Statsutskottets Memorial N:o 106.
1
]tf:© 106.
Ank. till Eiksd. kansli den 26 april 1907, kl. 1 e. m.
Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att in¬
föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
(R. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå: riksgälds-
kontorets föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar
för utlämnade lån; med statsregleringen gemenskap ägande utgifter; på riks¬
gäldskontoret anvisade kreditiv; riksgäldskontorets inkomster och öfriga till¬
gångar utom lånefordringarna; redovisningen af de till riksgäldskontoret
ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster;
betjäningen vid riksgäldskontoret; behandlingen af frågor rörande tjänste-
försummelser m. m.; samt pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning;
äfvensom förslag till aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vakt-
betjäning samt pensionsstat vid riksgäldskontoret.
De föreslagna nya stadgandena i § 7, angående afsättning af medel
för amortering å statsskulden, i §§ 32 — 34, angående kreditiven, och i § 63,
angående riksgäldskontorets bokföring, grunda sig på Riksdagens bifall till
utskottets memorial n:o 55, 56 och 58.
Bih. till Eiksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 68 Häft. (N:o 106.)
1
2
Statsutskottets Memorial N:o 106.
I § 2 har införts det medgifvande, Riksdagen genom bifall till utskottets
memorial n:o 57 lämnat till inrättande af en svensk statsskuldbok.
§ 59 bar undergått en mindre redaktionsförändring, som påkallats af
de nya bestämmelserna om riksgäldskontorets bokföring.
I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande
stadganden i nu gällande reglemente. I staterna har icke företagits någon
ändring.
Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer
utskottet,
att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
samt aflönings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 26 april 1907.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Statgutehottets Memorial N:o 106.
3
Reglemente för riksgäldskontoret.
§ l.
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riks¬
dagen enligt § 66 regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret’ levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforder¬
liga medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående riksgäldskontoret» skulder.
§ 2.
De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obli¬
gationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas orda¬
lydelse infrias.
Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgälds-
kontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annor¬
lunda förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den
4
Statsutskottets Memorial N:o 106.
tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kro¬
nan skola nu eller framdeles göras gällande.
Härförutom har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namngifveu person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;
b) att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok;
att fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som full¬
mäktige bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riks¬
gäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att
fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande;
c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med
de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen före¬
tes, fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obli¬
gationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.
I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räken¬
skaper och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.
Statsutskottets Memorial N:o 106.
5
§ 3.
Enligt 1889 års Eiksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,338 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskul¬
den medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
§ 4.
Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas
till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.
§ 5.
Enligt 1901 års Eiksdags beslut skall i anledning af 1900 års sven¬
ska statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgälds¬
kontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årli¬
gen utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå
ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å stats¬
skulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
§ 6.
Enligt 1905 års Eiksdags beslut skall i anledning af upptagandet
af 1904 års 31/J procents statsräntelån å 36,000,000 kronor från och med
år 1905 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations-
och amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,380,000
kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden an¬
vändas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obliga¬
tionsinköp tid efter annan.
6
Statsutskottets Memorial N:o 106.
% 7.
Enligt 1907 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet af
1906 års Sy2 % statsräntelån å 43,200,000 kronor från och med år 1907
till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och
amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,656,000 kronor,
hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas till
amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan.
Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån.
§ 8.
Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta
reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti äldre reglementen, i tillämpliga delar fortfarande
tjäna till efterrättelse.
3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.
§ 31.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets in¬
komster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riks-
gäldskontoret att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.
Statsutskottets Memorial N:o 106.
7
4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 32.
Till följd af stadgandet i regeringsformens 63 § har Riksdagen an¬
slagit och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sam¬
mankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdags¬
kallelsen blifvit i allmänna tidningarna kungjord.
§ 33.
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör a riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ända¬
mål, sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.
§ 34.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kon¬
torets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter de¬
ras utgifningsdag.
§ 35.
Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
8
Statsutskottets Memorial N:o 106.
medgifvit, att Kungi. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel
därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till be¬
lopp af högst 150,000 kronor.
Angående riksgäldskontoret» inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarna.
§ Öl.
De till riksgäldskontoret hörande och elit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förord¬
nande, som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riks¬
dagens särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 52.
Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undan¬
tagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ända¬
mål anvisade.
§ 53.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkols¬
verk, alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgö¬
rande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan
nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut an¬
tingen till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda be¬
stämdt, till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
Statsutskottets Memorial N:o 106.
9
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut
till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och
c) för Dy lfa svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löse¬
skilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda;
så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af
ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas.
§ 54.
Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riks¬
banken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforder¬
liga, äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkom¬
mande anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 55.
Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1907 och 1908 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående
från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes-
och revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar
å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapital¬
betalningar; börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riks¬
gäldskontoret med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godt-
göras det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riks¬
gäldskontoret utgått.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 68 Htift.
2
10
Statsutskottets Memorial N:o 106.
§ 56.
Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att
där särskilt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras använ¬
dande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kungl. Maj:t disponeras.
Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äf¬
ven dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,
som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riks¬
dag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den
18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan an-
gifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,
af Kungl. Maj:t disponeras.
Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående med¬
lens inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i näst¬
föregående stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bref¬
vet den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.
Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmel¬
ser rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bref-
ven den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till
och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
Statsutskottets Memorial N:o 106.
11
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1908.
År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge
försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens an¬
vändande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riks-
gäldskontoret och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,
af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels och att köpeskillingarna
för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande
beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1908, finge för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t
disponeras.
Riksdagen medgaf år 1908, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna
ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till in¬
köpta skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut
jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23
maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har
denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1909.
På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts
rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade
försäljningsmedel.
§ 57.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas
till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.
§ 58.
(Kommer att innehålla Riksdagens beslut om riksgäldskontorets upplåning.)
12
Statsutskottets Memorial N:o 106.
§ 59.
Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upp¬
tagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptions¬
tid hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, afföras från likvida¬
tions- och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgälds-
kontorets öfriga behof.
§ 50.
De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för
beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel
hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.
Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så
länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till banda och göras
räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgälds¬
kontoret anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för
sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som
anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,
lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifråga¬
varande lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl
penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.
§ 61.
För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 62.
Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande ut¬
betalningar finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforder¬
liga medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
Statsutskottets Memorial N:o 106.
