RIKSDAGENS PROTOKOLL.
1907. Första Kammaren. N:o 36.
Fredagen den 3 maj.
Kammaren sammanträdde kl. 2,3 0 e. m.
Justerades protokollet för den 26 nästlidne månad.
Anmäldes och bordlädes
bevillingsutskottets betänkande n:o 30, i anledning af Kung!
Maj:ts proposition med förslag till förordning angående vissa be¬
stämmelser rörande gränstrafiken mellan Sverige och Norge;
bankoutskottets memorial n:o 10, med förslag till ny aflö-
ningsstat för riksbanken och Tumba bruk; äfvensom
Törsta Kammarens tillfälliga utskotts utlåtande, n:o 12, i an¬
ledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
förebyggande af försäljning af eter- eller sprithaltiga läkemedel
under sådana förhållanden, att de kunna användas såsom rusgif¬
vande medel.
Vid föredragning af ett från Andra Kammaren ankommet
protokollsutdrag, n:o 336, med delgifning af nämnda kammares
beslut öfver dess tillfälliga utskotts utlåtande, n:o 28, i anledning
af återremiss å utskottets utlåtande, n:o 21, angående utarbetande
af ordningsstadga för rikets landsbygdskommuner, beslöt Första
Kammaren hänvisa detta ärende till sitt tillfälliga utskott n:o 2.
Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
statsutskottets nästlidne dag bordlagda utlåtande n:o 112.
Föredrogs och lades till handlingarna lagutskottets under
gårdagen bordlagda memorial n:o 49, i anledning af kamrarnas
skiljaktiga beslut beträffande 35 § i det uti lagutskottets utlåtande
n:o 46 framlagda förslag till lag om enskilda vägar på landet.
Första Kammarens Prof. 1907. AT:o 36.
1
2
Fredagen den 3 Maj.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran’
Första Kammarens tillfälliga utskotts sistlidne dag bordlagda ut¬
låtanden, n:is 10 och 11.
Herr Hägglund afgaf en motion, n:o 79, i anledning af Kungl.
Maj:ts proposition angående lönereglering för personalen vid sta¬
tens järnvägar m. m.
Motionen föredrogs och hänvisades till statsutskottet.
Justerades tre protokollsutdrag för denna dag.
Kammaren åtskildes kl. 2,43 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
Lördagen don 4 Maj.
3
N:o 86.
Lördagen den 4 maj.
Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m.
Justerades protokollet för den 27 nästlidne april.
Anmäldes ocli bordlädes
statsutskottets utlåtanden:
n:o 12, angående Kung! Majds i statsverkspropositionen under
andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde
hufvudtitlarna gjorda framställningar om anslag för beredande af
dyrtidstillägg för år 1907 åt en del tjänstemän och betjänte m. m.;
n:o 113, i anledning af dels Kung!. Maj ds proposition till
Riksdagen angående organisation af arméns centrala förvaltnings¬
myndighet dels ock två i ämnet väckta motioner;
n:o 114, i anledning af Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
under punkt 2 af andra hufvudtiteln gjorda framställning om höj¬
ning af justitierådens aflöning;
n:o 115, i anledning af Kungl. Majds proposition till Riksda¬
gen angående användande af allmänna besparingar å riksstatens
femte hufvudtitel till förvärfvande af vissa områden i Göteborgs
skärgård och invid Göteborgs stad för befästningsändamål;
n:o 116, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition till
Riksdagen angående förflyttning af flottans station i Stockholm
till Elfvik å Lidingön, dels ock en i anledning af samma propo¬
sition väckt motion;
n:o 117, i anledning af Kungl. Majds proposition angående
anslag till bestridande af kostnader för en tullbehandlings- och
upplysningsbyrå inom generaltullstyrelsen; samt
n:o 118, i anledning af Kungl. Majds proposition angående
bemyndigande för styrelsen för Trollhare kanal- och vattenverk
att försälja tomter från de under styrelsens förvaltning ställda
fastigheter vid Trollhättan m. m.; äfvensom
bankoutskottets memorial n:o 11, angående tilläggspension till
verkställande styrelseledamoten vid riksbankens afdelningskontor
i Luleå A. O. Trysén.
K:o 36.
4
Angående
nedsättning i
afgiften för
växelprotest.
Lördagen den 4 Maj.
'Vid ånyo skedd föredragning af statsutskottets den 2 och 3 i
denna manad bordlagda utlåtande n:o 112 i anledning af K ung!
Maj ds proposition angående försäljning af viss del utaf skogs¬
institutets nuvarande tomt, biföll kammaren hvad utskottet i detta
utlåtande hemställt.
Föredrogs ånyo Första Kammarens tillfälliga utskotts den 2
, mnev.arande maj bordlagda utlåtande, n:o 10, i anledning
af vackt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående nedsatt*
miig i afgiften för växelprotest.
Till utskottets behandling hade blifvit hänvisadt ett af Andra
Kammaren bifallet förslag med anledning af herr K. Karlssons i
Mo motion n:o 138, hvaruti föreslagits skrifvelse till Kungl. Majd
angående nedsättning i afgifterna för växelprotest samt bestäm¬
mande af progressiv grund för nämnda afgifters utgående.
Andra Kammaren hade i anledning af nämnda motion för sin
del beslutat, att Riksdagen skulle i skrifvelse hos Kungl. Maj:t
anhålla om utarbetande af sådan ändring i gällande expeditions-
förordnmg, att den däri stadgade lösen för protokoll öfver växel¬
protest samt för bevis därom å växel måtte i fråga om växlar till
mindre belopp nedsättas.
I nu föredragna utlåtande hade Första Kammarens tillfälliga
utskott hemställt, att denna kammare behagade biträda Andra
Kammarens beslut.
