Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
1
N:o 29.
Ank. till Kiksd. kansli den 20 februari kl. 1,30 e. m.
Utlåtande i anledning af gjorda framställningar angående
personalen vid statens järnvägar. (R. A.)
l:o.
1 propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att i staten öfver fasta arfvoden
för personal vid statens järnvägar uppfördes arfvode till ytterligare en
notarie inom järnvägsstyrelsen.
Detta Kungl. Maj:ts förslag grundar sig på en af järnvägsstyrelsen
i skrifvelse af den 1 december 1905 till Kungl. Maj:t gjord framställ¬
ning, och har styrelsen härvid, enligt hvad af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för den 13 sistlidne januari inhämtas, anfört följande.
Till en början hade järnvägsstyrelsen upplyst, att i den före
omorganisationen 1898 för styrelsen gällande instruktion af den 5
november 1875 föreskrifvits, att uti kansliet skulle tjänstgöra notarier
till det antal, fastställd stat för hvarje år bestämde. Dessa tjänstemän,
som haft till åliggande att biträda vid uppsättningar och kollationeringar
å kansliet samt att föra styrelsens protokoll, hade till en början varit två
till antalet. I följd af sedermera vidtagen inskränkning i protokolls-
föringen hade från och med år 1885 den ena notarien indragits.
Vidare hade styrelsen erinrat, hurusom i fråga om antalet notarier å
kansliet 1893 års järnvägskommitté anfört, att, oaktadt kommittén med
anslutning till den uppfattning, Riksdagen i detta hänseende gjort gällande,
i sitt förslag förutsatt vidsträcktare protokollsföring särskildt under formen
af så kallade föredragningslistor, hade anledning icke förefunnits att
åtminstone under dåvarande förhållanden föreslå mera än en notarie å
Bill. till Eiksd. Prof. 1906i 4 Sami. 1 Afcl. 19 Raft. (N:o 29.) 1
Inrättande af
en notarie¬
tjänst å järn¬
vägsstyrelsens
administrativa
byrå.
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
administrativa byrån, enär såväl protokollsföring som upprättande af
föredragningslistor skulle ske afdelningsvis och således notarien å
administrativa byrån endast fullgöra dessa åligganden, i hvad anginge
plenimål samt administrativa mål, som icke behandlades i plenum.
Kommittén hade därjämte ansett möjligt, att ifrågavarande notarie skulle
kunna, åtminstone tills vidare, tillika tjänstgöra såsom ombudsman, på
sätt, bland annat, en af de hos generalpoststyrelsen anställda notarierna
hade sig ålagdt. Denna kommitténs uppfattning hade äfven gjort sig
gällande vid nyssnämnda omorganisation.
Emellertid hade utvecklingen gått därhän, att fullgiltiga skäl nu
syntes styrelsen föreligga för anställande af en ny notarie å administra¬
tiva byrån.
Enligt gällande instruktion hörde till administrativa afdelningens
handläggning: kameralärenden, revisionsärenden, kassaärenden med
därtill hörande inventeringar, statistiska och milkontrollärenden äfven¬
som sjukvårds-, pensions- och understödsärenden; ärenden, som anginge
restaurationsväsendet; överenskommelser med främmande järnvägsför-
valtningar angående gemensamt begagnande af stationer; frågor om
ersättning på grund af gällande bestämmelser om ansvarighet för skada
i följd af järnvägs drift; ärenden, som anginge förvaltningen i allmän¬
het; samt ärenden i öfrig!, Indika icke, enligt hvad särskildt föreskrif-
vits, skulle af annan afdelning behandlas.
Det ålåge administrativa byrån: att tillhandagå öfverdirektören vid
beredningen af ärenden, som rörde administrativa afdelningen; att upp¬
sätta skrivelser och öfriga expeditioner i ärenden, som tillhörde om-
förmälda afdelning eller som på annan afdelnings föredragning af-
gjorts i plenum, i sistnämnda fall dock endast för såvidt icke koncept
från vederbörande afdelning aflämnats; att låta afsända alla skrivelser
och expeditioner i administrativa och plenimål; att föra protokoll i
dylika mål, då sådant enligt meddelade bestämmelser skulle hållas; att
föra diarier öfver alla till styrelsen inkommande ärenden; att vårda alla
kontrakt, borgensförbindelser och andra handlingar, som enligt arbets¬
ordningen skulle å byrån förvaras, äfvensom styrelsens boksamling;
livarjämte särskildt ålåge notarien, såsom styrelsens ombudsman, att i
rättegångar och andra mål efter erhållet uppdrag utföra styrelsens
talan samt att, då sådant påkallades, i mål angående tjänstefel, hvilka
af styrelsen handlades, verkställa utredning och afgifva utlåtande.
Å administrativa byrån vore för närvarande anställda följande
tjänstemän: 1 byrådirektör, tillika styrelsens sekreterare, 1 notarie och
ombudsman, 1 registrator och aktuarie samt kontorsskrifvare till det
antal, som i arfvodesstaten för hvarje år fastställdes.
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
3
Ända från det den nya organisationen år 1898 trädde i kraft, hade
notarien och ombudsmannen hufvudsakligen tagits i anspråk för om¬
budsman sgöromålen. Särskilt under de senaste aren hade han mast
så godt som uteslutande anlitas för nämnda göromål. Redan x sin
underdåniga skrifvelse den 28 maj 1902 med yttrande i lönereglerings-
frågan ifrågasatte ock styrelsen inrättande af en särskild ombudsmanna-
befattning på grund däraf, att under de senaste därförixt gångna aren
rättegångsmålen och andra juridiska ärenden i synnerlig hög grad ökats.
Rörande rättegångsärendenas antal och beskaffenhet både styrelsen
låtit utarbeta följande tabell, utvisande de under femårsperioden 1900
—1904 anhängiggjorda rättegångar, i hvilka styrelsen varit kärande,
svarande eller målsägande.
liättegångsäreiulen under åren 1900—1904.
Beskaffenhet.
Antal
Ersättning för skada i följd af järnvägsdrift
Annan skadeersättning ..................................................
Öfriga ersättningskraf ...................................................
Yattenafledning.................................................................
Bättre rätt till fast egendom....................................
Expropriation ..................................................................
Brott mot 19 kap. 11, 12 eller 21 §§ strafflagen
Öfriga brottmål.................................................................
Konkursärenden ...............................................................
Diverse................................................................................
100
6
24
8
7
8
15
85
9
20
Summa 282
Medeltalet för år af dylika ärenden utgjorde alltså mellan 56 och
57 ärenden. Sammanlagda antalet fall, då det ålegat ombudsmannen
att under år 1904 iakttaga inställelse inför domstol, hade uppgått till
nämnare 200. Härvid voi-e äfven att märka, att ett flertal af rätte
gångarna varit af mycket vidlyftig och invecklad art samt till följd
däraf föranledt ej blott synnerligen tidsödande utredningar utan äfven
särskildt maktpåliggande arbete i öfrig!. Då härtill lades, att ombuds¬
mannen enligt instruktionen jämväl vore ålagd, bland annat, att i före¬
kommande fall verkställa utredning och afgifva utlåtande i mål rörande
förseelser i tjänsten, framginge oförtydbart, hurusom ombudsmannens
arbetsbörda icke annat än undantagsvis kunde medgifva hans användande
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 29,
för notariegöromål å administrativa byrån. Ett annat, som det visat
sig, tidsödande arbete, livilket inginge i ombudsmannens åligganden,
vore erforderliga utredningar i och för afskrifning af osäkra fordringar.
Med den stora utveckling, statens järnvägar tagit, torde det ock ligga
i sakens natur, att styrelsen vore i behof af eu ordinarie tjänsteman
uteslutande för ombudsmannagöromål.
En jämförelse med dithörande förhållanden inom generalpoststy¬
relsen visade ock att, enligt hvad meddelats, den i nämnda styrelse
anställda notarien och ombudsmannen numera måste uteslutande tagas
i anspråk för ombudsmannagöromålen, medan de två öfriga å kanslibyrån
anställda notarierna vore sysselsatta med egentliga notariegöromål.
Järnvägsstyrelsens administrativa byrås arbete hade äfven i öfrigt
under senare tiden tagit sådan utveckling, att ensamt detta förhållande,
enligt styrelsens förmenande, måste anses påkalla inrättandet af en ny
notarietjänst. Antalet af de under år 1904 inför styrelsen föredragna
administrativa ärenden utgjorde sammanlagdt 1,224. Dessa ärendens
närmare beskaffenhet framginge af nedan intagna tabell jämte för¬
klaringar.
Administrativa ärenden år 1904.
Inför järnvägsstyrelsen föredragna ärenden.
|
Ärendenas beskaffenhet.*)
|
1) Kungl.
remisser.
|
2) Ersätt-
ningsären-
den.
I
|
3) Järnvägs-
läkar- och
sjukvårds-
ärenden.
|
4) Bätte-
gångsären-
den.
|
5) Kameral¬
ärenden.
|
6) Bevisions-
ärenden.
|
7) Personal¬
ärenden.
|
8) Förenings-
stations-
ärenden.
|
9) Öfriga
ärenden
rörande
enskilda
järnvägar.
|
10) Diverse
ärenden.
|
Summa.
|
40
|
176
|
331
|
123
|
75
|
128
|
117
|
40
|
88
|
106
|
1,224
|
*) Förklaringar:
Grupp 2) omfattar ärenden angående understöd och skadestånd åt järnvägspersonal och
andra personer, ersättningar för eldskada och
öfriga ersättningar i följd af järnvägsdrift.
> » jämvägsläkares antagande, tjänstledighet, entledi¬
gande, järnvägsläkardistriktens ordnande, ersättning
för sjukvård i särskilda fall etc.
* räkenskaps- och kassaväsendet i allmänhet såsom
insättningar och uttagande af medel, förskott, likvi¬
der etc.
" !> tjänstemäns antagande, förordnande, bestraffning,
afsked, aflöningsförhållanden m. m. samt reglemen-
tariska och instruktiva bestämmelser,
besiktning och afsyning af enskild järnväg, fast¬
ställande af tjänstgöringsreglemente, m. m.
3)
5)
7)
9)
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
5
Motsvarande antal föredragna ärenden hade för år 1903 varit 1,128,
hvadan alltså en ökning i antalet af dessa ärenden endast för ett år
uppstått af närmare 100. De under år 1904 genom administrativa
byråns försorg expedierade skrifvelse!’ — oberäknadt expeditionerna i
do på annan afdelnings föredragning i plenum afgjorda ärenden, hvilka
expeditioner jämlikt instruktionen skulle afsändas af administrativa byrån
— nppginge till ett antal af 1,628, däraf öfver 100 underdåniga utlå¬
tanden. Motsvarande antal expedierade skrifvelse!’ för år 1903 utgjorde
1,371, utvisande sålunda en ökning af antalet expeditioner för år 1904
af öfver 250.
Ett stort antal af de till administrativa byråns handläggning hö¬
rande ärenden vore af synnerlig vikt och omfattning, såsom ären¬
den angående beviljande af koncession å enskilda järnvägsbyggnader
jämte dithörande frågor, i hvilka styrelsen på grund af kungl. remisser
hade att afgifva utlåtande, samt ärenden, som anginge den allmänna
förvaltningen af verket. En betydande arbetsbörda, som vore ålagd
administrativa byrån, vore arbetet med författningar och reglementen
i allmänhet. Om därtill lades granskningen och behandlingen af
samtliga revisionsanmärkningar äfvensom handhafvande! af statens
järnvägars ekonomiska förhållanden samt handläggningen af den stora
grupp ärenden af växlande beskaffenhet, hvilka såsom icke tillhörande
annan afdelnings behandling, skulle afgöras på administrativa afdel-
ningens föredragning, torde däraf framgå, hurusom de berednings- och
expeditionsgöromål, som ålåge administrativa byrån, vore af en bety¬
dande omfattning.
För göromålens behöriga gång vore det ock, enligt hvad erfaren¬
heten gifvit vid handen, af ett trängande behof för styrelsen att å ad¬
ministrativa byrån erhålla en ny notarietjänst; och kunde detta behof
icke utan högst afsevärda olägenheter längre låta sig afvisas.
Genom erhållandet af en ny tjänsteman å administrativa byrån af
notariegrad skulle därjämte ernås den fördel, hvaraf ett bestämdt be¬
hof redan länge framträdt, att byrådirektören befriades från inseende,
närmast öfverdirektören, öfver vissa löpande ärenden af enklare beskaf¬
fenhet, på det att byrådirektören, mera än dittills kunnat äga rum,
blefve i tillfälle att ägna sig åt behandlingen af de större och vikti¬
gare ålrenden, som lämpligen borde tillhöra hans tjänstebefattning.
Under åberopande af ofvan återgifna skäl hade styrelsen före¬
slagit inrättandet af ytterligare en notarietjänst å administrativa byrån
med fast arivode till enahanda belopp, som för öfriga styrelsens
notarie!’, eller 1,800 kronor i lön och 1,200 kronor i tjänstgörings-
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
Inrättande af
kvinnliga bok-
håll arbefatt¬
ningar inom
järnvägs¬
styrelsen.
penningar jämte två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, att utgå
efter 5, respektive 10 år.
För egen del liar statsrådet och chefen för civildepartementet i
detta ärende anfört följande.
»Det kan visserligen anses mindre lämpligt, att, under det frågorna om
en ny lönereglering och därmed möjligen sammanhängande omorganisation
af statens ämbetsverk bida sin lösning, inrätta nya ordinarie tjänster.
Hvad järnvägsstyrelsen till stöd för dess ofvan återgifna framställning
anfört, synes mig likväl vara så öfvertygande, att hvarje betänklighet
af den art, jag antydt, måste vika. Utan tvifvel är med den omfat¬
tande utveckling, statens järnvägsnät så småningom tagit, ombudsman¬
nens tjänst så kräfvande, att det icke lämpligen låter sig göra att med
samma befattning förena jämväl en notarietjänst. Skötseln af endera
eller af båda dessa tjänster måste lida därpå. Då, såsom äfven sty¬
relsen påpekat, de rättegångar, däri styrelsen är invecklad, oftast äro
af ganska svårlöst beskaffenhet, är det af så mycket större vikt, att
ombudsmannens tid icke tages i anspråk för göromål, som äro främ¬
mande för ombudsmannabefattningen.
Då därtill kommer, att äfven den administrativa byrån inom sty¬
relsen är väl i behof af ökade arbetskrafter för fullgörande af sitt
maktpåliggande och omfattande arbete, anser jag mig böra till Eders
Kung!. Maj:ts bifall förorda ifrågavarande framställning.»
Genom järnvägsstyrelsens utredning i detta ärende synes det ut¬
skottet vara' ådagalagdt, att den nu föreslagna nya tjänsten inom
styrelsen verkligen är af behofvet påkallad samt att med dess inrättande
icke utan afsevärda olägenheter längre kan anstå. Vid sådant för¬
hållande får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kung! Maj:ts för¬
slag, må medgifva, att i staten öfver fasta arfvoden
för personal vid statens järnvägar uppföres arfvode
till ytterligare en notarie inom järnvägsstyrelsen.
2:o.
Vidare bär Kung!. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit Riks¬
dagen medgifva, att bland tjänstemän inom järnvägsstyrelsen med
arfvode efter klass enligt den i 5 § af förnyade aflöningsreglementet
för tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar den 3 maj 1901 an-
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
7
gifna reglering upptoges. kvinnliga bokhållare med lägsta arfvode af
1,800 kronor och högsta arfvode af 2,400 kronor.
