Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 66..
1
N:o 66.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ökning
af lånefonden för rederinäringens understödjande; gif¬
ven Stockholms slott den 1 mars 1907.
Under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver ett finansären¬
de för denna dag vill Kungi. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, un¬
der hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser, som i fråga om
den redan bildade lånefonden för rederinäringens understödjande stad¬
gats med afseende å dess förvaltning och användning samt rörande
dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å de från fon¬
den utlämnade lån, bemyndiga riksgäldskontoret att, utöfver de till
samma fond åren 1903 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000
kronor, i män af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000
kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Carl Sivartx.
Bih. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 50 Höft.
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.
Lånefonden
för rederinä¬
ringens under¬
stödjande.
Protokollet öfver ett finansärende, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen Eegenten i statsrådet å Stock¬
holms slott den 1 mars 1907.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman, '
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsråden: Tingsten,
Albert Petersson,
Hederstierna,
Dyrssen,
Hammarskjöld,
Roos,
Juhlin,
SWARTZ.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde i under¬
dånighet:
Med bifall till därom af Kungl. Maj:t gjorda framställningar har
Riksdagen åren 1903 och 1905 anvisat hvardera året ett belopp af
5,000,000 kronor till en lånefond för rederinäringens understödjande,
att förvaltas och användas i öfverensstämmelse med vissa angifna grun¬
der, hvilka belopp riksgäldskontoret bemyndigades att i mån af behof
tillhandahålla statskontoret, som hade att till riksgäldskontoret inleve-
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.
röra den å de från fonden utlämnade lån inflytande räntan, hvarjemte
Riksdagen vid hvartdera beloppets anvisande medgifvit, att de kapital-
afbetalningar, som verkställdes å de från fonden utgående lånen, finge
intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.
1 fråga om användningen af det af 1903 års Riksdag anvisade
belopp af 5,000,000 kronor utfärdade Kungl. Magt den 18 december
1903 nådig kungörelse, hvarigenom fastställdes vissa allmänna villkor
och bestämmelser för erhållande och åtnjutande af lån från ifrågava¬
rande fond. I samma kungörelse erinras, att lånefonden, hvars förvalt¬
ning handhafva af statskontoret, hufvudsakligen är afsedd för befräm¬
jande af den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskildt i af¬
lägsna farvatten, att rederiföretag för inrikes sjöfart endast undantags¬
vis kommer att understödjas med lån från fonden, och att, därest sådant
lån sökes för anskaffande af fartyg, företräde kommer under i öfrig!
lika förhållanden att gifvas åt den lånesökande, som låter tillverka far¬
tyget vid svensk verkstad.
Af de i kungörelsen i öfrigt stadgade villkor och bestämmelser
tillåter jag mig erinra om följande.
Ansökning om låns erhållande göres hos Kungl. Maj:t, som efter
kommerskollegii hörande bestämmer lånebeloppets storlek. Beviljadt
lånebelopp utlämnas af statskontoret, sedan låntagare dit aflämnat skuld¬
förbindelse jämte sådan säkerhet för förbindelsens behöriga fullgörande,
som af statskontoret kan godkännas. Därest för beviljadt lån icke inom
två månader efter därom erhållet föreläggande afiämnats säkerhet, som
kan af statskontoret godkännas, skall rätten till lånets utbekommande
anses förverkad. A lyftadt lånebelopp skall erläggas årlig ränta från
lyftningsdagen med fyra procent. Sedan lån innehafts under två år från
lyftningsdagen, skall under de därpå följande sex åren årligen återbe¬
talas en sjättedel af det ursprungliga lånebeloppet, så att hela lånet
varder senast inom utgången af det åttonde året till fullo guldet.
Sedan Riksdagen, som nämndt, år 1905 anvisat ytterligare 5,000,000
kronor till fonden, förordnade Kungl. Maj:t genom nådig kungörelse
den 2 juni 1905, att jämväl i fråga om lån från sistberörda medel
skulle lända till efterrättelse de villkor och bestämmelser, som stadgats
genom förstnämnda kungörelse.
