare medel till Norrländska nyodlingsfonden;
29:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfver¬
låtelse till landtförsvaret af en del utaf förra bergshauptmansbostället Väsby i Väst¬
manlands län;
22
Riksdagsbeslutet 1907.
SO:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfver¬
låtelse till landtförsvaret af två ägoskiften tillhörande förra skogvaktarbostället
Käpplunda n:r 2 Gransikagården i Sköfde socken, Skaraborgs län;
31 :o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtelse till Göteborgs hospital af viss del utaf hemmanet 5/s mantal Storbagen i
Backa socken af Göteborgs och Bohus län;
32:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtelse till landtförsvaret af förra hospitalslägenheterna n:r 64 Elisabeth och Nils
Ihres åker samt n:r 68 och 69 Trumslagareåker å Visby stads område;
33:o) af den 23 april i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
förande af ett nytt hvalmuseum;
34:o) af den 26 april i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående inköp
af vissa fastigheter för Trollhätte kanal och vattenverk m. m.;
35:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till fortsättande och fullbordande af en kraftstations anläggning vid Trollhättan
m. m.;
36:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ökning
af lånefonden för rederinäringens understödjande;
37:o) af den 2 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af ett utskifte till förra häradshöfdingebostället Höija n:r 7 i Kristianstads län;
38:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af den till förra häradshöfdingebostället 1 mantal Enögla n:r 3 i Uppsala län
hörande andel i soldattorpet till roten n:r 83 vid Enköpings kompani af Upplands
infanteriregemente;
39:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtelse af den kronan tillkommande jordägarandel i grufva;
40:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtelse af rätt till bearbetande af marmorfyndigheter å kronojord;
41:o) af den 10 maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hot- och slottsstaterna;
42:o) af samma dag angående anslag till fortsättning af statsbanan från Morjärv
till Lappträsk m. m.;
43:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om upprensning af det s. k. Väckholmssundet;
44:o) af samma dag i fråga om koncession å en ny förbindelseled mellan Baggens-
fjärden och den inre Stockholmsskärgården;
45:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bere¬
dande af lånemedel för år 1907 för fortsatt utveckling af statens telefonväsende;
46:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till anläggning vid Göteborgs hospital af en hållplats å statsbanan genom Bohuslän;
Riksdagsbeslutet W07.
23
47:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till anläggning af ledningar för distribuering af elektrisk energi från statens kraft¬
stationer vid Trollhättan;
48:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Älfsjö och Huddinge järn¬
vägsstationer;
49:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner angående an¬
slag till ombyggnad af Genevads station å Västkustbanan;
50:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om godkännande
af förslag till öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kii-
runavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grän¬
gesberg—Oxelösund, å andra sidan, angående viss graf egendom m. in.;
51:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående öfverlåtande åt en kasernbyggnadskommission att handhafva uppförandet
af åtskilliga nya byggnader för armén;
52:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående uppförande af ett ridhus för ridskolan vid Strömsholm;
53:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående ändrings- och tillbyggnadsarbeten å krigsskolans gymnastikhus m. m.;
54:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående anordningar för eldens ledning å pansarfartygen;
55:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående användande af allmänna besparingar å riksstatens femte hufvudtitel till
inredande af kanonbåten Verdande till sjukvårdsfartyg för kusteskadern m. m.;
56:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående omföring till en pensionsfond för civila tjänsteinnehafvare af vissa löne-
innehållningar;
57:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förhöj¬
ning af fonden för fiskerinäringens befrämjande;
58:o) af den 13 maj i fråga om vissa punkter rörande regleringen af utgifterna
under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet;
59:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda
framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg för år 1907 åt en del tjäns¬
temän och betjänte m. m.;
60:o) af samma dag i anledning af Kung! Maj:ts proposition angående aftal
med Korge om gemensamma undersökningar rörande svenska flyttlapparnas renbete
i Tromsö och Nordlands amt;
61:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af en viss del utaf skogsinstitutets nuvarande tomt;
24
Riksdagsbeslutet 1907.
62:o) af samma dag i anledning af Kung! Maj:ts proposition till Riksdagen
angående användande af allmänna besparingar å riksstatens femte imfvudtitel till
förvärfvande af vissa områden i Göteborgs skärgård invid Göteborgs stad för be-
fästningsändamål;
63:o) af samma dag angående anslag till bestridande af kostnader för en tull-
bebandlings- och upplysningsbyrå inom generaltullstyrelsen;
64:o) af samma dag i anledning af Knngl. Maj:ts proposition angående bemyn¬
digande för styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk att försälja tomter från
de under styrelsens förvaltning ställda fastigheter vid Trollhättan m. m.;
65:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
med förslag till lag angående civila tjänsteinnehafvares rätt till pension m. in.;
66:o) af den 14 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ny af-
löningsstat för statskontoret jämte i ämnet väckta motioner;
67:o) af samma dag i anledning af dels Kungl. Majrts propositioner till Riks¬
dagen angående organisation af arméns centrala förvaltningsmyndighet, dels ock två
i ämnet väckta motioner;
68:o) af den 21 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen an¬
gående förflyttning af flottans station i Stockholm till Elfvik å Lidingön;
69:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående ändring i det med staden Hälsingborg träffade aftal i fråga om Skånska
husarregementets förläggning;
70:o) af den 25 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af två till förra militiebostället Visteby n:r 1 i Uppsala län hörande ägo¬
skiften jämte ett mindre jordområde;
71:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af ett område från länsmansbostället ett mantal krono Stratomta n:r 2 Norr¬
gården i Törne valla socken och Åkerbo härad af Östergötlands län;
72:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utbyte
af mark mellan kronan och Söderfors bruks aktiebolag;
73:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om ändring i be¬
slut angående försäljning af vissa områden af 16 förut till löningsjordar anslagna
lotter under förra kungsladugården Ladugårdsgärdet i Östergötlands län;
74:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för
jägmästaren E. M. Janse att för ålderstillägg räkna sig till godo tjänstgöring såsom
föreståndare för skogsskolan vid Skogshåll;
75:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning till Löfvestads församling af vissa områden af förra militiebostället Löfvestads
kungsgård n:r 46 i Malmöhus län;
76:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af ett område från V4 mantal Sollida under kronodomänen Stenhammar i Söder¬
manlands län;
25
Riksdag sbeslutet 1007.
77:o) af samma dag i anledning af Kung! Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af två till förra militiebostället 1 mantal Ekeby n:r 2 och 3 i Södermanlands
län hörande lägenhet;
78:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af en under kronosäteriet Boda n:r 1 om ett mantal i Skaraborgs län hörande
lägenhet;
79:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplå¬
tande till Jönköpings läns landsting af nyttjanderätten till förra harherarbostället
Långanäs n:r 1 i Jönköpings län;
80:o) af samma’ dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af ett område från förra militiebostället 3/s mantal Lysteryd n:r 1 i Krono¬
bergs län;
81:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af en till förra länsmansbostället 3/s mantal Eörlösa n:r 5 i Kalmar län hörande
lägenhet;
82:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af fem till förra majorsbostället 1 mantal Östbro n:r 1 södra i Värmlands
län hörande ägolotter;
83:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af en landshöfdingen i Västerbottens län förut på lön anslagen lägenhet Herr-
gärdan invid Umeå stad i Västerbottens län;
84:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utbyte
af en kronan tillhörig tomtdel i 8:de kvarteret, Sparre, i Karlskrona mot en annan,
enskild person tillhörig tomtdel i samma kvarter;
85:o) af sammaJ dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplå¬
telse till landtförsvaret af förra landshöfdingebostället liydhof n:r 1 i J önköpings län;
86:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af en till förra militiebostället Ekenäs n:r 1 i Jönköpings län hörande torf¬
mosse;
87:o) af den 29 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående om- och
tillbyggnad af det gamla riksdagshuset å Biddarholmen för beredande af lokaler
åt vissa statens ämbetsverk m. m;j
88:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af kronan tillkommande andel af hemmanet lU mantal Mjölby n:r 2 Kanike-
gården i Östergötlands län;
89:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af vissa lägenheter från förra regementspastorsbostället 3/i mantal Bondeby
n:r 2 i Södermanlands län;
90:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplå¬
telse af mark från förra kronofogdebostället 1 mantal Sör Gerdsbo n:r 5 i Västman¬
lands län;
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4
(Riksdagsbeslutet.)
26
Riksdagsbeslutet 1907.
91:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af två områden från förra hospitalshemmanet V2 mantal Dufvedal n:r 1 i Öster¬
götlands län;
92:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af förra militiebostället V4 mantal Spiksborg n:r 1 i Östergötlands län;
93:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af vissa till kungsgården Schenäs i Östergötlands län börande lägenheter;
94:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efter¬
skänkande af kronans rätt till danaarf efter timmermannen Karl Karlsten från
Skönsmon;
95:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efter¬
skänkande af kronans rätt till danaarf efter hustru Sofia Rosalie Andersson, född
Backman;
96:o) af den 30 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efter¬
skänkande af kronans rätt till danaarf efter förre stationskarlsförmannen Per Pers¬
sons hustru Johanna Christina Persson, född Falkengren, från Malmö;
97:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efter¬
skänkande af viss del af skillnadsarrende för förra militiebostället 1 mantal Eds¬
berga n:r 4 i Östergötlands län;
98:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af ett till förra militiebostället ett mantal Anstå n:r 3 och 4 i Örebro län
hörande jordområde;
99:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af vissa delar af förra profossbostället 3/4 mantal Flundrarp n:r 2 och 3 i
Malmöhus län;
100:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtelse till Borgholms stad af jordområden från Borgholms kungsladugård i Repp-
linge socken af Kalmar län;
101 ro) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfver¬
låtelse till Mörbylånga köping af ett till köpingen gränsande jordområde i Kalmar län;
102:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående rätt för Kalmar läns södra landsting att förvärfva postmästarebostället
Stora Rör n:r 1 i Högsrums socken af Kalmar län;
103:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upp¬
låtelse af mark från förra länsmansbostället Mjogaryd Mellangård n:r 2 i Jönkö¬
pings län;
104:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försälj¬
ning af viss del af Kronobergs kungsgård i Kronobergs län;
105:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utläm¬
nande under år 1907 af egnahemslån inom Fors och Klosters socknar af Söderman¬
lands län;
27
Riksdagsbeslutet 1907.
106:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;
107:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet;
108:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde
hufvudtitel, innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet;
109:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet;
110:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;
lll:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tionde
hufvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;
112:o) af den 31 maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte
hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;
113:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;
114:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens åtton¬
de hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet;
115:o) af samma dag angående beräkningen af statsverkets inkomster;
116:o) af den 1 juni i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående föränd¬
rade grunder för den af staten utöfvade egnahems-lånerörelse;
117:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proportion med förslag till
bildande af en jordförmedlingsfond jämte en i ämnet väckt motion;
118:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående under¬
stöd m. m. åt vaktkonstapeln vid tvångsarbetsanstalten i Karlskrona J. A. Nilsson;
119:o) af samma dag i anledning af Kungl. Haj:ts proposition angående afsät¬
tande af medel till pensionering af statens järnvägars personal;
120:o) af samma dag i anledning af Kungl. Haj:ts proposition angående ut¬
vidgning af spårsystem och frilastplatsen vid Albano järnvägsstation;
121:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anlägg¬
ning af en statsbana från Järna station å västra stambanan öfver Vagnhärad och
Nyköping förbi Lunda till Norrköping;
122:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anlägg¬
ning af bibanor från norra stambanan till Skellefteå och Piteå;
123:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
dels för ytterligare undersökningar angående den s. k. inlandsbanan, dels ock för
byggnad af statsbana från Östersund till Ströms vattudal;
124:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående änd¬
rade bestämmelser i fråga om försäljning och utarrendering af kronan tillhörig fast
egendom;
28
Riksdagsbeslutet 1907.
125:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående rätt
för rektorn vid folkskoleseminariet i Strängnäs S. F. Gr. Lundqvist till uppflyttning
i högre lönegrad;
126:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts propsition angående förvalt-
ningsbidrag åt sjukkassor m. m.;
127:o) af samma dag angående statsregleringen för år 1908 och sättet för anvi¬
sande af vissa anslagsbelopp;
128 :o) af samma dag angående upprättadt nytt reglemente för riksgäldskontoret;
129:o) af samma dag med öfverlämnande af ny riksstat;
130:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående god¬
kännande af telegrafverkets stater för år 1908 m. m. jämte i ämnet väckta motioner;
131 :o) af samma dag angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda
framställningar om anslag för beredande af extra lönetillägg för år 1907 åt vakt¬
mästare; samt
132:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majrts proposition angående löne¬
reglering för personalen vid statens järnvägar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
§ 31.
I aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit .Riksdagen medgifva,
att skoldistrikt må till aflönande af småskollärarinna, som genomgått den under
åren 1869—1877 vid folkskoleseminariet i Skara inrättade särskilda afdelning för
bildande af småskollärarinnor, äga att, därest lärarinnan af skoldistriktet åtnjutit
den högre aflöning, som enligt gällande bestämmelser tillkommer lärarinna, hvilken
på föreskrifvet sätt undergått pröfning för anställning vid småskola, vid mindre
folkskola eller vid folkskola i egenskap af biträdande lärare, utbekomma det mot
den högre aflöningen svarande högre statsbidraget, utan hinder däraf att nämnda
lärarinna icke undergått sådan pröfning; samt
att skoldistrikt, som till aflönande af dylik inom distriktet anställd lärarinna
redan uppburit sådant högre statsbidrag, hvarom nyss är sagdt, må, där ej vid
tiden för utfärdande af bestämmelser härom talan om återbärande af viss del af
statsbidraget redan blifvit i vederbörlig ordning väckt, behålla det uppburna stats¬
bidraget i sin helhet och i annat fall befrias från att på grund af dylik talan åter¬
bära större del af det uppburna statsbidraget än som motsvarar det revisionen
hos kammarrätten tillkommande anmärkningsarfvode.
I skrifvelse den 24 maj hafve vi tillkännagifvit för Kungl. Maj:t, att ifråga¬
varande proposition blifvit af oss bifallen.
§ 32.
I skrifvelse den 24 maj hafve vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, i anledning af
Kungl. Maj:ts i punkten 30 under åttonde hufvudtiteln af statsverkspropositionen
29
Riksdagsbeslutet 1007.
gjorda framställning om förändrade bestämmelser angående aflöningen för vissa
extra ordinarie examinerade folkskollärare,
dels medgifvit vidtagande af viss utaf Kungl. Maj:t föreslagen ändring i fråga
om statsbidrag till aflönande af icke ordinarie, examinerad, vid folkskola antagen
lärare samt
ökat förslagsanslaget: lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, med
50,000 kronor eller från 8,100,000 kronor till 8,150,000 kronor;
dels medgifvit vidtagande af en i skrifvelsen omförmäld ändring i fråga om
aflönande af de i § 1 mom. 1 af kung], kungörelsen angående aflönande af vikarie
för lärare vid folkskola eller småskola under tjänstledighet på grund af sjukdom
den 1 juni 1900 omförmälda vikarier, samt
ökat förslagsanslaget: bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för lärare eller
lärarinna vid folkskola eller småskola, med 25,000 kronor eller från 100,000 kronor
till 125,000 kronor;
dels ock medgifvit vidtagande af viss föreslagen ändring i § 1 af kungl. kun¬
görelsen den 31 maj 1901 angående aflönande af vikarie för lärare vid af landsting
eller stad, som ej i landsting deltager, inrättadt småskollärarseminarium under
tjänstledighet på grund af sjukdom.
§ 33.
Kungl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen medgifva, att arbets-
gifvare, som enligt lagen angående ersättning för skada till följd af olycksfall i
arbete den 5 juli 1901 i riksförsäkringsanstalten försäkrade sina arbetare mot olycks¬
fall, så ock arbetare, som genom försäkring i anstalten beredde sig ersättning enligt
de i samma lag stadgade grunder för skada till följd af olycksfall i arbete, finge
med de inskränkningar beträffande vissa olycksfall och på de villkor i öfrigt, som
af riksförsäkringsanstalten kunde bestämmas, i anstalten erhålla försäkring enligt
samma, grunder jämväl mot olycksfall, som inträffade utom arbetet; samt att kost¬
naderna för den utvidgning af riksförsäkringsanstaltens och postsparbankens verk¬
samhet, som häraf blefve en följd, finge utgå af de utaf Riksdagen från arbetar -
försäkringsfondens intressemedel för bedrifvande af riksförsäkringsanstaltens rörelse
till anstalten och postsparbanken förslagsvis redan anvisade belopp.
Denna proposition har af oss bifallits; hvilket vi i skrifvelse den 24 maj till-
kännagifvit för Kungl. Maj:t.
§ 34.
I anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafve vi i skrifvelse till Kungl.
Maj:t den 29 maj anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t, i sammanhang med omarbet¬
ning af lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd af olycksfall
i arbete, taga i öfvervägande, huruvida icke riksförsäkringsanstaltens skyldighet att
30 Riksdagsbeslutet 1907.
vid inträffande olycksfall i arbete afgifva utlåtande, på sätt ofvan antydts, skulle
kunna utsträckas.
§ 35.
På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kung! Maj:t den 24 maj, kåfve vi i an¬
ledning af en inom Riksdagen väckt motion anhållit, det Kungl. Maj:t ville låta
utreda, huruvida kronans rätt till storverksträd och ekar å häradsallmänning må
kunna upphöra, samt därefter för Riksdagen framlägga det förslag i ämnet, hvartill
utredningen kan gifva anledning.
§ 36.
På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 13 april utvisar, hafve vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om inskränkning i inmutningsrätten.
§ 37.
I aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
ej mindre under vissa i propositionen angifna förutsättningar och villkor med¬
gifva inrättande af en kontroR- och justeringsstyrelse samt disponera härför erfor¬
derliga medel,
än äfven höja det i staten för finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts
kansli uppförda ordinarie anslag till amanuenser, vikariatsersättning, renskrifning
med mera med angifvet belopp.
Denna framställning har af oss bifallits, hvilket vi i skrifvelse den 17 maj till-
kännagifvit för Kungl. Maj:t.
§ 38.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 29 maj utvisar, hafve vi bi¬
fallit Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till gästgifvare, som afstå från
dem jämlikt 10 § i förordningen angående försäljning af brännvin den 9 juni 1905
tillkommande rätt till utskänkning af brännvin.
§ 39.
Vi hafve i skrifvelse den 30 april tillkännagifvit för Kungl. Maj:t, att vi bi¬
fallit Kungl Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen be¬
sluta, dels att §§ 2, 8, 9, 10 och 11 i förordningen den 22 juni 1883 angående en
postsparbank för riket skulle erhålla viss förändrad lydelse, dels ock att till omför-
mälda förordning skulle fogas en ny § med nummer 23 af angifven lydelse.
§ 40.
I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 2 maj hafve vi anhållit, att Kungl. Maj:t
täcktes låta utreda, om och under hvilka villkor rättighet att drifva handel med
31
Riksdagsbeslutet 1907.
aktier må kunna medgifvas bolag, som äro eller blifva underkastade den för en¬
skilda bankinrättningar gällande lagstiftning, samt till Riksdagen afgifva det förslag
i ämnet, som en sådan utredning må kunna föranleda.
§ 41.
I afgifven ämbetsberättelse har Riksdagens justitieombudsman hemställt, att
Riksdagen måtte för sin del antaga en lag om upphäfvande af vissa §§ i 9 kapitlet
handelsbalken jämte förordningen angående ränta vid försträckning på viss kort tid
utan säkerhet i fast egendom den 13 september 1864.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 2 maj utvisar, hafve vi för
vår del bifallit denna hemställan.
§ 42.
I aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett vid
propositionen fogadt förslag till förordning angående rätt att hos generaltullstyrelsen
erhålla upplysning rörande tullbehandlingen af varor, afsedda att till riket införas.
På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 19 mars, har det fram¬
lagda förslaget icke kunnat af oss oförändradt bifallas, utan hafve vi i stället an¬
tagit en förordning i ämnet, af lydelse bilaga till vår skrifvelse utvisar.
§ 43.
I anledning af en inom Riksdagen gjord framställning hafve vi i skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 2 maj anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga erforderliga åt¬
gärder därhän, att utländska handelsresande, med eller utan näringslegitimations-
bevis, icke under några förhållanden må tillgodonjuta gynnsammare behandling än
landets egna undersåtar, som utöfva enahanda yrke.
§ 44.
I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 2 maj hafve vi på grund af en inom Riks¬
dagen väckt motion anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, i
hvad mån ej mindre tullverkets rätt att för införd vara utkräfva ytterligare tull än
äfven varuägares rätt att återbekomma redan erlagd, för högt debiterad tullafgift
lämpligen må kunna inskränkas, samt därefter för Riksdagen framlägga de förslag,
hvartill utredningen kan gifva anledning.
§ 45.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 2 maj närmare utvisar, hafve
vi i anledning af en inom Riksdagen väckt motion angående ändrad lydelse af §§
5 och 6 i tulltaxeunderrättelserna anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa
utredning i berörda ämne samt därefter till Riksdagen inkomma med det förslag,
hvartill en dylik utredning kan gifva anledning.
32
Riksdagsbeslutet 11)01.
§ 4(3.
Genom aflåten proposition n:r 115 har Kung! Maj:t föreslagit Riksdagen att
besluta,
l:o
dels att i tulltaxan skall införas en ny rubrik med nummer 211J,
dels att tulltaxerubrikerna n:r 26 och 201 skola erhålla i propositionen an-
gifven lydelse;
2:o
dels ock att §§ 8 och 9 i de vid tulltaxan den 8 juni 1906 fogade underrättelser
om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör, skola erhålla viss förändrad lydelse.
Vidare har Kungl. Maj:t i en till Riksdagen aflåten proposition n:r 188, med
ändring af det i propositionen n:r 115 framställda förslag till ändrad lydelse af §
9 mom. 3 i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser om hvad vid taxans bi 11 -
tampning iakttagas hör, föreslagit Riksdagen att besluta sådan ändring af nämnda
moment, som framgår af ett propositionen bifogadt förslag till lydelse af mo¬
mentet.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Haj:t den 24 maj utvisar, har berörda
proposition n:r 115 blifvit af oss bifallen, såvidt den afser ändringar i tulltaxan,
hvaremot samma proposition, såvidt den afser ändrad lydelse af §§ 8 och 9 i tull-
taxeunderrättelserna, äfvensom propositionen n:r 188 på det sätt bifallits, att be¬
rörda §§ skola erhålla den förändrade lydelse, som bilaga till vår nämnda skrif¬
velse utvisar.
Därjämte hafve vi beslutit, att bestämmelserna i § 9 mom. 3 i tulltaxeunder-
rättelserna skola träda i kraft från och med den 1 juli 1907.
