11
Motioner i Första Kammaren, N:o 20.
att i det stora riksvapnet endast upptaga serafimerordens insignier.
Därigenom skulle vapnét också få ett vackrare utseende än enligt det
kungliga förslaget.
Jag får alltså vördsamligen föreslå, att § 2 mom. 5 af Kungl.
Maj:ts förslag till »Lag om rikets vapen» måtte erhålla följande lydelse:
»Skölden täckes af en kunglig krona, och under den¬
samma hänga kungl. serafimerordens insignier.»
Stockholm den 25 januari 1907.
J. F. Nyström.
N:o 21.
Af friherre Trolle med förslag till ändrad lydelse af 1 och
12 §§ i lagen om skydd för varumärken.
Den vid 1905 års riksdag af vice häradshöfding K. A. Staaff fram¬
lagda motion om ändrad lydelse af 12 § i varumärkeslagen kastade en
stark belysning öfver det omfattande ofog, som i vårt land bedrifves
med obehörigt bruk af andras varumärken; och motionen föranledde en
lagändring, bestående i en åt allmän åklagare gifven befogenhet att efter
målsägandes angifvelse föra talan, som säkerligen i visst hänseende med¬
för en högst behöflig, ökad effektivitet i varumärkeslagens bestämmelse.
Det skydd, som för varumärken vinDes, är dock ännu ganska ofull¬
ständigt, enär enligt 1 § jämförd med 12 § i lagen om skydd för varu¬
märken uteslutande rätt att begagna namn och registreradt varumärke
meddelas endast för de fall, då namn och märke anbringas å varan,
kärl eller omslag, hvari den förvaras. För den, som i riktigt stor skala
vill begagna sig af andras välkända varubenämningar, för att vilseleda
allmänheten och bereda sig egna fördelar, är hufvudsaken att få använda
dessa varubenämningar till att efter eget behag uppdraga jämförelser
och därvid framhålla sin vara såsom varande alldeles lika med eller vida
bättre och öfverlägsen de varor, som äro betecknade med de välkända
12
Motioner i Första Kammaren, N:o 21.
varubenämningarna. Tydligen är det för honom en fördel, om han där¬
vid får utsätta och använda dylika jämförelser i offentliga meddelanden,
reklamer, annonser m. m.
Att dylikt användande af annans varumärke, namn etc. är obehörigt,
lärer inför en naturlig uppfattning ej vara tvifvelaktigt, och lika litet är
det tvifvelaktigt, att varuägare borde vara skyddade för dylika missbruk.
Kung!, patent- och registreringsverket har också i underdånig skrifvelse
till Kungl. Maj:t den 28 november 1905 betecknat det som önskvärdt,
att här afsedt skydd utsträcktes jämväl till annonser, prospekt och dylikt.
Att snarast möjligt få här afsedda rättelse genomförd, synes vara
af så stor vikt ej blott för enskilda industriidkare, utan äfven för all¬
mänheten, som lider genom oärliga konkurrensmetoder, att lagändring i
antydda riktning icke synes böra uppskjutas i afvaktan på och utred¬
ning af lagens omarbetning i sin helhet.
Jag tillåter mig på grund af angifna skäl hemställa,
att Riksdagen för sin del måtte besluta,
att 1 § af lagen om skydd för varumärken skall
hafva följande lydelse:
Hvar som — — — — — — — — — — —
— — — — — — — — — — —---inskränkt.
Den uteslutande rätt, som varumärkesskyddet afser,
innefattar behörighet att anbringa varumärke å sj kifva
varan eller kärl eller omslag, hvari den förvaras, äfven¬
som att i annonser, reklamer, priskuranter, affärsbref,
räkningar eller dylikt anbringa märket.
samt 12 § följande lydelse:
Den som å varor, hvilka till salu hållas, eller å
kärl eller omslag, i hvilka de förvaras, eller i annonser,
reklamer, priskuranter, affärsbref, räkningar eller dylikt
obehörigen sätter annans namn — —-----
— —--— —--— all skada.
På den sakfälldes
öfver dem.
Förbrytelse, — — — — — — —
— — — — — — — målsägande.
Stockholm den 26 januari 1907.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1907.
Nils Trolle.