Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
1
N:o 17.
Ank. till Riksd. kansli den 16 april 1907, kl. 2 e. m.
Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med för¬
slag till förordning angående tillverkning af brännvin.
I proposition, n:o 79, har Kungl. Maj:t under åberopande af i
statsrådet och högsta domstolen förda protokoll föreslagit Riksdagen
att antaga ett vid propositionen fogadt förslag till förordning angående
tillverkning af brännvin.
Vid ifrågavarande ärendes föredragning inför Kungl. Maj:t den
5 sistlidne februari har chefen för finansdepartementet anfört, bland
annat, följande:
»Med anledning af en vid 1906 års riksdag väckt motion om
aflåtande till Kungl. Maj:t af skrifvelse med begäran om revision af
gällande bestämmelser angående kontrollen vid brännvins-, socker- och
maltdryckstillverkningarna har Riksdagen i skrifvelse den 12 maj 1906
till en början erinrat, hurusom Riksdagen i skrifvelse den 19 maj 1905
angående beskattningen af socker gjort följande uttalande i fråga om
det nu rådande förhållandet, att aflöningen till den underordnade
kontrollpersonalen fastställes af Riksdagen, under det att däremot ersätt¬
ningen åt öfverkontrollörerna bestämmes af Kungl. Maj:t.
Från principiell synpunkt synes olikheten mellan det för öfver¬
kontrollörerna tillämpade aflöningssättet och det, som gäller för den
öfriga kontrollpersonalen, icke kunna motiveras. Skäl i öfrigt torde
icke heller kunna anses föreligga, hvarför de grunder, efter hvilka öfver-
kontrollör skall äga åtnjuta ersättning, icke skulle blifva föremål för
Riksdagens pröfning. Bestämmanderätten i detta afseende borde så
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 16 Höft. (N:o 17.) I
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
mycket hellre tillhöra Riksdagen, som de till öfverkontrollörerna ut¬
gående ersättningarna för år uppgå till afsevärda belopp.
På grund häraf och då det tillhör Riksdagen att besluta öfver
statsutgifter, förutsätter Riksdagen, som icke ansett sig för närvarande
böra vidtaga någon ändring i den kungl. propositionen, att Kungh
Maj:t för Riksdagen framlägger dels förslag till sådan ändring af före¬
varande förordning, att bestämmelserna rörande ersättning till öfver-
kontrollör komma att intagas i förordningen, dels ock förslag till mot¬
svarande ändringar i förordningarna angående tillverkning af brännvin
samt tillverkning och beskattning af maltdrycker.»
I sin förstberörda skrifvelse den 12 maj 1906 har Riksdagen vidare
anfört, bland annat, att enligt gällande praxis öfverkontrollörerna kunde
betraktas såsom anställda för kontroll öfver tillverkningsafgifterna i
allmänhet, hvaremot särskilda lägre kontroll tjänstemän funnes för hvar
och en af brännvins-, socker- och maltdryckstillverkningarna. I malt-
dryckstillverkningsförordningen vore emellertid förutsatt det fall, att
åt där omförmäld kontrollör kunde vara anförtrodd tillsynen vare sig
vid mer än ett skattepliktigt bryggeri eller ock vid brännvinsbränneri
och skattepliktigt bryggeri, liksom ock i brännvinstillverkningsförord-
ningen att kontrollör kunde utöfva tillsyn å två brännerier. Vid så¬
lunda förenad tjänstgöring ägde kontrollör att uppbära icke dubbelt
utan endast ett enligt vissa angifna grunder förhöjdt arfvode. En dylik
anordning af kontrollen vore, därest den blefve i vidsträcktare mån
tillämpad, naturligen ägnad att medföra besparing i statens kontroll¬
kostnader. Enligt hvad Riksdagen hade inhämtat, hade emellertid hit¬
tills endast undantagsvis sådan förening af kontrollörstjänster ifråga-
kommit. På hvad sätt större enhetlighet och besparing med afseende
å kontrollen öfver de särskild beskattning underkastade tillverkningarna
skulle kunna vinnas, kunde gifvetvis icke afgöras utan föregående under¬
sökning, med beaktande därvid af lokala, kontrolltekniska och andra
på frågan inverkande förhållanden. Särskildt med hänsyn till de be¬
tydande belopp, hvartill kostnaden för denna kontroll årligen uppginge,
syntes det Riksdagen vara af vikt, att närmare utredning härom blefve
verkställd.
Med den nuvarande organisationen af kontrollen öfver ifråga¬
varande tillverkningar syntes bristande enhetlighet i vissa afseenden
vara rådande inom vårt kontrollväsende. Orsaken härtill torde emel¬
lertid, åtminstone i viss mån, vara att finna i det förhållande, att de
olika tillverkningsafgifterna tillkommit å skilda tider. Möjligt vore
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 3
ock, att först med den utveckling denna del af vårt indirekta beskatt-
ningssystem nu hunnit, tidpunkten vore inne för en undersökning angå¬
ende förutsättningarna för kontrollens ordnande efter mera enhetliga
grunder. Huruvida genom en ändrad organisation af kontrollsystemet
kostnaderna för kontrollen kunde nedbringas, kunde ju icke på förhand
med säkerhet afgöras, men anledning saknades icke för antagandet,
att sådant utan minskande af kontrollens effektivitet skulle kunna
äga rum.
På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen anhållit, att
Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
till förändrade bestämmelser rörande kontrollen vid brännvins-, socker-
och maltdryckstillverkningarna i syfte att, med bibehållande af nödig
effektivitet, åstadkomma större enhetlighet i kontrollens organisation
och minskade kontrollkostnader.
Jämlikt Kungl. Maj:ts vid underdånig föredragning den 4 augusti
1906 af Riksdagens ifrågavarande skrifvelse gifna bemyndigande har
jag uppdragit åt chefen för finansdepartementets kontroll- och justerings-
byrå att jämte annan sakkunnig person utarbeta förslag i ofvan
omförmälda syfte.
Sedan de af bemälde sakkunnige i ämnet afgifna förslag blifvit
inom departementet ytterligare öfversedda, får jag ånyo i underdånighet
anmäla ärendet inför Kungl. Maj:t.
Den nuvarande organisationen af den underordnade kontrollen är
i sina liufvuddrag följande:
Vid brännvinstillverkningen utgöras de lägre kontrolltjänstemännen
af kontrollörer och tillsyningsman, af hvilka de förra utöfva kontroll
vid bränneri å de tider, då brännvinstillverkning enligt tillståndsbevis
där äger rum, samt de sistnämnda utöfva närmaste tillsyn öfver neder¬
lag vid brännerier, där tillverkningsrätt upphört, och vid allmänna
brännvinsnederlag. Kontrollörerna åtnjuta af staten arfvode under
tjänstgöringstiden med 10 kronor om dagen vid tillsyn å ett och 12
kronor om dagen vid tillsyn å två brännerier, samt dessutom reseer¬
sättning och ersättning för skrifmaterialier in. in. Tillsyningsman vid
brännerinederlag skall aflönas af tillverkaren, hvaremot tillsyningsman
vid allmänt brännvinsnederlag åtnjuter godtgörelse af staten med högst
3,000 kronor för år räknadt, utgående i form af arfvode efter 1,000
kronor för år räknadt samt dessutom 50 öre för hvarje helt tusental
liter brännvin af normalstyrka, som varit under året upplagdt på
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
nederlaget. Den ersättning, statsverket utbetalar åt tillsyningsman vid
allmänna brännvinsnederlag, täckes dock af de nederlagsafgifter, som
innehafvare af dylikt nederlag har att erlägga.
Enligt förordningen den 2 juni 1905 om beskattning af socker,
hvilken trädt i kraft den 1 september 1906, skall kontrollen vid socker-
tillverkningen utöfvas af, förutom öfverkontrollörerna, förste kontrollörer,
kontrollörer och tillsyningsman. Vid hvarje fabrik skall finnas en förste
kontrollör samt erforderligt antal kontrollörer. Ersättning till dessa
utgår af statsmedel i form af dagarfvode under tjänstetiden till förste
kontrollör med 12 och till annan kontrollör med 6 kronor, dock att,
därest förste kontrollör varit inkallad till tjänstgöring mer än sex
månader om året, arfvodet för öfverskjutande tjänstetid utgör endast
8 kronor om dagen. För förste kontrollör tillkommer dessutom rese¬
ersättning. Då arbete i sockerfabrik ej pågår och allt socker inlagts
i magasin därstädes under kronans lås, skola förste kontrollör och
kontrollörer återkallas och tillsynen vid magasinet öfverlämnas åt en
tillsyningsman, som i arfvode för högst 35 dagar under tillverknings¬
året erhåller ersättning af statsmedel med 10 kronor för hvarje dag,
hans verksamhet vid magasinet påkallats. Ersättning för Överskjutande
antal dagar skall gäldas af tillverkaren. Vid allmänt sockernederlag,
som blifvit med särskildt tillstånd inrättadt, utöfvas tillsyn jämväl af
särskild tillsyningsman, hvilken åtnjuter godtgörelse af staten med 10
kronor för hvarje dag, han varit i kontrolländamål tillstädes vid neder¬
laget. Kontrollkostnaden vid allmänt sockernederlag skall emellertid af
nederlagsinnehafvaren återgäldas till statsverket.
Kontrollen öfver maltdryckstillverkningen utöfvas vid skattepliktiga
bryggerier af kontrollörer och vid skattefria bryggerier af tillsynings-
män. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode
med 3 kronor för tillsyn å ett bryggeri och med 1 krona för hvarje
ytterligare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn. Kontrollör, som
samtidigt utöfvar tillsyn vid brännvinsbränneri och skattepliktigt bryggeri,
åtnjuter för tillsyn å hvarje sådant bryggeri blott 1 krona om dagen.
Tillsyningsmännen vid de skattefria bryggerierna åtnjuta jämväl ersätt¬
ning af statsmedel, hvilken ersättning ej må utan Kungl. Maj:ts med¬
gifvande bestämmas till högre belopp än 20 kronor i månaden för
hvarje bryggeri.
Med undantag endast för tillsyningsmännen vid de skattefria
bryggerierna, hvilka förordnas af chefen för finansdepartementets kon¬
troll- och justeringsbyrå, utses de nu omförmälda lägre kontrolltjänste¬
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 5
männen af Kung!. Maj:ts befallningshafvande eftei* vederbörande öfver-
kontrollörs hörande. Beträffande hela kontrollpersonalen gäller, att
förordnandena afse högst ett tillverkningsår.
Af hvad som förekommit under frågans handläggning inom finans¬
departementet har framgått, att för vinnande af de i Riksdagens före¬
varande skrifvelse af den 12 maj 1906 angifna önskemål åtskilliga
förändringar erfordras i kontrollens nuvarande organisation.
Såsom en af de viktigaste reformerna vid en omorganisation af
kontrollen öfver tillverkningsafgifterna har redan vid frågans behand¬
ling inom Riksdagen angifvits, att nämnda kontroll bör i största möj¬
liga utsträckning handhafvas af samma kontrollpersonal och icke, såsom
för närvarande är förhållandet, af för kontrollen öfver hvarje olika
tillverkning särskildt utsedde kontrolltjänstemän. Genom den under¬
sökning som företagits för att utröna, i hvilken utsträckning ett dylikt
sammanförande af kontrollen lämpligen kan äga rum, har det visat
sig, att den vid kontrollen öfver sockertillverkningen anställda personalen
är så upptagen af sin tjänstgöring vid sockerfabrikerna, — åtta timmar
hvarje dygn och i åtskilliga fall ännu längre tid — att det åtminstone
för närvarande ej synes vara möjligt att kunna samtidigt använda
denna personal vid bränneri- eller bryggerikontrollen. Det torde ock
vara för tidigt att, innan det nya systemet för beskattning af socker
varit i verksamhet ens ett helt tillverkningsår, föreslå några mera
väsentliga förändringar i detsamma. Det upprättade förslaget till om¬
organisation afser därför, hvad den lokala kontrollen angår, endast
brännvins- och maltdryckstillverkningarna, hvaremot i fråga om öfver-
kontrollörsinstitutionen en förändring ifrågasattes beträffande socker¬
kontrollen.
