KUNGL. MAJ:TS
NÅDIGA
PROPOSITION
TILL
Riksdagen
angående statsverkets tillstånd ocli behof;
Gifven Stockiiolms slott den 13 januari 1906.
Jämlikt grundlagens bud afgifver Kungl. Maj:t härmed nådig proposition
angående statsverkets tillstånd och behof under år 1907.
Därvid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreglerings-
period af statsverkets inkomster.
Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver
finansärenden för denna dag *) lämnar närmare upplysning, och under de i
samma protokoll angifna förutsättningar, föreslår Kungl. Maj:t, att stats¬
verkets inkomster för år 1907 upptagas sålunda:
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomsterna”.
Bill. till Riksd. Prof. 1906. ha Sami. l:a Afd.
1
2
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
Ordinarie inkomster:
Arrendemedel...................................................................... kronor 1,700,000: —
Mantalspenningar................................................................ » 800,000: —
Bötesmedel......................................................................... » 400,000: —
Kontrollstämpelmedel......................................................... » 70,000: —
Fyr- och båkmedel............................................................. » 1,700,000: —
Telegrafmedel...................................................................... » 8,800,000: —
Järnvägstrafikmedel............................................................ » 13,000,000: —
Skogsmedel.......................................................................... » 8,000,000: —
Terminsafgifter från läroverken........................................ » 550,000: —
Extra uppbörd....................................... » 200,000: —
säger 35,220,000: —
Bevillningar:
Tullmedel...................................................................... kronor 57,500,000: —
Postmedel............................................................................. » 17,800,000: —
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter » 250,000: —
Stämpelmedel....................................................................... » 10,000,000: —
Brännvinstillverkningsskatt............................................... » 24,000,000: —
Sockerskål ........................................................................ » 13,500,000: —
Inkomstskatt för år 1907................................................... » 12,000,000: —
Punschskatt......................................................................... » 1,800,000: —
Maltskatt................................... » 3,000,000: —
Bevillning af fast egendom samt af inkomst för år 1906 » 9,500,000: —
säger 149,350,000: —
summa kronor 184,570,000: —
Kungl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvannämnda
protokoll öfver finansärenden för denna dag:
att såsom tillgång vid förevarande statsreglering
må beräknas
dels af öfverskott å 1904 års statsreglering ......... » 3,463,000: —1
dels ock af femte hufvudtitelns allmänna bespa¬
ringar ................................................................................ » 200,000: —
transport kronor 188,233,000: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906. 3
transport kronor 188,233,000: —
samt att för statsverkets behof må till utbetalning
vid den tid under år 1907, som af Riksdagen bestäm¬
mes, af riksbankens vinst för år 1905 anvisas............. » 5,350,000: —
hvarefter det för nästa statsregleringsperiod dis¬
ponibla beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till kronor 193,583,000: —
Första hufvudtiteln,
innefattande anslagen till kungl. hof- och slottsstaterna.
Nu gällande riksstat upptager såsom årliga eller ständiga utgifter:
för kungl. hofstaten.......................................................... kronor 1,296,900: —
» » slottsstaten........................................................ » 124,100: —
tillsammans kronor 1,421,000: —
Häri föreslår Kungl. Maj:t icke någon ändring.
Andra hufvudtiteln,
innefattande anslagen till justitiedepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 4,038,390
kronor, vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda
statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden för denna dag *), föreslå
Riksdagen beträffande
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.
4
Kungl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters
allmängörande:
[1.] att höja förslagsanslaget till departements¬
chefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande,
nu upptaget till 6,000 kronor, med................................ kronor
till 8,000 kronor;
Nedre justitierevisionen:
[2.] att höja anslaget till nedre justitierevisionen
med aflöning till dels en konstituerad revisionssekre¬
terare och dels två amanuenser, däraf en med skyl¬
dighet att tjänstgöra såsom protokollssekreterarc, till¬
hopa .......r............................................................................ »
hvarigenom anslaget i dess helhet, nu 151,700 kronor,
skulle komma att i 1907 års riksstat uppföras till
160,300 kronor;
Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat:
[3.] att, för möjliggörande af en reglering af Norra
och Södra Hälsinglands domsagor sålunda, att nu¬
varande Södra Hälsinglands västra tingslag må bilda
en domsaga under namn af Bollnäs domsaga, att Södra
Hälsinglands östra tingslag må tillsammans med En¬
ångers tingslag af Norra Hälsinglands domsaga utgöra
en domsaga under benämning Söderhamns domsaga,
samt att återstående tre tingslag af Norra Hälsinglands
domsaga må utgöra en domsaga under bibehållande
af sin nuvarande benämning, öka anslaget till härads-
höfdingarna under Svea hofrätt med............................. »
samt, under förutsättning af bifall härtill, fast¬
ställa aflöningsförmånerna för häradshöfdingarna i de
ifrågasatta tre domsagorna så, som åberopade stats¬
rådsprotokollet upptager;
kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget
till Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat, nu
684,487 kronor, att höjas till 688,987 kronor;__
transport kronor
2,000
8,600
4,500
15,100
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 19OS.
transport kronor
Fångvården:
[4.] dels att medgifva, att af förslagsanslaget till
fångars vård och underhåll ett belopp af 3,500 kro¬
nor må tills vidare från och med år 1906 årligen an¬
vändas för beredande af den ökning af fångvårdssty¬
relsens arbetskrafter, som påkallas af bestyren med
arbetsdriften vid fångvårdsanstalterna;
dels ock att öka förslagsanslaget till ålderstillägg
för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården an¬
ställda ämbets- och tjänstemän, nu 75,000 kronor, med
till 85,000 kronor;
kommande förstnämnda framställning ej att påkalla
höjning af förslagsanslaget till fångars vård och un¬
derhåll, hvaremot bifall till den senare framställningen
föranleder en ökning af fångvårdsanslaget i dess hel¬
het, nu 1,839,245 kronor, till 1,849,245 kronor;
Medikolegala besiktningar:
[5.] att höja förslagsanslaget till medikolegala be¬
siktningar, nu upptaget till 12,000 kronor, med.......... >
till 18,500 kronor;
Ersättning åt domare, vittnen och parter:
[6.] att höja förslagsanslaget till ersättning åt
domare, vittnen och parter, nu upptaget till 135,000
kronor, med.......................................................................-
till 165,000 kronor;
Skrifmaterialier ock expenser, ved in. m.:
[7.] att höja förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m., nu upptaget till 64,432 kro¬
nor, med.............................................................................
till 112,000 kronor.
5
15,100: —
10,000: —
6,500: —
30,000: —
47,568: —
transport kronor 109,168: —
6
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1906.
transport kronor 109,168: —
Öl'riga ordinarie anslag:
I dessa har Kungl. Maj:t icke att föreslå någon
förändring.
summa ökning kronor 109,168: —
Andra hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra en¬
ligt nu gällande riksstat................................................... kronor 4,038,390: —-
Om härtill lägges den angifna ökningen i samma
anslag................................................................................... > 109,168: —
komma de ordinarie anslagen under denna huf-
Extra anslag-.
För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under andra hufvudtiteln,
vill Kungl. Maj:t, på sätt förutnämnda protokoll öfver justitiedepartements-
ärenden vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1907
bevilja:
[8.] för fortsatt uppehållande af lagberedningens
verksamhet ......... kronor 50,000: —
[9.] för bestridande af de utaf tillämpning af lagen
om straffregister föranledda kostnader för amanuenser,
renskrifning m. in. vid justitiedepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli...................................................... » 5 000: _
[10.] till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslers-
ämbetet.................................................. » 3,500: —
[11.] till aflönande af dels tre tillförordnade revi¬
sionssekreterare och dels sex amanuenser i nedre ju-
stitierevisionen, däraf tre med skyldighet att tjänstgöra
såsom protokollssekreterare,.................................. » 25,800: _
transport kronor 84,300: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor 84,300: —
[12.] till aflönande af ett biträde å nedre justitie-
revisionens registratorskontor........................................... » 2,700: —
[13.] för beredande af tillfällig förstärkning af
Svea hofrätt^ arbetskrafter med en extra division för
behandling af instämda och vädjade mål under ett år
från den 1 september 1906.............................................. » 15,900:
att utbetalas enligt de i åberopade statsrådsprotokollet
angifna grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att under
år 1906 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna
hvad af nämnda belopp belöper på tiden från den 1
september till årets slut;
[14.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och
militära ledamöter.............................................................. » 3,250: —
[15.] till aflöningar åt tjänstemän och betjänte
vid tvångsuppfostringsanstalten å Bona ett förslags¬
anslag högst........................................................................ » 24,550: —
samt till kost och beklädnad åt de vid anstalten
intagna elever m. m., förslagsvis,.................................... » 24,000: —
[16.] för beredande af uppfostran åt minderåriga
förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt domstols för¬
ordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,
dels såsom ersättning för hyra, ved, inventarier
in. in. samt såsom bidrag till lön åt föreståndarinna.... » 2,100: —■
dels ock till godtgörande af de vid anstalten
mottagna elevers bespisning, beklädnad, undervisning,
läkare- och sjukvård m. in. äfvensom till utrustning vid
elevs utskrifning, förslagsvis,............................................ » 5,000: —
[17.] till resestipendier åt ordinarie domare eller
dem, som vid domstolarna bereda sig för domarekallet, » 6,000: —
[18.] till täckande af förskott, som statskontoret
utbetalt för de i statsrådsprotokollet omförmälda ända¬
mål, ett belopp, som för afrundande af hufvudtitelns
slutsumma torde få beräknas till.................................... » 44,142: —
[19.] till beredande af dyrtidstillägg för år 1906
åt en del tjänstemän och betjänte i justitiedepartementets
afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt i de till justitie¬
departementet hörande ämbetsverk och kårer................ » 12,500: —
summa kronor 224,442: —
8
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten
för år 1906 upptagen och sådan den nu är af Kungl. Maj:t föreslagen, ut¬
faller sålunda:
15)06. 1007.
ordinarie anslag 4,038,390:—4,147,558:—således ökning kronor 109,168: —
extra » 345,310:— 224,442:— » minskning » 120,868: —
summa kronor 4,383,700:—4,372,000:—således minskning kronor 11,700: —
Tredje hufvudtiteln,
innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 887,800 kronor, har
Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsråds¬
protokoll öfver utrikesdepartementsärende denna dag*),
[1.] till bestridande af kabinetts- och konsuls-
kassornas utgifter år 1907 upptagit ett förslagsvis be-
räknadt belopp af.............................................................. kronor 1,500,000: —
hvarjämte Kungl. Magt vill föreslå Riksdagen
[2.] att till svenska kyrkan i Paris bevilja.—........ » 2,950: —
tillsammans kronor 1,502,950: —
Extra anslag.
Under åberopande af hvad i ofvannämnda statsrådsprotokoll öfver utrikes¬
departementsärende denna dag finnes antecknadt, vill Kungl. Maj:t föreslå
Riksdagen att under denna hufvudtitel å extra stat för år 1907 bevilja:
[3.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»....... kronor 4,500: —
transport kronor 4,500: —
') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje linfvndtiteln”.
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
9
transport kronor 4,500: —
[4.] till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna
under innevarande år för den internationella skiljedomsto¬
lens byrå i Haag.......................... » 2,500: —
[5.] till beredande af dyrtidstillägg för innevarande år
åt tjänstemän och betjänte i utrikesdepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli, såsom förslagsanslag,...................... » 3,500: —
[6.] såsom bidrag till den internationella fredsbyrån
i Bern................................................. » 750: —
[7.] till bestridande af den på Norge belöpande an¬
delen af kabinetts- och konsulskassornas utgifter år 1906
enligt den gemensamma utrikesbudgeten............................... » 595,500: —
hvar] ämte Kungl. Maj:t
[8.] till bestridande af en del af den på Norge be¬
löpande andelen af kabinetts- och konsulskassornas utgif¬
ter år 1905 upptagit ett förslagsvis beräknadt belopp af.. » 300,000: -—-
Dessutom föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att medgifva,
[9.] att af hyresinkomsterna från kronans fastighet i
Konstantinopel må år 1907 för svenska kyrkan i Paris
användas 1,169 kronor, att utgå såsom lönetillökning för
pastorn. _
tillsammans kronor 906,750: —
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för
år 1906 upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen och be¬
räknad, utfaller på följande sätt:
IDOG. 1907.
ordinarie anslag 887,800
extra » 36,500
|
— 1,502,950
— 906,750
|
— således ökning kronor 615,150: —
— » » » 870,250: —
|
summa kronor 924,300
|
— 2,409,700
|
— således ökning kronor 1,485,400: —
|
Bill. till Rilcsd. Prot. 1906. l:a Sami. l:a Afd.
2
10
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
Fjärde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
1906 års riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt 42,816,117 kronor,
vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver landtförsvarsårenden denna dag*), föreslå Riksdagen i
fråga om
Kommendants staten:
[1.] att, med godkännande af det vid omförinälda
statsrådsprotokoll fogade förslag till stat för kom¬
mendantsstaten, öka ifrågavarande anslag, nu 15,298
kronor, med........................................................................ kronor 13,323: —
till 28,621 kronor;
Aflöning och rekrytering m. in.:
[2.] att, med godkännande af de vid statsråds¬
protokollet fogade förslag till stater för infanteriet,
kavalleriet, artilleriet, artilleriets tygstater, fortifika¬
tionen och trängen, höja anslaget till aflöning och
rekrytering in. in., nu 15,895,915 kronor, med............ » 184,598: —
till 16,080,513 kronor;
Intendenturkåren:
[3.] att nu gällande stat för intendenturkåren måtte
få lända till efterrättelse under år 1907, samt att
transport kronor 197,921: —
’) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjärde Imfvudtiteln”.
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
11
transport kronor
ifrågavarande anslag med oförändradt belopp upptages
i riksstaten för sistnämnda år;
Ökad aflöning för de till tjänsteålderu äldste bataljons-
läbarne:
[4.] att öka detta anslag, nu 72,069 kronor, med
till 73,814 kronor;
Stipendier för fältläkarkåren ock veterinärstaten:
[5.] att, med godkännande af det vid statsråds¬
protokollet fogade förslag till stat för anslaget till
stipendier åt fältläkarkåren och veterinärstaten, höja
detta anslag, nu 33,600 kronor, med............................ »
till 42,600 kronor;
Inkvarteringskostnader:
[6.] att minska anslaget till inkvarteringskostna¬
der, nu 1,154,793 kronor, med 66,126 kronor till
1,088,667 kronor;
Ålderstillägg:
[7.] att, vid godkännande af det vid statsråds¬
protokollet fogade förslaget till stat för fast anställda
officerare och underofficerare med vederlikar samt be-
tjänte vid fortifikationen, öka anslaget till ålderstillägg,
nu 40,700 kronor, med.................................................... »
till 40,950 kronor;
Landstormen:
[8.] att höja anslaget till landstormen, nu 70,750
kronor, med........................................................................ i>
till 95,580 kronor;
197,921: —
1,745: —
9,000: —
250: —
24,830: —
transport kronor 233,746: —
12
Kungl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns
omorganisation:
[9.] att minska anslaget till ersättning åt vissa
löntagare i följd af arméns omorganisation, nu 23,480
kronor, med 460 kronor till 23,020 kronor;
Remontering och skoning in. m.:
[10.] att öka detta anslag, nu 1,169,421 kronor,
med .................................................................................... »
till 1,191,067 kronor;
Lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjör¬
truppernas och trängens exercis:
[11.] att minska ifrågavarande anslag, nu 650,000
kronor, med 10,000 kronor till 640,000 kronor;
Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg:
[12.] att öka anslaget till garnisonssjukhusen i
Stockholm och å Karlsborg, nu 73,808 kronor, med.... »
till 88,200 kronor;
Arméns vapen, ammunition och skjntöfningar samt ar¬
tilleriets öfningar och materiel:
[13.] att öka detta anslag, nu 2,535,800 kronor,
med...................................................................................... »
till 2,685,800 kronor;
Arméns mathållning:
[14.] att minska anslaget till arméns mathållning,
nu 5,605,445 kronor, med 50,005 kronor till 5,555,440
kronor;
233,746: —
21,646: —
14,392: —
150,000: —
transport kronor 419,784:
13
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
Furagering af arméns hästar:
[15.] att öka detta anslag, nu 2,148,383 kronor,
med ......................................-........................................— »
till 2,289,345 kronor;
Arméns inunderingsutrustning:
[16.] att minska förevarande anslag, nu 3,709,772
kronor, med 23,430 kronor till 3,686,342 kronor;
Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof:
[17.] att minska detta anslag, nu 860,656 kronor,
med 7,366 kronor till 853,290 kronor;
Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten:
[18.] att minska detta anslag, nu 1,099,289 kro¬
nor, med 7,634 kronor till 1,091,655 kronor;
Ersättning för rustning och rotering:
[19.] att minska detta anslag, nu 2,000,000 kro¬
nor, med 400,000 kronor till 1,600,000 kronor._
summa kronor 560,746: —
Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i 1906
års riksstat finnas å fjärde hufvudtiteln uppförda, före¬
slår Kungl. Maj:t icke någon förändring.
Summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt
nu gällande riksstat utgör................................................ » 42,816,117: —
summa kronor 43,376,863: —
Härifrån afgår genom minskning af anslagen till
inkvarteringskostnader.................... kronor 66,126: —
ersättning åt vissa löntagare i följd
af arméns omorganisation.......... »___460: —-____________
transport kronor 66,586: — kronor 43,376,863: —
419,784: —
140,962: —
14
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket W06.
transport
lega af hästar till kavalleriets, ar¬
tilleriets, ingenjörtruppernas och
trängens exercis...........................
arméns mathållning.........................
arméns m un deri n gsu tr u s t n i n 2'
armens diverse intendentur- och
sj ukvårdsbehof..............................
arméns kasernutredning samt ved,
ljus och vatten.............................
ersättning för rustning och rote¬
ring ...............................................
kronor 66,586: — kronor 43,376,863:
» 10,000: —
» 50,005: —
» 23,430: —
» 7,366: —
» 7,634: —
> 400,000: — > 565,021:
hvadan denna hufvudtitels ordinarie anslag för år
1907 enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle uppgå till..... kronor 42^811,842: —
Extra anslag.
Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för denna dag finnes
antecknadt, föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:
[20.] att af det utaf Riksdagen för fortsatt till¬
verkning af ammunition för eldhandvapen redan be¬
viljade anslag, 3,522,700 kronor, å extra stat för år
1907 anvisa......................... .............................................. kronor 1,878,300: —
med rätt för Kungl. Maj:t att af omhänderhafvande
medel under innevarande år förskjuta 422,700 kronor
att af nämnda anslag ersättas;
[21.] att för anskaffande af förlag af materialier
vid ammunitionsfabriken å extra stat för år 1907 an¬
visa..........................................
[22.] att för anskaffning af ny fältartilleri materiell
utöfver förut beviljadt, ej anvisadt belopp, 2,180,000
kronor, bevilja 720,000 kronor samt att af den sam¬
manlagda summan, 2,900,000 kronor, å extra stat för år
1907 anvisa hälften, eller.................................................
[23.] att till anskaffning af materiell för positions-
artilleriet bevilja 3,485,000 kronor och däraf på extra
stat för år 1907 anvisa........................................
600,000: —
1,450,000: —
1,250,000: —
transport kronor 5,178,300: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
15
transport kronor
[24.] att af den för fortsättande af arbetena å
Karlsborgs fästning beviljade summan, 500,000 kronor,
å extra stat för år 1907 anvisa...................................... »
[25.] att utaf det för fortsättande af arbetena å
befästningarna vid Tingstäde beviljade beloppet, 750,000
kronor, å extra stat för år 1907 anvisa........................ »
[26.] att till fortsättande af arbetena vid Boden
på extra stat för år 1907 anvisa...................................... »
[27.] att utaf den vid 1904 års riksdag till upp¬
förande af nya byggnader för armén beviljade sum¬
man, 6,800,000 kronor, å extra stat för år 1907 anvisa
[28.] att af den till anskaffning af utrustnings-
persedlar för hästar och fordon vid trängen beviljade
summan, 124,000 kronor, på extra stat för år 1907
anvisa återstoden, eller..................................................... »
[29.] att af det för kompletterande af arméns
sanitetsmateriel beviljade anslag, 211,260 kronor, på
extra stat för år 1907 anvisa återstoden, eller_____________ s>
[30.] att till ordnande af landstormsförråd å extra
stat för år 1907 anvisa..................................................... »
[31.] att för anskaffning af nya uniformer för ar¬
mén bevilja 6,528,000 kronor och däraf å extra stat
för år 1907 anvisa............................................................. »
[32.] att till det frivilliga skytteväsendets befräm¬
jande såsom extra anslag för år 1907 bevilja............... »
med rätt för Kungl. Maj:t dels att under år 1906 för
ordnande af skjutbanor samt till bestridande af ut¬
gifter för en allmän riksskyttetäfling af tillgängliga
medel förskjuta 75,000 kronor, att af ofvanberörda
anslag för år 1907 ersättas, dels ock att under följande
år använda hvad af anslaget kan under år 1907 besparas;
[33.] att till understöd åt svenska föreningen Röda
korset å extra stat för år 1907 anvisa.......................... >
med rätt för Kungl. Maj:t att under följande år an¬
vända hvad af anslaget kan under år 1907 besparas;
[34.] att till förstärkning af arbetskrafterna hos
arméförvaltningen under år 1907 å extra stat för
samma är anvisa................................................................ »
5,178,300: —
175,000: —
250,000: —
1,575,000: —
2,100,000: —
62,000: —
71,260: —
150,000: —
1,305,600: —
775,000: —
10,000: —
20,000:
transport kronor 11,672,160:
16
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor 11,672,160:
[35.] att till gäldande af vissa utaf arméförvalt¬
ningen utgifna förskott på extra stat för år 1907 an¬
visa, i jämnadt krontal, ett belopp af........................... » 38,573:
[36.] att till beredande, i enlighet med de i stats¬
rådsprotokollet öfver finansärenden denna dag an-
gifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt .
en del af den personal, som åtnjuter aflöning från
fjärde hufvudtitelns medel, å extra stat för år 1907
såsom förslagsanslag anvisa ett belopp af...................... » 8,000:
[37.] att, för utbetalande af tillägg till dagaflöning
åt indelt manskap med 1 krona till korpral, vice korp¬
ral och menig beställningsman samt 1 krona 20 öre
till annan menig för tjänstgöring i egenskap af under¬
befäl, instruktör eller beställningsman vid skolor och
öfningar utom vanliga repetitionsöfningar, å extra stat
för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett, för jäm¬
nande af hufvudtitelns slutsumma, till......................... » 78,125:
jämkadt belopp.
summa kronor 11,796,858: —
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1906 års
riksstat upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på
följande sätt:
1906. 1907.
ordinarie anslag 42,816,117:— 42,811,842: — således minskning kronor 4,275: —
extra » 8,477,483:— 11,796,858:— » ökning » 3,319,375: —
summa kronor 51,293,600:—54,608,700: — såledesökningkronor 3,315,100: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
17
Femte hufvudtiteln,
innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.
I afseende på regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant .........................................................................-..... kronor 13,822,497: —
indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:
friheter ....................................................................... » 405: —
ersättningar ...............................................-................ »__4: —
tillsammans kronor 13,822,906: —
vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden denna dag*), föreslå Riksdagen
beträffande
Aflöning för flottans kårer och stater:
[1.] dels att godkänna stater för flottans officers¬
kår, för flottans underofficerskår, för flottans sjömans¬
kap för flottans skeppsgossekår samt å dagaflöning till
officerare och underofficerare vid flottan, äfvensom för
mariningenjörkåren, för marinintendenturkåren, för flot¬
tans ecklesiastikstat och för marinläkarkåren af den
lydelse, bilagorna n:r 1—9 vid ofvannämnda protokoll
utvisa;
dels att' medgifva, att de nuvarande läkarne vid
kustartilleriet, därest de öfvergå till marinläkarkåren,
må för rätt till erhållande af ålderstillägg tillgodoräkna
sig den tid, de innehaft motsvarande befattningar vid
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hufvudtiteln”.
Bill. till Riksd. Prof. 1906. l:a Sami. l:a Afd.
3
18
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
kustartilleriet eller vid någon af de förra artilleri¬
kårerna å kustfästningarna eller vid flottan;
dels ock att höja anslaget till aflöning för flottans
kårer och stater från 4,073,418 kronor till 4,360,116
kronor, eller med.............................................................. kronor
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:
[2.] att höja reservationsanslaget till beklädnad
åt sjömans- och skeppsgossekårerna från 429,995 kronor
till 465,600 kronor, eller med .........................................
Naturannderhåll åt personal vid flottan:
[3.] att höja förslagsanslaget till nådeunderhåll åt
personal vid flottan från 1,042,080 kronor till 1,110,314
kronor, eller med...............................................................
Ersättning för rustning och x-otering:
[4.] att minska förslagsanslaget till ersättning för
rustning och rotering från 22,000 kronor till 17,000
kronor, eller med 5,000 kronor;
Flottans nybyggnad och underhåll:
[5.] att höja reservationsanslaget till flottans ny¬
byggnad och underhåll från 1,840,000 kronor till
2,250,000 kronor, eller med.............................................
Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och
ersättning därför:
[6.] att höja förslagsanslaget till sjöbeväringens
vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför
från 780,000 kronor till 1,150,000 kronor, eller med »
286,698: —
35,605: —
68,234: —
410,000: —
370,000: —
transport kronor 1,170,537: —
19
Kungl. MajUs nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
Skeppsgosseskolan:
[7.] att, med godkännande af stat för skeppsgosse¬
skolan af den lydelse, bilagan n:r 10 vid ofvannämnda
statsrådsprotokoll utvisar, höja anslaget till skepps¬
gosseskolan från 13,650 kronor till 18,770 kronor, eller
med...................................................................................... *
kommande vid bifall härtill anslaget till under¬
visningsverken att i sin helhet höjas Irån 84,615 kronor
till 89,735 kronor;
Aflöning för kustartilleriets personal:
[8.] dels att godkänna stat för ■ kustartilleriet af
den lydelse, bilagan n:r 11 vid ofvannämnda statsråds¬
protokoll utvisar;
dels ock att höja anslaget till aflöning för kust¬
artilleriets personal från 1,039,129 kronor till 1,068,016
kronor, eller med.................................................................. >
Beklädnad åt kustartilleriets manskap:
[9.] att höja reservationsanslaget till beklädnad
åt kustartilleriets manskap från 145,704 kronor till
148,035 kronor, eller med.,...........................-..................
Naturaunderkåll åt kustartilleriets manskap:
[10.] att höja förslagsanslaget till naturaunderhåll
åt kustartilleriets manskap från 249,397 kronor till
253,383 kronor, eller med................................................ »
Underhåll af kustartilleriets byggnader och materiell:
[11.] att höja reservationsanslaget till underhåll
af kustartilleriets byggnader och materiell från 231,562
kronor till 326,437 kronor, eller med............................ .*
1,170,537: —
5,120: —
28,887: —
2,331: —
3,986: —
94,875: —
transport kronor 1,305,736: —
20
Kungl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
Krigsöfningar vid kustpositionerna:
[12.] att i riksstaten för år 1907 till krigsöfnin¬
gar vid kustpositionerna uppföra ett reservations¬
anslag af..................................................................
Ålderstillägg:
[13.] att minska förslagsanslaget till ålderstillägg
från 27,700 kronor till 26,700 kronor, eller med 1,000
kronor;
Rese- och traktamentspenningar:
[14.] att höja förslagsanslaget till röse- och trakta¬
mentspenningar från 34,100 kronor till 36,750 kronor,
eller med........................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.:
[15.] att höja förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. från 141,543 kronor till
151,005 kronor, eller med_______________________________________________
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:
[16.] att det till lots- och fyrinrättningen med
lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må
upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af
titeln fyr- och båkmedel beräknats, eller 1,700,000
kronor, och följaktligen, med inberäkning af däri in¬
gående friheter och ersättningar, 409 kronor, utföras
med 1,700,409 kronor, eller............................................
mera än i riksstaten för innevarande år, hvarvid
Kungl. Maj:t tillika förutsätter, att de i inkomsttiteln
fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande
må såsom hittills få användas för de med anslaget af-
sedda ändamål;
1,305,736: —
15,000: —
2,650: —
9,462: —
100,000: —
transport kronor 1,432,848:
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906. 21
transport kronor 1,432,848: -
Undervisningsanstalter för sjöfart:
[17.] att medgifva, att den besparing af 1,500
kronor årligen å anslaget till undervisningsanstalter
för sjöfart, hvilken uppkommer, så länge en af de i
staten för navigationsskolorna i riket upptagna lärar-
befattningarna kan hållas obesatt, må i mån af behof
användas till aflönande af extra lärare vid navigations¬
skolorna.
Beträffande öfriga under femte hufvudtiteln upp¬
förda ordinarie anslag föreslår Kungl. Maj:t icke någon
förändring.
Från ofvan angifna ökning af hufvudtitelns ordi¬
narie anslag afgå genom minskning af anslagen:
till ersättning för rustning och rote¬
ring............................................... kronor 5,000: —
till ålderstillägg.............-..........-.........-_____1,000: ___>>__ 6,000:
hvadan den föreslagna höjningen på det hela å de
ordinarie anslagen utgör —.......................................kronor 1,426,848:
Lägges härtill summan af femte hufvudtitelns ordi¬
narie anslag enligt nu gällande riksstat ............................________13,822,906:
skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt
Kungl. Maj:ts förslag uppgå till .......................-........- kronor 15,249,754:
Extra anslag.
Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet denna dag finnes an-
tecknadt, föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1907 be¬
vilja till
[18.] nyanskaffning af krigsfartygsmateriell........... kronor
[19.] kanonbåten Blendas inredning till verkstads-
fartyg m. in......................................................................
[20.] förändring af l:a kl. kanonbåten Edda till
hand minfar tyg ....................................................... »_
5,164,000: —
58,500: —
195,000: —
transport kronor 5,417,500: —
22
Kung!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[21.] skjutförsök och inskjutning af kanoner......... »
[22.] försök med brisantgranater............................... »
[23.] anskaffning af orderapparater och afstånds-
mätare.............................................................. »
[24.] tre till flottan hörande ångslupars apterande
till bevakningsbåtar........................................................ »
[25.] försök med torped- och gnistsignalmateriell.... »
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen
[26.] att af det utaf 1905 års Riksdag beviljade
anslag för komplettering af fartygs och fästningars
ammunitionsförråd med modern artilleriammunitions-
utredning å 827,750 kronor anvisa på extra stat för
år 1907 ett belopp af ______________________________________________ »
[27.] att bevilja för anskaffning af kanoner i re¬
serv ett anslag af 608,000 kronor och häraf på extra
stat för år 1907 anvisa ett belopp af.............................. »
[28.] att af det utaf 1905 ars Riksdag beviljade
anslag för kustartilleriets beväpning å 294,300 kronor
anvisa på extra stat för år 1907 ett belopp af............. »
[29.] att för anskaffande af röksvagt krut till vissa
af kustfästningarnas kanoner bevilja ett anslag af
274,300 kronor och häraf på extra stat för år 1907
anvisa ett belopp af............................................................ »
[30.] att af det utaf 1905 års Riksdag beviljade
anslag till fortsättande af arbetena å rikets kustbefäst¬
ningar å 2,887,500 kronor anvisa på extra stat för år
1907 ett belopp af........................................................ »
Ytterligare föreslår Kungl. Magt Riksdagen att å
extra stat för år 1907 bevilja till:
[31.] afslutande af nybyggnaderna för kustartille¬
riets förläggning in. in..................... »
[32.] afsilande af arbetena för minförsvarets ord¬
nande och minpersonalens inkvartering vid mobilise¬
ring .......... »
[33.] fasta minförsvaret................................... »
[34.] materiell för tillfälliga sprängnings- och
kontramineringsarbeten....................... »
5,417,500: —
37,000: —
60,000: —
208,000: —
49,800: —
20,675: —
275,9.17: —
304,000: -
100,000: —
137,150: —
813,500: —
161,438: —
260,919: —
127,150: —
45,000: —
transport kronor 8,018,049: —
23
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
Kungl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen
[35.] att medgifva, att utaf den besparing af
22,209 kronor 22 öre, som uppstått å kostnaden för
eu ångkranpråm för minförsvaret vid Göteborg, för
hvilkens anskaffande 1903 års Riksdag beviljat medel,
må användas omkring 10,000 kronor till anskaffande
af en ångslup eller en motorbåt för minförsvaret vid
Göteborg samt att återstoden må ställas till Kungl.
Maj:ts disposition för minväsendets utveckling;
[36.] att för anskaffande af transportmedel för
flottans varf bevilja på extra stat för år 1907 ett an¬
slag af.........................................................................-.....- »
[37.] att för anskaffning af transportmedel för
kustfästningarna bevilja på extra stat för år 1907
ett anslag af....................................................................... »
[38.] att för förlängning af Stockholms stations
docka och såsom bidrag till kostnaden för förlängning
af Lindholmens docka i Göteborg bevilja på extra stat
för år 1907 ett anslag af................................................ »
[39.] att för utvidgning af förvaringskällare för
torpeders stridskoner och stridsspetsar anvisa på extra
stat för år 1907 ett anslag af_________________________________________ >
[40.] att af det utaf 1905 års Riksdag beviljade
anslag för på- och ombyggnad af flottans sjukhus i
Karlskrona och dess ekonomihus å 300,000 kronor an¬
visa på extra stat för år 1907 återstående, ännu icke
anvisade beloppet.............................................................. »
[41.] att af det utaf 1904 års Riksdag beviljade
anslag för anskaffning af beklädnad och sängservis för
kustartilleriets värnpliktiga å 1,508,000 kronor anvisa
på extra stat för år 1907 ett belopp af....................... »
[42.] att till ersättande af förskottsvis lämnadt
bidrag till en välkomstfest för underofficerarne å eu
tysk eskader bevilja på extra stat för år 1907 ett an¬
slag af................................................................................... »
[43.] att till förstärkning af arbetskrafterna i
marinförvaltningen bevilja på extra stat för år 1907
ett anslag af.....................................................................
8,018,049: —
73,000: —
56,630: —
73,500: —
7,790: —
150,000: —
89,280: —
432: —
10,500: —
transport kronor 8,479,181:
24
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[44.] att för upprättande af signalstationer och
anskaffande af gnistsignalapparater bevilja på extra
stat för år 1907 ett anslag af ......................................... »
[45.] att till täckande af uppkomna brister i an¬
slagen till flottans nybyggnad och underhåll samt till
underhåll af kustartilleriets byggnader och materiell
bevilja på extra stat för år 1907 ett anslag af............ »
[46.] att för påskyndande af sjömätningar vid
rikets kuster bevilja på extra stat för år 1907 ett
anslag af .......................................................................... »
[47.] att, till beredande, i enlighet med de i stats¬
rådsprotokollet öfver finansärenden denna dag angifna
grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del
tjänstemän och betjänte i sjöförsvarsdepartementets af¬
delning af Kungl. Maj:ts kansli samt till sjöförsvars¬
departementet hörande ämbetsverk, kårer och stater, på
extra stat för år 1907 anvisa, såsom förslagsanslag, ett
belopp af............................................................................. »
[48.] att medgifva, att dyrtidstillägg i enlighet
med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden denna
dag beträffande dyrtidstillägg för vissa statens tjänste¬
män och betjänte angifna grunder må för år 1906
utgå till tjänstemän och vaktmästare vid flottans pen¬
sionskassa.
8,479,181: —
82,420: —
223,645: —
41,000: —
16,000: —
tillsammans kronor 8,842,246:
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1906 års riks¬
stat upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på
följande sätt:
1900.
ordinarie anslag 13,822,906
extra » 8,632,794
|
1907.
— 15,249,754: — således ökning kronor 1,426,848
— 8,842,246:— » » > 209,452
|
—
|
summa kronor 22,455,700
|
— 24,092,000: — således ökning kronor 1,636,300
|
—
|
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
25
Sjätte hufvudtiteln,
innefattande anslagen till civildepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant................................................................................ kronor 30,577,055: —
indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:
ersättningar_______________________________________.________________________ »_4,567: —
tillsammans kronor 30,581,622: —
vill Kungl. Magt i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver civilärenden denna dag *), föreslå beträffande
Civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:
[1.] att Riksdagen må medgifva,
att det i staten för civildepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslag för amanuen¬
ser, vikariatsersättning och renskrifning m. m. må från
dess nuvarande belopp, 22,000 kronor, höjas till 30,100
kronor, eller med............................................................... kronor 8,100: —
hvarigenom således anslaget till civildepartementets af¬
delning af Kungl. Maj:ts kansli skulle i sin helhet
ökas från 83,700 kronor till 91,800 kronor;
Tåg- och vattenbyggnadsstaten:
[2.] att Riksdagen må medgifva, att å den för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställda stat må
uppföras arfvoden till ytterligare två distriktsingenjörer___
transport kronor 8,100: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjätte Imfrudtiteln
Bih. till Riksd. Prof. 1906. Ua Sami. l:a Afd.
4
26
Kungl. Ma,j:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
(extra distriktsingenjörer) med 1,500 kronor till en¬
hvar af dem;
[3.] att Riksdagen må höja det å väg- och vatten-
byggnadsstyrelsens stat uppförda anslaget till »vikariats-
ersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän, rit,-
och skrifbiträden» från 17,000 kronor till 24,600 kronor;
kommande vid bifall till de under nästföregående
och denna punkt gjorda framställningar anslagstiteln
till »väg- och vattenbyggnadssiaten (däraf två särskilda
reservationsanslag till expenser för allmänna arbeten
och till vägundersökningar, hvartdera å 45,000 kro¬
nor)» att höjas från 176,400 kronor till 187,000 kro¬
nor, eller med.................................................................... »
Postverket:
[4.] att Riksdagen må
dels medgifva, att understöd å postverkets pen-
sionsstat beredes extra postbetjänte vid postkontoret i
Jjtockholm Johan Gottfrid Sundvall och Jakob Bernhard
Asbrink samt förre matrosen å postångfartyget »Öland»
4nders Peter Holmstedt, Sundvall med 135 kronor,
Asbrink med 45 kronor och Holmstedt med 200 kro¬
nor, allt för år räknadt, samt att dessa understöd må
utgå från och med år 1906, samt
att åt § 11 i aflöningsreglementet för tjänstemän
och betjänte vid postverket af den 6 juni 1902 må
för tiden från och med år 1907 gifvas följande änd¬
rade lydelse:
»Felräkningspenningar tillkomma:
kassören hos generalpoststyrelsen med 500 kronor,
den såsom kassör hos postdirektör eller vid post-
inspektionskontor tjänstgörande kontrollör eller post-
expeditör med 300 kronor,
de tjänstemän och af styrelsen antagna extra bi¬
träden, som å postkontoren i regelbunden tjänsteför-
delning betjäna allmänheten samt därvid emottaga eller
8,100
10,600
transport kronor
18,700:
27
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1906.
transport kronor
utlämna kontanta medel, med 120 kronor till dem
hvar vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö
äfvensom vid postkontor af l:a och 2:a klass samt
med 60 kronor till dem hvar vid postkontor af 3:e
och 4:e klass,
allt för år räknadt;»
dels ock, med godkännande af de enligt statsråds¬
protokollet tillstyrkta ändringarna i postverkets stater,
bestämma postverkets anslag, förslagsvis, till 16,725,000
kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom an¬
slaget till postverket skulle ökas med..................-........ »
Telegrafverket:
[5.] att Riksdagen må
dels medgifva,
att lokaltelefonisten i Piteå Eva Vilhelmina Doro¬
tea öhman, född Bergman, må från och med månaden
näst efter den, under hvilken hon erhåller entledigande
från sin anställning i telegrafverkets tjänst, under sin
återstående lifstid af telegrafverkets medel uppbära ett
årligt understöd till belopp af 300 kronor, att utbe¬
talas i den ordning, som gäller för fyllnadspensioner
från telegrafverket;
att för utvidgning af telegrafverkets lokaler i
:Stockholm må reserveras ett ytterligare belopp af
200,000 kronor;
att för anskaffande af lokaler i landsorten för
telegrafverkets behof må reserveras ett belopp af
249,800 kronor; samt
att för telegrafverkets behof må, efter Kungl.
Maj:ts pröfning och godkännande, inköpas för byggnads¬
tomt lämplig fastighet i Östersund, äfvensom att köpe¬
skillingen därför må utbetalas af de för anskaffande
af lokalen i landsorten för telegrafverkets behof reser¬
verade medel;
dels ock, med godkännande af de enligt statsråds¬
protokollet tillstyrkta ändringarna i telegrafverkets______
transport kronor
18,700: —
1,040,000: —
1,058,700: —
Kungl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
stater, för år 1907 bestämma telegrafverkets anslag,
förslagsvis, till 8,700,000 kronor, att utgå direkt af tele¬
grafmedlen, hvarigenom anslaget till telegrafverket
skulle ökas med......................................... *
Bestridande af kostnader för allmän hälso- och sjukvård:
Medicinalstyrelsen med dithörande stater:
att Riksdagen må medgifva,
[6.] att det i medicinalstyrelsens stat upptagna
anslag till medikamentsräkningars granskning, vika-
riatsersåttning, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga
biträden må ökas från 16,500 kronor till 19,000 kro¬
nor;
[7.] att under anslaget till medicinalstyrelsen med
dithörande stater uppföres ett reservationsanslag af
500 kronor, att användas till resestipendier åt vid ri¬
kets hospital och asyler anställda läkare; samt
[8.] att under anslaget till medicinalstyrelsen med
dithörande stater uppföres ett reservationsanslag af
7,500 kronor att användas till aflöning åt tio civila
läkarstipendiater;
kommande vid bifall till de under punkterna 6—8
gjorda framställningar anslaget till medicinalstyrelsen
med dithörande stater, nu upptaget till 503,100 kro¬
nor, däraf 4,000 kronor reservationsanslag, att höjas
med........................................................................
till 513,600 kronor, däraf 12,000 kronor reservations¬
anslag;
Hospitals underhåll:
[9.] att Riksdagen må
dels för etthvart åt åren 1906 och 1907 bevilja
underläkarna vid Vänersborgs och Kristinehamns hos¬
pital ett tillfälligt lönetillägg af 500 kronor, samt,
därest underläkaren är medicine licentiat, ytterligare
1,000 kronor, allt för år råknadt, under villkor att
1,058,700: —
800,000: —
10,500:
transport kronor 1,869,200: —
29
Kungl. Majits nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
underläkaren skall vara boende inom anstalten, samt
att han, därest han uppbär det högre lönetillägget, icke
med befattningen såsom underläkare må förena annan
tjänst;
dels jämväl besluta, att af ifrågavarande löne¬
tillägg två tredjedelar skola anses såsom lön och en
tredjedel såsom tjänstgöringspenningar;
dels ock medgifva, att hvad som erfordras för
bestridande af ifrågavarande lönetillägg skall utgå
från förslagsanslaget till hospitals underhåll;
[10.] att Riksdagen må höja förslagsanslaget »hos¬
pitals underhåll» med....................................................... »
eller från 1,950,000 kronor till 2,175,000 kronor;
Anslag till bestridande af kostnader för allmän hälso-
och sjukvård:
[11.] att Riksdagen må
dels höja förslagsanslaget till bestridande af kost¬
nader för allmän hälso- och sjukvård med—............... »
eller från 145,000 kronor till 185,000 kronor;
dels ock medgifva, att kostnaden för de läkare¬
undersökningar, som skett eller komma att ske på
grund af stadgandet i 16 § i lagen om fosterbarns
vård den 6 juni 1902, må utgå från ifrågavarande
förslagsanslag;
Anslag till extra provinsialläkares aflöning:
[12.] att Riksdagen må höja förslagsanslaget »bi¬
drag till extra provinsialläkares aflönande» med........... »
eller från 12,000 kronor till 65,000 kronor;
Statens järnvägstrafik:
att Riksdagen må medgifva,
[13.] att i staten öfver fasta arfvoden för perso¬
nal vid statens järnvägar må uppföras arfvode till
ytterligare en notarie inom järnvägsstyrelsen;_
transport kronor
1,869,200:
225,000: —
40,000: —
53,000: —
2,187,200: —
30
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[14.] att bland tjänstemän inom järnvägsstyrelsen
med arfvode efter klass enligt den i 5 § af förnyade
nådiga aflöningsreglementet för tjänstemän och betjänte
vid statens järnvägar den 3 maj 1901 angifna regle¬
ring må upptagas kvinnliga bokhållare med lägsta arf¬
vode af 1,800 kronor och högsta arfvode af 2,400 kronor;
[15]. att ett tillfälligt lönetillägg af 60 kronor, för
år räknadt, må under år 1906 af trafikmedel tilldelas
de inom järnvägsstyrelsen anställda kontorsbiträden
och de betjänte vid statens järnvägars distrikt och ång-
färja, som åtnjuta en aflöning af 1,080 kronor eller
därunder, med undantag dock af den personal, som på
grund af Kungl. Maj:ts nådiga bref den 22 juni 1904
uppflyttats i högre löneklass utan att, enligt de för upp¬
flyttning i löneklass gällande allmänna grunder, hafva
varit från och med år 1906 berättigad till dylik upp¬
flyttning ;
att därutöfver ett tillfälligt lönetillägg af ytterli¬
gare 60 kronor för år må under år 1906 af trafik¬
medel tilldelas de af ifrågavarande kontorsbiträden och
öfriga betjänte, som äro stationerade i Stockholm,
Liljeholmen, Karlberg, Tomteboda, Norrtull, Albano och
Värtan samt, hvad banafdelningen angår, jämväl bevak-
ningspersonalen utmed linjen mellan nämnda stationer;
att sistnämnda lönetillägg jämväl må tillkomma
den i nådiga brefvet den 22 juni 1904 omförmälda
personal;
samt att båda nu ifrågavarande lönetillägg icke
skola utgöra hinder för uppbärande af vare sig särskildt
tilläggsarfvode eller aflöningsförbättring, som enligt
gällande bestämmelser kan tillerkännas vissa tjänst-
hafvare, eller, därest allmänt dyrtidstillägg skulle till¬
delas statens tjänstemän och betjänte, sådant dyrtids¬
tillägg, hvilket dock icke får beräknas å förbei’örda
lönetillägg; äfvensom
[16.] att det lönetillägg, som jämlikt Kungl.
Maj:ts nådiga bref den 26 juni 1903 må tilldelas den
inom statens järnvägars femte distrikt stationerade
transport kronor
2,187,200: —
2,187,200: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
31
transport kronor
tjänstepersonal, må från och med år 1906 af järnvägs¬
styrelsen, efter särskildt bepröfvande i hvarje fall, be¬
stämmas att till enhvar tjänstehafvare af den till ban-
afdelningen hörande, å banlinjen Abisko—Riksgränsen
tjänstgörande personal utgå med högst 30 kronor i
månaden.
Ålderstillägg:
[17.] att Riksdagen må höja förslagsanslaget »ålders¬
tillägg» med........................................................................ »
eller från 233,576 kronor till 265,000 kronor;
Postafgifter för tjänstebil och dylika försändelser:
[18.] att Riksdagen må höja förslagsanslaget till
postafgifter för tjänstebref och dylika försändelser
med...................................................................................... »
eller från 400,000 kronor till 685,000 kronor;
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.:
[19.] att Riksdagen må höja förslagsanslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved in. m. med..............
eller från 285,758 kronor till 425,790 kronor;
Arbetarförsäkringen:
[20.] att Riksdagen må medgifva, att Kungl. Maj:t
må äga för år 1907 använda de till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjuk¬
kassors bildande afsätta belopp, i mån af behof, dels
till förvaltningsbidrag åt sjukkassor, under enahanda
villkor, som i Riksdagens skrifvelse den 20 maj 1905
(n:r 143) äro angifna, dels ock till utarbetande och
offentliggörande genom kommerskollegii afdelning för
arbetsstatistik af statistiska årsredogörelser éj mindre
transport kronor
2,187,200: —
31,424: —
285,000: —
140,032: —
2,643,656: —
32
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor 2,643,656: —
för sjukkasseväsendet i riket än äfven för olycksfall i
arbetet.
summa ökning kronor 2,643,656: —
Lägges till förestående ökning de ordinarie an¬
slagens nuvarande slutsumma............................................ » 30,581,622: —
komma sjätte hufvudtitelns ordinarie anslag att
uppgå till.......................................................................... kronor 33,225,278: —
Extra anslag.
Kungl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll
öfver civilärenden för denna dag, att under denna hufvudtitel må å extra
stat för år 1907 beviljas till:
[21.] biträde inom civildepartementet vid bered¬
ning af ärenden rörande försäkringsväsendet................. kronor 3,000: —
[22.] en särskild föredragande inom civildeparte¬
mentet af ärenden rörande elektriska anläggningar äfven¬
som af vissa andra mål efter därom af departements¬
chefen meddelad bestämmelse.......................... » 5,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att låta af detta belopp för¬
skottsvis under år 1906 af tillgängliga medel utanordna
2,500 kronor;
[23.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser».. » 17,000: —
[24.] aflöning m. m. åt särskild polisstyrka å landet » 110,000: —
under medgifvande tillika, att reservationer å detta
anslag jämväl må användas för det i nästföljande
punkt omförmälda ändamål, när sådant finnes behöfligt,
[25.] gröfre brotts upptäckande m. m. .................. » 25,000: —
[26.] ersättning för juridiskt biträde åt de sven¬
ska lapparna i Norge samt till lappfogdar och lapp¬
förmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarna.......... » 17,500: —
transport kronor 177,500: —
Kungl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1906.
33
transport kronor
[27.] uppehållande under år 1907 af en krono¬
fogdetjänst och en häradsskrifvartjänst i Västernorr-
lands län............................................................................. >
att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt;
[28.] undersökningar af mindre hamnar och far¬
leder m. m.________________________________________________________________________ »
[29.] anordnande af inspektion å enskilda järn¬
vägars rullande materiell ................................................ »
att för ändamålet ställas till väg- och vattenbyggnads¬
styrelsens förfogande;
[30.] bidrag för anläggning af nya samt förbätt¬
ring eller omläggning af backiga eller eljest mindre
goda vägar........................................................................... >
[31.] understödjande af brobyggnader och, före¬
trädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning
af åar och farleder ............................................................. »
hvarjämte Kungl. Maj :t föreslår, att i afseende å de
två sistnämnda anslagen må gälla de villkor och
bestämmelser, som i statsrådsprotokollet omförmälas.
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen
[32.] att till ombyggnad af Simrishamns hamn
på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af............ »
[33.] dels att till iståndsättande och ombyggnad
af Skanörs hamn, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
ett af majoren V. Gagner upprättadt förslag jämte
däri af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorda änd¬
ringar och tillägg, bevilja ett anslag af 272,900 kronor,
under villkor att städerna Skanör och Falsterbo till
Kungl. Maj:t och kronan afstå den nuvarande hamnen
med tillhörande bålverk, vågbrytare och ledarm jämte
så stort intill hamnen gränsande område, som kan för
hamnens möjligen blifvande utvidgning eller eljest
ändamålsenliga användning enligt Kungl. Maj:ts be¬
dömande anses erforderligt,
dels ock att af detta anslag på extra stat för år
1907 anvisa ett belopp af................................................ »
[34.] att på extra stat för år 1907 anvisa ett be¬
lopp af................................................................................ »
transport kronor
Bih. till Riksd. Prot. 1906. ha Sami. ha Afd.
177,500: —
6,800: —
10,000: —
5,000: —
1,000,000: —
400,000: —
100,000: —
72,900: —
15,800: —
1,788,000: —
5
34
Kungl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
att såsom anslag, utan återbetalningsskyldighet, för
iståndsättande af Skillinge hamn till hamnintressen¬
terna utgå, under villkor att i sammanhang med ar¬
betet å hamnens iståndsättande jämväl arbete till den¬
sammas förstärkande i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ett af löjtnanten E. Sahlén härom uppgjordt för¬
slag utföres, äfvensom att de nu gällande allmänna
villkor och bestämmelser för erhållande och tillgodo¬
njutande af statsbidrag från bro- och hamnbyggnads¬
fonden blifva i tillämpliga delar gällande för ifråga¬
varande statsbidrag.
Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att
på extra stat för år 1907 anvisa till
[35.] arfvode för granskning af hospitalens rä¬
kenskaper ............................................................................. »
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen
[36.] att på extra ståt för år 1907 anvisa ett anslag af »
att, enligt därom af Kungl. Maj:t meddelade bestäm¬
melser, användas till bekostande af behandling enligt den
s. k. ljusmetoden af medellösa, med sjukdomen »lupus
vulgaris» behäftade personer från landsorten, under
villkor att genom bidrag från vederbörande landsting
eller kommun eller annorledes bestrides det belopp,
som erfordras för patientens resa fram och åter mellan
hemorten och den anstalt, där behandlingen äger rum,
äfvensom för hans underhåll, så länge behandlingen
varar;
[37.] att på extra stat för år 1907 bevilja ett an¬
slag af ................................................................................ »
att utgå till understöd åt kuranstalten Sans Souci
invid Uppsala på villkor, som af Kungl. Maj:t pröfvas
lämpliga;
[38.] att på extra stat för år 1907 bevilja ett an¬
slag af................................................................................ »
att utgå till understöd åt Stockholms alkoholisthem på
villkor, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga;
[39.] att, till upprätthållande af verksamheten vid
de genom medel ur Konung Oscar flis jubileumsfond
1,788,000: —
1,200: —
7,000: —
4,000: —
6,000: —
transport kronor 1,806,200: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
35
transport kronor
inrättade s. k. folksanatorierna, på extra stat för år
1907 anvisa ett belopp af............................................... »
att användas i enlighet med af Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser;
[40.] att på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag af »
till underhåll af Järfsö sjukhus för spetälske.
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen
[41.] att af det för utvidgning af Kristinehamns
hospital beviljade anslag, 1,304,925 kronor, på extra
stat för år 1907 anvisa återstoden.................................. »
[42.] att af det för byggnadsarbeten vid Härnö¬
sands hospital beviljade anslag å 325,900 kronor på
extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af ................. »
[43.] att af det för uppförande af ett nytt hospital
å Säters kungsgård och därintill gränsande mark be¬
viljade anslag å 2,556,300 kronor på extra stat för
år 1907 anvisa ett belopp af..________________________________________
[44.] att för uppförande, i hufvudsaklig öfverens¬
stämmelse med i ärendet företedda ritningar och kost¬
nadsförslag, af ett nytt hospital å ett å en af stads-
ingenjören J. A. A. Nyström upprättad karta närmare
utmärkt, tre kilometer nordväst om Västei'vik vid Gamle-
byviken beläget område bevilja ett anslag af 2,766,498
kronor samt däraf på extra stat för år 1907 anvisa... »
[45.] att för byggnadsarbeten vid Lunds hospital
och asyl, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med därom
af medicinalstyrelsen upprättade förslag, på extra stat
för år 1907 bevilja ett anslag af___________________________________ »
[46.] att för uppförande vid Uppsala hospital och
asyl af tre boställshus för gifta sjukskötare, i hufvud¬
saklig öfverensstämmelse med den af Kungl. Maj:t för
dylika boställshus fastställda normalritningen, bevilja
på extra stat för år 1907 ett anslag af_________________________ »
med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under
år 1906 af tillgängliga medel utanordna nämnda belopp;
[47.] att till inköp af lägenheten Tomtebo i Kors¬
berga socken jämte ett därinvid beläget, med n:r 3 å
en af kommissionslandtmätaren E. Ekberg upprättad
transport kronor
1,806,200: —
200,000: —
18,000: —
279,925: —
140,000: —
300,000: —
150,000: —
254,000: —
54,000: —
3,202,125: —
36
Kungl. Maj:ts nåd. prop. tv.o I. om statsverket 1906.
transport kronor
karta utmärkt område å extra stat för år 1907 an¬
visa___________________________________________________________________ >
[48.] att för uppförande af en ny sjukhusbyggnad
vid karantänsanstalten å Fejan, i hufvudsaklig öfver¬
ensstämmelse med ingifna ritningar och kostnadsförslag,
å extra stat för år 1907 anvisa...................................... >
Vidare föreslår Kungl. Magt Riksdagen
[49.] dels att för anläggning af en vagnrepara¬
tionsverkstad i Örebro bevilja ett anslag af 700,000
kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa_____ »
med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under år
1906 af tillgängliga medel utanordna 150,000 kronor,
dels ock till utförande af vissa öfriga nya bygg¬
nader och anläggningar vid statens järnvägar likaledes
på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af_____________ »
med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under
år 1906 af tillgängliga medel utanordna 180,000 kronor;
[50.] att till fortsättning af statsbanan från Mor-
järv öfver Storträsk till Lappträsk samt landsvägen
från Boden till Morjärv och vidare från Morjärv till
Lappträsk för år 1907 bevilja å riksstaten utom huf-
vudtitlarna ett anslag af 500,000 kronor*);
[51.] att till fortsättande af arbetet med utlägg¬
ning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och
Uppsala järnvägsstationer för år 1907 anvisa ett be¬
lopp af 500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga
medel utanordna nämnda belopp **).
Vidare föreslår Kung]. Maj:t Riksdagen
[52.] att för år 1907 till anskaffande af ny rör¬
lig materiell vid statens redan trafikerade järnvägar
bevilja ett anslag af 4,000,000 kronor**);
[53.] att, till fortsättande af fullständiga under¬
sökningar för en normalspårig järnväg från hamnplats
å bohuslänska kusten öfver Sveg och Ströms vattudal
till lämplig punkt å Gellivarebanan, på extra stat för
år 1907 anvisa.................................................................. ,
transport kronor
3,202,125:
20,900:
128.100:
300,000:
1,317,500:
230^000:
5,198,625:
*) Se vidare här nedan pag. 9S.
**) Se vidare här nedan pag. 102.
37
Kung!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor 5,198,625: —
med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under
innevarande år af tillgängliga medel utanordna 175,000
kronor.
Ytterligare föreslår Kung!. Maj:t Riksdagen
[54.] att, för anordnande af inspektion för elek¬
triska anläggningar för belysning eller arbetsöfver-
föring, på extra stat för år 1907 anvisa
dels till arfvoden under samma år åt fyra inspek¬
törer med 5,000 kronor till hvar, för år räknadt, ..... » 20,000: —
dels ock till ersättning under åren 1906 och 1907
med 1,200 kronor för år till ett skrif- och ritbiträde åt
bemälda inspektörer.......................................................... » 2,400: —
med rätt för Kungl. Maj:t att låta af anslaget förskotts¬
vis under år 1906 af tillgängliga medel utanordna
1,200 kronor;
[55.] till betäckande af vissa, i statsrådsprotokollet
omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda ut¬
gifter................................................................................... » 55,097: —
Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare
[56.] att, till beredande, i enlighet med de i
statsrådsprotokollet öfver finansärenden denna dag an-
gifna grunder, af dyrtidstillägg för år 1906 åt en
del tjänstemän och betjänte i civildepartementets af¬
delning af Kungl. Maj:ts kansli samt till civilde¬
partementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra
stat för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett be¬
lopp af .............................................................................. »__1,142,400: —
summa kronor 6,418,522: —
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1906 års
riksstat upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1906. 1907.
ordinarie anslag 30,581,622:— 33,225,278:—således ökning kronor 2,643,656:—
extra anslag 5,029,178:— 6,418,522:— > » '» 1,389,344:—
summa kronor 35,610,800:— 39,643,800:—således ökning kronor 4,033,000:—
38
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
Sjunde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till finansdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant................................................. kronor 8,560,863: —
indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:
friheter......................................................................... » 30; —
tillsammans kronor 8,560,893: —
vill Kungl. Magt i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver finansärenden för denna dag*), föreslå Riksdagen be¬
träffande
Stämpelotnkostnader:
[1.] att höja förslagsanslaget till stämpelomkost¬
nader från 234,000 kronor till 280,000 kronor, eller
således med.......................................................................... kronor 46,000: —
Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering:
[2.] att höja förslagsanslaget till bestridande af
kostnader för allmänna bevillningens uttaxering från
140,000 kronor till 270,000 kronor, eller således med » 130,000: —
Omkostnader för kontrollverk et:
[3.] att höja förslagsanslaget till omkostnader för
kontrollverket från 10,500 kronor till 15,000 kronor,
eller således med............................................................... » 4,500: —
__ transport kronor 180,500: —
‘) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hnfTudtiteln”.
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
Tullverket:
[4.] dels att, med godkännande af de enligt stats¬
rådsprotokollet för denna dag tillstyrkta ändringar i
tullverkets stater, för år 1307 bestämma anslaget för
tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande
belopp af 4,036,800 kronor, att såsom förslagsanslag
utgå direkt af tullmedlen,
hvarigenom nämnda anslagstitel, i nu gällande riks¬
stat upptagen till 3,852,100 kronor, komme att höjas med »
dels ock att medgifva, att, i afvaktan på definitiv
reglering af kustbevakningen i Stockholms skärgård,
tillsvidare under år 1907, så länge den nuvarande
kontrollören vid tullbevakningsinspektionen i Stock¬
holm kvarstår i tjänsten, till aflöning åt honom må,
utöfver det å indragningsstaten för honom uppförda
lönebelopp, af tullmedlen disponeras ett belopp, mot¬
svarande tjänstgöringspenningarna vid tjänsten enligt
1904 års aflönings- och ålderstilläggsstater;
Patent- och registreringsverket:
[o.] att, med godkännande af det enligt statsråds¬
protokollet för denna dag tillstyrkta förslag till ut-
giftsstat för patent- och registreringsverket för år
1907, medgifva,
att afgifterna för patent samt för registrering af
varumärken äfvensom af mönster och modeller må an¬
vändas till bestridande af de utgifter, hvilka i enlig¬
het med den godkända utgiftsstaten för patent- och
registreringsverket betingas af tillämpning under år
1907 af förordningen angående patent, lagen om skydd
för varumärken samt lagen om skydd för vissa mönster
och modeller, samt
att afgifterna för registrering af aktiebolag, för¬
säkringsbolag, solidariska bankbolag, föreningar för
ekonomisk verksamhet samt afgifterna för andra upp¬
gifter till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregist-
transport kronor
180,500
184,700
365,200
40
Kungl. Maj:ts nåd. prof. n:o 7, om statsverket 1906.
transport kronor
ren äfvensom för anmälanden till handelsregistren må
användas till bestridande af de utgifter, hvilka antin¬
gen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat betingas af
tillämpning under år 1907 af lagen om aktiebolag,
lagen angående solidariska bankbolag, lagen angående
bankaktiebolag och lagen om försäkringsrörelse eller
ock af Kungl. Maj:t finnas betingade af tillämpning-
under år 1907 af lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet, lagen om handelsi’egister, firma
och prokura tillika med lagarna om ändringar i vissa¬
delar af sistberörda lag, lagen om handelsbolag och
enkla bolag samt lagen om försäkringsrörelse;
Ersättning till städerna för niistad tolag:
[6.] att höja förslagsanslaget för ersättning till
städerna för mistad tolag från 2,100,000 kronor till
2.900.000 kronor, eller således med............................... »
Lyshållning in. 11. utgifter för kronans publika hus i
Stockholm:
[7.] att höja förslagsanslaget till lyshållning in. fl.
utgifter för kronans publika hus i Stockholm från
30.000 kronor till 50,000 kronor, eller således med.... »
Städers friheter:
[8.] att höja det kontanta förslagsanslaget till stä¬
ders friheter från 21,550 kronor till 44,670 ki-onor,
eller således med___________________________________________________________________ »
kommande vid bifall härtill hela ifrågavarande an-
slagstitel, i nu gällande riksstat upptagen till 21,580
kronor, att höjas till 44,700 kronor;
Observations- och uppbördsproeenter m. in.:
[9.] att minska förslagsanslaget till observations-
och uppbördsproeenter in. in., nu 15,000 kronor, med
5.000 kronor, eller således till 10,000 kronor;
365,200:
800,000: —
20,000: —
23,120: —
transport kronor 1,208,320: —•
41
Kungl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
Kontroll å tillverkningsafgifter:
[10.] att höja förslagsanslaget till kontroll å till¬
verkningsafgifter från 750,000 kronor till 1,100,000
kronor, eller således med..................................................
Omkostnader för finansdepartementets bankhy rit:
[11.] att, under förutsättning att den af Kungl.
Maj:t denna dag beslutade proposition till Riksdagen
med förslag till ändrad lydelse af vissa §§ i lagen
angående solidariska bankbolag den 18 september 1903
och i lagen angående bankaktiebolag af samma dag
vinner Riksdagens bifall, det å riksstatens sjunde huf-
vudtitel uppförda förslagsanslaget för kontrollen vid
enskilda banker och kreditanstalter, högst 8,000 kro¬
nor, måtte ur riksstaten uteslutas samt därstädes i
stället såsom ordinarie anslag uppföras ett förslags¬
anslag till omkostnader för finansdepartementets bank¬
byrå med högst 7,000 kronor.
Restitutioner:
[12.] att höja förslagsanslaget till restitutioner
från 75,000 kronor till 135,0( 0 kronor, eller således
med.......................................................................................
Ålderstillägg:
[13.] att höja det å sjunde hufvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till ålderstillägg från 45,466 kronor
till 55,000 kronor, eller således med.............................. »
Rese- och traktamentspenningar:
[14.] att höja det å sjunde hufvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
från 18,769 kronor till 50,000 kronor, eller således med »
transport kronor
Bih. till Rihsd. Prof. 1906. Iso Sami. l:a Afd.
1,208,320: —
350,000: --
60,000: —
9,534: —
31,231: —
1,659,085: —
42 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
Skrifmaterialier ock expenser, ved in. in.:
[15.] att höja det å sjunde hufvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. från 61,568 kronor till 80,000 kronor, eller
således med......................................................................... »
Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln upp¬
förda ordinarie anslag föreslår Kungl. Maj:t icke någon
ändring. ____
summa kronor
Afdrages härifrån den föreslagna minskningen i
anslaget till observations- och uppbördsprocenter
m. in..................................................... kronor 5,000: —
jämte det belopp, hvarmed det
å hufvudtiteln hittills uppförda an¬
slaget för kontrollen vid enskilda
banker och kreditanstalter öfverskju-
ter det belopp, hvartill anslaget till
bestridande af kostnaderna för finans¬
departementets bankbyrå blifvit före¬
slaget, ................................................... » 1,000: —
eller tillhopa »
skulle förhöjningen på det hela å de ordinarie
anslagen blifva............. kronor
Lägges till den förenämnda förhöjningen summan
af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande
riksstat............ »
skulle, under förutsättning af bifall till Kungl.
Maj:ts förslag, slutsumman af sjunde hufvudtitelns or¬
dinarie anslag för år 1907 blifva.................................. kronor
1,659,085: —
18,432: —
1,677,517: —
6,000: —
1,671,517: —
8,560,893: —
10,232,410: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
43
Extra anslag.
Under åberopande af ofvannämnda protokoll öfver finansärenden för
denna dag, föreslår Kung]. Maj:t Riksdagen att under denna hufvudtitel å
extra stat för år 1907 bevilja till:
[16.] ordnande och registrerande af vissa hand¬
lingar i kammararkivet återstoden af förut beviljadt
anslag å 10,000 kronor,................. kronor 5,000: —
[17.] förstärkning af statskontorets arbetskrafter.. » 3,000: —
[18.] ersättning för af statskontoret gjorda förskott » 211,774: —
[19.] förstärkning af arbetskrafterna hos general¬
tullstyrelsen.................. .................................................... » 15,000:
[20.] underhåll och reparationer af publika bygg¬
nader______________________________________________________________-____________________ » 50,000: -
[21.] utförande af underhållsarbeten vid Borgholms
slottsruin, af förut beviljadt anslag å 20,000 kronor,
däraf 5,000 kronor anvisats för år 1906,........ » 5,000:
[22.] bestridande af kostnader för handläggning
hos kommerskollegium af ärenden rörande svenska far¬
tygs registrering......................................~......................... » 7,500: —
[23.] beredande af arfvode åt ett sjötekniskt bi¬
träde hos kommerskollegium.................—..................... » 2,000:
Därjämte föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på
extra stat för år 1907 bevilja
[24.] dels till förstärkning under år 1907 af arbets¬
krafterna å kommerskollegii afdelning för närings-
statistik.------------ * 8,860:
dels ock till gäldande af de belopp, som stats¬
kontoret anbefallts att för beredande af förstärkning
af arbetskrafterna å samma afdelning under åren 1905
och 1906 förskjuta,.................... » 15,440: —-
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på extra
stat för år 1907 anvisa
[25.] för arbetsstatistiska undersökningar............... » 24,852: —
[26.] till arfvode åt en vaktmästare hos kommers¬
kollegium............................................................................. » 800:
[27.] såsom bidrag till upprätthållande af väf-
skolan i Borås och aflönande af en andre lärare vid
samma skola ...........................................JJ_-.................. »_____4,800:
transport kronor 354,026: —
44 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1. om statsverket 1906.
transport kronor
[28.] till föreningen för svensk hemslöjd såsom
bidrag till uppehållande af dess verksamhet under år
1907....................................................................................... »
[29.] till understöd åt Göteborgs handelsinstitut
och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola,
Frans Schartaus praktiska handelsinstitut,...................... »
[30.] dels till befrämjande af afsättning i främ¬
mande länder af alster af svensk industri och svenska
näringar.............................................................................. »
dels ock — utöfver det belopp af 18,000 kronor,
som för sistnämnda ändamål anvisats å extra stat för
år 1906 — till bestridande af de med mejeri- eller
konsulentbefattningen i London förenade resekostnader
och expenser under samma år ytterligare...................... »
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1906
disponera sistnämnda belopp;
[31.] till handelsstipendier........................................ »
[32.] till Sveriges allmänna exportförening såsom
bidrag till föreningens verksamhet under år 1906 ______ »
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1906
disponera beloppet;
[33.] till bergsskolorna i Filipstad och Falun........ »
[34.] till anordnande af fabriksinspektion ............ »
[35.] till ersättning till sjömanshusen.................... »
[36.] till arfvode åt en extraordinarie aktuarie i
statistiska centralbyrån.................. »
[37.] till förstärkning af de till arfvoden åt
tillfälliga biträden hos samma ämbetsverk samt till
vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat anslagna
medel...................... »
[38.] till utarbetande af en aflönings- och pensions-
statistik................... »
Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på
extra stat för år 1907 anvisa
[39.] utöfver det af Riksdagen år 1899 till be¬
stridande af kostnaden för utgifvande af en handbok
öfver gällande föreskrifter rörande de i rikshufvud-
boken uppförda anslag och fonder å extra stat för år
1900 anvisade anslag af 6,000 kronor, till bestridande
354,026: —
15,000: —
35,000: —
20,000: —
2,000: —
30,000: —
15,000: —
23,000: —
57,000: —
30,000: —
3,000: —
8,000: —
4,500: —
transport kronor 596,526:
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906. 45
transport kronor 596,526: —
af återstående kostnaden för utgifvandet af första delen
af en handbok i ämnet samt för utarbetande och ut¬
gifvande af en andra del af handboken, af det innehåll,
som i statsrådsprotokollet närmare omförmäles,............ » 6,000: -—
[40.] till brandförsäkring af operabyggnaden i
Stockholm.......................... » 18,314: —
[41.] till bestridande af den statsverket åliggande
kostnaden för anbringande af stängsel kring socker¬
fabriker äfvensom för uppförande af vaktstugor och
anordnande af galler och järntrådsnät vid dylika fa¬
briker, såsom förslagsanslag,........................................... » 300,000: —
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande
år disponera beloppet.
Kungl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen
[42.] att, till beredande, i enlighet med de i stats¬
rådsprotokollet för denna dag angifna grunder, af dyr-
tidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän
och betjänte i finansdepartementets afdelning af Kungl.
Maj :ts kansli samt till finansdepartementet hörande
ämbetsverk och kårer, å extra stat för år 1907 anvisa
såsom förslagsanslag ett belopp af ................................. » 30,000: —
Ytterligare föreslår Ivungl. Maj:t Riksdagen
[43.] att, såsom bidrag till det mellanfolkliga ar¬
betsamtet i Basel, på extra stat för år 1907 bevilja.... _ 750: —
tillsammans kronor 951,590: —
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för
år 1906 upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1900. 11)07.
ordinarie anslag 8,560,893: — 10,232,410: — således ökning kronor 1,671,517: —
extra__737,707:— 951,590:— > > » 213,883: —
summa kronor 9,298,600: — 11,184,000: — således ökning kronor 1,885,400: —
46
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
O
Åttonde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant................................................................................. kronor 16,763,884: —
indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:
friheter......................................................................... » 2,500: —
ersättningar.................................................................. » 507,247: —
tillsammans kronor 17,273,631: —
vill Kung!. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden denna dag*), föreslå Riksdagen be¬
träffande
Kung], biblioteket:
[1.] att det å kungl. bibliotekets stat uppförda
anslaget till vikariatsersättning, arfvoden och flitpen¬
ningar åt extra biträden, renskrifning, eftermiddags-
servis m. m. må höjas från 10,000 kronor till 13,000
kronor, eller med.............. kronor 3,000: —
kommande vid bifall härtill staten för kungl.
biblioteket att sluta på ett belopp af 47,700 kronor
och anslagstitelns slutsumma, nu 78,700 kronor, att
ökas till 81,700 kronor;
Lappmarks ecklesiastikverk:
[2.] att höja förslagsanslaget till lappmarks eckle¬
siastikverk från 55,000 kronor till 100,000 kronor,
eller med............................... > 45,000: —
transport kronor 48,000: —
Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde liufvndtiteln”.
Kung!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
47
Universiteten:
transport kronor
[3.] att på ordinarie stat bevilja dels till uppe¬
hållande af den praktiska kursen inom juridiska fakul¬
teten vid universitetet i Uppsala ett anslag af 1,500
kronor, dels ock till uppehållande af den praktiska
kursen inom juridiska fakulteten vid universitetet i
Lund ett anslag af 1,500 kronor, eller tillhopa ............ »
[4.] att på ordinarie stat bevilja dels till förhöj¬
ning af arfvodet till notarien vid juridiska fakulteten
vid Uppsala universitet ett belopp af 200 kronor, dels
ock till förhöjning af arfvodet till notarien vid juridiska
fakulteten vid Lunds universitet ett belopp af 100
kronor, eller tillhopa........................................................ >
[5.] att till arfvode åt en amanuens vid akademiska
sjukhusets i Uppsala afdelning för bröstsjuka på ordi¬
narie stat uppföra ett anslag af.................................... »
[6.] att till aflöning åt ytterligare en amanuens
vid den kirurgiska kliniken å det akademiska sjuk¬
huset i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett anslag af »
[7.] att till upprättande af en ordinarie professur
i pedagogik vid universitetet i Uppsala på ordinarie
stat bevilja ett anslag af................................................. »
däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom
tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande inne¬
hafvare af denna professur till ålderstillägg och pen¬
sion i enlighet med hvad därom för de ordinarie pro¬
fessorerna vid universiteten, med vissa särskilda undan¬
tag, är stadgadt;
[8.] att, med uteslutande af de nu för Uppsala
universitet uppförda anslagen dels till seminarier för
klassiska, nordiska, romanska och germanska språk,
historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteratur¬
historia samt semitiska och slaviska språk, tillhopa
5,000 kronor, dels till undervisningsmateriell för semi¬
nariet för sanskrit och jämförande indo-europeisk språk¬
forskning 150 kronor, på ordinarie stat för nämnda
universitet bevilja till seminarier för klassiska, nordiska
och romanska språk, tyska språket, engelska språket,
transport kronor
48,000: —
3,000: —
300: —
900: —
900: —
6,000: —
59,100: —
48
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteratur¬
historia, semitiska och slaviska språk samt sanskrit
och jämförande indo-europeisk språkforskning 6,460
kronor, däraf till arfvoden 1,900 kronor samt till in¬
köp af böcker och annan undervisningsmateriell äfven¬
som tillfälliga utgifter 4,560 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t. att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
af departementschefen till nämnda statsrådsprotokoll
angifna grunder bestämma dessa anslags fördelning
mellan de olika seminarierna;
kommande härigenom att orsakas en anslagsökning af »
[9.] att till materiell och uppvärmning vid insti¬
tutionen för allmän och analytisk kemi vid universi¬
tetet i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett belopp af
6,800 kronor och sålunda höja årsanslaget till nämnda
institution med.................................................................. >
[10.] att till arfvode åt eu instrumentmakare vid
universitetet i Uppsala på ordinarie stat uppföra ett
belopp af............................................................................ »
[11.] att på ordinarie stat för universitetet i Lund
bevilja:
till höjning af anslaget till materiell för den me¬
dicinska kliniken._____________________________________ kronor 450: —
till höjning af anslaget till mate¬
riell för den kirurgiska kliniken.......... » 200: —
till materiell för den obstetrisk-
gynekologiska kliniken .......................... > 500: —
till materiell för den oftalmiatriska
kliniken ................................................. » 500: —
eller tillhopa för nämnda ändamål.. .................... »
[12.] att för höjning af årsanslaget till patologiskt-
anatomiska institutionen vid universitetet i Lund på
ordinarie stat anvisa ett belopp af................................... »
[13.] att till förhöjning af det. till amanuensen å
den patologiska afdelningen af den patologiskt-anato-
miska institutionen vid universitetet i Lund utgående
arfvodet från dess nuvarande belopp, 500 kronor, till
900 kronor, på ordinarie stat bevilja ett belopp af______ »
transport kronor
59,100: —
1,310: —
6,800: —
500: —
1,650: —
1,300: —
400: —
71,060: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[14.] att — med uteslutande ur riksstaten af
det till aflöning åt en laborator i experimentell fysio¬
logi vid universitetet i Lund beviljade anslaget å 4,500
kronor — till upprättande vid nämnda universitet af
en extra ordinarie professur i farmakologi på ordinarie
stat uppföra ett belopp af 4,500 kronor, däraf 3,300
kronor såsom lön och 1,200 kronor såsom tjänstgörings-
penningar, med rätt för blifvande innehafvare af denna
professur till ålderstillägg i enlighet med hvad därom
för de extra ordinarie professorerna vid universiteten,
med vissa särskilda undantag, är stadgadt;
[15.] att för höjning af det till den zoologiska
institutionen vid universitetet i Lund utgående anslaget
å ordinarie stat bevilja ett belopp af........................---
kommande bifall till hvad i punkten 14 föreslagits
icke att föranleda ändring af anslaget till universiteten;
hvaremot, därest hvad under punkterna 3 13
samt 15 föreslagits varder bifallet, nyssnämnda anslag,
nu 880,824 kronor, kommer att ökas med samman-
lagdt 25,260 kronor, eller till 906,084 kronor;
Allmänna läroverken:
[16.] att för tillsättande af vissa utaf de lärar-
befattningar, hvilka äro erforderliga för fyllande af den
1904 års Riksdag förelagda normalstaten för de all¬
männa läroverken, bevilja på ordinarie stat anslag till
2 lektors-, 27 adjunkts- och 14 ämneslärarinnebefatt-
ningar, att på de olika läroverken fördelas, på sätt i
nämnda statsrådsprotokoll angifvits, samt att för detta
ändamål äfvensom för genomförande af den för lärar¬
personalen vid de allmänna läroverken fastställda nya
Inne- och pensionsregleringen med afseende å i samma
statsrådsprotokoll omförmälda 14 rektors-, 34 adjunkts-,
14 teckningslärar-, 14 gymnastiklärar- och 14 musik-
lärarbefattningar höja reservationsanslaget till de all¬
männa läroverken med.............................................—..... >J_____
transport kronor
Bih. till RiJcscl. Prof. 1906. 1:a Sami. l:a Afd.
