6
Riksdagens Skrifvelse N:o 194.
N:o 194.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 27 maj 1906.
— — — — Andra Kammaren den 27 —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg
för är IDOG åt en del tjänstemän och betjänte.
(Statsutskottets utlåtande 11:0 12 samt memorial 11:0 164.)
Till Konungen.
I den af Eders Kungl. Maj:t den 13 januari 1906 till Riksdagen
a flatna proposition angående statsverkets tillstånd och behof har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit, att, till beredande i enlighet med de i statsråds¬
protokollet öfver finansärenden för samma dag angifna grunder af dyr-
tidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte, å extra
stat för år 1907 måtte anvisas såsom förslagsanslag under
andra hufvudtitelu (punkt 19)............... kronor 12 500
tredie » ■ ( » 5)............... » 3,’500
fJarde » ( » 36)............... » 8,000
femte » ( » 47)............... » 16,000
sJette » ( » 53)............... » 1,142,400
siunde » i 42)............... » 30,000
åttonde » ( v 161)............... » 60,000
uioude » ( » 68)............... » 67,900
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 194.
Tillika liar Edera Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under femte
hufvudtiteln, punkten 48, föreslagit Riksdagen att medgifva, att dyrtids-
tillägg, i enlighet med nyssberörda grunder, finge för år 1906 utgå till
tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa.
I de grunder för dyrtidstilläggens utgående och i de anslagsbelopp,
som af 1905 års lagtima Riksdag blifvit fastställda, har Eders Kung].
Maj:t nu, hvad andra, fjärde, femte, sjunde, åttonde och nionde hufvud-
titlarna beträffar, icke föreslagit annan ändring, än som föranledts dels
af arméförvaltningens detaljerade beräkning af anslagsbehofvet för år 1906
uti ifrågavarande hänseende under fjärde hufvudtiteln, dels ock af de
nästlidna år beslutade löneregleringar å femte och åttonde hufvudtitlarna.
Beträffande anslaget under tredje hufvudtiteln till dyrtidstillägg har
Eders Kung]. Maj:t uti eu den 30 nästlidna april till Riksdagen aflåten
proposition (n:o 143) angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tredje hufvudtitel, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden för sistnämnda dag,
föreslagit Riksdagen att till beredande, i enlighet med de i statsråds¬
protokollet öfver finansärenden den 13 januari 1906 angifna grunder,
af dyrtidstillägg för innevarande år åt tjänstemän och betjänte i utrikes¬
departementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli å extra stat för
år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 2,625 kronor.
Enligt hvad af ministerns för utrikesärendena anförande till berörda
statsrådsprotokoll den 30 april 1906 (punkt 21) framgår, bär det åt
Eders Kungl. Maj:t i propositionen af samma dag föreslagna beloppet för
anslaget till dyrtidstillägg beräknats under förutsättning, att de af Eders
Kungl. Maj:t i samma proposition föreslagna nya staterna finge tillämpas
redan från och med den 1 instundande oktober. Riksdagen har emeller¬
tid, med bifall till den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna förändringen af
utrikesdepartementets personal, fastställt stat för utrikesdepartementet med
löner för den omorganiserade departementspersonalen till enahanda belopp,
som för motsvarande befattningar inom departementet nu utgå, äfvensom
medgifvit, att denna stat finge från den 1 oktober 1906 tillämpas. Då
reglering af lönerna för utrikesdepartementets tjänstemän och betjänte
således icke verkställts samt ytterligare tjänster inom departementet till¬
komma, hvilkas innehafvare kunna komma i åtnjutande af dyrtidstillägg
under sista kvartalet af innevarande år, synes beloppet för förslagsanslaget
till dyrtidstillägg under tredje hufvudtiteln icke böra sättas lägre än hvad
Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit, eller 3,500 kronor.
<5 Riksdagens Skrifvelse N:o 194.
I fråga om sjette hufvudtiteln tiar Eders Kungl. Maj:t däremot i så
måtto frångått det alltsedan år 1901 för dyrtidstilläggs utgående upp¬
ställda villkor, att från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas de tjänste¬
män och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901 och följande årens
riksdagar ny- eller omreglerats, att Eders Kungl. Maj:t, oaktadt omregle¬
ring af de vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar anställda tjänste¬
mäns och betjäntes löneförhållanden beslutats vid 1902 års riksdag, nu
föreslagit, att dylika tjänstemän och betjänte skulle vara berättigade till
dyrtidstillägg efter i öfrigt stadgade grunder, dock att i fråga om nämnda
tjänstemän och betjänte dyrtidstillägg skulle tillkomma allenast dem,
hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande år icke öfverstege
3,000 kronor och hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstilläg-
get oberäknad!, år 1905 af vederbörande taxeringsmyndigheter icke upp¬
skattats till högre belopp än 3,000 kronor.