Lån från den sålunda bildade fonden hafva rönt synnerligen
liflig efterfrågan bland rederierna i riket, i det att vid fördelningen af
de af Riksdagen anvisade medel, ansökningar om lån hvardera gången
Fördelningen
af lån från
fonden.
4 Kung'. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.
inkommit till afsevärdt högre sammanlagdt belopp än det af Riksdagen
anvisade.
Fördelningen af det först anvisade beloppet, 5,000,000 kronor,
skedde genom nådiga bref den 15 april, den 6 maj och den 29 juli
1904. I fråga om de då inkomna ansökningarna och om sättet för
medlens fördelning bland de sökande tillåter jäg mig att hänvisa till
hvad som anfördes af statsrådet och chefen finansdepartementet, då
Kungl. Maj:t den 7 april 1905 fattade beslut om aflåtande till Riksdagen
af proposition om anvisande af ytterligare 5,000,000 kronor till fonden.
Såsom då framhölls hade kommerskollegium i den 21 och 28 juli
1904 afgifna utlåtanden öfver då inkomna ansökningar om lån från
fonden — jämte det kollegium föreslagit vissa sökande till omedelbart
erhållande af lån — tillika framhållit, att åtskilliga af öfriga sökande,
nämligen sex sökande med ett sammanlagdt ansökningsbelopp af 885,000
kronor, jämväl synts kollegium väl förtjänta af dylik uppmuntran, under
förutsättning att erforderliga medel funnits för ändamålet tillgängliga.
Möjlighet att bereda sistberörda rederier lån från fonden yppades
inom kort, i det att, såsom jämväl i berörda statsrådsprotokoll närmare
omtalas, af de rederier, som genom ofvanberörda nådiga bref år 1904
tillerkänts lån, fyra af särskilda orsaker måste, helt eller delvis, afstå
från de dem beviljade lånen. Härigenom blef åter disponibelt ett belopp
å fonden af 645,000 kronor, som jämte 40,000 kronor af de då af Riks¬
dagen anvisade nya 5,000,000 kronorna, eller tillhopa 685,000 kronor,
Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 15 juli 1905 fördelade bland fem
rederier, nämligen ofvanberörda af kommerskollegium förordade med
undantag af ett, hvars ansökning återkallats.
Återstående 4,960,000 kronor af de af 1905 års Riksdag anvisade
5,000,000 kronor fördelades, efter kommerskollegii hörande, af Kungl.
Maj:t genom nådiga bref den 26 januari och den 2 februari 1906. Antalet då
såväl pröfvade som beviljade ansökningar, summan af sökta och bevil¬
jade lånebelopp samt sammanlagda antalet, tontalet och värdet af sökan¬
denas fartyg framgå af följande tablå, i hvilken för jämförelses
skull meddelas motsvarande siffror rörande de under åren 1904 och
1905 pröfvade ansökningar om lån från fonden.
Kung!. Maj.fi Nid. Proposition N:o 66.
5
|
|
Vid fördelningarna af lån
|
|
|
år 1904
|
år 1905
|
år 1906
|
Antal pröfvade ansökningar
|
. . .
|
33
|
5
|
35
|
Summa sökta lånebelopp . .
|
. kr.
|
7,560,000
|
685,000
|
8,859,000
|
Sökandenas fartyg: antal . .
|
|
86
|
14
|
112
|
» » tontal. .
|
|
88,016
|
8,706
|
117,522
|
» » värde . .
|
. kr.
|
20,220,000
|
2,281,800
|
25,477,400
|
Antal beviljade ansökningar
|
. . .
|
18
|
5
|
31
|
I dessa begärda lånebelopp .
|
. kr.
|
5,585,000
|
685,000
|
8,084,000
|
Summa beviljade lånebelopp
|
. kr.
|
5,000,000
|
685,000
|
4,960,000
|
Det högsta lånebelopp, som vid utdelningarna åren 1905 och 1906
tillerkändes något rederi, utgjorde 600,000 kronor, som tilldelades rederi¬
aktiebolaget Transatlantic till likviderande af en för ett pris af öfver
700.000 kronor beställd, till linien Sverige—Sydafrika afsedd ångare.
