14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 107.
N:o 107.
Af herr J. E. VOIi Krusenstjerna, om anslag för tillfällig
löneförbättring åt lektorerna vid tekniska högskolan m. m.
Frågan om lektorernas vid tekniska högskolan ställning och aflöning
i jämförelse med motsvarande lärarebefattningar vid andra högskolor, såväl
inom landet som i utlandet, har varit föremål för upprepade framställningar
från läroverkets styrelse, och hafva dessa framställningar äfven delvis
välvilligt beaktats af regering och Riksdag. För desamma redogöres i
Kung! Maj:ts nådiga statsverksproposition till innevarande års Riksdag i
livad angår anslagsbekofven till tekniska högskolan, (bilagan rörande 8:de
hufvudtiteln, sid. 332—344). Förenämnda spörsmål är dock ännu ej på
långt när tillfredsställande löst, såsom ock med all tydlighet framgår af
ingressen till sagda redogörelse i statsverkspropositionen, ur hvilken följande
data må i korthet anföras.
Redan i det af den kungl. kommittén för tekniska högskolans ut¬
vidgning och reorganisation den 15 december 1891 afgifna utlåtandet före¬
slogs, att samtliga vid läroverket befintliga lektorat skulle ombildas till
extra ordinarie professurer, fullt likställda med motsvarande befattningar
vid universiteten. Högskolestyrelsens framställning i hufvudsaklig öfver¬
ensstämmelse med kommitterades förslag godkändes emellertid ej af 1894
års Riksdag.
Till Riksdagen 1898 framlades af regeringen, efter förnyad framställ¬
ning från högskolestyrelsen, ett af styrelsen uppgjordt medlingsförslag
enligt kvilket allenast vissa af lektoraten skulle blifva likställda med e. o
professurer och sålunda kostnaderna för den af förenämnda kommitté angifna
utvidgningen af undervisningen vid högskolan nedbringas. Genom Riks¬
dagens i enlighet härmed fattade beslut bibehöllos lektoraten, hvilka in¬
Motioner i Andra Kammaren, N:o 107.
15
delades i två aflöningsklasser; men då vid samma riksdag aflöningarna
töjdes för de e. o. professorerna, erhölls därigenom ej ens för lektorerna i
den högre löneklassen likställighet med dessa lärare i afseende å löne¬
villkor. Den då fastställda aflöningsstaten för högskolans lektorer gäller
fortfarande.
I de under åren 1903 och 1904 af högskolestyrelsen afgifna för¬
slagen till tekniska högskolans tidsenliga utvidgning" och reorganisation
påyrkas återigen lektoratens förvandling till extra ordinarie ^professurer,
i flera fall och i samband med eu väsentligare utvidgning af under¬
visningen till och med till ordinarie professurer. I afvaktan ‘på genom¬
förandet af denna reorganisation framhåller emellertid styrelsen i sin
underdåniga skrifvelse om de anslagsbehof för högskolan, som borde blifva
föremål för 1905 års Eiksdags pröfning, att, oafsedt reorganisationen, under¬
visningen i de med lektoraten af lägre lönegraden förenade lärodisciplinerna
behöfde på angifvet sätt utvidgas, samt att löneförbättring för samtliga
lektorer i alla händelser vore af behofvet synnerligen påkallad, i hvilket
hänseende upplysande jämförelser med löneförmånerna för lärarne vid andra
rikets undervisningsanstalter uppställdes. Denna högskolestyrelsens fram¬
ställning föranledde, enär frågan ansågs böra upptagas i samband med
den föreslagna reorganisationen af läroverket, ei någon regeringsproposition
till 1905 års Riksdag.
Slutligen har högskolestyrelsen i skrifvelse!- den 6 oktober och den
28 december 1905, med framhållande af att läroverkets lektorer numera
voro de ojämförligen sämst aflönade bland landets alla lärare, som hade
en jämförlig uppgift (se förut åberopade bilaga till innevarande års stats-
verksproposition, sid. 339) förnyat sin år 1904 gjorda framställning, med
underdånig anhållan, att till 1906 års Riksdag måtte afiåtas nådig proposi¬
tion om förvandling af högskolans lektorat till extra ordinarie professurer,
med fullständig likställighet med de e. o. universitetsprofessorerna, äfven¬
så att, därest dessa senares löneförmåner komme att af Riksdagen ökas
öfver nu gällande förmåner, motsvarande ökning också måtte komma hög¬
skolans lektorer till godo.
Denna högskolestyrelsens underdåniga hemställan har föranledt rege¬
ringen att, med uppskjutande af kufvudfrågans lösning, på i statsverks¬
propositionen anförda skäl, till innevarande års Riksdag aflåta nådig pro¬
position om beviljande af tillfällig löneförbättring för år 1907 till belopp
af 1,000 kronor åt enhvar af tekniska högskolans ordinarie lektorer på
vissa angifna grunder.