49
71,060: —
2,200: —
207,750: —
281,010: —
50
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor 281,010
[17.] att öka det för de allmänna läroverken upp¬
förda anslaget till arfvoden åt skolläkare från dess
nuvarande belopp, 8,500 kronor, till 9,550 kronor,
eller med............................................................................. » 1,050
[18] att höja det för de allmänna läroverken upp¬
förda anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare
från 57,000 kronor till 95,000 kronor, eller med......... » 38,000
kommande, under förutsättning af bifall till hvad
i punkterna 16—18 föreslagits, reservationsanslaget
till de allmänna läroverken, nu 5,033,549 kronor, att
ökas med 246,800 kronor, eller till 5,280,349 kronor;
[19.] att medgifva, att de docenter vid Stockholms
och Göteborgs högskolor, hvilka uppbära ersättning till
belopp ungefärligen motsvarande docentstipendium vid
universiteten, så ock därutöfver ett antal af högst 5
docenter vid hvardera högskolan i den ordning, de vid
högskolan sinsemellan intaga efter den dag, hvars och
ens förordnande blifvit af kanslern för rikets univer¬
sitet stadfäst, må, såvidt de vunnit behörighet till an¬
ställning vid allmänt läroverk, äga att, enligt de när¬
mare bestämmelser, som af Kungl. Maj:t meddelas,
efter befordran vid de allmänna läroverken för upp¬
flyttning i högre lönegrad räkna sig till godo den tid,
dock ej utöfver tre år, de med nit och skicklighet del¬
tagit i undervisningen vid vederbörande högskola;
kommande bifall härtill icke att föranleda ökning
af reservationsanslaget till de allmänna läroverken;
Högre skolor för kvinnlig- ungdom:
[20.] att dels, med ändring i vissa delar af hithörande
af Riksdagen fastställda föreskrifter, stadga, att för
tilldelande af statsunderstöd åt högre skolor för kvinn¬
lig ungdom samt åt sådana samskolor, hvilka upprät¬
tats å orter, där allmänt läroverk för gossar ej finnes,
och före utgången af år 1902 fullgjort då gällande vill¬
kor för erhållande af understöd från anslaget till högre
skolor för kvinnlig ungdom, äfvensom åt sådana sa in¬
transport kronor 320,060:
Kuncjl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
51
transport kronor
skolor, som upprättas å orter, hvilkas läroverk enligt
1904 års Riksdags och Kungl. Maj:ts beslut under¬
kastats indragning, skola gälla följande grunder:
a) att skolan, oberäknad! så kallade förberedande
klasser, skall meddela undervisning i minst fem års¬
klasser och under senaste tre år, hvarunder statsunder¬
stöd åtnjutits, hafva haft i medeltal minst 30 lärjun¬
gar, tillhörande sistnämnda årsklasser, eller beträffande
nytillkommande skola, vid den tid, då ansökning om
statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar i sist be¬
rörda klasser;
b) att kommun eller enskilda donatorer till sko¬
lans uppehållande skola lämna bidrag, hvars värde för
år räknadt uppgår till minst samma belopp som stats¬
understödet;
c) att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas
statsunderstöd af högst 45 kronor för hvar och en af
dess lärjungar i klasserna öfver de förberedande, med
iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå
med högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att
hvarje i a) nämnd skola, som meddelar undervisning
i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna tilläg¬
gas ett särskild! understöd af högst 500 kronor;
d) att skolan står under inseende af en af öfversty-
relsen för rikets allmänna läroverk utsedd inspektor
samt att legitimerad läkare är anställd vid skolan;
e) att det genom intyg af skolans inspektor, till
hvilket bör vara fogadt infordradt yttrande af skolans
läkare, blifvit styrkt, att anordningarna vid skolan äro
i hygieniskt hänseende tillfredsställande och undervis¬
ningen så ordnad, att öfveransträngning därigenom icke
föranledes;
f) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga
tjänstgöring i klasserna öfver de förberedande, skall
för tjugufyra timmars undervisning i veckan under
trettiosex läsveckor om året, påsk- och pingstferier
samt tillfälliga lofdagar inberäknade, erhålla aflöning,
uppgående minst till ordinarie folkskollärarinnas inom
transport kronor
320,060: —
320,060: —
52
Kungl. Majits nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
samma kommun för åtta månaders tjänstgöring be¬
stämda lägsta aflöning med inberäknande af natura¬
förmånerna, eller, om ordinarie folkskollärarinna icke
är inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade lön
för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäk¬
nande af naturaförmånerna, samt för mindre eller större
antal läsveckor eller veckotimmar i proportion härtill;
g) att lärjungar till det antal, som af Kungl. Maj:t
bestämmes, skola erhålla undervisning i skolan dels
kostnadsfritt och dels mot en årsafgift, som icke öfver-
stiger 50 kronor;
h) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans
verksamhet; samt
i) att skolan skall vara underkastad den kontroll
och de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna godt
föreskrifva;
dels förklara: 1) att åt redan befintlig, statsunder¬
stödd flickskola å ort, där enligt 1904 års Riksdags
och Kungl. Majits beslut statssamskola upprättas, må,
äfven om det under a) upptagna villkoret icke är upp-
fylldt, tilldelas statsunderstöd under statssamskolans
utveckling, efter hvars slutliga genomförande understöd
ej vidare må utgå; 2) att det under f) upptagna vill¬
koret skall intill år 1909 tillämpas endast med afseende
å statsbidrag till skola, som vid 1902 års utgång ej
var i åtnjutande däraf, äfvensom, hvad angår en vid
nämnda tidpunkt af staten understödd skola, endast
för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre
belopp än den då uppbar; samt 3) att understöd icke
må för samma skola beviljas både från anslaget till
understöd åt enskilda läroverk och från anslaget till
högre skolor för kvinnlig ungdom;
dels ock höja anslaget till högre skolor för kvinn¬
lig ungdom från 347,500 kronor till 380,000 kronor,
eller med............................................................................... »
Högre lärarinneseminariet:
[21.] dels medgifva sådan ändring i nu gällande
lönereglering för högre lärarinneseminariet, att ämnes-__
transport kronor
320,060:
32,500:
352,560:
53
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
lärarinna vid nämnda läroanstalt må från och med år
1907 åtnjuta lön i fyra lönegrader å l) 1,350 kronor,
2) 1,700 kronor, 3) 2,050 kronor och 4) 2,400 kronor
jämte tjänstgöringspenningar å respektive 750, 900,
1,050 och 1,200 kronor, med iakttagande därvid att,
intill dess ny allmän författning angående civila tjänst-
innehafvares rätt till pension trädt i kraft, å nämnda
löneförmåner skola afgå och åt statsverket besparas, i
första lönegraden 40, i andra lönegraden 50, i tredje
lönegraden 60 och i fjärde lönegraden 70 kronor,
dels ock för ändamålet höja anslaget till högre
lärarinneseminariet från 53,500 kronor till 53,900 kro¬
nor, eller med —................—.........-.....—..........................
Pedagogier och folkskolor:
[22.] att nedsätta anvisningen i kontant under
anslaget till pedagogier och folkskolor från dess nu¬
varande belopp, 24,406 kronor, till 4,950 kronor, eller
med 19,456 kronor, i följd hvaraf anslaget till peda¬
gogier och folkskolor, med inberäkning af det under
rubriken »Indelning och därmed jämförlig anvisning,
på förslag: ersättningar» upptagna beloppet, 760 kronor,
kommer att i sin helhet uppgå till 5,710 kronor;
Folkundervisningen:
[23.] att, för beredande af ökade anslag till ma¬
teriell, ved och ljus m. in. vid vissa folkskolesemina-
rier, höja anslaget till seminarier för folkskollärares
bildande med.............................................-...................—
[24.] att för beredande af erforderliga medel till
bestridande af kostnaderna för drift och underhåll af ett
skolkök vid folkskoleseminariet, i Landskrona höja an¬
slaget till seminarier för folkskollärares bildande med
hvilket anslag, vid bifall till hvad i punkterna 23
och 24 föreslagits, kommer att från dess nuvarande
belopp, 532,835 kronor, höjas med sammanlagdt 3,900
kronor, eller till 536,735 kronor; _
352,560: —
400: —
3,300: —
600: —
transport kronor 356,860: —
54
Kungl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[25.] att höja förslagsanslaget till befrämjande af
folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter
bosatta finnar från 45,000 kronor till 90,000 kronor,
eller med....................................... ................................... »
I afseende å folkundervisningen anmärkes härjämte,
att Kungl. Maj:t i särskild nådig proposition denna dag
föreslagit Riksdagen
[26.] att, för höjande af lönerna för lärare vid
folkskolor m. m. öka förslagsanslaget till lönetillskott
åt lärare vid folkskolor och småskolor med.................. »
eller från dess nuvarande belopp, 6,850,000 kronor,
till 8,500,000 kronor.
Kungl. Maj:t föreslår vidare i enlighet med beslut,
som innefattas i nämnda statsrådsprotokoll, Riksdagen
beträffande folkundervisningen
[27.) att höja
dels förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor
från 120,000 kronor till 140,000 kronor, eller med..... »
dels ock förslagsanslaget till understöd för aflö¬
nande af lärare vid fortsättningsskolan från 50,000
kronor till 110,000 kronor, eller med............................. »
[28.] att dels för sin del godkänna de af departe¬
mentschefen i nämnda statsrådsprotokoll angifna grun¬
derna för utdelande af statsbidrag till främjande af
undervisning i slöjd, med rätt för Kungl. Maj:t att,
när i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda,
meddela understöd af statsmedel för ifrågavarande än¬
damål, utan hinder däraf, att någon afvikelse från
nämnda grunder ägt rum,
dels, med ändring af den å riksstatens åttonde
hufvudtitel upptagna anslagstiteln »Bidrag till aflönande
af lärare i slöjd vid folkskolorna» till »För anordnande
af manlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller sär¬
skild slöjdskola», höja samma förslagsanslag, nu 240,000
kronor, till 345,000 kronor, eller med........................... »
dels ock höja det under åttonde hufvudtiteln upp¬
förda förslagsanslaget med titel »För anordnande af
kvinnlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller sär-
356,860: —
45,000: —■
2,150,000: —
20,000: —
60,000: —
105,000: —
transport kronor 2,736,860:
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
55
transport kronor
skild slöjdskola», nu uppgående till 90,000 kronor, till
205.000 kronor, eller med................................................ »
I afseende å folkundervisningen anmärkes ytter¬
ligare, att Kungl. Maj:t i särskild nådig proposition
den 30 december 1905 föreslagit Riksdagen
[29.] att, för att användas såsom bidrag till bestri-
dande af kostnaderna för undervisning i huslig eko-
nomi i folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor,
på ordinarie stat bevilja ett förslagsanslag med titel
»För anordnande af undervisning i huslig ekonomi i
folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor» å.......... »
I enlighet med beslut, som innefattas i nämnda
statsrådsprotokoll, föreslår vidare Kungl. Maj:t Riks¬
dagen beträffande folkundervisningen
[30.] att höja förslagsanslaget till bidrag till aflö¬
nande i vissa fall af vikarie för lärare eller lärarinna
vid folkskola eller småskola från 75,000 kronor till
100.000 kronor, eller med................................................. »
kommande vid bifall till hvad föreslagits i punk¬
terna 23—30 anslaget till folkundervisningen, nu
7,773,335 kronor, att ökas med 2,613,900 kronor, eller
till 10,387,235 kronor.
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen beträffande
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
[31.] att de under vitterhets-, historie- och anti¬
kvitetsakademiens stat uppförda anslagen till biblioteket
och till samlingarnas ökande i statens historiska mu¬
seum och kungl. myntkabinettet må sammanslås till
ett anslag och, med anslagstitelns ändring till »Under¬
håll, vård och förökande af de under akademiens in¬
seende ställda statssamlingar», höjas från dessa anslags
nuvarande belopp, tillhopa 7,500 kronor, till 10,500
kronor, eller med................................................................ »
kommande vid bifall härtill anslaget till vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien, nu 39,200 kronor
(däraf 1,000 kronor reservationsanslag), att ökas till
42,200 kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag);
transport kronor
2,736,860: —
115,000: —
90,000: —
25,000:
3,000: —
2,969,860: —
56
Kungi. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 190b.
transport kronor
Naturhistoriska riksmuseum:
[32.] att, med godkännande af vissa, i förut nämnda
statsrådsprotokoll angifna förändringar i aflöningsstaten
för naturhistoriska riksmuseum äfvensom af i samma
statsrådsprotokoll omförmälda bestämmelser för berörda
aflöningsförmåners åtnjutande af intendenterna, höja
museets aflöningsstat från dess nuvarande belopp,
38,400 kronor, till 47,150 kronor, eller med................
[33.] att minska det under rubriken »Naturhistoriska
riksmuseum» upptagna anslaget till materiellen, till in¬
köp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde
vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande med 500
kronor, eller från 20,750 kronor till 20,250 kronor;
kommande, vid bifall till hvad i punkterna 32 och
33 föreslagits, anslagen under rubriken »Naturhistoriska
riksmuseum», nu 84,450 kronor, att ökas med 8,250
kronor, eller till 92,700 kronor;
Meteorologiska ceiitralanstalten:
[34.] att dels godkänna ej mindre följande änd¬
ringar i meteorologiska centralanstaltens aflöningsstat:
föreståndaren: lön................................kronor 4,000:
tjänstgöringspenningar » 2,000: —
summa kronor 6,000: —
Anmärkning. Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare 500 kronor.
vikariatsersättning.............................. kronor 250:
än äfven de af departementschefen i nämnda stats¬
rådsprotokoll föreslagna bestämmelserna för berörda af¬
löningsförmåners åtnjutande af föreståndaren,
dels ock för tillämpning häraf höja meteorologiska
centralanstaltens aflöningsstat från dess nuvarande be¬
lopp, 8,000 kronor, till 9,250 kronor, eller med.....------
kommande vid bifall härtill anslagen under rubriken
»Meteorologiska centralanstalten», nu 25,050 kronor (däraf
transport kronor
2,969,860:
8,750:
1,250
2,979,860
57
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor 2,979,860: —
16,000 kronor reservationsanslag), att höjas till 26,300
kronor (däraf 16,000 kronor reservationsanslag);
Uppfostringsanstalter för sinnesslöa Ibarn.
[35.] att höja förslagsanslaget till uppfostrings¬
anstalter för sinnesslöa barn från 162,000 kronor till
185,000 kronor, eller med................................................
|
»
|
23,000: —
|
Ålderstillägg:
|
|
|
[36.] att höja förslagsanslaget till ålderstillägg från
41,360 kronor till 120,000 kronor, eller med...............
|
»
|
78,640: —
|
Rese- och traktamentspenningar:
|
|
|
[37.] att öka förslagsanslaget till rese- och trakta¬
mentspenningar från 798 kronor till 6,000 kronor,
eller med ...........................................................................
|
»
|
5,202: —
|
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.:
|
|
|
[38.] att höja förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. från 16,060 kronor till 55,016
kronor, eller med.............................................................
|
»
|
38,956: —
|
summa ökning kronor
|
3,125,658: —
|
Afdragas därifrån de under punkterna 22 och 33
anmärkta minskningar å anslagen till pedagogier och
folkskolor samt till naturhistoriska riksmuseum tillhopa
|
»
|
19,956: —
|
hlifver öknincren .......................................................
|
kronor
|
3,105,702: —
|
Om till förestående belopp lägges de ordinarie
anslagens nuvarande slutsumma..................................—
|
»
|
17,273,631: —
|
komma åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag att upp¬
gå till.................................................................................
|
kronor
|
20,379,333: —
|
Bih. till Riksd. Prot. 1906. l:a Sami. l:a Afd.
8
58
Kungl. Afajris nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1906.
Extra anslag.
För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,
vill Kungl. Maj:t, på sätt omförmälda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikären¬
den vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1907 anvisa
i afseende å
Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl.
Maj:ts kansli:
[39.] för beredande af arfvode å 6,400 kronor,
hvaraf 2,000 kronor må anses motsvara tjänstgörings-
penningar, åt en extra byråchef inom ecklesiastik¬
departementet................................................................... kronor
[40.] till biträden vid utförande af de inom
ecklesiastikdepartementet förekommande statistiska ar¬
betena ........................................... X
6,400:
3,600: —
Riks- och landsarkiven:
[41.] till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän i
riksarkivet........................................................................... >
[42.] till fortsatt utgifvande i tryck genom riks¬
arkivet af sådana skrifter och handlingar, som äro af
vikt för fäderneslandets historia,..................................... »
[43.] till utgifvande genom riksarkivet af Svenska
riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra till
statsförfattningens historia under tiden 1521—1809,.... »
[44.] till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i
Uppsala................................................................................ x
till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i
Lund............................................................. x
samt för beredande af ökad tillgång till arfvoden
åt extra biträden vid landsarkivet i Vadstena............... »
med rätt för Kungl. Maj:t, hvad angår hvardera
af de två förstnämnda beloppen, att, om särskilda
3,000:
3,000:
1,500:
1,800:
1,800:
1,300:
transport kronor 22,400:
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma om
medlens användande till ersättning åt flera extra bi¬
träden vid landsarkivet i fråga;
Kungl. biblioteket:
[45.] dels till redigering af den för Sveriges
offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
21:a årgång, omfattande år 1906,.................................. »
dels ock för redigering af ett tioårsregister till
samma accessionskatalogs ll:e—20:e årgångar.............. »
Nationalmuseum:
[46.] för vård, underhåll och tillökning af statens
konstindustriella samlingar................................................ »
[47.] för anordnande af nattlig bevakning vid na-
tionalmuseibyggnaden........................................................
[48.] för biträde vid vård och tillhandahållande af
handtecknings- och gravyrsamlingen i nationalmuseum
äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets sam¬
lingar ................................................................................. »
[49.] för systematiskt genomforskande samt be¬
skrifvande och förtecknande i erforderliga delar genom
lämpliga personer, företrädesvis extra ordinarie tjänste¬
män vid nationalmuseum, enligt plan, som intendenten
bestämmer, af sådana i Sverige befintliga samlingar,
innehållande hittills icke fackmässigt undersökta konst¬
verk eller märkligare konstslöjdföremål, som afses i
intendentens underdåniga skrifvelse den 28 september
1904, af förut beviljadt anslag....................................... »
Lifrustkammaren:
[50.] för tillsyn, underhåll och vård af samlin¬
garna.................................................................................... »
transport kronor
59
22,400: —
1,500: —
3,000: —
5,100: —
2,000: —
2,000: —
2,000: —
6,200: —
44,200: —
60
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
Domkapitlens expeditioner:
[51.] till förstärkande af ordinarie anslaget till
domkapitlens expeditioner.................................................. »
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen beträffande
Universiteten:
[52.] att för anställande under ytterligare sex år
vid universitetet i Uppsala af lektorer i tyska, franska
och engelska språken bevilja ett anslag af 54,000 kro¬
nor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa....... »
[53.] att till uppehållande vid universitetet i Upp¬
sala af undervisning i nordisk och jämförande forn¬
kunskap på extra stat för år 1907 anvisa.................... »
[54.] att till arfvode åt en assistent vid institu¬
tionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet
i Uppsala på extra stat för år 1907 bevilja ________________ »
[55.] att till aflöning åt en assistent vid det me¬
teorologiska observatoriet i Uppsala samt till bestri¬
dande af löpande utgifter för de vid observatoriet an¬
ordnade seismologiska undersökningarna på extra stat
för år 1907 bevilja............................................................ »
[56.] att till uppförande af en nybyggnad för den
fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala på extra
stat för år 1907 anvisa af förut bevilja»!! belopp........ »
[57.] att till arfvode åt ytterligare en amanuens
vid fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala på
extra stat för år 1907 bevilja ....................................... »
[58.] att till arfvoden åt extra ordinarie amanu¬
enser vid universitetsbiblioteket i Uppsala på extra
stat för år 1907 anvisa................................................... »
Kungl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i afseende
å universiteten
[59.] att dels, med godkännande af den i förut
berörda statsrådsprotokoll omförmälda öfverenskommel-
sen rörande af studentkåren erbjuden gåfva å 80,000
transport kronor
44,200: —
2,970: —
9,000: —
2,500: —
1,500: —
2,000: —
75,000: —
500: —
3,500: —
141,170: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
kronor, bevilja ett anslag å 174,740 kronor att, jämte
erforderlig del af samma gåfva och sedan i öfverens-
kommelsen angifven deposition ägt rum, användas till
uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet i
Uppsala, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med upp¬
gjorda ritningar och förslag, samt af berörda anslag
på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af............
dels ock medgifva, att till utrymme för idrottsplats
må åt universitetet upplåtas ett å uppgjord situations¬
plan angifvet jordområde om 3,42 hektar af de lands-
höfdingen i Uppsala län förut på lön anslagna, numera
till statsverket indragna löningsjordarna inom Uppsala
stads område, att tillträdas den 14 mars 1907, med
rätt för vederbörande arrendator af samma jordområde
att därefter åtnjuta ett årligt afdrag å arrendet af 255
kronor och med skyldighet för universitetet ej mindre
att till arrenda torn "utgifva ersättning för den förlust,
honom tillskyndas genom områdets afträdande före
kontraktstidens utgång, än äfven att, därest området
icke vidare kommer att användas till idrottsplats vid uni¬
versitetets gymnastiska institution, återställa detsamma
till statsverket i enahanda skick, som det vid upplåtel¬
sen befinnes äga;
[60.] att för utgifvande i tryck af vederbörligen
granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna inom
juridiska fakulteterna vid rikets universitet, på extra
stat för år 1907 anvisa ett belopp af.............................
att användas enligt de närmare föreskrifter, Kungl.
Maj:t kan finna godt bestämma;
[61.] att för anordnande af kostnadsfri prope-
devtisk undervisning i allmän kirurgi vid universitetet
i Lund på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af
[62.] att för anställande vid universitetet i Lund af
lektorer i tyska, franska och engelska språken på extra
stat för år 1907 anvisa, af förut beviljade anslag,
återstoden —.................................................-.................... *
61
141,170: —
50,000: —
5,000: —
1,500; —
9,000: —
transport kronor 206,670: —
62
Kungl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[63.] att för aflönande af en föreståndare för uni¬
versitetets i Lund historiska museum samt mynt- och
medaljkabinett på extra stat för år 1907 bevilja ett
belopp af.............................................................................. »
med skyldighet för föreståndaren att utföra det arbete,
som det mindre akademiska konsistoriet finner skäl att
bestämma;
[64.] att till arfvode åt en amanuens vid universite¬
tets i Lund konstsamlingar på extra stat för år 1907 be¬
vilja ett belopp af............................................................. »
[65.] att för uppehållande af undervisning i ento¬
mologi och vård af de entomologiska samlingarna vid
universitetet i Lund på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af.......................... »
att utgå under förutsättning att fullt lämplig person
för tjänstgöringens bestridande finnes att tillgå;
[66.] att för inköp af instrument och inrednings-
artiklar för fysiska institutionen vid universitetet i
Lund på extra stat för år 1907 anvisa, af förut bevil-
jadt anslag, återstående beloppet............................... »
[67.] att till ökning och komplettering af utrust¬
ningen vid zoologiska institutionen vid universitetet i
Lund bevilja ett anslag af 10,000 kronor och däraf
på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af............ »
[68.] att till arfvoden åt extra biträden vid universi¬
tetsbiblioteket i Lund på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af............................................ »
[69.] att såsom personligt lönetillägg åt kamreraren
vid universitetet i Lund Oscar Gerhard Regnell på extra
stat för år 1907 anvisa.................................................... »
däraf 150 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
[70.] att till resestipendier åt ordinarie lärare och
vissa andra tjänstemän vid rikets universitet samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet på extra stat
för år 1907 bevilja ett anslag af.................................... »
[71.] att dels medgifva, att tillfällig löneförbättring
för år 1907 må till vissa befattningshafvare vid uni-
206,670: —
2,000: —
500: —
3,000: —
2,500: —
2,500: —
2,500: —
750: —
10,000: —
transport kronor 230,420: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
63
transport kronor
versiteten i Uppsala och Lund utgå enligt följande
grunder:
att extra ordinarie professorerna i Uppsala må,
med undantag af extra ordinarie professorerna i
psykiatri och växtbiologi, åtnjuta, därest de innehafva
begynnelselön eller berättigats uppbära allenast ett
ålderstillägg, hvardera 910 kronor, däraf 410 kronor
såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspen-
ningar, samt, om de berättigats uppbära två ålders¬
tillägg, hvardera 410 kronor, att tilläggas lönen;
att de tre laboratorerna äfvensom observatorn
vid nämnda universitet må åtnjuta hvardera 940 kro¬
nor, däraf 440 kronor såsom lön och 500 kronor så¬
som tjänstgöringspenningar;
att vice bibliotekarierna vid samma universitet må
åtnjuta hvardera 500 kronor, att tilläggas lönen;
att den nuvarande extra ordinarie professorn i
praktisk teologi och moralteologi vid universitetet i Lund
må, därest han under år 1907 fortfarande innehar sin
befattning, åtnjuta 220 kronor såsom lön;
att öfriga extra ordinarie professorer vid sist¬
nämnda universitet, med undantag af den andra extra
ordinarie professorn inom den teologiska fakulteten,
må åtnjuta, därest de innehafva begynnelselön eller
berättigats uppbära allenast ett ålderstillägg, hvardera
1,000 kronor, däraf 500 kronor såsom lön och 500
kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt, därest de
berättigats uppbära två ålderstillägg, hvardera 500
kronor, att tilläggas lönen;
att laboratorn i kemi äfvensom observatorn vid
samma universitet må åtnjuta hvardera 1,000 kronor,
däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom
tjänstgöringspenningar; samt
att vice bibliotekarien därsammastädes må åtnjuta
500 kronor, att tilläggas lönen;
dels ock för bestridande af berörda löneförbättringar
på extra stat för år 1907 anvisa ett förslagsanslag
af........................................................................................ »
230,420: —
40,000: —
transport kronor 270,420: —
64
Kungl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor 270,420: —
Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen i af¬
seende å
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
[72.] att dels medgifva, att tillfällig löneförbättring
för år 1907 må till enhvar af extra ordinarie pro¬
fessorerna vid institutet, med undantag af extra ordi¬
narie professorn i psykiatri, samt till hvardera af de
fast anställda två laboratorerna därstädes utgå med
1,000 kronor, däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar; dock att för de extra or¬
dinarie professorer, hvilka med inberäknande af ålders-
tillägg åtnjuta en aflöning af 5,500 kronor, löneför¬
bättringen skall utgöra 500 kronor, att tilläggas lönen;
dels ock för berörda ändamål på extra stat för år
1907 anvisa ett förslagsanslag af.................................... » 10,000: —
äfvensom å extra stat för år 1907 bevilja
[73.] till arfvode åt en amanuens vid institutets
medicinska poliklinik å serafimerlasarettet..................... » 750: —
[74.] till arfvode åt en amanuens vid institutets
kirurgiska poliklinik å serafimerlasarettet........................ » 750: —
[75.] till arfvode åt en amanuens vid institutets
oftalmiatriska poliklinik å serafimerlasarettet................. » 750: —
[76.] till arfvode åt en amanuens vid institutets
gynekologiska klinik å Sabbatsbergs sjukhus................ » 900: —
[77.] till arfvode åt en amanuens vid institutets
syfilidologiska klinik å sjukhuset Sfi Göran.................. » 900: —
[78.] till städning och uppassning vid institutets
hygieniska institution........................................................ » 500: —
[79.] till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ................................ » 1,800: —
och till en poliklinik för barnsjukdomar i Stock¬
holm .................................................................................... » 2,800: —
under villkor, hvad sistnämnda anslag beträffar, att
Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma be¬
lopp för år 1907;
[80.] till anskaffande och underhåll af materiell
för oftalmiatriska kliniken vid institutet........................ » 500: —
transport kronor 290,070:
Kungi. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[81.] till bekostande af teckningar i vetenskapliga
ändamål vid institutet...................................................... »
[82.] för upprätthållande af den institutet ålig¬
gande undervisningen och sjukvården vid vissa obste-
triska och gynekologiska kliniker under den tid af år
1907, hvarunder de ordinarie lärarna vid institutet icke
ombesörja nämnda undervisning och sjukvård............... »
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på
extra stat för år 1907 anvisa i afseende å
Allmänna läroverken:
[83.] för tillfällig löneförbättring åt lärare vid
allmänna läroverk, som skola ombildas till sarnskolor
eller indragas, ...............-.............................-...................... 5
att utgå efter samma grunder som under åren 1905
och 1906;
[84.] till arfvoden åt extra och vikarierande lärare
vid de allmänna läroverken.............................................. »
[85.] till arfvode åt en amanuens hos öfverstyrelsen
för rikets allmänna läroverk............................................ »
Högre skolor för kvinnlig ungdom:
[86.] till resestipendier åt föreståndarinnor och
lärarinnor vid högre skolor för kvinnlig ungdom och
sarnskolor under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna godt föreskrifva, —............................... »
Högre lärarinneseminariet:
[87.] till täckande af brist i högre lärarinnesemi¬
nariets anslag vid 1905 års slut samt uppehållande af
undervisningen vid seminariet ........................................ »
[88.] för uppehållande af den valfria fjärde års¬
kursen vid seminariet........................................................ »
för undervisning i huslig ekonomi vid semi¬
nariet och den därmed förenade normalskolan för flickor »
samt för beredande af ökadt utrymme för semi¬
nariet och normalskolan genom förhyrande af lämplig
lokal under ett år, räknadt från den 1 oktober 1906,_»
transport kronor
Bih. till RiJcsd. Prof. 1906. l:a Sami. l:a Afd.
65
290,070: —
1,500: —
1,500: —
26,250: —
248,000: —
1,500: —-
6,000: —
15,000: —
3,000: —
5,000: —
3,000: —
600,820: -
9
66
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
Folkundervisningen:
[89.] till utförande af vissa byggnadsarbeten vid
folkskoleseminariet i Härnösand äfvensom anskaffande
af gymnastikattiralj för seminariet, af förut beviljadt
anslag, återstoden..............................................................
[90.] dels till inredning af de nj^a lokalerna för
folkskoleseminariet i Härnösand ett belopp af 19,670
kronor, dels till trädgårdsanläggning å samma semi¬
nariums nya tomt ett belopp af 9,000 kronor, dels ock
till beredande af medel för böjning af det till semi¬
nariet utgående anslaget till materiell, ved och ljus
m. m. under år 1907 ett belopp af 2,375 kronor, eller
således sammanlagdt ett belopp af.................................. »
[91.] till uppförande af ny byggnad för folkskole¬
seminariet i Stockholm samt till anskaffade af gym¬
nastikattiralj m. m. af redan beviljadt anslag............... »
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen i afseende
å folkundervisningen
[92.] att dels medgifva, att statens rätt till en i
stadsfullmäktiges i Växjö enligt beslut den 30 no¬
vember 1904 gjordt anbud afsedd del af den utaf
folkskoleseminariet i nämnda stad disponerade tomten
jämte den nuvarande seminariebyggnaden må mot ut¬
byte af annan mark öfverlåtas till Växjö stad i öfver¬
ensstämmelse med samma anbud,
dels ock bevilja för erläggande af en enligt nyss¬
nämnda beslut fordrad mellangift ett belopp af 5,000
kronor samt till utförande å den tillökade seminarie-
tomten, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med därför
uppgjorda ritningar och förslag, af nya byggnader för
seminariet äfvensom anskaffande af gymnastikattiralj
för seminariet ett belopp af 266,250 kronor, eller sam¬
manlagdt 271,250 kronor, och däraf på extra stat för
år 1907 anvisa.................................................................... t
[93.] att, för inredning af ett skolkök vid folkskole¬
seminariet i Landskrona och inköp af inventarier till
detsamma, å extra stat för år 1907 bevilja ett anslag af »
transport kronor
600,820: —
86,000: —
31,045: —
100,000: —
90,000: —
2,000: —
909,865: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1906.
transport kronor
[94.] att, till uppförande, i hufvudsaklig öfverens¬
stämmelse med af öfverintendentsämbetet uppgjorda rit¬
ningar, af en skolköksbyggnad vid seminariet i Murjek
för bildande af lapska småskollärare och småskollära¬
rinnor samt till gräfvande och beklädnad af en brunn
vid seminariet, på extra stat för år 1907 bevilja ett
belopp af............................................................................. >
[95.] att, för beredande åt folkskoleseminarierna i
Skara, Umeå och Uppsala af ökade anslag för år 1906
till materiell, ved och ljus m. m., på extra stat för år
1907 bevilja ett belopp aU_............................................... »
[96.] att, för uppehållande af undervisning uti
folkskolans högre afdelning vid de med folkskole¬
seminarierna i Kalmar, Landskrona, Strängnäs och
Härnösand förenade öfningsskolorna, på extra stat för
år 1907 bevilja ett belopp af ......................................... »
[97.] att, till anordnande, i enlighet med de när¬
mare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folk¬
skollärare, på extra stat för år 1907 anvisa ett an¬
slag af................................................................................ »
[98.] att dels, för beredande af möjlighet till
skolgång för fattiga, på längre afstånd från skolorna
boende skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks,
Stensele, Sorsele, Tärna och Arjepluogs församlingar,
på extra stat för år 1907 bevilja ett anslag å ............ »
att användas enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna godt meddela;
dels ock, af redan beviljadt anslag, på extra stat
för år 1907 anvisa återstoden......................................... »
att användas såsom bidrag till uppehållande af en mel¬
lan byarna Gargaur, Brännäs och Mullholm inom Arje¬
pluogs församling flyttande folkskola;
[99.] att till understöd åt mindre bemedlade man¬
liga och kvinnliga lärjungar vid sådana folkhögskolor,
som åtnjuta bidrag af statsmedel, må, under villkor att
sådant understöd endast får tilldelas elev, som är i den
ålder, att före kursens slut komma att uppnås af
transport kronor
67
909,865: —
25,725: —
2,100: —
7,100: —
10,000: —
10,000: —
600: —
965,390: —
68
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
manlig elev aderton år och af kvinnlig elev sexton år,
samt i öfrigt enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år
1907 anvisas ett belopp af.............................................. »
[100.] att till resestipendier åt rektorer samt Öv¬
riga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna,
under de villkor och bestämmelser, som Kungl. Maj:t
kan finna godt föreskrifva, anvisa på extra stat för år
1907 ett belopp af.........................................-.................. »
[101.] att till resestipendier åt folkskollärare och
folkskollärarinnor, enligt de villkor och bestämmelser,
som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra
stat för är 1907 uppföra ett anslag af.......................... »
Kungl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i af¬
seende å
De tekniska läroverken:
[102.] att dels bevilja tillfällig löneförbättring för
år 1907 till belopp af 1,000 kronor för en hvar af
följande lektorer vid tekniska högskolan, nämligen
lektorerna i beskrifvande geometri och ritkonst, i allmän
fysik, i skeppbyggnadskonst, i metallurgi och hyttkonst,
i geodesi och topografi, i konstruktion af maskinelement
och hissinrättningar, i elementarmekanik och beskrif¬
vande maskinlära samt i elektrokemi;
dels förklara, att af nämnda tillfälliga löneför¬
bättring 500 kronor skola betraktas såsom lön och 500
kronor såsom tjänstgöringspenningar;
dels ock för ändamålet på extra stat för år 1907
anvisa ett belopp af.......................................................... »
[103.] att, till förstärkning af lärarkrafterna vid
tekniska högskolan, på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af ..................................................................... »
[104.] att, till anskaffande af undervisningsmateriell
för den elektrotekniska fackskolan vid tekniska hög¬
skolan, på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag af t>
transport kronor
965,390: —
35,000: —
2,000: —
4,000: —
8,000: —
16,500: —
15,000: —
1,045,890: —
69
Kungl. Maj:tt nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[105.] att dels bevilja tillfällig löneförbättring för
år 1907 åt följande lärare vid Chalmers tekniska läro¬
anstalt med
för föreståndaren................................ kronor 1,000:
» 8 lektorer 1,000 kronor hvardera » 8,000: —
» läraren i verkstadsarbete............. » 500: —
* andra läraren i byggnadslära...... » 500: —
> » » .» matematik........- » 750: —
» » ■» » allmän kemi....... » 750: —
» läraren i skeppsbyggeri............ » 750: —
» » * frihandsteckning____________ » 650: —
dels förklara, att af den lektorerna tillkommande
löneförbättring 500 kronor skola betraktas såsom lön
och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
dels ock för nu ifrågavarande ändamål på extra
stat för år 1907 anvisa ett belopp af............................
I afseende å de tekniska läroverken föreslår Kungl.
Maj:t härjämte riksdagen att på extra stat för år 1907
bevilja
[106.] till bestridande af kostnaderna för upp¬
förande vid Chalmers tekniska läroanstalt af en ny
verkstadsskorsten, i enlighet med uppgjord ritning och
kostnadsförslag,...................................................................
[107.] till förstärkning af lärarkrafterna vid tek¬
niska skolan i Stockholm 2,000 kronor samt till inköp
och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel!
vid samma skola 750 kronor, eller tillhopa....................
[108.] för utförande af ny elektrisk belysnings-
anordning i tekniska skolans i Stockholm lokaler........
[109.] för uppehållande af verksamheten vid tek¬
niska elementarskolan i Norrköping till betjäningens
aflöning 250 kronor, till lyshållning, uppvärmning in. m.
1,300 kronor, till assistenter och repetitörer 400 kro¬
nor, till undervisningen i främmande språk 400 kronor,
till höjd aflöning åt läraren i frihandsteckning 150
kronor, till bibliotek och samlingar 300 kronor, till
ny verkstadsmateriell 10,500 kronor samt till nya
1,045,890: —
12,900: —
6,000: —
2,750: —
9,300: —
transport kronor 1,076,840: —
70
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
belysnings- och motoranläggningar 3,400 kronor, eller
tillhopa................................................................................ »
[110.] för uppehållande af verksamheten vid tek¬
niska elementarskolan i Malmö till betjäningens aflö¬
ning 850 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. in.
1,700 kronor, till en parallellafdelning i första års¬
kursen 3,500 kronor, till en parallellafdelning i andra
årskursen 4,000 kronor, till en parallellfackafdelning i
tredje årskursen 1,500 kronor samt till inköp af under-
visningsmateriell 500 kronor, eller tillhopa................... »
[111.] för uppehållande af verksamheten vid tek¬
niska elementarskolan i Örebro till betjäningens aflö¬
ning 750 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m.
3,300 kronor, till arfvode åt en extra lärare i ren
matematik och fysik i skolans parallellafdelningar 2,500
kronor, till en parallellafdelning i första årskursen 2,475
kronor, till en parallellafdelning i andra årskursen 3,680
kronor, till en parallellafdelning i tredje årskursen
3,340 kronor samt till inköp af en snabbsvarf 2,000
kronor, eller tillhopa......................................................... »
[112.] för uppehållande af verksamheten vid tek¬
niska elementarskolan i Borås till undervisning i verk¬
stadsarbete 700 kronor, till undervisning i svenska och
främmande språk 500 kronor, till undervisning i fri-
handsteckning 200 kronor, till betjäningens aflöning
850 kronor samt till lyshållning, uppvärmning m. m.
l, 600 kronor, eller tillhopa............................................. »
[113.] för uppehållande af verksamheten vid tek¬
niska elementarskolan i Härnösand till undervisning
i svenska språket 200 kronor, till undervisning i främ¬
mande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. m. 2,900 kronor samt till betjäningens aflöning
850 kronor, eller tillhopa ................................................ }
Kungl. Maj:t föreslår ytterligare Riksdagen be¬
träffande de tekniska läroverken
[114.] att dels till understöd för tre år åt lägre
tekniska yrkesskolor på i förut berörda statsrådsproto¬
koll angifna villkor rörande bidrag från vederbörande
1,076,840: —
16,700: —
12,050: —
18,045: —
3,850: —
4,350: —
transport kronor 1,131,835: —
Kungl. MajUs 7iåd. prof. n:o 1, om statsverket 1906.
71
transport kronor
kommun, dels ock till bestridande af kostnader för
inspektion af dessa skolor bevilja ett anslag af 270,000
kronor samt däraf på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af....................................................................... »
[115.] att, till understöd för uppehållande af slöjd¬
föreningens i Göteborg skola, på extra stat för år 1907
bevilja ett belopp af......................................................... >
att, under villkor att Göteborgs stad för skolan till¬
skjuter minst lika mycket för år 1907 äfvensom på
de öfriga villkor, som Kungl. Maj:t kan finna godt
föreskrifva, ställas till styrelsens för skolan förfogande
för därmed afsedt ändamål.
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på
extra stat för år 1907 anvisa beträffande
Gymnastiska centralinstitutet:
[116.] för uppehållande af undervisningen i den
kvinnliga lärokursen vid institutet med ett ökadt an¬
tal elever............................................................................
Farmaceutiska institutet:
[117.] till ökad ersättning åt sekreterare och kamre¬
rare 500 kronor, till egendomens underhåll, renhållning
och diverse 1,000 kronor, till bränsle, gas, vatten in.
m. 500 kronor, samt till städning af lokalerna m. in.
150 kronor, eller sammanlagdt....................................... t
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen:
[118.] till anordnande af repetitionskurser för äldre
barnmorskor och till beredande, såvidt, ske kan, af fri
bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna däri under
den tid, de genomgå dessa kurser,.................................
1,131,835: —
90,000: —
30,000: —
4,700: —
2,150: —
3,000: —
transport kronor 1,261,685:
72
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
Y etenskapsakademieu:
[119.] dels för inlösen af fullständiga exemplar och
enstaka delar af en internationell fortlöpande katalog
öfver naturvetenskaplig litteratur.................................... »
dels ock för upprätthållande af den för ifråga¬
varande katalogarbete anordnade regionalbyrån för
Sverige................................................................................ »
I afseende å vetenskapsakademien föreslår Kungl.
Maj:t härjämte Riksdagen
[120] att, under förutsättning att Sverige kommer
att för åren 1907—1916 deltaga i kostnaderna för den
internationella jordmätningen, till bestridande af den
på Sverige belöpande andelen i dessa kostnader bevilja
ett anslag af 14,240 kronor och däraf på extra stat
för år 1907 anvisa....................... »
Kungl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen att på extra
stat för år 1907 anvisa beträffande
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
[121] till arfvoden åt extra biträden vid ordnandet
och vården af de under vitterhets-, historie- och an¬
tikvitetsakademiens inseende ställda samlingarna äfven¬
som till aflöning åt vaktbetjäning vid samlingarnas
förevisande....................... »
Musikaliska akademien:
[122.] för anordnande af ökad undervisning vid
musikkonservatorium samt beredande af tillfälle för vissa
elever vid konservatoriet till profundervisning i skola »
Naturhistoriska riksmuseum:
[123.] till vård, underhåll och förkofran af museets
etnografiska afdelning.................... »
1,261,685: —
2,000: —
1,600: —
1,424: —
4,000: —
6,532: —
3,500: —
transport kronor 1,280,741: —
73
Kungl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[124.] till inköp och insamling af naturalier vid
museets afdelning för arkegoniater och fossila växter,
till arbetsbiträden därstädes och till bestridande af
andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter »
Meteorologiska centralanstalten:
[125.] dels till upprätthållande af fullständigt ord¬
nad väderlekstjänst vid anstalten.................................... »
hvaraf 1,100 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet
åt amanuensen vid anstalten Nils Ekholm samt 3,000
kronor såsom arfvode åt en andra amanuens med huf¬
vudsaklig uppgift att biträda vid väderlekstjänsten om
förmiddagarna under hela året och med skyldighet
att, om så påfordrades, mot en särskild ersättning af
600 kronor biträda vid väderlekstjänsten om eftermid¬
dagarna under månaderna juli—september;
dels ock till upprätthållande af två meteorologiska
stationer, den ena i Gällivare och den andra i norra
Värmland eller i norra Dalarne,...................................... »
[126.] dels såsom bidrag från Sverige för åren 1905
—1907 till bekostande af den internationella kommissio¬
nens för vetenskaplig luftsegling publikation af under¬
sökningar rörande de högre luftlagren ett belopp af___
dels ock såsom understöd åt svenska aeronautiska
sällskapet för deltagande i de af nämnda kommission
anordnade ballongfärderna ett belopp af........................ »
under villkor, hvad sistnämnda belopp angår, att säll¬
skapets ifrågavarande vetenskapliga arbete ledes och
öfvervakas af en utaf vetenskapsakademien utsedd sak¬
kunnig person, som härför af sällskapet erhåller nöj¬
aktig godtgörelse;
Undervisningsanstalter för ööfstumma och blinda:
[127.] för handtverksskolan i Kristinehamn för blinda »
[128.] till tryckning af blindskrifter....................... »
samt till understöd åt blindlärarelever och rese-
understöd åt blindlärare..........................................-........ »
transport kronor
1,280,741: —
2,000: —
10,250: ~~
600: —
2,160: —
3,000: —
10,000: —
2,500: —
_1,200: —
1,312,451: —
Bih. till RiJcsd. Prof. 1906. l:a Sami. l:a Afd.
10
74
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[129.] till resestipendier åt föreståndare, lärare
och lärarinnor vid rikets abnormskolor (döfstumskolor,
blindskolor och sinnesslöanstalter), på de villkor och
under de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
skäligt föreskrifva,............................................................. »
Undervisningsanstalter för vanföra:
[130.] dels till understöd åt de i Göteborg, Hälsing¬
borg och Stockholm af föreningarna för bistånd åt van¬
föra inrättade undervisningsanstalter för vanföra, att
användas i öfverensstämmelse med de i nämnda stats¬
rådsprotokoll omförmälda grunder,
dels ock för bekostande af dessa anstalters in¬
spektion .............................................................................. >
Diverse anslag:
[131.] för beredande af religionsvård åt svenska
sjömän i utländska hamnar samt åt andra därstädes sig
uppehållande landsmän...................................................... »
[132.] för anställande af en extra ordinarie präst¬
man vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen af förut
beviljadt anslag ................................................................ »
[133.] af förut beviljadt anslag till anställande af
tre kontraktsadjunkter inom Södra lappmarkens kontrakt
samt de delar af Västerbottens andra och tredje kontrakt,
som tillhöra lappmarken, återstoden................ ............. »
samt af likaledes förut beviljadt anslag till resekost-
nadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter, återstoden »
[134.] af förut beviljade anslag
till anställande af två kontraktsadjunkter inom
Västerbottens fjärde kontrakt............................................ »
till resekostnadsersättning åt dessa kontrakts¬
adjunkter.............................................................................. »
samt till två stipendier för utbildande vid uni¬
versitet af präster, förtrogna med finska språket,.......... »_
transport kronor
1,312,451: —
1,000: —
12,000: —
15,000: —
3,500: —
6,000: —
1,100: —
4,000: —
500: —
1,500: —
1,357,051: —
75
Kung!,. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[135.] till resestipendier åt prästmän, under de
villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna godt
föreskrifva, ....................................................................... »
[136.] till bestridande af kostnaderna för viss
utredning rörande ecklesiastika boställen ett förslags¬
anslag å ............................................................................. »
[137.] såsom bidrag till invändig restaurering af
Strängnäs domkyrka af förut beviljadt anslag............... »
[138.] till svenska fornskriftsällskapet.................... »
[139.] till understöd åt samfundet för utgifvande
af handskrifter rörande Skandinaviens historia.............. »
[140.] till nordiska museet........................................ »
att, under villkor att utaf ledamöterna i museets
nämnd en är af Kungl. Maj:t förordnad, äfvensom på
de Ofri ga villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt före¬
skrifva, ställas till nämndens förfogande för att enligt
dess bestämmande användas för museet tillhörande
ändamål;
[141.] till kulturhistoriska museet i Lund............. »
att ställas till styrelsens för kulturhistoriska förenin¬
gen för södra Sverige förfogande för att enligt dess
bestämmande användas för museet tillhörande ändamål;
[142.] till understöd för fortsatt utgifvande af tid¬
skriften Nordiskt medicinskt arkiv................................— »
[143.] till understöd för fortsatt utgifvande af tid-
skxfiften Acta mathematica................................................
[144.] till understöd för fortsatt utgifvande af
tidskriften Sfinx.................................................................- »
med villkor att dess utgifvare till universitetsbiblioteket
i Uppsala öfverlämnar 40 exemplar af tidskriften för
att användas för bibliotekets bytesverksamhet med ut¬
landet;
[145.] till understöd, under de i nämnda stats¬
rådsprotokoll angifna villkor, åt sådana anstalter och
föreningar, som anordna föreläsningskurser för arbets¬
klassen, ................................................................................
af hvithet anslag dock högst 4,000 kronor må kunna,
på de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, användas till__
transport kronor
1,357,051: —
5,000; —
10,000: —
15,000: —
2,000: —
1,000: —
50,000: —
5,000: —
5,000: —
3,000: —
1,200: —
180,000: —
1,634,251: —
76
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
understöd åt sådana centrala anstalter, som förmedla
föreläsningar af ifrågavarande slag och som åt lokala
anstalter för sådana föreläsningar tillhandahålla passande
åskådningsmateriell;
[146.] såsom bidrag till täckande af kostnaderna
för de föreläsningskurser, som från universiteten i
Uppsala och Lund varda på begäran vare sig af insti¬
tution, som ej åtnjuter särskildt till föreläsningskurser
för arbetsklassen beviljadt statsunderstöd, eller af viss
kommun eller enskild person anordnade att under år
1907 eller senare hållas utom universitetsstäderna........ »
hvaraf 3,000 kronor till hvartdera universitetet, att
utgå under villkor att den, som föreläsning begärt, för
täckande af föreläsarens resekostnad och arfvode till¬
skjuter minst lika mycket som staten;
[147.] såsom bidrag till bestridande af kostna¬
derna för de föreläsningskurser, som äro afsedda att
under sommaren 1907 vid universitetet i Uppsala för
allmänheten anordnas, ......................................................... »
[148.] såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för de föreläsningskurser och förevisningar, som äro
afsedda att under sommaren 1907 i Stockholm anord¬
nas för allmänheten,............................................................ »
[149.] för beai'betning och utgifning af de vik¬
tigaste vetenskapliga resultaten af docenten Otto
Nordenskjölds expedition till Södra Ishafvet under
åren 1902 och 1903, af förut beviljadt anslag, ............ »
[150.] för bearbetning och utgifning af de vikti¬
gaste vetenskapliga resultaten af docenten Axel Ham-
bergs och hans medarbetares undersökningar rörande
högfjällsområdet mellan Kvickjock och Stora Sjöfallet
i Lule lappmark af förut beviljadt anslag .................... »
Slutligen föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen
[151.] att till utgifvande i tryck af en samling af
Carl von Linnés bref bevilja ett belopp af 33,848
kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa..... »
1,634,251: —
6,000: —
5,000: —
4,000: —
10,000: —
6,500: —
17,000: —
transport kronor 1,682,751: —
77
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[152.] att till fasta årliga understöd åt inhemska
skönlitterära författare af utmärkt förtjänst för åren
1907—1909 bevilja ett anslag af 30,000 kronor, att af
Kungl. Maj:t efter sakkunnigas hörande fördelas samt
däraf på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af
äfvensom på extra stat för år 1907 bevilja
[153.] för underhåll och tills}Tri af de i riket in¬
rättade vattenhöjdmätningsstationerna m. in.................. »
[154.] för befrämjande af den verksamhet, som
enligt fastställda stadgar åligger svenska sällskapet för
nykterhet och folkuppfostran, det år 1837 stiftade
svenska nykterhetssällskapet,............................................ »
[155.] till främjande af centralförbundets för nyk-
terhetsundervisning verksamhet........................................ »
att af förbundet användas under de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäligt föreskrifva;
[156.] till understöd för fortsatt utgifvande af tid¬
skriften Mimer....................... »
[157.] till pedagogiska biblioteket i Stockholm .... »
[158.] till understöd på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna lämpligt bestämma, för fortsatt utgifvande
af tidskriften Svenska landsmål och svenskt folklif — »
[159.] till understöd under de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna skäligt bestämma, för anordnande af under¬
visningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig
ekonomi..................................................................-............. »
däraf åt styrelsen för Uppsala enskilda läroverk för
flickor 7,000 kronor, åt styrelsen för aktiebolaget
Ateneum för flickor i Stockholm 2,500 kronor och åt
Göteborgs allmänna folkskolestyrelse 2,500 kronor;
[160.] till Sveriges centralförening för idrottens
främjande samt svenska gymnastik- och idrottsför¬
eningarnas riksförbund..........................................-......... »
att dem emellan lika fördelas och att utgå enligt de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna godt
meddela;
[161.] till beredande, i enlighet med de i stats¬
rådsprotokollet öfver finansärenden för denna dag___
transport kronor
1,682,751: —
10,000: —
2,800: —
4,000: —
4,000: —
1,500: —
5,000: —
3,650: —
12,000: —
20,000: —
1,745,701: —
78
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor 1,745,701: —
angifva grunderna, af dyrtidstillägg för år 1906 åt en
del tjänstemän och betjänte i ecklesiastikdepartemen¬
tets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till eckle¬
siastikdepartementet hörande ämbetsverk och kårer,
såsom förslagsanslag,......................................................... » 60,000: —
[162.] för återgäldande af belopp, som af stats¬
kontoret förskottsvis utbetalts,......................................... » 32,266: —
summa kronor 1,837,967: —•
En jämförelse beträffande denna hufvudtitel mellan de i 1906 års riks¬
stat upptagna och de af Kungl. Maj:t nu för år 1907 föreslagna belopp ut¬
faller sålunda:
1900. 1907.
ordinarie anslag 17,273,631:— 20,379,333:— således ökning kronor 3,105,702: —
extra > 1,610,769:- 1,837,967:- > > > 227,198:-
summa kronor 18,884,400:— 22,217,300:—således ökning kronor 3,332,900: —
Monde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant................................................................................ kronor 5,083,506: —•
indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag:
friheter.................. » 7,730: —
ersättningar.......................................... » 1,664: —
tillsammans kronor 5,092,900: —
vill Kungl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver jordbruksärenden denna dag*), föreslå beträffande
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sionde Inifvudtiteln”.
Kungl. Majits nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
79
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:
att Riksdagen må
[1.] dels medgifva, att i staten för jordbruksdepar¬
tementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli må upp¬
föras ytterligare en kanslisekreterare med lön 2,500
kronor jämte två ålderstillägg, hvardera å 500 kro¬
nor, efter 5 och 10 år, samt tjänstgöringspenningar
1,500 kronor;
dels ock höja anslaget till departementets afdel¬
ning af Kungl. Maj:ts kansli från 46,200 kronor till
50,200 kronor, eller med.-................................................ kronor
Undervisningsanstalter för jordbruk och laiidtmanna-
näringar:
att Riksdagen må
[2.] dels, i stället för det under anslagstiteln »un¬
dervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanärin-
gar» nu upptagna förslagsanslag å 15,000 kronor till
understöd åt landtmannaskolor, under samma anslags-
titel till understöd åt sådana landtmannaskolor, för
hvilka stadgar blifvit af Kungl. Maj:t godkända, upp¬
föra ett förslagsanslag å 50,000 kronor, att efter
Kungl. Maj:ts bepröfvande utdelas med högst 4,000
kronor årligen åt sådan landtmannaskola, hvars elev¬
antal öfverstiger 20, och med högst 3,000 kronor år¬
ligen åt öfriga dylika skolor, under villkor
att vederbörande hushållningssällskap vitsordar
behofvet inom orten af dylik skola samt antingen af-
gifver förslag till såväl skolans organisation i allmän¬
het, vare sig att den anordnas fristående eller förenad
med annan lämplig undervisningsanstalt, som särskildt
inträdesfordringar, undervisningsämnen och undervis-
ningsplan, eller ock, där skolan af enskilda personer
grundas, förordar det af dessa i berörda hänseende
uppgjorda förslag,
att inom orten tillskjutes minst lika belopp, elev-
afgifter inberäknade,__
■ 4,000: —
transport kronor
4,000: —
80 Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
att en frielev för hvarje 1,000 kronor af stats¬
bidrag äger att vid skolan åtnjuta undervisning,
att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl.
Maj:t i hvarje särskildt fall finner skäl föreskrifva, och
att skolan årligen afgifver berättelse om sin verk¬
samhet för landtbruksundervisningen,
dels ock medgifva, att besparingar å de nuvarande
anslagen till lägre landtbruksskolor få användas till
understöd åt ofvannämnda landtmannaskolor med be¬
lopp af högst 4,000 kronor åt landtmannaskola, som
är belägen i län, där med statsmedel till samma be¬
lopp understödd lägre landtbruksskola ej finnes, eller
åt landtmannaskola, hvars elevantal öfverstiger 20, och
med högst 3,000 kronor åt öfriga landtmannaskolor,
allt på enahanda villkor, som förut nämnts, dock att
i län, där med statsmedel understödd lägre landt¬
bruksskola ej finnes, statsanslag till en landtmanna¬
skola får utgå, ehvad bidrag inom orten tillskjutes
eller icke;
kommande vid bifall härtill anslagstiteln »under¬
visningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»
att höjas från 285,100 kronor med________________________________ »
till 320,100 kronor (däraf ett förslagsanslag å 50,000
kronor till understöd åt landtmannaskolor);
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna¬
näringar:
[3.] att Riksdagen må
dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna
förslaget till stat för centralanstalten för försöksväsen-
det på jordbruksområdet äfvensom de villkor och för¬
behåll, som i statsrådsprotokollet föreslagits för åtnju¬
tande af de i samma stat upptagna löneförmåner,
dels ock medgifva, att, under villkor att den del
af def under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af
jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag,
som utan särskildt angifvande af ändamålet af Riks-
4,000
35,000:
transport kronor 39,000:
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
81
transport kronor
dagen ställts till Kungl. Maj:ts förfogande, minskas
med 10,000 kronor, må under samma anslagstitel upp¬
föras ett anslag till nämnda centralanstalt å 106,000
kronor;
kommande vid bifall härtill och under förutsätt¬
ning, att centralanstalten kommer till stånd, anslags-
titeln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt-
mannanäringar» att dels minskas med tillhopa 35,200
kronor, och dels höjas med 106,000 kronor, till följd
hvaraf en höjning i anslaget skulle uppstå af.............. »
eller från 200,000 kronor till 270,800 kronor;
Fiskerinäringens understöd:
[4.] att Riksdagen må
för tillsättande från och med år 1907 af en fjärde
fiskeriintendentsbefattning, höja det under anslagstiteln
»fiskerinäringens understöd» uppförda anslag till sta¬
tens fiskeriadministration från 20,000 kronor till 24,000
kronor, eller med................................................................
samt, vid bifall härtill, höja anslaget till fiskeri¬
näringens understöd från 64,000 kronor till 68,000
kronor;
Skogsväsendet:
[5.] att Riksdagen må jj :
dels höja reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i all¬
mänhet från dess nuvarande belopp, 1,599,792 kronor,
med 225,000 kronor till 1,824,792 kronor,
så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla
följande uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten.......... kronor 677,208: —
» statens skogsläro-
verk........................» 58,800: — 736,008: —
transport kronor 736,008:— kronor
Bih. till Riksd. Prof. 1905. l:a Sami. l:a Afd.
39,000: —
70,800: —
4,000: —
113,800: —
ll
82
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:r 1, om statsverket 1906.
transport kronor 736,008:— kronor
förslagsanslag:
till ålderstillägg åt skogsstaten och
skogsinstitutets lärarpersonal_____kronor 100,000: —
reservationsanslag:
till enskilda skogs-
undervisningen. kronor 5,600: —
» kronoskogarnas
förvaltning och
befrämjande af
skogsväsendet i
allmänhet-......... _»_1,824,792: — 1,830,392: —
summa kronor 2,666,400: —
hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet
i dess helhet skulle ökas med ........................................ »
dels ock medgifva, att af reservationsanslaget till
kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogs¬
väsendet i allmänhet må för en kolarskola i öfre
Norrland användas dels årligen ett belopp af högst
1,000 kronor till uppehållande af skolans verksamhet,
under förutsättning att bidrag till enahanda belopp
varder af korporationer eller enskilde för ändamålet
beviljadt, dels ock ett belopp af 1,000 kronor till an¬
ordnande af bostad för kolarskolans elever;
Skiften och afvittringar:
att Riksdagen må
[6.] medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna
af tjänsten under år 1907 för afvittringslandtmätarne
i Västerbottens och Norrbottens län kunna komma att
understiga 3,000 kronor för dem, som tillhöra första
lönegraden, och 3,500 kronor för dem, som på grund
af ålder i tjänsten åtnjuta arfvodesförhöjning, må
desse tjänstemän godtgöras af anslagen till storskiftes-
och afvittringsverken;
113,800: —
225,000: —
transport kronor 338,800: —^
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
83
transport kronor
Bidrag- till skjutsentrepreuader:
att Riksdagen må
[7.] nedsätta det under anslagstiteln »bidrag till
skjutsentreprenader» uppförda förslagsanslag från 250,000
kronor med 35,000 kronor till 215,000 kronor;
Bidrag till vägunderhållet på landet:
att Riksdagen må
[8.] höja det under anslagstiteln »bidrag till väg¬
underhållet på landet» uppförda förslagsanslag från
600,000 kronor till 1,000,000 kronor, eller med.......... >
Fattigvården i allmänhet:
att Riksdagen må
[9.] höja det under anslagstiteln »fattigvården i
allmänhet» uppförda förslagsanslag från 75,000 kronor
till 175,000 kronor, eller med........................................ »
Ålderstillägg:
att Riksdagen må
[10.] höja det å nionde hufvudtiteln till ålders¬
tillägg uppförda förslagsanslag från 43,598 kronor
till 47,500 kronor, eller med------------------------------------------ »
Rese- och traktamentspenningar:
att Riksdagen må
[11.] höja det å nionde hufvudtiteln uppförda för¬
slagsanslaget till rese- och traktamentspenningar från
31,639 kronor med............................................................ »
till 70,000 kronor; __
338,800: —
400,000: —
100,000: —
3,902: —
38,361: —
transport kronor 881,063: —
84
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor 881,063: —
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:
att Riksdagen må
[12.] höja det å nionde hufvudtiteln under anslags-
titeln »skrifmaterialier och expenser, ved in. in.» upp¬
förda förslagsanslag från 16,786 kronor till 40,02 3
kronor, eller med.............................................................. » 23,237: —
summa kronor 904,300: —
Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för år 1906 finnas å
nionde hufvudtiteln uppförda, har icke föreslagits någon ändring.
Nionde hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå för
år 1906 till........................................................................ kronor 5,092,900: —
Vid bifall till de af Kungl. Maj:t framställda för¬
slag dels om höjning i anslagen:
till departementets afdelning af
Kungl. Maj:ts kansli med....... kronor 4,000: —
» undervisningsanstalter för jord¬
bruk och landtmarmanäringar
med............................................
» befrämjande i allmänhet af
jordbruk och landtmanna-
näringar med............................
» fiskerinäringens understöd med
» skogsväsendet med ..................
35,000: —
70,800: —
4,000: —
225,000: —
» bidrag till vägunderhållet på
landet med................................
» fattigvården i allmänhet med
» ålderstillägg med......................
400,000; —
100,000: —
3,902: —
» rese- och traktamentspenningar
med...........................................
» skrifmaterialier och expenser,
ved in. m. med........................
38,361: —
23,237: —
summa kronor 904,300: —
dels ock om minskning i an¬
slaget till bidrag till skjutsentrepre¬
nader ................................................ » 35,000: —
skulle alltså de ordinarie anslagen ökas med........ » 869,300: —
kronor 5,962,200: —
Kungl. Majds nåd. vrop. nio 1, om statsverket 1906.
85
Extra anslag.
Kung!. Maj:t föreslår vidare, under åberopande af ofvannämnda protokoll
öfver jordbruksärenden för denna dag, att under nionde hufvudtiteln må å
extra stat för år 1907 beviljas:
[13.] till arfvode åt en tjänsteman inom jordbruks¬
departementet, som förordnas att bereda vissa ärenden, kronor 1,000: —
[14.] till bestridande af kostnader för ombyggnads¬
arbeten och nyanläggningar vid Alnarp......................... » 46,900: —
[15.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar
vid sådana landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af
statsmedel,___....................................-................................... » 5,000: —
[16.] för höjning från 4,000 kronor till 6,000
kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre landt-
bruksskolor utgående understöd af statsmedel............... » 6,000: —
[17.] för aflönande vid veterinärinstitutet i Stock¬
holm af ett biträde vid den patologiskt-anatomiska och
bakteriologiska afdelningen 2,500 kronor, däraf 500
kronor såsom hyresbidrag, en laboratorietjänare vid
samma afdelning 900 kronor, en adjunkt vid den am-
bulatoriska kliniken med den undervisningsskyldighet
därjämte, som af direktionen för institutet honom
ålägges, 3,500 kronor, däraf 2,500 kronor betraktas
såsom lön och 1,000 kronor såsom tjänstgörings-
penningar, en port- och telefonvakt 800 kronor samt
en nattvakt 900 kronor, eller tillhopa............................ » 8,600: —
[18.] åt veterinärinrättningen i Skara ett anslag af » 900: —
hvaraf 200 kronor till aflönande af vikarie åt förestån¬
daren, 100 kronor till löneförbättring åt två drängar
samt återstoden såsom bidrag till bestridande af ut¬
gifter för ved och lyse för elever och undervisnings¬
lokaler, undervisningsmateriell och onera m. m.;
[19.] till anskaffande af inventarier samt inredande
af vissa arbetslokaler för en central anstalt för försöks-
väsendet på jordbruksområdet.................................... »__15,500: —
transport kronor 83,900:
86
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[20.] såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för allmänna landtbruksmöten.......................................... »
[21.] till prisbelöningar vid allmänna landtbruks¬
möten.............................................................................. »
[22.] såsom bidrag till underhåll af åtta kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnas behof............ »
[23.] såsom bidrag till underhåll af en för öfre
Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom
Norrbottens län................................................................. >
[24.] till understöd åt frökontrollanstalter._............ »
[25.] såsom bidrag till uppehållande af Sveriges
utsädesförenings praktiskt-vetenskapliga verksamhet..... »
[26.] till utbildande af en elev i boskapsskötsel
och mejerihushållning............... »
Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:
[27.] dels att, för anställande af en förste och en
andre torfingenjör samt två torfassistenter, på extra
stat för år 1907 anvisa ett anslag af............................ »
[28.] dels ock att till Kungl. Maj:ts förfogande,
för vidtagande af sådana åtgärder, som kunna finnas
vara ägnade att främja lösningen af frågan angående
lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets torf-
mossar befintliga bränsletillgång, på extra stat för år
1907, att i mån af behof användas, anvisa ett belopp af >
med rätt därjämte för Kungl. Maj:t att under år 1907,
likaledes i mån af behof, för enahanda ändamål dis¬
ponera hvad vid utgången af år 1906 icke blifvit an-
vändt af de tidigare för samma ändamål på extra stat
beviljade medel.
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på
extra stat för år 1907 bevilja
[29.] till understöd åt svenska mosskulturföreningen »
[30.] såsom bidrag till åtgärder för höjande af det
mindre jordbruket.............................................................. »
[31.] till understödjande af P. Jönson-Rösiös under¬
visningsverksamhet i jordbruk och landtmannanäringar »
[32.] till beredande af medel till ökadt statsbidrag
för år 1907 till fortgående smörprofningar.................... »
83,900: —
7,500: —
12,500: —
32,000: —
11,250: —
10,000: —
25,000: —
1,000: —
21,000: —
20,000: —
20,000: —
100,000: —
5,000: —
10,000: —
transport kronor 359,150:
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[33.] till anställande af en statskonsulent i svin¬
skötsel.......................................................-.......................... D
[34.] till fjäderfä afvelns befrämjande...................... »
[35.] för fortsättande under år 1907 af de geo¬
logiska undersökningarna och utgifvande af därpå grun¬
dade kartor, afhandlingar och uppsatser........................ »
[36.] såsom bidrag till bildande och upprätthål¬
lande af afvelscentra för nötboskap................................. »
[37.] till främjande af nötboskapsafveln inom Norr¬
bottens län........................................................................- »
[38.] till studerande af jordbrukets teknik och
tekniska hjälpmedel i Amerikas Förenta Stater och i
Canada_________________________________________________________________________________ »
[39.] för bestridande af kostnad för extra personal
vid Flyinge hingstdepå ................................................... »
[40.] till anställande af en andre instruktör i hus¬
slöjd och personligt ålderstillägg till andre instruktören
Jonas Wallander..................................................................
[41.] till underhålls- och driftkostnad för ett far¬
tyg för hydrografisk-biologiska undersökningar af de
Sverige omgifvande hafven samt för tillsyn och bevak¬
ning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året
än vintermånaderna............................................................ »
[42.] till bestridande af kostnader för försäkring
af fartyget Skagerak.......................................................... »
[43.] till utförande af hydrografisk-biologiska
undersökningar af de Sverige omgifvande hafven......... »
[44.] såsom bidrag till anordnande af under¬
visningskurser i navigation för bohuslänske fiskare...... »
Vidare föreslår Kungl. Maj: t Riksdagen
[45.] att af det för höjande af fonden för fiskeri¬
näringens befrämjande beviljade anslag af 500,000
kronor anvisa på extra stat för år 1907 återstående... »
Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t, att under ifråga¬
varande hufvudtitel må å extra stat för år 1907 be¬
viljas:
[46.] till utförande af vattenståndsobservationer i
vissa af landets vattendrag............................................... »
87
359,150: —
5,000: —
10,000: —
96,000: —
9,000: —
5,000: —
14,000: —
3,790: —
3,500: —
25,000: —
10,400: —
26,100: —
2,250: —
250,000: —
2,000: —
transport kronor 821,190: —•
88
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
transport kronor
[47.] till arfvoden åt tre tjänstemän i första gra¬
den (notarier) å domänstyrelsens skogsafdelning med
3,000 kronor för dem hvar.............................................. »
[48.] till vikariatsersättning, arfvoden för bygg-
nadsplaners granskning, åt amanuenser och extra bi¬
träden, renskri fnings- och tryckningskostnader hos
domänstyrelsen........................ »
[49.] till aflöning åt domänintendenter och för
uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna... »
[50.] till resekostnader vid domänförvaltningen, så¬
som förslagsanslag,............................................................ »
[51.] till anställande af extra lärarkrafter vid
skogsinstitutet.....................................................................
[52.] till bestridande af ökade kostnader för kopie¬
ring af i landtmäteristyrelsens arkiv förvarade kartor
med därtill hörande handlingar.......................................
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:
[53.] dels att, för anställande af ökad civil per¬
sonal vid rikets allmänna kartverk m. m., på extra
stat för år 1907 anvisa ett anslag af..............................
dels ock att medgifva, att af det å extra stat för
år 1908 för anställande af ökad civil personal vid ri¬
kets allmänna kartverk in. m. anvisade anslag af 17,200
kronor må till bestridande af kostnader för namn¬
undersökningar användas, utöfver förut beräknadt be¬
lopp af 1,000 kronor, ytterligare högst 3,000 kronor.
Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att på
extra stat för år 1907 bevilja
[54.] för bestridande af statsverkets andel i kost¬
naden för vägdelningar, såsom förslagsanslag,................
[55.] till understöd åt synnerligt betungade väg-
hållningsdi strikt..................................................................
Vidare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen att
[56.] dels på extra stat för år 1907 bevilja till före¬
kommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos
nötkreaturen........................................................................
dels ock medgifva, att hvad vid utgången af år
1906 icke blifvit användt af tidigare för ändamålet
821,190: —
9,000: —
8,000: —
43,200: —
45,000: —
7,000: —
3,000: —
15,200: —
50,000: —
150,000: —
60,000: —
transport kronor 1,211,590: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
89
transport kronor
beviljade anslag må under år 1907 för enahanda ända¬
mål användas.
Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare:
[57.] att på extra stat för år 1907 ställa till
Kungl. Maj:ts förfogande, under benämning norrländska
afdikningsanslaget, till understödjande medelst stats¬
bidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar
och vattenaftappningar inom Västernorrlands, Jämt¬
lands, Västerbottens och Norrbottens län vare sig ända¬
målet med arbetsföretaget är uppodling af till åker
eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet
för närliggande bygd, ett belopp af.............................. »
äfvensom godkänna de allmänna villkor och bestäm-
mmelser för erhållande och tillgodonjutande af stats¬
bidrag från ifrågavarande anslag, som i statsråds¬
protokollet förslagits;
[58.] att på extra stat för år 1907 ställa till
Kungl. Maj:ts förfogande, under benämning allmänna
frostminskningsanslaget, till understödjande medelst
statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af sådana
myrutdikningar och vattenaftappningar inom öfriga
delen af riket, hvilkas ändamål är att minska frost-
ländigheten för närliggande bygd, ett belopp af ......... »
äfvensom ej mindre besluta, att i afseende å erhållande
och tillgodonjutande af statsbidrag från allmänna frost¬
minskningsanslaget skola tillämpas nu gällande all¬
männa villkor och bestämmelser angående statsbidrag
till frostminskningsföretag, än äfven medgifva, att
Kungl. Maj:t må äga att, vid behof och i den mån
allmänna frostminskningsanslaget därtill lämnar till¬
gång, af detta anslag disponera medel till enahanda
ändamål och under enahanda villkor, som gälla för
det norrländska afdikningsanslaget.
Vidare anmärkes här,
[59.] att, enligt 1903 års Riksdags beslut, skola till
odlingslånefonden under hvart och ett af åren 1904—1908
ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annui-
teter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån
transport kronor
Bill. till Rilcsd. Prof. 1906. I:a Sami. l:a Afd.
1,211,590: —
500,000: —
200,000: —
1,911,590: —
12
90
Kung!,. Maj:ts nåd. prop. n:o i, om statsverket 1906.
transport kronor
af behof, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras
till fyllande af högst 1,000,000 kronor.
Vidare vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
[60.] att till inrättande af en fond för befrämjande
af uppodling af jord i Norrland och Dalarne, benämnd
norrländska nyodlingsfonden, bevilja ett anslag af
300,000 kronor samt däraf å extra stat för år 1907
anvisa ................................................................................. »
äfvensom dels medgifva, att inflytande räntor å de
från fonden utlämnade lån må ingå till fonden för
att tillsammans med fondens öfriga tillgångar an¬
vändas för det med fonden afsedda ändamål, dels ock
godkänna de allmänna villkor och bestämmelser för
erhållande och tillgodonjutande af lån ur samma fond,
som i statsrådsprotokollet föreslagits.
Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t, att under ifråga¬
varande hufvudtitel må å extra stat för år 1907 be¬
viljas till
[61.] afdikningar å kronans skogar i de norrländ¬
ska länen och i Kopparbergs län..................................... »
Därjämte föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen
[62.] att af det till afdikning af sänka marker, till¬
hörande västra delen af Alträsks kronopark jämte en
del af Svanå kronopark och af f. d. Selets stockfångst -
skog i Öfver-Luleå socken af Norrbottens län, beviljade
anslag af 77,000 kronor på extra stat för år 1907 an¬
visa ett belopp af ............................................................ »
Vidare föreslår Kungl. Maj:t, att under denna huf¬
vudtitel må å extra stat för år 1907 beviljas:
[63.] för reglering af flottleder i de norrländska
länen äfvensom i Kopparbergs, Örebro och Västman¬
lands län............................................................................. »
[64.] såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet »
[65.] för skogsodlingens befrämjande...................... >
[66.] för Sveriges deltagande i ett internationellt
landtbruksinstitut i Rom.................................................. »
1,911,590: —
100,000: —
150,000: —
12,000: —
100,000: —
60,000: —
100,000: —
5,000: —
transport kronor 2,438,590:
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
91
transport kronor 2,438,590: —
Ytterligare föreslår Kungl. Maj:t Riksdagen:
[67.] att, till betäckande af åtskilliga af statskon¬
toret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa å extra stat
för år 1907......................................................................... » 106,710: —
[68.] att, till beredande, i enlighet med de i statsråds¬
protokollet öfver finansärenden denna dag angifna grun¬
der, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del
tjänstemän och betjänte i jordbruksdepartementets af¬
delning af Kungl. Maj:ts kansli samt till jordbruksdepar¬
tementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för
år 1907 anvisa, såsom förslagsanslag, ett belopp af.... » 67,900: —
tillsammans kronor 2,613,200: —
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1906 års
riksstat upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på
följande sätt:
1900. 1907.
ordinarie anslag 5,092,900
extra anslag 2,666,900
|
- 5,962,200
— 2,613,200
|
— således ökning kronor 869,300: —
— » minskning » 53,700: —
|
summa kronor 7,759,800
|
— 8,575,400
|
— således ökning kronor 815,600: —
|
Tionde hnfviidtiteln,
omfattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
Pensionsstatcn:
I afseende å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptager kontant
2,102,139 kronor, föreslår Kungl. Maj:t enligt bilagda. statsrådsprotokoll*),
[1.] att det å ordinarie stat uppförda anslaget för bidrag till pensione¬
ring af änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén,
nu 114,082 kronor, må höjas med 1,535 kronor till 115,617 kronor;
*) Se bil. till statSYerkspropositionen: ”Tionde hnfvudtiteln”.