I berörda skrifvelse hafve vi vidare tillkännagifvit för Kungl. Maj:t, att vi i
anledning af inom Riksdagen väckta motioner beslutit, dels att rubriken »Hår» i
tulltaxan äfvensom tulltaxerubrikerna n:r 395 och 396 skola erhålla den förändrade
lydelse, som i vår skrifvelse angifves, dels ock att tullsatsen för omalen majs skall
nedsättas till 1 krona 50 öre för 100 kilogram.
Vid anmälan härom hafve vi tillika anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes våra nu
omförmälda beslut till allmän efterrättelse kungöra.
§ 47.
Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta,
att den genom kungl. kungörelsen den 5 juli 1884 stadgade lägsta viktsatsen för
inrikes bref finge från och med den 1 oktober 1907 varda förhöjd från 15 till
20 gram.
Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 19
februari tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.
Riksdagsbeslutet 1907.
33
§ 48.
På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 19 februari, hafve vi
i anledning af inom Riksdagen gjorda framställningar beslutit, att 8, 27 och 54 §§
i gällande förordning angående stämpelafgiften skola erhålla den förändrade lydelse,
bilaga till vår nämnda skrifvelse utvisar, äfvensom att de sålunda förändrade be¬
stämmelserna, som vi ansett vara af beskaffenhet att böra snarast möjligt vinna
tillämpning, skola träda i kraft från och med dag under innevarande år, som af
Kungl. Maj:t bestämmes.
Vid anmälan härom hafve vi tillika anhållit, att Kungl. Haj:t täcktes låta till
allmän efterlefnad kungöra vårt ifrågavarande beslut.
§ 49.
Vi hafve, i anledning af en inom Riksdagen väckt motion, i skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 8 mars anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utred¬
ning, huruvida genom förändrade eller förenklade bestämmelser rörande sättet för
verkställandet af stämpelbeläggning af stämpelpliktiga handlingar skulle kunna
utan ökade kostnader för det allmänna åstadkommas en fullständigare kännedom
om hvad de särskilda stämpelafgifterna inbringa åt statsverket, äfvensom en mer
tillfredsställande kontroll öfver att stadgade afgifter behörigen erläggas, samt efter
verkställd utredning till Riksdagen inkomma med de förslag, hvartill en dylik ut¬
redning kan gifva anledning.
§ so.
Genom afbiten proposition n:r 200 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
besluta vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften.
Denna proposition har blifvit af oss bifallen; hvilket vi i skrifvelse den 25
maj tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.
§ 51.
I anledning af en af oss beslutad nedsättning af tullsatsen för omalen majs till
1 krona 50 öre för 100 kilogram hafve vi haft att undersöka, huruvida någon för¬
ändring borde ifrågakomma af den uti § 11 mom. 4 gäUande förordning angående
villkoren för tillverkning af brännvin stadgade tilläggsafgiften af 5 öre per liter
för brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då majs eller utländsk potatis där
användes för brännvinstiUverkning, hvilket afgiftsbelopp är afsedt att tillämpas vid
eventuell tullfrihet å omalen majs.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 maj närmare utvisar, hafve
vi beslutit att icke vidtaga någon förändring med afseende å berörda tilläggsafgift;
och hafve vi, då berörda nedsättning af tullen å omalen majs skall träda i kraft
den 1 januari 1908, ansett, att bestämmelserna om nämnda särskilda afgift samt det
Bill. till Rilcsd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5
(Riksdagsbeslutet.)
34
Riksdagsbeslutet 1907.
i sammanhang därmed stående, i åberopade förordning förekommande stadgandet,
att malen spannmål må användas för brännvinstillverkning allenast under den
särskilda kontroll, som af Kungl. Maj:t föreskrifves, — bvilket stadgande jämväl
är afsedt att träda i kraft i samband med upphäfvande af majstullen —, likaledes
böra tillämpas från den 1 januari 1908.
Med anmälan härom bafve vi anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes till allmän
efterrättelse kungöra, att de i gällande förordning den 13 juli 1887 angående vill¬
koren för tillverkning af brännvin meddelade föreskrifter angående särskild afgift
för brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då majs där användes, samt
angående användningen af malen spannmål skola träda i kraft den 1 januari 1908.
§ 52.
Kungl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga ett vid
propositionen fogadt förslag till förordning angående tillverkning af brännvin.
I skrifvelse den 29 maj bafve vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke bifallit
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag oförändradt; hvaremot vi, med iakttagande af
i skrifvelsen omförmälda ändringar antagit en förordning angående tillverkning af
brännvin af den lydelse, bilaga till vår skrifvelse utvisar,
bvarjämte vi anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes till allmän efterrättelse kungöra
våra ifrågavarande beslut.
§ 53.
På sätt inhämtas af vår skrifvelse den 24 maj, bafve vi bifallit Kungl. Maj:ts
proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett proposi¬
tionen bilagdt förslag till förordning om ändrad lydelse af 15 § i förordningen den
9 juni 1905 angående försäljning af brännvin.
§ 54.
Genom aflåten proposition bar Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett
vid propositionen fogadt förslag till förordning om beskattning af socker.
På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 29 maj, hafve vi icke
bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande författningsförslag oförändradt, hvaremot vi
med iakttagande af i skrifvelsen omförmälda ändringar, antagit en förordning om
beskattning af socker af den lydelse, bilaga till vår nämnda skrifvelse utvisar.
Vid anmälan härom bafve vi tillika anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes till all¬
män efterrättelse kungöra våra ifrågavarande beslut.
§ 55.
Kungl. Maj:t bar i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att till upptagande
i riksstaten för år 1908 åtaga sig en särskild bevillning af 6,750,000 kronor under
35
Riksdagsbeslutet 1907.
namn af inkomstskatt, att på grund af taxering år 1908 utgå enligt ett vid propo¬
sitionen fogadt förslag till förordning i ämnet.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 6 maj utvisar, hafve vi funnit
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke kunna oförändradt bifallas, hvaremot vi,
på grund af detta förslag och med iakttagande af våra i skrifvelsen omförmälda
beslut jämte några mindre väsentliga ändringar och tillägg, antagit en förordning
angående inkomstskatt af den lydelse, bilaga till vår nämnda skrifvelse utvisar, att
gälla för år 1908;
hvarjämte vi anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes våra här omförmälda beslut
till allmän efterrättelse kungöra.
§ 56.
I aflåten proposition har Kungl. Haj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett vid
propositionen fogadt förslag till förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande författningsförslag har icke blifvit af oss oför¬
ändradt bifallet, utan hafve vi med iakttagande af vissa ändringar antagit en för¬
ordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker af den lydelse, bilaga
till vår skrifvelse i ämnet till Kungl. Maj:t af den 29 maj utvisar.
Vid anmälan härom hafve vi tillika anhållit, att Kungl. May t täcktes till all¬
män efterrättelse kungöra våra ifrågavarande beslut.
§ 57.
I aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga vid pro¬
positionen fogadt förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst jämte instruktion för taxeringsmyndigheterna.
I sammanhang med behandlingen af denna proposition hafve vi till pröfning
förehaft åtskilliga i anledning af propositionen väckta motioner; och hafve vi, som
funnit Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke kunna oförändradt bifallas, i skrif¬
velse till Kungl. Maj:t den 6 maj tillkännagifvit, att vi, på grund af detta förslag
och med iakttagande af våra i skrifvelsen omförmälda beslut jämte några ytter¬
ligare, till största delen däraf föranledda mindre väsentliga ändringar och tillägg,
antagit en förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst jämte
tillhörande instruktion för taxeringsmyndigheterna af den lydelse, som bilaga till
vår nämnda skrifvelse utvisar.
Vid anmälan härom hafve vi anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes våra här om¬
förmälda beslut till allmän efterrättelse kungöra; hvarjämte vi anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte i sammanhang med den nya bevillningsförordningen utfärda därtill
hörande formulär till taxeringslängder.
36
Riksdagsbeslutet 1907.
§ 58.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 maj närmare utvisar, hafve
vi i anledning af inom Riksdagen väckta motioner anhållit, det täcktes Kungl.
Maj:t låta utarbeta och till nästinstundande års Riksdag inkomma med förslag till
skatt å fin stärkelse, tillverkad af majs eller utländsk potatis.
§ 59.
Kungl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga vid pro¬
positionen fogade förslag till
l:o) förordning om frihamn;
2:o) förordning om frilager.
Då vi ansett, att frilager icke bör för närvarande inrättas här i landet, hafve
vi i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 maj anmält, att vi saknat anledning att
ingå i någon granskning af det därom framlagda förslaget.
Såsom af vår skrifvelse vidare inhämtas, hafve vi icke bifallit Kungl. Maj:ts
förslag till förordning om frihamn oförändradt, hvaremot vi, med iakttagande af
våra i skrifvelsen omförmälda beslut jämte ytterligare några mindre väsentliga änd¬
ringar, antagit en förordning om frihamn af den lydelse, vid skrifvelsen fogad bi¬
laga utvisar.
Hvad beträffar de i § 14 och § 20 mom. 4 i Kungl. Maj:ts förslag till förord¬
ning om frihamn förefintliga bestämmelserna, till förekommande af så kallad detalj¬
handel eller handel i mindre omfattning med varor, upplagda inom frihamn, hafve
vi ansett desamma icke tillfyllestgörande, i följd hvaraf vi, enligt hvad vår skrif¬
velse utvisar, anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen fram¬
lägga förslag rörande den minsta kvantitet dels af spannmål, dels ock af andra
varor, som får på en gång från frihamn införas.
§ 60.
Enligt hvad vi uti skrifvelse den 8 maj för Kungl. Maj:t tillkännagifvit, hafve
vi antagit en af Kungl. Maj:t genom aflåten proposition föreslagen förordning an¬
gående vissa bestämmelser rörande gränstrafiken mellan Sverige och Norge.
§ 61.
Yi hafve beslutit, att af riksbankens vinst för år 1906, utgörande 7,133,396
kronor 7 öre, ett belopp af 6,400,000 kronor skall öfverlämnas till statsverket; att
statsverkets andel af bankovinsten för år 1906 skall af fullmäktige i riksbanken
tillhandahållas statskontoret och utgå med en fjärdedel under loppet af hvarje af
månaderna januari, april, juli och oktober år 1908; att af förenämnda årsvinst ett
belopp af 720,000 kronor afsättes till riksbankens reservfond; samt att af vinsten
återstående 13,396 kronor 7 öre skola kvarstå å kontot »reserverade medel till fram¬
tida förfogande».
Riksdagsbeslutet 1907.
37
§ 62.
Med öfVerlämnande af reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning, hafve
vi uti skrifvelse den 29 maj anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta kungöra de
föreskrifter, som för allmänheten kunna vara af vikt att känna.
§ 63.
Kungl. Haj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till:
l:o) lag angående stadsplan och tomtindelning samt
2:o) lag om ändrad lydelse af 2 § i lagen den 26 maj 1899 angående förändring
af tomts område.
I sammanhang härmed hafve vi till pröfning förehaft inom Riksdagen väckta
motioner och hafve vi, som icke kunnat i oförändradt skick godkänna berörda pro¬
position, i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 27 april tillkannagifvit, dels att vi för
vår del antagit en lag angående stadsplan och tomtindelning af den lydelse, bilaga
till vår skrifvelse utvisar, dels ock att vi bifallit det i propositionen innefattade
förslaget till lag om ändrad lydelse af 2 § i lagen den 26 maj 1899 angående för¬
ändring af tomts område.
§ 64.
På grund af en inom Riksdagen väckt motion hafve Vi i skrifvelse till Kungl.
