Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
1
N:o 162.
Ank. till Riksd. kansli den 18 maj 1906, kl. 4,3 0 e. m.
Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition till
Riksdagen om godkännande af förslag till öfverenskom¬
melse mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara—
Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält
och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, ä andra
sidan, angående viss gruf egendom m. to., dels ock i äm¬
net väckta motioner.
(R. A.)
I en till Riksdagen den 8 innevarande maj aflåten proposition
(n:o 158) har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för sin del god¬
känna och antaga ett propositionen bilagdt, nämnda dag upprättadt
förslag till öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossa¬
vaara—Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och
trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, angående
viss grufegendom m. m.
Detta förslag till öfverenskommelse är af följande lydelse:
»Mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktie¬
bolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Gränges-
berg-Oxelösund, en för alla och alla för en, å andra sidan, är — med
iakttagande däraf att hvart särskildt af de tre bolagen dels ikläder sig
nedanstående förpliktelser och verkställer nedanstående rättsöfverlåtelser,
i hvad desamma ankomma på det särskilda bolaget, dels ock jämväl
ikläder sig ansvar såsom för egen skuld eller annan förpliktelse för af
de andra bolagen gjorda utfästelser — följande öfverenskommelse träffad.
Bih.. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 103 Haft. (N:0 162.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
§ 1.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att af all den
järnmalm, som innehålles i de bolaget nu tillhöriga grafkor och in¬
mutade områden i malmfälten i Syväjärvi, Nokutusvaara, Luossavaara,
Kiirunavaara och Haukivaara, icke bryta och tillgodogöra sig mera än
sammanlagdt etthundrafemtio (150) miljoner ton samt att, därest vid
den undersökning af de inom berörda malmfält befintliga malmföre¬
komsters utsträckning i fält och på djupet, hvarom närmare bestämmes
i § 2, skulle visa sig, att totalkvantiteten järnmalm, däri inbegripen den
under kontraktstiden brutna, ej uppgår till sjuhundrafemtio (750) mil¬
joner ton, icke bryta och tillgodogöra sig mera än eu femtedel af den
konstaterade totalkvantiteten.
Aktiebolaget Gellivare malmfält förbinder sig att af den järnmalm,
som innehålles i de detta bolag nu tillhöriga grufvor och inmutade om¬
råden i Gellivare malmfält, icke bryta och tillgodogöra sig mera än
trettiosju miljoner femhundra tusen (37,500,000) ton, däri dock ej inräk¬
nad nu befintlig eller under tiden för denna öfverenskommelses bestånd
vid graf brytningen fallande s. k. varpmalm. Med varpmalm förstås
sådant malmhaltigt berg, som faller vid brytningen af malmen eller
måste brytas för att göra malmen åtkomlig men är för fattigt att kunna
med fördel i oberedt skick exporteras.
§ 2.
Totalkvantiteten af den järnmalm, som innehålles i de uti § 1,
första stycket, omförmälda malmförekomster, skall med användande af
de praktiska och vetenskapliga hjälpmedel, som kunna stå till buds,
bestämmas af en af sakkunniga och ojäfviga, svenska eller utländska
ingenjörer eller geologer sammansatt nämnd, bestående af sju medlem¬
mar, af hvilka tre utses af Kungl. Maj:t, lika många af Luossavaara-
Kiirunavaara aktiebolag och en af styrelsen för tekniska högskolan i
Stockholm. Till nämndens biträde äga Kungl. Maj:t och Luossavaara-
Kiirunavaara aktiebolag att utse hvardera en juridiskt sakkunnig person.
Innan nämnd tillsättes för bestämmande af totalkvantiteten, skola
sådana förarbeten, som kunna finnas erforderliga för ett riktigt be¬
dömande af malmernas utsträckning i fält och mot djupet, hafva af
bolaget och på dess bekostnad utförts; dock må, i den mån bolaget
eller nämnden finner sådant önskligt, omförmälda arbeten fortsättas,
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
3
intill dess nämndens utlåtande meddelas. Med afseende å berörda ar¬
beten skall beträffande Kiirunavaara iakttagas, att undersökningar skola
utföras till erforderligt djup från dagen och från tvärorter, hvilka skola
drifvas ifrån den utfraktstunnel, bolaget kommer att framföra nära
Luossajärvis nivå från norra till södra ändan af Kiirunavaara.
Nämndens tillsättande må ej påyrkas tidigare än under år 1922.
Har icke, sedan ena parten med uppgift om sitt val af ledamöter i
nämnden gjort framställning bos den andra parten om tillsättande å
dess sida af ledamöter i nämnden, sådan åtgärd ägt rum inom tre
månader, är förstnämnda part berättigad att utse ledamöter i den andras
ställe.
Nämndens utlåtande skall afgifvas senast under år 1924. Inför
nämnden må såväl staten som bolagen framställa och grunda sina an¬
språk och påståenden. Nämndens beslut må ej öfverklagas. Stanna
nämndens ledamöter i olika meningar, gälle den mening, som de flesta
omfattat, såsom nämndens beslut.
Så snart nämnden konstaterat, att totalkvantiteten uppgår till 750
miljoner ton, skola nämndens arbeten upphöra. De för totalkvantite¬
tens bestämmande i angifna omfattning erforderliga kostnader bestridas
af bolaget.
Staten äger, sedan en totalkvantitet af 750 miljoner ton konsta¬
terats, på egen bekostnad fortsätta undersökningen, dock att sådant ej
må förorsaka hinder för bolagets grufdrift.
Skulle nämnden anse, att de för totalkvantitetens bestämmande ut¬
förda förarbeten äro otillräckliga, och förty förklara sig ur stånd att
afgifva ett grundadt omdöme om totalkvantiteten, skall denna anses
uppgå till fyrahundra (400) miljoner ton eller den större myckenhet,
som nämnden trots undersökningens ofullständighet finner sig kunna på
giltiga grunder angifva.
§ 3.
