Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
1
N:o 2.
Ank. till Riksd. kansli den 23 februari 1906, kl. 4 e. in.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts pro¬
position med förslag till ändrad, lydelse af §§ 39, 41,
42 och 43 regeringsformen äfvensom väckt motion om
ändring af §§ 39 och 43 regeringsformen.
Till konstitutionsutskottets handläggning hafva häda kamrarna hän- Kungl. Maj-.ts
visat Kungl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition n:o 37, däruti Kungl. P’°Pos‘Uon-
Maj:t till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning framlagt följande
Förslag
till
ändrad lydelse af §§ 39, 41, 42 och 43 regeringsformen.
§ 39.
Vill Konungen utrikes resa, meddele han statsrådet in pleno denna
sin föresats och inhämte dess tankar däröfver, på sätt 9 § omtalar. Be¬
sluter Konungen därefter sådan resa och den verkställer, befatte sig ej
med rikets styrelse eller utöfve den konungsliga makten, så länge han
utrikes vistas, utan föres riksstyrelsen under Konungens frånvaro, i hans
namn, af den till tronföljden närmast berättigade prins, om han uppnått
den ålder, som i 41 § sägs. Han styre såsom regent med all konungslig
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 3 Sami. 2 Haft. (N:o 2). 1
2
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
makt och myndighet, enligt denna regeringsform; dock må han ej adeligt
stånd och värdighet förläna, eller till greflig! och friherrligt ’stånd upp¬
höja, eller riddarevärdighet utdela; äfvensom alla lediga förtroendesysslor
endast tills vidare kunna förvaltas af dem, som regenten därtill förordnar.
År den till tronföljden närmast berättigade prins af sjukdom eller
af utrikes vistande hindrad att riksstyrelsen utöfva, då styre såsormregent
i Konungens namn med nu sagda befogenhet den af tronföljarens bröst-
arfvingar, som är till tronen närmast berättigad, för så vidt han uppnått
den i 41 § stadgade ålder och hinder af ofvannämnda beskaffenhet för
honom ej möter.
Finnes ej prins, som, efter hvad nu är stadgadt, må utöfva riks¬
styrelsen, före statsrådet styrelsen med samma makt som regent.
Huru förhållas skall, därest Konungen längre tid än tolf månader
ur riket blifver, därom varder i 91 § stadgadt.
§ 41.
Konung vare myndig vid fyllda aderton år. Lag samma vare för
den till tronföljden närmast berättigade prins och den af hans bröst-
arfvingar, som efter honom är till tronen närmast berättigad. Dör Konung
innan tronföljaren denna ålder uppnått, föres styrelsen af statsrådet, enligt
39 §, i Konungens namn, intill dess Riksdagen sammankommer, och den
förmyndarestyrelse, Riksdagen förordnar, regeringen tillträdt; ställande sig
statsrådet denna regeringsform till ovillkorlig efterlefnad.
§ 42.
Skulle den olycka tima, att hela konungahuset, inom hvilket arfs-
rätten till riket räknas, på manliga sidan utginge, då förvalte äfven stats¬
rådet regeringen med den makt, 39 § stadgar, intill dess Riksdagen hin¬
ner sammankomma och ett nytt konungahus utkora, samt den valde
konungen regeringen tillträdt.
Uti alla de fall, då enligt denna och föregående tre §§ riksstyrelsen
föres af statsrådet, skola dess samtliga ledamöter, där de icke äga laga
förfall, vara närvarande och rösta.
§ 43.
Går Konungen i fält, eller till aflägsnare inrikes orter reser, förordne
tre ledamöter af statsrådet, under den ordförande, som han, antingen
ibland prinsar af sitt hus eller ibland statsrådets ledamöter, särskildt
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
nämner, att föra regeringen i de mal, Konungen föreskrifvei. Med de
mål, Konungen då själf afgör, förhålles på det sätt, som 8 § stadgar.
Hvad nu om Konung sagdt är, galle ock i afseende pa regent, cla
riksstyrelsen af honom utöfvas.