Med afseende å denna framställning har departementschefen till
statsrådsprotokollet anfört följande:
»Uti ofvan anmärkta skrifvelse af den 1 december 1905 har järn¬
vägsstyrelsen vidare hemställt om inrättande af kvinnliga bokhållar-
befattningar inom styrelsen samt till stöd härför anfört följande:
1 det före omorganisationen gällande aflöningsreglemente af den
23 oktober 1874 hade bokhållare inom styrelsen upptagits endast vid
de till byråafdelningen hörande kassa-, statistiska och mil-kontoren. I
de årligen fastställda arfvodesstaterna hade emellertid Eders Kungl.
Maj:t tid efter annan medgifvit upptagande af dylika befattningar äfven
inom andra styrelsens kontor och expeditioner. Genom nådiga kungö¬
relsen den 30 december 1884 angående ändringar i den för styrelsen
för statens järnvägstrafik den 5 november 1875 utfärdade förnyade
instruktion stadgades därefter, att under ban-, maskin- och trafikafdel-
ningarna inom styrelsen skulle lyda bokhållare till det antal, fastställd
stat för hvarje år bestämde. Lägsta arfvodet hade utgått med 1,500
kronor och högsta arfvodet med 3,000 kronor. Vid omorganisationen
1898 hade den ändring vidtagits i afseende å lägsta arfvodet, att detta,
då förutvarande lägsta arfvodet ansetts icke vidare kunna tillämpas,
höjts till 2,400 kronor.
Ifrågavarande befattningar tilldelades endast manliga tjänsthafvare.
För närvarande vore inom styrelsen inrättade 43 bokhållarbefattningar,
nämligen
ä administrativa afdelning en:
2 å kammarkontoret,
2 » revisionskontor,
1 » kassakontoret,
3 » statistiska kontoret,
3 » milkontoret;
å masJcinafdelning en:
1 å förrådsbyrån;
å tv a fikaj'delning en:
5 å trafikbyrån,
3 » taxebyrån,
21 )> kontrollkontoret samt
2 » biljett- och blankettkontoret.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
Under senare åren både emellertid allt mer och mer framträdt
angelägenheten af att tilldela vissa kvinnliga tjänstliafvare bokhållar-
grad. De enda ordinarie tjänster, som för närvarande inom central¬
förvaltningen förefunnes för kvinnor, vore de kvinnliga kontorsskrifvar-
befattningarna.
Antalet af desamma utgjorde enligt 1905 års stat
ä administrativa avdelningen:
2 å administrativa byrån,
1 » kammarkontoret,
3 » statistiska kontoret,
IG » milkontoret;
å maskinajdelning en:
3 å maskinbyrån,
1 )) förrådsbyrån;
ä traska/delning en:
3 å trafikbyrån,
1 » taxebyrån,
63 )) kontrollkontoret samt
2 » biljett- och blankettkontoret.
För de kvinnliga kontorsskrifvarna vore minimi- och maximi-
arfvodena 900, respektive 1,500 kronor. Minimiarfvodet utginge dock
enligt den för år 1905 fastställda staten med 960 kronor.
Erfarenheten hade gifvit vid handen, att en del själfständiga och
mera kräfvande göromål, som icke vore af beskaffenhet att lämpligen
böra i längden anförtros åt befattningshafvare af kontorsskrifvargrad,
med fördel kunnat uppdragas åt kvinnor. De af styrelsen i sådant
syfte vidtagna anordningar hade visat sig utfalla på ett fullt tillfreds¬
ställande sätt. Å vissa af styrelsens byråer hade uppdrag lämnats åt
kvinnliga kontorsskrifvare att på eget ansvar föra byråernas diarier
med tillhörande register, hvarjämte en kvinnlig kontorsskrifvare anlitats
såsom biträde med själfständiga göromål åt regis trätorn vid fullgörandet
af dennes tjänsteåligganden. Sistnämnda kvinnliga kontorsskrifvare ombe¬
sörjde ock all expedition af skrifvelser m. m. i pleni- och administrativa
ärenden. I berörda åligganden inginge äfven förandet af expeditions-
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
9
listor samt verkställandet af förekommande delgifningar af styrelsens
beslut. Styrelsen hade jämväl gått i författning därom, att å vissa
andra byråer enahanda göromål uppdragits åt kvinnliga kontorsskrifvare.
Å två byråer har det befunnits ändamålsenligt att anlita kvinnlig
arbetskraft för biträde vid uppsättande af skrifvelse!- och expeditioner
i vissa ärenden.
För styrelsen, som stode i vidsträckt förbindelse med utländska
kommunikationsverk, vore det af vikt att äga tillgång på personer, som
vore i besittning af erforderlig språkkunskap. I den händelse en
kvinnlig befattningshafvare ägde nödiga kvalifikationer i sådant afseende
samt i öfrigt vore därtill lämplig, syntes naturligen hinder ej böra möta
för att anlita henne för öfversättningar såväl från som till främmande
språk. En dylik anordning hade med godt resultat ägt rum i ganska
stor omfattning å en af styrelsens byråer.
Det hade ock synts styrelsen önskvärdt, att inom några af de sty¬
relsen underlydande kontor, nämligen kontrollkontoret samt statistiska
och milkontoren, söka bereda möjlighet för kvinnlig tjänsthafvare, som
utöfvade förmanskap öfver de å respektive kontor eller kontorsafdelning
anställda öfriga kvinnliga arbetsbiträden och därmed ock tillsyn öfver
dessas arbete, att ernå bokhållarbefattning.
Förutom att det måste anses såsom en billig fordran från stats-
tjänarnas sida att af staten erhålla en aflöning, som stode i skäligt för¬
hållande till beskaffenheten af det arbete, hvilket af dem påfordrades,
ville styrelsen framhålla, att styrelsen i längden icke torde kunna af
kontorsskrifvare låta utföra sådant arbete, som till följd af sin art
rätteligen borde verkställas af befattningshafvare med bokhållargrad.
Helt visst skulle styrelsen, därest förändring därutinnan icke åstad¬
kommes, ganska snart stå inför den belägenhet, att för behöriga full¬
görandet af åtminstone en del af ofvan omförmälda göromål nödgas
göra framställning om erhållande af ökadt antal manliga bokhållar-
befattningar.
Då det emellertid blifvit utrönt, att i vissa fall och i viss utsträckning
bokhållargöromål vore för kvinna passande, samt kvinnor visat sig äga
erforderliga kunskaper och duglighet till desammas skötande, ansåge
styrelsen fullgiltiga skäl tala för att i sådant hänseende utvidga om¬
rådet för kvinnlig tjänsthafvares verksamhet. Från statens egen syn¬
punkt vore ju detta också ekonomiskt fördelaktigt, då, enligt styrelsens
mening, icke för de eventuella kvinnliga bokhållarbefattningarna torde
böra ifrågasättas lika höga arfvoden som för manliga dylika befatt¬
ningar.
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 19 Höft.
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
Därest styrelsens nu ifrågavarande förslag vunne bifall, både sty¬
relsen tänkt sig att i sinom tid hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om
medgifvande till anställande vid styrelsens byråer af 5 kvinnliga bok¬
hållare och vid styrelsen underlydande kontor af 7 kvinnliga bokhållare.
Hvad viclkomme aflöningen, hade styrelsen ansett sig böra, i öfver¬
ensstämmelse med hvad dittills tillämpats i fråga om andra befattningar,
som afsetts för såväl män som kvinnor, föreslå något lägre aflöning
för de kvinnliga än för de manliga bokhållarna; och hölle styrelsen
före, att arfvodet för de förra lämpligen borde i arfvodesskalan insättas
med begynnelsearfvode af 1,800 kronor och slutarfvode af 2,400 kronor.
Den ekonomiska innebörden af styrelsens nu förevarande förslag
vore jämförelsevis ganska ringa. Kostnadsökningen kunde beräknas
komma att uppgå till allenast omkring 4,000 kronor för år, då befatt¬
ningarnas innehafvare skulle komma att utses bland de kvinnliga kontors-
skrifvare, hvilkas befattningar i sådant fall torde kunna indragas. I
den mån de kvinnliga bokhållarna skulle blifva berättigade till löneför¬
höjning, komme naturligen det uppgifna beloppet af 4,000 kronor
att ökas.
Ifrågavarande framställning synes mig väl förtjänt af bifall. De
göromål, som åligga bokhållare inom styrelsen, torde i allmänhet lika
väl kunna utföras af kvinnor som af män. Vid sådant förhållande bör
icke heller något hinder finnas för kvinnor att bekläda dessa befatt¬
ningar, helst de, efter hvad styrelsen vitsordar, redan en längre tid
förrättat samma arbete, som åligger de manliga bokhållarna inom sty¬
relsen. Det kan då ej heller anses annat än billigt, att de komma i
åtnjutande af högre, efter deras arbete lämpad aflöning.
Beträffande beloppet af den föreslagna aflöningen har jag icke
heller något att erinra. Det torde böra anmärkas, att i nu gällande
aflöningsstat är iakttaget, att de kvinnliga kontorsbiträdena åtnjuta
mindre såväl minimi- som maximilön än manliga tjänsthafvare af samma
grad.»
Då, enligt hvad järnvägsstyrelsen upplyst, kvinnor redan nu i flera
fall inom styrelsen användas att utföra arbete af den beskaffenhet, att
det egentligen tillhör befattningshafvande af bokhållaregrad, och då
denna anordning visat sig utfalla på ett fullt tillfredsställande sätt,
synes det utskottet ock vara billigt att för kvinnor öppnas tillträde
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
11
till ordinarie anställning såsom bokhållare inom styrelsen och där¬
igenom åt dem beredes en godtgörelse, som bättre motsvarar det arbete
de hafva att förrätta. Utskottet finner sig därför böra hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning, må medgifva, att bland tjänste¬
män inom järnvägsstyrelsen med arfvode efter klass
enligt den i 5 § af förnyade aflöningsreglementet för
tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar den 3
maj 1901 angifna reglering upptagas kvinnliga bok¬
hållare med lägsta arfvode af 1,800 kronor och högsta
arfvode af 2,400 kronor.
3:o.
Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen medgifva:
att ett tillfälligt lönetillägg af 60 kronor, för år räknadt, finge
under år 1906 af trafikmedel tilldelas de inom järnvägsstyrelsen an¬
ställda kontorsbiträden och de betjänte vid statens järnvägars distrikt
och ångfärja, som åtnjöte en aflöning af 1,080 kronor eller därunder,
med undantag dock af den personal, som på grund af Kungl. Maj:ts
bref den 22 juni 1904 uppflyttats i högre löneklass utan att, enligt de
för uppflyttning i löneklass gällande allmänna grunder, hafva varit från
och med år 1906 berättigad till dylik uppflyttning;
att därutöfver ett tillfälligt lönetillägg af ytterligare 60 kronor för
år finge under år 1906 af trafikmedel tilldelas de af ifrågavarande kon¬
torsbiträden och öfriga betjänte, som vore stationerade i Stockholm,
Liljeholmen, Karlberg, Tomteboda, Norrtull, Albano och Yärtan samt,
hvad banafdelningen anginge, jämväl bevakningspersonalen utmed linjen
mellan nämnda stationer;
att sistnämnda lönetillägg jämväl Ange tillkomma den i kungl.
brefvet den 22 juni 1904 omförmälda personal;
samt att båda nu ifrågavarande lönetillägg icke skulle utgöra hin¬
der för uppbärande af vare sig särskildt tilläggsarfvode eller aflönings-
förbättring, som enligt gällande bestämmelser kunde tillerkännas vissa
tjänsthafvare, eller, därest allmänt dyrtidstillägg skulle tilldelas statens
tjänstemän och betjänte, sådant dyrtidstillägg, hvilket dock icke Ange
beräknas å förberörda lönetillägg.
I anledning af denna Kungl. Maj ds framställning hafva i Andra
Kammaren följande två motioner blifvit väckta, nämligen:
Tillfällig
förbättring i
aflöningen för
vissa betjänte
och tjänste¬
män.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
motionen n:o 24, af herr IJ. Lindqvist in. fl., hvilka hemställt, att
Riksdagen, med ändring af hvad Kungl. Maj:t i ärendet föreslagit, ville
besluta:
att ett tillfälligt lönetillägg af 120 kronor, för år räknadt, må
under år 1906 af trafikmedel tilldelas de inom järnvägsstyrelsen anställda
kontorsbiträden och de betjänte vid statens järnvägars distrikt och ång-
färja, som åtnjuta en aflöning af 1,200 kronor och därunder, detta gäl¬
lande jämväl den personal som på grund af Kungl. Maj:ts bref af den
22 juni 1904 uppflyttades i högre löneklass utan att, enligt de för
uppflyttning i löneklass gällande allmänna grunder, hafva varit från
och med år 1906 berättigad till dylik uppflyttning;
att därutöfver ett tillfälligt lönetillägg af ytterligare 60 kronor för
år må under år 1906 af trafikmedel tilldelas de af ifrågavarande kon¬
torsbiträden och öfriga betjänte, som äro stationerade i Stockholm, Lilje¬
holmen, Karlberg, Tomteboda, Norrtull, Albano, Värtan och stationerna
från och med Bräcke och norr därom, samt, hvad banafdelningen angår,
jämväl bevakningspersonalen utmed linjen mellan nämnda stationer
äfvensom de kontorsbiträden och öfriga betjänte, som äro stationerade i
Göteborg och Malmö;
att äfven sistnämnda lönetillägg må tillkomma den i kungl. brefvet
af den 22 juni 1904 omförmälda personal; samt
att båda nu ifrågavarande lönetillägg icke skola utgöra hinder för
uppbärande af vare sig särskildt tilläggsarfvode eller aflöningsförbätt-
ring, som enligt gällande bestämmelser kan tillerkännas vissa tjänst-
liafvare, eller, därest allmänt dyrtidstillägg skulle tilldelas statens tjänste¬
män och betjänte, sådant dyrtidstillägg, hvilket dock icke får beräknas
å förberörda lönetillägg;
samt motionen n:o 66, hvaruti herr F. O. Berg i Göteborg hemställt:
att Riksdagen, med ändring af hvad Kungl. Maj:t i ärendet före¬
slagit, vilie medgifva, att ett tillfälligt lönetillägg af 120 kronor, för
år räknadt, finge under år 1906 af trafikmedel tilldelas de inom järn¬
vägsstyrelsen anställda kontorsbiträden och de betjänte vid statens järn¬
vägars distrikt och ångfärja, som åtnjöte en aflöning af 1,200 kronor
och därunder, med iakttagande af att den personal, som på grund af
Kungl. Maj:ts bref den 22 juni 1904 uppflyttats i högre löneklass utan
att, enligt de för uppflyttning i löneklass gällande allmänna grunder,
hafva varit berättigad till dylik uppflyttning, endast erhölle 60 kronor;
samt
att detta lönetillägg, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, icke skulle
utgöra hinder för uppbärande af vare sig särskildt tilläggsarfvode eller
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
13
aflöningsförbättring, som enligt gällande bestämmelser kunde tillerkän¬
nas vissa tjänsteinnebafvare, eller, därest allmänt dyrtidstillägg skulle
tilldelas statens tjänstemän och betjänte, sådant dyrtidstillägg, livilket
dock icke finge beräknas å förberörda lönetillägg.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft jämväl
nedannämnda, likaledes i Andra Kammaren väckta motioner, nämligen:
motionen n:o 100, hvaruti herr E. A. Nilson i Örebro hemställt:
att Riksdagen behagade besluta att af järnvägstrafikmedel tilldela
vid statsbanorna anställda lokomotivputsare, vagnputsare, pumpare och
kolvakter ett beklädnadsbidrag för år 1906 af 60 kronor;
samt motionen n:o 87, i hvilken herrar E. L. Camitz och F. O. Berg
i Göteborg hemställt:
att Riksdagen måtte besluta, att, i afvaktan på den blifvande löne¬
regleringen, åt hvar och eu af statens järnvägars tjänstemän vid
distrikten, som enligt innevarande års ordinarie stat åtnjuta arfvode af
1,500 kronor och därunder, äfvensom åt hvar och en af de tjänstemän
i järnvägsstyrelsen, som uppbära arfvode af 1,800 kronor och därunder
— de sistnämnda tjänstemännen erhålla ej inkvarteringsersättning —
måtte för år 1906, förutom dyrtidstillägg, beviljas en särskild löne-
fyllnad af 300 kronor.