Det jämväl denna linje trafikerande rederiaktiebolaget Nike, som förut
enligt ofvanberörda nådiga bref den 29 juli 1904 tillerkänts ett lån af
300.000 kronor, erhöll nu härutöfver ett lån af 500,000 kronor, afsedt
bland annat till likvid af en för samma linje afsedd ångare. Lägsta
lånebeloppet utgjorde 25,000 kronor, till hvilket belopp lån tilldelades
fyra rederier. Lånens storlek var alltså vid dessa utdelningar mindre
än vid utdelningen år 1904, då högsta lånebeloppet utgjorde 2,000,000
kronor"och det lägsta 35,000 kronor. Liksom de sökande, som anmält
sig vid 1904 års utdelning, drefvo jämväl samtliga sökande vid 1905
och 1906 års utdelningar fraktfart på utländska, i vissa fall utomeuro¬
peiska farvatten. I flertalet fall uppgafs af de sökande lånets ändamål
vara likvid af nybyggda, inköpta eller beställda fartyg.
Nu har styrelsen för Sveriges allmänna sjöfartsförening i en till
Kungl. Maj:t den 5 november 1906 ingifven skrift gjort framställning
Framställ¬
ningar om
ältning af
fonden.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.
om aflåtande till Riksdagen af proposition om anvisande af ytterligare
5,000,000 kronor till rederilånefonden.
Till stöd härför har af styrelsen framhållits, hurusom — på sätt
ofvan visats — de hittills till fonden anvisade medel icke på långt när
varit tillräckliga för bifallande af inkomna låneansökningar. Hvad sär¬
skild! anginge den sista fördelningen af rederilån, hade vid denna ute¬
slutits fyra rederier, Indika af olika anledningar ansetts icke alls böra
komma i åtnjutande af lån. Af de öfriga både flertalet fått sina låne-
behol endast delvis täckta. Frånräknades de fyra nyssnämnda rederi¬
erna, framginge, att 31 rederier, som befunnits förtjänta af lån från fon¬
den och som begärt lån till sammanlagdt belopp af 8,084,000 kronor,
kunnat erhålla lån till belopp af allenast 4,960,000 kronor, eller föga
mer än 60 procent af det anmälda behofvet. Det torde med visshet
kunna sägas, att, om ytterligare 5,000,000 kronor funnits disponibla, de¬
ras fördelning bland endast de sökande, som redan då anmält sig, skulle
hafva ländt den svenska sjöfartsnäringen till afsevärdt gagn. Erfaren¬
heten bland redarne hade gifvit det kraftigaste vittnesbörd om nyttan
för den svenska rederinäringen att, mot den relativt låga ränta och de
goda villkor i öfrigt fonden erbjöde, kunna erhålla medel till ökande af
tonnage och till rörelsekapital. Det vore för denna bland de svenska
redarna allmänna erfarenhet, som styrelsen för Sveriges allmänna sjö-
fartsföi-ening gjorde sig till tolk, då "föreningen ansåge sig böra väcka
fråga, huruvida tiden nu icke vore inne att anvisa nya medel till rederi¬
lånefonden; och syntes denna ökning icke böra sättas lägre än 5,000,000
kronor. De belopp, som under åren 1907 och 1908 skulle inflyta ge¬
nom återbetalning, vore alltför obetydliga för fyllande af såväl de ofvan
påvisade, ännu ofyllda lånebehofven som ock de med rederinäringens
fortgående utveckling alltjämt tillkommande nya beliofven.
I sammanhang med denna framställning har sjöfartsföreningens
styrelse framhållit önskvärdheten af att föreskrifter blefve utfärdade om,
å hvilka tider de genom afbetalningar å utlämnade rederilån till fonden
återknytande medel komme att fördelas samt när ansökningar om er¬
hållande af lån från dessa medel borde vara ingifna, livarjämte förenin¬
gens styrelse ifrågasatt, huruvida icke, därest nya medel blefve af Riks¬
dagen anvisade till ökande af rederilånefonden, bestämmelse borde med¬
delas om den tid, inom hvilken ansökningar om lån borde vara ingifna,
hvilken tid styrelsen i sådant fall ansåge kunna bestämmas ganska kort,
då Riksdagens beslut kunde antagas blifva omedelbart bekant bland de
i saken intresserade.