Enligt den nya organisationen skulle riket indelas i smärre distrikt
och för hvart och ett af dessa utses en kontrollör, hvilken skall ut¬
öfva tillsyn öfver samtliga inom . distriktet befintliga brännvinsbrännerier
samt skattepliktiga och skattefria bryggerier. Till följd af tillverknings¬
ställenas ojämna fördelning öfver landet komma dessa tjänstgörings-
distrikt att blifva synnerligen olika, såväl i fråga om antal tjänstgörings¬
ställen som inom distrikt, där mer än ett tjänstgöringsställe finnes,
beträffande afstånden mellan tjänstgöringsställena. Enär tjänstgörings¬
ställena i åtskilliga fall äro så belägna, att dels för besparing dels fel¬
kontrollens lämpliga anordnande kontrollörsdistrikt måste sammansättas
af tjänstgöringsställen belägna inom olika län, får indelningen i distrikt
ej bindas vid länsindelningen.
6 Bevillningsillskot!ets Belänkande N:o 17.
Den nyss berörda olikheten i tjänstgöringsdistriktens storlek och
den däraf följande olikheten i kontrollörernas arbete göra det omöjligt att
fortfarande hafva kontrollörernas arfvoden i vederbörande tillverknings-
förordningar fastställda till fixa belopp. Mitt förslag till omorganisation
innefattar ock, att detta aflöningssätt utbytes mot en anordning, hvar¬
igenom kontrollörs ersättning ställes i direkt förhållande till det arbete,
kontrollen inom tjänstgöringsdistriktet krafvel1. I sådant hänseende
föreslår jag, att ersättningen hädanefter må utgå i förhållande till det
antal tjänstgöringsställen — brännerier eller bryggerier — som finnas inom
hvarje tjänstgöringsdistrikt. Ersättningsbeloppet bör gifvetvis icke stiga
i direkt progression med antalet tjänstgöringsställen utan efter pröfning
af hvad i hvarje särskildt fall kan anses utgöra skälig ersättning, hvar¬
vid afseende äfven bör fästas vid afståndet mellan tjänstgöringsställena,
enär särskild ersättning för resor inom distriktet icke skulle förekomma.
Äfven ur besparingssynpunkt finner jag denna anordning hafva
bestämdt företräde framför den nuvarande med fixa arfvoden. På det
att anordningen må medföra det ur denna synpunkt afsedda resultatet,
äfvensom för ernående af likformighet i afiöningsförhållandena inom
landets olika delar, är det emellertid nödvändigt, att såväl distrikts-
indelningen som bestämmandet af kontrollörernas arfvoden inom gränser,
som fastställas af Riksdagen, öfverlämnas åt en enda myndighet och då
naturligtvis åt den centrala kontrollmyndigheten, hvilken i detalj be¬
stämmer kontrollörernas åligganden och därigenom är mest kompetent
att bedöma, huru stort hvarje distrikt kan göras och huru omfattande
arbetet med kontrollen därinom blir.
Det hade kanhända varit mest i konsekvens med hvad jag nu
föreslagit i fråga om den centrala kontrollmyndighetens befattning med
kontrollörsdistrikten, att öfverflytta utseendet och förordnandet af kon¬
trollörerna från länsstyrelserna till nämnda centralmyndighet, men jag
har ej velat föreslå denna förändring, enär det med afseende på den
större personalkännedom, som länsstyrelserna besitta, torde vara mest
ändamålsenligt att fortfarande låta dem tillsätta kontrollörerna efter
förslag af vederbörande öfverkontrollör.
Mot den nuvarande anordningen vid maltdrycks- och sockerkon¬
trollen, att kontrollörerna utses af länsstyrelserna men inkallas till tjänst¬
göring af öfverkontrollör, har af en Kung], Maj:ts befallningshafvande
erinrats, att därigenom länsstyrelserna beröfvades hvarje möjlighet att
utöfva någon bestämmanderätt eller ens något reglerande inflytande på
valet af de personer, som verkligen komma i tjänstgöring såsom kon¬
7
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
trollörer. Jag anser emellertid denna anmärkning icke böra föranleda till
någon ändring af det anmärkta förhållandet. Då det ju är öfverkontrol-
lören, som bär ansvaret för kontrollen inom det distrikt, där han tjänstgör,
bör han ock hafva vederbörligt inflytande på valet af kontrollörer och äga
att placera dem på de tjänstgöringsställen, där han finner hvar och en bäst
passa. Länsstyrelsernas uppgift beträffande valet af kontrolltjänstemän är
däremot att tillse, det ej någon med hänsyn till det allmännas intresse
af pålitlig kontroll mindre lämplig person blir förordnad till kontrollör.
Äro därför de af en öfverkontrollör till kontrollörer föreslagna personer
sådana, att de kunna ur nämnda synpunkt godkännas, lär skäl saknas
för Kungl. Maj:ts befallningshafvande att afvika från öfverkontrollörens
förslag. Hvad beträffar frågan, huruvida kontrollörerna böra inkallas
till tjänstgöring af Kungl. Maj:ts befallningshafvande eller af öfver-
kontrollörerna, finner jag detta åliggande såsom varande en af före¬
liggande behof af kontrollörer föranledd expeditionsåtgärd böra tillkomma
öfverkontrollörerna. De af Kungl. Maj:ts befallningshafvande utsedda
kontrollörer måste nämligen förutsättas alla vara för uppdraget kom¬
petenta, och det lärer vid sådant förhållande vara af underordnadt
intresse för Kungl. Maj:ts befallningshafvande, i hvilken ordning kontrol¬
lörerna blifva inkallade i tjänstgöring samt vid hvilka kontrollställen
de anställas.
Om sålunda kontrollörerna fortfarande böra utses af länsstyrelserna,
bör det däremot, därest enhetlighet i kontrollen skall kunna vinnas,
öfverlämnas åt den centrala kontrollmyndigheten att bestämma det antal
kontrollörer, som skall förordnas inom hvarje län. Det är nämligen å
ena sidan af vikt, att icke så få kontrollörer utses, att tillgång kommer
att saknas för det i författningarna föreskrifna ombytet af kontrollörer
eller för inkallande af biträdande kontrollörer vid behof, medan det å
andra sidan äfven måste tillses, att kontrollörernas antal icke blir större,
än att flertalet af dem kan hafva att påräkna en tämligen lång tjänst¬
göringstid. Jag ämnar nämligen föreslå en viss nedsättning i de för
kontrollörerna nu bestämda arfvoden. Med stöd af den vid ett före¬
gående tillfälle, då kontrollörsarfvodet minskats, vunna erfarenhet
anser jag emellertid, att denna nedsättning icke är tillrådlig, såvida
den ej kompenseras genom eu utsträckning af den tid, hvarunder en
kontrollör kan få tillfälle att årligen tjänstgöra. Sedan nämligen år
1871 ai-fvodet för kontrollörerna blifvit nedsatt, yppade sig svårighet
att erhålla tillräckligt antal lämpliga kontrolltjänstemän, i följd hvaraf
arfvodet år 187G åter måste höjas. Enligt det föreliggande förslaget
8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
Vnmmp, i många fall kontrollörernas hela arbetstid att tagas i anspråk,
hvilken omständighet gör det yttermera nödvändigt, att tillfälle beredes
dem till en icke alltför ringa inkomst af kontrollarbetet.
För närvarande får tjänstgöringstiden under samma tillverkningsår
icke öfverskrida för brännvinskontrollör fyra månader vid samma brän¬
neri och för bryggerikontrollör sex månader vid samma bryggeri. Enligt
det utarbetade förslaget till omorganisation skulle dessa tider utsträckas
därhän, att kontrollör skulle äga att tjänstgöra inom samma distrikt i
nio månader. Genom denna utsträckning vinnes ock den fördel, att inom
tjänstgöringsdistrikt, där brännerier finnas, kontrollörsombyte icke skulle
behöfva ifrågakomma under den allmänna tillverkningstiden (1 oktober
1 maj).
Genom de af mig nu föreslagna reformerna, rikets indelning i kon-
trollörsdistrikt och förening af flera, äfven olikartade, tjänstgöringsställen
under en kontrollör, skulle en betydande besparing i kostnaden för den
lokala kontrollen kunna göras, i det att, enligt en å finansdepartemen¬
tets kontroll- och justeringsbyrå verkställd beräkning, det belopp, som ut¬
går i arfvoden till kontrollörer vid brännerier och skattepliktiga bryggerier
samt till tillsyningsmän vid skattefria bryggerier, år 1905 uppgående
till något mera än 500,000 kronor, komme att nedbringas med samman¬
lagd! omkring 100,000 kronor, d. v. s. 20 procent af hela kostnaden.
Vidkommande öfverkontrollörerna föreslår jag ingen annan för¬
ändring, än att, då numera vid hvarje sockerfabrik finnes anställd en
förste kontrollör såsom förman för den öfriga kontrollpersonalen, de
tjänsteåligganden vid nämnda fabriker, som hittills ålegat öfverkontrol¬
lörerna, skola öfverlämnas åt bemälde förste kontrollörer under särskild
inspektion af en utaf den centrala kontrollmyndighetens tjänstemän. För
utöfvandet af denna inspektion erfordras visserligen anställandet af
ytterligare en tekniskt bildad tjänsteman hos nämnda myndighet, hvilken
tjänsteman dock skulle hafva äfven andra uppgifter. Genom vidtagandet
af ifrågavarande förändring kan emellertid en öfverkontrollörsbefattning
indragas redan vid omorganisationens genomförande, hvarjämte möjlig¬
het förefinnes till indragning af ännu en sådan befattning. Någon ökad
kostnad skulle genom den nu berörda reformen därför icke uppstå för
statsverket. Snarare torde därigenom en besparing kunna beredas.
Jag anhåller att härmed få öfvergå till en redogörelse för det
förslag till omorganisation af den centrala kontrollmyndigheten, hvilket
blifvit utarbetad! af förbemälde sakkunnige.
9
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
Uppkomsten af den nuvarande centrala myndigheten för kontrollen
öfver tillverkningsafgifterna daterar sig från år 1855. I den skrifvelse,
hvarmed Rikets ständer till Kungl. Maj:t öfverlämnade den vid 1853 — 54
årens riksdag antagna brännvinstillverkningsförordningen, anfördes, bland
annat, att, enär öfverkontrollörerna hade en så maktpåliggande och
ansvarsfull befattning, de borde äga en föreningspunkt och öfverstyrelse
i något allmänt ämbetsverk, hvars bestämmande ständerna öfverlämnade
till Kungl. Maj:ts bepröfvande. Med anledning häraf beslöt Kungl. Maj:t
genom nådigt bref den 1 juni 1855 bildandet af en centralstyrelse för
kontrollen å brännvinsförfattningarnas tillämpning genom anställande
vid civildepartementet af en byråchef. Från och med år 1874 öfver-
flyttades de till »byrån för kontrollen öfver brännvinsförfattningarnas
tillämpning» hörande ärenden till en inom finansdepartementet anordnad
»byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter», hvilken byrås chef tillika
skulle utöfva öfverinseendet öfver hvitbetssockerbeskattningen. I enlig¬
het med därom af Kungl. Maj:t framställdt förslag har sedermera
1884 års Riksdag beslutit, att med justeringsstyrelsens indragning de
densamma tillhörande göromål skulle från och med 1885 års ingång
öfvertagas af byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter samt att under
finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli finge upptagas,
med anslag å ordinarie stat, en kontroll- och justeringsbyrå. Enligt
nu gällande författningar utöfvas öfverinseendet öfver brännvins- och
bryggerikontrollen samt öfver kontrollen vid sockertillverkningen af
chefen för nämnda kontroll- och justeringsbyrå. Denne byråchef är
sålunda för närvarande den centrala kontrollmyndigheten. Byråns tjänste¬
personal utgöres af en byråingenjör, en kanslisekreterare samt två
amanuenser, däraf en tekniskt bildad.