16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 107.
Den, såsom af det föregående synes, sedan 15 år flerfaldiga gånger
upprepade, väl motiverade framställningen att få högskolelektorernas löne¬
villkor reglerade till likhet med e. o. professorernas har sålunda ej heller
nu ledt till i sin helhet åsyftadt resultat, och frågans tillfredsställande
lösning synes sålunda ånyo komma att undanskjutas till en oviss framtid,
detta i första hand af det anförda skäl, att förslag till tekniska högskolans
reorganisation föreligger, hvilket först borde närmare utredas och slut¬
behandlas. Det torde dock af ärendets föregående behandling nogsamt
framgå, att den begärda löneförbättringen på intet sätt ingriper i reorga-
nisationsfrågans slutförande till önskadt mål, utan afser ett redan länge
kändt behof af förbättrad ställning för läroverkets lektorer jämte en ut¬
vidgning och utveckling af undervisningen inom vissa af de af lektorerna
företrädda läroämnena, som måste genomföras oberoende af huruvida
reorganisationen kommer till stånd eller icke.
Ur ren billighetssynpunkt betraktad, gifver också föreliggande fråga
vid handen, att ett uppskjutande af dess lösning skulle komma att med¬
föra den oegentligheten, att vissa af statens funktionärer i flera hänseenden
fortfarande komme i vida oförmånligare ställning än innehafvare af andra
tjänster, som med deras egna vore jämförliga. Att så verkligen är för¬
hållandet med högskolelektorerna framgår otvetydigt af följande jämförelse
mellan afiöningsvillkoren vid några af statens undervisningsanstalter. I
denna jämförande tablå har för öfverskådlighets skull äfven blifvit upp¬
taget det i statsverkspropositionen föreslagna tillfälliga lönetillskottet för
1907 för vissa af dessa tjänster.
|
Nuvarande
|
Föreslaget
|
Summa
högsta lön
för år 1907
|
|
|
|
tillfälligt
|
|
begynnelse¬
lön
|
högsta lön
|
lönetillägg
för år 1907
|
Extra ordinarie universitetsprofessorer
|
4,500
|
5,500
|
500
|
6,000
|
Lektorer vid allmänna läroverk.......
|
4,000
|
6,000
|
—
|
6,000
|
» » tekniska elementarskolor
|
4,000
|
6,000
|
—
|
6,000
|
» » Chalmers tekn. läroanst.
» » Tekniska högskolan
|
4,000
|
5,000
|
1,000
|
6,000
|
i högre lönegraden ............
|
4,000
|
4,500
|
1,000
|
5,500
|
i lägre lönegraden ....................
|
3,000
|
4,000
|
1,000
|
5,000
|
Tekniska högskolans lektorer äro alltså, såsom synes, för närvarande
de lägst aflönade af förenämnda statens tjänstemän, och de skola förblifva
Motioner i Andra Kammarm, N:o 107.
17
det äfven fortfarande, ifall regeringens proposition till innevarande års
Riksdag om tillfällig löneförbättring vinner Riksdagens bifall. Det torde
dock kunna ifrågasättas, huruvida något rimligt skäl kan andragas för att
lektorerna vid landets enda tekniska högskola ej tillerkännes likställighet
i ekonomiskt afseende med extra ordinarie universitetsprofessorerna, under
det att lektorerna vid Chalmers tekniska läroanstalt — hvilka så nyligen
som 1901 fått sina lönevillkor reglerade till afsevärdt förmånligare belopp
— nu föreslås att i ekonomiskt hänseende väsentligen likställas med nämnda
professorer.
I högskolestyrelsens ofvan omförmälda, 1904 och 1905 ingifna under¬
dåniga framställningar i ärendet (se förut åberopade bilaga till årets stats-
verksproposition, sid. 335, 336, 338 och 339) betonas på ett öfverty¬
gande sätt, att läroverkets lektorat hafva karaktären af själfständiga hög-
skolebefattningar, och att således på deras innehafvare måste ställas stora
anspråk med hänsyn till vetenskaplig och teknisk utbildning och kompe¬
tens, hvilka anspråk ej blott äro jämförbara med, utan äfven i vissa af-
seenden (praktisk utbildning m. m.) öfverstiga dem, som begäras af extra
ordinarie universitetsprofessorer. Skillnad i löneförmåner för dessa båda
kategorier af statstjänstemän synes således ej på något sätt berättigad.
