Motioner i Andra Kammaren, N:o 164.
1
N:o 104.
Af herr D. Broström, i anledning af Kungl. Majds proposition
angående reglering af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel.
Med anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående reglering af
utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel får jag afgifva följande
motion.
Till följd af unionens upplösning måste frågan om en ny organi¬
sation af diplomat- och konsulatväsendet tagas under öfvervägande. Den
17 sistlidne november tillsatte äfven Kungl. Maj:t för ändamålet en sär¬
skild kommitté.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena gjorde vid kom¬
mitténs tillsättande uti statsrådet ett uttalande öfver vissa allmänna syn¬
punkter, hvilka borde iakttagas vid en omorganisation af vår diplomati
och vårt konsulatväsende, synpunkter, hvilka blefvo för kommitténs arbete
i vissa afseenden ej allenast vägledande, utan äfven bindande. Jag tillåter
mig i detta sammanhang fästa uppmärksamheten vid följande utdrag ur
herr ministerns anförande:
»Organisationen af konsulatväsendet står emellertid i en så nära
förbindelse med organisationen af Sveriges diplomatiska representation i
utlandet, att Eders Kungl. Maj:t redan ur denna synpunkt icke lärer vilja
för Riksdagen framlägga förslag rörande konsulatorganisationen utan att
hafva tagit under noggrant öfvervägande, hvilka förändringar eventuellt
böra införas i den diplomatiska organisationen.
Härtill sluter sig såsom en nödvändig komplettering att taga under
behandling frågan om den lämpligaste organisationen af konsulatväsendets
styrelse, för närvarande delad mellan utrikesdepartementet och kommers-
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 67 Käft. {N:o 164). 1
2 Motioner i Andra Kammaren, Nio 164.
kollegium, likasom organisationen af utrikesdepartementet i sin helhet
torde kräfva en revision på grund af de nya förhållandena.
Vid utredningen af dessa utaf förhållandena betingade nya organi¬
sationer torde böra tagas i öfvervägande frågan om införande af reformer,
ägnade att åstadkomma en sådan Sveriges representation i utlandet, hvilken
på ett tillfredsställande sätt fyller tidens kraf.
Hvad beträffar den diplomatiska och konsulära utbildningen, torde
stor vikt höra fästas å den praktiska sidan af densamma, och särskildt för
konsulattjänstemän lärer större uppmärksamhet än hittills böra ägnas
deras utbildning i merkantilt hänseende.
Slutligen torde jag få betona angelägenheten af att en liflig sam¬
verkan mellan diplomatien och konsulatväsendet kommer till stånd.
‘ - - - - -»
För kommittén blef det sålunda en hufvuduppgift att finna lösningen
till en organisation af vår utrikesrepresentation så beskaffad, att den°på
det mest effektiva sätt kunde fylla tidens kraf ur nyttighetens synpunkt.
Det gällde framför allt att finna en anordning, som kunde skydda och
förkofra vart lands ekonomiska intressen i utlandet. För kommittén stod
det snart klart, att detta icke kunde ske med mindre än att de diploma¬
tiska och konsulära göromålen i hvarje land, där beskickningar voro ansatta,
sammanfördes hos beskickningen, så att beskickningschefen samtidigt fun -
gerade som generalkonsul för landet i fråga.
Den kungliga propositionen har enligt mitt förmenande ej med till¬
börlig konsekvens tillgodosett de kommersiella intressena. Den stora,
bärande tanke, som genomgår kommittéförslaget — att vi skola draga
verklig praktisk nytta ur vår representation — den mötes visserligen af
herr utrikesministern med. välvilligt erkännande uti motiveringen till hans
förslag, men ej i tillämpningen.
På grund af den korta tid, som återstår för Riksdagen att grundligt,
kunna pröfva kommitténs förslag och den kungliga propositionen, ligger
det nära till hands att undersöka, huruvida det icke vore bättre att°nu
finna en .provisorisk lösning, i hufvudsak baserad på nuvarande stater och
organisationer, samt uppskjuta det definitiva lösandet till nästa riksdag,
hvilken blef ve i bättre tillfälle att ägna frågan en allsidig pröfning. Med
styrka framhåller herr. utrikesministern olägenheterna af att ej nu definitivt
fastslå riksstatens tredje hufvudtitel. Och jag kan ej undgå finna hans skäl
härför så starka, att jag, ehuruväl jag efter kommittébetänkandets afläm-
nande ej i någon mån rubbats uti de åsikter, som jag där anslutit mig
Motioner i Andra Kammaren, N:o 164.