De skäl, som ligga till grund för den kungl. propositionen, innefattas
uti ett af chefen för justitiedepartementet, hans excellens herr statsministern
i statsrådet den 2 innevarande månad afgifvet yttrande, så lydande:
»De stadganden i rikets grundlagar, hvilka efter upplösning åt tör¬
eningen med Norge erfordra jämkning, äro §§ 39 och 43 regeringsformen,
hvarest bestämmes huru med riksstyrelsen skall förhållas, när Konungen
reser utom Sverige och Norge eller till aflägsna^ inrikes orter eller till
Norge. Då det förslag till ändrad lydelse af §§ 39 och 41 regerings¬
formen, som Riksdagen år 1904 i anledning af Kungl. Mapts samma ar
aflåtna proposition antog såsom hvilande för vidare grundlagsenlig e-
handling, efter nu inträdda förändrade förhallanden icke lärer kunna
slutligt antagas, torde vid den jämkning af §§ 39 och 43, som dessa för¬
hållanden påkalla, höra iakttagas jämväl den ändring, som med nyss¬
nämnda förslag afsågs. I sammanhang härmed synes ock höra uppmärk¬
sammas, att i § 42 regeringsformen återinföres en bestämmelse, som före
år 1900 däri innehållits, men som på grund af då genomford grundlags¬
ändring af formella skäl uteslöts, eller att uti alla de fall, da enligt
samma § och §§ 39, 40 och 41 regeringsformen riksstyrelsen föres åt stats¬
rådet, dess samtliga ledamöter skola vara närvarande och rösta. Jag har
därför låtit upprätta ett med hänsyn till nu angifna förhållanden lämpadt
förslag till ändrad lydelse af §§ 39, 41, 42 och 43 regeringsformen.» 1
1 sammanhang med ifrågavarande kungl. proposition har utskottet
jämväl till behandning förehaft en af herr J. R. Kjellen. inom Andra
Kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, n:o 69, uti hvilken mo¬
tionären hemställt, att Riksdagen behagade för sin del antaga, såsom hyl¬
lande för vidare grundlagsenlig behandling, följande förslag till ändrad
lydelse af §§ 39 och 43 regeringsformen:
Regeringsformen.
§ 39.
Vill konungen utrikes resa, meddele den konungsliga
makten, så länge han utrikes vistas, utan --- förordnar.
Motion.
4
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
i . e'i eller är lian af sjukdom eller utrikes vistande
nmdrad att--— — regent.
Huru förhållas — — — — stadgadt.
§ 43.
Går konungen i fält eller till aflägsnare inrikes orter [ ] reser för¬
orda -----stadgar. ’
Hvad nu — — — — utöfvas.
Såsom skal för sin hemställan har motionären, med åberopande af
motiveringen i eu af herr G. S. Neiglick m. fl. inom Andra Kammaren
afgifven motion, n:o 32, om skrifvelse till Kung! Maj.-t angående förslag
till de lagändringar, som påkallas af upplösningen af föreningen mellan
Sverige och Norge in. in., anfört följande:
»Då Sveriges befullmäktigade kommissarier år 1814 med Norges ur¬
tima storting afhandlade och beslöto »Norges Riges Grundlov», så förut¬
satte de i sill »påteckning» på nämnda statsakt, att den skulle i vissa
delar »medföra ändring eller jämkningar i Sveriges Rikes Regeringsform»
och reserverade uttryckligen för svenska Riksdagen dess grundlagsenlig^
ratt i detta stycke. För genomförandet af dessa förändringar hade man
kunnat låta regeringsformen undergå en direkt omstöpning, så att unionen
äfven förment blifvit inkorporerad i Sveriges statsrätt. Så skedde emel-
j d .7- T skä1, som här äro likgiltiga — icke; 1815 års Riksdag före¬
drog att införa ändrmgarne i en särskild Riksakt och låta Sveriges grund¬
lagar bestå oförändrade; och som denna Riksakt för Sveriges del icke
tillerkändes grundlags natur, så har det icke behöfts mera än ett riks¬
dagsbeslut pa kunglig proposition för att lagligen aflägsna unionen ur
ovenges statsrättsliga organisation.
. . .. Under tidernas lopp hafva Sveriges grundlagar emellertid icke kunna!
i rr-! „ deles oberörda af unionsförhållandet, ehuru intrycken visserligen
blifvit fa och obetydliga. Dessa spår igenfinnas i §§ 39 och 43 Regerings¬
formen och föranleddes närmast af norska grundlagens § 11, som bjöd
konungen att regelbundet vistas i Norge någon tid hvarje år. Det lag
ju nära till hands att vid organisationen af riksföreståndarskapet i Sverige
gorå en skillnad emellan denna konungens så att säga ordinarie frånvaro
ur riket och hans mera tillfälliga ut- eller inländska resor.
Genom grundlagsändring af år 1844 begränsades alltså bestämmel-
serna i § 39 angående konungens resor till de fall, då han »utom Sverige
och Morge reser»; och i sammanhang därmed ställdes hans vistelse i Norge
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
5
i statsrättsligt hänseende lika med frånvaro i fält eller på aflägsnare in¬
rikes orter, genom ändring af § 43. En naturlig konsekvens häraf var,
att äfven regentens motsvarande förfall inskränktes till »vistande utom
Sverige och Norge», då regentskapet lagligen infördes genom tillägg till
§ 39 af år 1863.
Då norska grundlagens § 11 numera upphört att hafva någon gäl¬
lande kraft för Sveriges konung, och då Norge genom unionsupplösningen
inträdt i den fulla och rena karaktären af ett för Sverige främmande rike,
så är det en klar följd, att dessa ändringar åter böra försvinna ur vår
grundlag.»
