Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.
9
N:o 110.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anord¬
nande af en reservdepå för äldre arkivalier från de
centrala ämbetsverken i hufvudstaden; gifven Stockholms
slott den 30 mars 1906.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riks¬
dagen att för inredande, i enlighet med uppgjordt förslag, inom vissa till
landsarkivet i Uppsala upplåtna lokaler af en reservdepå för äldre arkiva¬
lier från de centrala ämbetsverken i Stockholm på extra stat för år 1907
anvisa ett anslag af 4,050 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
G-USTAF
Fridtjuv Berg.
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 56 Raft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.
Ang. anord¬
nande af en
reservdepå
för äldre
arkiv aller
från de cen¬
trala ämbets¬
verken i
Stockholm.
Utdrag åt’ protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å Stock¬
holms slott den 30 mars 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsråden Tingsten,
Biesért,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
Sidner,
Hellner,
Schotte,
Berg,
Bergström.
Departementschefen, statsrådet Berg anförde härefter:
»I skrifvelse den 29 maj 1901 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t
måtte låta genom sakkunniga personer snarast möjligt föranstalta en
undersökning af de i hufvudstaden befintliga centrala ämbetsverkens arkiv
i syfte att få en utredning såväl rörande beskaffenheten, omfånget och
förvaringssättet af deras arkivalier som ock angående möjligheten och
lämpligheten af att förena de äldre delarna af nämnda arkiv med riks¬
arkivet under gemensam styrelse, och att, ifall en dylik förening skulle
befinnas möjlig och önskvärd, Kungl. Maj:t måtte vidtaga de åtgärder,
som vore ägnade att förbereda och främja densamma.
Med anledning af Riksdagens nämnda skrifvelse uppdrog Kungl. Maj:t
åt riksarkivarien att låta med riksarkivets krafter verkställa omförmälda
11
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.
undersökning. För den undersökning, som pa grund häraf ägde rum,
lämnade riksarkivar i en en redogörelse i underdånig skrifvelse den 19
mars 1903. _ .
Då såväl denna skrifvelse som riksarkivariens i det följande omlör-
mälda skrifvelser äro tillgängliga i tryck, i det att de äro införda i
»Meddelanden från riksarkivet», ny följd 1: 6—11, torde jag här höra så
mycket som möjligt inskränka mitt återgifvande af dessa skrifvelsers inne¬
håll, under hänvisning därvid till nämnda tryckta akter.
I skrifvelsen den 19 mars 1903 yttrar riksarkivarien, bland annat, att^™^
det visat sig, att de allra flesta ämbetsverkens arkiv hade otillräckliga veue den is
eller i annat afseende otillfredsställande lokaler. De enda ämbetsverk, som mari 190:1 ■
förklarat sig hafva tillräckligt utrymme, vore Svea hofrätt — dock med an¬
litande å ena sidan af vindarna, som vore otillfredsställande, å den andra
af gallring — hvarjämte en ej obetydlig del af dess arkivalier redan öfver-
flyttats till riksarkivet, krigshofrätten, sjöförsvarsdepartementets kommando¬
expedition, kammarkollegium, hvad beträffade advokatfisk als-, aktuarie- och
registratorskontorens arkivalier, myntverket, kammarrätten för sitt kansli¬
arkiv (dess nyare handlingar) och landtbruksstyrelsen. Därjämte förkla¬
rade sig generalpoststyrelsen och styrelsen för postsparbanken i det nya
posthuset få tidsenliga lokaler, och medicinalstyrelsen menade sig kunna
inom sin lokal anskaffa tillräckligt utrymme för sitt arkiv.
Med de öfriga ämbetsverkens arkivlokaler vore det mer eller mindre
illa beställdt. Särskildt de största och viktigaste arkiven hade det mycket
dåligt. Fångvårdsstyrelsen hade sina arkivalier i flera olika lokaler, in¬
rymda i samma hus som ett stort industriellt etablissement, dessutom i
en icke uppvärmd lokal å Långholmen. Lotsstyrelsen hade en del af sina
arkivalier i ett i flera hänseenden otillfredsställande vindskontor i närheten
af boningsrum. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade både otillräckligt
utrymme och otillräckligt skydd mot eldfara. Telegrafstyrelsen hade^sina
arkivalier utom i själfva ämbetslokalen äfven i tva vindskontor, det ena trångt,
båda utsatta för eldfara. Den dåliga beskaffenheten af kammararkivets lo¬
kaler vore allmänt känd. Statskontoret använde, utom ett redan öfverfylldt
arkivrum, ämbetslokalerna och vinden. Kommerskollegium hade arkivalier
i alla tjänsterum, gångar, skrubbar och kök, dessutom i ett par vindsrum
i närheten af bostadsrum. Kammarrätten hade för vissa arkivalieserier
att tillgå ett ljust arkivrum och ett mörkt arkivrum samt dessutom vin¬
den, som saknade hyllinredning och där arkivalierna lago i högai pa
golfvet, blandade med trycksaker; utrymmet för ifrågavarande serier vore
för öfrigt alldeles otillräckligt. Generaltullstyrelsen använde utom tjänste¬
rummen äfven vindsrummen, utrymmet vore otillräckligt och sistnämnda
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110
lokaler eldfarliga, Statistiska centralbyrån, som hade alldeles otillräckliga
arkivlokaler, använde delvis källare, delvis ett oeldadt. arkivrum. General-
landtmäterikontorets arkivlokaler vore otillräckliga och icke skyddade mot
eldfara. Flottans arkiv hade en mycket trång och delvis oeldad arkivlokal.
. ?Va<J nu anförfs bekräftade det nyss fällda omdömet, att de offentliga
arkivförh alland ena i Stockholm i hulvudsak kunde betecknas som otill-
fredsställande, i vissa fall som mycket dåliga. Det kunde icke anses vara
staten värdigt, om det så skulle förblifva, så mycket mindre som vissa af
dessa arkivalier vore af största betydelse för kännedomen om våra inre
förhållanden, för historiska forskningar icke mindre än för administrativa
utredningar. Mera än två utvägar torde icke öppna sig. Den ena, att
hvarje ämbetsverk finge en så rymlig lokal, att äfven arkivet där kunde
uppställas och hållas i ordning, men därjämte att detta finge sakkunnig
vård och ställdes under sakkunnig inspektion, samt att plats bereddes för
forskare. . Den andra, att de äldre arkivalierna, som icke längre vore för
dagliga förvaltningen behöfliga eller för densamma blifvit alldeles
obehöfiiga, förenades i en central arkivdepå under vård af arkivtjänste¬
män och under riksarkivariens högsta ledning. För egen del funne riks-
arkivarien den. senare utvägen icke blott ur allmän arkivsynpunkt utan
äfven ur praktisk synpunkt vara att föredraga. Ämbetsverken behöfde i
sadant fall endast bereda utrymme åt de nyare arkivalierna, exempelvis
från de senaste tjugufem eller femtio eller hundra åren. De äldre åter skulle
centraliserade göra forskningen vida större gagn och löpte ej längre fara
att raka i oordning. Fn rent yttre fråga vore den, huruvida dessa äldre
arkivalier alla behöfde sammanföras i samma lokal i hufvudstaden.