3
till, likväl finner det riktigare tillse, huruvida icke den kungliga proposi¬
tionen skulle kunna modifieras i ett par punkter i närmare anslutning till
kommitténs förslag hellre än att föreslå en provisorisk anordning.
Hvad som därefter återstår afvikande från kommittéförslaget kan
efter hand förändras på de partiella reformernas väg.
Kommitténs förslag att indraga en del ministerposter eller förändra
dem till chargé d’affairesposter är betingadt däraf, att kommittén betraktat
organisationen uteslutande ur nyttighetens synpunkt. För ärendenas skö¬
tande torde icke erfordras mera, än hvad af kommittén föreslagits. Men
om regering och Riksdag finna, att vårt lands ära tarfvar dyrare represen-
tationsformer, än hvad dess näringslif kräfver, synes mig vara olämpligt
att nu arbeta emot en sådan uppfattning. Med all aktning för det offi¬
ciella lifvets betydelse dristar jag mig likväl påstå, att det är först och
främst vårt folks egen inneboende kraft, dess energi och företagsamhet,
som skola bryta nya banor för vår handel, vår industri och sjöfart. Våra
grannlands, Norge och Danmark, storartade utveckling i fjärran länder å
såväl handelns som sjöfartens områden, ehuruväl de saknat någon som
helst officiell representation, bekräfta, att denna min tanke ej är förhastad.
Såsom ledamot af diplomat- och konsulatkommittén har jag med syn¬
nerligt intresse omfattat kommitténs åsikt, att ett sammanförande af de
diplomatiska och konsulära ärendena i beskickningens hand skall vara en
af hufvudbetingelserna för ett tidsenligt anordnande af vår utrikesrepre¬
sentation.
Ett afvikande från denna grundsats för vissa länder vore enligt mitt
förmenande liktydigt med att uppdela vår diplomati uti tvenne kategorier,
den ena arbetande under hufvudsakligen likartade förhållanden som för
närvarande, med en särskild lönad generalkonsul för landet, den andra
under den nya anordningen med beskickningschefen som generalkonsul.
För det gamla finnes alltid en viss vördnad, ej minst inom diplo¬
matien. Dess intvingande till att handlägga äfven kommersiella ärenden
kommer naturligtvis att för mången diplomat vara en ovälkommen nyhet.
Jag fruktar därför, att en dualism i organisationen skulle komma att verka
i hög grad menligt på hela vår utrikesförvaltning.
Beskickningar, ej fungerande som generalkonsulat för landet, komme
af många diplomatiska ämbetsmän att anses såsom någonting förnämligare,
dit de företrädesvis ville söka sig. Sannolikt komme detta att verka de¬
primerande på arbetsdugligheten hos de andra beskickningarna, som möj¬
ligen skulle kunna anse sig stå i en mindre gynnsam ställning.
Herr utrikesministern har upptagit kommitténs förslag om beskick¬
ningars och generalkonsulats sammanslagning för alla af kommittén angifna
4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 164.
länder utom beträffande Storbritannien och Ryssland. Det återstår därför
att tillse, huruvida en sådan åtgärd verkligen är af behofvet påkallad.
Hvad Storbritannien beträffar, säger herr utrikesministern: »Här äro
såväl de rent diplomatiska som de konsulära ärendena af den vikt, att de
hvar för sig kräfva helt sin man.» Och han yttrar om Ryssland, att där
är förhållandet i viss mån likartadt, samt tillägger: »Den man, som är satt
att i vårt mäktiga _ grannrike företräda våra politiska intressen, måste häri
se sin hufvuduppgift.»
Jag tillåter mig först hänvisa till den kungliga propositionen vid¬
foga^ bilagan 4, . innefattande »Arbetsstatistik för Kungl. Maj:ts beskick¬
ningar». Antalet inkommande eller afgående skrivelser anser jag visser¬
ligen icke ensamt afgörande för att bedöma beskickningens hela arbetsbörda,
men att det är en högst betydande faktor torde icke kunna förnekas.