92
Kung!,. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
[2.] att Riksdagen, i afseende å kostnaderna för småskollärares m. fl.
ålderdomsunderstödsanstalts förvaltning och vei’ksamhet under år 1907, må
medgifva:
att Kungl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som för
bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga; samt
att de för berörda förvaltningskostnader och för anstaltens utgifter i öfrigt
under samma år erforderliga medel må af Kungl. Maj:t, i den mån influtna
afgifter icke äro att tillgå, anvisas af tillgängliga statsmedel såsom förskott,
att antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån de under året ingå, eller,
därest dessa afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till
ersättande af Riksdagen;
[3.] att till höjande af det såsom bidrag till pensionering af änkor och
barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m. upp¬
förda anslaget, för närvarande utgörande 87,763 kronor, må beviljas ett be¬
lopp af 3,974 kronor;
kommande omförmälda anslag härigenom att uppgå till 91,737 kronor;
[4.] att för år 1907 på ordinarie stat under tionde hufvudtiteln må upp¬
föras ett förslagsanslag å 14,000 kronor, under rubrik »Bidrag till döfstum-
lärarnas pensionsanstalt», samt att Riksdagen må medgifva, att Kungl. Maj:t
må af detta anslag anvisa erforderligt belopp till bestridande af nämnda an¬
stalts förvaltningskostnader för år 1907.
[5.] Därjämte har Kungl. Maj:t i särskild nådig proposition denna dag
föreslagit Riksdagen att öka det under tionde hufvudtiteln uppförda anslaget
»Bidrag till folkskollärares pensionering», nu 622,873 kronor, med 49,993
kronor till 672,866 kronor.
[6.] Kungl. Maj:t vill vidare för Riksda gen anmäla, att Kungl. Maj:t ge¬
nom nådigt beslut den 30 nästlidne december förordnat, att den till och med
1905 års slut uppkommande reservationen å anslaget »för blesserade öfver-
och underofficerare» skall till statsverket öfverlämnas.
Ökningen under denna stat skulle således enligt Kungl. Maj:ts förslag
komma att utgöras af följande belopp:
höjning af bidraget till pensionering af änkor och
barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid ar¬
mén ...................................................................................... kronor 1,535: —
höjning af bidraget till pensionering af änkor och
barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,
seminarier m. in.................................................................. „ 3,974: —
transport kronor
5,509
Kungl. Majds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1906.
93
transport kronor
bidrag till döfstumlärarnes pensionsanstalt.............. ,,
höjning af bidraget till folkskollärares pensionering ,,
tillsammans kronor
Om härtill lägges summan af de ordinarie anslagen
till pensionsstaten enligt nu gällande riksstat ................ „
skulle de ordinarie anslagen till pensionsstaten en¬
ligt Kungl. Maj:ts förslag sluta å ett belopp af ........... kronor
5,509: —
14,000: —
49,993: —
69,502: —
2,102,139: —
2,171,641: —
Allmänna indragningsstaten:
För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt kontant
2,109,882 kronor.
Beträffande denna stat föreslår Kungl. Maj:t,
[7.] att extra fånggevaldigern i Gäfleborgs län Erik Waltner må berät¬
tigas att från och med månaden näst efter den. i hvilken han från geval-
digersbefattningen erhåller afsked, åtnjuta årlig pension till ett mot geval-
digerslönen svarande belopp af 500 kronor;
[8.] at-t förra arbeterskan vid ammunitionsfabriken Bengts Karin Ersdotter
må under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 300 kronor, att
utgå från och med den 1 januari 1905;
[9.] att för adjunkten vid pedagogien i Nora Per Bichard Billmanson
må uppföras ett belopp af 3,500 kronor, att af honom årligen åtnjutas från
och med månaden näst efter den, då till följd af pedagogiens indragning
hans tjänstgöring därstädes icke vidare påkallas;
[10.] att för adjunkten vid lägre allmänna läroverket i Sölvesborg Adolf
Henrik Hallberg må uppföras ett belopp af 3,500 kronor, att af honom år¬
ligen åtnjutas från och med månaden näst efter den, då till följd af lärover¬
kets indragning hans tjänstgöring därstädes icke vidare påkallas;
[11.] att för adjunkterna vid lägre allmänna läroverket i Söderköping
Johan Malkolm Blomberg och Johan August Aurén samt teckningslärarinnan
vid samma läroverk Nanny Emerentia Sofia Beuterskiöld må uppföras, för
hvar och eu af Blomberg och Aurén ett belopp af 3,500 kronor samt för
Nanny Emerentia Sofia Reuterskiöld ett belopp af 300 kronor, att af veder¬
börande årligen åtnjutas från och med månaden näst efter den, då till följd
af läroverkets successiva indragning deras tjänstgöring vid detsamma ej vi¬
dare påkallas;
[12.] att vaktmästaren vid domkapitlet i Strängnäs Jonas Andersson må
från och med månaden näst efter den, hvari han varder entledigad från
94
Kungl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1906.
vaktmästarbefattningen, under sin återstående lifstid uppbära pension till be¬
lopp af 500 kronor årligen;
[13.] att extra ordinarie professorn i meteorologi vid universitetet i Upp¬
sala Hugo Hildebrand Hildebrandsson må från och med månaden näst efter
den, i hvilken afsked från professorsbefattningen varder honom beviljadt, un¬
der sin återstående lifstid uppbära pension till belopp af 4,300 kronor årligen;
[14.] att vaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Uppsala Per Eriksson
må från och med månaden näst efter den, hvari afsked från vaktmästar-
tjänsten varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära pen¬
sion till belopp af 700 kronor årligen;
[15.] att vaktmästaren och portvakten vid högre lärarinneseminariet, änkan
Margareta Andersson, född Nilsdotter, må från och med månaden näst efter
den, i hvilken hon varder entledigad från sin anställning vid seminariet,
under sin återstående lifstid uppbära pension till belopp af 400 kronor
årligen;
[16.] att städerskan vid folkskoleseminariet i Kalmar, änkan Maria Sofia
Karlsson, född Sporsén, må från och med månaden näst efter den, i hvilken
hon varder entledigad från sin omförmälda befattning, under sin återstående
lifstid uppbära pension till belopp af 300 kronor årligen;
[17.] att öfverläraren i figurmodellering vid tekniska skolan i Stockholm
Carl August Söderman må från och med månaden näst efter den, i hvilken
han afgår från öfverlärarbefattningen, under sin återstående lifstid uppbära
pension till ett belopp af 1,500 kronor årligen;
[18.] att för år 1907 må anvisas ett anslag å 4,900 kronor, att, enligt
de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna godt meddela, användas
till understöd af högst 350 kronor åt sådana äldre behöfvande folkskol¬
lärare, hvilka oförvitligt skött sin tjänst, men därifrån erhållit afsked före
år 1867;
[19.] att för år 1907 må anvisas och till Kungl. Maj:ts disposition ställas
ett anslag af 18,000 kronor för beredande af ålderdomsunderstöd åt sådana
lärare och lärarinnor vid småskola eller mindre folkskola samt biträdande och
extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskola, hvilka, efter att hafva i
minst femton års tid oförvitligen tjänstgjort, afgått från tjänsten utan att
erhålla understöd enligt nådiga reglementet den 22 juni 1892, samt under
enahanda villkor och bestämmelser i öfrigt, som beträffande det för år 1906
uti förevarande afseende beviljade anslag blifvit af Riksdagen stadgade,
nämligen:
att lärares eller lärarinnas tjänstgöring afslutats så tidigt, att ålderdoms¬
understöd enligt nyssnämnda nådiga reglemente icke kunnat honom eller
henne beviljas, eller före utgången af år 1891;
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
95
att sådan från tjänsten afgången lärare eller lärarinna uppnått en lef-
nadsålder af minst femtiofem år;
att han eller hon styrkes befinna sig i behöfvande omständigheter;
att det belopp, hvartill understöd högst må meddelas, bestämmes till
100 kronor årligen; samt
att Kungl. Maj:t må äga att meddela de närmare föreskrifter i ämnet,
hvilka befinnas erforderliga;
[20.] att förra renskrifvaren i ecklesiastikdepartementet Oskar Wilhelm
Helin må från och med månaden näst efter den, då hans anställning såsom
biträde å departementets folkskolebyrå upphör, under sin återstående lifstid
uppbära en till 1,200 kronor förhöjd årlig pension;
[21.] att biträdande lärarinnorna vid det under musikaliska akademiens
inseende ställda musikkonservatoriet Maria Fredrika Elisabet Cecilia Langéen,
Bertha Mathilda Carolina Tammelin, född Bock, och Eugénie Martina Claeson
må, enhvar från och med månaden näst efter den, under hvilken hon från-
träder sin befattning vid musikkonservatoriet, under sin återstående lifstid
uppbära årliga pensioner till belopp af 616 kronor för lärarinnan Langéen
samt 440 kronor för hvardera af lärarinnorna Tammelin och Claeson;
[22.] att Sofia Rosendahl må från och med månaden näst efter den, hvari
hon varder entledigad från sin syssla såsom kokerska vid institutet och för¬
skolan för blinda å Tomteboda, under sin återstående lifstid uppbära pension
till belopp af 240 kronor årligen;
[23.] att vid läroanstalten i Bollnäs för öfveråriga döfstumma anställda
föreståndaren och första läraren Carl Emanuel Heurgren, andra läraren Carl
Herman Lindstedt, första lärarinnan Ester Ingrid Maria Braaten och andra
lärarinnan Emma Cecilia Anderson-Häckner må, en hvar af dem från och med
månaden näst efter den, hvari han eller hon frånträda' sin befattning vid
läroanstalten, under sin återstående lifstid uppbära årliga pensioner till belopp
af:t 2,250 kronor för Heurgren, 1,500 kronor för Lindstedt och 900 kronor
för!! hvardera af lärarinnorna Braaten och Anderson-Häckner; med villkor
dock beträffande enhvar af nämnda fyra personer att, därest pensionär fram¬
deles skulle erhålla anställning med aflöning af statsmedel eller vid någon af
dermed statsbidrag understödda läroanstalterna för döfstumma, pensionen skall
för den tid sålunda vunnen anställning varar, minskas i den mån den nya
aflöningen tillhopa med pensionen öfverskjuter det nu till pensionären ut¬
gående åx^sarfvodet;
[24.] att vaktmästaren vid realskolan i Lidköping Johan Petter Bryngels-
son må från och med månaden näst efter den, i hvilken han varder entledigad
från sin vaktmästarsyssla vid nämnda läroverk, under sin återstående lifstid
uppbära pension till belopp af 400 kronor årligen;
96
Kung!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
[25.] att öfverläraren vid tekniska skolan i Stockholm Axel Rikard Meijers
änka Maria Charlotta Meijer, född Strömberg, må, från och med maj månad
1905, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver, uppbära pension till
belopp af 350 kronor årligen;
[26.] att vaktmästaren vid folkskoleseminariet i Falun Erik Gustaf Hed¬
man och hans hustru, städerskan vid samma seminarium Elisabet Hedman,
född Hedberg, må hvardera från och med månaden näst efter den, i hvilken
han eller hon varder entledigad från sin tjänst vid seminariet, under sin åter¬
stående lifstid uppbära årliga pensioner till belopp af 400 kronor för Hedman
och 200 kronor för hans hustru;
[27.] att, därest professorn Alfred Gabriel Nathorst före början af år
1907 ingår på de bestämmelser, som skola gälla för åtnjutande af löneför¬
måner enligt det af Kung!. Maj:t gillade förslaget till lönereglering för in¬
tendenterna vid naturhistoriska riksmuseum, dels den åt honom på allmänna
indragningsstaten anvisade personliga lönen må från början af år 1907 upp¬
bäras med 5,000 kronor fast lön, inberäknadt ålderstillägg, och 2,000 kronor
tjänstgöringspenningar, att utgå enligt samma bestämmelser, som komma att
gälla för riksmuseets intendenter i allmänhet, med skyldighet för Nathorst
att under vetenskapsakademiens inseende vårda vissa delar af riksmuseets
samlingar på sätt i nådiga brefvet den 10 juli 1884 angifvits samt att ställa
sig till efterrättelse den instruktion, akademien för honom redan utfärdat
eller kommer att utfärda, dels ock till ersättning åt vikarie för Nathorst må
från allmänna indragningsstaten årligen från och med år 1907 utgå 250
kronor;
[28.] att chefen för Sveriges geologiska undersökning, professorn Alfred
Elis Törnebohm må, under förutsättning att han frånträder den rätt till pen¬
sion, som möjligen må tillkomma honom i egenskap af lektor vid tekniska
högskolan, från och med månaden näst efter den, hvarunder han afgår från
sin befattning såsom chef för Sveriges geologiska undersökning och, om han
då ännu vid lektorstjänsten kvarstår, från sistnämnda tjänst, under sin åter¬
stående lifstid åtnjuta en årlig pension af 5,000 kronor;
[29.] att länsveterinären i Kronobergs län Nils Fredrik Nyman må från
och med månaden näst efter den, under hvilken afsked från länsveterinär¬
tjänsten varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära en år¬
lig pension af 1,800 kronor;
[30.] att anslaget till allmänna indragningsstaten må höjas med 182,042
kronor, eller från 2,109,882 kronor till............................ kronor 2,291,924: —
Lägges härtill anslaget till pensionsstaten................ » 2,171,641: —
skulle slutsumman af tionde hufvudtitelns ordinarie
anslag för år 1907 blifva....................-.............................- kronor 4,463,565: —
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
97
Extra anslag.
Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kungl. Maj:t,
[31.] att å extra stat för år 1907 må anvisas ett förslagsanslag af 2,350,000
kronor, att användas såväl till upprätthållandet af arméns pensionskassas egen
pensionering med fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensions¬
kassan att afstå det för året densamma tillkommande vederlag för de
till statsverket indragna rusthållsafgifterna, som ock till fyllnadspensioner
i enlighet med fastställda grunder för sådana pensioners utgående;
[32.] att till förstärkande af det i 1906 års riksstat uppförda anslag för
bidrag till pensionering af änkor och barn efter befäl och underbefäl med
vederlikar vid armén på extra stat för år 1907 må anvisas ett belopp af
1,535 kronor; samt
[33.] att för tidigare pensionering af afskedadt indelt manskap, i enlighet
med de af Kungl. Maj:t med 1905 års lagtima Riksdag bestämda grunder,
må å extra stat för år 1907 anvisas ett förslagsanslag å 50,000 kronor, att
tilldelas Vadstena krigsmanshuskassa;
hvarigenom summan af tionde hufvudtitelns extra anslag för år 1907
komme att utgöra 2,401,535 kronor.
En jämförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för
år 1906 upptagen och sådan den af Kungl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1906. 1907.
ordinarie anslag 4,212,021: — 4,463,565: — således ökning kronor 251,544: —
extra » 1,591,379: —■ 2,401,535: — »___*__*_810,156:
summa kronor 5,803,400: — 6,865,100: — således ökning kronor 1,061,700: —
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1:a Sami. l:a Afd.
13
98
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
De under de särskilda hufvudtitlarna äskade anslag för år 1907 utgöra
sålunda:
|
|
Ordinarie:
|
Extra:
|
Summa:
|
I
|
hufvudtiteln:
|
1,421,000: —
|
—
|
— 1,421,000
|
11
|
»
|
4,147,558: —
|
224,442
|
— 4,372,000
|
in
|
»
|
1,502,950: —
|
906,750
|
— 2,409,700
|
IV
|
»
|
42,811,842: —
|
11,796,858
|
— 54,608,700
|
v
|
»
|
15,249,754: —
|
8,842,246
|
— 24,092,000
|
Vi
|
»
|
33,225,278: —
|
6,418,522
|
— 39,643,800
|
VII
|
»
|
10,232,410: —
|
951,590
|
— 11,184,000
|
vin
|
»
|
20,379,333: —
|
1,837,967
|
— 22,217,300
|
IX
|
»
|
5,962,200: —
|
2,613,200
|
— 8,575,400
|
X
|
»
|
4,463,565: —
|
2,401,535
|
— 6,865,100
|
|
summa kronor
|
139,395,890: —
|
35,993,110
|
175,389,000
|
Härtill kommer det belopp, hvilket Kungl. Maj:t i
sammanhang med reglering af utgifterna under sjätte
hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att till utgående
under år 1907 utom hufvudtitlarna å riksstaten anvisa,
nämligen:
till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver
Storträsk till Lappträsk samt landsvägen från Boden
till Morjärv och vidare från Morjärv till Lappträsk .... kronor 500,000: —
De riksgäldskontorets utgifter för riksdags- och
revisionskostnader samt räntor och afbetalningar å
statsskulden m. in., hvilka Kungl. Maj:t, med åbero¬
pande af bilagda statsrådsprotokoll för denna dag *),
anser böra i riksstaten uppföras, äro:
riksdags- och revisionskostnader samt afiöningar in. in.,
förslagsvis,...................................kronor 1,073,600: —
transport kronor 1,073,600: — kronor 175,889,000: —
) 8e bil. till statsverkspropositionen: ”Sammanställning- af inkomster och utgifter”.
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906. 99
transport kronor 1,073,600: — kronor 175,889,000: —
räntor och afbetalningar å stats¬
skulden ............. kronor 18,416,382: 16
efter afdrag af
de till riks-
gäldskontoret
ingående rån¬
te- och kapi¬
talbetalningar » 4,695,982:16
förslagsvis.................................... kronor 13,720,400: —
Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under
åberopande af nyssnämnda protokoll, att afsätta
till arbetareförsäkringsfonden....................................
till underlättande af åtgärder för arbetares olycks¬
fallsförsäkring och sjukkassors bildande........................
samt till täckande af de belopp, som, på sätt i
statsrådsprotokollet för denna dag*) omförmäles, enligt
Kungl. Maj:ts under år 1905 meddelade särskilda beslut
användts eller komma att användas af de medel, som,
jämlikt 63 § regeringsformen, af Riksdagen för samma
år för oförutsedda händelser till utbetalning å riks-
gäldskontoret anvisats,......................................................
Summan af dessa belopp........................................— kronor 193,583,000: —
utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka sålunda
uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets tillgångar för år 1907 här
ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:
14,794,000: —
1,400,000: —
500,000: —
1,000,000: —
) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sammanställning af inkomster och utgifter”.
100
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
Riksstat
Kronor.
Tillgångar och inkomster:
Af öfverskott å 1904 års statsreglering ....................
Statsverkets inkomster:
ordinarie inkomster...............................................
bevillningar............................................................
Af femte hufvudtitelns allmänna besparingar............
Af riksbankens vinst för år 1905.................................
3.463.000
35,220,000
149,350,000
200,000
5.350.000
Summa kronor
193,583,000
Kungl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
101
för år 190 7.
|
Ordinarie anslag.
|
Extra anslag.
|
Summa.
|
U t gift er:
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
att utgå från statskontoret:
|
|
|
|
I hufvudtiteln................................................
|
1,421,000
|
—
|
1,421,000
|
II » ................................................
|
4,147,558
|
224,442
|
4,372,000
|
III » ...............................................
|
1,502,950
|
906,750
|
2,409,700
|
IV » ................................................
|
42,811,842
|
11,796,858
|
54,608,700
|
V » ...............................................
|
15,249,754
|
8,842,246
|
24,092,000
|
VI » ................................................
|
33,225,278
|
6,418,522
|
39,643,800
|
VII » ...............................................
|
10,232,410
|
951,590
|
11,184,000
|
VIII » .................................................
|
20,379,333
|
1,837,967
|
22,217,300
|
IX » ................................................
|
5,962,200
|
2,613,200
|
8,575,400
|
X » ...............„...............................
Utom hufvudtitlarna......................................
|
4,463,565
|
2,401,535
500,000
|
6,865,100
500,000
|
Säger
|
139,395,890
|
36,493,110
|
175,889,000
|
att utgå från riksgäldskontoret:
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. in.,
förslagsvis, ......................................................................
räntor och afbetalningar å statsskulden.... 18,416,382: 16
efter afdrag af de till riksgälds¬
kontoret ingående rånte- och kapital¬
betalningar............................................ 4,695,982: 16
förslagsvis.......................................................................
1,073,600
13,720,400
14,794,000
Afsättning till arbetareförsäkringsfonden................................................
Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfalls¬
försäkring och sjukkassors bildande...................................................
Afsättning till täckande af de belopp, som enligt Rungl. Maj-.ts under
år 1905 meddelade särskilda beslut användts eller komma att
användas af de medel, som, jämlikt 63 § regeringsformen, af
Riksdagen för samma år för oförutsedda händelser till utbetal¬
ning å riksgäldskontoret anvisats,....................................................
Summa kronor
1,400,000
500,000
1,000,000
193,583,000
102
Kungl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1906.
Kungl. Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas
i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för denna dag*), att Riks¬
dagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1907 de i Rikets Stän¬
ders skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen
af besparingarna å hufvudtitlarna fortfarande må blifva gällande, dock att
behållningar, som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå, innan
dessa första gången tillsättas, skola till ett följande års statsreglering
reserveras.
Utgifter utom riksstaten.
Beträffande slutligen de under sjätte hufvudtiteln omförmälda anslag, dels
å 500,000 kronor till fortsättande af arbetet med utläggning af ytterligare ett
järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer, dels å 4,000,000
kronor till anskaffande af ny rörlig materiell vid statens redan trafikerade
järnvägar, föreslår, jämlikt nyssnämnda statsrådsprotokoll *), Kungl. Maj:t,
att berörda belopp, tillhopa 4,500,000 kronor, hvilket bör anskaffas genom
upplåning, må anvisas till utgående från riksgäldskontor^.
Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med stats¬
regleringen sammanhang ägande handlingar skola Riksdagens statsutskott till¬
handahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och
ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
Elof Biesért.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sammanställning af inkomster och utgifter”.
Stockholm 1906. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
Bilagor
till
Knngl. Maj:ts
nådiga proposition
om statsverket år 1906.
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd.
1
Inkomsterna.
Sammanställning af inkomster och utgifter
Utgifterna å I—X hufvudtitlarne.
Propositionens justering.
Inkomsterna.
Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
5
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
januari 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Marks yon Wurtemberg,
Tamm,
Sidner,
Hellner,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Biesért anhöll att få
underställa Kungl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen vid nu
instundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets tillgångar
för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde fyllas, därvid
departementschefen, efter att hafva anmält statskontorets den 12 de¬
cember nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och
förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under litt. A,
vidare anförde följande.
Beträffande först resultatet af 1904 års statsreglering har stats- må års
kontoret i underdånig skrifvelse den 19 augusti 1905 anmält, att, sedan statsreglering.
6 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
rikshufvudboken för år 1904 blifvit afslutad, statsregleringen för samma
år visat sig hafva utfallit på följande sätt:
Öfverskott å vissa statsverkets inkomster hafva uppstått
med .............................................................................. kronor 16,584,139: 7 2
Dragas härifrån brister, som uppkommit å
andra inkomsttitlar ..................................................... „ 7,440,663: 7 9
utvisa inkomsterna på det hela ett öfverskott af kronor 9,143,475: 9 3
Däremot har yppats brist:
å vissa förslagsanslag, som utgå från
statskontoret, med....................................... kr. 8,258,286: 0 8
Efter afdrag af:
besparingar å vissa andra från statskon¬
toret utgående förslagsanslag kr. 1,502,817: 80
besparingar å en del extra
anslag i följd af anslagens
upptagande i riksstaten till
jämnt krontal ........................ „ 80: 16
besparingar å de från
riksgäldskontoret utgående
anslag till riksdags- och re-
visionskostnader samt af-
löningar in. in., räntor och
afbetalningar å statsskulden,
efter afräknande af de till
riksgäldskontoret ingående
rånte-och kapitalbetalningar „ 177,511: 51 1,680,409:4 7
uppkommer å förslagsanslagen på det hela en
brist af............................................................................ kronor 6,577,876: 61
hvadan ett nettoöfverskott uppstått af........... kronor 2,565,599: 3 2
Härtill borde, erinrar statskontoret, läggas:
af myntverkets behållning för år 1904, enligt
kungl. brefvet den 5 maj 1882,............................. „ 791,151: 4 4
besparing å tionde hufvudtitelns anslag »bidrag
till folkskollärares pensionering»............................. ,, 100: —
odisponerade behållningar å eu del extra stats¬
anslag, enligt särskilda föreskrifter,....................... „ 105,852:4 7
hvadan det belopp, som finge öfverföras från
statsregleringsfonden till »fonden för reserverade
medel», utgjorde............................................................ kronor 3,462,703:23.
Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
7
Beträffande sistnämnda fond, hvilken utgör en i rikshufvudboken
upplagd särskild räkning öfver öfverskott och brister i statsregleringarna,
har statskontoret i sin omförmälda skrifvelse lämnat en redogörelse,
hvaraf framgår,- att behållningen å ifrågavarande fond vid 1904 års
början utgjorde ........................................................... kronor 13,942,914: 7 8.
Af detta belopp anvisades i 1904 års riks¬
stat att från fonden utgå ......................................... 6,752,000:_
Om till återstoden ........................................... kronor 7,190,914:78
lades förenämnda ......................................................... 3,462,703:2 3
.uppkomme en summa af................................ kronor 10,653,618: oi,
hvartill enligt den afslutade rikshufvudboken be-
hållningen å fonden vid 1904 års slut uppginge.
Då häraf enligt 1906 års riksstat redan vore
disponerade .................................................................... 7,190,000: -
återstode att för blifvande statsregleringar dispo¬
nera
kronor 3,463,618: Öl.
Savidt hittills kan vara kändt och beräknelig!, hafva följande
öfverskott uppstått å 1905 års statsreglering:
|
Kronor.
|
Järnvägstrafikmedel, för år 1905 beräknade till 11,000,000
kronor, hafva inlevererats med 13,700,000 kronor och
alltså lämnat ett öfverskott af........................................
! Tullmedel, som för år 1905 beräknats till 54,000,000 kronor,
hafva, enligt meddelande från generaltullstyrelsen, belöpt
sig till 60,366,568 kronor 28 öre och alltså lämnat ett
öfverskott af i jämnadt tal ..
Stämpelmedel, i riksstaten för år 1905 beräknade till 6,600,000
kronor, hafva, såvidt hittills är kändt, influtit med 8,824,980
kronor 97 öre, hvadan uppstått ett öfverskott af i jäm¬
nadt tal ...................................................
Inkomstskatt, i riksstaten för år 1905 beräknad till 11,000,000
kronor, har, enligt infordrade uppgifter, debiterats med
12,688,312 kronor och kan förty antagas lämna ett
öfverskott af omkring-
o ..........................................................
|
2,700,000
|
|
6,366,500
|
2,224,900
|
|
1,688,300
|
transport kronor
|
12,979,700
|
1905 års
statsreglering.
8
Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
1
|
Kronor.
|
transport kronor
|
12,979,700
|
Bevillning af fast egendom samt af inkomst för år 1904,
i 1905 års statsreglering beräknad till 8,600,000 kronor,
har, enligt infordrade uppgifter, inlevererats med 9,462,609
kronor 55 öre och har alltså lämnat ett öfverskott af
omkring ........................................................................................
|
862,600
|
summa
|
13,842,300
|
Däremot komma brister att uppstå å andra inkomst-
| titlar, nämligen: _
å brännvinstillverkning sskatt, som för år 1905 beräknats till
25,700,000 kronor samt influtit med 24,503,582 kronor
84 öre, hvarifrån emellertid bör dragas hvad som för
denatureradt brännvin restituerats, eller 2,386,236
kronor 69 öre, hvadan å denna inkomsttitel uppstår
en brist af i jämnadt tal .....................................................
|
3,582,600
|
samt å hvitbetssockertillverkningsafgift, som i 1905 års
riksstat beräknats till 12,000,000 kronor, men icke
debiterats med mera än 11,408,950 kronor 60 öre,
hvadan å denna inkomsttitel uppstår en brist af i
jämnadt tal............................................................................
|
591,000
|
eller tillsammans brister
|
4,173,600
|
Om ofvan omförmälda öfverskott minskas med dessa
brister, uppstår ett nettoöfverskott å inkomsterna af omkring
|
9,668,000
|
I öfrigt å en del inkomsttitlar uppkommande öfverskott kunna
antagas ungefärligen motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar
uppstått.
Enligt rikshufvudboken för år 1904 hafva å samma års förslags¬
anslag uppstått
brister ............................................................. kronor 8,258,286: 0 8
besparingar................................................... n_1,680,329: 31
eller en nettobrist å förslagsanslagen af kronor 6,577,956: 7 7.
Inkomsternas statsrådsprotokollet. 9
Med säkerhet kan antagas, att jämväl å 1905 års förslagsanslag
uppstått brister till rätt afsevärda belopp. Därvid är emellertid att
märka, att, till följd af de utaf Eders Kungl. Maj:t under den 15 näst-
lidne december meddelade föreskrifter i fråga om förändrad bokföring
af den till städerna utgående ersättning för mistad tolag, några utgifter
icke komma att för år 1905 afföras å det under sjunde hufvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till sådan ersättning, med anledning hvaraf
hela detta anslag, hvilket år 1904 utvisade en brist af icke mindre än
944,207 kronor 50 öre, kommer 1905 års statsreglering till godo. Detta
förhållande, som naturligtvis icke kommer att medföra någon minskning
i statsutgift, innebär, att den under senare tid årligen återkommande
nettobristen å förslagsanslagen i 1905 års reglering kommer att minskas
med omkring 3,000,000 kronor och förty — med hänsyn jämväl till de
höjningar i åtskilliga förslagsanslag, som vidtagits i nämnda års riks¬
stat — icke kan väntas väsentligt öfverskrida 3,000,000 kronor.
Ofverskottet å statsregleringen i sin helhet kan därför beräknas
för sistlidet år uppgå till omkring 6,000,000 kronor.
Hvad angår beräkningen af statsverkets inkomster för år 1907
och därvid först de ordinarie inkomsterna, hafva järnväg straftkmedlen
af statskontoret, till hvars berättelse jag anhåller få hänvisa, upptagits
till 11,500,000 kronor, eller samma belopp, hvartill järnvägsstyrelsen
ansett desamma böra beräknas. Järnvägstralikmedlen hafva i de senare
årens riksstater beräknats till följande belopp, nämligen för år 1903
till 7,000,000 kronor, för år 1904 till 9,203,000 kronor, för år 1905
till 11,000,000 kronor och för år 1906 till 12,500,000 kronor. De till
statskontoret inlevererade järnvägstrafikmedlen hafva utgjort för år 1903
12,000,000 kronor, för år 1904 13,500,000 kronor och för år 1905
13,700,000 kronor.
Den stegring, statens inkomst af järnvägstrafiken under senare
åren företett, synes gifva vid handen, att järnvägstrafiken inom landet
för närvarande är stadd i en tämligen jämn tillväxt. I anseende här¬
till och med hänsyn till de belopp, hvartill denna inkomst under de
två senaste åren uppgått, torde man med skäl kunna beräkna ifråga¬
varande inkomst för år 1907 till ett icke obetydligt högre belopp än
järnvägsstyrelsen föreslagit; och anser jag en höjning i den föreslagna
beräkningen af 1,500,000 kronor icke vara för hög. Jag hemställer
därför, att inkomsttiteln järnvägstrafikmedel må i riksstaten uppföras
med 13,000,000 kronor.
Bih. till RiJcsd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd.
Ordinarie
inkomster.
Järnvägs¬
trafikmedlen.
2
Skogsmedel.
Öfriga
ordinarie in¬
komster.
Bevillning ar.
Tullmedlen.
10 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
Skog smedlen hafva af statskontoret föreslagits att i riksstaten upp¬
föras med 7,800,000 kronor. Dessa inkomster hafva influtit, år 1903 med
8,632,532 kronor, år 1904 med 8,294,132 kronor och år 1905, enligt
hvad domänstyrelsen meddelat, med 7,540,817 kronor, eller således i
medeltal för dessa tre år med 8,155,827 kronor. En nedgång i ifråga¬
varande inkomster synes sålunda hafva ägt rum under nästlidet år.
Detta torde emellertid väsentligen hafva berott af de för trävarurörelsen
jämförelsevis ogynnsamma konjunkturer, som under senaste tiden i följd
af den allmänna världsmarknadens osäkra läge varit rådande, och däraf
alstrade låga priser å trävaror. Åtskilliga tecken synas emellertid med
bestämdhet tyda på, att berörda för ifrågavarande näring ofördelaktiga
omständigheter nu äro på väg att lämna rum för gynnsammare för¬
hållanden och att i följd däraf, med förmånligare afsättningsvillkor,
priserna å trävarumarknaden åter skola komma att stiga. Med afseende
härå synes man ock äga anledning antaga, att den nedgång i statens
inkomster af skogsmedlen, som under föregående år visat sig, allenast
är af mera tillfällig eller öfvergående beskaffenhet; och torde man där¬
för vid beräkningen af dessa inkomster för år 1907, utan åsidosättande
af nödig försiktighet, kunna upptaga desamma till 8,000,000 kronor,
motsvarande, i rundt tal, medeltalet af det belopp, hvarmed ifrågavarande
inkomst influtit under de tre senaste åren. Jag hemställer därför, att
inkomsttiteln skogsmedel må i riksstaten uppföras med 8,000,000 kronor.
Öfriga ordinarie inkomster torde få i riksstaten uppföras med de
belopp, statskontoret föreslagit.
Bevillningarne äro af statskontoret beräknade till 145,650,000
kronor, eller, med frånräknande af inkomstskatten, om hvilken jag se¬
dermera vill yttra mig, till 133,650,000 kronor. I
I denna summa ingå tullmedlen med ett belopp af 57,000,000
kronor. Tullmedlen uppgingo, i runda tal, år 1903 till 56,225,000
kronor, år 1904 till 60,178,000 kronor samt år 1905 till 60,366,000 kronor.
Ehuru man, på sätt statskontoret framhållit, utan tvifvel måste förut¬
sätta, att tullinkomsterna på grund af det nya system för beskattning
af socker, som från och med innevarande års höst träder i tillämpning,
under år 1907 icke komma att inflyta med samma belopp, hvartill de¬
samma uppgått under de två senaste åren, synes man dock, med hän¬
syn till den alltjämt fortgående utvecklingen af handel och industri
samt det i allmänhet stigande välståndet inom landet med däraf föranledd
Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 11
ökad köpkraft kos den stora allmänheten, kunna beräkna nämnda in¬
komster för år 1907 till ett något högre belopp än statskontoret före¬
slagit. Dock torde försiktigheten bjuda att vid beräkningen stanna vid
ett belopp af 57,500,000 kronor.
1 den angifna summan af bevillningarna ingå vidare stämpel¬
medlen. Dessa hafva af statskontoret upptagits till 7,300,000 kronor.
Såsom jag redan nämnt, uppgingo emellertid stämpelmedlen år 1905 till
icke mindre än 8,824,980 kronor, utan att detta, såvidt kändt är, berott
af några särskilda eller mera tillfälliga förhållanden. Med afseende härå
torde — oafsedt vissa af mig tillärnade förslag till förändringar i gäl¬
lande bestämmelser om stämpelskatten, till hvilka förslag jag anhåller
att längre fram få återkomma — ifrågavarande statsinkomst, hvilken
under senaste femårsperiod i allmänhet visat tendens till stegring, kunna
beräknas till ett afsevärdt högre belopp än det af statskontoret före¬
slagna; och torde eu förhöjning i denna beräkning af 400,000 kronor
icke kunna anses för högt tilltagen.
Med frånseende af nyss antydda, af mig tilltänkta förändringar i
de nuvarande bestämmelserna om stämpelskatten, skulle, under i öfrigt
af mig nu gjorda förutsättningar och med godkännande af de af stats¬
kontoret i fråga om återstående bevillningar gjorda beräkningar, bevill-
uingarnas sammanlagda belopp, med frånräknande af inkomstskatten,
uppgå till 134,550,000 kronor. Om till detta belopp läggas dels summan
af statsverkets ordinarie inkomster, sådana de af mig beräknats, 35,220,000
kronor, dels af förenämnda öfverskott å 1904 års statsreglering 3,463,000
kronor, dels ock den andel af riksbankens vinst, som, enligt hvad jag
sedermera skall visa, bör kunna påräknas för 1907 års statsreglering,
5.350.000 kronor, uppkommer ett belopp af 178,583,000 kronor, som
kan disponeras för 1907 års statsreglering. Såsom jag redan nämnt,
ingår i sistnämnda belopp ett öfverskott å 1904 års statsreglering med
3.463.000 kronor. Motsvarande tillgång vid statsregleriugen för inne¬
varande år utgjorde 7,190,000 kronor.
Förutom omförmälda summa, 178,583,000 kronor, torde, enligt
hvad chefen för sjöförsvarsdepartementet meddelat, för nästkommande
års statsreglering utan olägenhet kunna disponeras en del af de oe-
sparingar, som uppstått å de under femte hufvudtiteln uppförda anslag.
De allmänna besparingarna å nämnda anslag uppgingo nämligen enligt
rikshufvudboken vid 1904 års slut till 632,426 kronor 37 öre. Däraf
har under år 1905 af Eders Kungl. Maj:t för olika ändamål disponerats
ett belopp af 379,532 kronor 17 öre, i följd hvaraf vid sistnämnda års
Stämpel-
medlen.
Utgifterna för
år 1907.
Höjningar af
förslags¬
anslag.
12 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
slut af nämnda, vid 1904 års slut besparade medel återstod en summa
af 252,894 kronor 20 öre. Med hänsyn härtill och då, enligt hvad chefen
för sjöförsvarsdepartementet upplyst, besparingar till afsevärda belopp —
hvilka emellertid icke ännu kunna exakt till siffran angifvas — kunna
beräknas hafva uppkommit å nämnda hufvudtitels anslag äfven under
år 1905, har jag, efter samråd med bemälde departementschef, ansett
mig böra föreslå, att af de allmänna besparingar å femte hufvudtiteln,
som vid 1905 års slut återstodo odisponerade, ett belopp af 200,000
kronor må tagas i anspråk för nästkommande års statsreglering, därvid
dock, med hänsyn till de af 1904 års Riksdag beslutade grunder
i afseende å besparingarna å hufvudtitlarna, torde få iakttagas, att
behållningar som under år 1905 uppstått å anslag till nyinrättade
tjänstebefattningar innan dessa första gången blifvit tillsatta, i första
hand för nu ifrågavarande ändamål anlitas.
Om, i enlighet med hvad jag sålunda föreslagit, nyssberörda 200,000
kronor läggas till de af mig förut beräknade tillgångar, 178,583,000
kronor, erhålles en summa af 178,783,000 kronor, som kan disponeras
för 1907 års statsreglering.
Vid förberedande behandling af statsregleringen för år 1907 hafva
utgifterna för nämnda år, frånsedt sådana, som ansetts böra bestridas
genom upplånta medel, befunnits uppgå till 193,583,000 kronor.
Härvid anhåller jag till en början att få erinra därom, att Riks¬
dagen i skrifvelse den 12 maj 1905 — med framhållande däraf att,
såsom ock de af Riksdagen utsedde revisorer för granskning af stat
verkets jämte därtill hörande fonders styrelse och förvaltning under år
1903 i afgifven berättelse anmärkt, ett stort antal af de i riksstaten
uppförda förslagsanslagen, hvilkas belopp merendels fastställts med
hänsyn till förhållanden, som numera i väsentlig mån förändrats, under
senare åren högst betydligt öfverskridits, samt att, om än brister i för¬
slagsanslagen hittills i allmänhet funnit motvikt i stegrade stats¬
inkomster, likväl ingen säkerhet funnes för, att detta fortfarande komme
att blifva förhållandet, utan att tvärtom, vid tillfälliga mindre gynn¬
samma konjunkturer, då de verkliga statsinkomsterna understege eller
nätt och jämnt motsvarade de beräknade, bristen i förslagsanslagen
äfven skulle leda till brist i statsregleringen — anhållit, att Eders
Kungi. Maj:t täcktes låta verkställa undersökning, i hvad mån de i
riksstaten uppförda förslagsanslagen borde, för att bereda statsregle¬
ringen önskvärd stadga, höjas, samt därefter vid uppgörande af förslag
13
Inkomsterna; statsrådsprotokollet.
till statsreglering vidtaga de anslagshöjningar, till hvilka undersökningen
kunde gifva anledning.
Med föranledande häraf har jag, efter samråd med öfrige departe¬
mentschefer, låtit föranstalta om en undersökning i berörda, af Riks¬
dagen angifna syfte.
På sätt af hvad jag redan förut anfört framgår, har under år
1904 uppstått brist å vissa förslagsanslag med sammanlagdt 8,258,286
kronor 8 öre, medan däremot under samma år å andra sådana anslag
uppkommit besparingar å tillhopa 1,680,329 kronor 31 öre, hvadan å för¬
slagsanslagen för nämnda år i det hela yppats en nettobrist af 6,577,956
kronor 77 öre, ett resultat, som onekligen måste betecknas såsom långt
ifrån tillfredsställande. Grifvet är emellertid, att, då det gäller att bilda
sig ett omdöme beträffande frågan, om eller i hvilken mån de förslags¬
anslag, å hvilka brist uppstått, böra höjas, det icke är tillräckligt att
utan vidare utgå från en under ett visst år yppad brist och höja an¬
slagen med motsvarande belopp. Fast hellre måste, beträffande hvarje
sådant anslag, undersökas beskaffenheten af de utgifter, hvilka med
anslagen skola bestridas, äfvensom tillses, om och i hvad mån
dessa utgifter under senare tid visat tendens att stiga eller falla, samt
huruvida några speciella omständigheter, hvilka för framtiden icke alls
eller endast i ringare mån kunna antagas göra sig gällande, mera
undantagsvis under ett visst år orsakat stegring eller minskning i ut¬
gifterna, eller huruvida till äfventyrs nya förhållanden tillkommit, till
hvilka vid utgifternas beräkning hänsyn bör tagas. Dessutom är att
märka, att, medan utgifterna å en del af ifrågavarande anslag äro af
beskaffenhet, att de med tämligen stor sannolikhet kunna för den när¬
maste framtiden beräknas, andra åter äro till beloppet under olika år
så pass växlande, att de undandraga sig tillförlitlig beräkning, hvilket
dock naturligen icke bör hindra, att man äfven vid beräkningen af de
för dylika utgifters bestridande erforderliga anslag bör, så godt sig
göra låter, söka, med ledning af föregående års erfarenhet eller eljest
kända förhållanden, komma till belopp, som kunna antagas någorlunda
motsvara behofven.
Af omförmälda undersökning har framgått, att, ehuru tid efter
annan åtskilliga förslagsanslag ganska afsevärdt höjts, utgifterna å ett
stort antal sådana anslag under senare åren betydligt öfverskridit
anslagens hittillsvarande belopp och därför måste ansenligt höjas, därest
desamma skola kunna beräknas motsvara de utgifter, som därmed
skola under år 1907 bestridas. Bland de anslag, beträffande hvilka en
höjning, på grund däraf att desamma redan förut visat sig otillräckliga,
14 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
befunnits böra vidtagas, tillåter jag mig att särskildt nämna följande,
med afseende å Indika en mera betydande höjning af nu angifven
anledning funnits påkallad, nämligen, under femte hufvudtiteln: anslaget
till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför
med 370,000 kronor; under sjätte hufvudtiteln: anslaget till hospitals
underhåll med 225,000 kronor, anslaget till postafgifter för tjänstebref
och dylika försändelser med 285,000 kronor samt anslaget till skrif¬
materialier och expenser, ved in. m. med 140,032 kronor; å sjunde
hufvudtiteln: anslaget till kostnader för allmänna bevillningens ut¬
taxering med 130,000 kronor och anslaget till ersättning till städerna
för mistad tolag med 800,000 kronor; under åttonde hufvudtiteln:
anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med
350.000 kronor, anslaget till bidrag till aflönande af lärare i slöjd
vid folkskolorna med 97,000 kronor, anslaget för anordnande af kvinnlig
slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild folkslöjdskola med
111.000 kronor; under nionde hufvudtiteln: anslaget till fattigvården i
allmänhet med 100,000 kronor; samt under tionde hufvudtiteln: anslaget
till allmänna indragningsstaten med 182,042 kronor och anslaget för
upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med 810,000
kronor. Förutom de nu nämnda hafva af enahanda anledning, som nyss
berörts, höjningar funnits böra vidtagas äfven i åtskilliga andra anslag,
hvilka höjningar visserligen icke i och för sig utvisa så synnerligen
höga siffror men i allt fall tillsammantagna representera ganska be¬
tydande belopp.
Därtill kommer, att på grund af ändrad lagstiftning, hvilken
emellertid först under innevarande eller nästkommande år träder i kraft,
en väsentlig höjning i vissa förslagsanslag påkallas. Så är förhållandet
med det under sjunde hufvudtiteln uppförda anslaget till kontroll å
tillverkningsafgifter, hvilket anslag i följd af den från och med inne¬
varande års höst förändrade anordningen af kontrollen vid sockerfabri¬
kerna ansetts böra höjas med 300,000 kronor, likasom ock med det å
nionde hufvudtiteln förekommande anslaget till bidrag till vägunder¬
hållet på landet, i hvilket anslag med anledning af de under nästlidet
år beslutade ändringar i grunderna för statens bidrag till nämnda under¬
håll kräfves en förhöjning af 400,000 kronor.
Af de utaf nu nämnda anledningar påkallade höjningar i förslags¬
anslagen komma, på andra hufvudtiteln 96,068 kronor, på femte
hufvudtiteln 454,332 kronor, på sjätte hufvudtiteln 764,456 kronor,
på sjunde hufvudtiteln 1,492,817 kronor, på åttonde hufvudtiteln 908,798
Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 15
kronor, på nionde hufvudtiteln 604,915 kronor och på tionde huivud-
titeln 992,042 kronor.
I enlighet härmed och då det, på sätt Riksdagen framhållit, uppen¬
barligen är för vinnande af önskvärd stadga i statsregleringarna ange¬
läget, att de i riksstaten upptagna förslagsanslagen, såvidt på förhand
kan beräknas, bringas i jämnhöjd med de utgifter, som med anslagen
skola bestridas, hafva, enligt hvad jag har mig bekant, samtliga
departementschefer i sådant syfte vid de ifrågavarande anslagens beräk¬
ning vidtagit de höjningar, som af förenämnda anledningar funnits
påkallade. De i ifrågavarande anslag sålunda beräknade höjningar,
tillhopa 5,313,428 kronor, ingå således i den af mig förut angifna för
nästkommande år beräknade utgiftssumman, 193,583,000 kronor.
På den höjning af åtskilliga förslagsanslag, som, af andra grunder
än nu angifvits, kan komma att ifrågasättas å de särskilda hufvud-
titlarna, finner jag mig i detta sammanhang icke hafva anledning att
närmare ingå.
Däremot tillåter jag mig här fästa uppmärksamheten därå, att
utgifterna under tredje hufvudtiteln i följd af upplösningen af unionen
med Norge komma att icke oväsentligt ökas. I hvilken mån detta är
nödvändigt kan visserligen, på grund däraf att därutinnan pågående
utredning ännu icke afslutats, nu icke exakt uppgifvas, men har ökningen,
enligt hvad herr ministern för utrikes ärendena meddelat, för nästkom¬
mande år förslagsvis beräknats till 612,200 kronor. Därtill kommer, att
i följd af uteblifvandet af Norges bidrag till bestridande af kabinetts-
och ' konsulskassornas utgifter under senare delen af år 1905 och hela
år 1906 uppstått en brist, hvilken beräknats till sammanlagdt 895,500
kronor. Äfven sistnämnda båda summor, tillhopa 1,507,700 kronor, ingå
i den för nästkommande år beräknade utgiftssumman.
Slutligen anhåller jag att i detta sammanhang få erinra därom,
att Eders Kungl. Maj:t med afseende å de politiska förhållanden, som
under nästlidet år varit rådande, funnit nödigt att genom särskilda
nådiga beslut anbefalla riksgäldskontoret att af de medel, som, jämlikt
63 § regeringsformen, af Riksdagen för samma år för oförutsedda hän¬
delser till utbetalning å riksgäldskontoret anvisats, till vederbörande
ämbetsverk i mån af rekvisition utbetala vissa belopp, däraf, enligt hvad
fullmäktige i riksgäldskontoret i den 7 december 1905 till mig aflåten
berättelse angående riksgäldskontorets ställning meddelat, lyftats tillhopa
1,779,215 kronor 54 öre. Af skäl, som jag i annat sammanhang lärer
få tillfälle att närmare angifva, har jag ansett framställning böra hos
Ökade utgifter
å tredje huf¬
vudtiteln.
Täckande af
anvisning å
det s. k. min¬
dre kreditivet.
Inkomstskatt.
16 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
Riksdagen göras därom, att till täckande af de belopp, som med anledning'
af Eders Kungl. Maj:ts berörda beslut af ifrågavarande af Riksdagen an¬
visade medel komma att tagas i anspråk, måtte i nästkommande års
riksstat afsättas en summa af 1,000,000 kronor. Jämväl detta belopp
ingår i den för år 1907 beräknade utgiftssumman.
_ summan af de såsom behöfliga ansedda statsutgifterna belöper
sig till 193,583,000 kronor, men inkomsterna enligt förenämnda beräk¬
ning uppgår till endast 178,783,000 kronor, återstår en brist af
14,800,000 kronor, som behöfver fyllas.
På därom af Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningar kar
Riksdagen för hvart och ett af åren 1903, 1904, 1905 och 1906 åtagit
sig en inkomstskatt; och torde enahanda utväg böra anlitas äfven för
nästkommande år.
Vid föredragning den 14 januari 1905 af frågan om beräkningen
af statsverkets inkomster i och för statsregleringen för innevarande år
uttalade dåvarande chefen för finansdepartementet, bland annat, den
mening hvilken äfven af mig delas — att gällande bestämmelser
rörande inkomstskatten borde underkastas en mera fullständig omar¬
betning än hittills kunnat ske, i syfte hufvudsakligen att åstadkomma
eu jämnare och rättvisare fördelning af skattebördan, hvarjämte bemälde
departementschef meddelade, att i sådant syfte föranstaltats om utar¬
betande af förslag till förändrade bestämmelser i ämnet. Nämnda
arbete har alltsedan dess inom finansdepartementet pågått. I samman¬
hang därmed har, i enlighet med en af nästlidet års Riksdag i skrif¬
velse den 12 april 1905 uttalad önskan, särskildt tagits under ompröf¬
ning frågan om förändrade grunder för beskattningen af inkomst af
skog. Flera al hithörande frågor hafva emellertid visat sig vara
af den invecklade och svårlösta beskaffenhet, att något förslag till
en mera fullständig reform af inkomstskattelagstiftningen säkerligen
icke kan framläggas för innevarande års Riksdag, något som likväl
icke synes böra hindra, att förslag till förändrade bestämmelser i vissa
mera fristående delar af samma lagstiftning, i den mån så kan finnas
möjligt och lämpligt, göres till föremål för särskild framställning till
Riksdagen. Vid beräkningen af statsverkets inkomster har jag emellertid
förutsatt, att inkomstskatten äfven lör år 1907 bör utgå enligt väsent¬
ligen samma grunder som den inkomstskatt, hvilken Riksdagen för
innevarande år åtagit sig. Denna skatt torde, i enlighet med stats¬
kontorets, såsom det vill synas särdeles försiktiga beräkning kunna
antagas under år 1907 bereda staten en inkomst af 12,000,000 kronor;
Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 17
och hemställer jag därför, att i förslaget till riksstat måtte bland stats¬
verkets. inkomster upptagas skattetiteln inkomstskatt med eu beräknad
afkastning af nyssnämnda belopp, 12,000,000 kronor.
Lägges detta belopp till den af mig förut beräknade inkomst¬
summan, 178,783,000 kronor, erhålles ett belopp af 190,783,000 kronor.
För mötande af de behöfliga utgifterna återstår således ett behof af
2,800,000 kronor, för hvars fyllande tillgång torde böra beredas genom
ökad eller ny beskattning.
Vid öfvervägande af de olika möjligheter, som härvid kunna stämpelskatt.
ifrågakomma, har jag låtit mig angeläget vara att uppsöka sådana
skatte förmer, hvilkas anlitande icke på grund af sin natur kan anses
ägnadt att i afsevärd man drabba de mindre bemedlade inom sam¬
hället; och har jag därvid särskildt riktat min uppmärksamhet på en
utsträckt användning af stämpelskatten.
Denna skatteform, hvilken hittills i vårt land, i jämförelse med
hvad i åtskilliga andra länder är fallet, i tämligen ringa omfattning
kommit till användning, har, såvidt angår stämpelskatt å enskilda hand¬
lingar — och någon annan åsyftar jag här icke — i regel den egen¬
skapen att träffa kapitalet, då detta vid öfverflyttning från en person
till annan i allmänna rörelsen framträder, och kan därför i allmänhet
icke sägas på något sätt verka betungande för de ekonomiskt svagare
utrustade inom samhället. I mån som kapitaltillgången samt rörelsen
och omsättningen inom landet växa och i jämnbredd därmed statens
utgifter ökas, synes ock en ökad stämpelbeskattning i de former, jag
här afser, ligga nära för handen att komma till användning för de
ökade statsbehofvens fyllande.
Den art af ytterligare stämpelbeskattning, som jag närmast ansett ökad stampd-
mig nu böra till anlitande föreslå, är en ökad stämpelafgift vid lagfart vid %-
å köp eller byte af fast egendom.
Redan vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 21 decem- af fast e9en-
ber 1900 af frågan om sättet för beredande af ökade inkomster åt äom'
staten för mötande af de ökade statsutgifter, som föranleddes af genom-
törandet af det förslag till ny härordning, som då utarbetats och där¬
efter framlades för följande årets Riksdag, anvisade dåvarande chefen
för finansdepartementet den utväg till beredande af ökad statsinkomst,
som ett mera utsträckt användande af stämpelskatten innebnre. Be¬
träffande särskildt stämpelafgifter vid lagfart å köpe- eller bytesafhand-
lingar yttrade därvid departementschefen följande.
Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Åfd.
3
18
Inkomsterna: statsrådsprotokollet.
»Den stämpelafgift, som skall utgöras vid lagfart å köp» eller bytes¬
bref angående fast egendom, bär sedan år 1857, då afgiften fastställdes till
60 öre för hvarje fulla 100 kronor af fastighetens värde, varit oförändrad,
allenast med det undantag, att år 1883 afgiften för det fall, att lagfart söktes
för aktiebolag, som icke drefve bankrörelse, höjdes till 1 krona 20 öre för
hvarje fulla 100 kronor af fastighetens värde. Redan i den omständig¬
het att sagda lagfartsstämpel närmare ett hälft århundrade utgått med
oförändradt belopp, oaktadt den nedgång i penningevärdet, som under
tiden ägt rum, kunde ligga ett skäl att genom afgiftens höjning åter¬
föra skatten till det belopp, hvarmed den afsetts att träffa fast egen¬
dom vid dess öfvergång till annan ägare. Men härtill kommer ytter¬
ligare, att den vid lagfarter utgående stämpel äfven till sin i författningen
stadgade siffra direkt minskats. Utöfver stämpeln till köpe- eller bytes-
brefvet skulle nämligen före år 1875 för fastebref v et erläggas en stämpel,
som ännu år 1874 utgick med 15 öre för hvarje fulla 100 kronor af
värdet, ehvad det utgjordes af egendom i stad eller på landet, men
genom den vid samma års riksdag antagna stämpelförordning ökades
med en tilläggsstämpel, motsvarande den vid landtdomstol indragna lösen
för dessa handlingar; och belädes därefter fastebref med olika stämpel¬
belopp i stad med egen domstol, i stad, som lydde under landsrätt,
och å landet. För egendom å landet skulle erläggas 35 öre för hvarje
fidla 100 kronor af värdet till och med 20,000'kronor och sedermera
25 öre för hvarje fulla 100 kronor. Denna stämpel har emellertid upp¬
hört att utgå, sedan genom förordningen den 16 juni 1875 angående lag¬
fart å fång till fast egendom fastebrefven blifvit ersatta med lagfartsbevis.»
De skäl, som sålunda redan år 1900 åberopades för eu höjning
af stämpelafgiften vid lagfart å köpe- eller bytesaftal-! dlin gar angående
fast egendom, synas mig i väsentliga delar äga giltighet. I allt fall
torde en måttlig förhöjning i nämnda stämpelafgift ingalunda, då ökade
statsutgifter förestå, kunna anses opåkallad utan tvärtom väl grundad.
Därest en höjning af stämpelafgiften vid lagfart å köp och byte
af fast egendom vidtages, torde i sammanhang därmed, med hänsyn
till nu bestående förhållande mellan nämnda stämpelafgift och stämpel¬
afgiften vid lagfart å gåfva af fast egendom, till förekommande däraf
att de nya bestämmelserna skulle kunna kringgås på det sätt, att aftal
om köp eller byte af sådan egendom förlänades sken af gåfva, lämplig
höjning af sistnämnda stämpelafgift böra vidtagas.
i hvilken mån en förhöjning i nu ifrågavarande afgiftei'^ bör
för olika fall äga rum, därom anhåller jag att vid framläggande inför
Eders Kungl. Maj:t af det förslag till ändringar i gällande stämpel¬
förordning, som af de ifrågasatta åtgärderna påkallas, få närmare yttra
Inkomsterna; statsrådsprotokollet. 19
mig. Emellertid vill jag redan nu nämna, att förslaget i liufvudsak synes
böra gå därpå ut, att de nuvarande stampelafgifterna af 60 öre för 100
kronor höjas, för fastighet, på landet till 80 öre och för fastighet i stad
till 1 krona.
Enligt anställda beräkningar skulle de tilltänkta förhöjningarna
af ifrågavarande afgifter bereda staten en inkomst af 1,100,000 kronor.
En annan form af stämpelbeskattning, som nu synes mig böra
ifrågakomma, är stämpelafgift å aktier äfvensom å lotter i solidariska bank¬
bolag, att, med undantag för vissa fall, hvarom jag strax skall nämna,
utgå, då aktier eller lösbref utsläppas af vederbörande bolag äfvensom
vid öfverlåtelse af dylik handling från en till annan person.
De fördelar, staten bereder kapitalet genom att möjliggöra dess
användande för ekonomisk verksamhet under formen af aktiebolag, äro
så betydande, att det ingalunda kan anses obilligt att uttaga en särskild
skatt af dem, som göra sina tillgångar fruktbärande under sådan form.
En stämpelafgift å aktiebref vid dessas utfärdande eller öfverlåtande
till annan synes mig därför vara fullt berättigad. Dock torde, med
hänsyn till de hos oss rådande förhållanden, försiktigheten bjuda, att
undantag göres för aktier, som utsläppas vid bildande af nya aktie¬
bolag. En stämpelafgift å aktiebref, då ett nytt bolag träder i verk¬
samhet, skulle nämligen till äfventyrs i vissa fall kunna kännas alltför
betungande för den företagsamhet, som är värd uppmuntran.
Hvad lotter i solidariska bankbolag angår, lärer åsättande af
stämpelskatt å sådana handlingar knappast tarfva någon utförligare
motivering. Äfven dessa bolag åtnjuta förmåner af staten, ägnade att
underlätta deras verksamhet och stärka allmänhetens förtroende till
desamma. För öfrigt är ju bankverksamhet, såsom kändt är, i våra
dagar en af de på samma gång säkraste och mest vinstgifvande arter
af affärsrörelse, hvari kapitalet söker att finna användning; och torde
därför eu i förhållande till värdet af sådana handlingar, hvarom här
är fråga, på lämpligt sätt afvägd stämpelafgift icke komma att kännas
betungande. Dock torde man äfven härvid böra göra undantag för lotter,
som utgifvas vid bildande af bankbolag.
För de tillägg till gällande stämpelförordning, som erfordras för
genomförandet af nu omförmälda förslag, torde jag få redogöra i samman¬
hang med det af mig förut omtalade förslag till ändringar i samma
förordning.
Dock torde jag redan i detta sammanhang få omförmäla, det jag-
tänkt mig en stämpelafgift af en procent å värdet af aktie eller bank-
Stämpelafgift
& aktier och
hanklotter.
Höjning af
punsch¬
skatten.
Tullmedel.
Stämpelmedel.
20 Inkomsterna: statsrådprotokollet.
lott vid emission af nya sådana och en half procent af värdet, beräknadt
i visst förhållande till de senas i e årens utdelning-, vid öfverlåtelse.
Gjorda beräkningar gifva vid handen, att de nu senast ifråga¬
satta stämpelafgifterna skulle skänka staten en inkomst af samman¬
lagd! 1,200,000 kronor.
Den för täckande af de beräknade statsutgifterna i öfrigt behöfliga
summan synes mig böra uttagas genom en ökning af punschskatten.
Denna skatt, hvilken nu utgår med 60 öre för hvarje liter, som
till försäljning utlämnas, har under år 1904 influtit med, i jämnt kron¬
tal räknadt, 1,296,553 kronor samt har af statskontoret antagits under
år 1905 komma att uppgå till ungefär enahanda belopp. För år 1907
har statskontoret, under förutsättning att nu gällande grunder för
skattens utgående lämnas orubbade, föreslagit, att dess afkastning skulle
beräknas till 1,300,000 kronor; och torde mot denna beräkning icke vara
något att erinra. Därest den nu bestämda skattefoten höjes med 50 procent
af sitt nuvarande belopp, eller till 90 öre för liter, synes man därför,
äfven under antagande att konsumtionen i följd af den ökade beskatt¬
ningen kommer att i någon mån nedgå, kunna beräkna skattens af¬
kastning för år 1907 till 1,800,000 kronor.
Eu ökning af den nu stadgade stämpelafgift^ vid försäljning af
punsch till nyss angifvet belopp torde icke kunna sägas vara någon
för den stora allmänheten tyngande beskattning, helst ju ifrågavarande
vara hufvudsakligen förtäres af personer, tillhörande de förmögnare
samhällsklasserna, och i allt fall är att betrakta såsom eu öfverflödsvara.
I enlighet med det förut anförda skulle genom utsträckning af
stämpelbeskattningen beredas staten en ytterligare inkomst af samman¬
lagd! 2,300,000 kronor och genom höjning af punschskatten en ökad
inkomst af 500,000 kronor, eller således tillhopa 2,800,000 kronor.
I enlighet med hvad jag förut anfört, hemställer jag, att tull¬
medlen må för nästkommande år upptagas till ett belopp af 57,500,000
kronor.
Under förutsättning af bifall till det af mig förut omförmälda
förslaget om höjning af gällande stämpelafgifter vid lagfart å köp,
byte och gåfva af fast egendom, samt om stämpelbeläggning af aktier
Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 21
och af lotter i solidariska bankbolag, skulle stämpelmedlen, livilka af
mig, oafsedt berörda förslag, upptagits till 7,700,000 kronor, kunna
beräknas till 10,000,000 kronor; och hemställer jag därför, att denna
inkomsttitel må i riksstaten uppföras med sistnämnda belopp.
Vid bifall till det af mig nyss framställda förslag om höjning af
punschskatten, hemställer jag, att samma skatt för nästkommande år
må beräknas till 1,800,000 kronor.
Beträffande öfriga bevillningar hemställer jag, att desamma må
beräknas till de belopp, statskontoret föreslagit.
Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1907 må
med de belopp, jag föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas i
den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den
vanliga fördelniugen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det
tillåtas mig att, liksom vid föregående tillfällen ägt rum, i protokollet
låta införa en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sed¬
vanliga uppställningen lämnar en öfversikt af dessa inkomsters olika
natur ur finansiell synpunkt och närmare sammanför inkomster af när¬
besläktad art.
Denna öfversikt angifver såsom
Statsverkets inkomster:
A. Inkomster, som ej utgöra skatter:
arrendemedel ................................ kronor 1,700,000: —
skogsmedel ................................... „ 8,000,000: —
järnvägstrafikmedel................... „ 13,000,000: —
postmedel ....................................... „ 17,800,000: —
telegrafmedel .............................. „ 8,800,000: —
bötesmedel .................................... „ 400,000: —
terminsafgifter från läroverken ,, 550,000: —
extra uppbörd .............................. ,, 200,000: —
transport kronor
50,450,000: —
50,450,000.^
Punschska'
Öfriga
bevillninga:.
ItiksbanJccns
vinstmedel.
22 Inkomsterna; statsrådsprotokollet.
transport kronor 50,450,000: —
B. Skatter:
a) allmänna:
tullmedel ......... kronor 57,500,000: —
brännvinstillverk-
ningsskatt ..... ,
punschskatt...... ,
maltskatt ......... ,
sockerskatt ...... ,
stämpelmedel... ,
mantalspenningar ,
bevillning af fast
egendom samt
af inkomst för
år 1906............ ,
inkomstskatt för
år 1907 .......... ,
b) särskilda afgifter:
fyr- och bålcme-
del................... kronor 1,700,000: —
kontrollstämpel-
medel ............... ,, 70,000: —
bevillningsafgif-
ter för särskilda
förmåner och
rättigheter „__________250,000: — 2,020,000: — 134,120,000: —
summa kronor 184,570,000: —
Enligt hvad jag inhämtat från fullmäktige i riksbanken, kan riks¬
bankens vinst för år 1905 beräknas till 6,206,260 kronor 39 öre. Efter
afdrag af det belopp, motsvarande tio procent af den behållna vinsten,
som bör afsättas till bankens reservfond, eller 620,626 kronor 4 öre,
återstå 5,585,634 kronor 35 öre. Då häraf ett belopp af omkring
200,000 kronor ansetts böra reserveras för möblering och inredning af
det nya riksbankshuset, torde, i enlighet med hvad jag förut anfört,
ett belopp af 5,350,000 kronor kunna tagas i anspråk för statsregle-
ringen för år 1907. Jag hemställer därför i underdånighet, att Eders
24.000. 000: —
1,800,000: —
3,000,000: —
13,500,000: —
10.000. 000: —
800,000: —
9,500,000: —
12,000,000: — 132,100,000: —
Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 23
Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning, att af riks¬
bankens vinst för år 1905 måtte för statsverkets behof anvisas berörda
belopp 5,350,000 kronor, att från riksbanken utbetalas å de tider under
år 1907, som Riksdagen bestämmer.
Om, under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit,
till slutsumman af statsverkets inkomster enligt förenämnda af mig
anställda beräkning ............................................ kronor 184,570,000: —
läggas:
dels af öfverskottet å statsregleringen för
år 1904 .......................................................................... „ 3,463,000: —
■ • dels af femte hufvudtitelns allmänna be¬
sparingar .................................................................... ,, 200,000: —
dels ock af riksbankens vinstmedel för
år 1905 ........................................................................ ____5,350,000: —
så erhålles för statsregleringen för år 1907
eu tillgång af ...........................................................kronor 193,583,000: —
De af föredragande departementschefen sålunda
i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan om-
förmälda tillgångar och därmed sammanhängande
ämnen gjorda hemställanden och förslag, i hvilka
statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t“ Konungen gilla och bifalla.
Ex protocollo:
Algot Wahlin.
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
1
Bil. litt. A.
Till Konungen.
Enligt § 2 af den för statskontoret gällande instruktion åligger
det detta ämbetsverk att hvarje år före den 15 december till Eders
Kungl. Maj:t afgifva berättelse om statsverkets inkomster under sist¬
förfluten året jämte förslag till deras beräknande vid nästföljande stats-
Bik. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1
2
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
reglering med livad mera, som kan tjäna till upplysning vid uppgörande
af Eders Kungl. Maj ris nådiga proposition till Riksdagen angående stats¬
verkets tillstånd och behof; och får i anledning häraf statskontoret
underdånigst dels åberopa sin den 21 sistlidne September afgifna
berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning år 1904, hvarmed
öfverlämnats ett tryckt exemplar af det kapitalkonto till rikshufvudboken
för samma år med därtill hörande tablåer och bilagor, som härstädes
upprättats, dels ock hänvisa till statskontorets underdåniga skrifvelse
den 19 därförutgångne augusti angående riksbokslutet för år 1904.
Uti denna senare skrifvelse har statskontoret beträffande resultatet
af nämnda års statsreglering anmält, att å statsverkets inkomster samt
å ordinarie och extra ordinarie anslag uppstått ett nettoöfverskott
å......................................................................................... kronor 2,565,599: 32
hvartill borde läggas:
af myntverkets behållning för år 1904 » 791,151:4 4
besparing å tionde hufvudtitelns anslag: »bi¬
drag till folkskolelärares pensionering» » 100: —
odisponerade behållningar å en del extra
statsanslag........................................................ »___ 105,852: 4 7
så att öfverskottet på det hela uppginge till...... kronor 3,462,703:2 3
Beträffande den uti rikshufvudboken under benämning »fonden
för reserverade medel» upplagda särskilda räkning å öfverskott och
brister i statsregleringarna omförmäldes i samma skrifvelse, att behåll¬
ningen å denna fond vid 1904 års början ut¬
gjorde ............................................................. kronor 13,942,914: 7 8.
Om härtill lägges ofvannämnda öfverskott......... »_3,462,703: 23
summa kronor 17,405,618: Öl
samt afräknas hvad i 1904 års riksstat anvisats
att från fonden utgå.................................. »_ 6,752,000: —
uppkommer det belopp af ...................................... kronor 10,653,618: oi
hvartill enligt rikshufvudboken behållningen å
fonden för reserverade medel vid 1904
års slut uppgår.
Då häraf enligt 1906 års riksstat redan äro
disponerade...................................................... »_7,190,000: —
återstå att för blifvande statsregleringar disponera kronor 3,463,618: oi.
Beträffande därefter själfva inkomstberäkningen för år 1907 inne¬
fattas statskontorets förslag därtill uti bifogade tabell litt. a). Yid
upprättande häraf har statskontoret fäst afseende dels därpå, huruvida
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
3
å de särskilda inkomsttitlarna under de senare åren enligt räkenskaperna
influtna belopp käft stigande eller fallande tendens, uti hvilket hän¬
seende åberopas bär bifogade tabell litt. b), dels ock på de vid dessa
titlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret
får här nedan närmare redogöra.
Ordinarie inkomster.
Arrendemedlen, som i riksstaten för år 1906 beräknats till 1,700,000
kronor, hafva under senaste femårsperiod influtit med i medeltal
2,074,010 kronor och med en årlig minskning i medeltal af 51,181
kronor. Då inkomstbeloppet sistlidet år uppgick till 1,990,153 kronor,
torde denna inkomsttitel, ehuru densamma till följd af fortgående
försäljning af mindre kronolägenheter har tendens att sjunka, kunna
i 1907 års riksstat upptagas till samma belopp som år 1906, eller
1,700,000 kronor.
Mantalspenningar na, i riksstaten för år 1906 uppförda med 780,000
kronor, belöpte sig sistlidet år till 782,14-2 kronor, och utvisa under
de senaste fem åren en årlig ökning i medeltal af 8,180 kronor. Då
denna inkomsttitel visat en fast, om än icke betydande tendens till
stegring, anser sig statskontoret kunna hemställa om densammas upp¬
tagande i 1907 års riksstat med ett till 800,000 kronor förhöj dt belopp.
Bötesmedlen, i 1905 års riksstat uppförda med 420,000 kronor,
men i 1906 års riksstat, på grund af inträffad stark minskning, ned¬
satta till 400,000 kronor, hafva under sistlidet år influtit med 409,649
kronor, hvarigenom medeltalet för de sista fem åren utgör 412,831
kronor. Statskontoret anser sig emellertid icke hafva anledning att
beträffande dessa medel föreslå någon ändring, utan hemställer, att
desamma må i 1907 års riksstat upptagas med oförändradt belopp.
Kontrollstämpelmedlen hafva under senaste femårsperiod, på ett
undantag när, influtit med ett hvarje år ökadt belopp, från 60,226
kronor år 1900 till 72,541 kronor år 1904, utgörande medeltalet för
nämnda fem år 66,006 kronor. På grund häraf anser sig statskontoret
kunna hemställa om anslagstitelns höjning i 1907 års riksstat till ett
belopp af 70,000 kronor.
Fyr- och båkmedlen förete under de senaste fem åren en inkomst¬
siffra utan bestämd tendens till vare sig ökning eller minskning och
utgjorde enligt räkenskaperna 1,727,097 kronor år 1900 och 1,728,383
kronor år 1904 med ett medeltal för denna tid af 1,719,289 kronor.
Då denna inkomsttitel, hvilken i 1906 års riksstat höjdes från 1,500,000
kronor till 1,600,000 kronor, torde kunna utan våda för år 1907 be-
4
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
räknas till ännu högre belopp, anser sig statskontoret böra hemställa
om dess uppförande i 1907 års riksstat till 1,700,000 kronor, hvilket
belopp icke under senaste femårsperiod under skridits.
Telegraf medlen, i riksstaten för år 1906 upptagna till 8,000,000
kronor, hafva, enligt hvad statskontoret inhämtat, af telegrafstyrelsen
för år 1907 beräknats till 8,800,000 kronor, hvilket belopp finnes
upptaget i bifogade tabell.
Järnvägstrafikmedlen. Enligt hvad statskontoret inhämtat, har
järnvägsstyrelsen beräknat denna inkomsttitel för år 1907 till 11,500,000
kronor, med hvilket belopp densamma upptagits i bifogade tabell.
Skog smedlen, som i riksstaten för år 1906 äro uppförda med
7,500,000 kronor, hafva utgjort:
år 1902.
„ 1903.
„ 1904..................................................
eller i medeltal för dessa tre år .....
Enligt från domänstyrelsen erhållen
kronor 6,106,882
„ 8,632,532
„ 8,294,132
7;677,849:
uppgift hafva statsverkets
skogsmedelsinkomster under innevarande års tre första kvartal belöpt
sig till 6,692,088 kronor 95 öre. I händelse skogsmedelsuppborden
under fjärde kvartalet kommer att motsvara uppbörden under samma
kvartal af sistlidet år, eller 1;027,182 kronor 42 öre, skulle inkomsten
af skogsmedel för år 1905 alltså komma att uppgå till 7,719,271
kronor 37 öre och i medeltal för åren 1903—1905 utgöra 8,215,311
kronor 67 öre.
Med hänsyn härtill hemställer statskontoret, att skogsmedlen i
1907 års riksstat må upptagas med ett till 7,800,000 kronor förhöjdt
belopp.
Terminsafgifter från läroverken. Sedan 1904 års Riksdag, med
anledning af Eders Kungl. Maj:ts proposition den 31 december 1903,
angående ändrad anordning af rikets allmänna läroverk och löne¬
reglering för vid dem anställde lärare, beslutat, att lärjungarne vid
de allmänna läroverken skola till statsverket erlägga terminsafgifter
och att sålunda en ny inkomsttitel »terminsafgifter från läroverken»
komme att i riksstaten uppföras, beräknades, på grund af en uti Eders
Kungl. Maj ds nådiga proposition (n:o 50 sid. 206 och följande) före-
bragt utredning, denna inkomsttitel komma att år 1905 inflyta med
420,000 kronor.
I 1906 års riksstat, vid hvars fastställande ännu saknades hvarje
erfarenhet rörande denna inkomsttitel, blef densamma upptagen med
enahanda belopp.
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
5
Enligt de uppgifter, som af statskontoret infordrats från rektors¬
ämbetena, komma de debiterade terminsafgifterna att för innevarande
år uppgå till ett sammanlagdt belopp af 592,160 kronor.
Dessa uppgifter synas sålunda gifva vid banden, att termins¬
afgifterna komma att inflyta med ett väsentligt högre sammanlagdt
belopp än som år 1904 beräknats; och torde därför inkomsttiteln
kunna utan fara i 1907 års riksstat upptagas med ett till 550,000
kronor förhöjdt belopp.
Extra uppbörd. Denna inkomsttitel, som i 1906 års riksstat upp¬
togs med 200,000 kronor, har under de senaste fem åren influtit med
i medeltal 267,774 kronor. Uti sitt den 12 december sistlidet år
afgifna underdåniga utlåtande erinrade statskontoret, att anledningen
därtill att inkomsttiteln år 1903 uppgick till icke mindre än 403,523
kronor, vore att söka, bland annat, däri, att under samma år influten
punschskatt och maltskatt, innan dessa titlar funnos i riksstaten upp¬
tagna, bokförts såsom extra uppbörd; hvarjämte statskontoret påpekade
att på grund af nådiga kungörelsen den 3 juli 1903 statsverkets åter¬
stående inkomster under titel grundskatt skulle under nu förevarande
titel bokföras. Till följd häraf och då med stöd af nådiga brefvet den
17 juni 1903 jämväl vissa återstående inkomster af de forna militära
inkomsttitlarna här bokförts, har titeln extra uppbörd jämväl år 1904
företett den höga siffran 317,660 kronor.
Då emellertid denna starka ökning måste anses bero på förhål¬
landen af öfvergående natur, anser sig statskontoret icke böra hem¬
ställa om någon förändring för år 1907.
Beviiiningar.
Tullmedlen, hvilka för år 1906 beräknats till 57,000,000 kronor,
hafva enligt räkenskaperna inbragt:
år 1902 ................................................... kronor 55,125,196: —
„ 1903 ................................................... „ 56,225,031: —
„ 1904................................................... „ 60,178,776: —
eller i medeltal för dessa tre år...... ,, 57,176,334: —
För januari—november månader innevarande år hafva, enligt
meddelande från generaltullstyrelsen, debiterade tullmedlen utgjort
56,309,107 kronor 70 öre och skulle, därest uppbörden för innevarande
månad blefve lika med den för december månad nästlidet år, eller
4,652,642 kronor 71 öre, för innevarande år uppgå till 60,961,750
kronor 41 öre.