Heir af Eken stam: Den föreliggande frågan är visserligen
en minska liten fråga och icke heller så synnerligen intressant, men
för den, som anser att man i allt fall tyckes vilja börja att vända
f.1.^ 0I'M^ håll, kan det väl icke vara annat än berättigadt att
försöka opponera mot hvad man tror icke vara lämpligt.
Att denna fråga nu kommit på kamrarnas bord beror på det
som herrarne sett mycket egendomliga och exceptionella förhål¬
landet med växelprotesterna i Östersunds stad. Vi kunna ju erinra
oss, hvad som öfver hufvud taget föranledde växelinstitutets upp¬
komst, huruledes det kom till egentligen för att underlätta och
befordra affärsförbindelser emellan olika orter och huru man i all¬
mänhet ansåg, att de s. k. gjorda växlarna icke voro sådana som
borde uppmuntras. Under sådan synvinkel ter det sig mycket
egendomligt, om man betraktar förhållandena i Östersund. Det
ar, som herrarne kanske förut hört omtalas, icke så alldeles ovan-
UM’ att dar förekomma växlar på så små belopp som ända ned
till lo kronor, och det säges till och med hafva förekommit mer
an en gång, att växelaffärer af liknande beskaffenhet som t. ex
denna att en ung man, som velat köpa ett par stöflar men haft
ebb i kassan och ingen kredit, fått lemna en accepterad växel så¬
som likvid. Under sådana förhållanden är det lätt att förstå, att
vaxlarna i den staden skola springa upp till ett stort antal och
det ar också ytterst märkliga siffror, som växelprotesterna där ut¬
Lördagen den 4 Maj.
N:o
visa. Att det protesteras en mycket stor procent af de växlar,
som öfver hufvud taget förekomma i bankerna, är ju icke heller
så underligt, då växlarna äro af den art jag nyss antydt.
Nu blifver naturligtvis frågan, hvad man skall kunna i lag¬
stiftningsväg göra härvid. Skall man gå den väg, som motionären
tänkt sig, ville man syfta till att bereda lättnad för de små växel-
inneliafvarna på 15, 20 och 30 kronor genom att nedsätta protest¬
kostnaden för dessa. Men detta betyder också, att man för alla,
som under närmaste tiden komma att draga dylika växlar, ovill¬
korligen pekar på att protestkostnaden blifvit så billig, att den nu
kostar blott 2 kronor, då den förut kostade 4 kr. 50 öre, och däraf
veta nog vederbörande lätt att draga den slutsatsen, att nu är det
icke så farligt att draga eu växel, äfven om det skulle gå till pro¬
test. Eller skola vi ej snarare tänka oss att det sunda bankvä¬
sen, som i vårt land upprätthålles och som i allmänhet ej har
bruk för dylika papper, bör utveckla sig och få fast fot äfven i
staden Östersund. Det kan väl ej vara annat än riktigt, såvidt
jag kan förstå, att slå in på den senare vägen och ej anlita den
förra, hvilken knappast kan betraktas som något annat än ett slags
premium på slarf och oordentlighet i affärer.
Detta är nu den första sidan af saken och den som man måste
tänka på, om man betraktar frågan från bankväsendets eller den
allmänna rörelsens synpunkt. Men frågan har ju äfven en annan
sida, och denna har utskottet icke kunnat undgå att framhålla, näm¬
ligen att vid de löneregleringar, som uppgjorts inom städerna, har
man tagit i betraktande, huru stor inkomst skulle kunna uppstå
genom de sportler, som tillfalla en del af städernas tjänstemän, och
till dessa sportler höra inkomsterna af växelprotesterna. Yi veta
ju alla, att städerna själfva bestämma och utgöra aflöningen åt
sina tjänstemän, och det skulle då uppstå ett något egendomligt
förhållande, därest nu genom statsmakternas särskilda ingripande
utan vidare dessa tjänstemän skulle blifva i mistning af inkomster,
som förut tillkommit dem. Utskottet har förmenat, att den svå¬
righeten skulle kunna lösas på det särskilda sätt, som är i mo¬
tiveringen framhållet, att man nämligen skulle kunna tänka sig
protestkostnaderna uppdelade så att säga på tre olika afdelningar,
den milda och obetydliga protestkostnaden, som skulle drabba de
små växlarna, eller, såsom utskottet säger, växlar med »ringa be¬
lopp», därefter de medelstora växlarna, hvilka skulle komma att
draga ungefärligen samma protestkostnad, som nu gäller, och slut¬
ligen växlar med större belopp, som då skulle draga en kostnad,
öfverstigande den som nu utgår. Huru detta komme att ställa
sig är naturligtvis i närvarande stund alldeles omöjligt att säga,
då utskottet ej ens antydt hvad som här menas med ringa belopp,
medelstora eller stora belopp. Således kan ej ens ett försök till
statistik här göras; men jag vill erinra därom, att åtminstone i
våra mindre och medelstora samhällen afser man väl med medel¬
stora växlar de som variera emellan några hundra och omkring
1,000 kronor, och då är det nog i allmänhet ganska sällsynt att
An (fående
nedsättning i
afgift en för
växelprotest.
(Forts.)
N:o 3G.
6
Angående
nedsättning i
afgiften för
växelprotest.
(Forts.)
Lördagen den 4 Maj.
1 dessa samhällen beloppet öfverskrider en sådan summa. Såle¬
des skulle inkomsten af växelprotesterna, efter den taxa som ut¬
skottet tänkt sig, i allmänhet understiga de närvarande och i följd
däraf en förlust uppstå för de ifrågavarande tjänstemännen.
Jag kan således för min del icke inse, att det kan vara en i
något afseende riktig väg man här skulle beträda, om man ginge
med motionären; det är icke något afgjordt nyttigt ändamål, som
skulle, vinnas, och icke heller kan man anse medlet såsom fullt
berättigadt gentemot städernas funktionärer.
Jag ber att under framhållande af detta få yrka afslag på ut¬
skottets hemställan.
