UNDERDÅNIGT
BETÄNKANDE
AFGIFVET AF
KOMITÉN FÖR UTREDANDE AF FRÅGAN
»HURULEDES DEN SJELFEGANDE JORDBRUKANDE
BEFOLKNINGENS STÄLLNING I NORRLAND OCH DALARNE
MÅ KUNNA VIDMAKTHÅLLAS OCH STÄRKAS OCH
JORDBRUKETS UTVECKLING I NÄMNDA LANDSDELAR
BEFRÄMJAS»
3.
INNEHÅL L:
SAMMANDRAG AF INKOMNA SVAR Ä UTSÄNDA FRÅGOR:
FRÅGORNA 1—12.
STOCKHOLM 1904
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Redogörelse i afseende å komiténs frågeformulär n:o 2
Karta öfver Kopparbergs län.........................
,, ,, Gefteborgs län ...............................................
,, ,, Vesternorrlands län
,, ,, Jemtlands län ..........................................
,, ,, Vesterbottens län
,, ,, Norrbottens län .........................................
Frågeformulär 11:0 2
förteckningar å personer, som besvarat frågeformulär n:o 2.
Sockenombud..................................
Länsmän och kronofogdar...............
Domhafvande........................
Landtmätare ...............................
Jägmästare och öfverjägmästare.............................
Sammandrag af inkomna svar å frågeformulär n:o 2.
Frågan 1 .....................................
)} 2 .............................................................
>> 3 .......................................................................
1» 4.............................................................
n 5-7..............................................................
„ 8 .....................................................................
» 9......................................................................
n IO .................................................................
n II ................................................................
m 12 .....................
Sid.
3
5
7
9
11
13
i5
20
38
44
45
47
49
122
190
228
282
349
387
441
478
495
1
Redogörelse
i afseende å komiténs frågeformulär n:o 2.
För vinnande af upplysning rörande åtskilliga ämnen af särskild betydelse för
den fråga, hvilkens behandling blifvit åt komitén uppdragen, har komitén upprättat det
frågeformulär, som i det följande återfinnes under litt. A. Med undantag af frågan
28, hvilken gjorts till föremål för särskild utredning, hafva samtliga de i formu¬
läret upptagna frågor utställts till besvarande dels af kyrkoherdarne eller deras ställ¬
företrädare i de särskilda församlingarna dels ock af vissa af hushållningssällskapens
förvaltningsutskott för hvarje socken utsedda personer. Förteckning å de personer,
som besvarat de sålunda utställda frågorna och som hädanefter sammanfattas under
benämningen sockenombud, återfinnes under litt. B. I några få i förteckningen
särskildt utmärkta fall hafva af olika anledningar de tillfrågade blifvit utsedde direkt
af komitén.
Å vissa af de i frågeformuläret upptagna frågor hafva vidare svar infordrats
från kronofogdar och länsmän (litt. C.), domhafvande (litt. D.), landtmätare (litt. K.),
jägmästare och öfverjägmästare (litt. F.) samt hushållningssällskapens förvaltnings¬
utskott och dem underlydande tjensteman äfvensom landtbruksingeniörer. På tre
frågor hafva svar afgifvits äfven af' vissa sågverksaktiebolag, sågverksegare och
bruksegare.
De inkomna svaren äro här nedan (litt. G. s. 49 och följ.) återgifva i all¬
mänhet något sammandragna samt så ordnade, att samtliga svar å hvarje fråga upp¬
tagits i följd i den ordning de olika grupperna af svarande här ofvan angifvits.
Efter nämnda sammandrag äro under litt. H. införda några af de tillfrågade af-
gifna särskilda yttranden, som icke låtit sig inordna under någon bestämd fråga.
Svaren äro afgifna år 1902.
För underlättande af öfversigten öfver den del af utredningen, som afser de
särskilda socknarna, bifogas här nedan skematiska länskartor utvisande socknarnas
inbördes läge.
3
Kopparbergs län.
Mora/'
\ \ \
I
A
/ \
i \
i \ Eif clalen \\\
J TransVranclx ( ^ '
\
\ % \ 0 T S CL
l
Mora
0 re.
''' V
_J,'' \Boda\
Lima
/Envtken/
\ Venjah » . / Rall v i k. \ /
\_______ ( /Xf'"'''--____________; Svcirisjö
/ 'l ’ / Sollerön / b-®'', ,'^f '!
' ■ v
\ / , X, _^V*»V.Ål ------7
\ V \ V& X'----Kopparberg
\ Maluncj , \ / / / X /’,
' ; ^Vika/^/' \
G aqner / /°tf / oT/ \
/ ( £ < /-sr/ \
' \£ Husby \
r \ J erna )
i >-\
Tloda
,‘Lud
\ i \ Grancjärcld
• Säfsnas \ !v\\oj bärlie/göcler)
v1 / J /\jcu\e \
/ St Tuna/te^
' '''VJ^vgW
,—r ""'•s / /Hedemoro}— <" a
'/'X' / '\°<k\
/ '\s ^.^'GrytnaS'^. \ /.-,‘
r" / ''•to7' |5
fl /
NMdUnqji -
Vbo./
Gefleborgs län.
"Ramsjö
Hasselct
J \__^Harmäncj'
' Norrbofäbbo';,-.____,
I ^ V 1
jH6ciHe,si^g-
V"' v (^oasl
I ''-..‘run^.
I i
[ "Forsa /~x—.
i 'Idenor
Pärila
Delsbo
Loos
J erjsö
Enancjer*
I Mo.
nas
Hane bo
Ock.elbo
\rned Åmols kap.
HiUe
Järbo
Valbo
Ofvansj ö
Tors åker
HecLesunda/
\ . Öster \
' Fernebo; v,\/
7
Vesternorrlands län.
\ Tåsjö \
Bodum
.y*X fjällsjö
\ Junsele •)
Anundsjö
'.Björna'' X'\4
\ ° \TVebörnmds-
; \ sjö>
\ Ramsele / \
i r--// l >\
j \.Adals-Liden ; " V-—"
X / \ ,-xXie \ SKorped
X. / Edsele .)< Keseie \ ,y------
X X \ ... X XXv "X SvdensiörJ'_
y X" t a sf ' 'Pfv*x/ ' v Sr
\4 / r'"X‘c'a/ / I ohänr\p&'' / ,-NS N&bra \\
^X Helig am'^ångséle' /Mult-ry,^ / Boteå
/ Xr;' VsVn^ -by gg er
K>r'.riUpr / '
' HajVerö \
\ Borgsjö /
{ Torp
\ „ i,/''4oUef4il/'l"<Vä^tS'TV
V« X \UUanyec
\r . '&****> i
%uranmqe\oq utter- ^.\ 1 \ /
ejännäj.\ ^Koj'/”cf'
\ Gudmundrå.'X'Nora p?N
/Indals-
/’ Lideri ( \ ; N/"'Slöö
\ /S/JUSlr0rPXl3SJ?Sab^3^
‘ \xHolmXx / \ ,y.x S OHe^nö:
/ X (?' Indal *\ J'
/ K i
/ ____\ J >V- '
/ V.x Sävi-na j / ^ \^å{rv
TTTXXxX
Selanqer \iyUn3 X
j Stöds j“''s_____ j l^J
J Tana / i,-.
_-AtTm ar |Njurund^^
f/ Gideå
iGrund
\ ; sunda
X \jlrnds
H
4
*.
9
Jemtlands län.
/ TYoslrvikert
'/ / Ala- \
\ näset \
-
\
K all
.* Un.„ S bron
* Horagen ,■>_
/Laxsjö v
'' s „
'i r"\^y\
*—\j V •
S i
} V Pöuin3® jGixsA
S O fferclal \ x! /
/V r'-' \
\ V—I’"' \ iHawmerdö.1 \
• x ! \ > ) \ X /X
* \ i \ \ \ i, / ;
\ ''v. -] ( .-"Som
Are T" A'-/Usen Apa* \ / vattnet/\
„.~..y ( '"r—. rtsA \ x
« . K \ > 'v » V \ i ; u *-—n
j frsYa^'\^n(Äa !n—x ,yv v
'-----' i \ AA l.VWx \ Stuaun } -Rnmmda \
J
i
Undersåker j
______J------
S t O r sj Ö
Tennäs /
\ - v \ I N I y \ I i K ----/--j X
f6,z'\,*^y^Aön(Å3-x ^ /V v- \
l_A XxAviXA-"A Sbu3un / Hagunda \
r Hauox--AÖ?iAA"'::K.- f\
—vc,.'v»A(su,'dsj8,'AvHäsjo \( \
■*-- c*-------1 |n<xs', / \ ,r___y \ -------^ j Fors ___\
\ Oi/lkerv Myssjö j \J "'-r> \ Nvhcm ) \ / '
__ j________ / Hellesjö \ /
/ * \ \ ' \ /
' 5**9 \ \Eodsjo \ S-cKe >--------!
s
/ Vovn-
^ i Klöfsjö i /
NicLalen\ / Kåtan /
Hede
') V /A
/ ,a \ /'■,
i ''t
J i ,1 l,
.Linsåll _y ytter-HogdaV-
Sve3 iros', /
, V f
\ .
\ J-lllherrdal ?
9
1
11
Vesterbottens län.
; ele
S > ensele
med Tärna kap.
Vilbelm i n a
Dorolea
---------
r\ Mala Jörn
Hcrsjö / \
Xy eks ele
/ Skellefteå
\ V----.
"~> Burträsk.
Begerfo
A Löfanger c
/ /
\Nysätro \f
Äsele
; 'vv Örlräsk
i Fredrika
j\ \ Bygdeå
J v$\
' '•‘Vännäs /
! Bjurbolm ! Umeå \p u\
K / * ^
\ ... / X
's. \
s-^ Mordm äling
\ *~
\
13
Norrbottens län.
Z no,n Vekis
J u ckasjärvi
''•»-.w____f '\ j \ , Paj al a
G e U i vare
\ Tåren dö \_
I Korpilombolo \
J. o C kmock.
\Ö fuer-t
Torned *
j Öfver- \
Kalix
A rj e p l U O 0
Hielaniemi *_,+
< [
Rdneä '(
! Edefors
, \ Karl G us la fl
Neder- \ __\
JK rv i dsj aur
' Kalix \
Lulea 'j
Elfsby \ .
Neder
Pi 1 e å
V
15
A. Frågeformulär n:o 2.
Anm. Under benämningen bolag i detta formulär inbegripas bolag, föreningar och
enskilda personer, som drifva träförädlings- eller trävarurörelse, äfvensom bruksegare.
Odlingsmöjligheterna och jordbrukets skötsel.
1. I hvad mån gifvas å bondehemman, bolagshemman samt kronans eller
annan allmän mark inom orten lämpliga lägenheter för brytande af ny byggd, utvidg¬
ning af förefintliga odlingar eller anläggning af smärre landtbruk? I hvilken omfatt¬
ning utgöras dessa odlingslägenheter af fast mark eller myrmark? Hvilka af dem
anses genom sin belägenhet och jordens beskaffenhet i första hand egna sig för
enskildes odlingsarbete?-
2. Lider orten i allmänhet eller särskildt vissa hemman af frostländighet?
I hvad mån anses denna olägenhet kunna afhjelpas genom bättre dränering af inego-
jorden eller utdikning af angränsande sankmarker, och hvilka erfarenheter hafva
redan vunnits om att frostländighet afhjelpts eller minskats genom dylika företag?
Förekommer å andra sidan, att genom skogsafverkning eller af annan orsak frost-
ländigheten ökats?
3. Hurudan anses den odlade jorden inom orten vara till sin beskaffenhet i
j ordbruksafseende ?
4. Hur skötes i allmänhet jordbruket i orten? Tillämpas dervid föråldrade
eller för orten otjenliga metoder?
5. Hvad kan särskildt sägas om skötseln af de jordbruk, som idkas af:
a) sjelfegande bönder?
b) bolagens arrendatorer?
c) bolagen sjelfva eller deras tjensteman?
6. Hur skötas bolagens arrendehemman i jemförelse med böndernas hemman ?
7. Hur skötas de hemman, som brukas af bolagen sjelfva eller deras tjenste¬
man, i jemförelse med böndernas hemman?
8. Har i allmänhet jordbruket (jordens skötsel och afkastning samt kreaturs¬
stocken) gått tillbaka å bolagens arrendehemman, sedan de kommit ur den jord¬
brukande befolkningens ego?
\
16
9. I hvad man och under hvilka förutsättningar har intresse plägat visa sig
för nyodlingar och andra jordförbättringar å hemman, som brukas af:
a) sjelfegande bönder?
b) bolagens arrendatorer?
c) bolagen sjelfva eller deras tjensteman?
10. Förekommer*, att inegojord (deri ej inberäknade aflägset belägna slåtter-
lägenheter). lemnas obrukad eller utan annat bruk än att växande foder, så länge
det lönar sig, af bergås, samt i hvilken utsträckning eger detta rum å:
a) bolagshemman?
b) bondehemman?
11. Beträffande kronan tillhöriga, utarrenderade hemman (till kronan åter¬
fallna nybyggen och för lapparnes räkning inköpta hemman häri ej inbegripna) bör
besvaras, hur jordbruket skötes samt i hvad mån, under den tid kronan egt hem¬
manen, jordbruket gått tillbaka eller nyodlingar förekommit å:
a) indragna boställen;
b) hemman inköpta från bolag;
c) hemman inköpta från bönder.
12. Förekommer, att två eller flera hemmansdelar sammanslås och brukas
såsom en fastighet eller att fastighet delas på flere brukare, och i hvilken omfatt¬
ning eger detta rum å:
a) bolagshemman?
b) bondehemman?
Jordbrukets afkastning och biinkomster.
13. I hvilken omfattning kan, med antagande att tillgång till husbehofsvirke
finnes, sjelfva jordbrukets medelafkastning å de särskilda hemmansdelarna anses
understiga brukarens och hans familjs nödtorftiga lefnadsbehof eller (fullt) fylla de¬
samma eller ock derutöfver lemna öfverskott? Kan i vissa fall äfven ett jordbruk,
som saknar husbehofsskog, upprätthållas? Anses en ökning i jordens afkastnings-
förmåga kunna i allmänhet eller i vissa trakter inträda samt i hvad mån och under
hvilka förutsättningar? (Eger i förenämnda afseenden någon skillnad rum mellan
bondehemman och bolagshemman?)
14. Hur stor areal af inegor (åker och äng) anses erfordras för att gifva
tillräcklig afkastning för en medelstor familjs nödtorftiga lefnadsbehof, då skog finnes
endast till husbehof? Hafva hemmansdelarna i orten i allmänhet en sådan areal?
Hur stor areal med medelgod skog beväxt mark kan anses erforderlig för
att trygga en dylik brukningsdels behof af husbehofsvirke?
15. I hvilken omfattning kunna sjelfegande bönder nu eller framdeles på¬
räkna inkomst af saluskog? Huru tillgodogöra de sig dylik skogstillgång och i hvad
* Härvid bör så vidt möjligt särskildt svar lemnas beträffande hemman, som uppkommit
af nybyggen.
17
mån har omtanken att häraf bereda hemmanet en varaktig inkomst sedan gammalt
förefunnits eller. pä senare tider trängt sig fram (upplåtelse af afverkningsrätt på
lång eller kort tid, till all skogsmark eller viss del i sender, till fri afverkning eller
visst tumtal; afverkning genom bönderna sjelfva efter olika grunder; kapitalisering
af försäljningsbeloppen etc.)?
Från orter, der jordegarne endast hafva inskränkt dispositionsrätt till skogen,
bör uppgifvas den ungefärliga årliga inkomst de hafva af sina utstämplingar.
16. Hur ställer sig i det hela böndernas skogshushållning i orten i jem¬
förelse med bolagens, och hvari består den särskilda skötsel, som bönderna eller
bolagen i olika fall må egna sina skogsmarker?
17. Genom hvilka utvägar pläga jordbrukare, som ej hafva jordbruksproduk¬
ter eller skog till afsalu, bereda sig erforderliga kontanta inkomster och i hvad
mån äro dessa inkomstkällor att påräkna såsom ett varaktigt, af konjunkturer ej
väsentligen beroende stöd fob jordbruket i framtiden? Anses dessa biinkomster äfven
kunna upprätthålla ett jordbruk, som saknar husbehofsvirke och derför är hänvisadt
att anskaffa sådant genom köp? Anses de äfven räcka till för en ökad jord-
brukande befolkning?
Arrendeförhållandena.
18. I hvilken omfattning är inegojorden till bolagshemman (nybyggen deri
inbegripna) antingen upplåten på arrende eller brukad af egarne sjelfva och deras
tjenstemän?
19. I hvilken omfattning grunda sig utarrenderingarne af inegojorden till
bolagshemman på skriftliga och i hvilken på muntliga aftal?
20. Hvilka hufvudsakliga bestämmelser innehålla dessa .aftal:
a) I fråga om arrendetid, uppsägning samt af- och tillträdessyn (af hvem
bestämmes vid sådan syn ersättningsbeloppen?);
b) Beträffande arrendatorns skyldighet att erlägga visst arrende (kontant eller
in natura) samt utgöra födoråd, utskylder äfvensom vägunderhåll (vägskatt jemte
grusning och plogning af vägar).
c) Är arrendator!! skyldig att efter tillsägelse eller eljest förrätta vissa arbeten
åt hemmanets egare? Der sådan skyldighet stadgas,__ plägar denna bestämmelse
tillämpas på sådant sätt att det medför olägenhet? År arrendatorn förbjudet att
arbeta åt andra?
d) Hvem tillkommer att bygga och underhålla husen och hur tillämpas bestäm¬
melserna derom?
e) Har arrendatorn rätt till vedbrand, byggnadsvirke och bete å skogsmarken?
f) Ändra bestämmelser (såsom om utöfning af rösträtt m. m.).
21. Förekommer och i hvilken omfattning, att inegojorden till hemman till¬
höriga bönder eller andra enskilda jordegare än bolag upplåtes på arrende?
3
18
22. Hvilken ställning kunna arrendatorer af bolagshemman sägas intaga i
ekonomiskt afseende? Förekommer, att sådana arrendatorer icke äro upptagna i
röstlängderna för utöfvande af rösträtt?
23. Ivan arrendesystemet öfver hufvud taget anses lämpa sig för ortens
förhållanden?
Andra frågor.
24. Hvilka äro de olika förhållanden, som anses i orten hafva samverkat
till att de sjelfegande bönderna sålt sina hemman till bolagen?
25. Äro alla afsevärda skogsfastigheter inom socknen redan inköpta af bo¬
lagen? Hafva dylika förvärf på grund af särskilda förhållanden ej i afsevärd man
der förekommit? Köpa bolagen numera äfven skogsmarker, der all afverkningsbar
skog redan är uttagen?
26. Har genom de enskildes åtgöranden eller allmänt initiativ i orten gjorts
försök att förekomma bolagsköp (hemmanets försäljning i egarens lifstid till ett af
barnen; ansökan af kommunen att med afkastning af sockenallmänning få inköpa
jordbruksfastighet; sammanslutning mellan jordegare; spridande af skrifter m. m.)?
27. Förekommer, att genom tillvägagångssättet vid flottleders _ reglering,
afsyning och begagnande tillskapas svårigheter för vissa jordegare att tillgodogöra
sig sin skogsafkastning? Hvilka ändringar i flottningsförfattningarna eller andra
utvägar kunna i sådana fall ifrågasättas för afhjelpande af dylika missförhållanden?
28. Anses hemmanen i orten vara oskäligt betungade med väghållningsbesvär
i jemförelse med hemman inom andra trakter af länet samt i sådant fall af hvilka
anledningar?
29. Brukar den behållna skogsafkastningen från bolagshemman i någon form
komma den ort, der skogen afverkas, till godo eller i allmänhet gå förlorad för
densamma?
30. Hvilka erfarenheter gifvas om användningen af de penningar, som inflyta
genom böndernas försäljning af sina skogshemman?
31. Pläga bolagen vara obenägna eller i mindre grad än öfriga jordegare
villiga att, med tillmötesgående af lokal efterfrågan efter mindre jordlägenheter och
tomtplatser, från sina hemman afyttra derför erforderlig mark?
32. Hvilka erfarenheter hafva hittills kunnat vinnas af egostyckningslagens
tillämpning? Förefinnes benägenhet hos bolagen att afhända sig inegojorden till sina
hemman, och föreligga särskilda hinder mot att sådant kunnat ske i större omfatt¬
ning? I hvad mån anses genom den afsedda utstyckningen af nämnda jord kunna
uppstå ett utvecklingskraftigt jordbruk och skapas en sjelfständig befolkning?
33. Hvilka åtgärder kunna tänkas ledande dertill, att landets fortsatta upp¬
odling och bebyggande icke, såvidt rörer bolagens hemman, för framtiden afbrytes
19
utan med tillgodogörande af förefintliga odlingslägenheter må fortgå i lika mån som
på bondehemman? '
34. Hvilka åtgärder kunna vidtagas för att höja jordbruket och den jord¬
brukande befolkningens ställning genom direkt understöd eller undervisning? Kan
det i sådant afseende anses önskvärdt, att en särskild frostförminsknings- och odlings-
lånefond bildas för Norrland och Dalarne med särskilda för dessa landsdelar afsedda
villkor? På hvad sätt kan utsträckt undervisning i jordbruk och skogsvård inom
orten lämpligen anordnas?
20
B. Förteckning å de personer, som för de särskilda socknarna
besvarat komiténs frågor i frågeformulär n:o 2. (Sockenombud).
Samtliga med undantag af flertalet kyrkoherdar och öfriga nedan-
nämnda prester samt de med *) utmärkta äro föreslagna af vederbörande
hushållningssällskaps förvaltningsutskott. De vid namnen befintliga siff¬
rorna, som förekomma, der inom samma socken afgifvits olika svar, angifva
hvilket svar den tillfrågade underskrifvit.
I. Kopparbergs län.
1. Falu fögderi.
Enviken. Kyrkoherden A. G. Ericsson. 1.
Nämndemannen Jan Ersson i Rönndalen. 2.
Kommunalnämndsordföranden A. Olsson i Rönndalen. 3.
Svärdsjö. Vice Pastorn J. A. Thunberg.
Kommunalnämndsordföranden E. Andersson i Kyrkbyn.
Landstingsmannen Jan Jansson i Gråsala.
Sundhorn. Kyrkoherden C. Fr. Pettersson.
Nämndemannen Fr. Steinholz i Kolarbo.
Nämndemannen D. Wretling i Sundbornsby.
Vika. Kyrkoherden C. A. Brandberg.
Nämndemannen J. O. Strandberg i Strand.
Nämndemannen H. E. Norberg i Fernviken.
Kopparberg. Kontraktsprosten G. Widegren.
Nämndemannen Adrian Andersson i Sveden.
Nämndemannen O. Olsson i Harmsarfvet.
Aspeboda. Kyrkoherden Aug. Bäck.
Nämndemannen Gustaf Tysk i Vallmora.
Folkskoleläraren M. Mattsson i Lilla Aspeboda.
'körsång. Kyrkoherden Rich. Hsegermark.
. Nämndemannen K. J. Kalleberg i Tomnäs.
Gustaf. Kontraktsprosten J. A. Roos.
Landstingsmannen A. Eriksson i Bodarne.
Nämndemannen Joh. Matsson i Solfvarbo.
J. G. Gustafsson i Hagtägten.
Silfberg. Kyrkoherden A. Källström.
Skiftesgodemannen Johan Persson i Skenshyttan.
Störa Tima. Ingen af de tillfrågade inkommit med svar.
2. Hedemora fögderi.
Säter. Kyrkoherden Knut Alin.
Häradsdomaren E. A. Dahl i Dalsbyn.
Säter. Nämndemannen M. Aug. Andersson i Angarne.
Stora Skedvi. Nämndemannen W. Carlsson i Skuggbo.
Landstingsmannen W. Carlsson i Anstahyttan.
Nämndemannen Eric Enochsson i Elfåsa.
Garpenberg. Kyrkoherden K. M. Canell.
Hedemora. Kyrkoherden Harald Örtenblad.
Landstingsmannen Joll. Andersson i Nås.
Nämndemannen Joll. Andersson i Norrby.
Husby. Kyrkoherden Pehr Montan.
Nämndemannen E. Ct. Andersson i Ägnsnäs.
Nämndemannen Gust. Andersson i Öfvernora.
Nämndemannen C. Gustafsson i Svinö.
By. Kontraktsprosten A. E. Lefrin.
Orgelnisten J. E. Johansson i Byås.
Landstingsmannen And. Johansson i Fornby.
Kommunalstämmoordföranden Er. Larsson i Vestanbäck.
Folkärna. Nämndemannen J. F. Isacson i Hälla.
Nämndemannen A. Joll. Andersson i Sonnbo.
Grytnäs. Kyrkoherden L. Almqvist. 1.
Nämndemannen P. E. Larsson i Sör Näfde. 2.
Avesta. Nämndemannen C. W. Lundbom i Avesta.
Fjerdingsmannon P. A. Norrgren i Avesta.
5. Nedan-Siljans fögderi.
Bjursås. Vice Pastorn J. Ax. Forslund. 1.
Nämndemannen Skinnar Eric Danielsson i Limbo. 2.
Nämndemannen Klockar M. Andersson i Backgården. 3.
Ål. Folkskoleläraren Johan Göransson i Kyrkbyn.
Landstingsmannen Tidigs Anders Israelsson i Sätra.
Leksand. Kontraktsprosten E. L. Petersson. 1.
Nämndemannen Nises Lars Andersson i Åkerö. |
Nämndemannen Nygårds Erik Jonsson i Vestberg. 2.
Folkskoleläraren L. Danielsson.
Siljansnäs. Kyrkoherden Olof Öström.
Skifte.sgodemannen Alm Mats Ersson i Vestra Björken.
Skiftesgodemannen Hol Daniel Ersson i Fornby.
Rättvik. Landstingsmannen Verkmästar Anders Jonsson i Utanåker. 1.
Hemmansegaren E. H. Borg i Söderås. 2.
Boda. Kontraktsprosten Henrik Peterson.
Kommunalnämndsordföranden J. H. Andersson i Ofvanmyra.
Nämndemannen Jones E. Ericsson i Ofvanmyra.
Ore. Kyrkoherden Richard Hvasser.
Egodelningsrättsledamoten Lissel Hans Hansson i Sunnanhed.
Nämndemannen Eric Gök i Näset.
Kyrkovärden O. E. Hansson i Dalbyn.
Gagnef. Kyrkoherden J. Gabrielsson. \
Landstingsmannen Niss Olof Ersson i Björka. I
Nämndemannen B. JT. Matsson i Brötjerna. 2.
22
4. Ofvati-Siljans fögderi.
Mora. Vice Pastorn K. Gr. Skoglund.
Kommunalnämndsordföranden M. Tysk i Vattnas.
Egodelningsrättsledamoten M. Elin i Färnäs.
Våmhus. Kyrkoherden F. Nordenstam.
Skiftesgodemannen Unge Sparr E. Ersson i Vestra Storbyn.
Förre Fjerdingsmannen Mårten Lars Olsson i Indor.
Sollerön. Handlanden H. A. Andersson i Sollerön.
Nämndemannen Mats Olof Larsson i Häradsarfvet.
Venjan. Kyrkoherden Gr. Hj. Lychou.
Skiftesgodemannen Stor A. Persson i Kjettbo.
Skiftesgodemannen Lim Carl Andersson i Kyrkbyn.
Or sa. Kyrkoherden D. E. Boethius. 1.
Kommunalnämndsordföranden Jemt H. Hansson i Oljonsbyn. \
Egodelningsrättsledamoten Hanser Hans Ersson i Hansjö. / “
Elfdalen. Kontraktsprosten C. W. Söderström.
Skiftesgodemannen Smeds Lars Olsson i Åsen.
Egodelningsrättsledamoten Uf Lars Persson i V. Myckeläng.
Sårna. Kommunalnämndsordföranden A. G. Bergström i Särna.
5. Vester-Dals fögderi.
Flöda. Skiftesgodemannen Eljas Per Persson i Handbäcken. 1.
Elias O. Olsson i Björbo. 2.
Nås. Nämndemannen L. N. Larsson i Nederborg.
Nämndemannen Skans Anders Larsson i Skansbacken.
Hemmansegaren Gästg. L. Larsson i Hjulbäck.
Säfsnäs. Nämndemannen Gust. Anderson i Markusfallet.
Klockaren John Lindgren i Fredriksberg.
Jerna. Folkskoleläraren Per Skoglund i Myrbacka.
Äppelbo. Nämndemannen Hane Erik Ersson i Ofvanheden.
Kyrkovärden Welam Johan Olsson i Nordibyn.
Malung. Kyrkoherden Erik Hedvall.
Kommunalnämndsordföranden D. P. Larsson i Grimsåker.
Bankkamreraren L. Jonell i Myckelbyn.
Lima. Kyrkoherden Erik Holmgren.
Häradsdomaren Mathias Larsson i Gråheden.
Nämndemannen S. P. Mattsson i Bu.
Kommunalnämndsordföranden Lissola Martin Persson i Kisätra.
Transtrand. Kyrkoherden Peter Falk. 1.
Landstingsmannen Joh. Ström i Transtrand. 2.
Kommunalnämndsordföranden A. Jacobsson i Mornäs. 3.
6. Vester-Bergslags fögderi.
Grangärde. Kyrkoherden A. Magnevill. 1.
Egodelningsrättsledamoten Per Jansson i Broby. | „
Nämndemannen Daniel Pettersson i Räfvåla. f '
Ludvika. Kyrkoherden Sixtus Berthelsson.
Nämndemannen Frans Danielsson i Sörvik.
Nämndemannen Johan F. Andersson i Dagkarlsbo.
Norrbärke. Nämndemannen P. E. Gustafson i Ljusåsen.
Landtbrukaren L. G. Morin i Snöån.
Nämndemannen L. Leonardsson i Flatenberg.
Söderbärke. Egodelningsrättsledamoten A. E. Andersson i Tolfsbo.
Skiftesgodemannen Unge A. Persson i Sörbo.
Malingsbo. Kyrkoherden Ludvig Fahlström.
Skiftesgodemannen J. P. Persson i Bisen.
Orgelnisten Hugo Törnquist.
II. Gefleborgs län.
1. Gestriklands fögderi.
Hedesunda. Kyrkoherden Alfred Sillen.
Landstingsmannen Erik Lund i Brunn.
Hemmansegaren Olof Westlund i Brunn.
Öster Fernebo. Kyrkoherden F. Leon. Ångman. \
Kommunalnämndsordföranden O. Ohlsson i Bro. | '
Hemmansegaren Eric Andersson i Kloppsta. 2.
Ar sunda. Kyrkoherden K. G. Holmqvist. 1.
Handlanden John Strand i Sörby. 2.
Landtbrukaren Joh. Larsson i Sörby. 3.
Torsåker. Kontraktsprosten A. J. Petersson. 1.
Häradsdomaren E. Ericsson i Solberga. ) 9
Hemmansegaren And. Pettersson i Vibyhyttan. | “
Of vansjö. Prosten O. Hj. Humble.
Länsmannen Alfr. Delin.
Hemmansegaren Erik Jansson i Bro.
Järbo. Kyrkoherden E. Hj. Strömbäck.
Hemmansegaren And. Andersson i Öfverbyn.
Förre Fjerdingsmannen S. Backman i Öfverbyn.
Högbo. Kyrkoherden Joh. Fryklund.
Jägmästaren T. Dahllöf, Sandviken.
Ockelbo. Kyrkoherden E. G. Ljungqvist.
Landtbrukaren Aug. Ehrlin i Romsen.
Hemmansegaren Lars Åkerlund i Ulfsta.
Amot. Kapellpredikanten Johan Wallmon. 1.
Handlanden Nils Ostling, _ Amots bruk. 2.
Hamrånge. Kyrkoherden P. O. Öberg.
Landtbrukaren Olof Norelius i Häckelsäng.
Landtbrukaren Lars Österberg i Högsta.
Hille. Kyrkoherden Bernh. Bohlin.
Kyrkovärden J. Lindblom i Björke. o
Hemmansegaren A. G. Pettersson i Åhyggeby.
24
Valbo. Kontraktsprosten J. W. Lundvik.
Förre Riksdagsmannen A. Andersson i Lund.
Landtbrukaren Hj. Sundin i Sveden.
2. Södra Helsinglands fögderi.
Skog. Kyrkoherden G. Samelius, 1.
Nämndemannen Per Boden i Tönnånger. 2.
Förre Nämndemannen Nils Lindberg i Lingbo. 3.
Söderala. Kyrkoherden A. W. Qvarnström.
Landtbrukaren Sven Jonsson i Orsta.
Landtbrukaren Erik Andersson i Kinsta.
Seger sta A Komministern O. Westerlund.
Hemmansegaren Erik Persson i Byn.
Hanebo. Komministern Hjalmar Bladin. 1.
Kommunalstämmoordföranden, Majoren C. Silfverstolpe. 2.
Mo. Kyrkoherden M. A. Högdahl. 1.
Landtbrukaren And. Ersson i Florhed. 2.
Rengsjö. Ingen af de tillfrågade inkommit med svar.
Norrala Vice Pastorn O. T. Österlund.
Hemmansegaren Hans Persson i Närby.
Kommunalnämndsordföranden C. M. Enqvist i A.
Trönö. Komministern J. E. Persson.
Landtbrukaren Erik Hansson i Rappsta.
Landtbrukaren A. G. Högman i Sterte.
Bollnäs. Kontraktsprosten H. D. Jansson.
Förre Riksdagsmannen Jon Jonsson i Hertsjö.
Hemmansegaren Jon Ersson i Sälversta.
Alfta. Handlanden A. G. Schwartz.
Of vanåker. Kyrkoherden A. Aug. Wennlund. 1.
Förre Nämndemannen And. Olsson i N. Edsbyn. 2.
Kommunalnämndsordföranden M. Olsson i V. Edsbyn. 3.
Voxna. Kyrkoherden J. F. Wahlström. 1.
Orgelnisten A. E. Sahlström. 2.
3. Norra Helsinglands fögderi.
Enånger. Landstingsmannen J. O. Enqvist i Hökberg.
Njutånger. Komministern Fr. Nordvall.
Häradsdomaren Lars Jonsson i Fegärde.
Nianfors. Kapellpredikanten C. W. Roland.
Helsingtuna. Ingen af de tillfrågade inkommit med svar.
Idenor. Hemmansegaren Erik Eriksson i Hamre.
Landstingsmannen Erik Claesson i Nybyn.
Forsa. Kyrkoherden O. Holmquist. 1.
Förre Riksdagsmannen Jonas Andersson i Ölsund. (
Kommunalstämmoordföranden Olof Malm i Forsa. ) ‘
Hög. Kyrkoherden O. Holmquist. 1.
2.
Hög. Kommunalnämndsordföranden Jon Olsson i Fors.
Hemmansegaren Jon Olof Fäldt i Vestanåker.
Rogsta. Kyrkoherden K. Aug. Gustafson.
Nämndemannen 01. Hansson i Östby.
Nämndemannen Erik Sundin i Fridland.
Ilsbo. Vice Pastorn A. Wikström.
Nämndemannen Johannes Lönnberg i Hagland.
Kyrko värden Erik Lönnberg i Sörby.
Harmånger. Kyrkoherden Lars Rosander.
Kommunalstämmoordföranden M. Bergman i Harmånger.
Hemmansegaren J. Hålin i Hånick.
Jättendal. Kyrkoherden Lars Rosander.
Nämndemannen Martin Ådahl i Frösten.
Handlanden Aug. Engberg i Frösten.
Gnarp. Kommunalnämndsordföranden J. Ahs i As.
Nämndemannen H. P. Wallner i Gällsta.
Bergsjö. Kontraktsprosten Gustaf Pontén.
Kommunalnämndsordföranden Joh. Haglund i Skrämsta.
Förre Kommunalnämndsordföranden Hans Hansson i Högen.
Hassela. Kyrkoherden L. Wallner. 1.
Kommunalnämndsordföranden H. Backlund i Franshammar.
Hemmansegaren W. Andersson i Bränsle. 3.
Norrbo. Förre Länsmannen J. W. Pira.
Hemmansegaren Per Jonsson i Bästdal.
Bjuråker. Kommunalnämndsordföranden Per Persson i Berge.
Skiftesgodemannen Anders Olsson i Tå.
Delsbo. Kontraktsprosten L. Fredborg.
Landstingsmannen Olof Nilsson i Ede.
Skiftesgodemannen Isak Rudolphi i Wij.
4. Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdal. Vice Pastorn Alb. Joh. Wallén.
Vice Kommissionslandtmätaren A. F. Gustafsson i Ljusdal.
Skiftesgodemannen Joh. Person i Sörkämsta.
Ramsjö. Kyrkoherden J. K. Lagergren.
Handlanden P. Broström i Viken.
Färila. Kyrkoherden Ax. L. Brundin. 1.
Landstingsmannen Anders Nilsson i Svedja. |
Nämndemannen A. Lanzén i Föne. |
Los. Kyrkoherden 0. Nordlander.
Kommunalnämndsordföranden P. Wilén i Kyrkbyn.
Landstingsmannen J. Halfvarsson i Hamra.
Jerfsö. Kontraktsprosten 0. A. Wallén.
Landstingsmannen 01. Olsson i Kramsta.
Förre Kommunalstämmoordföranden J. Jansson i Oije.
Arbrå. Prosten 01. Färnström.
Kommunalnämndsordföranden Anders Jonsson i Arbrå.
Nämndemannen Hans Rodell i Kyrkbyn.
26
Undersvik. Prosten P. W. Wahlstedt. 1.
Nämndemannen Jonas Olsson i Löfvik. | g
Skiftesgodemannen Olof Jonsson i Kyrkbyn. |
III. Vesternorrlands län.
1. Medelpads Vestra fögderi.
Tima. Kyrkoherden J. A. Rydén.
Skiftesgodemannen S. P. Eriksson i Klingsta.
Häradsdomaren A. Svensson i Pors.
Ordföranden i fattigvårdsstyrelsen Joh. Zelån i Skallböle.
Attmar. Kyrkoherden E. J. Hellström.
Nämndemannen L. P. Andersson i Harf.
Nämndemannen J. A. Floden i Sörböle.
Kommunalstämmoordföranden H. E. Nilsson i Skedvik.
Stöde. Kommunalstämmoordföranden Dan Höglund i Stöde.
Hemmansegaren E. A. Thunström i Nedansjö.
Landstingsmannen Karl Wiström i Edsta.
Torp. Kontraktsprosten O. Modin.
Kommunalstämmoordföranden A. Widell i Yissland.
Kommunalnämndsordföranden O. H. Andersson i Komsta.
Hemmansegaren Erik Larsson i Finsta.
Borgsjö. Landstingsmannen O. J. Asplund i Ede. 1.
Hemmansegaren J. Mårtensson i Osternäset. 2.
Hafverö. Kyrkoherden P. J. Söderberg.
Hemmansegaren J. Grelson i By.
Landstingsmannen H. Halfvarsson i Öfver-Turingen.
Hemmansegaren J. A. Säterberg i Säter.
Selånger. Kyrkoherden O. K. Hellzén.
Förre Riksdagsmannen N. P. Wallmark i Valla.
Handlanden Abr. Sundberg i Hofs by.
Hemmansegaren J. P. Eriksson i Näfsta.
Sättna. Hemmansegaren E. O. Ytterström i Flata.
2. Medelpads Östra fögderi.
Indal. Kyrkoherden P. Englund.
Förre Länsmannen H. Fr. Sjödin.
Kommunalstämmoordföranden O. N. Bäckvall i Indal.
Indals-Liden. Kyrkoherden L. H oflin. 1.
Nämndemannen Jon Olsson i Dacke. 2.
Häradsdomaren N. D. Mellin i Märrgård. 3.
Holm. Komministern J. P. oBjörnsson.
Hemmansegaren Per Åslin i Anundgård.
Hemmansegaren H. O. Forssberg i Vike.
Hemmansegaren Jon Olsson i Vike.
27
Skön. Kyrkoherden J. Anderson Bråten. 1.
Häradsdomaren 01. Näslund i Ljusta. \
Handlanden Gust. B. Modin i Skönsberg. ' 2.
Nämndemannen Alf. Hellberg i Högom. |
Alnö. Kyrkoherden A. J. Blix.
Hemmansegaren J. A. Bjermqvist i Pottäng.
Timrå. Nämndemannen P. Bylund i Skottgård.
Hemmansegaren A. P. Åkerberg i Åkerby.
Ljustorp. Kyrkoherden L. Widell.
Kommunalstämmoordföranden Petter Wikman i Gällvik.
Hässjö. Komministern John Carlson.
Rättaren E. G. Högberg i Fjäl.
Hemmansegaren C. E. Linde i Gasabäck.
Tynderö. Ingen af de tillfrågade inkommit med svar.
Njurunda. Vice Pastorn J. Axel Carlsson.
Landstingsmannen N. F. Hellsén i Helgum.
Hemmansegaren Jonas Höglund i Juni.
Häradsdomaren M. A. Westrin i Dingersjö.
3. Södra Ångermanlands Nedre fögderi.
Säbrå. Kontraktsprosten Alex. E. Bill.
Hemmansegaren E. Norberg i Norrstig.
Kommunalstämmoordföranden J. 0. Högberg i Näs.
Stigsjö. Kyrkoherden N. Bergman.
Hemmansegaren P. Sjödin i Sörgården.
Hemmansegaren J. E. Uddfors i Brunne.
Viksjö. Komministern A. E. Carlbom.
Handlanden L. Skoglund i Nyhem.
Häggdånger. Vice Pastorn J. J:son Brodeen.
Hemmansegaren Erik Brodén i Antjern.
Hemmansegaren P. Näslander i Klappnäs.
Kommunalstämmoordföranden N. Lindberg i Lindom.
Gudmundrå. Kyrkoherden E. M. Nordling.
Mjölnaren Bror Lidbaum i Jättesta.
Folkskoleläraren J. Nordling i Kramfors.
Hemmansegaren Israel Nordin i Frånö.
Hemmansegaren S. V. Näsström i Dynäs.
Hemmansegaren Joll. Svanholm i Bergom.
Hemmansegaren Erik Eriksson i Fiskja.
Högsjö. Mjölnaren D. Grafström i Bäckland.
Fjerdingsmannen Er. Wedin i Bölen.
Hemsö. Komministern Nils Östgren.
Hemmansegaren Nils Henriksson i Utanö.
Hemmansegaren J. P. Strandberg i Utanö.
Torsåker. Prosten K. J. Edwall.
Hemmansegaren 0. Fahlén i Björned.
Folkhögskoleföreståndaren J. Sandler i Prestmon.
Gästgifvaren Nils Hamberg i Hamra.
28
Ytter-Lännäs. Hemmansegaren Joh. Östman i Östhammar.
Hemmansegaren D. L. Fahlén i Nordanåker.
Hemmansegaren H. A. Eden io Ed.
Dal. Hemmansegaren Er. Eriksson i Ållsta.
Hemmansegaren Nils Flodin i Flögsätter.
Boteå. Kontraktsprosten M. O. Åkerstedt.
Hemmansegaren N. P. Bergström i Följa.
Styrnäs. Komministern Karl Gustafsson.
Hemmansegaren David Ulin i Utnäs.
Hemmansegaren J. Näsholm i Utnäs.
Öfver-Lännäs. Komministern G. H. Nydalil.
Landtbrukaren Isr. Stattin i Tybränn.
Kyrkovärden A. P. Lundström i Lännäs.
Sånga. Kontraktsprosten M. O. Åkerstedt.
Hemmansegaren O. Westerlund i Para.
Gästgifvaren 0. Bergsten i Gårdnäs.
Nora. Kyrkoherden P. A. N. Sundelin. |
Kommunalnämndsordföranden P. Westman i Bossvik. * 1.
Nämndemannen S. Svensson i Salteå.
Direktören A. Carlsson i Nordvik. 2.
Bjertrå. Ingen af de tillfrågade inkommit med svar.
Skog. Komministern L. 0. Sundström. | 1
Kyrkovärden H. Edström i Dala. |
Hemmansegaren A. Wallin i Kläpp. 2.
4. Södra Ångermanlands Öfre fögderi.
Sollefteå. Prosten J. U. Åkerberg.
Hemmansegaren Hans Abr. Hansson i Vestanbäck.
Förre Folkskoleläraren 0. Neander i Sollefteå.
Hemmansegaren H. Sehlstedt i Sollefteå.
Ed. Komministern Hugo Öqvist.
Sjökaptenen Isr. Edström i Ed.
Hemmansegaren Joh. Solander i Forsnio.
Multrå. Komministern K. A. Josefson.
Häradsdomaren A. Berglund i Klofsta.
Hemmansegaren 01. Tjällgren i Tjäll.
Långsele. Vice Pastorn Petrus Öhrwall.
Graninge. Hemmansegaren Jon Eriksson i Östergraninge.
Hemmansegaren J. Nordlander i Östergraninge.
Folkskoleläraren Anders Bergh i Björknäset.
Resele. Kyrkoherden J. Sundelin.
Kyrkovärden Johan Johansson i Öfverbodvill.
Hemmansegaren Zachris Jonsson i Mo.
o Nämndemannen N. J. Sjödin i Omnäs.
Adals-Liden. Kyrkoherden V. B. Frisendahl. 1 .
Kommunalstämmoordföranden Oskar Frisendahl i Näsåker. )
Hemmansegaren E. W. Borin i Rå. 2.
Junsele. Kontraktsprosten Frans Blix. 1.
Junsele. Hemmansegaren Daniel Nordahl i Krånged 2.
Nämndemannen Sven Östlund i Junsele. 8.
Ramsele. Vice Pastorn A. W. Edwall.
Kommunalstämmoordföranden Nils Isaksson i Ramsele.
Nämndemannen P. Johansson i Stenviksland.
Hemmansegaren Johan Mattsson i Sihl.
Edsele. Komministern Carl Skog.
Hemmansegaren J. Hellbom i Näs.
Hemmansegaren Christoffer Olsson i By.
Helgum. Kyrkoherden Abr. Löf.
Hemmansegaren Abram Michaelsson i Ärtvik.
Hemmansegaren H. Helhoff i Guxås.
Fjällsjö. Kommunalstämmoordföranden H. E. Mårtensson i Sihl.
Hemmansegaren E. J. Strömqvist i Vengel.
Förre Riksdagsmannen J. E. Schödén.
Bodum. Hemmansegaren A. P. Naesström i Näset.
Hemmansegaren Olof Pålsson i Orrnäs.
Tåsjö. Hemmansegaren Grels Johanson i Rörström.
Hemmansegaren E. J. Andersson i Björksjönäset.
5. Norra Ångermanlands Nedre fögderi.
Nordingrå. Kyrkoherden Petrus Brandell. 1.
Hemmansegaren J. Libell i Mjösjö. j 0
Handlanden P. D. Omnell i Nordingrå. /
Ullånger. Hemmansegaren Nils Wiklund i Holl. *)
Kyrkovärden Erik Ullberg i Torna. *)
Kommunalnämndsordföranden Jon Wikner i Invik. *)
Vibyggerå. Kyrkoherden Per Söderlind.
Kommunalnämndsordföranden Joh. Bölenius i Skofed.
Fiskeritillsyningsmannen J. A. Ling i Sjöland.
Nätra. Vice Pastorn Nils Beskow.
Landstingsmannen A. Edblad i Eden.
Hemmansegaren P. Hörnsten i Bjästa.
Hemmansegaren .1. Sundström i Hagaris.
Sidensjö. Kyrkoherden H. F. Silén.
Hemmansegaren Jonas Strindlund i Nybyn.
Hemmansegaren Krist. Söderlind i Sidensjö.
Skorped. Nämndemannen P. Andersson i Lännäs.
Arrendatorn Ivar Öhman i Önskan.
Anundsjö. Kontraktsprosten J. G. Dixelius. 1.
Gästgifvaren Ivar Svensson i Pengsjö. 2.
Kyrkovärden Jon Lindström i Bredbyn. 3.
6. Norra Ångermanlands Öfre fögderi.
Själevad. Landstingsmannen Eric Bonnedahl i Kroksta.
Hemmansegaren Per Edblad i Billa.
30
Själevad. Hemmansegaren Chr. Nordin i Norrvåge.
Mo. KommunalnämndsordfÖranden J Berglund i Backe.
Kyrkovärden 01. Linde i Flerke.
Björna. Kyrkoherden Nils Edlund.
Arnäs. Kyrkoherden A. Lundström.
Kommunalstämmoordföranden O. A. Hägglund i Arnäsvall.
Folkskoleläraren N. J. Boman i Arnäsvall.
Gideå. Kyrkoherden J. Er. Björkqvist.
Nämndemannen Joh. Magn. Norenius i Gideå.
Hemmansegaren J. Grundström i Flerke.
Trehörning sjö. Kapellpredikanten Gustaf Bäckman.
Kommunalstämmoordföranden P. L. Sjödin i Karlsviken.
Sergeanten P. N. Meijerhöffer i Lemelsjö.
Grundsunda. Kyrkoherden Carl J. E. Hasselberg. 1.
Gästgifvaren A. Edlund i Önska. 2.
IV. Jemtlands län.
1. Jemtlands Östra fögderi.
Ragunda. Kyrkoherden J. Nseslund. 1.
KommunalnämndsordfÖranden Jonas Gisseldahl i Munsåker. 2.
Nämndemannen P. Amcoff i Ammer. 3.
Hellesjö. KommunalnämndsordfÖranden M. Eriksson i Ansjö.
IIåsjö. Komministern Harald Wedholm.
Skiftesgodemannen Er. Larsson i Ofsjö.
Fors. Kyrkoherden P. J. Strindberg. 1.
Hemmansegaren Paul Kristianson i Bispgården. \ ~
Hemmansegaren N. Jonsson i Bispgården. J
Stugun. Kyrkoherden Axel Nilsson. 1.
Skiftesgodemannen O. E. Horneii i Fisksjölandet. 1
Hemmansegaren E. Holmberg i Strånäset. t 2.
Hemmansegaren J. M. Pettersson i Höglunda. I
• Borgvattnet. Komministern Per Hedlund.
Kyrkovärden Elias Bolin i Borgvattnet.
Kyrkovärden M. Eriksson i Borgvattnet.
