RIKSDAGENS PROTOKOLL
1907. Andra Kammaren. N:o 42.
Tisdagen den 23 april.
Kl. 1/a 3 e. m.
§ I-
Justerades protokollet för den IG innevarande april.
§ 2.
Herr statsrådet in. m. Alfred Petersson aflämnade Kungl. Maj:ts
propositioner till Riksdagen:
angående ändring i det med staden Hälsingborg träffade aftal
i fråga om Skånska husarregementets förläggning;
med förslag till förordning om ändrad lydelse af § 3 i för¬
ordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter;
angående ändrade bestämmelser i fråga om försäljning och ut¬
arrendering af kronan tillhörig fast egendom;
angående anläggning af en statsbana från Järna station å västra
stambanan öfver Vagn b ärad och Nyköping förbi Lunda till Norr¬
köping;
angående anslag för anläggning af bibanor från norra stam¬
banan till Skellefteå och Piteå; och
angående anslag dels för ytterligare undersökningar angående
den s. k. inlandsbanan dels ock för byggnad af statsbana från
Östersund till Ströms vattudal.
Nämnda propositioner bordlädes på begäran.
§ 3.
Föredrogos hvar för sig och hänvisades till statsutskottet Kungl.
Maj:ts på kammarens bord hvilande propositioner:
angående användande af allmänna besparingar å riksstatens
Andra Kammarens Prot. 1907. N:o 42. 1
N:0 42. 2
Interpella¬
tion.
Tisdagen den 23 April.
femte hufvudtitel till förvärfvande af vissa områden i Göteborgs
skärgård och invid Göteborgs stad för befästningsändamål;
angående årligt understöd åt vaktmästaren vid telegrafverkets
station i Uddevalla O. L. Qvist; och
angående utvidgning af spårsystem och frilastplatser vid Al-
bano järnvägsstation.
§ 4.
Efter föredragning af herr J. J. Byströms på kammarens bord
hvilande motion, n:o 257, blef motionen hänvisad till statsutskottet.
§ 5.
Härefter föredrogos, men blefvo åter bordlagda statsutskottets
utlåtanden och memorial n:is 6, 83, 84, 85, 86, 87, 88 och 89,
sammansatta stats- och lagutskottets utlåtanden, n:is 5, 6 och 7,
bevillningsutskottets betänkande n:is 20, 21, 22, 23 och 24, lag¬
utskottets utlåtanden n:is 42 och 43 samt Andra Kammarens fjärde
tillfälliga utskotts utlåtanden, n:is 25 och 26.
§ 6.
Ordet lämnades härefter på begäran till herr Sundström,
som yttrade: Herr talman! Uti 2 § 4 mom. tryckfrihetsförordnin¬
gen föreskrifves bland annat
att mobiliseringsplaner för hären och flottan samt planer för
deras sammandragning eller samverkan äfvensom sådana kartor, rit¬
ningar och beskrifningar angående rikets fästningsverk, minförsvar,
militära positioner, kommunikationsleder och uppfinningar, hvilkas
offentliggörande kan medföra våda för rikets säkerhet, ej må, utan
Konungens särskilda tillstånd, utlämnas, sedan KonuDgen i stats¬
rådet fattat beslut, att dessa handlingar skola hållas hemliga; dock
att härigenom konstitutionsutskottets, statsutskottets och statsrevi¬
sorernas rätt ej kränkes.
Genom kungligt cirkulär af den 16 juni 1899 meddelas i an¬
slutning härtill detaljerade bestämmelser, huru vederbörande expe¬
ditioner skola förfara vid hemliggörande af handlingar, dessas för¬
varande, användande, utlämnande eller försändande till annan plats
m. m. Härtill har sedermera kommit en hemlig förklarad förteck¬
ning, hvilken i detalj uppräknar alla de olika slag af handlingar,
som af Konungen förklarats vara inbegripna under 2 § 4 mom.
tryckfrihetsförordningen samt det förenämnda kungliga cirkuläret
af den 16 juni 1899.
De ledande grundsatser, som hittills följts vid den praktiska
3
N:o 42.