Herr Berg, Gustaf Axel: Jag instämmer med den föregående
ärade talaren därutinnan, att frågan hvarken är stor eller intressant,
men det lilla och mindre intressanta har äfven sin plats i våra
arbeten, och jag kan icke utgå från samma synpunkt som talaren,
då han ansett att utskottet lagt förhållandena i staden Östersund
till grund för det här framlagda förslaget. Nej, utskottet har nog
haft en . annan och något mera omfattande grund, nämligen den,
som billigheten synes kräfva, att kostnaderna för protester af små
växlar till obetydliga belopp icke blifva så stora som kostnaderna
för protester af växlar till större eller mera betydande belopp.
Hetta är för öfrigt en grundsats, som alldeles icke är ny, utan
som är införd och genomförd i de stora kulturländerna. Den är
införd och genomförd i England, Preussen och Österrike för att
m icke tala om Danmark och Norge. I sistnämnda land är det
så, att växlar, som icke öfverstiga 2,000 kronor, draga en protest¬
kostnad af 5 kronor, men å belopp öfverstigande 2,000 kronor är
protestkostnaden 10 kronor. I Danmark finnes en 3-gradig skala,
sa att växelbelopp intill 1,000 kronor draga en protestkostnad af
2 kronor, därutöfver och intill 4,000 kronor blir kostnaden 4 kro¬
nor samt därutöfver intill 10,000 kronor blir den 5 kronor och
därutöfver 10 kronor. I Tyskland finnas många gradationer, lika¬
så i England, och i Österrike är det 4 gradationer. Detta har
man nu ansett vara rättvist och någonting värdt att efterfölja äf¬
ven hos oss.
Jag vill nu icke försöka att gifva mig in på några bankprin¬
ciper eller tala om ackommodationsväxlar, eller icke-ackommodations-
växlar, om större eller mindre affärsväxlar o. s. v., men jag vill
endast såsom ett faktum fastslå, att det är icke allenast i staden
Östersund, som det förekommer obetydliga växlar, utan att i våra
folkbanker t. ex. förekomma växlar å mycket små och obetydliga
belopp. Det. finnes en del personer, som anse det bekvämare att
låna obetydligare belopp å växlar mot lag ränta än att gå andra
vägar; och då en del bankinstitut tillstädja sådana små växel-
transaktioner, får man taga hänsyn till förhållandena sådana de
äro — icke sådana som man ville att de borde vara. För öfrigt
hafva förut inom Biksdagen uttalats önskemål i den af motionären
angifna riktning, och det har därför synts utskottet vara mindre
7
N:o 3«.
Lördagen den 4 Maj.
lämpligt att motsatta sig denna reform, som, ehuru liten, utskottet ArujUendc
dock ansett vara af en viss betydelse och hafva billigheten för sig. nedsättning i
Nu har emellertid utskottet i likhet med den föregående ta- a^ienjor
laren nogsamt beaktat det förhållandet, att den nuvarande kost- rts \
naden för växelprotester tagits i beräkning vid löneregleringen ' '
för vissa städers tjänstemän och att det således skulle ske eu obe-
höri g minskning i dessa tjänstemäns inkomster, om man utan vi¬
dare nedsatte den nuvarande protestkostnaden till en mindre. Men
därigenom att utskottet föreslagit en gradation, t. ex. en.3-gia.dig
skala, hvarigenom den nuvarande kostnaden väl skulle bibehållas
för växlar inom en viss ram, men däremot nedsättas för växlar
under denna latitud, och höjas för växlar af högre belopp, skulle
därigenom en kompensation kunna uppstå. Det har synts ut¬
skottet, som om detta skulle kunna tillfredsställa alla partei, man
tillmötesgår anspråk och önskningar på en lägre kostnad för de
små och obetydliga beloppen och man höjer något kostnaden för
de större växlarna och på detta vis tillgodoser man tjänstemän¬
nens billiga och rättmätiga anspråk, sa att från dessas synpunkt
borde ej några klagomål kunna vara att förvänta.
På grund häraf och på de af utskottet i öfrigt anförda skäl
anhåller jag att få yrka bifall till utskottets hemställan.
Herr von Möller; Af sjukdom har jag hindrats att inom ut¬
skottet reservera mig och jag skulle icke nu heller hafva begärt
ordet, såvida icke en talare uppträdt och yrkat afslag.
När man läser utskottets resonemang, väntar man att utskottet
skulle komma till ett annat slut än hvad det gjort. Här talas i
betänkandets motivering om en progressiv eller en degressiv pro¬
testkostnad, men i klämmen kommer man i likhet med Andra
Kammarens tillfälliga utskott till det resultat, att man anser att sknf-
velsen endast bör innehålla en hemställan om nedsättning af pro¬
testkostnaden för växlar å mindre belopp, d. v. s. premissen och
konklusionen stå ej i samklang med hvarandra vill det synas
mig. Nu nämnde utskottets ordförande — och lian talade hela
tiden om denna progression och degression — att man skulle sätta
ned protestkostnaden för de små växlarna och höja för de större,
men hvar uti utskottets kläm står det taladt om en dylik höjning?
Det står visserligen i motiveringen, men i själfva klämmen talas
endast om att nedsätta kostnaden för de mindre växlarna. Man
förbigår således i klämmen helt och hållet det, hvarom man förut
hela tiden resonerat. Det är af dessa skäl som jag icke kan vara
med om en sådan skrifvelse, af det enkla skälet att jag ej finnei
början hänga i hop med slutet. ..
Det har nog någon gång kunnat inträffa, synnerligast i riks¬
dagens sista timma och den då rådande brådskan att Riksdagen
också varit med om att svälja kiselstenar, men skall man här aflåta
en skrifvelse, bör man väl åtminstone se till, att klämmen ej stri¬
der emot motiveringen. Att vi nu skulle, på sätt utskottet här
Ntö 68.