Maj:t den 2G mars anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riks¬
dagen framlägga förslag till lagbestämmelser, hvarigenom för landet skadlig in¬
vandring, så vidt möjligt, må hindras, samt i öfrigt utlänningars inflyttning och
bosättning inom landet på lämpligt sätt ordnas.
§ 65.
I afseende å Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rikets vapen
hafva kamrarna stannat i olika beslut, i följd hvaraf frågan, jämlikt 63 § riksdags¬
ordningen, för denna Riksdag förfallit, hvilket vi i skrifvelse den 28 maj tillkänna-
gifvit för Kungl. Maj:t.
§ 66.
Kungl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga propo¬
sitionen bilagda förslag till
l:o) lag angående ändrad lydelse af. § 57 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862; och
2:o) förordning angående särskild grund för beräkning af rösträtt och utgörande
af utskyld eller annan afgift i förhållande till inkomstbevillning på grund af taxe¬
ring år 1908.
38
Riksdagsbeslutet 1907.
På sätt inhämtas af vår skrifvelse den 17 maj till Kungl. Maj:t hafve vi icke
funnit något att erinra mot förstnämnda förslag och förty i denna del bifallit Kungl.
Majrts proposition.
Däremot hafve vi, som funnit Kungl. Maj:ts under mom. 2:o) upptagna förslag
icke kunna i oförändradt skick bifallas, för vår del antagit en i vår skrifvelse införd
förordning angående särskild grund för beräkning af rösträtt och utgörande af ut¬
skyld eller annan afgift i förhållande till bevillning på grund af taxering år 1908.
§ 67.
Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett
propositionen bilagdt förslag till lag angående dels ändrad lydelse af § 45 i förord¬
ningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, dels ock upphäfvande
af § 47 i samma förordning.
Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 17 maj
tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.
§ 68.
Uti aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga pro¬
positionen bilagdt förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 19 och 35 i för¬
ordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.
Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 23 april
anmält för Kungl, Maj:t.
§ 69.
Yi hafve i skrifvelse den 17 maj tillkännagifvit för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
ett propositionen bilagdt förslag till lag angående ändrad lydelse af § 40 i förord¬
ningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november
1863.
§ 70.
På grund af inom Riksdagen väckta motioner hafve vi i skrifvelse till Kungl.
Maj:t den 19 april anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för Riks¬
dagen framlägga förslag till lagstiftning, som på tillfredsställande sätt tillgodoser
utom äktenskapet födda barns och deras mödrars rättsliga ställning.
§ 71.
Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till
l:o) lag om nyttjanderätt till fast egendom;
2:o) lag om hvad iakttagas skall i afseende å införande af lagen om nyttjande¬
rätt till fast egendom;
Riksdagsbeslutet 1907.
39
3:o) lag om servitut;
4:o) lag om inskrifning af tomträtt samt af fång till sådan rätt;
5:o) lag om inteckning i tomträtt;
6:o) lag om ändrad lydelse af 17 kap. 5 och 6 §§ handelsbalken;
7:o) lag om ändrad lydelse af 42, 43, 100, 105, 113 och 158 §§ utsökningslagen;
8:o) lag om ändrad lydelse af 39, 46, 47, 48, 49, 50, 53, 55, 56 och 57 §§ i för¬
ordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom;
9:o) lag om ändrad lydelse af 2 och 90 §§ konkurslagen;
10:o) lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i förordningen den 20 november 1845
i afseende på handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarblifva;
ll:o) lag om ändrad lydelse af 14 § i förordningen den 4 mars 1862 om tioårig
preskription och om årsstämning;
12:o) lag om ändrad lydelse af 65 § i lagen den 20 juni 1879 om dikning och
annan afledning af vatten;
13:o) lag om ändrad lydelse af 4 § i lagen den 24 maj 1895 angående hvad till
fast egendom är att hänföra; samt
14:o) lag om ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 16 juni 1875 angående
särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden.
I sammanhang med nämnda proposition hafve vi till pröfning förehaft inom
Riksdagen i anledning af propositionen gjorda framställningar.
I skrifvelse den 28 mars hafve vi, som funnit ifrågavarande proposition icke
kunna i oförändradt skick godkännas, tillkännagifvit för Kungl. Maj:t, att vi för
vår del antagit lagar uti de i mom. l:o), 3:o), 4:o), 6:o) samt 8:o) här ofvan omför-
mälda ämnen, af lydelse bilagor till vår nämnda skrifvelse utvisa, samt att vi bi¬
fallit öfriga i propositionen innefattade lagförslag.
§ 72.
Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga ett
propositionen bilagdt förslag till lag om ändring i vissa delar af lagen den 23 ok¬
tober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.
Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 17 maj
för Kungl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 73.
Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagdt förslag till lag om enskilda vägar på landet.
På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 13 maj, hafve vi, som
funnit Kungl. Maj:ts berörda proposition icke kunna i oförändradt skick bifallas,
för vår del antagit en i vår skrifvelse införd lag i ämnet.
40
Riksdagsbeslutet 1907.
§ 74.
Kung!. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen antaga pro¬
positionen bilagdt förslag till lag om bredden af hjulringar å arbetsåkdon på
landet.
På sätt vi i skrifvelse den 28 maj för Kungi. Haj:t tillkännagifvit, hafve vi,
som funnit oss icke kunna i oförändradt skick godkänna Kungl. Maj:ts ifrågava¬
rande proposition, för vår del antagit lag i ämnet af den lydelse, vår nämnda skrif¬
velse utvisar.
§ 75.
Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagdt förslag till förordning angående ändrad lydelse af 23 § i kungl.
stadgan den 31 maj 1878 angående skjutsväsendet.
Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 17
maj tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.
§ 76.
Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagdt förslag till lag om handräckning för fordrans utfående.
I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 28 mars hafve vi, under framhållande att åt
en i 7 § af förslaget intagen föreskrift bör gifvas den tolkning, som i vår skrif¬
velse angifves, tillkännagifvit, att vi godkänt det i propositionen innefattade lag¬
förslaget.
§ 77.
Med anledning af inom Riksdagen gjorda framställningar hafve vi för vår de!
antagit förslag till
l:o) lag angående ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall från
ansvar för inteckningar i stamhemmanet;
2:o) lag om ändrad lydelse af 37 § i förordningen den 16 juni 1775 angående
inteckning i fast. egendom; samt ,
3:o) lag om ändrad lydelse af 12 och 19 §§ i lagen den 30 september 1904 om
samäganderätt; hvilka samtliga äro införda i vår skrifvelse till Kungl. Maj:t af
den 17 maj.
§ 78.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 8 mars utvisar, hafve vi, i
anledning af en inom Riksdagen väckt motion, för vår del antagit en i vår skrif¬
velse införd lag angående upphäfvande af frälsemäns och deras vederlikars rätt
till särskild! forum i vissa mål.
Riksdagsbeslutet 1907.
41
§ 79.
I skrifvelse den 8 mars hafve vi för Kung!. Maj:t tillkännagifvit, att vi, i
anledning af inom Riksdagen väckta motioner, för vår del antagit en i vår skrif¬
velse intagen lag om ändrad lydelse af 11 kap. 38 § rättegångsbalken.
§ 80.
Genom aflåten proposition bar Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagdt förslag till lag om ändring i vissa delar af 30 kap. rätte¬
gångsbalken.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kung], Maj:t den 28 maj närmare utvisar,
hafve vi icke kunnat godkänna denna proposition.
§ 81.
Vi hafve i skrifvelse den 24 april tillkännagifvit för Kungl. Maj:t, att vi bi¬
fallit Kungl. Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen an¬
taga propositionen bilagdt förslag till lag om inskränkning i rätten att erhålla
laga skifte.
§ 82.
Vi hafve på grund af en inom Riksdagen väckt motion i skrifvelse till Kungl.
Maj:t den 23 april anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och, i den mån
Riksdagens medverkan påkallas, för Riksdagen framlägga förslag till ändrade be¬
stämmelser i syfte att förekomma misshushållning med skogen genom föreskrifna
ståndskogslikvider vid laga skiften och hemmansklyfningar.
§ 83.
Sedan Kungl. Maj:t genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagdt förslag till lag angående ändring i 20 § 1 mom. och 22 § af
lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring den 27 juni 1896,
hafve vi, som icke kunnat godkänna ifrågavarande proposition i oförändradt skick,
för vår del antagit en i vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 28 maj införd lag an¬
gående ändrad lydelse af ifrågavarande paragrafer.
§ 84.
Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
ett propositionen bilagdt förslag till lag angående aflösning af afgäld från afsöndrad
lägenhet.
I skrifvelse den 19 mars hafve vi, som funnit detta lagförslag icke kunna i
oförändradt skick godkännas, tillkännagifvit för Kungl. Maj:t, att vi för vår del
antagit en lag i ämnet, af lydelse vår nämnda skrifvelse utvisar.
Bill. till Rilcsd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6
(Riksdagsbeslutet.)
42
Riksdagsbeslutet 1907.
§ 85.
I anledning af inom Riksdagen väckt motion hafve vi i skrifvelse till Kungl.
Maj:t den 23 april anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och snarast
möjligt för Riksdagen framlägga förslag till ändamålsenliga lagbestämmelser i
fråga om grunderna och sättet för bestämmande af de ersättningsbelopp, som skola
utgifvas i anledning af jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.
§ 86.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 30 april utvisar, hafve vi i
anledning af inom Riksdagen väckta motioner anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes
efter verkställd utredning låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till
åtgärder, särskildt med anlitande af expropriation, i ändamål att vid fisklägen,
stationssamhällen och andra områden på landet, där en sammanträngd befolkning
bor eller kan uppstå, i enlighet med hvad i skrifvelsen angifvits, på ett mera till¬
fredsställande sätt än hittills ordna förhållandena med afseende å redan befintlig
eller för samhällets utvidgning erforderlig tomtmark.
§ 87.
Genom en till Riksdagen aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riks¬
dagen att antaga propositionen bilagdt förslag till lag, innefattande särskilda
bestämmelser om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne.
I afseende å denna proposition hafva kamrarna stannat i olika beslut, i följd
hvaraf frågan, jämlikt 63 § riksdagsordningen, för denna riksdag förfallit; hvilket
vi uti skrifvelse den 28 maj för Kungl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 88.
Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagdt förslag till lag angående förekommande af vanhäfd å jord¬
bruk i Norrland och Dalarne.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 28 maj utvisar, hafva kam¬
rarna i afseende å denna proposition stannat i olika beslut, i följd hvaraf frågan,
jämlikt 63 § riksdagsordningen, för denna Riksdag förfallit.
§ 89.
I anledning af en inom Riksdagen gjord framställning hafve vi i skrifvelse till
Kungl. Haj:t den 23 april anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och om
möjligt redan till nästkommande års Riksdag framlägga förslag till lagbestämmel¬
ser, hvarigenom skogsvårdsstyrelserna tillägges rättighet att i fall, då sådant
finnes lämpligt, förvärfva skogsmark till bildande af allmänningar för veder¬
Riksdagsbeslutet 1907. 43
börande landstingsområde samt för sådant ändamål använda influtna skogsvårds-
afgifter.
§ 90.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 17 maj utvisar, kåfve vi bi¬
fallit Kungl. Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
antaga propositionen bilagdt förslag till förordning om ändrad lydelse af § 3 i för¬
ordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter.
§ 91.
Enligt hvad vi uti skrifvelse den 28 maj för Kungl. Maj:t tillkännagifvit^
hafva kamrarna stannat i olika beslut i afseende å Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändrad lydelse af 21 § i grufvestadgan den 16 maj 1884, i
följd hvaraf frågan, jämlikt 63 § riksdagsordningen, för denna riksdag förfallit.