7
Kuntjl. Majds Nåd. Proposition N:o 66.
Vidare har i eu till Kungl. Maj:t inkommen skrift W. R. Lund¬
gren för den af ofvannämnda rederiaktiebolagen Nike och Transatlantic
uppehållna svenska Sydafrika-linjen — jämte det lian tillsvidare åter¬
kallade sin under år 1905 gjorda ansökan om statssubvention för åren
1905—1909 till ifrågavarande linje med 20,000 kronor för hvarje ång¬
fartyg, som under dessa år utklarerade från Sverige med gods direkt
till Sydafrika, dock att detta understöd ej tinge öfverstiga ett belopp
af sammanlagdt 200,000 kronor för år — i underdånighet anhållit, att
Kungl. Magt ville ingå med proposition till Riksdagen om anslående af
2,000,000 kronor till ifrågavarande fond, att utgå som lån till nämnda
båda bolag, till stöd för hvilken framställning anförts, att linjens båtar
under år 1906 haft att glädja sig åt ett så till vida framgångsrikt ar¬
bete, att fulla utlaster från Sverige till Sydafrika erhållits. Linjen hade
underhållits af bolagens 6,000 tons ångare Kratas, Bia, Baltic och At¬
lantic, hvarjämte bolagen befraktat ytterligare en svensk båt, Jämtland.
På grund af de dåliga hemfrakterna vore det ekonomiska resultatet dock
icke så tillfredsställande, att icke en subvention kunnat vara berättigad,
i synnerhet om den stora ekonomiska vinst, som indirekt tillförts fäder¬
neslandet genom den svenska Sydafrikalinjen, toges i betraktande. För
hvar och en af de åtta å tio lasterna, bolagen under årets lopp utfört
till Sydafrika, hade intill 75 % af bruttofrakten i en eller annan form
stannat inom landet i stället för att såsom förut komma utlandet till¬
godo. Äfven af hemfrakterna hade betydande belopp kommit vårt land
tillgodo. Ut- och hemfrakter kunde i rundt tal uppskattas till 2,000,000
kronor. Bolagen hade nu för afsikt att utsträcka ifrågavarande linje till
Australien, dit exporten från Sverige för närvarande giuge öfver utlan¬
det eller direkt med utländska fartyg, hvadan det vore uppenbart, att
eu svensk linje på Australien vore önskvärd och af stor ekonomisk be¬
tydelse för vårt land. För att emellertid med fördel kunna drifva en
linje på en så aflägsen världsdel fordrades stora ångare om 7,000—8,000
tons d. v. med kraftiga maskiner, som kunde framdrifva fartygen med
omkring 11 knops fart. Då dylika fartyg kostade omkring 1,000,000
kronor stvcket att bygga, erfordrades för förverkligande af nyss berörda
plan ett kapital af minst 4,000,000 kronor, en summa som det mötte
stora svårigheter att på enskild väg uppdrifva. Om det nu ifrågasatta
lånet erhölles, vore det bolagens afsikt att öka svenska Sydafrika-linjens
flotta med ytterligare fyra ångare om 7,000—8,000 tons d. v., afsedda
att tillsammans med linjens nuvarande fyra ångare insättas på traden
Sverige—Sydafrika—Australien. Det vore nämligen nödvändigt att med
Sveriges nuvarande export på Australien taga lastfvllnad på Sydafrika
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.
och därifrån fortsätta resan till Australien, hvilken kombination äfven
vore önskvärd, emedan det visat sig, att linjens nuvarande tonnage vore
otillräckligt för upprätthållandet af traden på Sydafrika, som visat en
glädjande stegring,|sedan linjen år 1904 öppnades.
Kommerskol- Öfver dessa framställningar har kommerskollegium den 31 decem-
Ufn utlåtande, ber 1906 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och därvid anfört, att
tillgång till billiga rederilån af större omfattning gifvetvis vore af synner¬
lig betydelse för vår rederinärings lyckliga utveckling. Då svenska re¬
dare förläde sin verksamhet till transmarina linjer och såmedelst i regel
måste antagas komma att inlåta sig på täflan med redan inarbetade,
kapitalstarka och jämväl af andra skäl konkurrenskraftiga utländska före¬
tag, vore behofvet af dylika lån, åtminstone under linjernas tidigare till¬
varo, särskildt framträdande. Ett uttryck för eu sådan uppfattning finge
också anses hafva kommit till synes i förberörda framställning af W. R.
