Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 10.
1
Jf:o 10.
Ank. till Riksd. kansli den 28 mars 1906, kl. 1 e. m.
Andra Kammarens fjärde tillfälliga utshotts utlåtande n:o 4, an¬
gående skrifvelse till Kungl. Maj.t om förslag till uppsät¬
tande af en från ingenjörtrupperna skild militärt)yggnadshår
och däraf följande ändringar i fortifikationens organisation.
Uti en vid innevarande års riksdag väckt och till Andra Kärn- Motionen.
marens tillfälliga utskott n:o 4 hänvisad motion har herr B. A. Wawrinsky
i Saltsjöbaden hemställt, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl.
Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och för Riksdagen
framlägga förslag till uppsättande af en från ingenjörtrupperna skild
militärbyggnadskår samt i öfrigt låta utreda, hvilka ändringar i forti¬
fikationens organisation, som däraf skulle blifva en följd.
»Till stöd för motionen har herr Wawrinsky anfört följande: Motionärm»
I den proposition, som afläts till 1902 års Riksdag angående an- motivering.
slag till nya byggnader för armén m. in. i anledning af det nya här-
ordningsförslagets antagande, erinrade departementschefen, bland annat,
om att kostnaderna för dessa byggnader beräknats till i rundt tal 48
miljoner kronor, under förutsättning att nödig mark för de föreslagna
kasernetablissementen antingen erhölles från kronan redan tillhöriga
egendomar eller af intresserade kommuner för ändamålet fritt ställdes
till förfogande. För åren 1903, 1904 och 1905 föreslog Kungl. Magt
Riksdagen att bevilja på en gång ett belopp af 21 miljoner kronor
utt utgå med 7 miljoner kronor om året, hvarefter återstoden af de
Bih. till liiksd. Urat. 1906. 8 Samt. 2 Afd. 2 Band■ 10 Höft. (N:o 10.) 1
2
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 10.
för nybyggnaderna erforderliga medlen skulle efter år 1905 beviljas
med visst belopp för ett år i sänder. Riksdagen biföll i så måtto
Kungl. Maj:ts förslag, att 19,950,000 kronor beviljades år 1902 att utgå
med 6,650,000 kronor under 1903, hvarefter sistnämnda summa anvisades
äfven för åren 1904 och 1905. Utan tvifvel torde nog Riksdagen också
blifva nödgad att i den närmaste framtiden bevilja återstoden af de till
uppförande af de nya byggnaderna för armén beräknade och mycket
snart erforderliga medlen.
Beträffande nödiga åtgärder till förstärkande af landets försvar
hafva kostnaderna därför närmast beräknats till 33 miljoner kroyor;
alltsedan 1899 hafva äfven i enlighet härmed betydande belopp årligen
anvisats för nämnda ändamål. De beviljade anslagen hafva dock
sedermera vid upprepade tillfällen visat sig otillräckliga. Så anmäldes
exempelvis till 1902 års Riksdag en brist i befästningsanslaget till Boden,
som måste af Riksdagen fyllas genom beviljande af 40 procents för¬
höjning i en del af anslaget. För 1903 och 1904 års Riksdagar an¬
mäldes en brist i befästningsanslaget till Vaxholms- och Oscar-Fredriks-
borgs fästning af närmare en half miljon kronor. Och nu senast vid
1905 års riksdag kom Kungl. Maj:t med det uppseendeväckande med¬
delandet rörande fästningsanläggningen vid Boden, att det belopp,
5,318,000 kronor, som 1897 års befästningskommitté antagit skulle åtgå
för befästningsarbetena därstädes, icke på långt när komme att förslå,
utan att numera beräknats, att därtill skulle åtgå 9,892,700 kronor,
oafsedt kostnaderna för kasernetablissemangen m. m. Utan att ingå
på frågan rörande orsakerna till ofvan anförda öfverskridande af de
en gång beräknade kostnaderna, har jag dock velat i detta samman¬
hang påminna om desamma. Rörande befästningsanläggningarna vid
Boden har Kungl. Maj:t genom eu för ändamålet nedsatt kommitté låtit
utreda det verkliga anslagsbehofvet, och torde väl denna utredning
snart komma att föreläggas Riksdagen.