I händelse den enligt § 2 beräknade totalkvantiteten järnmalm be-
finnes uppgå till 750 miljoner ton eller mera, och Luossavaara—Kiiruna¬
vaara aktiebolag alltså äger att bryta och tillgodogöra sig 150 miljo¬
ner ton, skola följande bestämmelser gälla:
l:o. Bolaget skall bryta berörda 150 miljoner ton under tiden från
den 1 januari 1907 till den 1 januari 1957.
2:o. För att bolaget må kunna inom nyss sagda tid bryta och
försälja 150 miljoner ton järnmalm, tillförsäkrar staten bolaget att å
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
järnvägen Gellivare—Riksgränsen mot en afgift af två (2) kronor 64
öre per ton från Kiruna till Riksgränsen frakta
under år 1907
» » 1908
» » 1909
» » 1910
» » 1911
» » 1912
» » 1913
1.800.000 ton
2,000,000 ))
2.200.000 »
2.400.000 »
2.600.000 »
2,800,000 »
3,000,000 »
samt att därefter ntfrakta 3,000,000 ton per år ock så mycket därut-
öfver, som erfordras till utjämning af livad under ett eller flera föregå¬
ende år brustit i sistnämnda kvantitet, dock ej något år mera än
3.200.000 ton, bolaget obetaget att efter år 1913 frakta ytterligare
100.000 ton per år under villkor, att bolaget liärför tillhandahåller er¬
forderligt antal vagnar mot vanlig vagnhyra.
Så framt ej bolaget själft vill ombestyra å dess spår och dess egen
bangård erforderlig vagnflyttning och växling, åtager sig staten att ut¬
föra densamma, mot det att bolaget ersätter kostnaden för därför an¬
vända växellokomotivs underhåll och materialieförbrukning samt för den
för vagnrörelsen erforderliga personalen äfvensom ränta och amortering
å anskaffningskostnaden för lokomotiven, beräknad till 7 procent, allt
ökadt med 10 procent.
Uppstå mellan staten och bolaget olika meningar om den fordrade
ersättningens storlek, skall saken hänskjutas till afgörande af tre skilje¬
män, af hvilka parterna utse hvar sin och öfverståtkållarämbetet den
tredje.
Bolaget är pliktigt att betala vagnhyra för det antal dagar, hvar¬
med en vagns omloppstid, från det densamma ställts till bolagets för¬
fogande för lastning till dess densamma efter skedd lossning återkom¬
mit till Kiruna, öfverskrider fem dagar, så framt ej bolaget håller reserv¬
vagnar till det antal, som svarar mot en långsammare omsättning än
fem dagar. I omloppstiden inräknas ej uppehåll, orsakadt af naturhinder
eller olyckshändelse.
Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag berättigas att af omförmälda
kvantiteter årligen frakta intill 1,200,000 ton malm från Kiruna till
Svartön mot en afgift af tre (3) kronor 48 öre per ton, däri inberäknad
ersättning för upplagsplats och begagnande af lastningsanordningar på
Svartön, i likhet med hvad som gäller för aktiebolaget Gellivare malm¬
fält; skolande Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, om det vill be¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
5
gagna denna sin rättighet, därom hos järnvägsstyrelsen göra anmälan
minst ett år före ingången af det kalenderår, hvarunder fraktningen
från Kiruna till Svartön är afsedd att äga rum.
Staten fritager sig från ansvar för den minskning i den transpor¬
terade malmmängden, som kan uppstå, därest icke bolaget med största
möjliga jämnhet fördelar malmafsändningen på årets särskilda månader
eller trafiken förhindras genom omständigheter, öfver hvilka förvaltnin¬
gen af statens järnvägar icke råder.
Det emellan Konungens befallningshafvande i Norrbottens län, å
statens vägnar, och bolaget den 9 september 1899 ingångna arrende¬
kontrakt angående kronan tillhörig mark vid Kiruna skall gälla, intill
dess bolagens i detta kontrakt afsedda egendom öfvergår till staten.
Härom skall arrendekontraktet förses med påteckning.
3:o. För hvarje år från och med 1911, intill dess jämlikt detta
kontrakt äganderätten till bolaget tillhörig egendom öfvergår till staten,
betalar bolaget till staten ett belopp, motsvarande en niondedel af hvad
för samma år utdelas till bolagets aktieägare och eventuellt afsättes till
andra fonder än reservfonden, denna senare beräknad till högst en
tiondedel utaf aktiekapitalet. Det staten sålunda för hvarje år tillkom¬
mande belopp, hvilket till riktigheten skall bestyrkas af statens styrel¬
seledamot och dess revisor hos bolaget, skall inbetalas senast den 1
juli näst påföljande år.
Därest bolagets utdelning för något år skulle visas icke stå i skä¬
ligt förhållande till de i marknaden vid tiden för respektive försäljnings-
aftals afslutande gällande malmpris, skall bolaget vara skyldigt att i
stället för ofvanberörda kontanta belopp tillhandahålla staten en myc¬
kenhet malm, motsvarande en tiondedel af den under det ifrågakomna
året uttagna och försålda malmen, mot det att staten återbetalar det
kontanta beloppet samt godtgör den på sagda tiondedel belöpande andel
af alla omkostnader för det ifrågavarande året, däri inbegripna alla
för året gjorda afskrifningar å de hos bolaget nu och framdeles bok¬
förda värden, hvilka afse sådan egendom, som jämlikt detta kontrakt
skall öfvergå till staten. Vill staten begagna sin omförmälda rätt, skall
staten därom tillsäga bolaget inom ett år från det utdelningen till sta¬
ten öfverlämnats.
Under tiden för detta kontrakts bestånd må icke någon bolagets
egendom, som jämlikt kontraktet skall öfvergå till staten, i bolagets
räkenskaper uppskrifvas utöfver dess i 1905 års balansräkning bok¬
förda värde med större belopp än som å samma egendom verkligen
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
nedlagts, ej heller må ny sådan egendom bokföras till högre belopp än
den kostnad, som därå användts.