Lundgren. De af styrelsen för Sveriges allmänna sjöfartsförening med¬
delade uppgifter såväl om den efterfrågan på lån från fonden för rederi¬
näringens understödjande, hvilken hittills gjort sig gällande, som ock
om de beviljade lånen, kunde af kollegium vitsordas. Fonden hade i
sin helhet blifvit tagen i anspråk. Emellertid kunde enligt uppgift från
statskontoret beräknas, att medel ånyo blefve tillgängliga genom åter¬
betalning nämligen år 1907 703,333 kronor 33 öre, år 1908 825,000
kronor och år 1909 1,666,666 kronor 67 öre. I fråga om de me¬
del, som genom återbetalning komme att inflyta efter år 1909, syntes
Riksdagens beslut innebära, att medlen skulle återgäldas till riksgälds-
kontoret. Intill utgången af år 1909 skulle alltså i sin helhet ett be¬
lopp af 3,195,000 kronor finnas för utlåning att tillgå, men efter sist¬
nämnda år icke utan särskildt nytt beslut af Riksdagen några medel fin¬
nas att använda för ändamålet. Med den erfarenhet, som redan vunnits
i fråga om omfattningen af lånebehofvet, kunde det icke lida något tvif¬
vel, att för tiden intill 1909 års slut sistnämnda belopp icke vore till¬
räckligt. Kollegium ansåge därför, att eu ökning af fonden borde åstad¬
kommas. Då det dubbla intresset af rederinäringens och exportens ut¬
veckling utgjorde anledning för staten att stödja och uppmuntra med
svenska fartyg uppehållna regelbundna transmarina linjer, borde vid be¬
stämmande åt storleken af ökningen af ifrågavarande lånefond särskild
hänsyn tagas till ifrågavarande framställning af W. R. Lundgren; och
skulle den af Lundgren ifrågasatta åtgärden att hos Riksdagen äska
anslag särskildt för beredande af lån för uppehållande af en linje Sve¬
rige—Australien vid sådant förhållande icke blifva erforderlig. I betrak
tände af ofvan angifna omständigheter ansåge kollegium, att det belopp,
Kurujl. Ma):ts Nåd. Proposition N:o 66. 9
hvarmed fonden borde ökas, icke lämpligen borde bestämmas lägre än
ö,000,000 kronor. Beträffande villkoren för lån af det nya beloppet
borde gälla livad i nådiga kungörelsen af den 18 december 1903 fun¬
nes föreskrifvet. Dock syntes därjämte böra meddelas föreskrift om den
tid, inom hvilken ansökningarna om lån borde vara ingifna för att
komma i betraktande vid första fördelningen af beloppet. Kollegium,
som delade styrelsens för Sveriges allmänna sjöfartsförening uppfatt¬
ning' om angelägenheten däraf, att lånen blefve för vederbörande till-
gängliga så snart som möjligt, hölle före, att ansökningstiden icke borde
bestämmas längre än sex veckor efter det meddelande i ämnet oflent-
liggjorts. Slutligen har kollegium, som ansåge beaktansvärdt hvad
styrelsen för Sveriges allmänna sjöfartsförening ifrågasatt om utfär¬
dande af föreskrifter, när ansökningar om erhållande af lån från de ge¬
nom kapitalafbetalningar till fonden återinflytande medel borde vara in¬
gifna, afgifvit förslag i berörda hänseende.
Af de föreliggande framställningarna samt kommerskollegii öfver
dem afgifna utlåtande torde uppenbart framgå, såväl att de redan till
rederilånefonden anvisade medel varit till nytta, som ock att det vore
till gagn för den svenska sjöfartsnäringen, därest ytterligare medel ut¬
öfver dem, som under innevarande och närmast följande år blifva dispo¬
nibla, kunde anvisas till fonden.