Nämndemannen S. P. Sahlin i Selsålandet.
Refsund. Kontraktsprosten O. Löfvenmark.
Hemmansegaren Eric Svensson i Melgåsen.
Hemmansegaren .1. O. Karlsson i Anviken.
Landstingsmannen Per Henriksson i Ammer.
Nyhem. KommunalnämndsordfÖranden C. E. Alenius i Nyhem.
Skiftesgodemannen Er. Gust. Persson i Sunnerå.
Skiftesgodemannen Adam Johansson i Gimdalen.
Bodsjö. Pastorsadjunkten Gottfrid Dalén.
Hemmansegaren L. E. Larsson i Va.le.
31
Bodsjö. Hemmansegaren E. Petterson i Sidsjö.
Sundsjö. Förre Riksdagsmannen P. O. Eriksson i Fanbyn.
Mejeriföreståndaren Lars Molund i Samsta.
Hemmansegaren J. Fr. Persson i Sörviken.
Bräcke. Komministern O. Tirén.
Landtbrukaren C. Aström i Ahn.
Nämndemannen O. Linge i Bräcke.
Skiftesgodemannen J. A. Jonsson i Sösjö.
Brunflo. Vice Pastorn C. G. Eriksson.
Skiftesgodemannen Andreas Jönsson i Solberg.
Kommunalnämndsordföranden P. Eriksson i Odenslund.
Marieby. Vice Pastorn C. G. Eriksson.
Kyrkovärden Jöns Olofsson i Fugelsta.
Skiftesgodemannen Johannes Olofsson i Öfverbyn.
Lockne. Komministern I. P. Hörnfeldt.
Hemmansegaren Sundvis Eriksson i Rise.
Skiftesgodemannen Carl Pettersson i Tramsta.
Näs. Kyrkoherden Johannes Lindgren.
Förre Kommunalnämndsordföranden L. M. Björklund i Kloxåsen.
Förre Kommunalnämndsordföranden Eric Esbj:son Gardin i Wij.
Hackås. Komministern Axel Nordien.
Kyrkovärden S. Halvarson i Näcksta.
Nämndemannen O. Olsson i Bränna.
Hemmansegaren A. Sandström i Sanne.
2. Jemtlands Norra fögderi.
Lit. Kyrkoherden J. Genberg.
Kommunalnämndsordföranden Arvid Jonsson i Korsta.
Orgelnisten And. Erikson i Hölje.
Landstingsmannen Olof Johansson i Mo.
Kyrkas. Kommunalnämndsordföranden A. J. Hansson i Bringåsen.
Fjerdingsmannen Göran Eriksson i Kläppe.
Skiftesgodemannen Eric Jonsson i Lungre.
Häggenås. Skiftesgodemannen Arvid Magnusson i Österåsen.
Egodelningsrättsledamoten A. E. Olsson i Andersgård.
Kommunalstämnioordföranden Joh. Eriksson i Nygård.
Föllinge. Fiskeriuppsyningsmannen J. Danielsson i Prestbordet.
Hemmansegaren J. Sjöström i Ottsjön.
Hemmansegaren Olof Hemmingsson i Holmsjön.
Laxsjö. Komministern J. Naeselius.
Förre Kommunalnämndsordföranden Olof Nilsson i Laxsjö.
Skiftesgodemannen Sven Olofsson i Laxsjö.
Nämndemannen 01. Nilsson i Laxsjö.
Hotagen. Komministern C. Barck.
Handlanden Isak Isaksson i IJäggsjön *).
Skiftesgodemannen Anders Jonsson i Gunnars vattnet *),
32
Hammerdal. Kontraktsprosten N. Th. Feltström. 1.
Kommunalstämmoordföranden Lars Andreasson i Bye *). 2.
Gåxsjö. Komministern Joh. Palmblad.
Landstingsmannen A. Öhrberg i Gåxsjö *).
Kommunalnämndsordföranden Erik Persson i Gåxsjö*).
Ström. Landstingsmannen Olof Olofsson i Tullingsås. 1.
Skiftesgodemannen Jöns Rosenberg i Öhn. 2.
Alanäs. Komministern K. Hasselgren. 1.
Kommunalstämmoordföranden Per Mickelsson i Alanäs.) ^
Handlanden Simon Andersson i Alanäs. i ■
Frostviken. T. f. Pastorn A. Arvidsson. 1.
Kommunalnämndsledamoten Olof Rolandson i Jormvattnet. |
Kommunalnämndsordföranden G. Göransson i Gussvattnet. j- 2.
Extra Provinsialläkaren H. Ljungdahl i Gäddede. ’
B odon. Hemmansegaren Per Persson i Vejmon.
Skiftesgodemannen J. Jonson i Dvärsätt.
Fjerdingsmannen Per Eriksson i Häste.
Näskott. Landstingsmannen Nils Person i Faxelfven.
Hemmansegaren Nils Agerberg i Bjerte.
Hemmansegaren Nils Olsson i Tullus.
Aspås. Nämndemannen P. Persson i Trången.
Hemmansegaren O. A. Ågren i Storgården.
Kommunalstämmans v. ordförande Olof Ericsson i Gräfte.
Ås. Skiftesgodemannen Jonas Magnusson i Backen.
Kommunalnämndens v. ordförande N. O. Olsson i Rösta.
3. Jemtlands Vestra fögderi.
Sunne. Kyrkoherden A. E. Lindeman.
Nämndemannen A. Dillner i Vällviken.
Hemmansegaren P. A. Dahlström i Åkeräng.
Frösön. Komministern J. O. Edström.
Kommissionslandtmätaren L. J. Filipsson.
Landtbrukaren A. O. Oscarsson i Stocke.
Hallen. Kyrkoherden P. G. Carlsson. 1.
Skiftesgodemannen P. Ersson Iffelnäs i Våge. j
Nämndemannen Erik Persson i Våge. _ , 2.
Nämndemannen Nils Andersson i Öfverhallen. |
Marby. Kyrkoherden P. G. Carlsson. 1.
Förre Landstingsmannen Nils Nilsson i Gärdsta. ) ^
Skiftesgodemannen Bertil Nilsson i Höge. )
Norderön. Kyrkoherden A. E. Lindeman.
Förre Kommunalnämndsordföranden J. Mårtensson i Trusta.
Nämndemannen P. Pettersson i Alsta.
Kommunalstämmoordföranden L. Larsson i Alsta.
Oviken. Kyrkoherden M. Bergman.
Skiftesgodemannen Per Nilsson i Borgen *)..
Kommunalnämndsordföranden A. Svelander i Svensåsen *).
Myssjö. Komministern Alb. Söderqvist. |
Landstingsmannen Anders Andersson i Långsved. 1.
Kommunalnämndsordföranden J. Olson i Köfra. I
Nämndemannen Jöns Persson i Köfra. 2.
Undersåker. Kontraktsprosten G. W. Norrman.
Häradsdomaren Olof Andersson i Hålland.
Nämndemannen E. Holmgren i Romo.
Hemmansegaren Olof Nilsson i Hjerpen.
Mörsil. Kontraktsprosten G. W. Norrman.
Kommunalstämmoordföranden J. Ocklind i Ocke.
Förre Riksdagsmannen O. Walter i Mörsil.
o Hemmansegaren Per Risen i Ris.
Are. Kommunalnämndsordföranden Olof Karlson i Såå.
Nämndemannen Benjamin Hansson i Såå.
Skiftesgodemannen Daniel Jacobson i Såå.
Kall. Komministern A. Ådén.
Hemmansegaren Eric Larson i Vestgård.
Hemmansegaren Lars Olofsson i Rör.
Landtbrukaren O. Alexanderson i Vestgård.
Offerdal. Landstingsmannen Jonas Larsson i Kläppen.
Förre Landstingsmannen Nils Göransson i Bäcken.
Hemmansegaren Erik Olofsson d. ä. i Kaxås.
Alsen. Kyrkoherden Fredrik Wimmercranz.
Hemmansegaren Per Nilsson i Trång.
Hemmansegaren Nils Bengtsson i Kluk.
Hemmansegaren Nils Olsson d. y. i Valne.
Mattmar. Komministern Joh. Åkerberg.
Skiftesgodemannen Jon Olofsson i Ubyn.
Hemmansegaren Jonas Olsson i Offne.
Nämndemannen P. P. Bylund i Halabacken.
4. Jemtlands Södra fögderi.
Berg. Kontraktsprosten P. Wagenius. 1.
Nämndemannen And. Jönsson i Skucku. i
Kyrkovärden Isak Jönsson i Bergsbyn. I 2.
Uppbördsmannen Sven Svensson i Skucku. j
Asarne. Kommunalstämmoordföranden C. Flodström i Åsarne. 1.
Folkskoleläraren P. A. K. Rydén i o Asarne. I
Skiftesgodemannen Olof Jonsson i Åsarne. | '
Klöfsjö. Komministern A. P. Bill.
Kommunalnämndsordföranden Jöns Halfvarsson i Klöfsjöbyn.
Skiftesgodemannen Olof Olofson i Klöfsjöbyn.
Fjerdingsmannen Jonas Jönsson i Klöfsjöbyn.
Rätan. Länsmannen L. Larsson.
Skiftesgodemannen C. Brennerfelt i Söderhögen.
So eg. Kyrkoherden Gunnar Lilliesköld. 1.
o4
Sveg. Landstingsmannen M. Pettersson i.Glissj öberg. |
Nämndemannen Olof Olofsson i Öfverberg. j 2.
Nämndemannen A. Wallström i Solnan. j
Linsell. Komministern Erland Franzén.
Kommunalnämndsordföranden Jonas Sjöström i Linsell.
Skiftesgodemannen J. Backlund i Linsell.
Hemmansegaren Erik Persson i Lofsdalen.
Elf ros. Kyrkoherden Gunnar Lilliesköld. 1.
Kommunalnämndsordföranden Sven Jonsson i Kolsätt. \ 0
Skiftesgodemannen Johan Westberg i Remmen. j
Lillherdal. Kyrkoherden S. J. Enander. 1.
Hemmansegaren Jöns Persson i Sunnanå. .. |
Skiftesgodemannen Mickel Svensson i Östansjö. i 2.
Nämndemannen Olof Olofsson i Åsen. J
Ytter-Hogdal. Pastorsadjunkten E. Modin.
Nämndemannen And. Andersson i Ytter-Hogdal.
Öfver-Hogdal. Nämndemannen Jonas Jönsson i Ofver-Hogdal.
Skiftesgodemannen Jonas Persson i Öfver-Hogdal.
Hede. Kommunalnämndsordföranden J. Hedrén i Kyrkbyn.
Kommunalnämndens vice ordförande Per Olsson i Kyrkbyn.
Nämndemannen Jonas Larsson i Kyrkbyn.
Storsjö. Hemmansegaren Per oSjöberg i Storsjö. 1.
Hemmansegaren Olof Åslund i Messlingen. 2.
Vemdalen. Gästgifvaren Per Hallgren i Kyrkbyn.
Kommunalnämndsordföranden Pelle .Olofsson i Kyrkbyn.
Tännäs. E. o. prestmannen Sv. Svenström.
Kommunalstämmoordföranden M. Långström i Funäsdalen.
Kommunalnämndsordföranden Jon Loo i Funäsdalen.
Nämndemannen Sven Svensson i Valmåsen.
V. Vesterbottens län.
1. Umeå fögderi.
Nordmaling. Kontraktsprosten Gust. Rob. Edström.
Distriktsveterinären V. Tirén i Nordmaling.
Folkskoleläraren I. Edv. Dahlström i Nordmaling.
Nämndemannen Anders Wiklund i Lögdeå.
Bjurholni. Kyrkoherden Richard Markgren.
Länsmannen Karl Öhiman.
Fjerdingsmannen N. Belander i Bjurholm.
Umeå. Kyrkoherden Olof Ahnlund. 1.
Länsmannen Joh. Broman. 2.
Vännäs. Kyrkoherden L. U. F. Öberg.
Kommunalnämndsordföranden K. J. Karlsson i Vännäs.
Kyrkovärden Johan Hansson i Vännäs.
Säfvar. Kyrkoherden Jacob Löfvenmark. \
Skiftesgodemannen Johan Brändström i Säfvar. |
Kommunalstämmoordföranden F. H. Pahlberg i Säfvar. 2.
Degerfors. Kyrkoherden A. J. Rothén. 1.
Kommunalstämmoordföranden Anders Johansson i Granön. I
Nämndemannen E. Åström i Ånäset. j
Bygdeå. Kontraktsprosten A. H. Sandström.
Komministern 0. G. Soedén.
Folkskolelärare!! P. O. Lundkvist.
Länsmannen Ludv. Wahlberg.
2. Skellefteå fögderi.
Burträsk. Komministern S. N. Sundelin. 1.
Länsmannen N. H. F. Hallgren. \ 9
Fjerdingsmannen J. Löfroth. | '
Skellefteå. Komministern A. Ericson.
Häradslmfdingen Axel Hedborg.
Skiftesgodemannen J. A. Brännström i Skråmträsk.
Byske. Kyrkoherden Olof Häggqvist.
Kommunalstämmoordföranden J. Lindmark i Drängsmark.
Landtbrukaren C. Furberg å Björkhammar.
Jörn. Kyrkoherden Ludv. Walter.
Skiftesgodemannen Jonas Brännström i Kankberg.
Skiftesgodemannen Anton Jonsson i Nyträsk.
Norsjö. Skiftesgodemannen O. H. Lindgren i Norsjö.
Klockaren Karl Liden i Norsjö.
Förre Nämndemannen G. Edenström i Norsjö.
Löfånger. Kyrkoherden C. W. Elfgren.
Handlanden Johan Bexelius i Löfånger.
Kommunaliiänmdsordföranden G. A. Rönmark i Löfånger.
Nysätra. Kyrkoherden G. E. Öhstedt. ol.
Folkskoleläraren G. Jonsson i Ånäset. o j
Kommunalstämmoordföranden J. F. Wiklund i Ånäset. > 2.
Hemmansegaren Augustinus Andersson i Flarken. J
Malå. Kyrkoherden A. Björzén. 1.
Länsmannen C. G. Sparrman. 2.
Kommunalstämmoordföranden S. Bergström i Malåträsk. 3.
3. Lappmarksfögderiet.
Lycksele. Kyrkoherden A. T. Frykholm. 1.
Jägmästaren A. Egerström. \ 9
Landstingsmannen Er. Joh. Aspgren i Brattfors. / ‘
Kronofogden Nils Kruse. 3.
Stensele. Kyrkoherden C. Fr. Laestadius.
Klockaren K. E. Mörtsell i Stensele.
Hemmansegaren S. A. Blomqvist i Bastuträsk.
36
Sorsele. Kyrkoherden E. Svensson.
Länsmannen J. G. Lindberg.
Folkskolelärare!! S. Ljunglöf i Gargnäs.
Gästgifvaren N. O. Renman i Blattniksele.
Asele. Kontraktsprosten Johannes Arbman.
Kommunalnämndsordföranden Er. Jonsson i Afvasjö.
Hemmansegaren Salomon Erikson i Björksele.
Provinsialläkaren Adolf Lundh. *
Fredrika. Kyrkoherden J. IT. Bjurberg. 1.
Jägmästaren A. Ekman. \ 9
Kommunalstämmoordföranden J. Johnson i Lögda. I w
Örträsk. Kyrkoherden A. F. Westerlund. 1.
Handelsföreståndaren S. L. Rehnman i Örträsk. 2.
Vilhelmina. Kyrkoherden L. Dahlstedt.
Skiftesgodemannen E. P. Sundquist i Vilhelmina,
Skiftesgodemannen M. Holmgren i Skansholm.
Hemmansegaren A. E. Enochsson i Nästansjö.
Dorotea. Kyrkoherden F. T. Himmelstrand. 1.
Extra Provinsialläkaren Ernst Stenberg. \ g
Skiftesgodemannen E. Forsen i Lajksjön. |
Tärna. Kapellpredikanten Olof Carlsson. I ^
Hemmansegaren Erik Eriksson i Lajsholm. | x'
Landstingsmannen Johan Berglund i Tärnaby. 2.
VI. Norrbottens län.
1. Piteå fögderi.
Piteå. Kyrkoherden Alfred Nygren. 1.
Kommunalstämmoordföranden Israel Andersson i Öjebyn.
Landstingsmannen Aug. Danielsson i Böle.
Skiftesgodemannen Bror Lindberg i Byske.
Skiftesgodemannen O. A. Marklund i Sjuismark.
Elfsby. Kyrkoherden J. Nygren.
Kommunalnämndsordföranden Efr. Lind i Elfsbyn.
Hemmansegaren Oskar Granberg i Vissträsk.
Arvidsjaur. Kyrkoherden M. T. Berlin.
Nämndemannen A. N. Fjellström i Nyborg.
Hemmansegaren F. F. Skarin i Fristad.
Arjepluog. Kyrkoherden Gustaf Calleberg.
Hemmansegaren J. E. Hofman i Arjepluog.
2. Luleå fögderi.
Neder-Luleå. Vice Pastorn J. Lundblad.
Skiftesgodemannen Nils Enqvist ioBjörsbyn.
Egodelningsrättsledamoten oJ- f- Aström i Alvik,
Skiftesgodemannen Jakob Aström i Persön,
Öfver-Lideå. Kyrkoherden O. Nordenstam.
Kommunalstämmoordföranden N. O. Alm i Boden.
Nämndemannen E. J. Nordlund i Svartbjörnsbyn.
Hemmansegaren N. P. Isaksson i Unbyn.
Edefors. Kyrkoherden H. W. Henriksson.
Kommunalstämmoordföranden A. F. Sortelius i Harads.
Skiftesgodemannen E. J. Pettersson i Harads.
Jockmoclc. Kyrkoherden D. Ahlfort.
Skiftesgodemannen L. O. Ek i Mattisudden.
Hemmansegaren J. S. Gustafsson i Yajkijaur.
Förre Nämndemannen J. E. Hundqvist i Kuoka.
5. Kalix fögderi.
1.
Råneå. Komministern Joh. Sandin. 1.
Gästgifvaren G. A. Engstrand i Råneå.
Hemmansegaren E. M. Larsson Ling i Råneå.
Neder-Kalix. Hemmansegaren A. Lindgren i Töre. \
Hemmansegaren E. Lindgren i Rolfs. 1
Nämndemannen L. E. Carlsson i Yestannäs. 2.
Öfver-Kalix. Kyrkoherden Anton Nordmark.
Gellivare. Kyrkoherden O. Bergqvist.
Folkskoleläraren O. D. Engelmark i Gellivare.
Skiftesgodemannen Anders Henriksson i Muorjevara.
4. Torneå fögderi.
Neder-Torneå. Landtbrukaren Gustaf Holmström i Wuono.
Förre Riksdagsmannen C. J. Mustaparta i Nikkala.
Kommunalnämndsordföranden N. P. Wasserman i Wuono.
Karl Gustaf. Kyrkoherden E. A. Stenborg. 1.
Nämndemannen A. G. Paavo i Kukkola. \ g
Förre Gästgifvaren P. O. Stenudd i Karungi. 1
Hietaniemi. Ingen af de tillfrågade har inkommit med svar.
Öfver-Torneå. Kyrkoherden J. P. Wallin.
Häradsdomaren J. Heikkilä i Hapakylä.
Folkhögskoleföreståndaren Ludv. De Vylder.
Korpilombolo. Kapellpredikanten P. O. Pettersson. \ ^
Kommunalnämndsordföranden Henrik Wanhatalo. 1
Folkskoleläraren Oskar Nylund i Teurajärvi. 2.
Tärendö och Pajala. Kyrkoherden Otto W. Zeidlitz. 1.
Landtbrukaren C. O. L. Sohlberg i Kengis. 2.
Juckasjärvi. Folkskoleläraren Abr. Johansson i Wittangi.
Enontekis. Kyrkoherden Isak Johansson.
38
C. Förteckning öfver de länsmän och kronofogdar, som för de
särskilda länsmansdistrikten och fögderierna besvarat
frågeformulär n:o 2.
Dg med utmärkta är o icke ordinarie innehafvare af ifrågavarande
befattningar.
I. Kopparbergs län.
1. Falu fögderi.
Svärdsjö distrikt: Gust. Östergren. *
Sundborns och Vika distrikt: Ii. Svedberg.
Kopparbergs distrikt: Svar saknas.
Silf bergs, Tor sångs och Gustafs distrikt: A. Östergren.
Stora Tuna distrikt, Ofvanbrodelen: H. A. Dahl.
Störa Tima distrikt, Utom.br •odelen: Carl Svanström.
Kronofogden H. A. Bohm. *
2. Hedemora fögderi.
Störa Skedvi och Säters distrikt: Svar saknas.
Garpenbergs -distrikt: P. M. Petersson.
Hedemora distrikt: Ax. Hasselgren.
llusby distrikt: Axel Olofsson.
By distrikt: Hjalmar Lunden.
Folkärna distrikt: C. P. Wallenström.
Kronofogden K. A. Bladin.
5. Nedan-Siljans fögderi.
Bjursås distrikt: K. Murelius.
o
Als distrikt: Axel Nylén.
Leksands distrikt: Carl J. Olsson. *
Rättviks distrikt: J. Tellander.
Ore distrikt: A. Eriksson.
Gagnefs distrikt: L. Anderson.
Kronofogden W. Lyckholm.
4. Ofvan-Siljans fögderi.
Mora distrikt: J. W. Johansson.
Solleröns distrikt: O. Stadig.
Venyans distrikt: A. J. Holmqvist.
Or sa distrikt: Carl Lundgren.
Eif dalens distrikt: Gustaf Stenquist. *
Sårna distrikt: Svar saknas.
Kronofogden Fr. Alb. Andersson.
5. Vester-Dals fögderi.
Flöda distrikt: David Broman.
Nås och Säfsnäs distrikt: O. Lind.
Jerna distrikt: Carl Ahlström.
Äppelbo distrikt: Nils Forsberg.
Malungs distrikt: John Blom.
Lima distrikt: N. E. Olsson.
Transtrancls distrikt: Axel Nordström.
Kronofogden Hj. Winqvist.
6. Vester-Bergslags fögderi.
Grangärde distrikt: E. Anderson. *
Ludvika distrikt: Adolf Bergström.
Norrbärke distrikt: R. Leufgren.
Söderbärke distrikt: Ludvig Cassel.
Kronofogden E. W. Sundberg.
II. Gefleborgs län.
1. Gestriklands fögderi.
ILedesunda och Arsunda distrikt: A. J. Backström. *
Tors&kers distrikt: David Andersson.
Ofvansjö och Järbo distrikt: Alf. Delin.
Ockelbo distrikt: Alex. Ahlström.
Hamrånge och Hille distrikt: Nils Knutson.
Valbo och Högbo distrikt: Philip Cederberg.
Kronofogden: Svar saknas.
2. Södra Helsinglands fögderi.
Skogs distrikt: Arv. Miintzing.
Söder ala distrikt: Ruben Didrikson.
Hanebo distrikt: Herman Westerlund. *
Mo distrikt: Johan Fougberg.
Norr ala distrikt: G. Dumky.
Bollnäs distrikt: Ernst F. Linne]]. *
Älfta distrikt: J. v. Kiöhling.
Of vanåkers distrikt: Carl Sundberg.
Kronofogden Emil von Schultz.
40
3. Norra Helsinglands fögderi.
Enångers distrikt: L. Westerlund.
Helsingtuna distrikt: T. Berglöf.
Forsa distrikt: Arvid Hagstedt. *
Högsta distrikt: Valfr. Lindeberg.
Harmångers distrikt: Elof Berglöf.
Gnarps distrikt: Svar saknas.
Bergsjö distrikt: Herman Liljenqvist.
Norrbo distrikt: V. G. Nordendalil.
Delsbo distrikt: Mårten Kjällander.
Kronofogden A. von Reliausen.
4. Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdals distrikt: O. Thunborg. *
Ramsjö distrikt: J. A. Pihlman.
Fårila distrikt: Svar saknas.
Los distrikt: Axel Westin.
Jerf sä distrikt: Ad. Blombergsson. *
Arbrå och Under sviks distrikt: Arvid Delin.
Kronofogden S. E. Blombergsson.
III. Vesternorrlands län.
1. Medelpads Vestra fögderi.
'Luna distrikt: Joh. Hammarlund.
Stöde distrikt: C. Fr. Lokrantz.
Torps distrikt: K. Bob. Hérnod.
Borgsjö distrikt: Ludv. Löwenstein.
Selångers distrikt: J. Selinder.
Kronofogden O. A. Bång.
2. Medelpads Östra fögderi.
Indals distrikt: C. G. Berggren.
Sköns distrikt: Aug. Sjöstedt.
Timrå distrikt: V. Dryselius.
Ljustorps distrikt: A. Rörström. *
Njurunda distrikt: Svar saknas.
Kronofogden E. F. Engelstedt.
5. Södra Ångermanlands Nedre fögderi.
Säbrå distrikt: C. J. Lené.
Gudmundrå distrikt: Tage Blidberg. *
Forsåkers distrikt: Svar saknas.
Boteå distrikt: R. Westman.
Nora distrikt: Anshelm Borin. *
Kronofogden A. Ekelund.
4. Södra Ångermanlands Öfre fögderi.
Sollefteå distrikt: Svar saknas.
Resele distrikt: E. Olson.
Junsele distrikt: A. F. Domeij.
Ramsele distrikt: Carl Styrlander. *
Helgums distrikt: Alex. Dryselius.
Bodums distrikt: Daniel Dillner.
Tåsjö distrikt: O. Dahl sjö.
Kronofogden And. Huss.
5. Norra Ångermanlands Nedre fögderi.
Nordingrå distrikt: C. G. Lokrantz. *
Nätra distrikt: L. Sundelius. *
Sidensjö distrikt: E. Starrin.
Anundsjö distrikt: K. A. Hultgren.
Kronofogden Alfr. Ljungberg.
6. Norra Ångermanlands Öfre fögderi.
Själevads distrikt: J. Norberg. *
Björna distrikt: Joh. Hörnfeldt.
Arnäs distrikt: G. E. A. Frånberg.
Grundsunda distrikt: Svar saknas.
Kronofogden J. O. Domeij.
IV. Jemtlands län.
1. Jemtlands Östra fögderi.
Ragunda distrikt: Gustaf Welander.
Fors distrikt: N. M. H. Sunding.
Ref sunds distrikt: J. A. Ling.
Bräcke distrikt: Karl Bergstrand.
Brunflo distrikt: Svar saknas.
Hackås distrikt: V. Behm.
Kronofogden: Svar saknas.
2. Jemtlands Norra fögderi.
Lits distrikt: Eugéne Brolin.
Föllinge distrikt: Erik Nilsson.
Hammerdals distrikt: Karl Blix.
Ströms distrikt: Joh. Gardin.
42
Frostvikens distrikt: Alfr. Carlsson.
Rödöns distrikt: Edron Helander.
Kronofogden: Svar saknas.
3. Jemtlands Vestra fögderi.
Sunne distrikt: Svar saknas.
Hallens distrikt: Hugo Sunding.
Ovikens distrikt: Lars G. Uhlin. *
Undersåkers distrikt: J. Löfgren.
Mörsils distrikt: Abr. Staaff.
Offerdals distrikt: A. Kjelsson.
Alsens distrikt: Fritz Byström.
Kronofogden: John Lind. *
4. Jemtlands Södra fögderi.
Bergs distrikt: J. M. Häggmark.
Rätans distrikt: Svar saknas.
Svegs distrikt: Olof Bromée.
Lillherdals distrikt: A. O. Lindh.
Ytter-Hogdals distrikt: Otto Hoflin.
Hede distrikt: K. E. Byström.
Tännäs distrikt: O. J. Backman.
Kronofogden Alarik Dalqvist.
V. Vesterbottens län.
1. Umeå fögderi.
Nordmalings distrikt: Arthur Ortman.
Bjurholms distrikt: Svar saknas.
Umeå Södra distrikt: Joll. Broman.
Umeå Norra distrikt: M. A. Rönnberg.
Vännäs distrikt: J. Axel Läth.
Säfvars distrikt: Herm. Broman.
Degerfors distrikt: Axel Agren.
Bygdeå distrikt: Ludvig Wahlberg.
Kronofogden: Svar saknas.
2. Skellefteå fögderi.
Burträsks distrikt: K. H. E. Hallgren.
Skellefteå Södra distrikt: J. O. Grenholm.
Skellefteå Norra distrikt: H. F. Sundelin.
Byske distrikt: Svar saknas.
Jörns distrikt: Alfred Nordell.
Norsjö distrikt: Carl Löfqvist.
Löfångers distrikt: Svar saknas.
Nysätra distrikt: N. Vikblad.
Mala distrikt: Gust. Sparrman.
Kronofogden: Svar saknas.
3. Lappmarksfögderiet.
Lycksele Södra distrikt: P. F. Holm.
Lycksele Norra distrikt: Wilh. Lundqvist.
Stensele distrikt: Svar saknas.
Sorsele distrikt: J. G. Lindberg.
Asele distrikt: Oscar Sundelin.
Fredrika distrikt: O. I. Dahl.
Vilhelmina distrikt: Bertil Helleberg.
Dorotea distrikt: Svar saknas.
Tärna distrikt: K. J. Lundberg.
Kronofogden Nils Kruse.
VI. Norrbottens län.
1. Piteå fögderi.
Piteå Södra distrikt: Svar saknas.
Piteå Norra distrikt: J. O. Nyström.
Elf shy distrikt: Svar saknas.
Arvidsjaurs distrikt: Esbj. Ostman.
Arjepluogs distrikt: K. E. W. v. Walter.
Kronofogden Herman Henschen.
2. Luleå fögderi.
Neder-Luleå distrikt: Gust. A. Eckhéll.
Öfver-Luleå distrikt: K. A. Häggqvist. *
Jockmocks distrikt: Svar saknas.
Kronofogden Knut Norrsell.
3. Kalix fögderi.
liåneå distrikt: Hj. Lönner. *
Neder-Kalix distrikt: Svar saknas.
Öfver-Kalix distrikt: H. Bäckström. *
Gellivare distrikt: Albin Wallgren.
Kronofogden Svar saknas.
4. Torneå fögderi.
Neder-Torneå och Karl Gustafs socknars distrikt: Herman Lidström.
Öfver-Torneå distrikt: M. Ström.
Korpilombolo distrikt: I. A. Bergström.
Pajala distrikt: Svar saknas.
Juckasjärvi distrikt: Frans Bergström. *
Enontekis distrikt: J. Mathlein.
Kronofogden: Svar saknas.
44
D. Förteckning öfver de domhafvande, hvilka besvarat
frågeformulär n:o 2.
Från luir nedan icke upptagna 16 domsagor, belägna 3 i Kopparbergs
län, 6 i Vesternorrlands län, 3 i Jemtlands Un, 3 i Vesterbottens län och
1 i Norrbottens län hafva frågorna lemnats obesvarade.
I. Kopparbergs län.
Falu domsaga: Fab. W. von Koch.
Hedemora domsaga: Th. af CaHerholm.
Ofvan-Siljans domsaga: Ernst Alinder (t. f. domhafvande).
II. Gefleborgs län.
Gestriklands domsaga: D. von Schulzenheim.
Södra Helsinglands domsaga: G. Holm.
Norra Helsinglands domsaga: C. O. Schlyter.
Vestra Helsinglands domsaga: Th. A:n Hagander.
III. Vesternorrlands län.
Ångermanlands Södra domsaga: C. D. Uppström.
IV. Jemtlands län.
Herjeådalens domsaga: Julius Roman.
V. Vesterbottens län.
Vesterbottens Norra domsaga:-. Axel Hedborg.
VI. Norrbottens län.
Piteå domsaga: Knut Ekbom.
Luleå domsaga: Nils Johansson.
Kalix domsaga: Fr. Appelberg.
45
E. Förteckning öfver till landtmäteristaten hörande personer,
hvilka besvarat frågeformulär n:o 2.
I. Kopparbergs län.
Förste Landtmätaren Alfred Lejdström. 1.
Ivommissionslandtmätaren Joll. Lundewall. 2.
» B. Mogensen. 3.
» O. Bergström. 4.
» Oscar Bladin. 5.
Vice Kommissionslandtmätaren E. Ekenstedt. 6.
» Ad. Hagman. 7.
» Teodor Anderson. 8.
» Carl Edv. Bergin. 9.
» V. E. Winnberg. 10.
Kommissionslandtmätaren Wilhelm Petterson. 11.
» Knut Hyström. 12.
Vice Kommissionslandtmätaren A. Rhodin. 13.
» K. L. J. Bergstedt. 14.
II. Gefleborgs län.
T. f. Förste landtmätaren Fr. Th. Petersson. 1.
Kommissionslandtmätaren Magnus Hofrén. 2.
» Per Sjölund. 3.
» J. E. Wesström. 4.
» Birger Anderson. 5.
Vice Kommissionslandtmätaren A. F. Gustafsson. 6.
III. Vesternorrlands län.
Kommissionslandtmätaren Ax. Otto Gislén. 1.
Vice Kommissionslandtmätaren Erik Broling. 2.
» Gerhard Westin. 3.
» N. E. Stål. 4.
IV. Jemtlands län.
Kommissionslandtmätaren Leo Ruuth.
46
V. Vesterbottens län.
Förste Landtmätaren H. J. Norrman. 1.
Kommissionslandtmätaren I. A. Lindahl. 2.
» Sam. Fredr. Norberg. 3.
Afvittringslandtmätaren Knut A. R. Lidblom. 4.
Landtmäteriauskultanten G. A . Snellman. 5.
Kommissionslandtmätaren Johan Fr. Johanson. 6.
» Axel Bandqvist. 7.
Vice Kommissionslandtmätaren Magnus Bergstedt. 8.
>> Bertil Lagerqvist. 9.
» Helmer Huss. 10.
VI. Norrbottens län.
Förste Landtmätaren C. A. Sjöberg. 1.
Vice Kommissionslandtmätaren Magnus Huss. 2.
» E. L. Hollström. 3.
» Joh. Hamrin. 4.
» Karl Grubbström. 5.
» P. J. Svedberg. 6.
47
F. Förteckning öfver de jägmästare och öfverjägmästare, hvilka
för sina särskilda tjensteområden besvarat
frågeformulär n:o 2.
#
De med * utmärkta äro icke ordinarie innehafvare af ifrågavarande
befattningar.
I. Gefie-Dala distrikt.
Kopparbergs revir: Edv. Gyllenhammar.
Öster-Dalarnes revir: Y. F. Teden.
Sårna revir: Adolf Larsson.
Transtrands revir: Olof Joachimsson.
Vester-Dalarnes revir: Gösta Englund. *
Gestriklands revir: Gust. Gyllenhammar.
Vestra Helsinglands revir: Karl Fredenberg.
Norra Helsinglands revir: Otto Klemming.
Öfverjägmästaren Fr. Tigerhielm.
II. Mellersta Norrlands distrikt.
Medelpads revir: Emil Hessel.
Hernösands revir: Vilhelm Smitt.
Junsele revir: T. W. Hermelin.
Tåsjö revir: Viktor Olofsson.
Anundsjö revir: Adolf Aspengrén.
Östra jemtlands revir: Ernst Ouchterlony.
Fors socken af Östra Jemtlands revir: Harald Wedholm. *
Norra Jemtlands revir: M. Stenberg.
Norra delen af Norra Jemtlands revir-. J. E. Nilsson. *
Vestra Jemtlands revir: Knut Malmgren.
Socknarna Undersåker, Are och Kall af Vestra Jemtlands revir: Carl Björkbom.
Herjeådalens revir: L. F. Molander.
Hede tingslag af Herjeådalens revir: B. Euberg.
Öfverjägmästaren E. F. Groth.
III. Vesterbottens distrikt.
Jörns revir: Herman Lagerquist.
Norsjö revir: H. V. Rosenberg.
48
Burträsks revir: Frithiof von Sydow. *
Degerfors revir: Henrik Fogelberg. *
Södra Lycksele revir: Olof Coos. *
Norra Lycksele revir: A. F. Berselius.
Asele revir : R. A:son Eneberg. *
Sorsele revir: V. Gaunitz.
Stensele revir: Emil Kellberg.
Vilhelmina revir: Gustaf Cassel.
Fredrika revir: A. Ekman. #
Bjurholms revir: J. Y. Wallroth.
Öfverjägmästaren Th. Örtenblad.
IV. Norrbottens distrikt.
Piteå revir: J. H. Borglind.
Elf shy revir: C. Degerman.
Arvidsjaurs revir: Gustaf Borg.
Öfre Byske revir: Wilhelm Trahn. *
Malmesjaurs revir: Sven J. Cederberg.
Arjepluogs revir: Gustaf Tjäder.
Variså revir: Yilh. Göthe.
Jockmocks revir: Otto Vesterlund.
Perlelfvens revir: Nils K. Berlin.
Storhackens revir: Herman Andersson. *
Bodens revir: P. O. Welander. *
Råneå revir: Henning Nordlund.
Kalix revir: Gerh. Rosenlund. *
Angeså revir: Karl Lundström.
Rånetråsks revir: A. D. Borglind.
Gellivare revir: E. I. Hammarberg.
Juckasjärvi revir: Aug. Burman.
Tårendö revir: K. _A. Westerberg.
Torneå revir: C. Öj er mark.
Paj ala revir: Arvid Montell.
Ofverjägmästaren Nils Sjöberg.
U. Sammandrag af inkomna svar å frågeformulär n:o 2.
Anm. Med särskild siffra utmärkt svar har afgifvits af den bland de i förestående
förteckningar upptagna personer, som betecknats med motsvarande siffra.
1. I hvad mån gifvas å bondehemman, bolag shemman samt kronans
eller annan allmän mark inom orten lämpliga lägenheter för brytande af ny
byggd, utvidgning af förefintliga odlingar eller anläggning af smärre landt¬
bruk? I hvilken omfattning utgöras dessa odling slög enheter af fast mark
eller myrmark? Ilvilka af dem anses genom sin belägenhet och jordens
beskaffenhet i första hand egna sig för enskildes odlingsarbete ?
Sockenombud.
1. Kopparbergs län.
1. Falu fögderi.
Enviken.
1—3. Sådana lägenheter finnas icke.
Svärdsjö.
Mycket stenbunden kan jorden ej anses
lämpa sig för odling. Dock finnas åt¬
skilliga mer eller mindre aflägset liggande
myrar, som kunde odlas, om företagsamhet
funnes.
Sundborn.
Endast i ringa mån, allra minst för
brytande af ny byggd. Hufvudsakligen
myrmark.
Vika.
Föga odlingsbar jord återstår.
Kopparberg.
Inga nämnvärda marker, passande för
nyodling.
Aspeboda.
Några nämnvärda marker för odling
finnas ej.
Torsång.
Tillgång å mark för brytande af ny
byggd eller anläggning af smärre landt¬
bruk finnes icke, möjligen dock å ett och
annat hemman odlingsmark till mycket
ringa areal. Genom sänkning af Dalelfvens
vanliga vattenstånd kan en betydande areal
blifva odlingsbar.
Gustaf.
Inga sådana lägenheter finnas.
Silfberg.
A bolags- och bondehemman finnes väl
någon tjenlig mark för utvidgning af före¬
fintliga odlingar men ej i den utsträckning,
att den lämpar sig för anläggning af nya
smärre landtbruk. Myrmark torde egna
sig bäst för enskildes odlingsarbete.
Stora Tima.
Svar saknas.
2. Hedemora fögderi.
Säter.
Mark, som nämnvärdt lämpar sig för
odling, finnes icke.
FRAGrAN 1. SOCKENOMBUD.
50
Stora Skedvi.
Finnas icke.
Garpenberg.
Hänvisas till vederbörande länsmans ytt¬
rande.
Hedemora.
Odlingslägenheter finnas i ringa mån och
utgöras företrädesvis af fast mark. Fast
mark lämpar sig i första hand för odling.
Husby.
Lägenheter för brytande af ny byggd
finnas knappast. Odlingsbar jord finnes nog,
men den består till större delen af mossar,
som till följd af sitt läge äro olämpliga för
kultur.
By.
A holagsmark finnas tusentals tunnland
mark, som kunna göras fruktbärande, mest
dy- och torfmossa.
Folkärna.
A två uppgifna kronohemman och ett
indraget militieboställe finnas synnerligen
lämpliga lägenheter för bildande af smärre
landtbruk och delvis äfven för s. k. egna
hem. Uteslutande fast mark.
Grytnäs.
1, 2. Finnas icke i nämnvärd mån.
Avesta.
All odlingsbar jord odlad.
5. Nedan-Siljans fögderi.
Bjur sås.
1—3. Ej möjlighet till brytande af ny
byggd eller anläggning af smärre landt¬
bruk. Utvidgning kan till någon del verk¬
ställas. Mest mycket stenbunden ängsmark
och till en del myrmark.
Ål.
Mellan hufvudbyggden i Al och Gagnet'
ligger en omkring 5 km. lång och 3 km.
bred, skogbeväxt hed med fin sandmo, som
i sin helhet måste vara lätt odlingsbar.
Största delen ligger i Al. Als prestboställe
och olika bolag ega tillsammans högst V4
deraf. I öfriga delen af socknen kan ut¬
vidgning af odlingar ske såväl i dälderna
som på bergssluttningarna. Af odlingsbar
myrmark finnes ganska litet.
Leksand.
1. Särskildt med utgångspunkt från fä¬
bodarna finnas stora vidder, der ny byggd
under förutsättning af förbättrade kom¬
munikationer kan brytas. Mestadels fast
mark men äfven icke litet myrmark.
2. A bondehemman, bolagshemman och
kronan tillhörig mark finnas knappast några
lämpliga lägenheter, som passa för an¬
läggande af nybyggen, men å några ut-
skogar eller fäbodskogar finnas åtskilliga
hedmarker och myrar, som torde vara lämp¬
liga för odling till åker och der byggd kunde
brytas. Men då vägar saknas, skulle det
blifva allt för kostsamt. Lägenheterna finnas
i vestra delen af socknen 3—4 mil från den
egentliga byggden. A åtskilliga slogängar
och slåttervallar finnas några mindre lägen¬
heter, som passa för utvidgning af före¬
fintliga odlingar eller anläggande af smärre
jordbruk.
Siljansnäs.
Högst betydliga odlingsmöjligheter. Huf¬
vudsakligen myrmark. Myrmarken å näset
mellan Alviken och Olsnäsviken egnar sig i
första hand för odling.
Rättvik.
1. A de flesta såväl bonde- som bolags¬
hemman finnas i större eller mindre mån
lägenheter för utvidgning af förefintliga
odlingar eller nybrytning af sådana, om än
icke alltid af den omfattning, att der skulle
kunna bildas särskilda landtbruk eller ny
byggd. I detta hänseende äro fäbodlägen¬
heterna måhända lämpliga. Olägenhet är
dock, att de ligga 3—4 mil från de byar,
de tilldelats, och att dit saknas körväg.
FBAGAN 1. SOCKENOMBUI).
51
Den odlingsbara jorden är till större del
fäst mark, men denna är merendels sten¬
bunden och drygbrukad, hvadan myrmarken
i första hand torde lämpa sig för kulti¬
vering.
2. Några enskilda platser fast mark
finnas nog, der nybyggare, ehuru marken
är aflägsen och hårdarbetad, i nödfall kunna
slå sig ned. Myrodlingar kunna ock i något
omfång ega rum, ehuru lägenheterna der¬
till ligga mycket aflägset.
Boda.
Odlingslägenheter finnas här och hvar
af såväl myrmark som ‘fast mark, båda af
god beskaffenhet.
Ore.
A såväl bonde- som bolagsheinmar/tirmas
lägenheter för nybyggen eller anläggning
af smärre landtbruk och äfven för utvidg¬
ning af förefintliga odlingar. Såväl fast
mark som myrmark, ganska stora arealer.
Myrmarken är på grund af omfång och
beskaffenhet att föredraga.
Belägenheten är dock i många fall olämp¬
lig i brist på vägar, och en olägenhet är,
att skogsmarken är så sönderdelad, att ut¬
rymme saknas på enskild egares mark.
Gagnef.
1, 2. Å bondehemman finnas många lägen¬
heter, lämpliga för ifrågavarande ändamål.
Åtskilliga myrar uppräknas. Äfven på upp-
gifven bolagsmark finnas ansenliga vidder,
som med lätthet skulle kunna odlas.
4. Olvan-Siljans fögderi.
Mora.
Tusentals tunnland lämpliga odlingslägen¬
heter af såväl fast mark som i synnerhet
myrmark finnas.
Våmhus.
Rika möjligheter till nyodlingar finnas å
såväl bonde- som bolagshemman. För en
del byar skulle helt visst den odlade jord,
som kunde brukas omedelbart af byarna,
kunna uppdrifvas till dubbla arealer mot
nu. På de vidsträckta utskogarna finnes
å både fast mark och myrmark så rikligt
med odlingslägenheter, att der skulle kunna
bildas ny byggd, som kunde gifva näring-
åt kanske större folkmängd, än den bebyggda
delen af socknen nu rymmer. Statshjelp
behöfves dock för torrläggning, skifte och
vägars anläggande m. m. Myrmarken torde
kanske i första hand egna sig för enskildes
odlingsarbete.
Sollerön.
Den enda lämpliga odlingslägenhet, som
finnes, är vid Siljans stränder å vestra sidan
af Sollerön, men odling hindras deraf, att
sjön om våren delvis står öfver.
Venjan.
Till brytande af ny byggd finnes icke
lämplig mark, men deremot för gamla jor¬
dens förstärkande och upphjelpande finnes
ganska god tillgång på odlingsdugliga myr¬
marker.
Orsa.
1. Socknen består till största delen af
bergig, obruten, skogbeväxt mark, hvar¬
jemte stora vidder utgöras af myrmark,
som är tjenlig till odling. Den fasta mar¬
ken är i allmänhet mycket stenbunden och
kan endast med större omkostnader upp¬
odlas. Det mesta af den odlingsbara mar-
I ken tillhör hemmansegare.
2. Myrmarken lämpar sig i första hand
! för enskildes odlingsarbete.
| Elfäalen.
Lämpliga lägenheter för ifrågavarande
| ändamål finnas i ganska stor omfattning
I såväl å bondehemman som särskildt å bo¬
lagshemman och i ännu större utsträckning
| å kronoparker. Bolagshemmanen hafva vid
- storskiftet nästan i regeln förlagts i byar-
| nas utkanter, der odlingsbara marker, oftast
förefinnas. Odlingslägenheterna utgöras mest
SOCKENOMBUD.
52 frågan i .
af myrmark. Myrmark lämpar sig i första
hand för enskildes odling.
Sårna.
Lämpliga lägenheter för brytande af ny
byggd finnas å såväl enskildes som allmän
mark. Utvidgning af förefintliga odlingar
eller anläggning af smärre landtbruk kan,
för så vidt dermed afses jord, som skall
gödslas, endast ifrågakomma i sammanhang
med upprödjning af ängesslogar efter vatten¬
drag eller sjösänkningar för beredande af
starrs]ogar, enär till följd af den långa
transporten konstgödningsämnen icke med
fördel kunna användas. I den mån krea¬
tursbesättningen på dylika lägenheter kan
vinterfödas, kan för plogen uppodlas vare
sig fastmark eller myrmark, dock kanske
helst den fasta marken, som, vederbörligen
beredd, i längden visat sig gifva ett ej
obetydligt näringsidkare foder och äfven
är lämplig för potatisodling. Odling af
säd, korn eller råg lönar sig endast ovan¬
ligt goda år.
5. Vester-Dals fögderi.
Flöda.
1. Ingen lägenhet för brytande af ny
byggd.
2. Sommaren 1897 undersöktes af Moss-
kulturföreningens assistent 30 af socknens
mossar och befunnos hälften af högt samt
andra hälften af skiftande odlingsvärde.
Dessa mossar torde i första hand egna sig
för enskildes odlingsarbete. Derjemte torde
odlingar kunna företagas å den fasta mar¬
ken vid fäbodarna mera än hitintills skett.
Nås.
Som all mark är skiftad, finnes ingen
öfverloppsmark för nybyggare.
Säfsnäs.
Betydande odlingsmark finnes. Bäst för
odling lämpar sig myrmark.
Terna.
Ypperliga odlingsmarker finnas. Vissa
myrar uppräknas. Dessa tillhöra mest
bönderna. Bästa odlingsmarken, vissa upp¬
räknade lägenheter, tillhör Kopparbergs
Bergslag.
Äppelbo.
»Myrodling».
Malung.
Lämpliga lägenheter för brytande af ny
byggd finnas å såväl bolags- som bonde¬
hemman, till största delen myrmark.
Lima.
Såväl å bondehemman som å bolags-
hemman och allmän mark finnas lämpliga
odlingslägenheter, som i ganska vidsträckt
omfattning utgöras af myrmark af ypperlig
beskaffenhet. Den fasta marken är något
sämre såsom varande stenig och mager. Ge¬
nom sin belägenhet egna sig för odling före¬
trädesvis bonde- och bolagsliemman, men,
om hänsyn tages till jordens beskaffenhet,
äfven den i socknen befintliga kronopark en
och sockenallmänningen.
Tran strand.
1. Vid de flesta hemman finnas backar
och hagmarker, som med mer eller mindre
dryg kostnad skulle kunna uppodlas till
åker. Ännu vidsträcktare och mera lätt-
brutna odlingslägenheter finnas på den hem¬
manen tilldelade afrösningsjorden i talrika
myrar. De långa afstånden och saknaden
af vägar verka dock afskräckande. På
socknens besparingsskog finnas stom myr-
markssträckor, som äro väl egnade för od¬
ling och anläggning af nybyggen. På
kronoparker torde odling icke så snart
kunna ifrågasättas.
2. I hufvudsak lika med föregående.
3. Mest på socknens besparingsskog,
helst å der befintliga myrmarker.
6. Vester-Bergslags fögderi.
Grangärde.
1. I mindre mån. För det mesta fast
mark. Sådana af fast mark.
FRAGAN 1. SOCKENOMBUD.
53
2. I ringa mån odlingslägenheter å fast
mark. Deremot finnas större mossar och
myrmarker, som genom afdikning kunna
göras tjenliga för odling i både större och
mindre skala.
Ludvika.
Icke i nämnvärd grad.
Norrbärlce.