Ursprungligen hade den ifrågavarande centralstyrelsen endast ringa
befattning med själfva kontrollväsendet. Till följd af bränneriernas stora
antal under de första årtiondena efter husbehofsbränningens afskaffande,
det dåvarande kommunikationsväsendets beskaffenhet samt bristen på
en fastare organiserad öfverkontroll i orterna, måste öfverinseendet
öfver kontrollen anförtros åt länsstyrelserna. Centralstyrelsen för kon¬
trollen öfver brännvinsförfattningarnas tillämpning fick med anledning
häraf till snart sagdt hufvudsaklig uppgift att utarbeta statistik samt att
handlägga ärenden rörande försäljning af brännvin. Sedermera hafva
emellertid dels genom spritkontrollapparaters införande vid brännerierna
under åren 1883—84, dels särskildt genom utfärdandet af 1887 års
brännvinstillverkningsförordning allt flera detaljer af briinnerikontrollen
öfverflyttats från länsstyrelserna till öfverkontrollörerna och därigenom
Bill. till Riksd. Prut. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 16 Höft. 2
10 Bevillning sutskottets Betänkande N:o 17.
medelbart till centralstyrelsen, d. v. s. förbemälde byråchef, under hvilken
öfverkontrollörerna direkt lyda. Alltsedan år 1873 har äfven öfverinseendet
öfver hvitbetssockerbeskattningen tillhört nämnde byråchef, hvarjämte från
och med år 1885 justeringsväsendet sorterar under kontroll- och justerings-
byrån. Ytterligare hafva sedermera såsom föremål för byråns verksam¬
het tillkommit öfverinseendet öfver denatureringen af brännvin och
öfver bryggerikontrollen i riket samt beredningen af alla till afgörande
hos Kungl. Maj:t förekommande ärenden rörande försäljning af vin och Öl
m. m. Denna alltjämt ökade arbetsbörda har emellertid sedan år 1884,
då byrån såsom nämndt erhöll sin nuvarande organisation, icke föranledt
förstärkning af byråns ordinarie personal. Det ytterligare ökade arbete
för byrån, som blifvit en följd af det förändrade system för beskattning
af socker, som tillämpats från och med den 1 september 1906, gör
emellertid anställandet af ännu en tekniskt bildad tjänsteman vid byrån
önskligt, på det att öfverkontrollörernas befattning med sockerkontrollen,
såsom förut antydts, må kunna undvaras. Af den redogörelse, jag lämnat
ej mindre för den centrala kontrollmyndighetens nuvarande göromål än
äfven för den befogenhet, som därutöfver skulle tillkomma densamma
enligt det föreliggande förslaget, framgår, enligt min uppfattning, att
det är nödvändigt att bereda denna myndighet en själfständig ställning.
Detta finner jag lämpligast kunna ske genom den nuvarande kontroll-
och justeringsbyråns ombildande till ett särskildt, fristående ämbetsverk,
bestående af en chef och visst antal ansvariga ledamöter.
Frågan att förändra den nuvarande centrala kontrollmyndigheten
till en särskild styrelse är icke ny, utan har redan förut varit under
öfvervägande. Sålunda har till det statsrådsprotokoll, som åtföljde
Kungl. Maj:ts proposition till 1903 års Riksdag med förslag till för¬
ordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, dåvarande
chefen för finansdepartementet anfört, att det, i sammanhang med vissa
af honom ifrågaställda förändringar beträffande kontrollen, borde tagas
under ompröfning, huruvida icke åt den öfverordnade kontrollmyndig¬
heten borde beredas en själfständigare ställning, än densamma nu innehar.
Det syntes emellertid departementschefen lämpligast att låta med denna
och öfriga organisationsfrågor anstå, tilldess de särskilda kommitterade,
hvilka vid denna tidpunkt hade åt sig uppdraget att utreda frågan
om ändrad sockerbeskattning, hunnit afgifva sitt betänkande.
Den centrala kontrollmyndighetens verksamhet är otvifvelaktigt,
beträffande såväl omfattning som betydelse, af den art, att densamma
lämpligast bör utöfvas af en utaf flera personer sammansatt styrelse.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 11
Såsom ännu ett skäl härför bör, utöfver hvad jag förut anfört rörande
omfattningen af det chefen för kontroll- och justeringsbyrån och byråns
tjänstemän åliggande arbete, i detta sammanhang erinras därom, att
öfverinseendet öfver kontrollen i själfva verket innefattar förvaltningen
af det för kontroll å tillverkningsafgifter anvisade förslagsanslaget, i
1907 års riksstat upptaget till 1,100,000 kronor. Vidare bör härvid
komma till beaktande, att genom dels maltskattens införande dels ock
sockerbeskattningens förändrande till eu konsumtionsskatt antalet af
chefen för kontroll- och justeringsbyrån underlydande tjänstebefattningar
stigit till mellan 1,500 och 1,600.
Också möttes redan vid 1887 års Riksdag ett då framställdt förslag
att i visst afseende utvidga den nuvarande centrala kontrollmyndighetens
befogenhet med den invändningen, att en byråchef i ett statsdepartement
ej hade tillräckligt själfständig ställning för en dylik utvidgning.
På grund af hvad jag nu haft äran anföra föreslår jag alltså,
att i ledet af de förändringar, hvartill den af mig nu ifrågaställda
omorganisationen af kontrollen öfver tillverkningsafgifterna föranleder,
måtte ingå jämväl ombildning af den nuvarande centrala kontroll¬
myndigheten till ett själfständigt centralt ämbetsverk, som lämpligen
kunde benämnas kontroll- och juster ing sstyr elsen.
Denna nya styrelse skulle dels handhafva öfverinseendet öfver
kontrollen öfver tillverkningen och beskattningen af brännvin, malt¬
drycker och socker samt öfvertaga öfriga i samband därmed stående
göromål, hvilka nu tillhöra kontroll- och justeringsbyrån, dels ock ut¬
göra styrelse för justeringsverket. Nämnda byrå och särskildt den där
anställde byråchefen har emellertid äfven till åliggande att biträda
chefen för finansdepartementet med handläggning af sådana ärenden
rörande tillverkning och beskattning af brännvin, maltdrycker och
socker äfvensom försäljning af brännvin, vin och Öl in. in., hvilka an¬
komma på Kungl. Maj:ts pröfning och afgörande, ett åliggande som
naturligen skulle i och med byråns ombildning till ett själfständigt
ämbetsverk bortfalla, hvaremot styrelsens underdåniga yttrande kommer
att i alla dylika mål, där så finnes erforderligt, infordras.
Till frågan huru den nya styrelsen lämpligast bör organiseras, torde
jag senare få återkomma. Redan nu vill jag emellertid nämna, det jag-
tänkt mig, att nämnda ämbetsverk, vid hvilkets organisation landtbruks-
styrelsen i flera afseenden synes kunna tjäna till förebild, skulle bestå
af en chef jämte tre ansvariga ledamöter, däraf två tekniskt bildade
och en tillika sekreterare. Utöfver den nuvarande kontroll- och justerings-
byråns personal skulle sålunda tillkomma ytterligare en tekniskt bildad
12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
tjänsteman. Detta sammanhänger med den af mig förut omnämnda ändring
af kontrollen vid sockerbeskattningen, i det att denne nye tjänsteman
skulle, på sätt förut angifvits, utöfva den inspektion öfver socker¬
fabrikerna, som nu åligger öfverkontrollörerna. Därjämte skulle han
tjänstgöra såsom öfverkontrollör vid brännvins- och maltdryckskontrollen
i Stockholms stad och trakten närmast däromkring. Denna anordning,
att eu tjänsteman vid den centrala kontrollmyndigheten skulle tjänst¬
göra såsom öfverkontrollör torde medföra en väsentlig fördel, i det att
sagda myndighet därigenom kommer i en nära och personlig beröring
med den lokala kontrollen och blir i tillfälle att inhämta noggrannare
kännedom om densamma, än hvad nu kan ske endast genom tillfälligtvis
företagna inspektionsresor.
Utöfver de åligganden och befogenheter, Indika enligt det af mig
nu framlagda förslaget till omorganisation skulle tillkomma den centrala
kontrollmyndigheten, torde därjämte vissa andra åligganden böra öfver-
flyttas till den nya styrelsen.
Till följd af den ställning, chefen för kontroll- och justeringsbyrån
intager, har det i gällande författningar uppdragits åt chefen för finans¬
departementet att bestämma tjänstgöringsområden för öfverkontrollörer
och för justerare af mått och vikt, att konstituera justerare, att inkalla
öfverkontrollörer till tjänstgöring samt att i vissa fall bevilja öfver¬
kontrollörer och justerare tjänstledighet. När Kungl. Maj:t i proposition
till 1905 års Riksdag angående beskattning af socker föreslog, att
förste kontrollörer vid sockerfabrikerna skulle förordnas af nämnde
departementschef, uttalade däremot Riksdagen den uppfattning, att det
syntes icke stå i öfverensstämmelse med andan i vår författning att åt chefen
för ett statsdepartement öfverlämna tillsättandet af tjänstebefattningar.
Detta uttalande torde äga tillämpning äfven på departementschefens
nyss omnämnda befattning med öfverkontrollörer och justerare, hvilken
därför bör öfverflyttas till den nya centralstyrelsen.
I enlighet med de grunder till en omorganisation af kontrollen
öfver tillverkningsafgifterna, för hvilka jag nu redogjort, hafva utarbetats
förslag till nya förordningar angående tillverkning af brännvin, angående
tillverkning och beskattning af maltdrycker samt om beskattning af socker.
I öfverensstämmelse med hvad som är förhållandet enligt nu gällande
lagstiftning i berörda ämnen, innehålla dessa författningsförslag alla de
grundläggande och i öfrigt de viktigare bestämmelserna, hvaremot de
mera detaljerade bestämmelserna äro afsedda att, likasom hittills, inflyta
i särskilda ordningsstadgar.
13
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
Jag anhåller att få underställa Kungl. Majt:s pröfning hvart
och ett af författningsförslagen för sig. därvid jag blir i tillfälle att
närmare redogöra för de skiljaktigheter, som förefinnas mellan dessa
förslag och de uti förevarande ämnen nu gällande författningar.
Förslag afseende upprättande af den nya kontroll- och justerings-
styrelsen med hvad därmed står i samband kommer att af mig särskilt
föreläggas Kungl. Maj:t.»
Enligt statsrådsprotokollet föredrog departementschefen härefter
det nyss omföimälda förslaget till förordning angående tillverkning
af brännvin och anförde därpå följande:
>Det nu upplästa författningsförslaget, hvithet torde såsom bilaga
få fogas vid detta protokoll, skiljer sig, utom hvad angår de bestäm¬
melser, som äga samband med det af mig nyss framlagda förslaget till
förändrad organisation af kontrollen, jämväl i andra delar från den nu
gällande brännvinstillverkningsförordningen.
Sålunda hafva till eu början vidtagits vissa redaktionella föränd¬
ringar, åsyftande att bringa större öfverskådlighet åt förordningens
bestämmelser och äfven i vissa fall att förtydliga desamma. Dessa
formella ändringar torde emellertid icke vara af beskaffenhet att erfordra
vidare omnämnande. Jag öfvergå!' därför till att lämna en redogörelse
för de ändringar af mera saklig innebörd, som det ansetts lämpligt och
erforderligt att låta förordningen nu undergå.
Såsom jag förut erinrat, är det nu öfver tjugu år sedan spritkop-
trollapparater kommo till användning vid brännvinskontrollen. Dessa
apparater hafva alltjämt visat sig vara synnerligen pålitliga, och med
anledning af det sålunda alltmera stadgade förtroendet till apparaternas
tillförlitlighet har jag ansett tidpunkten vara inne att i enlighet med
den af Riksdagen uttalade önskan föreslå vidtagandet af vissa förenklingar
i kontrollproceduren, i syfte att med bibehållen effektivitet kunna
inskränka kontrollörernas personliga deltagande i kontrollen.
Enligt nu gällande lagstiftning är kontrollen vid brännerierna
ordnad i hufvudsak på följande sätt. Det tillverkade brännvinet ledes
från rektifikationsapparatens imkylare genom slutna rör till kontroll¬
apparaten, som uppmäter detsamma och äfven angifver dess litertal
af normalstyrka (50 % alkoholhalt). Från kontrollapparaten rinner
brännvinet, alltjämt i slutet rör, till en sprithållare, som är uppställd
i ett särskilt rum, sprithållarerummet. Såväl sprithållare som nämnda
rum äro satta under kronans lås.