Ämbetsverken syntes i allmänhet hafva uppfattat saken på detta sätt,
och de flesta . hade förklarat sig ingenting ha emot en öfverflyttning af
små äldre arkivalier till en dylik gemensam arkivdepå, icke ens, när, så¬
som någon gång händt, utrymmet varit tillräckligt. Landtförsvarsdeparte-
mentets kommandoexpedition och arméförvaltningen upplyste emellertid,
att deras obehöfliga arkivalier öfverlämnades till krigsarkivet — hvars nu-
varande lokal dock vore otillräcklig —; de kunde sålunda för närvarande
lämnas ur räkningen. På .motsvarande sätt skedde med sjöförsvarsdeparte¬
mentets. kommandoexpeditions och marinförvaltningens arkivalier; de flyt¬
tades till arkivet vid flottans station i Stockholm. Dess arkivlokal vore
emellertid, såsom redan erinrats, öfverfylld och äfven i andra hänseenden
olämplig. För. egen del ansåge riksarkivarien det högeligen önskvärdt, att
det forna amiralitetskollegiets arkiv, som redan i slutet på 1700-talet
skulle öfverlämnats till riksarkivet, ifall utrymme därstädes hade funnits,
finge sm plats i en centraldepa och med sitt för historien mycket viktiga
13
Kungl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 110.
innehåll gjordes lättare tillgängligt, än det för närvarande vore. Medicinal¬
styrelsen syntes önska att få behålla hela sitt arkiv. Under förutsättning
att det lyckades densamma anskaffa tillräckligt rymliga arkivlokaler, och
att arkivet ställdes under vederbörlig inspektion af riksarkivarien, hade
riksarkivarien ingenting väsentligt att erinra däremot. Kammarkollegium
ansåge sig behöfva advokatfiskal-, registrators- och aktuariekontorens alla
arkivalier, och icke heller mot detta ville riksarkivarien göra någon erinran
under förutsättning, att äfven här inspektion finge ske. Kollegiet hade
samma yrkande i afseende på kammararkivet. I fråga därom vore dock
riksarkivarien af olika mening med kollegiet. Myntverket önskade behålla
sitt lilla arkiv; postsparbanken, patent- och registreringsverket samt landt-
bruksstyrelsen hade alltför nybildade arkiv, för att någon öfverflyttning
borde sättas i fråga.
Ett sammanförande af de öfriga centrala ämbetsverkens äldre arkiva¬
lier till en med riksarkivet förenad depå vore såtillvida redan förberedt,
som under de senaste årtiondena öfverflyttning af sadana i stor utsträckning
skett till detsamma. Så t. ex. från Svea hofrätt, kammararkivet, stats¬
kontoret och kommerskollegium. Enligt riksarkivets instruktion skulle där
i regeln mottagas upplösta ämbetsverks arkiv, liksom kommissioners och
kommittéers. Det funnes sålunda redan en administrativt-historisk arkiv¬
depå införlifvad med detsamma. De hittills gjorda förflyttningarna från
ännu existerande ämbetsverk hade naturligtvis närmast framkallats af bri¬
stande utrymme hos ämbetsverken. Dessa öfverflyttningar hade icke varit
utan sina olägenheter. Arkiven hade därigenom delvis splittrats, och det
gällde numera i arkivvärlden med skäl som en grundregel, att olika myn¬
digheters arkiv borde hållas tillsamman och bilda ett helt för sig. §är-
skildt i riksarkivet och kammararkivet hade sedan gammalt, såsom också
i Riksdagen framhållits, splittrade serier förekommit, hvilka det blefve
svårt och olämpligt att ordna hvar för sig. Äfven i dessa förhallanden
förefunnes skäl till upprättande af en dylik administrativt-historisk arkiv¬
depå i förening med det förra. En planmässig öfverflyttning af vissa äldre
ämbetsverks äldre arkivalier till en centraldepå innebure nemligen icke en
sådan splittring, att den ur arkivsynpunkt borde ogillas^. De i riksarkivet
redan befintliga fragmenten skulle i så fall komma att återförenas med de
samlingar, till hvilka de hörde. _ -jo
Om nu vidare successiva öfverflyttningar till denna nya arlrivdepa
ägde rum, såsom af riksarkivarien förutsatts och af de flesta ämbetsverken
föreslagits, vore, såsom antydts, de centrala ämbetsverkens arkivfraga löst.
Man hade sörjt för en enhetlig och sakkunnig ledning, liksom för forsk¬
ningens kraf, man hade sörjt för ett regelbundet aflämnande af öfverflödiga
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.
eller mindre behöfliga arkivalier, och man behöfde ej befara att i fram¬
tiden ställas inför sammanrafsade högar af oordnade och dammiga arkiv¬
handlingar eller tillgripa så utomordentliga åtgärder, som nu måst ske,
för att afhjälpa ett oefterrättligt tillstånd. I öfrigt komme hvarje ämbets¬
verks arkivalier att bilda ett helt för sig och icke sammanblandas vare
sig med andra ämbetsverks eller med riksarkivets egentliga serier. Den
organisation, som på detta sätt skulle genomföras, vore för öfrigt ingen
annan än den, som man i andra länder utan olägenhet pröfvat, eller som
där påyrkades både från arkivaliskt och historiskt intresserade kretsar.
Om det sålunda ur olika synpunkter måste anses önskvärdt, att en
dylik arkivdepå upprättades, återstode att tillse, huru utrymme för en så¬
dan skulle kunna beredas. Detta hlefve i själfva verket en hufvudfråga
och kanske den förnämsta.
Af de visserligen endast ungefärliga uppgifter, som från de egentliga
ämbetsverken lämnats på omfånget af de arkivalier, som kunde komma i
fråga att öfverföras till den nya arkivdepån, framginge, att utrymme skulle
behöfva beräknas för omkring 4,200 meter, hvarvid riksarkivarien upp¬
skattade kammarrättens arkivalier, hvilkas omfång, då en stor del legat i
högar på vinden, icke kunnat närmare bestämmas, till 600 meter. Om
härtill lades hvad som möjligen komme att lämnas från flottans arkiv i
Stockholm eller 1,800 meter, komme man till 6,000 meter. Det lediga
utrymmet i riksarkivets nya och gamla hus kunde efter en år 1902 verk¬
ställd uppmätning beräknas till 6,000 meter (häri inginge likväl äfven de¬
positioner af olika slag), hvarvid riksarkivarien inberäkna! uppsättning af
golfhyllor i de rum af det gamla huset, där sådana icke funnes. Följakt¬
ligen skulle allt utrymme i riksarkivet genast upptagas.
Nu vore det så, att alla de arkivalier, om hvilkas öfverflyttning fråga
kunde uppstå, icke vore af samma värde för den nutida forskningen och
ej behöfde en så central och dyrbar förvaringsplats som riksarkivets nu¬
varande lokaler. Detta gällde särskild! om den stora mängden af räken¬
skaper. Frågan om upprättande af en reservdepå utanför Stockholm hade
också mer än en gång varit på tal. Man hade sålunda vid olika till¬
fällen föreslagit Svartsjö slott och Leckö slott. Mot båda förslagen kunde
invändas, att arkivalierna vare sig på det ena eller andra stället blefve
lämnade så godt som utan vård, då det svårligen kunde blifva tal om att
där stationera eu arla vtjänsteman, att de säkerligen komme att få oeldade
lokaler, att den nödiga tillsynen med vädring och damning sannolikt
komme i händerna på oansvariga personer, att forskningar på stället svår¬
ligen läte sig göra, och att transportering till Stockholm af möjligen rekvi¬
rerade arkivalier blefve omständlig och rätt besvärlig. Riksarkivarien hade
15
Kung!. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 110.
tänkt på eu annan utväg, nämligen att använda öfverstå våningen af de
för landsarkivet i Uppsala afsedda lokalerna till en dylik arldvdepå. Me¬
ningen vore för närvarande att icke förse mer än ett af de där befintliga
fyra rummen med fiyllinredning, ock detta rum torde ej på länge behöfvas
för landsarkivets ändamål. Enligt lämnade uppgifter skulle, om hyllor
insattes i alla rummen, en hy Hängd af omkring 2,500 meter kunna vinnas.