Ä såväl bonde- och bolagshemman som
kronans mark finnes tillfälle till utvidg¬
ning af den odlade jorden, dels genom bryt¬
ning af s. k. slogbackar och tägter, dels
genom utdikning af myrar och mossar.
Myrmarkers och mossars areal å kronans
mark uppgår till 300 har. Enskilda
odlingslägenheter uppgå till omkring 3,000
har. Tägter och slogar torde vara den
jord, som i första hand bör odlas.
Söderbärke.
Finnas, ehuru i mindre omfattning å såväl
bonde- som bolagshemman af dels fast mark,
dels myrmark. Den fasta marken lämpar
sig i första hand för enskildes odlings¬
arbete.
Malingsbo.
Endast i mycket ringa utsträckning fin¬
nas lägenheter för brytande af ny byggd.
Marken, till största delen stenbunden, är
nog tjenligast till skogsbörd. Likaså torde
de mossar och myrar, som finnas, bäst
lämpa sig för skogsodling, sedan de utdikats.
II. Gefleborgs län.
1. Gestriklands fögderi.
Hedesunda.
Minst 300 har å rekognitionsskogar och
till någon del å enskildes hemman. Myr¬
mark.
Öster Fernebo.
1, 2. Någon nämnvärd mark för brytande
af ny byggd finnes icke, men deremot kan
rätt mycken odlingsjord vinnas genom vissa
föreslagna vattenafledningar.
År sunda.
1. Lämpliga odlingslägenheter finnas i-
synnerhet af myrmark, men odling hindras
till stor del af Storsjön, som vid vårflöde
ofta öfversvämmar.
2. Stora, mycket lättodlade myrmarker
finnas, de mesta under bolagshemman.
3. Stora arealer odlingsbar mark, nästan
uteslutande myrmark, finnas å bolagshem¬
man. På bondehemman finnes likaså od¬
lingsbar mark, hufvudsakligen myrmark,
om ock proportionsvis ej så mycket. Od¬
ling har under senare åren ifrigt och all¬
mänt bedrifvits. För odling lämpar sig
myrmark bäst.
Torsåker.
1, 2 Mindre odlingslägenheter hufvudsak-
ligast af myrmark å såväl bonde- som
bolagshemman.
Of vansjö.
Endast i ringa mån. Nästan allt odlings-
; bart är redan föremål för odling.
Järbo.
Lämpliga lägenheter för brytande af ny
byggd finnas ej. Vissa myrmarker å bonde¬
hemman kunna dock göras tjenliga för od¬
ling.
Högbo.
För ny byggd inga lägenheter. För ut¬
vidgning af förefintliga odlingar eller an¬
läggning af smärre landtbruk lägenheter
af ringa utsträckning.
54
FRÅGAN 1.
SOOKENOMBUD.
Ockelbo.
Minst 100 liar fast mark och minst 1,000
har myrmark, som egas af enskilde och
bolag.
o
Amot.
1, 2. Frågan obesvarad.
Hamrande.
Cirka 500 tunnland myrmark å bonde-
och bolagshemman.
Hille.
Finnas endast i ringa mån och utgöras
af myrmarker.
Valbo.
En stor del myrmarker tjenliga till od¬
ling. Af fast mark obetydligt tjenligt till
odling.
2. Södra Helsinglands fögderi.
Skog.
1—3. Någon större areal odlingsbar mark
för brytande af ny byggd finnes ej, deremot
mindre myrmarker tjenliga till odling. A
bolagshemman större odlingstillfällen än
å bondehemman.
Söderala.
Odlingslägenheter finnas icke.
Segersta.
Inga nämnvärda odlingslägenheter.
Hanebo.
1. Lägenheter för, odling ej så många.
2. Lägenheter för odling förekomma
endast i mindre afsevärd mån.
Mo.
1,2. Odlingslägenheter finnas icke i nämn¬
värd mån.
Bengsjö.
Svar saknas.
Norrala.
j På bondehemman någon odlingsbar myr¬
mark men ej i nämnvärd utsträckning, ej
J heller väl belägen.
Trönö.
o
A bondehemman åtskilligt att uppodla.
| Det mesta myrjord till omkring 200 har.
Bollnäs.
Inga lägenheter, som under nuvarande
förhållanden, då arbetslönerna äro så höga,
[ kunna anses lönande att odla.
Älfta.
Finnas ej inom distriktet.
Ofvanåker.
1. Frågan obesvarad.
2. A såväl bonde- som bolagshemman
| finnes mark lämplig för odlingar och smärre
J landtbruk, öfvervägande myrmark. Ny¬
byggen kunde anläggas vid större fäbode-
vallar.
3. Lika med föregående med tillägg:
Ny byggd kan nog uppstå äfven vid Vuxna
eif. Myrmarken är genom sitt sanka läge
mindre lämplig för odling än fastmarken.
Voxna.
1. Alla hemman bolagsegendom. .För
nyodling af betydenhet finnes föga annan
mark än myrmark.
2. Socknen jemte Mattsmyra kapellag
| eges uteslutande af trävarubolag. Odlings¬
bar jord finnes icke i nämnvärd mån ut¬
öfver redan odlad. En del fast mark kunde
lämpa sig för nyodling. Myrmarkerna
deremot lämpa sig icke.
5. Norra Helsinglands fögderi.
Enånger.
För brytande af ny byggd finnas icke
lämpliga lägenheter, men väl för utvidg¬
ning af befintliga odlingar, dock hufvud-
| sakligen å myrmark.
FRÅGAN 1.
SOCKENOMBTJD.
55
Njutånger.
Odlingsmöjligheter torde icke förefinnas.
Nianfors.
Förnämligast å bolagshemman finnes såväl
myrmark som fast mark, som skulle vara
lämplig för utvidgning af förefintliga od¬
lingar eller anläggning af smärre landt¬
bruk.
Helsingtuna.
Svar saknas.
Idenor.
Lägenheter för brytande af ny byggd eller
anläggning af mindre landtbruk finnas icke.
Forsa.
1. Vidsträckta arealer till odling fin¬
nas, synnerligast omkring fäbodarna, men
äfven på hembyggden i sammanhang med
förut odlade marker. Dessa arealer torde
kunna antagas till 1,000 har, derutaf en
fjerdedel myrmark. Fasta marken lämpar
sig i första hand.
2. Odlingsmöjligheterna jemförelsevis
ringa.
Hög.
1. Betydliga tillfällen till odlingar. Om¬
kring 500 har, deraf en fjerdedel myrmark.
2. I kommunen, som hufvudsakligen
endast består af bondehemman, finnas od¬
lingsbara myr- och sjömarker till åtmin¬
stone 1,200 tunnland. Det allra mesta är
dock långt aflägset från den odlade byggden
och torde kräfva stora omkostnader för
utdikning.
Högsta.
Af socknens myrar är en del lämplig
för odling. Annan till odling tjenlig mark
finnes ej.
llsbo.
Inom socknens samtliga byar finnas om¬
kring 50 har odlingsbar mark, af hvilken
fjerdedelen utgöres af fast mark.
Harmånger.
Finnas ej.
Jättendal.
Åtskilliga för de olika byalagen afsätta
gemensamma s. k. betesmyrar finnas, af
hvilka en ringa del är tjenlig till odling.
Men i allmänhet äro de värdelösa i odlings-
hänseende.
Gnarp.
Åtskillig myrmark samt något fast mark
å bondehemman i skogstrakterna kan upp¬
odlas.
Bergsjö.
Brytande af ny byggd förekommer icke.
Den lösa befolkningen arbetar hellre hos
bolagen. En och annan hemmansegare kan
dock med eget folk utvidga förefintliga
odlingar.
Hassela.
1. Lägenheter för brytande af egentlig
ny byggd torde ej finnas. Deremot finnes
å vissa ställen skogsmark tjenlig för odling,
men denna mark tillhör i de flesta fall
bolagen. Betydande ängsmark å bolags¬
hemman kunde odlas, om närliggande sjöar
kunde sänkas.
2. Gifvas ingenstädes.
15. »Fast mark.»
Norrbo.
Lägenheter lämpliga för brytande af ny
byggd finnas icke. Tillfälle till utvidgning
af förefintliga odlingar finnes i större eller
mindre grad å hvarje hemman. Dessa
lägenheter utgöras hufvudsakligen af fast
mark, men äro ej af den omfattning, att
tillfälle till anläggning af nya smärre landt¬
bruk kan sägas förefinnas.
Bjuråker.
Lämpliga lägenheter äro till det mesta
förut upptagna genom laga skiftet.
Delsbo.
All mark, värd att brukas, är redan odlad.
56
FRAGAN 1.
SOCKENOMBUD.
4. Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdal.
Odlingslägenheter finnas å såväl bonde¬
hemman som bolagshemman särskildt inom
socknens vestra del af både myr- och fast¬
mark, dock väsentligen större areal af myr¬
mark. A kronomark saknas odlingslägen¬
heter.
Ramsjö.
A alla tre slagen mark finnas många
lägenheter för utvidgning af förefintliga
odlingar samt anläggning af smärre landt¬
bruk. Till allra största delen myrmark.
Genom uppodling af dem skulle den odlade
jordens areal kunna tiodubblas. Den od¬
lade jonlen är dock mycket dålig och endast
undantagsvis blir grödan oskadad af frost.
Färila.
1. Å bondehemman finnes en myckenhet
af myrmark, som i första hand väl lämpar
sig till odlingslägenheter.
2. Betydande odlingsmöjligheter å såväl
fast mark som myrmark.
Los.
Tillgång på både mer och mindre lämp¬
lig odlingsmark finnes såväl å bolags och
kronans som enskildes mark för utvidg¬
ning af förefintliga odlingar. Vid anlägg¬
ning af mindre landtbruk torde i första
hand fast mark odlas för att få potatis¬
land, dock helst i närheten af odlingsbar
myrmark.
Jerf so.
Ringa odlingsbar fastmark. Odlingsbar
myrmark i större, ehuru icke afsevärd ut¬
sträckning.
Arbrå.
Icke någon nämnvärd fast mark, lämplig
för brytande af ny byggd finnes. Deremot
finnes på 10—15 km. afstånd från den
allmänna byggden myrmark, som kan odlas,
fastän med dryga kostnader för dess torr¬
läggning.
Undersvik.
1. I sydvestra delen af socknen gifvas
lämpliga lägenheter för brytande af ny
byggd å hufvudsakligen myrmark, till större
delen tillhörande Undersviks kommun.
2. Inom skilda delar af socknen finnas
dels mossar och myrar, dels annan jord
tjenlig till odling. Större delen af myr¬
markerna äro odelade. Mesta delen dock
på socknens skogsmarker och utkanter.
»
111. Vesternorrlands län.
1. Medelpads Vestra fögderi.
Tima.
Efter floddalar och dalgångar såväl fast
mark som myrmark. Myrmarken är mest
lämplig föi’ odling, enär den fasta ofta är
stenbunden.
Attmar.
A bondehemman saknas icke lägenheter
för utvidgning af förefintliga odlingar.
Hufvudsakligen fast mark.
Stöde.
Ej synnerligen stora odlingsmöjligheter,
då den icke odlade jorden hufvudsak¬
ligen är stenbunden afrösningsjord. Före¬
fintliga odlingslägenheter egas af bolag
och mera burgna hemmansegare, hvilka
icke finna fördelaktigt att upplåta mark
FRÅGAN 1 . SOCKENOMBUD.
57
till anläggning af smärre landtbruk. Bestå j
till öfvervägande del af fast mark, hvilken I
äfven är egnad för enskildes odlingsarbete. j
Torp.
För brytande äf ny byggd finnas inga !
lägenheter. Anläggning af smärre landt- j
bruk och utvidgning af förefintliga odlingar !
kan i viss mån ske dels å fast mark och :
dels å myrmark, mest å den förra.
Borgsjö.
1. Lämpliga lägenheter finnas å såväl
bolags- som bondehemman. Den odlade j
jorden kan tillökas med en tredjedel. Öfver- I
vägande myrmark, som i första hand lämpar
sig för myrodling.
2. Den lämpligaste och bördigaste jorden |
är nog odlad, men ändå återstår jord, som
kan odlas, i vidd möjligen motsvarande en
tredjedel af den odlade. Odlingsmarken be¬
står mera af myra än af fast land. Myrmar- ;
ken är mera lättodlad och lemnar med konst¬
gjorda gödningsämnen goda foderskördar i j
första hand. Fastmarken lemnar nog bättre
skördar, hvad qvaliteten angår, men fordrar [
längre tid och mera arbete, innan goda i
skördar kunna framtvingas.
Hafverö.
Å alla tre slagen af egendom, isynnerhet j
å kronoparkerna, finnas lägenheter, lämpliga |
för odling, ungefär lika mycket fast mark
som myrmark. Den förra bör i första
hand uppodlas, då myrmarken ofta är be- |
lägen på afstånd från den odlade byggden j
och fordrar torrläggning.
Selånger.
Lägenheter för brytande af ny byggd
gifvas icke, men väl fast mark för utvidg- |
ning af förefintliga odlingar å bonde- och
bolagshemman.
Sättna.
Å både bonde- och bolagshemman finnas j
lägenheter passande för brytande af ny j
byggd. Mest fast mark.
2. Medelpads Östra fögderi.
Indal.
Å både fast mark och myrmark vid så¬
väl bonde- som bolagshemman finnes godt
om lämpliga odlingslägenheter. Mer myr¬
mark än fast mark. Fasta marken lämp¬
ligare för odling.
Indals-Liden.
1. Lägenheter för brytande af ny byggd
och anläggning af smärre jordbruk gifvas
å de af bolag inköpta skattelösta nybygges-
hemmanen. I någon mån finnes å bonde¬
hemman tillfälle till utvidgning af före¬
fintliga odlingar. Odlingslägenheterna ut¬
göras till ungefär lika omfattning af fast
mark och myrmark; och torde i första hand
de å fast mark egna sig för odlingsarbete.
2. Kan ej besvaras.
3. Å såväl bonde- som bolagshemman
gifvas i ganska vidsträckt mån lägenheter
för brytande af ny byggd och utvidgning
af odlingar. Lika mycket fast mark som
myrmark. Fast mark egnarsigi första hand.
Holm.
Godt om odlingslägenheter finnes å såväl
fast mark som myrmark. Fasta marken är
genom sin belägenhet mera lämplig till en
början, men sedermera är myrmark genom
sin mindre odlingskostnad och lättare skötsel
lämplig för utvidgning af både äldre och
nyare jordbruk.
Skön.
1. Ingen nämnvärd möjlighet att här
bryta ny byggd.
2. Inga lämpliga lägenheter för större
odlingsföretag. Utvidgning af förefintliga
odlingar förekommer i ringa grad.
Älnö.
1 mindre mån finnas å bondehemman
lägenheter för utvidgning af förefintliga
odlingar af både fast mark och myrmark.
Bolagens hemman i det närmaste upp¬
odlade.
s
58
FHAGAN 1. SOCKENOMBUD.
Timra.
Till brytande af ny byggd finnas icke
lämpliga lägenheter. Utvidgning af' före¬
fintliga odlingar kan å en del ställen och
i mindre omfattning ske, men odlingskost-
naden är ofta större än jordens försäljnings¬
värde. Endast undantagsvis kunna nya
smärre landtbruk anläggas. Odlingslägen-
heterna utgöras af såväl fast jord som
myrjord.
Ljustorp.
Icke några större odlingslägenheter. Efter
Mjellån förekomma sådana i mindre om¬
fattning. Fast mark.
Hässjö.
Någon odling kan ej ske å någotdera
af omnämnda hemman för brytande af ny
byggd, ty priset på jorden är så högt, att
det ej lönar sig. Myrmarker finnas nog i
myckenhet, men odling af dem har ej i
någon nämnvärd mån förekommit.
Tynderö.
Svar saknas.
Njurunda.
Till största delen finnas icke sådana
lägenheter. 3
3. Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Säbrå.
Myrmarker, som synas till nyodling tjen-
ligast, finnas till stora vidder. Af fast
odlingsbar mark finnas ock stora sträckor,
hvilka synnnerligen lämpa sig till utvidg¬
ning af odlad jord samt till upptagande
af nya torp, men ej till ny byggd i egent¬
lig mening.
Stiysjö.
Lägenheter för ny byggd finnas ej. Till¬
fällen till utvidgning af odlingar finnas
visserligen, ehuru i ringa mån, men der¬
emot förekomma lägenheter för anläggning
af torp litet hvarstädes på såväl fast mark
som myrmark. Dylika anses kunna anläggas
till ett antal af minst 100 och kunna föda
i medeltal 2 —3 kor. I första hand lämpar
sig fastmarken.
Viksjö.
Å alla tre slagen egendom finnas lägen¬
heter för brytande af ny byggd och an¬
läggning af smärre landtbruk. Öfver¬
vägande myrmarker. Den fasta marken
torde i första hand tagas i anspråk.
Häggdånger.
Utvidgning af odlingar och anläggning
af smärre torplägenheter anses möjliga.
Ungefär lika areal fast mark och myrmark.
Båda lika egnade för odling.
Gudmundrå.
Tillhopa några hundra hektar å bonde-
och bolagshemman. Ungefär lika mycket
fast mark och myrmark. Mest lämpliga
för odling äro de, som ligga i närheten af
industriella anläggningar och tätast befolkad
byggd.
Högsjö.
I betydlig mån för utvidgning af odlingar
samt anläggning af torp. Ungefär lika
mycket fast mark och myrmark. Bäst kunna
de uppodlas, som äro belägna vid kusten.
Hemsi}.
Å vissa uppgifna trakter finnes odlings¬
bar mark, som i första hand egnar sig
för enskildes odlingsarbete.
Torsåker.
Icke nämnvärda lägenheter för ny byggd
eller odling.
Ytter-Lännäs.
Minst 400 har å allmän (ej kronans)
mark möjligen lämpliga. Hufvudsakligen
myrmark. För närvarande är området ej
lämpligt, enär det ligger för långt aflägset
från den egentliga byggden.
FRAGAN 1. SOCKENOMBUD.
59
Dal.
I ganska stor utsträckning finnas lägen¬
heter för ny byggd. Till större delen fast
mark, hvilken eger företräde.
Boteå.
Högst obetydligt.
Styrnäs.
Odlingsmöj ligheten är inskränkt till mindre
områden å såväl fast mark som myrmark.
A såväl bonde- som bolagshemman.
Öfver-Lännäs.
A såväl fast marksom delvis myrmark fin¬
nas lägenheter för större eller mindre torp.
På grund af trävarurörelsen vill emellertid
i regel ingen befatta sig med dylika od¬
lingar.
Sånga.
Icke till någon betydligare utsträckning.
Nora.
1. Endast i mindre mängd, hufvudsak-
ligast fast mark.
2. Odlingslägenheter af ganska god be¬
skaffenhet finnas å nästan alla hemman
både af fast »mark och delvis äfven af
myrmark; dock ej i någon större utsträck¬
ning.
Bjertrå.
Svar saknas.
Skog.
1. Nästan allt lämpligt är uppodladt.
2. Odlingsarbetet bedrifves endast å
bondehemman, hufvudsakligast å fast mark.
4. Södra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Sollefteå.
I de flesta byar knappast mer att odla. I
några få finnes tillfälle till utvidgning, hvilket
så småningom genom torpupplåtelser också
eger rum. Hufvudsakligast fast mark.
i Ed.
I de flesta byar finnas å såväl bolags-
i som bondehemman lämpliga lägenheter för
I utvidgning af odlingar och anläggning af
! smärre landtbruk å såväl fast mark som
myrmark. Vissa lägenheter namngifvas.
En af dessa, sammanlagd med dylika inom
J Långsele, »skulle komma att utgöra en hel
J ådal».
Multrå.
A såväl bonde- som bolagshemman finnes
jemförelsevis mycken ännu obruten, för odling
j lämplig mark, till större delen fast mark.
Såsom närbelägnare lämpar sig den fasta
marken bättre än myrmarken för odling.
Långsele.
Odlingslägenheter finnas å en areal, som
är mångfaldiga gånger så stor som den
odlade jorden, detta å såväl bondehemman
[ som bolagshemman. Till allra största delen
; fast mark, delvis dock temligen stenbunden
och dyrbar att odla.
Graninge.
A bondehemman finnas ej andra lämpliga
lägenheter än myrmarker, af hvilka en del
j till följd af dämningar för flottningen icke
kan odlas.
A bolagshemman finnas odlingslägenheter
i stor omfattning, hvilka skulle kunna lemna
rum för en mångdubbelt större befolkning
än den, som finnes. Bolagshemmanen, 2843/4
seland, bebos af 582 personer, bondehem¬
manen, 11% seland, hafva en befolkning af
93 personer. Den fasta marken i första
hand lämplig.
Resele.
I stor omfattning å såväl bonde- som
bolagshemman finnes odlingsbar fastmark,
som i första hand lämpar sig för enskildes
odlingsarbete. Lägenheter af myrmark fin¬
nas äfven, ehuru ej så lämpliga i första
hand.
o
Adals-Liden.
1. God tillgång å såväl bonde- som
(50
FRAGAN 1.
SOCKENOMBUD.
bolagshemman af både fast mark och myr¬
mark. Fast mark lämpligast.
2. I hufvudsak = 1.
Junsele.
1. Många och stora lägenheter å alla
tre slagen egendom. Ungefär lika mycket
fast mark som myrmark. Myrmarken egnar
sig bäst, ty den är i allmänhet billigast
att odla och gifver, rätt behandlad, den
största afkastningen i synnerhet af foder¬
ämnen. Dess odling bidrager till minskning
af frostländigheten och till ökandet af när¬
gränsande skogs växtlighet.
2. I hufvudsak •— 1, dock afgöres ej,
om fast mark eller myrmark har företrädet.
3. I hufvudsak = 1.
Kamsele.
Odlingslägenheter finnas gemenligen å
bondehemman och i synnerhet å bolags¬
hemman. Både fast mark och myrmark.
Fast mark i första hand lämplig,
Edsele.
De flesta såväl bolags- som bondehemman
kunna utvidga sin odling eller bilda nya
torp, men näppeligen nya hemman. Odlings-
lägenheterna mest fast mark.
Helgum.
I riklig mån, ja till lika stor omfattning
som socknens förut odlade ytvidd. Ungefär
lika mycket fast mark och myrmark. I
första hand lämpar sig den fasta marken.
Fjällsjö.
Till betydlig myckenhet å alla tre sla¬
gen egendom af båda slagen mark. Fast¬
marken lämpar sig för sädes- och potatis¬
odling, myrmarken endast för hafre och
gräs, i hvilket afseende den stundom kan
visa sig fördelaktigare än fastmarken, enär
den kräfver mindre gödsel.
Bodum.
Bönderna upplåta torp för odling, men
ej bolagen. Myrmarken lämpar sig i första
hand.
Tåsjö.
I allmänhet goda lägenheter å alla tre
slagen egendom. Myrmark i första hand
lämplig, företrädesvis för hafre och hö.
5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Nordingrå.
1. Inga lägenheter för brytande af ny
byggd, utvidgning af förefintliga odlingar
eller anläggning af smärre landtbruk.
2. Odlingsmarker finnas men ej större,
än att de med fördel kunna af bönderna
sjelfva uppodlas.
Ullånger.
God tillgång till odlingslägenheter å så¬
väl bonde- som bolagshemman. Den odlade
jordens areal bör säkerligen kunna ökas
med omkring en tredjedel. Mest fast mark.
Vibyggerå.
Lämpliga lägenheter för utvidgning af
den egentliga jordbruksarealen och anläg¬
gande af nya smärre jordbruk finnas i ganska
stor utsträckning å såväl bonde- som de
fåtaliga men vidsträckta bolagshemmanen.
Ungefär lika mycket fast mark som myr¬
mark ; delvis af förträfflig beskaffenhet. Nå¬
gon egentlig ny byggd kan dock ej tänkas
komma att uppstå, men en betydligt större
befolkning torde derigenom finna uppehälle,
detta dock under förutsättning att ökade
arbetsförtjenster i öfrigt uppstå inom orten.
Under senare tid har befolkningen på grund
af utflyttning minskats litet efterhand.
Nätra.
För brytande af helt och hållet ny byggd
finnas icke lägenheter. För utvidgning
af odlingar hafva nog alla hemman och
lägenheter mer eller mindre lämplig jord.
Äfven torde några större hemman kunna
tåla vid afsättande af dylik jord för smärre
FRAGAN 1. SOCKENOMBUD.
landtbruks anläggande. Odlingslägenheterna
äro till öfvervägande del fast mark. En
del lägenheter äro sidlända och behöfva
afdikas. Dessa jemte backslåtterna äro
i främsta rummet att påtänka för odling.
Egentliga myrmarker finnas i mindre grad
och behöfva mycken jordfyllning för att
lämpa sig för kultivering.
Sidensjö.
Å såväl bonde- som bolagshemman finnas
lägenheter för brytande af ny byggd. Huf¬
vudsakligen fast mark, som i första hand
egnar sig för enskildes odling.
Skorped.
Den odlingsbara marken torde utgöra
minst hälften af den redan odlade. Större
delen finnes antagligen å bondehemman.
Något mera fast mark än myrmark. Bolags-
hemmannen hafva större andel af myrmar¬
ken än bondehemmanen. Fastmarken anses j
i första hand böra odlas, men nästan sam¬
tidigt böra myrodlingar vidtagas, hvari¬
genom rikligare fodertillgång erhålles och
frostländigheten afhjelpes.
Anundsjö.
1. Å alla tre slagen egendom finnas
lägenheter, tjenliga till odling, bestående |
öfvervägande af myrmark. Myrmark lämpar
sig bäst för odling.
2. I de äldre byarna i sydligare delen j
finnas de lämpligaste lägenheterna. I norra
delen, der den fasta marken mest består af
sten och grus, är nyodling mindre lämplig.
3. Möjlighet för odling finnes å såväl
bonde- som bolagshemman. A de senare
anses finnas större odlingsmark i förhållande I
till arealen. Såväl fast mark som myrmark.
Angående dessas inbördes företräde = Skor- j
ped.
61
6. Norra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Själee ad.
Antagligen äro 10—15 % af den oodlade
marken å såväl bonde- som bolagshemman
lämpliga för utvidgning af befintliga od¬
lingar och anläggning af smärre landtbruk.
Mest fast mark, som i första hand lämpar
sig. För brytande af ny byggd finnes ej
lägenhet.
Mo.
Lägenhet för ny byggd finnes icke. Redan
befintliga odlingar kunna i ej så ringa män
utvidgas och smärre landtbruk anläggas
samt hemman till två eller flera bruknings¬
delar förläggas. Hufvudsakligen fast mark.
Björna.
I öfverflöd, både fast mark och myrmark.
Den senare egnar sig i första hand till
odling.
Arnäs.
Betydliga odlingsmöjligheter finnas, mera
å myrmark än å fastmark. Den förra lämpar
sig bättre såsom lättare att odla.
Gideå.
Många lämpliga lägenheter hufvudsak¬
ligen å fast mark, hvilken i första hand
bör odlas.
Trehörningsjö.
Från bondehemman men ej från bolags¬
hemman afsöndras årligen jordbrukstorp,
hufvudsakligen af fast mark.
Grundsunda.
1,2. Å de flesta hemman riklig tillgång
på såväl fast mark som myrmark. Båda
egna sig att i jemnbredd odlas, men odling
för enskilde omöjliggöres derigenom, att en
ganska stor del af den odlingsbara marken
befinnes i bolags ego.
H2
FKAGAN 1. SOCKENOMBUD.
IV. Jemtlands län.
1. Jemtlands Östra fögderi.
Eagunda.
1, 2. I någon mån å spridda platser
inom socknen. I ungefär lika omfattning-
fast mark och myrmark. Lägenheterna å
fast mark egna sig i första hand.
3. Goda odlingslägenheter finnas i all¬
mänhet å såväl fast mark som myrmark.
Myrmarkerna ligga i de flesta fall å ut-
markerna, dit nödiga vägar saknas, hvarför
vanligen fast mark i första hand uppsökes.
Hellesjö.
Många lämpliga lägenheter finnas å alla
tre slagen af fastigheter. I skogarna finnes
god tillgång på såväl fast mark som myr¬
mark. De stora mossarna borde i forsta
hand odlas.
B åsjö.
Minst lika mycket jord kan uppodlas, som
det redan finnes odlad jord. Lämplig mark
finnes å såväl bonde- och bolagshennnan
som kronans mark. Två tredjedelar äro
myrmark, den öfriga delen fast.
Såväl den fasta marken som myrmarken
äro i allmänhet lämpligt belägna.
Fors.
o
1, 2. A såväl bonde- som bolagshemman
finnas större och mindre lägenheter för
odling isynnerhet i vissa uppgifna byar,
hvilka emellertid äro vanlottade å kom¬
munikationer. Hufvudsakligen fast mark,
som ock i första hand lämpar sig för od¬
ling.
A kronans hemman finnas betydliga od¬
lingslägenheter såväl af fast mark som af
myrmark.
Stugun.
1. Såväl å bondehemman som å bolags¬
hemman finnas goda lägenheter för brytande
j af ny byggd. Hittills har den fasta marken
mest tagits i anspråk, ehuruväl på senare
åren ej obetydliga- myrodlingar egt rum
för vinnande af hufvudsakligen foderskörd.
2. Sådant öfverflöd på odlingsbar mark
finnes, att odlade jorden kan i genomsnitt
tiodubblas, utan att den mest lämpliga skogs¬
marken behöfver tillgripas, hvilken emeller¬
tid såsom afsides belägen länge lämpligast
bör behållas för skogsbruk. Odlingsmöj-
ligheterna äro ungefär lika på bonde- och
bolagshemman. Möjligen torde odling af
fast mark, såsom i allmänhet bättre belägen,
böra föredragas.
Borgvattnet.
Flera gånger det nu odlade området,
blott frost och vatten aflägsnas. 3 å 4
gånger större område myrmark. I första
hand otvifvelaktigt fast mark.
Itefsund.
Odlade marken kan fullt fördubblas. Myr¬
mark och fast mark till ungefär lika ut¬
sträckning. I första hand odlas merendels
den fasta marken.
Ny hem.
Minst dubbel areal mot den nuvarande
kan förvandlas till fruktbärande mark. Un¬
gefär lika mycket fast mark och myrmark.
Myrodlingen, som'är billigare att verkställa
och förr ger afkastning, är i första hand
att föredraga. Nybyggaren kan derefter
öfvergå till odling af den fästa marken,
som för framtiden har större värde.
Bodsjö.
God tillgång finnes å samtliga hemman.
Först på sista tiden har intresset att
uppodla myrmark börjat vakna och visat
FRAGAN 1.
SOCKENOMBUD.
6B
godt resultat. Odlingen af densamma är i
allmänhet billigare, men skördens qvalitet
sämre än å fasta marken.
Sandsjö.
I mer eller mindre mån å såväl myrmark
som fast mark å alla tre slagen egendom.
B räcke.
God tillgång dertill linnes å såväl bonde¬
hemman och bolagshemman som kronans
mark. I ungefär lika omfattning fast mark
och myrmark. Den fasta marken egnar
sig i första hand för odlingsarbeten.
Brunflo.
I vestligaste delen af socknen finnes ännu
möjlighet till brytande al ny byggd på
fast mark.
Marieby.
Ringa möjlighet finnes för brytande af
ny byggd, men väl goda odlingslägenheter
för redan befintliga gårdar.
Lockne.
Sedan hemmanen numera blifvit så klufna,
att den förefintliga arealen anses för dem
nödig, torde någon utvidgning af den odlade
arealen eller någon nybyggesanläggning icke
inom den närmaste tiden vara möjlig. Två
bolagshemman ha emellertid utomordentligt
goda odlingslägenheter och genomskäras
två gånger af allmänna landsvägen.
Odlingslägenheterna utgöras af fast mark
och myrmark till ungefär lika omfång. Myr¬
markerna sammanhänga merendels i så
stora vidder, att några dikningsföretag ej
gerna utföras utan statsbidrag. Derför och
då fasta marken lemnar värdefullare af¬
kastning, företagas nyodlingar helst å
denna.
Näs.
Odlingslägenheter finnas, utom å en mindre
kronopark. Myrmarken är öfvervägande.
Både fast mark och myrmark egna sig
väl för odling. Raskare resultat erhålles
vid myrodling, om kronohjelp erhålles för
afdikning.
Hackas.
A bonde- och å bolagshemman finnas
lämpliga odlingslägenheter, men ej utrymme
för ny byggd i egentlig mening. Af kronans
mark gifves det endast två kronoparker,
derå egentliga odlingsmarker ej förefinnas.
Odlingslägenheterna äro hufvudsakligen
myrmark, som egnar sig i första hand för
odlingsarbete. .Fastmarken är i allmänhet
stenbunden och hvad matjorden beträffar
grund.
2. Jemtlands Norra fögderi.
lAt.
Förefinnas i ej så ringa omfattning å
bonde- och bolagshemman och å kronans
mark. Fast mark till mindre omfång än
myrmark.
Myrmarken anses mera lättarbetad och
billigare att odla. De fasta markerna bestå
af mager, mer eller mindre stenbunden
samt ej så sällan vattensjuk jord.
Kyrkas.
God tillgång på sådana lägenheter finnes.
Öfvervägande delen är fäst mark. Fasta
marken till följd af sin belägenhet och
beskaffenhet lämpar sig bäst för odling.
Häggenås.
God tillgång å såväl fast mark som
myrmark, den senare mycket lämplig derför,
att den icke lemnar någon skogsafkastning.
Föllinge.
Ä såväl bondehemman som bolagshem¬
man finnas sådana i stor utsträckning.
Fasta marken har större omfattning och
är hufvudsakligast skogbärande. Myrmarken
bör genom sin belägenhet och godhet och
såsom billigare att odla i första hand egna
sig för smärre jordbruk.
64
FRAGAN 1 .
SOCKENOMBUD.
Mark af ren krononatur är obetydlig;
deremot skulle å prestbolet, som är i det
närmaste en kv. mil med en stor mängd
skogsslåtter, goda odlingslägenheter såväl
å fast mark som å myrmark kunna bilda
flera byalag med en mängd åbor i
hvarje.
Laxsjö.
Dylika lägenheter finnas för mångdubbelt
större byggd än den nu befintliga och ut¬
göras till ungefär lika delar af fast mark
och myrmark. En del af de lämpligaste
lägenheterna ligger invid redan odlad byggd,
en annan å utmark; och på alla odlas
fast mark och myrmark helst samtidigt
och för olika ändamål.
Hotagen.
Lägenheter finnas å såväl bonde- som
bolagshemman. Den fasta marken har
större omfattning och är i hufvudsak skog¬
bärande. Myrmarken bör genom sin be¬
lägenhet och godhet, billigare odling etc.
egna sig bättre för enskildes odlingsarbete.
Hammerdal.
1. Dylika lägenheter finnas å alla de
nämnda slagen af hemman. Både fast mark
och myrmark finnas, dock mycket vexlande
till omfattningen. Den fasta marken lämpar
sig i första hand för odling.
2. God tillgång på sådana lägenheter
finnas å alla slagen af hemman. I allmän¬
het finnes både fast mark och myrmark.
Gåxsjö.
Större delen af egovidden är god odlings¬
mark, som, omvexlande fast mark och
myrmark, är synnerligen lämplig för an¬
läggning af smärre jordbruk.
Myrmarken, som är mera lättbruten och
rik å qväfve, vore att föredraga, om icke
genom brist å kommunikationer artificiella
gödningsämnen fördyrades.
Ström.
1. God och lämplig odlingsjord finnes å fast
mark och ängsmark till minst dubbla arealen
mot den nuvarande och för minst dubbelt
så stor befolkning, dervid, med hänsyn till
jordens lämplighet, af odlingsbara jorden
belöpa 50 proc. å bondehemman, 40 proc. å
bolagshemman och 10 proc. å kronans och
annan allmän mark.
Odlingsbara moss- och myrmarker af
mycket god beskaffenhet finnas till den
omfattning, att jordbrukande befolkningen
kan mångdubblas.
Som emellertid mossmarkerna såsom
vattensjuka och frostförande kräfva dyr¬
bara afdikningar samt för deras rationella
kultivering erfordras mineralgödning, hvil¬
ken i brist på kommunikationer är för dyr,
torde deras odlande ej under nuvarande
förhållanden komma i fråga.
2. Knappast tjugu procent af den odlings¬
bara marken är odlad. Den består af dels
fast mark och dels myrmark.
Alanäs.
1. Vidsträckta lämpliga lägenheter finnas
å såväl bonde- som bolagshemman, både
å fast mark och å myrmark, af hvilka den
fasta marken mer egnar sig för enskildes
odlingsarbete.
2. Obegränsadt antal lämpliga lägen¬
heter finnas å såväl bonde- som bolags¬
hemman. Mera fast mark än myrmark.
Den förra anses mera lämplig, emedan till
följd af belägenhet och beskaffenhet skör¬
den derå mognar fortare än å myrmarken.
Frostviken.
1. A alla slagen af egendom och såväl å
fast mark som å myrmark finnas lämpliga
lägenheter till den myckenhet, att genom
deras odling en mångfaldigt större befolk¬
ning skulle finna sin bergning.
I allmänhet är jorden i socknens norra
del, der också de större odlingslägenheterna
förefinnas, af bättre beskaffenhet och mor
lättodlad än i den södra.
FRAGAN 1.
SOCKENOMBUD.
65
2. Nästan öfverallt finnas lämpliga lägen¬
heter dertill och af den myckenhet, att
socknen skulle kunna föda två- till tredubbelt
större befolkning. Större delen fast mark.
(Speciella uppgifter meddelas angående
några byar i socknen).
B odon.
I ganska vidsträckt omfattning å alla
ofvan nämnda slag af egendom, och såväl
å fast mark som å myrmark. Myrmarken,
såsom icke skogbärande, är lättast odlad
och lämpar sig i första hand för odlings¬
arbeten, synnerligast om statsanslag kunna
erhållas.
Näskott.
Riklig tillgång finnes å odlingsbar såväl
fast mark som myrmark, men efterfrågan
är ringa, emedan arbetarne egna sig åt
trävara-och fabriksarbete. Myrmark lämpar
sig företrädesvis.
Aspås.
Det finnes godt om obruten odlingsmark
å såväl fast mark som myrmark. Myr¬
markerna äro genom sin lättare och bil¬
ligare bearbetning lämpligast att börja med.
Om godt resultat skall kunna åvägabringas,
måste emellertid äfven fast mark odlas.
Ås.
Riklig tillgång finnes å odlingsbar såväl
fast mark som myrmark, men efterfrågan
är ringa, emedan arbetarne egna sig åt
trävara- och fabriksarbete. Myrmark läm¬
par sig företrädesvis.
3. Jemtlands Vestra fögderi.
Sunne.
God tillgång på bördig jord till nyodling
finnes å såväl fast mark som myrmark.
Frösön.
Odlingslägenheterna omfatta lika stor
areal som den redan odlade jorden. Myr¬
mark till en tredjedel och fast mark till
två tredjedelar. För mindre lägenheter är
den fasta marken, såsom gifvande säkrare
skörd, bättre.
Hallen. ’
!. Riklig tillgång å sådana lägenheter
finnes å såväl fast mark som myrmark.
Myrmarken anses i första hand egna sig för
odlingsarbete.
2. Lämpliga lägenheter för utvidgning
af förefintliga odlingar äfvensom för an¬
läggning af smärre landtbruk finnas i be¬
tydlig mängd å såväl bondehemman som
kronans egendom. Omvexlande fast mark
och myrmark. Den senare torde i första
hand lämpa sig för odlingsarbete.
Marby.
1. = Hallen 1.
2. Sådana lägenheter förefinnas i till¬
räcklig myckenhet. Både fast mark och
myrmark. Myrmarken ar genom belägenhet
och beskaffenhet att förorda.
Norderön.
God tillgång af bördig jordmån finnes å
både fast mark och myrmark.
Oviken.
God tillgång å fasta marker och å myr¬
marker med bördig jordmån.
Myssjö.
1. Samtliga hemman ega bördig jord,
delvis fast mark och delvis myrmark, båda
lämpliga för odling.
2. Frågan obesvarad.
Undersåker.
Som landskapet är kuperadt och fjell-
marker förekomma, finnas dylika lägenheter
endast till anläggning af mindre och spridda
torplägenheter. Möjlighet att utvidga före¬
fintliga odlingar förefinnes å de flesta hem¬
man. I de flesta fall fast mark. Myr¬
marken har vanligen sådant läge, att den
ej kan med fördel odlas.
Mörsil.
Lämpliga lägenheter för brytande af ny
9
66
FRAGAN 1. SOCKENOMBUD.
byggd finnas. Men odlingar hindras deraf,
att hemmansegarne icke upplåta lägenheter
annorstädes än i hemmanens utkanter, der
emellertid till följd af brist på vägar och,
då kapital felas, odlingar ej äro möjliga.
Odlingslägenheterna bestå till största delen
af fast mark. Lägenheter med både fast
mark och myrmark anses bäst och sådana
finnas många. Torfmossar och myrar finnas
jemväl till stor areal, men anses icke lämp¬
liga för odling.
Åre.
Lägenhet till nyodling finnes inom de
flesta byar o såväl å bolags- som å bonde¬
hemman. A bolagshemmanen, särskildt å
de från byalagen inköpta fyllnadsjordarna,
finnas många lägenheter, lämpliga för mindre
jordbruk. Ä bondehemmanen mindre. De
förekomma både å fast mark och å myr¬
jord. Den fasta marken har i allmänhet
större odlingsvärde.
Kall.
Från bondehemman afsöndras i afsevärd
grad lägenheter, lämpliga för brytande af
ny byggd och utvidgning af förefintliga od¬
lingar. Från bolags- och kronohemman äro
dylika upplåtelser mera sällsynta. Odlings¬
lägenheterna utgöras såväl af fast mark
som af myrmark.
Offerdal.
Riklig tillgång till dylika lägenheter
finnes såväl å fast mark som å myrmark.
Den fasta marken lämpar sig i första hand.
Aisen.
Å nästan hvarje hemman finnes ett flertal
sådana lägenheter såväl å fast mark som
å myrmark. Fast mark och myrmark i
ungefär lika omfattning. Sambruk af fast
mark och af myrmark är bäst. Dock finnas
åtskilliga lägenheter af fast mark, omedel¬
bart användbara till bildande af egna smärre
landtbruk.
Mattmar.
Ä hvarje hemman skulle arealen kunna
fördubblas genom odling.
Större delen odlingslägenheter utgöras af
myrmark. Från det allmännas synpunkt
är väl bäst, att de störa myrmarkerna först
blifva utdikade och odlade.
4. Jemtlands Södra fögderi.
Berg.
1. I så stor grad å alla tre slagen egen¬
dom, att jordbruksbefolkningen skulle kunna
till antalet fördubblas. (Hela trakten å
vestra sidan om Storsjön mellan Ljungan
och Åreelfven (Indalselfven) är en ypper¬
lig, merendels stenfri odlingsmark med god
jordmån.)
Den fasta marken torde vara till arealen
större än myrmarken och egnar sig i första
rummet för enskildes odlingsarbete.
2. Till en areal af antagligen tusentals
hektar finnes å bondehemman, bolagshem-
man och kronans mark odlingsbart område.
Den fasta marken och myrmarken anses
ungefärligen lika väl belägna för odling.
Äsarne.
1. Flere lägenheter till anläggning af
smärre jordbruk finnas, men endast i slutt¬
ningarna mot norr (otjenliga) och med in¬
skränkning i nuvarande betesland.
2. I ganska vidsträckt mån både å fast
mark och å myrmark, hvilken senare odlas
billigare' och förr gäldar odlingskostnaden.
Klöf sjö.
Rikligt såväl å bonde- och bolagshem-
man som å kronans mark, öfvervägande
myrmark, som ock i första hand bäst läm¬
par sig för enskildes odlingsarbete.
Rätan.
Vidsträckta områden å hemmanen ut¬
göras af odlingsbar mark, hvaraf ofta en
FEAGAN 1.
SOCKENOMBUD.
67
högst obetydlig del är odlad. Härvid torde
anläggande af s. k. odelstorp med stor
fördel kunna ske. Nyodlingar å fast mark
äro de, som hufvudsakligast kunna komma
i fråga, enär myrodlingar i regel torde
kräfva för mycket kapital och arbete för
att kunna utföras af den enskilde Jord¬
brukaren.
Sveg.
1. En mängd sådana lägenheter hnnas
å såväl bonde- som bolagshemman. Myr¬
markerna äro genom sin belägenhet och
jordens beskaffenhet i första hand egnade
att odlas. Under nuvarande förhållanden
med de höga arbetslönerna vid timmer-
drifningen torde dock ej vara tänkbart,
att intresse för jordbruket kan väckas.
2. Betydliga odlingsbara områden finnas
å såväl bonde- som bolagshemman. De
utgöras till större delen af myrmark. Myr¬
markerna, hvilka för att kunna odlas fordra
afloppsdiken, som ej gerna kunna åstad¬
kommas utan att staten bidrager med större
delen af kostnaden, torde svårligen kunna
odlas af den enskilde.
Linsell.
Till en del finnes inom vissa trakter
odlingsbar mark, mest å myrmark, som
ock anses i första hand lämpa sig för en¬
skildes odling.
Elfros.
1. = Sveg 1.
2. I någon mån å såväl bonde- som
bolagshemman, hufvudsakligen myrmarker,
dock icke i den omfattning, att det lämpar
sig till brytande af ny byggd. Myrmarkerna
anses mest lämpliga för enskildes odlings¬
arbete.
Lillherdal.
I. Oräkneliga odlingslägenheter, mest
myrmark, till 100,000-tals tunnland. Ett
tjugutal angifna präktiga myrar närmast
byarna torde i första hand egna sig för
odlingsarbete.
2. Möjlighet att utvidga förefintliga
odlingar finnes i ganska stor omfattning å
såväl bonde- som bolagshemman och å
såväl fast mark som myrmark. Odling,
såsom fordrande oerhördt med gödsel eller
kalk för att ge god skörd, blir emellertid
nog kostsam.
Ytter-Hogdal.
Lämpliga lägenheter finnas. Myrmarkerna
egna sig företrädesvis till odlingsarbete
dels derför, att med deras torrläggande
frostländigheten minskas, och dels derför,
att de gifva relativt rikare foderskördar
än den fasta marken. Myrarna, hvilkas
botten utgöres af genomsläppande jord
men ej af lera, anses dock ha ett lågt
odlingsvärde.
Ofver-Hogdal.
Som fasta marken nästan uteslutande
består af flygsand och grus, egnar den sig
icke för brytande af ny byggd.
Myrmarker finnas nog men äro aflägset
belägna och frostländiga.
Mede.
Odlingslägenheter finnas å såväl bonde¬
som bolagshemman och å såväl fast mark
som myrmark. De äro öfvervägande på
fast mark, som ock är lämpligare än myr¬
marken.
Kronoparkerna, såsom mer aflägset be¬
lägna, äro mindre lämpliga för jordbruk.
Storsjö.
1. A bolagshemman finnas stora om¬
råden, som lämpa sig för odlingar och
brytande af ny byggd.
2. A bondehemman men ej å bolags¬
hemman finnas nog tillfällen till såväl ut¬
vidgning af odlingar som brytande af ny
byggd. Dock är odlingen obetydlig och
bedrifves företrädesvis å fast mark, ehuru
myrodling tyckes gå bra.
Vemdalen.
Åtskilliga odlingslägenheter finnas i
kanske ungefär lika omfattning af fast
68
FBAGAN 1. SOCKENOMBUD.
mark och af myrmark. Den förra torde
i den närmaste framtiden komma att odlas.
Tännäs.
Å bondehemman finnas" 20, å bolags-
hemman 5, å kronans hemman 50 lämpliga
odlingslägenheter, allt approximativt. Före¬
trädesvis myrmark, ehuru delvis af för
odling mycket lämplig beskaffenhet. De å
kronans hemman befintliga företrädesvis
lämpliga.
V. Vesterbottens län.
1. Umeå fögderi.
Nordmaling.
I synnerhet å bolagshemman finnas lä¬
genheter att uppodla. Utefter ådalarna
fast mark, eljest omvexlande fast mark
och myrmark. Fasta marken lämpar sig
företrädesvis.
Bjurholm.
Rik tillgång å alla hemman och kronans
marker. Både fast mark och myrmark.
I regel lämpar sig i första hand myr¬
marken.
Umeå.
1. En myckenhet lämpliga lägenheter
finnas å såväl bonde- som bolagshemman.
Myrmarken öfvervägande. Myrmarken läm¬
par sig företrädesvis, men dess torrläggning
torde dock i många fall öfverstiga den
enskildes förmåga.
2. Ä bonde- och bolagshemman finnas
mer eller mindre betydande lägenheter.
Öfvervägande myrmark. Myrmarken, der
kostnaden ej öfverstiger den enskildes för¬
måga, bör i första hand odlas.
Vännäs.
Ungefär en tredjedel af den odlingsbara
marken är odlad. Myrmarken är öfver¬
vägande och egnar sig i första hand för
enskildes odlingsarbete.
Säfvar.
1. I betydlig grad å samtliga hemman.
Mest myrmark. Myrmarken lämpar sig i
första hand. Den fasta jorden är af san¬
dig beskaffenhet.
2. Ä de flesta bonde- och bolagshemman
finnas dylika lägenheter. Mest myrmarker
af utmärkt beskaffenhet. Myrmarkerna
lämpa sig i första hand.
Degerfors.
1. Odlingslägenheter finnas rikligen å
såväl bonde- och bolagshemman som krono¬
jord.
2. Ungefär en tiondedel af den odlings¬
bara marken är odlad. Den återstående
odlingsbara jorden utgöres till större delen
af myrar, som i första hand egna sig för
odling.
Bygdeå.
Odlingslägenheter finnas af vida större
omfång än den redan odlade jorden. Till en
tredjedel fast mark och till två tredjedelar
myrmark. Dessa lägenheter äro efter nödig
utdikning lättare att odla och hafva i all¬
mänhet bördigare jordmån än den gamla
jorden.
2. Skellefteå fögderi.
Burträsk.
1. Ymnig tillgång till sådana lägenheter
finnes på såväl fast mark som myrmark.
Myrmarken torde i första hand böra till¬
varatagas.
2. Öfverallt finnas sådana lägenheter.