13
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaför¬
stärkning åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riks¬
gäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgälds-
kontoret verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med
bänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhål¬
landen, bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligatio¬
ner lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 63.
Öfver riksgäldskontor!® samtliga tillgångar och skulder samt in¬
komster och utgifter, uppgöres och afslutas för hvarje år eu fullständig
hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens
likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april
året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den
1 därpå följande juni behörigen granskad.
Riksgäldskontoret® hufvudbok bör vid lämpliga tider hållas stats¬
kontoret till banda, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i
nödiga delar intagas i rikshufvudboken.
§ 64.
Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för all¬
mänheten om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed af-
sedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst före¬
gående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.
14
Statsutskottets Memorial N:o 106.
§ 65.
I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Åf denna likvid meddelas stats¬
kontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.
Angående styrelsen för riksgäldskontoret.
§ 66.
Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Eiksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.
Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Eiks¬
dagen blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.
§ 67.
Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Eiksdagen bestämd ordning.
§ 68.
År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforder¬
ligt antal suppleanter.
§ 69.
Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande full¬
mäktige doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.
Statsutskottets Memorial N:o 106.
lä
§ 70.
Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsord¬
ningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 71.
Jämte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige
gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgälds¬
kontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försälj¬
ning ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpe¬
skillingen varder betäckt.
§ 72.
Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 81 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att ombesörja
lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erfor¬
derliga utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslu¬
tade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfver¬
ensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela;
ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt till¬
hörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för
sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.
Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäk¬
tiges beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
16
Statsutskottets Memorial N:o 106.
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägen¬
heters besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppe¬
hållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgörings-
ordningen i sådant afseende innehåller.
Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åt¬
njuta ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, ut¬
går af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöflig^: för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga under¬
handlingar.
§ 73.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af riksgäld skontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess statsutskott och revi¬
sorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.
§ 74.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.
I
Angående fullmäktiges sammankomster.
§ 75.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
Statsutskottets Memorial N:o 106.
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden be¬
stämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 76.
Med undantag af de enligt § 72 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.
§ 77.
Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 78.
År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf före-
skrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.
§ 79.
Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regerings¬
formen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, så¬
vida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.
§ 80.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, i fall det, utan att af fullmäktige därom vara anmo-
dadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna.
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 68 Haft.
3
18
Statsutskottets Memorial N:o 106.
§ 81.
Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, samman-
jämkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ord¬
förandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskilt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsna^ anses hafva det då fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.
§ 82.
Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänste¬
män eller andra enskilda personer, äger den eller de, på bvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller statsutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det med¬
delade beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäk¬
tige, af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller
statsutskottet öfverlämnas.
Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller revi¬
sorernas sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till statsutskottet eller revisorerna inlämnas.
Statsutskottets Memorial N:o 106.
19
Angående betjäningen vid riksgäldskontoret.
§ 100.
De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman,
en kamrerare,
en kassör,
en revisor,
en kassabokhållare,
en lånebokhållare,
en registrator och kanslist samt
två kammarskrifvare.
§ ioi.
Vaktbetjäningen utgöres af:
en förste vaktmästare och
tre vaktmästare.
§ 102.
För tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets tjänstemän och
vaktbetjäning i staten fastställda aflöningsförmåner gälla följande villkor och
bestämmelser:
l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänst¬
göringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stad¬
gad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara
underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som fram¬
deles kunna varda meddelade.
2:o) Riksgäldskontorets tjänstemän äga, såvidt sådant utan hinder
för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åt¬
njuta semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half
månad och de öfriga tjänstemännen under en månad hvarje år.
8:o) De med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar eller
missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare
20
Statsutskottets Memorial N:o 106.
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, lian
eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat;
dock må fullmäktige kunna medgifva den tjänsteman eller vaktbetjänt, som
af sjukdom hindras från bestridande af sin tjänst, att uppbära de för samma
tjänst anvisade tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon
del däraf, och äga fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,
anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjänstemans ledighet på
förordnande sköter hans tjänst, må komma i åtnjutande af ersättning till
belopp, motsvarande de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
4:o) Då tjänsteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters be¬
sörjande erhållit tjänstledighet, bör han själf vidkännas kostnaden för tjän¬
stens förrättande under den tid, tjänstledigheten fortfar.
5 ro) Tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han för¬
ordnas till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnju¬
tande af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräk¬
ningspenningar eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.
6:o) Där förhöjning af aflöningen efter viss tids tjänstgöring är enligt
stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att in¬
träda efter fem år, under villkor att tjänsteinnehafvaren af denna tid mer
än fyra år själf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjänst
inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år under samma villkor.
7:o) Tjänsteman vid riksgäldskontoret får icke annan tjänstebefatt¬
ning utom riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjänsteman vid riks¬
gäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjänste¬
befattning genast frånträda.
§ 103.
Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller
annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förord¬
nande bestrider vaktmästarsyssla, äger därför tillgodonjuta ersättning med
samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten
anslaget.
Statsutskottets Memorial N:o 106.
21
§ 104.
Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i ne¬
dan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt
till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å
tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt.
§ 105.
Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 106.
För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmanna-
sysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på
dem, som i domarevärf må begagnas.
§ 107.
Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansva¬
righeten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.
22
Statsutskottets Memorial N:o 106.
Angående behandlingen af frågor rörande tjänste-
försummelser in. m.
§ 108.
Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrät¬
tande användas.
§ 109.
Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytter¬
ligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borge¬
närer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.
§ no.
Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehaf¬
vande tjänst.
§ in.
Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
Statsutskottets Memorial No 106.
23
§ 112.
Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör, jämte hänvisning för besvärs anförande,
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som, till följd af sådant beslut, blir
ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvä¬
rens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.
§ 113.
Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänste¬
man eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 109 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning.
§ H4.
Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och till-
bragt trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.
24
Statsutskottets Memorial N:o 106.
§ 115.
Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärde¬
delar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.
Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Över¬
skjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för af skedssökan den
utfalla förmånligare.
§ 116.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erfor¬
derligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföre¬
gående paragraf belöper.
Statsutskottets Memorial N:o 106.
25
Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och
yaktbetjaning.