Vid hvarje bränneri — med endast ett par undantag, där två
brännerier äro belägna alldeles invid hvarandra — är anställd en kon¬
14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
trollör, hvilken skall bo antingen i bränneriets närhet eller hos till¬
verkaren. Kontrollören skall minst två gånger om dagen afläsa kon¬
trollapparaten. Vidare skall han, i allmänhet dagligen, uppmäta och
profva det brännvin, som finnes i sprithållaren — denna rymmer i de
flesta fall icke mycket mera än ett dygns tillverkning. Uppmätningen
sker antingen genom brännvinets tappande på krönta transportkärl
eller medelst målkärl om 20 eller 30 liters rymd. Efter uppmätningen
inlägges brännvinet på nederlaget vid bränneriet, såvida icke tillverkaren
redan betalat skatt för detsamma, i hvilket fall han äger att fritt för¬
foga öfver brännvinet.
Kontrollören skall vidare ombesörja förandet af föreskrifna jour¬
naler och längder vid bränneriet, utlämna brännvin från nederlaget,
när tillverkaren så önskar och är därtill berättigad, afsända rapporter
till länsstyrelsen, kontroll- och justeringsbyrån och öfverkontrollören
den 1 och 15 i hvarje månad samt slutligen uppmäta och profva
mäsken och noggrant tillse, att gifna föreskrifter efterlefvas och intet
olofligt sker i bränneriet.
Det föreliggande författningsförslaget innebär följande förändringar
i det nu tillämpade kontrollförfarandet.
1. Den direkta uppmätningen af brännvinet ur sprithållaren har
ansetts icke vidare behöfva förekomma. Ändamålet med berörda upp¬
mätning har varit endast att kontrollera apparaternas utslag. Enligt
förslaget skulle därför sprithållare och sprithållarerum i allmänhet icke
vara satta under kronans lås, utan tillverkaren skulle städse, jämte kon¬
trolltjänstemännen. hafva tillträde till dem och äga att själf omhän¬
dertaga det tillverkade brännvinet.
2. Kontrollören skulle icke längre behöfva bo i bränneriets
omedelbara närhet, hvilket äfven i många fall skulle blifva omöjligt
för honom, då kontrollörerna ju icke vidare skulle anställas vid visst
bränneri utan inom visst distrikt med kanske flera tjänstgöringsställen.
Kontrollör skulle ej heller vidare behöfva besöka bränneriet dagligen
utan endast två gånger i veckan, den ena gången på en af vederbörande
ofverkontrollör förut bestämd dag, afräkningsdagen, och den andra
gången på oregelbundet återkommande tid.
På afräkningsdagen skall tillverkaren till kontrollören aflemna
dels de bevis, som berättiga honom att få skatt afförd i afräknings-
längden, det vill säga ränterikvittenser å inbetald skatt, bevis öfver
vid allmänt brännvinsnederlag påförd skatt, denatureringsbevis samt
utförselbevis, dels ock, för inläggande på nederlag, så mycket brännvin,
att på nederlaget komma att såsom säkerhet för skatten ligga minst
Bevillningsutskottets Betänkande Ko 17. 15
85 procent af det vid bränneriet tillverkade, obeskattade brännvinet.
Kontrollören skall på afräkningsdagen aflösa kontrollapparaten och in¬
föra afläsningen i tillverkningsjournalen, däri sedan myckenbeten till-
verkadt brännvin beräknas. Därefter skall ban verkställa skatteafräk-
ning, d. v. s. efter införande i afräkningslängden af nyss omförmälda
bevis, för hvilka skatt där må afföras, uträkna för huru stor myckenhet
brännvin skatt är ogulden.
Underlåter tillverkare att aflämna erforderlig myckenhet brännvin,
skall kontrollören ofördröjligen anmäla förhållandet hos länsstyrelsen,
som genast skall låta utmäta det felande skattebeloppet samt tillika,
därest det anses erforderligt för bevarande af statens rätt, såsom
exempelvis om den af tillverkaren ställda säkerheten befinnes icke vara
tillräcklig eller tillverkare upprepade gånger låter ifrågavarande under¬
låtenhet komma sig till last, återkalla tillståndsbeviset.
Enär vid bränneri, där cisterner begagnas för brännvinets för¬
varande på nederlag, det kan vålla svårighet för tillverkaren att,
innan brännvinet kan öfverföras på cistern, på lösa kärl förvara en hel
veckas tillverkning, skall kontrollör vara skyldig att, om tillverkare så
önskar, vid hvarje besök företaga inläggning af brännvin på nederlaget
och äfven att på tillverkarens kallelse, såvidt hans öfriga tjänstgöring
det medgifver, särskildt infinna sig vid bränneriet för inläggning på
eller uttagning från nederlaget.
Den i nu berörda hänseenden grundläggande bestämmelsen åter¬
finnes i förslagets 14 §. De mera detaljerade föreskrifter, som erfordras,
komma att sedermera inflyta i ordningsstadgan för brännerierna.
3. Såsom nyss anförts, skall tillverkaren endast en gång i veckan
till kontrollören aflämna det brännvin, som skall utgöra säkerhet för
ogulden skatt. Sålunda kommer tillverkaren att mellan hvarje skatte-
afräkning under sex dygn fritt förfoga öfver det tillverkade brännvinet.
Därvid kan det understundom inträffa, att tillverkaren å afräkningsdagen
befinnes hafva af hän dt sig hela veckans tillverkning. För att emeller¬
tid i dylika och andra tänkbara fall alltid må finnas för täckande af
statens skattefordran lätt utmätningsbar tillgång har i 4 § före¬
slagits, att, innan tillståndsbevis till brännvinstillverkning utfärdas, till¬
verkare skall hafva ställt af länsstyrelsen godkänd säkerhet för så
stort skattebelopp, som svarar mot medeltillverkningen under tio
tillverkningsdygn. Den ställda säkerheten skall sedermera under till-
verkningsperioden alltid hållas vid sådan höjd, att den svarar mot det
på tio dygns medeltillverkning belöpande skattebeloppet. Häraf följer,
att vid ökning af tillverkningen säkerheten bör höjas. Emellertid
16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
bör endast en mera konstant och mera afsevärdt ökad tillverkning med¬
föra skyldighet att höja den ställda säkerheten, och har därför blifvit
i 4 § 4 mom. föreslaget, att denna skyldighet skall inträda,% därest under
tio på hvarandra följande tillverkningsdygn i medeltal för hvarje dygn
tillverkats mer än en femtedel utöfver hvad i driftsanmälan uppgifvits.
Statens skatteintresse motiverar den föreslagna stränga påföljden för
uraktlåtenhet härutinnan, nämligen återkallande af tillståndsbeviset.
4. Såsom en ytterligare kontroll på tillverkaren skall enligt det
föreliggande förslagets 10 § denne vara skyldig att hålla sina handels-
böcker med tillhörande verifikationer tillgängliga för vederbörande öfver-
kontrollör. Motsvarande skyldighet är i gällande förordning angående
tillverkning och beskattning af maltdrycker stadgad för där omförmäld
tillverkare.
5. Då kontrollören ej behöfver dagligen besöka bränneriet, blir
det honom omöjligt att vidare föra den föreskrifna journalen öfver
inmäskningen. I öfverensstämmelse med hvad som gäller beträffande
bryggerierna, där tillverkaren för såväl krossnings- som bryggjournal,
skulle därför enligt förslaget inmäskningsjournalen vid brännerierna
föras af tillverkaren eller dennes med hänsyn till brännvinstillverkningen
särskildt befälhnäktigade ombud.
6. Därest kontrollapparat vid bränneri kommit i olag, kan det
inträffa, antingen att kontrollörens närvaro där erfordras på sådant sätt,
att han blir hindrad i sin öfriga kontrolltjänstgöring eller ock att han
till följd af nämnda tjänstgöring ej kan själf verkställa den provisoriska
kontroll med uppmätning af det tillverkade brännvinet m. in., som
måste träda i stället för kontrollapparaten. För kontrollens behöriga
utöfvande har därför i 24 § föreslagits befogenhet för kontrollören att
tillkalla annan pålitlig person att mot åtnjutande af ersättning af stats¬
medel såsom biträdande kontrollör tjänstgöra vid bränneriet, dock
endast under den korta tid. som bör förflyta, till dess öfverkontrollören
hinner närmare förordna, huru kontrollen vid bränneriet skall ordnas.
Kontrollapparaterna bruka endast sällan råka i olag och vanligen
afhjälpes felet genast af öfverkontrollören, hvilken ofördröjligen skall
underrättas af kontrollören. Äfven om ny kontrollapparat skulle be¬
höfva rekvireras från kontroll- och justeringsstyrelsen, kunna i allmänhet
kontrollanordningarna åter vara reglerade efter några få dagar. Ersätt¬
ningarna åt biträdande kontrollörer kunna därför icke stiga till något
för statskassan afsevärdt belopp.
På det att kontrollör må genast erhålla underrättelse om upp¬
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 17
kommet fel å kontrollapparat, har i förslaget stadgats skyldighet för
tillverkaren att meddela sådan underrättelse.
7. För att undersöka, huru kontrollapparat fungerar, skall enligt
nu gällande bestämmelser öfverkontrollör anställa profmätning, hvarvid
sprithållaren fullständigt tömmes två dagar å rad. Dylika p rofmätningar
blifva jämväl fortfarande behöfliga, och för detta ändamål skulle öfver¬
kontrollör äga rätt att vid sådana tillfällen sätta sprithåll are och sprit-
hållarerum under kronans lås.
Genom förenkling af kontrollen på sätt jag nu föreslagit blir det
möjligt att genomföra kontrollörs tjänstgöring inom distrikt med flera
kontrollställen.
Det kontrollsystem, som, efter vidtagande af förut berörda för¬
ändringar, skulle komma till tillämpning, är enligt såväl de i frågan
hörda sakkunniges som min egen öfvertygelse ägnadt att på ett fullt
tillfredsställande sätt tillgodose statens anspråk på en effektiv kontroll
öfver brännvinstillverkningen. Man måste ju dock vara beredd på att
något förfarande från en tillverkares sida kan komma att göra skärpt
kontroll erforderlig för bevarande af statens rätt. Detta sker lämpligast
därigenom, att en kontrollör anställes att tjänstgöra uteslutande vid
ifrågavarande bränneri samt att sprithållare och sprithållarerum sättas
under kronans lås. Sådan åtgärds vidtagande skulle ankomma på
kontroll- och justeringsstyrelsen, men, enär omedelbar åtgärd kan vara
af nöden, bör öfverkontrollör äga befogenhet att vid förefallande dylikt
behof provisoriskt vidtaga erforderliga åtgärder. Bestämmelse i före¬
varande hänseende har införts i 25 §.»
På sätt framgår af chefens för finansdepartementet ofvan anförda
yttrande, innefattar det föreliggande författningsförslaget jämte de till
Riksdagens pi'öfning samtidigt framlagda förslagen till förordningar
angående tillverkning och beskattning af maltdrycker samt om beskatt¬
ning af socker förändrade bestämmelser rörande kontrollen öfver ifråga¬
varande särskild! beskattade tillverkningar i den riktning, som af Riks¬
dagen angifvits uti dess skrifvelse den 12 maj 1906.
Hvad först beträffar Kungl. Maj:ts förslag till omorganisation af
kontrollväsendet, sedt såsom ett helt, finner utskottet, att genom detsamma
förverkligats, så långt förhållandena för närvarande synas kunna med-
Bih. till lliksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 3
Utskottets
yttrande.
18
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
gifva, det i Riksdagens berörda skrifvelse uttalade önskemålet om större
enhetlighet i kontrollens organisation.
Med afseende å det nu förevarande förslaget till förordning angå¬
ende tillverkning af brännvin är att särskilt märka, att detta tillika
innefattar en afsevärd förändring af själfva kontrollsystemet vid bränne-
rierna. Enligt den detaljerade redogörelse för kontrollproceduren, som
chefen för finansdepartementet lämnat, har denna förändring ansetts
kunna vidtagas med hänsyn till de för närvarande använda kontroll-
apparaternas grundligt pröfvade pålitlighet. Den förenklade kontroll¬
proceduren karakteriseras hufvudsakligen däraf, att kontrollörens per¬
sonliga deltagande i kontrollen skulle inskränkas, bland annat i det
hänseende att kontrollören i regel endast två gånger i veckan skulle
besöka hvarje bränneri.