Beräknade man, att 2,000 meter genast toges i anspråk, skulle sålunda
plats i Stockholm behöfvas för omkring 4,000 meter. Härför räckte så¬
lunda för närvarande riksarkivets lediga utrymme; den ordinarie tillök¬
ningen af riksarkivets samlingar torde kunna uppskattas till omkring 50
meter om året, och plats funnes för densamma ett antal år, då från ämbets¬
verken först efter en tioårsperiod accession behöfde väntas och denna
delvis torde kunna afledas till Uppsala.
Hela denna beräkning vore gjord utan hänsyn till kammararkivet.
Arkivaliernas längd därstädes vore beräknad till omkring 8,000 meter.
Skulle man därifrån draga de omkring 900 meter, som vore deponerade i
det af riksarkivet hittills disponerade slottshvalfvet, återstode i alla fall
minst 7,100 meter att placera, och det vore ovisst, huru länge riksarkivet
finge begagna sig af detta hvalf. Förenade man dem med de nyss nämnda
reducerade 4,000 meterna, hunne man till 11,000 meter eller mera. Plats
därför funnes icke i riksarkivet. Äfven om man tänkte sig, att en del af
de senast nämnda handlingarna kunde vara kvar i kammararkivets nu¬
varande lokal, en del möjligen flyttas till Uppsala, blefve i alla fall helt
visst riksarkivet öfverfylldt. Man stode då inför nödvändigheten af en
tillbyggnad eller nybyggnad. Skulle man åter inskränka sig till att med
riksarkivet förena de öfriga centrala ämbetsverkens äldre arkivalier utom
kammararkivet, blefve det nödvändigt att tänka på en ny lokal för det
sistnämnda. Det vore icke möjligt att inom de nuvarande lokalerna få
detta arkivs dyrbara samlingar så ordnade och uppställda, att ordningen
kunde bevaras och arkivalierna blifva för forskning på önskvärdt sätt till¬
gängliga. Skulle riksarkivet åter i den närmaste framtiden mista det nyss
omnämnda slottshvalfvet, som rymde 2,700 längdmeter, till största delen
upptagna, blefve svårigheterna ännu större.
I afseende på en tillbyggnad till riksarkivet erinrade riksarkivarien
därom, att när det nuvarande nya riksarkivhuset uppfördes med en i för¬
hållande till bredden i ögonen fallande höjd, det bland annat ingått i
byggnadsplanen, att fasaden i framtiden, när utvidgning behöfdes, fort¬
sattes i rak linje åt Riddarholmsbron på riksgäldskontorets tomt. Det sade
sig själft, att detta vore en lycklig lösning af frågan. Man hade också
tänkt att, när den nya riksdagsbyggnaden kunde tagas i besittning, äfven
16 Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.
riksgäldskontor^! skulle flytta dit och dess lokaler därigenom blifva
disponibla.
En annan utväg, som kunde ifrågasättas, vore en om- och tillbyggnad
af riksarkivets gamla hus. Detta skulle emellertid förutsätta ett öfver¬
flyttande för en tid af de där förvarade arkivalierna till riksarkivets nya
byggnad, hvilket skulle blifva förenad! med stora svårigheter och icke
blott tills vidare omöjliggöra mottagande af några äldre arkivalier från
de olika ämbetsverken utan äfven tvinga till återlämnande af mottagna
depositioner. Det vore i öfrigt icke gärna möjligt, att plats efter en sådan
ombyggnad i alla fall för någon längre tid kunde beredas för alla de
arkivalier, som skulle samlas i den nya arkivdepån. En tredje utväg vore
slutligen beredandet af tillräckligt rymliga arkivlokaler i någon annan
byggnad i hufvudstaden, gammal eller ny. Anordningen blefve visserligen
i mer än ett hänseende obekväm, men kunde accepteras, dock under den från
riksarkivariens sida nödvändiga förutsättningen, att denna arkivdepå, ehuru
belägen på längre eller kortare afstånd från riksarkivet, likväl förenades
under gemensam styrelse med detta. Att den första utvägen ur arkivsyn¬
punkt vore den bästa vore själfklart. Måhända blefve den också, om alla
synpunkter toges i betraktande, den billigaste. I sådant fall kunde nog
samma expeditions- och forskningslokaler begagnas, och den nödiga vakt-
betjäningen torde ej behöfva någon större tillökning.
Den ifrågasatta utvidgningen af riksarkivet till att omfatta en ny och
stor administrativt-historisk arkivdepå kunde emellertid icke ske utan för¬
stärkning af dess arbetskrafter. Skulle särskild! kammararkivet komma
att förenas med nämnda depå, torde kammararkivarien böra öfverflyttas
på riksarkivets stat.
På grund af hvad sålunda anförts hemställde riksarkivarien, att
Kung! Maj:t täcktes taga under öfvervägande, hvilka åtgärder borde vid¬
tagas för att åt de centrala ämbetsverkens äldre arkivalier bereda det ut¬
rymme och den vård, som de oundgängligen behöfde, i hvilket afseende
den enda tillfredsställande utvägen syntes vara att uppsamla dem i en
med riksarkivet förenad depå med lokaler dels i hufvudstaden, dels ock
för mindre viktiga handlingar i en utom hufvudstaden belägen, icke allt¬
för aflägsen byggnad, där nödig tillsyn och vård kunde komma handlin¬
garna till del, samt därefter till Riksdagen ingå med de framställningar,
som af en dylik pröfning kunde framgå såsom erforderliga och ändamåls¬
enliga.
myndigheters Öfver denna riksarkivariens framställning i ämnet hafva, efter nådig
utlåtanden, remiss, yttranden afgifvits af de i riksarkivariens skrifvelse omförmälda
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.
ämbetsverken äfvensom af justitiekanslersämbetet, Riksdagens justitieombuds¬
man, fullmäktige i riksgäldskontoret, Göta hofrätt, hoträtten öfver Skane
och Blekinge, chefen för generalstaben, järnvägsstyrelsen, riksförsäkrings-
anstalten, kontrolldirektören, öfverintendentsämbetet, öfverbibliotekarien vid
kungl. biblioteket, nationalmusei nämnd, stuteri öfver styrelsen, chefen för
Sveriges geologiska undersökning, domänstyrelsen och arkivarie]! vid lands¬
arkivet i Uppsala. Den sistnämnde har för sin del på principiella skal
afvisat tanken på, att en reservdepå skulle förläggas till landsarkivet.