Med afseende å Kungi. Maj:ts ifrågavarande framställning inne¬
håller statsrådsprotokollet följande.
»Med anledning af därom af Eders Kungl, Maj:t framställd proposi¬
tion fastställdes vid 1897 års riksdag lönereglering för personalen vid
statens järnvägar.
Redan den 14 december 1903 ingingo emellertid delegerade för
banvakterna, vagnsmörjarna, lokomotiv- och vagnputsarna, kolvakterna,
pumparna, sta tionskarls förmännen, stationskarlarna och kontors vakterna
vid statens järnvägar med en underdånig skrift till Eders Kungl. Maj:t,
däruti de, enär nämnda järnvägspersonal tillkommande aflöningsförmåner
vore alldeles otillräckliga samt flertalet af personalen, såsom innehafvande
fri bostad, icke kunde komma i åtnjutande af det utaf Riksdagen åt en
del tjänstemän och betjänte beviljade dyrtidstillägg, i underdånighet
anhöllo, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, för att, intill dess
ny lönereglering genomförts, behöflig! tillfälligt lönetillägg blefve dem
tilldeladt eller, om detta icke kunde medgifvas, dyrtidstillägg måtte be¬
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
viljas jämväl de till omförmälda grupper hörande järnvägsbetjänte, h vilka
åtnjöto bostäder in natura. Öfver denna framställning afgaf järnvägs¬
styrelsen ett den 29 december 1903 dagtecknadt underdånigt utlåtande;
men med hänsyn till tiden för detta utlåtandes inkommande till Eders
Kung]. Maj:t hann ärendet icke blifva föremål för Eders Kung!. Maj ds
pröfning, innan proposition angående statsverkets tillstånd och behof
till 1904 års Riksdag aflåtits. För att likväl redan under år 1904
bereda löneförbättring åt de svagast aftonade af den ifrågavarande per¬
sonalen fann Eders Kungl. Majd, på därom af järnvägsstyrelsen gjord
framställning, genom beslut den 22 juni 1904 godt medgifva sådan
ändring i de för år 1904 fastställda arfvodes- och kostnadsstater vid
statens järnvägar och för Örebro—Svärta järnväg, att den personal vid
dessa järnvägar, som enligt nämnda stater eljest skolat under år 1904
åtnjuta arfvode efter 17:de och 16:de klasserna, äfvensom de stations-
karlar å I—III klassens stationer och å öfriga stationer norr om Krylbo
samt de i Stockholm, Göteborg och Malmö äfvensom norr om Krylbo
stationerade banvakter, lokomotivputsare, vagnputsare, pumpare och
kolvakter, hvilka eljest skolat under år 1904 åtnjuta arfvode efter 15:de
klassen, finge, räknadt från och med den 1 januari 1904, uppflyttas i
närmast högre löneklass.
Sedan järnvägsstyrelsen, till åtlydnad af Eders Kungl. Maj:ts i
nådigt bref den 11 mars 1904 meddelade befallning, den 28 november
1904 afgifvit utredning och förslag i fråga om tilldelande af extra löne¬
tillägg åt järnvägspersonalen, medgaf 1905 års Riksdag, på därom af
Eders Kungl. Maj:t gjord framställning, att ett tillfälligt lönetillägg af
60 kronor, för år räknadt, finge under år 1905 af trafikmedel tilldelas
de inom styrelsen anställda kontorsbi träd ena och de betjänte vid
statens järnvägars distrikt och ångfärja, som åtnjöte en aflöning af
960 kronor eller därunder, med undantag dock för den personal, som
på grund af Eders Kungl. Maj:ts nyssberörda nådiga beslut den 22
juni 1904 uppflyttats i högre löneklass utan att, enligt de för uppflytt¬
ning i löneklass gällande allmänna grunder, varit från och med år 1905
berättigad till dylik uppflyttning, samt att detta lönetillägg icke ut¬
gjorde hinder för uppbärande af vare sig särskildt tilläggsarfvode eller
afl önings förbättring, som enligt gällande bestämmelser kunde tillerkän¬
nas vissa tjänsthafvare, eller, därest allmänt dyrtidstillägg skulle till¬
delas statens tjänstemän och betjänte, sådant dyrtidstillägg, hvithet
dock icke finge beräknas å förberörda lönetillägg.
Beträffande innehållet i berörda af järnvägsstyrelsen förebragta ut¬
redning, hvilken låg till grund för Eders Kungl. Maj:ts till 1905 års
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
15
Riksdag aflåtna framställning, anhåller jag att få hänvisa till statsråds¬
protokollet öfver civilärenden den 14 januari 1905, däri samma utred¬
ning finnes återgifven; och har dåvarande departementschefen i sitt vid
ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t hållna anförande tillika
afgifvit en närmare redogörelse för järnvägspersonalens löneförmåner
enligt nu gällande stat, hvilken det likaledes må tillåtas mig att åberopa.
För egen del ber jag att få erinra allenast om följande hufvuddrag
af gällande bestämmelser härutinnan. Vissa lägre tjänstemän äfven¬
som hela betjäningspersonalen åtnjuta arfvode efter klass; och utgår
arfvodet med följande årliga belopp: för första klassen med 3,000 kro¬
nor, för enhvar af därpå följande intill den sjunde, hvilken åtnjuter
1,200 kronor, med 300 kronor mindre än närmast föregående, för den
åttonde och nionde klassen med respektive 1,080 och 960 kronor
samt för enhvar af därefter följande med sextio kronor lägre än när¬
mast föregående. Lägsta arfvodet uppbäres af den 18:de klassen med
420 kronor. För enhvar tjänste- eller betjäntbefattning är faststäldt
så väl det lägsta som det högsta arfvode, som kan tilldelas; och sker
uppflyttning i löneklass efter därom af styrelsen på befallning af Eders
Kungl. Maj:t fastställda allmänna grunder.
Uti en till Eders Kungl. Maj:t den 29 september 1905 ingifven
skrift hafva nu åtskilliga föreningar bland järn vägspersonalen, nämligen
Sveriges statsbanors banmästareförening, statsbanornas banvaktsförening,
svenska statsbanornas lokomotivförare- och eldareförening, Sveriges
statsbanors vägnförinansförening, Sveriges statsbanors vagnsmörjare-
förening, statsbanornas vagns- och stallpersonalsförening, statsbanornas
konduktörsförening, statsbanornas kontorsbiträdesförbund samt Sveriges
statsbanors stationskarlsförmans-, stationskaris- och kontorsvaktsförening,
hemställt, det Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för utan-
ordnande af tillfälligt lönetillägg åt statsbanepersonalen från och med
innevarande års ingång och intill dess ny lönereglering för personalen
ägt rum och därvid taga i nådigt bepröfvande, dels huruvida icke
nu utgående belopp af 60 kronor för år kunde förhöjas, dels huruvida
den nuvarande gränsen för åtnjutandet däraf eller 960 kronors årligt
arfvode kunde i någon mån öfverskridas.
Såsom skäl för ifrågavarande framställning hafva föreningarna i
hufvudsak anfört den ovanligt snabba stegringen i lefnadskostna-
derna, som på senaste tid gjort sig gällande, hvaraf följden blifvit,
att det vid 1905 års riksdag beviljade lönetillägg visat sig icke vara
tillräckligt och i all synnerhet icke för dem, som vore stationerade å
de orter, hvit ka särskild! utmärkte sig för höga pris å lifsmedel och
16
Statsutslcottets Utlåtande N:o 29.
bostäder. Då denna stegring i lefnadskostnaderna högst sannolikt
komme att än starkare göra sig gällande under kommande år, fram¬
trädde ett oafvisligt behof af förbättrade inkomster äfven för dem,
hvilkas arfvode öfverstege 960 kronor om året. Med påpekande
däraf att det för närvarande svårligen torde kunna uppvisas någon
arbetsgrupp, som hade så knappt tillmätta årsinkomster som den lägre
järnvägspersonalen, bär vidare framhållits, hurusom den afsevärda
ökningen af trafiken för hvarje år ställde större fordringar på persona¬
lens tjäns teförmåga, hvilken fullt ut toges i anspråk; och syntes vid
sådant förhållande ett afhjälpande af personalens ekonomiska svårig¬
heter, med åtföljande umbäranden och skuldsättningar, af behofvet på-
kalladt jämväl för bevarandet af personalens fulla tjenstbarhet.
Prisuppgift å
|
Mjölk, skummad
medelpris i öre,
för liter
|
Smör, (lands-)
medelpris i öre
för kg.
|
Potatis, medel¬
pris i öre
för hl.
|
Ärter, gula,
medelpris i öre
för kg.
|
1904
|
1905
|
1904
|
1905
|
1904
|
1905*)
|
1904
|
1905
|
Stockholm, Norrmalm ...............
|
6
|
8
|
179
|
187
|
613
|
700
|
25
|
23
|
» Kungsholmen............
|
6
|
7
|
190
|
192
|
G50
|
700
|
23
|
23
|
» Södermalm...............
|
o
|
7
|
180
|
187
|
638
|
680
|
25
|
21
|
Uppsala....................................
|
5
|
5
|
149
|
164
|
312
|
600
|
17
|
26
|
Norrköping ..............................
|
6
|
5
|
166
|
182
|
513
|
620
|
23
|
25
|
Jönköping.............................
|
5
|
6
|
1G5
|
174
|
300
|
580
|
23
|
25
|
Malmö ...................................
|
5
|
5
|
169
|
193
|
444
|
600
|
SO
|
31
|
Hälsingborg ............................
|
5
|
5
|
158
|
172
|
418
|
580
|
31
|
30
|
Halmstad .................................
|
G
|
6
|
174
|
183
|
529
|
520
|
31
|
30
|
Göteborg ................................
|
G
|
7
|
177
|
185
|
477
|
560
|
32
|
32
|
Karlstad .................................
|
5
|
6
|
159
|
178
|
333
|
900
|
23
|
25
|
Örebro ....................................
|
5
|
5
|
166
|
172
|
368
|
420
|
24
|
22
|
Söderhamn ..............................
|
8
|
7
|
176
|
179
|
350
|
580
|
25
|
25
|
Sundsvalls stad........................
|
10
|
10
|
177
|
182
|
416
|
580
|
25
|
29
|
Luleå.......................................
|
9
|
8
|
178
|
169
|
500
|
760
|
28
|
28
|
Boden......................................
|
8
|
8
|
200
|
175
|
525
|
920
|
30
|
SO
|
Malmberget och Gellivare .........
|
12
|
12
|
190
|
182
|
560
|
600
|
29
|
28
|
Kiruna ....................................
|
11
|
|
188
|
186
|
450
|
420
|
29
|
28
|
Siffrorna för 1904, meddelade i underdånigt utlåtande den 28 november 1904, afse i hufvudsak
*) Beräknadt efter priset för 5 liter.
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
17
Öfver berörda framställning har järnvägsstyrelsen den 20 november
1905 afgifvit underdånigt yttrande; och har styrelsen till en början
erinrat, hurusom styrelsen i ofvanberörda utlåtande af den 28 november
1904 såsom sin åsikt uttalat, att det, oafsedt de ökade bostads¬
hyrorna, för hvilka det jämlikt Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens
beslut utgående dyrtidstillägget vore afsedt att utgöra ersättning, på
grund af de under senare tider allt mer och mer stegrade lefnadskost-
nader vore med billighet förenadt, att staten lämnade den lägre järn-
vägsbetjäningen ett välbehöfligt tillskott att utgå tills vidare och till
dess deras lön undergått reglering.
Härefter anför styrelsen: De af styrelsen uti förenämnda utlåtande
af den 28 november 1904 sålunda angifna skäl för tilldelande af till-
lifsförnö denlieter.
Mjöl, råg-,
medelpris i öre
för lrg.
|
1
Nötkött, färskt,
medelpris i öre
för kg.
|
Fläsk, salt,
(svenskt) medel¬
pris i öre
för kg.
|
Sill, salt, medel¬
pris i öre
för kg.
|
Kaffe, Brasi¬
lianskt, medel¬
pris i öre
för kg.
|
Socker, hit-,
medelpris i öre
för kg.
|
1904
|
1905
|
1904
|
1905
|
1904
|
1905
|
1904
|
1905
|
1904
|
1905
|
1904
|
1905
|
20
|
19
|
97
|
94
|
120
|
138
|
45
|
45
|
107
|
112
|
59
|
69
|
20
|
20
|
100
|
94
|
120
|
135
|
30
|
40
|
103
|
113
|
59
|
69
|
20
|
19
|
99
|
93
|
125
|
130
|
38
|
39
|
125
|
108
|
59
|
69
|
16
|
17
|
92
|
82
|
100
|
100
|
30
|
33
|
95
|
no
|
60
|
70
|
21
|
21
|
93
|
97
|
115
|
121
|
33
|
34
|
100
|
in
|
60
|
70
|
20
|
21
|
81
|
77
|
101
|
103
|
45
|
34
|
100
|
105
|
58
|
70
|
21
|
20
|
96
|
94
|
118
|
125
|
43
|
38
|
108
|
114
|
60
|
70
|
17
|
18
|
85
|
84
|
no
|
114
|
40
|
37
|
112
|
106
|
60
|
70
|
18
|
19
|
85
|
87
|
106
|
115
|
39
|
45
|
112
|
109
|
60
|
70
|
18
|
18
|
86
|
92
|
118
|
115
|
39
|
39
|
138
|
148
|
60
|
70
|
18
|
18
|
77
|
88
|
120
|
120
|
35
|
33
|
95
|
no
|
58
|
72
|
19
|
18
|
88
|
90
|
106
|
117
|
30
|
28
|
95
|
105
|
59
|
69
|
18
|
17
|
93
|
88
|
123
|
119
|
37
|
39
|
94
|
112
|
60
|
70
|
18
|
18
|
99
|
100
|
114
|
109
|
26
|
37
|
101
|
105
|
60
|
74
|
20
|
20
|
95
|
82
|
123
|
119
|
36
|
38
|
113
|
115
|
61
|
73 j
|
20
|
1 20
|
93
|
80
|
120
|
120
|
30
|
39
|
125
|
118
|
60
|
75
|
1 20
|
1 20
|
96
|
96
|
125
|
117
|
28
|
35
|
121
|
128
|
61
|
76
|
20
|
1 21
|
no
|
108
|
| 123
|
| 121
|
35
|
38
|
140
|
139
|
60
|
74
|
juni månad 1904. De nya siffrorna för 1905 hänföra sig till samma månad 1905.
Bill. till Rissel. Prof. 1906. 4 Sarnl. 1 Afd. 19 Höft.