Tisdagen den 23 April.
tillämpningen af här förut refererade bestämmelser rörande hemliga
handlingar, synes mig hafva varit följande:
då en myndighet till eu annan afsändt en handling, hvilken
den afsändande myndigheten betecknat såsom hemlig, skall den
mottagande myndigheten under alla förhållanden anses vara för¬
hindrad att i sin tur i någon offentlig handling härur göra något
citat;
om sådan mottagande myndighet uti någon handling gör ett
dylikt citat ur den afsändande myndighetens hemliga skrifvelse,
skall denna myndighet i sin ordning vara förpliktigad att beteckna
sin handling som hemlig.
Det är lätt att inse, att det understundom skall erbjuda sig
vissa svårigheter vid stadgarnas tillämpning i de särskilda fallen.
Två lika viktiga intressen stå här gentemot hvarandra. A ena
sidan fordrar rikets säkerhet, att icke allt, som rör vårt försvar,
får komma till offentligheten; å andra sidan bör man vara fullt
medveten om, att hela vårt försvarsväsende bör stå under offent¬
lig kontroll. För de militära myndigheterna är det därför en yt¬
terst grannlaga och maktpåliggande angelägenhet att i förekom¬
mande fall noga afväga, hvad som är af hemlig natur eller icke:
å ena sidan får icke rikets säkerhet sättas på spel genom en allt¬
för långt gående offentlighet; å andra sidan får icke en stor del
af den militära förvaltningen undandragas offentlighetens ljus mer
än tillbörligt är.
Jag föreställer mig äfven, att så väl öfver- som underordnade
myndigheter mer än eu gång skola stå ganska rådvilla om hvad
som bör anses hemligt eller icke hemligt, trots tryckfrihetsförord¬
ningens och den hemliga förteckningens detaljerade bestämmelser.
Det kan nämligen understundom inträffa, att en militär myndighet
nödgas uti någon handling, som i sin helhet är af offentlig natur,
ur en hemlig handling citera ett eller annat kortare stycke. Då
uppstår den frågan: skall hela denna till sin natur offentliga hand¬
ling förklaras hemlig eller icke? — Förklaras den hemlig, kan
detta innebära ett obehörigt hemlighetsmakeri. Offentliggöres den,
kan det hända, att vederbörande tjänsteman ställes under åtal och
dömes till straff för vårdslöshet och oförstånd i utöfvandet af sina
ämbetsplikter.
Med verklig tillfredsställelse erfar man därför att statsrådet
och chefen för kungl. landtförsvarsdepartementet genom en den 26
sistlidne mars dagtecknad skrifvelse fäst de underordnade myndig¬
heternas inom landtförsvaret uppmärksamhet därpå,
att handlingar, planer, kartor, ritningar och beskrifningar,
hvilka icke på grund af 2 § 4 mom. tryckfrihetsförordningen genom
allmänt gällande eller särskilda föreskrifter förklarats skola hållas
hemliga, icke må förses med ordet »hemlig» och följaktligen ej
heller införas uti för hemliga handlingar afsedt diarium;
Interpella¬
tion.
(Forts.)
N:0 42.
Interpella¬
tion.
(Forts.)
4 Tisdagen den 23 April.
att uti handlig, som författningsenligt skall hållas hemlig, ej
må införas eller behandlas frågor af icke hemlig natur i annan
mån, än som för sammanhangets skull är oundgängligen nödvän¬
digt, hvarför det synes lämpligt att i ärenden, som beröra frågor
af både hemlig och icke hemlig natur, expedieras särskilda skrif-
velser, en hemlig och en icke hemlig.
Genom ett dylikt skiljande af det, som författningsenligt skall
hållas hemligt, från det, som till sin natur bör vara icke hemligt,
vinnes, säger statsrådet och chefen för kungl. landtförsvarsdeparte¬
mentet, det med det nådiga cirkuläret den 16 juni 1899 afsedda
ändamålet i högre grad, än om dylik, låt vara oafsiktligt, samman¬
blandning äger rum, hvarförutom åt ärenden af hemlig natur här¬
igenom bibehålies en större helgd.
Ehuru jag erkänner, att man icke ensamt genom utfärdade
bestämmelser kan i detalj afgöra hvarje hithörande tvistig fråga,
samt att det under alla förhållanden måste i hög grad bero på
vederbörande myndigheters och tjänstemäns sunda omdöme att
bestämma, hvad som i de olika fallen bör göras eller icke göras,
hyser jag dock den föreställningen, att den skrifvelse för hvars
innehåll jag redogjort, i hög grad måste bidraga till att utreda
frågan om hemliggörandet af handlingar, så att den nödiga mili¬
tära sekretessen iakttages, utan att därigenom våra militära ange¬
lägenheter insvepas i ett onödigt hemlighetsmakeri.