§ 92.
Vi hafve i anledning af en inom Riksdagen väckt motion i skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 28 mars anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta föranstalta om
utredning, på hvilket sätt betryggande garantier för kontraktsenligt åtnjutande af
elektrisk energi må kunna genom lagstiftning eller eljest beredas afnämare af så¬
dan energi, samt, i den mån Riksdagens medverkan till lagstiftning i ämnet er¬
fordras, för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kan gifva an¬
ledning.
§ 93.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 30 april utvisar, hafve vi i
anledning af en inom Riksdagen gjord framställning anhållit, att Kungl. Maj:t
täcktes för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i lagen innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar den 27 juni 1902, att expropriation
af jord må medgifvas, utom för ledningarnas framdragande, jämväl för kraft¬
station, dammfästen, vattenledningar och dylikt.
§ 94.
Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagdt förslag till lag angående ändrad lydelse af 1, 2 och 3 §§ i
lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anlägg¬
ningar.
Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 2 maj utvisar, hafve vi, som
ej kunnat i oförändradt skick bifalla denna proposition, för vår del antagit en i
vår skrifvelse införd lag i ämnet.
44
Riksdagsbeslutet 1907.
§ 95.
Grenom aflåten proposition har Kungi. Maj:t föreslagit Riksdagen antaga pro¬
positionen bilagdt förslag till lag om utförande och nyttjande af elektrisk anlägg¬
ning för telegrafering eller telefonering utan tråd.
Under förutsättning att de i 8 § af nämnda lagförslag afsedda föreskrifter, så
snart ske kan, blifva af Kungl. Maj:t meddelade, hafve vi bifallit denna proposi¬
tion, hvilket vi i skrifvelse den 24 maj för Kungl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 96.
På grund af inom Riksdagen gjorda framställningar hafve vi i skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 15 mars anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser mot användande af mutor eller
bestickning vid ekonomiska uppgörelser.
§ 97.
I anledning af inom Riksdagen väckta motioner hafve vi i skrifvelse till Kungl.
Maj:t den 27 februari anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning,
huruvida och i hvad mån föreskrifter må kunna meddelas i fråga om internering
af alkoholister äfven mot deras vilja i för dem afsedda kuranstalter, samt, ifall ut¬
redningen därtill gifver anledning, för Riksdagen framlägga förslag till lagstift¬
ning i ämnet.
§ 98.
Riksdagens justitieombudsman har i sin till Riksdagen afgifna ämbetsberättelse
hemställt, att Riksdagen måtte för sin del antaga en lag om ändrad lydelse af 14
kapitlet 22 § strafflagen.
Denna framställning hafve vi för vår del bifallit; hvilket vi i skrifvelse den
15 mars tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.
§ 99.
Enligt hvad vi i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 27 februari anmält, hafve vi
med föranledande åt en inom Riksdagen gjord framställning för vår del antagit
den ändrade lydelse af 18 kap. 16 § strafflagen, som vår nämnda skrifvelse utvisar.
§ 100.
På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 15 mars utvisar, hafve vi med
bifall till en af Riksdagens justitieombudsman gjord hemställan för vår del antagit
en i vår skrifvelse införd lag om ändrad lydelse af 25 kapitlet 12 § strafflagen.
§ 101.
Yi hafve i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 17 maj tillkännagifvit, att vi bi¬
fallit Kungl. Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
45
Riksdag sbeslutet 1907.
antaga ett propositionen bilagdt förslag till lag angående tillämpning af vissa be¬
stämmelser i den vid internationella konferensen i Algeciras år 1906 antagna ge¬
neralakt.
§ 102.
I öfverensstämmelse med § 89 regeringsformen bafve vi anmält våra önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrifvelser:
l:o) af den 27 april angående införande af skärpta bestämmelser om offentliga
föreställningar m. in.;
2:o) af den 30 april angående vidtagande af åtgärder för införande af under¬
visning i skogsvård vid folkskolorna på landsbygden;
o:o) af samma dag med begäran om utredning och förslag rörande inrättandet
af en statens arbetsförmedlingsanstalt till tjänst för utomlands bosatta svenskar;
4:o) af den 11 maj angående utredning, huruvida läkare må såsom straffpåföljd
eller af annan orsak kunna fråntagas rätten att utöfva läkareverksamhet;
5:o) af samma dag angående nedsättning i afgiften för växelprotest;
6:o) af samma dag angående ordnandet af apoteksväsendet efter utgången af år 1920;
7:o) af den 22 maj angående ordningsföreskrifter för landskommuner;
8:o) af samma dag angående undervisningen i landthushållning;
9:o) af den 30 maj angående undersökning och utredning rörande landtarbe-
tarnes lefnadsförhållanden.
§ 103.
I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen
hafve vi kallat revisionssekreteraren, riddaren af Kungl. Maj:ts nordstjärneorden
Berndt Fridolf Engelbrekt Hasselrot att vara Riksdagens justitieombudsman samt
häradshöfdingen i Vadsbo södra domsaga, f. d. assessorn, riddaren af Kungl. Maj:ts
nordstjärneorden friherre Lave Robert Beck-Friis att i justitieombudsmannens äm¬
bete inträda eller detsamma utöfva i de fall, nämnda grundlagar omförmäla.
§ 104.
Enär vid verkställd undersökning af riksbanken befunnits, att bankofullmäktige
med nit och omsorg handhaft det dem lämnade uppdrag, hafve vi beviljat bemälde
fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen under år 1905 af bankens såväl
hufvudkontor som samtliga afdelningskontor i orterna, dels ock för de beslut och
åtgärder, som finnas antecknade till fullmäktiges protokoll från och med den 15
januari 1906 till samma dag innevarande år.
§ 105.
Då vi funnit fullmäktige i riksgäldskontoret hafva med nit och omsorg upp¬
fyllt sitt viktiga och ansvarsfulla kall, hafve vi tillerkänt fullmäktige full ansvars¬
frihet för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll från den
18 januari 1906 till och med den 18 januari 1907.
46
Riksdagsbeslutet 1907.
§ 106.
Enär fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret med nit och
omtanke fullgjort det dem gemensamt lämnade uppdrag i fråga om uppförande på
Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus, kåfve vi tillerkänt nämnde full¬
mäktige full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i
deras vid gemensamma sammanträden rörande frågan om nämnda byggnadsföretag
förda protokoll från den 18 januari 1906 till och med den 18 januari 1907.
§ 107.
På grund af § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen hafve
vi valt tre fullmäktige i riksbanken samt ordförande och två fullmäktige i riks¬
gäldskontoret äfvensom suppleanter för Riksdagens samtlige fullmäktige i dessa
verk, hvarjämte vi meddelat fullmäktige nödiga föreskrifter, hvilka i de för sagda
verk upprättade reglementen äro intagna.
§ 108.
I anledning af en af Riksdagens justitieombudsman gjord framställning hafve
vi, enligt hvad vår skrifvelse den 10 maj utvisar, dels uppdragit åt denne att låta
utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra en utförlig histo¬
rik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första seklet af detta
ämbetes tillvaro, dels ock för arbetets utförande anvisat nödiga medel intill ett
belopp af 20,000 kronor att emot redovisning utgå af förslagsanslaget till riksdags-
kostnader.
Till yttermera visso, att vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda
besluta, vidtagit och beviljat, hafve vi, svenska folkets valda ombud, velat
med våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket skedde
i Stockholm den tredje dagen i juni månad året efter Kristi börd det
nittonhundrade och på det sjunde.
Chr. Lundeberg
v. Talman. Gäfleborgs län.
Gust. Tamm
Stockholms stad.
Första Kammaren:
Gustaf Sparre
Talman.
R. Törnebladh
Stockholms stad.
Ivar Afzelius
Stockholms stad.
Oscar Almgren
Stockholms stad.
Stockholms stad.
|
Riksdagsbeslutet 1907.
|
47
|
Emil Kinander
Stockholms stad.
|
E. Franckel
Stockholms stad.
|
J. Gust. Iiichert
Stockholms stad.
|
K. A. Wallenberg
Stockholms stad.
|
C. J. Beck-Friis
Stockholms län.
|
Wilhelm Odelberg
Stockholms län.
|
John Bernström
Stockholms län.
|
G. F. Östberg
Stockholms län.
|
Aug. Pettersson
Stockholms län.
|
P. G. Tamm
Uppsala län.
|
J. F. Nyström
Uppsala län.
|
G. F. Gilljam
Uppsala län.
|
0. M. Strömberg
Uppsala län.
|
Albert Sjöholm
Södermanlands län.
|
Fredrik von Rosen
Södermanlands län.
|
F. Cl:son Wachtmeister
Södermanlands län.
|
F. A. Boström
Södermanlands län.
|
Edv. Bohnstedt
Södermanlands län.
|
Hugo Hedenstierna
Östergötlands län.
|
G. H. Spens
Östergötlands län.
|
G. Andersson
Östergötlands län.
|
N. Fosser
Östergötlands län.
|
Johan Beck-Friis
Östergötlands län.
|
Philip Klingspor
Östergötlands län.
|
L. Douglas
Östergötlands län.
|
Carl Swartz
Norrköpings stad.
|
Gustaf Berg
Jönköpings län.
|
P. M. Söderberg
Jönköpings län.
|
Hj. Palmstierna
Jönköpings län.
|
C. H. v. Mentzer
Jönköpings län.
|
Arvid Lilliesköld
Jönköpings län.
|
C. Wennberg
Jönköpings län.
|
Ch. E. von Oelreich
Kronobergs län.
|
Kronobergs län.
|
Aaby Ericsson
Kronobergs län.
|
Carl von Baumgarten
Kronobergs län.
|
K. H. Bergendahl
Kronobergs län.
|
Theodor Odelberg
Kalmar län, norra delen.
|
C. Cedercrantz
Kalmar län, norra delen.
|
Knut Tillberg
Kalmar län, norra delen.
|
J. M. Ekströmer
Kalmar län, södra delen.
|
Gustaf Walin
Kalmar län, södra delen.
|
Carl B. Hasselrot
Kalmar län, södra delen.
|
Ossian Berger
Kalmar län, södra delen.
|
Th. af Ekenstam
Gottlands län.
|
Gustaf Björlin
Gottlands län.
|
Henrik Berggren
Blekinge län.
|
Hans Wachtmeister
Blekinge län.
|
48
|
Riksdagsbeslutet 1907.
|
|
A. Wachtmeister
Blekinge län.
|
Hugo Wachtmeister
Blekinge län.
|
James Kennedy
Kristianstads län.
|
R. G. Hamilton
Kristianstads län.
|
Louis De Geer
Kristianstads län.
|
John Jeppsson.