3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
fälligt lönetillägg åt den lägst aflönade personalen hade, enligt styrel¬
sens förmenande, fortfarande sin fulla giltighet.
Hvad anginge bostadshyrorna, torde denna för ett hushåll stora
utgiftspost jämte kostnaderna för ved jämväl under år 1906 komma
att i genomsnitt å respektive platser utgå med fullt ut lika stora belopp,
som angifvits uti en berörda underdåniga utlåtande bifogad, af styrelsen
efter verkställd utredning upprättad tabell.
Beträffande lifsmedelsprisen inhämtades af nedan intagna samman¬
drag ur de officiella meddelandena från kommerskollegii afdelning för
arbetsstatistik, huru förhållandena i detta afseende ställde sig i fråga
om vissa större stationer för juni månad år 1905, jämfördt med samma
månad 1904.
Af detta sammandrag syntes det styrelsen framgå, att prisen å
lifsförnödenheter icke företedde någon tendens till sänkning, utan sna¬
rare att än ytterligare ökas.
Den tillökning i den lägst aflönade statsbanepersonalens aflönings-
förmåner, som under år 1905 genom statsmakternas beslut kommit
denna personal till del, syntes alltså, såsom nyss nämnts, jämväl under
år 1906 vara af de höga lefuadskostnaderna påkallad.
Beträffande storleken af det tillfälliga lönetillägget, hvilket torde
böra bestämmas att utgå för ett år i sänder, ansåge sig styrelsen i
hufvudsak böra vidhålla hvad styrelsen förut därutinnan anfört eller
att detta lönetillägg lämpligen icke borde utgå till så stort belopp, att
vid en blifvande allmän lönereglering svårighet kunde uppstå att fast¬
ställa arfvodet för personalen i fråga till belopp, motsvarande hvad
densamma förut uppburit. Med hänsyn jämväl till de svårigheter, som
särskild! under nuvarande aflöningsförhållanden mötte för en fullt rättvis
gradering öfver hela statsbanenätet af det extra lönetillägget, och
hvarom närmare omförmälts i styrelsens underdåniga utlåtande af den
28 november 1904, torde därför lönetillägget böra äfven för år 1906
bestämmas att utgå med enahanda belopp som under år 1905, eller
sålunda med 60 kronor till enhvar tjänsthafvare af den personal,
som däraf ansåges böra komma i åtnjutande. Därvid hade dock
styrelsen, såsom nedan närmare förmälts, ansett sig böra föreslå ett af
särskilda förhållanden påkalladt undantag.
Då styrelsen därefter haft att taga i öfvervägande den från den
lägre statsbanepersonalens sida gjorda hemställan om någon höjning
af den gräns, hvartill den ifrågasatta löneförbättringen skulle utgå,
hade styrelsen låtit utreda, hvad kostnaden för en höjning af desnna
gräns med ytterligare en arfvodesklass skulle utgöra. Enligt under-
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
19
dårligt förslag till 1906 års arfvodesstat skulle den personal, som ge¬
nom denna höjning af den förutvarande gränsen äfvenledes skulle till¬
delas tillfälligt lönetillägg, uppgå till ett antal af 469 personer, näm¬
ligen 90 banmästare, 155 lokomotivförare, 47 vagnförmän, 62 konduk¬
törer, 55 stationsmästare, 47 manliga kontorsbiträden jämte 13 öfriga
betjänte, tillhörande andra kategorier; och skulle den ökade kostnaden
för utsträckning af lönetillägget till ifrågavarande arfvodesklass, 1,080
kronor, således belöpa sig till 28,140 kronor.
För sin del ansåge styrelsen, att förhållandena betingade utsträck¬
ning af gränsen för det tillfälliga lönetilläggets utgående till arfvodes-
klassen 1,080 kronor.
Ehuruväl med skäl kunnat ifrågasättas, huruvida icke redan under
år 1905 statens järnvägars betjänte med en aflöning af nyssnämnda
belopp finge anses hafva vant i behof af ett extra lönetillägg, hade
styrelsen uti sitt underdåniga utlåtande den 28 november 1904 likväl
icke ansett sig under dåvarande förhållanden böra föreslå denna per¬
sonal till erhållande af extra lönetillägg. I betraktande af den pris¬
stegring å lifsförnödenheter, som, enligt hvad ofvan angifvits, emel¬
lertid numera i vissa fall inträdt, ansåge styrelsen, att för ett behörigt
tillgodoseende af billighetens kraf jämväl nämnda personal .borde komma
i åtnjutande af statsmakternas understöd för lindrande af de ekonomiska
svårigheter, som blifvit eu gifven följd af de fördyrade lefnadsomkost-
naderna. Det kunde icke heller göras gällande, att den statens järn¬
vägars betjäningspersonal, som hade årsarfvode af 1,080 kronor, under
de för närvarande högt uppdrifna lefnadskostnaderna finge anses vara
i den ställning, att den icke vore i behof af särskildt lönetillägg för
att kunna utan näringsbekymmer och umbäranden nödtorfteligen hafva
sin bärgning för sig och familj. Styrelsen hade därför icke ansett
sig böra underlåta att förorda, att äfven betjäningspersonalen med
nämnda aflöning måtte för år 1906 tillerkännas ett tillfälligt lönetillägg
af 60 kronor.
I likhet med hvad som ägde rum beträffande samtlig betjänings¬
personal med aflöning af 960 kronor och därunder, hade styrelsen ansett
sig böra i följande tabell meddela uppgift om de olika lönevariationerna
beträffande hvarje särskild grupp af nu ifrågavarande personal med af¬
löning af 1,080 kronor enligt statförslaget för år 1906.
20
Statsutskottets Utlåtande N:0 29.
Befattningshafvare.
|
An¬
tal.
|
Arf¬
vode
för
år.
|
Bostad
in
natura.
|
Hyres¬
bidrag.
|
Bekläd¬
nad in
natura,
värde¬
rad till.
|
Bckläd-
nads-
ersätt-
ning.
|
Mil-
pen¬
ningar.
|
Till-
läggs-
arf-
vode.
|
Sär¬
skild
löneför¬
bätt¬
ring.
|
Summa.
|
Anmärka.
|
Styrelsen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontorsbiträden, manliga
|
3
|
1,080
|
—
|
—
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,176
|
—
|
|
|
Distrikten.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Administrativa af del-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontorsbiträden, manliga
|
1
|
1,080
|
in natura
|
|
|
96
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,176
|
—
|
+ bostad
|
|
Erm afdelning en.
Öfverbanmästare............
|
1
|
1,080
1,080
1,080
|
in natura
|
|
|
144
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,224
|
|
-f bostad
|
|
Banmästare..................
|
8
|
in natura
|
|
|
144
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
120
|
_
|
1,344
|
—
|
-f- bostad
|
|
|
2
|
in natura
|
—
|
—
|
144
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
60
|
—
|
1,284
|
—
|
+ bostad
|
|
|
80
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
144
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,224
|
—
|
+ bostad
|
|
Kontorsbiträden, manliga
|
1
|
1,080
|
—
|
216
|
—
|
96
|
—■
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,392
|
—
|
|
|
Maskinafdelning en.
Lokomotivförare *).........
|
12
|
1,080
1,080
|
|
216
|
|
|
|
|
|
400
|
|
|
|
240
|
|
1,936
|
|
|
*) Enär
|
|
4
|
—
|
216
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
400
|
—
|
—
|
—
|
120
|
—
|
1,816
|
—
|
|
lokomotiv¬
förare och
|
|
5
|
1,080
|
in natura
|
_
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
400
|
—
|
—
|
—
|
240
|
—
|
1,720
|
—
|
+ bostad
|
eldare blott
|
|
134
|
1,080
|
—
|
216
|
|
|
|
|
|
400
|
|
|
|
|
|
1,696
|
—
|
|
åtnjuta
mÖBsa och
|
|
2
|
1,080
|
__
|
216
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,296
|
—
|
|
för vintern
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,296
|
|
|
erforderliga
|
Materialvakter..............
|
1
|
1,080
|
—
|
216
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
|
pälsper-
|
|
1
|
1,080
|
in natura
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
120
|
—
|
1,200
|
—
|
+ bostad
|
sedlar i
|
|
1
|
1,080
|
in natura
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
1,080
|
—
|
+ bostad
|
beklädnad,
upptages
|
|
2
|
1,080
|
in natura
|
_
|
_
|
96
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
240
|
—
|
1,416
|
—
|
+ bostad
|
icke något
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,392
|
|
|
värde för
|
|
14
|
1,080
|
“
|
216
|
—
|
96
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
|
denna för-
|
|
2
|
1,080
|
in natura
|
_
|
_
|
96
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
120
|
—
|
1,296
|
—
|
bostad
|
mån, hvilken
|
|
5
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
--
|
—
|
—
|
—
|
60
|
—
|
1,236
|
—
|
-)- bostad
|
ej heller
uppgifves
|
|
24
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,176
|
—
|
+ bostad
|
till taxering.
|
|
6
|
1,080
1,080
|
_
|
216
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
276
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,572
|
—
|
|
|
Kontorsbiträden, manliga
|
2
|
—
|
216
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,392
|
—
|
|
|
Angfärj ep er sonat.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
( Åtnjuter
|
8:dje styrman...............
|
1
|
1,080
|
_
|
216
|
_
|
96
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,392
|
—
|
|
< jämväl fri
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
y kost.
|
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
21
Befattningskafvare.
|
An¬
tal.
|
Arf¬
vode
föi-
år.
|
Bostad
in
natura.
|
Hyres¬
bidrag.
|
Bekläd¬
nad in
natura,
värde¬
rad till
|
Bekläd-
nads-
ersätt-
ning.
|
Mil¬
pen¬
ningar.
|
Till-
läggs-
arf¬
vode.
|
Sär¬
skild
löneför¬
bätt¬
ring.
|
Summa.
|
Anmärkn.
|
Trafikafdelningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konduktörer.................
|
2
|
1,080
1,080
|
_
|
216
|
—
|
120
|
—
|
—
|
—
|
192
|
—
|
—
|
—
|
120
|
—
|
1,728
|
—
|
|
|
|
6
|
—
|
216
|
—
|
120
|
—
|
—
|
—
|
192
|
—
|
—
|
—
|
60
|
—
|
1,668
|
—
|
|
|
|
53
|
1,080
|
—
|
216
|
—
|
120
|
—
|
—
|
—
|
192
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,608
|
—
|
|
|
|
1
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
120
|
—
|
—
|
—
|
192
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,392
|
—
|
+ bostad
|
|
|
9
|
1,080
1,080
|
in natura
|
_
|
_
|
96
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
—
|
120
|
—
|
1,296
|
—
|
+ bostad
|
Stations-
|
|
8
|
in natura
|
—
|
__
|
96
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
60
|
—
|
1,236
|
—
|
+ bostad
|
mästare
åtnjuta där-
|
|
38
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
96
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,176
|
—
|
+bostad
|
jämte fel¬
räknings-
|
Kontorsbiträden, manliga
|
26
|
1,080
|
—
|
216
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,392
|
—
|
|
penningar
|
|
14
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,176
|
—
|
+ bostad
|
enligt fast¬
ställda
|
Summa|469
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
grunder.
|
Med afseende därå, att för en del af ifrågavarande personal, sär¬
skild! tågpersonalen, aflöningen uppginge till jämförelsevis höga belopp,
ville styrelsen erinra om hvad styrelsen i ofvanberörda underdåniga
utlåtande af den 28 november 1904 i detta hänseende anfört eller att
tågpersonalen ofta vore placerad å orter, som utmärkte sig såsom
särskild! dyra, och att till tågpersonalen utgående milpenningar egent¬
ligen vore att betrakta såsom ersättning för extra utgifter för måltider
m. m. under tjänstgöringsturer.
Beträffande regleringen af aflöningsförmånerna för lokomotivförare
och 3:e styrman å den statens järnvägar tillhöriga ångfärjan, för hvilka
kategorier af personal redogörelse i sådant hänseende ej i förut afgifna
utlåtanden lämnats, omförmälde styrelsen följande.
Arfvode! för lokomotivförarna, hvilka liksom all annan distriktsper-
sonal åtnjöte hyresbidrag eller, i undantagsfall, förmånen af fri bostad,
hade alltsedan 1874 års lönereglering utgått med lägst 960 och högst
1,800 kronor. Uppflyttning i högre löneklass ägde rum sålunda, att
lokomotivförare erhölle 1,080 kronor efter 2 år samt 1,200 kronor efter
ytterligare 2, 1,500 kronor efter ytterligare 3 och 1,800 kronor efter
ytterligare 5 år.
Beloppet af dem tillkommande milpenningar hade approximativt upp¬
tagits till 400 kronor för år, hvilket torde få anses utgöra ungefärliga
medeltalet för lokomotivförare inom arfvodesklassen 1,080 kronor.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
Arfvodet för 3:e styrman hade bestämts till lägst 1,080 och högst
1,500 kronor för år. Uppflyttning ägde rum till 1,200 kronor efter 2
år samt till 1,500 kronor efter ytterligare 3 år.
Liksom afl annan ångfärjepersonal åtnjöte 3:e styrmannen hyres¬
bidrag, fri kost i enlighet med den för besättningar å svenska handels¬
fartyg fastställda spisordning samt uniformspersedlar in natura enligt
reglemente, som af styrelsen fastställts, hvarförutom för honom, liksom
annan ångfärjepersonal, vore i öfrigt tillämpliga gällande aflöningsregle-
mentes bestämmelser för annan distriktspersonal.
Nedanstående tabell utvisade hela det antal af betjäningspersonalen
inom de olika kategorierna, som skulle komma i åtnjutande af det af
styrelsen nu föreslagna tillfälliga lönetillägget.
|
|
|
A
|
r f v
|
ode
|
s k 1 a s s e
|
r.
|
|
|
Styrelsen.
|
1,080
|
960
|
900
|
840
|
780
|
720
|
660
|
600
|
540
|
480
|
Administrativa af delningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontorsbiträden, manliga...
|
1
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Trafikafdelning en.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontorsbiträden, manliga...
|
2
|
1
|
1
|
—
|
—
|
—
|
2
|
2
|
—
|
—
|
Distrikten.
Administrativa af delningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontorsbiträden, manliga...
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
—
|
—
|
Vaktmästare.....................
|
—
|
—
|
2
|
2
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
B ana fdelning en.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ofverb anmästare...............
|
1
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Trädgårdsmästare ............
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Banmästare ...............
|
90
|
G
|
48
|
25
|
20
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Kontorsbiträden, manliga...
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
|
Kontorsbiträden, kvinnliga.
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
Portvakter......................