Under förutsättning att Norrland blefve ett eget landsarkivområde anser
han sig dock kunna tillstyrka en dylik åtgärd. En öfversikt af de öfriga
afgifna utlåtandena — hvilka, såvidt vederbörandes förut uttalade mening
redan återgifvits af riksarkivarien, i regeln öfverensstämma med . deras
förra uttalanden, — visar, att de myndigheter,. från livilkas arkiv ifråga¬
satts af lever eran det af arkivalier, i allmänhet ej haft något att ^erinra mot
att till en arkivdepå i hufvudstaden öfverlämna sådana. I fråga om ett
öfverlämnande af arkivhandlingar till en reservdepå i landsorten hafva de
myndigheter, som härom uttalat sig, visat sig mer obenägna. Några hafva
mer eller mindre bestämdt afstyrkt hvarje förflyttning, andra åter hafva
ansett en sådan kunna ske endast beträffande vissa delar, af deras arki¬
valier. Flertalet har dock ej motsatt sig en dylik förflyttning.
Ett af de afgifna yttrandena torde jag böra något närmare omför-
mala, nämligen kammarkollegii yttrande den 18 september 1903 i hvad rande den
det angår kammararkivet, ett bland de viktigaste och det största af de is september
arkiv, som nu äro i fråga. .
Kollegiet uttalar till en början den uppfattningen, att ett ämbetsverk i
regel bör få under vård af egna tjänstemän behålla sina handlingar, sa
länge de kunna sägas utgöra den nödvändiga förutsättningen för fullgö¬
randet af ämbetsverkets åligganden. Särskild! anses kammararkivets hand¬
lingar blifva under en lång tidsperiod i vida större utsträckning än hit¬
tills behöfliga för kollegium vid det arbete pa nya jordeböcker, som inom
kort lärer komma att påbörjas. Flertalet af kammararkivets handlingar
måste därför fortfarande och ännu länge anses utgöra den nödvändiga
förutsättningen för kollegiets ämbetsverksamhet, och då kollegium och riks¬
arkivarien syntes vara ense om olämpligheten af att dela kammararkivet,
borde kollegium sålunda fortfarande få behålla kammararkivet under vård
af egna tjänstemän. Därigenom skulle kollegium äfven hafva större möj¬
lighet tillse, att vid ordnande af de handlingar, som fortfarande vore nöd¬
vändiga för kollegium, särskild hänsyn toges till kollegii egna behof, så-
Bih. till RiJcsd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 56 Höft. 3
Riks-
arkivarie^
utlåtande
den 18
november
1903.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.
lunda närmast till de kamerala undersökningarna. Ett ytterligare skäl
för. kammararkivets bibehållande under kollegiets vård vore att genom
arkivets förflyttning kollegium skulle mista den förskola för tjänstgöringen
hos kollegium, som kollegium haft i kammararkivet och arbetet därstädes
under en i tjänstgöringen hos kollegium tillika hemmastadd arkivarie.
Häraf torde framgå, säger kollegium, att kollegium hade tungt vä¬
gande skäl att afrada från hvarje sådan förändring med kammararkivet,
hvarigenom det skulle komma att i sin helhet eller till större delen ingå
i riksarkivet samt undandragas kollega inflytande. Och detta gällde ännu
mera, om, såsom ifragasatts, kammararkivarien skulle förflvttas på riks¬
arkivets stat. Efter det nu föreliggande förslaget skulle visserligen kam¬
mararkivet ej direkt, ingå i riksarkivet, utan fortfarande ordnas och för¬
varas såsom ett arkiv för sig, men därigenom syntes olägenheterna och
svårigheterna för kollegium ej i afsevärd mån förringas.
För kammararkivet vore lokalfrågan den för närvarande viktigaste
fragan. . Denna fråga hade beaktats i den till 1902 års Riksdag aflåtna
propositionen angående uppförande af ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli
m. m. Hade ^ det i denna proposition framlagda förslaget bifallits, eller
ko min e det, anyo framlagdt, att bifallas, skulle, enligt kammarkollegii
mening,^ kammararkivfragan härmed föras till den lyckligaste lösning och
vidare åtgärd knappast vara behöflig eller ens böra ifrågakomma än den,
som befunnes erforderlig för att, i rent arkivaliskt hänseende, bringa jäm¬
väl kammararkivet under riksarkivariens sakkunniga öfverinseende, hvar¬
emot kollegium ej hade något att erinra.
_ I anledning af de afgifna yttrandena anmärker riksarkivarien i under¬
dånigt utlåtande den 18 november 1903, att det gjorde föga till eller ifrån,
om ett eller annat af de små arkiven med sitt mycket speciella innehåll
undantoges eller tillkomme. Det är, säger riksarkivarien, frågan om de stora
arkivaliesamlingarna, kammararkivet med 8,000 meter, kungl. flottans arkiv
i q Stockholm med 1,800 meter, kommerskollegium med 1,200 meter, fång¬
vårdsstyrelsen, statskontoret och kammarrätten med omkring 600 meter
hvar, som blir den afgörande, både när det gäller lokal och betydelse för
forskningen.. Någon anvisning på möjligheten att anskaffa bättre lokaler
för sina arkiv ha dessa myndigheter ej kunnat gifva.
Beträffande en reservdepa utom Stockholm, exempelvis i Uppsala,
finner riksarkivarien det vara obestridligt, att en del af de centrala ämbets¬
verkens handlingar, särskild! vissa räkenskapsserier, utan någon afsevärd
olägenhet för forskningen skulle kunna förvaras utom Stockholm. Kunde
19
Kungl. Maj ris Nåd. Proposition N:o 110.
frågans lösning underlättas genom en dylik åtgärd, hade landsarkivarien icke
någonting af vikt att erinra däremot. Riks arkivarien hade tänkt pa Uppsala
landsarkiv, därför att lokalen vore belägen nära Stockholm, behöfliga för¬
sändelser sålunda med minsta möjliga svårigheter kunde ske och en arkiv¬
personal funnes för att öfvertaga vården. Hvad landsarkivariens invändningar
anginge, innehure en dylik förflyttning visserligen, att Norrland med tiden
miste blifva ett eget landsarkivområde. Men riksarkivarien insåge ej,
hvarföre det skulle principiellt vara så mycket oriktigare att flytta räken¬
skaperna från ett ämbetsverk i hufvudstaden till en ort utom densamma,
än det vore att till landsarkivet i Uppsala flytta till exempel länsstyrel¬
sens i Kopparbergs län äldre arkivalier. Någon ytterligare lokal utanför
Stockholm, som kunde för ändamålet användas, utom möjligen Örebro slott,
kände riksarkivarien icke. Det sistnämnda läge dock längre bort än
Uppsala, och särskild! arfvode torde erfordras åt en blifvande vårdare af
arkivalierna därstädes. Utan en sådan kunde det nämligen icke vara
lämpligt att upprätta eu arkivdepå äfven af den art, som här vore i
fråga.