I tulluppbörden ingick sockertull för år 1903 med 228,584 kronor,
6
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
för år 1904 med 1,254,4-00 kronor 21 öre och för januari—oktober
innevarande år med 5,085,969 kronor 46 öre. Anledningen till denna
under de senare åren så väsentligt stegrade sockerimport torde vara
att tillskrifva det otillfredsställande utfallet af de föregående årens
betskörd, hvilket gjort sockerfabrikerna beroende af utländskt råsocker.
Från och med den 1 september 1906, då nådiga förordningen
den 2 juni 1905 om beskattning af socker träder i tillämpning, in¬
träder emellertid härutinnan en förändring, i det att sockerskatten,
på sätt här nedan under denna inkomsttitel finnes närmare ornför-
mäldt, kommer att utgå å den färdiga produkten. Tullinkomsten af
socker kommer då — äfven om betskörden varder otillräcklig att
fylla behofvet — att uppgå till väsentligt mindre belopp än det, som
med nuvarande beskattningssätt skulle under enahanda förhållanden
inflyta.
Med hänsyn härtill, och då i hvarje händelse nu förevarande
statsinkomst är i hög grad beroende af konjunkturerna och alltså icke
kan tillförlitligt bedömas för den tid, 1907 års statsreglering afser, hem¬
ställer statskontoret, att tullmedlen må i nämnda års riksstat upptagas
med enahanda belopp som år 1906, eller 57,000,000 kronor.
Postmedlen. Enligt hvad statskontoret inhämtat, har general¬
poststyrelsen i det förslag till inkomst- och utgiftsstater, som bör till
nästkommande Eiksdags pröfning öfverlämnas, beräknat inkomsten af
postmedlen till 17,800,000 kronor; och har denna summa blifvit i bi-
lagda tabell uppförd.
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. De sär¬
skilda afgifter, som innefattas under denna titel, hafva enligt räken¬
skaperna uppdebiterats med:
1902.
|
1903.
|
1904.
|
för rättighet till skogsfång och
|
|
|
|
|
kolningsfrihet på all män nin gar
|
1,455 13
|
1,455 13
|
1,455
|
13
|
af bankbolag med sedelutgifnings-!
|
|
|
|
|
rätt ...................................................
|
721,160128
|
322,688^7
|
|
|
,, vissa handlande och handels-
|
|
|
|
|
expediter ......................................
|
259,600 —
|
258,800 —
|
263,800
|
|
,, utländingar för konserter och
|
|
|
|
|
dramatiska eller andra före-1
|
|
|
|
|
ställningar;.....................................
|
7,092 —
|
6,549js o
|
7,488
|
|
summa
|
989,307U i
|
589,492 90
|
272,743 l 3
|
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
7
Då till följd af föreskrift i lagen för Sveriges riksbank den 12
maj 1897, § 41, samtliga enskilda banker uppkört med sin sedelutgif-
ning ock förty den under förevarande titel bokförda inkomst af bank¬
bolag med sedelutgifningsrätt från ock med år 1904 bortfallit, kar
inkomsttiteln i riksstaterna för åren 1904—1906 upptagits med ett
till 250,000 kronor nedsatt belopp; ock då densamma icke under de
senaste åren visat tendens till någon väsentlig stegring, får statskon¬
toret liemställa om dess uppförande i 1907 års riksstat med enakanda
belopp.
Stämpelmedlen beräknades för år 1906 till 7,000,000 kronor och
utgjorde:
år 1902 ....................................... kronor 7,365,797: —
„ 1903 ........................................ „ 7.11 1,1 19: —
„ 1904 ........................................ „ 7,297,366: —
eller i medeltal för dessa tre år „ 7,359,094: —
Stämpelafgiften för spelkort ingick i nämnda belopp med:
år 1902 ............................................ kronor 100,446: —
„ 1903 ........................................... „ 128,587: 50
„ 1904 ..........................................._ , 128,867:50
Under januari—november månader innevarande år kafva i länens
ränterier och till statskontoret influtit stämpelmedel med 7,664,928
kronor 17 öre, däraf 121,814 kronor 50 öre kortstämplingsafgift; ock
skulle, i händelse uppbörden för innevarande månad blefve lika med
den för december månad nästlidet år, eller 701,444 kronor 89 öre,
stämpelmedlen för år 1905 uppgå till 8,366,373 kronor 6 öre, däraf
138,122 kronor kortstämplingsafgift.
Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för åren 1902
—1904 å beloppet af de stämplar, som användts till nedannämnda
handlingar, kar detta belopp utgjort:
|
1902.
|
1903.
|
1904.
|
handlingar till lagfartsprotokoll
|
2,694,601 70
|
2,885,014
|
50
|
2,804,082
|
|
,, till inteckningsprotokoll
|
486,626 45
|
585,688
|
37
|
608,911
|
6ö!
|
,, ,, äktenskapsförordsprotokoll
|
5,270-
|
5,316
|
|
5,270
|
—
|
,, ,, bouppteckningsprotokoll ...
|
2,086,285| 91
|
1,460,56713511,739,937
|
90
|
summa
|
5,272,784 0 6|4,936,586 22 5,158,201|ö5
|
8
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
På grund af hvad sålunda förekommit har Statskontoret ansett
sig böra föreslå denna inkomsttitels beräkning för år 1907 till 7,300,000
kronor.
Brännvinstillverlcningsskatt. Enligt räkenskaperna har brännvins¬
tillverkningen i riket utgjort:
år 1900 ............................................................ liter 43,743,887
„ 1901............................................................. „ 48,084,865
„ 1902 ........................................................... „ 43,949.174
„ 1903 .............................................................. „ 38,466,698
„ 1904............................................................ „ 34,670,551
eller i medeltal för dessa fem år.............. ,, 41,783,035
Tillverkningen under innevarande år intill den 1 december har,
enligt meddelande från finansdepartementets kontroll- och justerings-
byrå uppgått till ................................................................. liter 32,400,020,3.
Om härtill lägges tillverkningen under december må¬
nad nästlidet år ..................................................... „ 6,024,306,9
skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal
komme att motsvara tillverkningen för samma
månad innevarande år, detta års tillverkning
blifva......................................................................... liter 38,424,327,2.
Beträffande tillverkningsskatten får statskontoret meddela följande
öfversikt af femårsperioden 1900—1904:
|
Influten skatt.
|
Restitution för
denatureradt för högt erlagd
brännvin. 1 skatt.
|
Statsverket
behållet.
|
År 1900 .............................
|
21,708,416
|
1,285,504
|
8,686
|
20,414,226
|
„ 1901 .................................
|
21,854,169
|
1,306,523
|
4,537
|
20,543,109
|
„ 1902 ...............................
|
19,550,923
|
1,407,016
|
6,088
|
18,137,819
|
,, 1903 ..............................
|
20,850,392
|
1,243,088
|
26,242
|
19.581,062
|
„ 1904 ................................
|
24,522,820
|
1,998,398
|
4,897
|
22,519,525
|
Under innevarande år intill den 1 december är dylik skatt inbetala
med 21,669,034 kronor 75 öre och, under förutsättning att inkomsten
för innevarande månad kommer att utgöra ett lika stort belopp som
under december månad nästlidit år, eller 3,004,225 kronor 4 öre, skulle
årets inkomst uppgå till 24,673,259 kronor 79 öre. Om därifrån af-
drages hvad under innevarande år blifvit eller än vidare kan varda
restitueradt, här förslagsvis beräknadt till 2,300,000 kronor, skulle åter¬
stå 22,373,259 kronor 79 öre.
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
9
'Beträffande brännvinstillverkningsskatten bör vidare erinras, att
densamma genom nådiga kungörelsen den 29 januari 1903 höjdes från
50 öre till 65 öre för liter.
För åren 1904 och 1905 har denna inkomsttitel beräknats till
25,700,000 kronor, men då densamma under de senare åren icke influtit
med de belopp, till hvilka den i riksstaterna upptagits, blef titeln i
riksstaten för år 1906 nedsatt till 24,000,000 kronor. De brister, som
å densamma uppstått, hafva belöpt sig till följande belopp, nämligen
för år 1902 kronor 1,362,180: 70, för år 1903 kronor 918,938: 26 samt
för år 1904 kronor 3,108,475: 3 2.
Uti sitt den 12 december 1904 dagtecknade underdåniga utlåtande
med inkomstberäkning för år 1906 erinrade statskontoret, att under
de senaste åren betydande rubbningar i brännvinstillverkningens normala
fortgång orsakats af väntade skatteförhöjningar. Sålunda vore kändt,
att den högst betydliga stegringen i tillverkningen år 1901 hufvud¬
sakligen var att tillskrifva den omständighet, att en förhöjning af
skatten temligen allmänt motsågs komma att äga rum vid följande års
riksdag. Skattehöjningen uteblef då, men väntades med så mycket
större visshet komma att beslutas vid 1903 års riksdag, hvilket hade
till följd, att, oaktadt den stora tillverkningen under år 1901, äfven
1902 års tillverkning utvisade en betydande siffra. De stora innelig¬
gande lagren från dessa båda år nedtryckte helt naturligt tillverknings-
kvantiteten år 1903 och kunde med all säkerhet antagas hafva utöivat
ett starkt inflytande i enahanda riktning äfven på 1904 års tillverkning.
Då nämnda lager blefve förbrukade, kunde tillverkningen åter väntas
stiga.
Ofvan anförda siffror synas gifva vid handen, att berörda inflytande
ännu icke fullständigt upphört att göra sig gällande och att förty
jämväl för år 1905 eu betydande brist å denna inkomsttitel är att
förvänta.
Då emellertid inkomsttiteln, som sedan år 1902 varit stadd i en
jämn stegring, vid sistlidet års beräkning nedsatts till 24,000,000 kronor,
anser sig statskontoret sakna anledning att nu ånyo hemställa om ytter¬
ligare nedsättning i dess beräkning.
Hvitbetssockertillverkningsafgiften. För afl tillverkning af hvitbets-
socker skall enligt de föreskrifter, som gälla intill den 1 september
nästkommande år, erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det
utbyte af råsocker, som de för tillverkningen använda kvitbetor antagas
lämna; och skall skatten utgöra hälften af gällande tullsats för utländskt
råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den i världshandeln antagna
Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 2
10
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
holländska standard, eller, då sagda tullsats är 23,5 öre för kilogram,
11,75 öre för kilogram.
Enligt 1902 års Riksdags beslut har sockerutbytet af betorna från
och med den 1 september samma år beräknats till 12 procent.
Under nedannämnda tillverkningsår, hvilka, jämlikt nådiga för¬
ordningen den 19 maj 1893, räknas från och med den 1 september till
och med den 31 augusti nästföljande år, har, enligt erhållna uppgifter
från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, vid samtliga
fabriker inom landet afverkats följande myckenhet betor:
|
September—
december
ton.
|
Januari —
augusti
ton.
|
Summa
ton.
|
Högsta antalet
under tillverk¬
ningsåret i
gång varande
fabriker.
|
1900—1901.....................
|
790,703
|
85,208
|
875,911
|
20
|
1901 — 1902....................
|
855,294
|
48,498
|
903,792
|
20
|
1902—1903.....................
|
505,808
|
—
|
505,808
|
20
|
1903—1904..................
|
743,632
|
4,813
|
748,445
|
21
|
1904—1905.....................
|
556,881
|
—
|
556,881
|
21
|
Enligt meddelande från ofvannämnda byrå har afverkningen under
nu löpande tillverkningsår intill den 1 innevarande månad utgjort till¬
hopa 632,330,7 ton.
Under motsvarande tid sistlidet år utgjorde betafverkningen
513,557,5 ton.
Inkomsten af denna skattetitel har utgjort för kalenderår:
år 1900 .......................................... kronor 9,946,573: —
„ 1901 ....................................... ,
„ 1902 ......................................... ,;
„ 1903 .......................................... ,,
„ 1904 .................. ,:
Enligt meddelande från ofvannämnda kontroll- och justeringsbyrå
har tillverkningsafgiften under januari—november månader innevarande
år debiterats med 8,864,991 kronor 24 öre, mot 7,241,160 kronor 75
öre under motsvarande tid nästlidet år. Under december månad sist¬
nämnda år uppgick den debiterade afgiften till 678,735 kronor 93 öre,
hvadan, om förhållandena under denna månad gestaltade sig på ena¬
handa sätt som under samma tid föregående år, 1905 års debiterade
hvitbetssockertillverkningsafgift skulle komma att uppgå till 9,543,727
12,605,642
7,775,960
10,485,217
7,919,897
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
11
kronor 17 öre. Enligt livad statskontoret inhämtat, torde emellertid
ifrågavarande afgift under innevarande december månad varda debiterad
med ett väsentligt högre belopp, eller omkring 2,000,000 kronor, så
att den brist, som för år 1905 kan väntas uppstå å denna inkomst¬
titel, icke torde komma att öfverstiga 1,000,000 kronor.
Sedan Eders Kungl. Maj:t till innevarande års Riksdag afgifvit
förslag i fråga om hvitbetssockertillverkningsafgiftens utbytande mot
en komsumtionsskatt å socker samt Riksdagen i skrifvelse den 19 sist-
lidne maj anmält sina i anledning däraf fattade beslut, har Eders
Kungl. Maj:t under den 2 därpåföljde juni utfärdat nådig förordning-
om beskattning af socker, enligt hvilken för allt socker, som efter den
1 september 1906 inom riket tillverkas eller dit införes, skall, på sätt
i nämnda förordning närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande till
fritt bruk erläggas skatt med 13 öre för hvarje kilogram. För socker,
som till riket införes, skall därjämte erläggas tull enligt tulltaxan.
Med den tidpunkt, som valts för den nya skatteformens trädande
i kraft, eller den 1 september 1906, kommer skatten för nämnda års
betskörd åtminstone till allra största delen icke att inbetalas eller ens
debiteras förr än efter nämnda års utgång.
Hvad angår det belopp, hvarmed sockerskatten kan väntas år
1907 inflyta, får statskontoret erinra, hurusom kommittén för verk¬
ställande af utredning och afgifvande af förslag rörande beskattningen
af hvitbetssockertillverkningen uti sitt den 17 maj 1904 afgifna betän¬
kande uttalat, att en öfvergång till konsumtionsbeskattning naturligen
skulle medföra en höjning i statens inkomster af sockerbeskattningen.
En tillämpning af en konsumtionsskatt skulle dessutom för statsfinan¬
serna medföra en större jämnhet i intäkterna, då skatten årligen komme
att inflyta för den till sin kvantitet tämligen konstanta sockermängd,
som åtginge till landets årliga förbrukning. Kommittén har efter verk¬
ställda beräkningar antagit, att medelförbrukningen per år uppgått i
rundt tal till 105,000 ton råsocker, och skulle, med beräkning att 110
kilogram råsocker motsvara 100 kilogram raffinad, den i Sverige årligen
förbrukade kvantiteten konsumtionssocker följaktligen utgöra omkring
95,450 ton, eller omkring 19 kilogram pr år och invånare. Med hänsyn
till medeltalet för de senare åren har kommittén beräknat årsafverkningen
af betor för hela riket till 750,000 ton. Vid nuvarande beskattningssätt,
då hvarje ton betor heräknas lämna 120 kilogram råsocker, skulle skatten
för en dylik betafverkning utgöra 750,000x120x11,76 öre = 10,575,000
kronor. Tillämpades en konsumtionsskatt, skulle en utverkning af
750,000 ton betor, under antagande att melassutsockring fortfarande
12
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
vid ett sådant skattesystem kunde löna sig ock att sockerutbytet, redu-
ceradt till första produkt ocli uttryckt i procent af betvikten, liksom
under tillverkningsåret 1902—1903 utgjorde 14,17 %, lämna en kvan¬
titet råsocker första produkt af 106,275,000 kilogram. Skatten kardor
skulle, under förutsättning att konsumtionsskatten utgjorde 13 öre för
kilogram ock att 100 kilogram råsocker motsvarade 90 kilogram kon-
sumtionssocker, utgå för ett till 95,647,500 kilogram beräknadt utbyte,
kvilket tämligen nära öfverensstämmer med det af kommittén antagna
medeltalet för landets årliga sockerkonsumtion. Statens inkomst korume
sålunda att uppgå till 95,647,500x 13 öre == 12,434,175 kronor. Skulle
melassutsockringen vid konsumtionsskattesystemet däremot icke komma
att fortsättas, blefve visserligen sockerutbytet af den uppgifna betvikten
mindre än det ofvan antagna ock skatteinkomsten proportionsvis lägre
för den betafverkning, som tagits såsom utgångspunkt för beräkningarna.
Då emellertid sockerförbrukningen måste anses förblifva lika stor vid
tillämpning af kvilketdera skattesystemet man valde, måste den antagna
påföljden af en konsumtionsbeskattning, att melassutsockringen komme
att uppköra, föra med sig antingen en ökad betafverkning eller en
import af utländskt råsocker, hvarigenom konsumtionens behof blefve
fylldt ock statens ofvan beräknade inkomst af konsumtionsskatten
komme att i hvarje fall ernås.
Enligt den af finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå
för tillverkningsåret 1903—1904 afgifna underdåninga berättelse be¬
räknas den årliga konsumtionen kafva utgjort:
år
|
råsocker
|
1894—1895 ............................
|
.............................. 72,298 ton
|
1895—1896 .............................
|
.............................. 72,164 „
|
1896—1897 ..............................
|
............................ 91,312 „
|
1897—1898 ..............................
|
............................. 86,046 „
|
1898—1899 .............................
|
............................. 90,853 „
|
1899—1900 ............................
|
............................. 97,506 „
|
1900—1901 ............................
|
............................ 100,999 „
|
1901—1902 .........................
|
.............................. 106,004 „
|
1902 — 1903 ...........................
|
............................. 107,681 „
|
1903—1904 .............................
|
............................. 110,824 „
|
ock för tillverkningsåret 1904—1905 kan, enligt meddelande från nämnda
byrå, förbrukningen beräknas uppgå till ungefär enahanda belopp, som
för nästföregående år.
Häraf synes framgå, att komsumtionen af socker befinner sig i
stark stegring; och finner sig statskontoret, med hänsyn till hvad så¬
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
13
lunda förekommit, kunna föreslå, att sockerskatten beräknas för år
1907 inflyta med 13,500,000 kronor.
Inkomstskatten har under nästlidet år influtit med 11,974,104
kronor 28 öre. Därest denna skatt kommer att för år 1907 utgå efter
enahanda grunder, som för närvarande äro gällande, torde densamma
kunna beräknas till 12,000,000 kronor.
Punschskatten beräknades i 1904 års riksstat komma att inflyta
med 1,300,000 kronor, hvilket belopp bibehållits oförändradt i 1905 och
1906 års riksstater, och har under nästlidet år influtit med 1,296,553
kronor 13 öre. Under januari—november månader innevarande år
har i länens ränterier och till statskontoret influtit punschstämpel-
afgift med 1,136,446 kronor 59 öre. Under förutsättning att i december
månad skulle inflyt,a dylik afgift till lika stort belopp som under samma
månad näst föregående år, eller 154,028 kronor 99 öre, skulle årets
punschstämpeluppbörd kunna beräknas till 1,290,475 kronor 58 öre.
Statskontoret hemställer, att denna skatt må i 1907 års riksstat
upptagas med oförändradt belopp.
Maltskatten upptogs, på grund af verkställda beräkningar, i 1905
års riksstat till 3,000,000 kronor, hvilket belopp bibehölls oförändradt
för år 1906.
Under månaderna januari—november innevarande år hafva i länens
ränterier och i statskontoret å denna titel influtit 2,771,493 kronor
58 öre. Om under december månad komme att inflyta lika stort be¬
lopp som under samma månad nästlidet år, eller 352,520 kronor 59 öre,
skulle denna titel innevarande år komma att uppgå till 3,124,014
kronor 17 öre.
Enligt meddelande från finansdepartementets kontroll- och juste-
ringsbyrå har den debiterade maltskatten för tiden januari—november
innevarande år utgjort 2,891,486 kronor 44 öre; och skulle, i händelse
debiteringen för innevarande månad blefve lika med den för december
månad nästlidet år, eller 212,141 kronor 11 öre, denna skatt för år
1905 uppgå till 3,103,627 kronor 55 öre.
Statskontoret hemställer, att denna inkomsttitel må i 1907 års
riksstat beräknas till enahanda belopp som för år 1906.
Bevillningen af fast egendom samt af inkomst har under nedannämnda
år uppgått till följande belopp:
år 1899 ................................................... kronor 7,165,911: —
„ 1900 ................................................. „ 7.599,031: --
„ 1901 och 1902 (1901 års be¬
villning) ............................................ 7,713,302: —
14
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
år 1903 (1902 års bevillning) ......... kronor 7,949,538: —
„ 1904 (1903 „ „ ) ......... „ 8,877,255: 17
Att för åren 1901 och 1902 upptagits 1901 års bevillning,
beror på det förändrade sätt för bevillningens upptagande i riksstaten
och räkenskaperna, som på grund af Riksdagens beslut tillämpats från
och med år 1901.
Inkomsttiteln blef af Riksdagen i 1906 års riksstat förhöjd från
8,600,000 kronor till 9,300,000 kronor och torde utan olägenhet kunna
beräknas till ännu högre belopp år 1907, enär densamma under den
senaste femårsperioden befunnit sig i afsevärd stegring.
Af det utaf statskontoret den 9 februari innevarande år offentlig¬
gjorda generalsammandrag öfver 1904 års bevillning af fast egendom
samt af inkomst inhämtas nämligen, att densamma debiterats med
9,659,657 kronor 6 öre, under det att 1902 års bevillning debiterades
med 8,123,003 kronor 37 öre samt 1903 års med 9,056,272 kronor
36 öre.
På grund häraf anser sig statskontoret böra hemställa om titelns
uppförande i 1907 års riksstat med ett till 9,500,000 kronor förhöj dt
belopp.
Stockholm den 12 december 1905.
Underdånigst:
HANS WACHTMEISTER.
C. G. SYLYAN. CHR. L. TENOW. PER SÖDERMARK.
Föredragande.
G. Thorstenson.
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
15
Bil. Sitt. a.
|
Kronor
|
|
Ordinarie inkomster.
|
|
|
Arrendemedel ..............................................................................
|
1,700,000
|
|
Mantalspenningar........................................................................
|
800,000
|
|
Bötesmedel .............................................................................
|
400,000
|
—
|
Kontrollstämpelmedel.................................................................
|
70,000
|
|
Fyr- och båkmedel............................................................
Telegrafmedel ......................................................
|
1,700,000
|
|
8,800,000
|
|
Järnvägstrafikmedel .............................................................
|
11,500,000
|
—
|
Skogsmedel.........................................................................
|
7,800,000
|
—
|
Terminsafgifter från läroverken..........................................
|
550,000
|
—
|
Extra uppbörd......................................................
|
200,000
|
|
Säger
|
33,520,000
|
|
Beviliningar.
|
|
|
Tullmedel......................................................................................
|
57,000,000
|
|
Postmedel......................................................................................
|
17,800,000
|
—
|
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
|
250,000
|
|
Stämpelmedel .......................................................................
|
7,300,000
|
—
|
Brännvinstillverkningsskatt....................................................
|
24,000,000
|
|
Sockerskatt............................................
|
13,500,000
|
|
Inkomstskatt...............................................................
|
12'000'000
|
—
|
Punschskatt.........................................
|
1,300,000
|
—
|
Maltskatt ....................................................................................
|
3,000,000
|
—
|
Bevillning af fast egendom samt af inkomst.....................
|
9,500,000
|
—
|
Säger
|
145,650,000
|
|
Summa) 179,170,000
16
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
Statsverkets
En 1
|
För år 1900.
|
För år 1901.
|
För år 1902.
|
Ordinarie inkomster.
Ärren dem ed el ..................................................................
|
2,194,877
749,423
|
2,153,805
|
2,089,564
|
Mantnlspenninfrar ..........................................
|
757,509
|
764,455
|
Bötesmedel ................................................................
|
410,853
|
426,306
|
415,341
|
Knntrollstämpelmedel ...............................................
|
60,226
|
66,058
|
63,838
|
Fyr- och båkmedel ..................................................................
|
1,727,097
|
1,648,374
|
1,712,226
|
Telegrafmedel .......................................................................
|
1,846,774
7,000,000
*8,279,718
|
1,891,281
|
1,858,142
|
Järnvägstrafikmedel .. ...........................................
|
8,000,000
|
8,000,000
|
Skoesmedel ............................................................................
|
7,830,101
|
6,106,882
|
Terminsafgifter från läroverken .......................................
|
- -
|
- -
|
Extra uppbörd............................................................................
|
176,604
|
214,754
|
226,329
|
Säger
|
22,445,572
|
22,988,188
|
21,236,777
|
Bevillningar.
Tullmedel .................... ......................................................
|
57,360,266
|
49,341,561
12,836,861
1,190,489
6,103,024
20,543,109
12,605,642
|
55,125,196
|
Postmedel .................... .................................................
|
11^883^965
|
14,007,635
|
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättig¬
heter ....................................................................................
|
1,112,037
|
989,361
|
Stämpelmedel ..........................................................................
|
6'606'207
|
7,365,797
|
|
20'414'226
9,946,573
|
18,137,819
|
Hvitbetssockertillverkningsafgift (sockerskatt) ............
Inkomstskatt...............................................................................
|
7,775,960
|
Punschskatt ................................................................................
|
__
|
_ _
|
- -
|
Maltskatt................. ...............
|
__
|
_ _
|
- -
|
Bevillning af fast egendom samt af inkomst x) ........
|
7,165,911
|
7,599,031
|
7,713,302
|
Säger
|
114,489,185
|
110,219,717111,115,070
|
Summa|136,934,757|133,207,905|132,351,847
x) Det för denna inkomsttitel för hvarje särskilt år upptagna belopp afser nästföregående års bevillning.
Inkomsterna: statskontorets skrifvelse.
17
Bil. litt. b.
inkomster
räkenskaperna.
|
|
|
|
Beräknade i riks-
|
1
i Statskontorets
i beräkning för
1907 års riksstat.
|
För år 1903.
|
För år 1904.
|
Medium.
|
Årlig ökning
i medeltal.
|
Årlig minskning
i medeltal.
|
staten för år
1900.
|
1,941,653
|
1,990,153
|
2,074,010
|
|
51,181
|
!
1,700,000
|
1,700,000
|
775,083
|
782,142
|
765,722
|
8,180
|
- -
|
780,000
|
800,000
|
399,504
|
409,649
|
412,331
|
- -
|
301
|
400,000
|
400,000
|
67,368
|
72,541
|
66,006
|
3,079
|
- -
|
60,000
|
70,000
|
1,780,364
|
1,728,383
|
1,719,289
|
322
|
- -
|
1,600,000
|
1,700,000
|
7,963,933
|
8,184,891
|
4,349,004
|
1,584,529
|
— —
|
8,000,000
|
8,800,000
|
12,000.000
|
13,500,000
|
9.700,000
|
1,625,000
|
— —
|
12,500,000! 11,500,000
|
8,632,532
|
8,294,132
|
7,828,673
|
3,604
|
— —
|
7,500,000
|
7,800,000
|
- -
|
_ _
|
- -
|
- -
|
— —
|
420,000
|
550,000
|
403,523
|
317,660
|
267,774
|
35,264
|
— —
|
200,000] 200,000
|
33,963,960
|
35,279,551
|
27,182,809
|
— —
|
—
|
33,160,000
|
33,520,000
|
56,225,031
|
60,178,776
|
55,646,166
|
704,628
|
|
57,000,000
|
57,000,000
|
15,893,760
|
16,563,956
|
14,237,255
|
1,169,998
|
—
|
16,770,000
|
17,800,000
|
[581,296
|
258,678
|
826,372
|
_ _
|
213,340
|
250,000
|
250,000
|
7,414,119
|
7,297,366
|
6,957,303
|
172,790
|
- -
|
7,000,000
|
7,300,000
|
19,581,062
|
22,519,525
|
20,239,148
|
526,325
|
- -
|
24,000,000
|
24,000,000
|
10,485,217
|
7,919,897
|
9,746,658
|
- -
|
506,669
|
3,800,000
|
13,500,000
|
10,584,202
|
11,974,104
|
11,279,153
|
1,389,902
|
- -
|
11,400,000
|
12,000,000
|
- -
|
1,296,553
|
1,296,553
|
- -
|
- -
|
1,300,000
|
1,300,000
|
- -
|
3,211,130
|
3,211,130
|
- -
|
- -
|
3,000,000
|
3,000,000
|
7,949,538
|
8,877,255
|
7,861,007
|
427,836
|
|
9,300,000
|
9,500,000
|
128,714,225
|
140,097,240
|
131,300,745
|
—
|
—
|
133,820,000
|
145,650,000
|
'162,678,185
|
175,376,791
|
158,483,554
|
— —--
|
166,980,000|
|
179,170,000
|
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 3
Sammanställning af inkomster och utgifter.
1
Sammanställning af inkomster och
utgifter.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
januari 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Harks von AVurtemberg,
Tamm,
Sidner,
Hellner,
ScHOTTE,
Berg,
Bergström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Biesért yttrade:
De anslag, Eders Kungl. Maj:t på de särskilda departements- Sammanfatta
chefernas föredragning besluta äska af Riksdagen för år 1907, utgöra: under
Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 hufvud-
A.I//lull /.
Anslag utom
hufvud-
titlarna.
Riksgälds-
kontorets
ställning.
2 Sammanställning af inkomster och utgifter.
I hufvudtiteln: ordinarie
|
|
|
|
kronor
|
1,421,000: —
|
II
|
11
|
ordinarie:
|
kronor 4,147,558
|
—
|
|
|
extra:
|
11
|
224,442
|
—
|
11
|
4,372,000: —
|
III
|
11
|
ordinarie:
|
11
|
1,502,950
|
—
|
|
|
extra:
|
11
|
906,750
|
—
|
11
|
2,409,700: —
|
IV
|
11
|
ordinarie:
|
11
|
42,811,842
|
—
|
|
|
|
extra:
|
11
|
11,796,858
|
—
|
11
|
54,608,700: —
|
V
|
11
|
ordinarie:
|
11
|
15,249,754
|
—
|
|
|
extra:
|
11
|
8,842,246
|
—
|
11
|
24,092,000: —
|
VI
|
11
|
ordinarie:
|
11
|
33,225,278
|
—
|
|
|
|
extra:
|
11
|
6,418,522
|
—
|
11
|
39,643,800: —
|
VII
|
11
|
ordinarie:
|
11
|
10,232,410
|
i-
|
|
|
|
extra:
|
11
|
951,590
|
—
|
11
|
11,184,000: —
|
VIII
|
11
|
ordinarie:
|
11
|
20,379,333
|
—
|
|
|
|
extra:
|
11
|
1,837,967
|
—
|
11
|
22,217,300: —
|
IX
|
11
|
ordinarie:
|
11
|
5,962,200
|
—
|
|
|
|
extra:
|
11
|
2,613,200
|
—
|
11
|
8,575,400: —
|
X
|
11
|
ordinarie:
|
11
|
4,463,565
|
—
|
|
|
|
extra:
|
11
|
2,401,535
|
—
|
11
|
6,865,100: —
|
kronor 175,389,000: —
Vidare erinrar jag därom, att Eders Kungl.
Maj:t på föredragning af chefen för civildeparte¬
mentet besluta föreslå Riksdagen att för år 1907
å riksstaten utom hufvudtitlarna anvisa:
till fortsättning af statsbanan från Morjärv
öfver Storträsk till Lappträsk samt landsvägen
från Boden till Morjärv och vidare från Morjärv
till Lappträsk ....................................................... „ 500,000: —
Fullmäktige i Riksgäldskontor hafva i
skrifvelse den 7 nästlidne december, som torde
få under litt. B biläggas dagens protokoll, lämnat
uppgift å de riksgäldskontorets utgifter för år
1907, hvilka fullmäktige ansett böra i riksstaten
uppföras. Enligt fullmäktiges beräkning utgöra
dessa utgifter:
transport kronor 175,889:000 —
3
Sammanställning af inkomster och utgifter.
transport kronor 175,889,000: —
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar
in. m., förslagsvis, ........... kronor 1,073,600: —
räntor och af betalningar å stats-
skuldenkronor 18,416,382: l G
efter afdrag ,
af de till
riksgälds¬
ko ntoret
ingående
ränte- och
kapitalbe¬
talningar ,, 4,695,982:16
förslagsvis ............................. „ 13,720,400:— }j 14,794,000: —
I riksstaten för hvart och ett af åren
1896—1905 har afsatts ett belopp af 1,400,000
kronor, som tillgodoförts den enligt nådigt
bref den 15 november 1895 under stats¬
kontorets förvaltning ställda arbetareförsäkrings¬
fonden.
Vid föredragning inför Eders Knngl. Maj:t
den 14 januari 1905 af de till statsregleringen för
innevarande år hörande frågor uttalade dåvarande
chefen för finansdepartementet, med hänsyn,
bland annat, till den betydliga fondbildning,
som för ifrågavarande ändamål redan ägt rum,
den mening, att det belopp, som för sistnämnda
år borde afsättas till ifrågavarande fond lämp¬
ligen kunde begränsas till 800,000 kronor; och
föreslog Eders Kungl. Maj:t, i enlighet härmed,
sistlidet års lagtima Riksdag att till berörda
fond för år 1906 afsätta nyssnämnda belopp.
I skrifvelse den 20 maj 1905 anmälde
emellertid Riksdagen, att Riksdagen i enlighet
med eu inom Riksdagen väckt motion beslutit
att till nämnda fond för år 1906 afsätta ett
belopp af 1,400,000 kronor.
Afsättning till
arbetare-
försäkrings¬
fonden.
transport kronor 190,683,000: —
Afsättning till
underlättande
af åtgärder
för arbetares
olycksfalls¬
försäkring och
sjukkassors
hädande.
Afsättning till
täckande af
vissa belopp
af de medel,
hvilka enligt
63 § rege¬
ringsformen
af Riksdagen
anvisats.
4 Sammanställning af inkomster och utgifter.
transport kronor 190,683,000: —
Med afseende härå och då det ändamål,
för hvithet ifrågavarande fond är afsedd, tvifvels¬
utan kräfver högst betydande kostnader, tillåter
jag mig nu, efter samråd med chefen för civil¬
departementet, hemställa, att Eders Kungl. Magt
täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att till
arbetareförsäkringsfonden må i riksstaten för år
1907 afsättas ............................................................ „ 1,400,000: —
Till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande
bar Riksdagen, på därom af Eders Kungl. Magt
gjorda framställningar, i riksstaten uppfört för
hvart och ett af åren 1891—1895 ett belopp af
100,000 kronor, för hvart och ett af åren 1899
—1904 ett belopp af 250,000 kronor och för
år 1905 ett belopp af 350,000 kronor. Efter
därom af Eders Kungl. Maj:t väckt förslag beslöt
1905 års lagtima Riksdag att för ifrågavarande
ändamål i riksstaten för år 1906 afsätta ett
belopp af 500,000 kronor. Då, enligt hvad
chefen för civildepartementet meddelat mig, det
nu tillgängliga beloppet uppenbarligen icke kan
förslå ända till slutet af år 1907, får jag, efter
samråd med chefen för nämnda departement,
tillstyrka, att för ändamålet må för år 1907
afsättas ................................................................ „ 500,000: —
På sätt jag redan förut i annat samman¬
hang haft tillfälle omförmäla, har Eders Kungl.
Magt genom särskilda under år 1905 meddelade
beslut anbefallt riksgäldskontoret att till veder¬
börande ämbetsverk, i mån af rekvisition, utbetala
vissa belopp af de medel, som, jämlikt 63 § rege¬
ringsformen, af Riksdagen för samma år för oför¬
utsedda händelser till utbetalning å riksgäldskon¬
toret anvisats; och hafva, såsom jag jämväl förut
nämnt, fullmäktige i riksgäldskontoret i sin
transport kronor 192,583,000: —
Sammanställning af inkomster och utgifter. 5
transport kronor 192,583,000: —
förut berörda skrifvelse den 7'nästlidne decem¬
ber meddelat, att på grund af sagda nådiga
beslut dittills lios riksgäldskontoret lyftats till¬
köpa 1,779,215 kronor 54 öre. Det kan för
närvarande icke exakt beräknas, i hvilken mån
nämnda för nästlidet år anvisade medel komma
att på grund af samma beslut ytterligare tagas
i anspråk. Då emellertid de behof, för hvilkas
fyllande ifrågavarande medel afse tf s; äro af
beskaffenhet, att för deras tillgodoseende läs¬
vägen icke bör anlitas, anser jag mig böra
hemställa, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen att till täckande af de belopp, som
jämlikt berörda nådiga beslut användts eller
komma att användas af de medel, som, på sätt
jag. nyss nämnt, af Riksdagen för år 1905
anvisats, i riksstaten för år 1907 afsätta ett
beloPP af .............................................................. 1,000,000: —
Summan af statsverkets utgifter för år
1907 uppgår således till...................................... kronor 193,583,000: —
motsvarande det belopp, hvartill statsverkets tillgångar för den
förevarande statsregleringen beräknats.
I sammanhang med framläggande för Riksdagen af förslag till
riksstat torde Riksdagens medgifvande böra äskas därtill, att vid stats¬
regleringen för år 1907 de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 maj 1841
angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingar å hufvud-
titlarna fortfarande må blifva gällande, dock att behållningar, som å
anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå, innan dessa första
gången tillsättas, skola till ett följande års statsreglering reserveras.
På föredragning af chefen för civildepartementet har Eders Kungl.
Maj:t förut denna dag beslutit föreslå Riksdagen att för år 1907 anvisa
dels 500,000 kronor till fortsättande af arbetet med utläggning af
ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer,
dels ock 4,000,000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiell vid
statens redan trafikerade järnvägar.
Då dessa belopp, tillhopa 4,500,000 kronor, torde böra bestridas
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Åfd. 2
Statsverkets
utgifter och
tillgångar.
Utgifter utom
riksstaten.
6 Sammanställning af inkomster och utgifter.
med lånta medel, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till utgående från riksgäldskontoiet
anvisa:
till fortsättande af arbetet med utläggning
af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och
Uppsala järnvägsstationer .............................••• ■ ■ kronor
och' till anskaffande af ny rörlig materiell
vid statens redan trafikerade järnvägar
500,000: —
4,000,000: —
eller tillsammans kronor 4,500,000:
På statsrådets tillstyrkan behagade Hans Maj:t
Konungen bifalla hvad departementschefen sålunda
hemställt och åt honom uppdraga att, sedan han er¬
hållit protokollsutdrag om hvad som efter de öfriga
departementens föredragning blifvit beslutadt med af¬
seende å statsregleringen, uppsätta och till justering
inför Kungl. Maj:t anmäla förslag till nådig proposi¬
tion angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet
med Kung!. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.
Ex protocollo:
Algot Wahlin.
STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
1
Bil. litt. B.
Till lierr statsrådet och chefen för knngl. finansdepartementet.
Med anledning af herr statsrådets skrifvelse den 10 nästlidne
november hafva fullmäktige i riksgäldskontoret låtit upprätta och hafva
äran härmed öfverlämna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver riks¬
gäldskontorets sannolika ställning vid slutet af hvartdera året 1905 och
1906 samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter år 1907.
I dessa beräkningar äro som vanligt icke upptagna inkomster,
utgifter och behållningar för de särskildt förvaltade fonderna, nämligen
de fonderade lånens likvidations- och amortissementsfonder samt fonden
för extra amortering af statsskulden.
Stockholm den 7 december 1905.
H. C AV ALLI.
W. ODELBERG. G. F. ÖSTBERG. EMIL IvTNANDER.
H. Sederholm.
Bih/till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd.
1
2
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets inkomster och
Tillgångar och fordringar:
Riksgäldskontorets kassabehållning den 7 decem¬
ber 1905 ..................................................................
Kapitalfordran å tills vidare förräntade medel:
uppköpta obligationer ............ 11,669,500:41
utländska valutor .................... 27,554,265: 97
Saldo å räkning med ett utländskt bankhus ......
Inkomster:
4,572,181: 20
39,223,766: 38
1,081: 35
ränteinbetalningar å till vissa bestämda ändamål
låneunderstöd, som förfalla med 1,414,400 kronor,
1,200,000
Kapital- och
anvisade
hvaraf beräknas inflyta
Ränta å utbetalda belopp till odlingslånefonden ...
Dito å dito till rederinäringsfonden ........................
Dito å dito till egnahemslånefonden........................
Dito å lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveck¬
ling af statens telefonväsende ... 159,920: —
Kapitalafbetalning å dito.................. 2,400,000: —
Ränta å köpeskillingen för Trollhätte kanalverk...
Dito å riksgäldskontorets tills vi¬
dare förräntade medel samt å
utländska valutor.................................................
177,969: 43
36.000
85.000
2,559,920: —
205,982: ie
43,797,028
93
40,000: —| 4,304,871
59
Transport^,101,900|5 2
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
3
utgifter från och med den 7 december 1905 till samma års slut.
96
Utgifter:
Riksdags- och revisionskostnader .................................. 25,000: —
Kostnader för riksdagens hus ............... 25,000:
„ „ „ bibliotek ................................ 4,465:
Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret .............. 5,000:
Inredning och möblering af riksgäldskontorets lokaler
i det nya riksdagshuset ............................................. 20,000:
Inlösen af utelöpande förfallna obligationer af 1891
års tillfälliga lån ........................................................ 1,080:
Annuitetslikvider å af riksgäldskontoret öfvertagna
kommunlån ................................................................... 15,300: —
Ränta å gamla lånet, å konung Carl XIII:s hemgifts-
kapital samt å Göta kanals reparationsfond..........9,153: 83
I riksgäldskontoret innestående, för försålda mindre kronolägen¬
heter influtna medel ........................................................................
Återstoden af 1905 års ränteanslag för 1887 års 3 6/i0 % lån .....
Ränta å 4 % för år 1905 å den hos svenska staten innestående,
den 2%2 1907 förfallande andel, 3,000,000 kronor, af köpe¬
skillingen för bandelen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings
järnväg] .................................................................. •
Dito å dito för senare halfåret 1905 å den i riksgäldskontoret
innestående köpeskillingen, 2,250,000 kronor, för fastigheten
n:o 1 kvarteret Lejonet i Stockholm ....................
104,999
678,516
981,909
120,000
45,000
Transport! 1,930,425
79
86
65
4
Fullmäktiges i riksgäldskontor et yttrande ang. riksgäldskontor ets ställning.
Transport
Transport|48,101,900
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
5
Transport
Vid 1902 års riksdag beviljadt anslag, 1,500,000 kronor, till bil¬
dande af en lånefond för torfindustriens understödjande,
återstoden ...............................................................................................
Vid 1905 års riksdag anvisade medel, 5,000,000 kronor, för af¬
sättning till lånefonden för rederinäringens understödjande,
återstoden ..............................................................................................
Vid 1904 års riksdag anvisade medel, 10,000,000 kronor, till
bildande af en egnaliemslånefond, återstoden..............................
Låneunderstöd till enskilda järnvägsanläggningar:
1896 års fond, 7,500,000 kronor:
återstoden af 1898 års anslag,
1,500,000 kronor, ..................
återstoden af 1901 års anslag,
1,500,000 kronor, ..................
1901 års fond, 7,500,000 kronor:
återstoden af 1902 års anslag,
1,500,000 kronor, ..................
återstoden af 1903 års anslag,
1,500,000 kronor, ..................
återstoden af 1904 års anslag,
1,500,000 kronor, .................
återstoden af 1905 års anslag,
1,500,000 kronor, ..................
2,000: —
617,000:— 619,000: —
403,500: —
313,200: —
660,068: —
1,393,300: — 2,770,068: —
1,930,425*6 5
935,200 —
4,925,000 —
6,288,325
3,389,068
Odlingslånefonden:
1902 års anslag .............................. 1,000,000: —
efter afdrag af för samma år be¬
räknade, till statskontoret in¬
flytande annuiteter å odlingslån_739,000: —
1903 års anslag .............................. 1,000,000: —
efter enahanda afdrag............... 723,100: —
1904 års anslag ............................. 1,000,000: —
efter enahanda afdrag............... 762,400: —
1905 års anslag .............................. 1,000,000: —
efter enahanda afdrag............... 7 60,000: —
261,000: —
276,900: —
237,600: —
240,000: — ; 1,015,500 —
Transport|18,483,518|6 5
6
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Transport
Summa kronor
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
7
Transport
Vid 1904 års riksdag anvisadt lån till telegrafstyrelsen, 1,039,400
kronor, för anläggning af vissa interurbana telefonledningar,
återstoden................................................................... 600,000: —
Vid 1905 års riksdag anvisadt dito, för fortsatt ut¬
veckling af statens telefonväsende med afseende
å lokala telefonnät med förbindelseledningar ... 2,000,000: —
Beräknad behållning vid 1905 års slut .................. ......................
18,483,518
2,600,000
27,018,381
Summa kronor [48,101,900
65
87
52
8
.Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets
Beräknad behållning vid 1906 års början
Inkomster:
bestämda ändamål
1906 förfalla med
2,600,000: —
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa
anvisade låneunderstöd, som under år
2,770,000 kronor, hvaraf beräknas inflyta......
Ränta å utbetalda och beräknade fyllnadsbelopp till
odlingslånefonden ...................................................
Dito å verkställda och beräknade utbetalningar till
torfindustrifonden .................................................
Dito å dito till
Dito å dito till
Dito å lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveck¬
ling af statens telefonväsende .. .....................
Dito å köpeskillingen för Trollhätte kanalverk ...
Dito å Riksgäldskontorets tills vidare förräntade
medel samt å utländska valutor........................ 1,000,000
rederinäringsfonden .
egnahemslånefonden
227,000: —
60,000
400.000
375.000
320,000: —
205,982: 16
27,018,381
87
Ersättning för förskottsvis bestridda kostnader för en undsättnings-
expedition till Södra Ishafvet ........................................................
Dito för å det s. k. mindre kreditivet utbetalda belopp.................
Ersättning af statsverkets medel:
Motstående för år 1906 upptagna riksdags- och revisionskostna-
der, aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen
samt räntor och amortering å
öfrig statsskuld ........................ 19,137,982: 16
efter afdrag af den för riks¬
gäldskontoret under samma år
beräknade inkomst af kapital-
och ränteinbetalningar............ 5,187,982: 16 13,950,000: —
5,187,982
102,000
1,779,215
Transport 13,950,000:
[34,087,579
16
54
57
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
9
inkomster och utgifter år 1906.
Utgifter:
Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:
riksdags- och revisionskostnader 900,000:
kostnader för riksdagens hus ...
„ „ ,, bibliotek
arfvoden, löner och expenser vid
riksgäldskontoret........................
pensioner vid dito........................
aflöning, resekostnader och ex¬
penser för justitieombudsman¬
nen och hans expedition ______
Annuiteter och räntor:
Till Hans Maj:t Konungen.......................................... 300,000:
250,000
4,500
95,500: —
10,600: —
22,500: — 1,283,100:
Annuitetsanslag:
Kapital
Ränta:
för 1880
|
års 31it% lån
|
2,069,100:
|
—
|
3,032,048:
|
25
|
„ 1886
|
„ 37a#
|
11
|
350,222:.
|
22
|
2,028,008:
|
89
|
„ 1890
|
„ 3Va#
|
11
|
454,666:
|
67
|
1,053,181:
|
11
|
„ 1894
|
„ 3%
|
11
|
132,300:
|
—
|
540,000:
|
—
|
„ 1899
|
„ &/,%
|
11
|
291,960:
|
—
|
1,231,335:
|
—
|
|
|
—
|
3,298,248:
|
89
|
7,884,573:
|
25
|
Ränteanslag för:
|
|
|
|
|
|
1887 års
|
|
|
|
|
|
|
3t60 % lån 1,963,800:-
1888 års
3 % lån 740,000:-
1900 års
lånå4^ 1,452,800: -
1904 års
3V* % lån 1,260,000:-
5,416,600: —
Transport 3,298,248: 89 13,301,173: 25
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd.
1,583,100 :—
2
10
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Transport 13,950,000: —
Förskottsvis af dragen ränta å valutan för 1905 års
tillfälliga lån................................................................. 1,013,568: —
Upplåning:
Vid 1905 års riksdag beräknad upplåning
för samma och föregående år........................... 9,944,338: 5 3
,, år 1906:
för lån till enskilda järnvägs¬
anläggningar ..................... 1,500,000: —
„ odlingslånefonden............ 212,000: —
,, utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan
Järfva och Uppsala järn¬
vägsstationer ..................... 500,000: —
„ anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan
trafikerade järnvägar ..... 4,000,000: —
„ fortsättning af statsbanan
från Göteborg till Skee 1,475,600:—
„ betäckande af vissa, af
statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter för in¬
köp af fastigheter för
bangårdsanordningar i
Stockholm m. m............... 5,364,729: 35 13,052,329: 3 5
kronor 22,996,667: 8 8
som minskas med:
genom försäljning af en
obligation af 1887 års 2>i$%
lån verkställd upplåning 500: —
af Vislanda-Bolmens järn¬
vägsaktiebolag i likvida¬
tion verkställd afbetalning
å bolagets kapitalskuld ... 300,000: —
af Stockholm—Rimbo järn¬
vägsaktiebolag vid öfver-
tagandet af j ärnvägen mel¬
lan Länna och Norrtälje
inbetalda............................. 80,000: —_
Transport 380,500:— 22,996,667:8 8
34,087,579
14,963,568
49,051,147
57
57
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
11
Transport 3,298,248: 8 9 13,301,173: 2 5
Till fonden för extra
amortering af stats¬
skulden ............ 265,333: 33 — — —
säger 3,563,582: 22 13,301,173: 25
Ränta å medgifven och beräknad, ännu icke
verkställd upplåning......-...........................................
Ränta och amortering å af riksgäldskontoret öfver-
tagna kommunlån ....................................................
Ränta å 4 % för år 1906 å den hos svenska staten
innestående, den 2%2 1907 förfallande andelen,
3,000,000 kronor, af köpeskillingen för bandelen
Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg......
Dito å dito för dito å den i riksgäldskontoret
innestående köpeskillingen, 2,250,000 kronor,
för fastigheten n:o 1 i kvarteret Lejonet i
Stockholm ..................................................................
Dito å gamla lånet, å konung Carl XIII:s hem-
giftskapital samt å Gröta kanals reparationsfond,
tillsammans 15,050 kronor 70 öre, som för
motstående ersättningsbelopps utjämnande upp¬
tagas till..................................................................
Låneunderstöd till enskilda järnvägsanläggningar:
1906 års anslag .........................................................
1,583,100: —
16,864,755: 47
400,000: —
65,051: 81
120,000: —
90,000: —
15,074: 88
19,137,982
1,500,000
16
Odlingslånefonden:
1906 års anslag ......................................................... 1,000,000:
efter afdrag af för samma år beräknade, till
statskontoret inflytande annuiteter å odlings¬
lån ............................................................................ 788,000:
Vid 1905 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade
medel:
till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och
Uppsala järnvägsstationer .................................... 500,000: —
„ anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade järnvägar................................ 4,000,000: —
till fortsättning af statsbanan från Göteborg till
Skee ...........................................................................
Inlösen af 1905 års tillfälliga lån.............................
Beräknad behållning vid 1906 års slut...................
212,000
1,475,600:
5,975,600
25,339,200
17,102,259
99
Transport|69,267,042115
12
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang, riksgäldskontorets ställning.
Transport
den af nya Trollhätte kanalbo¬
lag kontant inbetalda skill¬
naden mellan beloppet af i
likvid för Trollhätte kanal¬
verk afl ämnade riksgälds¬
kontorets 3/fr % obligationer
af år 1887 ..7 5,722,000: —
och den i
köpekontrak¬
tet 31/b 1904
för nämnda
kanalverk be¬
stämda köpe¬
skillingen...... 5,721,726:70 273:30
af telegrafstyrelsen återbe¬
talda lånemedel.................... 2,400,000: —
380,500:— 22,996,667:88
49,051,147
2,780,773: so
20,215,894
5 7
Summa kronor|69,267,042
58
15
' Fullmäktiges i riksgäldskoutoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
13
Transport
Summa kronor|69,267,042
14
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets
Beräknad behållning vid 1907 års början ..............
.... 17,102,259
99
Inkomster.
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda ändamål an¬
visade låneunderstöd, som under år 1907 förfalla med 2,763,000
kronor, hvaraf beräknas inflyta ............................ 2,600,000: —
Ränta å utbetalda och beräknade fyllnadsbelopp till
odlingslånefonden ..... 235,000: —
Dito å verkställda och beräknade utbetalningar till
torfindustrifonden .................. 60,000: —
Dito å dito till rederinäringsfonden .......................... 400,000: —
Dito å dito till egnahemslånefonden ....................... 375,000: —
Dito å lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveck¬
ling af statens telefonväsende .............................. 320,000: —
Dito å köpeskillingen för Trollhätte kanalverk ...... 205,982: 16
Dito å riksgäldskontorets tills vidare förräntade
medel samt å utländska valutor ........................ 500,000: —
4,695,982
16
Ersättning af statsverkets medel:
Motstående för år 1907 upptagna riksdags-och revisionskostnader,
aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen
samt räntor och amortering å öfrig statsskuld 19,489,982: 16
efter afdrag af den för riksgäldskontoret
under samma år beräknade inkomst af
kapital- och ränteinbetalningar .................. 4,695,982:16
Upplåning:
till betäckande af motstående beräknade utgifter
till odlingslånefonden ......................................... 207,600: —
återstående, den 20/12 1907 förfallande köpe¬
skillingen för b andelen Örebro—Frövi af Öre¬
bro—Köpings järnväg ......................................... 3,000,000: —
Transport
14,794,000
3,207,600
39,799,842
15
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
15
inkomster och utgifter år 1907.
Utgifter.
Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar in. m
riksdags- och revisionskostnader ... 900,000
kostnader för riksdagens hus ........ 50,000
„ „ „ bibliotek 4,500
arfvoden, löner och expenser vid
riksgäldskontoret ................................. 86,000:
pensioner vid dito .............................. 10,600:
aflöning, resekostnader och expen¬
ser för justitieombudsmannen och
hans expedition ............................ 22,500:
Annuiteter och räntor:
Till Hans Maj:t Konungen ...............................
Annuitetsanslag: Kapital:
för 1880 års 37,# lån 2,178,000: -
1886 „ S1/i% „ 350,222:22
1890
1894
1899
37,#
n
11 U '-L'" 11
11 3% 11
37,#
11
11
470,666: 67
132,300: —
302,400: —
Ränta:
2,957,724: —
2,028,008: 8 9
1,036,987:78
540,000: —
1,221,116:40
= 3,433,588:8 9
Ränteanslag för:
1887 års
3io % lån 1,963,800: —
1888 års
3 % lån 740,000:-
1900 års
lån å4# 1,452,800:-
1904 års
37,# lån 1,260,000:-
7,783,837: 07
-- 5,416,600:-
Till fonden för extra
amortering af stats¬
skulden ..................... 265,333:33
1,073,600: —
300,000: —
säger 3,698,922:2 2 13,200,437:07 16,899,359:29
Transport 18,272,959: 2 9
16
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Transport
Summa kronor
Fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
17
Transport
Ränta å medgifven och beräknad, ännu icke verk¬
ställd upplåning ...................................
Ränta och amortering å af riksgäldskontoret öfver-
tagna kommunlån
Ränta å 4 % från den 31/r
20/
1906 till och med den
1907 å den hos svenska staten innestående,
18,272,959: 29
930,000:
65,051: 81
116,666: 6 7
90,000:
sistnämnda dag förfallande andel, 3,000,000
kronor, af köpeskillingen för bandelen Örebro
—Frö vi af Örebro—Köpings järnväg .....
Dito å dito för år 1907 å den i riksgäldskontoret
innestående köpeskillingen, 2,250,000 kronor,
för fastigheten n:o 1 i kvarteret Lejonet i
Stockholm ..........................
Dito å gamla lånet, å konung Carl XIII:s hem-
giftskapital samt å Göta kanals reparations¬
fond, tillsammans 15,050 kronor 70 öre, som
för motstående ersättningsbelopps utjämnande
upptagas till .......... .......................................
Odlingslånefonden:
1907 års anslag: ......................................
efter afdrag af för samma år beräknade,
till statskontoret inflytande annuiteter å
odlingslån ........................................
Återstående den 2%2 1907 förfallande köpeskillingen för bandelen
Örebro—Frö vi af Örebro—Köpings järnväg
Beräknad behållning vid 1907 års slut ....... ......
15,304: 3 9
1,000,000: —
792,400: —
19,489,982
207,600
3,000,000
117,102,259
Summa kronorj39,799,842
16
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Samt. 1 Afd.
3
Utgifterna.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
januari 1906.
N ärvarande:
Hans excellens lierr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Marks von Wurtembekg,
Tamm,
Sidner,
Hellner,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
. Chefen för finansdepartementet, statsrådet Biesért anförde i under¬
dånighet :
I den till nästlidet års lagtima Riksdag aflåtna nådiga propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kungl. Makt,
i öfverensstämmelse med hvad som skett flera föregående år, Riksdagen
att till beredande af dyrtidstillägg för år 1905, enligt vissa i propositio¬
nen närmare angifna grunder, åt en del tjänstemän och betjänte inom
Bill. till Biksd. Prof. 1906. 1 Samt. 1 Åfd. ' \
Utgifterna.
de särskilda departementen jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och
stater, under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och
nionde hufvudtitlarne, anvisa följande belopp, nämligen:
under
|
andra hufvudtiteln ..
|
........................... kronor
|
63,000
|
—
|
|
tredje »
|
......................... »
|
4,200
|
—
|
»
|
fjärde »
|
.......................... »
|
14,548
|
—
|
p
|
femte p
|
.......................... »
|
36,000
|
—
|
p
|
sjätte .»
|
.......................... »
|
900,000
|
—
|
))
|
sjunde »
|
........................... »
|
50,000
|
—
|
»
|
åttonde »
|
.......................... »
|
80,000
|
—
|
))
|
nionde »
|
........................ »
|
85,000
|
—
|
|
|
eller tillhopa kronor
|
1,232,748
|
—
|
Enligt Eders Kungl. Maj:ts berörda förslag skulle de ifrågavarande
dyrtidstilläggen utgå enligt samma grunder, som i enahanda hänseende
varit gällande för närmast föregående år, då sådant tillägg ifrågakom-
mit. Dyrtidstillägg skulle sålunda utgå med 10 procent å kontant aflöning,
dock icke i något fall med högre belopp än 500 kronor, hvarjämte
från åtnjutande af dyrtidstillägg skulle undantagas, bland andra, de
tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för år 1905 upp-
ginge till högre belopp än 7,000 kronor, äfvensom de tjänstemän och
betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget
oberäknadt, år 1904 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats
till högre belopp än 7,000 kronor.
Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts förberörda till 1905 års
lagtima Riksdag aflåtna framställning tillkännagaf Riksdagen i skrifvelse
den 6 maj 1905, att
förmälda hufvudtitlar på
nämligen:
Riksdagen
för ifrågavarande ändamål under om-
extra stat för år 1906 anvisat följande belopp,
under andra hufvudtiteln
tredje »
»
»
:»
»
»
»
))
fjärde
femte
sjätte
sjunde
åttonde
nionde
)>
))
»
»
»
.......... kronor
|
12,500
|
—
|
........... »
|
2,400
|
—
|
»
|
9,500
|
—
|
......... »
|
28,000
|
—
|
........... »
|
818,700
|
—
|
.......... »
|
30,000
|
—
|
.......... ))
|
65,000
|
—
|
........... »
|
67,900
|
—
|
lliopa kronor
|
1,034.000
|
—
|
att Riksdagen därvid bestämt från Eders Kungl. Maj:ts för¬
så måtto afvikande grunder för dyrtidstilläggens beräknande, att
dyrtidstillägg skulle utgå med 10 procent å kontant aflöning, men icke
samt
slag
Utgifterna. 3
i något fall med högre belopp än 300 kronor, samt att från åt¬
njutande af dyrtidstillägg skulle undantagas, bland andra, de tjänste¬
män, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för år 1905 uppginge till
högre belopp än 5,000 kronor, äfvensom de tjänstemän och betjänte,
bvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad!,
år 1904 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre be¬
lopp än 5,000 kronor.
Angående dyrtidstillägg för år 1905 åt en del tjänstemän i enlig¬
het med de af Riksdagen beslutade grunder utfärdades nådig kungörelse
den 12 maj 1905.
Den af Eders Kung]. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté,
hvilken erhållit i uppdrag att afgifva underdånigt utlåtande och förslag
rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållan¬
den samt att därvid tillika taga under öfvervägande, huruvida genom
förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning af
tjänster, som genom de förändrade anordningarna kunde undvaras, afgaf
den 18 november 1903 betänkande rörande allmänna förutsättningar
och grunder för en reglering af löneförhållandena in. m. inom de cen¬
trala ämbetsverken.
Sistnämnda dag afgaf kommittén därjämte betänkande angående
reglering af löneförhållandena in. m. vid kammarkollegium. Öfver
sistnämnda betänkande bar kammarkollegium den 29 april 1904 afgifvit
underdånigt utlåtande, hvarjämte domänstyrelsen, hvars yttrande, med
anledning af utaf kommittén väckt förslag om öfverflyttning af vissa
ärenden från kammarkollegium till nyssnämnda ämbetsverk, öfver för¬
slaget infordrats, den 25 augusti 1905 afgifvit sådant yttrande. Vidare
bar kommittén afgifvit betänkande dels den 16 juni 1904 angående
reglering af löneförhållandena m. m. vid kammarrätten dels ock den 24
november samma år beträffande reglering af löneförhållandena m. m.
vid statskontoret; och hafva sistnämnda båda ämbetsverk, bvartdera be¬
träffande det betänkande och förslag, som samma ämbetsverk rörer, af¬
gifvit underdånigt utlåtande, kammarrätten den 13 maj 1905 och stats¬
kontoret den 22 juni samma år.
Sedan kommittén afgifvit betänkande och förslag i nu omförmälda
hänseenden, har kommittén varit sysselsatt med frågan om reglering
af löneförhållandena m. m. vid landsstaten. Något förslag i denna de!
bar emellertid ännu icke inkommit.
De betänkanden och förslag, som af omförmälda kommitté hittills
afgifvits, röra sig icke allenast om aflöningsförhållandena vid de ämbets¬
verk, som nämnda betänkanden afse och hvad därmed äger omedel-
4 Utgifterna.
bart sammanhang, utan innefatta äfven delvis ganska genomgripande
förslag i fråga om samma ämbetsverks organisation, arbetssätt och
verksamhetsområden. Det lärer därför icke förefinnas utsikt därtill,
att ifrågavarande ärenden, hvilka ännu kräfva åtskillig ytterligare bered¬
ning, kunna i så god tid föreläggas Eders Kungl. Ma;j:t 1 ill pröfning,
att förslag i ämnet kunna framläggas för innevarande års Riksdag.
Med afseende härå och då de förhållanden, som föranledt beviljande
af dyrtidstillägg åt vissa statens tjänstemän och betjänte, i hufvudsak
fortfarande föreligga, torde den förbättring i aflöningsförmåner, som i
afvaktan å en blifvande lönereglering tillerkänts vissa kategorier af
tjänstemän och betjänte, i den utsträckning sådant finnes fortfarande
höra äga ruin, äfven under innevarande år böra utgå under formen af
dyrtidstillägg.
Innan jag går att uttala mig rörande den omfattning, hvari eu
dylik löneförbättring under innevarande år bör ifrågakomma, anhåller
jag att i detta sammanhang få anmäla vissa under nästlidne års höst
inkomna underdåniga framställningar i ämnet.
I underdånig skrifvelse den 3 sistlidne oktober har ett stort antal
tjänstemän inom de särskilda departementen äfvensom därtill hörande
centrala ämbetsverk, med framhållande hurusom det måste anses vara
med rättvisa och billighet, liksom äfven med själfva begreppet dyrtids¬
tillägg öfverensstämmande, att beviljadt dyrtidstillägg finge utgå tills
antingen den dyra tiden upphört eller, om denna befunnes vara kon¬
stant, dyrtidstillägget aflöstes af en fast löneförhöjning, samt under
erinran att lefhadskostnaderna, långt ifrån att hafva blifvit mindre än
de varit år 1901, då dyrtidstillägg första gången beviljades att utgå
enligt de grander, som sedermera till och med år 1904 tillämpats,
tvärtom sedan dess oafbrutet stegrats, särskildt i fråga om bostads¬
hyrorna, hemställt, alt, då den nedsättning i löneinkomst, som blifvit
en följd af Riksdagens sistlidet år fattade beslut i ämnet, för eu stor
mängd tjänstemän, särskildt dem, som vore anställda vid de centrala
ämbetsverken i hufvudstaden, där de dryga lefnadskostnaderna gjorde
lönerna mera otillräckliga än annorstädes i landet, vore synnerligen
kännbar i ekonomiskt afseende, nådig proposition måtte aflåtas till
Riksdagen om beviljande af dyrtidstillägg för år 1906 enligt enahanda
grunder, som fastställts för de under åren 1901 —1904 utgående dyr¬
tidstillägg.
Därjämte har styrelsen för statens vaktmästares förening i Stock¬
holm i underdånig skrifvelse den 10 sistlidne november anhållit, att
Eders Kungl. Maj:t måtte göra framställning hos Riksdagen om be-
Utgifterna. 5
viljande af dyrtidstillägg åt statens ordinarie och extra ordinarie vakt¬
mästare, att utgå med tjugu procent å aflöningen från och med inne¬
varande år; och har styrelsen, under erinran att det vore ovisst, om
eller när i sammanhang med en allmän reglering af ämbetsverkens löne¬
förhållanden en förbättring af de därstädes anställda vaktmästarnes
aflöningsförmåner vore att förvänta, till stöd för berörda anhållan hufvud¬
sakligen anfört, att lefnadskostnaderna i Stockholm, sedan den nuvarande
aflöningen fastställdes, ökats med mera än en tredjedel; att de tillfällen
till extra förtjänst, som förr funnits, numera, bland annat af den grund
att den dagliga tjänstgöringstiden inom ämbetsverken för vaktmästare
nu vore långt mera utsträckt än förr, allt mera begränsats; samt att, hvad
särskild! anginge de vaktmästare, i livilkas aflöning inginge bostad,
dessa i följd däraf finge vidkännas afdrag å lönen, hvadan och då den
omständigheten, att bostaden vore förlagd till samma hus som ämbets¬
verket, ofta medförde en till tiden än mera utsträckt tjänstgöring än
eljest, billigheten syntes tala för, alt äfven desse komme i åtnjutande
af enahanda förmån i fråga om dyrtidstillägg som öfrige vaktmästare.
Ehuru de skäl, som till stöd för ifrågavarande underdåniga fram¬
ställningar åberopats, icke kunna från kännas sin betydelse, torde likväl,
åtminstone för närvarande, icke förefinn as någon utsikt för, att Riks¬
dagen skulle, med frångående af sin nästlidet år uttalade mening i nu
föreliggande fråga, vara sinnad att bevilja dyrtidstillägg i större ut¬
sträckning än som då ägde rum. Jag anser mig därför icke böra till¬
styrka aflåtande af framställning till Riksdagen om beviljande i allmänhet
af dyrtidstillägg för innevarande år i större omfattning än Riksdagen
sistlidet år medgifvit. Med afseende å en särskild kår af tjänstemän,
nämligen poststaten, har emellertid, enligt hvad mig blifvit meddeladt,
chefen för civildepartementet för afsikt att göra underdånig framställ¬
ning i syfte, att de vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar an¬
ställda tjänstemän och betjänte, livilka i följd af den lönereglering, som
vid 1902 års Riksdag öfvergått poststaten, därefter varit från dyrtids¬
tillägg undantagna, måtte, i hvad afser sådana befattningshafvare, hvilkas
löneförmåner af statstjänst för innevarande år icke öfverstiga 3,000
kronor eller hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget
oberäknad!, icke år 1905 af vederbörande taxeringsmyndigheter upp¬
skattats till högre belopp än nyss blifvit nämndt, för innevarande år
tillerkännas dj^rtidstillägg.
De af 1905 års lagtima Riksdag för beredande af dyrtidstillägg
anvisade anslag uppfördes såsom förslagsanslag å extra stat under
vederbörande hufvudtitlar i 1906 års riksstat. På enahanda sätt torde
6 Utgifterna.
dyrtid stilläggen för år 1906 böra uppföras i riksstaten för år 1907,
därvid förutsattes, att Eders Kung!. Maj:t, om anslagen beviljas, an¬
befaller statskontoret att under år 1906 utbetala beloppen.
De ifrågavarande förslagsanslagen torde, i hvad angår andra, sjunde
och nionde hufvudtitlarne, få uppföras till enahanda belopp, med hvilka
de äro upptagna i riksstaten för innevarande år.
Beträffande anslaget under tredje hufvudtiteln påkallas eu höjning
i anslaget däraf, att det dyrtidstillägget motsvarande bidrag, som utgått
från norska statsverket, numera bortfallit. Häraf föranledes, att an¬
slaget under denna hufvudtitel bör uppföras med 3,500 kronor. Anslaget
under fjärde hufvudtiteln har af arméförvaltningen, under förutsättning
att dyrtidstillägg för innevarande år skulle komma att utgå enligt
enahanda grunder som dem, Indika vunnit tillämpning under nästföre¬
gående år, beräknats till ett belopp af 7,977 kronor 50 öre, i anledning
hvaraf anslaget ansetts böra uppföras med, i afrundadt tal, 8,000 kronor.
Det under femte hufvudtiteln uppförda anslaget har, till dels med an¬
ledning af vid nästlidet års lagtima Riksdag verkställd lönereglering
för mariningenjörkåren, beräknats till ett till 16,000 kronor minskadt
belopp. I anslaget under sjätte hufvudtiteln, hvilket af Riksdagen
nästlidet år upptogs till 818,700 kronor, skulle däremot, under förut¬
sättning af bifall till den af mig förut berörda, af chefen för civil¬
departementet tillärnade framställning angående anvisande af anslag för
beredande af dyrtidstillägg åt vissa tjänstemän och betjente vid post¬
verket, erfordras eu höjning med 323,700 kronor. Sistberörda anslag
skulle således, under nämnda förutsättning, komma att höjas till 1,142,400
kronor. Hvad slutligen angår anslaget under åttonde hufvudtiteln, har
detta, sedan vid nästlidet års lagtima riksdag lektorernas vid de tekniska
elementarskolorna aflöningsförmåner undergått reglering, beräknats till
60,000 kronor.
Med iakttagande häraf skulle de särskilda anslagen för dyrtids¬
tillägg tillsammantagna komma att utvisa en höjning af 306,300 kronor,
hvilken emellertid uteslutande kommer på sjätte hufvudtiteln.
I de grunder för dyrtidstilläggens utgående, som af 1905 års
lagtima Riksdag fastställdes, bör den jämkning vidtagas, som föranledes
af förenämnda vid samma års riksdag verkställda löneregleringar. I
öfrigt påkallas, under förutsättning af bifall till såväl hvad jag i ärendet
hemställt och tillstyrkt som äfven förenämnda af chefen för civildeparte¬
mentet tillärnade framställning, inga andra ändringar i berörda grunder,
än att, enär, på sätt jag förut omförmält, omreglering af de vid post¬
verkets distrikts- och lokalförvaltningar anställde tjänstemäns och be-
Utgifterna. 7
tjäntes löneförhållanden vid 1902 års riksdag ägt rum, bestämmelsen
därom, att de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöning vid sistnämnda års
riksdag omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de
äldre staternas fastställande, skola vara från åtnjutande af dyrtidstillägg
undantagna, förklaras icke äga tillämpning å nyssnämnda tjänstemän
och betjänte vid postverket, samt att, med. afseende därå att nämnda
framställning endast afser de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflönings-
förmåner af statstjänst icke för innevarande år uppgå till högre belopp
än 3,000 kronor eller hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtids-
tillägget oberäknad^ icke år 1905 af vederbörande taxeringsmyndig¬
heter uppskattats till högre belopp än det nyssnämnda, öfriga tjänstemän
och betjänte vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar från åt¬
njutande af dyrtidstillägg undantagas.
De grunder, efter hvilka dyrtidstilläggen för år 1906 borde utgå,
skulle således blifva följande:
l:o) Dyrtidstillägg utgår med 10 procent å kontant aflöning, dock
icke i något fall med högre belopp än 300 kronor.
2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:
a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning ingår bostads-
eller boställsförmån in natura;
b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för inne¬
varande år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor;
c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af
arbete, dyrtidstillägget oberäknadt, år 1905 af vederbörande taxerings¬
myndigheter uppskattats till högre belopp än 5,000 kronor;
d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901,
1902, 1903, 1904 eller 1905 årens riksdagar ny- eller omreglerats efter
andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.
Tjänstemän och betjänte vid postverkets distrikts- och lokalförvalt¬
ningar äro, utan hinder af hvad i 2:o) d) är föreskrifvet, berättigade
till dyrtidstillägg efter i öfrigt stadgade grunder, dock att i fråga om
nämnda tjänstemän och betjänte dyrtidstillägg tillkommer allenast dem,
hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande år icke öfver¬
stiga 3,000 kronor och hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtids¬
tillägget oberäknadt, år 1905 af vederbörande taxeringsmyndigheter
icke uppskattats till högre belopp än 3,000 kronor.
3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,
hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller
eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.
8 Utgifterna.
4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka
utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af
andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som utgår
af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten, i
hvilkas aflöning ingå jämväl andra medel än statsmedel, dyrtidstillägg
må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i
nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå.
5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:
lön;
tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkom¬
mande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller
arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa,
nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna
på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först
blifvit befordrad; samt
7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
anfört, däruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj;t Konungen godkänna.
Ex protocollo:
Algot Wahlin.
STOCKHOLM, ISAÅC MAROUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.
Första hufvudtiteln.
1
Första hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
januari 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre MaRKS VON WURTEMBERG,
Tamm,
SlDNER,
Hellner,
SciIOTTE,
Berg,
Bergström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Biesért anförde:
Sedan unionen med Norge numera blifvit upplöst, hafva de
apanage, som dessförinnan från norska statsverket utgått till Eders
Kung!. Maj:t, Hans Kungl. Höghet Kronprinsen och Hennes Kung].
Höghet Hertiginnan af Dalarne, bortfallit.
Med anledning häraf och då utgifterna för Eders Kungl. Maj:ts
hofhållning i följd af upphörandet af Imf hållningen i Norge visserligen
hafva minskats, men denna minskning icke motsvarar det förut¬
varande norska apanagets hela belopp, samt kostnaderna för Hans
Kungl. Höghet Kronprinsens och Hennes Kungl. Höghet Hertiginnans
Bill. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1
2
Första hufvudtiteln.
af Dalar ne hofhållning, äfven efter unionens upplösning, torde blifva
ungefärligen desamma som förut, skulle det visserligen kunna ifråga¬
sättas, huruvida icke framställning till Riksdagen borde göras om för¬
höjningar i de anslag, som å riksstatens första hufvudtitel finnas upp¬
förda dels för Eders Kung! Maj:ts hofhållning, dels för Hans Kungl.
Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar till Hennes Kungl.
Höghet Kronprinsessan, dels ock för Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan
af Dalarne. Emellertid anser jag, att det hör bero uteslutande af
Riksdagens eget initiativ att taga i öfvervägande, huruvida och i hvilken
mån de för ifrågavarande ändamål från Norge förut utgående bidragen
böra genom förhöjningar i omförmälda anslag ersättas.
Beträffande öfriga å första hufvudtiteln uppförda anslag, hvilka
samtliga äro uppförda på ordinarie stat, saknar jag för närvarande
anledning att föreslå någon förändring.
Jag hemställer alltså i underdånighet, att i propositionen an¬
gående statsverkets tillstånd och behof må för denna hufvudtitel beräk¬
nas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat därtill anvisadt,
eller 1,421,000 kronor.
I hvad departementschefen sålunda hemställt in¬
stämde statsrådets öfriga ledamöter; och behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla hvad sålunda
blifvit tillstyrka
Ex protocollo:
Algot Wahlin.
STOCKHOLM. ISAA.0 MARCUS' ÖOKTRYCKERI-ÅKTIEBOLAG, 1906
Andra hufvudtiteln.
1
Ändra hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott lördagen den 13 januari 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
Sida er,
Hellner,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
Hans excellens herr statsministern och chefen för justitiedeparte¬
mentet föredrog de frågor, som röra regleringen af andra hufvudtitelns
stat, och yttrade därvid beträffande
Ordinarie anslag.
Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande.
Beloppet af de arfvoden, som enligt särskilda nådiga bref utgå
till departementschefens ombud i orterna, har under de senare åren
Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afl. 1
[i-]
Höjning af
anslaget till
departements¬
chefens om¬
hud.
2 Andra hufvudtiteln.
[1.] öfverstigit 7,000 kronor och småningom, allt efter tillkomsten af nya
boktryckerier, ökats, så att det för närvarande uppgår till 7,850 kronor.
Anslaget, som under sin nuvarande titel alltifrån år 1876 varit i riks-
staten uppfördt till 6,000 kronor, har under de sista tjugu åren ständigt
visat brist. _ ...
Denna oegentlighet i beräkningen torde böra undanröjas. Jag
hemställer därför i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen:
att höja förslagsanslaget till departementschefens
ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, nu
upptaget till 6,000 kronor, med 2,000 kronor till 8,000
kronor.
Nedre justitierevisionen.
[2.] Vid behandlingen af de frågor, som rörde regleringen för år 1906
Böjning af af an(jra hufvudtitelns stat, erinrade dåvarande chefen för justitiede-
Ä partementet med anledning af den då föreslagna ökningen af antalet
revisionen, justitieråd, att å nedre revisionens stat finnas uppförda 8 ordinarie ocn
5 konstituerade revisionssekreterare äfvensom att, da det visat sig
omöjligt för dessa att uppehålla all föredragningen i högsta domstolen,
sedan flera år tillbaka en extra revisionssekreterare vant forordnad.
Enligt departementschefens beräkning skulle genom den föreslagna
ökningen af justitierådens antal till 21 antalet föredragnmgsveckor
ökas med 19 om året, och då för en hvar af de 14 revisionssekreterare
beräknats i det närmaste 6 veckors föredragning, ansågs, att ökningen
af justitierådens antal skulle komma att medföra behof af minst tre
nya revisionssekreterare. Departementschefen inskränkte sig till att
begära anslag till aflöning åt tre tillförordnade revisionssekreterare, men
framhöll äfven möjligheten af att detta antal skulle visa sig icke vara
fullt tillräckligt. .