Inom socknens vestra del finnes dock en¬
dast myrmark, som lönar mödan att odla.
Skellefteå.
Såväl å bonde- och bolagshemman som
å kronoparkerna finnas sådana lägenheter,
de å kronoparkerna dock för afsides be¬
FBAGAN 1.
SOCKENOMBUD.
69
lägna, för att de skulle vara begärliga att
odla. Såväl stenfri skogbeväxt odlingsmark,
som myrmark. A kronoparkerna mest myr¬
mark.
Odlingslägenheter vid vägar och den jord,
som består af lermylla eller gräsbeväxta
myrar på lerbotten, komma i första hand
att odlas.
Byske.
Omkring 5,200 har. Fastmark omkring
2,000 har, myrmark omkring 3,200 har.
Fasta marken torde böra först odlas.
Jörn.
Ä alla slagen af hemman finnas många
sådana lägenheter. Största delen myrmark,
som i första hand lämpar sig för enskildes
odlingsarbete.
Nor sjö.
I stor omfattning å bonde- och bolags-
hemman samt synnerligen å kronans mark.
Största delen myrmark. Kronans mark.
Löfånger.
För brytande af ny byggd eller af mera
omfattande områden finnas endast ett fåtal
lämpliga lägenheter, hvaremot lägenheter
till utvidgning af förefintliga odlingar och
anläggning af smärre landtbruk eller torp
finnas i betydande mängd. Större delen
är myrmarker, som ock äro de förmånligaste.
Nysätra.
I, 2. Å såväl bondehemman som socknens
11 bolagshemman samt, ehuru i betydligt
inskränktare mån, å kronomarker finnas
betydande lägenheter för odlingar och an¬
läggning af smärre landtbruk. Hufvud-
sakligast myrmark.
Mala.
1, 2. Tillgång på odlingslägenheter fin¬
nes å alla slagen egendom. Såväl fast
mark som myrmark.
3. Lägenheter finnas å både fast mark
och myrmark. Myrmarken anses lämpligast.
3. Lappmarksfögderiet.
Lycksele.
1. Smärre odlingslägenheter å fast mark
finnas i ungefär lika mån å de olika slagen af
hemman och å kronoparkerna. Bästa utsig-
ten för nyodlingar finnes å de vidt utsträckta
myrarna. Det s. k. Stothingsfjellet erbjuder
ganska vidsträckta odlingslägenheter å så¬
väl fast mark som myr.
2. Odlingslägenheter tillräckliga för en
längre tid framåt för utvidgning af befint¬
liga landtbruk och anläggning af nya.
Hufvudsakligen myrmark.
3. Å såväl bonde- som bolagshemman
finnes god tillgång på odlingslägenheter för
nybyggen och smärre jordbruk. Odlings¬
marken utgöres af både fast mark och myr¬
mark, af hvilka den förstnämnda bäst läm¬
par sig för odling af korn, potatis och råg
samt den senare för grönfoder. Myrmarken
är i första hand lättare att odla, hvartill
kommer, att den, rätt utdikad, tarf var mindre
gödning, derå brist finnes, då konstgjorda
gödningsämnen i följd af långa frakter
ställa sig dyra.
Stensele.
Dylika lägenheter finnas ymnigt i sock¬
nens nedre del, å såväl bonde- som bolags-
hemman och kronans mark. Såväl fast
mark som myrmark. På somliga ställen
anses myrmarken väl så fördelaktig att
bearbeta som den fasta.
Sorsele.
Öfverallt finnas odlingslägenheter i större
omfattning af såväl fast mark som myr¬
mark. På de flesta ställen är fasta mar¬
ken genom sin belägenhet och markens
frostfria beskaffenhet mera lämplig att odla,
men i allmänhet kan myrmarkén med största
fördel samtidigt uppodlas.
Asele.
Odlingslägenheter förekomma, dock icke
i större omfattning, åtminstone icke å fast
mark, hvarest jorden oftast är så sten¬
bunden, att dess odlande kräfver dryg
70
KRAGAN 1. S00KEN0MBUD.
kostnad. Större arealen af sådan mark,
hvars uppodlande lönar sig, består af myr¬
mark.
Fredrika.
1. På både fast mark och myrmark lika
stor areal som den redan odlade.
2. A bonde- och bolagshemman icke
alls någon fast mark och å kronoparkerna
i högst obetydlig utsträckning, men genom
odling af myrmarker kan, om ock med
oerhörda kostnader, arealen odlad jord
blifva ungefär dubbelt så stor som den
för närvarande är.
Örträsk.
1. Lämpliga lägenheter för brytande af
ny byggd finnas endast å en kronopark.
Dessa lägenheter utgöras företrädesvis'af
fast mark.
Lägenheter för anläggning af smärre
landtbruk finnas i mindre omfattning å all
slags egendom och af såväl fast mark som
myrmark.
Lägenheter lämpliga för utvidgning af
förefintliga odlingar finnas i alla byar.
Lägenheterna utgöras i vissa byar af fast
mark, i andra åter af med statsbidrag ut¬
dikad myrmark.
2. Jemförelsevis goda odlingslägenheter
finnas å såväl bonde- och bolagshemman
som kronopark. Företrädesvis myrmark.
VI. Norrt
1. Piteå fögderi.
Piteå.
1. Odlingsmark finnes till ganska vid¬
sträckt areal å såväl bolags- som bonde¬
hemman samt i all synnerhet å kronomark.
Myrmark öfvervägande särskildt å krono¬
jord. Fasta marken lämpar sig i första
hand för enskildes odlingsarbete.
2. Lägenheter finnas å alla slagen egen¬
dom i riklig mängd. I öfre byggderna
öfvervägande myrmarker, i de nedre myr¬
mark och fast mark i lika grad. De vid
Vilhelmina.
A såväl bonde- och bolagshemman som
kronans mark finnas lägenheter, lämpliga
för brytande af ny byggd till en och en
half gång större areal än den nu uppodlade.
Förefintliga odlingar kunna utvidgas med
50 procent, en tredjedel fast mark, två
tredjedelar myrmark. Fasta marken läm¬
par sig i första hand. I samband därmed
kan myrmarken odlas.
Dorotea.
1. Lägenheter, lämpliga för brytande af
ny byggd, finnas endast å kronomark, såväl
å fast mark som å myrmark.
Till utvidgning af förefintliga odlingar
finnas lägenheter å såväl bonde- som bo¬
lagshemman, men å de sistnämnda finnes
intet intresse för odling.
2. A bolagshemman och kronoparker
finnas talrika odlingslägenheter, hvaremot
till följd af fortgående klyfning odlings-
lägenheterna å bondehemman ej äro talrika.
Mera myrmark än fast mark. Den fasta
marken, enär utdikningen af myrmarken,
utan statshjelp, blir för kostbar.
Tärna.
1, 2. God tillgång finnes att mång¬
dubbla nuvarande odlade arealen. Såväl
myrmark som fast mark. I de flesta fall
lämpar sig den fasta marken i första hand.
jttens län.
kusten och floderna samt vid de till kusten
och stambanan ledande vägarna belägna
odlingslägenheterna anses lämpa sig bäst.
Eif shy.
Stora sådana lägenheter finnas å de flesta
bondehemman och ä kronomark, men än
större å bolagshemman, omkring två tredje¬
delar fast mark och en tredjedel myrmark.
I första hand lämpa sig bonde- och
bolagshemman genom sin belägenhet; dock
finnas äfven stora sträckor af väl belägen
odlingsmark å kronopark.
FRÅGAN 1. SOCKENOMBUD.
71
Arvidsjaur.
Lämpliga lägenheter finnas i stor ut¬
sträckning å såväl bonde- och bolags-
hemman som isynnerhet kronans mark.
Myrmark måhända öfvervägande. Myr¬
odling synes i första händ egna sig för
enskildes odlingsarbete, dock är för ny¬
hemman jemväl fast mark nödvändig.
Skogstorpsystemet å kronans marker för¬
mår med gällande bestämmelser icke be¬
fordra jordbrukets utveckling, utan skapar
en särskild klass af fattiga. Nybyggen
borde få anläggas å kronans öfverlopps-
marker med rätt för innehafvare att, sedan
nybygge blifvit bebyggdt och i viss mån
odladt, bli egåre af detsamma.
Arjepluog.
På de flesta hemman finnes mark, lämplig
för utvidgning af förefintliga odlingar, och
på en del äfven möjligheter att skapa
smärre landtbruk. Yppersta odlingslägen-
heterna äro emellertid å kronomark. Hem¬
manens antal borde kunna fördubblas. Mest
myrmark. Lämpligast torde vara att fast
mark och myrmark samtidigt odlas. Or¬
saken till att mycken odlingsmark finnes
ofta af bättre beskaffenhet än den redan
odlade är delvis att söka deri, att de, som
af gammalt anlagt hemman, ej mycket
tänkt på odling, utan hufvudsakligen trak¬
tat efter fiskevatten och jagtlägenheter.
2. Luleå fögderi.
Neder-Luleå.
Odlingsbar mark, såväl fast mark som
myrmark, linnes - till lika areal som den
odlade jorden; och i vissa byar till 4 å 5
gånger denna areal. Pasta marken lämpar
sig i första hand för enskildes odlingsarbete.
Ofoer-Luleå.
I allmänhet rika tillfällen till brytande
af ny byggd, äfven å bolagshemman. hvil-
kas antal dock ej är stort. A kronans
hemman finnes något, men mindre. Myr¬
mark och fast mark omvexlande. Båda
kunna odlas i sammanhang.
Edefors.
A bondehemman i allmänhet rikliga till¬
fällen till utvidgning af förefintliga odlingar
och dessutom enstaka tillfällen till nya
bruk. Å bolagshemman i de flesta fall
synnerligt goda tillfällen till såväl ut¬
vidgning som nyanläggning. A kronoparker
deremot i regel få ställen fullt lämpliga
till nyodling. Myr- och fastmarker omvex¬
lande och kunna båda odlas i sammanhang.
Jockmock.
Liklig tillgång till utvidgning af påbör¬
jade odlingar finnes å såväl bonde- som
bolagshemman. Deremot torde ej mycken
odlingstjenlig mark finnas, som ej tagits i
anspråk för förefintliga hemman och ny¬
byggen. Tillgången är större å myrar än
å fast mark.
Den fasta marken anses böra först tagas
i anspråk.
3. Kalix fögderi.
Råneå.
1. Genom nyodlingar kan den odlade
arealen mer än fördubblas. Odling kan
ske å såväl bonde- som bolagshemman samt
särskildt å kronans mark, der möjligheterna
för brytande af ny byggd äro kolossala.
Hufvudsakligen myrmarker. Myrmarkerna
böra i första hand odlas.
2. Lämpliga lägenheter finnas å såväl
bonde- och bolagshemman som kronans
och annan allmän mark. Pasta marken
utgör omkring en tredjedel, myrmarken
omkring två tredjedelar.
Med hänsyn till klimatet egna sig odlings-
lägenheter af myrmark genom sin belägen¬
het och jordens beskaffenhet i första hand
för den enskildes odlingsarbete. Sedan frost-
ländigheten minskats genom myrmarkens
utdikning, kan den fasta marken med så,
mycken större fördel odlas.
Neder-Kalix.
1. I ganska afsevärd mängd å alla sla¬
gen hemman. Kanske mera fast mark än
72
F8A0AN 1.
SOCKENOMBUD.
myrmark. Myrmarken egnar sig i första
hand för odling.
2. Frågan obesvarad.
Öfver-Kalix.
A alla slagen egendom finnas lägenheter
för brytande af ny byggd, särskildt af fast
mark. Myrmarken mindre lämplig, men
genom utdikning och vattenöfversilning
torde på en del ställen gräsväxt kunna
frambringas å densamma. Fasta marken
bör först uppodlas.
Gellivare.
Rika odlingsmöjligheter finnas nästan
öfverallt å såväl fast mark som myrmark.
Största odlingsmöjligheterna finnas å myr¬
mark, som dock, åtminstone till en början,
endast lämpar sig för höskörd. Till egent¬
lig åker anses den fasta marken mest
lämplig. Då det för den enskilde isynner¬
het är af vigt att bereda sig så rik foder¬
tillgång som möjligt, synes han först höra
odla myrmark. Men vid sidan deraf har
han jemväl behof af åker för korn och
rotfrukter m. m.
4. Torneå fögderi.
Neder-Torneå.
God tillgång på lämplig odlingsmark,
delvis af verkligt god beskaffenhet, finnes
å bondehemman. Fasta marken öfver¬
vägande och bör i första hand odlas.
Karl Gustaf.
1. A bondehemman (bolagshemman sak¬
nas) finnas lägenheter för utvidgning af
odlingar och anläggning af smärre landt¬
bruk. Öfvervägande myrmark.
För brytande af ny byggd och anlägg¬
ning af smärre landtbruk är införande af
bränntorfsindustri behöflig.
2. Stora och lämpliga sådana lägenheter
finnas. Fast mark till omkring en fjerde¬
del, myrmark till omkring tre fjerdedelar.
Myrmarkerna böra först odlas, dels till
vinnande inom kortast möjliga tid af en
rik foderskörd och dels till minskning af
frost! ändigheten.
I Hietaniemi.
Svar saknas.
Öfver-Torneå.
Goda och äfven utmärkta lägenheter
finnas i stor utsträckning såväl å bonde-
| hemman som å kronans mark äfvensom å
ett af de tre bolagshemman, som finnas.
■ Såväl fast mark som myrmark.
Korpilombolo.
1. Odlingslägenheter finnas i stor om¬
fattning; arealen högst betydlig.
2. A bonde- och bolagshemman samt kro-
j nans mark kan den odlade jorden betydligt
ökas. Af den odlingsbara jorden äro två
| tredjedelar myrmark och en tredjedel fast
mark.
Myrodlingarna böra företagas först, enär
I existensen måste byggas å boskapsskötseln.
Tärendö och Pajala.
1. Stora områden odlingsbar jord finnas
å såväl kronans som enskildes mark.
Myrmarkerna troligen öfvervägande och
| böra i första hand odlas, då deras odling
minskar frostländigheten samt de äro billi¬
gare att odla och tidigare lemna afkastning.
2. Lägenheter finnas i mycket stor om¬
fattning å såväl kronans som enskildes
marker samt å både fast mark och myr¬
mark, å den senare i betydligt större om¬
fattning.
Juckasjärvi.
A hemmanen och å de gemensamma
oskiftade markerna finnas rätt vidsträckta
lägenheter, lämpliga i främsta rummet till
att utvidga förefintliga' odlingar. Större
delen myrmark.
Dessutom finnas å kronans mark ofant¬
liga arealer myrmark, som emellertid äro
för aflägset belägna för att ännu kunna
komma i åtanke för odling.
Enontekis.
Sjöar kunna utdikas och göras gräs¬
bärande; och genom torrläggning af frost-
förande marker kan såväl fast mark som
myrmark vinnas för nyodlingar.
FRÅGAN 1. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
73
Länsman och kronofogdar.
I. Kopparbergs län.
* 1. Falu fögderi.
Svärdsjö distrikt.
Lämpliga lägenheter för brytande af ny
byggd eller anläggning af smärre jordbruk
saknas.
Sundhorns och Vika distrikt.
Inom distriktet, omfattande Sundborns och
Yika socknar med Hosjö kapellförsamling,
finnas å så väl bonde- som bolagshemman
endast i ringa mån lämpliga lägenheter
för brytande af ny byggd. Mindre landt¬
bruk skulle nog i någon mån kunna an¬
läggas vid i orten varande fäbodar, om ej
bristen på nödiga vägar dit lade hinder i
vägen derför. Kronohemman eller någon
afsevärd annan allmän mark finnas icke i
distriktet.
En utvidgning af förefintliga myrodlingar,
hufvudsakligen tillhörande bondehemman,
torde deremot med fördel kunna ske, men
dertill sakna egarne i de flesta fall nödiga
medel.
Kopparbergs distrikt.
Svar saknas.
Silfbergs, Torsångs och Gustafs distrikt.
Ouppodlad odlingsbar mark i någon nämn¬
värd omfattning finnes numera icke.
Stora Tuna distrikt, Ofvanbr odelen.
Högst få till brytande af ny byggd
passande lägenheter finnas inom distriktet,
då byggden är bland de äldsta i länet och
den dertill lämpliga jorden i allmänhet
hunnit uppodlas. Väl förefinnas å skogs¬
markerna en del myrar, men de innehålla i
allmänhet hvitmossa och ej myrjord, hvar¬
för de ej lämpa sig för uppodling. På ett
eller annat sådant ställe hafva odlingsföre-
tag igångsatts, men öfvergifvits.
Stora Tuna distrikt, Utombrodelen.
Lämpliga lägenheter af ifrågavarande
beskaffenhet finnas icke inom distriktet.
Kronofogden.
I fögderiets äldre socknar, Stora Tuna,
Gustaf, Silfberg, Torsång, Kopparberg,
Aspeboda, Vika och Sundbom, gifvas i ringa
mån lämpliga lägenheter för brytande af
ny byggd. Möjligen torde i någon eller
några af dessa socknar förefintliga odlingar
och gamla fäbodar kunna i någon mån ut¬
vidgas till smärre landtbruk.
Beträffande deremot Svärdsjö och En¬
vikens socknar torde såväl å bondehemman,
såsom vid Kölns fäbodar i Svärdsjö socken,
som synnerligast i dessa socknars allmän-
ningsskogar och möjligen å Stora Koppar¬
bergs bergslags aktiebolag tillhöriga hem¬
man och rekognitionsskogar finnas för bry¬
tande af ny byggd lämpliga och afsevärdt
stora odlingslägenheter. För att kunna
afgöra, hvilka af dessa, som genom sin
belägenhet och jordens beskaffenhet i första
hand egna sig för enskildes odlingsarbete,
torde en närmare undersökning vara af
nöden. Dock torde vid ofvannämnda Kölns
fäbodar och å den s. k. östra allmänningen
inom Svärdsjö socken finnas de största
och bästa lägenheterna.
10
74
FRÅGAN 1.
LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
2. Hedemora fögderi.
Stora Skedvi och Säters distrikt.
Svar saknas.
Garpenbergs distrikt.
Hvarken å bolags- eller bondehemman
förefinnas några nämnvärda odlingslägen-
heter af fast mark eller myrmark, som
lämpa sig för brytande af ny byggd.
Hedemora distrikt.
Odlingsbar mark finnes visserligen inom
distriktet, ehuru i ganska ringa omfattning.
Ödlingslägenheter förekomma dock till vida
mindre areal af fast mark än af myrmark.
Husby distrikt.
Högst ringa oodlad jord finnes qvar
inom socknen, och lämpar sig densamma
icke för ifrågasatta ändamål.
By distrikt.
T By socken finnas å Horndals jernverks
aktiebolag tillhörig mark stora områden,
mestadels bestående af dyjord och torf-
mossar, som egna sig för odling.. Å bonde¬
hemman och kronan tillhörig mark finnas
nog numera icke lämpliga lägenheter för
ifrågavarande ändamål.
Folkärna distrikt.
Någon odlingsmark af nämnvärdt omfång
inom orten finnes ej annorstädes än å
krönodomänen Avesta, belägen invid Krylbo
jernvägsstation, hvarest en stor mängd egna
hem skulle kunna upprättas.
Kronofogden.
Endast i obetydlig man, hufvudsakligen
af fast mark.
3. Nedan-Siljans fögderi.
Bfursås distrikt.
' BjursSs socken är i förhållande till areal
och odlad mark Öfverbefolkad, hvadan ingen
mark inom orten finnes för brytande af ny
byggd i vidsträcktare mån än till någon
ringare utvidgning af de befintliga små
h emmansdelarnas områden.
Åls distrikt.
Lägenheter af ifrågavarande slag torde
näppeligen förekomma inom distriktet.
Leksands distrikt.
Distriktet är ganska tätt bebyggdt och
rikt befolkadt. Med undantag af ecklesia¬
stika boställen éger krönan ej' annan mark
inom distriktet än Tibble kronopark. Några
större besutenheter i enskild ego förekomma
ej, utan är jorden tvärtom fördelad mellan
de enskilde egarne i små, mången gång
alltför små lägenheter.
Ä såväl bolags- som bondehemman finnas
ödlingslägenheter, hvilka bestå af såväl fast
mark som myrmark, kanske till största
delen fast mark, som ock torde vara lämp¬
ligast för odling.
Rättviks distrikt.
Inom distriktet eger kronan obetydlig
mark och utgöres denna egentligen endast
af ecklesiastika boställen samt en aflägset
belägen skogsmark, tillhörande ett indraget
fanjunkareboställe. Bolagen ega ej heller
inom detta distrikt, åtminstone ännu, så
stor mark, och består denna till största
delen af byvis inköpta, från hemmanen
aflägset belägna utskogar. Det är egent¬
ligen, Sedan lagen om hemmansklyfning
m. m. den 27 juni 1896 med 1897 års
början trädde i tillämpning och försvårade
inköpet af en enda skogstrakt, som bolagen
här började köpa hemman i deras helhet.
Ä såväl bonde- som bolagshemmanen
och bolagens mark i öfrigt finnes godt om
både fast mark och myrmark, lämplig för
odlingar eller anläggning af smärre landt¬
bruk, men icke torde väl sådant löna sig
eller komma att företagas, utan att till
hvarje lägenhet jemväl finge höra så mycken
skogsmark, som är erforderlig för husbehof.
Behöfligt synes dock vara, att en damm
sättes för bolagens vidare förvärf.
FRÅGAN 1. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.
i .)
Ore distrikt.
Inom orten gifvas å såväl bonde- som
bolagshemmanen lämpliga lägenheter för
brytande af ny byggd, utvidgning af före¬
fintliga odlingar och anläggning af smärre
landtbruk.
Gdynefs distrikt.
Inom distriktet, som i förhållande till
dén odlade jorden torde, enligt öfre Dalar-
nes förhållanden, vara ovanligt rikt befol-
kadt, finnas ej nämnvärda, knappast några
odlingsbara lägenheter, enär nästan alla
sådana redan äro tagna i besittning och
uppodlade.
Kronofogden.
Inom samtliga fögderiets socknar finnas
vidsträckta myrmarker å såväl bonde- som
bolagshemman, hvilka i många fall äro af
den beskaffenhet, att de genom utdikning
och torrläggning synnerligen väl lämpa sig
för uppodling. Större delen, af dep fasta
mark, som ansetts tjenlig till odling, är
nog uppbruten med undantag af de till
betesmarker använda odlingslägenheterna
vid de inom orten förefintliga fäbodställena.
h. Ofvan-Siljans fögderi.
Mora distrikt.
Krönan eger ingen mark inom Mora
socken. Odlingsjord gifves dels hemma vid
byarna och dels vid de 1—4 mil derifrån
belägna fäbodarna. Af odlingsbar fast mark
finnes ingenting nämnvärdt vid byarna och ;
obetydligt jemväl vid fäbodarna. Deremot
finnas af odlingsbar myrmark några tusen !
tunnland, mest vid fäbodarna. Jordens be¬
skaffenhet är temligen likartad på båda
ställena, men belägenheten gör naturligen
hemjorden mer lämplig för odling än fä¬
bodjorden.
Bolags- liksom bondehemmanen utgöras
mestadels af fastigheter om högst 5 tunn¬
land reducerad inegojord på ända till 20
spridda ställen, hvartill hörer antingen an¬
del i samfäld eller också utbruten skogs¬
mark af betydligt större areal.
SollerönS distrikt.
På kronans mark, kronoparkerna; finnes
troligen icke något synnerligt nämnvärdt
j af odlingsmöjligheter. Deremot gifvas
! bondehemman med odlingslägenheter på
j goda och för odling till åker lämpliga
jorddelar af både dya, lerjord och sand-
blandad dy a; dock ligger största delen af
dessa lägenheter å byarnas gemensamma
I undantag, På sjelfva Sollerön finnas så-
j lunda minst 1,000 tunnland mark, som är
odlingsduglig och framför många andra
j ställen lämplig, enär läget är frostfritt ock
jorden, som nästan öfver hela ön hvilar
på , kalkgrund, starkt växtlig. På fast-
| landet finnas äfven odlingslägenheter af
! både fast mark och myrmark å och invid
fäbodställena, men dessa äro icke i värde
| att jemföra med öns, ehuru de äro fullt
jemförliga med andra socknars odlings¬
lägenheter, ' ;
Ven jans distrikt.
Svar saknas,
Orsa distrikt.
Inom Orsa socken gifvas å skogsmarken
stora och för odling lämpliga myrar, hvilka
endast behöfde utdikas för att socknarnas
inegoareal skulle fördubblas, att icke säga
mångdubblas.. Tjenliga odlingslägenheter
å fast mark äro deremot temligen få»
Eif dalens distrikt.
Lämpliga lägenheter för brytande, af ny
byggd, utvidgning af förefintliga odlingar
eller anläggning af smärre landtbruk föré-
finnas i mycket stor omfattning inom Elf-
dalens socken såväl å bondehemman som
särskildt å bolagshemman och å krono-
parken. Isynnerhet gäller detta bolags¬
hemmanen, hvilka vid skiftet nästan i regeln
förlagts i byarnas utkanter, der odlingsbara
marker oftast förefinnas. Dessa odlings¬
lägenheter utgöras af såväl fast mark som
76
FRÅGAN 1. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
myrmark, dock torde myrmark vara öfver¬
vägande. För enskildes odlingsarbete torde
i första hand myrmark lämpa sig.
Sårna distrikt.
Svar saknas.
Kronofogden.
Lägenheter af ifrågavarande slag före¬
finnas i afsevärd omfattning såväl å bonde-
och bolagshemman som å kronans mark.
Den odlingsbara marken utgöres till någon
del af fast mark, men till hufvudsakligaste
delen af myrmark. Enär den fasta marken
i allmänhet är mycket stenbunden, kan
densamma endast med större omkostnader
uppodlas, hvaremot myrmarken särdeles
val lämpar sig för enskildes odlingsarbete.
5. Vester-Dals fögderi.
Flöda distrikt.
All odlingsbar ängsmark är redan upp¬
odlad. Mossar finnas med en omfattning
af ungefär 1,000 tunnland, deraf emellertid
endast omkring 400 tunnland — nästan
uteslutande tillhörande bondehemman —
lämpa sig för odling och då i främsta
rummet de mossar, som ligga närmast
byarna Björbo, Hagen och -Forsgärdet.
Nås och Säfsnäs distrikt.
Ä såväl bondehemman som bolagshem¬
man förefinnas lägenheter för brytande af
ny byggd och utvidgning af förefintliga
odlingar. Dessa lägenheter utgöras till
största delen af myrmark och s. k. änges-
skogar, hvilka senare i första hand kunna
egna sig för enskildes odlingsarbete.
Jer na distrikt.
o
A såväl bondehemman som bolagshem¬
man finnas lägenheter för brytande af ny
byggd och utvidgning af förefintliga odlin¬
gar. Dessa lägenheter utgöras af både
fast mark, s. k. ängesslogar, och myrmark,
som kunna i lika hög grad anses egna sig
för enskildes odlingsarbete.
Äppelbo distrikt. •
A såväl bondehemman som bolagshem¬
man gifvas inom distriktet i ringa mån
möjligheter till utvidgning af fruktbärande
inegojord å fast mark. Deremot före¬
finnas stora och för odling lämpliga myr¬
marker, hvilka synas böra egna sig för
enskildes odlingsarbete. Af dylika myr¬
marker äro ganska stora arealer lämpligt
belägna i närheten af den redan uppodlade
fasta marken och nära allmänna färdvägar.
Också torde genom dessa myrars förvand¬
ling till fruktbärande mark distriktets skörd,
åtminstone hvad ströfoder beträffar, kunna
fördubblas. Af dessa marker torde half-
parten tillhöra bönder och andra hälften
bolag. A kronans mark inom distriktet
förekomma icke dylika lägenheter.
Malungs distrikt.
Lämpliga lägenheter för brytande af ny
byggd finnas å såväl bolags- som bonde¬
hemman; och utgöras dessa lägenheter
hufvudsakligen af myrmark, som egnar sig
för enskildes odlingsarbete.
Lima distrikt.
A såväl bonde- och bolagshemman som
kronans marker inom Lima socken finnas
lägenheter af ifrågavarande slag. Odlings-
och isynnerhet goda myrmarker förefinnas
i uppodlingsafseende lämpligast å böndernas
och bolagens hemman. Kronans marker
äro nemligen i sådant afseende alltför långt
aflägsna.
Transtrands distrikt.
A en stor del bonde- och bolagshemman
finnes möjlighet till utvidgning af förefint¬
liga odlingar och anläggning af smärre
landtbruk. A kronans mark, Transtrands
kronopark, samt Transtrands besparings-
skog finnas lämpliga lägenheter för bry¬
tande af ny byggd. Odlingslägenheterna
utgöras till en mindre del af fast mark,
vanligtvis sandhedar, men för (ifrigt af
myrmark, som i och för sig nästan utan
FRÅGAN 1. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
77
undantag får anses såsom lämplig odlings¬
mark. Och torde genom sin belägenhet
och jordens beskaffenhet vissa trakter af
besparingsskogen i forsta hand egna sig
för enskildes odlingsarbete. För sådant
ändamål har ock genom kongl. brefvet
den 8 november 1901 rätt till upplåtande
af mark å besparingsskogen medgifvits.
Kronofogden.
Lägenheter lämpliga för brytande af ny
byggd — företrädesvis å myrmark — fin¬
nas å såväl bonde- som bolagshemman
samt å kronoparkerna.
6. Vester-Bergslags fögderi.
Grangclrde distrikt.
I någon synnerligen nämnvärd mån finnas
icke inom socknen lämpliga lägenheter för
brytande af ny byggd, hvaremot tillfälle
till temligen stora odlingar finnes, till större
delen bestående af myrmarker.
Ludvika distrikt.
A bonde- och bolagshemman (kronojord
finnes icke) inom Ludvika socken saknas
helt och hållet lägenheter eller område för
brytande af ny byggd eller anläggning af
smärre landtbruk, då all jord såväl å fäst
mark som å myrmark redan blifvit, der
så ske kunnat utan allt för stora kostnader,
eröfrad för odling.
Norrbärke distrikt.
Ä bonde- och bolagshemman inom Norr¬
bärke socken kan nog i mindre mån gifvas
tillfällen till nyodling och utvidgning af
förut utförda sådana, men dessa äro icke
af den omfattning, att ny byggd derigenom
kan åstadkommas. Arealen af mossar, slog-
tägter och albackar, tillhörande ofvan-
nämnda slag af hemman, utgör antagligen
omkring 800 hektar. Af kronan tillhörig
mark inom socknen intager den del af
Klotens kronopark, som utgöres af Björsjö
bruk med underlydande, naturligtvis främsta
rummet. A denna del, hvarest uppodling
af mossar för några år sedan egt rum,
innan ännu egendomarna kommit i statens
ego, finnes tillfälle till utvidgning af sådan
odling till eu omfattning af vid pass 800
hektar.
Söderbärke distrikt.
A bonde- och bolagshemmanen inom
distriktet, bestående af Söderbärke och
Malingsbo socknar, torde, ehuru i ringa
grad, tillfälle gifvas till nyodling och ut¬
vidgning af förut befintliga odlingar, men
dessa lägenheter äro dock ej af sådan ut¬
sträckning, att ny byggd på sådant sätt kan
åstadkommas. Af jorden inom distriktet
tillhör större delen af Malingsbo socken
Klotens kronopark, som jemväl sträcker
sig inom Söderbärke socken, en annan del
Baggå bruk, en tredje del Hagge bruk samt
återstoden 8 sjelfegande bönder.
Kronofogden.
. I (trangärde och Ludvika socknar finnas
ej lämpliga lägenheter för anläggning af
smärre landtbruk och äfven obetydligt
med mark för odlingar. Största delen af
Malingsbo socken är inköpt af kronan.
I fråga om Norrbärke socken hänvisas
till den utredning derom, som lemnas af
andra tillfrågade personer. Förhållandena
inom Söderbärke socken äro för krono¬
fogden obekanta.
78
FRÅGAN 1. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
II. Gefleborgs län
1. Gestriklands fögderi.
Heäesunda och Arsunda distrikt.
Svar saknas.
Torsåkers distrikt.
A samtliga hemman inom orten finnas
mindre odlingslägenheter, bestående hufvud¬
sakligen af myrmark.
Of vansjö och Jårbo distrikt.
Lägenheter för ny byggd finnas ej. Före¬
fintliga odlingar kunna i någon mån ut¬
vidgas. Sådan utvidgning pågår.
Ockelbo distrikt.
Inom distriktet torde finnas omkring
2,000 hektar, dels mossar, dels fast ängs¬
mark, som är tjenlig till odling.
Den fasta ängsmarken genom sin belägen¬
het och beskaffenhet egnar sig i första
hand för enskildes odlingsarbete.
Hamrånye och Hille distrikt.
Inom distriktet finnas flere hundra tunn¬
land myrmark,' som kunde lämpa sig för
odling; men odlingen försvåras deraf att
torrläggning är kostsam och byggandet af
lång väg erfordras.
Valbo och Högbo distrikt.
Å såväl bondehemman som bolagshem-
mån finnas stora myrmarker, tjenliga till
odling, om afdikning verkställes. Den fasta
marken är till större delen uppodlad. Å
Vestermyren pågår afdikning och torrläggas
derigenom cirka 400 hektar till odling tjen¬
lig mark.
Kronofogden.
Svar saknas.
2. Södra Helsinglands fögderi.
Skogs distrikt.
Med de stora skogsvidder, som finnas, i
synnerhet inom södra och vestra delarna
af Skogs socken, skulle lämpliga lägenheter
för brytande af ny byggd icke saknas.
Okade skogsvärden hafva emellertid gjort
allmogen knappast mindre obenägen än
bolagen att, afsöndra jordtorp.
Söderala distrikt.
Den allra största delen odlingsbar mark
är redan uppodlad. Något myrmark finnes.
Den enda återstående myrmarken af någon
betydenhet finnes inom Ina by och torde
mycket lämpa sig för nyodling.
Hanebo distrikt.
Endast i mindre afsevärd mån förekomma
trakter, som kunna lämpa sig för nyodling
och, såvidt kändt, ingenstädes å den kronan
tillhöriga egendom.
Mo distrikt.
Intet bolagshemman finnes, men hvarken
å allmän mark eller å bondehemman finnas
några egentliga odlingslägenheter.
Norrala distrikt.
Till odling lämpliga myrmarker finnas
visserligen, men till följd af kommunika¬
tionsförhållandena äro de för närvarände
ej egnade för enskildes odlingsarbete.
Bollnäs distrikt.
Kronohemman en äro så få, att, praktiskt
sedt, intet afseende behöfver fästas vid
dem. Bolagen ega få hemman, nemligen
hufvudsakligen dem som af ålder tillhört
jernbruken i orten eller det gamla Lotte¬
fors sågverk, men hafva deremot till större
delen inköpt hemmanens på Finnskogen
belägna utskogar, å hvilka deo sedan 1850-
talet haft afverkningsrätt. Ä böndernas
hemman finnas rika tillfällen till nyodlingar
å såväl fast mark som myrmark; särskildt
å Finnskogen finnas stora komplex» r af
myrmark, som utan tvifvel skulle kunna
med fördel odlas. Men enär bolagen till
FEÅGAN 1. LÄNSMÄN OCH KKONOFOGDAB.
79
större delen ega marken och torrläggnings¬
arbeten fordra kapital samt Finnskogen j
ligger aflägset från kommunikationslederna,
torde någon större odling derstädes icke
på länge ifrågakomma.
Den fasta marken är den mest lämpliga
att ny odla. Myrmarkens torrläggning fordrar j
större tillgång på kapital.
Alfta distrikt.
Länsmannen har svarat såsom socken¬
ombud.
Ofvanåkers distrikt.
Å bondehemman kan utvidgning af före¬
fintliga odlingar i väsentlig mån företagas.
Genom att från hemmanen försälja fäbod¬
lägenheter och andra aflägset belägna om¬
råden skulle nog också i afsevärd mån
kunna brytas ny byggd och anläggas smärre
landtbruk. Bolagshemmanen, hvilka här ut¬
göras af hufvudsakligen s. k. nybyggen
med betydligt mindre lönande jordbruk,
lämpa sig följaktligen i betydligt mindre
grad än bondehemman för de ändamål,
frågan afser. Kronan eger ej annat än en
kronopark, hvilken icke är tjenlig för od¬
ling. Det enda allmänna bostället är kyrko¬
herdebostället. Och detta kan i förevarande
afseende jemnställas med bondehemman. Od-
lingslägenheterna utgöras i ungefär samma
omfattning af fast mark som af myrmark.
Den fasta marken lämpar sig dock i första
hand för enskildes odlingsarbete.
i- Kronofogden.
' = länsmannen i Bollnäs distrikt.
3. Norra Helsinglands fögderi.
Enångers distrikt.
Lämpliga lägenheter finnas icke för bry¬
tande af ny byggd, men väl för utvidgning
af befintliga odlingar å hufvudsakligen myr¬
mark. Myrmarkernas förberedande till od¬
ling genom utdikning torde emellertid i
allmänhet kräfva kostnader, som öfverstiga
den enskildes tillgångar, i följd hvaraf fasta
marken i första hand tages i anspråk för
odlingsändamål.
Det sagda gäller såväl bonde- och bolags-
hemman, som prestborden.
Helsingtuna distrikt.
Inom distriktet finnas nästan uteslutande
bondehemman. A dessa förekomma några
mindre lägenheter, lämpliga till hemmanens
utvidgning, men icke af omfång och be¬
skaffenhet, att de lämpa sig för brytande
af ny byggd eller anläggning af smärre
landtbruk. De bestå af dels fast mark och
dels myrmark till ungefär lika omfattning.
Forsa distrikt.
Lämpliga dylika lägenheter finnas på alla
tre slagen egendom. Odlingslägenheterna
utgöras af hufvudsakligen fast mark. Den
fasta marken är i första hand lämplig för
enskildes odlingsarbete.
Bogsta distrikt.
Å Arnö kronopark, som innehåller i areal
omkring 14,026 tunnland, finnas en del
redan upparbetade lägenheter, hvilka kun¬
de ytterligare utvidgas, äfvensom åtskillig
för odling mycket lämplig mark. Befolk¬
ningen anser emellertid, att de villkor, som
staten betingar sig för arrende af dessa
torplägenheter, äro för hårda i jemförelse
med dem, hvilka uppställdes af förre egaren
(Schebo bruks aktiebolag), som dessutom
under första arrendetiden tillhandahöll ar¬
rendator dragare och redskap såsom lån.
I öfrigt torde de inom distriktet för od¬
ling lämpligaste markerna redan vara tagna
i anspråk. Väl förefinnes odlingsmark, men
denna torde, med nedan nämnda undantag,
med hänsyn till dess läge och beskaffenhet
endast undantagsvis löna sig att upparbeta.
Genom nu ifrågasatt ytterligare sänkning
af Norstafjärdarna m. fl. insjöar torde emel¬
lertid å såväl bonde- som bolagshemman
vara att påräkna en afsevärd areal odlings¬
mark, som i första hand egnar sig för en¬
skildes odlingsarbete.
80
FRÅGAN 1. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
Harmångers distrikt.
Finnas icke.
Gnarps distrikt.
Har intet att tillägga till det af socken¬
ombuden afgifna svar.
Bergsjö distrikt.
Ingenstädes.
Norrbo distrikt.
Dylika lägenheter finnas hufvudsakligen
i Bjuråkers socken till icke obetydlig om¬
fattning och utgöras af såväl fast mark
som myrmark.
Delsbo distrikt.
Byggden gammal. All dess värdefulla
jord redan odlad. Ingen nämnvärd plats
för nya odlingslägenheter.
Kronofogden.
Frågan kan icke närmelsevis besvaras.
Genom försäljning och styckning af det för
kronans räkning utarrenderade indragna
militiebostället Rolfsta samt af de oskäligt
störa prestboställena, skulle emellertid lämp¬
ligt tillfälle kunna beredas för anläggning
af åtskilliga smärre landtbruk.
4. Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdals distrikt.
Svar saknas.
Ramsjö distrikt.
För brytande af ny byggd, utvidgning af
förefintliga odlingar och anläggning af smärre
landtbruk finnas lämpliga lägenheter å så¬
väl kronans mark som bolagshemman och
de återstående bondehemmanen. Jorden ut-
göres hufvudsakligen af sumpig myrmark.
Färila distrikt.
Svar saknas.
Los distrikt.
Inom Los socken finnes å såväl allmän
mark som bonde- och bolagshemman riklig
tillgång på mer eller mindre lämplig od¬
lingsmark såväl för utvidgning af redan
befintliga odlingar som för anläggning af
lägenheter. För sist nämnda ändamål torde
de platser vara lämpligast, som innehålla
både hårdjord och myra samt gränsa till
byggd och vägar.
Jerfsö distrikt.
I mycket ringa mån. I obetydlig om¬
fattning utgöras de af fast mark. Myr¬
marken är bäst.
Arbrå och Undersviks distrikt.
Å såväl bonde- som bolagshemman finnas
lägenheter för såväl brytande af ny byggd
som utvidgning af åkerjordsinnehafvet och
åstadkommande af mindre landtbruk eller
torplägenheter. För ändamålet finnes så¬
väl fast mark som myrmark.
Kronofogden.
Kan ej besvaras.
III. Vesternorrlands län.
1. Medelpads Vestra fögderi.
. Tana distrikt.
Odlingslägenheter finnas.
Stöde distrikt.
Någon kronans eller annan allmän mark
finnes ej inom distriktet. Bolagshemman
finnas ej i något större antal. Från dessa
hemman tillåtas icke några afsöndringar
FRÅGAN ). LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
Bl
för brytande af ny byggd eller för odlingar.
Från bondhemmanen äro nog i allmänhet
åtminstone i närheten af byarna eller intill
inegorna så många afsöndringar redan gjorda,
som lägenheten medgifver. Dock finnas
nog å skogarna odlingslägenheter, såväl
fast mark som myrmark, dock i större
omfattning myrmark.
Myrmarken synes vara lägligare och lät¬
tare för odlingsarbete än den fasta marken.
Torps distrikt.
Rätt talrika lämpliga nyodlingslägenheter
finnas å såväl bonde- och bolagshemman
som allmän mark.
Borgsjö distrikt.
För brytande af ny byggd i mindre om¬
fång finnas nog lägenheter af såväl fast
mark som myrmark.
Den fasta marken är för odling tjenligare
än myrmarken.
Selångers distrikt.
För nyodlingar lämpliga lägenheter före¬
komma i ganska vidsträckt mån; och ut¬
göras dessa af såväl fast mark som myr¬
mark till ungefär lika omfattning. De i
-närheten af nuvarande hemman och torp
förekommande beteshagar och myrmarker
borde på. grund af läge och jordens be¬
skaffenhet vara de för ändamålet lämp¬
ligaste.
Kronofogden.
Kan ej besvaras.
2. Medelpads Östra fögderi.
Indals distrikt.
Såväl å bonde- och bolagshemman .som
å kronojord finnes godt om odlingslägen¬
heter å såväl fast mark som myrmark.
Genom sin belägenhet egnar sig den fasta
marken i första hand för enskildes odlings¬
arbete.
Sköns distrikt.
Inom distriktet, hvars jord är till största
delen uppodlad, finnes icke i någon nämn¬
värd omfattning mark, som är lämplig till
odling. Väl finnas här och der inom byarna
å såväl bonde- som bolagshemman smärre
jordtrakter, som skulle kunna uppodlas till
förökande af inegoarealen, men dessa om¬
råden äro dels af så ringa areal och dels
bestående af så stenbunden mark, att deras
uppodlande skulle bli för dyrbart i förhål¬
lande till den vinst, de kunde lemna. Myr¬
markerna äro visserligen i förhållande till
socknens areal rätt' störa., men, enär de icke
äro af god beskaffenhet, torde deras upp¬
odlande icke komma att löna sig. (Kronan
eger icke någon jord inom distriktet.)
Timrå distrikt.
Såväl Timrå som Alnö socknar äro af
ålder till största delen uppodlade. Här och
der finnas emellertid smärre odlingslägen¬
heter om 1—4 hektar, som lämpa sig för
brytande af ny byggd eller utvidgning af
förefintliga odlingar och hvilka äfven så
småningom läggas under plogen.
Ljustorps distrikt.
Den för odling tjenliga jorden är — med
undantag af myrmarken — i det närmaste
upptagen, hvadan tillfälle till brytande af
ny byggd icke förefinnes här på orten. En
och annan myra med relativt obetydligt
innehåll, 1 — 3 och i några fall 10—20
tunnland, finnes deremot. Och af dessa
myrmarker odlas och lägges under plog
samt förenas med förut odlad mark något
litet för hvarje år.
Njurunda distrikt.
Kan ej besvaras.
Kronofogden.
Lägenhet för brytande af ny byggd kan
icke sägas förekomma inom någon särskild
del af fögderiet, men väl finnas å bonde¬
hemman tillfällen till nyodlingar och till
utvidgning af redan förefintliga odlingar,
11
82
FRÅGAN 1. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
särskildt utefter Mjellåns dalföre i Ljustorps
socken samt i sydvestra delen af Njurunda
socken, hvilken sistnämnda trakt särskildt
torde lämpa sig för anläggning af smärre
jordbruk, under förutsättning att afsöndrin-
gar för ändamålet kunde erhållas för rim¬
ligt pris.
3. Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Säbrå distrikt.
Lägenheter att genom odling utvidga den
odlade jorden förefinnas å nästan alla hem¬
man inom distriktet. Deremot torde icke
förefinnas lägenheter till brytande af egent¬
lig ny byggd.
Den mark, som skulle i första rummet
komma i fråga för nyodlingar, vore myr¬
marker, deraf betydliga vidder förekomma.
Till nyodling lämplig fast mark finnes väl
äfven, kanske i ännu större omfång; men
då sådan mark bättre egnar sig för skogs-
börd och den odlade jorden icke på långt
när är uppdrifven till önsklig kultur, föré-
kommer knappast behof att nyodla sådan
mark i större omfång än i lämplig propor¬
tion till befolkningens ökning. Ofverbefolk-
ning förekommer icke.
Gudmundrå distrikt.
I allmänhet är jorden å hemmanen när¬
mast Angermanelfven uppodlad, om ock dess
kultur kan lemna åtskilligt öfrigt att önska.
I skogsbyggden eller den s. k. finnmarken
i Gudmundrå socken samt vestbyggden i
Högsjö socken finnas deremot möjligheter
till nyodlingar och till utvidgning af redan
förefintliga odlingar.
Odlingslägenheterna utgöras af omvex¬
lande fast mark och myrmark. Då emel¬
lertid kommunikationerna äro svåra och
afsättningen af landtbrukets produkter följ¬
aktligen ringa, röjer sig hos allmänheten
en viss obenägenhet för åtgärder i antydd
riktning, hvadan kostnaden torde blifva
ganska ansenlig.
I första hand torde vissa områden å
finnmarken egna sig för enskildt odlings¬
arbete.
Torsåkers distrikt.
Svar saknas.
Boteå distrikt.
Lämpliga lägenheter att i mån af befolk¬
ningens tillväxt utvidga den odlade jorden
förekomma å de flesta hemman, men med
hänsyn till den odlade jordens låga kultur
förefinnes emellertid knappast behof af ny¬
odling. Odlingslägenheterna utgöras mest
af fast mark.
Nora distrikt.
Några nämnvärdt större lägenheter för
brytande af ny byggd eller dylikt finnas
icke vare sig å bonde- eller bolagshemman
i orten.
I den lilla utsträckning, odlingslägenheter
finnas, utgöras de af fast mark.
Kronofogden.
Som jorden i allmänhet är naturligt god,
skulle tillfälle till såväl utvidgning af före¬
fintligt jordbruk som nyodlingar finnas till
väsentligt omfång å såväl fast mark som
myrmark, derå lämplig och riklig omvex¬
ling finnes att tillgå. Men då det redan
förefintliga jordbruket är alltför vidsträckt
i förhållande till rådande kunskap om och
intresse för dess rätta skötsel, förefinnes
förvisso i vår tid här ej behof af ökning
af jordbruksarealen. Kronohemman finnas
ej inom distriktet.
4. Södra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Sollefteå distrikt.
Svar saknas.
Resele distrikt.
Inom Resele och Adals-Lidens socknar
finnes ett ytterst ringa antal bondehemman
och jemväl bolagshemman, hvarå tillgång-
till lämpliga lägenheter gifves å hufvud-
FKÅGAN 1. LÄNSMÄN OCE KRONOFOGDAR,
83
sakligen fast mark, hvilken, i anseende
dertill att myrmarkerna draga allt för stora
kostnader, innan de lemna skälig afkastning,
helst bör vara egnad för enskildes odlings¬
arbete.
Junsele distrikt.
A kronans marker torde de minsta odlings-
lägenheterna, åtminstone i förhållande till
ego vidden, vara till finnandes; skillnad mel¬
lan bonde- och bolagshemman torde i öfrigt
ej förefinnas. Odlingslägenheter finnas till
samma egovidd, som den nu odlade marken
omfattar, och utgöras till ungefär hälften
af myrmark och till andra hälften af fast
mark.
Barnsele distrikt.
A såväl bonde- som bolagshemman och
kronans mark finnas i allmänhet lämpliga
lägenheter för utvidgning af förefintliga
odlingar och anläggning af mindre landt¬
bruk, men deremot icke för brytande af
ny byggd.
Helgums distrikt.
I allmänhet finnas lämpliga lägenheter
för brytande af ny byggd. Fast mark synes
företrädesvis vara att tillgå inom Helgums
socken, myrmarker inom Edsele socken.
Bodums distrikt.
Lägenheter såväl för brytande af ny
byggd som för utvidgning af befintliga od¬
lingar och anläggning af smärre landtbruk
finnas i afsevärd mån, företrädesvis å bonde-
och bolagshemman, men till någon del äfven
å kronans mark.
För bildande af smärre sjelfständiga jord¬
bruk synas odlingslägenheter å hufvudsak¬
ligen fast mark egna sig bättre, hvaremot,
till utvidgning af redan förefintliga odlingar,
myrmark torde lämpa sig för vinnande af
större fodertillgång, som här på orten är
i allmänhet knapp.
Tåsjö distrikt.