Såväl London som S:t Petersburg ha enligt denna statistik betydligt mindre
göromål än Paris och Berlin.
Herr ministerns uttalande saknar därför enligt mitt förmenande
tillräcklig grund, sedt ur synpunkten af göromålens omfång. Efter de
norska göromålens afskiljande kan det snarare befaras, att en beskickning,
bestående af minister, legationsråd och kanslist, skulle komma att sakna
tillräcklig uppgift, om den ej hade att jämväl handlägga de konsulära
ärendena för landet.
Men äfven om utaf statistiken hade framgått, att arbetets omfång
uti London och S:t Petersburg är större än i Berlin och Paris, borde det
likväl ej föranledt en olikartad anordning på dessa platser. Väl kan man
tänka sig, att en ökning uti de diplomatiska och konsulära ärendena i
en kommer åt.- ä^a rum. Detta synes mig dock endast föranleda
en ökning af kanslipersonalen, hvilket är en naturlig utveckling, men
ingalunda betinga ett särskiljande af göromålen på beskickning och° nene-
ralkonsulat. ° ö
Enligt mitt förmenande vore det ett stort missgrepp, om Riksdagen
nu skulle godkänna en organisation, däri tvenne af våra viktigaste beskick¬
ningar undandrogos skyldigheten att handlägga de konsulära ärendena
oeh därigenom afhöllos från att mera intimt bevaka våra kommersiella
intressen, som måste blifva vår diplomatis hufvuduppgift.
Jag erinrar i detta sammanhang om hvad herr utrikesministern
säger uti sitt allmänna uttalande om kominitteförslaget. Han yttrar därom:
»Särskilt skänker jag allt erkännande åt den varma sträf van, som
genomgår detsamma att såvidt som möjligt är söka ställa vår utländska
representation i handelns och näringarnas tjänst. Det är uppenbart, att,
samma mån som den s. k. storpolitiken upphört att sysselsätta de smärre
Motioner i Ändra Kammaren, N:o 164.
5
staterna, föremålet för deras diplomati i väsentlig grad måste blifva ett
fruktbringande stödjande af inhemsk näring och handel. Vid sådant
framhållande synes mig kommitténs önskan att åstadkomma en närmare
samverkan mellan diplomati och konsulatväsende vara förtjänst af varmt
understöd.»
Man kan ej underlåta att känna en viss förvåning öfver att herr
utrikesministern själf ej vill helt tillämpa de åsikter, som han synes om¬
fatta med en sådan värme, och man blir nästan beklämd, då man läser
det af mig redan åberopade yttrandet om ministern i S:t Petersburg, att
han skulle äga en så omfattande hufvuduppgift uti de politiska intresse¬
nas bevakande, att han ej skulle kunna taga befattning med de konsulära
o-öromålen, utan att en lönad generalkonsulsbefattning, hvilken icke tarf
vats, då göromålen under föreningen med Norge voro betydligt större, nu
skulle visa sig erforderlig.
Helt visst har vår minister uti Ryssland viktiga politiska intressen
att bevaka. Men den allmänna meningen uti vårt land är, att just i
Ryssland skola vi se framtidslandet för afsättningen af vår industris alster,
detta så mycket mer som vi själfva äro stora kunder i detta land och den
växelverkan, som är en af grundvalarna för en intimt kommersiell för¬
bindelse, i framträdande grad just här föreligger.
För att underlätta beskickningarnas arbete med de konsulära göro¬
målen och öfver hufvud befordra våra kommersiella intressen både kom¬
mittén föreslagit anställande af handelsattachéer vid bl. a. beskickningarna
uti Petersburg, Berlin, Paris och London. Kommittén hade föreslagit, att
på dessa poster skulle företrädesvis anställas yngre, men erfarna köpmän.