1
|
|
Tjänstgö-
|
Missräk-
|
|
Ålderstillägg.
|
|
Lön
|
ringspett
|
nings-
|
Summa
|
•
|
|
ningar
|
penningar
|
|
|
|
kr.
|
kr.
|
kr.
|
kr.
|
1
|
1 sekreterare och ombuds-
|
|
|
|
|
|
man ..............................
|
4,400
|
2,000
|
|
6,400
|
j Efter fem års tjänstgöring
|
|
|
> inom graden kan lönen
|
1 kamrerare .....................
|
4,000
|
2,000
|
—
|
6,000
|
J höjas med 600 kronor,
j Efter fem års tjänstgöring
|
1 kassör ...........................
|
3,000
|
1,500
|
500
|
5,000
|
> kan lönen höjas med 500
|
|
|
|
|
) kronor.
|
1 revisor ........................
|
2,500
|
1,500
|
__
|
4,000
4,000
|
Efter fem års tjänstgöring
inom graden kan lönen
■ höjas med 500 kronor och
|
1 kassabokhållare ............
|
2,500
|
1,500
|
—
|
1 lånebokhållare...............
|
2,000
|
1,000
|
—
|
3,000
|
efter tio års tjänstgöring
|
1 registrator och kanslist
|
2,000
|
1,000
|
—
|
3,000
|
med ytterligare 500 kr.
|
1 kammarskrifvare .........
|
1,500
|
1,000
|
—
|
2,500
|
| Efter fem års tjänstgöring
J kan lönen höjas med 500
) kronor.
|
1 kammarskrifvare .........
|
1,500
|
1,000
|
—
|
2,500
|
1 förste vaktmästare ......
|
700
|
200
|
—
|
900
|
Efter fem års tjänstgöring
kan lönen höjas med 100
|
1 vaktmästare..................
|
600
|
200
|
—
|
800
|
. kronor och tjänstgörings-
|
2 vaktmästare..................
|
1,200
|
400
|
—
|
1,600
|
penningarne med 100
kronor.
|
Summa
|
25,900
|
13,300
|
500
|
39,700
|
Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.
Yaktbetjäningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna
förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200
kronor.
Bih. till Biksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afl. 68 Haft.
4
26
Statsutskottets Memorial N:o 106.
Pensionsstat vid riksgäldskontoret.
Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............
|
4,400
|
|
» notarien August Neijber ................................................
|
3,000
|
|
i) registrator! och kanslisten Jakob Peter Ferdinand
|
|
|
Montell ........................................................................
|
2,500
|
|
Summa kronor
|
9,900
|
_
|
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid inneliafvarens frånfälle ock
äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stad¬
gade villkor upphöra.
Statsutskottets Memorial N:o 106.
27
Riksgäldskontorets vid 1906 års slut utbalanserade skulder.
Reglemen-
|
|
tets
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
1880
|
38
|
Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner å
tillsammans kr. 119,790,000,
motsvarandet st.6,600,000,
francs 166,320,000 eller
rmk 134,640,000 ............
|
1886
|
42
|
Obligationer för 1886 års
statslån å kr. 72,000,000
eller rmk 81,000,000, hvar¬
af blifvit utlämnade obli¬
gationer å tillsammans rmk
70,364,500 ........................
|
1887
|
40
|
Obligationer för 1887 års
statslåns sex emissioner å
tillsammans kr. 60,000,000,
hvaraf blifvit utlämnade
obligationer å.....................
|
1888
|
40
|
Obligationer för 1888 års
statslån å kr. 26,666,666:6 7,
motsvarande rmk 30,000,000
eller £ st. 1,470,000 eller
francs 37,020,000 ............
|
1890
|
39
|
Obligationer för1890 års stats¬
lån åkr. 35,555,555:56,mot-
|
Tiden, då för¬
bindelserna blif¬
va utfärdade.
1880 d. V4
1886 d. V,
1887 d. 87„
1888 d. 7,
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 december
1906.
Fonderad skuld.
37, X
37, X
37,. %
Kr. 85,595,400
£ St. 4,716,000
Frcs 118,848,200
Rmk 96,206.400
/Kr. 57,766,222:22
(Rmk 64,987,000
Kr. 54,551,360
Kr. 24,666,666.87
Rmk 27,750,000
£ St. 1,359,750
Frcs 34,243,500
Icke fonderad
skuld.
28
Statsutskottets Memorial N:o 106.
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då för¬
bindelserna blif
vit utfärdade.
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
svarande rmk 40,000,000,
£ st. 1,960,000 eller francs
49,360,000 ........................
|
1890 d. V,
|
1894
|
42
|
Obligationer för 1894 års stats¬
lån å kr. 36,000,000, mot¬
svarande francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk
40,400,000, hvaraf hälften
utlämnats...........................
|
1894 d.
|
1899
|
42
43
|
Obligationer för 1899 års stats¬
lån å kr. 72,000,000, mot¬
svarande francs 100,000,000,
£ st. 3,960,000 eller rmk
80,800,000, hvaraf hälften
utlämnats...........................
|
1899 d. ’7#
|
1900
|
44
|
Obligationer för 1900 årsstats-
lån å kr. 36,320,000, mot¬
svarande £ st. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs
50,400,000 ........................
|
1900 d. «/,
|
1904
|
51
|
Obligationer för 1904 års stats¬
lån å kr. 36,000,000, mot¬
svarande francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk
40,400,000 ........................
|
1904 d. 7,
|
1906
|
58
|
Obligationer för 1906 års stats¬
lån å kr. 43,200,000, mot¬
svarande francs 60,000,000,
£ st. 2,376,000 eller rmk
48,480,000 ........................
|
1906 d. «/T
|
1866
|
13
|
Det s. k. gamla lånet, ut¬
görande ouppsägbara skulder
till Södertälje stads kyrka
och skepparesocieteten i
Stockholm.........
|
/1798 d. 7,
\1811 d. 37,
1833 d. s7„
|
1866
|
18
|
Innestående fond för Göta
kanals underhållande ......
|
Räntefot.
|
Återstående kapitalskuld den 31 december
1906.
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad
skuld.
|
37, X
|
Kr. 29,863,555:55
Rmk 33,596,500
£ St. 1,646,228:10
Frcs 41,458,081
|
—
|
3 *
|
Kr. 18,000,000
Frcs 25,000,000
£ St. 990,000
Rmk 20,200,000
|
|
37, X
4 X
t. o. m.
d. 15/8
1910,
därefter
137.X
|
Kr. 34,889,040
Frcs 48,457,000
£ St. 1,918,897:4
Rmk 39,153,256
Kr. 36,320,000
£ St. 2,000,000
Rmk 40,800,000
Frcs 50,400,000
|
|
37* X
|
f Kr. 36,000,000
j Frcs 50,000,000
) £ St. 1,980,000
iRmk. 40,400,000
|
|
372 X
|
Kr. 43,200,000
Frcs 60,000,000
£ St. 2,376,000
Rmk 48,480,000
|
—
|
5 X
|
—
|
Kr. 10,125
|
5 X
|
|
Kr. 140,889
|
Statsutskottets Memorial N:o 106.