Emot en dylik inskränkning hafva emellertid inom utskottet utta¬
lats betänkligheter. Det har sålunda gjorts gällande, att, då det nu¬
varande systemet gåfve en kontroll, angående hvars ändamålsenlighet
och effektivitet alla vore ense, det icke vore tillrådligt att nu åter be¬
träda experimentens väg med risk att misslyckas. Och den besparing
i kontrollkostnaderna, hvilken i den kungl. propositionen ställes i utsikt,
eller omkring 100,000 kronor, kunde, med hänsyn till den stora skatte¬
intäkt, som genom de ifrågavarande tillverkningsafgifterna tillföres stats¬
kassan, — i rundt tal 40 miljoner kronor per år — icke anses upp¬
väga den risk för minskning af kontrollens effektivitet, som det kungl.
förslaget, i hvad detta afsåge förändrade kontrollanordningar vid brän-
nerierna, syntes innebära. Kontrollörernas dagliga närvaro vid brän-
nerierna och personliga öfvervakande af tillverkningen borde därför icke
uppgifvas, helst denna anordning ändock icke torde lägga hinder i
vägen för Vinnande af större enhetlighet i kontrollens organisation i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.
I anslutning till hvad sålunda uttalats finner ock bevillningsut¬
skottet, att vid bedömande af den föreliggande frågan bör såsom grund¬
princip uppställas främst fordran på eu effektiv kontroll i förening med
största möjliga enhetlighet i densammas organisation, samt att i andra
rummet reformerna böra inriktas på vinnandet af besparing. Med hänsyn
härtill förordar utskottet, att den lokala kontrollen vid brännerierna
må i hufvudsak bibehållas sådan den för närvarande är ordnad, hvar¬
emot Kungl. Maj:ts förslag i öfrigt bör vinna godkännande. Då här¬
igenom liandhafvandet af kontrollens organisation, i likhet med hvad
Kung]. Maj:t föreslagit, skulle komma att tillhöra den nya centrala
19
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
kontrollmyndigheten, bereder utskottets förslag tillfälle att i den ut¬
sträckning, kontroll- och justeringsstyrelsen finner möjlig, på gemensam
personal sammanföra kontrollen öfver brännvins- och maltdryckstillverk-
ningarna och att äfven i öfrigt tillgodose krafven på enhetlighet i kon¬
trollorganisationen .
Jämväl möjligheten att härvid göra besparingar synes utskottet
på sådant sätt vara bevarad, därigenom att utskottet tillstyrker bibe¬
hållande af den af Kungl. Maj:t föreslagna nedsättning i kontrollörernas
dagarfvode. På sätt i det propositionen åtföljande statsrådsprotokollet
också är anfördt, erhålla kontrollörerna kompensation för denna ned¬
sättning genom den längre tjänstgöringstid, nio månader emot nu fyra
månader, som kontrollörerna efter den nya organisationens genomförande
kunna hafva att påräkna.
Utskottets förslag skulle föranleda, att de i nu gällande förordning
förefintliga, den lokala kontrollen berörande bestämmelser skulle införas
i stället för de i 4, 14 och 24 §§ af Kung]. Maj:ts författningsförslag
ifrågasatta stadganden, hvarjämte 25 § i Kungl. Maj:ts förslag skulle'
utgå. Dessa ändringar jämte två därmed sammanhängande formella
ändringar, den ena i G § och den andra i öfvergångsstadgandet, samt
erforderlig förändrad paragrafbeteckning, hafva blifvit iakttagna i ut¬
skottets vid detta betänkande fogade författningsförslag.
I öfrigt har det af Kung]. Maj:t framlagda förslaget till förord¬
ning angående tillverkning af brännvin icke gifvit anledning till erinran
från utskottets sida.
Vissa bestämmelser i Kungl. Maj:ts författningsförslag, nämligen
8 §, 13 § 4 mom., 34 § och sista punkten i det vid förslaget fogade
öfvergångsstadgande, hvilka innehålla föreskrifter rörande tilläggsafgift
för brännvin tillverkadt af majs, hafva, vid det förhållande att vid
innevarande riksdag väckt fråga angående förändring af tullsatsen å
majs ännu icke blifvit af Riksdagen afgjord, icke ansetts böra göras
till föremål för beslut inom utskottet; kommande utskottet att, sedan
Riksdagens beslut i nämnda fråga blifvit fattadt, afgifva yttrande rörande
ofvan omförmälda bestämmelser.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,
Do) att Riksdagen, med förklarande att Kungl.
Maj:ts förevarande förslag till förordning angående till¬
verkning af brännvin icke kunnat o förändrad t bifallas,
måtte i de delar, som innehållas i utskottets härvid
fogade författningsförslag, antaga Kungl. Maj:ts nämnda
20
Bevillning std skottets Betänkande N:o 17.
förslag med de ändringar, det bilagda författningsför-
slaget utvisar.
Beträffande de bestämmelser, som hafva afseende å särskild till-
läggsafgift för brännvin tillverkadt af majs och som i Kungl. Maj:ts
författningsförslag innehållas i 8 §, 13 § 4 mom., 34 § samt sista
punkten af det vid förslaget fogade öfvergångsstadgande, kommer be¬
villningsutskottet framdeles att afgifva utlåtande; hvilket utskottet här¬
med får för Riksdagen
2:6) anmäla.
Stockholm den 16 april 1907.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAVALLI.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
21
Reservationer:
af herr 0. A. Ericsson i Ofvanmyra, som beträffande det i 20 §
omförmälda arfvodet åt öfverkontrollör ansett detta böra beräknas
efter 3,000 kronor för år, därest öfverkontrollör uppbär pension af
statsmedel;
af herr J. Bromée i Billsta, som instämt med herr Ericsson; samt
af herr Lyckholm, som anfört:
»Jag har icke kunnat blifva öfvertygad om behöfligheten af att
i den nuvarande kungl. finansdepartementets kontroll- och justerings-
byrås ställe tillskapa ett nytt centralt ämbetsverk, »kontroll- och
justeringsstyrelsen».
Då jag i min motion n:o 126 för år 1906 påyrkade »en genom¬
gående revision och omläggning af kontrollen öfver de extra beskattade
näringarna», tillät jag mig att uppdraga en jämförelse mellan utgifterna
för maltdryckskontrollen i vårt land och i konungariket Wiirtemberg,
hvars maltskattelagstiftning är af liknande beskaffenhet som vår, och
hvilket åtnjuter stadgadt anseende som mönsterland med hänsyn till
sitt kontrollsystem. Vår maltclryckskontroll kostade tillverkningsåret
1903—1904 enligt officiell berättelse icke mindre än 454,101 kronor,
under det samma kontroll i Wiirtemberg år 1903 uppgafs belöpa sig
på endast 250,000 mark (för en afverkning af 86 miljoner kilogram
malt i 1,418 salu- och 3,822 hembryggerier).
Det Wiirtembergska kontrollsystemets prisbillighet, som med sig
förenar fullt betryggande effektivitet, är beroende på, som jag redan
då framhöll, dess starkare centralisation, hvilken är en helt annan än
den af Kungl. Maj:t nu föreslagna. I Wiirtemberg finnes nämligen ett
för alla indirekta skatter, såväl tullar som acciser, gemensamt ämbetsverk,
hvars personal sålunda äfven handhafver maltdryckskontroll.
Det förslag, som nu hos oss framlagts, har icke gått denna, af
mig i fjol antydda väg. Hade den öfvergifvits, efter det en noggrann
pröfning uppvisat oöfverstigliga hinder emot eller praktiska svårigheter
vid dess beträdande, så vore ju därom ingenting att säga. Men då
icke ens ett försök i den riktningen synes hafva gjorts, står det för
22 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
mig fortfarande såsom ett hvarken af teoretiska betänkligheter eller
praktiska olägenheter vederlagdt önskemål, att hela kontrollen öfver de
extra beskattade näringarna bär förläggas under generaltullstyrelsen. Det
finnes all sannolikhet för att en sådan anordning skulle lämpa sig för
de svenska förhållandena lika väl som för exempelvis Frankrike, Bayern,
Wiirtemberg, Österrike och Danmark.
Enär jag sålunda finner den i Kungl. Maj:ts proposition presterade
utredningen otillräcklig, har jag icke anledning att närmare ingå i
någon granskning af densamma.
En detalj i det kungliga förslaget synes mig dock värd påpekande,
nämligen den stora skillnaden i kontrollkostnader för skattepliktiga
och skattefria bryggerier. Det måste betecknas som en oegentlighet,
att kontrollen för det allra minsta skattepliktiga bryggeri med endast
ett par tiotusentals kilograms maltafverkning skall kosta 2 kronor
pr dag, under det att för de allra största skattefria bryggerierna med
hundratusentals kilograms maltafverkning kontrollkostnaden endast upp¬
går till 20 kronor i månaden, d. v. s. blott 2/s krona pr dag.
Då det är min uppfattning, att en utredning är erforderlig om
spörsmålet, huruvida icke tullverket lämpligen kan öfvertaga de extra
beskattade näringarna, en anordning, som för den lokala kontrollen
sannolikt skulle medföra stora fördelar, främst ur ekonomisk, men
äfven ur effektivitetens och den tekniska sakkunskapens synpunkt, och
då inrättandet af ett nytt ämbetsverk, som den föreslagna kontroll-
och justeringsstyrelsen skulle omintetgöra eller åtminstone försvåra
eu sådan omläggning af kontrollen, har jag icke kunnat biträda ut¬
skottets beslut att tillstyrka § 19 mom. 1 i förslaget till förordning
angående tillverkning och beskattning af brännvin.»
Dessutom hafva herrar Hammarström, friherre 1 rölle, Sandwall
och Bergström begärt få antecknadt, att de icke deltagit, herrar
Hammarström och Bergström i behandlingen samt herrar friherre Trolle
och Sandwall i den slutliga behandlingen af detta ärende.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
23
Förslag
till
Förordning angående tillverkning af brännvin.
I KAP.
Om rättighet till brännvins tillverkning och destiliering.
1 §•
1. Brännvin må, med de här nedan i 2 och 3 mom. om förmälda
undantag, tillverkas ej mindre af enhvar välfräjdad person, hvilken äger
eller innehar i mantal satt eller särskildt skattlagd jord, än äfven af
den, som är behörig att idka fabriksrörelse. Aflider brännvinstillverkare
eller varder han försatt i konkurs, må redan anmäld tillverkning utöfvas
af döds- eller konkursboet.
2. Öfverståthållare, underståthållare, landshöfding, landssekrete¬
rare, landskamererare, kronofogde, länsman, lands- och stadsfiskal, polis¬
tjänstemän, domare på landet, borgmästare eller annan magistratsperson
i stad, ecklesiastik ämbete- eller tjänsteman, kyrkobetjänt, folkskollärare,
i tjänst varande läkare, brännerikontrollör eller tillsyningsman, eller i
allmänhet ämbets- och tjänsteman, som till följd af sin befattning kan
komma att deltaga i beslut om brännvinstillverkning eller kontroll därå,
må icke befatta sig med dylik tillverkning.
Detsamma gälle ock om bolag, däri någon i detta inom. nämnd
person är delägare, äfvensom om den, hvilken blifvit dömd till ansvar
för brott, som omförmäles i 31 eller 33 §§ af denna förordning.
3. Ä ecklesiastika och andra boställen, så ock å annan kronans
jord, som ej med stadgad åborätt besittes, vare brännvinstillverkning
förbjuden.
24
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag).
2 §•
1. Brännvinstillverkning vare i allmänhet tillåten allenast från
klockan tolf på dagen första helgfria dag i oktober månad till första
helgfria dag i maj månad det därpå följande året vid samma timme.
2. I sammanhang med pressjästberedning äfvensom vid bränneri,
där allt det tillverkade brännvinet göres till förtäring obrukbart (denatu-
reras), må jämväl under den del af året, då brännvinstillverkning pa
grund af 1 mom. i allmänhet icke är tillåten, brännvinstillverkning äga
rum under de särskilda villkor, Kungl. Maj:t pröfvar erforderliga.
3. Brännvinstillverkning eller mäskberedning därtill vare ej med-
gifven från klockan tio om aftonen näst före sön- eller helgdag till
klockan tio om aftonen å sådan dag; dock att, om för särskilda till¬
verkningsmetoders begagnande undantag från denna bestämmelse skulle
finnas oundgängligen nödigt, Kungl. Maj:t vill på särskild underdånig
ansökning pröfva, huruvida sådant undantag må medgifvas.