Lördagen den 4 Maj.
Angående föreslår, skrifva om en sak sedan man motiverat för eu annan, det
nedsättning i kan åtminstone jag för min del icke vara med om.
växelprotest anhåller om afslag å utskottets hemställan.
Herr Berg, Gustaf Axel: Jag skall endast be att få fästa
uppmärksamheten på att det nog råder öfverensstämmelse icke
allenast emellan motiveringen i Andra Kammarens tillfälliga ut¬
skotts och motiveringen i Första Kammarens tillfälliga utskotts
betänkande, utan också emellan motiveringen i det förra och kläm¬
men. Jag skall be att få visa detta genom att läsa upp några
rader af Andra Kammarens utskotts yttrande: »Såsom af ofvan-
stående redogörelse för hithörande förhållanden i främmande sta¬
ter framgår, utgår i Norge, Danmark, Preussen, Österrike och
England protestafgiften efter en dylik progressiv skala. Därest
samma grundsats vunne tillämning lios oss, borde emellertid en¬
ligt utskottets mening progressionen eller degressionen af förut
nämndt skäl komma till synes icke i fråga om ersättningen för besö-
ket, utan i fråga om lösen för protestprotokollet eller lösen för
protestbeviset eller möjligen bägge sistnämnda utgifter.
Utskottet får således hemställa o. s. v.»
Det är sålunda under åberopande af dessa skäl, som Andra
Kammarens tillfälliga utskott gjort sin hemställan; och får jag an¬
hålla om bifall till Första Kammarens tillfälliga utskotts nu före¬
liggande betänkande.
Herr Benedicks: Den näst siste talaren i denna fråga, leda¬
moten af kammaren på hallandsbänken, tro herrarne kanske icke
vara ledamot af det tillfälliga utskottet, men det är han verkligen.
Någon reservation har han icke afgifvit inom utskottet, och jag
hemställer, huruvida det i allmänhet anses för fair play att upp¬
träda på det sätt han nu gjort.
Jag yrkar i likhet med utskottets ordförande bifall till ut¬
skottets hemställan.
Sedan öfverläggningen förklarats härmed slutad, gjordes jäm¬
likt därunder förekomna yrkanden propositioner, först på bifall till
hvad utskottet i nu föredragna .utlåtande hemställt samt vidare på
afslag därå, och förklarades den förra propositionen, hvilken upp¬
repades, vara med öfvervägande ja besvarad.
Vid förnyad föredragning af Första Kammarens tillfälliga ut¬
skotts den 2 och 3 innevarande månad bordlagda utlåtande, n:o
11, i anledning af väckt motion om utredning, huruvida läkare må
såsom straffpåföljd kunna fråntagas rätten att utöfva läkareverk¬
samhet m. m., biföll kammaren hvad utskottet i detta utlåtande
hemställt.
9
5:o 8(5.
Lördagen den 4 Maj.
Vid ånyo skedd föredragning af lagutskottets den 550 nästlidno
april och den 2 innevarande maj bordlagda utlåtande, n:o 47, i
anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
skydd för aftal om husbehofsvirke från annans skogsmark m. m.,
biföll kammaren hvad utskottet i detta utlåtande hemställt.
Föredrogs ånyo lagutskottets den 30 sistlidne april och den
2 innevarande maj bordlagda utlåtande n:o 48, i anledning af läckt
motion om ändring i 1 kap. 2 § jordabalken.
I eu inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad
motion, n:o 158, angående vissa statsåtgärder i ändamål att i er¬
forderlig mån bevara och utveckla statens och kommuners jord¬
besittningar, hade yrkats af herr Lindhagen, att Riksdagen måtte
hos Kungl. Maj:t begära förslag till sådan ändring i gällande lag¬
stiftning, att stat och kommun berättigades att, utan hinder af 1 kap.
2 § jordabalken, vid försäljning af fastighet förbehålla sig att mot
vissa i köpekontraktet bestämda villkor få återköpa fastigheten.
Utskottet hade på anförda grunder hemställt, att förevarande
motion ej måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Herr Bergendahl: Då utskottet kunnat åberopa, att lagbered¬
ningen vid reviderandet af jordabalken inom kort kommer att sys¬
selsätta sig med den fråga, som genom motionen underställts Riks¬
dagens pröfning, har det ju funnits anledning för utskottet att
komma till det slut, som detta utlåtande innebär. Men jag för¬
menar, att det skulle varit mycket önskligt, om utskottet icke
ställt sig så kyligt, så afvisande mot ifrågavarande förslag, hvars
genomförande 'helt visst skulle komma att bereda icke så små
praktiska fördelar.
Af utlåtandet torde inhämtas, att motionären afser, att det i
1 kap, 2 § jordabalken förekommande stadgandet, att säljare i
köpe- eller skiftesafhandling om jord och fastighet ej må förbe¬
hålla sig eller andra att framdeles vinna egendomen åter, skulle
försättas ur tillämpning, för så vidt detta stadgande gäller äfven de
öfverlåtelser af fast egendom, som göras af kronan eller af kommunen.
Grunden för detta stadgandes tillkomst torde icke äga samma gil¬
tighet i fråga om fastighetsöfverlåtelser från kronan och kommu-
nen, som då det gäller dylika öfverlåtelser emellan enskilda. Jag
har varit med om många fall, då det skulle varit synnerligen för¬
delaktigt för kommunen, om icke detta stadgande stått hindrande i
vägen, utan kommunen kunnat göra förbehåll om återköpsrätt under
vissa förhållanden. Kommunen öfverlåter t. ex. ett jordområde
åt ett bolag för uppförande af, låt oss säga, ett slakthus. Denna
upplåtelse sker på synnerligen förmånliga villkor. Slakthusbo¬
laget drifver verksamhet där någon tid, men finner ej verksamhe¬
ten tillräckligt ekonomiskt gifvande och besluter sig att sälja hela
Ifrågasatt
återköpsrätt
vid försälj¬
ning af
fastighet.