29
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då för¬
bindelserna blif-
vit utfärdade.
|
Räntefot.
|
Återstående kapitalskuld den 31 december
1906.
|
|
|
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
skuld.
|
1895
|
16
|
Kommunlån, för hvilka sta¬
ten i sammanhang med
Västkustbanans förvärfvan¬
de öfvertagit betalnings¬
skyldigheten .....................
|
|
|
|
Kr. 558,681:07
Kr. 105,076:94
|
1895
|
16
|
Kommunlån, för hvilka sta¬
ten i sammanhang med
Västkustbanans förvärfvan¬
de öfvertagit betalnings¬
skyldigheten ....................
|
|
O /o
4,7 x
|
|
1899
|
18
|
Enligt kontraktet om för¬
värfvande åt staten af ban-
delen Örebro—Frövi inne-
stående andel af köpeskil¬
lingen för nämnda handel
|
|
4 X
|
|
Kr. 3,000,000
|
1902
|
23
|
Innestående köpeskilling för
fastigheten n:o 1 kvarteret
Lejonet i Stockholm (f. d.
|
|
4 s/
|
|
Kr. 2,250,000
|
_
|
.
|
öfriga diverse skulder.........
|
—
|
|
|
Kr. 5,233,414:67
|
1890
|
14
|
Obligationer å 30,000,000
kr., hvilka utfärdats såsom
grundfond för Sveriges all¬
männa hypoteksbank, bok¬
förda inom linjen med
nämnda belopp..................
|
1890 d. ,a/5
|
37, x
|
|
|
1866
|
15
|
Ännu icke till inlösen före¬
tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linjen med r:mt 1,250
r:dr, jämte upplupen ränta
r:mt 2,286:88 ..................
|
1750 d. 7,
|
6 X
|
|
|
1866
|
16
|
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 r:dr
(icke kapitaliseradt)............
|
1815 d. 7„
|
|
|
___—_
|
30
Statsutskottets Memorial N:o 106.
Keglemen- j
tets
Årtal. §
Tiden, då för¬
bindelserna blif- Räntefot,
vit utfärdade.
Återstående kapitalskuld den 31 december
1906.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
1866
17
Ränta å Hertigens af Sö¬
dermanland, sedermera Ko¬
nung Carl XIII, hem-
giftskapital, bokfördt inom'
linjen med r:mt 150,000
r:dr .................................
1778
5 %
1866
1866
1882
1866
20 Fond för Hjälmare kanals och
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum I
af fordringshandlingar)......j
21 Dito för Strömsbolms kanals j
dito (dito) ........................|
3
Dito för Södertälje kanals dito
! (dito) .................................
23 (Lappmarks ecklesiastikfonds I
behållning, bokförd inom
linjen med r:mt 100,777:16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
1866
1869
25 Brudgåfvovinsten (kapital¬
skulden afskrifven); (stats¬
utskottets utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
77 Post-assuransfonden (ingår
bland riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente inne¬
håller) ..............................
i
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
|
|
|
Summa Kr.
........ 30,250,777:16
|
420,852,244:41
|
11,298,186:68
|
Inom linjen balanserade skulder Kr.
Statsutskottets Memorial N:o 106.
31
Biksgäldskontorets yid 1906 års slut utbalanserade kapitalfordringar lör
utlämnade lån till yissa Ibestämda ändamål.
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1906 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
43
|
a) Byggnadslån.
Län till Västerås domkyrka,
för densammas reparation
|
1860
|
|
|
28,000
|
|
28,000
|
|
1866
|
37
|
Lån till staden Umeå, för
uppförande af en byggnad
till inrymmande af gymna¬
stiklokal m. m. för elemen¬
tarläroverket därstädes......
|
1864
|
5 X
|
4 V
* /»
|
25,000
|
|
4,524
|
35
|
1866
|
37
|
Lån till staden Falun, för
uppförande af ett nytt läro-
verkshus därstädes ............
|
1864
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
|
7,318
|
21
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
|
|
39,842
|
56
|
32
Statsutskottets Memorial N:o 106.
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
1866
|
37
|
Transport
Lån till staden Sala, för upp¬
förande af ett nytt läro-
verkshus därstädes ............
|
1865
|
5 X
|
4 X
|
12,000
|
|
1866
|
37
|
Lån till staden Halmstad,
för uppförande af ett nytt
läroverkshus därstädes......
|
1866
|
5 X
|
4 X
|
25,000
|
|
/1866
11899
|
37 \
7 /
|
Lån till Kalmar domkapitel,
för uppförande af en bygg¬
nadtill inrymmande af gym¬
nastiklokal m. m. för ele¬
mentarläroverket i Kalmar
|
1866
|
47, X
|
4 X
|
22,000’
|
|
1866
|
148*)
|
Lån till staden Yänersborg,
för uppförande af ny
byggnad för elementarläro¬
verket därstädes ...............
|
1867-1868
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
|
1866
|
148*)
|
Lån till staden Västervik,
för uppförande af ny bygg¬
nad åt elementarläroverket
därstädes ...........................
|
1867-1868
|
5 X
|
4 X
|
20,000
|
|
1866
|
1484)
|
Lån till Uppsala domkapitel,
för uppförande af ny bygg¬
nad för elementarläroverket
i Uppsala...........................
|
1867-1868
|
5 X
|
4 X
|
140,000
|
—
|
1866
|
1486)
|
Lån till Karlstads domka¬
pitel, för uppförande af ny
byggnad för elementarläro¬
verket i Karlstad...............
|
1868
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
|
—
|
|
Kapitalåterstod
vid 1906 års
slut.
39,842
2,143
6,550
21,131 1
12,115
0,363 69
44,404 31
13,610
146,161
') Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering ned-
bragts till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4‘/t % återbetalas.
-') Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.
3) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.
*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.
s) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års reglemente.
Statsutskottets Memorial N:o 106.