För den händelse Kungl. Maj:t skulle finna, att någonting på allvar
borde göras för de centrala ämbetsverkens arkivfråga — och en lösning af
densamma syntes riksarkivarien vara i hög grad trängande • hemställde
riksarkivarien i anslutning till sitt utlåtande af den 19 mars 1903 i under¬
dånighet:
att Kungl. Maj:t täcktes taga under ompröfning, huruvida icke den
lämpligaste utvägen vore upprättandet af en med riksarkivet förenad ad¬
ministrativ arkivdepå, dit med några få undantag ämbetsverkens äldre
arkivalier skulle öfverlämnas;
att, då en sådan svårligen syntes kunna komma till stånd utan en
utvidgning af riksarkivets nuvarande lokaler, Kungl. Maj:t vidare ville taga
i öfvervägande, huruvida icke riksgäldskontorets tomt för sadant ändamål
borde reserveras;
att, om så skulle befinnas vara fallet, Kungl. Maj:t täcktes åt öfver-
intendentsämbetet uppdraga att efter samråd med riksarkivarien uppgöra
erforderliga kostnadsförslag för en dylik utvidgning af riksarkivets lokaler;
att, för den händelse Kungl. Maj:t för sin del skulle anse lämpligt,
att en reservdepå för vissa arkivalieserier upprättades i någon, staten till¬
hörig offentlig byggnad belägen utom Stockholm, Kungl. Maj:t likaledes
täcktes anbefalla öfverintendentsämbetet att upprätta kostnadsförslag för
en hyllinredning af tills vidare 2,500 längdmeter m. m., som kunde
erfordras;
att, med hänsyn till den förstärkning af riksarkivets arbetskrafter, som
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.
upprättandet af en med detsamma förenad arkivdepå med nödvändighet
kräfde, Kungl. Maj:t vidare täcktes taga under ompröfning, huruvida icke
den nu fungerande löneregleringskommittén borde få i uppdrag att i samråd
med riksarkivarien uppgöra en ny, efter de i ett och annat afseende ändrade
förhållandena afpassad stat för riksarkivet; samt
att Kungl. Maj:t vid den tidpunkt, då det kunde befinnas lämpligt,
täcktes till Riksdagen ingå med de framställningar i ämnet, som kunde
blifva en följd dels af riksarkivariens underdåniga förslag, dels af de ut¬
redningar, som i en eller annan form kunde komma att göras.
KUbesiutAden'; Med anledning af riksarkivariens i hans underdåniga utlåtanden den
3 juni 1904.19 mars och den 18 november 1903 gjorda framställningar anbefallde
Kungl. Maj:t genom, nådigt bref den 3 juni 1904 öfverintendentsämbetet
att i samråd med riksarkivarien uppgöra och därefter till Kungl. Maj:t
inkomma med dels ritnings- och kostnadsförslag till anordnande å riks-
gäldskontorets nuvarande tomt af en med riksarkivet förenad administrativ
arkivdepå,. dels utredning och förslag rörande användande för ändamålet
af vare sig riksarkivets gamla hus eller riksgäldskontorets och justitie-
ombudsmansexpeditionens dåvarande lokaler, dels ock kostnadsförslag för
en hyllinredning af 2,500 längdmeter för anordnande inom därtill lämplig
del af Uppsala slott af en reservdepå för vissa arkivalieserier.
dentsämbetets 0 ^ grund af berörda befallning uppdrog öfverintendentsämbetet åt
utlåtanden, dåvarande e. o. arkitekten hos ämbetet, numera intendenten Fritz Eckert
att, efter att hafva satt sig i förbindelse med riksarkivarien, uppgöra de
förslag, och verkställa de utredningar, som anginge de ifrågaställda arkiv-
anordningarna i Stockholm, samt åt dåvarande intendenten hos ämbetet
E. Jacobsson att ombesörja upprättandet af det begärda kostnadsförslaget
för anordnande af en reservarkivdepå å Uppsala slott. Bemälda tjänste¬
män hafva därefter hvar för sig fullgjort de dem sålunda af ämbetet läm¬
nade uppdrag.
Efter att i ärendet hafva meddelat sig med de båda arkitekterna aflat
riksarkivarien den 27 oktober 1904 ytterligare utlåtande i ämnet.
Sedan jämväl detta riksarkivariens utlåtande öfverlämnats till öfver¬
intendentsämbetet för att tagas i öfvervägande vid fullgörandet af det
uppdrag, som lämnats ämbetet genom förberörda nådiga bref den 3 juni
1.904, afgaf öfverintendentsämbetet med skrifvelse den 19 december 1904
till Kungl. Maj:t kostnadsförslag till hyllinredning för anordnande inom
Uppsala slott af en reservdepa för vissa arkivalieserier, och yttrade ämbetet
därvid, bland annat:
21
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.
Ämbetet hade låtit uppgöra särskilda förslag till inredande af den re^på
ifrågaställda reservdepån antingen i den iståndsätta öfverstå vaningen 3 i Upphala.
trappor upp, rummen n:is 28 a, 28 b, 29 och 30 af de till Uppsala lands¬
arkiv upplåtna lokalerna inom slottet, hvilket kostnadsförslag — hvars
följande skulle kunna bereda en hyllängd af tillhopa 2,533 längdmeter
slutade å ett belopp af 5,309 kronor, hvarifrån emellertid borde afräknas
omkostnader för liyllinredning i rum n:o 28 b, hvilken redan vore verk¬
ställd och likviderad med 1,270 kronor, hvadan kostnaden för genom¬
förandet af förslaget i fråga komme att betinga eu utgift af 4,039 kronor,
eller och i den invid landsarkivet belägna bristfälliga och. oinredda s. k.
rikssalen, hvilket förslag, hvari jämväl inginge, att de invid nyssnämnda
sal belägna rummen nås 162 och 163 skulle iordningställas för att an¬
vändas till uppackningsrum m. m., och efter hvilket en hyllängd af 2,639
längdmeter skulle kunna beredas, betingade en kostnad af icke mindre än
27,000 kronor. Efter det ämbetet med framhållande däraf att genom
reserv depåns förläggande till förenämnda för Uppsala landsarkiv hittills
afsedda lokaler skulle vinnas icke blott fördelen af, att lokalerna vore
färdiga att emottaga liyllinredning, utan jämväl att tillsyn och uppvärm¬
ning, som kunde kombineras med landsarkivets, blefve väsentligt billigare,
satt riksarkivarien i tillfälle att yttra sig beträffande ämbetets båda förslag,
hade riksarkivarien i skrifvelse till ämbetet förklarat, att han ansage möj¬
ligt att tills vidare för den afsedda reservdepån begagna öfverstå våningen
i landsarkivets i Uppsala nuvarande lokal och uppskjuta den tämligen
kostsamma inredningen åt rikssalen till längre fram, da landsarkivets ut¬
veckling gjorde en sådan anordning nödvändig.
Med underdånigt utlåtande den 31 januari 1906 har öfverintendents-^^;,^
ämbetet sedermera till Kungl. Maj:t öfverlämnat förslag till en administra- arkiodepå t
tiv arkivdepå i Stockholm och därvid anfört i hufvudsak följande: Stockholm.
Intendenten Eckert, som, på sätt förut nämnts, undfått öfverintendents-
ämbetets uppdrag att utarbeta förslag till åvägabringande af de ifråga¬
varande arkivanordningarna i hufvudstaden, hade i sadant syfte framlagt
tre olika förslag, nämligen:
l:o) förslag kitt. A, som afsåge att för ändamalet i fråga använda
riksgäldskontorets och justitieombudsmansexpeditionens lokaler i nämnda
kontors förra hus och att till- och påbygga riksarkivets gamla byggnad
med adressnummer 4 vid Birger Jarls torg, och hvilket förslag skulle betinga
en kostnad af 185,000 kronor, däraf 76,000 kronor för nödiga förändringar
af riksgäldskontorsbyggnaden och 109,000 kronor för till- och påbyggnaden
af gamla riksarkivet;
22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.