Slutligen förtjänar äfven förevarande spörsmål att betraktas ur
synpunkten af statens egen fördel, därvid också klart framgår olämp¬
ligheten af ytterligare uppskof med dess lösning. Uppenbart är, att
landets framtida uppblomstring numera i väsentlig grad kommer att
bero på effekten af den högre tekniska undervisningen, en uppfattning,
som af påtagliga skäl ej hittills tilldragit sig den uppmärksamhet, som
den förtjänat och inom andra länder redan vunnit. Visst är ock, att vårt
land, för att bland kulturstaterna kunna tillkämpa sig och behålla en rang¬
plats, bör vårda sig minst lika mycket om undervisningen i de reala och
tekniska vetenskaperna som om undervisningen i de ämnen, som mera
speciellt tillhöra universiteten. Staten bör af dessa skäl med samma om¬
sorg tillmötesgå berättigade kraf från den högre tekniska undervisningens
representanter som den upptager framställningar från universiteten. Där¬
jämte kan ej nog framkålllas den förut påpekade omständigheten, att,
beträffande kompetensen hos sökande till lärarebefattningar vid en teknisk
högskola, den särskilda fordran måste fastslås i högre grad än eljest, att
vederbörande skall hafva tillägnat sig grundlig såväl teoretisk som prak¬
tisk utbildning, hvilka egenskaper, om de harmoniskt förenas, i det prak¬
tiska lifvet äro ovärdeliga och därför göra honom skicklig till och efter-
Bih. till Riks. Prof. 1906. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 31 Käft. 3
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o 107.
sträfvad vid åtskilliga af det moderna samhällets såväl offentliga som pri¬
vata institutioner, hvilka sålunda uppträda i skarp konkurrens med den
högre tekniska undervisningsanstalten i fråga om förvärfvande af sådana
kapaciteter. Skola de mest dugande förmågor kunna förvärfvas till och
bibehållas vid vår tekniska högskola, måste staten väl tillgodose de här¬
för erforderliga krafven och skall härigenom säkerligen bäst tjäna sina
egna syften.
Af det anförda framgår, att de af tekniska högskolans styrelse senast
gjorda, ofvan åberopade underdåniga framställningar i fråga om lektorernas
vid högskolan lönevillkor (se ofta nämnda bilaga till årets statsverks-
proposition, sid. 340) äro så behjärtansvärda, att de borde upptagas till
pröfning vid innevarande års riksdag.
Dessa framställningar gå ut på dels att förskaffa lektorerna samma
löneförmåner, som de extra ordinarie universitetsprofessorerna redan nu
åtnjuta, och dels att, för den händelse Kungl. Maj:ts framställning till
Riksdagen om förhöjning af dessa löneförmåner skulle vinna Riksdagens
bifall, motsvarande förhöjning äfven skulle komma högskolans lektorer till
del. För det förra ändamålets vinnande skulle erfordras en ökning af
det ordinarie anslaget till högskolan, och för det senare fallet torde, i lik¬
het med hvad som ifrågasatts, beträffande de extra ordinarie professorerna
(statsverkspropositionen, sid. 255), de erforderliga medlen böra utgå under
formen af ett förslagsanslag.
Då för hvart och ett af de sex vid högskolan befintliga lektoraten
af lägre lönegraden det ordinarie anslaget utgör 3,000 och för hvart och
ett af de 5 lektoraten af högre lönegraden 4,000 kronor, så skulle, för att
ernå likhet med aflöningsförmånerna för de extra ordinarie professorerna, för
hvilka ordinarie anslaget i hvarje fall utgör 4,500 kronor, en sammanlagd
ökning af 11,500 kronor i högskolans ordinarie anslag vara för ändamålet
till fyllest, dock, såsom vanligt vid dylika beräkningar, utan hänsyn till
de stadgade ålder stilläggen.
Beträffande åter det tillägg till aflöningen, som skulle blifva af nöden,
för att äfven i det fall, att regeringens framställning angående lönetillägg
för de extra ordinarie professorerna skulle vinna Riksdagens bifall, åstad¬
komma likställighet, torde få erinras, att frågan om högskolans lektorer,
för hvilka någon motsvarighet till de naturaförmåner, som de extra ordi¬
narie professorerna åtnjuta, och hvilka i statsverkspropositionen (sid. 255)
uppskattats till 90 kronor om året för enhvar af dem, icke finnes, mot¬
svarande lönetillägg borde bestämmas till 1,000 kronor för dem, som
Motioner i Andra Kammaren, N:o 107.
19
komme att innehafva högst 5,000 kronor, samt till 500 kronor för dem,
som berättigats uppbära båda ålder stilläggen. Då af högskolans åtta
ordinarie lektorer tre redan nu skulle vara berättigade att uppbära tvenne
ålderstillägg, skulle således det behöfliga förslagsanslaget blifva 6,500
kronor.