\:o 36.
10
Lördagen den 4 Maj.
Ifrågasatt fastigheten, som kanske stigit väsentligt i värde på grund af nva
t %tf anläggningar, som skett på kommunens bekostnad. Hade nu koin-
ning af mune?Lliaft denna aterkopsrätt, då icke ändamålet med öfverlåtel-
fastighet. sen Vldajje uppfylldes, både kommunen fortfarande kunnat bevara
(Forts.) denna rörelse, som varit af allmänt intresse, fyllt ett allmänt be-
rr - i dess ställe kommer en rörelse, som icke alls tillgodoser
ett sadant intresse. Många äro de ändamål, som en kommun ge¬
nom iastiglietsofverlåtelse på gemensamma villkor vill tjäna men
da kommunen ej har tillfälle att återköpa fastigheten, kan det
Landa, att densamma efter någon tid varder använd för ett allde-
les främmande ändamål, och det tomträttsinstitut, som blifvitgrun-
eadt genom Ivungl. Maj:ts af Riksdagen nyligen antagna förslag,
räcker ej till för att tillgodose kommunens intresse i detta falk
-Lagutskottet säger, att öfverlåtelse!* med återköpsrätt skulle
vara tor kreditförhållandena ogynnsamma. Men det beror väl ändå
pa betingelserna för återvinnings- eller återköpsrätten. Äro dessa
klara och tydliga, ar det mycket lätt för en långifvare att bedöma
värdet af fastigheten som kreditobjekt. Jag tror alltså att det
s lille vara mycket fördelaktigt, om ej ifrågavarande stadgande stode
mildrande i vagen för en statens och kommunens återvinningsrätt I
lagen ar återvinningsrätt tillerkänd den, som fått sin mark exproprie¬
rad, om ej den exproprierade marken användes för afsedt ändamål
... ,Jag msei) mina herrar, att detta motionärens förslag är eu
lank i den jordpolitik, som han vill inaugurera och som visserli-
lc*-e stöder sig på rättsprinciper, som ännu åtminstone er¬
hållit samhällets sanktion, men jag tror, att, ifall man reducerar
dessa förslag till praktiska mått, man skall kunna hämta därur
manga praktiska fördelar.
Jag "vågar knappast, herr grefve och talman, yrka bifall till
reservationen, ty jag fruktar, att jag icke får något understöd.
ten jag vagar uttala den förhoppning, att, när lagberedningen
. Mma fråga om hand, legberedningen måtte ställa sig mera
välvillig mot forslaget, än utskottet gjort. Jag har, herr grefve
ocli talman, för närvarande åtminstone, icke något yrkande att göra.
Herr Afzelius: Jag blef utkallad när betänkandet föredrogs
och var derför icke i tillfälle att höra den siste talarens anförande
i dess helhet.
, .. Frf;galn11 Sal1?.' här, huruvida vi skola i vår rätt införa åter-
kopsratt till fastighet. Yi skulle därmed afvika från den grund¬
sats, som år 1810 vann burskap i vår rätt, och som innebär, att
aganderatt till fast egendom skall vara oåterkallelig. Efter min
mening är detta en mycket god och mycket viktig grundsats. Ur
nationalekonomisk synpunkt måste man säga, att ingen kan tänkas
vilja pa jorden nedlägga arbete eller uppoffringar af något slag i
stone utsträckning, om han ej vet, att hvad han lägger ned kom¬
mer honom och hans efterkommande till godo. Om man med-
plver att, när någon säljer eller öfverlåter mark till annan, han
betingar sig att få sedermera återköpa den mot ett på förhand
11
N:o 3G.
Lördagen don 4 Maj.
bestämdt pris, sä förstår hvar och eu, att man därigenom lägger
hämmande band på köparens energi och benägenhet att begagna
förefintliga utvecklingsmöjligheter.
Jag tror därför, att den tanke, som ligger till grund för 1810
års förordning, är fullt riktig. Motionären har heller icke före¬
slagit, att denna tanke skulle i hela sin vidd elimineras ur vår
lagstiftning, utan han har velat, att staten och kommunen skulle
få betinga sig en sådan rätt. Att någonting dylikt för dem är
beliöfligt, erkänner jag gärna. Jag erkänner, att för en stad, särskildt
eu sådan, som är stadd i stark utveckling,_ det är ganska angela¬
get att hafva en utväg att kunna åter få i sill hand tomter och
marker, som den upplåtit åt andra. Men, mina herrar, skall det
ske på det sättet, att de säljas med återköpsrätt? Nej, det skall ske
Öppet och ärligt genom att områdena upplåtas under tomträtt. Det
skall ske på det sätt, att staden säger: du får bygga här, och du
är trygg under en viss tid, men tomten är min, och när jag be-
höfver den, tager jag den tillbaka mot ersättning.
För min del kan jag ej förstå annat, än att den återköpsrätt,
som herr Lindhagen vill hafva, praktiskt sedt fullständigt sam¬
manfaller med tomträtt. Och de exempel, som åberopas från ut¬
landet, Ulm särskildt, äro sådana, att man kan lägga det ena på
det andra och säga: det här kallas tomträtt, det här äganderätt
med återköpsrätt — i resultatet äro de ett och detsamma.. Jag fin¬
ner ej, hvarför man skall åter införa en rättsregel, som för 100 år
sedan utmönstrats och utmönstrats med skäl, när man kan uppnå
alldeles detsamma på annan väg.