4:o. Efter det jämlikt §13 i detta kontrakt äganderätten till
bolagen tillhörig egendom öfvergått till staten, betalar staten årligen
under hvarje närmast följande år till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
ett belopp, motsvarande hvad af bolagets utdelningar eller afsättningar
till andra fonder än den på ofvan angifna sätt begränsade reservfon¬
den för de senaste tio åren närmast före äganderättens öfvergång till
staten i medeltal för år belöper å försålda en och en half miljon ton
järnmalm, intill dess bolaget sålunda erhållit vinst å en malmkvantitet,
uppgående till en tiondedel af hvad bolaget brutit och försålt från och
med år 1911 intill äganderättens öfvergång till staten.
§ 4.
I händelse den enligt § 2 beräknade totalkvantiteten järnmalm be-
finnes icke uppgå till sjuhundrafemtio miljoner ton, och den malm¬
kvantitet, bolaget äger bryta och tillgodogöra sig, således icke uppgår
till etthundrafemtio miljoner ton, skola bestämmelserna i § 3 likväl
lända till efterrättelse med iakttagande, att den tid, efter hvilkens för¬
lopp staten skall erhålla äganderätt till bolaget tillhörig egendom, ned-
sättes från 50 år i samma proportion, som den malmkvantitet, bolaget
äger bryta och tillgodogöra sig, minskats från etthundrafemtio miljoner
ton, samt att, om efter denna norm äganderättens öfvergång till staten
skulle inträffa på annan dag än den 31 december, bolaget ändock be¬
håller äganderätten till årets slut.
§ 5.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag förbinder sig att icke till ut¬
landet exportera s. k. A-malm från utmålen n:r 16, 17 och 27 (Vakt¬
mästarens kulle) i Kiirunavaara utöfver den kvantitet (omkr. 750,000 ton),
som redan blifvit enligt ingångna kontrakt försåld för leverans från
och med år 1907.
§ 6-
l:o. Aktiebolaget Gellivare malmfält skall bryta ofvan omförmälda
37,500,000 ton järnmalm under tiden från den 1 januari 1907 till den
1 januari 1957 med omkring 750,000 ton per år, s. k. varpmalm däri
ej inberäknad, dock att, därest Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag
tillhörig egendom, på sätt i § 4 sägs, skall före sistnämnda tidpunkt
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
7
med äganderätt öfvergå till staten, jämväl den aktiebolaget Gellivare
malmfält tillhöriga, i detta kontrakt afsedda egendom skall samtidigt
med äganderätt öfvergå till staten, utan att bolaget i sådant fall äger
anspråk på ersättning för den malmkvantitet, som bolaget då ännu ej
hunnit bryta.
2:o. Staten tillförsäkrar bolaget att få frakta nyssberörda malm¬
kvantitet från Gellivare till Svartön mot en afgift af två (2) kronor 75
öre per ton och under de bestämmelser i öfrigt, som innefattas i kungl.
brefvet den 1 juli 1898.
Det emellan Konungens befallningshafvande i Norrbottens län, å
statens vägnar, och bolaget den 9 september 1899 ingångna arrende¬
kontrakt angående kronan tillhörig mark i Gellivare skall gälla, intill
dess bolagens i detta kontrakt afsedda egendom öfvergår till staten;
och skall kontraktet förses med påteckning härom. Enahanda bestäm¬
melser gälla beträffande de emellan staten och bolaget upprättade kon¬
trakt afseende Tingvalls kulle och Välkomman.
§ 7.
l:o. Därest det fraktbelopp, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag-
liar att jämlikt i § 3 mom. 2 stadgad grund till staten erlägga, för
transport å järnvägen Gellivare—Riksgränsen något år ej skulle uppgå
till sammanlagda beloppet af kostnaden för nämnda järnvägs drift
och underhåll jämte fyra och fem tiondedels (4,5) procent å nuva¬
rande och blifvande anläggningskostnad för samma järnväg, skall bo¬
laget i allt fall för sådant år betala en summa, som motsvarar detta
sammanlagda belopp. I driftkostnaden må dock ej inräknas utgift, som,
enligt hvad af järnvägens räkenskaper utrönes, föranledts allenast af
persontrafik, postbefordran och transport af annat gods än bolagets.
Om staten för annans räkning än bolagets fraktar malm från Ki¬
runa till Riksgränsen till sammanlagd myckenhet af minst 300,000 ton
för år, skall, i stället för nyssnämnda garantibestämmelse, gälla följande.
Om något år fraktinkomsterna på järnvägen Gellivare—Riksgränsen ej
skulle uppgå till sammanlagda beloppet af kostnaden för järnvägens
drift och underhåll jämte 4,5 procent å nuvarande och blifvande anlägg¬
ningskostnad för samma järnväg, skall bolaget i allt fall för sådant år
betala, med inberäkning af fraktafgiften för transporterad malmkvantitet,
en summa motsvarande den på bolagets transportkvantitet i förhållande
till hela transportmängden på banan (person-, post- och godstrafik)
proportionellt enligt vid statens järnvägar tillämpade fördelningsgrunder
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
belöpande andel af ofvannämnda sammanlagda kostnads- och procent¬
belopp. Skulle ett sådant år bolagets transportmängd icke uppgå till
den i § 3 mom. 2 för året angifna kvantitet (respektive 1,800,000 upp
till 3,000,000 ton), skall vid beräkning af bolagets andel i nämnda kost¬
nads- och procentbelopp bolagets transportmängd i allt fall beräknas
hafva utgjort den i § 3 mom. 2 angifna kvantitet.