På Kungl. Maj:ts förslag anvisade Riksdagen till aflöning åt en
hvar af tre tillförordnade revisionssekreterare på extra stat för år 1906
5,800 kronor. Tillika anslog Riksdagen medel . till aflönande af tre
amanuenser i nedre revisionen med tjänstgöringsskyldighet såsom
protokollssekreterare samt af tre andra amanuenser därstädes.
Såsom redan nämnts har sedan flera ar tillbaka en extra revisions-
Andra hufvudtiteln.
3
sekreterare haft sig anförtrodd föredragning af justitieärenden i högsta
domstolen. Tillvaron af den så kallade extra roteln kan räknas från år
1894, ehuru äfven därförut förekommit, att under vissa tider extra
revisionssekreterare förordnats. År 1893 anmälde nämligen såväl högsta
domstolen som nedre revisionen, att det visat sig vara med svårighet
förenadt att med det stadgade antalet revisionssekreterare utan afbrott
uppehålla föredragningen under högsta domstolens sessioner och att
denna svårighet ökats genom beslutadt upphörande af högsta domstolens
pingstferier. Med anledning häraf medgaf Kungl. Magt, att under år
1894 en extra revisionssekreterare skulle få förordnas.
Sedan dess har för hvarje år eu extra revisionssekreterare varit
förordnad, och från och med den 3 april 1897 har beträffande den
extra revisionssekreterarens föredragning varit bestämdt, att till extra
roteln skola i främsta rummet öfverlämnas alla till nedre revisionen
inkommande civila besvärsmål, dock med undantag af sådana mål, som
afses i 6 § 5 mom. af instruktionen för nedre revisionen. Till följd
häraf har den extra revisionssekreteraren haft skyldighet att föredraga
i högsta domstolen en dag i hvarje vecka.
När, efter Riksdagens beslut år 1905 om förstärkning af högsta
domstolens och nedre revisionens arbetskrafter, ny ordning för revisions-
sekreterarnes föredragning inför högsta domstolen skulle uppgöras, fann
nedre revisionen för fullgörande af den ökade föredragningsskykligheten
nödigt, att den extra revisionssekreterarens föredragningsskyldigliet ord¬
nades på alldeles samma sätt som de öfriga föredragandenas, med
undantag af innehafvare af skiftesrotel. Till följd häraf blef i det för¬
slag till föredragningsordning, som uppgjordes af nedre revisionen och
underställdes Kungl. Maj:ts godkännande, den extra revisionssekreteraren
hittills åliggande skyldighet att föredraga en dag i hvarje vecka icke
bragd i tillämpning. Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den
6 oktober 1905 fann Kungl. Maj:t godt fastställa det anmälda förslaget
till föredragningsordning, och i sammanhang härmed förklarades, att
hvad förut varit bestämdt om öfverlämnando till extra roteln i främsta
rummet af inkommande civila besvärsmål skulle upphöra att gälla. Enär,
enligt den fastställda föredragningsordningen, hvarje revisionssekreterares
föredragningstur i allmänhet omfattar endast en vecka i sänder emot
förut två veckor, är nu möjlighet beredd att, äfven efter de civila be-
svärsmålens fördelning mellan de olika rotlarna, få dessa mål snabbt
afgjorda.
Möjligheten för nedre revisionen att kunna i den fastställda ord¬
ningen uppehålla föredragningen i högsta domstolen är således helt
4
Andra hufvudtiteln.
[2.] och hållet beroende på tillvaron af en extra revisionssekreterare. Be-
hofvet af den förstärkning i arbetskraft, som genom förordnande af en
extra revisionssekreterare allt sedan 1894 oafbrutet och jämväl för år
1906 måst tillföras nedre revisionen, torde således få anses vara konstant,
och frågan om åtgärders vidtagande i syfte att ytterligare en revisions¬
sekreterare må varda uppförd på nedre revisionens stat synes icke längre
kunna undanskjutas. Ehuru icke direkt inverkande på förevarande
fråga, torde dock äfven böra anmärkas, att, enligt den år 1905 af då¬
varande departementschefen gjorda beräkning, förändringen samma år
i afseende å föredragningen i högsta domstolen medförde, oaktadt för¬
stärkningen af revisionens arbetskrafter, en ökning i revisionssekrete¬
rarens arbetsbörda, och denna ökning var i verkligheten ej oväsentligt
högre, än departementschefens beräkning gaf vid banden.
Af nedre revisionen har emellertid uti en till chefen för justitie¬
departementet den 25 november 1905 aflåten skrifvelse hemställts om
åtgärd i syfte, att anslaget för nedre revisionen måtte höjas med lön
till en ordinarie revisionssekreterare.
Utan att inlåta mig på frågan om lämpligheten häraf, att revisions¬
sekreterare e äro försedda med fullmakt, en fråga som länge varit om¬
stridd, anhåller jag att här få erinra att, så länge den nu pågående
undersökningen rörande statens ämbetsverks och myndigheters löne¬
förhållanden ej hunnit omfatta löneförhållandena in. m. vid nedre revi¬
sionen, det icke torde vara lämpligt att beträffande inrättandet af nu
ifrågasatta ämbete frångå den princip, som i senare tider följts vid
ökning af revisionssekreterarnes antal, eller ämbetets tillsättande medelst
konstitutorial.
Enligt de föredragningsordningar, som gällde före den senast
fastställda, hade den extra revisionssekreteraren ej skyldighet att mot¬
taga s. k. veckomål och hans föredragningsskyldighet var bestämd till
en viss dag i veckan. Protokollssekreteraretjänstgöringen å extra roteln
ålåg då den protokollssekreterare, som hade skyldighet att under de
öfriga dagarna i samma vecka föra protokollet i högsta domstolen. Vid
expeditionen både den extra revisionssekreteraren till biträde en amanu¬
ens, till hvars aflöning Kungl. Maj:t anslagit medel. Då emellertid,
såsom redan erinrats, den af Kungl. Maj:t förordnade extra revisions¬
sekreteraren icke kommer att i högsta domstolen föredraga blott en dag
i hvarje vecka, utan i likhet med de öfriga revisionssekreterare, hvilkas
föredragning omfattar en vecka i sänder, och extra roteln såsom följd
häraf äfven har att mottaga veckomål, har för extra roteln uppstått samma
Andra hufvudtiteln.
5
behof af en protokollssekreterare som för öfriga rotlar. Med anledning
häraf har Kungl. Maj:t för år 1906 förordnat en extra amanuens i nedre
revisionen, som skall hafva skyldighet att bestrida protokollssekreterare-
tjänst, och anvisat åt honom ett arfvode, motsvarande den åt nuvarande
amanuenser med liknande tjänstgöringsskyldighet i stat anslagna af¬
löning, eller 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar och 300 kronor i
renskrifningspenningar.
Vid extra rotelns förändring till rotel å nedre revisionens stat,
torde den tjänsteman, som skall hafva att fullgöra protokollssekreterare-
tjänstgöringen å roteln, äfvensom den å roteln tjänstgörande amanuensen
äfven böra upptagas i staten. Aflöningen för de nuvarande å stat upp¬
förda amanuenserna bestämdes af Riksdagen år 1905. Enahanda
aflöningsförmåner torde nu böra äskas för ifrågavarande två amanuenser.
För den ifrågasatta förstärkningen af nedre revisionens arbets¬
krafter skulle således erfordras följande belopp: 1
|
|
|
Tjänst-
|
Ren-
|
|
|
|
Arfvode
|
görings-
|
skrifnings-
|
Summa
|
|
|
|
penningar
|
penningar
|
|
1
|
konstituerad revisionssekreterare...
|
3,800
|
2,000
|
—
|
5,800
|
1
|
amanuens med skyldighet att tjänst-
|
|
|
|
|
göra såsom protokollssekreierare
|
—
|
1,500
|
300
|
1,800
|
1
|
amanuens...........................................
|
—
|
1,000
|
—
|
1,000
|
Summa kronor 8,600
1 detta sammanhang anhåller jag att få anmäla, att sexton tjänst-
förrättande men icke ordinarie revisionssekreterare uti underdånig skrif¬
velse i november 1905 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte taga under
nådigt öfvervägande:
l:o) huruvida icke ordinarie revisionssekreterareämbeten torde böra
inrättas till så stort antal, som det erfordras föredragande af justitie-
ärenden i Kungl. Maj:ts högsta domstol;
2:o) lämpligheten af att vid bestämmandet utaf antalet erforderliga
tjänster möjlighet till någon tids ledighet hvarje sommar beredes
tjänstförrättande revisionssekreterare;
3:o) om icke bestämmelsen uti gällande instruktion för Kungl.
Maj:ts kansli, att en revisionssekreterare skall vara anställd såsom byrå¬
chef för lagärenden i justitiedepartementet, lärer böra upphäfvas;
4:o) huruvida icke å nedre justitierevisionens stat upptagen lön
eller arfvode, som revisionssekreterare i anledning af erhållet förord-
6
Andra hufvudtiteln.
ilande att bestrida annat ämbete ej uppbär, kunde tilldelas den tjänst-
förrättande revisionssekreterare, som må anses därtill vara i tur;
5:o) om ej förhållandena kräfva, att äfven för kortare tid tillför¬
ordnad revisionssekreterare för sitt arbete tilldelas ersättning' efter en
beräknad årlig aflöning af 5,800 kronor; samt
6:o) önskvärdheten däraf att den, som i följd af erhållet uppdrag
att förvalta revisionssekreterareämbete nödgas vidkännas rese- och flytt¬
ningskostnader, af statsmedel tillägges ersättning härför.
Därest Eders Kungl. Maj: t godkänner hvad jag förut yttrat be¬
träffande det ifrågasatta nya revisionssekreterareämbetet, torde därmed
den i nämnda framställning från nedre revisionen först uppställda frågan
få anses vara besvarad. Möjligheten att bereda föredragandena i högsta
domstolen någon sommarledighet förutsätter helt naturligt en ej oväsent¬
lig ökning af revisionssekreterarnes antal; men icke heller denna fråga
torde lämpligen böra komma under öfvervägande annat än i samman¬
hang med en blifvande undersökning rörande reglering af nedre justitie¬
revision ens löneförhållanden.
Genom den ändring af instruktionen den 7 juni 1878 för ämbets-
och tjänstemännen i Kungl. Maj:ts kansli, som genom Kungl. Maj:ts
nådiga kungörelse den 30 december 1905 ägt rum, har det önskemål,
som i tredje punkten af nyssnämnda framställning uttalats, redan blifvit
uppfylldt.
I afseende å de önskemål, som framställts i fjärde och femte
punkterna, tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t upprepade gånger
af andra hufvudtitelns besparingar tillagt tillförordnade revisions¬
sekreterare, som icke äro assessorer och således icke äga att uppbära
assessorslön, lönefyllnad till sådant belopp, att de därigenom kommit i
åtnjutande af lika löneförmåner med de assessorer, hvilka haft förord¬
nande såsom revisionssekreterare. Dessutom har Kungl. Maj:t genom
nådigt beslut den 30 december 1905 beträffande de tillförordnade revi¬
sionssekreterare, som, utan att åtnjuta arfvode på nedre revisionens
stat, erhållit mera ständiga förordnanden, tillagt dem sådan förhöjning
i aflöningen, att denna fullt motsvarar de konstituerade revisionssekre-
terarnas arfvode. Sådan lönefyllnad utgår för närvarande till icke
mindre än sju tjänstförrättande revisionssekreterare, och medlen härtill
bestridas af ordinarie revisionssekreterares löner. Föga anledning torde
finnas att gifva lönefyllnad åt mera tillfälliga vikarier, ej heller att
tillägga konstituerad revisionssekreterare ordinarie revisionssekreterares
lön. Den omständigheten, att en ordinarie revisionssekreterare förord-
Andra hufvudtiteln.
7
nats till annan statstjänst, har icke verkat någon förändring i den kon¬
stituerades verksamhet; denne sköter såsom förut den rotel, som lian
genom konstitutorialet är satt att förvalta, under det att däremot vikarie
förordnas för den ordinarie. Icke heller kan det angifna förhållandet
i allmänhet sägas hafva verkat något intrång i den konstituerades be¬
fordringstur. Han har eller åtminstone bör hafva räknat med möjlig¬
heten af att innehafvare af ordinarie tjänst, med bibehållande af den¬
samma, någon tid användes i högre tjänst; en möjlighet, som ju för
den konstituerade innebär en liknande utsikt för framtiden. Och otvifvel¬
aktigt har den omständigheten, att den ordinarie är eller före sin
utnämning till ordinarie varit använd på annat håll, beredt de yngre
i verket eu raskare befordran och ofta äfven bättre löneförmåner, än
eljes skulle ifrågakommit. Att för närvarande ordinarie revisions¬
sekreterare till så stort antal som fem äro i annan statstjänst an¬
ställda är en tillfällighet, men icke ens denna tillfällighet kan i ett
ämbetsverk som detta, där rörligheten i ledamöternas sammansättning
är och bör vara ett utmärkande drag, i stort sedt sägas vara till de
yngres skada. När den antydda rörligheten, såsom äfven händt någon
gång, tillfälligtvis stoppats, har detta varit föga gynnsamt för dem,
som i högre tjänst eller högre åldersklass i tjänsten sökt belöning för
sitt arbete. En annan fråga är däremot, huruvida de nu utgående
lönerna öfver hufvud taget äro efter nutida förhållanden tillräckliga.
Denna fråga torde af skäl, som jag redan förut haft tillfälle att beröra,
för närvarande icke böra komma under öfvervägande, likasom ej heller
det i sjätte punkten uttalade önskemålet om ersättning af statsmedel
för rese- och flyttningskostnader till dem, som, boende å annan ort
än Stockholm, mottagit uppdrag att förvalta revisionssekreterare¬
ämbete.
På grund af det anförda får jag alltså hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att höja anslaget till nedre justitierevisionen
med aflöning till dels en konstituerad revisionssekre¬
terare och dels två amanuenser, däraf eu med skyldig¬
het att tjänstgöra såsom protokollssekreterare, tillhopa
8,600 kronor, hvarigenom anslaget i dess helhet, nu
151,700 kronor, kommer att i 1907 års riksstat upp¬
föras till 160,300 kronor.
8
Ändra hulvudtiteln.
Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat.
[3.]
Ökning af
anslaget för
reglering af
två domsagor.
Uti underdånig ansökning af den 20 augusti 1904 hafva åtskilliga
invånare i Norra Hälsinglands domsaga anfört, att det behof af en för¬
bättrad tingsordning, som föranledt kungl. förordningen den 17 maj
1872, sedan längre tid tillbaka gjort sig kändt måhända mera i denna
domsaga än i någon annan del af riket, men att de förslag, som, i
ändamål att få den nya tingsordningen tillämpad inom domsagan, fram¬
ställts därom att de fyra tingslag — Bergsjö, Delsbo, Forsa och En¬
ånger —, af hvilka domsagan för närvarande utgöres, måtte förenas
till antingen två tingslag eller allenast ett tingslag, icke vunnit fram¬
gång. Då ett anordnande på angifna sätt af tingslagen inom domsagan
syntes möta stora svårigheter och af myndigheterna förklarats ej höra
äga rum, återstode endast ett sätt för frågans lösning, nämligen dom¬
sagans delning i två domsagor; och eu sådan åtgärd förefölle befogad
jämväl med hänsyn till domsagans utsträckning och stora invånareantal
samt den betydande mängden af därstädes förekommande mål och ären¬
den. Enligt sökandenas mening kunde en delning af domsagan lämp¬
ligen ske sålunda, att af de två nya domsagorna den ena komrne att
bestå af Bergsjö tingslag och Delsbo tingslag med tingsställen i Berg¬
sjö och Delsbo samt fem allmänna tingssammanträden om året i hvart-
dera tingslaget och den andra domsagan komme att utgöras af Forsa
och Enångers nuvarande tingslag, förenade till ett tingslag med tings¬
ställe i Hudiksvall och tio allmänna tingssammanträden årligen. Under
åberopande af hvad sålunda och i öfrigt anförts anhöllo sökandena i
underdånighet, att åtgärder måtte vidtagas för Norra Hälsinglands dom¬
sagas delning i två domsagor i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
sökandenas förslag eller på annat sätt, som kunde finnas mera ändamåls¬
enligt.
Hos Kung!. Maj:t hafva vidare åtskilliga invånare i Södra Hälsing¬
lands domsagas östra tingslag i underdånighet anfört, att under den
tid af nära trettio år, som förflutit, sedan Södra Hälsinglands domsaga
delades i två tingslag, domsagan gått framåt såväl i folkmängd som
ock genom uppkomst af njm industriella anläggningar samt tillväxt af
förut befintliga sådana, hvartill bidragit tillkomsten af nya kommunika¬
tionsförbindelser inom domsagan. Den reglering, som sålunda ägt rum,
motsvarar emellertid icke längre de ökade klufven på snabbhet i rätts¬
skipningen och lätthet att få äfven andra rättsärenden än de å tingen
förekommande utförda. binär häradshöfdingen i domsagan, helt visst
till följd af det större antalet göromål i det västra tingslaget, varit
Andra hufvudtitelu.
9
bosatt ocli troligen äfven hädanefter finner sig nödsakad att vara bo¬
satt i Bollnäs, men det östra tingslagets inbyggare sedan gammalt
hafva sin handels- och köpstad i Söderhamn, hafva omförmälda kraf
synnerligen framträdt inom östra tingslaget, och behof att få tings¬
laget skildt från det västra visat sig oundgängligt. Det västra tings¬
laget har för öfrigt, anfördes vidare, numera nått en sådan utveckling,
att göromålen därstädes kräfva eu särskild häradshöfding, och såväl
sökandenas önskemål som äfven de önskningar om en snabbare rätts¬
skipning, hvilka upprepade gånger försports från Norra Hälsinglands
domsaga, synas kunna förverkligas därigenom, att Södra Hälsinglands
domsagas östra tingslag och Enångers härintill gränsande tingslag inom
Norra Hälsinglands domsaga förenas till en domsaga och ett tingslag
med tio allmänna tingssammanträden om året. Enligt sökandenas me¬
ning vore en sådan förening desto mera lämplig, som den tillämnade
så kallade ostkustbanan är afsedd att genomlöpa den föreslagna nya
domsagan och Söderhamn utgör köpstad och afsättningsort för åtmin¬
stone en god del af Enångers tingslag. Sökandena anhöllo därför, att
Kungl. Maj:t täcktes taga hinder pröfning, huruvida icke sådan ändring
i Södra Hälsinglands domsagas omfång kunde ske, att domsagans östra
tingslag antingen ensamt för sig eller i förening med Enångers tings¬
lag må blifva en själfständig domsaga.
Invånarna i Södra Hälsinglands domsagas västra tingslag, som
lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet, hafva åberopat en jämväl från detta
tingslag till Kungl. Maj:t ingifven ansökning att, med hänsyn till vikten
för särskild! Bollnäs köping att tingssammanträden hållas tio gånger om
året, åtgärder måtte vidtagas för domsagans delning i två olika domsagor.
Och västra tingslagets häradsrätt har för sin del förklarat, att den, i
betraktande af mängden af de inom tingslaget förekommande rätte¬
gångsmål och ansökningsärenden samt öfriga på domhafvandens åtgärd
ankommande ämbetsgöromål, ansåge nödigt, att västra tingslaget blifver
eu domsaga för sig.
Ostra tingslagets häradsrätt åter har, efter att hafva bort tingslags-
borna, yttrat, att häradsrätten funne förändrad reglering af domsagan
icke vara för detta tingslag erforderlig, men att, för den händelse det
kan anses nödigt, att domsagans västra tingslag blifver egen domsaga,
häradsrätten ville förorda, att så äfven må blifva förhållandet med östra
tingslaget, dock utan att därvid med detsamma förenas något annat
tingslag eller del af sådant tingslag eller att från östra tinsnlasret näston
del afskiljes.
Inom Norra Hälsinglands domsaga hafva samtliga tingslagsbor och
Bih till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 2
10
Andra hufvudtiteln.
[3.] häradsrätter afstyrka bifall till ansökningen om . Enångers tingslags
sammanslagning med Södra Hälsinglands östra tingslag. Såsom skäl
härför anfördes, att införandet i norra domsagans återstående tingslag
af den i 1872 års förordning afsedda tingsordning icke skulle kunna
ske utan afsevärda olägenheter och kostnader. Däremot ansågo härads¬
rätterna sig böra tillstyrka delning af Norra Hälsinglands domsaga
på sätt föreslagits. Genom en sådan delning skulle nämligen, utan
egentlig olägenhet för någon, det önskemål vinnas, att i de nya dom¬
sagorna nämnda tingsordning med däraf befordrade snabbare rättsskip¬
ning kunde komma i tillämpning.
Häradshöfdingen i Norra Hälsinglands domsaga har anfört, att
det till följd af domsagans storlek (40 kvadratnymil) och alltjämt
stigande befolkning är nästan omöjligt för en person att sköta den¬
samma, helst svårigheten att erhålla dugliga såväl juridiska som ren-
skrifvarebiträden synes blifva större för hvarje år. Häradshöfdingen
kunde därför icke finna annat botemedel, än att domsagan delas i två
domsagor sålunda, att Forsa och Enångers tingslag bilda en domsaga
med tingsställe i Hudiksvall samt Delsbo och Bergsjö, som nyligen
uppfört nya tidsenliga tingshus, eu domsaga med två tingsställen, där
dessa nu finnas. Befolkningen skulle då komma att utgöra något öfver
19,000 personer i den ena domsagan (Forsa och Enångers tingslag)
samt omkring 24,700 i den andra. Olikheten i invånareantalet i de
båda sålunda bildade domsagorna kunde emellertid väntas snart utjämnas.
Från år 1903 har invånareantalet i Norra Hälsinglands domsaga ökats
med 261 personer, däraf blott 48 i Delsbo och Bergsjö tingslag, mot
213 i Forsa och Enångers tingslag. Befolkningen i de östra tingslagen
tillväxer således betydligt hastigare än i de västra och kommer säker¬
ligen att hastigt ökas när, såsom antagligt är, ostkustbanan varder
färdig. Dock ansåg häradshöfdingen i allt fall ej olämpligt om, på
sätt ombuden för Delsbo tingslag och ett ombud för Forsa tingslags-
bor hemställt, Norrala och Trönö socknar öfverflyttades från Södra
Hälsinglands domsaga till Norra Hälsinglands domsaga. På dessa skäl
ansåg häradshöfdingen den från Södra Hälsinglands domsaga inkomna
ansökning icke, såvidt angår Norra Hälsingland, böra till vidare åtgärd
föranleda.
Tillförordnade domhafvanden i Södra Hälsinglands domsaga här¬
med ledning af den officiella statistiken uppgjort en öfversikt till och
med år 1902 öfver lolkmängdstalen och antalet mål och ärenden inom
såväl domsagan och dess särskilda tingslag som ock Enångers tingslag
af norra domsagan. Af denna öfversikt torde en del, kompletterad med
Andra hufvudtiteln. H
sedermera tillkomna siffror för år 1903 och folkmängdstal för år 1904 [3.]
samt uträknade medeltal, här få intagas: ____
Södra Hälsinglands domsaga
Yästra tingslaget
Östra tingslaget
Enångers tingslag
År
|
1
Folk¬
mängd
den 31
decem¬
ber
|
Afdömda tvistemål
|
I Afdömda eller till annan
domstol förvista brottmål
|
Slutligen handlagda an-
1 söknings- och anmäl¬
ningsärenden
|
Folk¬
mängd
den 31
decem¬
ber
|
Afdömda tvistemål
|
Afdömda eller till annan
domstol förvista brottmål
|
Slutligen handlagda an¬
söknings- och anmäl¬
ningsärenden
|
Folk¬
mängd
den 31
decem¬
ber
|
Afdömda tvistemål
|
Afdömda eller till annan
domstol förvista brottmål
|
Slutligen handlagda an¬
söknings- och anmäl¬
ningsärenden
|
Folk¬
mängd
den 31
decem¬
ber
|
Afdömda tvistemål
|
Afdömda eller till annan!
domstol förvista brottmål
|
Slutligen handlagda an- j
söknings- och anmäl- |
ningsärenden
|
1
|
2
|
3
|
4
|
1
|
2
|
3
|
4
|
1
|
2
|
3
|
4
|
1
|
2
|
3
|
4
|
1899......
|
51,296
|
103
|
LO
00
|
1,764
|
28,812
|
73
|
114
|
1,119
|
22,484
|
30
|
104
|
645
|
6,432
|
11
|
65
|
223
|
1900......
|
51,863
|
109
|
329
|
1,735
|
29,190
|
80
|
203
|
1,078
|
22,673
|
29
|
126
|
657
|
6,364
|
11
|
86
|
274
|
1901......
|
52,712
|
121
|
360
|
1,654
|
29,739
|
77
|
299
|
1,117
|
22,973
|
44
|
61
|
537
|
6,471
|
16
|
79
|
248
|
1902......
|
53,031
|
130
|
268
|
1,933
|
29,812
|
89
|
213
|
1,289
|
23,219
|
41
|
55
|
644
|
6,540
|
12
|
59
|
233
|
1903......
|
53,241
|
134
|
239
|
1,977
|
29,955
|
1 91
|
168
|
1,361
|
23,286
|
43
|
71
|
616
|
6,410
|
9
|
49
|
324
|
1904 .....
|
53,436
|
1
|
|
|
30,085
|
|
|
|
23,351
|
|
|
|
6,409
|
|
|
|
Medeltal
|
I 119,4
|
LO
OO
JO
CO
|
1,812,6
|
|
j 82
|
| 199,4l,192,8
|
| 37,4 83,4
|
619,8
|
1 11,8
|
I 67,6
|
| 260,4
|
Till jämförelse meddelas ock motsvarande siffror för Bergsjö,
Delsbo och Forsa tingslag, på sätt visas af följande tablå:
|
Afdömda tvistemål
|
Afdömda eller till annan
domstol förvista brottmål
|
Slutligen handlagda ansök- j
ningar och anmälnings- |
ärenden
|
Bergsjö. |
|
Delsbo.
|
Forsa.
|
Bergsjö. |
|
Delsbo.
|
Forsa.
|
Bergsjö.
|
Delsbo.
|
Forsa.
|
1899......
|
7
|
31
|
14
|
102
|
137
|
44
|
540
|
573
|
653
|
1900......
|
22
|
29
|
30
|
60
|
68
|
55
|
605
|
721
|
784
|
1901......
|
13
|
26
|
31
|
67
|
69
|
54
|
638
|
649
|
614
|
1902......
|
11
|
28
|
24
|
56
|
73
|
52
|
496
|
573
|
675
|
1903......
|
17
|
29
|
48
|
28
|
44
|
36
|
586
|
681
|
736
|
|
70
|
143
|
147
|
| 313
|
| 391
|
241
|
| 2,865
|
3,197
|
3,462
|
Medeltal
|
14
|
28,6
|
| 29,4| 62,6
|
1 78,2
|
I 48,2
|
| 573
|
| 639,4
|
692,4
|
12
Andra hufvudtiteln.
Folie in; inge! s t al e n inom sistnämnda tre tingslag för åren 1899_
1904 framgå af följande tabell:
Under erinran, att folkmängden vid 1902 års slut utgjorde i kela
södra domsagan 53,031 personer, däraf 29,812 i västra tingslaget och
23,219 i östra tingslaget, under det att folkmängden i medeltal för
rikets domsagor vid nämnda tid uppgick till 34,123 samt att målens
och ansökningsärendenas antal vid domsagans båda häradsrätter samman-
lagdt länge öfverstigit hvad som i sådant hänseende kan anses såsom
medeltal föi domsagorna i riket, har tillförordnade domhafvanden vidare
framhållit, att de vid domsagans häradsrätter handlagda brottmålen till
stor del äro af gröfre beskaffenhet och att domhafvandens tid mellan de
allmänna tingssammanträdena ofta upptages af rannsakningar med häk¬
tade personer. Ofriga domhafvanden åliggande ämbetsgöromål äro icke
s^som en följd af den stora folkmängden, många utan äfven,
sarskildt hvad angår ägodelningsärenden och expedition af gravations¬
bevis, i hög grad tidskräfvande.
Vid öfvervägande af de sålunda anförda förhållandena lärer det
yttrar tillförordnade domhafvanden vidare i sitt den 12 augusti 1905
afgifna utlåtande — icke kunna förnekas, att domsagan är större, än
att den äfven med anlitande af biträden kan lämpligen af en person
förvaltas. Det missförhållande kan under nuvarande omständigheter
icke undvikas, att domhafvanden måste i stor utsträckning lita på
bitiäden i arbetet, utan att äga tid att i erforderlig mån öfva tillsyn
å deras. arbete. Domsagan har ock under åtskilliga tider faktiskt varit
delad, i ty att domarämbetet i hvartdera tingslaget utöfvats af olika
personel. Af de statistiska uppgifterna framgår, att inom domsagans
vastra tingslag ambetsgöromålen redan uppgå till sådan mängd, att de,
nyad angår tvistemål och ansöknings- eller anmälningsärenden, i det
närmaste motsvara och, hvad brottmålen beträffar, öfverstiga hvad som
i detta afseende är att anse såsom medeltalet för rikets domsasror
Bergsjö. Delsbo. Forsa.
1899..
1900..
1901..
1902..
1903.
1904.. .
13,975. 10,509. 12,213.
13,980. 10,528. 12,477.
14,001. 10,591. 12,519.
14,151. 10,617. 12,557.
14,202. 10,561. 12,713.
14,234. 10,545. 12,922.
Andra hufvudtiteln.
13
Redan nu visar sig ett kännbart behof att få antalet af de allmänna
tingssammanträdena inom västra tingslaget ökadt så, som ske kunde,
därest tingslaget blefve en domsaga för sig, och detta behof lärer
väl komma att med åren framträda allt starkare. Särskildt torde vara
att vänta att, om, såsom det antages, Bollnäs municipalsamhälle inom
kort varder köping, göromålen inom västra tingslaget, under hvars
häradsrätts domvärjo samhället är beläget, komma att rätt betydligt
ökas och behofvet af flera tingssammanträden göra sig gällande. Inom
tingslaget råder också ett lifligt intresse för, att detsamma måtte varda
ur domsagan utbrutet till en egen domsaga.
Tillförordnade domhafvanden anser däremot icke skäl föreligga,
som nödvändigt böra föranleda, att domsagans östra tingslag skall ensamt
utgöra en domsaga. Ämbetsgöromålens mängd inom östra tingslaget
gifver icke tillräcklig anledning därtill, och något behof af flera rätte-
gångstillfällen inom tingslaget kan icke anses vara förhanden. De skäl
för tingslagets afskiljande från domsagan, h vil ka anförts i den under¬
dåniga petitionen från tingslagsbor inom östra tingslaget och andra i
frågan intresserade personer, hafva vid sammanträdet inför häradsrätten
icke vunnit någon förespråkare.
Då emellertid för tillfredsställande af det trängande behofvet att
domsagans västra tingslag varder egen domsaga uppenbarligen är nöd¬
vändigt, att östra tingslaget kommer att ingå i någon annan domsaga,
samt från Norra Hälsinglands domsaga uttryckts den önskan, att sist¬
nämnda domsaga måtte blifva delad, synes, enligt tillförordnade domhaf-
vandens mening, frågan kunna så ordnas, att Enångers tingslag, som
gränsar till Södra Hälsinglands östra tingslag, afskiljes från Norra Häl¬
singlands domsaga och förenas med östra tingslaget till eu domsaga.
Därvid torde, åtminstone till dess kommunikationerna varda förbättrade,
hvartdera tingslaget böra bibehållas såsom särskildt tingslag med hvar
sitt tingsställe. Det synes nämligen icke böra ifrågasättas, att Enångers
tingslags tingsstad skulle flyttas till östra tingslagets för Enångers tings¬
lagsbor obekvämt belägna tingsställe i Söderala, och ännu mindre torde
det kunna blifva tal om att förlägga östra tingslagets tingsplats till
Enånger. Under nuvarande förhållanden, då östra tingslaget icke torde
kunna realisera sitt dyrbara, tämligen nya tingshus i Söderala, torde
det icke heller kunna sättas ifråga att förlägga ett för båda tingslagen
gemensamt tingsställe i Söderhamn, som eljest, åtminstone i den händelse
att den föreslagna ostkustbanan blir en verklighet, synes vara lämp¬
ligaste platsen för ett sådant tingsställe. En förening af östra tings-
14
Andra hufvudtiteln.
[3.] laget och Enångers tingslag till en domskrets är för öfrigt under när¬
varande förhållanden icke nödvändig, då icke i någotdera tingslaget
antalet mål och ärenden, som det tillkommer häradsrätterna att be¬
handla, är större, än att fem allmänna sammanträden i hvardera tings¬
laget fullt motsvara behofvet.
Därest sålunda — yttrar tillförordnade domhafvanden vidare —
Enångers tingslag förenas med Södra Hälsinglands östra tingslag till
en domsaga, blefve de tingsgöromål, som därstädes komme att åligga
domhafvanden, ungefär motsvarande hvad förhållandet är i några af
rikets mindre domsagor. Med tillämpning af de statistiska uppgifterna
för år 1902 äro för nämnda båda tingslag tillhopa antalet afdömda
tvistemål att beräkna till 53, de afdömda eller till annan domstol för-
vista brottmålen till 114 samt de slutligen handlagda ansöknings- och
anmälningsärendena till 877. För jämförelses skull har tillförordnade
domhafvanden antecknat motsvarande siffror för en del angifna dom¬
sagor, hvilka siffror, behörigen rättade, här anföras, nämligen för Mel¬
lersta Roslags domsaga resp. 42, 50, 1,007, för Stockholms läns västra
domsaga resp. 37, 57, 780, för Västmanlands södra domsaga resp.
51, 59, 1,010, för Västmanlands norra domsaga resp. 57, 104, 769,
för Ångermanlands västra domsaga resp. 140, 81, 768, för Åkerbo,
Bankekinds och Hanekinds härads domsaga resp. 29, 28, 881, för
Finspånga läns härads domsaga resp. 32, 25, 789, för Ostra härads domsaga
i Jönköpings län resp. 45, 85, 845, för Mellersta Värends domsaga
resp. 78, 82, 836, för Listers härads domsaga resp. 90, 35, 960, för
Bräkne härads domsaga resp. 63, 44, 846, och för Östra härads dom¬
saga i Blekinge län resp. 50, 62, 967.
I sammanhang härmed har tillförordnade domhafvanden erinrat,
hurusom siffrorna i förevarande afseende för den del af Norra Hälsing¬
lands domsaga, som efter frånskiljandet af Enångers tingslag skulle
återstå, utgöra enligt statistiska uppgifterna för 1902 resp. 63, 180
(rätteligen 181), 1,744, eller således, hvad tvistemålen angår, mindre än
medeltalet (92) för rikets domsagor men i öfrigt något mer än samma
medeltal (resp. 121 och 1,513).
På grund af hvad sålunda anförts har tillförordnade domhafvanden
förordat, att Södra Hälsinglands västra tingslag måtte, med bibehållande
af sitt nuvarande tingsställe, blifva en domsaga för sig, där således
skulle årligen hållas tio allmänna tingssammanträden, samt att Enångers
tingslag måtte afskiljas från Norra Hälsinglands domsaga och förenas
med Södra Hälsinglands östra tingslag till en domsaga sålunda, att
Andra hufvudtiteln. 15
tingslagen tillsvidare behålla hvar sitt tingsställe, och att, i likhet med
hvad i östra tingslaget är förhållandet, jämväl i Enångers tingslag
knngl. förordningen den 17 maj 1872 med fem allmänna tingssamman-
träden om året måtte varda tillämpad.
Knngl. Maj ds befallningshafvande i Gäfleborgs län har beträffande de
båda ifrågavarande domsagorna funnit det vara angeläget, att en för¬
ändrad reglering af desamma äger rum, så snart omständigheterna det
medgifva. Domsagornas storlek och folkrikhet och den hufvudsakligen
däraf beroende stora mängden af rättegångsärenden och öfriga göromål,
som tillkomma domhafvandena, påkalla med nödvändighet en föränd¬
ring, och det allmänt framställda krafvet på ett snabbare rättegångs¬
förfarande genom större antal tingssammanträden bör ock, om möjligt,
tillgodoses, hvilket äfven låter sig göra genom en reglering i hufvud¬
saklig öfverensstämmelse med hvad som nu blifvit ifrågasatt.
I fråga om sättet för regleringens genomförande har Kungl.
Maj:ts befallningshafvande utgått från, att den nödvändigaste åtgärden
är afskiljandet af Södra Hälsinglands västra tingslag till en domsaga
för sig med tingsställe i Bollnäs. Emot lämpligheten af denna åtgärd
har ej heller någon erinran gjorts från någon af dem, hvilka yttrat
sig i saken. Men enär Södra Hälsinglands östra tingslag torde ensamt
för sig blifva väl litet för att utgöra egen domsaga, har det synts
Kungl. Maj:ts befallningshafvande lämpligt, att Enångers tingslag af-
skiljes från nuvarande Norra Hälsinglands domsaga för att jämte Södra
Hälsinglands östra tingslag bilda en domsaga, hvardera tingslaget med
sitt tingsställe. En sådan anordning har visserligen mött motstånd
från såväl tingslagsborna i Södra Hälsinglands östra tingslag och samt¬
liga tingslag inom Norra Hälsinglands domsaga som vederbörande
häradsrätter i dessa tingslag. Men såsom skäl för detta motstånd har
dock icke anförts något annat, än att Enångers tingslags afskiljande
från Norra Hälsinglands domsaga skulle omöjliggöra eller försvåra in¬
förandet af en snabbare rättsskipning i Norra Hälsinglands domsaga i
enlighet med kungl. förordningen den 17 maj 1872. Några omständig¬
heter, som styrka befogenheten af denna invändning, hafva dock icke
åberopats, och Kungl. Maj:ts befallningshafvande har icke heller kunnat
finna, att invändningen är befogad. Vid åtskilliga föregående tillfällen
hafva framställningar gjorts om införande af förändrad tingsordning
inom Norra Hälsinglands domsaga, därvid ifrågasatts, att samtliga tings¬
lagen därstädes skulle förenas till ett tingslag med tingsställe i Hudiks¬
vall, och Kungl. Maj ds befallningshafvande har upprepade gånger ut-
[3.]
1(3 Andra hufvudtiteln.
[3.] talat sig för en dylik förändring såsom synnerligen önskvärd. Äfven
nu har af Forsa tingslagsbor alternativt förordats eu sådan anord¬
ning. Därest Enångers tingslag afskiljes från Norra Hälsinglands dom¬
saga, bör det enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes mening blifva
desto lättaie att förena de återstående Bergsjö, Delsbo och Forsa tings¬
lag till ett enda tingslag, och låta detsamma utgöra en domsaga, där
kungl. förordningen af den 17 maj 1872 i så fall komme att vinna
tillämpning. Föi detta tingslag borde tingsstället helst förläggas till
Hudiksvall men torde ock utan synnerlig olägenhet kunna förläggas till
Bergsjö, i hvilket senare fall det därstädes uppförda tingshuset fort¬
farande kunde komma till användning. Genom en reglering af ifråga¬
varande båda domsagor på nu antydda sätt ansåg Kungl. Maj:ts be¬
fallningshafvande det afsedda ändamålet lämpligen kunna vinnas, under
beaktande tillika, så långt möjligt är, af alla befogade anspråk från de
i saken intresserade.
S\ea hofrätt har på de af tillförordnade domhafvanden i Södra
Hälsinglands domsaga anförda grunder tillstyrkt, att nämnda domsagas
västia tingslag matte afskiljas till en särskild domsaga, hvilken lämp¬
ligen torde kunna benämnas Bollnäs domsaga, med tingsställe i Bollnäs
och tio allmänna tingssammanträden om året, samt att Södra Hälsing¬
lands domsagas östra tingslag måtte med Enångers tingslag af Norra
Hälsinglands domsaga förenas till en domsaga, hvilken synes lämpligen
kunna kallas Söderhamns domsaga, men att vid sådan reglering sist¬
nämnda två tingslag, af hvilka nuvarande östra tingslaget torde böra
erhålla annan benämning, exempelvis Ala tingslag, måtte få tillsvidare
utgöra särskilda tingslag med samma tingsställen som förut och med
fem allmänna tingssammanträden årligen i hvartdera tingslaget.
Någon delning af hvad som återstår af Norra Hälsinglands dom¬
saga, sedan Enångers tingslag därifrån afskilts, har hofrätten däremot
ansett icke böra ifrågakomma.
Af hvad sålunda anförts torde framgå, att båda ifrågavarande
domsagor, men särskildt Södra Hälsinglands domsaga, med afseende å
såväl folkmängd som antalet handlagda mål och ärenden äro af sådan
storlek, att åtgärder till minskning åt domhafvandens arbetsbörda och
till beredande af en tillfredsställande tingsordning äro högst trängande.
Lika med hofrätten anser jag uppenbart, att vid en delning af den södra
domsagan, som nu är vakant, dess västra tingslag- bör ensamt för sig
bilda eu domsaga. Att äfven låta östra tingslaget utgöra en domsaga
torde däremot åtminstone för närvarande icke hafva skäl för sig, och
Andra hufvudtiteln.
17
da en minskning af området för Norra Hälsinglands domsaga visat sig
behöflig, synes en sådan åtgärd icke kunna ske lämpligare än genom
afskiljande från denna domsaga af Enångers tingslag och dess förening
med Södra Hälsinglands domsagas östra tingslag. Åtgärder för ett sådant
afskiljande kunna redan under innevarande år vidtagas. Långt ifrån
att, såsom inom norra domsagan anförts, försvåra den länge önskade
regleringen af tingslagen inom denna domsaga, synes den nu ifråga¬
satta anordningen tvärtom vara ägnad att befordra denna mycket
viktiga frågas lösning, hvarigenom ock den därmed nära förbundna,
sedan 20 år på dagordningen stående frågan om byggande af tingshus
för Forsa tingslag kan blifva på ett tillfredsställande sätt afgjord. Ehuru
pröfningen häraf samt af den närmare regleringen inom de båda nu¬
varande domsagorna icke kan äga ruin, förrän Riksdagen lämnat sitt
bifall till inrättande af en ny häradshöfdingetjänst, torde dock för be¬
stämmande af häradshöfdingarnas aflöningsförmåner vara nödigt att,
utöfver hvad hittills skett, något ingå jämväl på dessa frågor.
Beträffande sättet att reglera de delar af norra domsagan, som
återstå, sedan Enångers tingslag därifrån utbrutits, kunna helt visst råda
olika meningar, såsom ock framgår af de förslag till reglering af denna
domsaga, hvilka tid efter annan framkommit. Härom har hofrätten
yttrat, att, med hänsyn till göromålens mängd och särskild! till det be¬
tydliga . antalet rannsakningar med häktade personer och andra extra
förrättningar, eu sammanslagning af de tre tingslagen till ett enda tings¬
lag knappast kan blifva lämplig, utan det har synts hofrätten, att af
samma tre tingslag böra bildas två tingslag därigenom, att Forsa tings¬
lag förenas med ett af de ölriga tingslagen. Vid öfvervägande af frågan,
huruvida i sådant fall Bergsjö tingslag eller Delsbo tingslag bör så¬
som särskild! tingslag bibehållas, har hofrätten af offentliggjorda statis¬
tiska uppgifter inhämtat, att visserligen antalet invånare i Bergsjö
tingslag, uppgående vid 1903 års slut till 14,202 personer, icke obe-
tydligt öfverstiger folkmängden i Delsbo tingslag, som vid samma tid
utgjorde 10,561 personer, men att däremot under femårsperioden 1899—
1903 det årliga medeltalet mål och ärenden inom Bergsjö tingslag väsent¬
ligt understigit motsvarande siffror för Delsbo tingslag, i ty att medel¬
talet afdömda tvistemål utgjort i Bergsjö tingslag 14, i Delsbo tingslag
29, medeltalet afdömda eller till annan domstol förvisade brottmål i
Bergsjö tingslag 63, i Delsbo tingslag 78 samt medeltalet slutligen
handlagda ansöknings- och anmälningsärenden i Bergsjö tingslag 573,
Bill. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. ' 3
18
Andra hufvudtiteln.
i Delsbo tingslag 639. Vid sådant förhållande har det synts hofrätten,
sorri om icke Delsbo utan Bergsjö tingslag borde med Forsa tingslag
förenas till ett tingslag. Vid bestämmande af tingsställe för detta större
tingslag torde valet kunna stå allenast mellan Hudiksvall, å ena sidan,
samt, å den andra, Bergsjö kyrkoby, hvarest Bergsjö nuvarande tings¬
lag har ett på senare tid uppfördt tingshus. Af de offentliggjorda
statistiska uppgifterna visar sig att, ehuru antalet invånare i Forsa
tingslag vid 1903 års utgång ej utgjorde mer än 12,713 personer och
således understiger folkmängden i Bergsjö tingslag, likväl under fem¬
årsperioden 1899—1903 det sammanlagda årliga medeltalet afdömda
tvistemål samt afdömda eller till annan domstol förvisade brottmål för
Forsa tingslag uppgått till ungefär samma siffra som motsvarande år¬
liga medeltal för Bergsjö tingslag och det årliga medeltalet slutligen
handlagda ansöknings- och anmälningsärenden för Forsa tingslag, 692,
betydligt öfverstigit medeltalet dylika ärenden för Bergsjö tingslag.
Med hänsyn härtill samt i betraktande jämväl af Hudiksvalls egenskap
af hufvudort i trakten och att, särskild! sedan den tillämnade ostkust¬
banan kommit till stånd, kommunikationerna med Hudiksvall för tings¬
lagets inbyggare i allmänhet blifva fördelaktiga, har hofrätten ansett
företrädet böra gifvas åt Hudiksvall.
Enligt det förslag till jämkning af de till häradshöfdingarna i
form af tjänstgöringspenningar och förvaltningskostnadsbidrag utgående
belopp, hvilket finnes intaget i statsverkspropositionen vid 1905 års
riksdag, har ansetts, att tjänstgöringspenningarna i norra domsagan,
nu uppgående till 3,300 kronor, kunna tåla vid en minskning af 700
kronor. Om Enångers tingslag frånskiljes domsagan, torde däraf kunna
föranledas en minskning af ytterligare 500 kronor. Utom de till härads-
höfdingen i den södra domsagan nu utgående tjänstgöringspenningarna
2,300 kronor, skulle således för häradshöfdingarna i de föreslagna två
nya domsagorna finnas att tillgå 1,200 kronor. Med hänsyn särskild!
till antalet brottmål i den föreslagna västra domsagan torde härads-
liöfdingen i denna domsaga icke skäligen böra i tjänstgöringspenningar
åtnjuta mindre än 1,700 kronor om året. I fråga om den föreslagna
östra domsagan kommer i betraktande, att en förening af dess olika
delar till ett tingslag åtminstone icke under den närmaste framtiden
synes böra äga rum. Häradshöfdingen där kommer således att få vid¬
kännas ganska betydliga utgifter för tingsresor och dylikt. Sportel-
inkomsterna i denna domsaga blifva däremot ganska ringa och kunna
icke beräknas gifva något större öfverskott efter afräkning af utgifterna
Andra hufvudtiteln.
19
för domsagans skötsel. Vid sådant förhållande och då lefnadskost-
naderna i denna del af landet äro betydligt högre än i sydligare be¬
lägna delar, torde häradshöfdingen i den föreslagna östra domsagan
höra i tjänstgöringspenningar erhålla 1,800 kronor om året. Hans
årliga nettoinkomst kommer då att uppgå till allra högst 7,200 kronor.
Då således för åstadkommande af nu ifrågasatta domsagereglering
erfordras anvisande af medel till en ny häradshöfdingelön, 4,500 kronor,
får jag på grund af hvad sålunda anförts, i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att, för möjliggörande af en reglering af Norra
och Södra Hälsinglands domsagor sålunda, att nu¬
varande Södra Hälsinglands västra tingslag må bilda
en domsaga under namn af Bollnäs domsaga, att Södra
Hälsinglands östra tingslag må tillsammans med En¬
ångers tingslag af Norra Hälsinglands domsaga utgöra
en domsaga under benämning Söderhamns domsaga,
samt att återstående tre tingslag af Norra Hälsinglands
domsaga må utgöra eu domsaga under bibehållande
af sin nuvarande benämning, öka anslaget till härads-
höfdingarna under Svea hofrätt med 4,500 kronor;
samt, under förutsättning af bifall härtill, fast¬
ställa aflöningsförmånerna för häradshöfdingarna i de
ifrågasatta tre domsagorna sålunda:
för häradshöfdingen i Norra Hälsinglands domsaga
lön .............................................................................. 4,500: —
tjänstgöringspenningar ........................................ 2,100:— 6 600:_
för häradshöfdingen i Bollnäs domsaga lön.............. 4,500: —
tjänstgöringspenningar......................................... 1,700: — 6,200:_
för häradshöfdingen i Söderhamns domsaga lön...... 4,500: —
tjänstgöringspenningar........................................... 1,800: — 6,300: —
Genom bifall till denna framställning skulle anslaget till Svea
hofrätt med därunder lydande justitiestat, nu uppgående till 684,487
kronor, komma att höjas med 4,500 kronor till 688,987 kronor.
20 Andra hufvudtiteln.
Fångvården.
[4.] Fångvårdsstyrelsen har nti underdånig skrifvelse den 2G september
Medgifvande 1905 anfört följande:
dag samlag et Genom de af 1902 och 1903 års riksdagar antagna nya löne-
uu fångars laterna för föreståndare och vaktbetjänte vid rikets läns- och krono-
underhåii är- cellfängelser har aflöningen till dessa gjorts oberoende af fångarbetet
ngen få an- och inkomsten häraf. I sammanhang härmed hafva arbetena, som
Vjcronor’m förut drifvits å föreståndarnas förlag med biträde af vaktbetjäningen,
visst ändamål, öfvertagits af kronan, hvarigenom de förra hindren undanröjts för
fängelsearbetsdriftens ordnande på praktiskt och systematiskt sätt. På
framställning af fångvårdsstyrelsen har Kungl. Maj:t därefter genom
nådigt bref den 14 oktober 1904 föreskrifvit, bland annat, att de för
armén, flottan och kustartilleriet, statens järnvägar, postverket samt
telegrafverket erforderliga persedlar, hvilka äro af beskaffenhet att
lämpligen kunna förfärdigas af fångar, skola i så stor utsträckning
som möjligt tillverkas å fängelserna, utan utgörande af någon betalning
för själfva arbetet men med upptagande af värdet däraf enligt gängse
pris i fångvårdens räkenskap inom linjen.
Efter emottagandet af nämnda nådiga bref, satte sig styrelsen
ofördröjligen i förbindelse med de vederbörande, som hafva bestyren
med persedelanskaffningarna för statens räkning, samt lät utreda, hvilka
tillverkningar lämpligen kunde öfvertagas af fängelserna, och därom
inleda aftal för behörig underställelse och godkännande. Samtidigt upp¬
sades de kontrakt med enskilda arbetsgifvare, som voro till hinder för
den nya ordningens införande, och fångförflyttningar vidtogos för att
på de fängelser, som i första hand funnos lämpliga för de nya arbets-
uppdragen, samla därför passande fångkategorier. Yrkesundervisare
hafva anställts och nödiga vaktbetjäntsförflyttningar företagits för
att å fängelser, där yrkesarbeten införts, erhålla därför kompetent
tillsyn. Härigenom har nu den ifrågasatta reformen hunnit så långt,
att för närvarande vid centralfängelserna å Långholmen och Nya varfvet,
tvångsarbetsanstalten i Landskrona, länsfängelserna i Stockholm, Lin¬
köping, Jönköping, Växjö och Vänersborg omkring 350 fångar äro syssel¬
satta med skomakeri-, skrädderi- och sömnads- samt snickeri- med flera
arbeten för så väl de i det nådiga brefvet omförmälda förvaltningar som för
medicinalstyrelsens och underlydande statsinrättningars räkning. Vidare
komma med oktober månad 1906, då nu gällande arbetskontrakt för
tvångsarbetsanstalten i Norrköping upphör, samtliga fångar därstädes,
som icke erfordras i arbeten för fångvårdens egen räkning, att på ena¬
handa sätt sysselsättas, hvarjämte åtgärder vidtagits för utsträckning
Ändra hufvudtiteln.
21
af den arbetsdrift, som sålunda satts i gång, jämväl till andra fängelser
och i ytterligare ökad omfattning till olika kategorier af fångar.
Dessa nya förhållanden hafva inom fångvårdsstyrelsen föranledt
betydlig ökning i göromålen. Redan föreskriften om kronans öfver-
tagande af arbetsdriften vid läns- och kronofängelserna indrog under
styrelsens omsorg en ny grupp af ärenden, med hvilka styrelsen förut
icke haft befattning; hvar jämte för styrelsens revision tillkom granskning
och för dess bokhållare bokföring af de nya specialredovisningar öfver
arbetena, som vid hvarje fängelse nu måste föras och till styrelsen
insändas. Men detta var dock en obetydlighet mot de göromål, som
måste uträttas för ordnandet, sammanhållandet och ledandet af hela
den affärsverksamhet, som vid fängelsernas användning jämlikt nådiga
brefvet den 14 oktober 1904 såsom tillverkningsplatser för de olika
statsförvaltningarnas behof måste allt mer utvecklas.
I sådant afseende har styrelsen framhållit att, såsom redan nämnts,
insikt hos styrelsen måste finnas om alla för statsförvaltningarna före¬
kommande arbeten, som lämpa sig för fångvården. Aftal om sådana
måste inledas och uppgöras och beställningarna på lämpliga fängelser
fördelas. Och för beräknande af förmågan till mottagande af nya
arbeten måste man ständigt hålla sig å jour med de redan pågående
och deras fortskridande. För bedömandet, hvarest nykommande fångars
arbetsförmåga bäst kan tillgodogöras, måste uppgifter om dessa insamlas
och antecknas. Förfrågningar och meddelanden från så väl stats¬
förvaltningarna som fängelserna skola mottagas och besvaras, och de
åtgärder vidtagas, som däraf föranledas. Sätten måste utfinnas för de
olika arbetenas praktiska utförande, och insikt måste förvärfvas, huru
de materialier böra i olika afseenden vara beskaffade, som bäst lämpa
sig för ifrågakommande tillverkningar. Härvid har svårighet mött där¬
igenom att, då en stor mängd persedlar af förvaltningarna uppköpts
färdiga, tillverkningsinsikterna i afseende å dem icke kunna inhämtas
från förvaltningarna. Leverantörerna, som äga dessa insikter, äro icke
hugade att delgifva dem åt fångvården. Och hvad angår persedlar, som
förut tillverkats å förvaltningarnas egna verkstäder, så öfverlämnas gärna
åt fångvården att för dem jämväl anskaffa materialierna. Sådana måste
ofta uppköpas i betydliga partier, och uppköpta eller från förvaltningarna
lämnade materialier måste fördelas på fängelserna. Fn betydande skrift¬
växling måste föras, leveranser till och från fängelserna förmedlas och be¬
siktigas, samt ärenden uträttas. Vaksamhet måste ägnas däråt, att arbetena
utföras på bästa sätt, samt fel och missförhållanden rättas. Och härför
och för de förbindelser, som i följd af affärsverksamheten uppstått eller
böra inledas med personer å olika orter, måste tidtals resor göras.
22
Andra hufvudtiteln.
För underlättande af dessa styrelsens nya uppgifter har styrelsen
genom cirkulär skrifvelse anmodat föreståndarna för de olika fångvårds-
anstalterna att söka förhandla med representanter för statsförvaltningarna
hvar å sin ort och med dem till styrelsens underställning inleda aftal
om fångarbete för statens räkning; men de inkomna svaren hafva med
full tydlighet visat, att på denna väg det med nådiga brefvet den 14
oktober 1904 afsedda mål icke kan vinnas. Icke heller går det för
sig att hänvisa vederbörande vid vare sig förvaltningarna eller fängel¬
serna att i uppkommande frågor rörande redan igångsatta arbeten vända
sig direkt till hvarandra, utan till förekommande af att det igångsatta
maskineriet skulle trasslas sönder och afstanna måste allt sådant gå
genom fångvårdsstyrelsen.
Det lmfvudsakliga af bestyren i den nya verksamhet, hvars hufvud-
drag styrelsen sålunda sökt skildra, har styrelsen för enhets och kon¬
tinuitets vinnande funnit böra uppdragas åt en person och med hänsyn
till beskaffenheten af hans tjänsteställning därtill valt kamreraren, åt
hvilken styrelsen därför uppdragit att i samarbete med föredragande
byråchef ombesörja dessa bestyr under iakttagande af viktigare frågors
hänskjutande till styrelsens beslut eller godkännande. Kamreraren
intager sålunda här ungefär samma ställning som ledaren af en större
verkstadsaffär inför sin styrelse. Men då en dylik verksamhet icke
kunde anas, då år 1877 de nuvarande lönerna för fångvårdsstyrelsen
fastställdes och den för styrelsen nu gällande nådiga instruktion ut¬
färdades, måste såväl aflöningen höjas som instruktionen ändras för att
bringas i öfverensstämmelse med kamrerarens nya ställning och ökade
ansvar.
Den nya verksamheten för kamreraren har i hans göromål med¬
fört sådan ökning, att han omöjligen kunnat under alla tider på året
medhinna jämväl de öfriga med hans tjänst förenade åligganden. Sty¬
relsen har därföre icke blott för sådana tider, då kamreraren för ord¬
nandet af den nya arbetsdriften måst företaga resor till orterna, utan
äfven vid andra tillfällen nödgats bevilja kamreraren med bibehållande
af full lön ledighet från de i den nådiga instruktionen afsedda kam-
reraregöromålen samt för deras ombesörjande förordna vikarie med
vikariatsarfvode till vanligt belopp, som utgått af det i fångvårdsstyrelsens
aflöningsstat med 11,800 kronor uppförda anslag till vikariatsersättningar
samt arfvoden och flitpenningar åt extra biträden in. m.
Men äfven med fortfarande användning af denna utväg kunna de
med det nya arbetssystemet alltjämt växande bestyren icke medhinnas
af kamreraren, utan nödvändigt är, att vid hans sida ställa lämpliga
Ändra hufvudtiteln.
23
biträden. Af dessa måste för kontinuitet i arbetsledningen åtminstone
en vara kompetent att under tider, då kamreraren måste för arbets¬
driften företaga resor, ocli under hans semester eller annat hinder för
honom öfvertaga hans befattning med arbetsfrågorna.
För tillgodoseendet af detta behof kunna medel omöjligen beredas
af omförmälda i fångvårdsstyrelsens stat uppförda anslag till vikariats-
•ersättningar och flitpenningar m. in., hvilket, enligt hvad styrelsen i
underdåniga skrivelser den 20 maj och 30 september 1902 visat, redan
förut varit otillräckligt för bekofvet och som hädanefter genom vikariats-
arfvoden vid kamrerarens ledigheter från de ursprungliga kamrerare-
göromålen än mer reduceras, utan erfordras för nu ifrågavarande ända¬
mål ytterligare årligen 3,500 kronor. Att emellertid under nuvarande för¬
hållanden, då en allmän lönereglering för ämbetsverken är under utarbe¬
tande, ifrågasätta proposition till Riksdagen om särskild! tillägg i fång¬
vårdsstyrelsens stat för nämnda ändamål, har styrelsen ej ansett lämpligt,
utan styrelsen har velat föreslå, att berörda belopp, hvilket redan för
år 1906 erfordras, måtte såsom afseende anordningarna för fångvårdens
arbetsdrift, hvars inkomst ingår till förslagsanslaget till fångars vård
och underhåll, af Kungl. Maj:t anvisas af detta anslag.
Statskontoret, som varit hördt i ärendet, har yttrat, att enligt
nådiga brefvet den 14 november 1873 inkomsten af straffarbetsfångar¬
nas arbeten skulle efter vissa grunder fördelas mellan fångarna sjkifva,
fängelsernas föreståndare och vaktbetjänte samt de vid fängelserna be¬
fintliga s. k. besparingskassorna. Sedan dels i sammanhang med och
dels efter fastställandet af de nya aflöningsstaterna för tjänstemän och
betjänte vid fångvårdsanstalterna denna arbetsinkomst i sin helhet blifvit
till statsverket indragen, har fångvårdsstyrelsen genom cirkulär till
vederbörande myndigheter föreskrifvit, att samma inkomst skall till
landtränterierna öfverlänmas och i deras fångvårdskostnadslikvider under
titel »arbetsinkomst» upptagas såsom inkomst å förslagsanslaget till
fångars vård och underhåll.
Med afseende härå har statskontoret i likhet med fångvårdsstyrel¬
sen ansett lämpligt, att kostnaden för den ökning af fångvårdsstyrel¬
sens arbetskrafter, som påkallas af bestyret med fångarbetets ordnande,
bestrides af nyssnämnda anslag. Men då denna kostnad icke är af
beskaffenhet att kunna såsom med fångarbetet förenad driftkostnad af-
dragas före arbetsinkomstens inleverering till statsverket, samt ifråga¬
varande inkomstmedel, sedan de tillgodoförts förslagsanslaget till fångars
vård och underhåll, icke torde kunna disponeras på annat sätt än an¬
slaget i öfrigt, hvilket ej torde kunna utan Riksdagens medgifvande
24
Andra hufvudtiteln.
[4.] anlitas till förstärkande af fångvårdsstyrelsens arbetskrafter, bär stats¬
kontoret ansett det framställda förslaget böra hänskjutas till Itiksdagens
pröfning.
En åtgärd att från förslagsanslaget till fångars vård och under¬
håll tillsvidare anvisa medel till fyllande af fångvårdsstyrelsens behof
af ökade arbetskrafter vid ordnandet af fångarbetet torde så mycket
mindre finnas olämplig, som de till följd af nådiga brefvet den 14
oktober 1904 erforderliga anordningar ännu icke kunnat helt genom¬
föras och tillräcklig erfarenhet således saknas om fångvårdsstyrelsens
framtida behof af biträde vid arbetsledningen. Enligt hvad jag inhäm¬
tat, har fångvårdsstyrelsen afsett, att af det ifrågavarande beloppet
omkring 2,0()0 kronor skola användas till aflönande af assistent åt
kamreraren i göromålen med arbetsdriften och återstående 1,500 kronor
till arfvoden åt biträden i öfrigt med skrifgöromål, leveransers af¬
kunnande och besiktning, kostnaders beräknande och granskande, ären¬
dens uträttande med flera dylika göromål, efter hvad förut är angifvet..
På grund häraf och då det föreslagna beloppet icke torde anses
utgöra mer än skälig ersättning för de arbeten, som därmed skola godt-
göras. tillåter jag mig i underdånighet hemställa, att Eders KungL
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att medgifva, att af förslagsanslaget till fångars
vård och underhåll ett belopp af 3,500 kronor må
tillsvidare från och med år 1906 årligen användas
för beredande af den ökning af fångvårdsstyrelsens
arbetskrafter, som påkallas af bestyren med arbets¬
driften vid fångvårdsanstalterna.
Bifall till denna framställning torde icke behöfva föranleda någon
ökning uti ifrågavarande förslagsanslag, och då anslaget för år 1904
visat något öfverskott, har anledning icke heller i öfrigt förekommit
till höjning af detta anslag.
Höjning af Förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrel-
försiagsan- sen ocp fångvården anställda ämbets- och tjänstemän har under .en
ålderstillägg längre följd af år öfverskridits. I sammanhang med vissa lönereglerin-
för en del gar inom fångvården höjde 1903 års riksdag detta anslag med 10,000
tjänstemän, kronor, men anslaget har likväl under år 1904 öfverskridits med icke
mindre än 10,045 kronor 63 öre.
Andra hufvudtiteln.
25
Då detta anslag således torde få anses till sitt ändamål otillräck- [4.J
ligt, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen:
att öka förslagsanslaget till ålderstillägg för en
del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda
ämbets- och tjänstemän med 10,000 kronor.
Genom bifall härtill skulle nämnda anslag, som nu utgör 75,000
kronor, komma att upptagas till 85,000 kronor och fångvårdsanslaget
i dess helhet, nu 1,839,245 kronor, att höjas till 1,849,245 kronor.
Uti underdånig skrifvelse den 22 september 1905 har fångvårds- Pension åt
styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition till ^Jvailiglrn
Riksdagen göra framställning därom, att extra gevaldigern i Gäfleborgs E- Waitner.
län Erik Waitner måtte berättigas att å allmänna indragningsstaten
undfå pension till ett mot gevaldigerslönen svarande belopp af 500
kronor.
Af handlingarna i ärendet inhämtas, att Waitner, som är född
den 26 mars 1833, den 7 oktober 1863 blifvit anställd såsom extra
vaktknekt vid länsfängelset i Gäfle och den 30 maj 1864 erhållit
fångvårdsstyrelsens förordnande såsom ordinarie vaktknekt; att han den
12 april 1872 antagits till extra fånggevaldiger inom Gäfleborgs län
och den 23 januari 1883, sedan ledighet inträffat af en ordinarie geval-
digersbefattning, förordnats att tillsvidare upprätthålla denna gevaldigers-
befattning mot åtnjutande af löneförmåner enligt fastställd stat; samt
att han fortfarande bekläder denna syssla.
Anledningen därtill, att Waitner år 1883 endast erhöll förordnande
tillsvidare, har fångvårdsstyrelsen uppgifvit vara en då väntad minsk¬
ning i fångtransporterna inom länet, i följd hvaraf tjänsten ansågs icke
böra definitivt återbesättas.
Waitner, som uppnått 72 lefnadsår, har alltså tjänat staten
i 42 år och därunder nära 8 år varit ordinarie vaktknekt samt mer än
22 år uppehållit en ledig ordinarie fånggevaldigersbefattning med lika
tjänstgöring som ordinarie gevaldiger och full aflöning å det i riksstat
uppförda bestämda anslaget till fångars vård och underhåll. Under sin
långa tjänstetid har han förvärfvat det vitsord, att han plikttroget
fullgjort sina åligganden samt iakttagit en absolut nykter och i allo
hedrande vandel.
Fångvårdsstyrelsen har anfört att, om Waitner i sin tjänst varit
Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Samt. 1 Afd. 4
26
Andra hufvudtiteln.
ordinarie å den af 1882 års riksdag fastställda aflöningsstat, i hvars
ställe numera gäller den af 1902 års riksdag godkända nja lönestaten,
han skulle hafva uppfyllt de genom nådiga kungörelsen den 13 juni
1902 för befattningshafvandes vid fångvården berättigande till pension
å allmänna indragningsstaten stadgade villkor. Det förhållande att
Waltner af skäl, som icke beröra hans lämplighet eller duglighet för
tjänsten, varit i saknad af dylikt konstitutorial, bör ej billigtvis lända
honom till men, när han efter långvarig och hedrande tjänstgöring
måste på grund af ålder och försvagadt hälsotillstånd från befattningen
afgå. I likhet med Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som till fång¬
vårdsstyrelsen öfverlämnat framställning i ämnet från Waltner, har
styrelsen därför funnit sådana omständigheter vara för handen, att pension
af statsmedel bör Waltner beredas.
Statskontoret, som hörts i ärendet, har instämt i fångvårdsstyrel¬
sens hemställan. Det hinder, som möter för tillämpning å Waltner af
de allmänna pensioneringsgrunder, hvilka blifvit för fånggevaldiger fast¬
ställda, är enligt statskontorets mening af så uteslutande formell natuiy
att det skulle vara i hög grad obilligt, därest ej detta hinder undanröjes.
På grund af nu anförda förhållanden får jag underdånigst till¬
styrka, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att extra fånggevaldigern i Gäfleborgs län Erik
Waltner må berättigas att från och med månaden näst
efter den, i hvilken han från gevaldigersbefattningen
erhåller afsked, å allmänna indragningsstaten åtnjuta
årlig pension till ett mot gevaldigerslönen svarande
belopp af 500 kronor.
Medikolegala besiktningar.
[5,j Förslagsanslaget till medikolegala besiktningar har under de
Höjning af senare åren ständigt visat brist. Medeltalet af dessa brister utgör för
^liageftai 5-årsperioden 1899—1903 ej mindre än 7,596 kronor. Emellertid visas
medikolegala i bristerna en nedgående tendens. Med ^beräkning af år 1904 uppgår
besiktningar. medeltaiet från och med år 1899 till 6,977 kronor. För att anslaget
skall kunna i verkligheten motsvara behofvet för år 1907, torde en
höjning med 6,500 kronor säkerligen vara fullt tillräcklig.
Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen:
Andra hufvudtiteln.
27
att höja förslagsanslaget till medikolegala besikt- [5.]
ningar, nu upptaget till 12,000 kronor, med 6,500
kronor till 18,500 kronor.
Ersättning åt domare, vittnen och parter.
Äfven förslagsanslaget åt domare, vittnen och parter har under [6.]
senare åren ständigt visat brist. Då medeltalet af dessa brister för Höjning af
5-årsperioden 1899—1903 uppgår till 28,306 kronor och för 6-års- s/ågetZuTer-
perioden 1899—1904 till 28,958 kronor, torde detta anslag för att sättning åt
kunna fylla sitt ändamål böra höjas med 30,000 kronor. tmZhpalter.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen:
att höja förslagsanslaget till ersättning åt domare,
vittnen och parter, nu upptaget till 135,000 kronor,
med 30,000 kronor till 165,000 kronor.
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.
Förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. är i [7.]
riksstaten för år 1906 upptaget till belopp af 64,432 kronor. Medelhristen Höjning af
under 5-årsperioden 1899—1903 uppgick till 47,113 kronor och för 6-års- slaget till
perioden 1899—1904 till 46,393 kronor. Eu höjning af anslaget så, ^ZhexZn
att det skall kunna motsvara utgifterna, torde icke höra beräknas lägre ser, ved m. m.
än omkring 47,000 kronor. För att vinna ett afrundadt tal för anslaget
torde detta böra höjas med 47,568 kronor.
Jag hemställer alltså,’ att Eders Kungl. Maj: t täcktes föreslå
Riksdagen:
att höja förslagsanslaget till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m., nu upptaget till 64,432 kronor,
med 47,568 kronor till 112,000 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för år 1906
finnas å andra hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå någon
förändring.
28
Andra hufvudtiteln.
[8].
Lag-
beredningen.
[9-]
Straff¬
registret,,
[io.]
Ökadt arbets¬
biträde åt
justitie-
kanslers-
ämbetet.
[11]
Förstärkning
af nedre
justitie-
revisionens
arbetskrafter.
Extra anslag.
Då för lagberedningen torde böra äskas samma anslag, som af
de senaste riksdagarna beviljats, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen:
att för fortsatt uppehållande af lagberedningens
verksamhet å extra stat för år 1907 anvisa ett belopp
af 50,000 kronor.
Angående sin verksamhet under år 1905 har lagberedningen af-
gifvit en redogörelse, som, för att komma till Riksdagens kännedom,,
torde få biläggas detta protokoll.
För bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister
föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. vid justitie¬
departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli anvisade Riksdagen
för år 1906 ett belopp af 5,000 kronor. Samma belopp torde höra
äskas för år 1907, hvadan jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen:
att, för bestridande af de utaf tillämpning af
lagen om straffregister föranledda kostnader för ama¬
nuenser, renskrifning m. m. vid justitiedepartementets
afdelning af Kungl. Maj:ts kansli, å extra stat för år
1907 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.
Det anslag, som alltsedan tillkomsten af 1901 års lag om ändring
i vissa delar af rättegångsbalken årligen beviljats till ökadt arbetsbiträde
åt justitiekanslersämbetet, synes fortfarande böra utgå med oförändradt
belopp. Jag hemställer alltså, alt Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen:
att till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslers¬
ämbetet på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp
af 3,500 kronor.
För beredande af den förstärkning af nedre justitierevisionens
arbetskrafter, som nödvändiggjordes af Riksdagens beslut år 1905 an¬
gående ökning af antalet justitieråd, anvisade Riksdagen för år 1906 ett
Andra hufvudtiteln.
29
belopp af 25,800 kronor. Enahanda belopp, fördeladt efter nu till-
lämpade grunder, torde böra äskas jämväl för år 1907, hvadan jag
hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att till aflönande af dels tre tillförordnade revi¬
sionssekreterare och dels sex amanuenser i nedre
justitierevisionen, däraf tre med skyldighet att tjänst¬
göra såsom protokollssekreterare, på extra stat för år
1907 anvisa ett belopp af 25,800 kronor.
För bestridande af de utgifter för anställande af ytterligare ett
arbetsbiträde vid nedre justitierevision ens registratorskontor, som för¬
anleddes af den nya lagstiftningen om fullföljd af talan, har Riksdagen
allt sedan år 1902 anslagit på extra stat för hvarje år ett belopp af
2,700 kronor. Då anslaget fortfarande är erforderligt, hemställer jag,
att Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att till aflönande af ett biträde å nedre justitie-
revisionens registratorskontor å extra stat för år 1907
anvisa ett belopp af 2,700 kronor.
Uti underdånig skrifvelse den 13 maj 1904 erinrade Svea hofrätt
att, sedan under år 1896 beslutits, att till liofrätten, som dittills bestått
af sex divisioner men under en lång följd af år nästan ständigt måst
förstärkas med en extra eller sjunde division, skulle från Göta hofrätt
öfverflyttas en division, Svea hofrätt från och med den 1 oktober 1896
arbetat på sju ordinarie divisioner. Den balans af instämda och väd¬
jade mål, som år 1896 förefanns och som vid 1897 års ingång upp¬
gick till 893 mål, kunde under den följande tiden efter hand afarbetas,
så att antalet vid ingången af år 1900 utgjorde endast 510 mål och
vid 1901 års ingång lika många — ett antal, som liofrätten ansåg
ungefärligen motsvara normal balans, enär i beräkningen ingick ett
större antal mål, i hvilka parternas skriftväxling ej vid årsskiftet hunnit
afslutas eller hvilka af andra orsaker då ännu icke kommit i skick att
kunna till afgörande företagas. Men balansen af instämda och vädjade
mål, som under år 1901 åter började ökas och vid 1902 års ingång
utgjorde 643 mål, tillväxte därefter hastigt, nämligen under år 1902
med icke mindre än 327 mål och under år 1903 med 178 mål, så att
de instämda och vädjade mål, som måst balanseras till år 1904, upp-
gingo till ett antal af 1,148.
[12.]
Biträde å
nedre
revisionens
registrators¬
kontor.
[13.]
En extra
division i
Svea hofrätt.
30
Andra hufvudtiteln.
Af brottmål och civila besvärsmål, Indika bägge slag af mål på
grund af den för hofrätten gällande arbetsordning i regeln komma till
mycket snar föredragning, förefanns däremot vid 1904 års ingång
allenast sådan balans, som vid årsskifte regelbundet måste uppstå.
Hofrätten anförde vidare, att den sålunda anmärkta under åren
1902 och 1903 inträffade hastiga tillväxt af balansen utaf instämda
och vädjade mål uppenbarligen stod i nära samband med en under
samma år uppkommen betydande stegring i antalet nyinkomna mål af
detta slag, i det att antalet, som under femårsperioden 1897—1901 ut¬
gjorde i medeltal 1,227 mål årligen och särskild! år 1901 utgjorde
1,247, därefter under år 1902 steg till icke mindre än 1,508 och under
år 1903 uppgick till 1,451.
En större balans af vädjade mål måste emellertid enligt hofrättens
mening leda till ett för rättsskipningen menligt försenande i allmänhet
af dylika måls afgörande i hofrätten, och afsevärd tillbakagång i an¬
talet inkommande vädjade mål ansåg hofrätten ej vara att under den
närmaste tiden påräkna, helst antalet af de vädjade mål, som till hof¬
rätten inkommo under de fyra första månaderna af år 1904, till och
med öfversteg antalet inkomna vädjade mål under motsvarande månader
hvartdera af åren 1902 och 1903.
På grund häraf och då hofrätten saknade utsikt att under sådana
förhållanden kunna med de tillgängliga ordinarie arbetskrafterna af¬
arbeta balansen, ansåg hofrätten sig böra i tid göra framställning om
vidtagande af särskilda åtgärder till balansens nedbringande och till
'förebyggande af ställningens försämrande.
Med anledning af denna framställning beslöt Kungl. Maj:t enligt
nådigt bref den 27 maj 1904, att en extra division skulle få hos hof¬
rätten bildas och den 1 september 1904 träda i verksamhet för att
under ett år handlägga uteslutande instämda och vädjade mål.
För detta ändamål anslogs dels åt en hvar af fem adjungerade
ledamöter 2,000 kronor, motsvarande de för hofrättsledamot bestämda
tjänstgöringspenningar, dels åt två personer, hvilka kunde blifva af
hofrätten förordnade att å den extra divisionen tjänstgöra i egenskap
af notarier, arfvode af 1,800 kronor och renskrifningspenningar 400
kronor, tillhopa 2,200 kronor för hvardera, och dels till gratifikationer
åt extra ordinarie tjänstemän 1,200 kronor jämte ersättning till er¬
forderligt vaktmästarebiträde 300 kronor, eller tillhopa för år räknadt
15,900 kronor. Dessa medel anvisades af besparingarna å riksstatens
andra hufvudtitel.
Andra hufvudtiteln.
31
__ Efter det denna extra division trädt i verksamhet, inkom Svea [13.]
hofrätt till Kung!. Maj:t med en ny skrifvelse den 20 oktober 1904,
däri hofrätten anförde, att det naturligtvis icke kunde på förhand till¬
förlitligen beräknas, huru stor balans skulle komma att förefinnas, sedan
den från den 1 september arbetande extra divisionen varit i verksamhet
under ett år. Enär emellertid med ledning af tidigare erfarenhet arbets¬
produkten för ett år af eu sådan division ej torde böra uppskattas
högre än till omkring 300 afgjorda vädjade mål, ansåg hofrätten, att
balansen icke genom divisionens verksamhet under ett år skulle kunna
nedbringas lägre än till omkring 848, och detta endast under antagande
att samtidigt icke tillkommit något nytt öfverskott af oafgjorda vädjade
mål. Balansens minskning måste nämligen blifva fördröjd, därest nya
vädjade mål fortfarande inkommo i större antal än som hunne afgöras
å de ordinarie divisionerna, på sätt under de sistförflutna åren inträffat.