Hvad först angår den egentliga sakliga ändring Kungi. Maj:t uti
förevarande proposition föreslagit, eller införande i §§ 39 och 41 regerings¬
formen af bestämmelse angående regeringsmaktens utöfvande i visst fall af
den bland tronföljarens bröstarfvingar, som efter honom är till tronen
närmast berättigad, tillåter sig utskottet erinra därom, att ifrågavarande
ändringsförslag är af alldeles enahanda innebörd, som det Riksdagen
år 1904 i anledning af Kungl. Maj:ts samma år aflåtna proposition,
efter konstitutionsutskottets enhälliga tillstyrkan, antog såsom hvilande
för vidare grundlagsenlig behandling, men som innevarande års riks¬
dag i följd af de efter unionens upplösning inträdda förändrade förhål¬
landen icke ansett sig kunna utan vidare slutligt antaga. Då förslaget
numera undergått erforderlig jämkning och utskottet i likhet med konsti¬
tutionsutskottet vid 1904 års riksdag finner den föreslagna anordningen
val grundad, enär därigenom grundlagsenlig rätt att utöfva riksstyrelsen
vid för konungen i följd af utrikes resa eller sjukdom inträffadt förfall
tillerkännes icke blott den till tronföljden närmast berättigade prins, utan
äfven dennes med afseende å tronföljden närmast stående bröstarfvinge,
för såvidt han uppnått aderton års ålder och jämväl tronföljaren skulle vara
af sjukdom eller utrikes vistande hindrad att öfvertaga regeringsmakten,
anser sig utskottet äfven nu böra tillstyrka ifrågavarande grundlags¬
ändring.
Vidkommande de uti den kungl. propositionen äfvensom af herr
Kjellén i hans föreliggande motion föreslagna jämkningarna uti alfattningen
af §§ 39 och 43 regeringsformen innebära dessa endast ett återställande af
paragrafernas ursprungliga lydelse och utgöra själffallna följder af upp¬
lösningen af föreningen mellan Sverige och Norge.
Hvad slutligen beträffar det af Kungl. Maj:t i sammanhang med före-
nämnda grundlagsändringar föreslagna tillägget till § 42 regeringsformen,
afser detta endast att i samma paragraf återinföra en bestämmelse, som
Utslcottets
yttrande.
6
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
man med hänsyn till riksaktens föreskrifter angående interimsregerings
sammansättning haft anledning att ur paragrafen borttaga.
På grund af hvad sålunda hlifvit anfördt får utskottet hemställa,
l:o) att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition, såsom hvilande till vidare grund¬
lagsenlig behandling antaga följande förslag till ändrad
lydelse af §§ 39, 41, 42 och 43 regeringsformen:
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 39.
Vill Konungen utom Sverige och
Norge resa, meddele Han Statsrådet
in pleno denna Sin föresats och in-
hämte dess tankar däröfver, på sätt
9 § omtalar. Besluter Konungen
därefter sådan resa och den verk¬
ställer, befatte Sig ej med rikets sty¬
relse eller utöfve den Konungsliga
makten, så länge Han utom Sina
riken vistas, utan föres riksstyrelsen
under Konungens frånvaro, i Hans
namn, af den till tronföljden närmast
berättigade Prins, om Han uppnått
den ålder, som i 41 § sägs. Han styre
såsom Regent med all Konungslig
makt och myndighet, enligt denna
regeringsform; dock må han ej ade¬
lig! stånd och värdighet förläna, eller
till grefligt och friherrlig! stånd upp¬
höja, eller riddarevärdighet utdela;
äfvensom alla lediga förtroendesysslor
endast tills vidare kunna förvaltas
af dem, som Regenten därtill för¬
ordnar.
(Föreslagen lydelse:)
§ 39.
Vill Konungen utrikes resa, med¬
dele Han Statsrådet in pleno denna
Sin föresats och inhämte dess tankar
däröfver, på sätt 9 § omtalar. Be¬
sluter Konungen därefter sådan resa
och den verkställer, befatte Sig ej
med rikets styrelse eller utöfve den
Konungsliga makten, så länge Han
utrikes vistas, utan föres riksstyrelsen
under Konungens frånvaro, i Hans
namn, af den till tronföljden när¬
mast berättigade Prins, om Han upp¬
nått den ålder, som i 41 § sägs.
Han styre såsom Regent med all
Konungslig makt och myndighet,
enligt denna regeringsform; dock må
han ej adeligt stånd och värdighet
förläna, eller till grefligt och fri-
herrligt stånd upphöja, eller riddare¬
värdighet utdela; äfvensom alla lediga
förtroendesysslor endast tills vidare
kunna förvaltas af dem, som Regenten
därtill förordnar.