Kristianstads län.
|
Louis Ljungberg
Kristianstads län.
|
J. Gyllenstierna
Kristianstads län.
|
H. Cavalli
Malmöhns län.
|
Malmöhus län.
|
P. Paulson
Malmöhns län.
|
P. Bondesson
Malmöhus län.
|
Werner G. von Schwerin
Malmöhus län.
|
P. 0. Liedberg
Malmöhns län.
|
Per Lundsten
Malmöhns län.
|
Nils Trolle
Malmöhus län.
|
P. Sörensson
Malmöhns län.
|
Hj. Lindgren
Malmöhns län.
|
J. H. Dieden
Malmö stad.
|
Wald. Ewerlöf
Malmö stad.
|
Seb. Tham
Hallands län.
|
A. v. Möller
Hallands län.
|
Carl H. Björck
Hallands län.
|
E. D. Heiiman
Hallands lön.
|
Göteborgs och Bohns län.
|
Fredr. Pettersson
Göteborgs och Bohus län.
|
Carl Nyström
Göteborgs och Bohus län.
|
Alexis Hammarström
Göteborgs och Bohns lön.
|
P. Fahlbeck
Göteborgs och Bohns län.
|
Gust. Lagerbring
Göteborgs och Bohus län.
|
Olof Melin
Göteborgs stad.
|
Erik Wijk
Göteborgs stad.
|
Sigfrid Wieselgren
Göteborgs stad.
|
Gustaf Boman
Göteborgs stad.
|
Joh. Rylander
Älfsborgs län.
|
L. Grundberg
Älfsborgs län.
|
Alfred Sandwall
Älfsborgs län.
|
A. E. Håkanson
Älfsborgs län.
|
Älfsborgs län.
|
P. Em. Lithander
Älfsborgs län.
|
Volrath Berg
Älfsborgs län.
|
Ax. Hedenlund
Älfsborgs län.
|
Carl Klingspor
Skaraborgs län.
|
o
Knut Åkerberg
Skaraborgs län.
|
Aug. Weinberg
Skaraborgs län.
|
I. Wijk
Skaraborgs län.
|
C. A. Sjöcrona
Skaraborgs län.
|
N. J. Boström
Skaraborgs län.
|
|
Riksdag sleslutet 1907.
|
49
|
Karl Friman
Skaraborgs lön.
|
H. Falkenberg
Värmlands län.
|
Teofron Säve
Värmlands län.
|
O
Rich. Åkerman
Värmlands län.
|
H. E. Montgomery
Värmlands län.
|
J. Fr. Wester
Värmlands län.
|
Gottfr. Olsén
Värmlands län.
|
Alb. Bergström
Värmlands län.
|
Magnus Unger
Örebro län.
|
J. Gripenstedt
Örebro län.
|
Herman Behm
Örebro län.
|
Ax. G. Svedelius
Örebro län.
|
K. Bohnstedt
Örebro län.
|
P. M. Carlberg
Örebro län.
|
G. Benedicks
Västmanlands län.
|
Gust. Er. Lewenhaupt
Västmanlands län.
|
Sam Clason
Västmanlands län.
|
Alexander Hamilton
Västmanlands län.
|
Kopparbergs län.
|
Gustaf Ros
Kopparbergs län.
|
Hugo Blomberg
Kopparbergs län.
|
E. L. Petersson
Kopparbergs län.
|
0. Herdin
Kopparbergs län.
|
Ernst Trygger
Kopparbergs län.
|
Olof Jonsson
Gäfleborgs län.
|
Arvid Lindman
Gäfleborgs län.
|
V. Folin
Gäfleborgs län.
|
Gäfleborgs län.
|
Tord Magnuson
Gäfleborgs län.
|
Gäfle stad.
|
C. D. Uppström
Västernorrlands län.
|
E. Hägglund
Västernorrlands län.
|
E. A. Enhörning
Västernorrlands län.
|
Alb. Anderson
Västernorrlands län.
|
G. Rudebeck
Västernorrlands län.
|
Hugo Fahlén
Västernorrlands län.
|
Hugo Tamm
Jämtlands län.
|
Olof Björklund
Jämtlands län.
|
I. von Stapelmohr
Jämtlands län.
|
A. F. 0. Cederberg
Västerbottens län.
|
Edvard Kinberg
Västerbottens län.
|
J. Berlin
Västerbottens län.
|
F. 0. Bremberg
Västerbottens län.
|
Carl Taube
Norrbottens län.
|
K. G. Bildt
Norrbottens län.
|
Emil Berggren
Norrbottens län. Norrbottens län.
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7
|
(Riksdagsbeslutet.)
50
Riksdagsbeslutet 1907.
Andra Kammaren:
Axel Swartling
Talman.
P. Pehrson Emil Hammarlund
v. Talman. Blekinge län. Bräkne Stockholms stad. Stockholms stad.
domsaga.
|
|
|
Stockholms stad.
|
Stockholms stad.
|
Stockholms stad.
|
David Bergström
Stockholms stad.
|
J. Byström
Stockholms stad.
|
Stockholms stad.
|
Hjälmar Branting
Stockholms stad.
|
Carl Lindhagen
Stockholms stad.
|
M. F. Nyström
Stockholms stad.
|
Sven Palme
Stockholms stad.
|
Victor Moll
Stockholms stad.
|
Karl Warburg
Stockholms stad.
|
Ernst Blomberg
Stockholms stad.
|
E. Lovén
Stockholms stad.
|
Erik Martin
Stockholms stad.
|
Hem. Lindqvist
Stockholms stad.
|
Knut Kjellberg
Stockholms stad.
|
C. G. Lindley
Stockholms stad.
|
Karl Hildebrand
Stockholms stad.
|
Thorvald Furst
Stockholms stad.
|
Carl Sandquist
Stockholms län. Norra Roslags
domsaga.
|
E. Åkerlund
Stockholms län. Mellersta Roslags
domsaga.
|
Ernst Beckman
Stockholms län. Södra Roslags
domsaga.
|
W. Lundin
Stockholms läns västra domsaga.
|
Rich. Wawrinsky
Stockholms län. Södertörns
domsaga.
|
Jakob Pettersson
Södertälje, Norrtälje, Östhammar,
Öregrund, Sigtuna och Vaxholm.
|
Uppsala lön. Norunda och Örhyhns
härad.
|
Per Pehrsson
Uppsala län. Olands härad.
|
0. Alfr. Berg
Uppsala län. Mellersta domsagan.
|
L. P. Mallmin
Uppsala län. Södra domsagan.
|
Riksdag sb eslutet 1907.
51
J. M. Juhlin Ernst Lindblad
Uppsala.
|
Södermanlands lön. Jönåkers härad.
|
Södermanlands län. Rönö, Ilölebo
och Daga härad.
|
Carl Carlson Bonde
Södermanlands lön. Oppunda härad.
|
Södermanlands län. Villåttinge
härad.
|
W. Johansson
Södermanlands län. Väster- och
Öster-Rckarnes härad.
|
Knut Almqvist
Södermanlands län. Åkers och
Selebo härad.
|
Johan Widén
Nyköping, Torshälla, Strängnäs,
Mariefred och Trosa.
|
E. C. Kropp
Eskilstuna.
|
C. E. Johansson
Östergötlauds län. Kinda och
Ydre domsaga.
|
Wilh. Andersson
Östergötlands län. Björkekinds,
Östkinds, tösings, Bråbo och
Memmings domsaga.
|
Carl af Burén
Östergötlands län. Lysings och
Göstrings domsaga.
|
Theodor Adelswärd
Östergötlands län. Åkerbo, Banke-
kinds och Hanekinds domsaga.
|
Carl Gustafsson
Östergötlands län. Vifolka, Val-
kebo och Gollbergs domsaga.
|
Östergötlands län. Finspångs läns
härads domsaga.
|
Joseph Hermelin
Östergötlands län. Aska, Dals
och Bobergs domsaga.
|
Aug. Henricson
Östergötlands län. Hammarkinds
och Skärkinds domsaga.
|
K. Beckman
Linköping.
|
T. Zetterstrand
Norrköping.
|
Conrad Vahlquist
Vadstena, Skeninge, Söderköping,
Motala och Grenna.
|
Joh. Sjöberg.
Jönköpings län. Västra härads
domsaga.
|
C. A. Danielsson
Jönköpings län. Östra härads
domsaga.
|
W. Bengtsson
Jönköpings län. Östbo härad.
|
J. G. Hazén
Jönköpings län. Västbo härad.
|
E. Räf
Jönköpings län. Tveta härad.
|
Carl Johansson
Jönköpings län. Vista och Mo
härad.
|
J. A. Jonsson
Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo domsaga.
|
Robert Johansson
Jönköping.
|
Jonas Eriksson
Kronobergs län. Uppvidinge härad.
|
J. August Sjö
Kronobergs län. Konga härad.
|
C. F. Petersson
Kronobergs län. Mellersta Värends
domsaga.
|
P. M. Olsson
Kronobergs län. Västra Värends
domsaga.
|
E. 0. Magnusson
Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
östra valkrets.
|
J. P. Persson
Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
västra valkrets.
|
Alfr. Fornander
Växjö.
|
S. M. Petersson
Kalmar län. Norra Tjnsts härad.
|
52
0. W. Redelius
Kalmar län. Södra Tj lista härad.
P. 0. Lundell
Kalmar län. Norra Möre och
Stranda domsaga.
Adolf Johansson
Kalmar län. Ölands domsaga.
B. Lindgren
Oskarshamn, Vimmerby och
Borgholm.
K. H. Gez. von Schéele
Visby.
Axel E. Lindvall
Blekinge län. Medclstads domsaga.
Esbjörn Persson
Kristianstads län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.
Nils Svensson
Kristianstads län. Gärds och Albo
domsaga.
Olof Persson
Kristianstads län. Södra Åsbo
och Bjäre domsaga.
Nils Andersson
Malmöhus län. Skytts härad.
Jöns Andersson
Malmöhus län. Harjagers och
Rönnebergs härad.
L. Gust. Broomé
Malmöhus län. Lnggude domsagas
södra valkrets.
Riksdagsbeslutet 1907.
A. P. Risberg
Kalmar län. Aspelands och Hand¬
börds domsaga.
C. I. Carlsson
Kalmar län. Södra Möre domsagas
västra valkrets.
John Jeansson
Kalmar.
M. E. Svallingson
Gottlands län. Södra domsagan.
Blekinge län. Listers domsaga.
Gustaf W. Roos
Karlskrona.
Nils Larsson
Kristianstads län. Villands härad.
Per N:son Bosson
Kristianstads län. Västra Göingc
domsaga.
C. J. F. Ljunggren
Kristianstad.
Nils Nilsson
Malmöhus län. Färs domsaga.
J. P. Jesperson
Malmöhus län. Onsjö härad.
Pehr Pehrsson
Malmöhus län. Bara härad.
Hugo Hammarskjöld
Kalmar län. Sevede och Luna*
läns domsaga.
Alfred Petersson
Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.
Axel Rune
Västcrrik och Eksjö.
K. L. J. Larsson
Gottlands län. Norra domsagan.
Aug. Larsson
Blekinge län. Östra domsagan.
Frithiof Söderbergh
Karlshamn, Sölvesborg och Ronneby.
John Erlansson
Kristianstads län. Östra Göinge
härad.
P. Nilsson
Kristianstads län. Norra Åsbo
domsaga.
N. Edv. Lindberg
Malmöhus län. Oxie härad.
Nils Jönsson
Malmöhus län. Frosta domsaga.
Chr. Olsson
Malmöhus län. Luggude domsugas
norra valkrets.
o
Jöns Åkesson
Malmöhus län. Torna härad.
Riksdagsbeslutet 1907.