På det jag ej skall missförstås, vill jag såga, att man med
återköpsrätt icke får förblanda förköpsrätt. Med återköpsrätt för¬
står jag rätt att mot fixt pris taga egendomen tillbaka. _ Hvarje
värdestegring, som under tiden tillkommit, skall således icke till¬
falla ägaren, utan den, som har rätt att återköpa egendomen. Med
förköpsrätt åter förstås den anordning, att, när en egendom skall
säljas, eu viss person har företräde att köpa, men han får betala
precis lika mycket, som någon annan vill gifva. Det är blott före¬
trädet att köpa han har i sin hand. Ett sådant institut, som alls
icke har samma verkan som återköpsrätten, anser jag för min del
vara mycket tänkvärdt. Jag föreställer mig nämligen, att det skall
få användning äfven mellan privatpersoner, t. ex. vid industriella
anläggningar och dylikt på landet, då jordägarne kunna lättare
besluta sig för att upplåta tomter till bebyggande såsom egna
hem, när de veta, att ingen främmande person kan komma och
tränga sig in där. Med förköpsrätten följer äfven hela den trygg
het, som äganderätten gifver. Innehafvaren af den upplåtna tomten
vet, att, om han odlar och förbättrar marken, lian får igen hvari
den kan vara värd, ehuru han icke kan vara viss om att fa sälja
den åt hvem han vill.
Således: jag tvekar för min del icke att som min personliga
mening uttala, att det är fullt riktigt, att man ej försöker ga till¬
baka till den ståndpunkt, som vi både före år 1810 i afseende å
Ifrågasatt
återköpsrätt
vid försälj¬
ning af
fastighet.
(Forts.)
N:o 36.
Ifrågasatt
återköpsrätt
vilt försälj¬
ning af
fastighet.
(Forts.) i:
12
Lördagen deri 4 Maj.
återkopsrätten Jag tror som sagdt, att det är vida lyckligare, om
nvo°WW- foidltdlandena ,medelst den vanliga äganderätten och den
den s “ KrköpsÄ “ °J ^ <1* * egenl-
.... •^■err Bergendahl: Det svar, som lagberedningens ärade ord-
!™e gaf. mnebar ej precis, att lagberedningen, när den kommer
att sysselsatta sig med denna fråga, kommer att stiilla sig synner¬
ligen välvillig till motionen. Men med den moderna åskådning
rörande aganderattsforhållandena, som den ärade ordföranden °i
lagberedningen ådagalagt vågar jag hoppas, att de skäl, som
vunna fiambaras till stöd för ett förslag i ungefärligen den rikt-
nmg som motionären har gjort, ändå skola blifva tågna i allvar¬
ligt öfvervägande.
Jag anförde ett exempel på en öfverlåtelse af en kommun för
ett visst ändamål. Kommunen upplåter, sade jag, på synnerligen
gynnsamma -ullkor ett lordområde för uppförande af ett slakthus
Det ar just detta ändamål, som gjort, att upplåtelsen sker på.
ajldeies. särskilda villkor Jag nämnde tillika, att tomträttsinsti¬
tutet _ ej räcker till att tillgodose kommunens intressen härvidlag
Och jag tillåter mig ytterligare framhålla detta. Sedan någon tid
hai gatt, finner sig slakthusbolaget icke tillfredsställdt med sin
verksamhet, utan upphör med densamma och försäljer fastigheten
med dåra uppförda byggnader kanske till ett annat fabriksbolag
eller tor något annat ändamål. Fastigheten kommer sålunda "1
handerna pa någon, som drifver en rörelse, för hvilken kommunen
icke har det nnnsta intresse, utan vållar på den plats den drifves
särskilda olägenheter. Om denna mark varit upplåten med tomt-
ratt pa t. ex. »0 eller 100 år, hade kommunens rätt ej kunnat in¬
träda förr an efter denna tid. Men då kan kommunen ej gorå
sitt intresse gällande. Det måste göras gällande, när det ändamål,
toi hvilket upplåtelsen skett, ej längre uppfylles, och om kommu¬
nen agt återköpsrätt, hade kommunen kunnat ingripa, då fastig¬
heten upphörde att tjäna det afsedda ändamålet.
i-n iSomisfsdt’ ia8 llar endast velat framställa dessa omständigheter
till framtida benäget öfvervägande, och jag gör icke något yrkande.
Herr Afzelius: Efter mitt förstånd finnes ej ringaste hinder
att vid tomträtt fästa ett sådant villkor, som den förre talaren
afsåg Det ar tvärtom, tror jag, så, att man har vida större möj¬
lighet vid tomtrattsupplåtelse att låta staden och det allmänna
hafva kvar ett dominerande inflytande, än hvad man kan bereda
sig, da man ofverlåter med äganderätt. Men då herr Bergendahl
erinrat om detta, begagnar jag tillfället att här uttala, Att jag
hoppas, att vid tomtrattsinstitutets användning i Stockholm och
i andra större städer i Sverige man skall veta att starkare till¬
godose det allmannas intresse och rätt, än hvad det förslag, som
för närvarande föreligger, synes gifva vid handen. Det vore efter
mm mening missgrepp och komme att leda hela tomträttsinstitu-
13
N:o 3G.
Lördagen den 4 Maj.
tet på afvägar, ifall man äflas att göra tomträtten så lika som
möjligt med äganderätten. Det skall man ej försöka, utan man
skall göra klart för sig själf och andra, att tomträtten är en för¬
bättrad, en väsentligt förbättrad, hyresrätt, men ingenting annat.
Efter härmed slutad öfverläggning biföll kammaren hvad
utskottet i föreliggande utlåtande hemställt.
Eöredrogos, men bordlädes ånyo på flere ledamöters begäran
följande under gårdagen bordlagda ärenden, nämligen bevillnings¬
utskottets betänkande n:o 30, bankoutskottets memorial n:o 10,
äfvensom Första Kammarens tillfälliga utskotts utlåtande, n:o 12.
Aflämnades följande motioner:
n:o BO, af herr Montgomery, i anledning af Kungl. Maj:ts pro¬
position om anslag för ytterligare undersökningar angående den
s. k. inlandsbanan m. m.; och
n:o 81, undertecknad af herr Berg, Lars, m. fl., i anledning
af Kungl. Maj:ts proposition om anslag för anläggning af bibanor
från norra stambanan till Skellefteå och Piteå.