Herr utrikesministern har upptagit kommitténs idé, men i en modifierad
form. För beskickningarna uti Paris och Berlin har föreslagits för skö¬
tandet af de konsulära göromålen anställande af s. k. konsulatråd, hviska
skulle äga företrädesvis konsulär utbildning. Här lägges alltså större vikt
vid de administrativa göromålen än näringslifvets kraf på sakkunnig led¬
ning af de kommersiella. Jag ser emellertid ingen anledning, hvarför icke
under ett konsulatsråds titel skulle kunna trifvas en person med när¬
mare de kvalifikationer, som kommittén tänkt sig hos handelsattacheerna.
Alla skäl synas mig därför tala för att våra beskickningar uti Ryss¬
land och England organiseras efter samma grunder som uti Frankrike och
Tyskland samt att den konsulära representationen i S:t Petersburg och
London ordnas enligt kommitténs förslag.
Skulle det för rangens skull anses erforderligt gifva konsuln i Lon¬
don generalkonsuls titel, då kan det ju ske likaväl här som för konsuln
i Hamburg, där en liknande anordning ställts i utsikt.
6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 164.
Ministrarnes aflöningsförmåner utgjorde föremål för vidlyftiga diskus¬
sioner inom kommittén. Bland de viktigaste posterna ansågs S:t Peters¬
burg vara den . plats, som tarfvade största lefnadskostnaderna, men det
ansågs likväl ej vara lämpligt att skilja den från Paris och London i
aflöningshänseende. Mig förefaller det ur flere synpunkter obehöfligt föreslå
högre aflöning till ministern i London än i Paris och S:t Petersburg.
Beträffande den föreslagna beskickningen i Japan har jag ensam
inom kommittén afgifvit afvikande mening. Då Kungl. Maj:t upptagit
kommitténs förslag, vill jag här motionsvis föreslå, att detsamma ej! måtte
vinna Riksdagens bifall. Under hänvisning till min i kommittébetänkandet
intagna reservation vill jag här med styrka häfda, att våra ekonomiska
intressen för närvarande ingalunda kräfva en så dyrbar anordning som
den föreslagna. Huru mäktigt det japanska rikets inflytande på den euro¬
peiska politiken än må vara, synes det mig fullständigt saknas positiva
skäl för att nu kasta oss in på storpolitikens områden i fjärran östern.
I hvarje fall torde det vara förhastadt att vid innevarande riksdag fatta
beslut i denna viktiga fråga. Min åsikt är, att innan vi upprätta en
beskickning vare sig i Kina eller Japan, bör detta föregås af utsändandet
af en utomordentlig politisk-kommersiell kommission med syfte att göra
vårt fosterland mera kändt där ute och bereda jordmånen för ett omfat¬
tande kommersiellt arbete mellan vårt land och fjärran Östern.
På grund af hvad jag ofvan anfört får jag vördsamt hemställa,
att Riksdagen ville besluta följande ändringar uti
Kungl. Maj:ts förslag till aflöningsstat för beskickningar
och konsulat.
Ryssland.
S:t Petersburg. Summa kronor.
Minister.....‘........... 57,000
Legationsråd.............. 13,200
Konsulatråd, arfvode......... . 13,200
Kanslist, arfvode............ 3,600
Helsingfors.
Generalkonsul............. 15,000
Kanslist, arfvode............ 2,400
Moskva.
Konsul ;............... 15,000
Piga.
Vice konsul.............. 7,200
Motioner i Andra Kammaren, N:o 164.
7
Storbritannien och Irland.
London.
Minister......
Legationsråd . . . .
Konsulatråd, arfvode
Kanslist, arfvode . .
Konsul......
Vice konsul . . . .
Glasgow.
Olönad konsul . . .
Vice konsul . . . .
Samma kronor.
57,000
13,200
13.200
3,600
13,200
7.200
7,200
J apan.
Tokio.
Anslag till kanslikostnader
2,500
Enär de föreslagna konsulatråden enligt mitt förmenande kommit att
nära motsvara kommitténs handelsattachéer, synes mig, att reservations¬
anslaget för handelsattacheer bör minskas till kronor 24,000 eller det be¬
lopp,°som af kommittén föreslagits att sammanlagdt utgå till handels-
attachéerna i Turkiet och Kina.
Jag får därför jämväl anhålla, att statsutskottet behagade företaga
de ändringar i staternas och anslagens slutsummor, som af denna min
motion kunna föranledas.
Stockholm den 5 maj 1906.
Dan. Broström.