4. Kungl. Maj:t vare, oberoende af hvad förut i denna § är stad¬
gadt, obetaget att, där högst viktiga omständigheter sådant föranleda,
föreskrifva inställande under viss tid af all brännvinstillverkning.
3 §.
1. För brännvinstillverkning må begagnas redskap af hvilken
storlek och beskaffenhet som helst med allenast de inskränkningar, som
för kontrollens handhafvande äro eller varda föreskrifna. Äfven må
användas alla slags råämnen, majs och utländsk potatis dock endast i
den uti 8 § stadgade ordning samt malen spannmål allenast under den
'särskilda kontroll, som af Kungl. Maj:t föreskrifves.
2. Efter ansökning äge Kungl. Maj:t medgifva, att under den
kontroll och de villkor i öfrig!, som Kungl. Maj:t pröfvar erforderliga,
tillverkning af brännvin må äga rum för vetenskapligt ändamål eller
försöksvis för tekniskt ändamål utan iakttagande af de i denna för¬
ordning meddelade bestämmelser.
4§. 4 §.
1. Den, som vill idka bränn- Den, som vill idka brännvins-
vinstillverkning, skall minst tio tillverkning, skall minst tio dagar
dagar före den, då tillverkningen före den, då tillverkningen är af-
25
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
är afsedd att begynna, skriftligen
anmäla sådant hos Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, med uppgift å
stället för tillverkningens bedrifvan¬
de, dagen, då den skall taga sin bör¬
jan, samt det antal liter brännvin,
han beräknar i medeltal skall komma
att tillverkas för hvarje tillverk-
ningsdygn, äfvensom därvid aflämna
bevis, att han är behörig att utöfva
brännvinstillverkning. Af bolag till-
ämnad brännvinstillverkning skall
anmälas af den, som enligt gällande
lag äger för bolaget föra talan,
och skall därvid lämnas uppgift om
samtliga delägare i bolaget.
2. Samtidigt med denna anmä¬
lan skall tillverkaren hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande ställa
säkerhet för så stort skattebelopp,
som svarar mot den uppgifna medel¬
tillverkningen under tio tillverk-
ningsdygn.
3. Varder nyssnämnda säker¬
het af Kungl. Majrts befallnings¬
hafvande godkänd, och finnes eljest
ej hinder möta för handteringens
utöfvande, meddele Kung]. Maj:ts
befallningshafvande tillståndsbevis.
4. Har under tio på hvarandra
följande tillverkningsdygn i medel¬
tal för hvarje dygn tillverkats mer
än en femtedel utöfver hvad i an¬
mälan uppgifvits, skall tillverkaren
ofördröjligen ställa säkerhet för det
mot den ökade tillverkningen sva¬
rande skattebeloppet, vid äfventyr
att tillståndsbeviset eljest återkallas.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami.
(Utskottets förslag.)
sedd att begynna, skriftligen anmäla
sådant hos Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande, med uppgift å så¬
väl stället för tillverkningens be¬
drifvande som ock dagen, då den
skall taga sin början, samt därvid
aflämna bevis, att han är behörig
att utöfva brännvinstillverkning.
Af bolag tillämnad brännvinstill¬
verkning skall anmälas af den, som
enligt gällande lag äger för bolaget
föra talan, och skall därvid lämnas
uppgift om samtliga delägare i bo¬
laget. Finner Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande hinder icke möta för
handteringens utöfvande, varde till¬
ståndsbevis utfärdadt.
1 Afd. 16 Höft.
4
26 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17;
(Kungl. Maj.ts förslag.) ( Utskottets förslag.)
5. Med tillverkningsdygn för¬
stås i denna förordning tiden trån
klockan tolf på dagen den ena till
samma timme å nästföljande helg-
fria dag.
5 §•
Vill den, som erhållit tillstånd till brännvinstillverkning, afstå från
tillverkningens utöfvande, utan att densamma tagit sin början, skall an¬
mälan därom ske hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, dock skall han
i sådant fall vara pliktig godtgöra den kostnad, som möjligen uppstått
genom kontrollörs inkallande.
O
6 §•
1. Vill brännvinstillverkare före den allmänna till verkningstidens
utgång afstå från tillverkningsrätten, skall han därom gorå skriftlig
anmälan hos den kontrollör, som är anställd vid bränneriet, minst tre
dagar före utgången af det tillverkningsdygn, med hvilket han anmäler
sig vilja afsluta tillverkningen; dock att, om bränneri eller däri begag¬
nad redskap genom vådeld eller annan olyckshändelse blifvit väsentligen
skadadt, tillverkningsrätten må upphöra omedelbart efter det tillverkaren
gjort skriftlig anmälan därom. Kontrollören aligger att dels lämna
tillverkaren bevis om gjord anmälan, dels ock ofördröjligen underlätta
Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören om tiden för
tillverkningsrättens upphörande.
2. I bränneri, där tillverkningen sålunda blifvit anmäld att upp¬
höra, må den ej efter den utsatta tiden äga rum utan förnyad anmälan,
som i 4 § sägs.
3. Med tillverkningsdygn för¬
stås i denna förordning tiden från
klockan tolf på dagen den ena till
samma timme å nästföljande helg¬
fria dag.
7 §•
Om anmäld brännvinstillverkning ej företages inom tre tillverk¬
ningsdygn efter den i anmälan uppgifna tid, eller brännvinstillverkning
27
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
afbrytes utan sådan anmälan, som i 6 § 1 mom. omförmäles, eller utan
Kungl. Maj:ts därom meddelade föreskrift, och ej inom tre tillverknings-
dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet inträdde, ånyo företages, åligger
det brännvin stillverk aren att för de tillverkningsdygn, under hvilka
tillverkningen sålunda icke utöfvats, gälda på bränneriet belöpande
kontrollkostnader.
8 §•
9 §•
1. Vill någon under den tid, då han, enligt erhållet tillstånds¬
bevis, är till brännvinstillverkning berättigad, å bränneriställe genom
särskild destillering rena brännvin, må sådant ske under tillsyn af kon¬
trollör. Destillering å bränneriställe under annan tid vare äfven med-
gifven; dock att anmälan därom skall minst åtta dagar före den tid,
destilleringen hvarje gång företages, göras hos vederbörande öfverkon-
trollör.
2. I öfrigt må brännvins rening, vare sig genom destillering eller
på kall väg, verkställas såsom annan handtering, enligt hvad i gällande
författningar stadgas.
10 §.
Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande
verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne
önskar däraf taga del.
11 §•
Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad den ordningsstadga
för brännvinsbrännerierna i riket, som af Kungl. Maj:t utfärdas, inne¬
håller om tillverkares åligganden äfvensom de föreskrifter, kontroll-
och justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet
med denna förordning eller nämnda ordningsstadga meddelar.
28
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(Kungl. Maj.is förslag.) (Utskottets förslag.)
II KAP.
Om brännvins beskattning och uppläggande på nederlag.
12 §.
1. För brännvin, tillverkadt inom landet, skall efter afdrag- al
två procent, som äro skattefria, tillverkaren påföras skatt med 65 öre
för hvarje liter af normalstyrka, hvarmed förstås brännvin, som vid
+ 15° å Celsii termometer innehåller 50 volymprocent alkohol.
2. Inbetalning af tillverkningsskatt verkställes i landtränteriet,
dock hvarje gång för minst 1,500 liter.
3. Vid utförsel af brännvin må, efter hvad särskildt finnes
stadgadt, åtnjutas restitution med 66,3 öre för hvarje liter renadt och
med 65 öre för hvarje liter icke renadt brännvin af normalstyrka.
4. Restitution af tillverkningsskatt må under de villkor och den
kontroll, Kungl. Maj:t vill föreskrifva, åtnjutas:
för brännvin, som vid staten tillhörigt krutbruk användes för
tillverkning af krut, afsedt för krigsbruk eller för öfningar i försvars¬
ändamål;
för finkelolja, afsedd till tekniskt ändamål; samt
för brännvin, som denaturerats.
För brännvin, som denaturerats vid bränneri, där tillverkningsrätt
gäller, må åtnjutas skattefrihet.
Afgift för undersökning af finkelolja i och för restitution af till¬
verkningsskatt utgår med två öre och för denaturering af brännvin
med ett öre för hvarje liter af normalstyrka; dock att sistnämnda
afgift icke utgår för brännvin, tillverkadt vid bränneri, där allt det
tillverkade brännvinet denatureras.
13 §.
1. Har tillverkningen icke uppgått till 8,000 liter beskattnings¬
bart brännvin för hela den tid, tillverkningsrätten gällt, då skall för¬
utom stadgad skatt erläggas en afgift af 10 öre för hvarje liter, hvar¬
med det tillverkade litertalet understiger nämnda belopp; och likaledes
skall, i händelse tillverkningen ej uppgått till 500 liter i medeltal för
hvarje tillverkningsdygn, utgå en afgift af 10 öre för hvarje liter,
29
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
{Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
hvarmed det tillverkade brännvinet understiger ett efter en medeltill¬
verkning af 500 liter beräknadt tillverkningsbelopp. Dessa afgifter
skola dock ej utgå, då tillverkningsrättens upphörande grundar sig på
anmälan efter olyckshändelse, hvarom i 6 § sägs, eller Kungl. Maj:ts
därom meddelade föreskrift; och ankomme på Kungl. Maj:ts pröfning,
huruvida eller i hvad män befrielse från desamma må medgifvas, då
brännvinet erhålles såsom biprodukt vid annan tillverkning.
2. Har tillverkningen vid ett och samma bränneri under tiden
från den 1 oktober till den 1 därpå följande maj öfverstigit 600,000
liter beskattningsbart brännvin eller under tiden från den 1 maj till
den 1 oktober öfverstigit 435,000 liter, då skall förutom stadgad skatt
erläggas en afgift af 5 öre lör hvarje liter, hvarmed det tillverkade liter¬
talet öfverstiger, i förra fallet 600,000 liter och i det senare 435,000 liter.
3. De enligt 1 och 2 mom. utgående särskilda afgifter skall
tillverkaren inom fjorton dagar efter tillverkningsrättens upphörande
inbetala till landtränteriet. Sker det ej, läte Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande ofördröjligen utmäta afgifterna; och skall emellertid det vid
bränneriet tillverkade och vid tillverkningstidens slut under offentlig
vård kvarvarande brännvinet utgöra pant för afgifterna.
4. — — —--— — — — — — — — — — ____..
5. Hvad i denna § är stadgadt om tilläggsafgift vid brännvins¬
tillverkning gälle icke i fråga om bränneri, där allt det tillverkade
brännvinet denatureras.
14 §.
1. Af obeskattadt brännvin skola
minst åttiofem procent såsom säker¬
het för skatten vara liggande på
nederlag vid bränneriet; och skall
det förty åligga tillverkaren att på
en förut bestämd dag i hvarje vecka
(afräkningsdag) till kontrollören för
inläggande på nederlaget aflämna
erforderlig myckenhet brännvin.
Underlåter tillverkare detta, skall
kontrollören ofördröjligen anmäla
förhållandet hos Kungl. Maj:ts be¬
fallningshafvande, som genast läte
utmäta det felande skattebeloppet.
14 §.
1. Af obeskattadt brännvin skola
minst åttiofem procent såsom säker¬
het för skatten vara liggande på
nederlag vid bränneriet. Återstoden
äger tillverkaren utbekomma utan
skattens erläggande, dock med skyl¬
dighet att föro den 1 påföljande
oktober erlägga därpå belöpande
skatt, vid påföljd att Kungl. Maj:ts
befallningshafvande eljest låter oför¬
dröjligen utmäta densamma.
2. Denatnreradt brännvin må ej
ligga såsom säkerhet för ogulden
skatt.
30
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Därest Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande finner sådant erforderligt
för bevarande af statens rätt, må
Kungl. Maj:ts befallningshafvande
tillika återkalla tillståndsbeviset.
2. För obeskattadt. brännvin,
som ej, enligt hvad i 1 mom. sägs,
inlagts på nederlag vid bränneriet,
skall skatt vara erlagd före den 1
oktober, vid påföljd att Kungl.
Maj:ts befallningshafvande eljest
låter ofördröjligen utmäta den¬
samma.
3. Denatureradt brännvin må
ej ligga såsom säkerhet för ogulden
skatt.
15 §.
Magasin eller rum för nederlag af brännvin skall finnas vid hvarje
bränneri samt vara beläget i dess närhet och af tillverkaren upplåtet
uteslutande för brännvin, som skall utgöra säkerhet för ogulden skatt.