Motionerna föredrogos och hänvisades till statsutskottet.
Herr von Möller inlämnade ett läkarintyg, som nu upplästes
och lydde sålunda:
Att herr A. von Möller på grund af sjukdom (influensa) varit
sängliggande från den 30 april.
Stockholm den 3 maj 1907.
Emil Nilsson.
Med. Dr, fördelningsläkare.
Justerades fyra protokollsutdrag för denna dag.
På framställning af herr talmannen beslöts, att de under
dagen första gången bordlagda ärendena skulle sättas främst på
föredragningslistan till nästa sammanträde.
Ifrågasatt
återköpsrätt
vid försälj¬
ning af
fastighet.
(Forts.)
Kammaren åtskildes kl. 2,5 5 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
H
Måndagen den 6 Maj.
Måndagen den 6 maj.
Kammaren (Sammanträdde kl. 2,3 0 e. m.
Upplästes och godkändes konstitutionsutskottets förslag till
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Mai ds
proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 7, 9, 11, 12, 28,
32, 33, 35, 86 och 105 regeringsformen samt § 38 mom. 2 riks¬
dagsordningen.
Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riks¬
dagens skrivelser till Konungen:
n;0 104’ i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af
inkomst; och
n:o 105, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
en inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år 1908.
Herr statsrådet Petersson, Albert, aflämnade Kungl. Mai:ts
nedannämnda nådiga propositioner till Riksdagen:
Ro) med förslag till lag om utförande och nyttjande af elektrisk
anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd; och
2:o) angående rätt för Kalmar läns södra landsting att förvärfva
postmästarbostället Stora Rör mo 1 i Högsrums socken af Kal¬
mar län.
Propositionerna föredrogos och hänvisades, den förra till lag¬
utskottet och den senare till statsutskottet.
Anmäldes och bordlädes:
sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande, n:o 8,
i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående
bestridande af kostnaden för en kontroll- och justeringsstyrelse
m. in.;
bevillningsutskottets betänkande och memorial:
n:o 31, rörande vissa bestämmelser om särskild afgift för bränn¬
vin, tillverkadt vid bränneri under tid, då majs där användes,
m. m.; och
15
Måndagen den 6 Maj.
n:o 32, i anledning af återremiss af 11) § i det vid bevillnings¬
utskottets betänkande n:o 17 fogade förslag till förordning angå¬
ende tillverkning af brännvin m. m.;
första särskilda utskottets utlåtanden:
n:o 3, i anledning af Kungl. Majds proposition med förslag
till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§
6, 7, 8, 10, 11, 13 till och med 22, 25, 28 och 38 riksdagsordnin¬
gen så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen jämte
inom Riksdagen i ämnet väckta motioner; och
n.o 4, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner n:o 29 med
förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om
kommunalstyrelse på landet samt till lag angående ändring i vissa
delar af förordningen om kommunalstyrelse i stad, n:o 30 med
förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om
landsting den 21 mars 1862, n:o 69 med förslag till lag angående
ändrad lydelse af §§ 6, 7, 12 och 15 i förordningen om kyrko¬
stämma samt kyrkoråd och skolråd den .21 mars 1862, och n:o.
70 med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förord¬
ningen om kommunalstyrelse i Stockholm den .23 maj 1862, äfven¬
som i anledning af de inom Riksdagens kamrar i dithörande ämnen
väckta motioner; äfvensom
Första Kammarens tillfälliga utskotts utlåtande, n:o 13, an¬
gående utredning rörande möjligheten att fullständigt frigöra sta¬
ten, kommunerna, landstingen och hushållningssällskapen från
deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen här¬
flytande medel.
Vid föredragning af ett från Andra Kammaren ankommet
protokollsutdrag, n:o 352, med delgifning af nämnda kammares
beslut öfver dess tillfälliga utskotts utlåtande, n:o 31, i anledning
af herr Lindhagens motion n:o 169, om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående beskattnings- eller andra åtgärder i syfte att ägare af
kalmark eller annan ödelagd skogsbördig mark må föranledas till
åtgärder, hvarigenom marken kan småningom komma i växtligt
skick, beslöt Första Kammaren hänvisa detta ärende till sitt till¬
fälliga utskott n:o 1.
Vid föredragning af ett från Andra Kammaren ankommet
protokollsutdrag, n:o 351, med delgifning af nämnda kammares
beslut öfver dess tillfälliga utskotts utlåtande, n:o 30, i anledning
af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utred¬
ning och beskrifning öfver enskilda och kommuner tillhöriga mera
betydande vattenfall i landet m. m., beslöt Första Kammaren hän¬
visa detta ärende till sitt tillfäUiga utskott n:o 2.
16
Måndagen den 6 Maj.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
följande den 4 innevarande maj bordlagda ärenden, nämligen stats¬
utskottets utlåtande n:is 12 och 113x—118 äfvensom bankoutskottets
memorial n:o 11.
Justerades sex protokollsutdrag för denna dag.
På framställning af herr talmannen beslöts, att de ärenden,
som denna dag bordlagts första gången, skulle sättas främst på
föredragningslistan till morgondagens sammanträde.
Kammaren åtskildes kl. 2,43 e. m.
In fidem
A. v. Krusenstjerna.
Tisdagen deri 7 Mnj.
17
Tisdagen den 7 maj.
Kammaren sammanträdde kl. 2,3 0 e. m.