2:o) förslag litt. B, som afsåge en tillbyggnad på riksgäldskontorets
förra, ur stadsplanesynpunkt, lämpligt reglerade tomt jämte den obebyggda
delen mellan sagda tomt och riksarkivets gamla hus, äfvensom påbyggnad
af detta och för hvars verkställande skulle åtgå ett belopp af 768,200
kronor, däraf för tillbyggnaden 697,000 kronor och för påbyggnaden
71,200 kronor; samt
3:o) förslag litt. C, afseende en nybyggnad på nyss angifna tomtdelar
med endast något större afskärning af tomtområdets södra kortända och
skiljande sig från förslagen litt. A och B däri, att, medan enligt dessa
hufvudingång, hufvudtrappa, expeditionsrum och forskningssal vore gemen¬
samma för riksarkivet och arkivdepån, dessa lokaler vore efter förslag
litt. enskilda för de olika institutionerna, och uppginge kostnaderna för
detta förslag till 758,200 kronor, däraf 687,000 kronor för nybyggnaden
och, liksom enligt förslag litt. B, 71,200 kronor för påbyggnaden — allt
enligt bifogade ritningar jämte tillhörande kostnadsförslag och ett af rit-
ningsförfattaren i ämnet afgifvet, den 15 oktober 1904 dagtecknadt tjänste-
memorial.
Med öfverlämnande af berörda förslag och under tillkännagifvande
dels att ämbetet för sin del hölle före, att några så betydande förenk¬
lingar i arkitektoniskt hänseende af förslagen litt. B och C, att arbets¬
kostnaden därigenom kunde i någon afsevärdare mån nedbringas, näppeli¬
gen läte sig göra^ med hänsyn till byggnadens i fråga förnämliga läge
och. det statsändamål, som den vore ämnad att tjäna, dels ock att, om den
utaf riksarkivarien såsom icke absolut nödig ansedda ändringen af for-
skarsalen i riksarkivets hufvudbyggnad uteslötes, detta skulle medföra
en. besparing af 10,000 kronor, anförde ämbetet vidare: Det. syntes
ovisst, huruvida Riksdagen för närvarande skulle vara sinnad att offra så
stora belopp, som ett genomförande af vare sig det af riksarkivarien bi¬
trädda förslaget litt. B eller förslaget litt. C förutsatte. Enligt hvad äm¬
betet varit i tillfälle att under hand af riksarkivarien inhämta, kunde,
under antagande af enahanda årliga tillväxt som under de senare åren,
ännu. odisponerade utrymmen i det nuvarande riksarkivet anses vara till¬
räckliga för eu tidslängd af omkring 15 år. Om kammararkivet, som torde
komma att af omständigheterna, enkannerligen brist på annan lämplig
lokal, blifva därtill nödsakadt, blefve förenadt med riksarkivet, men —
efter det riksarkivarien redan mottagit arkivalier från några mer betydande
centrala ämbetsverk med öfverlämnande till den ifrågaställda arkiv¬
depån. af de öfrigas arkivsamlingar tills vidare anstode, skulle den uti för¬
slag litt, A ingående till- och påbyggnaden af riksarkivets gamla byggnad
kunna lämna erforderligt utrymme för kammararkivets behof likaledes
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110
under 15 år. Därest man nu inskränkte sig till en dylik till- och påbygg¬
nad, skulle den icke obetydliga fördelen vinnas, att riksgäldskontor^ hus
blefve för andra ändamål disponibelt för en tid, hvarunder, efter hvad
med fog torde kunna förmodas, på dagordningen nu stående byggnads¬
frågor för beredande af lokaler för olika statsinstitutioner kunde hinna
lösas. På grund af allt detta hade öfverintendentsämbetet trott sig böra
ifrågasätta, huruvida icke lämpligt vore att nu söka utverka beviljande af
anslag å allenast 109,000 kronor för oftanämnda, i hvarje fall för riks¬
arkivet en gång behöfliga på- och tillbyggnad enligt ämbetets förslag
litt. A, detta dock blott under den förutsättning, att bestämdt fastsloges,
att riksgäldskontorets tomt skulle, då så blefve erforderligt, genom verk¬
ställande af ny- eller ombyggnad för riksarkivets utvidgning användas.
Riksarkivarien, som blifvit satt i tillfälle att yttra sig i .ärendet ined ar^,.unt
anledning af hvad öfverintendentsämbetet sålunda anfört, har i underdånigt utlåtande den
utlåtande den 10 februari 1906 uttalat, att den mest tillfredsställande, den 10 f*™ari
äfven framtiden bäst tillgodoseende lösningen på de centrala ämbetsverkens
arkivfråga vore att få eu nybyggnad uppförd på riksgäldskontorets om-
förmälda tomt i enlighet med det af öfverintendentsämbetet med litt. B
betecknade förslaget. Vidare har riksarkivarien anfört, att, på samma gång
han hyste den nyss uttalade uppfattningen, han väl insåge, att i närvarande
stund viktigare kraf än en ny arkivbyggnads uppförande kunde ställas pa
statsverket, allra helst som öfverintendentsämbetet icke ansåge, att någon
väsentlig reducering i den ursprungliga kostnadsberäkningen kunde äga
rum, och vore riksarkivarien för sin del beredd att hnna sig i de modifika¬
tioner, som omständigheterna kunde föranleda, i förhoppning att lösningen
af hufvudfrågan eller riksarkivets utvidgning i den för detsamma naturliga
riktningen icke därigenom för längre framtid omöjliggjordes.
Ställningen, yttrar riksarkivarien, vore för närvarande följande. Riks¬
arkivet hade under de senaste åren, såsom i riksarkivariens årsberättelser
också framhållits, mottagit ej obetydliga depositioner från Svea hofrätt,
kammarrätten, statskontoret, kommerskollegium och krigsarkivet till ett
omfång af öfver 2,500 meter. Bortsåge riksarkivarien från sistnämnda
arkiv, som icke berördes af förslaget till centralisering, återstode i alla
fall omkring 2,000 meter. En icke oväsentlig lättnad hade genom upp¬
låtande af detta utrymme beredts de fyra nyssnämnda viktiga ämbetsverken,
af hvilka kommerskollegium hade i alla afseenden dåliga, kammarrätten
och statskontoret ganska trånga och delvis mycket olämpliga arkivlokaler.
Af de öfriga ämbetsverken syntes flertalet ännu kunna reda sig några
år, om än för ett par, lotsstyrelsen och generaltullstyrelsen, arkivlokalerna
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110
uppgåfves vara mycket otillfredsställande. Den föreslagna reservdepån i
Uppsala kunde, om den blefve upprättad, komma ett eller annat trångbodt
arkiv till hjälp. Från ett par smärre ämbetsverks arkiv vore de för en
centraldepå afsedda accessionerna så obetydliga, att de utan svårighet
kunde, om så erfordrades, få plats i riksarkivet.
En högst betydande accession till den föreslagna arkivdepån skulle
kommit från flottans arkiv på Skeppsholmen eller icke mindre än 1,800
meter, och dess lokaler vore öfverfyllda och delvis ouppvärmda. Flottans
myndigheter hade emellertid numera motsatt sig hvarje öfverflyttning af
detta Darkiv till en centraldepå.