Lägga vi till ofvannämnda kostnader för arméns nybyggnader
äfven utgifterna för kaserners och öfriga militära byggnaders samt
fästningarnas underhåll och förbättringar, så kan väl ej förnekas, att de
penningbelopp, hvilka dels redan utgått för omförmälta ändamål, dels
under närmaste åren härefter torde komma att därför anvisas, äro för
våra förhållanden ganska aktningsvärda. Ingen lärer väl nu betvifla,
att dessa utgifter varit och äro för landets säkerhet nyttiga och väl
behöfliga; dock ligger det naturligtvis mycken vikt uppå, att de be¬
viljade medlen användas på ett förståndigt och praktiskt sätt. Men äga
vi också full garanti, att så för närvarande är förhållandet?
Ändra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 10.
3
Ifrågavarande såväl nybyggnads- som underhållsarbeten äro, som
bekant, anförtrodda åt fortifikationen och öfverlåtna åt fortifikationens
fästnings- och kasernbyggnadsafdelningar, arméförvaltningens forti-
fikationsdepartement samt den å fortifikationsområdena och fästningarna
placerade personalen af fortifikationen. Denna anordning kunde må¬
hända förr i tiden hafva varit ändamålsenlig och för dåtida behofven
tillfredsställande; numera synes den dock vara föråldrad och obe¬
tingadt förkastlig. A ena sidan ställer man nämligen i följd af tak¬
tikens framsteg under senare tiden mycket stora fordringar i trupp-
tekniskt afseende på alla delar af armén och följaktligen äfven på in¬
genjörtrupperna, och å andra sidan kräfvas ovillkorligen betydande
specialinsikter såväl hos fästningsbyggaren, på grund af stridsmedlens
alltjämt ökade effektivitet, som hos kasernbyggaren, på grund af de nu
alltmera beaktade fordringarna i sanitärt och humanitärt hänseende.
Äfven för en icke-fackman måste det vara uppenbart, att alla dessa
uppgifter omöjligen kunna rätt fyllas af fortifikationen med dess nu¬
varande organisation, hvilken föranleder och tillåter ett omkastande af
officers- och underofficerspersonalen från trupp- till byggnadsafdelnin-
garna och tvärt om. För en sådan detalj som att konstruera och upp¬
föra fästnings- eller kasernbyggnader erfordras med nödvändighet all¬
deles särskilda fackkunskaper, hvilket å andra sidan också är fallet be¬
träffande de trupptekniska detaljerna, såsom broslagningar, aéronautiska,
elektriska samt sprängtekniska arbeten m. in., och kunna svårligen
samtliga dessa detaljer behärskas af eu och samma person. Kändt är
ju också, hurusom särskildt våra senaste tiders konstruktörer af kasern-
byggnader och militärsjukhus med rätta blifvit synnerligen skarpt kriti¬
serade af de verkliga fackmännen på området, och rörande fästnings-
byggnaderna torde de senaste årens händelser, om hvilka Riksdagen,
speciellt beträffande Boden, förra året hade tillfälle att döma, icke heller
hafva varit ägnade att ingifva förtroende till dessa byggnaders målsmän.
Äfven inom militära kretsar lärer man numera vara fullt ense om,
att en reform erfordras i fråga om fortifikationens organisation. Såsom
exempel härpå torde här få påpekas en artikel i senaste årgången af
tidskriften »Illustrerad Militärrevy» n:o 11, med titel »Omorganisation
af fortifikationen» och hvari, bland annat, yttras följande:
»Under fortifikationen har hittills hört och hör ännu Sveriges per¬
manenta befästni/ngsväsen, arméns kaserner och öfriga byggnader samt ingevjör-
trupperna.y>
»Meningarna torde nu icke längre vara delade om, huruvida ett
skiljande af trupperna från byggnadsväsendet skulle vara till fromma
4
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 10.
för såväl byggnaderna som trupperna och huruvida ett uppdelande af
trupperna å resp. arméfördelningar redan under fred är lämpligt eller
rent af nödvändigt, utan frågan torde väl endast gälla, huru ett sådant
skiljande och en sådan uppdelning lämpligast skall ske, och detta så
att dels om möjligt den af Riksdagen bestämda staten i hufvudsak bi¬
behålies eller åtminstone utgiftssumman icke afsevärdt öfverskrides,
inbegripet förläggning o. s. v., dels öfningarna icke förryckas och be-
fordringsförhållandena, hvarpå befälsrekrytering beror, blifva drägliga
m. m.»