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_ J
|
Banvakter............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,112
|
580
|
167
|
59 }
|
Transport
|
9G |
|
7
|
52
|
29
|
22
|
1
|
1,114
|
584
|
167
|
59 |
|
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
23
|
|
|
A
|
r f v
|
ode
|
s k 1 a
|
s s e
|
r.
|
|
|
|
1,080
|
960
|
900
|
840
|
780
|
720
|
660
|
600
|
540
|
480
|
Transport
|
96
|
7
|
52
|
29
|
22
|
1
|
1,114
|
584
|
167
|
59
|
Maskinafdelning en.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lokomotivförare...............
|
155
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
_
|
_
|
Maskinister ....................
|
2
|
3
|
1
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
___
|
Materialvakter..................
|
3
|
7
|
7
|
12
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
Vagnförmän.....................
|
47
|
6
|
3
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Eldare.............................
|
6
|
24
|
334
|
161
|
146
|
178
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Kontorsbiträden, manliga...
|
2
|
4
|
1
|
—
|
7
|
O
. O
|
4
|
5
|
—
|
—
|
Kontorsbiträden, kvinnliga.
|
—
|
—
|
1
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Portvakter.......................
|
—
|
2
|
2
|
—
|
4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Vaktmästare.....................
|
—
|
—
|
—
|
2
|
—
|
2
|
1
|
2
|
—
|
—
|
Vagnsmörjare .................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
146
|
8
|
6
|
21
|
8
|
—
|
Lokomotivputsare ...........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
99
|
33
|
47
|
46
|
28
|
—
|
Vagnputsare.....................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
36
|
21
|
34
|
24
|
13
|
—
|
Pumpare och kolvakter ...
|
—
|
—
|
■-
|
—
|
100
|
26
|
62
|
41
|
16
|
—
|
Kontorsvakt.....................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
Angfärjepersonal.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3:dje styrman...................
|
1
|
-----
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Förhandseldare...........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Rorgängare...................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Timmerman......................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
_
|
_
|
Eldare..............................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
8
|
—
|
_
|
_
|
Matroser....................
Trafikafdelningen.
|
|
|
|
|
|
|
4
|
2
|
|
|
Konduktörer.....................
|
62
|
69
|
69
|
6
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
Paekmästare.....................
|
—
|
2
|
8
|
in
|
68
|
32
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Stationsmästare................
|
55
|
39
|
6
|
3
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Kontorsbiträden, manliga...
|
40
|
32
|
41
|
88
|
129
|
119
|
86
|
49
|
—
|
—
|
» kvinnliga.
|
—
|
1
|
—
|
14
|
1
|
4
|
3
|
—
|
—
|
—
|
Stationskarlsförmän...........
|
—
|
94
|
56
|
115
|
113
|
53
|
5
|
—
|
—
|
—
|
Portvakter........................
|
—
|
1
|
—
|
2
|
4
|
9
|
2
|
1
|
3
|
—
|
Maskinist.........................
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Stationskarlar ..................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
662
|
1,122
|
491
|
485
|
62
|
Kontorsvakter..................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
8
|
—
|
—
|
Summa
|
469
|
292
|
581
|
547
|
877
|
1,155
|
2,498
|
1,275
|
720
|
121
|
Totalantal 8,535.
|
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
Totalkostnaden för beredande af det föreslagna lönetillägget skulle
alltså uppgå till 512,100 kronor. Från detta belopp borde emellertid,
i anslutning till hvad under år 1905 ägt rum, afdrag ske för den
personal, hvilken på grund af nådiga brefvet den 22 juni 1904 upp¬
flyttats i högre löneklass och hvilken icke heller under år 1906 enligt
allmänt gällande grunder varit berättigad till dylik uppflyttning.
Antalet af ifrågavarande personal uppginge till 291, fördeladt på
följande sätt:
Arfvode.
660 600 540
9 43 33
15 —
6 — —
17 — —
146 17 —
— 5 —
Summa 193 65 33
Antalet personal, för hvilken afdrag ägde rum år 1905, beräknades
utgöra 1,390, i afseende hvarå anmärktes, att, då den extra upp-
fiyttningen ägt rum från och med år 1904, ojämförligt största delen
af dessa extra uppflyttade skulle enligt vanliga grunder varit från och
med år 1906 berättigade till uppflyttning i nu innehafvande, genom
den extra uppflyttningen redan uppnådda löneklass och således nu med
samma års ingång böra tillerkännas tillfälligt lönetillägg i likhet med
annan personal. Då nu ifrågavarande afdrag för omförmälda 291 tjänst-
hafvare uppginge till 17,460 kronor, hvilket alltså borde frånräknas
ofvannämnda beräknade kostnad, 512,100 kronor, skulle hela kostnaden
uppgå till 494,640 kronor.
Om än, såsom ofvan framhållits, styrelsen ansett sig icke kunna
tillstyrka den af personalen gjorda begäran om höjning, hvad hela nu
ifrågavarande personal beträffade, af det tillfälliga lönetillägget, hade
dock styrelsen, såsom ofvan antydts, funnit särskilda förhållanden på¬
kalla ett undantag i detta afseende.
Beträffande hufvudstaden med närmaste omnejd hade det nämligen
synts styrelsen, som om de därstädes under de senaste åren i högre grad
än annorstädes inom landet alltjämt stigande lefnadskostnaderna borde
utgöra fullgiltig anledning till förhöjning af ofvan föreslagna tillfälliga
lönetillägg för betjänte med arfvode af 1,080 kronor eller därunder.
Banvakter...........................
Lokomotivputsare.............
Vagnputsare ......................
Pumpare och kolvaktare
Stationskarlar ...................
Kontorsvakter ................
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
25
Väl visade den detaljerade utredning, som styrelsen lämnat i sitt un¬
derdåniga utlåtande den 28 november 1904, att en betydande olikhet i
bostadshyror samt ved- och lifsmedelspris förefunnes å såväl närbelägna
som vidt skilda orter inom landet, hvadan ock, bland annat, af denna
grund svårighet skulle möta för en fullt rättvis gradering af lönetilläg¬
get för ifrågavarande personal inom det vidt utgrenade statsbanenätet.
Prisstegringen inom hufvudstaden med omnejd hade dock under de senaste
åren visat sig vara af sådan art, att den med fog syntes påkalla särskilda
undantagsåtgärder. Denna stegring gällde särskild! hyrorna. Vid sam¬
manställning af den i berörda utlåtande af den 28 november 1904 verk¬
ställda värdesättningen af ett. rum och kök jämte vedbrand visade det
sig, att — med bortseende från Kiruna — de dyraste platserna vore
Tomteboda, Karlberg, Norrtull och Stockholm. Siffrorna för dessa orter
utgjorde respektive 447, 441 och 418 samt beträffande Stockholms olika
stationer 417 och 387 kronor. Äfven torde icke kunna jäfvas, att
lifsmedelsprisen i genomsnitt vore högre inom hufvudstaden än å öfriga
orter. I detta hänseende hänvisade styrelsen till ofvan intagna samman¬
drag öfver prisen å lifsförnödenheter å vissa större stationer. Till stöd
för styrelsens uttalande uti ifrågavarande afseende åberopade styrelsen
jämväl nedan intagna tablå, äfven hämtad ur de officiella meddelandena
från kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik och innehållande upp¬
gift beträffande en del stationer å pris i medeltal för vecka å privat
måltidsinackordering för arbetare.
Uppgift å pris i medeltal för vecka å privat måltidsinackordering för
arbetare (3 måltider) under år 1905.
Stockholm, Norrmalm.....................
|
............ kronor
|
9: 95
|
» Kungsholmen ............
|
.......... )>
|
10: 05
|
» Södermalm ..................
|
............ »
|
8: 80
|
Norrköping .......................................
|
............ >->
|
7: 66
|
Jönköping.........................................
|
............ b
|
7: 53
|
Malmö...................................................
|
............ )>
|
6: 96
|
Hälsingborg.......................................
|
............ B
|
6: 60
|
Halmstad.............................................
|
............ B
|
6: 85
|
Göteborg.............................................
|
............ B
|
7: 01
|
Örebro ..............................................
|
............ B
|
6: 29
|
Söderhamn.........................................
|
............ B
|
8: 01
|
Bill. till Riksd. Prat. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 19 Höft.
4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
I likhet med hvad som ägt rum beträffande de inom statens järn¬
vägars femte distrikt stationerade tjänsthafvare, hvilka, oberoende af de
för hela statsbaneförvaltningen i öfrigt fastställda egentliga löneförmåner,
tillerkänts eu af speciella ortförhållanden härflytande förbättring i exi¬
stensmöjligheter, ansåge järnvägsstyrelsen på grund af det anförda, att de
förhöjda lefnadsomkostnader, som numera inträdt i Stockholm och när¬
maste trakten däromkring, nödvändiggjorde en särskild aflöningsförbätt-
ring för nu ifrågavarande personal; och torde denna aflöningsförbättring
under nuvarande förhållanden lämpligen böra utgå i form af höjning af
det tillfälliga lönetillägget.
Ett ytterligare stöd för denna höjning af lönetillägget hade styrelsen
hämtat härutaf, att i den efter långvariga förhandlingar numera för
biläggande af arbetskonfhkten inom verkstadsindustrien träffade öfver-
enskommelsen mellan Sveriges verkstadsförening och vederbörande fack¬
förbund angående, bland annat, bestämmelser om minimilön samt¬
liga arbetsplatser för fastställande af minimilönernas storlek indelats i
tre grupper, däraf under grupp 1 hänförts verkstäderna i Stockholm
med omnejd, under det att grupp 2 omfattade verkstäderna i Göteborg,
Malmö jämte 31 öfriga platser samt grupp 3 verkstäderna å 10 andra
platser. De på närmare angifvet sätt fastställda minimilönerna hade
bestämts skola utgöra för grupp 1 36, respektive 32, öre i timmen,
hvaremot de för grupp 2 bestämts till 30, respektive 26, öre och för
grupp 3 till 28, respektive 25, öre i timmen.
Rörande storleken af den nu ifrågaställda höjningen af lönetillägget
för betjäntpersonalen i Stockholm med omnejd eller närmare bestämdt
Stockholms olika stationer jämte Liljeholmen, Karlberg, Tomteboda,
Norrtull, Albano och Värtan samt, hvad banafdelningen anginge, jämväl
bevakningspersonal utmed linjen mellan nämnda stationer, ville sty¬
relsen föreslå, att denna ökning bestämdes till 60 kronor för år för
hvarje betjänt, hvilken således genom lönetillägg skulle få ett tillskott
i aflöningsförmåner af 120 kronor för år, dock med undantag af de
under år 1904, enligt nådiga brefvet den 22 juni samma år, extra upp¬
flyttade, hvilka icke med 1906 års ingång skulle enligt vanliga grunder
uppflyttas i högre löneklass. För dessa sistnämnda, hvilka uppginge till
ett antal af 21, skulle naturligen endast ifrågakomma tilldelande af det
ökade lönetillägget å 60 kronor för enhvar tjänsthafvare.
Det vore naturligen afsedt, att det ökade lönetillägget, hvars faststäl¬
lande icke kunde betraktas såsom en lönereglering i egentlig mening,
skulle af vederbörande betjänt afstås vid förflyttning till annan ort.
Såvidt nu kunde beräknas, komrne, på sätt efterföljande tabell utvisade,
Statsutskottets Utlåtande N:0 29.
27
vid början af år 1906 att i Stockholm med omnejd vara stationerade
sammanlagdt 694 betjänte med årsarfvode af 1,080 kronor och därunder.
|
|
|
A r 1
|
v o d
|
esk
|
las
|
e r
|
|
|
O
CO
o
|
960
|
900
|
840
|
780
|
720
|
660
|
600
|
540
|
Styreis en:
|
|
|
|
!
|
|
|
|
|
|
j Kontorsbiträden manliga............
|
3
|
1
|
1
|
_
|
1
|
—
|
2
|
2
|
—
|
Distrikten:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
; Lokomotivförare ........................
|
19
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konduktörer..............................
|
8
|
9
|
9
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Stationsmästare ........................
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Maskinister ..............................
|
1
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Materialvakter ...........................
|
—
|
2
|
4
|
i
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Vagnförmän...............................
|
4
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Banmästare .............................
|
2
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Eldare .......................................
|
1
|
—
|
40
|
31
|
9
|
5
|
—
|
—
|
—
|
Kontorsbiträden, manliga............
|
8
|
2
|
4
|
11
|
14
|
10
|
16
|
4
|
—
|
Packmästare ..............................
|
—
|
—
|
—
|
12
|
7
|
6
|
—
|
—
|
—
|
Stationskarlsförmän ..................
|
—
|
19
|
4
|
13
|
12
|
3
|
1
|
—
|
—
|
Portvakter.................................
|
—
|
—
|
—
|
2
|
5
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Vaktmästare ..............................
|
—
|
—
|
3
|
2
|
1
|
—
|
—
|
2
|
—■
|
Kontorsbiträden, kvinnliga .........
|
—
|
—
|
1
|
3
|
1
|
2
|
—
|
—
|
—
|
Vagnsmörjare ...........................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
15
|
1
|
2
|
—
|
—
|
Lokomotivputsare .....................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12
|
3
|
4
|
—
|
—
|
Vagnputsare ..............................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
3
|
4
|
1
|
—
|
Pumpare och kolvakter..............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5
|
1
|
—
|
—
|
—
|
Stationskarlar ...........................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
80
|
104
|
45
|
62
|
Banvakter .................................
|
—
|
—
|
—
|
. —
|
—
|
—
|
18
|
2
|
—
|
Kontorsvakter...........................
|
—
|
—
|
1 —
|
—
|
■—
|
—
|
—
|
2
|
—
|
Summa
|
47
|
| 34
|
| 68
|
! 75
|
| 85
|
114
|
151
|
| 58
|
62
|
Den ökade kostnaden för beredande åt nämnda personal af en ytter¬
ligare löneförbättring af 60 kronor för år skulle alltså, enligt omförmälda
beräkning, uppgå till 41,640 kronor. Då emellertid innehafvare af en
del nyinrättade befattningar torde kunna antagas komma att placeras i
Stockholm med omnejd, samt transport från den ena stationen till den
andra oupphörligen förekomme, hvarjämte förändringar uppstode
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
genom befattningshafvares befordran eller afgång, vore, såsom ock läge
i sakens natur, de nu meddelade siffrorna icke att anse såsom annat
än approximativa.
Detsamma gällde naturligen äfven beträffande de ofvan gjorda
beräkningarna rörande det ifrågasatta lönetillägget af 60 kronor
för den öfriga personalen.
Sammanlagda utgiften för statsverket för beviljande enligt sty¬
relsens förslag af tillfälligt lönetillägg af 60 kronor, eller samma
belopp som under innevarande år, till enhvar af de inom järnvägs¬
styrelsen anställda kontorsbiträden ocb de betjänte vid statens järn¬
vägars distrikt ocb ångfärja, som åtnjöte en aflöning af 1,080 kronor
eller därunder, med ofvan anförda undantag rörande vissa extra upp¬
uppflyttade, samt därutöfver 60 kronor till enbvar betjänt med nyss
nämnda aflöningsvillkor inom Stockholm med omnejd, hvilket sist¬
nämnda tillägg jämväl skulle i förekommande fall tilldelas samma extra
uppflyttade, skulle alltså enligt gjorda beräkningar komma att uppgå
till 536,280 kronor.
På grund af det nu ifrågaställda tillfälliga lönetilläggets natur
torde detsamma, enligt styrelsens åsikt, böra, i öfverensstämmelse med
hvad som ägde rum beträffande dyrtidstillägget, anses tillhöra lönen.
Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt har järnvägsstyrelsen i
underdånighet föreslagit, att ett tillfälligt lönetillägg af 60 kronor, för
år räknadt, måtte under år 1906 af trafikmedel tilldelas de inom sty¬
relsen anställda kontorsbiträden och de betjänte vid statens järnvägars
distrikt och ångfärja, som åtnjöte en aflöning af 1,080 kronor eller
därunder, med undantag dock af den personal, som på grund af Eders
Ivungl. Maj:ts nådiga bref den 22 juni 1904 uppflyttats i högre löne-
klass utan att, enligt de för uppflyttning i löneklass gällande allmänna
grunder, hafva varit från och med år 1906 berättigad till dylik upp¬
flyttning, samt
att ett tillfälligt lönetillägg af ytterligare 60 kronor för år måtte
för år 1906 af trafikmedel tilldelas de af ifrågavarande kontorsbiträden
och öfriga betjänte, som vore stationerade i Stockholm, Liljeholmen,
Karlberg, Tomteboda, Norrtull, Albano och Värtan, samt, livad banaf-
delningen anginge, jämväl bevakningspersonal utmed linjen mellan
nämnda stationer, af hvilket sistnämnda lönetillägg jämväl ifrågakom-
mande, i nådiga brefvet den 22 juni 1904 omförmälda personal måtte
komma i åtnjutande, äfvensom att dessa lönetillägg, i enlighet med
hvad rörande lönetillägget under år 1905 ägt rum, icke skulle utgöra
hinder för uppbärande af vare sig särskild!; tilläggsarfvode eller aflö-
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
29
ningsförbättring, som enligt gällande bestämmelser kunde tillerkännas
vissa tjänsthafvare, eller, därest allmänt dyrtidstillägg skulle tilldelas
statens tjänstemän och betjente, sådant dyrtidstillägg, hvithet dock icke
finge beräknas å förberörda lönetillägg.
Slutligen vill jag för Eders Kungl. Maj:t omnämna, att den 9 inne¬
varande månad inkommit en underdånig framställning från föreningar
bland statsbanornas personal, att, i afbidan på en fullständig löneregle¬
ring, såsom tillfällig löneförbättring måtte till alla dem, hvilka enligt
gällande stat åtnjuta ett årligt arfvode af 1,200 kronor eller därunder,
utgå ett årligt lönetillägg af 180 kronor.
Beviljandet af ett särskildt lönetillägg åt den svagast aflönade Departementa-
järnvägspersonalen är motiveradt af de å senare tider stegrade pris å chrfaennd8eytt'
bostäder och lifsmedel. Järnvägsstyrelsen har i båda dessa hänseenden
företett en ganska omfattande utredning. Då likväl denna utredning,
hvad lifsmedelsprisen angår, endast berör en och samma månad under
åren 1904 och 1905, har jag för att borttaga hvarje tvekan därom, att
resultatet skulle med ett mera omfattande statistiskt material blifvit ett
annat, låtit i kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik utarbeta en
sammanställning af ungefärligen samma innehåll som den af järnvägs¬
styrelsen företedda, men omfattande hela tiden från juli 1904 till sep¬
tember 1905. Innan jag går att framlägga densamma inför Eders Kungl.
Maj:t, ber jag att emellertid därom få förutskicka några förklarande ord.
De i nedanstående tabell meddelade lifsmedelspriser å vissa vikti¬
gare orter i skilda delar af riket äro sammanställda efter de uppgifter,
som å respektive orter regelbundet för hvarje vecka införskaffas' genom
kommerskollegii platsombud och efter hand publiceras i den arbets-
statistiska afdelningens »Meddelanden». Då prisuppgifterna för de sär¬
skilda orterna, framför allt på grund af ombudens olika uppfattning
af begreppet »ordinär vara», icke alltid torde vara med hvarandra fullt
jämförbara, hafva här endast upptagits medelprisen för ifrågavarande
26 orter tillsammantagna äfvensom särskildt för Stockholm; och torde
dessa uppgifter kunna anses gifva ett fullt korrekt uttryck för det all¬
männa prisläget å rikets viktigare platser och speciellt hufvudstaden
under de 15 månader (juli 1904 till och med september 1905), som
prisuppgifterna omfatta.
Sled hänvisande till att de lifsförnödenheter, hvarå prisuppgifter
meddelas, äro desamma, som afses i den af järnvägsstyrelsen företedda
tablå samt väl få anses utgöra de varor, som för den mindre bemed¬
lade befolkningen äro af den väsentligaste betydelsen, anhåller jag nu att
få för Eders Kungl. Maj:t förelägga den gjorda utredningen.
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
Lifemedelspriser å vissa
Medelpris
O 0
År och. manad
|
Mjölk, skummad
(för liter)
|
Smör, lands-
(för kg.)
|
Mjöl, råg-
dör kg.)
|
Potatis
(för 5 liter)
|
Samtliga
orter
|
Stock¬
holm
|
Samtliga
orter
|
Stock¬
holm
|
Samtliga
orter
|
Stock¬
holm
|
Samtliga
orter
|
Stock¬
holm
|
1904.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Juli.....................................
|
7
|
6
|
171
|
183
|
18
|
19
|
—
|
—
|
Augusti...............................
|
7
|
7
|
182
|
193
|
18
|
20
|
—
|
—
|
September............................
|
7
|
7
|
192
|
207
|
18
|
20
|
—
|
—
|
Oktober..............................
|
6
|
7
|
195
|
213
|
18
|
20
|
—
|
—
|
November...................... ......
|
7
|
7
|
198
|
205
|
19
|
20
|
—
|
—
|
December............................
|
7
|
7
|
196
|
207
|
18
|
20
|
—
|
—
|
1905.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Januari................................
|
6
|
7
|
190
|
197
|
18
|
20
|
30
|
37
|
Februari..............................
|
6
|
7
|
184
|
190
|
18
|
19
|
31
|
36
|
Mars.....................................
|
7
|
7
|
183
|
187
|
18
|
19
|
31
|
35
|
April...................................
|
7
|
7
|
181
|
190
|
18
|
19
|
32
|
35
|
Maj.....................................
|
7
|
7
|
178
|
184
|
19
|
20
|
32
|
35
|
Juni....................................
|
7
|
7
|
175
|
187
|
19
|
19
|
31
|
35
|
Juli ..................................
|
7
|
7
|
180
|
202
|
19
|
20
|
30
|
32
|
Augusti...............................
|
7
|
7
|
195
|
217
|
19
|
20
|
29
|
31
|
September............................
|
7
|
7
|
200
|
220
|
19
|
20
|
24
|
27
|
Juli 1904—September 1905......
|
7
|
7
|
187
|
199
|
18
|
20
|
30
|
34
|
Juli—September 1904.............
|
7
|
7
|
182
|
194
|
18
|
20
|
—
|
—
|
» 1905.............
|
7
|
7
|
192
|
213
|
19
|
20
|
28
|
30
|
*) Stockholm, Uppsala, Eskilstuna, Norrköping, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Hälsing-
Sundsvall, Luleå, Boden, Malmberget, Gellivare och Kiruna.
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
31
riktigare orter i riket1).
(i öre).
Ärter, gula
(för kg.)
|
Nötkött, färskt,
stek
(för kg.)
|
Fläsk, salt,
svenskt
(för kg.)
|
Sill, salt
(för kg.)
|
Kaffe, obrändt,
brasilianskt
(för kg.)
|
Socker, bit¬
ter kg.)
|
Samtliga
orter
|
Stock¬
holm
|
Samtliga
orter
|
Stock¬
holm
|
Samtliga
orter
|
Stock¬
holm
|
Samtliga
orter
|
Stock¬
holm
|
Samtliga
orter
|
Stock¬
holm
|
Samtliga
orter
|
Stock¬
holm
|
26
|
23
|
93
|
89
|
114
|
12G
|
34
|
37
|
no
|
in
|
60
|
59
|
27
|
24
|
92
|
88
|
114
|
106
|
35
|
39
|
no
|
115
|
60
|
59
|
27
|
24
|
91
|
90
|
115
|
119
|
36
|
41
|
in
|
113
|
60
|
59
|
28
|
25
|
89
|
91
|
113
|
119
|
36
|
44
|
in
|
114
|
60
|
59
|
27
|
25
|
87
|
90
|
112
|
119
|
37
|
47
|
112
|
115
|
64
|
66
|
27
|
24
|
86
|
87
|
in
|
117
|
37
|
43
|
113
|
117
|
67
|
66
|
28
|
24
|
85
|
88
|
in
|
117
|
36
|
44
|
114
|
117
|
69
|
69
|
27
|
24
|
85
|
86
|
in
|
120
|
37
|
46
|
113
|
114
|
70
|
69
|
27
|
24
|
84
|
87
|
in
|
121
|
36
|
46
|
114
|
116
|
70
|
69
|
27
|
25
|
88
|
90
|
108
|
118
|
36
|
44
|
113
|
112
|
70
|
69
|
27
|
22
|
89
|
89
|
114
|
129
|
36
|
45
|
113
|
112
|
70
|
69
|
27
|
23
|
90
|
94
|
115
|
133
|
36
|
44
|
114
|
112
|
70
|
69
|
27
|
23
|
91
|
94
|
117
|
131
|
37
|
47
|
114
|
113
|
70
|
69
|
27
|
23
|
92
|
95
|
119
|
133
|
38
|
46
|
115
|
116
|
70
|
69
|
27
|
24
|
91
|
89
|
122
|
138
|
38
|
46
|
116
|
118
|
68
|
67
|
27
|
24
|
89
|
90
|
114
|
123
|
36
|
44
|
113
|
114
|
67
|
66
|
27
|
23
|
92
|
89
|
114
|
117
|
35
|
39
|
no
|
113
|
60
|
59
|
27
|
23
|
91
|
93
|
119
|
134
|
38
|
46
|
115
|
116
|
69
|
68
|
borg, Halmstad, Göteborg, Vänersborg, Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun, Domnarfvet, Gäfle, Söderhamn,
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
Med den nu förelagda statistiska utredningen för ögonen torde,
om därjämte hänsyn tages till den i statsrådsprotokollet för den 14
januari 1905 lämnade utredning om bostadsprisen, hvilken väl alltjämt
bör tillerkännas vitsord, icke någon tvekan förefinnas, att icke det
på Eders Ivungl. Maj:ts framställning af 1905 års Riksdag beviljade
lönetillägg äfven för innevarande år bör utgå. Om man nämligen jäm¬
för prisen å ofvan upptagna lifsmedel under juli—september 1904 med
motsvarande pris under samma månader år 1905, visar det sig, att
prisen å skummjölk, ärter och nötkött öfver hufvud bibehållit sig
i det närmaste oförändrade, hvaremot för samtliga öfriga lifsförnöden-
heter en bestämd prisstegring ägt rum. Att anförda prisstegring icke
är af tillfällig natur, framgår med all önskvärd tydlighet af den med¬
delade tabellen, hvarest, såsom Eders Kungl. Maj:t behagade finna,
uppgifter lämnats för hvarje särskild månad under omförmälda period.
Enligt hvad till mig uppgifvits, lär det äfven af de hittills till kom-
merskollegii afdelning för arbetsstatistik inkomna uppgifter för oktober
—december 1905 framgå, att, frånsedt allenast pris å socker, hvilket
är något i fallande, prisen å öfriga här omförmälda lifsmedel i allmän¬
het antingen bibehålla sig å samma höjd som förut eller ock fortfa¬
rande stiga.
De skäl, som år 1905 talade för framläggande af Eders Kungl.
Maj:ts, af Riksdagen äfven bifallna proposition om särskildt lönetillägg-
till den lägst aflönade järnvägsbetjäningen, återkomma således i år med
förnyad styrka.
Järnvägsstyrelsen har 'emellertid med hänsyn härtill icke inskränkt
sig till att framlägga berörda förslag, utan bär därjämte i två olika
hänseenden framställt nya önskningsmål. Styrelsen har nämligen hem¬
ställt, dels att den löneförbättring, som vid 1905 års riksdag beslöts
och som då inskränktes till att afse den del af järnvägspersonalen,
hvilken åtnjuter en aflöning af 960 kronor eller därunder, i år jämväl
måtte komma dem till godo, som befinna sig i närmast högre arfvodes-
klass och som således hafva 1,080 kronor i årlig lön, dels ock att,
med afseende å de särskildt stegrade lefnadsomkostnaderna i Stockholm
och närmaste omnejd, den därstädes stationerade personalen måtte, ut¬
öfver den öfriga järnvägsbetjänte tillkommande löneförbättringen af
60 kronor om året, erhålla ytterligare 60 kronor eller således i ett för
allt 120 kronor.
Hvad nu förstberörda hemställan angår, synes mig den otvetydiga
stegring af prisen å lifsförnödenheter, som under år 1905 ägt rum, väl
motivera utsträckningen af den i fjol beviljade löneförbättringen till
ännu en arfvodesklass. Äfven en person, som åtnjuter en lön af 1,080
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
33
kronor torde, jämväl om sedvanligt dyrtidstillägg tillkommer, med nu rå¬
dande pris å alla nödvändighetsvaror, särskild! om han har familj att för¬
sörja, endast med stor svårighet och omtanke kunna skaffa sig och de sina
en nödtorftig bärgning. Vid sådant förhållande och då den föreslagna
löneförbättringen afser en i hög grad plikttrogen och nitisk tjänsteper¬
sonal, som på grund af beskaffenheten af det densamma åliggande arbe¬
tet i allmänhet är utesluten från hvarje möjlighet till biförtjänst, måste
styrelsens hemställan i nu berörda del vara förtjänt af kraftigt understöd.
Styrelsen har vidare hemställt om en särskild löneförbättring åt den
i Stockholm med omnejd anställda järnvägspersonalen. Motiveringen
härtill stöder sig, på sätt jag förut omförmält, på de i förhållande till rikets
öfriga delar särskild! dyra lefnadskostnaderna i Stockholm med omnejd.
Eders Kungl. Maj:t behagade erinra sig, att, då Eders Kungl. Maj:t
i nådigt bref den 11 mars 1904 uppdrog åt järnvägsstyrelsen att verk¬
ställa utredning, huruvida och i hvad mån, utöfver gällande stat,
särskild! lönetillägg borde tillkomma järnvägspersonalen, Eders Kungl.
Maj:t tillika föreskref, att styrelsen vid afgifvande af detta yttrande
skulle taga i öfvervägande, huruvida icke det lönetillägg, som kunde
ifrågakomma, borde med hänsyn till det olika värde, förmånen af fri
bostad och vedbrand i skilda orter uppskattas, sättas till olika belopp
för olika orter. Järnvägsstyrelsen ansåg sig emellertid, oaktadt det
enligt dess åsikt principiellt riktiga i en gradering af lönetillägget, icke
kunna, på grund af de med eu dylik gradering förenade svårigheter,
förorda tillämpandet häraf, helst det obetydliga beloppet af det löne¬
tillägg, som kunde ifrågakomma, icke medgåfve någon verksam gra¬
dering, och blef tanken härom icke heller i det af Eders Kungl. Magt
för 1905 års Riksdag framlagda förslag upptagen. I viss mån kan det
af järnvägsstyrelsen nu framställda förslag sägas innebära ett återupp¬
tagande af samma tanke, ehuru i starkt begränsad omfattning.
Det synes mig af den utredning, som i ärendet lämnats, otvetydigt
framgå, att järnvägspersonalen i Stockholm, med hänsyn till härstädes
rådande pris å bostäder och lifsförnödenheter, är för sin bärgning i mera
ogynsam ställning än personalen i allmänhet å andra orter inom landet.
För flertalet af de varuslag, hvarom utredning förebragts, ställa sig
prisen i Stockholm afgjordt högre än i landsorten. Ännu mera fram¬
trädande blefve detta förhållande, om jämförelsen med Stockholm gällde
endast orterna i södra och mellersta Sverige. Att medelprisen för
samtliga orter i den af mig företedda tabellen blifvit så höga, beror näm¬
ligen just på inverkan af prisen i Stockholm och de norrländska orterna.