Sådant trodde hofrätten emellertid i verkligheten, att förhållandet skulle
komma att blifva jämväl för år 1904, att döma däraf att antalet af de
vädjade mål, som till hofrätten inkommit under årets dittills gångna
månader, januari—septembei’, i någon mån öfversteg antalet under mot¬
svarande månader af år 1903.
Med afseende å angelägenheten däraf, att den extra divisionens
verksamhet finge fortfara, intill dess tillfyllestgörande minskning i
balansen af vädjade mål uppnåtts, fann hofrätten sig därför böra hem¬
ställa, att Ivungl. Maj:t täcktes för ifrågavarande, för den rättssökande
allmänheten viktiga ändamål bereda hofrätten tillfällig förstärkning
med eu öfvertalig division under ytterligare ett år, räknadt från den
1 september 1905, därför kostnaderna, enligt förut tillämpade grun¬
der, skulle uppgå till sammanlagdt 15,900 kronor.
Äfven denna framställning bifölls af Kungl. Maj:t, och genom nådigt
bref den 12 maj 1905 anvisade Kungl. Magt de för ändamålet erforder¬
liga medlen att utgå af besparingarna å riksstatens andra hufvudtitel.
Hofrätten har nu i underdånig skrifvelse den 20 oktober 1905
ytterligare anfört, att från den 1 september 1904, då den extra divi¬
sionen trädde i verksamhet, och till slutet af år 1904 å den extra
divisionen afgjorts 117 vädjade mål. Antalet af de under år 1904 till
hofrätten inkomna nya dylika mål uppgick emellertid till icke mindre
än 1,509 och öfversteg med 261 det antal vädjade mål, som år 1904
hunnit å de ordinarie divisionerna afgöras. Om från detta öfverskott
af 261 mål afräknas omförmälda af den extra divisionen afgjorda 117,
visar sig sålunda, att under år 1904 balansen ökats med 144 eller från
1,148 till 1,292 mål. Med ledning af förhållandena under de dittills
32
Andra hufvudtiteln.
[13.] gångna månaderna af år 1905 har hofrätten antagit, att under år 1905
antalet nya vädjade mål skall blifva, likasom under de nästförflutna
åren, ej obetydligt större än det antal, som hinner af de ordinarie
divisionerna under året afgöras, och att till följd af det uppkommande
nya öfverskottet af mål balansens totalsumma, oaktadt biträdet af den
extra divisionen, ej kan komma att vid utgången af år 1905 i någon
afsevärd grad understiga balansen vid 1904 års slut.
Då det således torde vara uppenbart, att biträde af en extra division
är af nöden jämväl efter den tid, för hvilken medel därtill hittills an¬
visats, har hofrätten hemställt, att förstärkning med en extra division
för behandling af instämda och vädjade mål måtte hofrätten beredas
under ytterligare ett år, räknadt från den 1 september 1906, därför
kostnaderna enligt förut tillämpade grunder skulle komma att uppgå
till sammanlagdt 15,900 kronor.
Lika med hofrätten finner jag den af hofrätten afgifna redogörelse
klart ådagalägga beliofvet däraf, att en extra division i hofrätten må
vara i verksamhet under ytterligare ett år från den 1 september 1906.
Då emellertid andra hufvudtitelns besparingar, särskildt genom an¬
visandet af medel för uppehållande under hela två år af den extra
divisionen, numera äro så starkt reducerade, att det icke finnes möjlighet
att därmed bestrida kostnaderna för tiden efter den 1 september 1906,
torde det blifva nödigt att, såsom äfven tidigare skett, hos Riksdagen
begära hvad för ändamålet kan erfordras.
I detta hänseende har jag att anmäla, att i en till Kungl. Maj:t
ingifven underdånig skrift af den 11 december 1905 tjuguen i Svea
hofrätt såsom adjungerade ledamöter eller fiskaler tjänstgörande hem¬
ställt, att, därest anslag för ifrågavarande ändamål hos Riksdagen be-
gäres, de nya arfvodena måtte föreslås till samma belopp, hvartill
ordinarie assessors aflöningsförmåner uppgå.
Till stöd för denna anhållan har i hufvudsak anförts, att för
närvarande icke mindre än 15 af de ordinarie ledamotsplatserna i hof¬
rätten uppehållas af adjungerade ledamöter, hvarjämte, i anledning af
den extra divisionens upprättande, ytterligare 5 extra ordinarie tjänste¬
män adjungerats. Till följd häraf utgöres hälften af de i hofrätten
arbetande ledamöterna af adjungerade. Beträffande löneförmånerna
för dessa anföres vidare, att endast sex af de tjugu adjungerade leda¬
möterna åtnjuta till hofrättens disposition ställda assessorslöner, 3,300
kronor, jämte assessors tjänstgöringspenningar, 2,000 kronor; sex
andra åtnjuta fiskalslön, 1,500 kronor, jämte tjänstgöringspenningar,
2,000 kronor, eller sålunda tillsammans 3,500 kronor, men de öfriga
Andra hufvudtiteln. 33
åtta adjungerade ledamöterna ocli tre extra ordinarie tjänstemän, som
vid tillfälliga ledigheter adjungeras, men eljest tjänstgöra såsom fiskaler
samt sex extra ordinarie tjänstemän, hvilka hafva fiskalsförordnande
tor längre eller kortare tid, eller sålunda sjutton tjänstemän erhålla
endast tjanstgörmgspenningar såsom ledamöter efter' 2,000 kronor för
år eller såsom fiskaler efter 1,200 kronor för år. Dessa inkomster
som sålunda icke öfverstiga 2,000 kronor för år, äro uppenbarligen
tor tetnadskostnadernas bestridande otillräckliga, och till följd af den
stränga tjänstgöringen i hofrätten finnes icke tillfälle till erhållande af
inkomster från annat håll. Medelåldern för de i hofrätten tjänstgörande
adjungerade ledamöter och fiskaler öfverstiger 34 år, ändock att i
beräkningen icke medtagits de adjungerade ledamöter, hvilka från
tingsbanan inkallats att tillsvidare tjänstgöra i hofrätten och hvilka
alla äro ännu äldre. Under loppet af den utbildning vid underdomstol
kräfvande en tid af omkring tre år, som af hofrätten fordras såsom
förutsättning för erhållande af fiskalsförordnande, och under den tid af
1 allmänhet likaledes omkring tre år, som en extra ordinarie tjänste¬
man efter afslutad tingstjänstgöring måste tjänstgöra i hofrätten, innan
han ernår fiskalsförordnande, erbjuder sig sällan möjlighet till erhållande
af namnvärda inkomster. Den inkomst, som erhålles, sedan ordinarie
befattning såsom ledamot af hofrätten nåtts, kan med hänsyn till
ämbetets art och vikt icke betraktas annat än såsom ganska måttlig
och lämnar en ytterst knapp ersättning för de pekuniära uppoffrino-arna
under den långa studie- och utbildningstiden. Hvad vidkommer dem
hvilka från tingsbanan inkallats i hofrätten, torde kändt vara, att på
tingsbanan för uppehället tillräckliga inkomster i allmänhet ej stå att
vinna fou än tidigast några få år före utnämningen till häradshöfdino-
hvadan de ekonomiska förhållandena för dem ej ställa sig afsevärdt
gynnsammare.
^dd jämförelse af förhallandena förr och nu — anföres det
vidare i nämnda skrift visar det sig, att medelåldern vid utnämning
till assessor är stadd i stigande. .Redan nu torde förhållandena vara
sådana, att en person, som saknar enskild förmögenhet, näppeligen
utan att för framtiden få sin ekonomi undergräfd kan ägna sig åt
hofrättsbanan. Men olägenheten af att denna bana förbehålles endast
de förmögna ligger 1 öppen dag, helst om man besinnar, att från hof-
ratterna plagat utgå en mycket stor del af landtdomarekåren och den
allra största^ delen af högsta domstolens ledamöter. Hade i förevarande
tall varit fråga om att allenast för några få år extra ordinarie tjänste¬
män skulle för afarbetande af arbetsbalans förordnas att tjänstgöra
Bih. till Rilcsd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 5
[13.]
34 Andra hufvudtiteln.
såsom ledamöter af liofrätten, så skulle sökandena val ej ansett sig
böra framkomma med erinringar i anledning af hofrättens förslag.
Men intet tvifvel kan förefinnas därom, att den åttonde divisiouen för
afarbetande af nu förefintlig balans måste bibehållas åtminstone ett
tiotal år, och då antagligen, därest de af bofrätten föreslagna arfvodena
af Riksdagen en gång beviljats, svårigheter skola möta att sedermera
få anslaget höjdt, hafva sökandena däraf funnit sig föranlåtna att göra
ifrågavarande framställning.
Sökandena hafva slutligen erinrat därom, att, då fråga år 1905
förelåg om förstärkning af nedre justitierevisionens arbetskrafter för
afarbetande af förefintlig balans, de för sådant ändamål erforderliga
extra revisionssekreterare ansågos böra erhålla enahanda löneför¬
måner som de konstituerade.
Med anledning af innehållet i den nu anmälda skriften anhåller
jag att få erinra, att på grund af de utnämningar och förordnanden,
som af Kungi. Maj:t den 30 december 1905 meddelades, äfvensom de
dispositioner i afseende å lediga löner i liofrätten, hvilka samma dag
af Kungi. Maj:t vidtogos, tillsvidare från den 1 januari 1906 ej mindre
än 10 assessorslöner stå till hofrättens förfogande att tilldelas dem bland
hofrättens adjungerade ledamöter, som liofrätten anser däraf böra komma
i åtnjutande. Sålunda komma från och med nämnda dag tio adjungerade
ledamöter i hofrätten att åtnjuta inkomst lika med assessor. Med an¬
litande af sex fiskalslöner, som på grund häraf torde blifva lediga, komma
ytterligare sex af de adjungerade ledamöterna att en hvar erhålla en in¬
komst af 3,500 kronor för år räknadt. Och slutligen finnes för ännu en
adjungerad ledamot att tillgå, utom tjänstgöringspenningarna 2,000
kronor för år räknadt, ytterligare 1,100 kronor, utgörande det belopp,
hvarmed en ledig hofrättsrådslön öfverskjuter hvad däraf motsvarar en
assessorslön. Följaktligen kommer af sjutton adjungerade ledamöter
en hvar af tio ledamöter att i inkomst erhålla 5,300 kronor, en hvar¬
af sex 3,500 kronor samt en 3,100 kronor, allt för år räknadt.
Då härigenom den ersättning, som beredes hofrättens adjungerade
ledamöter, ej torde vara mindre än hvad under en lång följd af år
kunnat bestås dem, hvilka innehaft förordnande att vara ledamöter i
hofrätten, synes från denna synpunkt icke kunna hämtas någon särskild
anledning att af Riksdagen begära högre anslag till den ifrågasatta
extra divisionen, än som förut utgått. Att från andra synpunkter
mycket af hvad i den ingifna skriften anförts är synnerligen beaktans-
värdt vill jag ingalunda förneka; och af innehållet däri har jag just
af denna anledning här upptagit mera, än som strängt taget hör till
Andra hufvudtiteln.
35
den föreliggande frågan. Men dessa synpunkter beröra ganska nära [13.]
själfva organisationen af våra ämbetsverk, och torde därför tillsvidare
böra lämnas å sido, till dess en mera omfattande undersökning af hit¬
hörande spörsmål blifvit verkställd.
På grund af det anförda får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen:
att, för beredande af tillfällig förstärkning af
Svea hofrätts arbetskrafter med eu extra division för
behandling af instämda och vädjade mål under ett
år från den 1 september 1906, på extra stat för år
1907 anvisa ett belopp af 15,900 kronor att utbetalas
enligt de i förutnämnda kungl. bref af den 27 maj
1904 och den 12 maj 1905 bestämda grunder, äfvensom
medgifva, att Ivungl. Maj:t må under år 1906 förskotts¬
vis af tillgängliga medel utanordna hvad af nämnda
belopp belöper på tiden från den 1 september till
årets slut.
Enär frågan om krigshofrättens organisation icke vid detta års [14.]
riksmöte kan framläggas till afgörande, hemställer jag, att Eders Kungl. Kri9sh°t-
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen: ratten.
att för år 1907 till arfvoden åt krigshofrättens
ordförande och militära ledamöter å extra stat anvisa
enahanda belopp, som för innevarande och flera före¬
gående år därtill anslagits, eller 3,250 kronor.
Samtliga de byggnader vid tvångsuppfostringsanstalten å Bona, [15.]
till livilka Riksdagen under de fyra sista åren anslagit medel, äro nu Tv&ngs-
fullbordade, och de medel, Riksdagen år 1905 anvisade för utförande Uanlt°aiten9å
af hvad då återstod af byggnads- och reparationsarbetena, hafva visat Bona-
sig jämnt motsvara de beräknade kostnaderna.
Bestyret med anstaltens anordnande har äfven under år 1905
handhafts af generalmajoren Richard Berg, ledamoten af Riksdagens
andra kammare Hans Andersson i Nöbbelöf och kontraktsprosten August
Pettersson. Sedan dessa med utgången af år 1905 fullgjort sitt makt¬
påliggande uppdrag att vara delegerade för anstaltens anordnande,
har från och med år 1906 den af Kungl. Maj:t den 20 oktober 1905
36
Andra hufvudtiteln.
för anstalten utsedda styrelse öfvertagit högsta ledningen af anstaltens
verksamhet och vårdnaden af dess angelägenheter.
Ännu återstå emellertid att täcka en del smärre utgifter, som
icke ingått i förut framlagda beräkningar och som statskontoret an¬
befallts att af tillgängliga medel förskottsvis utanordna. Sålunda har
för en del kostnader, som aflidne presidenten Annerstedt, såsom före
1905 en af delegerade för tvångsuppfostringsanstaltens anordnande, af
egna medel bestrida utbetalts sammanlagdt 1,485 kronor 35 öre. Dessa
kostnader afse kopior af byggnadsritningar, värdering af maskiner
samt uppgörande af förslag till elektrisk belysning vid Bona, rese-
och traktainentsersättning till landtbruksinspektoren vid Bona för vissa
på anmodan af delegerade företagna resor, ritningar och beskrifning
samt kostnadsförslag å vatten- och afloppsleduingar, program och förslag
till kontrakt rörande den elektriska belysningsanläggningen vid anstalten
m. m., kontroll och inspektion å en del utförda arbeten för den elekt¬
riska belysningen vid anstalten in. m., samt annonser och renskrifning.
Vidare har på delegerades förslag till deras biträdande arkitekt genom
särskilda nådiga bref anvisats dels godtgörelse för åtskilliga af honom
uppgjorda ritningar och kostnadsförslag m. in. till byggnader och repara¬
tioner vid anstalten med sammanlagdt 1,445 kronor, dels arfvode för den
af honom "under åren 1903—1905 utöfvade ledning af samt högsta tillsyn
vid byggnadsarbetenas utförande med 3,000 kronor, dels ock ersättning för
de resor, han under åren 1902—1905 företagit till Bona för uppgörande
af byggnadsförslag och för besiktning af byggnadsarbetena m. m., med
sammanlagdt 1,235 kronor 70 öre. Och slutligen har till gäldande
enligt fastställda grunder af delegerades egna resor och arfvoden under
åren 1902—1905 åtgått sammanlagdt 8,887 kronor 38 öre. Förslag-
till ersättande af dessa utgifter torde jag emellertid få anmäla i sam¬
manhang med öfriga af statskontoret förskjutna kostnader.
Till aflöningar åt tjänstemän och betjänte vid anstalten beviljade
Riksdagen på extra stat för år 1906 ett belopp af högst 24,550 kronor
enligt följande fördelning:
till direktören ....................................................................... kronor
,, predikanten och förste läraren ................................ ,,
,, andre läraren.................................................................. ,,
„ två afdelningsbefälhafvare .......................................... „
„ bokhållaren ................................................................... „
„ åtta förmän .....................................................................
4,000
2,400
1,200
3.200
1.200
6,800
transport kronor 18,800
Ändra hufvudtiteln.
37
till lrasmodern .
„ maskinisten
„ läkaren .......
11
landtbruksinspektoren
transport kronor 18,800: —
500: —
1,150: —
500: —
1,800: —
n
11
11
11
säger kronor 22,750: —
hvartill för möjligen erforderliga ålderstillägg till
direktören och afdelningsbefälhafvarne skulle få
läggas ett belopp af................................................. „ 1,800: —
eller således sammanlagdt................................................... kronor 2lh50:
Ett anslag af enahanda art och belopp hafva delegerade, enligt
underdånig skrifvelse den 20 oktober 1905, ansett böra finnas att tillgå
jämväl för år 1907.
Beträffande löneförmånernas uppdelning i lön, tjänstgöringspen-
ningar m. m. hafva delegerade hemställt, att det förslag, hvilket i sådant
hänseende var uppgjordt och bilagdt statsverkspropositionen till 1905
års Riksdag, fortfarande måtte få lända till efterrättelse. Detta förslag
var af följande innehåll: * 1
Lön.
|
Tjänst-
görings-
penningar.
|
Arfvode.
|
i Summa.
|
|
Ålderstillägg
efter j efter
j 5 år. | 10 år.
|
2,500
|
—
|
1,500
|
|
—
|
—
|
4,000
|
—
|
500
|
—
|
500
|
J
|
—
|
—
|
—
|
|
o
o
of
|
|
2,400
|
___
|
__
|
_
|
|
|
1,200
|
—
|
—
|
|
—
|
|
1,200
|
—
|
200
|
|
200
|
1
|
1,000
|
|
600
|
—
|
—
|
—
|
1,600
|
_
|
200
|
|
200
|
|
450
1
|
—
|
400
|
|
1,200
|
|
1,200
850
|
—
|
75
|
---
|
75
|
—
|
300
|
—
|
200
|
—
|
_
|
|
500
|
_
|
50
|
|
50
|
|
650
|
|
500
|
—
|
—
|
|
1,150
|
—
|
75
|
—
|
75
|
_j
|
|
—
|
—
|
—
|
500
|
—
|
500
|
—
|
|
|
|
—
|
1,200
|
|
600
|
—
|
—
|
—
|
1,800
|
—
|
200
|
|
200
|
-i
|
direktören.
ste läraren ....
andre läraren.....
1 afdelningsbe
häfvare ...........
bokållaren............
1 förman ...........
husmodern, jämte
fri kost................
maskinisten............
läkaren ....................
landtbruksinspekto¬
ren ................
38
Ändra hufvudtiteln.
Enligt hvad delegerade anmält, hafva vid 1905 års utgång endast
16 minderåriga förbrytare blifvit med stöd af lagen angående verk¬
ställighet af domstols förordnande om tvångsuppfostran till anstalten
öfverlämnade. Då till följd häraf anstaltens organisation .ännu icke
kunnat i dess helhet pröfvas eller någon bestämd erfarenhet vinnas i
fråga om den personal, som kan finnas nödig, sedan anstalten erhållit
fulla antalet elever, föreligger enligt delegerades åsikt icke någon
anledning att för år 1907 uppföra anstaltens aflöningsanslag å ordi¬
narie stat.
I detta sammanhang hafva emellertid delegerade tillkännagifvit,
att de med hänsyn till det angifna ringa elevantalet icke funnit sig höra
vidtaga någon åtgärd för tillsättande åt följande i 1906 års aflönings-
stat upptagna tjänstemän, nämligen en andre lärare, en afdelningsbefäl-
hafvare och fyra förmän, utan ansett att därmed kan anstå, till dess
den under september 1905 fullbordade elevbyggnaden B. måste för sitt
ändamål tagas i anspråk.
Under antagande, att elevantalet under år 1906 skulle komma att
uppgå till 100 eller så många, som anstalten är afsedd att upptaga,
anvisade Riksdagen till kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna
elever m. in. å extra stat för år 1906 ett förslagsanslag af 24,000 kronor
enligt följande beräkning:
till anskaffande och underhåll af beklädnad åt 100
elever, 80 kronor för hvarje elev...................... kronor 8,000: —
,, förplägning samt till aflönande af tjänstefolk till
biträde åt husmodern i hushållet .......................... „ 10,000:
„ bränsle och lyse .......................................................... v 3,000:
„ bestridande af diverse omkostnader, såsom ut-
skylder, medicin, telefon, frakter, ersättning för
återförande af förrymda elever m. m................... y> 3,000:
Summa kronor 24,000: —.
Vid det förhållande, att anstalten i hvarje fall måste vara beredd
att när som helst mottaga ett större antal elever, hafva delegerade
hemställt, att för år 1907 ett förslagsanslag till nyss angifna belopp
måtte hållas tillgängligt att i mån af behof anlitas, men äfven detta
anslag hafva delegerade af samma skäl, som åberopats i fråga om
anslaget till aflöningar åt tjänstemän och betjänte vid anstalten, ansett
höra kvarstå å extra stat.
Mot hvad sålunda af delegerade anförts och hemställts har jag
icke funnit anledning till erinran. Jag hemställer alltså, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
Andra hufvudtiteln.
39
att på extra stat för år 1907 bevilja:
till aflöningar åt tjänstemän och betjänte vid
tvångsuppfostringsanstalten å Bona ett förslagsanslag
högst 24,550 kronor,
samt till kost och beklädnad åt de vid anstalten
intagna elever m. m. ett förslagsanslag af 24,000 kronor.
Såsom i statsverkspropositionen till 1905 års Riksdag anmäldes,
har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 31 december 1904, med stöd
af 1 § i lagen den 27 juni 1902 angående verkställighet af domstols
förordnande om tvångsuppfostran, erkänt diakonissanstaltens i Stockholm
skyddshem vid Sjötorp i Stockholms län såsom allmän uppfostrings¬
anstalt.
Erforderliga medel för beredande vid detta skyddshem af upp¬
fostran åt minderåriga förbrytare af kvinnligt kön beviljade 1905 års
Riksdag genom att på extra stat för år 1906 anvisa ett förslagsanslag
af 10,000 kronor, däraf 5,000 kronor beräknades för hvart af åren
1905 och 1906.
Angående villkoren för minderåriga kvinnliga förbrytares mot¬
tagande vid skyddshemmet å Sjötorp hade Kungl. Maj:t genom nådiga
brefvet den 31 december 1904 uppdragit åt delegerade för anordnande
af tvångsuppfostringsanstalten å Bona att med diakonissanstalten upp¬
göra närmare aftal. Redan dessförinnan eller den 7 oktober 1904 hade
nämnda delegerade erhållit uppdrag att inkomma med underdånigt för¬
slag till de anordningar, som lämpligen böra vidtagas för beredande
af uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.
Efter det delegerade med diakonissanstalten träffat aftal, hvari¬
genom denna åtog sig att under en tid af högst två år från 1905 års
början å skyddshemmet mottaga högst sex minderåriga kvinnliga för¬
brytare, och detta aftal blifvit underställdt Kungl. Maj:ts pröfning, be¬
stämde Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 30 juni 1905, bland annat,
att diakonissanstalten skulle vara berättigad att uppbära dels för nödig
inredning och nyanskaffning i lokalerna äfvensom i hyresafgift och för
eventuellt återställande af lokalerna i deras förra skick en summa för en
gång af 1,000 kronor, dels och för beklädnad, kost, undervisning, sjuk¬
vård m. m. en dagafgift för hvarje elev, ej understigande en krona 50
öre och ej öfverstigande två kronor, däri ej inräknadt resekostnader
eller utrustning vid elevs utskrifning från skyddshemmet.
Enligt hvad delegerade i underdånig skrifvelse den 27 oktober
1905 anmält, har diakonissanstalten förklarat sig icke kunna efter den
[15.]
[16.]
Tvångsupp¬
fostran åt
minderåriga
kvinnliga
förbrytare.
40
Andra hufvudtiteln.
[16.] 1 januari 1907 mottaga minderåriga kvinnliga förbrytare till uppfostran
vid skyddshemmet å Sjötorp, men däremot erbjudit sig att på vissa
villkor å den af diakonissanstalten inköpta egendomen Wiebäck i Västra
härad af Jönköpings län från och med den 1 januari 1907 tillsvidare
och intill två år efter skedd uppsägning till uppfostran mottaga högst
12 minderåriga kvinnliga förbrytare, som enligt domstols förordnande
skola insättas i allmän uppfostringsanstalt. De af diakonissanstalten
härför uppställda villkor äro, att staten till anstalten erlägger:
l:o) såsom hyresersättnmg årligen............................. kronor 1,000: —
Därest till följd af uppsägning från statens sida aftalet upphör
innan 10 år förflutit, skall likväl denna hyresersättning utgå under 10
år, räknadt från och med år 1907.
2:o) såsom ersättning för vedbrand, inventarier,
telefon in. m. årligen ............................................................ kronor 300:
3:o) såsom bidrag till lön åt föreståndarinnan årligen ,, 800: —
4:o) såsom ersättning för bespisning, beklädnad, undervisning, läkare-
och sjukvård m. m. för hvarje vid anstalten mottagen elev en afgift
för hvarje dag af en krona.
Härom hafva delegerade anfört att, ehuru någon nämnvärd er¬
farenhet rörande sättet för anordnande af uppfostran åt minderåriga
kvinnliga förbrytare icke kunnat vinnas under år 1905, så mycket
mindre som blott eu dylik elev hittills varit å skyddshemmet vid Sjö¬
torp intagen, delegerade dock ansett att, så länge antalet ej öfver-
skrider det nu beräknade, ifrågavarande uppfostran icke kan anordnas
bättre och billigare än genom att, på sätt föreslagits, öfverlämna de
minderåriga kvinnliga förbrytarne till uppfostran och vård af diakoniss¬
anstalten i Stockholm. Denna har visat sig äga vilja och förmåga att
vid sina skyddshem så uppfostra vanartiga flickor, att stora förhopp¬
ningar kunna hysas om att de elever, som af diakonissanstalten mot¬
tagas, kunna efter 1 å 2 år återlämnas till samhället såsom ordentliga,
arbetsdugliga och förbättrade människor.
I de angifna villkoren ingår elevernas beklädnad endast under
vistelsen vid anstalten; och då den beklädnad, som af elev till anstalten
medföres, i allmänhet är af mycket dålig beskaffenhet samt dessutom vid
utskrifningen urväxt, hafva delegerade framhållit nödvändigheten där af,
att elev vid utskrifning från anstalten förses med nödiga beklädnads¬
persedlar. Kostnaden härför har ansetts icke böra beräknas till mindre
än 100 kronor för hvarje afgående elev, eller, då minst sex elever
antagas årligen komma att utskrifvas, en årlig kostnad af 600 kronor.
På grund af hvad sålunda anförts hafva delegerade hemställt, att
Andra hufvudtiteln.
41
för beredande af uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare Kungl. [16.]
Maj:t måtte af Riksdagen begära anvisande på extra stat för år 1907
dels såsom ersättning för hyra, ved, inventarier, bidrag till lön åt före¬
ståndarinna m. m. 2,100 kronor dels ock såsom ersättning för bespis¬
ning, beklädnad, undervisning, läkare- och sjukvård m. m. äfvensom
till utrustning vid utskrifning ett förslagsanslag af 5,000 kronor.
Såsom en enkel beräkning visar, kommer den af diakonissanstalten
för mottagande af kvinnliga förbrytare å Wiebäck fordrade ersättning
icke att ställa sig högre utan tvärtom lägre än hvad förut fordrats.
Möjlighet för staten att på billigare villkor bereda en verksam upp¬
fostran åt dylika förbrytare torde, såsom delegerade anfört, icke vara
att finna. Till jämförelse i fråga härom har diakonissanstalten upp-
gifvit, att dess skyddshem vid Sjötorp erhåller i årsafgifter för hvarje
elev sammanlagdt 350 kronor och dessutom ett särskildt anslag af
2,500 kronor årligen. Att diakonissanstalten nu fordrat 800 kronor
årligen såsom bidrag till lön åt föreståndarinnan torde till fullo försvaras
af nödvändigheten att, antingen anstalten hyser en eller tolf skydds-
lingar, hålla föreståndarinneplatsen besatt. Någon tvekan torde därför
ej kunna uppstå att, sedan erforderliga medel af Riksdagen beviljats,
erkänna ifrågavarande skyddshem såsom allmän uppfostringsanstalt,
afsedd för kvinnliga förbrytare. Ej heller i öfrigt har jag något att
erinra mot hvad delegerade föreslagit, hvadan jag hemställer, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att, för beredande af uppfostran åt minderåriga
förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt domstols
förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,
på extra stat för år 1907 anvisa dels ett belopp af
2,100 kronor att utgå såsom ersättning för hyra, ved,
inventarier m. in. samt såsom bidrag till lön åt före¬
ståndarinna vid sådan anstalt dels ock ett förslags¬
anslag å 5,000 kronor till godtgörande af de vid an¬
stalten mottagna elevers bespisning, beklädnad, under¬
visning, läkare- och sjukvård m. m. äfvensom till ut¬
rustning vid elevs utskrifning.
Det anslag, som under de senare åren beviljats till resestipendier [17.]
åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för Rese\
domarekallet, synes mig fortfarande böra utgå med oförändradt belopp. stipendter-
Emellertid har erfarenheten från de fyra år, under hvilka rese¬
stipendier till domare hittills utdelats, ådagalagt att de grunder, som
Bill. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 6
42 Andra hufvudtiteln.
Riksdagen år 1901 i sammanhang med beviljandet af då begärdt anslag
förutsatte böra följas vid stipendiernas utdelande och hvilka synas där¬
efter hafva blifvit af Kung!. Maj:t tillämpade, i vissa afseenden icke
äro fullt ändamålsenliga.
Med fog torde kunna sägas, att de ifrågavarande stipendierna icke
varit så eftersökta, som de bort kunna vara, och att anslaget därför
ej heller hittills visat sig så fruktbärande, som önskligt hade varit.
Om så är, kan orsaken härtill knappast vara någon annan, än att det
belopp, som enligt de angifna grunderna borde få utdelas för viss tids
utrikes vistelse, — eller under vanliga förhallanden 2,000 kronor för
sex månaders utrikes vistelse samt i proportion därefter för längre eller
kortare tid — af åtskilliga domare, som skulle varit synnerligen väl
skickade att med goda resultat studera den utländska rätten, ansetts
otillräckligt. Också har det försports, att de stipendiater, som besökt
mera aflägset belägna länder, fått af egna medel vidkännas icke obe¬
tydliga kostnader. Men äro stipendiebeloppen sådana, att såsom sti-
pendiesökande icke kunna anmäla sig andra än de, hvilka äga en mera
gynnsam ställning i ekonomiskt afseende, så torde ändamålet med sti¬
pendierna få anses vara till stor del förfeladt. I öfrigt måste tydligen
vid stipendiebeloppens bestämmande hänsyn tagas icke blott till de
större eller mindre resekostnader, som med en angifven resa äro för¬
bundna, utan äfven till lefnadskostnadernas storlek i de olika länderna
samt de större eller mindre behof af förflyttningar mellan särskilda
orter utrikes, som vid ett visst rättsstudium uppkommer, därest det
skall gifva önskadt utbyte.
Det är visserligen endast 1901, 1902 och 1903 års riksdagar,
som uttalat sig rörande de grunder, efter hvilka stipendierna borde ut¬
delas. I 1904 och 1905 års riksdagsbeslut finnes hvarken detta ut¬
talande åberopadt ej heller något nytt uttalande i ämnet gjordt, och
Kungl. Maj:t har således i själfva verket från och med år 1905 icke
varit bunden af de af föregående riksdagar uppställda grunderna. Då
emellertid, på sätt jag nämnt, dessa dock hittills blifvit följda, har jag
ansett riktigast att den afvikande uppfattning, jag ofvan uttalat, borde
göras Riksdagen bekant, innan samma uppfattning tilläfventyrs kommer
att vinna praktisk tillämpning.
Med uttalande häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Rikdagen:
att på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp
af 6,000 kronor till resestipendier åt ordinarie domare
Ändra hufvudtiteln.
43
eller dem, som vid domstolarna bereda sig för domare¬
kallet.
Uti underdåniga skrivelser den 8 december 1905 och den 2
januari 1906 bar statskontoret anmält, att statskontoret jämlikt före¬
skrifter i särskilda nådiga bref under förskottstitel utbetalt dels 15,384
kronor 14 öre för den af Eders Kung]. Maj:t den 1 april 1901 till¬
satta kommitté för revision af strafflagen för krigsmakten och förord¬
ningen om krigsdomstolar och rättegången därstädes, dels 1,679 kronor
5 öre till bestridande af kostnaden för anskaffande åt Västerbottens
södra domsaga af afskrifter utaf vissa i hofrätten befintliga renoverade
protokoll, dels 16,053 kronor 43 öre för täckandet af förut omförmälda
utgifter för anordnande af tvångsuppfostringsanstalten å Bona, dels ock
10,954 kronor för den af Eders Kungl. Maj:t den 30 september 1904
tillsatta kommitté för afgifvande af förslag till ändradt jordeboks-
väsen; hvarjämte statskontoret anhållit, att ersättning måtte beredas
statskontoret för de sålunda förskjutna beloppen.
Med anledning häraf hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen:
att till täckande af omförmälda af statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter, 44,070 kronor 62 öre,
å extra stat för år 1907 anvisa ett motsvarande belopp,
som för afrundande af hufvudtitelns slutsumma torde
få uppföras med 44,142 kronor.
Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet till
statsrådsprotokollet förut denna dag anfört i fråga om beredande åt
vissa statens tjänstemän och betjänte af dyrtidstillägg för år 1906 att
uppföras i riksstaten för år 1907, hemställer jag slutligen, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att, till beredande, i enlighet med de i statsråds¬
protokollet öfver finansärenden för denna dag angifna
grunder, af dyrtidstillägg för år 1906 åt en del tjänste¬
män och betjänte i justitiedepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli samt i de till justitiedeparte¬
mentet hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat
för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af
12,500 kronor.
[17.]
[18]
Statskontorets
förskott.
[19.]
Dyrtids¬
tillägg.
44
Andra hulvudtiteln.
Statsrådets öfriga ledamöter biträdde hvad föredragande departe¬
mentschefen sålunda hemställt;
och täcktes Hans Maj:t Konungen därtill i nåder
lämna bifall med befallning tillika, att utdrag af detta
protokoll skall till finansdepartementet öfverlämnas
för att tjäna till ledning vid författandet af Kungl.
Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof.
Ur protokollet
Carl Lundquist.
Andra hufvudtiteln.
45
Bilaga.
Till Konungen.
Jämlikt den af Eders Kungi. Maj:t för lagberedningen fastställda
instruktion har beredningen att afgifva redogörelse för sin verksamhet
under innevarande år.
Vid årets början afslutades arbetet med den del af jordabalken,
hvilken, enligt hvad beredningen i nästlidet års arbetsredogörelse om-
förmälde, skulle utgöra första afdelningen af den omarbetade jordabalken;
och aflämnades till Eders Kungl. Maj:t den 4 februari följande af motiv
åtföljda lagförslag, nämligen förslag till:
l:o) lag om nyttjanderätt till fast egendom;
2:6) lag om hvad iakttagas skall i afseende å införande af lagen
om nyttjanderätt till fast egendom;
3:o) lag om servitut;
4:o) lag om inskrifning af tomträtt samt af fång till sådan rätt;
5:o) lag om inteckning i tomträtt;
6:o) lag om ändrad lydelse af 17 kap. 5 och 6 §§ handelsbalken;
7:o) lag om ändrad lydelse af 42, 43, 100, 105, 113 och 158 8$
utsökningslagen;
8:o) lag om ändrad lydelse af 39, 46, 47, 48, 49, 50, 53, 55, 56
och 57 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i fast
egendom;
9:o) lag om ändrad lydelse af 2, 38 och 90 §§ konkurslagen;
10:o) lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i förordningen den 20
november 1845 i afseende på handel om lösören, som köparen låter i
säljarens vård kvarblifva;
46
Andra hufvudtiteln.
ll:o) lag om ändrad lydelse af 14 § i förordningen den 4 mars
1862 om tioårig preskription och om årsstämning;
12:o) lag om ändrad lydelse af 65 § i lagen den 20 juni 1879 om
dikning och annan afledning af vatten;
13:o) lag om ändrad lydelse af 4 § i lagen den 24 maj 1895
angående hvad till fast egendom är att hänföra; och
14:o) lag om ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 16 juni
1875 angående särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och
andra ärenden.
Lagberedningen har därefter varit sysselsatt med omarbetning af
lagstiftningen angående lagfart och inteckning i syfte att åt fastighets-
böckerna må kunna beredas en med uppgiften för fastighetsboksväsendet
mer öfverensstämmande betydelse än som för närvarande tillkommer
dem. Sedan grunder för en förändrad anordning i detta hänseende
utarbetats, förelädes dessa grunder tillkallade ledamöter af Riksdagen,
hvilka i egenskap af domare haft att handlägga dylika ärenden. När¬
mare bestämmelser i ämnet hafva därefter utarbetats för att blifva före¬
mål för vidare granskning och bearbetning i anslutning till det förslag
till förändrad anordning af jordeboksväsendet, livilket blifvit af särskilda
af Eders Kungl. Maj:t förordnade kommitterade utarbetadt.
Till lagberedningens handläggning har under året genom Eders
Kungl. Majrts beslut öfverlämnats Riksdagens skrifvelse den 13 april
1905 i anledning af väckt motion om lagändring i syfte att inskränka
förmånsrätt för ränta å intecknad fordran. Sedan lagberedningen den
11 december 1903 till Eders Kungl. Maj:t öfverlämnat i anledning af
Riksdagens skrifvelse den 22 april samma år utarbetade lagförslag
angående ändrad lydelse af 38, 52 och 57 §§ inteckningsförordningen
m. m., har, efter det högsta domstolen öfver samma förslag jämlikt
87 § regeringsformen afgifvit utlåtande, Eders Kungl. Maj:t, genom
beslut den 20 oktober 1905, öfverlämnat detta ärende till lagbered¬
ningen att tagas under förnyad pröfning i sammanhang med dess be¬
handling af frågan om förbättring af vårt fastighetsboksväsen.
Lagberedningens sammansättning har under året undergått den
förändring, att häradshöfdingen I. Ernbergs förordnande såsom ledamot
af beredningen den 30 sistlidne juni upphört och undertecknad Carlson
såsom ledamot i lagberedningen inträde
På grund af förordnande att inför högsta domstolen föredraga
ofvan först omförmälda lagförslag har undertecknad Skarstedt under
senare delen af året icke kunnat deltaga i beredningens arbeten.
Andra hufvudtiteln.
47
Jämväl under innevarande år har professorn i rättshistoria vid
universitetet i Uppsala V. Sjögren biträdt vid lagarbetet, hvarjämte
sedan den 1 nästlidne mars enligt Eders Kungl. Maj:ts förordnande
fiskalen i Eders Kungl. Maj:ts och rikets Svea hofrätt vice häradshöf-
dingen Axel Östergren biträdt lagberedningen.
Underdånigst
IVAR AFZELIUS.
ÅKE THOMASSON. S. SKARSTEDT. GUSTAF CARLSON.
Stockholm den 30 december 1905.
Tredje hufvudtiteln.
Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari
1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesert,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
Sidner,
Hellner,
ScHOTTE,
Berg,
Bergström.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog regle¬
ringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1907 och
yttrade beträffande:
Ordinarie anslag.
>>Den af Eders Kung]. Maj:t vid underdånig föredragning den 14 [l.J
januari 1905 godkända för Sverige och Norge gemensamma utrikes-
budgeten för 1906 upptog följande anslagsbehof:
Bih. till Rilcscl. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd.
2
Tredje lmfvudtiteln,
Kabinettskassan ......
Konsulskassan.......
|
Sverige.
kr. 503,100
» 394,250
|
Norge.
kr. 201,250
» 394,250
|
Tillsammans.
kr. 704,350
» 788,500
|
summa
|
kr. 897,350
|
kr. 595,500
|
kr. 1,492,850
|
Afgår hvad som af konsuls-
kassans utgifter beräknas
kunna bestridas af infly¬
tande expeditionsafgifter .
|
» 12,500
|
» 12,500
|
» 25,000
|
direkt anslag
|
kr. 884,850
|
kr. 583,000
|
kr. 1,467,850
|
Den på Sverige belöpande andelen af ifrågavarande direkta anslag
blef af Riksdagen beviljad och är upptagen i innevarande års riksstat för
tredje hufvudtiteln. „ . ,, , ,
Genom upplösningen af unionen mellan Sverige och Norge maste
Sverio-es utgifter för den diplomatiska och konsulära representationen i ut¬
landet komma att betydligt ökas. De ordinarie anslag, som för kabinetts-
och konsulskassornas utgifter böra af den nu sammanträdande Riksdagen
äskas, kunna dock icke bestämdt uppgifvas, förrän den kommitté åt hvilken
Eders Kungl. Maj:t vid underdånig föredragning den 17 sistbdne novem¬
ber uppdragit att utarbeta förslag till nya organisationer af utrikesdeparte¬
mentet, diplomatien och konsulatväsendet jämte utgiftsstater för desamma,
afoifvit sitt betänkande, och detta blifvit i vederbörlig ordning pröfvadt.
Enligt hvad jag vid nyssnämnda underdåniga föredragning anförde, torde
kommittén, hvilken börjat sitt arbete redan före slutet af november, kunna
aflämna fullständiga organisationsförslag före utgången af mars 1906; och
skulle Eders Kungl. Maj:t då i april kunna för Riksdagen framlägga för¬
slag till de nya organisationerna och de däraf betingade anslagen.
C Då det emellertid för statsregleringens uppgörande är erforderligt
att redan nu förslagsvis angifva en summa för ordinarie anslag till be¬
stridande af kabinetts- och konsulskassornas utgifter under år 1907 har
jag låtit uppgöra eu approximativ beräkning af de anslag för utrikes¬
departementet, diplomatien och konsulatväsendet, Indika, såvidt för när¬
varande kan förutses, kunna antagas komma att enligt de nya organisa¬
tionerna kräkas. Denna beräkning utvisar en slutsumma af omkring
1 500,000 kronor; och får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes i den nådiga propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof till bestridande af kabinetts- och konsuls¬
kassornas utgifter år 1907 upptaga ett förslagsvis beräknadt belopp åt
1,500,000 kronor.
Tredje hufvndtiteln.
3
I riksstaten för innevarande år finnes under rubriken »Utgifter, som
bestridas af svenska statsverket allena.» uppfördt ett anslag af 2,950
kronor åt svenska kyrkan i Paris. Detta anslag bör fortfarande utgå med
oförändradt belopp. Den nyssnämnda rubriken bortfaller likväl numera
efter unionens upplösning.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till svenska kyrkan i Paris för 1907 bevilja ett anslag af 2,950
kronor.
Extra anslag.
o
A tredje hufvudtiteln finnes i riksstaten för 1906 uppfördt ett extra
anslag å 4,500 kronor till fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater».
Utgifvaren af den del af verket, som omfattar den äldre tiden till
år 1814, filosofie doktor C. Hallendorff har i sin den 20 nästlidne decem¬
ber afgifna berättelse öfver verkets fortgång anfört följande:
»Under loppet af år 1905 har utgifvaren fortsatt de förut bedrifna
forskningarna i syfte att dels ur utländska arkiv, dels ur svenska hand¬
skriftssamlingar, och då i all synnerhet riksarkivets, komplettera den —
antagligen i följd af slottsbranden år 1697 — mycket ofullständiga serien
af svenska originaltraktater från 1600-talet.
Jämsides härmed har tryckningen i kronologisk följd af de kända
traktaterna pågått. I början af år 1905 kunde sålunda första häftet af
traktatverkets sjätte band (femte delens senare hälft) publiceras. Detta
häfte, 23 tryckark starkt, meddelade de från konung Gustaf II Adolfs död
till och med stilleståndet i Stuhmsdorf afslutade fördragen. Efter nämnda
häftes fullbordande har redigeringen af de närmast följande årens traktater
fortgått och så framskridit, att för närvarande 1635—1641 års traktater
dels redan äro tryckta, dels befinna sig under tryckning.»
I redogörelsen rörande den senare afdelningen af traktatverket, hvil¬
ken, innefattande tiden efter år 1814, utgifves af andre arkivarien C. Sand¬
gren, meddelas, att under år 1905 andra halfdelen af traktatverkets tret¬
tonde del (fjärde delen af Sveriges och Norges traktater), omfattande åren
1885—1890, utkommit af trycket, samt att af den därefter påbörjade fjor¬
tonde (femte) delen 6 ark äro färdigtryckta och ytterligare 4 uppsatta och
korrekturlästa.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
att till fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» för år 1907 bevilja
ett extra anslag af 4,500 kronor.
4
Tredje hufvudtiteln.
[4.] I riksstaten för 1906 finnes vidare å tredje hufvudtiteln upp-
fördt ett extra anslag å 2,500 kronor till bestridande af Sveriges andel i
kostnaderna under år 1905 för den i Haag, jämlikt konventionen för af¬
görande på fredlig väg af internationella tvister den 29 juli 1899, upp¬
rättade byrå.
Meddelande om beloppet af Sveriges andel i samma kostnader för
innevarande år har ännu icke ingått. Med ledning af den för byrån fast¬
ställda budgeten för året kan dock antagas, att denna andel icke kommer
att uppgå till högre belopp än det ofvannämnda i riksstaten för 1906
uppförda.
Jag får därför i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till bestridande
af Sveriges andel i kostnaderna under innevarande år för den internationella
skiljedomstolens byra i Haag å extra stat för år 1907 anvisa ett belopp
af 2,500 kronor.
[5.] Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet denna
dag anfört till statsi’ådsprotokollet i fråga om beredande åt statens
tjänstemän och betjänte af ett dyrtidstillägg för innevarande år att upp¬
föras i riksstaten för år 1907, får jag i underdånighet hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver fi¬
nansärenden denna dag angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande
år åt tjänstemän och betjänte i utrikesdepartementets afdelning af Kungl.
Maj:ts kansli å extra stat för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett be¬
lopp af 3,500 kronor.
[6.] Bland de extra anslagen å tredje hufvudtiteln har alltsedan år
1902 varit i riksstaten uppfördt ett bidrag af 750 kronor till den inter¬
nationella fredsbyrån i Bern. Anslaget beviljades ursprungligen på grund
af en inom Riksdagen väckt motion men har sedermera hvarje år af
Eders Kungl. Maj:t upptagits i den nådiga propositionen angående stats¬
verkets tillstånd och behof. Äfven mig synes det lämpligt, att svenska
staten lämnar ekonomiskt understöd åt den ifrågavarande byrån; och hem¬
ställer jag därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att såsom bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern å extra
stat för 1907 anvisa ett belopp af 750 kronor.
°
A extra stat för innevarande år har Riksdagen beviljat till konsuls-
stipendier 8,000 kronor samt till bestridande af stipendiats resekostnader
Tredje hufvudtiteln.
5
3,000 kronor eller tillsammans 11,000 kronor. För samma ändamål hade
förut alltsedan år 1896 utgått erforderliga medel från Sveriges andel i
konsulskassans besparingar. Fråga om förändrade anordningar beträffande
utbildandet af konsulattjänstemän torde emellertid komma under ompröf¬
ning i samband med den ofvan omförmälda kommitténs förslag till om¬
organisation af konsulatväsendet; och anser jag vid sådant förhållande icke
lämpligt, att för närvarande någon framställning göres till Riksdagen om
beviljande för år 1907 af anslag till konsulsstipendier.
Såsom jag härofvan erinrat, beräknades i den gemensamma ut- [7.]
rikesbudgeten för innevarande år kabinetts- och konsulskassornas utgifter
till 1,492,850 kronor, däraf den svenska andelen utgjorde 897,350 kronor
och den norska andelen 595,500 kronor. Då emellertid på grund af
unionens upplösning till utgifternas bestridande endast förefinnas de svenska
anslagen, torde jämväl den på Norge belöpande andelen böra anvisas af
svenska medel. Om än någon minskning i vissa af de beräknade ut¬
gifterna till följd af de förändrade förhållandena kan förväntas, så kom¬
mer dock denna minskning att motvägas af nya betydande kostnader,
särskildt från kabinettskassan. Jag erinrar härvid, att Eders Kungl. Maj:t
den 29 sistlidne november beslutat att afsända en svensk beskickning till
Kristiania samt förordnat en minister och en legationssekreterare därstädes
med aflöningar till sammanlagdt belopp af 38,000 kronor för år räknadt.
Härtill komma ekiperingspenningar till ministern i Kristiania samt till
andra nyutnämnda eller förflyttade ministrar m. fl. större utgifter.
Jag får därför i underdånighet hemställa, att Eders Ivungl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen,
att till bestridande af den på Norge belöpande andelen i kabinetts-
och konsulskassornas utgifter innevarande år enligt den gemensamma ut-
rikesbudgeten på extra stat för 1907 bevilja ett belopp af 595,500
kronor.
Vid underdånig föredragning den 17 sistlidne november anför- [8.]
de jag, att, till följd af de i Norge timade händelserna, af de i ut-
rikesbudgeten för 1905 beräknade norska bidragen till kabinetts- och
konsulskassornas utgifter influtit allenast hvad som belöpte på det förra
halfåret. För de efter nämnda tid af utrikesdepartementet bestridda ut¬
gifterna hade tagits i anspråk de svenska anslagen för året samt de till
departementets förfogande i riksbanken innestående besparingar å ofvan-
berörda kassor. Dessa tillgångar vore dock då till stor del uttömda,
hvadan jag i underdånighet påkallade Eders Kungl. Majds uppmärksamhet
å nödvändigheten att anskaffa medel till mötande af utrikesdepartementet
6
Tredje hufvudtiteln.
åliggande utgifter under den närmaste framtiden. Jag framhöll därvid,
att utan tvifvel norska regeringen komme att till utrikesdepartementet
inbetala en del af de dittills uteblifna bidragen till utrikesbudgeten för
året, men att detta icke torde komma att ske förrän längre fram i sam¬
manhang med den slutliga ekonomiska uppgörelsen mellan Sverige och
Norge i anledning af unionens upplösning. Norges i utrikesbudgeten be¬
räknade men icke inbetalda bidrag till kabinetts- och konsulskassornas ut¬
gifter år 1905 borde därför, i den mån sådant blefve erforderligt, för¬
skottsvis bestridas af enbart svenska medel; och täcktes Eders Kungl.
Maj:t på grund häraf anbefalla statskontoret att af under händer varande
medel till utrikesdepartementet utbetala ett belopp af 300,000 kronor, i
rundt tal motsvarande de norska anslagen till kabinetts- och konsulskas-
sorna för senare halfåret 1905.
Pågående förhandlingar med den norska regeringen angående den
ekonomiska uppgörelsen med Norge hafva ännu ej fortskridit så långt,
att något förslag i ämnet kan föreläggas Eders Kungl. Maj:t. Hur mycket
af de uteblifna norska anslagen för 1905, som kommer att till utrikes¬
departementet inbetalas, kan således icke nu med bestämdhet uppgifvas
och till följd däraf icke heller hur mycket som definitivt kan komma att
för utgifterna 1905 tagas i anspråk af det ofvan omförmälda af stats¬
kontoret förskottsvis utbetalda beloppet af 300,000 kronor. Framställning
till Riksdagen angående ersättning till statskontoret för hvad som af
svenska medel förskjutits till följd af uteblifna norska bidrag för 1905
torde därför få anstå för att längre fram under riksdagen aflåtas i sam¬
manhang med den definitiva propositionen angående kabinetts- och kon¬
sulskassornas anslagsbehof för 1907. Det af statskontoret redan förskjutna
beloppet torde dock i propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof böra förslagsvis upptagas.
Jag får därför i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes i den nådiga propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof till bestridande af en del af den på Norge
belöpande andelen af kabinetts- och konsulskassornas utgifter år 1905 bland
de extra anslagen för 1907 upptaga ett förslagsvis beräknadt belopp af
300,000 kronor.
.] Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
medgaf 1905 års Riksdag, att af hyresinkomsterna från kronans fastig¬
het i Konstantinopel finge år 1906 för svenska kyrkan i Paris användas
1,169 kronor, att utgå såsom lönetillökning för pastorn.
Tredje liufvudtiteln.
7
Alltsedan år 1893 har af berörda hyresinkomster hvarje år användts
ett visst belopp till lönetillökning åt pastor vid svenska församlingen i
Paris. Denna lönetillökning har från och med år 1900 utgått med det
ofvannämnda för 1906 medgifna beloppet af 1,169 kronor, motsvarande
1,625 francs.
Församlingen har nu genom dess kyrkoråd i underdånig skrifvelse
den 18 oktober 1905 anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte jämväl i den
nådiga propositionen till 1906 års Riksdag upptaga det ifrågavarande an¬
slaget. I den underdåniga ansökningen har kyrkorådet anfört, att kyrkans
ekonomiska ställning i hufvudsak är densamma som förut, samt att det
endast är under förutsättning att kyrkan fortfarande finge åtnjuta för¬
månen af det ifrågavarande extra anslaget, som dess inkomster och utgif¬
ter skulle kunna balansera hvarandra utan allt för stor brist. En. sådan
komme i alla händelser att uppstå till belopp af 400 k 500 francs om
året, och om lönefyllnadsanslaget bortfölle, skulle denna brist ökas till
omkring 2,000 francs. Kyrkorådet har vidare framhållit nödvändigheten
af att pastorslönen bibehålies vid det belopp af 10,000 francs, med hvilket
den under de senare åren utgått, därvid särskildt tilläggande att lefnads-
kostnaderna i Paris på sista tiden snarare ökats än minskats.
Eders Kungl. Maj:ts minister i Paris har på skäl, som tillförene
blifvit anförda för behofvet af det ifrågavarande lönetillägget för pastorn,
förordat nådigt bifall till den underdåniga ansökningen.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes äska Riksdagens samtycke därtill,
att af hyresinkomsterna från kronans fastighet i Konstantinopel måtte
år 1907 för svenska kyrkan i Paris användas 1,169 kronor att utgå såsom
lönetillökning för pastorn.»
Statsrådets öfriga ledamöter biträdde hvad herr ministern för utrikes
ärendena sålunda hemställt;
Och behagade Hans Maj:t Konungen därtill i nåder lämna bifall
samt befalla, att afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet
öfverlämnas för att tjäna till ledning vid författandet af Kungl. Maj:ts nå¬
diga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.
In fidem
C. G. von Heidenstam.
i
Fjärde hufvudtitein.
Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
13 januari 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsråden: Tingsten,
Bieséet,
Friherre Maeks von Wuetembeeg,
Tamm,
Sidnee,
Hellnee,
ScHOTTE,
Beeg,
Beegstböm.
Departementschefen, statsrådet Tingsten, anhöll att få underställa
Kungl. Maj:ts pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riks-
statens fjärde hufvudtitel för år 1907 och att i sammanhang därmed få
föredraga följande till Kungl. Maj:t inkomna skrivelser och fram¬
ställningar, nämligen:
ett af fördelningsläkaren m. in. C. C. Ekeroth, öfverstelöjtnanten
m. m. N. G. Hallström och regementsläkaren m. m. C. A. W. Flensburg
Bih. till Rihsd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 luft. I
2
Fjärde liufvudtiteln.
med skrifvelse den 26 maj 1905 till statsrådet och. chefen för landt¬
försvarsdepartementet öfveriämnadt förslag till stat och reglemente för
allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm äfvensom särskilda af armé¬
förvaltningen å civila departementet, medicinalstyrelsen, krigshofrätten,
chefen för Fjärde arméfördelningen, inspektören för trängen samt öfver-
kommendanten i Stockholm häröfver afgifna utlåtanden;
arméförvaltningens å civila departementet skrifvelse den 7 november
1905 angående beräkning af anslaget till ersättning åt vissa löntagare
i följd af arméns omorganisation;
medicinalstyrelsens skrifvelse den 23 augusti 1905 angående för¬
höjning af anslaget till stipendier för fältläkarkåren och veterinärstaten
samt arméförvaltningens å civila departementet den 27 oktober samma
år däröfver afgifna utlåtande;
arméförvaltningens å artilleridepartementet skrifvelse den 19 oktober
1905 angående dess behof af ordinarie anslagsmedel för år 1907;
arméförvaltningens å intendentsdepartementet skrifvelse den 31
oktober 1905 angående dess medelsbehof för år 1907;
statskontorets skrifvelse den 12 december 1905, i hvad den anginge
det under fjärde hufvudtiteln uppförda anslaget till ersättning för rust¬
ning och rotering;
generalfälttygmästarens och inspektörens för artilleriet skrifvelse
den 25 oktober 1905 angående arméförvaltningens å artillerideparte¬
mentet behof af extra anslagsmedel för år 1907 äfvensom arméförvalt¬
ningens däröfver afgifna yttrande;
chefens för fortifikationen samt generalfälttygmästarens och inspek¬
törens för artilleriet gemensamma skrifvelse den 17 november 1905
angående extra ordinarie anslag under år 1907 för fortsättande af
arbetena å Karlsborgs fästning och vid Tingstäde äfvensom armeför¬
valtningens å artilleri- och fortifikationsdepartementen vid öfverlämnande
af denna skrifvelse däröfver afgifna yttrande;
chefens för fortifikationen skrifvelse den 29 november 1905 angå¬
ende extra ordinarie anslag under år 1907 till uppförande af nya bygg¬
nader för armén samt arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet
vid öfverlämnande af denna skrifvelse däröfver afgifna yttrande;
arméförvaltningens skrifvelse den 20 november 1905 angående
extra anslag till förstärkning af arbetskrafterna inom ämbetsverket
under år 1907;
arméförvaltningens å civila departementet skrifvelse den 17 no¬
vember 1905 angående täckande af vissa förskott;
Fjärde Imfvudtiteln, 3
generalintendentens skrifvelse den 20 november 1905 angående
extra ordinarie anslag för arméns förseende med ny uniform äfvensom
arméförvaltningens å intendentsdepartementet och utrustningskommis-
sionens däröfver afgifna yttranden;
skytteförbundens öfverstyrelses skrifvelse den 10 november 1905
angående extra ordinarie anslag till det frivilliga skytteväsendets befräm¬
jande för år 1907 äfvensom arméförvaltningens å civila departementet
den 24 i samma månad däröfver afgifna utlåtande;
svenska föreningens »Röda korset» skrifvelse den 16 november 1905
angående statsunderstöd åt föreningen äfvensom särskilda af arméför¬
valtningen å intendentsdepartementet, medicinalstyrelsen, marinöfver-
läkaren samt chefen för generalstaben däröfver afgifna yttranden;
vederbörande arméfördelningschefers uppgifter å antalet indelt
manskap, som under år 1907 måste tagas i anspråk för tjänstgöring
såsom underbefäl, instruktörer eller beställningsmän vid skolor och
andra öfningar än vanliga repetitionsöfningar.
Departementschefen yttrade härefter beträffande fjärde hufvudtitelns
Ordinarie anslag.
Kommendantssiaten.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts med 1901 års Riksdag fattade beslut [1.]
angående ny härordning skall ett kommendantskap upprättas i Boden. Kommen.
På grund häraf föreslog Eders Kungl. Maj:t nästlidet års lagtima Riksdag dantsataten
att bevilja medel för anordnande af kommendantskap därstädes, dock
tillsvidare icke fullständigt organiseradt, men denna framställning blef
ej bifallen af Riksdagen.
Jämlikt ett af chefen för generalstaben infordradt förslag hade
denne ansett, att kommendantskapet i Boden borde vid det slutliga ord¬
nandet omfatta:
1 kommendant af generalmajors eller öfverstes grad, med öfverstes
aflöningsförinåner,
4 Fjärde hufvudtiteln.
1 stabschef, generalstabsofficer,
1 adjutant af infanteriet,
1 adjutant af artilleriet,
1 artilleribefälhafvare,
1 fortifikationsbefälhafvare,
1 fästningsintendent,
1 fästningsläkare,
1 fästningsveterinär,
1 fästningspastor och
1 fästningsauditör.
Enligt 1901 års härordning skola följande trupper förläggas till
Boden, nämligen: Norrbottens regemente, viss del af Norrlands artilleri¬
regemente, viss del af Boden—Karlsborgs artilleriregemente och Bodens
ingenjörkår. Af dessa skola, jämlikt nådigt beslut den 22 december
1905, Norrbottens regemente förflyttas till Boden på hösten 1907 samt
två kompanier af Boden—Karlsborgs artilleriregemente jämte bataljons-
stab redan på hösten 1906. Bodens ingenjörkårs beväringsrekrytskolor
förlädes till Boden på våren 1905 och dess repetitionsöfningar år 1904.
I sin helhet skulle ingenjörkåren förläggas till Boden 1908. Under
sistnämnda och följande år skulle återstoden af den för Boden afsedda
fredsgarnisonen dit förflyttas.
Redan af den anledningen, att under år 1907 truppförband af olika
truppslag komma att förläggas till Boden, kräfves en kommendant där¬
städes; och det hade ur flera synpunkter varit önskvärdt, att dennes
verksamhet kunnat börja redan med år 1906. Eders Kungl. Maj:ts
framställning i detta ämne till 1905 års lagtima Riksdag afsåg, att en
kommendant skulle förordnas mot ett årsarfvode af 1,500 kronor, men
ett provisoriskt ordnande af denna angelägenhet synes mig icke vara
ändamålsenligt. Denna åsigt delas äfven af den genom nådiga brefvet
den 21 december 1904 tillsatta kommittén för verkställandet af utred¬
ning i fråga om särskildt angifna spörsmål angående försvaret af Bo¬
dens fästning. Enligt en den 22 maj 1905 dagtecknad underdånig skrif¬
velse hade nämligen kommittén under sina arbetens fortgång alltmer
blifvit styrkt i den uppfattningen, att kommendantskapet i Boden icke
borde, ej ens såsom öfvergångsform, förenas med chefsbefattning vid
något af de truppförband, som vore afsedda att därstädes förläggas,
enär det, oafsedt många andra olägenheter, icke vore möjligt för en
person att på ett nöjaktigt sätt samtidigt sköta befattningarna såsom
truppförbandschef och såsom kommendant; samt att följaktligen kommen¬
danten borde redan från början uppföras med aflöningsförmåner å fast stat.
5
Fjärde hufvudtiteln.
Det är ock min bestämda öfvertygelse, att en hvar, som under någon
längre tid finge tillfälle att sysselsätta sig med de mångahanda spörs¬
mål, som stå i samband med försvaret af en fästningsanläggning med
Bodenfästningens läge och omfattning, skulle komma till samma upp¬
fattning som nyssnämnda kommitté. Ju mera man studerar hithörande
förhållanden, i desto högre grad öfvertygas man om det mindre ända¬
målsenliga i att uppdraga kommendantskapet i Boden åt vare sig en
truppförbandschef eller en pensionerad officer.
Det skulle föra alltför långt att i detta sammanhang gifva en i enskild¬
heter gående framställning angående de många och viktiga åligganden
beträffande Bodenfästningens mobilisering och försvar, som tillkomma
den därstädes förordnade kommendanten, och skulle här ej heller vara
lämpligt, hvarför jag anhåller att nu endast få beröra några allmänna
synpunkter i fråga om de kraf, som måste ställas på honom.
Planläggandet och ordnandet af fästningens försvar, hvithet nära
sammanhänger med tryggandet af hela vår nordligaste landsända, måste
anförtros åt en person, som är fullt förtrogen med sådana angelägen¬
heter och däråt kan ägna hela sin arbetskraft och all sin uppmärk¬
samhet. Då härtill kommer, att endast den, som genom sin föregående
verksamhet fullständigt känner alla detaljer ifråga om fästningen, är
väl skickad att i farans stund leda dess försvar, torde häraf framgå,
att kommendantskapet icke kan anförtros vare sig åt en person, som
på grund af ålder eller andra omständigheter borde i händelse af krig
frånträda befattningen för att öfverlämna den i andra händer, eller åt
någon, som därjämte skulle uppehålla annan tjänst. Erfarenheten har
tydligt visat, att en fästnings försvar är i så hög grad beroende af
kommendantens egenskaper och hans förmåga att leda försvaret, att
under fredstid allt bör göras för alt i allvarets stund hafva denna plats
besatt med en person, som haft tid och tillfälle att noga studera alla
möjligheter för försvarets ledning och som äger tillräcklig fysisk och
moralisk styrka att uppbära det ansvarsfulla värf, som i händelse af en
belägring åligger honom.
Nu antydda allmänna synpunkter tala ovedersägligen för kom¬
mendantens uppförande å stat med fasta aflöningsförmåner, och med
hänsyn till sin ställning till de särskilda i Boden förlagda truppför¬
banden bör kommendanten hafva högre tjänsterang än dessas chefer
samt följaktligen äga minst öfverstes grad och öfverstes aflöningsför¬
måner. Att uppdraga kommendantskapet åt den till tjänsterangen
främste, i Boden varande truppförbandschefen skulle, såsom redan an-
gifvits, i många afseenden vara olägligt. Förutom det att en till kom-
6
Fjärde Imfvudtiteln.
[1.] mendant förordnad truppförbandschef icke skulle på ett tillfredsställande
sätt kunna bestrida sina båda befattningar, då enbart fästningens för-
svarsförberedelse tager sin man fullt i anspråk, skulle hans dubbla
befälsställning kunna föranleda obehag och konflikter. Kommendanten
i en fästning måste stå öfver därstädes förlagda truppförband och så¬
ledes icke tillhöra något af dem såsom chef.
Det är redan framhållet, att inrättandet af ett kommendantskap
icke längre bör uppskjutas. Dess inrättande är nödvändigt ej blott
med hänsyn till ordnandet och öfvervakandet af den gemensamma gar¬
nisonstjänsten i Boden med hvad därtill hörer, utan ock för öfvertagandet
af den planmässiga försvarsförberedelsen därstädes.
Med hänsyn till omfattningen af de göromål, som skulle åligga
kommendanten, är denne i behof af en statschef (en officer ur general¬
staben). Förhållandena synas mig dock icke påkalla, att generalstabens
personal ökas för detta ändamål.
Kommendanten är vidare i behof af två adjutanter: en ur infanteriet
och en ur artilleriet, och skulle till adjutant kunna förordnas antingen
kapten eller subalternofficer. För adjutanten ur artilleriet behöfva icke
några särskilda aflöningsförmåner uppföras. För adjutanten ur infante¬
riet erfordras åter fyllnad till hel dagaflöning under en del af året
äfvensom lönetillägg och furageersättning för en tjänstehäst. Adju¬
tanten ur artilleriet synes mig kunna göras beriden å kronan tillhörig
häst.
För artilleribefälhafvare, fortifikationsbefälhafvare och fästning sinten¬
dent äro icke några särskilda aflöningsförmåner erforderliga.
Frågan om särskild fästning släkare synes mig böra lösas i samband
med det definitiva ordnandet af sjukvårdsförhållandena för Bodens
garnison, men för ändamålet torde icke någon ny läkarbeställning
behöfva inrättas. Ej heller synes särskild fästning sveterinär vara af be-
hofvet påkallad i fredstid.
För de aflöningsförmåner, som enligt 1901 års härordning äro
uppförda eller komma att uppföras å de särskilda truppförbandens sta¬
ter för regementspastorer och auditörer, böra fästning spastors- och
fästningsauditörstjänsterna kunna ordnas och upprätthållas. Skulle för
upprätthållandet af de civilmilitära befattningarna vid de trupper, som
komma att förläggas till Boden, särskilda kostnader under de närmaste
åren, intilldess förhållandena blifva definitivt ordnade, uppkomma, torde
de kunna bestridas af besparingar under hufvudtiteln eller af andra för
Eders Kung]. Maj:t tillgängliga medel.
7
Fjärde Imfvudtiteln.
Innan erforderliga kommendanturbyggnader, hvarom förslag kommer
att i annat sammanhang väckas, blifva uppförda, erfordras medel till
hyra samt till bestridande af kostnaderna för eldning, belysning samt
städning af kommendantsexpeditionen, för hvilket ändamål det synes mig
böra beräknas 1,200 kronor.
Kostnaden för skrifmaterialier, blanketter, öfriga tryckalster och
underhåll af expeditionsmateriel torde likaledes böra upptagas till 1,200
kronor.
Kommendantskapet i Boden, anordnad! på sätt jag nu föreslagit,
skulle komma att tillsvidare medföra följande kostnader, nämligen:
1 kommendant, lön............................................... kronor 6,000: —
dagaflöning å 6 kronor i 365 dagar...... » 2,190: —
lönetillägg för 2 tjänstehästar.................. » 800: —
furageersättning å 1 krona om dagen
för hvarje häst.......................................... » 730: — p 720-_
1 adjutant, half dagaflöning (såsom fyllnad
till hel) å 2 kronor under 219 dagar...... kronor 438: —
lönetillägg för en tjänstehäst .................. » 400: —
furageersättning å 1 krona om dagen... » 365: —- g03-_
hyra för lokal samt eldning, belysning och städning... kronor 1,200: —
kostnader för skrifmaterialier, blanketter, öfriga tryck¬
alster, underhåll af expeditionsmateriel m. m....... » 1,200: -
eller tillhopa kronor 13,323: —
I enlighet med hvad jag sålunda anfört, har jag låtit upprätta
förslag till ny stat för kommendantsstaten (bil. 1), utvisande en ökning
i nuvarande anslagsbeloppet med 13,323 kronor; och får jag i under¬
dånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, med godkännande af berörda förslag till stat,
öka ifrågavarande anslag,
nu............................................................... kronor 15,298: —
med........................................................... » 13,323: —
till
kronor 28,621/ —
8
Fjerde hufvudtiteln.
[2.]
Aflöning och
rekrytering
in. m.
Aflöning och rekrytering m. m.
Vid 1905 års lagtima Riksdag' framlades nya, inom generalstaben ut¬
arbetade planer för den fortsatta öfvergången till 1901 års härordning. Om
dessa planer, som åtföljde Eders Kungl. Maj:ts proposition till nämnda
Riksdag, anförde Riksdagen i sin skrifvelse (n:r 141) den 19 maj 1905,
att de synts Riksdagen vara i hufvudsak väl afpassade, då i betraktande
måste tagas den hastiga afgång af det indelta manskapet samt den
stora svårighet att genom värfning fylla de sålunda uppkomna luckorna
i trupp förbanden, som under de senare åren gjort sig gällande.
1 fråga om arméns underofficerspersonal och manskap blefvo
de af Eders Kungl. Maj:t framlagda, på nämnda öfvergångsplaner grundade
förslag till stater för de olika truppförbanden för år 1906, i hvad de
anginge antalet af särskilda beställningar, af Riksdagen godkända. Vid
sådant förhållande har jag vid upprättandet af förslag till stater för
arméns truppförband för år 1907 ansett mig böra hvad underofficers-
och manskapsbeställningar angår följa nämnda öfvergångsplaner så
noggrann! som möjligt. Där några skiljaktigheter i fråga om antalet
underofficerare i olika klasser förekomma, bero dessa därpå, att af¬
gången från öfvertaliga beställningar ej varit den vid upprättandet af
öfvergångsplanerna beräknade. Att i förslagsstaten för Norrlands dra¬
gonregemente 13 sergeantsbeställningar af första klassen blifvit upp¬
förda, ehuru 1906 års stat upptager allenast 12 och antalet dylika be¬
ställningar enligt härordningen skall minskas till 5, har sin grund i
det af regementschefen upplysta förhållande, att 13 sergeanter af första
klassen verkligen nu finnas, och att icke någon af dem kan antagas
afgå före år 1907. Den i 1906 års stat verkställda nedsättningen till
12 sergeanter af första klassen grundades på uppgift från regementet
om det antal, som ansågs komma att kvarstå vid sistnämnda års början.
Under år 1906 måste till denne öfvertalige sergeant utbetalas den aflö¬
ning, hvartill han är berättigad, hvilken fråga dock torde kunna lösas,
utan att någon Riksdagens vidare åtgärd därför påkallas.
Vid samtliga kavalleriregementen skola sergeantsbeställningarna af
första klassen till antalet afsevärdt minskas, under det att sergeants-
beställningar af andra klassen skola tillkomma. Enligt nu gällande sta¬
ter för kavalleriet skall fördenskull fråga om tillsättning af ledigblifven
sergeantsbeställning underställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning. För
9
Fjärde liufvudtiteln.
påskyndandet af organisationens genomförande i denna del vore det
önskvärdt, att afgångna sergeanter af första klassen finge vid behof
ersättas med sergeanter af andra klassen, äfven om antalet sergeanter
af andra klassen därigenom blefve större än det i staten upptagna,
blott sammanlagda antalet af båda klasserna ej öfverstege hvad staten
angåfve. Därigenom nndvekes att i staterna uppföra nya sergeants¬
beställningar af andra klassen i vidare mån, än inträdda förändringar
därtill gåfve anledning. Föreskrift härom har synts mig lämpligen
böra gifvas i en vid vederbörande stater fogad anmärkning.
Beträffande förekommande mindre skiljaktigheter mellan nu före¬
liggande förslagsstater och motsvarande öfvergångsplaner i afseende å
korpraler och vicekorpraler vid de förutvarande indelta regementena,
föranledas dessa däraf, att flere eller färre indelta, än vid öfvergångs-
planernas utarbetande förutsatts, i dessa grader afgått, hvarför jämk¬
ning skett. Vid infanteriet har därvid, såsom förut, iakttagits, att sam¬
manlagda antalet volontärer och indelta utaf omförmälda underbefäl af
manskapsklassen blifvit lika med det för genomförd härordning be¬
stämda. Beträffande fältartilleriet har jämkning af antalet underbefäl
af manskapsklass gjorts af annan grund, nämligen efter antalet batte¬
rier vid hvarje truppförband, så att alla batterier skulle kunna tilldelas
lika antal underbefäl af de särskilda löneklasserna.
Vid en jämförelse mellan förberörda öfvergångsplaner och nu före¬
liggande förslagsstater beträffande infanteriet och artilleriet kan äfven
vid vissa truppförband iakttagas någon mindre skiljaktighet i fråga om
menige volontärer. Enahanda anledning, som den nyss omnämnda,
föreligger härtill, eller att jag vid bestämmandet af det antal, som
uppförts å kompani- eller batteristat, tagit hänsyn till antalet kompa¬
nier eller batterier vid truppförbandet, i afsikt att hvarje dylik afdel¬
ning af ett truppförband skulle erhålla samma antal volontärer.
Beträffande arméns officerspersonal vidtog nästlidet års Riksdag
några jämkningar i de då föreliggande, efter generalstabens öfvergångs¬
planer upprättade förslag. Sålunda ansåg Riksdagen, att tillsättandet
af de vid infanteriet enligt den nya härordningen felande 25 nya löjt¬
nant sb eställningarna af första klassen lämpligen kunde fördelas på eu
längre tidrymd än föreslagna tre år; och beviljades för år 1906 aflö¬
ning för 5 af nämnda beställningar, hvilka tilldelades de regementen,
som kunde väntas under år 1906 och därpå följande år hafva högsta
antalet surnumerärer i underlöjtnantsgraden. Följande denna af Riks¬
dagen angifna grund föreslår jag, att af de nu återstående 20 nya be¬
ställningarna i berörda löneklass 5 måtte å 1907 års stater uppföras,
Bih. till Rihd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 Käft. 2
10
Fjärde lmfvudtiteln.
en vid hvart och ett af Västgöta regemente, Dalregementet samt Bo¬
husläns, Västmanlands och Värmlands regementen.
Vid för delning skavalleriregementena återstå, sedan Riksdagen för år
1906 uppfört 1 ny löjtnantsbeställning af första klassen å hvardera
staten för Lifregementets husarer och Smålands husarregemente, en¬
dast 2 dylika beställningar, nämligen vid Lifregementets dragoner och
Norrlands dragonregemente, för att den nya organisationen beträffande
officerspersonalen skall blifva fullt genomförd. Dessa återstående be¬
ställningar, föreslagna redan för år 1906, äro i vederbörande förslags-
stater för år 1907 ånyo upptagna.
I förslagsstaten för Lifgardet till häst har den å staben nu uppförda
löjtnantsbeställningen af andra klassen, som angifves såsom eu andra
regementsadjutantsbefattning, kunnat flyttas till skvadronsstaten.
För hvardera af Skånska husar- och dragonregementena, som för år
1906 ökats med 1 underlöjtnant, återstå ännu 4 löjtnantsbeställningar,
nämligen 1 af första och 3 af andra klassen. Af dessa föreslår jag
uppförandet af en utaf löjtnantsbeställningarna af andra klassen i 1907
års stater.
Ökningen af fältartilleriets officerspersonal synes mig ej oundgäng¬
ligen behöfva för år 1907 i vidare mån genomföras, än att 1 af de
återstående 4 nyinrättade löjnantsbeställningarna af andra klassen vid
Vendes artilleriregemente besättes, och att ett hvart af Norrlands,
Upplands och Smålands artilleriregementen ökas med 1 löjtnant af
andra klassen och 1 underlöjtnant, hvarigenom fullkomlig öfverensstäm¬
melse mellan sistnämnda regementen och det likställda Göta artilleri¬
regemente vinnes inom lcompaniofficersgraden.
Förslagsstaterna för Boden-Karlsborgs artilleriregemente och Positions-
artilleriregementet äro upprättade i öfverensstämmelse med de nya öfver-
gångsplanerna i afseende å såväl manskap och underofficerare som
officerare. Den tillökning i regementenas personal, som härigenom
skulle uppkomma, beror af den fortskridande utvecklingen af dessa
regementens organisation. En del af Boden-Karlsborgs artillerirege¬
mente, nämligen två kompanier jämte bataljonsstab, kommer, enligt
Eders Kungl. Maj:ts nådiga beslut den 22 december 1905, att i oktober
1906 förläggas till Boden, och Positionsartilleriregementet är numera
enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut den 6 oktober 1905 indeladt på rege-
mentsstab och fyra batterier. 1 öfvergångsplanen för artilleriets tyg-
stater förutsättes en ökning år 1907 från 83 till 85 tyghandtverkare,
men lärer någon ändring af nu gällande stat icke för närvarande
erfordras.
11
Fjerde Irafyudtiteln.