16 §.
Brännvinstillverkare må efter tillverkningens upphörande hafva
obeskattadt brännvin kvarliggande å nederlag vid bränneriet.
17 §•
1. Inträffar minskning, vare sig genom läckning, afdunstning
eller olyckshändelse, i det å nederlag upplagda brännvinets litertal eller
styrka, skall ändock tillverkningsskatt erläggas för allt det brännvin,
hvarför skatt är ogulden; dock vill Kungl. Maj:t, där minskningen
utan ägarens vållande uppkommit genom olyckshändelse, medgifva den
lindring i skatten, hvartill omständigheterna kunna föranleda.
2. Å nederlag befintligt brännvin utgör pant för ogulden skatt;
och skall detsamma till ytterligare säkerhet för skattens utbekommande
efter tillverkningsrättens upphörande städse vara mot eldskada försäk-
31
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(Kungl. Maj:is förslag.) (Utskottets förslag.)
radt till ett värde ej understigande den oguldna skattens belopp; hvar-
jämte det åligger tillverkaren att, då nederlaget öfvertages af till¬
syningsman, till denne aflämna försäkringshandlingarna jämte behörigt
bevis, att kronan äger rätt till så stor del af försäkringssumman, som
fordras för skattens gäldande. Underlåter tillverkare att fullgöra hvad
sålunda är föreskrifvet, vare nederlagsrätten förverkad, och anmäle
kontrollör eller tillsyningsman genast förhållandet hos Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, som i så fall ofördröjligen förordnar om skattens
uttagande.
18 §.
På Kungl. Maj:ts särskilda pröfning i hvarje fall skall bero, om
och under hvilka villkor och kontroller samt mot hvilken nederlags-
afgift nederlag af inhemskt brännvin utan sammanhang med brännvins¬
tillverkning bör medgifvas; och må, på sätt särskild! därom är eller
kan varda stadgadt, såväl från sådant nederlag (allmänt brännvins-
nederlag) som från bränn erined erlag brännvin ur riket utföras, utan att
tillverkningsskatt därför erlägges.
III KAP.
Om tillsyn vid bränneri och nederlag.
19 §.
1. Öfverinseendet öfver kontrollen öfver tillverkning af brännvin
utöfvas af kontroll- och justeringsstyrelsen.
2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i ordnings-
stadgan för brännvinsbrännerierna i riket, utöfvas brännerikontrollen
af öfverkontrollörer, kontrollörer och till syningsmän.
3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t.
4. Kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmer tjänstgörings-
distrikt för öfverkontrollörer ocli kontrollörer; skolande såväl öfver-
kontrollör som kontrollör utöfva tillsyn äfven öfver de bryggerier, som
äro belägna inom tjänstgöringsdistriktet.
32
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
{Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
5. Kontrollörer till det antal, som bestämmes af kontroll- och
justeringsstyrelsen, utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter
förslag af vederbörande öfverkontrollör.
20 §.
1. Öfverkontrollör, som är inkallad i tjänstgöring, erhåller dels
arfvode, beräknadt efter 4,000 kronor om året, dels ock under tjänst¬
göringstiden ersättning för rese- och expeditionskostnader med 250
kronor i månaden; Kungl. Maj:t dock obetaget att i särskilda fall be¬
stämma lägre arfvode eller ersättning.
Enahanda ersättning tillkommer jämväl vikarie, som kan varda
förordnad för öfverkontrollör.
2. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten ersätt¬
ning i förhållande till det antal tjänstgöringsställen — brännerier eller
bryggerier — som finnas inom hans tjänstgöringsdistrikt.
Finnes inom distriktet endast ett bränneri, erhåller kontrollör dag-
arfvode med 8 kronor, men finnas inom detsamma flera tjänstgörings¬
ställen, äger kontroll- och justeringsstyrelsen bestämma högre arfvode,
dock ej mera än 15 kronor om dagen.
I dagarfvode ingår ersättning för resor inom tjänstgöringsdistriktet,
hvaremot, om resa förekommer för inträde i tjänstgöring eller vid för¬
flyttning från ett till annat tjänstgöringsdistrikt, kontrollör erhåller
reseersättning med 15 kronor för hvarje gång.
3. Biträdande kontrollör erhåller af staten dagarfvode med 8
kronor jämte resekostnadsersättning efter femte klassen i gällande rese¬
reglemente, dock att, därest hans tillkallande föranledes af annan än
den i 24 § 2 mom. omförmälda anledning, det skall åligga tillverkaren
att gälda kostnaderna.
21 §.
1. Därest å landsbygden på grund af lokala förhållanden sådant
erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig dels
att mot två kronor om dagen, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
godtgöras genom afdrag å kontrollörsarfvodet, tillhandahålla kontrollören
lämplig kost samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum å plats,
som af öfverkontrollören godkännes, dels ock att mot ersättning enligt
38
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
\{Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
gällande skjutstaxa åt honom anskaffa skjuts till öfriga tjänstgörings¬
ställen inom distriktet.
2. Vid bränneri, där allt det tillverkade brännvinet denatureras,
åligger det tillverkaren att godtgöra statsverket, hvad enligt de i 20 §
2 mom. angifna grunder utgått i arfvode eller ersättning till kontrollör
vid bränneriet.
22 §.
1. Nederlag vid bränneri, där tillverkningsrätt upphört, skall
handhafvas af särskild, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnad
tillsyningsman.
2. Kungl. Maj:ts befallningshafvande bestämmer tillsyningsman
tillkommande arfvode; och åligger det tillverkaren att, innan tillsynings-
mannens tjänstgöring upphör till följd af nederlagets utrymmande eller
af annan anledning, till honom utbetala arfvodet.
23 §.
Brännvinstillverkning må ej företagas, innan kontrollapparat blifvit
i bränneriet anbragt, tillståndsbeviset för kontrollören uppvisadt samt
bränneri och nederlagsmagasin af honom besiktigade.
24 §.
1. Det tillverkade brännvinet
styrka förmedelst den i bränneriet
2. Om kontrollapparat vid brän¬
neri kommit i olag, åligger det till¬
verkaren att därom genast under¬
rätta kontrollören. Denne skall af¬
lösa kontrollapparaten, tömma sprit-
hållaren samt sätta såväl sprithål-
laren som sprithållarerummet under
kronans lås, hvarefter han skall
uppmäta och profva det brännvin,
som sedermera tillverkas. Därest
kontrollör till följd af sin öfriga
kontrolltjänstgöring ej kan själf
verkställa hvad honom sålunda ålig-
Bih. till Kiksd. Prof. 1907. 5 Samt.
24 §.
uppmätes och reduceras till normal-
ippställda kontrollapparaten.
2. Om kontrollapparat vid brän¬
neri kommit i olag, skall kontrollör
därom genast underrätta öfver kon¬
trollören samt tömma sprithållaren
och utläsa apparaten; hvarjämte kon¬
trollören, intill dess öfverkontrol-
lören annorlunda föreskrifver, skall
uppmäta och profva det brännvin,
som sedermera tillverkas; ägande
öfverkontrollören bestämma, efter
hvilken grund det från närmast
föregående afösning af apparaten
tillverkade brännvin skall beräknas.
1 Äfd. 16 Höft. 5
34
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(Kungi. Maj:ts förslag.)
ger, må han tillkalla annan pålitlig-
person att såsom biträdande kon¬
trollör tjänstgöra vid bränneriet.
Öfverkontrollören, hvilken kontrol¬
lören så fort ske kan skall under¬
rätta om förhållandet, äger bestämma
ej mindre, huru med kontrollen vid
bränneriet skall ordnas, intill dess
kontrollapparaten åter försatts i
brukbart skick eller annan sådan
hunnit insättas i bränneriet, än äfven
efter hvilken grund det brännvin
skall beräknas, som tillverkats från
senaste aflysning af apparaten, in¬
nan densamma kom i olag.
25 §.
Däi-est öfverkontrollör för be¬
varande af statens rätt finner skärpt
kontroll vid bränneri erforderlig,
äge han att inkalla ytterligare en
kontrollör eller, då sådan ej finnes
att tillgå, tillkalla annan lämplig-
person att vid bränneriet tjänstgöra
såsom biträdande kontrollör äfven¬
som att föreskrifva, att spritbållare
och sprithållarerum skola sättas
under kronans lås; skolande öfver¬
kontrollören om sådan åtgärd oför¬
dröjligen göra anmälan hos kon¬
troll- och justeringsstyrelsen.
(Utskottets förslag.)
(25 § i Kungl. Maj:ts förslag- utgår.)
26 §. 25 §.
1. Kontrollapparat anskaffas, äges och underhålles af staten.
2. Tillverkaren är skyldig- att på egen bekostnad låta afhämta
apparaten från plats inom länet, hvilken öfverkontrollören bestämmer,
samt att likaledes bestrida kostnaden för dess uppsättning.
35
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(Kungi. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
3. Efter tillverkningens upphörande kvarstannar kontrollapparaten
vid bränneriet. under tillverkarens vård, såvida denne ej hos öfver-
kontrollören anmäler sig vilja återlämna apparaten eller densamma af
öfverkontrollören återfordras; och åligger i så fall tillverkare att på
egen bekostnad låta forsla apparaten till plats inom länet, hvilken
öfverkontrollören bestämmer.
4. All å apparaten eller dess tillbehör uppkommen skada, som
kunnat förekommas genom omsorgsfull vård, ersättes af tillverkaren.
27 §. 26 §.
1. Anmäler tillverkaren hos kontrollören missnöje med kontroll¬
apparatens mätning, skall, så fort sig göra låter, öfverkontrollören
verkställa kontrollmätning. Om vid kontrollmätning, verkställd under
minst två tillverkningsdygn och å minst 1,000 liter sprit, apparatens
utslag visar sig öfverstiga det omedelbara mätningsresultatet med en
procent eller därutöfver, då skall afdrag å skatten härför ske från den
aflösning å apparaten, som närmast föregick anmälan om missnöje.
Kostnaden för sådan kontrollmätning skall tillverkaren betala, i
händelse apparatens utslag ej med minst en procent öfverstiger det
omedelbara mätningsresultatet.
2. Om vid profning, som ligger till grund för beskattning, mellan
brännvinstillverkare och kontrollör uppstår tvist om brännvinets alkohol-
halt, skall af detsamma tagas prof, hvilket under bådas försegling
lämnas till öfverkontrollören, som efter verkställd profning med normal-
termo-alkoholometer bestämmer alkoholhalten.
38 §. 27 §.
1. Erforderliga föreskrifter såväl för kontrollapparats aflösning
som för mätnings- och profningsförrättningar äge kontroll- och justerings¬
styrelsen meddela. Vid all beräkning af alkoholmängden på grund ar
profning med alkoholometer skola af kontroll- och justeringsstyrelsen
fastställda tabeller begagnas.
2. Kontroll- och justeringsstyrelsen äge ock fastställa formulär
för samtliga för kontrollen behöfliga journaler och andra handlingar.
29 §. 28 §.
Finner kontrollör eller tillsyningsman olaglighet vara begången
vid något under hans uppsikt ställdt bränneri eller nederlag, gifve
ofördröjligen sådant till känna för allmän åklagare äfvensom för öfver¬
kontrollören.
36
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
30 §. 29 §.
Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfverkontrollör vid till-
lämpningen af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen
åtgärd, äge han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka
ändring.
IV KAP.
Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.
31 §. 30 §.
1. Den, som tillverkar brännvin utan därtill erhållet behörigt
tillstånd eller under tid, då på grund af Kungl. Maj:ts nådiga beslut
brännvinstillverkning blifvit inställd, gälde den i 12 § stadgade till-
verkningsskatt och böte för lönbränning från och med 100 till och
med 2,000 kronor eller straffes med fängelse från och med en till och
med sex månader.
2. Har lönbränning skett med enkel, omedelbarligen med eld
drifven redskap, varde skatten beräknad efter redskapens afverknings-
förmåga, som skall antagas under dygn uppgå till fyra gånger pannans
rymd. Ivan redskapens storlek icke utrönas, bestämmes skatten efter
500 liters tillverkning för dygn.
År tillverkningen utöfvad med mera sammansatt eller medelst
ånga drifven redskap, beräknas skatten för den myckenhet, som, efter
hvad utrönas kan, blifvit tillverkad, dock för minst 800 liter på dygnet.