»Några motiv för en sådan organisationsförändring är egentligen
onödigt att framhålla, ty det talar för sig själft. att, på grund af de
fordringar, som numera måste ställas å ena sidan på arbetsledarna vid
statens permanenta militära ingenjörsarbeten, för att statens medel
skola väl tillvaratagas, och å andra sidan på de tekniska truppernas
officerare, för att de skola kunna hålla vapnet i höjd med taktikens
framsteg och tillgodogöra den hastigt och alltjämt stigande tekniken
för krigets ändamål, utbildningen af målsmännen för den ena eller den
andra yrkesgrenen måste specialiseras och således en skilsmässa mellan
byggnad sväsendet och trupperna äga rum.»
Med detta mål för ögonen föreslår artikelförfattaren, att fortifi¬
kationen upplöses såsom enhet och fördelas i en fristående militärbygg-
nadskår och erforderligt antal fristående, själfständiga ingenjörkårer, de
sistnämnda representerande landets ingenjörtrupper eller ingenjörvapen.
Utan att våga bedöma riktigheten af artikelförfattarens ofvan an¬
tydda förslag till omorganisation af fortifikationen i alla dess detaljer,
anser jag mig dock kunna till fullo instämma i hans fordran på att
byggnadsväsendet skiljes från ingenjörtrupperna, och detta ju förr desto
hellre, emedan detta icke blott skulle vara till fördel för ingenjörvapnet,
utan äfven skulle medföra, att statens ytterst kostsamma befästningar och
andra militära byggnader blefve uppförda på ett sätt, som fullt motsvarade
deras viktiga ändamål, samt för ett pris, som tvifvelsutan skulle bereda
statskassan afsevärda, högt välbehöfliga besparingar. I alla händelser
synes mig vara visst, att här ofvan berörda frågor äro förtjänta af en
närmare utredning samt att denna utredning bör verkställas omedelbart,
på det att staten må draga största möjliga fördel af dess resultat vid
de föreliggande, ej ännu afslutade eller påbörjade befästningar och ny¬
byggnader, som af Riksdagen beslutats eller inom kort säkerligen
komma att beslutas för armén.»
5
Andra Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o i) Utlåtande N:o 10.
Såsom af motionen framgår, är densamma närmast föranledd däraf,
att det visat sig, att de anslag, som Riksdagen beviljat för arméns
byggnader, öfverskridits i en omfattning, som bör påkalla allvarlig upp¬
märksamhet från statsmakternas sida.
De byggnadsarbeten, som för närvarande utföras och framdeles,
särskild! under de närmaste åren, skola utföras för arméns behof,
kunna uppdelas i två skilda grupper, fästningsarbeten och kasern-
byggnadsarbeten. Det torde vara utan vidare utredning tydligt, att
dessa byggnadsarbeten äro af väsentligt olika art och kräfva skilda
förutsättningar hos dem, som hafva ledningen af arbetena sig anförtrodd.
Då i fråga om fästningsarbetena speciell fortifikatorisk och militär
kunskap icke kan undvaras, lär däremot för utförande af kasernbyggnads¬
arbetena dylik specialkunskap ingalunda vara af nöden.
Att afsevärda anmärkningar föranledts af det sätt, hvarpå en del
af dessa kasernbyggnadsarbeten blifvit utförda genom fortifikationens
försorg, framgår af statsrevisorernas senaste berättelse rörande särskilt
de byggnadsarbeten, som utförts vid Vaxholm och Oskar-Fredriksborg,
hvarom statsrevisorerna, sedan de närmare redogjort för de anmärk¬
ningar, hvartill revisionen föranleda yttra.