Att tilldela personalen å eu viss ort en löneförbättring framför
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 19 Häft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
personal i samma ställning å andra orter, kan visserligen i ett och
annat specielt fall medföra ojämnhet i villkor mellan eljest likställda
personer; men såsom en nödfallsutväg synes en dylik åtgärd kunna
försvaras, när det gäller att tillfälligt bereda något förbättrade lefnads-
villkor åt vissa medlemmar af en svagt aflönad tjänstemannakår, hvilka i
allmänhet framför sina kamrater å andra orter tryckas af synnerligen
höga lefnad skostnader. Att i någon mån afpassa lönen efter lefnads-
kostnaderna har förut tillämpats just beträffande järn vägspersonal.
Såsom jag vid anmälan af nästa ärende får tillfälle att närmare beröra,
har Riksdagen, på framställning af Eders Kungl. Maj:t, allt sedan år
1903, bland annat med hänsyn till de stegrade lefnadskostuaderna,
beviljat den i femte distriktet, d. v. s. öfre Norrland, stationerade järn-
vägspersonalen visst särskildt lönetillägg. Ett något liknande förfa¬
rande äger också i vissa fäll rum vid telegrafverket, där i samma
tjänst olika lönegrader finnas, i det att den högre lönegraden i allmän¬
het åtnjutes å de orter, där lefnadskostnaderna äro särskildt höga.
Det förhållande att en del af den järnvägspersonal i Stockholm
och dess omnejd, som skulle komma i åtnjutande af särskildt lönetillägg,
åtnjuter fri bostad, synes mig icke böra medföra någon ändring i järn¬
vägsstyrelsens föreliggande förslag. Hufvudsynpunkten vid denna frågas
bedömande är tydligen den, huruvida personalen härstädes i förhållando
till sina annorstädes stationerade kamrater är särskildt utsatt för trycket
af de dåliga tiderna. Af underordnad vikt är däremot, om denna tyngd
hvilar ojämnt äfven på personalen i Stockholm. Den ofvanberörda tillfälliga
naturen af ifrågavarande lönetillägg är också ett skäl att icke undandraga
detsamma någon personal inom de löneklasser, hvarom här är fråga.
Ett lönetillägg af tillhopa 120 kronor medför, att personalen i 8:de
klassen eller den, som åtnjuter 1,080 kronor i aflöning, blifver i löneförmåner
likställd med personalen i närmast högre löneklass, hvadan den inbör¬
des ordningen mellan dessa klasser sålunda delvis upphäfves. Då
emellertid, på sätt järnvägsstyrelsens utredning utvisar, det i 8:de
löneklassen finnes allenast 47 personer, som skulle erhålla rätt till det
nu ifrågavarande särskilda lönetillägget, torde denna invändning icke
böra tillmätas någon betydelse.
Jag finner mig således i allo böra biträda järnvägsstyrelsens före¬
liggande förslag, äfven i hvad det afser beviljande af löneförbättringar
för viss personal utöfver hvad vid 1905 års Riksdag medgafs; och jag-
gör detta i den fulla öfvertygelsen, att en dylik löneförbättring är ound¬
gänglig för att afhjälpa åtminstone de mest trängande existensbekymren
för de statstjänare, hvarom här är fråga. Däremot har jag icke ansett
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
35
mig kunna, i enlighet med livad personalen i sin förberörda skrifvelse
den 9 januari 1906 begärt, föreslå ännu större lönetillägg för inneva¬
rande år. Skälet härtill är emellertid ingalunda, att jag anser den
lägre järnvägspersonalen med styrelsens förslag, som likväl för en
stor del af densamma innebär ökade förmåner i jämförelse med
hvad som under fjolåret utgått, hafva erhållit en löneförbättring, som
kan för någon tid anses tillfredsställande, utan den omständigheten,
att en fullständig lönereglering snarast möjligt och redan vid nästa
riksdag torde kunna föreligga, vid hvilket förhållande allenast de mest
trängande behofven under form af tillfälligt lönetillägg nu synas böra
tillgodoses. Den lägre järnvägspersonalens skäliga anspråk på löneför¬
bättring, motsvarande deras trägna och ansvarsfulla arbete, kunna näm¬
ligen icke längre undanskjutas. Visserligen ägde en allmän lönereglering
rum så sent som år 1897, men under den tid af ej fullt 10 år, som
sedan dess förflutit, hafva dock förhållandena i vårt land med afseende
å lifsmedel- och arbetspris undergått en högst betydande förändring.
Då staten står i spetsen för en industri, sådan som dess järnvägsförvaltning,
måste, vid fråga om denna personals aflönande, äfven uppmärksammas de
förändringar i aflöningsförhållanden, som under tiden ägt rum på likartade
arbetsfält; och med hänsyn härtill innebär det intet förvånansvärd!, att en
för omkring 10 år sedan fastställd lönereglering redan delvis är föråldrad
och otillfredsställande. Att år från år söka bättra på vissa löntagares
villkor genom tillfälliga bidrag kan i längden icke vara tjänligt. Först
och främst medför det för personalen icke samma nytta som en verklig
lönereglering. Vid ett dylikt tillägg, hvars åtnjutande är beroende på Eders
Kungl. Maj:ts och Riksdagens för hvart år förnyade pröfning, låder
alltid något osäkert. En familj, som lefver i små existensvillkor, har
mera än andra behof af att på förhand kunna beräkna sina inkomster,
och ur denna synpunkt är ett dylikt tillfälligt lönetillägg föga tillfreds¬
ställande. Vidare är det äfven ur löngifvarens, här statens, synpunkt
otjänligt, att, då det gäller löner till en större kår, icke kunna räkna
med, så vidt möjligt är, gifna siffror. Äfven utsättes den en gång
fastställda lönestaten för faran att mista ordning, reda och sammanhang.
Slutligen kan det icke undvikas, att, all omsorg till trots, en dylik till¬
fällig löneförbättring allt för mycket bär spår af att just vara tillfällig¬
hetens verk. Man måste i viss mån nöja sig med att afhjälpa de mest i
ögonen fallande missförhållandena utan att kunna tillse, huruvida andra,
kanske i det närmaste lika betänkliga, lämnas orubbade.
36
Statsutskottets Utlåtande N-.o 29.
Med hänsyn till hvad jag således anfört, anser jag icke frågan om
ny lönestat för järnvägspersonalen kunna anstå, till dess den allmänna,
nu pågående utredningen om förändrade lönevillkor för statstjänare nått
sin fullbordan, utan är det min afsikt att med det snaraste tillstyrka
Eders Kungl. Maj:t att tillsätta eu. särskild kommitté med uppgift att
omhändertaga järnvägspersonalens lönefråga; och skall jag, därest Eders
Kungl. ° Maj:t skulle vilja skänka bifall åt denna min tanke, sedan
söka påskynda det kommittén förelagda arbete, så att en framställning
i ärendet redan under nästkommande år kan varda Riksdagen förelagd.
De betänkligheter, som kunna hysas mot det föreliggande för¬
slaget i ett eller annat afseende, synas mig äfven i väsentlig mån för¬
ringas, därest åtgärder i tid vidtagas för att, efter en allsidig och om¬
fattande utredning af frågan om järnvägspersonalens lönevillkor, resul¬
tatet häraf må snarast möjligt kunna tillgodogöras.»
Med afseende å de skäl, som anförts till stöd för de i ofvan om-
förmälda motioner framställda särskilda förslagen, tillåter sig utskottet
att hänvisa till själfva motionerna.
Beträffande den betjäningspersonal, som enligt järnvägsstyrelsens
statförslag för år 1906 har ett årsarfvode af 1,080 kronor, har i stats¬
rådsprotokollet här ofvan meddelats en tabell, utvisande de till denna
personal hörande särskilda gruppernas olika aflöningsförmåner, bland
Indika dock icke upptagits det hittills utgående dyrtidstillägget. Då
det emellertid för frågans bedömande synts utskottet önskvärdt att få
en fullständig sammanfattning af ifrågavarande personals förmåner,
under den förutsättning att jämväl för innevarande år dyrtidstillägg
kommer att utgå enligt samma grunder som förut, har utskottet låtit
i berörda hänseende komplettera nämnda tabell, hvilken härigenom
kommit att utvisa följande siffror.
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
37
Befattningsliafvare.
|
An¬
tal.
|
Arf¬
vode
för
år.
|
Bostad
in
natura.
|
Hyres¬
bidrag.
|
Bekläd¬
nad in
natura,
värde¬
rad till.
|
Bekläd.
nads-
ersält-
ning.
|
Mil-
pen¬
ningar.
|
Sär¬
skild
löneför¬
bätt¬
ring.
|
Dyr-
tids-
tillägg.
|
Summa.
|
Styrelsen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontorsbiträden, manliga
|
3
|
1,080
|
—
|
—
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
108
|
—
|
i,m
|
—
|
|
Distrikten.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Administrativa afdel-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontorsbiträden, manliga
|
1
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
96
|
—
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,176
|
—
|
+ bostad
|
Banafdelningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Öfverbanmästare...........
|
1
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
144
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,224
|
—
|
+ bostad
|
Banmästare...........
|
8
|
1,080
|
in natura
|
|
|
144
|
|
|
|
|
|
120
|
|
|
|
1 Qyfyf
|
|
. . ,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
144
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
60
|
—
|
—
|
—
|
1,284
|
—
|
+ bostad
|
|
80
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
144
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,224
|
—
|
+ bostad
|
Kontorsbiträden, manliga
|
1
|
1,080
|
—
|
216
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
129
|
60
|
1,521
|
60
|
|
Maskmatdelning en.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lokomotivförare *).........
|
12
|
1,080
|
—
|
216
|
|
|
|
|
|
400
|
—
|
240
|
—
|
129
|
60
|
2,065
|
60
|
|
|
4
|
1,080
|
—
|
216
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
400
|
—
|
120
|
—
|
129
|
60
|
1,945
|
60
|
|
|
5
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
400
|
—
|
240
|
—
|
—
|
—
|
1,720
|
—
|
-f bostad
|
|
134
|
1,080
|
—
|
216
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
400
|
—
|
—
|
—
|
129
|
60
|
1,825
|
60
|
|
Maskinister..................
|
2
|
1,080
|
—
|
216
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
129
|
60
|
1,425
|
60
|
|
Materialvakter..............
|
1
|
1,080
|
—
|
216
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
129
|
60
|
1,425
|
60
|
|
|
1
|
1.080
|
in natura
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
120
|
—
|
—
|
—
|
1,200
|
—
|
+ bostad
|
|
1
|
1,080
|
in natura
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,080
|
—
|
+ bostad
|
Vagnförmän................
|
2
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
240
|
—
|
—
|
—
|
1.416
|
—
|
+ bostad
|
|
14
|
1,080
|
—
|
216
|
—
|
96
|
|
|
|
|
|
|
|
129
|
60
|
1,521
|
60
|
|
|
2
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
120
|
—
|
—
|
—
|
1,296
|
—
|
+ bostad
|
|
5
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
96
|
—
|
-
|
—
|
—
|
—
|
60
|
—
|
—
|
—
|
1,236
|
—
|
+ bostad
|
|
24
|
1,080
|
in natura
|
|
|
96
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,176
|
—
|
+ bostad
|
Eldaro *).....................
|
6
|
1,080
|
-
|
216
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
276
|
—
|
—
|
—
|
129
|
60
|
1,701
|
60
|
|
Kontorsbiträden, manliga
|
2
|
1,080
|
—
|
216
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
129
|
60
|
1,521
|
60
|
|
Ång/ärj epersonat.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3:dje styrman
|
1
|
1,080
|
|
216
|
|
96
|
|
|
|
|
|
|
|
129
|
60
|
1 KOI
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmär kn.
*) Enär
lokomotiv-
förare och
eldaro blott
åtnjuta
mössa och
för vintern
erforderliga
pälsper¬
sedlar i
beklädnad,
upptages
icke något
värde för
denna för¬
mån, hvilken
ej heller
uppgifves
till taxering.
( Åtnjuter
< jämväl fri
\ kost.
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
Befattningshafvare.
|
An¬
tal.
|
Arf¬
vode
föi-
år.
|
Bostad
in
natura.
|
Hyres¬
bidrag.
|
Bekläd¬
nad in
natura,
värde¬
rad till.
|
Bekläd-
nads-
ersätt-
ning.
|
Mil-
pen¬
ningar.
|
Sär¬
skild
löneför¬
bätt¬
ring.
|
Dyr-
tids-
tillägg.
|
Summa.
|
Anmärka.
|
Trafikafdelningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konduktörer.................
|
2
|
1,080
|
—
|
216
|
—
|
120
|
—
|
—
|
—
|
192
|
—
|
120
|
—
|
129
|
60
|
1.857
|
60
|
|
|
|
6
|
1,080
|
—
|
216
|
—
|
120
|
—
|
—
|
—
|
192
|
—
|
60
|
—
|
129
|
60
|
1,797
|
60
|
|
|
|
53
|
1,080
|
—
|
216
|
—
|
120
|
—
|
—
|
—
|
192
|
—
|
—
|
—
|
129
|
60
|
1,737
|
60
|
|
|
|
1
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
120
|
—
|
—
|
—
|
192
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
1,392
|
—
|
+ bostad
|
|
Stationsmästare............
|
9
|
1,080
|
in natura
|
_
|
__
|
96
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
120
|
-
|
_
|
—
|
1,296
|
_
|
+ bostad
|
Stations-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mästare
|
|
8
|
1,080
|
in natura
|
—
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
60
|
—
|
—
|
—
|
1,236
|
—
|
+ bostad
|
åtnjuta där-
|
|
38
|
1.080
|
in natura
|
_
|
_
|
96
|
__
|
__
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
|
_
|
1,176
|
_
|
4- bostad
|
jämto fel-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
räknings-
|
Kontors biträden, manliga
|
26
|
1,080
|
—
|
216
|
—
|
96
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
129
|
60
|
1,521
|
60
|
|
penningar
|
|
14
|
1,080
|
in natura
|
_
|
_
|
96
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
1,176
|
_
|
+ bostad
|
enligt fast-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ställda
|
Summa
|
469
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
grunder.
|
Med bifall till därom af Kungl. Maj:t, gjord framställning beviljade
1905 års Riksdag för samma år ett tillfälligt lönetillägg af 60 kronor
att, med undantag beträffande viss personal, utgå till de järnvägsbe-
tjänte, som åtnjöto en fast aflöning af 960 kronor och därunder. Nu
har Kungl. Majit föreslagit, att för innevarande år ej blott nyss nämnda
järnvägsbetjänte utan äfven de, som uppbära aflöning i närmast högre
arfvodesklass eller med 1,080 kronor, skulle komma i åtnjutande af ett
lönetillägg å 60 kronor samt att dessutom den del af ifrågavarande
personal, som är stationerad i Stockholm och dess närmaste omnäjd,
skulle erhålla en särskild ytterligare löneförbättring för år 1906 af
likaledes 60 kronor. De inom Riksdagen väckta motionerna i ämnet
afse att i än vidare utsträckning och med större belopp bereda vissa
lägre befattningshafvare vid statens järnvägar en tillfällig löneförbättring
för innevarande år. Att sålunda år efter år, än för den ena än för den
andra klassen af järnvägspersonalen, vidtaga tillfälliga ändringar och för¬
bättringar i atlöningsvillkoren måste dock enligt utskottets mening anses
synnerligen olämpligt. På sätt ock i statsrådsprotokollet framhållits,
utsattes härigenom den fastställda lönestaten för faran att mista ordning,
reda och sammanhang. Och härtill kommer, att den egenskap af stadga,
som en lönestat dock bör äga, går i löntagarnes uppfattning helt och
hållet förlorad, då de se, huru gång på gång nya ändringar i aflönings-
villkoren kunna utverkas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
39
Nu har emellertid i statsrådsprotokollet ställts i utsikt, att förslag-
till eu fullständig lönereglering för järnvägspersonalen skall efter en
allsidig och omfattande utredning af frågan föreligga redan vid nästa
riksdag, och i öfverensstämmelse härmed har, enligt hvad utskottet
inhämtat, Kungl. Maj:t den 30 nästlidne januari tillsatt eu särskild
kommitté med uppdrag att »afgifva yttrande och förslag till reglering
af löneförhållandena vid järnvägsstyrelsen och järnvägsstaten i öfrigt,
att, jämte af kommittén upprättadt löneförslag för år 1907, kunna för
nämnda års Riksdag framläggas».