2:o. Därest något år fraktinkomsterna på järnvägen Gellivare
(Malmberget)—Svartön ej skulle uppgå till sammanlagda beloppet af
kostnaden för järnvägens drift och underhåll jämte fyra och fem tionde¬
dels (4,5) procent å nuvarande och blifvande anläggningskostnad för
samma järnväg, innefattande jämväl alla statens upplags-, lossnings- och
lastningsanordningar å Svartön, skola Luossavaara-Kiirunavaara aktie¬
bolag och aktiebolaget Gellivare malmfält i allt fall för sådant år betala,
med inberäkning af fraktafgiften för å denna handel transporterad
malmkvantitet, den på bolagens transportkvantiteter i förhållande till
hela transportmängden på banan (person-, post- och godstrafik) propor¬
tionellt enligt vid statens järnvägar tillämpade fördelningsgrunder belö¬
pande andel af ofvannämnda sammanlagda kostnads- och procentbelopp.
Skulle ett sådant år Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag icke frakta en
så stor malmkvantitet denna väg, som bolaget enligt § 3 mom. 2
anmält till befordran, eller aktiebolaget Gellivare malmfält icke frakta
den i § 6 här ofvan omförmälda årskvantitet, skola vid beräkning af
bolagens andel i nämnda kostnads- och procentbelopp bolagens trans¬
portmängder i allt fall beräknas hafva utgjort den en gång anmälda
kvantiteten från Kiruna till Svartön och den i § 6 omförmälda kvanti¬
teten från Malmberget till Svartön.
§ 8.
Såväl Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag som aktiebolaget Gelli¬
vare malmfält förbinda sig att af disponibla malmtillgångar i främsta
rummet i mån af efterfrågan leverera hvad som för järn- eller ståltill¬
verkning inom Sverige kan komma att åstundas.
Bolagen, hvilka icke må undandraga sig nu stadgade skyldighet
gent emot dylik köpare, som för fullgörande af sina förpliktelser lämnar
tillfredsställande bankgaranti, äga icke åsätta malmen högre pris än
som är efter det vid köpet i allmänhet gällande prisläge skäligt. Upp¬
stå emellan bolag och köpare olika meningar om huruvida det af bo¬
laget fordrade pris är skäligt, är bolaget pliktigt att, därest Kungl.
Maj:t sådant påfordrar, underkasta sig afgörande af tre skiljemän, af
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
9
Indika bolaget och köparen utse hvar sin och fullmäktige i Sveriges riks'
bank den tredje.
§ »•
Bolagen förbinda sig att sörja för en i allo rationell malmbrytning
såväl vid Luossavaara-Kiirunavaara och Gellivare malmfält som ock vid
det eller de öfriga i § 1 omförmälta malmfält, som må komma att af
bolagen bearbetas, samt för sådant ändamål vidtaga lämpliga anstalter
och nedlägga erforderliga kostnader. Bolagen förbinda sig jämväl
att hålla all i detta kontrakt afsedd, för rörelsen erforderlig egendom
i godt skick.
§ io.
Bolagen förbinda sig att, på sätt i Grängesberg och i Kiruna redan
ägt rum, äfven i Gellivare, där den med staten pågående rättegången
hittills lagt hinder i vägen för förverkligande af bolagets afsikter, vid¬
taga åtgärder för beredande af tjänliga bostäder åt arbetarna samt för
öfrigt, i hvad på bolagen ankommer, söka sörja för deras trefnad.
§ 11-
Skulle under den tid, detta aftal äger bestånd, exporttull eller an¬
nan pålaga eller afgift, af hvad slag det vara må, påläggas järnmalm,
som brytes eller exporteras, förbinder sig staten att under förra
hälften af nästpåföljande kalenderår godtgöra bolagen hvad de af sagda
grund måst slutligen vidkännas för malm, som brutits i någon uti denna
öfverenskommelse afsedd fyndighet.
Därest under sagda tid något af de tre bolagen måst vidkännas
direkt beskattning, af hvad slag det vara må, efter annan eller högre
grund än som gäller för bolag med årlig inkomst af en och en half
miljon kronor eller förmögenhet af trettio miljoner kronor, skall staten
under loppet af nästpåföljande kalenderår godtgöra detta bolag ej mindre
hvad bolaget nödgats utgifva utöfver hvad det bort utgifva, därest dess
beskattning utgått efter samma grunder som för bolag med ofvan sagda
inkomst eller förmögenhet, än äfven ränta å skillnadsbeloppet efter fyra
procent om året.
§ 12-
Staten förbinder sig att under den tid, denna öfverenskommelse
varar, icke låta annan frakta för export afsedd järnmalm å järnvägen
Luleå—Riksgränsen mot billigare afgifter än dem, som medgifvits bolagen.
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 103 Saft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
§ 13.
l:o. Den 1 januari 1957 eller å clen tidigare dag, som med till¬
ämpning af § 4 här ofvan kan ifrågakomma, öfverlåter Luossavaara—
Kiirunavaara aktiebolag utan ersättning med full äganderätt till staten
den bolaget tillhöriga, inom Norrbottens län befintliga fasta egendomen
241,16 hektar mark i Juckasjärvi socken, afsöndrad från kronopark vid
Kiruna.
Samtidigt öfverlåter aktiebolaget Gellivare malmfält utan ersättning
med full äganderätt till staten samtliga detta bolag tillhöriga, inom
Norrbottens län befintliga fastigheter, nämligen:
I Gellivare socken:
Fjällnäs
5 / 3 2
|
mantal frälse Robsahm
|
n:o 1
|
|
f1 11/ 32
|
D
|
Wassara n:o 4
|
eller Gellivare n:o
|
5
|
<6 tunnland
|
inägor afsöndrade från Vs mantal Wassara
|
|
eller Gellivare n:o 5
|
|
|
3/64
|
mantal
|
Petersberg n:o
|
1
|
|
21/512 »
|
Wassara n:o 4
|
eller Gellivare n:o
|
5
|
1/128
|
»
|
d:o
|
» d:o
|
|
V128
|
»
|
d:o
|
» d:o
|
|
V 64
|
»
|
d:o
|
» Gellivare n:o
|
6
|
764
|
|
Wuortnuvuoma
|
n:o 1
|
|
1 / 32
|
»
|
Björkudden n:o
|
1
|
|
I Öfver-Luleå socken:
Holmfors såg
*7128 mantal Buddbyn n:o 4
13/i28 » d:o n:o 7
732 » Legoträsk n:o 1
V 64 )> d:o n:o 1
V 6i )) d:o n:o 1
19/i28 » Alternäs n:o 1
19/128 )> d:o n:o 1
V6 » Kopparberg n:o 1
13/32 )) Bläslandet n:o 1
11 /1024 » Buddbyn n:o 31
”/2B60 » d:o n:o 51 skogsskiften
39Aob6 ).) d:o n:o 7j
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
11
I Råned socken:
9 / 3 2 mantal Rör viken n:o 1
3/is » Hedträsk n:o 1
I Heder-Luleå socken:
k Svartön: Bältet n:o 3 om 10,3873 hektar, afsöndrad från Vie mantal
Björsbyn n:o 5
Bältet n:o 4 om 8,4397 hektar, afsöndrad från 13/ase mantal
Björsbyn n:o 5
En lägenhet om 73,7990 hektar, afsöndrad från 37/i28 mantal
Björsbyn n:o 6
Ett område om 3,8630 hektar på Svartöberget.