Detta styrelsens förslag skulle jag helst vilja oförändradt framlägga,
då ej blott detsamma synes mig rättvist och billigt med afseende på lek¬
torernas ställning i jämförelse med universitetens extra ordinarie professorer,
utan dess snara genomförande äfven är i hög grad behöfligt, för att man
andeligen måtte blifva i tillfälle att få de för närvarande lägre aflönade
lektorernas undervisningsskyldigbet så ökad, som i statsverkspropositionen,
sid. 337, angifves och för undervisningens förbättring snarast möjligt
erfordras. Då emellertid Kungl. Maj:t på grund af herr statsrådet och
chefens för eklesiastikdepartementet uttalande (sid 341 i statsverkspropo¬
sitionen) ansett den omständigheten, att frågan om högskolans reorganisation
uppenbarligen snart måste lösas, utgöra binder för att redan nu genom¬
föra lönereglering på ordinarie stat för lektorerna vid högskolan, befarar
jag det vara hopplöst att för tillfället hemställa om bifall till styrelsens
ofvan anförda förslag i oförändrad form, och inskränker jag mig därför i
stället till det yrkande, att ofvan anförda belopp af 11,500 kronor jämte
den ett ålderstillägg motsvarande summan af 500 kronor eller tillsammans
12,000 kronor måtte på extra stat för år 1907 ställas till tekniska hög¬
skolans förfogande, för att dess lektorer måtte komma i åtnjutande af
samma årsaflöningsbelopp, som skulle tillkommit dem enligt styrelsens för¬
slag. Af dessa 12,000 kronor skulle då 1,500 kronor tillfalla hvar och
en af de 6 lektorerna af den lägre aflöningsklassen, 1,000 kronor till¬
komma den lektor af den högre aflöningsklassen, som tjänstgjort mer än
10 år, samt 500 kronor tillfalla hvar och en af de 4 öfriga till sistnämnda
klass hörande lektorerna. Däremot skulle det nu utgående extra lärare-
arfvodet i konstruktion af maskinelement å 1,500 kronor indragas (se
statsverkspropositionen, sid. 337); och den på detta sätt vållade tillökningen
i statsuppgifterna skulle således inskränka sig till 12,000—1,500 = 10,500
kronor.
För den händelse att regeringens framställning angående lönetillägg
för de extra ordinarie universitetsprofessorerna skulle vinna Eiksdagens
bifall, anser jag vidare, att ytterligare ett extra anslag af 6,500 kronor
bör ställas till tekniska högskolans förfogande för att åt dess lektorer
utdelas i öfverensstämmelse med hvad ofvan föreslagits i enlighet med
styrelsens underdåniga skrifvelse.
20
Motioner i Andra Kammaren, N:o 107.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställes vördsamt,
att med skyldighet för de lektorer, som för när¬
varande tillhöra den lägre löneklassen, att underkasta
sig den ökning eller förändning af tjänstgöringen, som
kommer att bestämmas, och med indragning af nu
utgående extralärarearfvodet i konstruktion af maskin¬
element å 1,500 kronor, hvarigenom det af Kungl.
Maj:t till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska
högskolan äskade anslaget af 16,500 kronor skulle
nedbringas till 16,000 kronor, Riksdagen måtte besluta:
a) att på extra stat för 1907 bevilja 12,000
kronor för tillfälliga löneförbättringar åt tekniska hög¬
skolans lektorer, på det sätt att 1,500 kronor tillfalla
en och hvar af de 6 lektorerna af den lägre löne¬
klassen, 1,000 tillkomma den lektor af den högre
löneklassen, som tjäntgjort mera än 10 år, samt 500
kronor tillfalla hvar och en af de 4 öfriga af de till
sistnämnda klass hörande lektorerna;
b) att, därest de extra ordinarie universitets-
professorernas löneförmåner skulle i enlighet med stats¬
verkspropositionen komma att af Riksdagen ökas utöfver
de nu gällande, motsvarande ökning äfven må komma
högskolans lektorer till godo, nämligen så, att de lek¬
torer, som enligt a) komme att få en årsaflöning af
högst 5,000 kronor, måtte hvardera komma i åtnjutande
af 1,000 kronor, hvaraf 500 kronor såsom lön och
500 kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt, om de
enligt a) komme att uppbära 5,500 kronor, hvardera
500 kronor att tilläggas lönen, samt att för bestridande
. af berörda löneförbättringar på extra stat för år 1907
anvisa ett förslagsanslag å 6,500 kronor.
Stockholm den 25 januari 1906.
E. von Krusen stjerna.
Victor Pettersons A.-B. tr., Stockholm, 1906.