Men denna skrifvelse gäller icke för flottan och kustartilleriet.
Och dock inträffade just inom denna gren af vårt försvar under
år 1906 en händelse, som väckte allmän och pinsam uppmärk¬
samhet. Chefen för kustartilleriet hade aflämnat en inspektions¬
rapport rörande kustförsvaret för år 1904—1905. Sådana inspek¬
tionsrapporter hafva alltid förut ansetts vara offentliga handlingar.
Uti afdelningen III, materielen, af den ifrågavarande rapporten
hade emellertid vissa utdrag och citat gjorts dels ur en af marin¬
förvaltningen med hemlig skrifvelse den 17 mars 1905 öfverläm-
nad hemlig P. M. af ämbetsverkets minafdelning den 24 febru¬
ari 1904, dels ur en af chefen för Karlskrona kustartilleriregemente
till chefen för kustartilleriet den 29 november 1905 aflåten hemlig
skrifvelse; dels och lämnats referat ur nyss berörda hemliga hand¬
lingar och af chefen för kustartilleriet aflåtna hemliga skrivelser.
På grund af de uti den offentliga rapporten gjorda citaten ur förut
hemligförklarade handlingar ställdes bemälde chef under åtal och
har, ehuru känd som särdeles nitisk och skicklig officer, af dom¬
stolarna dömts till disciplinstraff för »vårdslöshet och oförstånd i
utöfvandet af sina ämbetsplikter».
Det kan naturligtvis icke falla mig in att klandra en i laga
ordning fälld dom. Men då jag varit i tillfälle att taga del af
handlingarna i målet, vågar jag bestämdt påstå, att denna händelse,
som på sin tid väckte så mycken uppmärksamhet både inom och
Tisdagen den 23 April.
5 N:o 42.
utom militära kretsar, skulle kunnat undvikas, om en liknande
föreskrift som den, hvilken nu utfärdats för myndigheterna under
landtförsvarsdepartementet, funnits för sjöförsvarsdepartementets
underlydande. Detta påstående gör jag naturligtvis under förut¬
sättning att i öfrigt godt förstånd varit rådande mellan öfver- och
underordnade myndigheter inom sjöförsvaret. Såsom det ännu
allt fortfarande är ordnadt inom denna hufvudgren af den militära
förvaltningen, lämnas hemliggörandet af handlingar i hög grad åt
det subjektiva tycket. Ett sådant osäkerhetstillstånd måste slutli¬
gen leda därhän, antingen att stora delar af vårt försvarsväsende
stå i fara att fullständigt undandragas offentlighetens ljus, eller ock
att det oupphörligt skall gifvas anledning till tvister mellan öfver-
och underordnade myndigheter om hvad som rätteligen är eller icke
är hemliga handlingar. Jag behöfver kanske också tillägga, att
detta osäkerhetstillstånd stundom kan gifva anledning till trakasse¬
rier under lagens former.
Då jag sålunda är af den meningen, att en föreskrift rörande
berörda frågor vore lika nyttig och af behofvet påkallad inom sjö¬
försvaret som inom landtförsvaret, men mig veterligt ingen sådan
föreskrift ännu utfärdats, anhåller jag härmed om kammarens till¬
stånd att till statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet
framställa följande spörsmål:
1. Anser herr statsrådet en till de under flottan och kustför¬
svaret lydande myndigheterna ställd föreskrift rörande sätt för hem¬
liggörande af handlingar i likhet med den af statsrådet och chefen
för landtförsvarsdepartementet den 26 sistlidne mars utfärdade vara
nyttig och af behofvet påkallad?
2. Om så är, kan man vänta, att en dylik föreskrift i en
snar framtid utfärdas?
Denna framställning blef på begäran bordlagd.
§ 7.
Härefter erhölls ordet af
Herr Lindhagen, hvilken anförde: Vid besvarandet sistlidne
lördag af en i denna kammare framställd interpellation uppräk¬
nade herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet en hel mängd
lagfrågor, som nu närmast syntes skola blifva föremål för behand¬
ling inom justitiedepartementet. Bland dessa ärenden saknade man
emellertid en i sitt slag både viktig och brådskande fråga, hvars
framläggande motsetts för hvarje riksdag, som kommit.