Inom denna ort, som är mindre befolkad,
finnas å såväl bonde- och bolagshemman
som kronans mark odlingslägenheter i mängd.
De utgöras af både fast mark och myrmark.
Synnerligen lämpliga för enskildes odlings¬
arbete synas de större bolagshemmanen
vara.
Kronofogden.
Nästan å alla hemman finnas större eller
mindre lägenheter, som lämpa sig för ut¬
vidgning af förut befintliga odlingar. Före¬
trädesvis är detta fallet med myrmarker,
hvilkas uppodling dock tarfvar en alltför
stor kostnad för att kunna af den jord-
brukande befolkningen i orten utföras. Den
fasta marken torde i första hand få anses
lämplig för odlingsarbete.
5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Nordingrå distrikt.
Enär de flesta hemman och lägenheter
inom distriktet äro i sin helhet uppbrutna
och odlade, finnas inga tillfällen för an¬
läggande af nya jordbruk.
Nätra distrikt.
A bonde- och bolagshemman finnas i all¬
mänhet lämpliga odlingslägenheter till en
areal, fem gånger så stor som de nu be¬
fintliga odlingarna. Någon kronomark finnes
icke inom distriktet. Odlingslägenheterna
utgöras af hufvudsakligen fast mark men
jemväl af myrmark. Med afseende på be¬
lägenheten finnas öfverallt lämpliga odlings¬
lägenheter. Som myrmarkerna efter torr¬
läggningen kräfva minsta arbete och lemna
bästa afkastning, egna de sig bäst för ny¬
odling.
Sidensjö distrikt.
Å bonde- och bolagshemman i allmänhet
finnes det godt om odlingslägenheter af
såväl fast mark som myrmark till en areal,
minst 20 gånger så stor som förefintliga
lägenheter. På kronans marker är däremot
tillgången vida mindre. Myrarna å krono-
jorden bestå vanligen af sand och stengrund.
84
1’BÅGAN 1. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
I distriktets öfre del är tillgången på
myrmark öfvervägande större än i den
nedre delen deraf. Myrmarkerna i allmän¬
het anses ega företräde och ligga häst för
nyodling, emedan de kräfva minsta arbete
för erhållande af skörd och i allmänhet är o
belägna i närheten af äldre hyar.
Anundsjö distrikt.
Odlingslägenher finnas till en areal, tio
gånger så stor som nu förefintliga odlingar.
A kronans mark är emellertid tillgången
till odlingslägenheter ringa. Odlingslägen-
heterna bestå till öfvervägande del af myr¬
mark, hvilken i allmänhet är belägen på
lämpliga ställen, kräfver det minsta arbetet
och lemnar bästa af kastningen samt förty
i första hand egnar sig för odlingsarbete.
Kronofogden.
Odlingslägenheter finnas å bonde- och
bolagshemman och torde kunna beräknas till
en areal tjugu gånger den af nu förefintliga
odlingar. Å kronans mark är deremot till¬
gången på odlingsjord vida mindre och ut-
göres jorden mest af stenbunden hård mark.
Odlingsjorden i öfrigt består nästan ute¬
slutande af myrmark, hvilken jemväl anses
bäst lämpa sig för nyodling, då den kräf¬
ver minsta arbetet och lemnar bästa afkast-
ningen.
6. Norra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Själevads distrikt.
Å bonde- och bolagshemman är tillfälle
till odlingsmöjligheter i den äldre byggden
ringa, hvaremot i aflägsnare byar sådan
möjlighet icke är sällsynt vare sig å fast
mark eller myrmark. Dock bör anmärkas,
att odlingsmöjligheten öfverallt inom di¬
striktet förminskas derigenom, att hemmans-
egaren ej utan risk att sjelf få lida brist
på husbehofsvirke och ved kan emottaga
åtminstone ett större antal nya åboar å
hemmanet.
Kronojord eller annan allmän jord än
prestboställena finnes ej.
Den fasta marken och myrmarken torde
i lika grad lämpa sig för odlingsarbete.
Björna distrikt.
A alla hemman inom distriktet kan odlas
minst fem gånger så mycket som för när¬
varande är odladt. Odlingslägenheterna ut¬
göras af större delen fast mark samt myr¬
mark.
Den fasta marken lämpar sig i första
hand för odlingsarbete.
Arnäs distrikt.
A såväl bonde- som bolagshemman och
ecklesiastika boställen finnas stora odlings¬
möjligheter. Isynnerhet lämpliga för odlings-
företag äro de vidsträckta myrmarker, som
här och hvar förefinnas, och af myrmar¬
kerna äro de på lerbotten mest tjenliga.
Utan tvifvel torde myrmarkerna på grund
af lättheten att uppodla bättre än den od¬
lade fasta marken i första hand lämpa sig
för enskildes odlingsarbete.
Grundsunda distrikt.'
Kan ej besvaras.
Kronofogden.
A jord af skattenatur finnas på såväl
fast mark som myrmark öfverallt odlings¬
lägenheter till ett område omkring tjugu
gånger så stort som nu förefintliga odlingar.
Å kronans marker är deremot tillgången
på odlingsjord vida mindre, enär derstädes
marken vanligen är stenbunden och mycket
sandblandad samt myrmarkerna ligga före¬
trädesvis på sten- eller sandgrund.
I öfre delen af fögderiet är tillgången på
myrmarker större än i nedre kustlandet.
Som godartade myrar, hvilka ej kräfva
alltför dyrbar torrläggning, kunna med
minsta kostnad och tidsutdrägt bringas till
kultur och afkastning, lämpa de sig bäst
för nyodlingar. Sådana myrar förekomma
icke sparsamt i närheten af de gamla byarna.
FRÅGAN 1. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
IV. Jemtlands län.
1. Jemtlands Östra fögderi.
Ragunda distrikt.
Svår saknas.
Fors distrikt.
A såväl bonde- som bolagshemman äfven¬
som å kronomark finnas större och mindre
odlingslägenheter för brytande af ny byggd
och utvidgning af smärre landtbruk. Dessa
odlingslägenheter utgöras omvexlande af fast
mark och myrmark.
Ref sunds distrikt.
Inom såväl Refsunds som isynnerhet Bod¬
sjö socken finnas i ganska stor utsträckning
å såväl bonde- och bolagshemman soin
kronomark lämpliga lägenheter för anlägg¬
ning af smärre landtbruk å både fast mark
och myrmark.
Bräcke distrikt.
Hemmansegarne äro i allmänhet mindre
benägna för afsöndringar. De s. k. odels-
torpen, som förut afsöndrats, hafva också
till följd af dermed följande rätt till fri
husbehofsskog och mulbete å hemmanets
egor befunnits vara till stort men för
hemmansåbon.
Vid försäljning af kronoboställen hafva på
senare tid torparne lemnats tillfälle att mot
skäligt pris inköpa de skiften, de uppbrutit
och hvaraf de haft sin bergning. En sådan
åtgärd vore af stor betydelse för främjan¬
det af egnahemsidén, och skulle de mindre I
bemedlades sträfvande att skaffa sig egna
hem i betydlig mån underlättas, om krono¬
boställen, innan de försåldes, uppdelades i
smärre lägenheter.
Brunflo distrikt.
Svar saknas.
Hackas distrikt.
Vidsträckta marker finnas å såväl bonde¬
som bolagshemman för brytande af ny
byggd, utvidgning af förefintliga odlingar
eller anläggning af smärre landtbruk å såväl
fast mark som myrmark. Båda slagen, af
hvilka myrmarken är öfvervägande, egna
sig för nyodlingar. Kronojorden i orten är
ringa och egnar sig mindre väl för nämnda
ändamål.
Kronofogden.
Svar saknas.
2. Jemtlands Norra fögderi.
Lits distrikt.
Hufvudsakligen i den mån odlingsbara
myrar afdikas; dock anses ingen mark
egna sig för enskildes odlingsarbete utan
åtföljande husbehofsskog.
Föllinge distrikt.
Å såväl bonde- som bolagshemman, hvilka
bestå af stora vidder, finnes lämplig mark
för brytande af ny byggd, utvidgning af
förefintliga odlingar och anläggning af
smärre landtbruk eller torp. I hvilken
omfattning dessa odlingslägenheter utgöras
af fast mark eller myrmark kan ej med
någon bestämdhet uppgifvas. Myrmarken
torde i första hand egna sig för odlings¬
arbete, när den kan med mindre kostnad
kultiveras än den fasta marken.
Inom orten finnas inga andra krono¬
hemman än de, som af staten blifvit in¬
köpta för renbetesfjellens utvidgning.
Hammerdals distrikt.
Bonde-, bolags- och kronohemman hafva
alla riklig tillgång till nyodlingar och upp¬
rättande af smärre landtbruk. Dock torde
86
FKÅGAN 1. LÄNSMÄN OCH KBONOFOGDAK.
bolagen hafva minst att aflåta, då dessa
helst inköpa hemman, som äro i möjligaste
mån skogbärande.
Odlingslägenheter finnas å både fast mark
och myrmark till ungefär hälften hvardera.
Den fasta marken anses i första hand egna
sig för enskildes odlingsarbete.
Ströms distrikt.
Lämpliga lägenheter för ifrågavarande
ändamål finnas till 50 % af bondehemman,
40 % af bolagshemman och 10 % af krono¬
hemman.1 Ungefär hälften af fast mark och
hälften af myrmark. Fast mark egnar sig
mera för enskildes odlingsarbete.
Frostvikens distrikt.
Inom alla byar inom Frostvikens socken
finnas flera eller färre lämpliga ställen för
brytande af byggd och anläggande af smärre
landtbruk, så att minst 3 å 4 gånger större
befolkning än nu skulle på drägliga vilkor
kunna föda sig derstädes, om bättre kom¬
munikationer och dermed förenade lättnader
i såväl anskaffande af artificiella gödnings¬
ämnen m. in. som afsättning af jordbruks¬
produkter förefunnes. Odlingslägenheterna
utgöras till större delen af fast mark men
äfven af goda odlingsbara myrar.
I allmänhet är jorden i norra delen af
socknen af bättre beskaffenhet och mera
lättodlad än i den södra, hvarjemte större
odlingslägenheter finnas i förstnämnda del.
Denna trakts aflägsenhet och brist på kom¬
munikationer (väg saknas fullständigt) torde
dock afskräcka nybyggaren, som under andra
förhållanden här skulle finna ett ganska
tacksamt fält för sitt arbete.
Ett exempel på socknens utvecklings¬
möjligheter är byn Jormvattnet. I denna
by, der för cirka 50 år sedan endast funnos
tre gårdar, hafva nu 22 sjelfegande bönder
sin efter härvarande förhållanden goda berg¬
ning, hvartill kommer, att i byn tillika
finnas 12 bolagshemman samt att minst
15 gårdar utom de nuvarande skulle kunna
erhålla sin bergning derstädes. Sedan dock
bolagen för några år tillbaka äfven här
börjat förvärfva fastigheter, torde utveck¬
lingen afstanna — gå tillbaka.
En del byar i socknen äro fullständigt
i bolagens ego såsom t. ex. Ankarvattnet
med utmärkt god odlingsjord och hvarest
ytterligare minst 15 gårdar utom nu befint¬
liga 7 bolagsgårdar kunde existera, Kyck¬
lingvattnet med 8 gårdar, hvarest ytter¬
ligare 10 stycken kunde uppstå, samt sock¬
nens sydligaste by; Sjuisåsen, der för 18
år sedan funnos 5 välmående bönder och
möjlighet för bergning af ytterligare 10,
men der nu finnas bosatta endast en bolags-
faktor och två fattiga arrendatorer.
Bödöns distrikt.
Ehuru distriktet, omfattande socknarna
Rödön, Näskott, Ås och Aspås, torde vara
bland de mest uppodlade trakter inom Jemt-
lands län, finnes der godt om mark för
utvidgning af förefintliga odlingar äfvensom
för anläggning af smärre landtbruk. I
Rödöns, Näskotts och As socknar är jorden
med mindre undantag i sjelfegande bönders
ego. Hemmanen i dessa socknar hafva i
allmänhet fäbodvallar, flera gånger större
än hemegorna. A hvar och en af dessa
vallar skulle ett eller flera nya hemman
kunna anläggas. Skattehemmanen kunde
dessutom öka sin odlade jord genom upp¬
odling af myrmarker, hvaraf finnes god
tillgång i hemtrakterna. I Aspås socken,
hvarest ännu större arealer finnas, är en
stor del af hemmanen i en s. k. skogs¬
patrons ego, men i denna socken finnes
såväl fast jord som myrmarker i öfverflöd,
som kunde användas till anläggningar af
smärre landtbruk. Inom de fyra socknarna
skulle, om jorden uppodlades, 10 gånger
dess nuvarande befolkning kunna lifnära
sig af jordbruk. Myrmarker och fast mark
förekomma om hvarandra, dock är det
myrmarkerna, som äro minst uppodlade.
Kronofogden.
Svar saknas.
FRÅGAN 1. LÄNSMÄN OOK KRONOFOGDAR.
87
3. Jemtlands Vestra fögderi.
Sunne distrikt.
Kan oj besvaras.
Hallens distrikt.
För anläggning af mindre landtbruk samt
utvidgning af redan befintliga odlingar finnas
lämpliga lägenheter i betydlig myckenhet.
Dessa utgöras omvexlande af fast mark
och myrmark. Det sistnämnda slaget dock
öfvervägande. För odlingsföretag kan af
flera skäl den sistnämnda märken anses
mest lämplig.
Ovikens distrikt.
Nästan samtliga hemman inom distriktet
hafva i regel bördig, fast mark med goda
lutningsförhållanden; och torde genom ny¬
odlingar den brutna marken godt kunna
mångdubblas.
Undersåkers distrikt.
Inom distriktet finnas såväl bonde- som
bolagshemman, hvarå smärre landtbruk
kunna anläggas. Dessa odlingslägenheter
utgöras hufvudsakligen af fast mark.
Mörsils distrikt.
Oerhörda odlingslägenheter finnas å såväl
fast mark som myrmark; och är det för
jordbrukaren här nödvändigt att hafva od¬
lingar å begge slagen mark för att vara
mera oberoende af försommarens torka.
Offerdals distrikt.
Då inom distriktet, omfattande Offerdals
socken om circa 20 qvadratmil, arealen till
hvarje hemman i allmänhet är stor eller
från 100 till 2,500 tunnland per bruknings-
del med skattetal och å de flesta gifves
mer eller mindre odlingsbar mark, borde det
finnas god tillgång på lägenheter, som
lämpade sig för brytande af ny byggd och
anläggning af mindre jordbruk; men har
denna tillgång ej motsvarat efterfrågan
eller upplåtelser skett i någon större ut¬
sträckning, beroende på en nedärfd obe¬
nägenhet hos jordegarne mot styckning af
sin jord. Denna obenägenhet är störst hos
de stora trävarubolagen och de sjelfegande
bönderna samt mindre hos smärre bolag
och föreningar eller enskilde, som drifva
trävarurörelse. Under de sista åren har
dock en tendens till ett motsatt förhållande
börjat göra sig gällande hos de större
bolagen.
Den fasta marken har mångdubbelt större
omfattning än myrmarkerna. I förhållande
till brytningskostnad samt med afseende
derå att artificiella gödningsämnen bättre
löna sig å myrmark, anses sådan i första
hand egna sig för odling, men bör för en
jordbrukslägenhet, större eller mindre, finnas
både fast mark och myrmark, enär den förra
bättre lämpar sig för sädesodling.
Alsens distrikt.
Till utvidgning af förefintliga odlingar och
anläggning af smärre landtbruk finnas goda
betingelser förnämligast på fäst mark men
äfven på myrmarker, och egnar sig den
fasta marken genom sin belägenhet och
beskaffenhet bäst till odlingsföretag.
Kronofogden.
Svar saknas.
4. Jemtlands Södra fögderi.
Bergs distrikt.
A såväl bondehemman och bolagshemman
som kronans mark finnas lägenheter af
ifrågavarande beskaffenhet i ganska stor
omfattning och utgöras dessa af såväl fast
mark som myrmark. Då en mängd myr¬
marker af godartad beskaffenhet och ringa
djup finnas, torde dessa i första hand vara
lämpliga att odla.
Rätans distrikt.
Länsmannen har svarat såsom socken¬
ombud.
Sdegs distrikt.
A hvarje hemman gifvas lämpliga lägen¬
heter för odling såväl af fast mark som af
88
frågan i. länsman och kronofogdar.
myrmark; dock erfordras utdikning och
torrläggning, innan myrmarker kunna här¬
till användas i större omfattning.
Lillhei•dals distrikt.
Af Lillherdals sockens hela skattetal,
729 trög, hafva allenast två hyar om till¬
hopa 48 trög undergått laga skifte, hvar¬
emot återstående, på tre skifteslag och två
fjellhemman belöpande skattetal, det ena
skifteslaget om 689 trög, sedan år 1876
legat under laga skifte, som år 1897 avan¬
cerat så långt, att byadelning då vann
fastställelse, men derefter hängt upp sig
på ståndskogsliqviden och af orsaker, som
ega ganska omedelbart sammanhang med
trävarubolagens uppträdande, synes komma
att blifva hängande på denna och andra
frågor under en oöfverskådlig framtid. Det
andra skifteslaget ligger jemväl under laga
skifte, men synes hafva varit lyckligare
lottadt i afseende å handläggningen af
skiftessaken; men i det tredje har skifte
ej påkallats.
Kronan eger intet hemman inom socknen.
Och som af det ofvan anförda framgår, att
någon skillnad hemmanen emellan förefinnes
å allenast en försvinnande areal af socknens
till 21 qvadratmil uppgående areal, kan
frågan ej besvaras annorlunda än att dylika
lägenheter förefinnas i ymnigt mått i pro¬
portion af fast mark och myrmark som 1:2.
Fastmarken anses dock för närvarande till
följd af ortens totala brist på kalk och
lera samt omöjliga kommunikationsförhål¬
landen fördelaktigare att bearbeta; men då
om ett par tre år jernväg kommer på 8—5
mils afstånd, bör förhållandet blifva om¬
vändt.
Ytter-Hogdals distrikt.
Stora lägenheter för brytande af ny
byggd, utvidgning af förefintliga odlingar
eller anläggning af smärre landtbruk finnas
inom socknen. Dessa lägenheter utgöras
hufvudsakligast af myrmarker, hvilka jem¬
väl bäst egna sig för odlingsarbete.
Hede distrikt.
Odlingsbar mark gifves i samma mån å
bonde- som bolagshemman. Fast mark,
tjenlig till odling, torde finnas i större
omfattning än myrmark. För enskildes
odlingsarbete torde den. fasta marken i
första hand lämpa sig, då myrmarken i
allmänhet tarfvar för stora torrläggnings-
kostnader; dock är myrmarken af bättre
beskaffenhet än den fasta.
Tännäs distrikt.
Genom nybrytning skulle utan olägenhet
kunna beredas mindre landtbruk: af bonde¬
hemman 20, af bolagshemman lika stort
antal och af kronans hemman (Ljusnedals
f. d. kronoegendom) 50 nya lägenheter.
Marken utgöres hufvudsakligen af myr¬
mark men af ganska fast konsistens. Kro¬
nans mark lämpar sig i första hand.
Kronofogden.
På bondehemman, bolagshemman samt
kronans eller annan allmän mark i fögderiet
finnas, utan åtskillnad för hemmanen, en
högst betydande mängd lägenheter, lämpliga
för brytande af ny byggd, utvidgning af före¬
fintliga odlingar eller anläggning af smärre
landtbruk. Dessa odlingslägenheter utgöras
af fast mark och myrmark till stor mycken¬
het af bådadera. I östra delen af provinsen
Herjeådalen, d. v. s. Svegs tingslag, är jor¬
den, som lider brist på kalk och lera, af
sämre beskaffenhet än i vestra Herjeådalen,
Hede tingslag, särskildt i den vestligaste
socknen, Tännäs socken. I Svégs tingslag
torde genom sin belägenhet och jordens be¬
skaffenhet i första hand myrmarkerna, sär¬
skildt de utmärkta myrarna kring Glöte by
i Linsells socken, vara tjenliga till odlings¬
arbete. Dock kan i allmänhet ej ett bestämdt
företräde gifvas myrmarkerna, emedan jem¬
väl mycken fast mark är lika lätt att odla
och lika tjenlig att bruka. För all odling
kräfves emellertid billig frakt för artificiella
gödningsämnen och billig arbetskraft, hvilka
båda villkor nu ej äro för handen till följd
FRÅGAN 1. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
89
af brist på jernvägskommunikationer och
till följd af det genom skogsafverkningarna
uppdrifna arbetspriset. För den skull äro
för närvarande nya odlingsföretag i stort
sedt praktiskt outförbara. Dessutom torde
lämpligen i allra första hand arbete för ny¬
odling böra utbytas mot iståndsättande af
den gamla odaljorden, hvilkens häfd öfver¬
allt försämrats. I Hede tingslag med undan¬
tag af östligaste delen af Hede socken är
jorden af bättre beskaffenhet, hvadan ny¬
odlingar med större framgång kunna der
företagas.
I Tännäs socken med bästa jordmånen
har kronan inköpt stora arealer — minst
100,000 har — för renbetesfjellens utvidg¬
ning; och finnas der särdeles många od-
lingslägenheter. I det ofri ga Herjeådalen
finnes ej annan kronomark, lämplig för
odling, än å de ecklesiastika boställena.
I det till fögderiet hörande Bergs tings¬
lag af provinsen Jemtland är jorden i stort
sedt vida bättre än i Herjeådalen och fin¬
nas der goda tillfällen till nyodlingar. Sådana
verkställas ock i ej ringa omfattning, dock
endast å bondehemman.
V. Vesterbottens län.
1. Umeå fögderi.
Nordmalings distrikt.
Odlingsmark finnes å såväl bonde- som
i synnerhet bolagshemman. Utefter åda¬
larna utgöras dessa lägenheter förnämligast
af fast mark, i öfriga trakter af socknen
af både fast mark och myrmark. Den
fasta marken anses i första hand egna sig
för den enskildes odlingsarbete.
Bjurholms distrikt.
Länsmannen har svarat såsom socken¬
ombud.
Umeå Södra distrikt.
Å bondehemman liksom å kronohemman
finnes mer och mindre betydande mark,
lämplig för brytande af nya lägenheter och
för utvidgning af förefintliga odlingar. Myr¬
marken torde vara öfvervägande. Till följd
af aflägsenhet från den redan odlade delen
och stor motvilja för utflyttning till obanade
trakter har vid laga skiften åtskillig mark,
mycket lämplig för odling, blifvit utlagd
som skogsmark. Myrmarken har utan en
närmare undersökning vanligen blifvit upp¬
tagen antingen såsom impediment eller ock
i otroligt låg grad såsom äng eller skogs¬
mark. Der myrmarken har nödig förutsätt¬
ning för odling och kostnaden för dess torr¬
läggning ej öfverstiger den enskildes för¬
måga, torde dylik mark i första hand egna
sig för odlingsarbete.
Umeå Norra distrikt.
Tillfälle till utvidgning af odlingar eller
anläggning af smärre landtbruk finnes i
allmänhet öfverallt å såväl bonde- och
bolagshemman som kronans mark. Till¬
gången är mindre i kustlandet och kring
större befolkningscentra och tilltager i
samma mån, man närmar sig öfre landet
och skogsregionen, der befolkningen är
glesare och efterfrågan å dylika lägenheter
mindre. God tillgång på odlingslägenheter
af fast mark finnes mångenstädes å den
till skogsmark afsätta jorden; dock är till¬
gången å myrmark större. Myrmarken
torde i första hand vara lämplig till odling,
enär den enskilde genom densammas odling
kan fortare komma i åtnjutande af någon
afkastning, på samma gång som det all¬
männa har nytta deraf, i det att frostländig-
heten minskas i samma mån, som myr¬
markerna torrläggas.
Vännäs distrikt.
Lämpliga lägenheter finnas för brytande
af ny byggd af tillräcklig omfattning att
kunna föda minst tre gånger så stor folk¬
12
90
FRÅGAN 1. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.
mängd, som nu förefinnes. Å de äldre
större byarna utmed Urnans och Vindelns
vattendrag (såsom Yännäs, Spöland, Brån,
Strand och Berg) har emellertid större
delen af den till odling tjenliga marken
tagits i anspråk för odlingsändamål. Odlings-
lägenheterna bestå till största delen af fäst
mark, som ock i första hand är tjenlig till
odling.
Säfvars distrikt.
A de flesta hemman finnes odlingsbar
mark, hufvudsakligen bestående af myr¬
mark, röta på lerjord.
Degerfors distrikt.
Å alla i frågan uppgifnå trakter finnas
nog odlingslägenheter. I socknens syd¬
vestra del gifves riklig tillgång derpå af
fast mark. Myrmarkerna äro deremot i
allmänhet mindre goda och sålunda mindre
lämpliga för jordbruk.
Bygdeå distrikt.
Länsmannen har svarat såsom socken¬
ombud.
Kronofogden.
Svar saknas.
2. Skellefteå fögderi.
Burträsks distrikt.
Länsmannen har svarat såsom socken¬
ombud.
Skellefteå Södra distrikt.
Ä bondehemman inom distriktet gifves
ännu i allmänhet god tillgång å lämpliga
lägenheter för brytande af ny byggd, ut¬
vidgning af odlingar eller anläggning af
smärre landtbruk. A bolagens hemman,
till. antalet endast 3—4, gifves ock tillfälle
att utvidga odlingen; möjligen kunna dessa
hemman klyfvas. Å kronans mark, elfva
kronoparker, finnes god tillgång på odlings¬
lägenheter af både fast mark och myrmark.
Säkert är, att efter odling af all dertill
tjenlig mark och införande af en mera
intensiv och rationell skötsel jordbruket
inom distriktet kan lemna godt uppehälle
för en mångfaldigt större befolkning än
! den. som nu finnes.
Skellefteå Norra distrikt.
Inom Vesterbottens landsbyggd finnas
ännu å bondehemman, bolagshemman samt
, kronans och annan allmän mark lämpliga
lägenheter för utvidgning af förefintliga
odlingar eller anläggning af smärre landt¬
bruk. Inom Lappmarken gifves å bonde-
| och bolagshemman samt kronoparker riklig
tillgång på lägenheter, lämpliga jemväl för
brytande af ny byggd. Odlingslägenheterna
utgöras af såväl fäst mark som myrmark, i
lappmarken synnerligen myrmark. Myr¬
marken egnar sig i första hand för en-
; skildes odlingsarbete.
j Bijske distrikt.
Svar saknas.
Jörns distrikt.
Många dylika lägenheter finnas å såväl
bonde- och bolagshemman som kronans
mark. Dessa lägenheter utgöras till största
delen af myrmark, hvilken i första hand
egnar sig för enskildes odlingsarbete.
Norsjö distrikt.
I ganska stor mån. Till största delen
bestående af myrmark och på vissa ställen
af icke allt för mycket stenbunden, ler-
blandad sand- och mulljord.
Löfångers distrikt.
Svar saknas.
Nysätra distrikt.
— svar 1 från Nysätra socken.
Malå distrikt.
God tillgång finnes å såväl kronans som
enskildes mark på lägenheter lämpliga för
landtbruk. Såväl fast mark som myrmark.
Odling på myrmark blir nog billigast.
FRAGAN ].
LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
91
Kronofogden.
Svar saknas.
3. Lappmarksfögderiet.
Lycksele Södra och Lycksele Norra d/i¬
strikt.
Å bonde- och bolagshemman finnas i all¬
mänhet ej dylika lägenheter, då de förra,
allt efter som folkstocken ökas, delas upp
i mindre lotter, dervid förut ej odladt land
kommer att tagas i anspråk för de nya
brukarne, och bolagen utdika myrar för att
å dem idka skogsodling. Å kronans marker
finnas deremot mångenstädes möjligheter
för brytande af ny byggd och anläggning
af mindre landtbruk. Såväl fast mark som
myrmark. I allmänhet torde fasta marken
vara mera lämpad att i första hand odlas.
Stensele distrikt.
Svar saknas.
Sorsele distrikt.
Såväl ä bonde- och bolagshemman som
å kronoparker och kronoallmänningar fin¬
nas i allmänhet lämpliga och rikliga lägen¬
heter dertill. Dessa odlingslägenheter före¬
finnas i större omfattning af såväl fast
mark som myrmark. På de flesta ställen
är den fästa marken mera lämplig att odla,
men på många ställen förefinnes fast mark
och myrmark i det läge, att de med största
fördel kunna uppodlas samtidigt.
Asele distrikt.
Som vid afvittringen i regel den mest
odlingsbara marken tilldelats byar och
hemman, finnes å bonde- och bolagshemman
ofta möjlighet till brytande af ny byggd.
Å kronans mark består den odlingsbara
marken af fäst mark. De till odling tjenliga
myrarna äro tillagda byar och hemman.
Fred/rika distrikt.
Enär landet till största delen utgöres af
berg med skogs- och myrmarker, hvilka
till följd af den rikliga förekomsten af sten
och vatten äro mycket hårdarbetade, finnas
i endast ringa omfattning lägenheter, som
lämpa sig för brytande af ny byggd. Der¬
emot finnas många lägenheter, lämpliga för
utvidgning af förefintliga odlingar, hvilka
i dock i första hand, å såväl bonde- som
bolagshemman, tarfva förbättringar medelst
dränering och bortsprängning af sten. För
närvarande torde endast en lägenhet lämpa
sig för anläggande af mindre landtbruk,
nemligen nedlagda krononybygget Alingsås
å kronoparken Käringberget, som med ett
högt och fritt läge och god, ehuru sten¬
bunden jordmån skulle gifva bergning åt
; en mindre jordbrukarefamilj.
Vilhelmina distrikt.
A de flesta hemman och å kronomark
i finnas lägenheter, lämpliga för brytande af
| ny byggd och utvidgning af förefintliga
odlingar. Odlingslägenheterna utgöras å
nedre delen af socknen ikring de stora
sjöarna till allra största delen af myrmark.
Högre upp i fjelltrakterna finnas möjlig¬
heter till rikliga, sjelfväxande foderskördar
genom rödjningar å dertill lämplig mark.
Myrmarken torde i första hand egna sig
för enskildes odlingsarbete.
Dorotea distrikt.
Svar saknas.
Tårna distrikt.
A bondehemman samt kronans och annan
mark gifvas många lämpliga dylika lägen¬
heter. Både fast mark och myrmark.
Kronofogden.
Har svarat såsom sockenombud,
92
[RÅGAN ]. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
VI. Norrbottens län.
1. Piteå fögderi.
Piteå Södra och Piteå Norra distrikt.
Inom distrikten finnas lämpliga odlings-
lägenheter i tusental å såväl bonde- som
bolagshemman. En obetydlig del tillhör
kronan. Myrmarken, der den genom vägar
är åtkomlig, egnar sig i första hand för
enskildes odlingsarbete.
Eif sby distrikt.
Svar saknas.
Arvidsjaurs distrikt.
Inom såväl bonde- som bolagshemman
finnas för odling lämpliga lägenheter till
säkerligen flera gånger så stor areal som
den nu uppodlade jorden, så att genom
deras odlande en mångdubbelt större be¬
folkning än den nu- förefintliga skulle å
jordbruket kunna finna sin hufvudsakliga
näring. Så t. ex. finnas i byn Glommersträsk
sedan gammalt tolf stamhemman, men genom
utdikning af en större sjö och omgifvande
myrmarker hafva dessa hemman kunnat
delas i så många delar, att för närvarande
59 sjelfegande bönder der finna sin berg¬
ning hufvudsakligen af jordens afkastning.
Odlingslägenhetema utgöras af såväl fast
mark som särskildt i omfattande grad myr¬
mark. Odlingsarbetet varder mest lönande,
om det nedlägges å både fast mark och
myrmark, ity att den förra lemnar afkast¬
ning i form af säd och potatis, den senare
åter ger foderskördar.
Arjepluogs distrikt.
De flesta hemman ega tillgång på mark,
lämplig för utvidgning af förefintliga od¬
lingar. A en del hemman finnas äfven
lägenheter, hvilka borde kunna afsöndras
till smärre landtbruk. Särskildt kronans
mark eger rik tillgång på sådana odlings¬
bara lägenheter och bör förty i första hand
egna sig för enskildes odlingsarbete. Den
odlingsbara marken utgöres af såväl myr¬
mark som rödjningsland.
Kronofogden.
Lägenheter, lämpliga för brytande af ny
byggd, torde finnas i hundratusental inom
fögderiet och i lika mån å bondehemman,
bolagshemman samt kronans eller annan
allmän mark. Odlingslägenhetema utgöras
lika mycket af fast mark som af myrmark.
De lägenheter, hvilka äro belägna närmast
intill kommunikationsleder, egna sig i första
hand för enskildes odlingsarbete, vare sig
jorden består af fast mark eller af myr¬
mark.
2. Luleå fögderi.
Neder-Luleå distrikt.
A större bondehemman finnes i ganska
betydande omfattning odlingsmark, till öfver¬
vägande del gamla ängar eller myrartad
mark, hvilken, afsöndrad till torpställen,
skulle i en flitig odlares hand med stöd af
biförtjenster kunna bereda mången en god
utkomst. Dessa odlingslägenheter utgöras
äfven af fast mark. Men då denna före¬
trädesvis är skogbeväxt och således dyrare
och mera hårdbruten än myrmarken, torde
denna sistnämnda få anses lämpligast för
anläggning af smärre landtbruk.
Öfver-Luleå distrikt.
Ä bondehemman gifvas i allmänhet rik¬
liga tillfällen till utvidgning af förefintliga
odlingar. Deremot torde icke å många
ställen finnas tillfällen till brytande af ny
byggd. Ä bolagshemman samt kronans
eller annan allmän mark finnas deremot
rikliga tillfällen till såväl utvidgning af
förut befintliga odlingar som brytande af
FRÅGAN 1. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
5)3
ny byggd. I, allmänhet utgöras dessa od-
lingslägenheter af till lika stor del myrmark
som fast mark, hvilken senare torde få an¬
ses mera egna sig för enskildes odlings¬
arbete.
Jockmocks distrikt.
Svar saknas.
Kronofogden
— länsmannen i Öfver-Luleå distrikt
med tillägg, att i Jockmocks socken finnas
å bondehemman odlingslägenheter för jem¬
väl brytande af ny byggd samt att när¬
mare kusten (i Neder-Luleå socken) odlings-
lägenheterna förekomma mest å myrmark.
5. Kalix fögderi.
liåneå distrikt.
Beträffande bondehemman finnas lämp¬
liga odlingslägenheter för i frågan angifna |
ändamål å så godt som alla hemman och j
det i den mån, att af bättre häfdade hem¬
man kunna erhållas i genomsnitt två lägen- i
heter och af sämre häfdade hemman tre ,
lägenheter, allt af hvarje hemman. A bolags- I
hemman finnes odlingsmark i den omfatt¬
ning att minst fem lägenheter kunna bildas
å hvarje. Och å kronans eller annan all¬
män mark kunna lämpliga odlingslägen- |
heter erhållas utan annan inskränkning än
den, som betingas deraf, att mark finnes, ;
som på grund af sin beskaffenhet icke kan j
odlas. Odlingslägenheterna utgöras till om- ‘
kring en tredjedel af fast mark och till
omkring två tredjedelar af myrmark. |
Myrmarken egnar sig i första hand för
enskildes odlingsarbete, ej mindre på grund
af dess belägenhet och jordens beskaffenhet
än äfven derigenom, att dess torrläggning
mildrar klimatet (minskar frostländigheten).
Neder-Kalix distrikt.
Svar saknas.
Öfver-Kalix distrikt.
Ä såväl bonde- som bolagshemman samt
kronans och annan allmän mark finnes godt
om lägenheter för brytande af ny byggd
af såväl fast mark som myrmark.
Gellivare distrikt.
Frågan obesvarad.
Kronofogden.
Svar saknas.
4. Torneå fögderi.
Neder-Torneå och Karl Gustafs socknars
distrikt.
A bondehemman finnas lägenheter för
brytande äf ny byggd till flera gånger den
hittills odlade arealen. Odlingslägenheterna
bestå till stor del af myrmark. Inom distrik¬
tet finnes kronomark till endast ringa om¬
fång och icke något bolagshemman.
Öfver-Torneå distrikt.
A såväl bonde- som bolagshemman samt
kronans och annan allmän mark finnes en
myckenhet af egor, lämpliga för odlingar,
bestående till hufvudsaklig del af myrmark.
Korpilombolo distrikt.
Odlingslägenheter finnas i stor omfatt¬
ning och till en areal, som är högst be¬
tydande.
Paj akt distrikt.
Svar saknas.
Juckasjärvi distrikt.
A såväl bonde- och bolagshemman som
kronomark och häradsallmänning finnes godt
om för odling lämplig mark. Odlingslägen¬
heterna bestå till största delen af vatten¬
sjuka myrar och till en mindre del af fast
mark. Myrmarker, häck- och träsksträn¬
der, belägna i närheten af byarna samt å
ömse sidor om Ofotenbanan, torde i första
hand lämpa sig för enskildes odling.
94
FBÅGAN 1. DOMHAFVANDE.
Enontekis distrikt.
Enär det är förbjudet att anlägga ny¬
byggen ofvan odlingsgränsen, gifvas icke å
kronans mark inom socknen några., lägen¬
heter för brytande af ny byggd. Äfven å
de få bondehemmanen finnas dylika lägen¬
heter endast mycket sällan. Odlingslägen-
heterna utgöras till större delen af myr¬
marker. Men något annat odlingsarbete än
rödjning af ängar förekommer icke egent¬
ligen. Bolagshemman finnas ej.
Kronofogden.
Svar saknas.
Domhafvande.
I. Kopparbergs län.
Falu domsaga.
Hänvisas till hushållningssällskapets ytt¬
rande. I sammanhang härmed borde kanske
icke lemnas obemärkt begagnandet i ganska
stor utsträckning af dy från de nästan
öfverallt befintliga myrarna till utfyllnad
af och blandning med ladugårds- och annan
naturlig gödsel.
Hedemora domsaga.
Sedan i och för bildande af Bjurfors
kronopark kronan för några år sedan in¬
köpt åtskilliga hemman inom Folkärna
socken, hvilka hemmans hufvudsakliga in-
egojord är belägen i den omedelbara när¬
heten af Krylbo jernvägsstation och för
närvarande utarrenderad till enskild person,
synes här erbjuda sig ett särdeles lämpligt
tillfälle att, genom styckning och försälj¬
ning till enskilde af denna inegojord, bilda
smärre landtbruk, hvilkas egare kunde på¬
räkna en lätt och förmånlig afsättning för
sina produkter i det tätt befolkade sam¬
hälle, som uppväxt kring jern vägsstationen.
Å bondehemman torde den för odling-
lämpliga jorden redan vara i hufvudsak
tagen i anspråk.
Deremot finnes å en del bolagshemman.
särskildt inom By socken, afsevärdt god
tillgång på mark, lämplig för brytande af
ny byggd och anläggning af smärre landt¬
bruk, dock med i allmänhet mindre lätta
kommunikationer: men inteckningar lära
lägga väsentliga hinder i vägen för utbryt¬
ning af dylik mark.
Ofvan-Siljans domsaga.
I stor omfattning finnas odlingslägen-
heter att tillgå å såväl fast mark som myr¬
mark.
Enär odlingar å myrmark i allmänhet
torde kräfva långt mindre arbete och kost¬
nader än uppbrytning af fast mark, synes
odlingsarbete å myrmarken i första hand
egna sig för den enskilda företagsamheten.
FRÅGAN 1. DOMHAFVANDE.
95
II. Gefleborgs län.
Gestriklands domsaga.
Odlingslägenheter finnas å samtliga ofvan-
nämnda slag af hemman, antagligen i större
omfattning af myrmark än fast mark.
Södra Helsinglands domsaga.
I en ort med så gammal odling som
södra Helsingland torde icke några odlings-
tillfällen att tala om förefinnas. Utskogarna
äro afyttrade till sågverksbolagen, och i
deras intresse ingå icke några nyodlingar.
Å hemmansegarnas hemskogsskiften är mar¬
ken mindre tjenlig till nyodlingar. Genom
egostyckningarna blifva hemmansdelarna
nog tillräckligt små.
Norra Helsinglands domsaga.
Torde nog finnas enstaka mindre odlings-
lägenheter.
Vestra Helsinglands domsaga.
Kan ej besvaras.
III. Vesternorrlands län.
Ångermanlands Södra domsaga. i ]an<Vt belägna ti akterna. Brytande af ny
| byggd åter lär icke kunna komma i fråga;
Utrymme för anläggande af torp torde j dertill är jorden redan nu för mycket dispo-
ej saknas, i synnerhet i de längre in i : nerad.
IV. Jemtlands län.
Herjeådalens domsaga.
Ingenstädes torde lägenhet finnas, som
lämpar sig för brytande af ny byggd. Till j
följd af det af ålder begagnade fäbodsy¬
stemet hafva alla odlingsbara platser å ut-
markerna, i hvilkas närhet funnits någor¬
lunda skogsbete, af befolkningen länge sedan
blifvit uppsökta och uppodlade till fäbod- |
vallar, som ännu med förkärlek häfdas.
Omkring byarnes redan brukade inego- j
jord förefinnes deremot väl i de flesta fall
mark, möjlig och lämplig att uppodla såväl
genom rödjande och brytning af fast skogs-
och hagmark som i synnerhet genom torr- j
läggning af sankmarker och myrar. Detta !
gäller i mindre grad om Herjeådalen, eller
i allmänhet om både Ljusnans och Ljungans
floddalar, hvarest byarne äro anlagda i ber¬
gens sluttningar, der bättre jordmån varit till
finnandes och frostländigheten är mindre i
jemförelse med lägre belägenheter, än om
trakterna kring Storsjön och dess vatten¬
område, hvarest utmärkt jord erbju¬
der rikliga tillfällen till nyodlingar af alla
slag.
Herjeådalens nu icke odlade mark är i
stort sedt af så dålig beskaffenhet, att dess
användning till ett utsträcktare jordbruk
knappast kan vara önskvärd.
Ofvanstående gäller om såväl bolags-
som bondehemman.
96
FRÅGAN 1. DOMHAFVANDE.
V. Vesterbottens län.
Vesterbottens Norra domsaga.
Både å bonde- och bolagshemman samt
kronans mark finnas en mängd dylika
lämpliga lägenheter. Till större delen ut¬
göras dessa af myrmark. De, som ligga
närmast väg och bestå af lermylla eller
utgöras af gräsbeväxta myrar på lerbotten,
komma att i första hand odlas.
Till många af dem saknas väg.
VI. Norrbottens län.
Piteå domsaga.
Frågan besvarad med hänvisning till
svaret från kronofogden i Piteå fögderi.
Luleå domsaga.
Svar saknas.
Kalix domsaga.
A all mark inom domsagan, med undan¬
tag af den öfre mot fjellen belägna delen
af G el 1 i va re socken, torde finnas lämpliga
lägenheter för brytande af ny byggd, ut¬
vidgning af förefintliga odlingar och an¬
läggning af smärre landtbruk.
Landtmäter istaten.
I. Kopparbergs län.
1 —10. I de trakter, der bolagens jord-
förvärf antagit några större proportioner,
gifvas näppeligen några sådana lägenheter,
som i egentlig mening lämpa sig till bry¬
tande af ny byggd eller anläggning af smärre
landtbruk, men finnes deremot särskildt i
närheten af byarne och en del fäbodställen
åtskillig odlingsbar mark, bestående till
större delen af myr- och mossmark. Dock
ställa sig kostnaderna för samma marks
afdikning och odling under nuvarande för¬
hållanden så höga, att odlingsarbetet endast
undantagsvis kan blifva lönande.
11. Uti de gamla byggderna eller bya¬
lagen hafva under tidernas lopp större de¬
len af all till odling tjenlig mark tagits i
anspråk, såväl af fast mark som myr¬
mark.
De bästa odlingslägenheter, som nu finnas,
torde ligga uti en stor del af de bättre
myrarna, dock egna endast de sig för odling,
som ej hafva alltför dåliga kommunika¬
tioner med deraf följande höga frakter för
kalk och gödningsämnen.
12. (Jerna socken.) Odlingslägenheter,.
hvilka hafva det läge, att de med fördel
FRÅGAN 1. LANDTSIÄTERISTATEN.
97
kunna odlas, finnas inom socknen till jem¬
förelsevis litet omfång.
En del till odling tjenliga myrmarker
finnas visserligen, men äro de så aflägset
belägna, att väganläggning dit skid le blifva
allt för kostbar.
13. Inom vissa bonde- och bolagshem-
man (kronohemman i orten saknas) finnas
nog lämpliga lägenheter så väl för brytande
af ny byggd som för utvidgning af före¬
fintliga odlingar och för anläggning af smärre
landtbruk. I sammanhang härmed torde
böra nämnas, att odlingar sedan tiden för
storskiftets afslutande (omkring 50 år sedan)
äro verkställda, så att utvidgningen af den
odlade marken sedan dess kan uppskattas
till omkring 50 procent.
De befintliga odlingslägenheterna utgöras
till mindre del af fast eller högland mark,
och hufvudsakligen af ängs- eller myrmark;
och anses genom jordens beskaffenhet myr¬
marken egna sig bäst för enskildes odling.
14. (Mora och O esa socknar.) A såväl
bonde- som bolagshemman gifves i all¬
mänhet tillgång till odlingsmark, såväl fast
mark som myrmark. Inom Orsa socken
finnes en stor mosse, kallad »Koppången»,
inom Mora en, kallad »Fårsås flyten»,
hvilka genom dikning m. m. torde kunna
förvandlas till rätt god åker.
II. Gefleborgs län.
1. A de byarna och hemmanen tillhöriga
fäbodtrakterna, belägna mer eller mindre
aflägset från bolbyn, till mesta delen å de
så kallade utskogarna, finnas trakter, tjen-
liga till odling, och bestå dessa marker till
hufvudsaklig del af myrjord på sand, men
äfven på lerbotten. Då dessa marker äro
belägna i allmänhet långt från byarna och
kräfva dryga kostnader för utdikning, hvilken
nog öfverstiger befolkningens ekonomiska
förmåga, är nog ingen förhoppning, att ny
byggd så snart der skall uppstå, oaktadt
små tecken dertill på ett och annat ställe
synas visa sig, särskildt der kommunerna
vil ja understödja befolkninningen med nödiga
utfartsvägar.
Så länge försäljning af böndernas hem¬
man till bolag utan inskränkning får ega
rum, torde utvidgning af förefintliga odlingar
eller anläggning af smärre landtbruk på
ofvannämnda trakter icke komma att ega
rum.
2. I ej nämnvärd mån, emedan den till
odling tjenliga marken dels är för långt
aflägsen från bebyggda platser och dels
lyder under bolag och bönder, som icke
kunna eller vilja afhända sig ens en obe¬
tydlig bit.
3. Endast i ringa mån; och, der dylika
lägenheter finnas, äro de belägna i utkan¬
terna och skogstrakterna, aflägset från
kommunikationer och rörelsecentra samt
sålunda mindre begärliga.
Komme det föga gagneligt fäbodsyste¬
met att upphöra, hvartill tydliga tendenser
skönjas, blefve de gamla fäbodställena ypper¬
liga lägenheter för ny byggd, belägna, som
de äro, vid sjöar och vattendrag samt oftast
bestående af alla jordarter.
Att egna sig åt uppodling af myrmark
faller sig i de flesta fall för den enskilde
allt för dyrt, enär dermed äro förenade
ofta dyrbara torrläggningsarbeten, innan
odling kan ifrågakomma, hvarjemte i all¬
mänhet ej obetydliga kostnader torde kräf-
vas för anläggning af vägar för odlingarnes
förbindelse med den odlade byggden.
4. (Ockelho socken.) Enligt L. E. Åhr-
mans år 1861 författade beskrifning öfver
provinsen Gestrikland innehåller Ockelbo
socken, inberäknadt Amots kapellförsamling,
omkring 100,000 hektar, hvaraf omkring
7,000 hektar myrar och mossar. Af dessa
senare äro möjligen 300 hektar odlade och
bör åtminstone för närvarande 1,500 hektar
sanka ängar, myrar och mossar vara odlings¬
13
98
FRÅGAN 1. LANDTMÄTERISTATEN.
bara efter verkställd utdikning. Dessutom
kan den fasta odlingsbara marken anslås
till omkring 150 hektar. Af dessa sank¬
marker ligga stora vidder inom Ostby,
Säbyggeby och Abyggeby m. 11. byar, hvar¬
jemte god myrjord förekommer i mycken¬
het kring Källsjö by samt i öfrigt kring
Rönnbackens och Maijsjö m. fl. byar å en
förutvarande rekognitionsallmänning, hvil¬
ken allmänning till största delen innehafves
af Kopparbergs och Hofors sågverks aktie¬
bolag. oDen fasta odlingsmarken är belägen
inom Abyggeby och ditgränsande byar,
Yallsbo "och Norrbo.
Den odlingsbara jorden lyder dels under
bondehemman och dels under förut sagda
bolag. Kronan eger endast några skatt-
lagda egor och skogsanslag, hvarå odling
ej i nämnvärd grad kan förekomma; och
äro dessa kronans lägenheter hufvudsakligen
belägna å förut nämnda allmänning.
Då undersökningar iooch för vattenafled-
ningar inom Ulfsta, Abyggeby, Yretens,
Säbyggeby, Östby, Murgårdens och Gäfver-
änge byar nyligen pågått och befolkningen
synes intressera sig för sagda arbeten, torde
möjligen i snar framtid högst betydliga
odlingar komma att företagas.
5. (Södra Helsingland.) Å en del bonde¬
hemman finnas rätt betydande odlingslägen-
heter, lämpliga för utvidgning af den förut
odlade jorden, äfvensom å vissa trakter för
brytande af ny byggd.
Dessa odlingslägenheter bestå hufvud¬
sakligen af fast mark och böra anses väl
egna sig för enskildt odlingsarbete. Myr¬
marker finnas äfven, men äro beträffande
såväl läge som beskaffenhet i allmänhet
mindre lämpliga för odlingsföretag.
<>. (Norra och Vestra Helsingland.) Lägen¬
heter till odling å såväl bonde- som bolags-
hemman finnas särskildt inom länets nord¬
vestra socknar, och smärre jordbrukslägen-
heter kunna nog mångenstädes väntas upp¬
stå.