Vid samma tidpunkt öfvergå utan ersättning med full äganderätt
till staten samtliga de båda bolagen tillhöriga grufvor och inmutade
områden inom Norrbottens län jämte alla för fyndigheternas tillgodo¬
görande eller administrerande därstädes anordnade anstalter, byggna¬
der, järnvägar och annat, likasom maskiner, redskap och rullande ma¬
teriel, skolande härunder inbegripas all för grufrörelsen afsedd eller
använd fast och lös egendom af hvad slag den vara må, dock icke
penningar, värdepapper, fordringar eller vid kontraktstidens utgång
osåld järnmalm, ej heller järnvägsvagnar, som gå i trafik å statsbanan
eller för malmtransport särskildt byggda ångfartyg.
Jämväl all egendom af den här förut i denna § angifna beskaffen¬
het, som de tre bolagen må inom ofvannämnda län förvärfva före of-
vanberörda tidpunkt, skall då, med iakttagande af nyssnämnda undan¬
tag, utan ersättning med äganderätt tillfalla staten.
Bolagen fritaga sig från ersättningsskyldighet för det fall, att före
fastigheternas afstående till staten desamma eller någon eller några af
dem skulle utan bolagens förvållande lagligen frånvinnas bolagen, äf¬
vensom från annan hemulsskyldighet än öfverlämnande af nuvarande
äganderättshandlingar och lagfartsbevis. Likaledes fritaga sig bolagen
från skyldighet att försvara sådana grufvor och inmutade områden,
hvilka vid bristande försvar omedelbart tillfalla staten såsom jordägare.
2:o. Bolagen ansvara för, att den i mom. l:o afsedda egendom vid
tiden för dess öfverlämnande till staten icke besväras af andra intecknin¬
gar än dem, som nu äro beviljade eller omnämnas i mom. 3 af denna §.
3: o. Bolagen förbinda sig att till staten öfverlämna äganderätts-
handlingarna till samtliga ifrågakomna grufvor och inmutningar jämte
de i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags eller aktiebolagets Gellivare
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
malmfält förlagsinteckningsbara egendom nu fastställda inteckningar,
så. snart och i den mån berörda handlingar frigöras från å dem nu
hvilande pantförbindelser. Vid kontraktets underskrifvande å statens
vägnar öfverlämna bolagen vidare såsom säkerhet för öfverlåtandet till
staten af de i mom. 1 här ofvan omförmälda fastigheter skuldebref å
sammanlagdt en miljon kronor med inteckningsrätt i fastigheterna.
Därest den i denna § afsedda egendom eller del däraf genom kon¬
kurs skulle frångå det bolag, den nu tillhör, är staten berättigad att af
bolaget erhålla skadestånd till belopp motsvarande fem (5) kronor per
ton af all den järnmalm, som återstår obruten, därvid till grund för
myckenhetens bestämmande skall, hvad Luossavaara-Kiirunavaara aktie¬
bolag angår, i första rummet läggas den uppskattning, som jämlikt § 2
må hafva ägt rum. Har denna uppskattning enligt nämndens förklaring
omfattat all befintlig malm, skall samma uppskattning gälla. Har ej
uppskattningen omfattat all befintlig malm eller bär nämnden ännu ej
blifvit tillsatt eller icke afgifvit utlåtande, äge staten förebringa annan
utredning angående malmtillgångens storlek, dock att denna skall anses
utgöra minst fyrahundra miljoner ton. Aktiebolagets Gellivare malmfält
malmtillgång skall i nu afsedda fall anses utgöra en tiondedel af den
myckenhet, som Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags malmfält innehålla.
Hvad nu är sagdt om konkurs gälle ock, därest egendom genom
utmätning frångår något af sistnämnda tvenne bolag, dock ej där denna
egendom för exekutiv auktion saluvärderats till mindre än ett hundra
tusen kronor, i hvilket fall skadeståndet skall utgöra tre gånger det be¬
lopp, hvartill den utmätta egendomen saluvärderats.