33
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
belnnnet.
|
Kapitalåterstod
vid 1906 års
|
9
|
|
|
|
|
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
146,161
|
42
|
1866
|
148 *)
|
Lån till Skara domkapitel,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för ändring och tillbygg¬
nad af elementarläroverks-
huset i Skara............
|
1868-1869
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
|
25,233
|
16
|
1866
|
1482)
|
Lån till staden Kristianstad,
|
|
|
för utvidgande af elemen-
tarläroverksbyggnaden där¬
städes ...........................
|
1873-1875
|
5 X
|
4 X
|
20,000
|
|
10,619
|
65
|
|
|
1874
|
5
|
Lån till seminarium för
|
|
|
|
|
|
bildande af lärarinnor, för
inköp af byggnad åt semi¬
nariet .................................
|
1875
|
5 X
|
4 X
|
59,000
|
|
24,197
|
67
|
1882
|
17
|
Lån till Linköpings dom-
|
|
|
|
kyrka, för fullbordande af
tornbyggnaden å kyrkan...
|
1883
|
5 X
|
4 X
|
30,000
|
—
|
19,055
|
54
|
1887
|
15
|
Ytterligare lån till Linkö-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
pings domkyrka, för betäc¬
kande af uppkommen brist
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i den beräknade kostnaden
för tornbyggnaden å kyr¬
kan ....................................
|
1888
|
5 X
|
4 X
|
30,000
|
—
|
22,308
|
17
|
1892
|
17
|
Lån till Skara domkyrka,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för fullbordande af restau-
rationsarbetet å densamma
|
1893
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
_
|
33,405
|
11
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
- |—
|
280,980
|
72
|
1 Jfr § 27 i 1869 års reglemente.
*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.
Bih. till Biksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Åfd. 68 Haft.
5
34 Statsutskottets Memorial N:o 106.
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1906 års
slut.
|
Årtal.
|
§•
|
Transport
|
|
|
|
|
|
280,980
|
7
|
1896
|
16
|
Lån till Hernösands dom-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kapitel, för uppförande af
|
|
Lånet
|
|
|
|
|
|
|
|
ny byggnad för allmänna
|
|
las med
|
|
|
|
|
|
|
|
läroverket i Östersund......
|
1897
|
500 kr.
årligen
|
—
|
15,000
|
—
|
10,500
|
|
1898
|
17
|
Lån till Vadstena och S:t
|
|
under
|
|
|
|
|
|
|
|
Pers församlingar, för full-
|
|
Lånet
|
|
|
|
|
|
|
|
bördande af Vadstena klo-
|
|
betalas
|
|
|
|
|
|
|
|
stérkyrkas restaurering ...
|
1898
|
fr. o. m.
år 1909
|
—
|
16,000
|
—
|
16,000
|
—
|
|
|
= 307,480: 72
|
|
med
minst
V,, årl.
|
|
|
|
|
|
|
|
b) Tomtregleringslån.
|
|
|
|
|
|
|
|
18771)
|
7
|
Lån till staden Strömstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............
|
1878
|
6 X
|
5 X
|
50,000
|
|
33,467
|
|
|
/1877
|
8\
|
Lån till staden Söderhamn,
|
|
|
|
|
(1878
|
6/
|
för ny tomtreglering efter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1876 års eldsvåda ............
|
1878-1879
|
6 X
|
5 X
|
200,000
|
_
|
110.995 99
|
11880
|
13\
|
Lån till staden Hudiksvall,
|
|
|
|
|
(1881
|
10/
|
för ny tomtreglering efter
1878 och 1879 årens elds-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vådor................................
|
1881-1882
|
6 X
|
5 X
|
200,000
|
_
|
128.561 4
|
1888
|
15
|
Lån till staden Luleå, för
|
|
|
|
|
|
|
ny tomtreglering efter 1887
års eldsvåda .....................
|
1889
|
5
|
4 X
|
100,000
|
|
81,708
|
11
|
1889
|
17
|
Lån till staden IJmeå, för ny
|
|
|
|
|
tomtreglering efter 1888
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
års eldsvåda .....................
|
1890
|
5 %
|
4 X
|
200,000
|
_
|
166.746 3
|
1896
|
15
|
Lån till staden Mariestad,
|
|
|
|
|
|
|
för ny tomtreglering efter
1895 års eldsvåda ............
|
1897
|
4‘A. X
|
37,„X
|
150,000
|
|
140,150
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
I
1
|
—
|
—
|
969,109
|
71
|
') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.
Statsutskottets Memorial N:o 106.
35
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1906 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
969,109
|
71
|
1902
|
20
|
Lån till staden Åmål för
ny tomtreglering efter 1901
års eldsvåda .....................
= 961,628: 99
|
1903
|
5 X
|
4 X
|
300,000
|
—
|
300,000
|
—
|
|
|
c) Lån till kanal- och sluss¬
anläggningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866<|
|
941)
118
143
|
Lån till Kinda kanalaktie¬
bolag, för utsträckning af
Kinda båtled medelst kanali-
sering af Stångån från sjön
Rengen till hamnen vid
Linköping...........................
|
1865-1870
|
5 X
|
3 X
|
437,500
|
|
325,431
|
77
|
|
|
= 325,431: 77
|
|
|
|
|
|
|
d) Lån till järnvägsanlägg¬
ningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
80
|
Lån till Helsingborg—Lands¬
krona—Eslöfs järnvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af järnvägo mellan Helsing¬
borg och Årup .................1
|
1864 -1865
|
5 X
|
4 %
|
1,100,000
|
|
96,798
|
98
|
|
|
Transport -
|
—
|
—
|
|
—
|
1,691,340
|
46
|
*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;
§ 11 mom- 9 i 1867 års reglemente;
§ 83 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente ;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.
36
Statsutslcottets Memorial N:o 106.
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1906 års
|
|
|
|
utbetalts.
|
|
|
ueioppei.
