2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 22.
N:o 22.
Af herrar E. Å. Nilson i Örebro och L. Eriksson i Bäck,
om upphäfvande af tullen å majs.
För att främja jordbruksnäringens utveckling och tillvarataga dess
intressen, göras i närvarande tid rika insatser, och har därvid särskild
uppmärksamhet ägnats sådana grenar af landthushållningen, som stå i
ett intimt samband med jordbruket som hufvudnäring. Till dessa grenar
kunna i främsta rummet räknas kreatursskötsel och mejerihandtering.
Man kan med sanning säga, att förutsättningen för ett lönande jord¬
bruk i den ojämförligt största delen af landet är, att dessa närings¬
grenars intressen rätt tillgodoses och främjas. Då så är, kan det ej
annat än verka nedslående att erfara, att Sveriges export under år 1905
hvad artikeln fläsk angår icke öfverstigit 2,100,000 kilogram till ett värde
af omkring 2 miljoner kronor, under det att den i dessa dagar
offentliggjorda preliminära statistiken öfver Danmarks export af jord-
bruksartiklar utvisar, hvad artikeln fläsk vidkommer, en exportsiffra,
80,000,000 kilogram, till ett värde af omkring 80 miljoner kronor.
Dessa för vårt land så ogynnsamma siffror visa klart, att här finnes ett
rikt fält att bearbeta för att vinna ökadt nationellt välstånd. Den
gjorda jämförelsen blir desto mera ogynnsam, om man betänker, att
Sveriges export af fläsk år 1895 utgjorde omkring 9 Va miljoner kilo¬
gram och Danmarks samma år omkring 60 miljoner kilogram; under
det vårt grannland alltså ökat denna sin export med 33 procent, har
Sveriges samtidigt nedgått till omkring en fjärdedel af hvad den ut¬
gjorde sagda år.
3
Motioner i Andra Kammaren, N:o 22.
En Imfvadorsak till detta beklagliga sakförhållande har man tvifvels¬
utan att söka i den omständigheten, att vi sakna tillgång på ett lämp¬
ligt och på samma gång prisbilligt kraftfoder, som i särskild grad lämpar
sig för uppfödning och gödning af svin. Yi hafva visserligen i majs
ett i detta hänseende synnerligen värderikt fodermedel, men detta kan
ej med fördel ifrågakomma till användning, så länge den är åsatt en
tull af kronor 3,70 per 100 kilogram. Motion om borttagande af denna
tullsats har väckts flera gånger utan att vinna Riksdagens bifall. De
skäl, som anförts mot bifall till de upprepade framställningarna härom,
hafva varit, dels att därigenom skulle användningen af potatis vid
brännvinstillverkning utestängas till skada för landets potatisodling,
dels att, enär majs läte sig med fördel användas till ölbryggd i stället
för kornmalt eller jämte sådant, en skadlig inverkan på landets jord¬
bruk kunde befaras, dels ock att, då i mjöl af råg eller hvete kunde
inblandas afsevärd mängd af majsmjöl, eu allmännare användning af
majs såsom människoföda kunde blifva följden, något som kunde oför¬
delaktigt inverka på den inhemska spannmålsproduktionen.
De tvänne förstnämnda skälen äro numera borteliminerade, enär
redan Kungl. Maj:t, med öppen blick för den stora nationalekonomiska
betydelse, som frågan om tullfri införsel af omalen majs onekligen äger,
härom afgaf nådig proposition till 1903 års lagtima Riksdag och därvid
jämväl afgaf förslag till sådana förändringar i förordningen angående
villkoren för tillverkningen af brännvin, som voro erforderliga för att
den tullfria majsen ej skulle uttränga användning af .potatis vid. till¬
verkning af brännvin, dessa förändringar också af Riksdagen .gillats
och godkänts och sedermera i laga ordning till efterrättelse blifvit kun¬
gjorda, och i kungl. förordningen angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker af den 17 juni 1903 är stadgadt, att i skattepliktigt
bryggeri må för tillverkning af maltdrycker endast användas torkadt,
rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten samt, under de villkor
Kungl. Maj:t föreskrifter, sockerkulör. — Den jämförelsevis obetydliga
kvantitet majs, som möjligen kunde komma till användning vid skatte¬
fria bryggerier, kan ej få bestämmande inverka pa lösningen af en sa
stor fråga som tullfri införsel åt majs onekligen är.