§ 14-
l:o. Under år 1925 äger staten rätt att, därest den det vill, till¬
säga bolagen om inlösen af all i detta kontrakt afsedd egendom, och
skall tillträdet i så fall äga rum den 31 december året därefter. Lösen
skall gifvas enligt följande grunder. Af den malmkvantitet, som bola¬
gen enligt § 1 äga bryta och tillgodogöra sig, skall den del, som vid
tidpunkten för inlösningen återstår obruten, med tillägg af en tiondedel
af hvad Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag brutit och försålt från och
med år 1911 till dess inlösen äger rum, lika fördelas på de år, som
återstå af den i §§ 3 och 4 bestämda tidsperiod med tillägg af fem år
där utöfver. Därefter beräknas den nettovinst för hvart och ett af dessa
år, hvarom bolagen genom statens tidigare tillträde komma att gå
miste. Beräkningen af sagda nettovinster verkställes af nio ojäfvige
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
13
gode män, af hvilka tre utses af staten, tre af bolagen, en af magistra¬
ten i Stockholm, en af magistraten i Göteborg och en af styrelsen för
tekniska högskolan i Stockholm. Vid beräkningen skola gode männen,
för hvilka bolagens böcker och öfriga handlingar skola hållas tillgäng¬
liga, träffa sitt afgörande med hänsyn såväl till malmpris och brytnings-
kostnader under den föregående tiden af bolagens verksamhet som till
befintliga kontrakt och alla andra på bedömandet inverkande omstän¬
digheter. Sedan nettovinsten för hvart af de följande åren sålunda
bestämts, uträknas det värde, som hvarje årsvinst har vid tidpunkten
för inlösen, på det sätt att sagda värde med tillägg af ränta och ränta
på ränta efter fyra procent för år från tillträdesdagen till ifrågavarande
vinstårs utgång skall uppgå till samma belopp som den enligt ofvan
angifna grunder beräknade nettovinsten för samma år.
Summan af årsvinsternas sålunda uträknade värden vid tidpunkten
för tillträdet utgör inlösningsbeloppet. Det sålunda bestämda beloppet
skall staten erlägga kontant å tillträdesdagen.
Inför gode männen må såväl staten som bolagen framställa och
grunda sina anspråk och påståenden. Gode männens beslut må ej
öfverklagas. Stanna de i olika meningar, gälle den mening, som de
flesta omfattat såsom gode männens beslut. Lagen om skiljemän äger
ej tillämpning i fråga om det i detta inom. afsedda förfarande. Angå¬
ende påföljd af parts underlåtenhet att utse gode män gälle hvad i
§ 2 är för där afsedt fall stadgadt.
Begagnar staten icke sin lösningsrätt vid ofvan angifna tidpunkt,
må densamma sedan ej göras gällande förrän tio år därefter samt ytter¬
ligare efter en period af tio år.
2:o. Skulle bolagen eller något af dem i väsentlig grad brista
i fullgörandet af de i § 3 mom. 3, §§ 7 eller 9 stadgade åtaganden,
och rättelse ej ske inom sex månader efter tillsägelse från statens sida,
skall, i händelse staten sådant påfordrar, statens lösningsrätt till den i
detta kontrakt afsedda egendom inträda. För sådant fall skola de i
förestående mom. stadgade bestämmelser om lösen gälla, dock med den
skillnaden att staten endast skall erlägga åttio procent af det inlös-
ningsbelopp, som med tillämpning af mom. 1 skulle hafva utgått.
3:o. Därest förevarande paragraf träder i tillämpning, skall staten
samtidigt med öfvertagande af egendomen jämväl öfvertaga Luossavaara-
Kiirunavaara aktiebolags samt aktiebolagets Gellivare malmfält förplik¬
telser jämte motsvarande rättigheter enligt sådana kontrakt angående
leverans af järnmalm, hvilka äro upprättade, innan tillsägelse om inlösen
enligt mom. 1 skett, eller, i fall tillträdet sker på grund af hvad i mom.
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
2 stadgas, innan staten framställt anspråk på inlösen; dock under för¬
utsättning att icke något af de tre bolagen afhändt sig någon bolaget
tillhörig malmångare, i förra fallet efter det staten tillsagt om inlösen,
och i senare fallet efter det anspråk på inlösen framställts.
§ 15-
År vid den tidpunkt, då staten tillträder egendomen, malm, som
af Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malm¬
fält brutits inom den i detta kontrakt stadgade begränsning, osåld, äga
bolagen utfrakta densamma på i detta kontrakt stadgade villkor.
§ 16-
Staten utfäster sig att vid tillträdet af bolagens ifrågakomma egen¬
dom, i den mån sådant lämpligen kan ske, öfvertaga den hos Luossa¬
vaara-Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare malmfält an¬
ställda personal äfvensom att svara för fortsatt utbetalning af då ut¬
gående, till beloppet rimliga pensioner och understöd åt tjänstemän
och arbetare, som varit anställda vid nämnda båda bolag.
§ 17-
Därest staten före utgången af år 1953 tillträder den i detta kon¬
trakt afsedda egendom, förbinder sig staten att till G. E. Broms’ rätts-
innehafvare utbetala den royalty, som enligt aftal af den 11 februari och
den 20 maj 1903 häftar vid den egendom, staten sålunda förvärfvat.
§ 18-
Den mellan kronan, å ena, och aktiebolaget Gellivare malmfält m. fl.,
å andra sidan, anhängiga rättegång angående rätt till vissa inmutningar,
i hvilken rättegång Svea hofrätt gifvit dom den 23 februari 1906, ned¬
lägges till alla delar, och parterna bära hvar sina kostnader för samma
rättegång.
§ 19.
Därest bolagen eller något af dem vid statens tillträde af den i
detta kontrakt afsedda egendom, vare sig detta sker i enlighet med §
13 eller § 14, äger för malmtransport särskildt byggda ångfartyg, skall
staten vara berättigad och skyldig inlösa dessa fartyg till pris, som be¬
stämmes af skiljemän, af hvilka hvardera kontrahenten utser en och de
två sålunda utsedda eller, i fall de icke kunna ena sig, öfverståthållar-
ämbetet den tredje.
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
15
§ 20.
Genom detta kontrakt upphäfves den emellan staten, å ena, och
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag-, å andra sidan, den 2 juli 1898 in¬
gångna öfverenskommelse. Till ytterligare säkerhet för uppfyllande af
bolagets förbindelser enligt förevarande kontrakt skola hos staten kvar-
blifva såväl det intecknade skuldebref å två miljoner kronor, som af
bolaget öfverlämnats till staten såsom säkerhet för ett i sagda öfver¬
enskommelse stadgadt vite, som ock de såsom pant för samma öfverens¬
kommelse till staten aflämnade depositionsbevis, dock med rätt för bola¬
get, så länge det fullgör sina förbindelser enligt förevarande kontrakt,
att uppbära ränta å bevisen.