Den odlingsbara marken utgör nog till
öfvervägande del myrmark, men äfven be¬
tydande odlingslägenheter å fast mark finnas
särskildt inom Färila och Bjuråkers socknar.
Kronomarker förekomma i dessa trakter
ganska ringa, och odlingslägenheter derå
saknas.
III. Vesternorrlands län.
1. (Sollefteå, Resele och Ramsele tingslag.)
Inom denna trakt i synnerhet å längre
bort från större vattendrag belägna orter
finnes i allmänhet tjenlig mark för odlingar
i synneidiet myrmarker, hvilka bäst lämpa
sig för odling, hvaremot den fasta marken
oftast är stenbunden och erfordrar dryga
kostnader för brytning. Detta gäller i re¬
geln för alla hemman.
2. (Norra Ångermanlands nedre del.)
Tack vare en riklig tillgång på odlingsbar
mark äro förutsättningarna gifna för att
med tiden såväl redan förefintliga odlingar
kunna i betydande mån utvidgas som ock
ny byggd brytas, hvarigenom sålunda möj¬
ligheter finnas för en afsevärd utveckling
af det nuvarande jordbruket. De mest be¬
tydande jordarterna och de, som hafva den
största utbredningen inom de områden, der
jordbruket för närvarande drifves och under
långliga tider drifvits mer intensivt, äro
lerjorden och sandjorden, af hvilka den
förstnämnda lemnar den yppersta jordmån
för odling af så godt som samtliga våra
sädesslag. Vissa sandjordarter äro äfven¬
ledes af god beskaffenhet, beroende natur¬
ligtvis på alfven. Äfven finnas i dessa
gamla odalbyggder myrmarker, hvilkas vär¬
de såsom odlingsjord är otvifvelaktigt, men
ej förrän på allra sista tiden börjat beaktas.
På trakter åter, der jordbruket är så att
säga af yngre datum eller i de egentliga
FRÅGAN 1. LANDTMÄTERISTATEN.
99
skogstrakterna, äro odlingsmöjligheterna,
hvad angår de fasta jordarterna, mer be¬
gränsade. I stället gifvas der tillfällen för
den företagsamma odlaren att bryta sina
tegar på myrmarkerna, hvilka förekomma
i större komplex och ofta äro af god be¬
skaffenhet.
3. Såväl å bondehemman som å bolags-
och kronohemman finnas odlingslägenheter
i mängd. A skogsmarkerna kunna hela
byar med fördel uppodlas och de bästa
förutsättningar finnas för utvidgning af redan
uppodlade egor. Smärre landtbruk kunna
i närheten af den nu odlade jorden anläggas
till nära nog oräkneligt antal. Odlings-
lägenheterna utgöras af såväl fast mark
som myrmark. För dem, som icke från
början hafva riklig gödseltillgång, torde det
vara lämpligast att börja odlingsarbetet i
myrmarkerna, särskildt sådana, som om-
gifvas af odlingsbar fast mark. Sjelfva
odlingsarbetet är nemligen lättare och min¬
dre kostbart å myrmarken och dessutom
gifver denna mark, särskildt om lämpliga
gödningsämnen användas, redan från början
god afkastning, så att odlaren fortare får
betalningen för sitt arbete, en sak, som i
Norrland är synnerligen beaktansvärd. Den
ringa odlingsflit, som här utvecklas, sär¬
skildt den ringa benägenhet, obemedlade
hafva att skaffa sig jordbruk, torde hafva
sin vigtigaste orsak deruti, att de mindre
bemedlade, den s. k. lösa befolkningen, hafva
vant sig vid arbete i skogarna, ett arbete,
som omedelbart betalar sig och hvarå för-
tjensten noggrannt kan uträknas. För od¬
lingsarbetet åter kan någon bestämd dags-
komst icke påräknas, och betalningen er-
hålles också vanligen i framtiden, hvadan
sådant arbete icke gerna kan lämpa sig
för dem, som, hittills åtminstone, varit
vana att värdera sitt arbete mycket högt
och hvilka haft råd att gå sysslolösa, derest
icke tillräckligt hög arbetsförtjenst kunnat
erhållas.
4. (Torps socken) Veterligen finnas ingä
större, sammanhängande jordområden, lämp¬
liga för odling, hvilka ej redan blifvit mesta¬
dels uppodlade. Nästan å hvarje hemman
finnas dock mindre jordstycken, såväl fast
mark som myrjord, hvilka genom uppodling
antagligen med tiden komma att öka arealen
af åker och äng. Särskildt inom det s. k.
Ostbyggarlaget samt byarne Hångsta och
Gim finnes, söder om Ljungan och intill
denna eif, en del mark, delvis af myrländ
beskaffenhet, som ännu väntar på odlarens
yxa och plog.
IV. Jemtlands län.
Odlingsbar mark såväl fast som myrjord lands lägre belägna byggder.
finnes i allmänhet på alla hemman i Jemt-
V. Vesterbottens län.
1—5. Få torde de hemman vara, hvarå
ej nya områden kunna upptagas och ny
byggd brytas till stort omfång; och hän¬
visas härvid till Vesterbottens läns landt-
mätares yttrande med anledning af Revi¬
sionssekreteraren Lindhagens motion rörande
inskränkning af trävarubolagens hemmans-
förvärf.
Den till odling dugliga jorden utgöres af
såväl fast mark som myrmark. Dock torde
den senare, såsom företrädesvis lämpad för
gräsodling, grundvalen för ett norrländskt
jordbruk, böra sättas i främsta rummet,
dervid dock statens mellankomst för de
större nya komplexernas afdikning till stör¬
sta möjliga utsträckning påkallas.
100
FRÅGAN 1. LANDTMÄTER IST ATEN.
C». (Lycksele socken.) A såväl enskilda
hemman som kronoparkei' finnas tillräckliga
odlingslägenheter för en längre tid framåt,
för dels utvidgning af förut befintliga och
dels anläggning af nya mindre landtbruk.
Myrmarkerna utgöra otvifvelaktigt den
del, hvarå man har att finna de största
odlingslägenheterna, men torde i de flesta
fall staten få träda emellan för att möjlig¬
göra de ofta dyrbara utdikningarna.
7, 8. Yesterbottens läns landtmäteri-
förenings den 18 mars 1901 afgifna ytt¬
rande angående odlingsmöjligheter inom
länet åberopas. Odlingsmöjligheten är större
än deri omförmäles och kan i regel anses
afse myrmarker.
!*. A omnämnda hemman och marker
finnas betydande lämpliga lägenheter och
utgöras dessa i öfvervägande grad af myr¬
mark.
10. I allmänhet torde kunna sägas att
odlingsmöjligheter förefinnas:
inom skärgårdsregionen * intill 4 % (1 %
fast mark och 3 % myrmark),
» elflagringarnas region intill 11 %
(4 % fast mark och 7 % myrmark),
» myrarnas region intill 3 % (endast
myrmark)
allt af hela arealen.
Den förstnämnda marken ger i längden
såväl qvantitativt som qvalitativt större
afkastning och torde derför, ehuru i regeln
mera svårarbetad, få anses såsom mera
egnad för odling i första hand.
VI. Norrbottens län
1. Deltagit i yttrandet från Norrbottens
läns hushållningssällskaps förvaltningsut¬
skott.
2. A de flesta hemman torde finnas
lämpliga lägenheter för brytande af ny
byggd och anläggning af smärre landtbruk
och å, man kan säga; alla hemman finnas
lägenheter för utvidgning af förefintliga
odlingar.
Inom kustlandet och i elfdalarna äro af
hela arealen ungefär 7 % odlingsbar (1/3 å
14 är fast mark) och i öfre landet mellan
elfdalarna äro ungefär 3 % af hela arealen
odlingsbar; och består denna odlingsmark
nästan uteslutande af myrmark.
Den fasta marken, hvilken visserligen
kostar mera tid och möda att bearbeta,
ger dock rikligare och bättre skördar och
borde derför vara lämpligare att vid bry¬
tande af byggd först odla.
3. Svar saknas.
4. Obegränsad tillgång på odlingsmöjlig¬
heter finnas snart sagdt inom både Yester¬
bottens och Norrbottens län öfver allt och
detta gäller såväl fast mark som myrmark.
Begagnandet af dessa möjligheter beror
nästan uteslutande af kommunikationerna.
5. Mellan bonde- och bolagshemman
förefinnes i detta afseende näppeligen någon
skillnad; de allra flesta bolagshemmanen
hafva ursprungligen och till helt kort tid
tillbaka varit bondehemman (det mest nämn¬
värda undantaget tör vara de s. k. Herme¬
linska hemmanen i Norrbotten). Visser¬
ligen underlade sig skogsspekulationen i
början ofta de aflägsnare, skogrikare, men
mindre odlingsdugliga hemmanen, men å
senare tid, då allt som var möjligt åtkomma
köptes, hafva markerna närmast vatten¬
dragen varit icke mindre begärliga på grund
af den billigare timmerdrifningen. A alla
bolags- som bondehemman torde finnas
Jfr Professor A. G. Högboms pirbl. i »Från Svenska Barrskogar».
FRÅGAN ] . LANDTMÄTER IST ATEN.
101
odlingslägenheter, mer eller mindre rikliga,
men tillräckliga för ett flerdubbelt antal
åboar på hvarje medelstort hemman. De
odlingstrakter, som bestå af mossar och
myrar, äro måhända inom lappmarkerna
till arealen öfvervägande" dem, hvilka ut¬
göras af fast mark; dock anses den fästa
odlingsmarken i allmänhet vida värdefullare.
Den s. k. bergjorden, som finnes i ett flertal
lappmarksbyar, är, ehuru svårbruten, syn¬
nerligen fruktbärande. Sandmylla, stundom
lerblandad, af god beskaffenhet är heller
icke sällsynt vid vattendragen. Lermylla,
som i myckenhet förekommer i kustsock-
narna, finnes äfven här och der i lapp¬
marken.
Der möjlighet finnes att för rimligt pris
erhålla konstgödsel, är myrjorden värdefull
nog; emellertid bör odlingsarbetet egnas åt
både fast mark och myrmark, men i första
rummet åt den förra.
A kronans skogar, häradsallmänningar
och dylika områden äro odlingslägenheterna
ojemförligt färre, en naturlig följd af till-
vägagåendet vid afvittringen, då det gällde
att försvara hemmanens inegor, det är inne¬
sluta hufvuddelen af dessa inom byområ¬
dena. Kronoparker bildades på detta sätt
oftast af skogklädda berg, der inga ängar
finnas, och der äfven odlingsmarken är
sparsamt förekommande. Samma är ofta
förhållandet med kronoöfverloppsmarker
och allmänningar m. m. Och det bör ihåg-
kommas, att så godt som alla ängeslägen-
heter å dylika marker redan äro såsom s. k.
ströängar byars och hemmans tillhörighet.
<>. De flesta hemman, såväl bonde- som
bolags- och kronans-, ega odlingsmarker,
mest myrmarker, af lika god beskaffenhet
som och till mångdubbelt större arealer än
den redan odlade jorden, och lämpa sig
dessa odlingsmarker för enskildes odlings¬
arbete, dock i många fäll först med anslag
eller lån i och för torrläggning.
Skogsstaten.
I. tiefle-Dala distrikt.
Kopparbergs revir.
Svar saknas.
Oster-Dalarnes revir.
Hemmanen äro i allmänhet delade i s. k.
hemegor och utegor, till hvilka senare
räknas fäbodar och skogsslogar. I många
fäll förekommer, att ett hemman eger del
i flera fäbodar. Yid de närmare bebodda
orter (byar) belägna fäbodar, som vanligen
benämnas hemfäbodar och som äro bebodda
vår och höst, idkas i allmänhet något åker¬
bruk. I de allra flesta fåll finnas å dessa
betydande odlingslägenheter, hvilka, i mån
som vägar kunna åstadkommas, blifva be¬
bodda lägenheter och nya byggder (nord¬
ligaste socknarna inom reviret afses). De
å utskogarna belägna fäbodarna besökas
med kreatur endast under högsommaren,
102
FRÅGAN !. SKOGSSTATEN.
men äfven vid dessa finnas i allmänhet
odlingslägenheter, som kunde gifva tillfälle
till brytande af ny byggd. Odlingslägen¬
heter förekomma å såväl bondehemman
som bolagshemman samt å kronans marker
och utgöras å de förstnämnda såväl af fast
mark som myrmark, å kronans jord der¬
emot uteslutande af myrmark.
Siirna revir.
Såväl å bonde- och bolagshemman som
å kronoparkerna finnas till arealen afse-
värda lägenheter eller trakter, lämpliga för
odling. Dessa lägenheter utgöras öfver¬
vägande af myrmark. Innan kommunika¬
tionsväsendet inom socknen blifvit bättre
ordnadt, torde emellertid på desamma ned¬
lagda odlingsarbeten blifva alltför dyrbara.
Transtrands revir.
Å flera hemman samt å kronoparker
finnas, ej obetydliga arealer odlingsmarker,
både å fast mark och myrmark.
Vester-Dalarnes revir.
I allmänhet finnas ej sådana i afsevärd
grad för närmaste framtid, tills kommunika¬
tionerna förbättrats.
Gestriklands revir.
Visserligen finnes en del absolut skogs-'
mark, derå odling ej gerna kan tänkas före¬
tagen, men i allmänhet finnas inga trakter
af någon betydenhet (500 ä 1,000 tunn¬
lands areal) utan att åtminstone någon,
ofta flera till odling lämpliga lägenheter
derå förekomma. Dessa odlingslägenheter
bestå af såväl fast mark som myrmark.
Odlingen af dem måste gå samtidigt,
derföre att odling å fast mark alltid blifver
betydligt dyrare än å myrmark, samt vissa
växter, såsom potatis och vissa sädesslag,
ej så snart kunna drifvas på myrodling,
hvartill kommer, att det är nödigt att med
gödsel från gräsvall å myrodling få häfd
på den odlade hårdmarken.
Vestra Helsinglands revir.
Inom de nedre delarna af Ofvanåkers
och Färila socknar finnes här och hvar
odlingsmark, men inom de öfriga socknarna,
som äro högre belägna och hvarinom
kronans skogar i hufvudsak äro förlagda,
äro odlingslägenheterna ganska ringa och
detta särskild! beträffande kronans mark,
som i regel är högst belägen. Myrmark
tjenlig till odling för hufvudsaklig produk¬
tion af foderväxter finnes dock i ganska
stor utsträckning och detta icke minst å
kronans mark. Men, då annan odlings¬
mark icke finnes i närheten, anses, att
dessa myrmarker bäst lämpa sig för skogs¬
produktion och såmedelst äfven lemna
största afkastning.
Norra Helsinglands revir.
Gifvetvis skall å ett så pass vidsträckt
område som Norra Helsinglands revir, om¬
fattande ett 20-tal socknar i ett norr¬
ländskt län, finnas mark, som kan brytas
i och för odling, men detta är ingalunda
fallet i närheten af folkcentra, ty der finnas
ej i nämnvärd omfattning hvarken fasta
marker eller myrmarker af dertill tjenlig
beskaffenhet, som ej redan tagits i anspråk
föro odling.
Å andra längre bort belägna trakter
finnas nog såväl frostmarker som myr¬
marker, hvilka kunna odlas, men deras
mer eller mindre aflägsna belägenhet utgör
helt säkert skäl för uttalande af den me¬
ning, att de icke äro till odling tjenliga.
Det ingår nemligen alltmer i befolkningens
lynne och har mången gång” utgjort orsaken
till skogshemmans försäljning benägenhet
för samlif och obenägenhet för att slå sig
nod på aflägsen byggd.
Brytningen af jord derstädes torde ock, i
anseende till på dessa orter befintliga efter¬
frågan på arbetskrafter och gällande dags-
verkspriser, blifva förenad med kostnader,
som ej stå i rimligt förhållande till den
problematiska inkomst, som af den brutna
jorden i en aflägsen och mången gång
frostländ byggd kan vara att påräkna.
Öfver jägmästaren.
Se under litt H. särskilda yttranden.
FRÅGAN 1. SKOGSSTATEN.
103
II. Mellersta Norrlands distrikt.
Medelpads revir.
Provinsen Medelpad, som bildar Medel¬
pads revir, undantagandes åtskilliga krono-
parker inom Ljustorps och Lidens socknar,
hvilka på senare tiden blifvit öfverflyttadc
till Hernösands revir, är som kändt mycket
kuperad, och är det egentligen efter Ljungans
och Indalselfvens floddalar, som jordbruket
nått en större utveckling, det vill säga,
att den mark, som der finnes användbar
för odling, har väl tillvaratagits, hvilket
ock bekräftas deraf, att i Lidens och Indals
socknar inegojorden ofta ligger mot elfven
i brant sluttande lägen, hvarigenom dess
skötsel i hög grad försvåras. Utom efter
kusten, der jemförelsevis stora åkerfält
finnas, är jordbruket inskränkt till skäligen
obetydliga vidder, och ej heller kan antagas,
att detsamma skall kunna i synnerligen
vidsträckt mån utvidgas, hvad beträffar fast
mark. Deremot finnas goda utsigter för, att
myrodlingar i de skogrika socknarna Haf-
verö, Borgsjö och Torp skola med fördel
kunna utföras, beroende dels på tillgång
och beskaffenheten hos dessa, dels ock på
lutningsförhållandena, som oftast äro mycket
gynnsamma.
Hernösands revir.
Tillfälliga odlingslägenheter finnas der
och hvar så väl på myrmark som på fast
mark, ehuru i vidsträcktare omfattning å
den förra marken än å den senare samt i
mindre skala på allmän mark än på en¬
skild. De lägenheter, som ligga i när¬
heten af kommunikationslederna, lämpa sig
gifvetvis bättre för odling än de fjärran
belägna.
Junsele revir.
Mark, duglig och användbar för nyodling,
finnes å flertalet hemman inom reviret; den
bästa utgöres i allmänhet af myrmarker,
men finnes nog ock fast mark, som, ehuru
oftast starkt stenbunden, till ändamålet
användes. Till odling torde i första hand
böra komma till användning bättre, ej för
djupa myrmarker med lerbotten, väl för¬
multnade, och hvilka äro närmare belägna
befintliga eller tänkbara blifvande kommu¬
nikationsleder och större afsättningsorter.
Äfven å de allmänna skogarna finnas dylika
till odling goda marker, men då de enskilda
hemmanen omfatta så ofantligt stora om¬
råden odlingsbar mark samt kronans egen¬
domar så godt som alltid ligga sämre
belägna i förhållande till bättre kommu¬
nikationsleder, torde dessa marker blott
böra tillgripas i och för odling i andra
hand.
Tåsjö revir.
Ä såväl bondehemman och bolagshemman
som kronans mark finnes god tillgång på
dylika lägenheter, mest dock på enskildes
områden.
Som torr mark i allmänhet anses lämp¬
ligare, utgöras de till större omfattning af
dylik.
Ifrågavarande lägenheter synas böra först
sökas å den bördigaste jorden och der läget
är mest frostfritt, exempelvis vid större
vattendrag. Goda kommunikationer äro
naturligtvis äfven af stor betydelse i detta
hänseende.
Anundsjö revir.
Liera lämpliga lägenheter för brytande
af ny byggd m. m. finnas såväl på enskild
som allmän mark, hufvudsakligen å myr¬
mark, der jordmånen ofta är lerblandad
och passar för jordbrukskultur, f men så
länge kommunikationen med de allmänna
färdvägarna inskränker sig till att till fots
bära alla lifsförnödenheter och varor, som
kunna blifva föremål för byteshandel, flera
104
FRÅGAN 1. SKOGSSTATEN.
mil till och från fjellbyarna, så kan svår¬
ligen ett kultiveringsarbete i någon vid¬
sträcktare mening åvägabringas.
Strax intill eller utmed liera allmänna
vägar förekomma dock synnerligen lämp¬
liga lokaler för utvidgning eller anläggning
af jordbruk såsom t. ex. Kubbe by i Anund-
sjö socken på båda sidor om landsvägen
Anundsjö-Asele, der med hänsyn"till jord¬
mån (god myrjord) och läge utmärkta fält
gifvas för ny odling på flera hundra hektars
areal, ett företag som för öfrigt redan 1898
blifvit af några torpare på platsen påbörjadt.
Östra Jemtlands revir.
Såväl å de flesta bonde- och bolags-
hemman — särdeles inom Ragunda och
Refsunds tingslag med en egorymd af 300
ä 400 hektar och derutöfver samt å kronans
mark — finnas lägenheter, lämpliga till
odling och anläggning af smärre landtbruk.
Såväl fast mark som myrmark. Med hän¬
seende till den i allmänhet utmärkta jord¬
månens beskaffenhet torde den fasta marken
i första hand böra för odlingsarbete tagas
i anspråk.
Fors socken af Östra Jemtlands revir.
Å kronans odisponerade marker förefinnas
endast obetydliga odlingslägenheter af fast
mark och afslogs af denna anledning vid
afvittringen gjorda nybyggesansökningar,
hvilken omständighet åt kronan bevarade
samtliga nu befintliga kronoparker.
A kronans öfriga marker (Prestbordet
och f. d. militiebostället Bispgården N:o 2)
förefinnas deremot temligen afsevärda och
välbelägna odlingslägenheter af fast mark.
A samtliga kronomarkerna finnas till
odling tjenliga myrmarker, men så afsides
belägna i förhållande till befintliga kom¬
munikationer, att de i första hand böra
lemnas ur räkningen.
A enskildes och å bolags hemman finnas
i synnerhet på södra sidan Indalselfven
betydliga till odling tjenliga fasta marker,
men för att desamma skola komma till sin
rätt, erfordras vägar och bro öfver Indals-
elfven.
Norra Jemtlands revir.
Nästan öfver allt inom reviret finnes rik¬
lig tillgång på jord, som är värd odlas så¬
väl för utvidgning af förefintliga odlingar
som för bildande af nya jordbruk, och ut-
göres densamma af både fäst mark och
myrmark. Den fasta marken torde i första
hand böra tillgodogöras, då den ofta har
en utmärkt jordmån och ej kräfver stora
förberedande arbeten, såsom myrmarkerna.
Norra delen af Norra Jemtlands revir.
Inom de flesta byområden finnas lämpliga
odlingslägenheter för brytande af ny byggd <
eller utvidgning af förefintliga odlingar, och
inom en del byar finnas sådana i mycket
stor utsträckning, då vanligtvis bestående
af myrmarker, beväxta med starrgräs och
särskildt tjenliga för uppodling. Ett villkor
för dessa omfattande myrmarkers uppodling
i större skala är dock, att orten genom en
jernväg får bättre kommunikationer, i det
endast den dyra frakten på artificiella göd¬
ningsämnen — c: a 11 mil efter häst —
gör, att myrmarkerna här uppe ej med
fördel kunna odlas.
Vestra Jemtlands revir.
Utan att kunna till arealen uppgifva
några approximativa siffror angående od¬
lingslägenheter, kan man dock för först¬
nämnda kategorier af egendomar utan öfver¬
drift påstå, att redan befintliga odlingar
kunna utvidgas till sin dubbla areal, deraf
omkring hälften af fast mark och hälften
af myrmark. Hvad kronans eller annan
allmän mark beträffar, är samma förhållande
med sådana egendomar, som uppstått från
f. d. boställen. Öfrig mark, tillfallen kronan
vid afvittringen, är i allmänhet försedd med
i rikligt bete och många fäbodar, men. såsom
varande belägna långt från ordentliga kom¬
munikationer, finnas bär inga lönande od¬
lingslägenheter.
FRÅGAN 1. SKOGSSTAtEKf.
105
Myrmarkerna böra otvifvelaktigt först
komma i åtanka vid de enskildes odlings¬
arbete, icke allenast med hänsyn till bil¬
ligare odlingskostnader utan äfven derföre,
att de fortare lemna fullgod afkastning.
Socknarna Undersåker, Are och Kall af
Vestra Jemtlands revir.
Inom orten finnas å bondehemman, bolags-
hemman samt kronans marker tillgång på
lämplig odlingsmark af såväl fast mark som
myrmark. Under för handen varande för¬
hållanden torde dessa odlingsmarker komma
till användning, endast såvida de ligga i
samband med eller i närheten af förut be¬
fintliga odlingar d. v. s. endast i och för
utvidgning af befintliga odlingar. Allt efter
som kommunikationerna å landsbyggden
utvecklas, komma med säkerhet odlings¬
marker i närheten af kommunikationsleder
att med fördel anlitas.
Herjeådalens revir.
Å den mark, kronan eger inom Herje¬
ådalens revir, torde knappast finnas odlings¬
bar jord till sådan utsträckning, att upp¬
tagande af nya lägenheter kan anses löna
sig. Möjligen skulle dock inegorna till
utarrenderade indragna boställen kunna i
någon mån utvidgas. Å bonde- och bolags-
hemman gifvas mångenstädes tillfällen till
nyodlingar dels genom myrafdikningar och
torrläggning af sankmarker och dels ge¬
nom uppbrytande af nu skogbeväxt mark,
gällande dock detta egentligen de kring
Storsjön och Näckten belägna delarna af
reviret, der dylika odlingslägenheter äro till
finnandes till betydande omfattning. Inom
Ljungans och Ljusnans floddalar åter äro
tillfällena till nyodling ganska få, beroende
på den magra jordmånen. Möjligen skulle
en del myrar kunna torrläggas, men äro
dessa i allmänhet så grunda, att de mera
lämpa sig för skogsbörd än åkerbruk. Så¬
som allmän regel vid odlingsföretag inom
detta revir torde kunna sägas, att största
valutan och snabbaste resultatet vinnas
genom torrläggning af myrar och sank¬
marker.
Hede tingslag af Herjeådalens revir.
A såväl bonde- som bolagshemman fin¬
nas dylika lägenheter. Exempelvis torde
blott inom Tännäs socken finnas å bonde¬
hemman ett 20-tal _ och å bolagshemman
ett 5-tal dylika. Å kronan tillhöriga för
renbetesfjellens utvidgning inköpta Ljusne-
dals egendom torde tillfälle finnas till an¬
läggande af ett 50-tal sådana. Dessa od¬
lingslägenheter utgöras hufvudsakligen af
myrmark.
De å Ljusnedals egendom befintliga lägen¬
heterna anses lämpa sig bäst för odlings¬
arbete.
Of ver jägmästaren.
A flertalet hemman finnas lämpliga od¬
lingslägenheter å såväl fast mark som myr¬
mark. Ä kronoparkerna finnes äfven od¬
lingsmark dock i mindre utsträckning och
å företrädesvis myrmarker.
Att kunna ens närmelsevis angifva yt¬
vidden å dylika marker särskildt för fäst
mark och särskildt för myrmark är omöj¬
ligt. Dertill erfordras vidlyftiga under¬
sökningar, som kräfva mycket arbete.
Godartade myrmarker, der mossan är
väl förmultnad, och fast mark, der jord¬
månen är god och ej allt för stenig, böra
blifva föremål för odling, synnerligast i
närheten af kommunikationslederna och der
frostländigheten ej är allt för svår.
14
106
FRÅGAN 1. SROGSSTAIEN.
Ut. Vesterbottens distrikt.
.Törns revir.
A de flesta såväl bonde- som bolags-
hemman finnas lämpliga lägenheter för
utvidgning af förefintliga odlingar, hufvud-
sakligast å myrmarker, deremot ej för
brytande af ny byggd eller anläggning
af smärre landtbruk. A kronans marker
finnas vissa myrar, som lämpa sig för od¬
ling och hvarest äfven på ett och annat
ställe smärre landtbruk kunde anläggas,
åtminstone å kronoparker inom Jörns socken.
Norsjö revir.
Beträffande Norsjö revir, som omfattar
Skellefteå och Norsjö socknar, trakterna
söder om Skellefteå eif samt Malå lapp¬
marks socken, så förekommer gifvetvis
inom olika delar af detta vidsträckta revir
en väsentlig skillnad uti jordbruksnäringens
utveckling. Inom nedre delen af reviret
står sålunda jordbruket, som här äfven
vunnit större terräng, till följd af flera
samverkande, för odlingen gynnsamma för¬
hållanden på en i alla afseenden betydligt
högre ståndpunkt än inom revirets öfre del,
der det sträfvare klimatet och frostförande,
större sankmarker m. m. ställa svåra hinder
i dess väg.
A såväl bonde- som bolagshemmanen är
den fasta marken invid eller i närheten af
bostäderna i allmänhet redan upparbetad,
men många andra för odling tjenliga lägen¬
heter af dylik mark äfvensom af myrmark
förekomma derjemte i större eller mindre
utsträckning der och hvar inom nämnda
hemmansområden.
A kronans eller annan allmän mark (kro¬
noparker och till kronan öfverlåtna stock-
fångstområden) förefinnas här och der od¬
lingsbar fast mark samt ofta betydliga
myrmarker, som äro odisponerade, men
flertalet af dessa senare torde emellertid
vara mindre användbara till odling.
Genom torrläggning kunna dessa dock
oftast göras skogbärande, och är det att
hoppas, det dylika arbeten i vidsträcktare
omfattning, än hvad hittills varit fallet, måtte
komma till utförande, hvarigenom jord¬
bruksnäringen skulle i hög grad befrämjas.
Förutom odisponerade myrmarker af nyss¬
nämnda slag finnas å sagda allmänna mar¬
ker inom Malå socken äfven omkring
5,000 hektar enskilde tillhörande inegor
(slåttermyrar), livilka, till följd af deras
bättre beskaffenhet och med hänsyn till den
ringa afkastning, de i sitt nuvarande skick
lemna, torde företrädesvis egna sig för
uppodling.
Burträsks revir.
Lägenheter för brytande af ny byggd
förekomma i stor utsträckning.
I revirets kusttrakter (Bygdeå, Nysätra
och Löfångers socknar samt nedre delen af
Burträsks socken) hade landets uppodling-
redan, innan trävaruindustrien vunnit något
anmärkningsvärdt inflytande, nått en jem¬
förelsevis storartad utveckling, som seder¬
mera temligen ostördt fortgått, så att nu
mångenstädes odlad^ mark utbreder sig
nästan, så långt ögat når, men ännu torde
icke ens i dessa trakter på långt när all
odlingsbar mark hafva kommit i bruk.
Öfre delen af Burträsks socken hade ännu
icke kommit till någon större grad af od¬
ling vid den tid, då sågverksrörelsen in¬
trädde i sitt mest blomstrande skede. Seder¬
mera hafva ortens arbetskrafter i så hög
grad tagits i anspråk af denna industri, att
jordbruket — hvars produkter till följd af
dåliga kommunikationer och afsättnings-
förhållanden i öfrigt icke betingat sådana
priser, att det kunnat hålla sig uppe i
konkurrensen med trävaruindustrien om
arbetskraft — ännu qvarstår på ganska låg
ståndpunkt. I denna trakt återstår derför
FRÅGAN 1. SKOGSSTATEN.
107
ännu den långt öfvervägande delen af den
odlingsbara marken obrukad. Den är till
större delen belägen inom områden under
enskild disposition, af hvilka mer än hälften
eges af bönder, samt torde, för hela reviret
räknadt, till omkring en tredjedel af odlings¬
bara arealen utgöras af myrmark, som i
vissa trakter bildar stora, sammanhängande
komplexer och tarfvar mycket omfattande
vattenafledningsarbeten för att kunna göras
fruktbärande.
Inom detta revir äro de enskildes egor
i allmänhet lämpligare belägna i och för
uppodling än kronans marker.
.Degerfors revir.
Vid koloniseringen af Degerfors socken
togos helt naturligt de bästa trakterna utefter
vattendragen i besittning, och då seder¬
mera vid afvittringen de enskildes områden
lagts uti ett enda skifte närmast odlingen,
hafva de till odling lämpligaste trakterna
för det mesta kommit i enskild ego. Od-
lingslägenheterna utgöras hufvudsakligast
af myrmark.
Södra Lycksele revir.
A bonde- och bolagshemman samt äfven
till någon del å kronans eller annan all¬
män mark inom reviret finnas för en lång
tid framåt lämpliga lägenheter till anlägg¬
ning af smärre landtbruk. Dessa odlings-
lägenheter, af hvilka de bästa finnas å
enskilda skogarna, utgöras både af fast
mark och af myrmark och torde kanske
myrmarken i första hand lämpa sig för
enskildes odlingsarbete.
Norra Lycksele revir.
Inom Norra Lycksele revir, der sedan af
ålder de jemförelsevis små odlingslägen-
heterna af god beskaffenhet blifvit till åker
och äng uppbrutna och sedermera vid af¬
vittringen, jemte odlingsmark och skog, till¬
delade hemmanen, finnes på kronans skogar
föga fast mark, som lämpar sig för odling.
Ju mer man närmar sig Sorsele, Malå
och Norsjö socknar, desto mer stenbunden
är marken, som ofta består af rullstens-
åsar med kringspridda större och mindre
stenblock. Deremellan finnas visserligen
stora hedmarker af djup och mager sand,
ofta betäckt med renmossa, med vackra tall¬
skogar föga inbjudande för odlingsarbeten.
Vid brytning af nuvarande inegojord är
helt naturligt, att de trakter, som hafva den
bästa och mesta odlingsmarken — jemte
godt läge —, först bebyggdes, hvarigenom
det också finnes bättre tillgång på odlings¬
mark af större värde på hemmanen än på
kronoparkerna.
Då under tidernas lopp den byarna när¬
liggande marken redan blifvit till åker och
äng bruten, är det numera den odlings¬
bara mark, hvilken finnes spridd på hem¬
manets skogar, som bäst lämpar sig för
enskildes odlingsarbete och »anläggning af
mindre landtbruk», men så långt sträcka
sig ej »egostyckningarna», då bolagen ge¬
nom dessa endast afhända sig inegor när¬
mast omkring gårdarna med några hektar
afhuggna skogsbackar derintill och vilja
hafva skogsmarkerna ograverade.
För odling lämpliga myrmarker och vat¬
tensjuka »grankälar» finnas deremot till
stor utsträckning såväl på kronans skogar
som på bonde- och bolagshemman, men i
de flesta fäll måste statsbidrag möjliggöra
upptagandet af de ofta dyrbara hufvud-
afioppen. Sålunda finnes inom Norra Lyck¬
sele revir på kronans skogar föga fast
mark af någorlunda god beskaffenhet för
odling, ringa sådan på enskildes mark, men
goda och stora odlingslägenheter på myr¬
mark å såväl kronans som enskildes egor.
o
Asele revir.
A bonde- och bolagshemman förefinnes
ofta möjlighet till brytande af ny byggd,
på grund af att vid afvittringen i regel den
mest odlingsbara marken tilldelats byar och
hemman.
A kronans marker torde i detta afseende
108
FBÅGAN 1.
SKOGSSTATEN.
tanken främst böra fästas på befintligheten
af fast odlingsmark, då till odling tjenliga
myrar i allmänhet äro tillagda byar och
hemman. Dylik fast odlingsmark finnes
icke sällan å svagare åsbildningar, hvilka
äro beväxta med frisk granskog.
Sorsele revir.
Å bonde- och bolagshemman finnas ej få
lägenheter för brytande af ny byggd, hvit¬
het i lika grad kan sägas om kronans
marker inom reviret. Utvidgning af före¬
fintliga odlingar å hemmanen kan med rik¬
ligare arbetskraft åstadkommas; de å kro¬
nans mark belägna odlingarna skulle lätte¬
ligen kunna utvidgas, enär de i allmänhet
äro förlagda å de bördigaste platserna.
Genom att å oskiftade byar laga skifte
oupphörligt verkställes, komma de smärre
landtbrukames antal att ökas mer och mer.
Odlingslägenheternä torde för närvarande
utgöras af lika mycket fast mark som myr¬
mark, hvilket förhållande framdeles säker¬
ligen kommer att ändras, enär god och
lätt odlingsbar myrmark finnes mången¬
städes. Som myrarna i allmänhet äro vid¬
sträckta och som konstgjorda gödnings¬
ämnen äro för dyra att använda, då vägen
till närmaste jernvägsstation är 15 mil, är
för närvarande den fasta marken att före¬
draga såsom odlingsmark, framför myr¬
markerna.
Stensele revir.
Inom Stensele finnes, undantagandes å
ett par bondehemman och derstädes i ringa
mängd, ingen lämplig mark för brytning
af ny byggd eller anläggning af smärre
landtbruk.
Vilhelmina revir.
Frågan har besvarats endast i allmänna
hufvuddrag och med stora medeltal. Med
stöd af de uppgifter, som kunnat af er¬
farna personer inhemtas, anses möjlighet
till brytande af ny byggd förefinnas i lika
stor utsträckning som nu befintlig byggd
och odlingar. Dessa odlingslägenheter be¬
räknas utgöra till en tredjedel fast mark
och till två tredjedelar myrmark.
Fredrika revir.
Lämpliga lägenheter af odlingsbar fast
mark för brytande af ny byggd gifvas å
enskildes områden inom orten icke alls och
å revirets kronoparker endast i högst ringa
omfattning.
A bonde- och bolagshemman är all till
odling duglig, fast mark redan disponerad
af respektive innehafvare, och å krono-
parkerna hafva de få förefintliga odlings-
lägenheterna af dylik mark så obetydlig-
utsträckning, att de icke kunna lämpa sig
för anläggande af ordentliga jordbruk utan
endast möjligen för s. k. skogstorp.
Deremot finnas både å enskildes och
kronans områden inom reviret vidsträckta
myrmarker, hvilka antagligen kunna, om
ock med oerhörda kostnader, göras odlings¬
bara och lämpliga för kolonisering.
Beträffande utvidgning af å bonde- och
bolagshemman förefintliga odlingar anses,
att nuvarande areal odlad jord inom orten
kan genom fortsatta uppodlingar ungefär¬
ligen fördubblas.
Bjurholms revir.
Knappast något bonde- eller bolagshem¬
man i detta revir torde vara så vanlottadt,
att icke tillfälle till utvidgning dels af be¬
fintlig åker, dels af i närheten af bolstaden
liggande odlingsbar mark och myrtrakt
förefinnes; och dylik utvidgning har äfven
i regel egt rum i ganska stor utsträckning-
under de senaste 10 åren, i synnerhet hvad
myrodling angår. Företrädesvis har detta
varit fallet i sådana byar och lägenheter,
der utdikning af frostförande mark och
mossar utförts med statsunderstöd. Sådana
utvidgningar förekomma inom socknarna
Umeå, Nordmaling, Vännäs och delvis äfven
Säfvar och Bjurholm, och exempel gifves,
att hemman, som kunnat vinterföda 4 å 5
nöt, 1 häst och småkreatur, nu genom moss-
odling föda mer än dubbelt denna kreaturs¬
besättning.
FRÅGAN 1. SKOGSSTATEN.
109
Undersökning för kolonisation å krono- | kolonisterna sedermera skulle komma fattig¬
parkerna i Bjurholms och Vännäs socknar i vården till last.
har egt rum genom statens, landtbruks-
ingeniör, kolonierna blefvo utlagda å karta Öfver jägmästaren.
och dikningsplaner upprättade, men då j
planerna jemte jordprof blefvo insända för j Har såsom svar på komiténs frågor in¬
att vinna stadfästelse, ansågos mossarna så I sändt ett tabellariskt sammandrag af veder-
dåliga, att man befarade, att de blifvande | börande jägmästares yttranden.
IV. Norrbottens distrikt.
Piteå revir.
Under hänvisning till »Beskrifning till
kartan öfver Piteå Härad af år 1880» anses
4 procent af skogsmarken = 7,992 har och
40 procent af ängs- och myrmarken =
28,495 har eller tillsammans 36,487 har¬
vara odlingsbara.
Inom Piteå socken förefintliga odlings-
möjligheter torde derför kunna uppskattas
till en areal, som sju gånger öfverstiger den
redan uppodlade jordens areal. Är man
icke så nogräknad med odlingsmyrarnas
beskaffenhet, kan man komma till betyd¬
ligt högre resultat.
Elf sby revir.
Odlingslägenheter inom reviret:
å bondehemman........ 90,638: — har.
» bolagshemman .... 19,975: — »
» kronomarker ........ 7,900: — »
Summa 118,508: - har,
hvaraf hälften utgöres af fäst mark och
andra hälften af myrmarker.
Myrmarkerna anses först böra komma i
fråga vid odling, hufvudsakligen för att
borttaga frostländigheten och sålunda för¬
bättra den fasta, oftast kring myrar och
vattendrag belägna odlingsmarken.
Arvidsjaurs revir.
Genom Kong! brefvet den 20 oktober
1899 bestämdes, att inom Arvidsjaurs socken
skulle af kronoöfverloppsmarkerna såsom
nybyggen åt enskilda upplåtas tillsammans
8,535,18 har. Af denna areal komma på
Arvidsjaurs revir 4,226,5 8 har, fördelade på
60 nybyggen.
De bästa odlingslägenheterna å kronans
mark inom reviret torde derför anses vara
disponerade. Att ett fortsatt upparbetande
af inom byaområdena förefintliga odlings¬
lägenheter bäst bör lämpa sig, ligger i
öppen dag, och gäller nog detta i första
rummet bolagshemmanen, hvilka icke förut
varit föremål för någon vidare odling. Od¬
lingslägenheter, bestående af både fast mark
och myrmark, finnas så godt som öfver¬
allt såväl inom bonde- och bolagshemman
som ock inom kronans eller allmännings-
områden i den utsträckning, att en fler¬
dubbelt större befolkning skulle finna sin
nödtorftiga utkomst, om alla dylika lägen¬
heter blefve upparbetade. Myrmarkerna
torde vara de öfvervägande. Ett antal
myrmarker, som till största delen äro od¬
lingsbara, namngifvas.
Dessutom förekomma litet hvarstans
smärre slåttermyra!’, hvilka så småningom
antagligen komma att få disponeras af
personer, hvilka redan sökt att få anlägga
skogstorp å kronoparken.
Öfre Byslie revir.
Sådana lägenheter finnas å nästan alla
bonde- och bolagshemman i den mycken¬
het, att åboarnas antal helt visst kunde
mångdubblas, om odlingsflit och företag¬
samhet vore för handen. Detta gäller i
synnerhet om bolagshemmanen, hvilka icke
varit föremål för klyfning till flera hem-
mansdelar, sedan de blifvit bolagsegendom.
Å kronoparker, stockfångstskogar och
allmänningskiften erbjuda sig äfven många
tillfällen till odling, blott de tillvaratagas.
no
FRÅGAN 1 . SKOGSSTATEN.
Den fasta marken utgöres af glaciala bild¬
ningar af företrädesvis krosstensgrus, som
i allmänhet är stenigt och blockfyldt och
bildar en ytterst svårodlad jordmån. Gruset
täckes likväl ofta af eller är uppblandadt
med sand, vanligen mosand eller svämsand.
Detta gör visserligen marken betydligt
lättare kultiverad, men för att sätta denna
i växtkraft fordras då i stället ett vida
större förråd af gödsel, än som under nu¬
varande förhållanden linnes att tillgå i orten.
Detta gäller om den fasta markens be¬
skaffenhet i allmänhet, och derifrån gifvas
nog många undantag, dock icke i större
omfattning, än att jorden måste karaktäri¬
seras såsom fattig på fäst odlingsmark af
till och med medelgod beskaffenhet.
I myrarna finnes deremot, som man nu
kan tycka, en nästan outtömlig tillgång på
odlingsbara marker, hvilka, om de äfven
icke alla äro af den allra yppersta beskaffen¬
het, dock i många fall måste anses såsom
synnerligen odlingsvärda.
Vid afvittringen har såsom ängsmark,
hvarmed i allmänhet förstås slåttergifvande
myr, upptagits tillsammans omkring 8,894
hektar, hvaraf 8,744 hektar tillhöra hem¬
man, ströängarna på kronoparkerna deri
inberäknade, och 150 hektar kronopark.
Denna areal kan emellertid endast anses
utgöra en del af de odlingsbara myrmarker¬
na. På grund af sin beskaffenhet lämpar
den sig förträffligt för kultur.
Bäst fyller en odlingslägenhet här uppe
sitt ändamål, om den består af både myr¬
mark och fast mark. Den förra lämpar
sig för odling af kreatursfoder, och den
senare för odling af säd och potatis.
Malmesjaurs revir.
Malmesjaurs revir utgöres af 242,706,23
har kronoparker och 11,879,4 9 har hem¬
mans- och nybyggesskogar. Skogar af
annan natur förekomma ej. Bolagshem-
manen upptaga en areal af omkring 6,000
har af hemmansskogsarealen.
I allmänhet äro markerna inom reviret
stenbundna och karga, men lägenheter, lämp¬
liga för brytande af ny byggd finnas nog,
ehuru mera sparsamt å kronans marker än
på enskildes. I förhållande till arealen
torde sådana lägenheter förekomma något
mer å bondehemman än å bolagshemman.
De flesta för nyodling lämpliga lägenheter
utgöras af fast mark och torde dessa bäst
lämpas att i första hand odlas, då myrarna
oftast äro grunda och stenuppfylda samt
svåra att befria från frostländigheten.
Arjepluogs revir.
Arealuppgifter i berörda afseende saknas
i revirhandlingarna.
Variså revir.
Reviret utgöres till allra största delen
af kronopark: 155,878,4 5 hektar, hvarinom
finnas, vidt spridda, mindre arealer odlings¬
bara skogsmarker, mestadels stenbunden
mark, men deremot rätt stora odlingsbara
myrmarker. Särskildt ängsmarkerna äro
för hela reviret approximativt beräknade
till c:a 590 har.
De allra flesta af dessa marker torde
ännu ej på långliga tider i större skala
lämpa sig för enskildes odlingsarbete, då
ännu så få vägar och kommunikationer
finnas. 24 st. s. k. »skogstorp» finnas å
reviret och nya sådana upptagas undan för
undan. De hafva upplåtits å och i närheten
af de lämpligast belägna och bästa odlings¬
markerna — såväl odlingsbar skogsmark
som ängsmarker — med en areal af till¬
sammans 100,5 2 hektar. Hvarje skogstorp
är dessutom tilldeladt en hel del slåtter-
ängar, odlingslägenheter och rödjningsland
å mera eller mindre aflägset belägna trak¬
ter af omgifvande kronoparker. Dock har
å dessa skogstorp intresset och villigheten
för uppodlingar visat sig i allmänhet . syn¬
nerligen slappt och trögt, oaktadt skogs-
torparna beviljats åtskilliga förmåner. Tor¬
paren söker sin hufvudsakliga inkomst i
körslor och timmerutdrifningar åt bolagen,
en förtjenst, som visat sig förgå lika fört,
som den kommit, på grund af oförståndigt
lefnadssätt, brist på sparsamhet o. s. v.
FRÅGAN 1. SKOGSSTATEN.
111
Och likaså har intresset hos hemmans-
egarne för uppodlingar varit af enahanda or¬
saker skäligen ringa. Först på allra senaste
tider har förbättring hos dessa sistnämnda
härvidlag inträdt.
A hemmanen finnes i allmänhet rätt god
tillgång å odlingsbara marker, synnerligen
myrmarker.
JockmocJcs revir.
De flesta och bästa odlingslägenheterna
finnas på bonde- och bolagshemman. Hvad
kronoparkerna beträffar äro de flesta slåtter¬
myra!' och bäckängar af någon betydenhet
vid afvittringen tilldelade hemmanen så¬
som »ströängar».
Odlingslägenheterna utgöras dels af myr¬
mark dels af s. k. »rönningsmark» (röjnings-
mark), hvilken består af uppslammad jord
kring . bäckar och sjöar, vanligen beväxt
med videbuskar, genom hvilkas bortrödjande
rum beredes för en ökad gräsväxt. Myr¬
markerna äro betydligt öfvervägande till
arealen.
Som myrarna vanligen ega en kolossal
omfattning och för att kunna odlas kräfva
en vidlyftig dränering, i de flesta fall öfver¬
stigande den enskildes ekonomiska bär¬
kraft, lämpar sig den fastare marken i
första hand bäst till odling.
Perlelfvens revir.
Någon skillnad i förekomsten af lämp¬
liga lägenheter för brytande af ny byggd
eller utvidgning af förefintliga odlingar torde
ej förefinnas mellan bonde- och bolagshem¬
man. A kronomarkerna upptogos redan
yid afvittringen befintliga bättre odlings-
lägenlieter, så att derstädes numera ej torde
finnas annat än smärre för odling tjenliga
områden.
I allmänhet kan sägas, att inom hem-
mansområdena finnas goda tillfällen till ut¬
vidgande af redan förefintliga odlingar, huf¬
vudsakligen genom torrläggning af myr¬
marker, dock synes för den enskildes od¬
lingsarbete tillsvidare den fasta marken
bäst lämpa sig.
Storbackens revir.
A hemman och nybyggen, vare sig till¬
höriga sjelfegande eller bolag, finnas i all¬
mänhet tillfällen till utvidgning af nu före¬
fintliga odlingar, men ej till brytande af
ny byggd. A kronoparkerna hafva odlings¬
lägenheterna vid afvittringen tilldelats en¬
skilde.
Bodens revir.
I allmänhet kan sägas, att rikliga od-
lingslägenheter finnas inom Neder- och
Ofver-Luleå socknar, mera sparsamt inom
Edefors socken. I fråga om bondehemman
må som rika på odlingsmark särskildt fram¬
hållas byarna Sunderby, A hl vik och Lång¬
näs i Neder Luleå socken samt Yibyn,
Bredåker, Unbyn och Heden i Öfver Luleå
socken.
Af kronoparkerna är i främsta rummet
Alträsks kronopark att märka som lämp¬
lig för anläggande af smärre landtbruk.
Samtliga ofvannämnda marker torde ock i
första rummet vara de, som främst egna
sig för enskildes odlingsarbete.
Omkring 25 procent af ofvanberörda od-
lingslägenheter utgöras af utpräglad myr¬
mark.
Råneå revir.