»Såsom framhållits, hafva ifrågavarande byggnadsarbeten dragit
kostnader, som med afsevärdt höga belopp öfverstiga hvad ursprungligen
beräknats. Det har särskildt ådragit sig revisorernas uppmärksamhet,
att icke arbetet i dess helhet utbjudits å entreprenad, och visst är, att
det förfaringssätt, hvaraf vederbörande vid detta tillfälle begagnat sig,
är ägnadt att framkalla starka tvifvelsmål, huruvida det system, som
för närvarande följes med afseende å dylika anläggningar, kan anses
tillfredsställande. I detta afseende torde till en början böra fastslås,
att utan en fullt betryggande och sakkunnig kontroll nödig säkerhet
för arbetets behöriga utförande icke lärer kunna vinnas. Vidare synes
med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke för ändamålet borde, i likhet
med hvad som. enligt uppgift skett i Tyskland, inrättas en af sak¬
kunniga såväl civila som militära personer sammansatt byggnadsnämnd,
hvilken skulle hafva att dels granska uppgjorda förslag till nya eller
ändrade kasernbyggnader, dels ock utöfva nödig tillsyn i afseende å
arbetets utförande. Genom en dylik anordning skulle otvifvelaktigt på
detta område kunna uppnås större enhet och samverkan, än hvad för
närvarande är fallet. Därigenom skulle ock med säkerhet mera full¬
ständiga utredningar och mera tillförlitliga kostnadsberäkningar kunna
erhållas samt afvikelser från ursprungligen uppgjorda planer undvikas
äfvensom en önskvärd begränsning af kostnaderna åstadkommas.
Utskottets
yttrande.
Stats¬
revisorernas
anmärkning.
6
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o å) Utlåtande N:o 10.
Då ännu inånga och stora kasernbyggnadsarbeten förestå, hafva
revisorerna ansett sig böra å här anförda förhållanden fästa Riksdagens
särskilda uppmärksamhet.»
Revisorernas anmärkning bar såsom bekant föranledt en af stats¬
utskottet föreslagen och af Riksdagen bifallen skrifvelse till Kungl.
Maj:t i ämnet med följande slutkläm:
Riksdagens »att Riksdagen må i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
beslut. Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, hvilka åtgärder må böra
vidtagas, på det att vid förestående kasernbyggnadsarbeten fullt till¬
förlitliga kostnadsberäkningar må vara att tillgå och tillfyllestgörande
kontroll öfver arbetenas utförande må åstadkommas.»
Innan emellertid utskottet velat afgifva betänkande i detta ärende,
har utskottet ansett sig, med särskild anledning af statsrevisorernas
påpekande af förhållanden i Tyskland, böra inhämta kännedom om
huru utförandet af och kontrollen öfver byggnadsarbeten af ifråga¬
varande beskaffenhet där är anordnad, och bär utskottet fått i sådant
hänseende mottaga följande utredande promemoria.
Anordningen »De militära byggnadsfrågorna äro i Tyskland genom samtliga
i Tyskland, instanser af myndigheter skarpt uppdelade i två grenar, fästnings-
bebyggnadsfrågor och öfriga byggnadsfrågor.
Fästningsbyggnadsväsendet lyder under krigsministeriets II. hufvudaf-
delning eller »Allgemeine Kriegs-Departemcnt*, som behandlar rent militära
frågor och deras administration. Dess 6. afdelning — »Ingenieur- lind
Pionierabteiliing» — handlägger alla frågor om fästningars och fästnings¬
verks byggnad och underhåll, fästningsbyggnadspersonalen m. m.
Direkt under kejsaren (liksom armékårcheferna), men i adminis¬
trativt afseende underställd krigsministeriet, lyder »generalinspektören för
ingenjör- och pionjärkårerna samt fästningarna».
Under denne sortera, hvad fästningars byggnad och underhåll be¬
träffar, »ingenjör sinspektioner», dessa åter uppdelade i »,fästning sinspektioner»,
hvar och en omfattande två eller flera fästningar. I hvarje befäst ort
finnes, underställd kommendanten i militärt afseende, men i ingenjör-
tekniskt lydande under vederbörande fästningsinspektion, en lokal in¬
genjörmyndighet, benämnd »Fortifikation». Vid samtliga dessa anstalter
användas officerare ur »ingenjörkåren», som bildar en från den för
trupptjänsten afsedda »pionjärkåren» numera fullt afskild del. Då dessa
olika ingenjörmyndigheter äfven hafva den ekonomiska förvaltningen
af fästningar och fästningsbyggnader om hand, hafva de kassapersonal
till sitt förfogande. De kunna äfven ställas till vederbörande armékår¬
chefens disposition.