§ 21.
De rättigheter, som på grund af detta kontrakt tillkomma bolagen,
må icke utan statens samtycke å annan öfverlåtas.
Förestående aftal antages härmed, under förutsättning af veder¬
börande bolagsstämmors godkännande inom nästkommande juni månads
utgång, men upphör att vara för bolagen bindande, därest det icke af
staten inom samma tid godkännes.
Stockholm den 8 maj 1906.
Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
Vollrath Tham.
Aktiebolaget Gellivare Malmfält
Vollrath Tham.
Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag
Vollrath Tham.
Brukspatron Vollrath Thams egenhändiga namnteckning
bevittna:
G. S. Byström. L. Lagerhjelm.»
I anledning af denna Kungl. Maj:ts framställning hafva inom Andra
Kammaren följande motioner blifvit väckta:
n:o 166 af herr C. J. ödman, hvilken hemställt, att Kiksdagen,
för den händelse kungl. propositionen n:o 158 i sin helhet eller med
16
Statsutskottets Utlåtande N-.o 162.
modifikationer i (ifrigt bifölles, måtte besluta, att i kontrakten mellan
svenska staten, å ena sidan, samt trafikaktiebolaget Grängesberg-
Oxelösund, aktiebolaget Gellivare malmfält och Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag, å den andra, skulle efter kontraktsförslagets 8 § införas en
bestämmelse af följande hufvudsakliga innebörd och nedanstående orda¬
lydelse, hvilken borde af vederbörande utskott erhålla den förändrade
formulering, som möjligen kunde tarfvas:
»Bolagen förbinda sig att för sin malmexport med andras uteslu¬
tande använda fartyg, tillhörande svenska rederier, i den mån sådant
möjliggöres genom upphörandet af nu gällande transportkontrakt samt
svenska rederier anmäla sig för öfvertagande af transporten eller del
häraf.
Bolagen, Indika icke må undandraga sig nu stadgade skyldighet
gentemot svenskt rederi, som för fullgörande af sina förpliktelser läm¬
nar tillfredsställande garanti, äga icke påfordra lägre fraktsatser, än
som äro efter det vid fraktaftalets upjDgörande i allmänhet gällande
prisläge skäliga. Uppstå mellan bolag och rederi olika meningar om
huruvida föreslagen fraktsats är skälig, är bolaget pliktigt att, därest
Kung], Maj:t sådant påfordrar, underkasta sig afgörande af tre skilje¬
män, af hvilka bolaget och rederiet välja hvar sin samt kungl. kom¬
merskollegium den tredje»;
n:o 167 af herr S. Nordström, som hemställt, att Riksdagen beha¬
gade i skrifvelse till Konungen anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes, efter
vederbörlig utredning, för nästkommande års Riksdag framlägga sådana
förslag till öfverenskommelse med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,
Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, att
staten med det snaraste måtte komma till full ägande- och dispositions¬
rätt af malmfälten i fråga:
samt n:o 168 af herr K. 11. Branting, hvilken hemställt, att Riks¬
dagen, under förklarande att Kungl. Maj:ts proposition n:o 158 angå¬
ende uppgörelse mellan staten och vissa malmfältsbolag icke kunnat i
nu föreliggande form godkännas, ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att en närmare undersökning måtte med första ske af malm¬
tillgångarna i Norrbotten och att i samband därmed Kungl. Maj:t måtte
med vederbörande ägare inleda förhandlingar i syfte att återvinna på
för båda parterna antagliga villkor dessa naturtillgångar åt staten, samt
att de förslag, som med anledning häraf kunde blifva uppgjorda, måtte
föreläggas om möjligt redan nästkommande Riksdag till pröfning.
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
17
Då statsutskottet först den 12 innevarande maj fått till förbere¬
dande behandling mottaga Kungl. Maj ds förevarande proposition, har
det icke varit för utskottet möjligt att under den korta tid, som kunnat
ägnas åt denna vidtomfattande fråga, fullständigt intränga i densamma,
så att utskottet med säkerhet kan bedöma hela innebörden af den före¬
slagna uppgörelsen och dess konsekvenser i ekonomiskt, statsfinansiellt
och politiskt hänseende. Denna fråga är emellertid för vårt land af så
stor och på skilda områden ingripande betydelse, att det måste
synas betänkligt, om utan grundlig pröfning från Riksdagens sida ett
beslut skulle fattas, hvarigenom hithörande förhållanden blefve definitivt
eller för en så lång framtid som femtio år reglerade.
Vid detta förhållande och då det från statens synpunkt icke kan
anses vara af omständigheterna påkalladt, att en sådan reglering nu
omedelbart kommer till stånd, synes det utskottet med afseende å den
långt framskridna tiden på riksdagen vara mest tillrådligt, att ej någon
åtgärd i denna fråga nu beslutas. Ej heller synes det vara lämpligt,
att Riksdagen, på sätt i särskilda motioner föreslagits, nu i skrifvelse
till Kungl. Maj:t uttalar sig angående ifrågavarande grufegendoms för¬
värfvande åt staten på vissa angifna villkor.
På grund af det anförda får utskottet hemställa,
a) att Kungl. Maj:ts förevarande framställning'
icke må vinna Riksdagens bifall;
b) att herr Ödmans i ämnet väckta motion må
anses besvarad genom Riksdagens bifall till utskottets
hemställan under a);
c) att herr Nordströms ifrågavarande motion icke
må af Riksdagen bifallas; samt
d) att herr Brantings omförmälda motion ej heller
må vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 18 maj 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Bil. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 103 Häft.