Aterstode kammararkivet, hvars lokaler vore riksbekanta såsom trånga
och oändamålsenliga. Detta det största, viktigaste och af forskare mest
anlitade af de centrala ämbetsverkens arkiv behöfde helt visst snarast
möjligt nya förvaringsrum, och upprepade framställningar därom hade som
bekant bifvit gjorda. Det vore denna fråga, som sålunda för ögonblicket
vore mest trängande. I fortsättningen af skrifvelsen behandlar riksarki-
varien därefter frågan om kammararkivets öde och möjligheten för dess
anordnande vid riksarkivet, efter det plats beredts för kammararkivet
genom utförande af de ifrågasatta ny- och tillbyggnaderna eller om¬
ändringarna vid riksarkivet och i riksgäldskontorets gamla lokaler å Riddar-
holmen. Beträffande önskvärdheten af det ena eller det andra af dessa
förslags utförande kommer riksarkivarien därvid till det resultat, att han
anser sig kunna biträda ämbetets förslag om på- och tillbyggnad af riks¬
arkivets gamla hus enligt förslaget litt. A, dock med inläggande af en
mellanbotten af järn för en kostnad af 9,285 kronor. Till nämnda förslag
— hvarigenom nya lokaler omsider kunde beredas för kammararkivet och
riksgäldskontorets hus på samma gång för de närmaste åren blifva dispo¬
nibelt för beredande af behöfligt utrymme för andra statsinstitutioner —
ansluter sig riksarkivarien dock endast under den af öfverintendentsämbetet
gjorda förutsättningen, att det bestämdt fastsloges, att riksgäldskontorets
tomt skall, då så blifver erforderligt, genom ny- eller ombyggnad för riks¬
arkivets och den administrativa arkivdepåns räkning användas.
Det lediga utrymmet i riksarkivets nuvarande lokaler anger riksarki¬
varien till omkring 2,650 meter. Riksarkivets ordinarie årliga accession
kan, enligt hvad han vidare uppger, beräknas till 50 å 60 meter, den för
närvarande tillfälliga accession, som riksarkivet sedan år 1905 har att
motse från kammarrätten, och som egentligen skulle gå till kammararki¬
vet, till omkring 90 meter. Om denna senare accession blefve permanent,
hvilket den ju skulle blifva, om kammararkivet på föreslaget sätt finge
nya lokaler i en påbyggnad af riksarkivets gamla hus, skulle utrymmet
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.
räcka för omkring 18 år. Men man måste därjämte, säger riksarkivarien,
taga i beräkning möjligheten af nya ordinarie eller extra ordinarie accessio-
ner, så t. ex. från utrikesdepartementet, som hittills ej aflämnat arkivalier
till riksarkivet, något större utrymme måste i de gamla lokalerna måhända
beredas åt delar af kammararkivet, och mer än till allra högst 15 år torde
det därför ej vara skäl att sätta den tid, hvarunder det nuvarande icke
upptagna utrymmet skulle förslå. För närvarande disponerade riksar¬
kivet vidare, såsom förut nämnts, en lokal i hvalfvet under den nordvästra
slottsflygeln. Utrymmet där uppginge efter den reducering, som under
sommaren 1905 skedde, till omkring 2,400 meter och vore alldeles upp¬
taget. Skulle riksarkivet af någon anledning nödgas utrymma slotts-
hvalfvet, vore det klart, att särskilda åtgärder måste vidtagas. Frågan
härom torde emellertid för närvarande icke vara aktuell. Lokalen vore
i öfrigt obekväm och delvis icke fri från fukt. Ur dessa synpunkter kunde
dess ersättande med en annan gifvetvis icke vara annat än önskvärdt.
Den af Riksdagen äskade undersökningen rörande de i hufvudstaden0 ep^™n **'
befintliga centrala ämbetsverkens arkiv har nu blifvit verkställd. Af den yttrande.
gjorda utredningen torde framgå ifrågavarande arkivaliers beskaffenhet,
omfång och förvaringssätt. Möjligheten och lämpligheten af att förena
de äldre delarna af nämnda arkiv med riksarkivet under gemensam sty¬
relse har af riksarkivarien kraftigt framhållits, och denna mening har af
de hörda myndigheterna i allmänhet biträdts.
I princip vill äfven jag ansluta mig till densamma. Jag finner alltså
i hög grad önskvärdt, att den ifrågasatta centraldepån kunde komma
till stånd. Men jag har betänkligheter mot utförande för det närvarande
af något af de tre nu framlagda förslagen till beredande af plats för en
dylik depå.
Öfverintendentsämbetet har själft ryggat tillbaka för de höga kost¬
nader, som skulle blifva förknippade med förslagen litt. B och litt. C.
Härtill kommer en annan omständighet, som måste tagas i betrak¬
tande såväl vid dessa förslag som vid förslaget litt. A, hvilken omstän¬
dighet äfven är af öfverintendentsämbetet antydd. Då Riksdagen genom
skrifvelse den 20 maj 1905 anmälde, att Riksdagen lämnat fullmäktige i
riksgäldskontoret bemyndigande att till Kungl. Maj:t öfverlämna det gamla
riksdagshuset äfvensom riksgäldskontorets hus på Riddarholmen — hvilket
öfverlämnande numera ägt rum — erinrade Riksdagen om 1888 års Riks¬
dags beslut, enligt hvilket dessa byggnader skulle disponeras för inrym¬
mande af sådana statens ämbetsverk, som saknade egen lokal, samt ut-
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 56 Höft. 4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:ö 110.
talade tillika, att då för närvarande lokaler måste förhyras för ett stort
antal af statens verk och institutioner, det vore önskvärd!, att ifråga¬
varande byggnader utan tidsutdrägt komme till användning för det med
dem afsedda ändamålet. Riksdagen ansåge sig hafva skäl förvänta, att
Kungl. Maj:t, efter att hafva öfvertagit byggnadernas förvaltning, skulle
låta sig angeläget vara att härom draga försorg.
Om denna Riksdagens skrifvelse har jag här erinrat därför, att såväl
förslaget litt. A som förslagen litt. B och litt. C afse användande för den
administrativa centraldepåns räkning af hela det gamla riksgäldskontorets
tomt eller delar däraf. Och då öfverintendentsämbetet samt riksarkivarien
föreslå utförandet af en till- och påbyggnad af den gamla riksarkivbygg¬
naden enligt förslaget litt. A, sker det under den förutsättningen, att det
bestämdt fastslås, att riksgäldskontorets tomt skall, då så blifver erforder¬
ligt, genom ny- eller ombyggnad för riksarkivets eller den administrativa
arkivdepåns räkning användas.
Ur riksarkivets synpunkt måste en dylik förutsättning synas fullt be¬
rättigad, och jag finner många skäl tala för en sådan plan för riksarkivets
och den därmed förenade administrativa centraldepåns framtid.
Med anledning af Riksdagens vid öfverlåtandet af gamla riksdagshuset
och riksgäldskontorets gamla byggnad gjorda uttalande har emellertid en
utredning rörande användningen af vissa i nämnda byggnader befintliga
lokaler i enlighet med Riksdagens anvisning påbörjats. Innan denna ut¬
rednings resultat föreligger, kan det tydligen icke ifrågakomma att taga
något steg i den riktning, som nu uppgjorda förslag angifva, och däri¬
genom på förhand omintetgöra användandet af lokalerna för det ändamål,
som närmast ingått i Riksdagens afsikt.
Utan tvifvel är det beklagligt, att icke åtgärder omedelbart kunna
vidtagas för inrättande af den ifrågasatta centraldepån i hufvudstadem
Det finnes dock vissa förhållanden, som göra frågan därom något mindre
trängande. Riksarkivarien har med rätta framhållit, att vid frågans be¬
dömande de största arkiven spela den afgörande rollen, och just beträf¬
fande de två allra största arkiven, flottans hittills på Skeppsholmen för¬
varade arkiv samt kammararkivet, har riksarkivariens plan stött på svårig¬
heter.