53
Hans Andersson
Malmöhus län. Vemmenhögs, Ljunits
och Herrestads domsaga.
|
Nils Persson
Malmö.
|
A. Thylander
Malmö.
|
Aug. Nilsson
Malmö.
|
Värner Rydén
Malmö.
|
Jacob T. Larsson
Lund.
|
A. J. Christiernson
Hälsingborg.
|
F. E. Neess
Landskrona.
|
F. W. Thorsson
Ystad.
|
K. v. Geijer
Trelleborg, Skanör med Falsterbo,
Simrishamn och Ängelholm.
|
J. Bengtsson
Hallands län. Halmstads och
Tönnersjö härad.
|
Aug. Ifvarsson
Hallands län. Höks härad.
|
Gustaf B. Hellman
Hallands län. Faur&s och Årstads
härad.
|
Anders Olsson
Hallands län. Himle härad.
|
A. C. Gunnarsson
Hallands län. Fjäre och Viska
domsaga.
|
A. Asker
Halmstad.
|
Alfr. Lundgren
Laholm, Falkenberg, Varberg och
Kungsbacka.
|
M. Lyckholm
Göteborgs och Bohns län. Askims
och Säfvedals härad.
|
Herman Andersson
Göteborgs, och Bohns län. Västra
och Ostra Hisings härad.
|
Joh. Larsson
Göteborgs och Bohns län. Inlands
domsaga.
|
Carl J. ödman
Göteborgs och Bohns län. Ornsts
och Tjärna domsaga.
|
C. T. Lind
Göteborgs och Bohns län. Norr-
vikens domsaga.
|
Oscar N. Olsson
Göteborgs och Bohns län. Bane
och Stångenäs härad.
|
C. Wallentin
Göteborgs och Bohns län. Tunge,
Sotenäs och Sörbygdens härad.
|
K. G. Karlsson
Göteborg.
|
Göteborg.
|
Oskär Berg
Göteborg.
|
Dan. Broström
Göteborg.
|
Johan E. Ekman
Göteborg.
|
K. Joh. Larsson
Göteborg.
|
Hjälmar Wijk
Göteborg.
|
Erik Röing
Göteborg.
|
Rudolf Kjellén
Göteborg.
|
Sixten Neiglick
Uddevalla och Strömstad.
|
Hjälmar Hallin
Alfsborgs län. Marks härad.
|
Gust. Odqvist
Älfsborgs län. Vedens och Bolle-
bygds härad.
|
0. Silfverschiöld
Älfsborgs län. Flundra, Vane och
Bjärke domsaga.
|
Oskär Nyländer
Älfsborgs län. Kinds härad.
|
J. Johanson
Älfsborgs län. Redvägs härad.
|
54
Riksdagsbeslutet 1907.
Elof Nilsson
Alfsborgs län. Vätle, Ale och
Knllings domsaga.
|
0. H. Svensson
Älfsborgs län. As och Gäsene
domsaga.
|
B. Dahlgren
Älfsborgs län. Nordals, Sundals
och Valbo domsaga.
|
J. M. Johansson
Älfsborgs län. Tössbo och Vedbo
domsaga.
|
L. W. Lothigius
Vänersborg och Åmål.
|
Axel Yennersten
Borås.
|
Gottfr. Thavenius
Marstrand, Knngälf, Alingsås och
Ulricehamn.
|
A. Magnusson
Skaraborgs län. Ase, Viste, Barne
och Laske domsaga.
|
Gust. Månsson
Skaraborgs län. Kinnefjärdings,
Kinne och Kållands domsaga.
|
S. J. Larsson
Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.
|
Skaraborgs län. Gudhems och
Kåkiuds domsaga.
|
Carl Persson
Skaraborgs län. Vartofta och
Frökinds domsaga.
|
Sten Nordström
Skaraborgs län. Vadsbo norra
domsaga.
|
A. Johanson
Skaraborgs län. Vadsbo södra
domsaga,
|
Ernst Hedenstierna
Mariestad, Sköfde och Falköping.
|
Hugo Sandén
Lidköping, Skara och Hjo.
|
0. Anderson
Värmlands län. Visnums, Väse
och Ölme härad.
|
Värmlands län. Färnebo härad.
|
G. M. Sandin
Värmlands län. Mellansysslets
domsaga.
|
Karl Hultkrantz
Värmlands län. Södersysslets
domsaga.
|
Värmlands län. Nordmarks domsaga
|
C. J. Berggren
Värmlands län. Fryksdals
domsaga.
|
M. Matsson
Värmlands län. Jösse domsaga.
|
G. Jansson
Värmlands län. Älfdals och
Nyeds domsaga.
|
Gullbr. Elowson
Karlstad.
|
Karl Otto
Kristinehamn, Filipstad och
Askersund.
|
0. G. Erikson
Örebro län. Edsbergs, Grimstens
och Hardemo härad.
|
Ivan Svensson
Örebro län. Rumla och Sundbo
härad.
|
A. P. Gustafsson
Örebro län. Örebro och Glans¬
hammars härad.
|
Folke Andersson
Örebro län. Sköllersta och Askers
härad.
|
Örebro län. Lindes domsaga.
|
J. G. Forsberg
Örebro län. Nora domsaga.
|
E. A. Nilson
Örebro.
|
Axel Lundblad
Västmanlands södra domsaga.
|
Adolf Janson
Västmanlands västra domsaga.
|
G. Lindgren
Västmanlands norra domsaga.
|
C. E. Johansson
Västmanlands östra domsaga.
|
Västerås.
|
C. J. Hammarström
Köping, Nora, Lindesberg och
Enköping.
|
Riksdagsbeslutet 1907.
55
Arboga och Sala.
|
D. Persson i Tällberg
Kopparbergs län. Leksands tingslag.
|
Ollas A. Ericsson
Kopparbergs län. Gagnefs och
Uättviks tingslag.
|
Smeds Lars Olsson
Kopparbergs län. Ofvansiljans domsaga.
|
B. P. Ersson
Kopparbergs län. Hedemora
domsaga.
|
A. Hansson i Solberga
Kopparbergs län. Falu domsagas
södra tingslag.
|
Sam. Söderberg
Kopparbergs län. Falu domsagas
norra tingslag.
|
J. Bernh. Eriksson
Kopparbergs län. Smedjebackens
domsaga.
|
Joh. Ström
Kopparbergs län. Nås och Malungs
domsaga.
|
Th. af Callerholm
Falun, Hedemora och Säter.
|
E. A. Leksell
Gäfleborgs län. Gästriklands dom¬
sagas östra tingslag.
|
Öl. Olsson i See
Gäfleborgs län. Gästriklands dom¬
sagas västra tingslag.
|
Gäfleborgs län. Bergsjö och
Delsbo tingslag.
|
Gäfleborgs län. Enångers och Forsa
tingslag.
|
Johan Ericsson
Gäfleborgs län. Västra Hälsing¬
lands domsaga.
|
Eric Jonsson
Gäfleborgs län. Södra Hälsinglands
domsagas västra tingslag.
|
M. Sundström
Gäfleborgs län. Södra Hälsinglands
domsagas östra tingslag.
|
Karl Starbäck
Gäfle.
|
Karl M. Lindh
Gäfle.
|
Julius Centerwall
Söderhamn.
|
Joh. Er. Nordin
Västernorrlands län. Medelpads
västra domsaga.
|
S. H. Kvarnzelius
Västernorrlands län. Sköns
tingslag.
|
K. R. Karlsson
Västernorrlands län. Njnrunda,
Ljnstorps och Indals tingslag.
|
Västernorrlands län. Ångerman¬
lands södra domsaga.
|
A. A. Eriksson
Västernorrlands län. Ångerman¬
lands mellersta domsaga.
|
Västernorrlands län. Ångerman¬
lands västra domsaga.
|
P. Hörnsten
Västernorrlands län. Nätra och
Nordingrå domsaga.
|
C. J. Öberg
Västernorrlands län. Själevads
och Arnäs domsaga.
|
A. J. Hagström
Härnösand och Örnsköldsvik.
|
J. Hellgren
Sundsvall
|
Karl Karlsson
Jämtlands norra domsaga.
|
E. Sundin
Jämtlands västra domsaga.
|
J. Bromée
Jämtlands östra domsaga.
|
S. J. Enander
Jämtlands län. Härjedalens
domsaga.
|
V. Hugo Wickström
Östersund och Hudiksvall.
|
Ad. Wiklund
Västerbottens län. Nordmalings och
Bjnrholms samt Degerfors tingslag.
|
Västerbottens län. Umeå tingslag.
|
Alfr. Jonsson
Västerbottens västra domsaga.
|
Västerbottens norra domsaga.
|
56
|
Riksdagsbeslutet 1907.
|
|
|
C. G. Saedén
|
Albin Ahlstrand
|
Pehr Svensson
|
Västerbottens mellersta domsaga.
|
Umeå, Skellefteå och Piteå.
|
Norrbottens län.
|
Piteå domsaga.
|
Linus Lundström
|
L. J. Carlsson
|
|
|
Norrbottens län. Lnleå domsaga.
|
Norrbottens län. Kalix domsaga.
|
Norrbottens län.
|
Torneå domsaga
|
Fr. Berglund
Luleå och Haparanda.
Riksdagsbeslutet 1907.
57
INNE
Sid.
Ingressen..................1.
§ 1. Angående förslag till ändrad lydelse af §§
31, 49, 53 regeringsformen samt §§ 6, 7, 8,
10, 11, 13 till och med 22, 25, 28 och 38
riksdagsordningen så ock till öfvergångs-
stadgande i riksdagsordningen.....1.
§2. I anledning af Kung! Maj:ts propositioner
n:r 29 med förslag till lag angående änd¬
ring i yissa delar af förordningen om kom¬
munalstyrelse på landet samt till lag an¬
gående ändring i vissa delar af förordnin¬
gen om kommunalstyrelse i stad, n:r 30
med förslag till lag angående ändring i
vissa delar af förordningen om landsting
den 21 mars 1862, n:r 69 med förslag till
lag angående ändrad lydelse af §§ 6, 7,
12 och 15 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars
1862 och n:r 70 med förslag till lag an¬
gående ändring i vissa delar af förordnin¬
gen om kommunalstyrelse i Stockholm den
23 maj 1862 .............. 10.
§ 3. Angående sociala regeringsärendens sam¬
manförande under ett statsdepartement . . 11.
§ 4. Angående ändrad lydelse af § 28 mom. 1
regeringsformen............11.
§ 5. I anledning af Kung! Maj:ts proposition
med förslag till ändrad lydelse af §§ 7, 9,
11,12,28, 32, 33,35,86 och 105 regeringsfor¬
men samt § 38 mom. 2 riksdagsordningen 12.
Bih. till Ritsd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Af i. 2 l
(Riksdagsbeslutet.)
HÅLL.
Sid.
§ 6. Angående statsregleringen........12.
§ 7. Angående dispositionen af besparingarna
under hufvudtitlarna..........14.
§ 8. Angående beräkning af riksgäldskontorets
utgifter och inkomster.........14.
§ 9. Angående beredande af lånemedel för
fortsatt utveckling af statens telefon¬
väsende ................15.
§ 10. Angående beredande af lånemedel för tele¬
grafverkets behof...........15.
§ 11. Angående höjning af lånefonden för rederi¬
näringens understödjande........15.
§ 12. Angående beredande af låneunderstöd åt
under bildning varande aktiebolaget Sven¬
ska ostasiatiska kompaniet.......15.
§ 13. Angående höjning af fonden för torfindust-
riens befrämjande...........16.
§ 14. Angående inrättande af en fond för befräm¬
jande af uppodling af jord i Dalarne och
Norrland...............16.
§ 15. Angående öfverlämnande af medel till fon¬
den för fiskerinäringens befrämjande ... 16.
§ 16. Angående bildande af en jordförmedlings-
fond.................16.
§ 17. Angående anslag till anskaffande af ny
rörlig materiel vid statens redan trafike¬
rade järnvägar.............17.
§ 18. Angående anslag till utförande af erfor-
forderliga kompletteringäarbeten å järn¬
vägen Gellivare—Riksgränsen m. m. . . .17
nd. 8
58
Riksdagsbeslutet 1901.