3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
Reservation
af herrar H. P. P. Tamm, grefve C. O. Taube, K. E. Bohnstedt, friherre
N. A. H. Palmstierna, C. J. G. Swartz, D. Persson, K. StarbäcJc, Ä. H.
Hammarskjöld, och E. Hammarlund, hvilka ansett att utskottets ytt¬
rande och hemställan bort hafva följande lydelse:
»Utskottet anser sig till en början böra, till förekommande af miss¬
uppfattning utaf hvad som anförts i det propositionen bifogade stats¬
rådsprotokollet, sid. 8, göra en erinran angående innebörden af 1898
års Riksdags beslut beträffande transport af järnmalm för Luossavaara-
Kiirunavaara aktiebolags räkning å järnvägen Gellivare—Riksgränsen.
Riksdagens beslut, liksom det på grundval däraf upprättade kontraktet
af den 2 juli 1898, innebär, att bolaget skulle äga frakta 1,200,000 ton
malm på de i kontraktet angifna betalningsvillkor, men beslutet innebär
ingalunda något hinder mot att järnvägen utöfver dessa 1,200,000 ton
besörjer ytterligare malmtransport mot särskild afgift.
Det i förevarande proposition framlagda kontraktsförslaget synes
utskottet uppenbarligen innefatta afsevärda ekonomiska fördelar för sta¬
ten, och då genom ingåendet af en sådan öfverenskommelse den sedan
lång tid sväfvande frågan om de stora norrbottniska malmfälten och
deras tillgodogörande skulle vinna en enligt utskottets mening för vårt
land tillfredsställande lösning, anser sig utskottet böra i hufvudsak för¬
orda bifall till den kung!, propositionen.
Hvad angår kontraktsförslagets detaljbestämmelser har utskottet
icke haft annat att erinra, än att i ett par punkter förslagets affattning
icke synes innebära fullt betryggande garanti mot möjligheten att genom
kringgående eller misstolkning omintetgöra uppnåendet af det resultat,
man velat vinna. Så är fallet med bestämmelsen i första punkten af
§ 3 mom. 3. För att trygga staten den tillförsäkrade årliga andelen
af bolagets vinst är här stadgadt, att vid andelens beräknande hänsyn
skall tagas såväl till hvad som utdelas till aktieägarne som till hvad som
afsättes till fonder, dock att härvid göres undantag beträffande afsätt-
ningar till reservfonden, hvilka ej skola tagas i beräkning, så länge
reservfonden ej uppgår till en tiondedel af aktiekapitalet. Detta stad¬
gande synes lämna en utväg att obehörigt minska den staten tillkom¬
mande andelen på det sätt, att bolaget ökar aktiekapitalet och därigenom
bereder sig rätt att öka afsättningen till reservfonden, hvarigenom sta¬
ten skulle gå miste om andel i hvad som sålunda afsättes. För att
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
19
förekomma att i en framtid en sådan utväg skulle anlitas, synes det
nödvändigt att bestämma att reservfonden uti ifrågavarande hänseende
ej får beräknas högre än till en tiondedel af det nuvarande aktie¬
kapitalet.
I § 8 stadgas, att bolagen äro skyldiga att under vissa villkor
lämna företrädesrätt till erhållande af malm åt köpare, som åstunda
sådan för järn- eller ståltillverkning inom Sverige. Denna företrädes¬
rätt är enligt paragrafens affattning begränsad till »disponibla malm¬
tillgångar». Då stadgandet, sålunda affattadt, torde kunna gifva anled¬
ning till olika tolkningar och måhända göra den åsyftade företrädes¬
rätten illusorisk, har utskottet ansett, att en annan affattning bör väljas,
som klart och tydligt angifver, hvad en köpare har att iakttaga för att
vara tillförsäkrad en åstundad leverans. Utskottet vill i sådant hän¬
seende föreslå en bestämmelse, som utskottet har anledning tro vara
antaglig äfven för bolagen, nämligen att bolagen ej må undandraga sig
ifrågavarande leveransskyldighet, om köparen, da det är fråga om större
årsleverans än 100,000 ton, gör framställning därom minst tre år före
det, då leveransen skall äga rum.
Utskottet — som icke funnit skäl att såsom villkor för kontraktets
antagande uppställa, att i detsamma intages det i herr Ödmans motion
föreslagna tilläggsstadgandet — får på grund af det anförda hemställa,
att Riksdagen, med afslag å de af herr Ödman,
herr Nordström och herr Bran ting i ämnet väckta
motionerna, må på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts före¬
varande framställning, att Riksdagen för sin del god¬
känner och antager det vid statsrådsprotokollet öfver
civilärenden den 8 maj 1906 fogade förslaget till kon¬
trakt mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-
Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malm¬
fält och trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, å
andra sidan, dock under förutsättning att i första
punkten af kontraktets § 3 mom. 3 framför ordet
»aktiekapitalet» insättas orden »det nuvarande» samt
att kontraktets § 8 erhåller följande ändrade lydelse:
Ȥ 8.
Såväl Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag som
aktiebolaget Gellivare malmfält förbinda sig att af
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 162.
den malm, som brytes, i främsta rummet i män af
efterfrågan leverera hvad som för järn- eller ståltill¬
verkning inom Sverige kan komma att åstundas.
Bolagen mä icke undandraga sig nu stadgade
skyldighet gent emot dylik köpare, som för fullgö¬
rande af sina förpliktelser lämnar tillfredsställande
bankgaranti samt, där fråga är om större årsleverans
än etthundratusen ton, gör framställning därom minst
tre år före det, då leveransen skall äga rum; ej hel¬
ler må bolagen åsätta malmen högre pris än som är
efter det vid köpet i allmänhet gällande prisläge skä¬
ligt. Uppstå emellan bolag och köpare olika menin¬
gar om huruvida det af bolaget fordrade pris är skä¬
ligt, är bolaget pliktigt att, därest Kung!. Maj:t så¬
dant påfordrar, underkasta sig afgörande af tre skilje¬
män, af hvilka bolaget och köparen utse hvar sin och
fullmäktige i Sveriges riksbank den tredje.»
Herrar H. Andersson, P. Olsson, A. Wiklund och L. Eriksson hafva
begärt få antecknadt, att de icke deltagit i detta ärendes behandling
inom utskottet.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1906.