Vid en jemförelse emellan befintliga od-
lingslägenheter å bolags- och bondehemman
å ena sidan samt å kronans eller annan all¬
män mark å den andra finner man, att de
enskilde vid nybyggesanläggningar och af¬
vittringen vetat, att så, väl utleta och slå
under sig de största och bästa odlings-
möjligheterna, att å kronoparkerna endast
jemförelsevis få och mindre goda lägen¬
heter finnas qvar odisponerade. Dessa bestå
merendels af myrmark, som fordom ej var
eftersökt och som i afdikning, underhåll
och nödig skötsel komme att draga ansen¬
liga kostnader. Deremot finnas å bonde-
och delvis å bolagshemmanen mycket stora
vidder god, odlingsbar mark, som ännu icke
kommit under plog; och gäller detta sär¬
skildt hemmanen kring de större vatten¬
112
FRÅGAN 1.
SKOGSSTATEN.
dragen och vid kusten, der odlingsmöjliga,
men ouppodlade markers ytvidd uppgår till
många gånger den nu uppodlade markens.
Då derjemte ifrågavarande odlingsmarker
till största delen bestå af mera fast, sten¬
fri och godartad jord, som med jemförelse¬
vis små kostnader kan brytas till ny byggd,
så vore dessa nu obegagnade marker syn¬
nerligen väl egnade i första hand för en¬
skildes odlingsarbete. Detta torde dock
endast med stora kostnader för expropria¬
tion o. d. låta sig göra, då ett fåtal — de
nuvarande innehafvarna — redan fått med
uteslutande af alla andra slå under sig
dessa ofantliga odlingslägenheter.
Kalix revir.
Reviret omfattar hela Neder-Kalix socken
samt Ofver-Kalix socken med undantag af
dess nordvestra del. Inom ett så vidsträckt
område förekomma naturligen ganska be¬
tydande arealer, lämpliga till odling och
rödjning. Med hänsyn till det sätt, hvarpå
kronoparkerna uppkommit, inser man, att
odlings- och rödjningsmarker å dessa måste
förekomma i betydligt mindre utsträckning
än å hemmansområdena; äfvenså hafva de
bästa å kronoparkerna befintliga rödjnings-
lägenheterna lagts under skogstorpen. Vissa
ännu odisponerade för odling lämpliga om¬
råden uppräknas. Af dessa innehålla efter
ögonmått de inom Neder-Kalix socken be¬
lägna 650 har fast mark och 825 har myr¬
mark samt de inom Ofver-Kalix belägna 210
har fast mark och 253 har myrmark. För
att kunna åstadkomma bestämda uppgifter
härutinnan fordras undersökningar af sak¬
kunniga personer, och torde resultatet då
blifva, att öfvannämnda arealer komma att
mångdubblas.
Angeså revir.
För ett flertal inom reviret belägna byar,
som undergått laga skifte och der således
fixa arealsiffror för odlingsmark varit att
tillgå, har erhållits följande medeltal. Od¬
lingsmarken uppgår till 2,7 procent af hem¬
manens totalareal (aflägset belägna stro-
ängar dock undantagna). På hvarje hem¬
man kommer 5 64 mantal skatt med 6,6 har
odlingsmark. Dessa medeltal torde få anses
gälla såväl bonde- som bolagshemman. Då
byarna i allmänhet lagts å de för odling
tjenligaste trakterna, torde för kronopark
och allmänning dessa tal böra nedsättas
med minst Vs- Odlingsmarken utgöres till
största delen af fast mark samt här och
hvar af s. k. öfversilningsland. Myrmar¬
kerna ha i allmänhet visat sig mindre lämp¬
liga för odling.
Råneträslcs revir.
Enligt de uppgifter, som kunna hemtas
från handlingar rörande de byar och hem¬
man, som undergått laga skifte, har be¬
räknats, att såsom ett approximativt medel¬
tal cirka 2,7 procent af hemmanets hela
areal eller cirka 1,7 8 har per skatteenhet
mantal s. k. skälland) utgöres af lämp¬
lig odlingsmark. Detta gäller såväl bolags-
som bondehemman. Rörande kronoparker
och andra kronomarker anses nämnda pro¬
centtal böra nedsättas med 1/3, således cirka
1,8 procent af totalarealen.
Förhållandet mellan odlingslägenheternas
i fråga omfattning af fast mark och myr¬
mark torde närmast kunna betecknas med
respektive 2 : 1, och anses fast mark i första
hand böra egnas åt odlingsarbete, allden¬
stund myrmarkerna — med ett jemväl re¬
lativt sämre resultat, — kräfva mera arbete
och kostnad för att göras skördebärande.
Gellivare revir.
Arealen af odlingslägenheter synes kunna,
beträffande bonde- och bolagshemman. be¬
räknas till 7,3 8 har odlingsmark per hem¬
man om 6 skälland. I afseende å kronans
eller annan allmän mark torde angifna
siffror böra något minskas, möjligen intill
50 procent, på grund af den omständig¬
heten, att den förnämsta odlingsmarken
redan upptagits af nuvarande hemman.
Odlingslägenheterna torde kunna beräk¬
FRASAN 1.
SKOGSSTATEN.
118
nas upptaga till */3 fast mark och 13 myr¬
mark.
I första hand egnar sig tvifvelsutan den
fasta marken till odlingsarbete, då myrarna
äro än mera magra och lerfattiga samt
sålunda mera »tungarbetade».
JucJcasjärvi revir.
A medelstort bonde- och bolagshemman
har beräknats, att odlingslägenhet finnes till
en areal af omkring 6 hektar. Af dessa
äro 4 hektar å fast mark, som anses i
första hand böra uppodlas.
Ä kronans mark förekomma odlings-
lägenheter i proportion till förutnämnda
endast till hälften.
Tårendö revir.
Å såväl kronans som enskildes mark
finnas stora områden, som lämpa sig för
odling. Dessa områden utgöras såväl af
fast mark som af myrmark, och anses i
första hand myrmarker egna sig för odling
i större skala.,
Torneå revir.
Af bondehemman inom Karl Gustafs
socken, vid Keräsjoki och Matojoki, är ett
sammanhängande område af omkring 2,500
har lämpligt för brytande af ny byggd.
Odling är redan börjad derstädes, i det
Konsul Broms inköpt en del af förenämnda
arealer. Vid Avajoki i Neder-Torneå socken
finnes äfvenså ett liknande område med en
areal af omkring 500 liar.
Inom öfriga socknar finnas å bonde¬
hemman lämpliga lägenheter för ny byggd,
ehuru deras omfattning ej är ens närmelse-
vis känd, men i alla händelser genom sina
aflägsna lägen under närmaste framtid ej
lämpliga till odling. Ä kronoparkerna före¬
komma äfven här och hvar dylika om¬
råden, men torde derstädes i första hand
ej några enskilda odlingsföretag böra ske,
förutom förut beslutade skogstorpsupplåtel-
ser. Enligt 1874 års ekonomiska karte-
beskrifning upptager å kronoparkerna inom
reviret varande duglig ängsmark en areal
af 1,184,3 8 har.
Hela arealen som odugliga upptagna myr¬
marker å kronoparkerna inom reviret ut¬
gör 27,698,7a har.
Pajala revir.
Endast en helt obetydlig del af all den
odlingsbara mark, som finnes å såväl kro¬
nans som enskildes egor, är tagen i bruk.
Den öfvervägande delen af odlingsmarken
torde utgöras af myrmark. Då odlingen
af myrmark i allmänhet är billigare och
samtidigt frostländigheten å kringliggande
marker minskas genom myrarnas torrläg¬
gande, torde myrmarken i första hand böra
blifva föremål för odling.
Of ver jägmästaren.
För att i någon mån få fram ett på
siffror stödt uttryck för förhållandet mellan
odlingsmark å enskildes och kronans om¬
råden för distriktet i sin helhet, bifogas
ett sammandrag af Ekonomiska kartverkets
uppgifter, kompletteradt med utdrag från
afvittringshandlingarna. Om än dessa siffer¬
uppgifter å sjelfva arealerna i mångt och
mycket icke äro tillförlitliga, beroende som
de äro på subjektiva uppfattningar, torde
dock deraf i stort kunna bildas ett någor¬
lunda riktigt omdöme rörande proportionen
mellan enskildes och kronans innehaf af
odlingsmark, då urval och uppskattning
verkställts af samma personer eller af per¬
soner med samma fackutbildning och efter
samma metoder å bådadera jordnaturerna.
I stort medeltal visar sammanställningen:*
för hemman och lägenheter — tomt, åker,
ängs- och odlingsmark samt duglig
myr ........................................ 96,14 %
» kronoparker och öfver! opps-
marker — tomt, åker, ängs-
och odlingsmark samt duglig
myr ....................................... 3,86 %
* Se noten å efterföljande sida.
15
114
FRÅGAN 1.
SKOGSSTATEN.
hvilka siffror, sedan de som »lägen¬
heter» upptagna stockfångstsko-
garna med en totalareal af
98,430,9 1 hektar nu öfvergått
till kronans besittning, med an¬
tagande af till och med samma
inegoförhållande som å enskild
mark endast skulle ändras till
respektive ................................... 94,5 9 %
5,4 1 %
Skulle man nu äfven antaga, att den mark,
som återstått kronan efter afvittringarna,
icke i allmänhet underkastats så ingående
och noggrann undersökning och besiktning
rörande befintliga odlingstillfällen, som den
mark, hvilken i närheten af byar, hemman
och lägenheter kunde antagas komma att
med säkerhet tillerkännas dessa, och såle¬
des ett plus ytterligare i procent af odlings¬
mark uppstå till kronans favör, torde dock
oförtydbart framgå, i huru öfvervägande
grad distriktets odlingsbara marker redan
afhändts kronan och nu befinna sig i en¬
skildes ego, till evärdlig skada och stort
hinder för en kolonisation i större omfatt¬
ning, för brytande af ny byggd och anläg¬
gande af smärre landtbruk.
I sammanhang härmed kan nämnas, att
265 skogstorp vid slutet af 1901 blifvit
anlagda på distriktets kronoparker samt att
dylika anläggningar i följd af ökad efter¬
frågan komma att fortgå, hvadan således
en del af kronans odlingsmark redan tagits
och vidare kommer att tagas i anspråk för
sitt naturliga ändamål.
Någon större skillnad i förekomsten af
Jemförelse mellan kronans och enskildes inegor, ängs- och odlingsmark samt duglig myr inom
Norrbottens distrikt.
Härad e
|
11e r socken
|
Byar, hemman
lägenheter
|
och
|
Kronoparker,
öfverloppsmarker
|
(Enligt Ekonomiska karteverkets beskrifningar resp. år)
|
Åker och ängsmark
|
Åker och ängsmark
|
|
|
Har
|
ar
|
Har
|
ar
|
Pajala socken ................
|
....................... år 1882-1897
|
6,882
|
2
|
252
|
8
|
Muonialusta kapell.........
|
..................... ». 1882—1897
|
1,222
|
3
|
200
|
1
|
Ufver-Torneå socken .......
|
..................... » 1878 ........
|
6,444
|
0
|
443
|
G
|
Hietaniemi socken ..........
|
...................... >. 1878.........
|
4,615
|
5
|
0
|
0
|
Neder-Torneå socken.......
|
....................... » 1874.........
|
6,874
|
2
|
3
|
2
|
Karl Gustafs socken .......
|
.................... » 1874.........
|
8,823
|
9
|
20
|
5
|
Korpilombolo härad ......
|
..................... » 1877.........
|
4,690
|
2
|
759
|
5
|
Tärendö kapell .............
|
...................... » 1882—-1897
|
3,628
|
4
|
92
|
6
|
Juckasjftrvi socken enligt
|
afvittringssammandragning......
|
27,275
|
0
|
3,193
|
2
|
Geilivare tingslag ..........
|
....................... år 1884-1807
|
57,935
|
0
|
1,044
|
0 :
|
Öfver-Kaiix härad ..........
|
...................... » 1876.........
|
8,598
|
6
|
963
|
1
|
Neder-Kalix härad ..........
|
..................... » 1871.........
|
16,353
|
5
|
101
|
1
|
Råneå härad ................
|
........................ 1869.........
|
14,639
|
4
|
228
|
■8
|
Öfver-Luleå härad ..........
|
.................... » 1872 ........
|
19,215
|
G .
|
622
|
4
|
Neder-Luleå härad.........
|
..................... » 1865 ........
|
21,278
|
3
|
0
|
0
|
Jockmocks socken enligt afvittringssammandragning ......
|
41,257
|
4
|
3,027
|
7
|
Arjepluog .....................
Arvidsjaurs tingslag .......
|
....................... år 1882-1889
|
Uppgifter
25,389
|
8
|
saknas
238
|
0
|
Elfsby socken ................
|
..................... »> 1880.........
|
7,178
|
2
|
302
|
1
|
Piteå socken...................
|
.................... ». 1880 ........
|
27,283
|
i 8
|
937
|
5
|
|
Summa
|
309,585
|
3
|
12,430
|
2
|
Alltså i medeltal på byar, hemman och lägenheter ......
och » » » kronoparker och öfverloppsmarker
322,015,s har
96,14 o/o
3,80 %
FRÅGAN 1. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
115
rödjnings- och odlingstillfällen mellan bonde-
och bolagshemman torde knappast före¬
komma, då större delen bolagshemman till¬
kommit af bondehemman efter afvittringen
och proceduren för tilldelningen varit den¬
samma för bådadera slagen.
Rörande förhållandet mellan fast odlings¬
mark och myrmark saknas alla anteck¬
ningar. men då de odugliga myrarnas för¬
hållande till fasta skogsmarken för hela
distriktet är ungefär som 30 : 70, borde en
proportion af 50 : 50 utan fara för större
misstag kunna antagas.
Beträffande odlingsmarkens beskaffenhet,
bördighet och belägenhet, är densamma å
enskildes områden vida bättre än å kronans;
och detta helt naturligt, då hemmansom-
rådena intaga hela kustlandet och sträcka
sig sammanhängande långt upp efter de
utbredda ådalarna, under det kronans mar¬
ker ligga högre upp i egentliga skogslandet,
i allmänhet undanträngda till de högre
platåerna mellan vattendragen och aflägsna
från kommunikationsleden. Och inom skogs¬
landet hafva vid afvittringen de bästa od¬
lings- och slåttermyrar uppsökts inom
kronokomplexerna och i form af ströängar
lagts under äldre hemman för förmering
af skatt eller tagits i anspråk för ny¬
anläggningar.
Hushållningssällskapen och dem underlydande
tj e n s t e m ä n.
I. Kopparbergs län.
Hushållningssällskapets
förvaltningsutskott.
Odlingslägenheter förekomma nästan öf¬
verallt å såväl bonde- som bolagshemman.
Äfven å kronohemmanen, hvaraf dock, med
undantag af ecklesiastika boställena, endast
finnas omkring 17 st., största delen obetyd¬
liga, är det vanligen rätt godt om odlings¬
mark. Besparingsskogama, synnerligast in¬
om Lima och Transtrands socknar, inne¬
hålla icke så litet mark, som kunde för¬
tjena att förvandlas till åker.
Mestadels är det myr- eller mossjord,
man för sådant ändamål har att tillgå;
men finnas dock äfven å den fasta jorden
gamla fäbodvallar och ängar (= mer eller
mindre stenbundna och buskbeväxta hag-
marker), hvaraf åker kunde beredas. Lik¬
väl torde dessa senare behöfvas för bete
och hötägt.
Yid fäbodarna förekommande afröjda,
mer eller mindre kultiverade marker skulle,
efter företagen odling och då dertill lagts
en del närliggande myrar, egna sig för¬
träffligt till nya lägenheter för utflyttade
från de nu hopträngda byarna.
Icke sällan förekomma i aflägsna skogs¬
trakter stora myrar af mycket godartad
beskaffenhet. Deras afskilda läge och ofta
frostlända natur göra dock, att de först i
en aflägsen framtid kunna komma att tagas
i anspråk för bildande af nya jordbruks-
lägenheter.
116
FRAGAN 1,
HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH OEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
II. Gefleborgs län.
Hushållningssällskapets
förvaltningsutskott.
Förhållandena äro inom olika delar af
länet mycket vexlande. I kustsocknarna
och inom den äldre byggden i öfrigt linnes
i allmänhet ej någon mera nämnvärd till¬
gång på odlingsmark. Eljest är tillgången
på sådan mark ganska riklig, och utgöres
den af så väl fast mark som myrmark,
dock i långt öfvervägande mån af det senare
slaget.
Länets ganska vidsträckta kronoparker
torde kunna sägas i öfvervägande mån be¬
stå af jord, som, äfven der den i och för
sig kan betecknas som odlingsbar, dock i
följd af så väl beskaffenhet som läge bättre
egnar sig för skogs- än för jordbruk. På
så väl bolags som enskildes mark fortgå
nyodlingar år från år, i den mån förefint¬
ligheten af kommunikationer och afsätt-
ningsmöjligheter dertill föranleda. Att, der
dessa förutsättningar ej förefinnas, söka
genom särskilda åtgärder framkalla ny¬
byggen, skulle för visso icke vara egnadt
att skapa en sjelfständig jordbrukande be¬
folkning eller eljest ur någon synpunkt vara
gagneligt. Under femårsperioden 1896—
1900 beräknas arealen af odlad jord och
naturlig äng inom Gefleborgs län hafva
ökats, den förra med 650, den senare med
1,248 hektar.
Länsagronomen Bertil Sahlin.
Någon exakt beräkning öfver den ännu
ouppodlade odlingsbara markens totalareal
inom Gefleborgs län föreligger visserligen
ej, men hafva samtliga i länet förekom¬
mande ängs- och mossmarker upptagits till
cirka 200,000 hektar. Häraf torde säker¬
ligen minst hälften eller 100,000 hektar
vara af sådan beskaffenhet och ega ett
sådant läge, att de med fördel kunna odlas.
Allra största delen af denna odlingsbara
mark utgöres af mer eller mindre väl för¬
multnad myrjord, som på grund af flera
orsaker i första hand bör torrläggas och
odlas, och förekommer såväl å bondehem¬
man som å bolagshemman och allmän mark.
En stor del af dessa odlingsbara myr¬
marker skulle synnerligen väl lämpa sig
för anläggning af smärre landtbruk (ny¬
byggen).
På enstaka, mera afsides belägna platser
förekommer äfven ännu ej uppodlad fast
jord af sådan beskaffenhet, att den mycket
väl skulle kunna bringas under plog, men
torde på grund af sitt läge och sin ringa
omfattning ej vara af någon större be¬
tydelse.
Såvidt rörer jordmån och läge, skulle
således den odlade arealen inom Gefleborgs
län, som för närvarande utgör något mer
än 100,000 hektar, kunna fördubblas.
Mejerikonsulenten Ebbe Elers.
För utvidgning af förefintliga odlingar
torde å samtliga hemman finnas lämplig
mark, dock hufvudsakligen myrmark. Af
denna mark, der den förekommer i till¬
räcklig areal, kan nog finnas sådan, som
är lämplig för anläggning af egna smärre
landtbruk, livilket dock äfven torde vara
beroende på markens centrala belägenhet
och dess frostländighet.
FRÅGAN 1. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
117
III. Vesternorrlands län.
Hushållningssällskapets
förvaltningsutskott
har intet att anföra utöfver närmast följande
två yttranden.
Föreståndaren för statens kemiska station
i Hernösand C. 0. StrokirJc.
Terrängen och jordmånen inom Vester¬
norrlands län är af så skiljaktig beskaffen¬
het, att generellt svar å denna fråga icke
kan gifvas.
I anseende till markens kuperade be¬
skaffenhet förekomma rätt ofta odlingsbara
myrar, lätta att afdika, dock i allmänhet
af föga utsträckning. Dessa hafva stun¬
dom upptagits, men der de odlats efter
äldre metoder, d. v. s. utan kalk och konst¬
gödsel, äro de föga gifvande.
Der jordmånen är stenbunden eller der
den utgöres af grus eller sand, är dess
odlingsvärde ringa, men är å andra sidan
på sådan mark skogen värdefullare och
derföre mera begärlig för bolagen, enär de
vackraste tallskogarna förekomma här. IV.
I kustlandet utgöres jordmånen oftare af
lera och är denna stundom som odlings¬
mark rätt lämplig.
I allmänhet äro bondehemmanen talrikare
emot kustlandet, bolagshemmanen deremot
företrädesvis till finnandes inåt landet och
upp emot fj elltrakterna.
Mejerikonsulenten C. Andersson.
Myrmarkerna egna sig här bäst för ny¬
odling och lemna, rätt skötta, den största
afkastningen. Deras odling bör derför på
allt sätt uppmuntras.
Länsagronomen E. O. Arenander.
Inom länet gifvas odlingslägenheter på
en mångfald ställen, å såväl bonde- som
bolagshemman samt å kronans eller annan
allmän mark, för odlingens utvidgande å
såväl fast jord som myrmark. Såväl fast
mark som myrmark torde under skiftande
förhållanden egna sig för odlingsarbete.
Säkert är, att det är nästan uteslutande å
bondehemman, som odling förekommer.
IV. Jern tian ds län.
Hushållningssällskapets
förvaltningsutskott
har icke afgifvit eget yttrande, men in-
sändt svar från nedannämnda personer, af
hvilka samtliga med undantag af Anders
Mattsson i Salom och länsagronomen äro
ordförande uti hushållningssällskapets di-
striktsafdeln ingar.
.Er. Edström, i Munsåker (Ragunda socken).
Å såväl bonde- som bolagshemman gif¬
vas inom orten lämpliga lägenheter för
utvidgning af förefintliga odlingar och an¬
läggning af smärre landtbruk, hvaremot
tillgång till för odling tjenlig mark i sådan
omfattning, att densammas uppodling kan
i egentlig mening kallas att bryta ny byggd,
icke finnes, enär det mesta af odlings¬
marken efter vattendragen redan är upp-
odladt och de på längre afstånd från den
redan brutna byggden befintliga myrar och
iioar icke äro af sådan beskaffenhet, att de
locka till odling. A inom orten befintlig
kronomark gifves ej tillfälle till odling i
större omfattning än å bondehemman och
bolagshemman.
Det hufvudsakligaste af de befintliga
odlingslägenheterna utgöres af fast mark,
som till följd af sin belägenhet i första
hand egnar sig för enskildes odlingsarbete.
118
FRÅGAN 1. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
J. Björnsson i Hårdgård (Hellesjö och
Håsjö socknar).
Lämpliga lägenheter för utvidgning af
förefintliga odlingar äfvensom anläggning
af smärre landtbruk finnas i temligen stor
utsträckning å såväl enskildes och bolags
hemman som kronans mark inom orten.
Till större delen fast mark. (loda myr¬
marker finnas äfven. Den fästa marken
torde nog i första hand egna sig för odlings¬
arbete.
Herman Silén i Bispgården (Fors socken).
A enskildes och bolags hemman, i synner¬
het på södra sidan om IndalseltVen, finnas
betydliga till odling tjenliga marker. A
prestbordet och förra militiebostället finnas
äfven rätt afsevärda och välbelägna od- i
lingslägenheter.
E. J. Lindström i Mörtån (Stuguns och
Borgvattnets socknar).
A såväl bonde- som bolagshemman fin¬
nas öfverallt goda lägenheter såväl för
utvidgande af gamla eller anläggning af
nya odlingar som för bildande af smärre
landtbruk. Kronohemman finnas ej. För
odling lämplig myrmark förekommer mera
allmänt, men odlingsbar fast mark har hit- j
tills mera tagits i anspråk vid odlingars i
anläggning. Båda lämpa sig i allmänhet
lika väl för jordbruk, ehuruväl den fästa
marken synes ega företräde vid sädesodling,
myrmarken för odling af foderväxter.
And. Erikson i Hölje (Lits socken).
I ej så ringa omfång å alla tre slagen
egendom. Sådana lägenheter äro af mindre
omfattning å fast mark än å myrmark.
Myrmarkerna anses genom sin beskaffenhet
mera lättarbetade och följaktligen mindre
kostbara. De fasta markerna bestå i all¬
mänhet af mager jord, mer eller mindre
stenbunden samt ej så sällan vattensjuk.
Olof Svensson i Mo (Hammeräals socken).
A såväl bonde- som bolagshemman och j
kronans mark finnes inom orten god till- J
gång på odlingsbar mark för brytande af
ny byggd samt anläggning af smärre landt¬
bruk. För sådana lägenheter, anlagda något
utom förut bruten mark, gifves det i all¬
mänhet tillfälle att få inrymd både fast
mark och myrmark.
Då det i allmänhet råder en viss obe¬
nägenhet hos de sjelfegapde bönderna att
upplåta lämpliga och tillräckliga områden
för mindre landtbruk, torde det i första
hand, dels för att i någon mån hafva denna
obenägenhet och dels för att få en början
till syftemålets förverkligande, vara önsk-
värdt att af kronans hemman söka åstad¬
komma sådana. De vidsträckta områden,
som ligga under nämnda hemman ofrukt¬
bara, borde derföre blifva synnerligen lämp¬
liga för enskildes odlingsarbete.
M. Wassdahl i Frostviken (Frostvikens
socken).
— yttrandet från Frostvikens länsmans-
distrikt.
Lars Nilsson i Kälen (Rödöns, Näskotts,
Aspås och As socknar).
Tillgång på odlingsbar mark för berörda
ändamål finnes af såväl fast mark som myr¬
mark. Båda anses behöfliga äfven för
mindre jordbruk.
A. Edwall i Siandrom (Sunne och Fräs-
öns socknar).
Enda lämpliga lägenheten för sådana
ändamål gifvas å bondehemman.
För närvarande och intill dess lagen om
j ordatsöndring ändras i syfte att förenkla
och underlätta de härför behöfliga åtgärder,
är det i mycket ringa mån, sådana marker
äro inom orten tillgängliga.
Hemming Olsson i Gärdsta (Hallens, Mar¬
by och Norderöns socknar).
Odlingslägenheter förefinnas fullt tillräck¬
ligt. af både fast mark och myrmark.
Myrmarken anses både genom belägen¬
het och beskaffenhet i första hand vara
att förorda.
FRÅGAN 1 . HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN
OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
119
Jon Jonsson i Myre (Ovikens och Myssjö
socknar).
God tillgång å odlingsbara fasta marker
och myrmarker med bördig jordmån.
Gustaf Erikson i Myckelgård (Unders¬
åkers socken).
Då Undersåkers tingslag är öfver 550,000
hektar och deraf äro odlade endast cirka
3,000 hektar, är det klart, att der finnas
oerhörda vidder, som kunna nyodlas.
Odlingsmarker finnas å såväl fast mark
som myrmark och, då här råda långa vin¬
trar, hvarigenom myrmarkerna långt in på
sommaren äro behäftade med käle, så an¬
ses, att fast mark är lämpligare för odling.
Myrmarker mycket öfvervägande.
L. Edholm i Offerdal (Offerdals socken).
God tillgång å såväl fast mark som myr¬
mark. Myrmarken torde i första hand lämpa
sig för odlingsarbete.
Nils Olsson d. y. i Vålm (Alsens socken).
Å nästan hvarje hemman finnes ett fler¬
tal för ifrågavarande ändamål lämpliga
lägenheter af såväl fast mark som myr¬
mark i ungefär lika stor omfattning.
Sambruk af fast mark och myrmark i
samma lägenhet anses vara i alla hänseen¬
den bäst. Åtskilliga lägenheter af fast
mark finnas dock, som äro omedelbart an¬
vändbara för bildande af smärre landtbruk.
E. A. Wallmark i Hofverberg (Bergs
socken).
Å bonde- och bolagshemman samt kro¬
nans mark finnas lämpliga dylika lägen¬
heter.
På de förra, som i allmänhet icke äro
störa, kunna lägenheterna vara små, men
å kronans mark och kyrkoherdebostället
finnas sådana lägenheter med både fast
mark och myrmark. Förmånligast om båda
slagen kunna tilläggas samma lägenhet,
dock. att behofvet af fast mark i första
hand måste fyllas.
Th. Hermansson i Rätansbyn (Rätans
socken).
Då Rätans socken har en vidsträckt areal,
af hvilken blott en ytterst obetydlig del
är odlad, gifvas å såväl bondehemman och
bolagshemman som kronans mark och eckle¬
siastika bostället lämpliga lägenheter för
nyodlingar och anläggande af smärre landt¬
bruk. Råda slagen mark finnas till rätt
stor omfattning.
För enskildes odlingsarbete torde den fasta
marken mera egna sig, emedan myrarna, om
än välbelägna, stora och af god beskaffenhet,
för att tillgodogöras förutsätta diknings-
företag, utförda på samfäld bekostnad.
Anders Mattsson i Salonf.
Öfverallt inom Jemtlands län finnes god
tillgång på lämplig mark för dylika ända¬
mål å alla tre slagen egendom. Tre fjerde-
delar är fast mark, en fjerdedel myrmark.
Odling å den fasta marken torde i de
flesta fall i första hand lämpa sig bäst för
enskildes odlingsarbete, beroende derpå, att
sådan mark säkrare lenmar sädesprodukter.
Under •förutsättning att de stora vidder
myrmark, som finnas, torrdikades, skulle
myrmarken, som ofta är af mycket god
naturlig beskaffenhet, otvifvelaktigt genom
billigare odlingskostnader bättre lämpa sig
för nyodlingar, i synnerhet för odling af
foderväxter.
Länsagronomen Per Sylvan.
__ Det finnes god tillgång på lämpliga dylika
lägenheter å såväl bonde- och bolagshem¬
man som kronans mark.
Odlingslägenheterna torde kunna anses
bestå af fast mark till tre fjerdedelar och
myrmark till en fjerdedel.
Fastmarksodlingen lämpar sig i de flesta
fall i första hand för enskildes odlings¬
arbete, men när myrmarken ligger vid
kommunikationsled (jernväg) ej allt för
nära fjellen och är af god naturlig be¬
skaffenhet samt har gynsamt läge för
afdikning, lämpar den sig för odlingsarbete
framför fasta marken.
120
KRAGAN ].
HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN,
V, Vesterbottens län.
Hushållningssällskapets förvalt¬
ningsutskott.
Få hemman förekomma, såväl bonde¬
som bolagshemman, der ej lämpliga lägen¬
heter finnas för brytande af ny byggd,
oftast nog till mångdubbelt större areal
och af lika god, ja till och med mången
gång bättre beskaffenhet än den hittills
brutna. Å kronans mark finnas mången¬
städes stora och för odling särdeles lämp¬
liga trakter. Dessa odlingslägenheter ut¬
göras af såväl fast mark som myrmark,
dock synnerligast inom lappmarken af öfver¬
vägande myrmark.
Rörande storleken af den odlingsbara
marken, jemförd med den hittills odlade,
hänvisas till länets landtinäterikårs upp¬
gift derom i dess yttrande om Revisions¬
sekreteraren Lindhagens motion, hållande
utskottet dock före, att nämnda uppgift ej
är för högt tilltagen, utan snarare tvärtom,
särskildt vidkommande lappmarkerna.
I de fall, der aflopp utan stora kostnader
kunna erhållas, egnar sig myrjorden i första
hand för enskildes odlingsarbete.
Länsagronomen Axel Bosin.
Tillgång å odlingsdugliga marker finnas
öfverallt inom länet såväl å kronans som
enskildes marker.
Beträffande ytvidden af oodlad, odlings-
duglig mark inom länet torde denna kunna
upptagas till H å 2 gånger så stor yta
som den förut odlade.
Odlingsmarkerna utgöras till hufvudsak¬
lig del af myrmarker.
De af dessa marker, som äro belägna
inom kustlandet, egna sig i första hand
för odling på grund af här rådande af-
sättningsförhållanden och kommunikationer¬
nas högre utveckling. Allt efter som kom¬
munikationerna förbättras inom lappmar¬
kerna, kunna äfven der befintliga marker
tillgodogöras genom odling i större skala.
Läns mejeristen Edvin Westerlund.
Sådana lägenheter finnas snart sagdt
öfver allt inom hela Vesterbottens län.
Inom kustlandet utgöras de af såväl fasta
marker som myrmarker i ungefär samma
utsträckning, i Lappmarken till största delen
af senare slaget. Naturligtvis lämpa sig
de vidsträckta, godartade myrmarkerna, så¬
som mera lättodlade och för snar foder-
afkastning mer lämpliga, i första hand för
odling.
VI Norrbottens län.
Hushållningssällskapets förvalt¬
ningsutskott.
Å alla de i frågan omnämnda områdena
inom länet finnes mycken mark, lämplig-
för ifrågavarande ändamål.
Särskildt inom kronoparkernas område
finnes mycken mark, som skulle kunna,
om mulbetesrätt erhölles, lämpa sig för
anläggning af smärre jordbruk.
Om man till den fasta marken äfven
räknar ängeslägenheter, som endast hafva
ett grundt lager myrjord (s. k. »rota») på
lerbotten, kan man säga, att inom kust¬
landet finnes lika mycket fast odlingsmark
som myrmark. Inom skogslandet torde
myrmarken utgöra % emot 1/s fast mark,
hvarvid är att märka, att större delen af
den senare marken i främsta rummet lämpar
sig endast såsom skogsmark.
Inom kustlandet lämpa sig för enskildes
odlingsarbeten på grund af jordens läge och
beskaffenhet i främsta rummet de ofvan-
nämnda ängeslägenheterna med ett tunnt
myrjordslager på lerbotten. I öfrigt finnes
inom kustlandet ingen större skillnad i od-
lingsvärde emellan de olika slagen af mark.
Inom skogsområdet är deremot på grund
af jordens beskaffenhet myrmarken att före¬
draga för de enskildes odlingsarbete.
FRÅGAN 1. LANDTBRUKSINGENIÖREK.
121
Landtbruksingeniörer.
Landtbruksingeniören i Kopparbergs län
Axel Palm.
Inom Kopparbergs län finnes mycket rik¬
lig tillgång på odlingsbar mark, lämplig
såväl för utvidgning af redan befintliga
jordbruk som för kolonisation d. v. s.
anläggning af nya landtbruk. Att dessa
odlingslägenheter återfinnas å alla i frågan
uppräknade slag af egendomar framgår
deraf, att särskildt bonde- och bolagshem-
man förekomma så att säga teg om teg.
I allmänhet fäster' man sig numera för
odlingsändamål blott vid odlingsbara moss-
och myrmarker. Odlingar af fast mark före¬
komma i länet endast i mycket ringa om¬
fattning.
Landtbruksingeniören i Gefieborgs län
John Nernst.
A bondehemman finnas i allmänhet minsta
odlingslägenheterna, emedan arealen är liten
samt i egarens intresse ligger att kultivera
jorden, hvadan sådana odlingslägenheter
under årens lopp försvinna, Å bolagshem-
man förekomma i regel mera odlingslägen¬
heter än i förra fallet, emedan det ej ligger
i ett trävarubolags intresse att odla jord,
der man har större vinst af skogsskötsel.
A kronans eller annan allmän mark före¬
komma de största odlingslägenheterna, eme¬
dan kronan och det allmänna, genom sina
representanter, ej utöfver redan odlad mark
alls befatta sig med nyodlingar eller jordens
kultur.
Af lämpliga och lönande odlingslägen¬
heter utgöras ungefär 1 j (1 utaf fast mark
och 9 10 af sankmark. Sankmarkens ut¬
dikning och odling är den, som med billi¬
gaste arbetskostnad gifver första och bästa
afkastningen samt äfven måste föregå upp¬
odlingen af den fasta odlingsmarken, emedan
härigenom frostländigheten minskas eller
borttages för densamma.
Landtbruksingeniören i Vesterbottens län
V. S. K. Kempff.
Få torde de hemman vara, hvarå ej nya
områden kunna upptagas och odlas och ny
byggd brytas.
Extra Landtbruksingeniören i Norrbottens
län Ernst Berggren.
A en stor del ställen såväl i kustsock¬
narna (svaret afser Vesterbottens län och
en del af Norrbottens län) som i skogs-
och lappsocknarna finnes mycket odlings¬
bar mark såväl till utvidgning af befintliga
odlingar som till anläggande af mindre
landtbruk.
Den mark, som hufvudsakligen bäst läm¬
par sig för odling, är otvifvelaktigt myrarna
och mindre, åtminstone i lappmarken, fast¬
marken, som nästan öfverallt förefaller
mycket dålig och bäst lämpar sig till
skogskultur.
Hvad beträffar myrarna, hafva de alla
ett gemensamt, och det är, att de alla äro
i mer eller mindre grad vattensjuka och
behöfva en grundlig och rationell torrlägg¬
ning, innan minsta tanke på odling kan
ifrågakomma. Likaså är det utmärkande
för flertalet, att kalk fattas eller åtmin¬
stone är mycket litet företrädd. Detta
sistnämnda är naturligtvis mycket hindrande
för en verklig odling, men bör väl med
tiden kunna afhjelpas genom förbättrade
kommunikationer och nedsatta frakttaxor
för detta för landtmannen, särskildt i dessa
trakter, så vigtiga jordförbättringsmedel.
16
122
FRÅGAN 2.
SOCKENOMlitJD.
2. Lider orten i allmänhet eller särskildt vissa hemman af frost-
ländighet? I hvad män anses denna olägenhet kunna afhjelpas genom bättre
dränering af ineg oj orden eller utdikning af angränsande sankmarker, och
hvilka erfarenheter hafva redan vunnits om att frostiändighet afhjelpts eller
minskats genom dylika företag? Förekommer å andra sidan, att genom skogs¬
uf verkning eller af annan orsak frostländigheten ökats?
l:a punkten — a).
2:a ,, = b).
3:e „ = c).
Sockenombud.
I. Kopparbergs län.
1. Falu fögderi.
Enviken.
1. a) Frost förekommer sällan, c) Nej.
2. a) Frost förekommer numera sällan.
b) Den har afhjelpts genom utdikning.
c) Nej.
S. a) Frost förekommer sällan, b) Ut¬
dikning har verkställts med statsbidrag.
Svärdsjö.
a) Endast vissa hemman, b) Frosten
betydligt aftagit genom vattenafledning.
c) Ja.
Sundborn.
a) Få hemman lida af frost, sedan b)
vissa uppgifna sjöar sänkts, c) Nej.
Vika.
a) I allmänhet icke. b) Förut frostlända
trakter bättrade genom kronodiken.
Kopparberg. *
a) Frost förekommer högst sällan, men
b) torde kunna ytterligare afhjelpas genom
afdikning af sankmarker. Härutinnan dock
inga erfarenheter, c) Äldre personer på¬
stå detta.
Aspeboda.
a) Af frost har orten sällan olägenhet.
Tor sång.
a), c) Nej.
Gustaf.
a) Nej.
Silfberg.
a) Vissa sidlända delar af socknen lida
af frost, b) I någon mån. Hittills mycket
litet gjordt.
Stora Tuna.
Svar saknas.
2. Hedemora fögderi.
Säter.
a) Sällan nämnvärda frostskador, c) Nej.
Stora Slcedvi.
a) Icke i nämnvärd grad. b) Frostlän-
digheten betydligt aftagit genom utdikning
af sankmarker, c) Nej.
Garpenberg.
Hänvisas till vederbörande länsmans
yttrande.
FRAGAN 2. SOCKENOMBTTD.
123
Hedemora.
a) Något å myr- och låglända trakter.
b) Genom utdikning, enligt hvad god er¬
farenhet visat, c) Har ej kunnat märkas.
Husby.
1/
a) Något enstaka hemman lider möj¬
ligen af frost, b) Kan icke afhjelpas till
följd af läget, c) Nej.
By.
a) Vissa trakter, b) Kan säkerligen af¬
hjelpas genom utdikning af de stora sank¬
markerna å skogarna. Sedan utdikning och
torrläggning af åtskilliga inegor försiggått,
har märkbar minskning af frostskador för¬
sports. c) Vanskligt att yttra sig. Vid
nordlig vind förmärkas kalla och frostförande
vindar från skogsmarkerna.
Fölkärna.
a) Nej.
Grytnäs.
1, 2. a) Nej.
Avesta.
a) Nej.
3. Nedan-Siljans fögderi.
Bjur sås.
1. a) Ej mycket. Ibland något efter
dalgångarna och efter bäckarna, b) Skulle
enligt betydlig erfarenhet kunna afhjelpas
genom dränering, c) Nej.
2. = 1 a).
3. = 1.
Äi.
a) Icke i nämnvärd mån. b) Genom åker¬
jordens afdikning och angränsande sump¬
markers utdikning har frostländigheten af-
hjelpts betydligt mot för t. ex. 50 år sedan.
c) Icke såvidt kändt.
Leksand.
1. a) Ingen egentlig olägenhet, b) Genom
odling af myrtrakter skulle förhållandena
ytterligare förbättras, c) Det säger sig sjelft,
att borthuggande af skog isynnerhet å ber¬
gen icke verkar välgörande. Men då hem¬
skogarna någorlunda bevaras, är den egent¬
liga byggden mest förskonad för slika in¬
verkningar.
2. a) Nej, frostskada har ej inträffat
på många år, dock finnes en frostländ
trakt inom Djura kapellag, der frost stun¬
dom förekommer. Förmodligen skulle b)
denna olägenhet kunna afhjelpas genom
sänkning af Hisstjern. c) Erfarenhet saknas.
Siljansnä s.
a), b) Frosten förminskats genom dik-
ningar. c) Nej.
Rättvik.
1. a) På det hela taget nej. En del
vid sanka marker eller vattendrag belägna
egor äro dock utsatta för frost. Till följd
af jordsplittringen inträffar sällan, att frost
drabbar en jordegares alla egor. b) I många
fall efter hvad erfarenheten visat, c) Har
ej försports.
2. I hufvudsak — 1.
Bada.
a) De lägst belägna byarna lida nog af
frost, ehuru icke till någon synnerlig be¬
tydenhet. b) I allmänhet har gjorts hvad
göras kunnat, c) Ej kunnat iakttagas.
O re.
a) I allmänhet icke. Hemmanen i ut¬
kanten mest utsatta, b) För omkr. 50 år
tillbaka snart sagdt sällsynt att få en
oskadad årsväxt, c) Nej, men att skog
växer för nära inegojord kan vara menligt.
Gaynef. -
I, 2. a) Ej i allmänhet, b) Torde
kunna afhjelpas genom utdikning, c) Nej.
4. Ofvan-Siljans fögderi.
Mura.
a) Vissa lägenheter lida af frost, b) I
väsentlig mån. c) Nej.
124
FBAGAN 2. SOCKENOMBTJD.
Våmhus.
a) Ej numera. Vissa år förekommer
dock* frost å odlingar och marker, som
ligga i närheten af outdikade sankmarker,
c) Ej försports.
Sollerön.
a) Icke sedan 1869, då några myrar ut¬
dikades.
Venj an.
a) Inegojorden ej nämnvärdt. Deremot
är det af stort behof att torrlägga myra
på skogsmarken, c) Nej.
Orsa.
I. 2. a) Vissa trakter i norra och östra
delarna, b) Under senare åren minskats
genom utdikning, c) Ej iakttagits.
Elf dalen.
a) Hela orten utan nämnvärdt undantag
lider af frostländighet. b) Väsentligt. Er¬
farenheten ger stöd för detta antagande,
c) Något bestämdt omdöme kan ej afgifvas.
Dock förefaller det så, som skulle hastigare
temperaturvexlingar och väderleksskiften
åtfölja dessa afverkningar.
Sårna.
a) Frostländigheten, mycket olika för olika
platser, har under de senaste 30 åren något
aftagit. i samma mån som klimatet i sin
helhet blifvit blidare, b) Till frostens af¬
tagande torde i någon mån hafva med¬
verkat de under de senaste 30—40 åren
verkställda utdikningarna. c) Kan ej be¬
svaras.
5. Vester-Dals fögderi.
Flöda.
1. a) Vissa delar lida ännu af frost,
b) På senare tider har mycken förbättring
vunnits genom utdikning, c) Har ej för¬
märkts.
2. a) I allmänhet.»icke. b) I hufvud¬
sak = 1 b), c) Synes ej antagligt.
Nås.
a) Under de senare åren har frost ej
gjort nämnvärd skada, b) Utdikning har
förminskat frostländigheten.
Säfsnäs.
a) Ej synnerligen, b) På vissa ställen
minskats genom utdikning.
Jer na.
a) Orten torde få räknas till de minst
frostländiga på ganska stort område, b) För
50 år tillbaka kunde grödan mycket sällan
räddas undan frosten. Men sedan krono-
diken till en ganska stor utsträckning kom¬
mit till stånd (omkr. 15 mil sådana finnas
i socknen), har frostländigheten i afsevärd
mån minskats. Mer afdikning skulle dock
behöfvas på vissa uppgifna platser, c) Nej.
Äppelbo.
»Genom utdikning af sankmarker.»
Malung.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig¬
het, mest i norra delen, b) Under senare
åren något minskats genom utdikningar.
I vissa trakter kunde detta ske i ännu
större grad. c) Nej.
Lima.
a) I allmänhet ja. b) Under senaste
40 -50 år har betydlig förbättring inträdt
genom utdikning samt bättre häfd och
skötsel af jorden. Genom fortsatt utdik¬
ning skulle frostländigheten säkerligen
kunna ännu mer afhjelpas. Man har äfven
tyckt sig finna, att löfskogen, som nu spa¬
ras mer än förr, ger ett godt skydd mot
frost genom den varma luft, den under
dagen samlar, c) Svårt att afgöra. Der¬
emot har man iakttagit, att nederbörden
på senare tider minskats, hvilket torde
höra tillskrifvas afverkningen.
Transtrand.
1. a) Hela socknen är utsatt för risken
af sädes- och potatisskördens förlust genom
FRAGAN 2.
SOCKENOMBUD.
125
bortfrysning hvarje år, beroende på ortens
höga läge öfver hafvet invid fjellen. b) Dock
anses froståren hafva varit tätare förr än
på senare tider, hvilket torde böra tillskrifvas
den alltjemt fortgående uppodlingen. Säker¬
ligen skulle en bättre dränering verksamt
bidraga till frostländighetens minskande.
2. a) Ja. b) I hufvudsak = 1 b), c) Ännu
för liten erfarenhet. Hellre tycker man
sig spåra häftiga omkastningar i tempera¬
turen och oregelbundenhet beträffande ne¬
derbörd.
3. a) Ja. men något förbättrats genom
utdikningar för 30—40 år sedan.
6. Vester-Bergslags fögderi.
Grangärde.
I- a) I allmänhet icke.
2. a) Nej icke stort, b) Då frostlända
ställen torde olägenheten kunna afhjelpas
genom dränering, enligt hvad erfarenheten
visat, c) Ej iakttagits.
Ludvika.
a) I allmänhet icke. c) Möjligen kan
nu pågående utverkning framkalla sådan.
Norrbärke.
a) Högst sällan har frostskada uppkom¬
mit. c) Nej.
Söderbärke.
a), b) Genom bättre afdikning och drä¬
nering synes frostländigheten hafva mer
och mer öfvervunnits. c) Fara finnes derför.
Malingsbo.
a) Endast enstaka ställen, b) Icke i
afsevärd mån, ty föga myrmark tinnes.
c) Icke gerna.
II. Gefleborgs län.
1. Gestriklands fögderi.
Hedesunda.
a) De flesta hemman hafva egor lidande
af frostländighet. b) Frostländigheten kan
afhjelpas genom utdikning af angränsande
sankmarker och har afhjelpts något genom
sådan utdikning, c) Nej.
Öster Fernebo.
1 a) I allmänhet icke af svår frostlän¬
dighet. b) Denna minskad genom torr¬
läggningsarbeten under senare årtionden.
c) Nej. Dock tyckas vindarna hafva blifvit
något strängare på senare årtionden, sanno¬
likt till följd deraf att genom uppodling af
hagmarker uppkommit större slättbyggd.
2. a) Vissa uppgifna odlingar äro be¬
svärade af frost, men icke orten i sin hel¬
het. b) Frostländigheten synbarligen för¬
minskad, i den mån träsk och sanka marker
blifvit utgräfda.
Är sunda.
1. a) Orten kan icke sägas nämnvärdt
lida af frostländighet.
.2. a) Vissa hemman, b) God utdikning
har visat sig fördelaktig.
*■ a) I allmänhet ej. Men i vissa delar
förekommer i regel frost, b) Frostländig¬
heten kan minskas genom dikning. Gynn¬
sam erfarenhet från 1870-talet. c) Ej iakt¬
tagits.
Torsåker.
1. 2. Nej.
Of vansjö.
af Orten lider icke af frostländighet.
c) Nej.
Järbo.
a) Nej. ° Dock förekomma fall deraf,
merendels å sidlända och låglända marker,
b) Frostländigheten, för 30—40 år sedan
temligen allmän, har genom torrläggning
126
FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.
och dränering så minskats, att numera i
allmänhet inga olägenheter uppstå.
Högbo.
a) Orten i allmänhet lider ej deraf,
sedan b) sankmarker i den gamla jordens
närhet till större delen utdikats och upp¬
odlats.
Ockelbo.
a) Ej i allmänhet, dock vissa uppgifna
hemman, c) Torde ej hafva skett.
A mot.
1. a) Ja, orten i allmänhet och vissa
hemman i synnerhet, b), c Der skogen
borthugges och marken uttorkas, minskas
frostländigheten.
2. a) Orten lider till stor del af frost-
ländighet, som b) troligen skulle kunna
till någon del afhjelpas genom myrars ut¬
dikning, deråt hittills för litet är gjordt.
Hamrånge.
a) Nej, mycket sällan förekommer frost.
b) Frostländighet har förr funnits, men
upphört genom utdikning af sankmarker.
c) Nej.
Hille.
a) Ja, en del af socknen, b) Goda er¬
farenheter vunna genom utdikning af inego-
jorden och genom skogsdikning, c) Nej.
Valbo.
a) Icke den fasta jorden i Gefleåns ådal,
men väl s. k. skogshemman i närheten af
oafdikade mossar, b) Genom afdikning af
mossarna skulle frostländigheten naturligen
minskas. Så har ock skett vid en större
och ett par mindre mossodlingar. c) Nej.
2. Södra Helsinglands fögderi.
Skog.
1—3. a) Icke i någon betydligare mån.
b) Genom jordens dränering och myrmar¬
kernas torrläggning har frostländigheten
betydligt förminskats, c) Nej.
Söderala.
a) Orten har lidit och lider väl ännu i
någon mån af frostländighet, som emellertid
b) i det närmaste afhjelpts genom bättre
dikning af inegoj orden och genom afdik¬
ning af frostförande sankmarker, c) Nej.
Segersta.
a) Högst obetydligt, med undantag för
vissa skogsegor, som delvis tagits i anspråk
för utflyttning, b) Skulle, att döma efter
hvad som förekommit, kunna ytterligare
afhjelpas genom utdikning af sankmarker.
c) Kan icke med skäl påstås.