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
|
|
|
|
|
|
«•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
.
|
_
|
|
|
|
1,691,340
|
46
|
1866
|
80
|
Lån till Kristianstad—Hess-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
leholms järnvägsaktiebolag,
för anläggning af järnväg
mellan Kristianstad och
Hessleholm
|
1864—1865
|
5 X
|
4 X
|
720,000
|
|
24,923
|
46
|
1866
|
80
|
Lån till Ystad—Eslöfs järn-
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Eslöf
till Ystad...........................
|
1864-1866
|
5 X
|
4 X
|
’
2,450,000
|
|
241,443
|
47
|
|
|
|
|
|
1866
|
80
|
Lån till Landskrona—Eslöfs
|
|
|
|
|
|
|
|
/1866
\1897
|
821
13/
|
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg mellan
Landskrona och Eslöf ......
|
1864-1866
|
5 X
|
4 X
|
1,200,000
|
|
108,359
|
54
|
Lån till Uddevalla—Yäners-
|
|
|
|
|
|
|
|
borg—Herrljunga järnvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af järnväg från Herrljunga
öfver Yänersborg till Udde-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
valla samt för denna järn¬
vägs ombyggnad till nor¬
malspårig ...........................
|
/1865-1867\
|
5 X
|
4 X
|
2,600,000')
|
|
2,316,544
|
66
|
|
|
|
| 1898 /
|
|
|
1871
|
31
|
Lån till Karlskrona—Yäijö
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg mellan
Karlskrona och Yäxjö......
|
1872—1874
|
5XS)
|
47, X
|
2,600,000
|
|
1,507,354
|
89
|
1
|
|
Transport
|
-
|
—
|
|
5,889,966
|
48
|
.....*) 4f ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nvtt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
*) Se § 3 af 1886 års reglemente.
Statsutskottets Memorial N:o 106.
37
1
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloDnet.
|
Kapitalåterstod
vid 1906 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
utbetalts.
|
|
|
|
|
Slut.
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
5,889,966
|
48
|
1871
|
31
|
Lån till Krylbo—Norbergs
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg mellan
Krylbo och Norberg .........
|
1872-1873
|
6 X
|
5 X
|
406,000
|
|
136,258
|
24
|
1871
|
31
|
Lån till Uppsala—Margrete-
hills järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Uppsala till Gäfle med bi¬
banor ........................ .......
|
1873
|
6 X
57, X1)
|
5 X
|
500,000
|
|
188,386
|
!
43
|
1871
|
31
|
Lån till Bergslagernas jäm-
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Lud¬
vika till Kil........................
|
1874-1876
|
5 X
|
5,000,000
|
|
3,045,823
|
48
|
1876
|
5
|
Lån till Yästervik—Åtvida¬
berg—Bersbo järnvägsaktie¬
bolag, för anläggning af
järnväg från Yästervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida¬
berg till Bersbo, med bi¬
bana....................................
|
1877-1879
|
5 X2)
|
47, X
|
1,865,000
|
|
1,526,529
|
33
|
1876
|
5
|
Lån till Hultsfred—Väster¬
viks järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg mel¬
lan Hultsfred och Jenny,
med bibana och sidospår...
|
1877-1879
|
5 X8)
|
47, X
|
1,750,000
|
|
1,475,550
|
16
|
|
|
Transport
|
.
|
—
|
|
—
|
12,862,514
|
12
|
*) Se § S af 1883 års reglemente.
Se § 3 af 1*83 och 1886 års reglementen
38
Statsutskottets Memorial N:o 106.
Reglementets
Årtal. §.
1876
1904
1876
1876
1879
1876
1881
1881
?!
5)
13/
15
15
Tiden, då
lånet Annuitet,
utbetalts.
Räntefot.
Transport
Lån för anläggning af järn¬
väg från Yislanda till Bolmen
(numera öfvertaget af Yis¬
landa—Bolmens nya järn¬
vägsaktiebolag) ..................
Lån till Gottlands järnvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af järnväg från Yisby till
Hemse ..............................
Lån till Södra Dalarnes jäm-
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Krylbo
till Borlänge med bibana...
Lån tillYarberg—Borås järn¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Yarberg
till Borås ...........................
Lån till Siljans järnvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan Borlänge
och Insjön ........................
Lån till Hvetlanda—Säfsjö
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg mellan
Hvetlanda och Säfsjö.........
Transport
1877-1878 5Vi6 %
1877—1879 5 X’)
1879—1882 5 XJ)
47.
47
2 /*>
1879—1881 5 X’)| 47, %
1883—1886 5 X
1883—1886 5 X
47»
47
2 /«
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1906 års
slut.
500,000!)
500,000
2,375,000
2,600,000
950,000
300,000
— 12,862,514 1
— 494,248
388,604
1,943,754
2,127, 2
905,444 9
259,717
18,982,183 1
») Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 års
Riksdag dels genom afskrifning, dels genom afbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, h
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats.
J) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen-
Statsutskottets Memorial N:o 106.
39
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1906 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
18,982,183
|
19
|
1881
|
15
|
Lån för anläggning af järn¬
väg från Finspong till Nors-
liolm (numera öfvertaget af
Norra Östergötlands järn¬
vägsaktiebolag'' ..................
|
1883-1886
|
5 %
|
47* X
|
500,000
|
|
427,341
|
08
|
|
|
|
|
|
|
|
1881
|
15
|
Lån till Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg mellan
Stockholm och Rimbo ......
|
1883—1887
|
5 X
|
41/» X
|
500,000
|
|
432,862
|
28
|
1881
|
15
|
Lån till Kinds härads järn¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg mellan Bo¬
rås och Svenljunga (numera
öfvertaget af Borås—Alfve-
sta järnvägsaktiebolag) ......
|
1884—1887
|
5 X
|
478 X
|
500,000
|
|
438,145
|
72
|
1886
|
16
|
Lån för anläggning af järn¬
väg från Skara öfver Gös-
säter till Vänern (numera
öfvertaget af Västergötland
—Göteborgs järnvägsaktie-
bolael ...............................
|
1887—1889
|
5 X
5 X
|
47* X
47, X
|
324,000
|
|
287,194
|
68
|
1886
|
16
|
Lån till Svartälfs järnvägs¬
aktiebolag, för anläggning af
järnväg mellan Karlsdal
och Grytliyttehed jämte si¬
dospår .................................
|
1887—1890
|
341,000
|
|
341,000
|
|
1886
|
16
|
Lån till Halmstad—Bolmens
järnvägsaktiebolag, för an-
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
|
|
•-
|
—
|
20,908,726
|
95
|
40
Statsutskottets Memorial N:o 106.
Reglementets
Årtal. §.
1886
1886
1886
1886
1886
16
16
16
16
16
Transport
Tiden, då
lånet
utbetalts.