I bägge dessa fall skall skatten utgå för minst trettio dygn;
men har tillverkningen blifvit utöfvad öfver 30 men ej 60 dygn, ut-
göres skatt för 60 dygn, och öfver 60 men ej 90 dygn för 90 dygn o. s. v.
32 §. 31 §.
Då lönbränning skett, vare det vid förbrytelsen nyttjade redskap,
det vid beslagstillfället å stället befintliga brännvin och de kärl, hvari
det förvaras, förbrutna.
37
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
33 §. 32 §.
1. Den, som vid brännvinstillverkning från beskattning undan¬
snillar något af det brännvin, som tillverkas, begagnar tillverknings-
redskap, ledningsrör eller sprithållare med dold öppning eller afledning,
hvarigenom brännvin kan lönligen uttagas, eller olofligen bryter för¬
segling eller öppnar eller borttager lås, som öfverkontrollör eller
kontrollör i bränneri åsatt, eller gör åverkan å den i bränneriet upp¬
satta kontrollapparaten, straffes med böter från och med 500 till och
med 5,000 kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till
och med ett år; dock må, där försnillning skett i större omfattning
eller omständigheterna eljest äro synnerligen försvårande, dömas till
straffarbete från och med två månader till och med två år. Den, som
efter detta lagrum dömes, skall ock utgifva den skatt, som belöper sig
för det undansnillade brännvinet, samt hafva förbrutit redskapen, det i
bränneriet med därtill hörande förvaringsrum och nederlagsmagasin vid
beslagstillfället befintliga brännvin och de kärl, i hvilka det förvaras.
2. Varder någon, som begagnar nederlagsrätt, beträdd med att
olofligen bortföra brännvin från nederlaget eller bryter han kronans (
lås, som blifvit satt å nederlagsmagasin, dömes till böter från och med
100 till och med 2,000 kronor eller fängelse från och med en till och
med sex månader. Äro omständigheterna synnerligen försvårande,
dömes till straffarbete från och med två månader till och med ett år.
Ifall det olofligen bortförda brännvinet återfinnes, vare det förverkadt;
kan det ej tillrättaskaffas, gälde tillverkaren dess värde.
34 §. 33 §.
35 §. 34 §.
År tvist om beloppet af undansnilladt brännvin, äger domstol att
i frågan infordra yttrande från kontroll- och justeringsstyrelsen.
36 §. 35 §.
Till redskap, som enligt 32 § Till redskap, som enligt 31
eller 33 § 1 mom. är förbruten, § eller 32 § 1 mom. är förbruten,
38
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(.Kungl. Maj:ts förslag.)
räknas hvarje i bränneri för kok¬
ning, mäskberedning, jäsning eller
bränning inrättad redskap, sprit-
hållare, äfvensom ångmaskin med
tillbehör.
(Utskottets förslag.)
räknas hvarje i bränneri för kok¬
ning, mäskberedning, jäsning eller
bränning inrättad redskap, sprit-
hållare, äfvensom ångmaskin med
tillbehör.
37 §. 36 §.
1. Öfv erträder bränn vinstillverkare det förbud, som är gifvet i
2 § 3 mom., böte för hvarje gång, sådant sker, från och med 20
till och med 200 kronor.
2. Verkställes annat till bränneri hörande arbete utom tillsyn
vid malt- eller jästberedning mellan klockan 8 på morgonen och klockan
5 om aftonen å sön- eller helgdag, böte brännvinstillverkare från och
med 5 till och med 50 kronor.
38 §. 37 §.
1. Underlåter brännvinstillverkare att ställa sig till efterrättelse
något af hvad i denna förordning eller gällande ordningsstadga före-
skrifves eller de föreskrifter i fråga om tillverkares åligganden, kon¬
troll- och justeringsstyrelsen, öfverkontrollör eller kontrollör i enlighet
med denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där
ej särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med 20 till och
med 200 kronor.
2. Den, som tillverkar brännvin i sammanhang med pressjäst¬
beredning, utan att samtidigt det af Kungl. Maj:t bestämda minsta
utbyte af jäst i medeltal erhålles, eller underlåter att, på sätt i 9 §
1 mom. är föreskrifvet, hos öfverkontrollör göra anmälan om destille-
ring af brännvin, böte från och med 100 till och med 1,000 kronor.
39 §.
Vägrar man den, som äger an¬
ställa undersökning i afseende å för¬
brytelse mot denna förordning, till¬
träde till rum eller byggnad, där,
enligt 49 §, undersökning får ske,
böte från och med 100 till och med
1,000 kronor.
38 §.
Vägrar man den, som äger an¬
ställa undersökning i afseende å för¬
brytelse mot denna förordning, till¬
träde till rum eller byggnad, där,
enligt 48 §, undersökning får ske,
böte från och med 100 till och med
1,000 kronor.
39
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)
40 §. 39 §.
1. Tillverkare ansvarar för förbrytelse mot denna förordning,
som med hans vetskap begås af hans hustru, barn, husfolk eller i hans
arbete antagen person, såsom vore förbrytelsen af honom själf begången.
Begagnar tillverkaren ombud vid brännerirörelsens utöfvande, ansvare
dock ombudet jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse,
2. Redskap, tillverkad vara och kärl, hvari den förvaras, skola,
fastän brännvinstillverkare icke är ägare däraf, dömas förbrutna, när
förbrytelse, som medför sådan påföljd, är begången.
41 §. 40 §.
Brännvinstillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans
bränneri eller nederlag utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller
erbjuder, böte från och med 20 till och med 200 kronor. Kontroll-
tjänsteman, som gåfva mottager, vare lika ansvar underkastad och
miste därjämte befattningen.
42 §. 41 §.
Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänste¬
man, vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärs¬
förhållanden. Gör. han detta och framgår ej af omständigheterna, att
han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å
tid, då lian dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och
med 50 till och med 1,000 kronor. Sker det för att göra skada eller
begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden
till egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.
Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åt¬
görande skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.
43 §. 42 §.
Skulle någon, hvilken det ålig- Skulle någon, hvilken det ålig¬
ger att hålla tillsyn vid bränneri ger att hålla tillsyn vid bränneri
eller vid nederlag, eller den, hvil- eller vid nederlag, eller den, hvil¬
ken har till tjänsteåliggande att ken liar till tjänsteåliggande att
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
40
(Kungl. Maj:ts förslag.)
åtala förbrytelser mot denna för¬
ordning, själf beträdas med oloflig
brännvinstillverkning eller att hafva
främjat sådan förbrytelse eller för¬
brytelse, som omförmäles i 33 §,
varde dömd till fängelse eller straff¬
arbete från och med sex månader
till och med två år.
44 §.
Om undersökning, hvarom i 49
§ sägs, hos någon anställes emellan
klockan 9 om aftonen och klockan
5 om morgonen, men förbrytelse ej
upptäckes, böte förrättningsmannen
från och med 5 till och med 50
kronor, där han ej haft giltig an¬
ledning till undersökningen.
(Utskottets förslag.)
åtala förbrytelser mot denna för¬
ordning, själf beträdas med oloflig
brännvinstillverkning eller att hafva
främjat sådan förbrytelse eller för¬
brytelse, som omförmäles i 32 §,
varde dömd till fängelse eller straff¬
arbete från och med sex månader
till och med två år.
43 §.
Om undersökning, hvarom i 48
§ sägs, hos någon anställes emellan
klockan 9 om aftonen och klockan
5 om morgonen, men förbrytelse ej
upptäckes, böte förrättningsmannen
från och med 5 till och med 50
kronor, där han ej haft giltig an¬
ledning till undersökningen.
45 §. 44 §.
Böter, som efter denna förordning ådömas, skola, om tillgång till
deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
46 §. 45 §.
Då tillverkningsskatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna för¬
ordning, må, där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf,
böterna ej kunna med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället
undergå motsvarande förvandlingsstraff.
47 §. 46 §.
1. Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet
af bränneriredskap och annan egendom, som anses förbrutna, tillfälle
med en tredjedel kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes
särskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del
tillkomme dock ej angifvare, då angifvelse skett af föräldrar mot barn,
41
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
< (Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)
barn mot föräldrar, makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman
mot den, hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot
fosterföräldrar eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i
tjänsten.
2. På Kungl. Maj:ts nådiga pröfning må bero, huruvida i något
fall åklagare eller annan för ådagalagdt nit vid efterspanande och he¬
drande af förbrytelse mot denna förordning gjort sig förtjänt af någon
belöning utöfver honom möjligen tillkommande andel i ådömda böter
samt redskap eller annat förbrutet gods.
V KAP.
Föreskrifter i afseende ä förordningens verkståliighet.
48 §• 47 §.
1. Lands- och stadsfiskaler, kronobetjänte samt de personer,
livilka särskildt förordnas att vaka öfver denna förordnings efterlefnad
åligger att åtala förbrytelser emot densamma.
2- 1 ifrigt äger enhvar rättighet att- för sådana förbrytelser
anställa åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot
hvarandra, ej heller annan skyldeman mot den, hos hvilken han njuter
kost eller underhåll, ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller
tjänare mot husbondefolk, under den tid, de äro i tjänsten.
3. Da atal anställes af annan person än den, som är nämnd i
1 mom., gifve han sin talan allmän åklagare till känna så tidigt, att
denne må kunna öfvervara målets utförande.
49 §.
1. De i 48 § 1 mom. om-
förmälda åklagare äga att anställa
undersökning om förbrytelse mot
denna förordning äfvensom att verk¬
ställa beslag.
2. Undersökningen må anstäl¬
las i bränneri, så ock i annat rum
Bih. till Biksd. Prof. 1907. 5 Sami.
48 §.
1. De i 47 § 1 mom. om-
förmälda åklagare äga att anställa
undersökning om förbrytelse mot
denna förordning äfvensom att verk¬
ställa beslag.
2. Undersökningen må anstäl¬
las i bränneri, så ock i annat rum
1- Afd. 16 Haft. 6
42
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
eller byggnad, som kan begagnas eller byggnad, som kan begagnas
för brännvinstillverkning eller för- för brännvinstillverkning eller för¬
varing af brännvin. väring af brännvin.
50 §. 49 §.
Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i
beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon
af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.
51 §. 50 §.
Sker beslag å bränneri under den tid, då tillverkningsrätt där
gäller, må ej panna utbrytas eller någon del af tillverkningsredskapen
borttagas eller tillverkningens fortsättande hindras, innan första domstol
i målet dömt redskapen förbruten, där ej vid tillverkningen begagnats
redskap, ledningsrör eller sprithållare med dold öppning eller afledning,
hvarigenom brännvin kunnat lönligen uttagas, eller åverkan skett å
kontrollapparaten.
52 §. 51 §.
Redskap, som tages i beslag, skall, till förekommande af dess ut¬
byte mot annan, af beslagaren utmärkas med särskild stämpel, där ej
redskapen vid beslaget fråntages ägaren, i hvilket fall den skall sättas
i allmänt förvar.
Denna förordning skall träda i
kraft den 1 oktober 1908, vid hvil¬
ken tid nådiga förordningen den
13 juli 1887 angående villkoren för
tillverkning af brännvin med däri
sedermera vidtagna ändringar upp¬
hör att vara gällande; dock att
anmälan om tillämnad brännvins¬
tillverkning äfvensom tillsättningen
Denna förordning skall träda i
kraft den 1 oktober 1908, vid hvil¬
ken tid nådiga förordningen den
13 juli 1887 angående villkoren för
tillverkning af brännvin med däri
sedermera vidtagna ändringar upp¬
hör att vara gällande; dock att till¬
sättningen af kontrollörer skall för
det tillverkningsår, som tager sin
43
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.
(Katigt. Maj:ts förslag.)
af kontrollörer skall för det till¬
verkningsår, som tager sin början
den 1 oktober 1908, ske i enlighet
med denna förordning; skolande
föreskrifterna angående särskild af¬
gift för brännvin, som tillverkas vid
bränneri under tid, då majs där
användes, samt angående använd¬
ningen af malen spannmål träda i
kraft först från och med den dag,
som, efter det Riksdagen besluta
upphäfvande af tull å majs, af
Kungl. Maj:t kungöres.
(Utskottets förslag.)
början den 1 oktober 1908, ske i
enlighet med denna förordning;