I förslagsstaten för fortifikationen har jag uppfört den öfverste-
beställning, som enligt 1901 års Riksdags beslut skall tillkomma och i
då föreliggande öfvergångsförslag var upptagen redan för år 1904.
Uppförandet af nämnda beställning har ifrågasatts för både år 1905
och år 1906, men har Riksdagen ansett, att inrättandet af densamma
kunnat uppskjutas. I öfrigt äro, jämväl i öfverensstämmelse med öfver-
gångsplanerna, i förslagsstaten för fortifikationen uppförda 4 nya löjt-
nantsbeställningar, 2 af hvardera klassen. Med uppförandet i staten af
en i nämnda planer för år 1907 upptagen kaptensbeställning af första
klassen synes mig kunna anstå.
Staterna för de särskilda trängkårerna äro, hvad officerspersonalen
angår, redan bragta i öfverensstämmelse med dem, som efter genom¬
förd härordning skola gälla, med undantag af staterna för de nya kå¬
rerna, Västmanlands och Östgöta, hvilka skola hvardera erhålla ytter¬
ligare 1 kapten af första klassen. Båda dessa felande beställningar
äro i nu föreliggande vederbörande förslagsstater uppförda, hvartill
desto större skäl föreligga, som Västmanlands trängkår kommer att un¬
der år 1907 vara förlagd i sin nya förläggningsort, Sala, och Ostgöta
trängkår kommer att vara skild från Skånska trängkåren, i hvars nya
etablissemang i Hässleholm båda kårerna icke kunna inrymmas. Den
omständigheten, att båda sistnämnda kårer, såsom redan beslutats,
instundande höst blifva skilda, föranleder jämväl uppförandet af den
för Östgöta trängkår afsedda chefsbeställningen å staten för cheferna
vid trängkårerna. Då å denna stat nu finnas uppförda 2 öfverstelöjt-
nants- och 3 majorsbeställningar, skulle alltså enligt beslutet om den
nya härordningen däri upptagas ytterligare eu öfverstelöjtnantsbeställning.
Hvad angår arméns civilmilitära personal är organisationen för
infanteriet och kavalleriet redan genomförd med undantag häraf, att en
öfvertalig regementsläkare vid Karlskrona och en bataljonsläkare vid
Vaxholms grenadjärregemente jämte åtskilliga öfvertaliga gevärshandt-
verkare ännu förefinnas. Så vidt sistnämnda tjänstemän, enligt inhäm¬
tade upplysningar, komma att under innevarande år afgå, hafva mot¬
svarande beställningar i förslagsstaterna ej uppförts. O in förmälda
läkarbeställningar hafva befunnits icke ännu kunna indragas.
Vid Boden—Karlsborgs artilleriregemente och Positionsartillerirege-
mentet har organisationen i afseende å den civilmilitära personalen
icke ännu i vidare mån genomförts, än att hvartdera regementets nu
gällande stat upptager 1 bataljonsläkare och staten för förstnämnda
regemente dessutom 1 regementspastor. Det behof af ytterligare civil-
militär personal för fästningsartilleriet, som kan uppkomma därigenom,
12
Fjärde liufnidtiteln.
att eu del af detsamma, såsom nyss är nämndt, kommer att förläggas
till Boden, tiar jag ansett kunna tillgodoses på sätt jag i mitt yttrande
angående kommendantskap vid Boden ifrågasatt. Hvad Positionsartilleri-
regementet angår, ansåg nästlidet års Riksdag, att, då regementet fort¬
farande konnne att tillhöra Stockholms garnison, med tillsättande af
då för år 1906 föreslagna 1 regementspastor, 1 auditör och 1 batal-
jonsveterinär kunde anstå, enär det säkerligen läte sig göra att tills¬
vidare upprätthålla nämnda befattningar genom motsvarande civilmili¬
tära tjänstinnehafvare vid andra truppförband inom garnisonen. I an¬
ledning af Riksdagens anförda uttalande har jag, då regementet jäm¬
väl under år 1907 kommer att vara förlagdt i Stockholm, ansett mig
ej böra till uppförande i nämnda års stat föreslå regementspastors-
och auditör sbeställningarna. Däremot har jag i förslagsstaten uppfört
aflöning åt eu batalj onsveterinär, enär hästsjukvården vid rege¬
mentet, som, vid bifall till hvad jag ämnar hemställa i fråga om ansla¬
get till remontering och skoning, kommer att under år 1907 hafva 51
hästar, hvartill komma legda hästar, blifver alltför omfattande för att
kunna besörjas af annan vid truppförband i liufvudstaden anställd vete¬
rinär samtidigt med upprätthållandet af egen tjänst.
Af fortifikationens civilmilitära personal återstå allenast 1 verk¬
mästare och 1 tyghandt verk are för att organisationen skall varda fullt
genomförd. Dessa felande beställningar äro, i öfverensstämmelse med
öfvergångsplanen, uti vederböraude förslagsstat uppförda.
I fråga om den civilmilitära personalen vid trängen föreslår
jag ej andra ändringar af nu gällande stater, än som oundgängligen
betingas af det förut omförmälda förhållandet, att Ostgöta trängkår i
höst kommer att skiljas från Skånska trängkåren. Med hänsyn härtill
anser jag det nödvändigt, för tjänstens uppehållande och kårens ut¬
bildning, att af de för densamma afsedda läkare såväl regementsläkaren
som eu af batalj onsläkarne få tillsättas, liksom ock att bataljons veteri¬
närbeställningen vid kåren, för hvilken är beräknadt samma hästantal
som för öfriga trängkårer, blifver besatt. Sistnämnda 3 beställningar
äro därför i förslagsstaten upptagna. Däremot torde med tillsättandet
af regementspastors- och auditörsbeställningarna böra anstå samt dessa
tillsvidare kunna upprätthållas mot ersättning af tillgängliga medel.
Vid de icke garnisonerade truppförbanden hafva i afseende å dag¬
antalet för beräkning af hd eller half dagajlöning följts i hufvudsak
samma grunder som hittills; och de ökningar af antalet dagar, för
hvilka hel dagaflöning i förslagsstaterna uppförts, äro beroende af
organisationens successiva genomförande och tjänstens behöriga ord-
13
Fjärde liufvudtiteln.
nande. . Då det fast anställda manskapets vid det icke garnisonerade
infanteiiet utbildning’ hädanefter kommer att tillsvidare försiggå, inom
Sjätte arméfördelningen regementsvis och inom öfriga arméfördelningar
i särskilda skolor till ett antal, motsvarande ungefär halfva antalet
infanteriregementen, är det nödvändigt, att hel dagaflöning under 365
dagar. uppföres för 1 major och ytterligare 1 kapten af första klassen
vid vissa regementen. De regementen, å hvilkas stater sålunda ökad
dagaflöning föreslås för en major, äro: Lifregementets grenadjärer,
Norrbottens regemente, Jämtlands fältjägarregemente och Norra skånska
infanteriregementet samt för ytterligare en kapten af första klassen:
Lifregementets grenadjärer, Första lifgrenadjärregementet, Västgöta
regemente, Upplands infanteriregemente, Kronobergs, Jönköpings,
Hälsinge, Ålfsborgs och Västmanlands regementen samt Norra skånska
infanteriregementet.
Som alla bataljonsadjutanter hädanefter måste vara i tjänstgöring'
hela året, har dagaflöning i 365 dagar uppförts för dem af nämnda
befattningar, som för närvarande hafva i stat uppförd dagaflöning för
allenast 146 dagar, nämligen för en vid hvart och ett af Lifregementets
grenadjärer, Andra lifgrenadjärregementet, Skaraborgs och Söderman¬
lands regementen, Dalregementet, Hallands, Bohusläns, Norrbottens,
Kalmar och Värmlands regementen, Jämtlands fältjägarregemente samt
Norra och Södra skånska infanteriregementena.
Vid| de regementen, i hvilkas nya kasernetablissemang trupper
komma att vara förlagda under år 1907 eller vid hvilka skolor och
öfningar komma att pågå i det närmaste året om, uppstår behof af
regementsväbelns tjänstgöring hela året för utöfvande af nödig tillsyn
och ordningens upprätthållande. Af denna anledning har för den fan-
junkarbeställning, med hvilken regementsväbelsbefattningen är enligt
stat förenad, uppförts dagaflöning för 365 dagar i förslagsstaterna för
Hälsinge, Hallands, Västmanlands, Norrbottens och Västerbottens rege¬
menten, Jämtlands fältjägarregemente samt Västernorr lands regemente.
Därigenom att öfverstelöjtnanten vid Gottlands infanteriregemente
städse utöfvar regementschefs åligganden i fråga om förvaltningsgöromå-
len samt till följd af det sätt, på hvilket regementets skolor numera äro
ordnade, tagas för framtiden samtlige regementsofficerare i anspråk för
tjänstgöring under hela året. Jag har därför i förslagsstaten för år 1907
uppfört hel dagaflöning under 365 dagar för regementets båda majorer.
Af sist angifna skäl bör ock hel dagaflöning för regementets ende
sjukvårdssergeant uppföras för årets alla dagar. Äfven för 1 sergeant
14
Fjärde hufvudtiteln.
af hvardera klassen vid regementet har antalet tjänstgöringsdagar med
hel dagaflöning på grund af tjänstgöringsförhållandena ökats till 365.
Vid hvart och ett af de icke garnisonerade fördelningskavallerirege-
mentena, nämligen: Lifregementets dragoner, Lifregementets husarer
och Smålands husarregemente har, med anledning af förändrade tjänst¬
göringsförhållanden, hel dagaflöning för hela året föreslagits för 1 rytt¬
mästare af första klassen, 2 löjtnanter af samma klass och en fanjun¬
kare. Det fast anställda manskapets utbildning äfvensom remoutdres-
syren vid dessa regementen måste nämligen i mån af organisationens
utveckling allt mer ordnas på samma sätt som vid de garnisonerade
regementena. Detta kräfver större personal vid dessa regementens
vinterskolor. Ökning af antalet tjänstgöringsdagar, för hvilka hel dag¬
aflöning skulle utgå, är för hästsjukvårdens behöriga tillgodoseende
föreslagen för regementsveterinärerna vid de tre icke garnisonerade
fördelningskavalleriregementena, dock icke till större omfattning, än
att dessa tjänstemän må kunna kommenderas jämväl till bevärings-
rekrytskolorna.
Den i staterna förekommande anmärkning, att löntagare, som till¬
försäkrats andra än de för honom i vederbörande stat angifna aflö-
ningsförmånerna, finge bibehållas vid sina förutvarande aflöningsförmå-
ner, därest han icke själf önskade öfvergå till de i staten för honom
upptagna, har uteslutits för de truppförband, där det på grund af änd¬
rade förhållanden enligt inhämtade uppgifter kunnat ske.
Genom Riksdagens med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning
under nästlidet år fattade beslut fastställdes för musilcpersonalen eu ny orga¬
nisation, hufvudsakligen därutinnan skiljaktig från hvad förut varit gäl¬
lande, att antalet musiksergeanter samt trumslagare, hornblåsare och
trumpetare skulle minskas, men däremot underbefälsbeställningar af
manskapsklass i de särskilda graderna uppföras. I infanteriets stater
är musikpersonalen redan för innevarande år upptagen i enlighet med
den nya organisationen. Annat är förhållandet vid kavalleriet och de
äldre artilleritruppförbanden, vid hvilka musiksergeanternas antal skall
enligt organisationen väsentligt nedbringas. Efter inhämtande åt upplys¬
ningar från vederbörande chefer har jag å dessa truppföi’bands stater
i de fall, då någon rubbning i nu gällande stater i detta hänseende
ansetts möjlig, uppfört musikpersonalen i så nära öfverensstämmelse
med den fastställda organisationen, som med hänsyn till den befintliga
personalen kunnat ske, utan att sammanlagda kostnaderna för något
truppförbands musikpersonal blifvit större än för år 1906. Vid Gott-
lands artillerikår har organisationen blifvit fullt genomförd. Vid Boden—
15
Fjärde hufvudtiteln.
Karlsborgs artilleriregemente har i förslagsstaten uppförts ytterligare 1
musiksergeantsbeställning af första klassen, enär en del af regementet skall
förflyttas till Boden. För det nyuppsatta Positionsartilleriregementet, där
musikpersonalen ännu ej är fulltalig, har jag likväl icke föreslagit någon
ökning för år 1907. I de vid åtskilliga kavalleri- och artilleritruppför-
förbands stater fogade anmärkningar angående musikpersonalen hafva
till följd af organisationens framåtskridande erforderliga ändringar blif¬
va gjorda. Ingenjörtruppernas musikpersonal är i förslagsstaterna
densamma som för år 1906 med undantag häraf, att den musiksergeants¬
beställning af andra klassen, som är afsedd för Bodens ingenjörkår,
uppförts å fortifikationens stat. I förslagsstaterna för Svea, Göta och
Norrlands trängkårer har jag låtit uppföra beställningar för ytterligare
en musikvicekorpral och i förslagsstaterna för Östgöta och Västman¬
lands trängkårer både för en musiksergeant af första klassen och föl¬
en musikvicekorpral.
Liksom under närmast föregående år ägt rum, har jag låtit sam¬
manföra alla utgifter under ifrågavarande anslag i en förslagsstaterna
vidfogad »Beräkning af statsanslaget för aflöning och rekrytering m. m.
år 1907» (bil. 2). Beräkningen är uppgjord efter samma grunder som
motsvarande beräkningar för föregående år. I afdelningen 3:o, upptagande
kostnaderna för hyra, eldning, belysning och städning, hvari för »mili-
tärbefälhafvarens å Gottland med Gottlands infanteriregementes expedi¬
tioner» år 1906 upptagits 1,200 kronor, har jag uteslutit nämnda rege¬
mentsexpedition, enär denna är förlagd till regementets kasernetablisse¬
mang å Visborgs slätt. Detta förhållande har dock ej minskat kost¬
naderna, enär för militärbefälhafvarens expedition, för hvilken lokaler
ej afsetts att inredas i det nya kasernetablissemanget, erfordras sär¬
skild lägenhet. Vid sådant förhållande och då i den nu för ändamålet
förhyrda lägenheten i Visby stad inrymmas ej allenast tjänsterum för
militärbefälhafvaren och hans stabspersonal utan jämväl för fortifikations-
befälhafvaren och hans biträden, synes någon nedsättning af den be¬
räknade kostnaden vara så mycket mindre eftersträfvansvärd, som så¬
dan minskning endast skulle föranleda en motsvarande ökning af forti¬
fikationens andel däri. Åtgärder lära dessutom vara vidtagna för båda
expeditionernas inrymmande i kronans hus, så fort ske kan.
I beräkningen under denna liksom under afdelningen 4:o, uppta¬
gande efter samma belopp som förut beräknade kostnader för skrif¬
materialier, blanketter m. m., har angifvits, att uppgifna beloppet för
hvarje truppförband utgör ett medeltal. Härmed afser jag, att mera
än hittills det verkliga beliofvet må kunna vara bestämmande för för-
[2.]
16
Fjärde hufvudtiteln.
[2.] delningen, så att ej ett truppförband får mera, än hvad det behöfver,
under det ett annat till följd af bristande medel ej kan få sina behof
tillgodosedda.
De beräknade utgifterna under anslaget i dess helhet uppgå till
16,080,512 kronor 55 öre.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hem¬
ställa, det Eders Kung!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, med godkännande af de uppgjorda förslagen
till stater för infanteriet, kavalleriet, artilleriet, artil¬
leriets tygstater, fortifikationen och trängen (bil. 3—60),
höja anslaget till aflöning och rekrytering m. m.,
nu ................................................... kronor 15,895,915: —
med .................................................. p_184,598: —
till...................................................... kronor 16,080,513: —
Intendenturkåren.
[3.] Då någon ändring i det för innevarande år till intendenturkåren
intendentur- anvisade belopp icke ifrågasättes, men den senast fastställda staten för
käreu' nämnda kår gäller endast år 1906, erfordras en förklaring, att denna
stat (bil. 61) skall tillämpas jämväl år 1907; och får jag i anledning
häraf hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att nu gällande stat för intendenturkåren måtte
få lända till efterrättelse under år 1907, samt att ifråga¬
varande anslag med oförändradt belopp upptages i
riksstaten för sistnämnda år.
Fjärde hufvudtiteln.
17
Ökad aflöning för de fil! tjänsteåldern äldste bataljonsläkarne.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts med Riksdagen fattade beslut skola de [4.]
till tjänsteåldern äldste bataljonsläkarne vid armén intill halfva antalet ökad aflöning
i tur och ordning, under förutsättning att deras tjänstgöring blifvit väl
vitsordad, i aflöningshänseende likställas med kaptener af andra klassen, aiaste batai-
Vid bifall till hvad jag under anslagen till aflöning och rekrytering j°nelakarne-
m. m. samt till garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg före¬
slagit i fråga om uppförandet af en bataljonsläkarbeställning i hvar¬
dera staten för Ostgöta trängkår och garnisonssjukhuset i Stockholm,
erfordras enligt beräkning (bil. 62), uppgjord efter förut antagen grund,
en förhöjning i detta anslag med 1,745 kronor.
Under åberopande häraf får jag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen
att öka detta anslag,
nu..................................
|
............................ kronor
|
72,069: —
|
med...............................
|
|
1,745: —
|
till ..............................
|
............................ kronor
|
73,814: —
|
Stipendier för fältläkarkåren och veterinärstaten.
Uti den till nästlidet års lagtima Riksdag> aflåtna propositionen [5.]
angående statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kungl. Maj:t stipendier för
Riksdagen att bevilja en förhöjning uti de till fältläkarstipendiaterna ocif veterfnS
utgående arfvoden, för stipendiat af första klassen från 600 till 900 staten,
kronor och för stipendiat af andra klassen från 500 till 600 kronor
årligen.
Till statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 14 januari
1905 yttrade dåvarande departementschefen i fråga härom, att, sedan
Riksdagen uti skrifvelse den 13 maj 1904, i anledning af Riksdagens
år 1903 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning
af statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och för¬
valtning under år 1902, anhållit, bland annat, det Eders Kungl. Maj:t
täcktes taga i öfvervägande, om icke i vissa fall större kompetens-
fordringar än dittills borde ställas å dem, som kommenderades till
vikarier för militärläkare, medicinalstyrelsen uti däröfver den 23 sep-
Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 Saft. ti
18
Fjerde Imfvuötiteln.
[5.] tember 1904 afgifvet underdånigt utlåtande framhållit nödviindigiieten
däraf, att fältläkarstipendiaternas aflöningsförmåner förbättrades, om det
i Riksdagens skrifvelse afsedda ändamålet skulle ernås. För den militära
sjukvården vore det, enligt styrelsens mening, utan tvifvel fördelaktigast,
om till vikarier för militärläkare funnes att tillgå extra läkare, hvilka
aflagt medicine licentiatexamen och äfven i öfrigt vore kompetenta till
erhållande af ordinarie militärläkarbeställning, men med gällande aflö¬
ningsförmåner för fältläkarstipendiaterna funnes härtill ingen utsikt.
Antalet stipendiater, som aflagt nämnda examen, hade nämligen de
senaste åren anmärkningsvärdt aftagit. Under det att i början af år
1902 bland 15 fältläkarstipendiater af första klassen 13 aflagt medicine
licentiatexamen, vore år 1904 bland 17 stipendiater af denna klass
endast 7 medicine licentiater. Svårigheterna att hålla fältläkarstipendiat-
kåren fulltalig hade under senare tiden allt mera framträdt. Utaf be¬
fintliga stipendiatplatser hade 19 icke kunnat besättas af brist på sökande.
En tredjedel af denna kår vore således vakant, ett förhållande, hvilket
måste anses så mycket mera betänkligt, som i alla händelser en icke
obetydlig brist på läkare för armén lomme att vid en inträffande mobili¬
sering uppstå. Enligt styrelsens öfvertygelse saknades utsikt såväl till
förvärfvande af mera kompetenta extra läkare för armén, än hvad fallet
dittills varit, som ock till möjligheten att kunna hålla fältläkarstipendiat-
kåren fulltalig, med mindre åt densamma bereddes förbättrade aflönings-
villkor.
Vid behandling af det inför Riksdagen framlagda förslaget fann
Riksdagen den ifrågasatta arfvodesförhöjningen åt fältläkarstipendiaterna
icke vara af omständigheterna oundgängligen påkallad. Riksdagen hyste
nämligen den uppfattning, att svårigheterna att hålla fältläkarstipendiat-
kåren fulltalig i icke oväsentlig grad läte sig förklaras däraf, att fält¬
läkarstipendiaterna dittills i stor utsträckning anlitats för tjänstgöring-
såsom vikarier för ordinarie militärläkare, men hade Riksdagen inhämtat,
att under år 1905 bestämmelser utfärdats, genom hvilka, i öfverens¬
stämmelse med Riksdagens i skrifvelse den 13 maj 1904 uttalade mening,
tjänstgöringsskyldigheten för de ordinarie militärläkarne i icke obetydlig
mån skärpts.
På grund af hvad sålunda förekommit ansåg sig Riksdagen icke
böra bifalla den föreslagna arfvodesförhöjningen, och blefvo i anledning
af detta Riksdagens beslut uti staten för innevarande år ifrågavarande
arfvoden uppförda med oförändrade belopp, nämligen:
för 18 fältläkarstipendiater af första klassen, arfvoden å 600 kr. 10,800: —
» 36 d:o )> andra » » » 500 » 18,000: —
19
Fjärde hufvudtiteln.
Medicinalstyrelsen har emellertid uti skrifvelse den 23 augusti 1905
gjort förnyad underdånig framställning i fråga om förhöjda arfvoden åt
fältläkarstipendiaterna. Den af Riksdagen beräknade ökningen i stipen¬
diaternas antal hade uteblifvit. Tvärtom hade vakanserna inom kåren,
hvilka vid slutet af år 1904 uppgått till 19, sedermera ökats till 22,
oaktadt läkarvården vid infanteriets beväringsrekrytskolor jämlikt nådiga
generalordern den 6 februari 1905 skulle bestridas af de ordinarie
militärläkarne själfva. Då dessutom den ordinarie militärläkarkåren re¬
kryterades af fältläkarstipendiater, ansåge styrelsen det vara tydligt, att
kommendering i militärläkartjänst i regeln icke kunde verka afskräc¬
kande för inträde i fältläkarstipendiatkåren, enär kompetens till ordinarie
militärläkaranställning i väsentlig mån vunnes genom fullgjord tjänst¬
göring såsom extra läkare vid armén.
På grund af det sålunda anförda har medicinalstyrelsen hemställt,
att stipendiebeloppen måtte höjas för fältläkarstipendiat af första klassen
till 900 kronor och för stipendiat af andra klassen till 600 kronor,
för år räknadt.
Uti häröfver den 27 oktober 1905 afgifvet underdånigt utlåtande
har arméförvaltningen å civila departementet, enär de af medicinalsty¬
relsen anförda skäl för en förbättring af fältläkarstipendiaternas aflönings-
förmåner syntes arméförvaltningen bevisa, att en dylik förbättring vore
af behofvet påkallad, biträdt medicinalstyrelsens hemställan. I
I anslutning till hvad ämbetsverken sålunda anfört och med hänsyn
jämväl därtill, att vakanserna i fältläkarstipendiatkåren ytterligare ökats,
i det att desamma, enligt hvad jag inhämtat, för närvarande uppgå till
27, anser jag mig böra tillstyrka den föreslagna ökningen af fältläkar¬
stipendiaternas arfvoden, och har jag i öfverensstämmelse därmed låtit
upprätta förslag till ny stat för ifrågavarande anslag (bil. 63), slutande
å 42,600 kronor.
Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att, med godkännande af berörda förslag till stat
för anslaget till stipendier åt fältläkarkåren och veteri¬
närstaten, höja detta anslag,
nu............................................................. kronor 33,600: —
med ....................................................... » 9,000: —
till ........................................................ kronor 42,600: —
20
Fjärde hufvudtiteln.
[6-J
Inkvarterings-
kostnader.
[7-]
Älderstillägg.
Inkvarteringskostnader.
Enligt uppgjord beräkning (bil. 64) erfordras för år 1906 till be¬
stridande af utgifterna under denna anslagstitel ett belopp af 1,088,66 i
kronor eller 66,126 kronor mindre än som i staten för innevarande år
finnes för ifrågavarande ändamål anvisadt. Med anmälan att denna
minskning i kostnaderna för inkvartering beräknats uppkomma därige¬
nom, att åtskilliga kasernbyggnader blifva till inflyttning färdiga år
1907, då en del af den till inkvarteringsbidrag för närvarande berät¬
tigade personalen i stället kommer i åtnjutande af fri bostad, far jag
hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att minska anslaget till inkvarteringskostnader,
nu......................................................... kronor 1,154,793: —
med................................................... » 66,126: —
till ...................................................... kronor 1,088,667: —
Älderstillägg.
Å förslaget till aflöning^stat för lust anställda officerare och under¬
officerare med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen har, såsom
jag förut omförmält, uppförts eu ny verkmästarbeställning af första
klassen, hvars innehafvare skall vara berättigad att efter fem års väl
vitsordad tjänstgöring erhålla ett älderstillägg af 500 kronor.
Enligt hittills tillämpad grund för beräknandet af detta anslag
(bil. 70) skall anslagets belopp motsvara hälften af den summa, hvar¬
till utgifterna å detsamma skulle uppgå, därest alla, för hvilka ålders-
tillägg finnas å stat uppförda, åtnjöte denna förmån; och då enligt
denna beräkningsgrund för omförmälda beställning erfordras (500 x 1/s)
250 kronor, får jag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att, vid godkännande af förslaget till stat för
fast anställda officerare och underofficerare med veder¬
likar samt betjänte vid fortifikationen, öka anslaget
till älderstillägg,
nu......................................................... kronor 40,700: —
med..................................................... »_250:
till ......................................................... kronor 40,950: —
Fjärde Imfuiötiteln.
21
Landstormen.
Vid 1904 års Riksdag gjordes af Eders Kungl. Maj:t framställning
om medels anvisande för påbörjandet af landstormens organiserande.
Planen för organisationen grundade sig på ett af utsedde kommitterade
utarbetadt förslag, hvars hufvudpunkter voro: att riket skulle in¬
delas i 156 landstormsområden, däraf de, som med hänsyn till sin belä¬
genhet vid eller i närheten af kusten eller den norra landgränsen kunde
förutsättas behöfva uppkalla landstormen redan i början af ett krig —
till antalet 83 — skulle benämnas landstormsområden af första klassen
och de öfriga 73 landstormsområden af andra klassen; att landstormsom-
råde af första klassen skulle, i mån af organisationens genomförande,
genast erhålla ett landstormsförräd, innehållande såväl gevär och ammu¬
nition som nödtorftig intendenturutrustning för områdets landstorm,
hvaremot för landstormen inom andra klassens områden erforderliga
gevär och ammunition skulle tillsvidare förvaras i lämpligt belägna
regements- och tygförråd; att för hvarje landstormsområde skulle för¬
ordnas en landstormsomrädesöefälhafvare, med skyldighet att föra befälet
öfver områdets landstorm m. m., och en landstormsomrädesförvaltare, att
under uppbördsmannaansvar handhafva områdets förråd; att landstormens
öfningar, hvilka borde ordnas på frivillighetens väg, skulle utgöras af
skjutöfningar och landstormsbefälskurser, de senare för utbildande af
landstormsbefäl; att landstormsförrådens intendenturutrustning skulle ut¬
göras af: fälttecken, bestående af hufvudbonad, landstormsområdesmärke
att fästas i hufvudbonaden och landstormsblus att dragas utanpå
de civila kläderna äfvensom af remtygs- och utredningspersedlar m. m.;
samt att organisationen skulle genomföras på fyra år.
Emellertid ansåg dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvars¬
departementet, enligt hans yttrande till statsrådsprotokollet den 12
januari 1904, att, med hänsyn till kostnaderna, organisationens genom¬
förande inom de af kommittén föreslagna andra klassens landstorms¬
områden borde uppskjutas, till dess organisationen blifvit fullbordad
inom första klassens områden. Genom organisationens inskränkning
till första klassens områden minskades antalet landstormsområdesbefäl-
hafvare tillsvidare från 156 till 83. Under förutsättning att organisa¬
tionen på detta sätt begränsades, kunde kostnaderna beräknas sålunda:
[8.]
Landstormen.
22
Fjärde hufvudtiteln.
Kostnad för en gång:
landstormsförrådsbyggnader jämte tomter och häg-
nader för desamma............................................. kronor 395,000: —
anordningar för förvaring och vård af gevär och
ammunition ............................................
|
.................. 3)
|
4,830: —
|
intendenturutrustning för landstormen
|
................... 3)
|
750,000: —
|
|
Summa kronor
|
1,149,830: —
|
Årlig kostnad:
landstormsbefälets aflöning in. in.................................. kronor
underhåll af landstormsförrådsbyggnader..................... 3>
förvaring och vård af gevär och ammunition............ »
)> D » » intendenturutrustning............... »
öfningar för landstormen (landstormsbefälskurser) ... »
97,915
16,000
17,300
9,000
26,000
Summa kronor 166,215
Om öfvergångstiden ökades till fem år, skulle alltså af först om-
förmälda kostnader erfordras en femtedel om året eller i rundt tal
230,000 kronor, hvaremot sist angifna kostnader hade beräknats under
hvart och ett af de fem öfvergångsåren uppgå till respektive 45,895, 70,750,
95,580, 120,410 och 145,215 kronor. Skillnaden mellan sistnämnda
belopp och hela den beräknade kostnaden, 166,215 kronor, utgjordes
af utgifterna för underhåll af landstormsförrådsbyggnader, 16,000 kro¬
nor, samt af ett belopp å 5,000 kronor, ingående i de slutliga kostna¬
derna för landstormens öfningar, hvilka belopp ansetts icke behöfva
upptagas under öfvergångsåren.
I öfverensstämmelse härmed föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen
att bevilja dels å ordinarie stat till landstormen ett reservationsanslag
å 45,895 kronor dels å extra stat för år 1905 till ordnande af land-
stormsförråd 230,000 kronor. Riksdagen, som biföll framställningen
oförändrad beträffande det ordinarie anslaget, ansåg sig rörande det
å extra stat begärda anslagsbeloppet böra framhålla önskvärdheten
däraf, att vid ordnande af landstormsförråd toges under noggrann om¬
pröfning, huruvida icke dessa i vissa orter lämpligen kunde så förläggas,
att redan i kronans ägo varande byggnader kunde till förrådshus an¬
vändas. Särskildt borde, i den mån nya kasernetablissemang blefve
Fjärde hnfvndtiteln. 23
färdigbyggda, ett flertal äldre byggnader å mötesplatser ochrannorstädes
blifva disponibla för sådana ändamål. Med hänsyn härtill syntes det
begärda beloppet kunna nedbringas till 150,000 kronor, som ock af
Riksdagen anvisades.
Nästlidet års lagtima Riksdag beviljade å ordinarie stat 70,750
kronor till landstormen och å extra stat 150,000 kronor till ordnande
af landstormsförråd.
Med anlitande af de sålunda beviljade medlen har organisationen
kunnat påbörjas. Den 2 december 1904 utfärdade Eders Kungl. Maj:t
nådig förordning, angående landstormen, innefattande bestämmelser om
rikets indelning i landstormsområden, om landstormsmännens fördelning
inom de olika områdena på truppförband och andra formationer, om
sättet för anställande af landstormsområdesbefälhafvare och landstorms¬
förrådsförvaltare samt deras åligganden, om ordnande af landstorms¬
förråd och om landstormens öfningar m. m. Genom nådigt bref
samma dag förordnade Eders Kungl. Maj:t därjämte, bland annat, att
landstormsområdesbefälhafvare och landstormsförrådsförvaltare skulle
tillsättas i .15 af Sjätte arméfördelningens kust- och gränsområden.
Efter behörig utredning, som af vederbörande myndigheter blifvit verk¬
ställd, har Eders Kungl. Maj:t genom särskilda nådiga bref den 6 sep¬
tember 1905 bestämt platser för 29 landstormsförråd inom Sjätte armé¬
fördelningen,. motsvarande hela det antal områden af första klassen,
som enligt hittills följda grunder skulle finnas inom denna arméfördel¬
ning, samt anvisat medel af 1905 års extra anslag till anordnandet af
förrådslokalerna och meddelat föreskrifter därför. Chefen för gene¬
ralstaben har uti ett den 21 november 1905 afgifvet förslag till
åtgärder under år 1906 för fortsättandet af landstormens organiserande,
hvaröfver utlåtanden från arméförvaltningen å artilleri-, fortifikations-
och intendentsdepartementen infordrats, hemställt, att landstormsområ¬
desbefälhafvare och landstormsförrådsförvaltare skulle under innevarande
år tillsättas inom återstående 14 af Sjätte arméfördelningens förut om-
förmälda 29^ landstormsområden, samt att erforderligt belopp af 1906
åis anslag å extra stat skulle användas till intendenturutrustning i de
landstormsförråd, om hvilkas anordnande Eders Kungl. Maj:t genom
nådiga brefven den 6 september 1905 meddelat föreskrifter.
Nu föreligger frågan om äskande af anslag utaf Riksdagen för
organisationens fortsättande under tredje öfvergångsåret eller år 1907.
Enligt den för 1904 års Riksdag framlagda, af Riksdagen hittills följda
planen skulle ordinarie anslaget till landstormen för år 1907 uppföras
med 95,580 kronor, hvilket belopp jämlikt en vid 1904 års statsverks-
[8.]
24 Fjärde hufyudtiteln.
proposition rörande fjärde hufvudtiteln fogad tablå skulle användas
sålunda:
Landstormsområdesbefälets aflöning m. in.:
Omkring tre femtedelar af antalet landstormsområdesbefälhafvare:
arfvoden..........
reseersättning
expenser..........
.... kr.
|
30,660: —
|
.... ))
|
8,400: —
|
.... »
|
980: —
|
kr. 40,040: —
Omkring tre femtedelar af antalet landstormsförråds-
förvaltare:
.......................... kr.
........................ » 610:
arfvoden
expenser
18,150: —
Förvaring och
vård af gevär och ammunition
» » intendenturutrustning ..
Öfningar för landstormen.
kr. 18,760
» 10,380
» 5,400
» 21,000
Summa kronor 95,580
Uti omförmälda förslag angående åtgärder under innevarande år
för landstormens organiserande har emellertid chefen för generalstaben
anfört, att af de vid vår västra landgräns belägna områden, hvilka i
den af kommitterade år 1903 uppgjorda planen för landstormens or¬
ganisation samtliga upptagits såsom landstormsområden af andra klassen,
åtminstone en del, förslagsvis 12, måste, med hänsyn till vårt lands
numera ändrade militärpolitiska läge, organiseras såsom områden af
första klassen. I enahanda syfte äro framställningar gjorda jämväl af
cheferna för Femte och Sjätte arméfördelningarna.
Den sålunda föreslagna ändringen i planen för landstormsorgani-
sationens genomförande synes mig vara motiverad af omständigheternas
kraf. Landstormsorganisationen, som enligt den år 1904 framlagda
planen skulle genomföras endast till något mer än hälften af rikets
landstormsområden, behöfver på grund af ändrade förhållanden
utvidgas samt kommer till följd häraf att medföra större kostnader,
än som beräknades i nämnda plan. Då emellertid tiden icke medgifvit
att härom nu framlägga särskildt förslag, torde för genomförandet
af landstormens organisation under år 1907 icke böra äskas högre
belopp, än hvad enligt 1904 års plan afsetts och beräknats. Det torde
icke behöfva tilläggas, att landstormens organisation bör fortgå i den
ur försvarssynpunkt lämpligaste ordningen och följaktligen de för för¬
svaret viktigaste landstormsområden a i första rummet ordnas.
25
Fjärde hufvudtiteln.
Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag i under- [8.]
dånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att höja anslaget till landstormen,
nu............................................................... kronor 70,750: —
med ................................................. » 24,880: —
till ......................................................... kronor 95,580: —
Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.
Med sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 7 november [9.]
1905 har arméförvaltningen å civila departementet öfverlämnat upp- Ersättning åt
rättad beräkning å utgifterna under detta anslag för nästkommande vissa löntagare
år och därvid anmält, att genom afgång af en sadelmakare vid Lif- 12? om¬
regementets dragoner, hvilken kvarstått på gammal stat, utgifterna å oreanisation-
nämnda. anslag under år 1907 komme att med 460 kronor understiga
det för innevarande år anvisade beloppet.
På grund häraf får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att minska anslaget till ersättning åt vissa lön¬
tagare i följd af arméns omorganisation,
nu .............................
|
............................. kronor
|
23,480: —
|
med..............................
|
............................. »
|
460: —
|
till.................................
|
............................. kronor
|
23,020: —
|
Remontering och skoning m. in.
I Riksdagens skrifvelse den 19 maj 1905 (n:o 141) göres den upp- [10-]
fattning gällande, att anskaffningen af de hästar, hvarmed det då be- Remontering
fintliga antalet kronan tillhöriga stamhästar skulle enligt 1901 års här- ooh skoniue
ordning ökas, borde fördelas på åren 1906—1913 beträffande kavalleriet
och artilleriet samt åren 1906—1910 beträffande ingenjörtrupperna och
trängen. Enligt denna grund skulle år 1907 inköpas 348 remonter
för ökningen af stamhästantalet.
Bih. Ull Rilcsd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afä. 1 Häft.
4
26
Fjärde Iiufvudtiteln.
I syfte att under tiden för öfvergången till den nya härordningen
åstadkomma besparing synes det mig, som om remontökningen borde
i högre grad än hittills falla på fältartilleriet. Därigenom komme
efter hand en minskning att inträda i behofvet af legda hästar vid
detta truppslag, hvilken omständighet ock — enligt det inom
generalstaben utarbetade förslaget till den nuvarande härordningen
(sid. 56) — särskild! inverkade vid bestämmandet af antalet artilleri¬
hästar: 40 för hvarje åkande batteri och 48 för hvarje ridande.
Med hänsyn härtill har jag ansett, att ofvan angifna remontantal
bör fördelas sålunda: till kavalleriet 72 remonter, som torde böra till¬
delas Lifregementets dragoner och husarer samt Smålands husarrege¬
mente, vid livilka truppförband antalet kronan tillhöriga hästar är
minst; till artilleriet 247 remonter, hvarigenom antalet stamhästar skulle
uppbringas vid hvarje till fältartilleriet å fastlandet hörande åkande
batteri till 30 och vid hvarje ridande batteri till 36, vid Gottlands artil¬
lerikår till 70 och vid Positionsartilleriregementet till 51; till ingenjör¬
trupperna 9; och till trängtrupperna 20, hvarefter stamhästarna vid
hvarje trängkår skulle uppgå till 39.
För ersättande af störtade eller skadade hästar erfordras, vid
kavalleriet 468, vid artilleriet 166, vid ingenjörtrupperna 12 och vid
trängen 21, motsvarande 9 procent af det befintliga antalet.
Enligt detta förslag skulle kostnaderna för år 1907 under detta anslag
uppgå till 1,191,067 kronor (bil. 71). Vid uppgörandet af denna beräk¬
ning äro enahanda grunder följda som förut rörande såväl kostnaderna
för remonternas inköp och underhåll vid depå samt för skoning och
medikamenter som värdet af utrangerade hästar.
Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att öka detta anslag,
nu..............................
|
.......................... kronor
|
1,169,421: —
|
med...........................
|
.......................... »
|
21,646: —
|
till..............................
|
.......................... kronor
|
1,191,067: —
|
Fjärde hufvudtiteln.
27
Lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och
trängens exercis.
Enligt hvad till statsrådsprotokollet den 11 januari 1901 i fråga
om detta anslag anfördes, komme detsamma att efter härordningens
fullständiga genomförande omfatta kostnader för legning af hästar
allenast vid artilleriet och ingenjörtrupperna under repetitionsöfningarna.
I samma mån som behofvet af stamhästar icke blefve tillgodosedt un¬
der öfvergångstiden, måste emellertid bristen ersättas med legda hästar
såväl vid båda nämnda truppslag som vid trängen. Jämväl vid kaval¬
leriet måste, såsom i framställningarna om beviljande af detta anslag
under de senare åren framhållits, hästar legas under de närmaste åren,
enär antalet af kronans egna hästar ännu icke är tillräckligt för de
värnpliktiges utbildning vid Lifregementets husarer och dragoner samt
Smålands husarregemente. För detta ändamål erforderliga hästar hafva
hittills anskaffats genom aftal med vederbörande rusthållare för en leg-
ningskostnad af 75 öre om dagen för hvarje häst. Behofvet af legda
hästar vid kavalleriet har för år 1907 beräknats efter samma grund
som för innevarande år eller till 150 hästar för hvart och ett af nämnda
regementen under 137 dagar.
Beräkningarna rörande behofvet af legda hästar vid artilleriet
hafva de senare åren varit grundade på den utredning härom, som finnes
angifven i en vid chefens för generalstaben år 1900 utarbetade öfver-
gångsförslag till ny härordning fogad tabell, bilagan 35 till berörda
förslag. Då emellertid denna tabell blifvit uppgjord under den förut¬
sättningen, att under sjätte öfvergångsåret eller år 1907 en del haubits-
batterier skulle vara uppsatta, kan den icke vidare tjäna till ledning
i detta hänseende, utan har nu behofvet beräknats med hänsyn till det
ur öfningssynpunkt erforderliga hästantalet vid hvarje kanonbatteri.
Legningsdagarnas antal blifver härigenom minskadt.
Behofvet af legda hästar vid ingenjörtrupperna och trängen bär
däremot kunnat beräknas på samma sätt som förut.
Sammanlagda kostnaden för år 1907 under denna anslagstitel
skulle enligt nu angifna grunder uppgå till 660,019 kronor 50 öre
(bil. 72), men af samma anledning, som angafs i nästlidet års stats-
verksproposition eller tillfällig nedgång i legningspriset, torde beloppet
kunna begränsas till 640,000 kronor.
Clio
Lega af
hästar till
kavalleriets,
artilleriets,
ingenjörtrup¬
pernas och
trängens
exercis.
[11.]
[12.]
Garnisons-
sjukhusen i
Stockholm
och å
Karlsborg.
28 Fjerde hufvudtiteln.
På grund häraf får jag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen
att minska ifrågavarande anslag,
nu ............................................................ kronor 650,000: —
med ........................................................ » 10,000: -
till ........................................................... kronor 640,000: —
Gainisonssjiskhusen i Stockholm och å Karlsborg.
Enligt nådiga reglementet för allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm
den 3 december 1898 har detta sjukhus till ändamål att från de i
Stockholm eller dess närhet förlagda eller dit kommenderade truppför¬
band, militära skolor och utbildningskurser tillhörande armén, samt från
flottan mottaga och vårda personal, som är i behof af sjukhusvård.
Sjukhuset har därjämte till uppgift att vara en utbildningsanstalt för
militärläkare och annan sjukvårdspersonal för armén. Sjukhusvården
meddelas å två afdelningar, en medicinsk och en kirurgisk.
Allmänna inseendet öfver sjukhuset utöfvas af öfverkommendanten
för Stockholms garnison.
Sjukhusets personal utgöres af: en chef läkare, en andre läkare, sex
underläkare, en sjukhusofficer, en sjukhusintendent, en apotekare, en väbel,
en sjukhusunderofficer, ett skrifbiträde åt sjukhusintendenten, två öfver-
sjukvaktare samt sjuksköterskor, personal för tvätt och lagning af persedlar,
kökspersonal, portvakt, maskinister och gårdsdrängar.
Den nuvarande organisationen af sjukhuset är i flere afseenden bero¬
ende af Svea trängkår. Befälet öfver sjukhuset utöfvas nämligen af chefen
för nämnda trängkår, och sjukhuset med all vid detsamma anställd eller
dit kommenderad personal äfvensom där intagna sjuka är att i fråga om
krigslydnaden anse såsom särskild underafdelning af Svea trängkår.
Regementsläkaren vid Svea trängkår är chefläkare vid sjukhuset och
förestår såsom sjukhusläkare en af dess båda afdelningar. Andre läkare
vid sjukhuset är eu från trängkåren kommenderad bataljonsläkare, hvilken
såsom sjukhusläkare förestår den andra af sjukhusets afdelningar.
För den omedelbara uppsikten öfver disciplinen inom sjukhuset kommen¬
deras såsom sjukhusofficer en kapten eller subalternofficer från Svea
trängkår. Därjämte äro regementspastorn och auditören vid Svea
Fjärde lmfvndtiteln. 29
trängkår skyldiga att, på sätt chefen för trängkåren på chefläkarens
förslag bestämmer, tjänstgöra vid sjukhuset.
Eders Kungl. Maj:t har emellertid genom nådigt bref den 10 sep¬
tember 1903 förordnat, att Svea trängkår skall förläggas till Örebro, och
kårens flyttning dit är afsedd att äga rum på Våren 1907, dådet
där uppförda etablissemanget nått den fullbordan, att det kan af kåren
tagas i bruk. Vid sådant förhållande kan det nuvarande sambandet
mellan trängkåren och sjukhuset icke längre fortfara, hvarför sjukhusets
organisation måste ändras. För utredning af denna fråga förordnade
Eders Kungl. Magt den 18 november 1904 fördelningsläkaren m. in. C. C.
Ekeroth, öfverstelöjtnanten och chefen för Svea trängkår in. m. N. G. Hall¬
ström samt regementsläkaren m. m. C. A. W. Flensburg att inom landtför¬
svarsdepartementet biträda med uppgörande af förslag till omorganisation
af och nytt reglemente för allmänua garnisonssjukhuset i Stockholm,
och hade dessa fullgjort sitt uppdrag den 26 maj 1905. Det utarbe¬
tade förslaget blef sedermera remitteradt till arméförvaltningen å civila
departementet, medicinalstyrelsen, krigshofrätten, öfverkommendanten
för Stockholms garnison, inspektören för trängen och chefen för Fjärde
armefördelningen, hvilka myndigheter afgifvit yttranden i ämnet.
Enligt ifrågavarande förslag skulle »garnisonssjukhuset i Stock¬
holm», hvilken benämning ansetts lämpligare än den nuvarande: »all¬
männa garnisonssjukhuset i Stockholm», lyda under chefen för Fjärde
armefördelningen. Denne skulle hafva befälet öfver sjukhuset samt
med biträde af fördelningsläkaren vaka öfver hälso- och sjukvården
därstädes och med biträde af fördelningsintendenten hafva det närmaste
öfverinseendet öfver detsammas förvaltning. Det omedelbara befälet
öfver sjukhuset skulle under chefen för Fjärde arméfördelningen utöfvas
af sjukhusets chef läkare.
Angående befattningarna såsom chefläkare och andre läkare vid
sjukhuset, hvilka befattningar i det föreliggande förslaget upptagits
under den gemensamma benämningen sjukhusläkare, anföres i förslaget,
att genom Svea trängkårs förflyttning till Örebro den nuvarande anord¬
ningen, att två af detta trupjiförbands läkare hade större delen af sin
verksamhet förlagd utom truppförbandet till garnisonssjukhuset, gifvet-
vis icke kunde längre fortfara. Hvad chefläkaren anginge, hade hans
tjänstgöring vid truppförbandet inskränkt sig till besiktning af rekryter
samt afgifvande af erforderliga utlåtanden, rapporter och förslag rörande
hälso- och sjukvården vid detsamma. Bataljonsläkaren åter hade endast
en eller annan gång under kortare tid, vid tillfälligt förhinder för den
vid trängkåren tjänstgörande läkaren bestridt dennes tjänsteåligganden.
30
Fjärde liufvudtiteln.
[12.] Med anledning däraf att Svea trängkår sålunda för trupptjänsten endast
förfogat öfver en läkare, hade kårcliefen måst afstå från att i så stor
utsträckning som behöfligt varit begagna sig af läkares fackkunskap för
sjukvårdstruppens utbildning. Det vore tydligt, att förhållandet blefve
likartadt, därest den ena eller båda sjukhusläkarbeställningarna vid ett
så stort sjukhus som garnisonssjukhuset i Stockholm skulle bestridas af
ordinarie militärläkare från ett eller två af de i Stockholm förlagda
truppförbanden. Med utsträckningen af tjänstgöringstiden för de värn¬
pliktiga ökades ock göromålen för militärläkarna. Vid ordnandet af
garnisonssjukhusets läkarfråga borde man uteslutande se på de sjukas
bästa, och för det ändamålet borde garnisonssjukhusets läkare uppföras
å dess stat, i likhet med hvad förhållandet vore vid alla civila sjuk¬
vårdsinrättningar i vårt land. Man borde visserligen icke underskatta
betydelsen af det tillfälle till utbildning i sjukhustjänst, som skulle
beredas arméns läkare, om sjukhusläkarbeställningarna vid garnisons¬
sjukhuset besattes för allenast ett, högst två år med samma personer,
men då de sjukas vård borde sättas i främsta rummet, kunde likväl en
sådan åtgärd icke förordas. Utbildningen af yngre militärläkare i nu
berörda hänseende borde i stället kunna främjas på det sättet, att
möjlighet i så stor utsträckning ske kunde bereddes dem till anställning
såsom underläkare å civila sjukhus, hvarjämte stipendier borde till såväl
yngre som äldre militärläkare utdelas i större antal än för närvarande
för studier hos specialister eller vid kliniker i utlandet. För att emel¬
lertid bereda vid truppförband anställda läkare tillfälle att för någon
tid utbyta trupptjänstgöringen mot sjukhustjänstgöring, afsåge förslaget,
att militärläkare på stat vid armén skulle bestrida sjukhusläkarbefatt-
ning under ordinarie innehafvares tjänstledighet utan ansökan, i hvilket
fall extra läkare skulle kommenderas att tjänstgöra vid truppförbandet,
om behof däraf förelåge.
I enlighet med den sålunda uttalade uppfattningen hafva i den vid
förslaget fogade förslagsstaten uppförts två sjukhusläkarbeställningar,
den ena, chefläkarbeställningen, ansedd för en regementsläkare i fält-
läkarkåren med regementsläkares lön, 3,400 kronor, och dagaflöning,
5 kronor om dagen, eller 1,825 kronor om året, och den andra afsedd
för en bataljonsläkare i fältläkarkåren med samma lön som yngre
bataljonsläkare, 1,020 kronor, och dagaflöning, 3 kronor om dagen, eller
1,095 kronor om året. Därjämte skulle dessa läkare erhålla ett arfvode
af 1,000 kronor hvardera samt fri bostad och ved.
I fråga om dessa aflöningsförmåner anföres i förslaget, att vid dess
uppgörande den önskan gjort sig gällande, att de bästa möjliga, för
Fjärde hufvudtiteln. 31
tjänstgöringen lämpliga läkarkrafter skulle erhållas vid sjukhuset. Då
tydligt vore, att de vid garnisonssjukhuset anställda läkarna vore mera
upptagna af sin tjänst än deras vid truppförband anställda kamrater,
samt att de till följd däraf icke i samma utsträckning som dessa hade
tid och tillfälle till enskild praktik, borde de fortfarande såsom hittills
erhålla särskilda arfvoden, hvilka föreslagits till 1,000 kronor för dem
hvardera. . Det för chefläkaren föreslagna arfvodet vore visserligen 500
kronor mindre än det nu för honom i staten uppförda, men denna
minskning kunde anses betingad däraf, att han för framtiden befriades
från den honom nu åliggande trupptjänstgöringen. Det vore att hoppas,
att med dessa aflöningsförmåner fullt lämpliga personer till ifrågavarande
platser skulle kunna erhållas. Äfven den lägst aflönade sjukhusläkar-
beställningen borde kunna besättas med eu skicklig yngre militärläkare,
enär han hade utsikt att om några år genom uppflyttning i högre
lönegrad komma till ökade inkomster.
I förslaget framhålles vidare i fråga om läkarvården vid sjukhuset,
att det medicinska vetandet numera nått en sådan utveckling, att eu
läkare, huru skicklig praktiker han än vore, dock icke kunde i lika hög
grad behärska alla grenar af sin vetenskap; men då en hvar, som vår¬
dades å ifrågavarande sjukhus, kunde hafva anspråk på att komma i
åtnjutande åt den bästa läkarvård, hade i förslagsstaten uppförts ett
belopp af 2,000 kronor, att i mån af behof användas till godtgörelse åt
specialister, som vid förefallande behof kunde blifva tillkallade af chef¬
läkaren.
Beträffande underläkarna vid sjukhuset ifrågasättes ingen förändring,
utan är i förslaget till den nya staten, liksom i nu gällande stat, arf¬
vode uppfördt åt sex underläkare med 3 kronor om dagen, hvartill
kommer bostad med möbler och ved.
Förslaget till den nya organisationen afser, att en klinik för mun-
och tandsjukdomar skulle anordnas vid sjukhuset, för hvilket ändamål ett
arfvode å 1,500 kronor åt föreståndaren för denna klinik uppförts i
förslagsstaten.
Under de senaste 10—15 åren hade, enligt det till förslaget hörande
betänkandet, inom de större ländernas arméer den åsikten allt mera
gjort, sig gällande, att eu sakkunnig vård af manskapets tänder vore
ett viktigt önskemål, samt att manskapet borde komma i åtnjutande af
den moderna mun- och tandhygieniska vetenskapens framsteg. I Dan¬
mark både en klinik för mun- och tandsjukdomar upprättats år 1896
vid garnisonssjukhuset i Köpenhamn. I Budapest funnes sedan år 1901
en väl utrustad tandklinik och å eu del garnisonssjukhus i Tyskland
[12.]
32 Fjärde luifvudtiteln.
lära tandkliniker också hafva under sista tiden upprättats. Äfven i vår
hufvudstad hade på den sista tiden en förbättring i detta hänseende
ägt rum. Genom tillmötesgående från tandläkarinstitutets poliklinik
hade manskapet från Stockholms garnison därstädes mottagits till behand¬
ling, som i regel varit kostnadsfri. Det kunde dock ej anses lämpligt
att i längden använda sig häraf. Verkställda undersökningar hade visat,
att af 500 man från hvartdera af Svea och Göta lifgarden endast 34
procent haft fullt friska tänder. Häraf framginge mer än väl, att den
föreslagna tandpolikliniken skulle erhålla tillräckligt antal patienter för
sin verksamhet. Tandpolikliniken skulle stå under chefläkarens tillsyn
och förestås af en utaf medicinalstyrelsen förordnad legitimerad tand¬
läkare samt hållas öppen minst tre gånger i veckan. Till tjänstgöring
vid densamma skulle i tur kommenderas de vid garnisonssjukhuset
tjänstgörande underläkarna, hvarigenom ett välbehöfligt tillfälle bereddes
de blifvande militärläkarna att få praktisk handledning i tändernas
skötsel och vård. Å kliniken skulle det manskap behandlas, som vore
berättigadt till inträde å garnisonssjukhuset, vare sig detta manskap
vore där intaget eller ej. De årliga kostnaderna, förutom arfvode till
föreståndaren, hvilket skäligen ansetts böra bestämmas till 1,500 kronor,
kunde bestridas af de till sjukhusets underhåll i stat anvisade medel,
och uppsättningskostnaderna (för instrumenter m. m.) af befintliga bespa¬
ringar å sjukhusets anslag. Till lokal kunde den för närvarande till
sjukhusets apotekare upplåtna lägenhet användas.
I nuvarande staten för sjukhuset finnes arfvode uppfördt med 1,825
kronor till en apotekare, hvar jämte han åtnjuter bostad och ved. Beträf¬
fande apotekarens aflöningsförmåner anföres i det uppgjorda förslaget
till omorganisation af sjukhuset, att utom arfvodet, som med samma
belopp kvarstått i flere tiotal år, apotekaren, .på. grund af särskilda
bestämmelser, senast enligt nådigt bref den 30 juni 1899, ägde åtnjuta
10 procent af värdet å de medicinalier, hvilka han på vederbörande
kasernläkares rekvisition utlämnade till truppförband i Stockholm och
såsom ersättning för papper och omslag in. in. två tredjedelar, af hvad
enligt medicinaltaxan vore apotekare medgifvet. Denna ersättning hade
under år 1901 uppgått till 816 kronor 80 öre och under år 1904 till
885 kronor 62 öre. Antagligt vore, att detta belopp komme, särskilt
i följd af den blifvande ökningen af de värnpliktiges tjänstgöringstid,
att än ytterligare ökas. För biträde vid undervisningen af sjukvårds-
rekryter vid armén hade han äfven uppburit ett till 75 kronor upp¬
gående belopp för hvarje kurs. Det syntes dock vara enklare och med
en sund hushållning mera öfverensstämmande, att apotekarens löne¬
Fjärde Imfvudtiteln. 33
inkomster bestämdes till ett visst årligt belopp i ett för allt, bvilket
med hänsyn därtill, att han skalle frånträda rätten till bostad och ved,
enär bostaden borde tagas i anspråk för tandpolikliniken, äfvensom till
andra omständigheter syntes skäligen böra utgå med 3,500 kronor.
Regementspastorn och auditören vid Svea trängkår äro, såsom redan
omnämnts, för närvarande skyldiga att tjänstgöra vid garnisonssjukhuset,
en anordning som med trängkårens förflyttning till Örebro måste upp¬
höra. I det uppgjorda förslaget till ny stat för sjukhuset hafva förden¬
skull uppförts två arfvoden, det ena med 500 kronor till en sjukhus-
predikant. och det andra med 300 kronor till juridiskt biträde.
Då de göromål, som för närvarande åligga den från Svea träng¬
kår till sjukhuset kommenderade sjukhusofjiceren, anses kunna öfver-
flyttas på annan personal vid sjukhuset, skulle sådan kommendering
ej vidare äga rum.
Enligt gällande instruktion för intendenturkåren skall en in¬
tendent eller underintendent placeras såsom sjukhusintendent vid garni¬
sonssjukhuset i Stockholm. Häri föreslås ingen ändring. Då det
emellertid ansetts önskvärdt, att han skulle vara bosatt å sjukhuset,
och lokal därför finnes disponibel, har i förslagsstaten upptagits be¬
stämmelse därom, att han, som åtnjuter aflöning från intendenturkå-
rens stat, skulle erhålla fri bostad och ved. Under förmälan att till
sjukhuset vore förlagda utbildningskurser dels hvart annat år för mili¬
tärläkare och dels hvarje år för sjukvårdsbeställningsmän samt att, då
för de förra kurserna någon särskild redogörare ej varit anställd, de
en sådan tillkommande åligganden fullgjorts af chef läkaren i egenskap
af direktor för undervisningen, och att sjukhusintendenten enligt sär¬
skilda nådiga bestämmelser erhållit ersättning för vissa ekonomiska
bestyr vid några af de senare kurserna, anföres vidare i det förelig¬
gande förslaget, att intetdera af dessa tillvägagångssätt vore lämpligt,
utan borde det ekonomiska bestyret vid de utbildningskurser af ena
eller andra slaget, som kunde varda till garnisonssjukhuset förlagda,
utan särskild kostnad för statsverket handliafvas af sjukhusintendenten,
hvarom bestämmelse fördenskull intagits i reglementsförslaget.
Till skrifbiträde åt sjukhusintendenten skulle kommenderas ett
underbefäl från truppförband, förlagdt i Stockholm och tillhörande
Fjärde arméfördelningen, med skyldighet för den kommenderade att
under intendenten jämväl sköta de åligganden, som eljest skulle till¬
komma en förvaltare.
Såsom väbel vid sjukhuset har hittills kommenderats en underofficer
från någon af trängkårerna. I nu föreliggande förslag ifrågasattes den
Bill. till Itiksd. Vrot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 5
[12.]
34
Fjärde hufvudtiteln.
ändring' häri, att till denna befattning skulle antagas någon pensionerad
fanjunkare (styckjunkare) mot ett arfvode af 1,000 kronor om året.
I förslaget framhålles behofvet däraf, att antalet sjuksköterskor ökas.
För närvarande funnes, förutom 1 operationssalssköterska, 2 sjuk¬
sköterskor, en för hvardera af sjukhusets afdelningar, med arfvoden af
400 kronor samt 1 sjuksköterskebiträde med ett arfvode af 200 kro¬
nor. Erfarenheten hade dock visat, att detta antal vore för litet för
sjukhusets behöriga skötsel. Visserligen funnes å sjukhuset ett ganska
afsevärdt antal sjuk vårdsele ver, som kunde biträda med en del göro¬
mål, men härvid borde beaktas, att dessa, såsom namnet angåfve, en¬
dast vore elever, och att de stannade allt för kort tid å sjukhuset, för
att detsamma skulle kunna draga någon afsevärd fördel af deras där
inhämtade kunskaper och färdigheter. Förslaget afsåge, att vid sjuk¬
huset skulle anställas, förutom operationssalssköterskan, med oförän-
dradt arfvode af 500 kronor, 2 öfversjuksköterskor med 500 kronors
arfvode hvardera, 1 sjuksköterska, afsedd för officers-sjukafdelningen,
med ett arfvode af 400 kronor samt 2 undersjuksköterskor med
arfvoden å 300 kronor, en å hvardera af den medicinska och den
kirurgiska afdelningen. Meningen vore, att de båda undersköterske-
platserna i regeln skulle innehafvas af sjuksköterskeelever från Röda
korset, i hvilket fall någon kontant ersättning icke behöfde utgå.
Genom nådigt bref den 29 juli 1904 hade Eders Kungl. Maj:t, på
framställning af sjukhusförvaltningen, medgifvit, att de vid garnisons¬
sjukhuset anställda sköterskorna fått under nämnda år åtnjuta semester
hvar och eu under en månad, med bibehållande af sitt arfvode samt
med åtnjutande därjämte af 25 kronor i kostpenningar. På det att
sjuksköterskorna äfven framdeles måtte årligen komma i åtnjutande af
en välbehöflig hvila, borde erforderligt belopp, beräknadt till 258 kronor
34 öre, uppföras i staten till vikariatsersättningar m. m., för att seme¬
ster måtte kunna dem beredas. Då emellertid sjukhusförvaltningen
äfven behöfde förfoga öfver medel till dylika ersättningar under ordi¬
narie personals sjukdom, hade beloppet ansetts böra i staten uppföras
med 500 kronor.
I fråga om den öfriga personalen vid sjukhuset anföres, bland annat,
att för utförandet inom sjukhuset af åtskilliga förekommande göro¬
mål, såsom städning, skurning m. in., hvilka icke lämpligen kunde af
sjuksköterskorna fullgöras eller helt och hållet öfverlämnas åt de till
detsamma kommenderade sjukvårdseleverna, två sjukhuspigor borde an¬
ställas mot åtnjutande af 300 kronor årlig lön samt fri kost men utan
fri bostad å sjukhuset;
35
Fjärde hufvudtiteln.
att då särskild baderska nu icke funnes vid sjukhuset, men en
kunnig baderska vore behöflig för beredande af medicinska bad där¬
städes, en sådan borde anställas mot ett årligt arfvode, som beräknats
till 500 kronor, med skyldighet för henne att jämväl utöfva närmaste
tillsynen öfver och vården af det för badafdelningen afsedda linne¬
förrådet;
att ytterligare en tvättpiga erfordrades;
att kokerskans lön borde höjas från nuvarande 200 till 300 kronor,
för att på denna plats skulle kunna bibehållas en fullt lämplig person;
att med hänsyn till ökadt arbete kökspersonalen borde ökas med
en kökspiga, och aflöningen för kökspigorna höjas från nuvarande 100
till 200 kronor för hvardera; samt
att portvaktens aflöning, hvilken för närvarande vore så liten —
300 kronor —, att han måste för att kunna förvärfva sin bärgning
tillåtas utöfva ett yrke, borde höjas till 800 kronor, under förutsättning
att portvakten uteslutande sysselsatte sig med sin tjänst, hvilken nu
på grund af angifna förhållande i viss grad försummades.
Uti det i staten uppförda anslag till kosthåll har i förslagsstaten
beräknats en förhöjning af 25 öre för sjuksköterskor och köksföre-
stånderskan samt af 13 öre för sjukhus- och kökspigorna, hvilken för¬
höjning ansetts erforderlig på grund af ökade pris å lifsförnödenheter.
Det har vidare ansetts lämpligt att, på sätt genom nådigt bref den 23
januari 1899 redan medgifvits, kost in natura finge, efter sjukhusförvalt¬
ningens pröfning i hvarje fall, utbytas af därtill berättigad personal
mot kontant ersättning därför enligt den i staten upptagna beräkningen.
Enär under senare åren reservationer å anslaget uppstått, har det
i staten uppförda anslaget »till underhållet» ansetts kunna minskas med
4,120 kronor 20 öre, hvilken siffra valts med hänsyn jämväl till slut¬
summans afrundande till fullt tusental.
De förändringar i organisationen af sjukhuset, hvilka sålunda före¬
slagits, hafva i allmänhet blifvit tillstyrkta af de myndigheter, som öfver
förslaget blifvit hörda. För viktigare afvikande meningar torde jag
få redogöra i sammanhang med förslagets olika delar.
Beträffande sjukhusläkarne har inspektören för trängen ifrågasatt,
att dessa platser icke skulle med ordinarie innehafvare besättas, utan
att militärläkare af motsvarande grader skulle till sjukhuset för viss
tid beordras, hvarigenom ökadt tillfälle till utbildning skulle beredas
militärläkarne i allmänhet. Med hänsyn till nödig kontinuitet i utöf-
36
Fjärde hufrudtiteln.
[12.] vandel af sjukvården och handhafvande! af sjukhusets ledning samt
till dettas egenskap att äfven vara eu undervisningsanstalt för unga
läkare, som ämna ägna sig åt militärläkarkallet, och för annan sjuk¬
vårdspersonal, anser jag mig ej kunna i detta hänseende tillstyrka en
afvikelse från förslaget, vid hvilkets uppgörande två militärläkare med¬
verkat, och hvithet, i denna del tillstyrkts af medicinalstyrelsen. Någon
besparing skulle ej heller uppkomma genom eu sådan anordning, ty då
kommenderingarna såsom sjukhusläkare måste afse en jämförelsevis
lång tid, såvida ej skötseln af sjukhuset skulle i allt för hög grad
Äfventyra^, måste de kommenderades ordinarie beställningar skötas af
vikarier, hvilka ej torde kunna erhållas med mindre de finge uppbära
hela aflöningen. Jag får därför i denna del tillstyrka bifall till försla¬
get jämväl i afseende på de för dessa läkarbeställningar föreslagna
aflöningsförmåner, hvilka skäligen icke torde böra sättas lägre, än hvad
förslaget upptager.
Upprättandet af en klinik för mun- och tandsjukdomar har kraftigt
förordats af de i ärendet hörda myndigheterna, och anser jag mig böra
för egen del instämma häri, ej minst med hänsyn till den utbildning i
detta afseende, som lärer komma underläkarna vid sjukhuset till del
och genom dem personalen till godo vid de truppförband, där
de framdeles vinna anställning. Kostnaderna för denna klinik äro icke
så stora, att någon tvekan i fråga om dess upprättande af sådan anled¬
ning synes böra ifrågakomma. Ej heller torde några betänkligheter
däremot böra uppstå af den anledning, att den för sjukhusets apotekare
afsedda bostadslägenhet behöfver för ändamålet tagas i anspråk. Denna
lägenhet består af endast två rum och under de senare 15 åren har
den ej användts af apotekaren, hvilken varit boende i staden utom
sjukhuset.
Hvad den föreslagna regleringen af apotekarens aflöning vidkommer, har
jag ej annat att däremot erinra, än att, därest fri bostad, tillräckligt rym¬
lig äfven för en gift apotekare, beredes inom sjukhuset, hvithet vid upp¬
förandet af nytt garnisonssjukhus torde få anses lämpligt, den kon¬
tanta aflöningen synes kunna något minskas, exempelvis med 500 kro¬
nor. Föreskrift härom torde därför böra lämnas i en anmärkning till
staten.
Genom nådigt bref den 29 september 1905 har Eders Kungl.
Maj:t tillerkänt sjukhusintendenten fri bostad i sjukhuset, i följd hvaraf
något inkvarteringsbidrag ej skall till honom utgå. Däremot har han
icke ansetts böra erhålla fri ved, enär annan personal, tillhörande inten-
Fjärde hafyudtiteln. 37
denturkåren, ej erhåller sådan förmån. Någon ändring häri torde ej
böra göras.
Beträffande väbeUbefattningen har inspektören för trängen föreslagit,
att den skulle uppehållas af underofficerare från trängen, hvarigenom
dem skulle beredas tillfälle till utbildning i tjänstgöring vid sjukhus,
hvilket förslag synes mig förtjäna afseende. Vare sig man väljer detta
eller det i organisationsförslaget ifrågasatta sättet för uppehållandet
af denna befattning, blifva kostnaderna ungefär desamma. En från
trängkår kommenderad fanjunkare är nämligen berättigad till rese- och
traktamentsersättning under resorna till och ifrån sjukhuset enligt rese¬
reglemente! samt till dagtraktamente under tjänstgöringen därstädes,
hvilket dock från och med nionde dagen utgår med allenast 2 kronor
50 öre om dagen. Denna särskilda aflöning uppgår till omkring 1,000
kronor om året.
Såsom sjukhusunder officer, hvilken har befälet öfver öfversjukvak-
tarne (underbefäl af manskapet), sjukvårdselever samt å sjukhuset in¬
tagna sjuka af manskapsklassen, kommenderas en underofficer från
någon trängkår. Han åtnjuter enahanda aflöning som den, hvilken
kommenderas såsom sjukhusväbel, dock att, om han är sergeant, det
lägre traktamentet utgår med endast 2 kronor om dagen. Häri ifråga-
sättes ingen ändring, men torde, i anslutning till hvad arméförvaltnin¬
gen yttrat angående dessa kostnader, härför erforderligt belopp, för¬
slagsvis 1,000 kronor, böra särskild! upptagas i staten. Då denna ersätt¬
ning i allt fall utgår af sjukhusets anslag, kan den till »underhåll» upp¬
förda summan med motsvarande belopp minskas.
Den nuvarande sjuksköterskepcrsonalen utgöres, såsom redan är nämndt,
af 1 operationssalssköterska, 2 sjuksköterskor och 1 sjuksköterskebi-
träde, således 4 personer. Enligt den nya organisationen skulle denna
personal utgöras af 1 operationssalssköterska, 2 öfversköterskor, 1 sjuk¬
sköterska och 2 undersjuksköterskor, således 6 personer. Emellertid
har medicinalstyrelsen i sitt utlåtande uttalat tvifvelsmål, huruvida det
föreslagna antalet sköterskor skulle vara behöflig!, ehuru medicinalsty¬
relsen, med hänsyn till den obetydliga kostnadsökning förslaget i denna
del skulle medföra, ansett sig ej böra afstyrka hvad i detta hänseende
påyrkats. Med hänsyn till hvad medicinalstyrelsen anfört, anser jag
den för officersafdelningen afsedda sköterskan kunna undvaras. Under
år 1904 hade antalet å sjukhuset vårdade officerare uppgått till endast
13 och i medeltal ej fullt 1 per dag. Vid sådant förhållande synes
mig vården af de sjuka på denna afdelning kunna tillfredsställande ord¬
nas, utan att särskild sköterska därför anställes. I öfrigt har jag ej
38
Fjärde hufmltiteln.
något att erinra mot förslaget i denna del. De föreslagna aflönings-
beloppen, som lära stå i öfverensstämmelse med aflöningen vid civila
sjukhus i Stockholm, torde få anses skäliga.
I fråga om anställandet af en baderska har medicinalstyrelsen an¬
fört, att därmed kunde anstå, till dess nytt sjukhus med tidsenlig bad¬
inrättning, äfven lämpad för medicinska bad i kurativt syfte, blifvit
uppfördt; och då portvaktarsysslan väl kunde låta förena sig med ett
lämpligt handtverk, har medicinalstyrelsen ansett arfvodet till en port¬
vakt kunna begränsas till 400 kronor. Mot hvad medicinalstyrelsen
sålunda anfört torde ej något vara att erinra.
Det föreslagna arfvodet för uppehållandet af befattningen såsom
sjukhuspredikant, hvilken befattning torde kunna förenas med någon
annan militär prästerlig tjänst i Stockholm, torde få anses skäligt, lika¬
som det belopp, hvilket i staten uppförts till godtgörelse åt juridiskt
biträde.
Den föreslagna ökningen af tjänstepersonalen och höjningen af
åtskilliga arfvoden till denna personal har af de öfver förslaget hörda
myndigheterna blifvit tillstyrkta; och då behofvet af ökningen i perso¬
nalens antal blifvit vitsordadt samt den ifrågasatta förbättringen i aflö¬
ningen synes vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, anser
jag förslaget i dessa delar böra bifallas.
De ytterligare erinringar mot förslaget, livilka af myndigheterna
gjorts, men af mig nu ej omförmälts, torde ej böra föranleda någon
ändring däri, i hvad det afser stat för sjukhuset, utan böra tagas i
öfvervägande vid fastställandet af reglemente för detsamma.
I anslutning till det uppgjorda förslaget och hvad jag nu anfört,
har jag låtit upprätta förslag till ny stat för garnisonssjukhuset i Stock¬
holm, hvilken slutar å en summa af 78,200 kronor (bil. 73) eller 14,392
kronor mera än den nuvarande. Största delen af denna skillnad utgö-
res af lön och dagaflöning till de båda sjukhusläkarna, tillhopa 7,340
kronor, förhöjdt arfvode åt apotekaren samt i staten uppförd godtgö¬
relse till specialister, som för särskilda fall kunna blifva tillkallade.
Jag får alltså hemställa, det Eders Kung!. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att öka anslaget till garnisonssjukhusen i Stock¬
holm och å Karlsborg,
nu ..................... kronor 73,808: —
med ...................................... » 14,392: —
till ............................................................ kronor 88,200: —
Fjärde liufvudtiteln.
39
Ärméns yapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets
öfningar och materiel.
Detta anslag, i riksstaten för år 1906 upptaget till 2,535,800 kronor,
är enligt stat, fastställd af Eders Kungl. Maj:t den 3 november 1905,
uppdeladt i nio särskilda titlar med sina underafdelningar (bil. 74). I
sin omförmälda underdåniga skrifvelse den 19 oktober 1905 har armé¬
förvaltningen å artilleridepartementet dels erinrat, att, jämlikt de i pro¬
position till 1901 års Riksdag intagna beräkningar, det belopp, hvartill
ifrågavarande anslag efter fullständigt genomförd härorganisation komrne
att uppgå, utgjorde 3,176,000 kronor, oberäknadt kostnaderna för per¬
sonalen å stat vid artilleriets fabriker, hvilka kostnader, för närvarande
uppgående till 43,575 kronor, gäldades från detta anslag, ehuru de¬
samma i det af chefen för generalstaben afgifna förslag till ny här¬
ordning uppförts under anslaget »aflöning och rekrytering m. m.», dels
ock gjort framställning om anslagets höjande och därvid beträffande
nedannämnda titlar och underafdelningar anfört hufvudsakligen föl¬
jande.
Tit. I. Artillerimateriel.
a) För fältartilleriet.
Å denna undertitel, hvilken vore afsedd för underhåll af fältartil-
lerimateriel, till inventarier, materialier och förbrukningsartiklar m. m.
vid tygförråden i Stockholm, Göteborg, Kristianstad, Östersund, Upp¬
sala, Jönköping och Visby, hade utgifterna allt fortfarande ökats, till
följd hvaraf ett större anslagsbelopp än det till 220,000 kronor för
år 1906 beräknade för år 1907 erfordrades.
. Höjningen af utgifterna berodde hufvudsakligen därpå, att tiden för
öfningarna med anspända fordon betydligt ökats, att öfningarna numera
i vida högre grad, än hvad förut varit fallet, förlagts från exercisfältet till
mera oländig terräng, samt att under pågående omorganisation fält¬
artilleriet städse ökades, så att under år 1907 öfningar komme att äga
rum med flere batterier än under år 1906, hvartill komme att den från
8 cm. batterierna till den nya materielen öfverflyttade äldre utredningen
kräfde större underhållskostnad. Dessa omständigheter tillsammans
gjorde, att utgifterna för materielens reparation ställde sig betydligt
högre än förut.
[13.]
Arméns vapen,
ammunition
och skjutöf¬
ningar samt
artilleriets öf¬
ningar och
materiel.
40
Fjärde hufvudtiteln.
Med hänsyn härtill och då hela fältartilleriet beräknades vara för-
sedt med den nya materielen under år 1907, ansåge arméförvaltningen,
att denna undertitel borde ökas med 20,000 kronor och således under
år 1907 utgå med 240,000 kronor.
b) För fästnings- och positionsartilleriet.
Denna undertitel, från hvilken bestredes omkostnaderna för un¬
derhåll af fästningarnas bestyckning och af positionsartillerimaterielen
äfvensom för materialier och förbrukningsartiklar jämte arbets- och
transportkostnader vid tygförrådet å Karlsborgs fästning, vore för år
1906 beräknad till 30,000 kronor. En väsentlig ökning af artillerima-
terielen för Bodens och Karlsborgs fästningar vore beräknad att år
1907 hafva ägt rum, i följd hvaraf underhållet af denna materiel jämte
positionsartilleriets materiel komme att kräfva en afsevärdt ökad kost¬
nad. Å denna titel hade under de senaste åren brist uppstått och då
äfven för kommande år i den mån artillerimaterielen fullständigades
ytterligare höjning påkallades, ansåge arméförvaltningen denna under¬
titels belopp för år 1907 böra ökas med 15,000 kronor till 45,000 kronor.
Tit. II. Handvapen.
De kostnader, som från denna undertitel bestredes, nämligen för
underhåll och rengöring af gevärspersedlar, för inventarier, materialier
och förbrukningsartiklar äfvensom arbets- och transportkostnader vid
arméns gevärsförråd, komme att i väsentlig grad ökas, i den mån ge¬
vären under längre tid varit till bruk utlämnade, i det att dyrbarare
reparationer såsom insättande af nya pipor på större antal gevär årligen
måste å dessa gevär företagas.
På grund häraf ansåge arméförvaltningen det å denna undertitel
för år 1906 upptagna belopp, 123,000 kronor, böra för år 1907 höjas
med 12,000 kronor eller till 135,000 kronor.
Tit. III. Ammunition.