Vid det förhållande, att de förberedande arbetena för åstadkommande
af en allmän tjänste- och lönereglering ännu icke fortskridit så långt,
att förslag i ämnet kunnat framläggas för innevarande års Riksdag, har
Riksdagen väl, i likhet med Eders Kungl. Maj:t, funnit dyrtidstillägg
höra i enlighet med af Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna grunder äfven
för innevarande år tillerkännas de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflö¬
ningsförmåner icke efter år 1900 ny- eller omreglerats, men har Riks¬
dagen däremot icke ansett sig kunna bifalla förslaget om dylikt lönetill-
lägg åt nyssnämnda tjänstemän och betjänte vid postverket, hvilkas löne-
föihållanden reglerats år 1902. Äfven om, såsom af chefen för civil¬
departementet till statsrådsprotokollet anförts, den lägre postpersonalens
löner genom den af 1902 års Riksdag beslutade löneregleringen icke
blifvit iörbättrade i samma grad som en del andra tjänstemäns, hvilka
i följd af under senare åren verkställda löneregleringar uteslutits från
förmånen af dyrtidstillägg, lärer dock med fog kunna framhållas, att tjänste¬
män och betjänte vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar genom
samma lönereglering på annat sätt beredts afsevärda fördelar i ekonomiskt
afseende. Genom tillkomsten af ett betydande antal nya ordinarie
beställningar inom nu ifrågavarande grader, nämligen 250 postexpeditörs-
tjänster och 200 vaktbetjäntbefattningar, hvilka i båda fallen till allra
största delen uppfördes i de högsta lönegraderna, erhöllo såväl postexpedi-
törer som vaktbetjänte bättre befordringsmöjligheter än förut. Antalet
dylika beställningar har jämväl senare ökats i betydande mån, nämligen dels
vid 1904 års riksdag med 100 postexpeditörstjänster och 150 vaktbetjänt-
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 194.
befattningar, dels ock vid innevarande års riksdag med 100 nya ordinarie
befattningar af det förra slaget och 200 af det senare. I fråga särskildt
om postexpeditörerna, förkättrades vid 1902 års lönereglering jämväl deras
pensionsförhållanden därigenom, att en del af deras löneförmåner, som
förut utgjordes af provision, vid regleringen tillädes lönen och sålunda
öfvar inflytande på pensionens belopp. Hvad vidare angår postbetjänte,
komma dessa i följd af löneregleringen tidigare än förut i åtnjutande af
sina åldertillägg samt erhålla numera vid tjänstgöring af mera makt¬
påliggande art särskilda månadsvis utgående arfvoden. Härtill kommer,
att postbetjänte enligt det nya aflöningsreglementet bekomma såväl uni¬
formspersedlar in natura eller beklädnadsersättning som ock fri läkarvård
och medicin.
I betraktande af de obestridliga fördelar, som 1902 års lönereglering
vid postverket sålunda medfört för nu ifrågavarande tjänstemän och be-
tjänte vid distrikts- och lokalförvaltningarna, har det synts Riksdagen
icke föreligga giltiga skäl att, framför öfriga statens tjänstemän och be-
tjänte, som under de senare åren fått sina löner reglerade, bereda nyss¬
nämnda kategorier ytterligare fördel i form af dyrtidstillägg; och har
Riksdagen därför icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning i denna
del. Då, enligt hvad af statsrådsprotokollen öfver civil- och finansärenden
för den 13 januari innevarande år framgår, för beredande af dyrtids¬
tillägg åt ifrågavarande tjänstemän och betjänte vid postverket beräk¬
nats” ett anslag af 323,700 kronor, har sammanlagda beloppet af dyr-
tidstilläggen under sjette hufvudtiteln minskats med nyssnämnda summa
och sålunda bestämts till 818,700 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts framställning om beredande af dyrtidstillägg
åt tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa har Riksdagen
funnit sig böra äfven innevarande år bifalla.
Riksdagen får alltså anmäla,
att Riksdagen, i anledning af hvad Eders Kungl. Majd under 2,
3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarne föreslagit i fråga om beviljande af
anslag för beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del
tjänstemän och betjänte inom de olika departementen jämte därtill hö¬
rande ämbetsverk, kårer och stater, under nedannämnda hufvudtitlar på
extra stat för år 1907 anvisat särskilda förslagsanslag till följande
belopp, nämligen:
under andra hufvudtiteln..................kronor 12,500
» tredje » .................. » 3,500
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 45 Httft. 2
10
‘Riksdagens Skrifvelse N:o 194.
under fjärde hufvudtiteln..................kronor 8 000
» femte » » 16,000
5 sjätte » » 818,700
» sjunde » » 30,000
» åttonde » » 60,000
» nionde » » 67,900
att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af dyrtidstillägg skola
gälla följande grunder:
_ l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock
icke i något fall med högre belopp än 300 kronor.
2:6) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:
a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning ingår bostads-
och boställsförmån in natura,
b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för inne¬
varande år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor;
c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af
arbete, dyrtidstillägget oberäknad!, år 1905 af vederbörande taxerings¬
myndigheter uppskattats till högre belopp än 5,000 kronor;
d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901,
1902, 1903, 1904 och 1905 årens riksdagar ny- eller omreglerats efter
andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.
3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,
hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag'till siffran bestämd eller
eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.
4:o). Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka
utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock
af andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som
utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten,
i hvilkas aflöning ingå jämväl andra medel äu statsmedel, dyrtidstillägg
må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i
nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå.
5:o). Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:
lön;
tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkom¬
mande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
Riksdagens Skrifvelse N:o 194.
11
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
6:o). Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller
arfvode för två eller flera befattningar, ntgår endast för en af dessa, näm¬
ligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer
än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befor¬
drad; samt
7:o). Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen;
att Riksdagen beslutit, att dyrtidstillägg i enlighet med förenämnda
grunder jämväl må för innevarande år utgå till tjänstemän och vakt¬
mästare vid flottans pensionskassa.
Stockholm den 27 maj 1906.
Med undersåtlig vördnad.