Sid.
§ 19. Angående anslag till fortsättande af ar¬
betet med utläggning af ytterligare ett
järnvägsspår emellan Järfva och Uppsala
järnvägsstationer............17.
§ 20. Angående anslag till utläggning af ytter¬
ligare ett järnvägsspår mellan Älfsjö och
Huddinge järnvägsstationer.......17.
§ 21. Angående anslag till fortsättning af stats¬
banan från Morjärv öfver Storträsk till
Lappträsk m. m.............17.
§ 22. Angående anslag till påbörjande af eu stats¬
bana från Järna station å västra stam¬
banan till Norrköping.........17.
§ 23. Angående anslag till påbörjande af en stats¬
bana från Bastuträsks station till Skellefteå
och vidare till Kallholmsfjärden .... 18.
§ 24. Angående anslag till påbörjande af en stats¬
bana från Östersund till Ströms vattudal 18.
§ 25. Angående anvisande af medel till förvärf¬
vande af vissa fastigheter vid Trollhättan 18.
§ 26. Angående anvisande af medel för anlägg¬
ning af en kraftstation vid Trollhättan . 18.
§ 27. Angående anvisande af medel till anlägg¬
ning af elektriska ledningar vid Troll¬
hättan ................19.
§ 28. Angående utbetalning af anslag till riks¬
dags-, kyrkomötes- och revisionskostnader 19.
§ 29. Angående kreditivsummorna......19.
§ 30. I afseende å statsregleringen och rörande
de med statsverket gemenskap ägande äm¬
nen ..................20.
§ 31. Angående statsbidrag i visst fall till af¬
lönande af småskollärarinna......28.
§ 32. I anledning af Kung], Maj:ts i punkten 30
under åttonde hufvudtiteln af statsverks¬
propositionen gjorda framställning om för¬
ändrade bestämmelser angående aflöningen
för vissa extra ordinarie examinerade folk¬
skollärare ...............28.
§ 33. Angående befogenhet för riksförsäkrings-
anstalten att för arbetare, som af anstal-
Sid„
ten försäkras för olycksfall i arbete, upp¬
taga försäkring jämväl för olycksfall, som
inträffa utom arbetet..........29.
§ 31. Angående rättegångsbiträde åt genom
olycksfall i arbete skadad arbetare . . . 29.
§ 35. Angående upphörande af kronans rätt till
storverksträd och ekar å häradsallmän-
ningar................30.
§ 36. Angående lag om inskränkning i inmut-
ningsrätten.........% . 30.
§ 37. Angående bestridande af kostnaden för en
kontroll- och justeringsstyrelse m. m. . . 30.
§ 38. Angående ersättning till gästgifvare, som
afstå från dem jämlikt 10 § i förordnin¬
gen angående försäljning af brännvin den
9 juni 1905 tillkommande rätt till utskänk-
ning af brännvin...........30.
§ 39. Angående ändringar i och tillägg till för¬
ordningen den 22 juni 1883 angående en
postsparbank för riket.........30.
§ 40. Angående framläggande af förslag till lag
om s. k. emissionsbanker........30.
§ 41. Angående upphäfvande af vissa bestämmel¬
ser rörande ränta...........31.
§ 42. Rörande förordning angående rätt att hos
generaltullstyrelsen erhålla upplysning
rörande tullbehandlingen af varor, afsedda
att till riket införas..........31.
§ 43. I anledning af väckt motion om ändrade
bestämmelser rörande tullen å brännvin
och sprit samt vin...........31.
§ 44. Angående upphörande af rätt för tullverket
att för införd vara utkräfva ytterligare tull,
sedan varan till importören utlämnats . . 31.
§ 45. Angående ändring af §§ 5 och 6 i tulltaxe-
underrättelserna............31.
§ 46. Angående tullbevillningen.......32.
§ 47. Angående förhöjning i lägsta viktsatsen
för inrikes bref............32.
§ 48. Angående vissa ändringar i gällande för¬
ordning angående stämpelafgiften .... 33.
Riksdagsbeslutet 1007. 59
Sid.
§ 49. Angående sättet för verkställandet af stäm¬
pelbeläggning af stämpelpliktiga handlin¬
gar och kontrollen därå........33.
§ 50. Angående vissa ändringar i gällande stäm-
pclförordning.............33.
§ 51. Angående tiden för ikraftträdandet af till-
läggsafgiften för brännvin, tillvcrkadt af
majs m. m...... 33.
§ 52. Rörande ny förordning angående tillverk¬
ning af brännvin...........34.
§ 53. Angående ändring i förordningen den 9
juni 1905 angående försäljning af brännvin 34.
§ 54. Angående ny förordning om beskattning
af socker...............34.
§ 55. Angående en inkomstskatt att upptagas i
riksstaten för år 1908 ......... 34.
§ 56. Rörande ny förordning angående tillverk¬
ning och beskattning af brännvin .... 35.
§ 57. Rörande ny förordning angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst .... 35.
§ 58. Rörande skrifvelse till Kungl. Maj:t an¬
gående skatt å fin stärkelse, tillverkad af
majs eller utländsk potatis.......36.
§ 59. Angående förslag till förordningar om fri¬
hamn och frilager...........36.
§ 60. Angående vissa bestämmelser rörande gräns¬
trafiken mellan Sverige och Norge .... 36.
§ 61. Angående bankovinsten.........36.
§ 62. Angående reglementen för riksbankens sty¬
relse och förvaltning...........37.
§ 63. Rörande lag angående stadsplan och tomt¬
indelning m. m.............37.
§ 64. Angående framläggande af förslag till en
invandringslag.............37.
§ 65. Angående förslag till lag om rikets vapen 37.
§ 66. I fråga om dels lag angående ändrad ly¬
delse af § 57 i förordningen om kommu¬
nalstyrelse på landet den 21 mars 1862,
dels ock förslag till förordning angående
särskild grund för beräkning af rösträtt
och utgörande af utskyld eller annan af-
Sid.
gift i förhållande till inkomstbevillning
på grund af taxering år 1908 ...... 37.
§ 67. Angående dels ändrad lydelse af § 45 i
förordningen om kommunalstyrelse i Stock¬
holm den 23 maj 1862, dels ock upphäf¬
vande af § 47 i samma förordning ... 38.
§ 68. Rörande lag angående ändrad lydelse af §§
19 och 35 i förordningen om kommunal¬
styrelse i Stockholm den 23 maj 1862 . . 38.
§ 69. Angående ändrad lydelse af § 40 i förord¬
ningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd i Stockholm den 20 november 1863 38.
§ 70. I fråga om utom äktenskapet födda barns
och deras mödrars rättsliga ställning . . 38.
§ 71. Angående lag om nyttjanderätt till fast
egendom m. m..............38.
§ 72. Angående ändring i vissa delar af lagen
den 23 oktober 1891 angående väghåll-
hållningsbesvärets utgörande på landet . 39.
§ 73. Angående lag om enskilda vägar på landet 39.
§ 74. Angående lag om bredden af hjulringar å
arbetsåkdon på landet.........40.
§ 75. Angående ändrad lydelse af 23 § i kungl.
stadgan den 31 maj 1878 angående skjuts¬
väsendet ...............40.
§ 76. Angående lag om handräckning för ford¬
rans utfående.............40.
§ 77. Angående ryttare-, soldat- och båtmans-
torps befriande i vissa fall från ansvar
för inteckningar i stamhemmanet m. m. . 40.
§ 78. Angående upphäfvande af frälsemäns och
deras vederlikars rätt till särskildt forum
i vissa mål..............40.
§ 79. Angående ändring af 11 kap. 38 § rätte¬
gångsbalken ..............41.
§ 80. Angående förslag till lag om ändring i
vissa delar af 30 kap. rättegångsbalken . 41.
§ 81. Angående lag om inskränkning i rätten
att erhålla laga skifte.........41.
§ 82. I fråga om skogslikvider vid laga skiften
och hemmansklyfningar........41.
60
Riksdagsbeslutet 1907.
Sid.
§ 83. Korande lag angående ändring i 20 § 1
mom. och 22 § af lagen om hemmansklyf¬
ning, ägostyckning och jordafsöndring den
27 juni 1896 .............. 41.
§ 84. Körande lag angående aflösning af afgäld
från afsöndrad lägenhet.........41.
§ 85. Angående revision af bestämmelserna om
jordlösen vid expropriation.......42.
§ 86. Angående åtgärder, afsedda att vid plat¬
ser på landet med sammanträngd befolk¬
ning ordna förhållandena med afseende å
redan befintlig eller för samhällets utvidg¬
ning erforderlig tomtmark.......42.
§ 87. Angående förslag till lag, innefattande sär¬
skilda bestämmelser om arrende af viss
jord å landet inom Korrland och Dalarne 42.
§ 88. Rörande förslag till lag angående förekom¬
mande af vanhäfd å jordbruk i Norrland
och Dalarne..............42.
§ 89. Angående användande af skogsvårdsafgif-
ter till inköp af allmänningsskogar . . . 42.
§ 90. Angående ändrad lydelse af § 3 i förord¬
ningen den 24 juli 1903 angående skogs-
vårdsafgifter.............
§ 91. Angående förslag till lag om ändrad ly¬
delse af 21 § grufvestadgan den 16 maj
1884 .................
§ 92. Angående åtgärder till betryggande af aftal
rörande leverans af elektrisk energi
§ 93. I fråga om ändring af lagen den 27 juni
1902, innefattande vissa bestämmelser om
elektriska anläggningar.........43.
§ 94. Angående ändrad lydelse af 1, 2 och 3
§§ i lagen den 27 juni 1902, innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anlägg¬
ningar ................43.
§ 95. Angående lag om utförande och nyttjande
af elektrisk anläggning för telegrafering
eller telefonering utan tråd......44.
Angående framläggande af förslag till lag¬
bestämmelser mot användande af mutor
eller bestickning vid ekonomiska upp¬
görelser ...............44.
Angående internering af alkoholister . . 44.
Angående nedsättning i straffet för barna¬
mord ................44.
Angående ändring i 18 kap. 16 § straff¬
lagen ................44.
Angående nedsättning i straffet för äm¬
betsbrott ...............44.
Angående tillämpning af vissa bestäm¬
melser i den vid internationella kon¬
gressen i Algeciras år 1906 antagna gene¬
ralakt ................44.
Angående åtskilliga på grund af § 89 re¬
geringsformen väckta frågor......45.
Angående val af Riksdagens justitieom¬
budsman och hans efterträdare.....45.
Angående ansvarsfrihet för fullmäktige i
riksbanken..............45.
Angående ansvarsfrihet för fullmäktige i
riksgäldskontoret...........45.
Angående verkställd granskning af full¬
mäktiges i riksbanken och fullmäktiges
i riksgäldskontoret åtgärder för utfö¬
rande af det dem gemensamt lämnade
uppdrag i fråga om uppförande å Helge¬
andsholmen af riksdags- och riksbanks-
hus.................46.
Angående val af tre fullmäktige i riks¬
banken samt ordförande och två full¬
mäktige i riksgäldskontoret äfvensom
suppleanter för Riksdagens samtliga full¬
mäktige i nämnda verk........46.
Angående utarbetande af en historik öf¬
ver justitieombudsmansämbetets förvalt¬
ning .................46.
Slutmeningen................46.
43.
43.
43.
§ 96.
§ 97.
§ 98.
§ 99.
§ 100.
§ 101.
§ 102.
§ 103.
§ 104.
§ 105.
§ 106.
§ 107.
§ 108.
Stockholm 1907. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.