Denna undertitel, från hvilken bekostades utgifterna för anskaffandet
af projektiler med rör m. m. för fält-, fästnings-och positionsartilleriets
pjäser samt för ammunition till eldhandvapen i stället för den under
41
Fjärde hufvudtiteln.
de årliga öfningarna förbrukade äfvensom för inventarier och materialier
samt arbets- och transportkostnader vid ammunitionsförråd, labora¬
torier och kruthus, ansåge arméförvaltningen för år 1907 kräfva ett
större anslagsbelopp, än som för år 1906 vore under densamma enligt den
af Eders Kungl. Maj:t fastställda staten för användningen af anslaget
anvisadt.
Beträffande ammunition för fältpjäser komme ytterligare medel att
erfordras af det skäl, att till år 1907 samtliga artilleritruppförband till¬
hörande fältartilleriet blefve försedda med den nya materielen, i följd
hvaraf batteriernas antal ökades med sex, samt att ammunition till denna
materiel ställde sig afsevärdt dyrare än till den äldre, hvartill komme,
att ett rationellt bedrifvande af de för artilleriet synnerligen viktiga
skjutöfningarna med de nya pjäserna kräfde en afsevärdt större amrnuni-
tionsförbrukning. Af dessa skäl ansåge arméförvaltningen en förhöjning
af det för detta ändamål beräknade belopp med 36,000 kronor' vara
ovillkorligen nödvändig, hvarigenom anslaget till ammunition för fält¬
pjäser för år 1907 komme att utgå med 525,000 kronor.
Hvad åter anginge ammunition för fästnings- och positionspjäser,
ansåge armé förvaltningen en förhöjning af härtill anvisade medel erfor¬
derlig, så länge anskaffning af ny materiel för fästnings- och positions-
artilleriet komme att fortgå. Närmaste skälen härtill vore, att skjut¬
öfningarna behöfde försiggå i ökad omfattning, att vid dessa öfningar
dyrbar ammunition med brisanta sprängämnen allt mer och mer måste
komma till användning, samt att till år 1907 en stor del moderna
pjäser för fästningsartilleriet blifvit anskaffade, hvartill ammunitionen
ställde sig betydligt dyrare än den till de äldre pjäserna. I anledning
häraf ville arméförvaltningen, som ansåge den härför ökade kostnaden
för år 1907 ingalunda komma att understiga 30,000 kronor, hemställa
att 1906 års anslag till ammunition för fästnings- och positionspjäser,
74,000 kronor, måtte för år 1907 höjas till 104,000 kronor.
Tit. IT. Öfningar.
Hå under år 1907, i följd af artilleriets ombeväpning med den
nya materielen, sex nya batterier komme att uppsättas och öfningar i
betydligt större utsträckning än under föregående år följaktligen måste
beräknas komma att äga rum, blefve äfven de kostnader, som skulle
bestridas från denna undertitel, i afsevärd grad ökade. Denna öknino-
berodde jämväl därpå, att öfningarna numera utfördes i olika slags ter-
Bih. till Riksd. Prot. IDOG. 1 Sami. 1 Afä. 1 Saft. 6
42 Fjärde Imfvudtiteln.
rang utom de vanliga öfningsfälten, hvarvid ersättning för upplåtande
af mark samt för den skada, som å densamma förorsakades, måste be¬
räknas; ett förhållande, som ägde tillämpning icke allenast på artilleriet
utan äfven på infanteriet, för hvilket fältskjutningar måste anordnas
utom de vanliga skjutfälten.
På grund häraf hemställde arméförvaltningen, att de å denna un¬
dertitel för år 1906 beviljade anslagsbelopp, nämligen för artilleriet
135,000 kronor och för öfriga vapen 77,000 kronor, måtte för år 1907
höjas sålunda, att anslaget till artilleriets öfningar ökades med 30,000
kronor till 165,000 kronor och anslaget till öfningar för öfriga vapen
med 20,000 kronor till 97,000 kronor.
Då någon förhöjning i öfrig! uti detta anslag icke blifvit före¬
slagen, skulle den ifrågasatta ökningen å de särskilda undertitlarna
uppgå till sammanlagdt 163,000 kronor och anslaget för år 1907 komma
att uppgå till 2,698,800 kronor.
Emot de af arméförvaltningen anförda skäl för höjningen af detta
anslag har jag! i det stora hela ej funnit något att erinra. Slitningen
å artillerimaterielen och eldhandvapnen ökas och i samband där¬
med kostnaderna för erforderliga reparationer. Med den nya fält-
kanonmaterielens införande och ökningen af antalet pjäser vid fästnings-
och positionsartilleriet stegras åtgången af ammunition, kvarjämte
utgifterna för artilleriets öfningar i allmänhet äfvensom för infan¬
teriets skjutningar i terräng komma att stiga. Dessa förhållanden
bestyrkas ock af räkenskaperna under det sista år, för hvilket de äro
afskräde eller år 1904. Utgifterna öfverstego då det för året anslagna
beloppet, men kunde genom anlitande af befintliga reservationer täckas.
Dock synes mig den begärda ökningen å ofvan angifna titlar kunna i
någon mån nedsättas, så att hela anslagsförhöjningen blefve begränsad
till 150,000 kronor. Jag får sålunda, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad arméförvaltningen påyrkat, i underdånighet hemställa, det
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att öka detta anslag,
nu..............................
|
.......................... kronor
|
2,535,800: —
|
med............................
|
.......................... »
|
150,000: —
|
till ............................
|
......................... kronor
|
2,685,800: —
|
Fjärde lmfvudtiteln.
43
Arméns mathållning.
För bestämmande af det belopp, som för år 1907 erfordras till be¬
stridande af utgifterna för arméns mathållning, bär jag ej funnit an¬
ledning frångå den under föregående år följda beräkningsgrunden, näm¬
ligen 52 öre för hvarje man och tjänstgöringsdag.
Af bilagda uträkning (bil. 75) framgår, att för ifrågavarande än¬
damål erfordras ett anslagsbelopp, som i helt krontal uppgår till
5,555,440 kronor. Då detta anslag är i gällande riksstat uppfördt med
ett belopp af 5,605,445 kronor, får jag alltså hemställa, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att minska anslaget till arméns mathållning,
nu......................................................... kronor 5,605,445: •—•
med ............................................... »_50,005: —
till ...................................................... kronor 5,555,440: —
Furagering af arméns hästar.
I sitt förslag till ny härordning har chefen för generalstaben be¬
räknat utgifterna för furagering af arméns hästar till 90 öre per häst
och dag under tjänstgöring samt 72 öre per häst och dag i depå,
Samma beräkningsgrund har under de senare åren följts vid be¬
stämmandet. af anslagets storlek och skulle, med tillämpning häraf
jämväl under år 1907, enligt uppgjord beräkning (bil. 76) för Rege¬
ringen af arméns hästar under nämnda år erfordras ett belopp af i helt
krontal 2,289,345 kronor.
Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att öka detta anslag,
nu..............................
|
.......................... kronor 2,148,383: —
|
med...........................
|
.......................... 140,962: —
|
till ...........................
|
.......................... kronor 2,289,345: —
|
[14.]
Arméns mat¬
hållning.
[15.]
Furagering af
arméns hästar.
44
Fjärde liufvudtiteln.
[16.]
Arméns mun-
deringsutrus Il¬
ning.
[17.]
Arméns di¬
verse inten¬
dentur- och
sjukvårds-
behof.
Arméns munderingsutrustning.
Chefen för generalstaben beräknade i sitt förslag till ny bärord¬
ning kostnaderna för munderingsutrustningen för hvarje man till 33 öre
om dagen samt för hvarje häst till 10 öre om dagen under använd¬
ning och 5 öre om dagen under uppställning i depå. Denna beräk¬
ningsgrund blef af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen godkänd.
Med tillämpning af samma grund har jag låtit verkställa beräkning
af det för år 1907 erforderliga anslaget till arméns munderingsutrust¬
ning (bil. 78), hvaraf inhämtas, att anslaget skulle uppgå till i jämnadt
krontal 3,686,342 kronor.
Jag får fördenskull hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen
att minska förevarande anslag,
nu...............................
|
.......................... kronor
|
3,709,772: —
|
med ........................
|
.......................... »
|
23,430: —
|
till ...........................
|
........................ kronor
|
3,686,342: —
|
Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof.
För bestridande af de utgifter, som äro. afsedda att gäldas med
de under denna anslagstitel anvisade medel, har vid senaste årens stats-
regleringar upptagits 8 öre för hvarje man och tjänstgöringsdag.
Då anledning att härutinnan föreslå någon ändring icke förefunnits,
har jag låtit, med iakttagande af samma grund, uppgöra eu beräkning
(bil. 79) öfver enahanda utgifter för år 1907 och däraf inhämtat, att
anslaget bör minskas till i jämnt krontal 853,290 kronor.
Jag får sålunda hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att minska detta anslag,
nu.............................
|
............................ kronor
|
860,656: —
|
med.............................
|
............................ »
|
7,366: —
|
till .............................
|
........................... kronor
|
853,290: —
|
Fjärde lnifvudtiteln.
45
Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.
De belopp, som Riksdagen för ifrågavarande ändamål de senare
åren anvisat, hafva ntgått efter 10 öre om dagen för hvar och en af
manskapet samt 1 öre om dagen för hvarje häst.
Med iakttagande af enahanda beräkningsgrund har jag låtit upp¬
göra en tablå (bil. 80), utvisande att för bestridande af de utgifter, som
äro afsedda att gäldas från detta anslag, erfordras för år 1907 i helt
krontal 1,091,655 kronor.
Jag får därför hemställa, det Eders KuDgl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att minska detta anslag,
nu.................................................. kronor 1,099,289: •—
med...................................................... )) 7,634: —
till ...................................................... kronor 1,091,655: —
Ersättning för rustning och rotering.
Beträffande detta anslag har statskontoret i sin omförmälda under¬
dåniga skrifvelse den 12 december 1905 åberopat en beräkning (bil. 81)
af de å anslaget för år 1907 erforderliga medel, grundad på de utaf
vederbörande regementschefer lämnade uppgifter om antalet effektiva
nummer den 1 januari sistnämnda år. Då statskontoret, efter verk¬
ställd granskning af samma beräkning, icke haft något att mot den¬
samma erinra, har statskontoret hemställt, att ifrågavarande förslags¬
anslag måtte i 1907 års riksstat upptagas med ett belopp af 1,600,000
kronor.
Instämmande häri, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att minska detta anslag,
nu....................................................... kronor 2,000,000: —
med........................................ » 400,000: —
till....................................................... kronor 1,600,000: —
[18.]
Arméns ka¬
sernutredning
samt ved, ljus
och vatten.
[19.]
Ersättning för
rustning och
rotering.
46
Fjärde hufvudtiteln.
Öfriga ordinarie anslag.
Beträffande öfriga ordinarie anslag-, som i riksstaten för innevarande
år finnas å fjärde hufvudtiteln uppförda, har jag icke anledning att
föreslå någon ändring. Den enligt Riksdagens skrifvelse den 19 maj
1904 väckta frågan om ändrade bestämmelser angående uttagning och
tjänstgöring af icke vapenföre, i syfte att kostnaderna, bland annat,
under ordinarie anslagen till de värnpliktiges aflöning, inskrifning och
redovisning m. m. skulle kunna, i hvad de utgå för sådana värnpliktige,
nedbringas, har varit föremål för behandling af en för ändamålet tillsatt
kommitté, öfver hvars betänkande yttranden inhämtats från vederbörande
myndigheter, men ärendet har ännu ej hunnit så utredas, att framställ¬
ning i ämnet kan till innevarande års Riksdag göras.
Fjärde liufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kronor 42,816,117: —
Genom de af mig ifrågasatta tillökningarna och
minskningarna af vissa anslag skulle summan
af de ordinarie anslagen minskas med............ » 4,275: —
och alltså komma att utgöra ........................... kronor 42,811,842: —
Fjiu-de hiifrudtiteln.
47
Extra
mm
Artilleribehof.
Nya eldhandvapen.
Till nästlidet års lagtima Riksdag gjordes meddelande därom, att Nya eidhand-
nagot extra anslag å 1906 års stat ej erfordrades för fortsatt anskaffning spen¬
at eldhandvapen, och därvid redogjordes för den vid Carl Gustafs stads
gevärsfaktori befintliga behållningen i kontanta medel och förlag af
materialier.
Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet har i sin
förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 25 oktober 1905 anmält,
att ej heller för år 1907 anslag behöfver äskas för anskaffning af eld¬
handvapen. Genom planmässig ledning, ökad yrkesskicklighet hos
arbetarna och förenklade arbetsmetoder både nämligen kostnaderna för
ifrågavarande vapens tillverkning betydligt nedbringats under de pris,
som lagts till grund för anslagets beräknande. Tillverkningen af eld-
handvapnen för arméns behof hade visserligen något försenats därigenom,
att sådan tillverkning ägt rum äfven för flottans, läroverkens och skytte¬
föreningarnas räkning, men någon anledning att uppdrifva faktoriets
årstillverkning hade dock ej synts honom föreligga.
Enligt den plan, som låg till grund för 1903 års Riksdags beslut
rörande fortsatt anskaffning af eldhandvapnen, skulle 70,000 vapen till¬
verkas under åren 1904—-1906. Emellertid hade tillverkningen af de
vapen, hvartill Riksdagen före år 1903 anvisat medel, blifvit försenad,
så att fabrikationen af de vapen, som afsågos i 1903 års Riksdags
beslut, ej kunde taga sin början i beräknad tid. Nu anmäler emellertid
generalfälttygmästaren, att, med anlitande af redan befintliga tillgångar,
dessa vapen kunna till 1907 års slut tillverkas, med undantag dock af
5.000 karbiner. Sammanlagda antalet 6,5 mm. eldhandvapen i arméns
förråd vid sistnämnda tidpunkt skulle därigenom komma att uppehi till
200.000 gevär och 45,000 karbiner.
[20.]
Mobiliserings-
ammunition
för eldhand¬
vapen.
48 Fjärde hufvudtiteln.
I detta sammanhang torde böra erinras, att för de af 1900
års Riksdag och därefter beviljade medel skolat tillverkas samman-
lagdt 140,000 vapen, samt att enligt den för 1900 års Riksdag-
framlagda anskaffningsplanen 20,000 vapen om året skulle för arméns
räkning tillverkas vid faktoriet. Enligt generalfälttygmästarens om-
förmälda uppgift angående tillverkningen till 1907 års slut skulle
under åren 1901 —1907 hafva tillverkats 135,000 vapen för armén
eller i det närmaste 20,000 om året under dessa 7 år, ehuru
faktoriet blifvit i så väsentlig grad anlitadt för tillverkning af andra
vapen, hvilka dock kunna sägas komma försvaret till godo. Den af
1900 års Riksdag gillade anskaffningsplanen har sålunda, i stort sedt,
blifvit förverkligad, om den än till följd af oförutsedda omständigheter
vissa år icke kunnat följas.
Då, på sätt generalfälttygmästaren jämväl upplyser, en afsevärd
besparing kunnat ske i de för ändamålet i fråga beräknade och beviljade
anslagsbelopp, får jag i underdånighet hemställa, det täcktes Eders
Kungl. Maj:t för Riksdagen anmäla, att något extra anslag å 1907 års
stat för fortsatt anskaffning af eldhandvapen icke erfordras.
FJIobiliseringsammimition för eldhandvapen.
I den för 1905 års lagtima Riksdag framlagda statsverksproposi¬
tionen föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att för fortsatt tillverk¬
ning af ammunition för eldhandvapen bevilja 10,813,000 kronor och däraf
på extra stat för år 1906 anvisa 1,444,000 kronor. Syftet härmed var
att inom en tidrymd af 7—8 år uppbringa tillgången på mobiliserings-
ammunition från beräknade 50,000,000 till 200,000,000 patroner med
en årlig anskaffning af 20,000,000. Riksdagen, som icke biföll denna
framställning i hela dess vidd, beslöt att för fortsatt tillverkning af
ammunition för eldhandvapen bevilja 3,522,700 kronor och däraf på
extra stat för år 1906 anvisa 880,675 kronor. Af hvad statsutskottet
i detta ämne anförde framgår, att ifrågavarande medel voro afsedda
för att under loppet af fyra år (1906—1909) anskaffa 50,000,000 pa¬
troner, så att tillgången på mobiliseringsammunition skulle komma att
uppgå till 100,000,000 patroner.
Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet har uti om-
förmälda skrifvelse den 25 oktober 1905 ånyo framhållit nödvändig¬
heten däraf, att ett mobiliseringsförråd af 200,000,000 patroner för
6,5 mm. eldhandvapen så fort ske kan anskaffas. Erfarenheten från
Fjärde hufradtiteln. 49
senaste tid hade nämligen visat, att i betraktande af vårt lands stora
utsti äckning och de vidt skilda operationsområden, som under ett krig
till följd däraf uppkomme, samt de transportsvårigheter, som vid mobili¬
sering förefunnes, stora mängder ammunition måste finnas att dispo¬
nera å olika orter inom landet. Äfven sedan de 12,500,000 patroner,
hvilka föi de åt nästlidet års lagtima Riksdag anvisade medlen kunde
anskaffas, funnes att tillgå, vore mobiliseringsförrådet så litet, att vid
krigstillfälle verklig brist kunde befaras. Det vore därför af högsta
vikt, att anskaffningen af de 50,000,000 patroner, till hvilka Riksdagen
anvisat medel, ägde rum på kortare tid än fyra år.
Ammunitionsfabrikens tillverkningsförmåga med användande af nor¬
mal aibetstid kunde beräknas till omkring- 29,000,000 patroner om året,
under förutsättning dock att 7 å 8 miljoner patronhylsor inköptes från
enskilda veikstäder. Af ifrågavarande ars tillverkning åtginge omkring-
9.000. 000 patroner för tillgodoseendet af truppförbandens behof af öf-
ningsammunition, hvadan för mobiliseringsbehofvets fyllande kunde på¬
räknas en årlig leverans från ammunition sfabriken af 20,000,000 patroner,
men med anlitande af öfvertidsarbete samt genom inköp från enskilda
verkstäder af 10,000,000 patronhylsor kunde tillverkningen ytterligare
uppdrifvas, så att 35,000,000 patroner årligen levererades och mobili¬
seringsförrådet tillgodosåges med 26,000,000. Under denna förutsätt¬
ning kunde kostnaderna för tillverkningen beräknas sålunda:
10.000. 000 patroner med inköpta hylsor.................. kronor 751,040: _
16.000. 000 » med hylsor, tillverkade vid
ammunitionsfabriken................................................ » 1,127,264: _
Summa kronor 1,878,304: —
Om detta belopp fråndroges det af Riksdagen beviljade men ännu
icke anvisade anslaget till anskaffande åt mobiliseringsammunition för
eldhandvapen eller 2,642,025 kronor, återstode 763,721 kronor, som
enligt generalfälttygmästarens åsikt borde under år 1907 användas till
inköp af färdiga patroner från utländska fabriker. Då priset å sådana
patroner kunde beräknas till 9,5 öre stycket, skulle för dessa medel
kunna inköpas omkring 8,000,000 patroner, och för hela återstoden af
det beviljade anslaget skulle således under år 1907 kunna anskaffas
tillsammans 34,000,000 patroner. Möjligt vore dock, att icke hela nyss¬
nämnda antal af 8,000,000 patroner behöfde inköpas från utlandet, enär
inhemska fabriker till år 1907 måhända kunde hafva vidtagit åtgärder
Bill. till Bijcsd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 Käft. 1
50 Fjärde Imfvudtiteln.
[20.] för tillverkning af denna ammunition, något som ur flere synpunkter
vore synnerligen önskvärdt.
Genom ordnande af ammunitionsanskaffningen under år 1907 på
det af generalfälttygmästaren föreslagna sättet skulle vid utgången af
nämnda år finnas ett mobiliseringsförråd af i det närmaste 100,000,000
patroner.
För fyllande af hela det beräknade mobiliseringsbehofvet återstode
då att anskaffa ett lika stort antal patroner, hvilket utan svårighet
kunde med anlitande af normal arbetstid tillverkas vid ammunitions-
fabriken under loppet af fem år. Den i framställningen till 1905 års
Riksdag föreslagna anskaffningstiden af sju år behöfde alltså icke öf-
verskridas, därest Riksdagen nu af den redan beviljade summan anvisade
hela återstoden eller 2,642,025 kronor och därjämte beviljade 7,290,300
kronor att utgå under åren 1908—1912; och har generalfälttygmästaren
anhållit, att förslag härom måtte till Riksdagen framställas.
I fråga om den uttalade farhågan, att ammunitionen skulle taga
skada genom längre tids förvaring, har generalfälttygmästaren i sin
förenämnda skrifvelse meddelat, att numera i öfver 10 års tid på¬
gått förvaringsprof vid Åkers krutbruk, kvilka gifvit vid handen, att
patroner, som under nämnda tid varit upplagda i vanlig, oeldad förråds-
lokal, icke undergått någon försämring. Då ett mobiliseringsförråd af
200,000,000 patroner kunde beräknas blifva omsatt under loppet af 20
år, kunde det med största sannolikhet antagas, att ammunitionen icke
genom denna förvaring skulle taga någon skada.
Till generalfälttygmästarens ifrågavarande framställning har armé-
förvaltningen tillstyrkt bifall.
Mot den inom generalstaben uppgjorda, i propositionen till 1905 års
lagtima Riksdag omförmälda beräkningen i fråga om behofvet af mobili-
seringsammunition för svenska armén, enligt hvilken beräkning detta
behof uppgår till i rundt tal 200,000,000 patroner, har jag icke någon
erinran att göra, utan finner densamma väl grundad. Ej heller synas
mig några invändningar kunna framställas mot det af generalfälttyg¬
mästaren och inspektören för artilleriet uttalade önskningsmålet, att
tillgången på mobiliseringsammunition, som beräknats skola vid 1905
års slut utgöra 50,000,000 patroner, snarast möjligt uppbringas till
omkring 100,000,000. Fastmer måste förverkligandet häraf anses vara
en försvarsangelägenhet af synnerlig vikt.
Enligt Riksdagens i detta ämne fattade beslut kommer under år
1906 tillgången på mobiliseringsammunition att ökas med 12,500,000
Fjärde hufradtiteln. 51
patroner, och enligt det af generalfälttygmästaren framställda förslag,
för hvilket jag nu redogjort, skulle under år 1907 denna tillgång ökas
med jffterligare 34,000,000, hvaraf dock 8,000,000 skulle inköpas från
utlandet. Det synes mig emellertid, som om sistnämnda åtgärd för
fyllande af behofvet endast under särskildt tvingande omständigheter
borde vidtagas. Det vore ock synnerligen önskvärd!, att tillverkningen
af den ammunition, som finnes böra anskaffas under åren 1906 och
1907, kunde fördelas någorlunda likformigt på hvart och ett af dessa
båda år. Tillgången på mobiliseringsammunition skulle därigenom redan
under år 1906 kunna ökas i icke oväsentlig grad, och något öfvertids-
arbete skulle under år 1907 icke behöfva komma ifråga vid ammuni-
tionsfabriken.
Med hänsyn till nu berörda omständigheter synes mig för sist¬
nämnda år böra äskas det af generalfälttygmästaren för samma år
föreslagna anslagsbeloppet, 2,642,025 kronor, minskadt med kostnaden
för inköp från utlandet af 8,000,000 patroner, eller 763,721 kronor.
För återstoden, 1,878,304 kronor, om hvars anvisande framställning nu
torde böra hos Riksdagen göras, skulle kunna anskaffas 26,000,000 pa¬
troner, hvaraf dock för åstadkommande af en jämn fördelning af am-
munitionsfabrikens tillverkning 6,000,000 patroner böra anskaffas redan
under år 1906, och den däremot svarande kostnaden, i rundt tal,
422,700 kronor alltså då få af anslaget utgå.
Om en framställning i detta syfte vunne Riksdagens bifall, skulle
tillgången på mobiliseringsammunition, som för närvarande kan anslås
till minst 52,000,000 patroner, komma att med 1906 års utgång utgöra
minst 70,000,000 patroner och vid slutet af år 1907 minst 90,000,000.
Af det vid 1905 års Riksdag beviljade anslaget skulle då till år 1908
återstå 763,721 kronor. Detta är visserligen icke tillräckligt för be¬
drifvande af den fortsatta tillverkningen af mobiliseringsammunition
under sistnämnda år, då likasom allt framgent under hvarje år, intill
dess det beräknade behofvet blir fylldt, 20,000,000 patroner böra an¬
skaffas, men det torde dock icke vara behöflig!, att framställning om
ytterligare medel för detta ändamål nu hos Riksdagen gör ds.
Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att af det utaf Riksdagen för fortsatt tillverkning
af ammunition för eldhandvapen redan beviljade anslag,
3,522,700 kronor, å extra stat för år 1907 anvisa
1,878,300 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj.t
att af omhänderhafvande medel under innevarande år
förskjuta 422,700 kronor, att af nämnda anslag er¬
sättas.
[20.j
Fjärde imf ml titeln.
[21.]
Förlag af
materialier
vid
ammunitions-
fabriken.
KO
o
Förlag af materialier vid ainmunitionsfabriken.
Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet har vidare
anhållit, att medel måtte af Riksdagen äskas för anskaffning af erfor¬
derligt förlag af materialier vid ainmunitionsfabriken, på det att till¬
verkningen därstädes måtte vid mobilisering kunna uppdrifvas till
den högsta möjliga. Erfarenheten hade visat, att de för tillverkningen
vid statens fabriker viktigaste materialierna ej kunde till erforderlig
mängd inom rimlig tid anskaffas, då behofvet det kräfde, utan måste
på förhand vara upplagda i fabriksförråden. För tillgodoseendet af
detta behof vid gevärsfaktoriet hade Riksdagen redan anvisat medel,
och för anskaffandet af dylikt materialförlag vid Åkers krutbruk, be¬
stående af bomullskrut och möjligen äfven bomull, kräfdes icke större
kostnader, än att de kunde utan särskildt anslag bestridas.
Annorlunda förhölle det sig med ammunitionsfabrikens behof af
materialier för dess många olikartade tillverkningar. Visserligen fun¬
nes under början af året, då det vanliga, för hela årstillverkningen af-
sedda materialförlaget blifvit anskaffadt, så stor tillgång på råämnen,
att en forcerad tillverkning kunde uppehållas under den tid, som er¬
fordrades för anskaffning af de för fortsatt tillverkning behöfliga mate¬
rialierna, men längre fram på året vore förlaget i afsevärd grad
minskadt och till inköp af nytt förlag saknades då nödiga medel. Det
vore därför nödvändigt att vid ainmunitionsfabriken upplägga erforder¬
liga råämnen och halffärdiga fabrikat för tillverkning af skarpa patro¬
ner och rör. Önskvärdt hade varit, att förlaget motsvarat behofvet
för ett helt års tillverkning, men det kunde dock för närvarande be¬
gränsas till hvad som erfordrades för fabrikationen under ett hälft år.
Enligt uppgift från styresmannen för ammunitionsfabriken uppginge
kostnaderna för en dylik materialanskaffning till, i rundt tal, 600,000
kronor, hvilken summa generalfälttygmästaren därför ansåge. böra af
Riksdagen äskas.
Då förlaget komme att tagas i anspråk för den årliga tillverknin¬
gen och i mån af förbrukning ersättas med nya materialier, ägde en
ständig omsättning rum, hvilken förhindrade materiali er nas försämring
genom magasineringen.
Till ifrågavarande framställning har arméförvaltningen å artilleri¬
departementet tillstyrkt bifall.
Fjärde hufvudtiteln.
53
Vid behandlingen af frågan om anskaffning af mobiliseringsammu- [21.]
nition för eldhandvapen har jag redan varit i tillfälle att framhålla den
synnerliga vikten däraf, att erforderligt förråd af sådan ammunition
finnes. Om jag därvid, af särskilda skäl, ansåg mig böra och kunna
hemställa om en inskränkning i generalfälttygmästarens förslag i nämnda
hänseende, skedde det med tanke på den ökade ammunitionstillverk-
ning, som genom bifall till hans nu förevarande framställning skulle
i händelse af mobilisering kunna åstadkommas. Hvilka stora olägenheter
brist på materialier vid ammunitionsfabriken under ett krig skulle kunna
medföra för landets försvar torde ligga i öppen dag. Jag kan därför
ej annat än på det lifligaste instämma i generalfälttygmästarens ifråga¬
varande förslag, som synes mig vara mycket ändamålsenligt. Helt
visst vore det i hög grad önskvärdt att kunna upplägga ett större
materialförråd än det af generalfälttygmästaren nu ifrågasatta, men med
hänsyn till nödvändigheten att, där så utan alltför stora olägenheter
kan ske, begränsa statsutgifterna, torde man för närvarande böra
stanna vid hans nu framställda begäran.
Jag får följaktligen hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes före¬
slå Riksdagen
att för anskaffande af förlag af materialier vid
ammunitionsfabriken å extra stat för år 1907 anvisa
600,000 kronor.
Uy fäStartMerimateriel.
Riksdagen anvisade år 1905 återstoden af det för anskaffning af ny [22.]
fältartillerimateriel förut beslutade anslag å 12,000,000 kronor samt bevil- Ny fäitartii-
jade dessutom utöfver denna återstod, som uppgick till 2,000,000 kro- lenmatenel-
nor, för samma ändamål ytterligare 2,280,000 kronor, af hvilket belopp
Riksdagen på extra stat för år 1906 anvisade 100,000 kronor. I stats¬
verkspropositionen hade för denna anskaffning äskats ett nytt anslag
å 3,000,000 kronor, hvilket dock nedsattes med 720,000 kronor, mot¬
svarande kostnaden för uppsättandet af 6 depåbatterier.
I sin förenämnda skrifvelse den 25 oktober 1905 upptager general¬
fälttygmästaren och inspektören för artilleriet åter detta anslagskraf.
Till stöd härför anför lian hufvudsakligen följande:
54
Fjärde hufvudtiteln.
Depåbatteriernas uppgift vore att vid mobilisering användas för ut¬
bildning af ersättningsmanskap samt att fylla under kriget uppkomna för¬
luster af materiel, hvartill komme deras icke mindre nödvändighet under
fred, då de erfordrades för utbildningen såväl af det stora antalet värnplik¬
tiga som äfven af underbefäl och officersvolontärer. Det till fältbatterierna
hörande antalet kanoner vore nämligen ej tillräckligt för ifrågavarande
utbildning, synnerligast som delar af denna materiel understundom
måste aflämnas till tygverkstäderna för undergående af reparation.
Generalfälttygmästaren ansåge därför uppsättandet af tre depåbatterier
för hvarje fältartilleriregemente vara så nödvändigt, att, därest medel
ej nu beviljades till fullständig organisation af det tredje depåbatteriet
vid fältartilleriregementena, kanonerna till dessa batterier likväl borde
anskaffas, äfven om öfrig materiel för depåbatterierna i följd däraf icke
kunde erhållas till det omfång eljest varit afsedt.
I sammanhang härmed framhåller generalfälttygmästaren betydel¬
sen däraf, att ammunitionsutrustningen för hvarje pjäs vid det nya
fältkanon artilleriet komme att uppgå till minst 600 skott, hvilken upp¬
fattning, enligt 1905 års lagtima Riksdags beslut beträffande föreva¬
rande anslag, äfven har delats af Riksdagen.
På grund af hvad han sålunda anfört, hemställer generalfälttyg¬
mästaren, att framställning måtte hos Riksdagen göras dels om bevil¬
jande af ytterligare 720,000 kronor till anskaffning af fältartilleri-
materiel dels om anvisande af såväl detta belopp som återstoden af
det vid 1905 års lagtima Riksdag för enahanda ändamål beviljade
beloppet eller 2,180,000 kronor, således sammanlagt 2,900,000 kronor,
att utgå under år 1907.
Riksdagen liar, såsom redan nämnts, år 1905 ökat det ursprung¬
ligen för anskaffning af ny fältartillerimateriel beviljade anslaget
å 12,000,000 kronor med 2,280,000 kronor i syfte dels att öka
mobiliseringsammunitionen från 400 till 600 skott per kanon dels att
tillgodose behofvet af materiel för 14 depåbatterier, under det att
Eders Ivungl. Maj:t äskat medel för inköp af materiel till 20 dylika batterier.
Det synes mig, såsom generalfälttygmästaren och inspektören för
artilleriet föreslagit, i Idig grad önskvärdt, att organisationen af fält¬
kanonartilleriet varder fullständigad med ett tredje depåbatteri för hvart
och ett af de sex fältartilleriregementena, och att sålunda — hvilket
torde vara en i organisativt afseende ändamålsenlig och riktig anord¬
ning — ett depåbatteri må kunna uppsättas för hvarje fältkanondivision.
Fjärde hufvndtiteln, 55
Statsfinansiella hänsyn nödga mig emellertid att i generalfälttyg-
mästarens hemställan föreslå den ändring, att det belopp, som af ho¬
nom ansetts för år 1907 erforderligt för fältkanonorganisationens fulla
genomförande, 2,900,000 kronor, lika fördelas på två anslagsår, således
med 1,450,000 kronor för hvartdera af åren 1907 och 1908. Vid
bifall härtill skulle visserligen1 med beviljandet af ytterligare 720,000
kronor kunna anstå till 1907 års Riksdag, men ett "beslut af Riksdagen
redan innevarande år i denna fråga skulle medföra så stora fördelar
vid materielens anskaffning, att jag anser förslag härom böra nu göras.
Föreligger full visshet därom, att beloppet under år 1908 blifver till¬
gängligt, kunna nämligen leveranserna ordnas mera planmässigt och
billigare pris sannolikt erhållas.
Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att för anskaffning af ny f'ältar tiller materiel ut¬
öfver förut beviljadt, ej anvisadt belopp, 2,180,000
kronor, bevilja 720,000 kronor samt att af den sam¬
manlagda summan, 2,900,000 kronor, å extra stat för
år 1907 anvisa hälften eller 1,450,000 kronor.
Positionsariillerimateriel.
Under de senaste tre åren har Riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts
framställning beviljat anslag till inköp af ammunition och utredning för
positionsartilleriets 12 cm. kanoner. Sista tredjedelen. 136,500 kronor,
af den för ammunitionen beräknade kostnaden äfvensom 30,000 kronor
till utredning för de med dessa pjäser uppsatta batterierna anvisades
år 1905.
Beträffande den materiel, som borde anskaffas för positionsartilleriet,
yttrades i det af chefen för generalstaben år 1900 utarbetade förslaget
till ny härordning (sid. 57):
»De pjäser, som böra ingå i positionsartilleriet, synas böra vara
12 om. kanoner och 12 cm. haubitser, hvartill komma kulsprutor. De
båda första pjässlagen förena rörlighet och verkan på ändamålsenligt
vis, och kulsprutorna äro numera af stor betydelse vid försvaret af alla
förberedda försvarsställningar. På fältfot synes positionsartilleriet böra
vara ordnadt uti sex divisioner, hvarje sådan bestående af: två 12 cm.
kanonbatterier å 4 kanoner, ett 12 cm. haubitsbatteri å 4 haubitser
och ett kulsprutebatteri å 6 kulsprutor. På fredsfot bör det utgöras af
6 batterier, hvilka vid krigstillfälle utsvälla till lika många divisioner.»
[22.]
[23.]
Positions-
artilleri-
materiel.
56
Fjärde hufvudtiteln.
[23.] I 1901 års proposition angående ny liärordning berördes icke posi-
tionsartilleriets materielfråga i annan mån, än att det anmärktes (nämnda
proposition sid. 76), att då uti det inom generalstaben utarbetade här-
ordningsförslaget talades om 12 cm. haubitser, borde det rätteligen vara
15 cm. haubitser.
Frågan om anskaffandet af tidsenlig och fullt ändamålsenlig materiel
för positionsartilleriet har ännu icke varit föremål för Eders Kungl.
Maj:ts och Riksdagens pröfning, utom beträffande ett batteri kulsprutor.
Denna fråga är emellertid af den betydelse, att den icke längre kan
eller bör undanskjutas. Generalfälttygmästaren och inspektören för
artilleriet har ock i sin förutnämnda skrifvelse den 25 oktober 1905
med styrka framhållit, att densamma nu bör, åtminstone delvis, bringas
till lösning. Hans framställning härom innehåller i hufvudsak följande.
Enligt 1901 års härordning beräknades, att Positionsartillerirege-
mentet vid mobilisering skulle uppsätta 72 gröfre pjäser — 48 kanoner
och 24 haubitser — samt 36 kulsprutor, och att dessa på fältfot skulle
vara fördelade på divisioner, sammansatta af såväl kanon- som haubits-
och kulsprutebatterier. Det vore dock icke lämpligt att i en division
sammanföra så skiljaktiga vapen som kanoner, haubitser och kulsprutor,
utan syntes det vara ändamålsenligare, att fältdivisionerna så samman-
sattes, "att hvarje division komme att innehålla antingen kanonbatterier
eller haubitsbatterier, hvaremot någon särskild division för kulsprutorna
ej vore erforderlig, då desamma borde vara disponibla att vid behof
ställas till truppbefälhafvarnas förfogande. Hvarje division af kanoner
eller haubitser syntes sålunda böra vid mobilisering uppsätta 3 tält-
batterier och 1 depåbatteri, hvart och ett om 4 pjäser.
Den enda materiel, som för närvarande funnes för Positionsartilleri-
regementet, utgjordes af 36 st. 12 cm. kanoner m/85 samt 6 kulsprutor,
hvilka senare inköpts för medel, som beviljats åt 1903 års Riksdag.
De befintliga kanonerna måste dock anses såsom mindre lämpliga, enär
de, ehuru besittande goda skjutegenskaper, för användning i strid kräfde
ganska omfattande anordningar såsom pjäsens förflyttande från marsch¬
till stridstapplager, anordnande åt mycket solida bäddningar m. m.,
hvarjämte de icke vore snabbskjutande. De vore mera användbara såsom
bestyckning i förut beredda, befästa ställningar än för ett positions-
artilleri, hvilket vore afsedt att åtfölja fälthären, och af hvilket man
kräfde större eldberedskap. Det hade också alltid ansetts, att 12 cm.
kanonerna endast tillsvidare, intilldess andra modernare kanoner hunne
anskaffas, skulle utgöra beväpning för positionsartilleriets kauonbatterier.
Fjärde imfvudtiteln. 57
Från början hade man för öfningarna vid Positionsartillerirege-
mentet endast haft dessa kanoner att tillgå, men då det varit i hög
grad önskvärdt att för detta ändamål kunna disponera en positionspjäs
af modernare slag, hade med Eders Kung]. Maj:ts medgifvande 8 för
den rörliga bestyckningen vid Boden afsedda, från firman Fried. Krapp
inköpta 15 cm. fästningshaubitser i hjullavett m/02 varit utlånade till
Positionsartilleriregementet. Dessa pjäser hade, såsom generalfälttyg-
mästaren redan i sin underdåniga skrifvelse den 14 oktober 1904, an¬
gående extra anslagsmedel för innevarande år, framhållit, visat sig vid
verkställda såväl marsch- som skjutprof vara synnerligen lämpliga, i
det att de ägde såväl betydande skjutkraft, som ock — oaktadt den
stora projektil vikten af 41 kilogram — så stor rörlighet, att de utan
svårighet kunde förflyttas i olika terräng och i följd häraf vore an¬
vändbara äfven såsom positionspjäser vid den rörliga fälthären. Då
denna haubits äfven under 1905 års öfningar vid positionsartilleriet
pröfvats, och omdömena om densamma utfallit synnerligen gynnsamt,
syntes numera icke längre någon tvekan behöfva råda beträffande
den för vårt positionsartilleri lämpligaste kastpjästypen, utan borde
såsom sådan fastställas samma haubits som för befästningarna vid
Boden. I Tyskland, Ryssland, England, Frankrike, Österrike och Italien
hade för fälthärarnas tunga artilleri antagits kastpjästyper af ungefär
samma kaliber som den nu ifrågavarande, och särskild! vore den i
Tyskland använda mycket lik den, som nu föresloges till antagande
härstädes.
Vid anskaffningen af ny materiel för positionsartilleriet borde hau-
bitser och kulsprutor sättas i första rummet. Fråga hade uppstått rörande
den proportion, i hvilken haubitser och kanoner borde ingå i Positions-
artilleriregementets beväpning, och en af Eders Kungl. Maj:t för ut¬
redning häraf tillsatt kommitté hade föreslagit, att haubitser skulle an¬
vändas till större antal än i 1901 års härordning varit förutsatt, samt
att i första hand borde anskaffas 36 sådana pjäser. Generalfälttygmästaren
delade i allo denna uppfattning. Dessa haubitser borde så för¬
delas, att därmed uppsattes två divisioner, o hvardera bestående af
3 fält- och 1 depåbatteri om 4 haubitser. Återstående 4 haubitser,
borde dels utgöra reserv vid krigstillfälle dels ock under fred användas
vid skjutskolor äfvensom vid bruk och verkstäder för profskjutningar
af ammunition in. m., på det att icke regementets materiel skulle för
sådana ändamål behöfva tagas i anspråk till förfång för öfningarna.
Enligt nya härordningen skulle, såsom nämndt, 6 kulspr utebatteri er
uppsättas, hvart och ett med 6 kulsprutor. Härför felades ännu 30
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 8
[23.]
58
Fjärde hufvudtiteln.
kulsprutor, hvilka samtliga nu borde anskaffas, en åtgärd, hvilken så
mycket hellre ifrågasattes, som dessa vapen vore jämförelsevis billiga.
Beträffande kostnaden för anskaffningen af nu ifrågavarande materiel
har generalfälttygmästaren låtit uppgöra en beräkning, som torde få stats¬
rådsprotokollet bifogas (bil. 84). Däraf framgår, att kostnaden för materiel
till en haubitsdivision, bestående af stab, 3 fält- och 1 depåbatteri samt
1 ammunitionskolonn jämte utredning och ammunition, belöper sig till
1.550.000 kronor samt kostnaden för ett kulsprutebatteri om 6 pjäser
jämte utredning och ammunition till 50,000 kronor. Sammanlagda
kostnaden för 36 haubitser och 30 ludsprutor skulle uppgå till
3.485.000 kronor. Af detta belopp borde, enligt generalfälttygmästare^
mening, äskas 1,932,000 kronor att utgå under år 1907 för anskaffande
af 16 haubitser jämte ammunitionskolonn, utredning och ammunition
för 1 division, 4 haubitser, afsedda för skjutskolor, profskjutningar in. in.,
samt 30 kulsprutor med ammunition och utredning.
Till denna framställning har arméförvaltningen å artillerideparte¬
mentet tillstyrkt nådigt bifall.
Såsom torde framgå af det föregående, afsågs vid framläggandet
af 1901 års förslag till ny härordning, att positionsartilleriets beväpning
skulle utgöras af 12 cm. kanoner, 15 cm. haubitser och kulsprutor,
hvarvid i fråga om antalet gröfre pjäser, kanonerna skulle utgöra två
tredjedelar och haubitserna allenast en tredjedel. Två kanonbatterier, ett
haubitsbatteri och ett kulsprutebatteri beräknades ingå uti en och
samma division.
Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet föreslår nu en
annan organisation, gående ut därpå: att kanoner (flackbanepjäser) och
haubitser (kastpjäser) icke böra sammanföras divisionsvis, utan hvar för
sig ordnas i särskilda divisioner; att proportionen mellan kanoner och
haubitser ändras så, att haubitserna komma att ingå till dubbla antalet
mot kanonerna; samt att kulsprutorna ordnas för sig i batterier.
Vid slutligt genomförd organisation borde positionsartilleriet —
enligt en af generalfälttygmästaren uti särskild skrifvelse den 23 oktober
1905 framlagd och närmare utvecklad plan — kunna uppsätta regements-
stab, 3 divisionsstaber, 6 liaubitsbatterier å 4 pjäser, 3 kanonbatterier
likaledes å 4 pjäser, 6 kulsprutebatterier å 6 pjäser, 3 ammunit.ions-
kolonner samt depåbatterier (ett batteri för hvarje division). Antalet
tyngre pjäser skulle alltså blifva mindre än det enligt förslaget
till den nya härordningen beräknade. Denna framställning stöder
generalfälttygmästaren på en utredning, som enligt nådigt uppdrag af
Fjärde hufvudtiteln. 59
den 5 december 1901 utförts af en kommitté, bestående af dåvarande
chefen för generalstaben, chefen för Svea artilleriregemente, chefen för
Boden-Karlsborgs artilleriregemente och fälttygmästaren. Kommittén
afgaf sitt yttrande den 3 februari 1902. Till den sålunda ändrade
organisationsplanen har chefen för generalstaben i särskild skrifvelse af
den 23 november 1905 uttalat sin anslutning.
Hvad först angår de slag af pjäser, som skulle ingå i positionsartille-
riets beväpning, nämligen haubitser, kanoner och kulsprutor, får jag-
erinra därom, att de senare eller kulsprutorna icke nödvändigtvis höra
tillsammans med positionsartilleriet, enär kulsprutevapnet icke har något
annat gemensamt med artilleriet i allmänhet och följaktligen ej heller
med fälthärens tunga artilleri eller positionsartilleriet, än att kulsprutan
har stor betydelse vid försvaret af förberedda ställningar. För
närvarande finnes emellertid icke någon annan möjlighet för uppsät¬
tandet af kulsprutebatterier än inom ramen för positionsartilleriets or¬
ganisation. Då emellertid kulsprutebatterierna böra kunna användas,
hvarhelst det ändamålsenligen kan ske, såsom för samverkan med in¬
fanteriet eller med annat truppslag, böra de ordnas fristående och
sålunda icke ingå uti positionsartilleriets haubits- eller kanondivisioner.
Vårt positionsartilleri har för närvarande icke några egna haubitser.
Det har dock beredts det under uppsättning varande Positionsartilleri-
regementet tillfälle till utbildning med sådana pjäser, i det att de hau¬
bitser, som blifvit inköpta för Bodens rörliga bestyckning (»15 cm.
fästningshaubits med hjullavett m/02»), blifvit ställda till regementets
förfogande. Frågan är nu, huruvida denna kaliber äfven bör väljas för¬
de haubitser, som böra ingå uti positionsartilleriet. Med den gröfre
kalibern följer ökad projektil vik t, och den tyngre projektilen bereder
svårigheter i fråga om ammunitionsersättningen. Men å andra sidan
bör ett vapen kunna motsvara det med detsamma afsedda ändamålet,
och på positionsartilleriets haubits måste man ställa den fordran, att
den kan med sina mingranater krossa hvarje i fältkriget förekommande
befästningsanordning samt med framgång verka mot de starka provi¬
soriska förskansningar, som eu landstigen eller i landet inbrytande
fiende icke lärer underlåta att uppföra till skydd för sin operationsbas
eller till tryggande af besatta viktiga punkter. Denna fordran torde
icke nöjaktigt kunna tillgodoses med pjäser af mindre kaliber än 15 om.
I fråga om de fästningshaubits er, som skola ingå uti Bodens rörliga
bestyckning, men som varit utlämnade till bruk vid Positionsartilleri-
regementet, har .generalfälttygmästaren, såsom förut anförts, anmält, att
dessa pjäser, hvilka år 1904 undergått pröfning vid såväl marsch- som
[23.]
60 Fjärde iiufvxidtiteln.
[23.] skjutöfningar, därvid visat sig fullt användbara såsom positionspjäser
vid den rörliga fälthären. Erfarenheten från 1904 års öfningar har
äfven styrkts under de öfningar med ifrågavarande haubits, som ägt rum
år 1905. Generalfälttygmästaren yttrar härom i sin berörda skrifvelse
den 23 oktober 1905, att omdömena om 15 cm. fästningshaubitsen
såsom positionskastpjäs utfalla förmånligare, i samma män som ökad
erfarenhet vinnes om dess kraftiga eldverkan i förening med förhål¬
landevis stor rörlighet. I betraktande häraf synes numera ingen tvekan
längre behöfva råda beträffande den för vårt positionsartilleri lämpliga
kastpjästypen, hvarför nu såsom beväpning för positionsartilleriets
haubitsbatterier torde böra fastställas samma haubits, som fastställts för
den rörliga bestyckningen vid Boden.
På grund af ofvan anförda skäl och då det dessutom måste be¬
traktas såsom en afsevärd fördel att hafva enhetlig haubitsbeväpning
vid Bodens rörliga bestyckning och vid positionsartilleriet, får jag såsom
min mening uttala, att detta artilleris förseende med 15 cm. haubitser
af nu angifven typ bör anses såsom en god och ändamålsenlig lösning
af nu föreliggande spörsmål.
Såsom generalfälttygmästaren framhållit, kan den kanon, hvaröfver
positionsartilleriet för närvarande förfogar, nämligen 12 cm. kanonen
m/85, icke betraktas såsom en tidsenlig pjäs för ett positionsartilleri,
som skall vara i stånd att åtfölja och på ett verksamt sätt i tid under¬
stödja fälthären i kampen om befästningar. Ifrågavarande kanon har
nämligen sin användning hufvudsakligast i förberedda ställningar,
men den lämpar sig icke i samma man för ett offensivt uppträdande.
För detta ändamål anses en 10,5 cm. kanon med tillräcklig rörlig¬
het och eldhastighet vara ändamålsenligast. Frågan om positions¬
artilleriets förseende med ny och bättre kanonmateriel kommer dock
i andra rummet. Här må emellertid tilläggas, att kostnaden för den
kanonmateriel, som skulle i framtiden vara erforderlig för Positions-
artilleriregementet, nämligen för 1 divisionsstab, 3 kanonbatterier, 1
depåbatteri, 1 ammunitionskolonn, 4 pjäser för profskjutningar och
skjutskolor m. m., beräknats till 1,306,000 kronor.
Hvad angår den föreslagna proportionen mellan haubitser och kanoner
vid positionsartilleriets beväpning, synes mig, i öfverensstämmelse med
hvad generalfälttygmästaren samt chefen för generalstaben föreslagit,
antalet haubitser böra vara dubbelt så stort som antalet kanoner, och
öfvertygande skäl hafva enligt min uppfattning blifvit anförda härför.
Förutom önskvärdheten af att i försvarets intresse och till dess
stärkande icke längre uppskjuta anskaffningen af haubitsmateriel för
Positionsartilleriregementet, talar härför särskild! den omständigheten,
61
Fjärde hufvudtiteln.
att de till nämnda regemente utlämnade 15 cm. haubitser, som till¬
höra den rörliga bestyckningen i Boden, inom kort måste användas för
sitt ursprungliga ändamål. Genom nådigt beslut den 22 december 1905
skall nämligen en del af Boden—Karlsborgs artilleriregemente, två
kompanier jämte bataljonsstab, förläggas till Boden, och denna trupp
bör, så snart sig göra låter, få förfoga öfver den materiel, som är för
densamma afsedd.
Kostnaden för den liaubitsmateriel och den kulsprutemateriel, för
hvars anskaffning enligt generalfälttygmästarens förslag nu skulle äskas
medel, är beräknad till 3,485,000 kronor, däraf 3,235,000 för haubitserna
och 250,000 för kulsprutorna. Kallbit smaterielen, i hvilken äfven ingår
erforderlig ammunitionsutrustning, skulle utgöras, förutom af materiel
för regementsstab och två divisionsstaber, af 36 haubitser och 2 ammu¬
nition skolonner. Kulsprutematerielen skulle omfatta 30 kulsprutor jämte
ammunitionsutredning.
Af det erforderliga anslagsbeloppet, 3,485,000 kronor, skulle enligt
generalfälttygmästarens framställning 1,932,000 kronor äskas för år
1907. Mig synes dock, att förstnämnda belopp skulle kunna lämpligen
fördelas på tre år med 1,250,000 kronor under år 1907. För denna
senare anslagssumma skulle kunna anskaffas materiel för 1 divisionsstab,
3 haubitsbatterier med i det närmaste fullständig ammunitionsutrustning
och 1 ammunitionskolonn. Åtgärden att fördela ifrågavarande materiel-
anskaffning på åren 1907, 1908 och 1909 — för hvilken åtgärd äfven
skyldig hänsyn till statens finanser tala — står i öfverensstämmelse
med den planlagda utvecklingen af Positionsartilleriregementets personal¬
ökning äfvensom med det mobiliseringsresultat, man velat uppnå till
början af år 1910.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hem¬
ställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till anskaffning af materiel för positionsar-
tilleriet bevilja 3,485,000 kronor och däraf på extra
stat för år 1907 anvisa 1,250,000 kronor.
62
Fjärde hufvutltitelii.
Artilleri- och fortiflkationsbehof.
Karlsborgs fästning.
[24.] I enlighet med Eders Kung-!. Maj:ts proposition till nästlidet års
Karisborgs lagtima Riksdag beviljade Riksdagen till fortsättande af arbetena å
fästning. Karlsborgs fästning 500,000 kronor samt anvisade däraf 150,000 kronor
å extra stat för år 1906. Uti en af arméförvaltningen å artilleri- och
fortifikationsdepartementen i skrifvelse den 20 november nästlidet år
tillstyrkt framställning hafva chefen för fortifikationen samt general-
fälttygmästaren och inspektören för artilleriet hemställt, att af den
ännu ej anvisade delen af den beviljade summan hälften eller 175,000
kronor måtte af Riksdagen äskas för år 1907.
Då det ur åtskilliga synpunkter synts mig önskvärdt, att befäst¬
ningsarbetena vid Karlsborg icke lomme att alltför långt draga ut på
tiden, anmodade jag i ämbetsskrifvelse den 28 november 1905 chefen
för fortifikationen samt generalfälttygmästaren att till mig inkomma dels
med uppgift å de arbeten och anskaffningar in. m., för hvilka kostna¬
derna vore afsedda att bestridas med ofvannämnda, för år 1907 äskade
anslagsmedel, dels med yttrande, huruvida befästningarna med de af
1905 års Riksdag beviljade medlen genom vidtagande af inskränkningar
i befästningsplanen skulle kunna bringas till afslutning under år 1908.
I skrifvelse den 27 december 1905 hafva de afgifvit gemensamt
svar och därvid till en början erinrat, hurusom de i underdånig skrif¬
velse den 20 december 1904 beräknat de återstående kostnaderna för
fullbordandet af Karlsborgs fästning till 1,050,000 kronor eller 550,000
kronor mera, än som upptagits af 1897 års befästningskommitté, samt
redogjort för, huru dessa kostnader skulle fördelas på olika år.
Därefter taga de under öfvervägande, huruvida, genom vidtagande
af inskränkningar i planen, befästningarna å Karlsborg skulle kunna
bringas till afslutning under år 1908 med allenast de medel, 500,000
kronor, som Riksdagen beviljat år 1905, hvarvid de framhålla, att detta
naturligtvis kunde ske därigenom, att en del nu till utförande föreslagna
arbeten uteslötes eller uppskötes till fästningens krigsrustning. Sedan
de redogjort för de förändringar i arbetsplanen, hvilka för ändamålet
skulle kunna äga rum, anföra de, att de egentliga befästningsarbetena
kunna afslutas med år 1907 och erforderliga anordningar för eldens
Fjärde hufvudtiteln. 63
ledning år 1908, men att utöfver de af 1905 års Riksdag beviljade 500,000
kronor erfordras ett belopp af 140,000 kronor för komplettering af fäst¬
ningens ammunitionsförråd.
Ehuru det sålunda skulle, utöfver hvad Riksdagen beviljat år 1905,
kräfvas ytterligare 140,000 kronor för Karlsborgs fästning, får jag,
inför utsikten att arbetet å ifrågavarande fästning därigenom komme
att bringas till afslutning, ansluta mig till det af chefen för fortifika¬
tionen och generalfälttygmästaren framlagda reducerade förslaget. Såsom
redan delvis antydts, afser detta förslag: att för år 1907 skulle anvisas
175,000 kronor att utgå till återstående befästningsarbeten, till enligt
nådigt bref den 22 juli 1904 beslutadt inköp af mark och till anordningar
för eldens ledning; att för år 1908 skulle anvisas likaledes 175,000
kronor till artillerikostnader och till återstående anordningar för eldens
ledning; samt att för år 1909 skulle äskas 140,000 kronor till artilleri¬
kostnad (komplettering af ammunitionsförrådet).
I det anslag, som skulle anvisas för år 1907 eller 175,000 kronor
är inräknad ersättning till vederbörande fortifikationskassör med 1,500
kronor, till 3 posthafvande underofficerare med 50 öre per man och
dag, samt ersättning till kontorsvakt, expenskostnader m. m. Intill år
1906 har af fästningsbyggnadsmedlen utbetalats särskilda arfvoden till
fortifikationsbefälhafvaren med 1,500 kronor, till arbetschefen med 600
kronor och till en posthafvande officer med 1 krona om dagen eller 365
kronor. Denna ersättning till arbetsledningen har utgått enligt nådigt
bref den 3 december 1875, hvarigenom Eders Kungl. Maj:t medgifva,
att tillsvidare finge af extra anslagen till fästningsbyggnaderna utgå
särskilda arfvoden till fortifikationsbefälhafvare, arbetschef, posthafvande
officerare och underofficerare. Dylika arfvoden hade utgått redan före
år 1875 jämväl till fortifikationskassörer och hafva sedermera alltjämt
utbetalts för arbetena vid Karlsborgs fästning.
Eders Kungl. Maj:t har emellertid, på grund af den jämförelsevis
ringa omfattningen af de befästningsarbeten, som numera skola utföras
vid Karlsborg, och med fäst afseende å den nyligen företagna löne¬
regleringen för officerare, genom beslut den 8 december 1905 förklarat,
att för år 1906 ifrågasatta extra arfvoden till fortikationsbefälhafvaren
å Karlsborg, arbetschefen och en posthafvande officer icke må utgå,
hvaremot Eders Kungl. Maj:t genom samma beslut medgifvit, att sär¬
skild ersättning finge för nämnda år utbetalas till fortifikationskassören
och förrådsförvaltaren därstädes med 1,500 kronor, till 3 underofficerare
a 50 öre per man och dag samt till en kontorsvakt med 243 kronor
33 öre. Fortifikationskassörerna hafva icke fått sina aflöningsförhållanden
[24.]
64
Fjärde liufvudtiteln.
[24.] reglerade efter år 1875, vid h vilket förhållande det torde få anses obil¬
ligt att nu indraga denna förmån, som under flere år utgått, och det
synes mig icke heller lämpligt att nu ifrågasätta indragning af den
särskilda ersättning, som varit tillerkänd de posthafvande underoffice¬
rarna. Med ifrågavarande arbetens nära förestående afsilning upphöra
gifvetvis dessa utgifter.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet
hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att af den för fortsättande af arbetena ä Karls¬
borgs fästning beviljade summan, 500,000 kronor, å
extra stat för år 1907 anvisa 175,000 kronor.
Befästningarna vid Tingställe.
[25.]
Befästnin¬
garna vid
Tingstäde.
Enligt det vid Eders Kungl. Maj:ts proposition till 1905 års lag¬
tima Riksdag fogade statsrådsprotokollet för den 14 januari samma år
äro kostnaderna för befästningarna vid Tingstäde numera beräknade
till 1,000,000 kronor, hvaraf 250,000 kronor af Riksdagen anvisats före
den år 1906 ingångna tredje eller sista perioden af den beräknade tiden
för dessa arbetens utförande. På Eders Kungl. Maj:ts förslag beviljade
Riksdagen återstående 750,000 kronor och anvisade däraf för år 1906
en tredjedel eller 250,000 kronor. För fullbordandet af ifrågavarande
befästningar skulle således återstå att anvisa 500,000 kronor.
Arméförvaltningen å artilleri- och fortifikationsdepartementen har
med tillstyrkan af nådigt bifall öfverlämnat en af chefen för fortifika¬
tionen samt general fälttyg gm ästar en och inspektören för artilleriet gjord
framställning om anvisande af ytterligare en tredjedel utaf det för
ifrågavarande ändamål beviljade anslaget.
Med erinran att några särskilda arfvoden till fortifikationsbefäl-
hafvaren eller annan fortifikationen tillhörande personal, tjänstgörande
vid denna fästningsbyggnad, ej blifvit af Eders Kungl. Magt beviljade,
får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen
att utaf det för fortsättande af arbetena å befäst¬
ningarna vid Tingstäde beviljade beloppet, 750,000 kro¬
nor, å extra stat för år 1907 anvisa 250,000 kronor.
Fjärde hufyudtiteln.
65
Bodens fästning.
I anledning af Eders Kungl. Ma.j:ts förslag till nästlidet års lag¬
tima Riksdag i fråga om anslag till fortsättandet af arbetena å fäst¬
ningen vid Boden anförde Riksdagen i sin skrifvelse den 19 maj samma
åt, att, då befästningsarbetena därstädes syntes taga en vida större
omfattning än den af 1897 års befästningskommitté föreslagna samt
upplysning saknades om den tidsrymd, inom hvilken desamma ansåges
kunna blifva fullbordade, Riksdagen icke kunde underlåta att framhålla
nödvändigheten af att, innan Riksdagen beviljade anslag för ytterligare
en byggnadsperiod till fästningen vid Boden, en omfattande och all¬
sidig revision af befästningsplanen företoges.
Genom nådigt bref af samma dag som förenämnda riksdagsskrif-
velse har ock Eders Kungl. Maj:t uppdragit åt en kommitté att verk¬
ställa utredning angående befästningsanordningarna vid Boden samt att
dels afgifva förslag och upprätta kostnadsberäkningar angående åter¬
stående arbeten för fästningens fullbordande dels ock uppgöra plan
för dessa arbetens utförande och kostnadernas fördelning på den tid,
som därför lämpligen borde beräknas.
Då emellertid kommitténs betänkande först den 5 innevarande månad
till Eders Kungl. Maj:t inlämnats och således vederbörande myndigheters
yttranden öfver detsamma ännu ej kunnat inkomma, är jag icke nu i
tillfälle att redogöra för de resultat, hvartill den sålunda åvägabragta
utredningen ledt, eller att på grund däraf framlägga något fullständigt
förslag i fråga om befästningarna vid Boden. Inom kort torde jag dock
kunna återkomma härtill och särskild proposition därom kunna af-
låtas till Riksdagen.
Då det likväl är nödvändigt, att arbetena vid Boden icke afbrytas
utan tillsvidare fortgå, bland annat, för afslutandet af redan påbörjade
fästen, böra medel för detta ändamål af Riksdagen äskas, och anser
jag den för år 1907 oundgängligen erforderliga summan icke kunna
sättas lägre än till 1,575,000 kronor.
Jag får därför hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att till fortsättande af arbetena vid Boden på extra
stat för år 1907 anvisa 1,575,000 kronor.
[26.]
Bodens
fästning.
Bill. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1 Hiift.
9
66
Fjärde hufvudtiteln.
[27.]
Nya bygg-
nader för
armén.
Fortifikationsbehof.
Nya byggnader för armén.
På förslag af Eders Kungl. Maj:t beviljade 1904 års Riksdag till
uppförande af nya byggnader för armén 6,800,000 kronor samt anvisade
däraf för påbörjandet af nya kasernetablissemang till Dalregementet,
Hälsinge och Västerbottens regementen, Jämtlands fältjägarregemente
och Västernorrlands regemente 500,000 kronor för år 1905, att utgå
från den af 1902 års Riksdag till statsverkets kassaförlagsfond öfver-
förda summan 6,500,000 kronor. Vid 1905 års lagtima Riksdag an¬
visades ytterligare 2,100,000 kronor eller tredjedelen af det återstående
beviljade beloppet, att utgå med 500,000 kronor från nämnda, till stats¬
verkets kassaförlagsfond öfverförda summa och med 1,600,000 kronor
å extra stat.
Hos sistnämnda Riksdag föreslog Eders Kungl. Majd därjämte, att
till uppförande af nya byggnader för armén måtte ytterligare beviljas
19,700,000 kronor samt däraf å extra stat för år 1906 anvisas 4,400,000
kronor för påbörjandet af nya kasern etablissemang till Lifregementets
grenadjärer, Första och Andra lifgrenadjärregementena, Västgöta rege¬
mente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands, Krono¬
bergs, Jönköpings, Ålfsborgs, Bohusläns, Kalmar och Värmlands rege¬
menten samt Norra och Södra skånska infanteriregementena.
Sedan statsutskottet afstyrkt Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del,
blef detsamma af Riksdagen afslaget. I skrifvelse den 20 maj 1905, angående
statsregleringen för år 1906 och sättet för anvisande af vissa anslags-
belopp, anförde Riksdagen emellertid under punkt 3:o, att för beredande
af tillgång till bestridande af de under kommande år förestående kostna¬
derna för kasernbyggnader och då i riksstaten för år 1906 sparats ett
af Eders Kungl. Maj:t för berörda ändamål äskadt belopp af 4,400,000
kronor, men denna utgift endast blifvit för tillfället undanskjuten för
vinnande af närmare utredning rörande förläggningsorterna för de
ifrågasatta kasernetablissemangen, Riksdagen beslutat att i riksstaten
för år 1906 uppföra ett belopp af 4,400,000 kronor, att öfverföras till
statsverkets kassaförlagsfond, dock med bibehållande af rätt för Riks¬
dagen att framdeles öfver detta belopp på annat sätt förfoga. _
På grund af hvad i denna fråga förekommit har utredning i berörda
hänseende infordrats från vederbörande myndigheter, men till följd af
67
Fjärde liufvndtiteln.
frågans vidlyftiga beskaffenhet hafva de inkomna yttrandena och beräk¬
ningarna icke hunnit så fullständigt granskas och bearbetas, att jag nu
är i tillfälle att inför Eders Kungl. Maj:t framlägga förslag i ämnet,
utan anhåller jag att få, så fort ske kan, återkomma härtill. Då de
medel, som erfordras under år 1907 för detta ändamål, torde kunna
anvisas från de till statsverkets kassaförlagsfond afsätta belopp, lärer
ock denna angelägenhet kunna föreläggas Riksdagen och af Riksdagen
behandlas utan sammanhang med hufvudtitelns reglering i dess helhet.
För närvarande måste alltså frågan om anslag till uppförande af
nya byggnader för armén inskränkas till en framställning hos Riks¬
dagen om anvisande af ytterligare medel utaf den summa, som redan
beviljats, och som i första hand är afsedd att användas för uppförande
af nya kasernetablissemang till först omförmälda fem, i landets nord¬
ligare delar förlagda regementen. Vid tre af dessa etablissemang äro
arbetena redan påbörjade och vid de två återstående komma de att
taga sin början, så fort omständigheterna medgifva.
Jag får alltså, på sätt chefen för fortifikationen i sin förut om¬
förmälda, af arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet tillstyrkta
framställning af den 29 november 1905 anhållit, i underdånighet hem¬
ställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att utaf den vid 1904 års Riksdag till uppförande
af nya byggnader för armén beviljade summan, 6,800,000
kronor, å extra stat för år 1907 anvisa 2,100,000
kronor.
Intendenturbehof.
Anskaffning af utrustningspersediar för hästar och fordon vid trängen.
Af 1905 års lagtima Riksdag äskade Eders Kungl. Maj:t ett extra
anslag för innevarande år af 130,000 kronor till anskaffning af utrust¬
ningspersediar för hästar och fordon vid trängen.
Riksdagen, som ansåg, att ifrågavarande anslagsbehof kunde be¬
gränsas till 124,000 kronor, att fördelas på två år, beviljade för ända¬
målet denna summa samt anvisade däraf för år 1906 å extra stat
62,000 kronor.
I enlighet med arméförvaltningens å intendentsdepartementet uti
[27. J
[28.]
Anskaffning
af utrustnings¬
persediar för
hästar och
fordon vid
trängen.
68
Fjärde hufvudtiteln.
[28.]
[29.]
Komplettering
af arméns
sanitets-
materiel.
skrifvelse den 31 oktober 1905 gjorda framställning får jag i under¬
dånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att af den till anskaffning af utrustningspersedlar
för hästar och fordon vid träng en beviljade summan,
124,000 kronor, på extra stat för år 1907 anvisa åter¬
stoden eller 62,000 kronor.
Komplettering af arméns sanitetsmateriei.
Uti den till 1905 års lagtima Riksdag aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kungl. Maja
Riksdagen att för kompletterande af arméns sanitetsmateriei å extra stat
för år 1906 anvisa 211,260 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maja
att af omhänderhafvande medel under år 1905 förskjuta 100,000 kronor,
att af nämnda anslag ersättas.
Riksdagen, som icke fann något att erinra mot förevarande anslags-
behof, men höll före, att tiden för materielens anskaffning lämpligen
kunde utsträckas till tre år, biföll på det sätt. Eders Kung]. Majas
förslag, att Riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljade det äskade
beloppet, 211,260 kronor, samt anvisade däraf för år 1906 å extra stat
140,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maja att af omhänderkaf-
vande medel under år 1905 däraf förskjuta 70,000 kronor.
I sin ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 31 oktober 1905
har arméförvaltningen å int.endentsdepartementet gjort framställning
därom, att af det beviljade beloppet återstoden eller 71,260 kronor nu
måtte af Riksdagen äskas; och får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kung]. Maja täcktes föreslå Riksdagen
att af det för kompletterande af arméns sanitets¬
materiei beviljade anslag, 211,260 kronor, på extra stat
för år 1907 anvisa återstoden eller 71,260 kronor.
Ordnande af iandstormsförråd.
Q30.] I mitt jdtrande angående ordinarie anslaget till landstormen redo-
Ordnande åt gjorde jag för de åtgärder, som hittills vidtagits för landstormens
lanfd.st0.r(Jms' organisation, äfvensom för ett af chefen för generalstaben väckt förslag
orrd ' om sådan ändring i den ursprungliga planen härför, att landstorms-
områdena af första klassen skulle ökas med tolf. Enligt hvad jag
därvid anförde, är jag dock icke nu i tillfälle att framlägga någon plan
69
Fjärde Imfvudtiteln.
för en utvidgad organisation af landstormen, vid hvilket förhållande [30.]
högre anslag än det för de två första öfvergångsåren af Riksdagen be¬
viljade nu ej torde böra äskas; och får jag därför anhålla, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till ordnande af landstormsförråd å extra stat
för år 1907 anvisa 150,000 kronor.
Nya uniformer för armén.
Uti sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 20 november [31.]
1905 har generalintendenten gjort framställning om extra anslag för Nya
anskaffande af nya uniformer för armén. Till en början redogör han unifå™én
därvid för de försök, lxvilka blifvit anställda för utrönande af den lämp¬
ligaste uniformsfärgen, och har i detta hänseende hufvudsakligen anfört
följande.
De första försöken med olika uniform sfärger verkställdes redan år
1899 och afsågo att utröna, hvilken färg vore den »taktiskt fördel¬
aktigaste». Dessa försök, som utfördes vid Svea lifgarde, Svea artilleri¬
regemente, Norrlands artilleriregemente och infanteriskjutskolan å
Rosersberg, omfattade allenast en jämförelse, med afseende å synlighe¬
ten i terrängen, mellan olika färgnyanser af blått kläde och utföllo till
fördel för den ljusblå uniformsfärgen, hvilken visade sig vara taktiskt
fördelaktigare än såväl den mörkblå som den mellanblå. Man hade
emellertid långt förut eller på 1880-talet, vid försök att erhålla en lämp¬
lig färg på artilleriets fordon, funnit, att deras nuvarande gråbruna
färg vore den bästa för att på större afstånd skydda dessa fordon för
upptäckt. Vidare visade erfarenheten från senaste kriget i Sydafrika,
hurusom gulbruna eller s. k. khaki uniformsfärger uti härvarande terräng¬
förhållanden vore taktiskt fördelaktigast. Dessa omständigheter riktade
uppmärksamheten därpå, att försöken för utrönande af lämpligaste uni¬
formsfärgen för armén borde utsträckas till att omfatta jämväl andra fär¬
ger än den nationella blå. I början af år 1902 erhöll sålunda general¬
intendenten af dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepar¬
tementet befallning att inkomma med plan för förnyade försök att
»finna den färg, som borde fastställas för arméns uniform skläde».
Sedan en dylik plan blifvit utarbetad, anbefalldes genom generalorder
den 21 mars samma år, att förnyade försök skulle utföras förmedelst
skjutningar och vid artilleriet jämväl medelst riktöfningar mot mål af
7 olika färgnyanser, nämligen ljusblått, gråblått, gråblått i blått, grå-
blått i grått, fjällgrått, gulbrunt och gråbrunt. I rapporterna öfver
70
Fjärde hufvudtiteln.
dessa försök skulle vederbörande chef »yttra sin bestämda mening,
hvilken af de pröfvade färgerna, han med hänsyn till minsta eldverkan
— största svårigheten för riktning — funnit lämpligast». Försöken
utfördes under sommaren 1902 vid Svea lifgarde, Norrlands artilleri¬
regemente, infanteri skjutskolan å Rosersberg och skjutskolorna för fält¬
artilleriet samt omfattade, förutom ofvannämnda, af Eders Kungl. Maj:t
till pröfning anbefallda färger, äfven andra olika färger. Skjutningarna
och de vid artilleriet anbefallda riktöfningarna utfördes mot figurer och
bulvaner, som voro belagda med tyg eller papper i de olika färgerna,
och under förhållanden, livilka med afseende å målens bakgrund, be¬
lysning, den skjutande afdelningens plats in. m. så vidt möjligt växlade,
livarjämte utförliga protokoll fördes i enlighet med därom gifna, detal¬
jerade bestämmelser. Vidkommande det vunna resultatet af dessa för¬
sök kunde man säga sig hafva funnit, att icke någon bestämd färg¬
nyans, till följd af den mängd olika färgskiftningar, som i vårt lands
natur förekomme, visat sig vid alla tillfällen äga ett bestämdt företräde
framför alla andra, utan att ur taktisk synpunkt hufvudsaken vore att
använda en färg, som icke vore för mörk samt därjämte hade en obe¬
stämd skiftning. Af dessa försök hade sålunda framgått, att arméns uni-
formskläde borde ur taktisk synpunkt äga dylik färgton, en erfarenhet,
som äfven blef bestämmande vid fastställandet år 1904 af kläde för
arméns kappor.
Ytterligare jämförande försök med olika uniformskläden ansågos
emellertid af nöden, hvarför på grund af nådigt bref den 29 april
1904 och generalorder samma dag sådana försök skulle anställas vid
Karlskrona grenadjärregemente, Norrbottens och Västernorrlands rege¬
menten samt Upplands artilleriregemente. Försöken skulle fortgå
äfven under vintertiden och rapport om desamma före den 1
april 1905 ingifvas till statsrådet och chefen för landtförsvarsdeparte¬
mentet. De kläden, som sålunda under en tid af 6—8 månader pröfva-
des, voro mörkblått kommiss, det för armén fastställda kappklädet, det
inom tyska armén sedan år 1903 till »litewkan» använda grå klädet
samt det inom österrikiska armén brukliga gäddgrå klädet. Försöken
verkställdes dels genom skjutningar och riktöfningar för profvande af
olika eldverkan eller svårighet för riktning mot mål af de skilda fär¬
gerna, dels med trupp, iförd persedlar af ofvannämnda färger för ut¬
rönande af truppens, på uniformsfärgen beroende större eller mindre
grad af synlighet, allt för att ådagalägga, huru mycket »taktiskt farli¬
gare» den ena färgen vore än den andra. De resultat, som af dessa
försök uppnåddes, utföllo till förmån för det för svenska armén fast-
71
Fjärde hufvudtiteln.
ställda kappklädet, hvilken utgång sålunda ytterligare bekräftade den [31.]
redan förut vunna erfarenheten om den ljusa obestämda färgens före¬
träde såsom uniformsfärg för armén.
Erfarenheten från japansk-ryska kriget öfverensstämde äfven full¬
ständigt, med hvad resultaten från de vid svenska armén anställda för¬
sök för utrönande af lämpligaste uniformsfärgen vitsordade. Också
hade i Japan sedan juli månad nästlidet år arméns mörka uniformer
'börjat att ersättas med dylika af ljus färg i obestämd skiftning.
Då sålunda det för arméns nya kappa fastställda klädet i jämfö¬
relse med öfriga såväl hos oss som i utlandet använda uniformskläden
visat sig Dtaktiskt bäst», folie det naturligtvis af sig själft, att samma
kläde borde fastställas äfven för arméns öfriga yttre beklädnadspersed¬
lar. Det torde nämligen icke kunna försvaras, om man ej beträffande
uniformsfärgen på förhand vidtagit hvarje möjlig åtgärd för att minska
de genom fiendens eld under ett krig uppkommande förlusterna. Men
i öfverensstämmelse med denna uppfattning, som icke kunde jäfvas,
tramstode också hela arméns omuniformering, äfven hvad beträffade
hufvudbonader, rockar och byxor, såsom en bjudande nödvändighet. Det
måste nämligen gifvetvis, ej minst af moraliska skäl, undvikas, att vare
sig truppförband eller enskilda personer på grund af olika uniforms-
färger vore olika utsatta för fiendens eld. Om således all personal,
oberoende af truppslag, borde hafva en till färgen lika uniform, så
vore det icke mindre nödvändigt, att samtliga till denna uniform hörande
klädespersedlar äfven vore sinsemellan i färgen lika. Det hade nämli¬
gen genom de anställda försöken visat sig, att vid samtidigt använ¬
dande af mörka och ljusa persedlar, den mörka färgen alltför skarpt
framträdde bredvid den ljusa, ett förhållande, som vid uniformsfärgens
bestämmande äfven måste beaktas.
Genom de utförda försöken med olika uniformskläden hade man
sålunda funnit, att uniformen borde hafva en för all pei-sonal och alla
persedlar af kläde lika färg, samt att denna färg borde vara densamma
som färgen hos det för armén fastställda kappklädet af 1904 års modell.
Beträffande vidare den tid, som kräfdes för öfvergängen till denna
enhetsfärg, vore det af vikt, att densamma så mycket som möjligt be¬
gränsades. Det gällde nämligen att snarast möjligt få en mobiliserings-
behofvet motsvarande, lämplig fältdräkt, eller med andra ord att, för¬
utom kappor, för hvilka ny modell, såsom nämndt, redan blifvit fast¬
ställd, erhålla en ny uppsättning af hufvudbonader, rockar och byxor,
beräknad efter en omgång för man till hela armén. Med användande
af de nuvarande ordinarie munderingsanslagen skulle emellertid, enligt