Herr statsrådet Boos aflämnade Kungi. Maj ds nedannämnda
nådiga propositioner till Riksdagen:
l:o) angående efterskänkande af viss del af skillnadsarrende
för förra militiebostället 1 mantal Edsberga n:o 4 i Östergöt¬
lands län;
2:o) ^angående försäljning af ett till förra militiebostället ett
mantal Anstå n:is 3 och 4 i Örebro län hörande jordområde;
3:o) angående försäljning af vissa delar af förra profossbostäl-
let % mantal Flundrarp n:is 2 och 3 i Malmöhus län;
4:o) angående upplåtelse till Borgholms stad af jordområden
från Borgholms kungsladugård i Repplinge socken af Kalmar län;
5:o) angående öfverlåtelse till Mörbylånga köping af ett till
köpingen gränsande jordområde i Kalmar län;
6:o) angående upplåtelse af mark från förra länsmansbostället
Mjogaryd Mellangård n:o 2 i Jönköpings län; och
7:o) angående försäljning af viss del af Kronobergs kungsgård
i Kronobergs län.
Justerades protokollet för den 30 nästlidne april.
Upplästes ett till kammaren inkommet protokoll, så ledande:
År 1907 den 6 maj sammanträdde de valmän, som af kam-
rarne fått i uppdrag att utse Riksdagens fullmäktige i riksgälds-
kontoret jämte deras suppleanter för att i anledning däraf, att
grosshandlaren R. Y. Ramstedt, som vid innevarande riksdag ut¬
setts till andre suppleant för fullmäktige i riksgäldskontoret, af-
sagt sig nämnda uppdrag, företaga val i herr Ramstedts ställe af
en suppleant för fullmäktige; och befanns, efter valförrättningens
slut, därtill hafva blifvit utsedd för tiden från valet, till dess nytt
val under år 1908 försiggått,
herr verkställande direktören i Nobelstiftelsen, vice kärads-
höfclingen, jur. kand. Per Henrik Santesson med 42 röster.
A, Hansson i Solberga. Hugo Hederstierna.
Olof Björklund. T. Zetterstrand.
Första Kammarens Prat. 1907. N:o SO. 2
18
Tisdagen, den 7 Maj.
På framställning af herr talmannen beslöts, att det upplästa
protokollet skulle läggas till handlingarna, äfvensom att Riksdagens
kanslideputerade skulle genom utdrag af protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta uppsätta och till kamrarna in¬
gifva förslag dels till förordnande för den senast valde, dels till
skrifvelse till Konungen med anmälan om det förrättade valet,
dels ock till den paragraf, som därom borde i riksdagsbeslutet
införas.
Anmäldes och bordlädes
lagutskottets utlåtanden och memorial:
n:o 50, i anledning af Kung!. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående tillämpning af vissa bestämmelser i den vid in¬
ternationella konferensen i Algeciras år 1906 antagna generalakt;
n:o 51, i anledning af Kung!. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående ändrad lydelse af 23 § i kungl. stadgan
den 31 maj 1878 angående skjutsväsendet;
n:o 52, i anledning af Kungl. Maj ds proposition med förslag
till lag om ändring i vissa delar af lagen den 23 oktober 1891
angående väghållningsbesvärets utgörande på landet;
n:o 53, i anledning af Kungl. Majds proposition med dels för¬
slag till lag angående ändrad lydelse af § 57 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den* 21 mars 1862 dels ock förslag till
förordning angående särskild grund för beräkning af rösträtt och
utgörande af utskyld eller annan afgift i förhållande till inkomst-
bevillning på grund af taxering år 1908;
n:o 54, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 1 §
förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof;
n:o 55, i anledning af väckta motioner angående ryttare-, soldat-
och båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar för inteck¬
ningar i stamhemmanet m. in.;
n:o 50, angående arfvoden åt de personer, som hos lagut¬
skottet anställts att biträda vid handläggningen dels af Kungl.
Maj:ts proposition, n:o 9, med förslag till lag om nyttjanderätt till
fast egendom in. m., dels ock af väckta motioner angående förut¬
varande ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall
från ansvar för inteckningar i stamhemmanet m. m.; samt
n:o 57, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag-
till förordning om ändrad lydelse af § 3 i förordningen den 24
juli 1903 angående skogsvårdsafgifter; äfvensom
Första Kammarens tillfälliga utskotts utlåtanden:
n:o 14, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl.
in
Tisdagen den 7 Maj.
Maj:t med begäran om utredning och förslag angående verkstäl¬
lande vid inträffad järnvägsolycka af undersökning om olyckans
orsak m. m.;
n:o 15, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående ordningsföreskrifter för landskommuner; samt
n:o 16, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.
Maj:t rörande undervisningen i landthushållning.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet de under samman¬
trädet aflämnade Kungl. propositionerna.
Föredrogos, men bordlädes ånyo på flere ledamöters begäran
följande under gårdagen bordlagda ärenden, nämligen samman¬
satta stats- och bevillningsutskottets utlåtande n:o 8, bevillnings¬
utskottets betänkande och memorial n:is 31 och 32, första sär¬
skilda utskottets utlåtanden n:is 3 och 4 äfvensom Första Kam¬
marens tillfälliga utskotts utlåtande n:o 13.
Justerades två protokollsutdrag för denna dag.
Herr vice talmannen erhöll på begäran ordet och yttrade:
I öfverensstämmelse med talmanskonferensens i går fattade beslut
tillåter jag mig hemställa, att kammaren behagade besluta att på
föredragningslistan för nästkommande fredags plenum främst bland
andra gången bordlagda ärenden sätta första särskilda utskottets
utlåtanden nös 3 och 4.
ärtill lämnade kammaren sitt bifall.
På framställning af herr talmannen beslöts, att de under dagen
första gången bordlagda ärendena skulle sättas främst och de ären¬
den, som denna dag bordlagts andra gången, med undantag af
första särskilda utskottets utlåtanden n:ris 3 och 4, sist å före¬
dragningslistan till morgondagens sammanträde.
Kammaren åtskildes kl. 2,5 0 e. m.
In fidem
C. F. Vou<!t.