7
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 70.
För att utarbeta allmänna planer för fästningsanläggningar, detalj¬
konstruktioner samt i öfrigt vetenskapligt handlägga tekniska frågor
finnes en särskild kommitté, »Ingenieur-Komité*. Densamma är sidoordnad
med ingenjörinspektionerna och sammansatt af högre ingenjörolficerare.
Byggnadsväsendet i öfrigt lyder under krigsministeriets III. hufvud-
afdelnirig, »Armé- Verwaltungsdepartement*, hvilket behandlar frågor af icke
rent militär natur. Dess 4. och 5. afdelningar — » Unterkunftsabteihmg»
och »Bauabteilung* — handlägga sådana bj^ggnads- och liknande frågor,
som icke röra fästningsverk och andra fortifikatoriska anordningar. Den
förra afdelningen sysselsätter sig härvid hufvudsakligen med redan i
bruk varande byggnaders underhåll, mindre reparationer och dylikt, den
senare åter har hand om de mera byggnadstekniska göromålen, ny-
byggnader, större reparationer m. m.
Alla hithörande byggnadsfrågor behandlas af intendenturmyndig-
heterna. Vid hvarje armékårintendentur finnes sålunda ett (stundom två)
»Intendentur- lind Baurath», som är föredragande i byggnadsangelägenheter.
Till sitt biträde har han teknisk och kassapersonal. Han utöfvar upp¬
sikt öfver underlydande byggnadsmyndigheter, granskar deras förslag,
förbereder arbetenas utförande, besiktigar byggnader och dylikt. Han
är ock ansvarig för att alla arbeten utföras så väl och så ekonomiskt
som möjligt.
Armékårområdena delas i byggnadsområden. I spetsen för hvarje
sådant står en »Garnisonbauinspektor>, hvilken svarar lör alla arbeten
inom området.
Beträffande alla större byggnader, som under ett kommande år
erfordras, skall förslag ingå från kårintendenturen till krigsministeriet.
Endast mindre arbeten eller reparationer få beslutas af kårintendentu-
rerna eller de lokala byggnadsmyndigheterna. Vid uppgörandet af nyss¬
nämnda förslag deltaga ombud från de olika truppförbanden (anstalterna)
inom armekårområdet.
Arbetena utföras i regeln af entreprenörer, i hvilkas åtgärder armé¬
kårens byggnadsmyndigheter kontrollerande äga rätt att ingripa.»
Såsom framgår af denna redogörelse, ha i Tyskland vidtagits full¬
ständigt skilda anordningar för utförande af och kontroll öfver fäst¬
ningsarbete^ å ena, samt kasern- och öfriga byggnadsarbeten, å andra
sidan. Under det att i fråga om fästningsarbeten dessa äro öfverlämnade
åt en militär byggnadsafdelning, med särskildt för dess uppgift egnad
utbildning, är kasernbyggnadernas utförande däremot anförtrodt åt civil
byggnadsledning.
8 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 10.
Med hänsyn därtill, att såväl inom fästnings- som kasernbyggnads-
området, extra ordinära och mycket omfattande arbeten förestå inom
den närmaste tiden, instämmer utskottet till fullo med motionären, då
han yttrar: »I alla händelser synes mig vara visst, att här ofvan be-
Törda frågor äro förtjänta af en närmare utredning samt att denna ut¬
redning bör verkställas omedelbart, på det att staten må draga största
möjliga fördel af dess resultat vid de föreliggande, ej ännu afslutade
eller påbörjade befästningar och nybyggnader, som af Riksdagen be¬
slutats eller inom kort säkerligen komma att beslutas för armén.
Den af motionären här uttalade uppfattning, att skyndsamhet i fråga
om åtgärders vidtagande är af nöden, anser sig utskottet böra särskilt
understryka. Men äfven om det af motionären framställda förslag att
upprätta en särskild militärbyggnadskår skulle kunna lända till det med
motionen afsedda mål, att vinna erforderlig sakkunskap hos ledningen
af byggnadsarbeten för arméns behof, är det dock påtagligt, att upp¬
sättandet af en sådan kår — frånsedt de därmed förknippade, sannolikt
icke obetydliga kostnader — skulle taga så lång tid i anspråk, att den¬
samma svårligen skulle kunna komma till användning och gagn vid
utförande af de stora arbeten, som under den närmaste tiden förestå.