Den omständigheten, att frågan om en fullständig lönereglering
nu är så nära förestående, utgör enligt utskottets mening ett bestämdt
skäl emot vidtagande vid denna riksdag af sådana tillfälliga jämkningar
i aflöningsförhållandena, som nu äro i fråga. Den stegring i prisen
på vissa födoämnen, som enligt den i statsrådsprotokollet meddelade
redogörelsen inträdt under tiden från sommaren 1904 till hösten 1905,
är ock så föga betydande, att den ingalunda synes utskottet påkalla
åtgärder i berörda hänseende. I betraktande häraf anser sig utskottet
icke böra för innevarande år tillstyrka beviljande af tillfällig löneför¬
bättring för järnvägspersonalen i vidare utsträckning eller med högre
belopp, än som vid nästlidet års riksdag medgafs i och genom det då
beslutade tillfälliga lönetillägget.
På grund af det anförda får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen må på det sätt bifalla Kungl.
Maj:ts förevarande framställning äfvensom den af herr
Lindqvist in. fl. väckta motionen n:o 24 och herr
Bergs motion n:o 66, att Riksdagen medgifver, att
ett tillfälligt lönetillägg af 60 kronor, för år räknadt,
må under år 1906 af trafikmedel tilldelas de inom
järnvägsstyrelsen anställda kontorsbiträden och de
betjänte vid statens järnvägars distrikt och ångfärja,
som åtnjuta en aflöning af 960 kronor eller därunder,
med undantag dock af den personal, som på grund
af Kungl. Maj:ts bref den 22 juni 1904 uppflyttats
i högre löneklass utan att, enligt de för uppflyttning
i löneklass gällande allmänna grunder, hafva varit
från och med år 1906 berättigad till dylik uppflytt¬
ning, samt att detta lönetillägg icke skall utgöra hinder
för uppbärande af vare sig särskildt tilläggsarfvode
eller aflöningsförbättring, som enligt gällande bestäm-
40
JStatsutsTcottets Utlåtande N-.o 29.
Lönetillägg åt
clen till ban-
afdelningen
hörande, å
banlinjen
Abisko—
Riksgränsen
tjänstgörande
personalen.
meker kan tillerkännas vissa tjänsthafvare, eller, därest
allmänt dyrtidstillägg skulle tilldelas statens tjänste¬
män och betjänte, sådant dyrtidstillägg, hvilket dock
icke får beräknas å förberörda lönetillägg;
b) att herr Nilsons motion n:o 100 icke må af
Riksdagen bifallas; samt
c) att den af herrar Camitz och Berg väckta
motionen n:o 87 icke heller må vinna Riksdagens
bifall.
4:o.
I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
medgifva, att det lönetillägg, som jämlikt Kungl. Maj:ts bref den 26
juni 1903 finge tilldelas den inom statens järnvägars femte distrikt
stationerade tjänstepersonal, finge från och med år 1906 af järnvägs¬
styrelsen, efter särskildt bepröfvande i hvarje fall, bestämmas att till
enhvar tjänsthafvare af den till banafdelningen hörande, å banlinjen
Abisko—Riksgränsen tjänstgörande personal utgå med högst 30 kronor
i månaden.
Till statsrådsprotokollet i förevarande ärende har statsrådet och
chefen för civildepartementet till en början erinrat, hurusom, sedan
med hänsyn till lefnadskostnaderna i öfre Norrland, Indika i allmänhet
vore väsentligt högre än å landsbygden inom det öfriga Sverige, äfven¬
som till de olägenheter, som följde af det hårda klimatet därstädes,
vissa särskilda förmåner under åtskilliga år beredts den i dessa delar
af riket anställda järnvägsbetjäningen, 1903 års Riksdag med anledning
af en af Kungl. Maj:t i ärendet afbiten proposition, medgifvit, att från
och med år 1903 särskild aflöningsförbättring finge tilldelas inom
statens järnvägars femte distrikt stationerad tjänsthafvare med belopp,
som efter järnvägsstyrelsens bepröfvande i hvarje fall bestämdes: för
tjänsthafvare å bandelen Gellivare—Riksgränsen till högst 20 kronor,
för tjänsthafvare å bandelarna i öfrigt norr om Jörn till högst 10
kronor och för tjänsthafvare å bandelarna från och med Jörn till
Långsele till högst 5 kronor, allt för månad räknadt, äfvensom att
denna aflöningsförbättring icke skulle utgöra hinder för uppbärande af
dyrtidstillägg, hvilket dock icke finge beräknas å berörda särskilda
aflöningsförbättring. Bestämmelserna därom funnes intagna i Kungl.
Maj:ts bref den 26 juni 1903.
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
41
Enligt livad departementschefen vidare meddelat, hade järnvägs¬
styrelsen i ofvan anmärkta skrifvelse den 1 december 1905 till Kungl.
Maj:t gjort framställning om höjande af ifrågavarande lönetillägg, i
hvad detsamma afsåge banafdelningens personal å bansträckan Abisko—
Riksgränsen; och hade styrelsen i sådant hänseende hemställt, att från
och med år 1906 särskild aflöningsförbättring måtte kunna beredas
nämnda personal med ett belopp af 30 kronor för månad.
Till stöd för denna framställning hade styrelsen till en början erinrat,
att styrelsen i sin underdåniga skrifvelse den 24 november 1902,
hvilken legat till grund för Kungl. Maj:ts ofvanberörda proposition
till 1903 års Riksdag, framhållit, att den i dessa nordliga landsändar
anställda personalen utan tvifvel hade vida större svårigheter att draga
sig fram än i de flesta fall den i det öfriga Sverige anställda, enär
banan genom öfre Norrland, med undantag endast beträffande vissa
större orter, genomginge glest befolkade trakter, där lefnadskostnaderna,
enligt hvad styrelsen inhämtat, vore väsentligt högre än i allmänhet
å landsbygden inom det öfriga Sverige, hvartill komme de särskilda
olägenheter, som följde af det hårda klimatet i öfre Norrland med dess
långa vintrar. Styrelsen hade vidare i denna skrifvelse anfört, bland
annat, följande. De antydda svårigheterna framträdde allt mer och mer,
ju längre norrut man komme; och särskildt beträffande den n}m ban-
delen Gellivare—Riksgränsen, hvilken framginge genom en fullständig
ödemark, dit de enklaste förnödenhetsvaror, såsom smör, mjölk in. m.,
måste anskaffas från långt aflägsna orter, visade det sig vara alldeles
nödvändigt att bereda personalen bättre existensvillkor. Erfarenheten
hade nämligen redan gifvit vid handen, att i konkurrensen med de höga
arbetsprisen vid gruffälten däruppe de största svårigheter i särdeles
många fall mötte att förvärfva dugande och pålitlig ordinarie personal
för trafikens ombesörjande å denna i och för sig ingalunda lättskötta
handel, därest icke personalen kunde erbjudas större förmåner än hvad
enligt gällande bestämmelser eljest tillkomme ordinarie tjänsthafvare.
Efter att hafva återgifvit det hufvudsakliga innehållet i berörda
skrifvelse af den 24 november 1902 fortsatte styrelsen:
De särskilda förhållanden, hvarunder banafdelningens personal å
linjen norr om Abisko hade att fullgöra sina tjänsteåligganden, syntes
rimligen påkalla en förhöjning af det belopp, hvarmed den särskilda
aflöningsförbättringen för denna personal nu utginge.
När, efter riksgränsbanans tillkomst, storleken af de belopp, hvar¬
med ifrågavarande aflöningsförbättring skulle utgå, voro under öfver¬
vägande, hade tagits i beräkning, bland annat, lönevillkoren för den
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 6
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
extra personalen under den provisoriska trafiktiden eller tiden från den
15 november 1902. Med stöd af den erfarenhet, som sedermera vunnits
under det första egentliga trafikåret, eller år 1903, uttalades af distrikts-
befälet farhåga, att det för bandelen Gellivare—Riksgränsen fast¬
slagna beloppet af tjugu kronor i månaden skulle komma att visa sig
otillräckligt för upprätthållande genom verkligt dugande, stadigvarande
ordinarie personal af den svårskötta trafiken å denna handel. Erfaren¬
heten från de två senaste åren hade gifvit ytterligare stöd därför.
Särskildt vore tjänstgöringen för banpersonalen å öfverstå delen af
26:te bansektionen eller utefter linjen Abisko—Riksgränsen, där nu funnes
stationerade två banmästare och tretton banvakter, utan jämförelse af
mera ansträngande art än för öfrig personal å riksgränsbanan. De svåra
snö- och vindförhållandena under större delen af året å denna banlinje
med däraf åtföljande rubbningar i trafiken gjorde tjänstgöringen mödo¬
sam. Särskildt vid de häftiga snöstormar, stundom af orkanliknande art,
som tid efter annan rasade i dessa trakter, måste denna banpersonal utstå
stora kroppsliga ansträngningar. De forcerade arbetena för snömassor¬
nas undanskaffande och banans bringande i trafikabelt skick nödvändig¬
gjorde nämligen ofta nog en öfver höfvan förlängd tjänstgöring, ej sällan
under häftiga temperaturväxlingar, som kunde medföra menlig inverkan
å hälsan. Att banpersonalen å ifrågavarande sträcka städse hvarje vinter
hade att förvänta dylikt forceradt arbete för fullgörandet af sina tjänste¬
åligganden, framginge ock uppenbart af erfarenheten från de nu gångna
åren. Enligt ett under februari månad 1905 af vederbörande baningenjör
lämnadt meddelande hade sålunda denna personals tjänstgöring varit i hög-
grad ansträngande och besvärlig i följd af snöyra och häftiga stormar
under år 1903: den 13, 20, 21 och 25 februari, den 16, 18, 19, 24,
25 och 26 mars samt den 1, 4 och 14 april, under år 1904: den 10,
14, 15, 20, 25 och 26 februari samt den 8 november och under år 1905:
den 3, 4, 9, 10, 29 och 30 januari. Under vissa vindriktningar hopades
äfven af stormen snömassorna utefter fjällväggarna mot banan; och
inträdde så en hastig temperaturhöjning, inträffade stundom på vissa
ställen efter linjen våldsamma snöskred, innebärande en fara för den
inspekterande banpersonalen.
Styrelsen hade funnit det vara så mycket mera angeläget, att
ifrågavarande personal bereddes i någon mån förbättrade aflönings-
villkor, som synnerlig svårighet nu mötte att anskaffa lämpliga personer
för bevakningen å denna linje, eu svårighet, som ständigt syntes åter¬
komma på grund däraf, att den ordinarie personalen, så snart tillfälle
gåfves, sökte transport till mindre ansträngande befattningar å andra
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
43
orter. Grenom bifall till styrelsens förslag skulle däremot större möjlig¬
het vinnas för erhållande af stadigvarande, dugande ordinarie personal
för banbevakningens behöriga upprätthållande å denna svårskötta han¬
del; och ansåge styrelsen, att för vinnande af detta syftemål den ifråga¬
satta förhöjningen borde inträda redan med år 1906.
Under det den särskilda aflöningsförbättringen till all personal inom
femte distriktet väl hufvudsakligen torde hafva bestämts för beredande
åt denna personal af förbättrade lefnadsmöjligheter, skulle den ersätt¬
ning, hvarom nu vore fråga, vara afsedd att utgöra godtgörelse
för ofvanberörda svårigheter vid tjänstens utöfvande; och funne
styrelsen för sin del, att denna ersättning skäligen borde utgå med
femtio procent af den ifrågavarande banpersonal nu tilldelade sär¬
skilda aflöningsförbättring, hvilken således skulle komina att utgå med
ett till trettio kronor, för månad räknadt, förhöjdt belopp för enhvar
af denna banpersonal.
Den ökade kostnad, som däraf skulle föranledas, hade beräknats
för år 1906 till 1,800 kronor, hvilket belopp i hvarje fall skulle kon-
traktsenligt, liksom öfrig driftkostnad för bandelen Gellivare—Riksgrän¬
sen, ersättes af Luossavaara—Kirunavaara aktiebolag.
För egen del har föredragande departementschefen yttrat, att hvad
järnvägsstyrelsen anfört uppenbarligen ådagalade, att banafdelningsper-
sonalen å ifrågavarande järnvägs sträcka till följd af klimatets hårdhet vore
underkastad en synnerligen sträng och profvande tjänstgöring, hvilken
måste i hög grad anstränga personalens krafter och vid vissa tillfällen till
och med kunde vara förbunden med lifsfara. Vid sådant förhållande
syntes det departementschefen icke mer än billigt, att denna personal
erhölle särskild! lönetillägg utöfver hvad järnvägsbetjäningen i öfre
Norrland eljest åtnjöte. Beviljandet däraf syntes äfven, på sätt styrelsen
anmärkt, vara nödvändigt för att till ifrågavarande befattningar erhålla
dugligt och pålitligt folk.
Mot storleken af den ifrågasatta löneförbättringen hade departe¬
mentschefen intet annat att erinra än att, för vinnande af likformighet
med ofvanberörda bestämmelse rörande det i öfrig! till järnvägsper-
sonalen i öfre Norrland utgående särskilda lönetillägg, äfven den nu
föreslagna löneförbättringen borde bestämmas att, efter järnvägsstyrel¬
sens bepröfvande i hvarje fall utgå med högst 30 kronor i månaden.
Då enligt nu vunnen erfarenhet tjänstgöringen för banpersonalen
å linjen Abisko—Riksgränsen är betydligt mera mödosam och an¬
strängande än den, som åligger annan järnvägspersonal i öfre Norrland,
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 29.
och då i följd häraf synnerliga svårigheter möta att för bevakningen
af nämnda linje mot den nu bestämda godtgörelsen förvärfva och under
någon längre tid behålla lämpligt folk, synes det utskottet vara fullt
befogadt och med hänsyn till trafiksäkerheten nödvändigt, att åt ifråga¬
varande banpersonal beredes en förhöjd aflöning. Emot det förslag,
Kungl. Maj:t nu i sådant hänseende framställt, har utskottet icke haft
något att erinra, och får utskottet därför hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts före¬
varande framställning, må medgifva, att det lönetillägg,
som jämlikt Kungl. Maj:ts bref den 26 juni 1903 må
tilldelas den inom statens järnvägars femte distrikt
stationerade tjänstepersonalen, må från och med år
1906 af järnvägsstyrelsen, efter särskildt bepröfvande
i hvarje fall, bestämmas att till enhvar tjänstehafvare
af den till banafdelningen hörande, å banlinjen Abisko
—Riksgränsen tjänstgörande personalen utgå med högst
30 kronor i månaden.
Stockholm den 20 februari 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Herrar grefve C. O. Taube, H. Andersson, P. Olsson och D. Persson
hafva begärt få antecknadt, att de icke deltagit i förestående ärendens
behandling inom utskottet.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1906.