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
7
Finnes ej till tronföljden berättigad
Prins, eller har den därtill närmast
berättigade ej uppnått den i 41 § för
myndighet stadgade ålder, eller är
Han af sjukdom eller af vistande
utom Sverige och Norge hindrad att
riksstyrelsen öfvertaga, före Stats¬
rådet styrelsen med samma makt som
Regent.
Huru förhållas skall, därest Ko¬
nungen längre tid än tolf månader
ur riket blifver, därom varder i 91 §
stadgadt.
§ 41.
Konung vare myndig vid fyllda
aderton år. Lag samma vare för
den till tronföljden närmast berät¬
tigade Prins. Dör Konung innan
Tronföljaren denna ålder uppnått,
föres styrelsen af Statsrådet, enligt
39 §, i Konungens namn, intill dess
Riksdagen sammankommer, och den
förmyndarestyrelse, Riksdagen för¬
ordnar, regeringen tillträdt; ställande
sig Statsrådet denna regeringsform
till ovillkorlig efterlefnad.
§ 42.
Skulle den olycka tima, att hela
konungahuset, inom hvilket arfsrätten
Är den till tronföljden närmast
berättigade Prins af sjukdom eller af
utrikes vistande hindrad att riks¬
styrelsen utöfva, då styre såsom Re¬
gent i Konungens namn med nu sagda
befogenhet den af Tronföljarens bröst-
arfvingar, som är till tronen närmast
berättigad, för så vidt han uppnått
den i 41 § stadgade ålder och hinder
af ofvannämnda beskaffenhet för ho¬
nom ej möter.
Finnes ej Prins, som, efter hvad
nu är stadgadt, må utöfva rikssty¬
relsen, före Statsrådet styrelsen med
samma makt som Regent.
Huru förhållas skall, därest Ko¬
nungen längre tid än tolf månader
ur riket blifver, därom varder i 91 §
stadgadt.
§ 41.
Konung vare myndig vid fyllda
aderton år. Lag samma vare för
den till tronföljden närmast berät¬
tigade Prins och den af hans bröst-
arfvingar, som efter honom är till
tronen närmast berättigad. Dör Ko¬
nung innan Tronföljaren denna ålder
uppnått, föres styrelsen af Stats¬
rådet, enligt 39 §, i Konungens
namn, intill dess Riksdagen sam¬
mankommer, och den förmyndare¬
styrelse, Riksdagen förordnar, rege¬
ringen tillträdt; ställande sig Stats¬
rådet denna regeringsform till ovill¬
korlig efterlefnad.
§ 42.
Skulle den olycka tima, att hela
konungahuset, inom hvilket arfsrät-
8
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.
till riket räknas, på manliga sidan
utginge, då förvalte äfven Statsrådet
regeringen med den makt, 39 § stad¬
gar, intill dess Riksdagen hinner sam¬
mankomma och ett nytt konungahus
utkora, samt den valde Konungen
regeringen tillträd!
§ 43.
Går Konungen i fält, eller till af-
lägsnare inrikes orter eller till konunga¬
riket Norge reser, förordne tre leda¬
möter af Statsrådet, under den ord¬
förande, som Han, antingen ibland
Prinsar af sitt hus eller ibland Stats¬
rådets ledamöter, särskildt nämner,
att föra regeringen i de mål, Konungen
föreskrifver. Med de mål, Konungen
då Själf afgör, förhålles på det sätt,
som 8 § stadgar.
Hvad nu om Konung sagdt är,
galle ock i afseende på Regent, då
riksstyrelsen af Honom utöfvas.
ten till riket räknas, på manliga sidan
utginge, då förvalte äfven Statsrådet
regeringen med den makt, 39 § stad¬
gar, intill dess Riksdagen hinner sam¬
mankomma och ett nytt konungahus
utkora, samt den valde Konungen
regeringen tillträdt.
Uti alla de fall, då enligt denna
och föregående tre §§ riksstyrelsen
föres af Statsrådet, skola dess samt¬
liga ledamöter, där de icke äga laga
förfall, vara närvarande och rösta.
§ 43.
Går Konungen i fält, eller till af-
lägsnare inrikes orter reser, förordne
tre ledamöter af Statsrådet, under
den ordförande, som Han, antingen
ibland Prinsar af sitt hus eller ibland
Statsrådets ledamöter, särskildt näm¬
ner, att föra regeringen i de mål,
Konungen föreskrifver. Med de mål,
Konungen då Själf afgör, förhålles
på det sätt, som 8 § stadgar.
Hvad nu om Konung sagdt är,
galle ock i afseende på Regent, då
riksstyrelsen af Honom utöfvas.
2:o) att herr Kjelléns motion må anses besvarad
genom utskottets hemställan under punkten l:o).
Stockholm den 23 februari 1906.
På utskottets vägnar:
HUGO BLOMBERG.
Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B., 1906.