Men utskottet vill därjämte såsom sin mening uttala, att i fråga om
kasernbyggnadsarbetena det näppeligen är lämpligt att vidare anförtro
dessa arbeten åt en uteslutande militär byggnadskår. För dessa arbeten
har den militära utbildningen föga att betyda. Civila sakkunnige, i
samråd med militära och medicinska myndigheter, äro för visso mera
skickade att i fråga om dessa byggnadsarbeten åstadkomma såväl bättre
plananordningar, ej minst i hygieniskt afseende, som framför allt att
utföra arbetena på ett mera ekonomiskt sätt. Äfven för fortifikationen
själf torde det vara en fördel att blifva befriad från befattningen med
arbetena för kasernernas uppförande. Det torde i allmänhet få anses
lända till fördel för vederbörande militära myndigheter, om de frigöras
från den möjliga misstanken att vid anordnande af bostäder för armén
vilja obehörigen tillgodose egen bekvämlighet eller andra egna förmåner.
Då sålunda utskottet är af den mening, att ett bifall till motionen
icke skulle leda till vare sig det med motionen enligt dess motivering
afsedda mål, en snar ändring i nuvarande otillfredsställande förhållan¬
den, eller att de anspråk på praktisk sakkunskap, som böra fordras af
våra kasernbyggare, komme att uppf}dlas, och då Riksdagens ofvan-
nämnda nyligen fattade beslut i fråga om kasernbyggnaderna för när¬
varande torde vara till fyllest, finner sig utskottet sakna anledning att
tillstyrka motionen i dess helhet.
Andra Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 4) Utlåtande N:o 10. 9
Med afseende å utfilande af fästningsbyggnaderna lärer, i mot¬
sats till hvad fallet är med kasernbyggnader, den militära sakkunskapen,
såsom ofvan nämnts, icke kunna undvaras, hvadan dessa arbeten allt
fortfarande böra, under nedan angifna förutsättning, anförtros åt forti¬
fikationen. Inom denna kår, sådan den nu är organiserad, finnes dock
ingen särskild afdelning, hvilken erhållit den speciella utbildning, som
utförande af fästningsbyggnader bör anses förutsätta. Såsom nu lär
tillgå, beordras ofta officerare direkt från trupptjänst till byggnads¬
arbetens ledande och tvärtom. Då emellertid sannolikt är, att inom
kåren förefinnas element, som äga bättre förutsättningar än andra att
leda byggnadsföretag, kunde det i utskottets tanke vara fördelaktigt
om den ändring i fortifikationens organisation vidtoges, att en särskild
afdelning därinom bildades för dessa fästningsbyggnadsarbeten. Likaså
synes det utskottet vara förtjänt af öfvervägande, huruvida det ej vore
lämpligt att för framtiden, i likhet med hvad förhållandet är i Tysk¬
land, den omförmälda byggnadsafdelningen inom fortifikationen bereddes
kompetens för sitt värf därigenom, att de officerare, som tillhöra en sådan
afdelning, genomginge högre polyteknisk! läroverk. Den ökade kost¬
naden för en så beskaffad uppdelning af fortifikationen torde icke blifva
vidare afsevärd och i allt fall uppvägas af därmed förenade fördelar.
En ändring i fortifikationens organisation i nu angifna riktning-
synes därför utskottet vara af gagn, och utskottet anser sig därför, med an¬
slutning till den senare delen i motionärens förslag, böra hemställa,
att Andra Kammaren ville för sin del besluta att i
skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
ville låta utreda, om genom förändring af kungl. forti¬
fikationens organisation mera betryggande garantier
för utförande på tillfredsställande sätt af byggnader
för arméns räkning kunna vinnas.
Stockholm den 27 mars 1906.
På utskottets vägnar:
EDVARD WAVRINSKY.
Bih. till Bikscl. Prof. 1906. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 10 Raft.
2