Annuitet. Räntefot. “STp?*
Kapitalåterstod
vid 1906 års
slut.
läggning af järnväg från
Halmstad till Bolmen med
sidospår.............................. 1887—1890 5 %
Lån till Fogelsta—Vadstena
—Ödeshögs järnvägsaktie¬
bolag för anläggning af järn¬
väg från Vadstena till Odes-
hög ....................................
1888—1890 5 %
Lån till Mellersta Blekinge
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Karlshamn till Gullbärna
med bibana och hamnspår
Lån till Mora—Vänerns järn¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Mora
strand till östra Värmlands
järnväg jämte bibana.........
Lån till Mariestad—Kinne-
kulle järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Mariestad till Gössäter med
bispår.................................
Lån för anläggning af järn¬
väg mellan Vittsjö och Hess- j
leholm (numera öfvertaget'
l
1888—1893 5 %
1889-1893 5 *
1890-1891 5 X
Transport
47,
47,
— 20,908,726 9
824,915*)— 739,189 5
300,000 — 268,823 93
47* X 1,102,250’)- 987,713 93
47, X
47,
1,000,000 — 922,679 83
305,000
293,944 32
24,121,078
55
*1 Enligt kung! bref af d. **/5 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.
*) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.
Statsutskottets Memorial N:o 106.
41
Reglementets
|
|
Tiden, då
|
|
|
Ursprungliga
|
. > i
Kapitalåterstod
|
|
|
|
lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
vid 1906 års
|
|
|
|
utbetalts.
|
|
|
ceioppei.
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
|
|
|
|
|
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
. •
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
24,121,078
|
1
_ i
OO
|
|
|
af Hessleholm—-Markaryds
järnvägsaktiebolag) ............
|
1890-1892
|
5 X
|
41/* X
|
404,000
|
|
390,431
|
87
|
|
|
|
|
|
1886
|
16
|
Lån till Skymnäs—Munkfors
järnvägsaktiebolag, för an-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läggning af järnväg från
Björndalsbron till Munkfors
|
1891—1892
|
5 X
|
47* X
|
90,835
|
—
|
83,811
|
63
|
1886
|
16
|
Lån för anläggning af järn¬
väg från Klippan till Rös¬
tånga (numera öfvertaget af
Helsingborg — Hessleholms
järnvägsaktiebolag) ... .
|
1892—1893
|
5 X
|
47* X
|
290,000
|
|
267,577
|
I
1
14,
l
1
|
|
1891
|
18
|
Lån till Malmö—Tomelilla
|
|
|
|
|
|
järnvägsaktiebolag, för an-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läggning af järnväg från
Malmö till Tomelilla .........
|
1892—1896
|
5 X
|
47* X
|
1,300,000
|
|
1,239,029
|
92
|
1891
|
18
|
Lån till Norra Söderman-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lands järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Nyby bruk till Södertälje
med bibanor .....................
|
1892—1896
|
5 X
|
47* %
|
1 QArt A AA
|
|
1,781,595
|
|
|
|
|
IjOUUjUvU
|
|
|
1891
|
19
|
Lån till Hernösand—Sol-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lefteå järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Hernösand till Sollefteå ...
|
1892—1895
|
5 X
|
47* X
|
2,350,000
|
|
2,205,613
|
54
|
18 91
|
18
|
Lån till Norrköping—Söder¬
köping—Yikbolandets järn-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Norr-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
köping öfver Kummelby till
Söderköping och från Kum¬
melby till Arkösund .........
|
1893—1895
|
5 X
|
47* X
|
653,000
|
|
617,731
|
10
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
30,706,868
|
75
|
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 68 Höft. 6
42
Statsutskottets Memorial N:o 106.
Keglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet
|
Årtal.
|
§■
|
|
|
|
|
Transport
|
---
|
—
|
1891
|
18
|
Lån till Uddevalla—Lelån-
gens järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Uddevalla till Lelången ...
|
1895-1896
|
5 X
|
1896
l
|
14
|
Lån till östra Blekinge järn¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Gull-
bärna till Thorsås............
|
1897-1899
1897-1900
|
|
1896
|
14
|
Lån till Klintehamn—Roma
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Klintehamn till Roma......
|
5 X
|
1896
|
14
|
Lån till Markaryd—Yeinge
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Markaryd till Yeinge ......
|
1897-1900
|
5 X
|
1896
|
14
|
Lån till Gottlands järnvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan Yest-
kinde och Tingstäde .........
|
1899-1902
|
5 x
|
1896
|
14
|
Lån till Sala—Gysinge—
Gäfle järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Sala öfver Gysinge till Haga¬
ström .................................
|
1899-1901
|
5 X
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
41/, % 1,247,000
47, X 537,500
47, X 213,250*)
47, X 563,000’)
47, X 119,0003)
47, X 1,545,500
Kapitalåterstod
vid 1906 års
slut.
30,706,868 75
1,188,515 6
529,069 2
213,250 —
561,000 —
115,297 27
1,537,589 44
34,851,590 32
*) Enligt kungl. bref af den ie/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.
’) Hvaraf vid 1905 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.
’) Enligt kungl. bref afden’/n 1900 har statslånets från böljan beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.
Statsutskottets Memorial N:o 106.
43
Reglementets
|
|
Tiden, då
|
|
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
|
|
|
|
lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
vid 1906 års
|
|
|
|
utbetalts.
|
|
|
Deioppei.
|
|
slut.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
34,851,590
|
32
|
1896
|
14
|
Lån till östra Centralbanans
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Linköping öfver Rimforsa
och Kisa till Yimmerby...
|
1899_1902
|
5 X
|
47* X
|
1,710,000
|
|
1,710,000
|
|
1896
|
14
|
Lån till Slite—Roma järn-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Roma
till Slite..............................
|
1900-1902
|
5 X
|
47* X
|
339,000 *)
|
|
339,000
|
|
/1900
|
19\
|
Lån till Borås—Alfvesta
|
|
|
\1901
|
18/
|
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Borås till Alfvesta............
|
1901-1903
|
5 X
|
47, X'
|
4,795,000
|
|
4,745,971
|
12
|
1896
|
14
|
Lån till Falkenbergs järn¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Holts-
ljunga till Limmared.........
|
5 X
|
|
J19021
|
|
|
|
|
47, X
|
505,000
|
505,000
|
—
|
|
|
\1905J
|
|
|
|
|
1896
|
14
|
Lån till Orsa—Härjeådalens
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Orsa till Sveg ..................
|
1902
|
5 x
|
47, X
|
1,838,000 •)
|
|
1,233,000
|
|
(1896
|
!41
|
Lån till Sköfde—Axvalls
|
|
|
|
|
|
|
|
\1901
|
17/
|
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
|
(1902/
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sköfde till Axvall ............
|
(1905/
|
5 X
|
47* X
|
363,5008)
|
—
|
363,500
|
—
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
43,748,061
|
44
|
') Enligt kungl. bref af den 1J/, 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med
1.000 kr.