Jag vill nämligen till en början erinra, att Kungl. Maj:t på föredrag¬
ning af dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet genom beslut den
15 juli 1905 förklarat en af riksarkivarien gjord särskild framställning i
afseende å öfverflyttning af vissa delar af flottans arkiv till riksarkivet
icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. Vid detta beslut lärer
hänsyn tagits till de af marinförvaltningen mot flyttningen anförda skälen,
27
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Ilo.
innebärande, bland annat, den tanken, att ifrågavarande arkiv borde sam¬
manslås till ett med flottans vid Karlskrona station befintliga arkivalier
samt ställas under flottans stab och sålunda erhålla en liknande ställ¬
ning inom flottan som krigsarkivet inom armén.
Icke heller beträffande kammararkivet lärer någon öfverflyttning
omedelbarligen komma till stånd. Vissa betänkligheter, som kammar¬
kollegium uttalat, äro anförda i det föregående. Jag bör ock erinra,lätt
en af riksarkivarien gjord särskild framställning, åsyftande att de genom
kungörelse den 22 maj 1903 fastställda allmänna grunderna för ordnande
och förtecknande af vissa offentliga arkiv i tillämpliga delar skulle gälla
äfven för kammararkivet, af Kung! Maj:t genom beslut den 17 november
1905 på föredragning af chefen för finansdepartementet förklarats icke
föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. Beslutet fattades efter det
kammarkollegium, under framhållande af kammararkivets säregna uppgift,
uttalat sig i ämnet. Att kammararkivet inom en snar framtid måste er¬
hålla bättre och rymligare lokaler för sina arkivalier, torde emellertid vara
uppenbart.
Frågan om den centrala arkivdepåns upprättande, på sätt nu i ärendet
afsetts, måste således för den närmaste framtiden undanskjutas. Hvad i
ärendet förekommit utvisar emellertid, att det förefinnes ett stort behof
af att bereda ökadt utrymme för en del äldre arkivalier, som under ti¬
dernas lopp hopats hos vissa myndigheter i Stockholm. För tillgodo¬
seende af detta behof har riksarkivarien ansett, att en del handlingar, sär¬
skild! vissa räkenskapsserier, utan någon afsevärd olägenhet för forsk¬
ningen, skulle kunna förvaras utom Stockholm. Riksarkivarien har då
tänkt på Uppsala slott därför att lokalen är Stockholm närbelägen, be-
höfliga försändelser sålunda med minsta möjliga svårigheter kunna ske
och för arkivaliernas vård linnes vid det i slottet inrymda landsarkivet
en arkivpersonal, som enligt för densamma gällande stat är underkastad
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som
kunna varda stadgade.
En annan lokal, som äfven ifrågasatts, är Örebro slott. Riksdagens
revisorer hafva vid särskilda tillfällen gjort framställningar angående lämp¬
lig användning af de stora obegagnade lokalerna i detsamma. Frågan
härom har ock varit föremål för Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Öre¬
bro län uppmärksamhet, hvilken myndighet i skrifvelse till Kungl. Maj:t
den 5 juni 1903 ifrågasatt användandet af en del af slottet för arkiv¬
ändamål. Tanken därpå har emellertid väckt motstånd från arkivarien
vid landsarkivet i Vadstena, och riksarkivarien har åtminstone icke obe¬
tingadt velat tillstyrka Kungl. Maj:ts befallningshafvandes hemställan.
28
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.
Sistnämnda fråga, såsom ännu icke tillräckligt utredd, torde för närva¬
rande fa bero. För nu förevarande ändamål — en reservdepå för arki-
valier från hufvudstaden — torde dessutom på förut anförda skäl Uppsala
vara att föredraga framför Örebro.
För min del finner jag alltså den af riksarkivarien ifrågasatta
utvägen att utan afsevärda kostnader för statsverket anordna en reserv¬
depå utom Stockholm förtjänt att användas och gillar valet af Uppsala
slott. Beträffande frågan om hvilka lokaler därstädes böra för ändamålet
komma till användning tvekar jag ej heller att biträda riksarkivariens
därutinnan uttalade mening, öfverintendentsämbetet har, på sätt jag om-
förmält, framlagt förslag till inredande i Uppsala slott af reservdepå an¬
tingen i den iståndsätta öfverstå våningen, 3 trappor upp, rummen n:r
28 a, 28 b, 29 och 30 af de till Uppsala landsarkiv upplåtna lokalerna
inom slottet, mot en kostnad af 5,309 kronor för en hyllängd af tillhopa
2,533 längdmeter, eller ock i den s. k. rikssalen med därinvid liggande
två ruin, mot en kostnad af 27,000 kronor för en hyllängd af 2,639
meter. Kostnadsbeloppet 5,309 kronor bör emellertid, såsom ämbetet äfven
anmärkt, nedsättas, enär hyllinredningen i rummet n:r 28 b redan är verk¬
ställd och godtgjord med ett belopp af 1,270 kronor. Efter afdrag af
detta belopp och med lämplig afrundning skulle kostnaden kunna beräknas
till 4,050 kronor. Såsom en ytterligare fördel vid det mindre kostsamma
förslaget har öfverintendentsämbetet framhållit, att genom reservdepåns för¬
läggande till förenämnda för Uppsala landsarkiv hittills afsedda lokaler
skulle vinnas, icke blott att lokalerna vore färdiga att emottaga hyllinred-
ning, utan jämväl att tillsyn och uppvärmning, som kunde kombineras
med landsarkivets, blefve väsentligt billigare.
Ändamålet med den ifrågavarande reservdepån synes vara tillräckligt
tillgodosedt genom antagande af det förslag, som är mindre dyrbart.
Arkivarien vid landsarkivet har, såsom jag förut nämnt, ställt sig afvi¬
sande till frågan och framhållit, att en nödvändig förutsättning skulle
vara inrättandet af en arkivdepå för Norrland. I afseende därå vill jag
nämna, att utredning satts i verket beträffande upprättandet af en sådan.
Stadsfullmäktige i Östersund hafva förklarat sig villiga att upplåta tomt,
och öfverintendentsämbetet har fått befallning att uppgöra ritningar och
kostnadsförslag till erforderlig byggnad.
Tilläfventyrs torde det andra förslaget, om rikssalens användande till
en reservdepå, i en framtid böra komma till utförande, därest landsarkivet,
hvars lokaler nu till eu del skulle inkräktas af reservdepåns arkivalier,
behöfde återfå det förlorade utrymmet. Att rikssalen är disponibel med¬
för, att man kan vara trygg för att reservdepån ej af brist på utrymme
29
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 110.
snart åter skulle behöfva flyttas till annan ort. Såsom 1905 års stats-
revisorer vid besök i Uppsala slott anmärkt, finnas äfven andra lokaler
i slottet lediga, och dessa kunna eventuellt användas för arkivändamål.
Under åberopande af hvad jag nu i ärendet anfört hemställer jag,
det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för inredande, i enlighet
med uppgjordt förslag, inom vissa till landsarkivet i Uppsala upplåtna
lokaler af en reservdepå för äldre arkivalier från de centrala ämbetsverken
i Stockholm på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag af 4,050 kronor».
På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter be¬
hagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bi¬
falla hvad föredragande departementschefen sålunda hem¬
ställt; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas
af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo
Gustaf N or ström.
Bill. till Riksd. Prat 1906. 1 Sami. 1 Afd. ö6 Raft
5