Med den stora införsel af såväl råg som hvete, som vårt land allt
fortfarande har behof af, skulle eu möjligen förekommande inblandning
af majsmjöl i mjöl af råg eller hvete sakna all betydelse med hänsyn
till dess inverkan på vårt genom tullskydd premierade jordbruks ställ¬
ning. För vår del äro vi lifligt öfvertygade därom, att sådan inbland¬
ning skall endast i undantagsfall, om ens alls förekomma. Denna vår
4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 22.
åsikt grundar sig på kännedom om förhållandet i de länder, hvarest
odling af majs förekommer jämte odling af råg och hvete och hvarest
i allmänhet också förekommer så stor prisskillnad mellan majs å ena
sidan och hvete å den andra sidan, att man kunde befara en
sådan inblandning. Inom mjölproduktionen förekommer en alltför stor
täflan mellan respektive fabrikanter att framställa bästa möjliga vara,
hvadan man tryggt kan påstå, att denna befarade inblandning är mera
inbillad än verklig.
Jämte den stora betydelse, som tullfri införsel af majs skulle hafva
för vår jordbruksnäring — hvarom en ärad ledamot af 1903 års bevill¬
ningsutskott, hvars lifliga intresse för vårt jordbruk ingen bestrider,
säger, »att jordbruket i vårt land skulle kunna hämta stora fördelar af
en tullfri import af ett dylikt för vissa ändamål och vissa orter all¬
deles oomtvistligen behöflig! födoämne, anser jag ligga i öppen dag» -—
anse vi att den äfven är ägnad att utöfva stort inflytande på en annan
ganska viktig fråga: tillvaratagandet och tillgodogörandet af hushålls-
affallet från våra stadssamhällen, ett spörsmål af stor räckvidd för såväl
städernas ekonomi som ock statens.
Erfarenheten från en kommunal svingård vid eu af mellersta Sve¬
riges städer synes gifva vid handen, att affall från hushållen, rätt be-
handladt och i förening med annat lämpligt kraftfoder, är ett värderikt
utfodringsmedel vid uppfödning och gödning af svin.
På grund af hvad vi sålunda här haft äran anföra, hemställa vi
vördsamt,
att Riksdagen ville besluta, att artikeln majs,
omalen, skall vara tullfri, samt att i följd däraf för¬
ändring måtte göras i öfverensstämmelse därmed i nu
gällande tulltaxa.
Om remiss till bevillningsutskottet anhålles.
Stockholm den 23 januari 1906.
E. A. Nilson. Lars Eriksson.
I denna motion instämma:
Adolf Janson.
J. G. Forsberg.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 22.
5
Bilaga till motion n:o 22.
Sveriges import och export
af
År
|
Export.
|
Import.
|
Öfverskott.
|
Danmarks export.
|
Export.
|
Import.
|
1889
|
Kilo.
7,347,000
|
Kilo.
5,060,000
|
Kilo.
2,287,000
|
Kilo.
|
Kilo.
c:a 31,400,000
|
1890
|
5,961,238
|
8,219,833
|
—
|
2,258,595
|
27,200,000
|
1891
|
5,032,841
|
6,338,136
|
—
|
1,305,295
|
32,200,000
|
1892
|
6,663,754
|
7,320,709
|
—
|
656,955
|
35,000,000
|
1893
|
6,577,759
|
3,660,809
|
2,916,950
|
—
|
40,400,000
|
1894
|
8,063,197
|
6,014,222
|
2,048,975
|
—
|
41,600,000
|
1895
|
9,687,789
|
6,113,770
|
3,574,019
|
—
|
60,000,000
|
1896
|
7,063,822
|
12,282,979
|
—
|
5,219,157
|
71,000,000
|
1897
|
4,250,359
|
4,347,158
|
—
|
96,799
|
60,000,000
|
1898
|
3,137,880
|
10,233,428
|
—
|
7,095,548
|
58,000,000
|
1899
|
2,502,000
|
11,927,000
|
—
|
9,425,000
|
71,000,000
|
1900
|
1,221,346
|
10,669,249
|
——
|
9,447,903
|
62,000,000
|
1901
|
1,068,542
|
10,137,005
|
—
|
9,068,463
|
60,000,000
|
1902
|
2,240,606
|
5,685,358
|
—
|
3,444,752
|
70,000,000
|
1903
|
2,722,069
|
5,133,897
|
--
|
2,411,828
|
80,000,000
|
1904
|
2,860,000
|
5,311,000
|
—
|
2,451,000
|
92,000,000
|
1905
|
c:a 2,100,000
|
—
|
—
|
—
|
80,000,000
|