*) Enligt kungl. bref af den “/n 1904 har statslånets från böljan beviljade belopp, 1,850,000 kr., blifvit nedsatt med
12.000 kr. till 1,838,000 kr., hvaraf vid 1905 års sint återstodo ej lyftade kr. 605,000.
*) Enligt kungl. bref den ls/c 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med
5.500 kr. till 363,500 kr.
44
Statsutskottets Memorial N:o 106.
Reglementets
|
|
Tiden, då
|
|
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
|
|
|
|
lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
vid 1905 års
|
|
|
|
utbetalts
|
|
|
ceioppei.
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
|
|
|
|
|
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
|
|
|
|
43,748,061
|
44
|
1901
|
17
|
Lån till Enköping—Heby—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Runhällens järnvägsaktie¬
bolag, för anläggning af järn¬
väg från Enköpings hamn
öfver Heby till Enåker ...
|
1904-1905
|
5 X
|
4 Vs X
|
1,028,700
|
|
1,028.700
|
|
1901
|
17
|
Lån till Norrköping—Söder-
|
|
|
|
|
|
|
|
köping—Vikbolandets järn¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Val-
demarsvik till Söderköping
med hamnspår till sjön
Yxningen...........................
|
1904
|
5 X
|
47* X
|
591.5001)
|
|
375,000
|
|
1901
|
17
|
Lån till Landskrona—Kjef-
linge—Sjöbo järnvägsaktie¬
bolag, för anläggning af
järnväg från Kjeflinge till
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjöbo med sidospår till
öfvedskloster .....................
|
1904
|
5 X
|
47* X
|
1,192,0002)
|
|
794,000
|
|
1901
|
17
|
Lån till Mellersta Söderman-
|
|
|
|
|
|
|
lands järnvägsaktiebolag,
för anläggning af järnväg
från Stålboga öfver Malm¬
köping till Skeboqvarn......
|
1905
|
5 X
|
47* X
|
532,5003)
|
|
355,000
|
|
1901
|
17
|
Lån till Tidaholms järnvägs-
|
|
|
|
|
|
|
|
aktiebolag, för anläggning
af järnväg från Tidaholm
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
till Vartofta ..................
|
1905
|
5 X
|
47* X
|
510,0004)
|
|
340,000
|
|
1901
|
17
|
Lån till Åtvidaberg—Bjärka
|
|
|
|
|
—Säby järnvägsaktiebolag,
för anläggning af järnväg
från Bjärka till Åtvidaberg
|
1905
|
5 X
|
47* x
|
290,000
|
|
290,000
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
46,930,761
|
44
|
•i
/
4)
Hvaraf vid 1906 års slut återstodo ej lyftade kr. 216,500: —.
D:o
|
vid
|
d:o
|
d:o
|
398,000: —
|
D:o
|
vid
|
d:o
|
d:0
|
177,500: —
|
D:o
|
vid
|
d:o
|
d:0
|
170,000: -
|
Statsutskottets Memorial N:o 106.
45
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1906 års
|
|
|
|
utbetalts.
|
|
Deioppet.
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
|
|
|
|
|
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
|
|
|
|
46,930,761
|
44
|
1901
|
17
|
Lån till järnvägsaktiebolaget
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Borgholm—Böda, för an¬
läggning af järnväg från
Borgholm till Böda .........
|
1905
|
5 X
|
47* X
|
419,0001)
|
|
279,332
|
|
1901
|
17
|
Lån till Ruda—-Finsjö—Os-
|
|
|
|
|
|
|
|
karshamns järnvägsaktie¬
bolag, för anläggning af
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
järnväg från Oskarshamn
till Ruda ........................
|
' 190G
|
5 X
|
*7* tf
|
483,3002)
|
|
322,200
|
|
/1901
|
;n
|
Lån till Orsa—Härjeådalens
|
|
|
(1905
|
17/
|
järnvägsaktiebolag, för full¬
bordande af järnvägsanlägg¬
ningen mellan Orsa och Sveg
|
1905
|
5 X
|
472 X
|
2,200,0003)
|
|
1,250,000
|
|
1905
|
9
|
Stockholm—Rimbo järnvägs-
|
|
|
|
|
|
|
aktiebolags skuld för ogul¬
den köpeskilling för Ränna—
Norrtälje järnväg...............
|
1905
|
5 X
|
472 X
|
500,000
|
|
500,000
|
|
|
|
= 47,687,751: 96
|
|
|
|
|
|
|
|
|
e) Lån för utveckling af
|
|
|
|
|
|
|
|
11903
|
181
|
statens telefonväsende.
|
(19031
|
|
|
|
|
|
|
(1904
|
19/
|
Lån till telegrafstyrelsen ...
|
11904'
|
-4)
|
-5)
|
2,759,400
|
—
|
2,759,400
|
—
|
|
1905]
|
|
|
|
|
|
|
1904
|
20
|
D:o d:o...............
|
1904
|
—4)
|
33AX
38A X
37* X
|
1.775.000
2,000,000
3.500.000
|
|
1.775.000
2,000,000
3.500.000
|
|
1905
|
23
|
D:o d:o..........
|
1905
|
-4)
—4)
|
|
|
1906
|
21
|
l):o d:o...............
|
1906
|
|
|
|
|
= 10,034,400: —
|
|
|
|
|
Summa
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
59,316,693
|
44
|
l) Hvaraf vid 1906 års slut återstodo ej lyftade kr. 139,668.
’) D:0 vid d:0 d:o » 161,100.
s) D:0 vid . d:o d:o » 950,000.
4) Lånet skall återbetalas inom 20 år från första lyftningsdagen.
5) Räntan å detta lån utgår efter 4 % för de under åren 1903 och 1904 ut le minde beloppen kr. 1,720,000:— och
efter 33/* % för det belopp, kr. 1,039,400:—, som utlämnats under år 1905.
Bih. till Rikai. Prof. 1907. 4. Samt. 1 Afd. 68 Haft.
7