Under 1903 års riksdag väcktes nämligen i båda kamrarne
motioner i syfte, att stadgandet om mannens målsmanskap för sin
hustru skulle utgå ur lagen och ersättas med en föreskrift om att
gift kvinna vore myndig likaväl som ogift kvinna.
Saken ansågs kunna utan vidlyftighet ordnas på det sättet, att
Interpella¬
tion.
(Forts.)
Interpella¬
tion.
N:o 42. 6
Interpella¬
tion.
(Forts.)
Interpella¬
tion.
Tisdagen den 23 April.
i stället för att gift kvinna nu står under mannens målsmanskap med
undantag för en hel del i lagen uppräknade eller i praxis godtagna
fall borde lagen innehålla, att gift kvinna vore myndig att själ!
råda och förestå sig och sin egendom med de inskränkningar alle¬
nast, som följde af mannens förvaltningsrätt öfver gemensam egen¬
dom. Motionerna innehöllo formulerade lagförslag för detta
ändamål.
Andra Kammaren godkände motionärernas uppfattning och be¬
gärde ett lagförslag därom. Första Kammaren inskränkte sig till
att äska allenast ett förtydligande af gällande bestämmelser. Dessa
meningar sammanjämkades till en riksdagsskrivelse, som försökte
gå en medelväg.
Uppenbart synes mig vara, att den af Andra Kammaren anvi¬
sade utvägen är den enda tidsenliga, och ett ingående i ämnet
skall genast visa, att den utvägen också är den enda utförbara.
Det är därför på framläggandet af ett regeringsförslag i den rikt¬
ningen, hvarpå alla, som intressera sig för frågan, alltsedan år
1903 väntat. Men denna väntan har varit förgäfves. Och genom
den framställning, hvilken som sagdt nyligen afgafs här i kam¬
maren, kan man lätt komma till den uppfattningen, att den genom
1903 års riksdagsskrifvelse framförda frågan undanskjutits till en
obestämd framtid.
Med anledning häraf tillåter jag mig anhålla om kammarens
tillstånd att få till herr statsrådet och chefen för justitiedeparte¬
mentet framställa följande spörsmål:
1) Har herr statsrådet behjärtat, att frågan om upphäfvan-
det af lagens kvarstående stadgande om mannens målsmanskap är
en viktig angelägenhet, som kräfver ett snart afgörande? och
2) Kan det om möjligt redan nästa riksdag emotses ett lag¬
förslag, som med borttagande af detta målsmanskap uttryckligen
tillerkänner gift kvinna myndighet likaväl som den ogifta?
Jämväl nu ifrågavarande framställning bordlädes på begäran.
§ 8.
Herr talmannen gaf vidare, på begäran, ordet till
Friherre Bonde; och yttrade denne: Den stora betydelse, som
exporten äger för vårt näringslif, är i våra dagar allmänt erkänd,
och mer än en gång har denna kammare i ord och handling gif-
vis uttryck för sitt stora intresse för dess befrämjande. Emeller¬
tid kan det ej förnekas, att vårt land till följd af sitt geografiska
läge erbjuder många svårigheter för en fruktbärande export; de
långa afstånden, som exportvarorna måste föras, innan de komma
på den utländska marknaden eller ens kunna nå det vidsträckta
landets gränser, öka i väsentlig mån kostnaderna samt försvåra och
Tisdagen den 23 April. 7 }j:o 42.
i vissa fall omöjliggöra konkurrensen med andra i detta hänseende Interpella-
mera lyckligt lottade länder. Ett lifsvillkor för våra exportnäringar tion-
är därför, att dessa svårigheter i möjligaste mån undanröjas genom (Forts-)
transportkostnadernas nedsättande. Betydelsen af att med sådana
medel främja exporten har uti andra länder länge varit erkänd,
och särskildt har man i Tyskland genom låga exporttariffer sökt
underlätta utförseln af de inhemska produkterna, och äfven uti vårt
land hafva näringsidkare upprepade gånger framställt de rättmätiga
kraf de i detta hänseende ansett sig kunna påfordra.