Ett ytterligare bevis för behofvet af ökade medel till fonden är
att finna däri, att ansökningar om nya lån å betydande belopp redan
börjat inkomma till finansdepartementet samt att ytterligare flera dylika,
på grund af gjorda förfrågningar, torde vara att inom kort dit införvänta.
Det är ett glädjande faktum, att den svenska sjöfartsnäringen —
härutinnan delvis stödd af de af Riksdagen redan anvisade medel till
rederilånefonden — börjat att alltmer vinnlägga sig om upprättandet af
direkta transmarina linjer, Indika helt visst äro af största betydelse för
svenska industrialsters avsättningsmöjligheter på aflägsna marknader.
Särskild t torde ofvanberörda linje Sverige—Sydafrika med föreslagen
fortsättning till Australien vara förtjänt af uppmärksamhet. Då de re¬
derier, som upprättat eller hafva för afsikt att upprätta direkta förbin¬
delser med länder, i Indika svenska exportartiklar finna eller kunna
finna afsättning, skulle erhålla en afsevärd hjälp genom ett ökande af
rederilånefonden, synes tvekan icke böra råda om lämpligheten af en
åtgärd i den riktning, ofvanberörda underdåniga framställningar afse.
Mot kommerskollegii förslag, att det belopp, hvarmed fonden
BIL till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Åfd. 50 Häft. 2
Departements¬
chefens ytt¬
rande.
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.
sålunda må komma att ökas, bör bestämmas till 5,000,000 kronor, bär
jag intet att erinra.
Då syftet med fonden bäst tillgodoses därigenom, att de ytterli¬
gare medel, som därtill kunna anvisas, må kunna i mån af behof ome¬
delbarligen komma till användning, synes mig lämpligt, att nyssnämnda
medel redan under innevarande år ställas till Kungl. Maj:ts disposition.
Beträffande förvaltningen och användningen af dessa medel böra uppen¬
barligen i hufvudsak gälla samma regler, som finnas stadgade för den redan
bildade fonden, hvarvid dock de af sjöfartsföreningens styrelse framställda,
åt kommerskollegium förordade förslag i afseende å tiden för ingifvande
af ansökningar om lån såväl från de medel, som nu kunna blifva anvi¬
sade, som ock från de genom kapitalafbetalningar till fonden återinfly-
tande medel synas böra vinna afseende. Härom skall jag framdeles
tillåta mig i underdånighet göra hemställan.
1 fråga om dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar
a de lan, som kunna komma att utlämnas från det belopp, hvarmed
fonden nu må komma att ökas, torde anledning icke föreligga att med¬
dela andra bestämmelser än dem, som, enligt hvad ofvan anförts, läm¬
nats i fråga om de redan till fonden anvisade medel. Hvad särskildt
beträffar kapitalafbetalningarna, äro visserligen, äfven om lån blifva ut¬
lämnade före innevarande års utgång, inga kapitalafbetalningar å dessa
lån enligt bestämmelserna i ofvanberörda kungörelse den 18 december
1903 att motse förr än under loppet af år 1910. Men då det af hvar¬
jehanda orsaker kan inträffa, att låntagare antingen göra tidigare afbe-
talningar å sina lån, än de uppställda lånevillkoren uttryckligen före¬
skrifva, eller ock före låntidens utgång återbetala hela lånet, synas
samma bestämmelser i detta hänseende kunna gälla för nya medel som
för de redan anvisade.
I anslutning till hvad sålunda anförts, hemställer jag i underdånig¬
het, att Kungl. Maj:t måtte
dels förklara, att vid återkallelse!! af ansökningen om statssubven-
tion till svenska Sydafrika-linjen får bero,
dels ock i nådig proposition föreslå Riksdagen att, under hufvud¬
sakligen samma villkor och bestämmelser, som i fråga om den redan
bildade lånefonden för rederinäringens understödjande stadgats med af¬
seende å dess förvaltning och användning samt rörande dispositionen af
inflytande räntor och kapitalafbetalningar å de från fonden utlämnade
lån, bemyndiga riksgäldskontoret att, utöfver de till samma fond åren
1903 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000 kronor, i mån af
behol tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000 kronor.
11
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan ditt. — vid detta proto¬
koll utvisar.
In liden!:
Karl Skogman.