Denna viktiga fråga har ej heller undgått Riksdagens uppmärk¬
samhet, och uti den skrifvelse, som af Riksdagen år 1903 afläts till
Kungl. Maj.t, blef äfven behof vet af åtgärder i den vägen fram¬
hållna. Ytterligare betonades saken uti en år 1904 uti en motion
som 1 denna kammare afgafs af herr Svensson i Skyllberg angå¬
ende en revision af frakttaxan å statens järnvägar, hvaruti behof-
vet af särskilda exporttariffer uttryckligen framställdes såsom ett
angeläget önskningsmål. Denna motion rönte ett välvilligt motta¬
gande i denna kammare, som föreslog eu skrifvelse till Kungl.
Maj:t uti motionens syfte, men don föranledde dock ej till någon
^dagens åtgärd, då den Första Kammaren ej ansåg lämpligfatt
aflåta någon skrifvelse i ärendet, alldenstund den ansåg, att frågor
rörande ändringar uti frakttaxorna uteslutande borde bero på Kund
Maj:ts initiativ och pröfning. ‘
Den organisation, som med understöd af statsmedel har att
bevaka och understödja exportnäringarnes intressen, kunde dock
ej underlåta att alltjämt åt denna viktiga fråga ägna särskild upp-
märksamhet, och genom enskild persons frikostiga offervillighet
sattes också exportföreningen i tillfälle att låta verkställa en gan-
ska omfattande och fullständig utredning af frågans betydelse och
räckvidd, och det af de därtill utsedda sakkunniga utarbetade för¬
slaget blef i slutet af sistlidet år till Kungl. Maj:t aflämnadt.
Visserligen lär Kungl. Maj:t hafva sin uppmärksamhet riktad på
en allmän revision af gällande frakttaxor vid statens järnvägar,
men då detta är ett arbete, som måste kräfva en tämligen lån^
tidrymd, och exporttariffernas införande däremot för befrämjandet
af landets export är önskligt så snart ske kan, borde man
kunna hoppas, att denna fråga, för hvilken en sakrik utredning
föreligger, borde kunna utan sammanblandning med andra vinna
sm lösning.
Med anledning häraf anhåller jag om kammarens tillstånd
at“ tlU lierr statsrådet och chefen för civildepartementet få fram¬
ställa följande spörsmål:
1:0 Anser herr statsrådet, att frågan om införandet af sär¬
skilda exporttariffer kan afgöras oberoende af en allmän revision
af stats järn vägarnes frakttaxor?
-.0 Ämnar herr statsrådet med anledning af den utredning,
N:0 42.
8
Tisdagen den 23 April.
Interpella- som genom exportföreningens försorg åstadkommits, inom den
tion. närmaste framtiden vidtaga några åtgärder för att minska de
( orts.) gtora gVårigheter, som för åtskilliga exportnäringar förefinnas uti
alltför betungande fraktkostnader?
Den af friherre Bonde gjorda framställningen blef likaledes
lagd på bordet.
§ 9.
Herr J. Widén afgaf en motion, n:o 261, i anledning af Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till bildande af eu jordförmedlingsfond.
Motionen bordlädes.
§ io.
Till bordläggning anmäldes:
sammansatta banko- och lagutskottets utlåtanden:
n:o 1, i anledning af justitieombudsmannens framställning till
Riksdagen om upphäfvande af vissa bestämmelser angående ränta;
och
n:o 2, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående framläggande af förslag till lag om s. k. emissions-
banker;
lagutskottets memorial och utlåtande:
n:o 44, i anledning af kamrarnas återremiss af 2 § i det uti
lagutskottets utlåtande mo 32 intagna förslag till lag angående änd¬
rad lydelse af 1, 2 och 3 §§ i lagen den 27 juni 1902, innefat¬
tande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar; och
n:o 45, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om inskränkning i rätten att erhålla laga skifte; samt
Andra Kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande, n:o 27,
i anledning af väckt motion af herr Matsson angående skrifvelse
till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i fråga om
jämnare fördelning af kommunernas skattebördor.
§ 11.
Justerades protokollsutdrag.
§ 12.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
herr D. M. Lyckholm under 3 dagar fr. o. m. den 24 april;
Tisdagen den 23 April.
9
herr L. Eriksson i Bäck under 10 dagar fr. o. m. den 24
april; och
herr J. Bengtsson i Bjärnalt under 2 dagar fr. o. ,m. den 26
april.
Kammarens ledamöter åtskildes häruppå kl. 3,11 e. m.
In fidem
Herman Palmgren.