Hanebo.
!. a) Icke orten i allmänhet men vissa
trakter, b) Frostländigheten skulle kunna
minskas genom torrläggning, c) Ej bekant.
2. a), c) 1 a), c).
Mo.
1. a) Icke orten men väl vissa hemman
då och då. b) Frostländigheten kan nog
till en del afhjelpas genom bättre utdik¬
ning, något som visat sig, der utdikning
egt rum. c) Torde ej vara fallet.
2. a) Nej, blott vissa hemman, b) Kan
nog afhjelpas genom dränering och utdik¬
ning. c) Genom skogsafverkning minskas
frostländigheten, i ty att vinden har bättre
spelrum och hindrar frosten att lägga sig.
Eengsjö.
Svar saknas.
Norrala.
a) Frostländigheten har nog på sista
tiden' minskats, sedan b) inegojorden och
en del sankmarker afdikats. Mycket, hvar¬
igenom frostländigheten kunde än ytter¬
ligare minskas, återstår ännu att göra.
c) Ingen erfarenhet häraf.
Trona.
a) Orten i allmänhet, med undantag af
möjligtvis någon enstaka ega, lider icke
FllÅGAN 2. SOCKENOMBUD.
127
af frostländighet. b) Bättre dränering och
utdikning torde ha verkat det mesta,
c) Nej.
Bollnäs.
a) Icke orten i allmänhet men väl en¬
skilda hemman, b) Förbättring kan å vissa
ställen delvis ske genom dränering af in-
egöjorden eller utdikning af angränsande
sankmarker. Den erfarenheten har vunnits
på åtskilliga ställen, c) Ingen erfarenhet.
Alf ta.
Länsmannen i Alfa distrikt.
Ofvanåker.
1. Svar saknas.
2. 3. a) Icke i allmänhet, men vissa
trakter, b) Förbättring kan ske och har
egt rum genom utdikning, c) Skogsafverk-
ning har ej egt rum i^den omfattning, att
den kan anses hafva förorsakat frost¬
ländighet.
Voxna.
I, 2. a) Orten i allmänhet och sär-
skildt vissa socknar lida af frost, b) Ge¬
nom utdikning af sankmarker kan den
olägenheten i väsentlig mån afhjelpas.
Sådan utdikning har skett invid Voxna
bruk, men icke i öfrigt. c) Skogsafverk-
ningen har icke bedrifvits så, att den kan
anses ha bidragit att öka frostländigheten.
3. Norra Helsinglands fögderi.
Enånger.
a) Nej. b) Frostländigheten afhjelpt,
genom bättre dränering och utdikning af
angränsande sankmarker, c) Något in¬
flytande å frostländigheten synes "skogs¬
avverkningen ej ha medfört.
Njutånger.
a) Icke orten i allmänhet men väl vissa
hemman, b) Utdikning har företagits för
afhjelpande af olägenheten. Någon för¬
bättring har derigenom skett, c) Afverk-
ning synes icke hafva ökat frostländigheten.
Nianfors.
a) Icke orten i allmänhet men vissa
hemman, b) Intet anses vara att göra
härför, c) Nej.
Helsingtuna.
Frågan obesvarad.
Ideno r.
a) Vissa delar af åtskilliga hemman,
b) Bäst genom bättre dränering af frost-
lända egor och af närliggande sankmarker.
Mindre frost har förekommit, så snart ut¬
dikning skett.
Forsa.
1. a) En högst obetydlig del af socknen
lider af frost, b) Torde kunna afhjelpas
genom utdikning af angränsande sank¬
marker. Der dikning skett, har frost¬
ländigheten minskats, c) Afverkning har
hittills icke ökat frostländigheten, men får
skogssköflingen fortgå, torde den i väsentlig
mån komma att inverka på frostländig^
heten.
2. a) icke i väsentlig grad. c) Icke
förmärkts.
Hög.
1. a) Ungefär hälften af den odlade
jorden är mer eller mindre frostländig,
b ) Torde kunna betydligt minskas om icke
afhjelpas genom bättre uppdikning af ett
större vattenaflopp.
2. a) da, de flesta hemman, b) Till
en del torde detta kunna afhjelpas genom
bättre dränering. Sankmarker, som kunna
skada, finnas icke. c) Ej iakttagits.
Bogsfa.
b) Genom bättre dränering och täck¬
dikning afhjelpes frostländigheten. c) Nej,
men växten å gräsvallarna skadas der¬
igenom, att skyddet mot de kalla för- ♦
sommarvindarna försvinna.
Ilsko.
a) Ja vissa hemman, b) Senare årens
dränering visat sig synnerligen fördelaktig.
128
FRAGAN 2.
SOCKENOMBUD.
c) Skogen ej så afverkad, att menliga
följder uppstått.
Harmånger.
a) Vissa hemman, b) Frostländigheten
afbjelpes genom afdikning. Genom sådan
har frostländigheten på senare tid minskats,
c) Nej.
Jättendal.
a) Frost af mindre svår beskaffenhet
förekommer, b) Genom förbättring i ut¬
dikning har den minskats och den kunde, !
enligt allmänna åsigten, än mer afhjelpas
genom utdikning af skogsmyrmarkerna.
c) Nej.
Gnarp.
a) Vissa trakter lida af frost, b) Den
kan afhjelpas genom dikning och torrlägg¬
ning af sankmarkerna, c) Skogsafverkning
har hellre förbättrat än förvärrat.
Bergsjö.
a) Vissa byar i socknens norra del.
b) Ingen åtgärd vidtagen, c) Skogsafverk-
ningen har här icke ännu orsakat något i
detta afseende.
Hassela.
1. a) Ja, orten i sin helhet, ehuru den
s. k. framsocknen i mindre grad. b) Genom
utdikning af sankmarker har nog förbättring-
skett. c) Nej. Genom att hålla skogen
borta från egorna har godt resultat vunnits.
2. a) Särskildt vissa hemman och torp.
b) Olägenheten kan afhjelpas genom ut¬
dikning af angränsande sankmarker, c) Ej
bekant.
S a) Vissa hemman, b) Utdikning af sank¬
marker och förbättring af inegoj orden synes
hjelpa.
Norrbo.
a) Blott en by är i någon mån utsatt
härför, b) Olägenheten mycket minskad
genom förbättrad dränering och beredande j
af afloppsdiken.
Bjuråker.
a) Blott vissa byalag och hemman,
b) Den har i betydlig grad minskats genom
utdikning, c) Det kan man ej säga.
Delsbo.
a) Ej orten i allmänhet, endast enstaka
lägenheter invid sumpmarker i någon mån.
b) Betydande afdikningar efter år 1871
slutadt laga skifte hafva minskat frost¬
ländigheten.
4. Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdal.
a) Endast enstaka byar och hemman,
b) Helt och hållet; den är redan genom
afdikningar betydligt förminskad, c) Nej.
Ramsjö.
a) Hela socknen. Grödan blir endast
undantagsvis oskadad af frost, b) I be¬
tydlig mån. Genom dylika företag har
också frostländigheten icke så litet min¬
skats. c) Skogsafverkningen, som bedrifvits
i stor skala, har icke ökat frostländigheten,
snarare tvärtom.
Fär ila.
1. a) Orten i allmänhet, i synnerhet
socknens vestra del. b) Genom utdikning
af sankmarker har frostländigheten betyd¬
ligt afhjelpts. c) Den tyckes ej ökas.
2. a) Vissa byar och lägenheter i sock¬
nens utkanter, b) Frostländigheten har
under sista årtiondena i väsentlig grad
minskats genom bättre dränering. Och
den skall tvifvelsutan genom torrläggning
af mark kunna än ytterligare minskas.
Los.
a) Frostländighet förekommer mest å
sankt belägna byar och lägenheter, b) Tro¬
ligen i någon mån, men erfarenheten är
obetydlig, c) Nej.
FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.
129
Jerf so.
a) I allmänhet icke men väl å vissa
hemman eller hemmansdelar i socknens ut¬
kanter. Sällan ber öres dock sädesskörden
deraf, b) Genom dikning har den afvärjts
eller minskats, c) Nej.
Arbrå.
a) Frostländiga hemman äro ganska få.
b) Åtskilligt har på sista tiden gjorts genom
torrläggning af sankmarker och mer kunde
göras, om medel dertill kunde erhållas.
c) Skogsafverkningen har icke verkat vare
sig för eller mot frostländighet.
TJndersvik.
1. a) Orten i allmänhet icke, endast
vissa hemman i sydvestra delen af socknen,
b) På senare år förbättring genom afdik-
ningar. Mycket härutinnan återstår att
göra. c) Nej, men skogsafverkning åstad¬
kommer hårdare vindar och torka.
2. a) Större fara för frost finnes ej.
b) Frostländigheten har på senare tider
betydligt aftagit, antagligen till följd af
förbättrade afdikningar. c) Af skogssköf-
lingen har ej förmärkts någon olägenhet-
för frost, men deremot kan ifrågasättas,
huruvida den ej åstadkommer hårdare
vindar och förminskad nederbörd.
III. Vesternorrlands län.
1. Medelpads Vestra fögderi.
Tima.
a) Nej, blott enstaka hemman, b) Kan
troligen afhjelpas. c) Nej, sådant har ej
förmärkts.
Attmar.
a) Nej, icke i allmänhet, c) Nej.
Stöde.
a) Trakten efter Ljungans floddal lider i
allmänhet icke särdeles mycket. På der¬
ifrån aflägset belägna trakter förekomma
olägenheter af frost, b) Väsentligt. Frost¬
ländigheten har minskats, antagligen genom
verkställda utdikningar. c) Har ej kunnat
märkas.
Torp.
= Stöde a), b) Kan förekommas genom
utdikning af angränsande myrmarker.
Borgsjö.
1. a) Ja, särskildt vissa afsides belägna
hemman, b) I väsentlig mån enligt gjorda
erfarenheter, c) Snarare tvärtom.
2. a) Ja öfverallt, dock mera i dal¬
gångar vid de små vattendragen, b) Frost¬
ländigheten har minskats betydligt genom
dränering och dikning, men der frosten
beror på vindar från fjellbygden, torde
den ej kunna motarbetas, c) Ingen er¬
farenhet, att skogssköfling bidragit att öka
frostländigheten.
Hafverö.
a) En del byar. b) Kan afhjelpas.
Erfarenheten visat detta å vissa ställen.
Selånger.
a) Nej, icke af någon, som skulle kunna
afhjelpas.
Sättna.
a) Vissa hemman och byar. b) Frost¬
ländigheten har minskats, men ännu tarfvas
mera dikning och dränering samt bort¬
huggning af löfskog, c) Afverkning har
ej ökat frostländigheten, om ej löfskogen
tagit öfverhand.
17
130
FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.
2. Medelpads Östra fögderi.
Indal.
a) Skogsbyarnas jordlägenheter lida af
frost, b) Ingen erfarenhet, om dränering
kan hjelpa.
Indals-Liden.
I. a) Nej, endast en och annan afsides
från Indalselfven belägen by. b) Torde
kunna afhjelpas.
3. a), b) = 1 a), b), c) Frostländigheten
har under årens lopp ökats, som det tyckes,
till stor del till följd af skogens kalhugg¬
ning.
It. a) Nej, men väl vissa hemman eller
byar. b), c) Erfarenhet saknas.
Holm.
a) Ja, vissa hemman, b) Kan afhjelpas,
enligt hvad erfarenheten visat, c) Ja, der
skogen kalhugges.
Skön.
1. a) Orten lider icke af frostländighet.
b) Der den förekommer, kan den utom i
vissa fall afhjelpas. c) Nej.
3. a) Sällan, c) Nej.
Alnö.
a) Något litet på ett ringa fåtal hemman.
b) Erfarenheten visat, att dränering hjelpt.
Timrå.
a) Icke nämnvärdt.
Ljustorp.
a) Ej den egentliga Ljustorpsdalen, men
vissa utj ordar och torpställen på skogarna
äro i hög grad frostländiga. b) Helt visst
i väsentlig grad genom dränering, dik¬
ning och borttagande af löfskog.
Hässjö.
a) Nej, blott några fä byar. Sällan
förekommer, att säden skadas af frost.
c) Kan i allmänhet ej sägas.
Tynderö.
Svar saknas.
Njurunda.
a) Ja vissa trakter, b) Frostländigheten
mångenstädes borttagits genom utdikning,
c). Nej.
3. Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Säbrå.
a) Ej synnerligen. Dock skulle genom
utdikning af sankmarker stora förbättringar
vara att vänta, c) Ej iakttagits.
Stigsjö.
a) Vestra delen, särskildt vissa hemman,
lider af frostländighet. b) Betydligt, enligt
hvad erfarenheten visat, c) Nej, icke såvidt
kändt är.
Viksjö.
a) Socknen lider mer än andra af frost¬
ländighet. b) I betydlig grad. De små
utdikningar, som verkställts, hafva visat
sig nyttiga, c) Synes icke hafva skett.
Häggdånger.
a) Nej, blott vissa byar. b) Delvis, så¬
som af goda erfarenheter synes framgå,
c) Ingen erfarenhet.
Gudmundrå.
a) Numera icke. med undantag af fjell-
byar. b) Frostländigheten kan minskas
genom utdikningar. c) Ej förmärkts.
Högsjö.
a) Vissa hemman och lägenheter, b) I
betydlig mån. Utdikning , har ej i nämn¬
värd grad blifvit gjord. Äfven genom löf-
skogens undanrödjande anses frostländig¬
heten i betydlig mån kunna minskas.
Hemsö.
a) Nej.
Torsåker.
Svar saknas.
FRAS AN 2.
SOCKENOMBUD.
131
Ytter-Lännäs.
a) Nej, endast 3 — 4 hemman i öfre delen
af socknen, b) Antagligen skulle någon
förbättring kunna vinnas, c) Nej.
Dal.
a) Ja. b) På senare tider något min¬
skats genom bättre dränering, men mycket
återstår att i detta afseende göra. c) För
tidigt att yttra sig.
Boteå.
a); b) Norr om Botåsen äro tre smärre
sjöar med flacka, sumpiga stränder. De
derintill liggande byarna få stundom skör¬
den frostskadad. Torde blifva bättre genom
torrläggning. Svårare är det för ett och
annat hemman, som ligger i dalsänkor,
dit nattvinden icke når. Der skadas grö¬
dan oftare. Denna frostländighet torde
icke kunna afhjelpas. Mellan Botåsen och
Angermanelfven ej frostländigt. c) Har
icke förmärkts. Deremot synas torra som¬
rar blifva följden af skogsafverkningen.
Styrnäs.
a) Icke ofta. Inträffar skada å grödan
i detta afseende, beror det hufvudsakligen
på naturförhållanden vårtiden, som försena
jordbruket, b) Vattenafledningar visat sig
verksamma mot frost, c) Har ej iakttagits.
Deremot vill det synas, som om nederbörden
minskats.
Ofver-Lännäs.
a) Till någon del, men icke af någon
större betydenhet annat än vid vattendrag,
der uppdämning skett för flottning. Här
visar frostländigheten tendens att ökas.
b) Genom dränering åtskilligt gjordt, men
vida mer skulle kunna göras genom ut¬
dikning af sjöar, myrar och sanka skogs¬
marker. c) Torde icke hafva skett.
Sånga.
a), b) Tre uppgifna byar lida af frost¬
ländighet, som dock under senaste tiden
minskats genom bättre afdikning. Mera
dikning torde dock vara af nöden, c) Ej
förmärkts, men väl anses afverkningarna
hafva förorsakat torka.
Nora.
1. a), b) I några enstaka fäll har genom
vattenafledning frostländighet behöft af¬
hjelpas eller minskas, c) Snarare motsatsen.
2. a) Nej. c) Snarare motsatsen, be¬
roende på socknens läge utmed hafskusten.
Bjertrå.
Svar saknas.
Skog.
1. a) En del hemman, b) Betydligt,
enligt hvad erfarenheten visat, c) Afverk-
ningen har icke haft något inflytande.
2. a) Vissa ställen å myrmark, b) Min¬
skas genom utdikning, c) Nej.
4. Södra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Sollefteå.
a) Föga.
Ed.
a) Icke, med få undantag, den egentliga
åkerbruksbyggden, som gränsar intill Anger¬
manelfven. De s. k. fjellhemmanen vid
Björkå vattendrag äro ytterst frostländiga.
b) Vid sistnämnda hemman torde icke
med rimliga kostnader förbättring 'kunna
ske. A öfriga få frostländta ställen
torde väsentlig förbättring vinnas genom
pågående utdikning.
Multrå.
a) Icke nämnvärdt. c) Icke iakttagits.
Långsele.
a) Vissa byar. b) Frostländigheten kan
minskas genom dikning och dränering.
c) Ingen erfarenhet.
Graninge.
a) Vissa hemman, b) Kan afhjelpas,
såsom erfarenheten visat, c) Ej än, men
om några år torde så blifva förhållandet.
132
FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.
Resele.
a) Nej, dock äro en del byar och hem¬
man, som ligga något mer aflägset från
elfven, ofta utsatta för tidiga höstfroster,
c) Nej.
Adals-Liden.
1. a) Ej så allmänt, b) Erfarenheten
visat, att dylika åtgärder minskat frost-
ländigheten. c) Erfarenhet saknas.
2. I hufvudsak = 1 a), b).
Junsele.
1. a) Nej. Under 22 år har grödan
aldrig helt och hållet förstörts af frost och
blott två gånger i ringare grad skadats af
frosten. Vissa byar, nära stora sankmar¬
ker, äro dock så frostländiga, att potatisen
år efter år förstöres. b) Dylika åtgärder
hjelpa enligt vunnen erfarenhet, c) Exem¬
pel ej kändt.
2. a) Mycket återstår för frostländig-
hetens afhjelpande, b) == 1 b), c) Ännu
ej utrönt.
3. I hufvudsak = 2.
Ramsele.
a) Blott ett fåtal hemman, b) Utdikning
har lemnat ett godt resultat, c) Ja, der
skogen afverkats mellan sankmarken och
inegorna.
Edsele.
a) Ja. b) Till stor del; dock ingen egent¬
lig erfarenhet vunnen, c) Icke, såvidt man
kunnat iakttaga.
Helgum.
a) Frostländigheten är ej större eller
allmännare, b) Någon förbättring vunnits
i en och annan sämre lottad by. c) Kan
ej anses hafva skett i någon väsentligare
grad.
Fjällsjö.
a) Omkring en tredjedel af hemmanen
lider nog af frost, b) Erfarenheten visat,
att dränering och i synnerhet utdikning af
sankmarker äro de verksammaste åtgärder,
som kunna ifrågakomma, c) Ej förekom¬
mit i nämnvärd grad.
B odum.
a) Nej, blott vissa hemman till någon
del. b) Dylika åtgärder hafva å vissa
platser visat goda resultat.
Tåsjö.
a) Större delen hemman ehuru mera
eller mindre, b) Betydligt, enligt hvad
erfarenheten visat, c) Detta vill man icke
tro.
5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Nordingrå.
1. a) Nej, icke i allmänhet men väl
några hemmansdelar. Högst sällan har
dock frostskada inträffat.
2. a) Grödan förderfvas ytterst sällan
af frost, b) Om ej helt och hållet, så
dock i högsta grad afhjelpa dylika åtgärder
frostländighet, enligt hvad erfarenheten
gifvit vid handen, c) Ett godt skogsbe¬
stånd motverkar frostländighet.
TJllånger.
a) Frostländigheten utgör intet hinder
för ett fullt rationellt jordbruk, b) Er¬
farenheten visat, att, i samma mån jorden
blifvit bättre torrlagd och omsorgsfullare
brukad, i samma mån har frostländigheten
minskats, c) Kan ej bedömas.
Vibyggerå.
a) I vissa delar, särskildt den öfre, gör
frosten somliga år ganska stor skada, b)
Till ej ringa del. Större erfarenhet saknas,
c) Hellre vilja somliga påstå, att frost¬
ländigheten i någon mån minskats genom
skogsafverkning nedanom odlade egor.
Nätra.
a) Nej, men vissa byar hemsökas nästan
årligen af nattfroster till skada för pota¬
FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.
133
tisen men sällan för kornet. Läget i svackor
eller i närheten af löfskog synes vara det
mest ofördelaktiga, b) Som de flesta in-
egor hafva stark lutning, torde dessas
dränering föga inverka. Deremot torde
sidländta ställens och myrmarkers utdik¬
ning samt odling vara det enda säkra
medlet jemte det att, der sjösänkningar
förekomma, stranduppgrundningarna fortast
möjligt göras gräsbärande, emedan det
visat sig, att benägenhet för frost i t. o.
m. förut frostfria byar förekommit, så
länge stränderna varit gyttjiga och sedan
de, såsom vanligen inträffar, blifvit beväxta
med löfskog, c) Afverkning af barrskog
torde nog, der sanka myrmarker finnas,
verka i sin mån menligt. Likaså sänkning
af sjöar, der ej sådant är nödvändigt för
utdikning.
Sidensjö.
a) Nej, endast å enstaka ställen, b)
Dikning afhjelpt till stor del. c) Så torde
hafva skett på vissa ställen genom skogs-
afverkning.
Skorped.
a) Flertalet byar lida. b) Väsentligen.
En del byar hafva genom utdikningar från
att hafva varit frostländiga blifvit nästan
frostfria, c) Exempel finnas på att så
skett genom öfverdrifven afverkning äfven¬
som genom uppdämning i vattendragen
vid tiden för skördarnas mognande.
Anundsjö.
1. a) I allmänhet äro hemmanen icke
fria från frost, b) Dylika åtgärder äro
säkra medel, hvilket ådagalagts af erfaren¬
heten. c) Froståren komma mera sällan
nu än under gångna tider.
2. a) En del byar och hemman, b) Dy¬
lika åtgärder anses kunna hjelpa, men er¬
farenheten är ringa.
3. a) De flesta byar i öfre delen af
socknen, b) Betydligt. .
6. Norra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Själevad.
a) Delvis, särskildt på låglända platser.
b) Betydligt, enligt hvad erfarenheten visat.
c) Ej såvidt man känner.
Mo.
a) I viss mån. b) Till ej så ringa del.
c) Skogen är på många ställen ett starkt
skydd mot frostkastningarna under sen¬
sommaren.
Björna.
a) Ja. b) På de flesta ställen, men detta
medför stora kostnader, c) På några ställen
genom att rum lemnats för drag från bäckar
och källor.
Arnäs.
a) Nej, dock några byar. b) Utdikning
hjelper, enligt hvad erfarenheten visat, c)
Ej försports. Afverkningen ej af så stor
omfattning.
Gideå.
a) Några hemman och vissa afsides lig¬
gande torp. b) Frostländigheten visat sig
minskas genom dikning, c) På vissa ställen.
Trehörning sjö.
a) Ej nämnvärdt utom på några hemman,
b) I afsevärd grad hafva skedda dikningar
hjelpt.
Grundsunda.
I, 2. a) Ja, fastän i olika omfång på
olika ställen, b) I afsevärd mån har genom
dylika åtgärder frostländigheten minskats;
och torde den kunna ännu ytterligare af-
hjelpas. c) Om skogen ej finge borttagas,
skulle säkerligen äfven detta bidraga till
minskning af de svåra frosthärjningarna.
134
FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.
IV. Jemtlands län.
1. Jemtlands Östra fögderi.
Ragunda.
1, 2. a) Vissa hemman i öfverstå delen
af socknen lida deraf, b) I betydlig mån,
bvilket ock erfarenheten på några ställen
visat, c) Nej.
S = 1 och 2 med tillägg, att frostländig-
heten synes genom skogsafverkning hafva
minskats, ity att sol och vind lemnas friare
tillträde till odlingen.
Hellesjö.
a) Vissa byar lida deraf, bj Den kan
afhjelpas genom utdikning af angränsande
sankmarker, c) Genom afverkning uppstå
många kala och fjelliknande berg, hvaraf
frostländigheten torde ökas.
Håsjö.
a) Samtliga hemman, med undantag af
åtskilliga i tre uppgifna byar, lida af frost,
b) Utan utdikning af angränsande sank¬
marker lemnar inegoj ordens dränering föga
hjelp. Den har minskats dels i en namn-
gifven by genom dikning för nya myrod¬
lingar och dels i en annan genom upp¬
tagande af djupa diken längs en nyanlagd
landsväg, c) Nej.
Fors.
1,2. a) Endast några få hemman, b)
Ja, den kan minskas äfven på dessa hem¬
man, hvilket erfarenheten ock visat, c)
Nej, icke såvidt kändt är.
Stugun.
1. a) Mycket olika, beroende å de sär¬
skilda gårdarnas större eller mindre afstånd
från sumpmarker, b) Genom torrläggning
af sankmarker höjes värmegraden, c) Skogs-
sköfiingen har icke här kommit så långt,
att temperaturförhållandena märkbart för¬
ändrats.
2. a) Öfver hufvud taget icke, dock finnas
enskilda hemman, hvilkas gröda oftast ska¬
das af frost, b) På de flesta ställen skulle
denna olägenhet kunna, om ej helt upp-
häfvas, så åtminstone högst väsentligt för¬
minskas genom ändamålsenlig dränering af
jorden samt utdikning af angränsande sank¬
marker och kallkällor, c) Exempel härå
saknas.
Borgvattnet.
a) I allmänhet lider orten af stor frost-
ländighet, som ofta medfört, att skördarna
helt eller delvis slagit fel. b) Ringa er¬
farenheter finnas, c) Nej, icke så att sådant
hittills med skäl kan antagas.
jRef sund.
a) I allmänhet icke; undantag finnas dock.
b) Dränering af inegojorden och utdikning
af sankmarkerna har haft god verkan, c)
Har ej försports.
Ny hem.
a) Ja, i allmänhet; undantag finnas för
några få hemman, b) Inga erfarenheter.
Antagligen hjelper dränering af inegojorden
och torrläggning af angränsande sumpmar¬
ker. c) Erfarenhet härutinnan saknas. Frost¬
ländigheten har på senare tider snarare
minskats än ökats.
Bodsjö.
a) Ja, orten i allmänhet och särskilda
hemman isynnerhet, b) Genom torrlägg¬
ning af sankmarker har en väsentlig., för¬
bättring skett, c) Erfarenhet saknas. Ännu
har icke någon trakt blifvit kalhuggen.
Sundsjö.
a), b) Skogsbyarna lida i allmänhet af
frostländighet till följd af tillstötande out¬
dikade myrmarker, c) Har visat sig å ett
och annat ställe.
FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.
135
B räcke.
a) Ja, orten i allmänhet, b) Om icke
helt afhjelpas, kan frostländigheten minskas
genom utdikning af inegojorden och an¬
gränsande sankmarker, c) Nej.
Brunflo.
Frostländigheten är betydligt minskad
genom utdikning.
Marieby.
Frostländigheten är betydligt minskad
genom utdikning.
Lockne.
a), b) Frostländigheten, hvaraf socknen
för 40—50 år sedan i allmänhet led, har
nu betydligt minskats, c) Ej i afsevärd
mån, ehuru afverkningarna pågått i större
skala, än som med bevarande för fram¬
tiden af skogsbeståndet är förenligt. Kalla
vindar, som särskildt om våren draga fram
utan att skogen skyddar, hindra ibland
gräsbrodden att komma till full lifaktighet.
I mån som skogarna minskas, blir också
nederbörden mindre reguliär.
Näs.
a) En del byar och enskilda hemman lida
af frostländighet. b) Genom afdikning har
frostländigheten i väsentlig mån afhjelpts,
men ännu återstår ganska mycket att göra.
c) Icke någon märkbar ökning; dock har
någon total kalhuggning ännu icke skett.
Hackås.
a) Socknen liksom öfriga orter kring Stor¬
sjön lider mindre än öfriga trakter i Jemt-
land af frostländighet, ehuru vissa hyar
och hemman ofta äro hemsökta af frost,
b) Genom dränering af odlade jorden och
utdikning af en del angränsande myrmarker
har frostländigheten betydligt minskats,
men ännu bör betydligt göras, c) Erfaren¬
het härom saknas.
2. Jemtlands Norra fögderi.
Lit.
a) Högt belägna marker äro i allmänhet
mera fredade för frost, lägre belägna, syn¬
nerligast myrmarker, äro ofta hemsökta af
frost, b) I viss mån torde den kunna af¬
hjelpas genom nämnda åtgärder. Utdik¬
ning af sankmarker, som bedrifves med
statsbidrag, torde ej verka så mycket, då
den ej blir i detalj genomförd utan in-
skränkes till nödiga hufvudkanaler. c) Att
den ökas genom kalhuggning synes utom
allt tvifvel.
Kyrkas.
a) Icke orten i allmänhet men väl vissa
hemman i följd af närbelägna sankmarker,
b) Den har mycket förminskats genom ut¬
dikning af moss- och sankmarker, c) Ja,
i vissa fall genom skogens borthuggning.
Häggenås.
a) Orten lider i allmänhet deraf, b) Detta
kan afhjelpas genom nämnda åtgärder, mest
den senare. Erfarenheten har också visat,
att frostländigheten minskats genom dylika
företag.
Föllinge.
a) Ja, i allmänhet, dock med undantag-
för ett och annat hemman, b) Den kan
afhjelpas genom nämnda åtgärder, c) I vissa
fall har genom skogens borthuggande å
vissa trakter frostländigheten ökats.
Laxsjö.
a) Ja, orten i allmänhet, lider deraf,
ehuru mer eller mindre på olika platser,
b) Genom nämnda åtgärder torde olägen¬
heten kunna betydligt, om ej fullkomligt,
afhjelpas. c) Blott der skog, som skilt
odlad mark från sankmarker, afverkats,
har afverkningen märkbart ökat frostländig¬
heten.
Hot agen.
a) Ja, i allmänhet och särskildt å vissa
hemman och byar årligen, b) I någon mån
136
FRAGAN 2. SOCKENOMBUD.
genom nämnda åtgärder, särskildt den se¬
nare. Der dylika företag blifvit utförda,
har frostländigheten aftagit, så att säden
under varma somrar hunnit komma till
mognad, c) Der skogsafverkning bedrifvits
i stor omfattning, har frostländigheten
ökats.
Hammerdal.
1. a) Ja delvis, b) Ifrågavarande åt¬
gärder äfvensom skyddande planteringar
hafva mångenstädes visat goda resultat,
c) Borthuggning af skog har ändrat rikt¬
ningen af luftströmmen närmast jordytan
och äfven åstadkommit en värmeförminsk¬
ning å platser, dit luftströmmen från sank-
marker blifvit dragen. Som afverkning ej
skett i närheten af någon sädesåker, är
svårt att påstå, att den ökat frostländig¬
heten.
2. a) Orten lider i allmänhet af frost-
ländighet, i olika grad allt efter byarnas
läge. b) Grenom dylika åtgärder skulle
olägenheten betydligt afhjelpas, såsom redan
skett å de för frost mest utsatta trakterna,
c) Frostländigheten kan ej bli mindre deri¬
genom, att skogarna glesna. Om den genom
afverkning ökats, är svårt att säga.
Gåxsjö.
a) Ja, orten i allmänhet och vissa byar
isynnerhet. 1 b) Någon förbättring har in-
trädt genom utdikning af en mindre del
moss- och myrmarker, men någon mera
märkbar förändring torde ej kunna väntas,
så länge största delen af sumptrakterna
äro oberörda.
Ström.
1. a) Hemmanen invid Ströms vattudal
äro mindre besvärade af frostländighet.
Andra till vattensjuka trakter gränsande
hemman, hvilka beräknas utgöra halfva
antalet i socknen, lida i allmänhet af frost,
b) Olägenheten kan afhjelpas genom ut¬
dikning af angränsande sankmarker, genom
hvilken åtgärd, der den företagits i större
omfattning, frostländigheten minskats, c) I
enstaka fall har frosten blifvit mera här¬
jande, sedan skogen blifvit uthuggen.
2. b) Ännu finnes mycken frostförande
myrmark outdikad. Utdikning har visat
sig verksam för frostens afledande, c) Skogs¬
avverkningen har icke befordrat, men väl
afledt frostländigheten.
Alanäs.
1. a) Flera byar lida deraf, b) I väsent¬
lig mån. Inga dylika företag ha före¬
kommit. c) Nej.
2. a) Flertalet hemman lida deraf, dock
mer eller mindre, b) Den har något för¬
minskats, å en del hemman genom afdik¬
ning af inegojorden och å vissa hemman
än mer genom utdikning af angränsande
sankmarker, c) Frostländigheten har ökats,
då den skog, som funnits mellan inegor
och myrmarker, afverkats.
Frostviken.
1. a) Orten i allmänhet lider deraf,
b) Frostländigheten beror till en del på
bristfällig afdikning af inegojorden, men till
största delen på förefintligheten af när¬
belägna sankmarker. I två byar har den
genom dränering betydligt minskats.
2. a) Ja, orten i allmänhet lider deraf
och särskildt vissa uppgifna byar. b) Genom
utdikning af angränsande sankmarker skulle
frostländigheten med visshet minskas;
genom utdikning af vattensjuka Oinegor har
den ock i två byar minskats, c) Å hemman,
särskildt bolagshemman, har frostländig¬
heten tilltagit derigenom, att odlingar fått
förfalla och björk tillåtits växa upp å och
kring egorna.
Bödön.
a) Med undantag för vissa byar och
hemman, som äro mera välbelägna, lider
orten, under kallare somrar, ganska mycket
af frostländighet, der outdikade sankmarker
förekomma i större utsträckning, b) I
hög grad. Der sådan utdikning skett, har
frostländigheten betydligt minskats, c) Ej
förmärkts.
FRAGAN 2. SOCKENOMBUD.
137
Näslcott.
a) Orten lider delvis deraf, b) I betyd¬
lig mån genom utdikning af sankmarker,
efter hvad erfarenheten visat, c) Nej.
Aspås.
a) Vissa byar lida deraf, b) Frostländig-
heten beror hufvudsakligen på förefintlig¬
heten af närliggande vattenfyllda myr¬
marker. Genom utdikningar har en väsent¬
lig förbättring inträdt. c) Någon betydande
skogssköfling har ej förekommit och ej
heller något men i förevarande afseende
visat sig.
As.
a), b) Numera är frostländigheten be¬
tydligt minskad till följd af ganska om¬
fattande dikningsföretag å särskildt sank¬
marker. c) Nej.
3. Jemtlatids Vestra fögderi.
Sunne.
a) Vissa hemman lida deraf, b) Olägen¬
heten anses kunna afhjelpas genom utdik¬
ning af angränsande sankmarker; derom
erfarenhet redan vunnits genom verkställda
utdikningar.
Frösön.
a) I allmänhet lider orten icke deraf,
men väl på några särskilda ställen, sär¬
skildt der jorden är omgifven af vatten-
dränkta marker, b) Erfarenheten har visat,
att dylika åtgärder äro verksamma medel,
c) Större afverkningar ha ej förekommit,
till följd hvaraf man icke kan sluta till,
om frostländigheten derigenom ökas.
Hallen.
1. a) Ja, orten i allmänhet och vissa
hemman i synnerhet, b) Ja, i väsentlig
mån. Erfarenheten bekräftar detta, c) På¬
tagliga bevis, att frostländigheten ökats
genom skogsafverkning, saknas.
2. a) Ja, vissa byar och hemman lida
betydligt deraf, b) I betydlig mån genom
nämnda åtgärder. Erfarenheten har också
visat detta, c) Erfarenhet härom saknas.
Marby.
1. a) Ja, orten i allmänhet och vissa
hemman i synnerhet, b) I väsentlig mån
såsom erfarenheten visat, c) Nej.
2. a) Mer och mindre, men dock i all¬
mänhet. b) Kan afhjelpas genom utdik¬
ning af angränsande sankmarker, hvilket
också erfarenheten visat, c) Nej.
Norderön.
a) Vissa hemman lida deraf, b) Den
kan afhjelpas genom utdikning af angrän¬
sande sankmarker. Erfarenhet härom har
vunnits.
Oviken.
a) Genom företagna myrutdikningar har
frostländigheten aftagit. b) Ytterligare
förbättring torde kunna vinnas, c) Frost¬
ländigheten har ej uppkommit genom af-
verkning.
Myssjö.
1. a) I allmänhet ej, till följd deraf att
myrafdikningar skett, b) Nej.
2. a) I allmänhet lider den deraf, b)
Dränering af inegoj orden och utdikning af
angränsande sankmarker föreslås, c) Frost-
ländighet uppstår eller ökas genom skogs¬
afverkning.
Undersåker.
a) På olika ställen mer och mindre:
mera särskildt utefter dalgångar med små
vattendrag, mindre å högre belägna platser,
b) 1 åtskilliga byalag skulle frostländig¬
heten betydligt kunna förminskas genom
bättre dränering af inegoj orden och ut¬
dikning af angränsande myrmarker; derom
erfarenhet finnes från angränsande orter.
Mörsil.
a) Icke i allmänhet, b) Dränering har
gjort och gör mycket till frostländighetens
18
138
FBAGAN 2. SOCKENOMBUD.
förminskande. Likaså utdikning af sank-
marker. c) Erfarenhet härom finnes ej.
Åre.
a) Orten lider i hög grad deraf. Något
mindre i socknens östra del. 1)) Den skulle
minskas och möjligen upphäfvas genom
afdikning i större skala. I några byar
torde den ha genom dylika arbeten minskats,
c) Har ej kunnat utrönas.
Kall.
a) Vissa hemman lida deraf, men icke
orten i allmänhet, b) Man har lärt sig
inse, att just nämnda åtgärder äro de rätta
för frostländighetens afhjelpande, c) Nej.
Offerdal.
a) Vissa byar och hemman lida deraf,
b) I väsentlig mån enligt hvad erfaren¬
heten visat.
Alsen.
a) I allmänhet lider orten icke, men i
vestbyggden och vissa uppgifna trakter in¬
träffar ofta frost, b) I det närmaste af-
hjelpas. God erfarenhet derutinnan har
vunnits, c) Icke nämnvärdt genom skogs-
afverkning, men väl genom försummad
dikning.
Mattmar.
a) Vissa år fryser å alla hemman, b)
Denna olägenhet har betydligt afhjelpts
genom några större dikningsföretag och
dränering af inegojorden, c) Ingen erfaren¬
het, ity att afverkning af ungskog före¬
tagits först på senare år.
4. Jemtlands Södra fögderi.
Berg.
I. a) Endast några hemman, som ligga
lågt och i närheten af frostförande myrar,
men dessa nästan årligen, b) Olägenheten
torde snart sagdt kunna upphöra, hvilket
bestyrkes af rik erfarenhet, c) Har icke
kunnat märkas.
2. a) I allmänhet är orten ej lidande
af stor frostländighet, men vissa hemman
lida deraf särskildt. b) Betydligt enligt
vunnen erfarenhet, c) Nej.
Åsarne.
1. Ja, orten i allmänhet och hemman
i dalgångar och i närheten af frostförande
myrar isynnerhet, b) Till betydlig del.
c) Medeltemperaturen har höjts och höst¬
frosterna aftagit genom afverkningarna.
som gjort skogarna glesare och fortare
snö- och isfria. Skogsgränsen i öfverstå
Lj ungedalen, åtminstone hvad björk beträffar,
synes- vilja tränga sig upp mot fjellen.
2. a) Ofta och isynnerhet efter regniga
somrar skadas årsväxten af frost, b) För¬
nämsta orsaken till frostländigheten ligger
i förefintligheten af myrmarker, genom
hvilkas utdikning på senare tid frostländig¬
heten aftagit. (Effektiv utdikning torde
nog möta svårigheter genom dess dyrbar¬
het och genom svårigheten att få jord¬
upplåtelse, ej minst från bolagens sida,
der ringa intresse för jordbruket förefinnes.)
c) Svårt att afgöra; nederbörden har under
senare år varit ojemn och delvis knappare.
Klöf sjö.
a) En del hemman lida deraf, b) Den
skulle helt säkert kunna afhjelpas genom
utdikning af angränsande sankmarker. Den
har ej heller så litet afhjelpts genom dräne¬
ring af inegojorden. c) Skogsafverkningen
torde knappast utöfvat något inflytande
härutinnan.
llätan.
a) Mer än hälften af byarna i Rätans
länsmansdistrikt (som omfattar denna och
Klöfsjö socken) lider af frostländighet.
b) Mycket skulle vinnas och i flera fall
frostländigheten säkerligen alldeles upp¬
höra. I de två byar, der dylika företag
utförts, har en betydlig förbättring inträdt.
c) Nej; möjligt är emellertid, att en för
långt drifven skogsafverkning i längden
kommer att minska jordens bördighet.
FBAGAN 2. SOCKENOMBUD.
139
Sveg.
1. a) Orten i allmänhet lider deraf,
b) Olägenheten kan ej afhjelpas på annat
sätt än genom utdikning af de stora frost¬
förande myrmarkerna. Sådana utdikningar
ha ej förekommit i nämnvärd grad af
brist på kapital och intresse hos den sjelf-
egande bondeklassen, som i öfrigt helt
säkert inom ganska kort tid kommer att
försvinna. Och som trävarubolagen, af
hvilka det största är utländskt, blifva egare
till all jord, torde denna aldrig bli dräne-
rad. c) Man kan ej säga, att frostländig-
heten ökats genom afverkning. Men när,
såsom snart kommer att ske, småskogen
börjar att sköflas, kommer fjellgränsen att
nedflyttas och frostländigheten att ökas.
2. a) Ja orten i allmänhet och hemman
invid sankmarker isynnerhet, b) I någon
mån genom dränering af inegojorden och
isynnerhet genom utdikning af närliggande
sankmarker. I de få fall, der sådana ar¬
beten förekommit, har frostländigheten be¬
tydligt minskats, c) Afverkning har ej
förekommit i den omfattning, att kalmarker
uppstått och frostländigheten derigenom
ökats.
Linsell.
a) Orten lider mycket deraf, b) Enda
sättet att afhjelpa detta förhållande torde
vara att utdika en mängd sankmarker.
Intet företag till frostländighetens afhjel¬
pande har förekommit, c) Nej.
1Elf ros.
1 = Sveg 1.
2. a) Orten i allmänhet lider deraf,
b) I någon mån genom utdikning af an¬
gränsande sankmarker, c) Något sådant
har ej iakttagits.
Lillherdal.
1. a) Mycken frostländighet besvärar
orten, c) Frosten har minskats genom
skogsafverkning, utom i ett fall, der sko¬
gen fanns mellan myrmarken och inego-
j orden och hvarest frosten i byn efter
skogens afverkande ökades men, efter som
skogen fått återväxa, minskats.
2. a) Ja i allmänhet, b) För att i
någon mån afhjelpa denna olägenhet be-
höfvas dylika åtgärder. Intet försök i
detta afseende har blifvit gjordt.
Ytter-Hogdal.
a) Vissa hemman lida mycket deraf.
b) Dylika åtgärder äro för ändamålet syn¬
nerligen önskvärda. För omkring 30 år
sedan skedde utdikning med goda resultat
af en mängd sankmarker, c) Något sådant
har ej kunnat förmärkas.
Öfver-Hogdal.
a) Intet frostfritt hemman finnes, b)
Mycket skulle härutinnan kunna uträttas
genom utdikning af angränsande myrmar¬
ker. Någon s. k. krondikning har ej före¬
kommit.
Hede.
a) Orten i allmänhet lider deraf, b)
Frostländigheten är orsakad hufvudsakligen
af myr- och sankmarker, af hvilka en del
ligger i inegoj ordens omedelbara närhet. För
femtio år sedan utfördes ett dränerings¬
arbete (något sådant har sedan ej före¬
kommit), som, enligt sägen, minskat frost¬
ländigheten. c) Afverkning kan ej anses
hafva ökat frostländigheten.
Storsjö.
1. a) Orten lider i allmänhet deraf.
2. a) — 1 a), b) Frostländigheten skulle
kunna minskas genom dylika arbeten.
c) Skogsafverkningen tyckes icke verka
ökad frostländighet, men deremot sämre
växtlighet derigenom, att vinden får större
spelrum och fortare upptorkar jorden.
Vemdalen.
a) Orten i allmänhet lider deraf, b) Förut
verkställda myrutdikningar hafva synner¬
ligen märkbart minskat frostländigheten.
c) I den omfattning, skogsafverkningen
140
FRAGAN 2. SOCKENOMBUD.
hittills bedrifvits, har den nog icke ökat ' lig mån. Ingen erfarenhet, c) Så stor er-
frostländigheten. j farenhet har ej förekommit derom, att
Tännäs. ! den utöfvat märkbart inflytande.
a) Frostländigheten allmän, b) I väsent-
V. Vesterbottens län.
1. Umeå fögderi.
Nordmaling.
a) Vissa hyar och lägenheter lida deraf
men icke socknen i allmänhet, h) I det
närmaste afhjelpas, hvarom erfarenhet vun¬
nits från vissa byar. c) Frostländigheten
anses ha i någon mån ökats genom sjö¬
sänkningar.
Bjurholm.
a) Orten i allmänhet lider deraf, b) Er¬
farenheten har visat, att genom dylika åt¬
gärder den minskats i rätt väsentlig mån.
c) Nej.
Umeå.
1, 2. a) Vissa byar och hemman lida
deraf, b) En genomgående utdikning af
sankmarkerna, hvilka sprida sin ödeläg¬
gande frost in på inegojorden, är enda
botemedlet. Först derefter kan tänkas på
dränering af inegoj orden. Der numera af-
sevärd utdikning af myrmarker egt rum,
hafva frostskadorna i det närmaste upp¬
hört eller i betydlig mån minskats, c) Der
ohejdad skogssköfling egt rum, har särskildt
å mark, som derigenom förlorat skydd mot
nordliga vindar, frostländighet uppstått.
Vännäs.
a) Orten i allmänhet och vissa hemman
isynnerhet lida deraf, b) Nämnda åtgärder,
särskildt utdikning af angränsande sank¬
marker, skulle helt säkert betydligt minska
frostländigheten. I någon mån har den
minskats genom dylika företag, c) Skogs-
afverkningarna ha för vissa hemman ökat
frostfaran.
Säfvar.
1. a) Orten i allmänhet lider deraf.
b) Utdikningar ha visat sig minska frost¬
ländigheten.
2. a) Många byar och hemman lida
deraf, b) Den synes aftaga i samma mån,
som myrmarkerna utdikas, c) Obekant.
Deg erfors.
1. a) Sällsynt, att något hemman icke
lider deraf, b) Dylika åtgärder skulle vara
en stor hjelp mot frostländigheten.
2. a) Orten i allmänhet och vissa hem¬
man isynnerhet lida deraf, b) Den skulle
säkerligen betydligt minskas genom nämnda
åtgärder och har redan i någon mån min¬
skats derigenom, c) Skogsafverkningen an¬
ses nog i någon mån ha medfört ökad frost¬
ländighet å vissa hemman.
Bygdeå.
a) Vissa trakter fortfarande frosfländiga.
h) Den kan otvifvelaktigt afhjelpas genom
nämnda åtgärder. Förut för frostskador
utsatta trakter lida ej mera i afsevärd mån,
sedan angränsande myrmarker utdikats.
c) Ingen erfarenhet härom förefinnes.
2. Skellefteå fögderi.
Burträsk.
1. a) Den förekommer nog flerstädes,
b) Den torde kunna kraftigt motverkas
genom utdikningar.
2. a) Socknen lider af frostländighet i
mindre mån än angränsande socknar, äfven
dem vid hafvet. Såsom anledning härtill
uppges, att många af dess största byar ligga
EliAGAN 2.
S0CKEN0MBU1).
141
vid sjöar, b) Talrika bevis finnas derå, att
den minskats genom dylika åtgärder, c)
Några bevis finnas derå, att den ökats
genom skogsafverkningar.
Skellefteå.
a) Största delen af orten lider deraf,
b) Den kan afhjelpas genom dränering.
Öfverallt, der dylika arbeten egt rum, har
frostländigheten minskats i betydlig grad
och i samma mån, som dräneringen varit
fullständigare, c) Före Norrbottenslagens
tillämpning har genom skogsafverkning å
åtskilliga hemman frostländigheten ökats.
Bi/ske.
a) Orten lider allmänt deraf, b) Olägen¬
heten kan, om ej helt och hållet undanrödjas,
så åtminstone i hög grad afhjelpas genom
plandikning. c) När skogsafverkningen är
öfverdrifven, synes den öka frostländig¬
heten.
Jörn.
a) Orten i allmänhet och särskildt vissa
hemman lida deraf, b) I väsentlig mån.
Uppmuntrande erfarenheter från flere stäl¬
len inom orten.
Nor sjö.
a) Orten i allmänhet lider deraf, b)
Olägenheten kan, enligt vunna erfarenheter,
betydligt afhjelpas genom nämnda åtgärder,
särskildt den senare, c) Om skogsafverk-
ningen ökar frostländigheten, kan ej be¬
dömas.
Löfånger.
a) Orten är i rätt betydande grad frost¬
ländig. b) Den torde i någon mån kunna
minskas genom nämnda åtgärder, särskildt
den senare. De utdikningar, som gjorts
i detta syfte, ha visat synnerligt goda
resultat, c) Skog anses utgöra skydd mot
frost.
Ny såfra.
1, 2. a) I allmänhet lider orten deraf.
b) Den kan minskas genom nämnda åtgär¬
der. De med statsanslag understödda myr-
utdikningarna hafva derå lemnat tydlig er¬
farenhet. c) Den öfverhandtagande skogs-
afverkningen synes ha menlig inverkan på
frostländigheten.
Mala.
1. a) Allmän frostländighet förefinnes,
men i olika grad å olika hemman, b) Kan
afhjelpas. Den har minskats genom verk¬
ställda utdikningar.
2. a) --= 1 a), b) Genom utdikning.
c) Ej veterligen.
3. a), b) = 2 a), b).
3. Lappmarksfögderiet.
Lycksele.
1. Landet lider i allmänhet deraf. I
det s. k. baklandets mossar ligger nog
kälen merendels året om. b) Bättre drä¬
nering af inegoj orden kan nog, särskildt å
fjellet, vara erforderlig, dock bestå inegorna
mestadels af sandjord utefter elfdalarna.
En ganska vidtomfattande utdikning af
de allestädes förekommande sankmarkerna
skulle helt visst icke bli utan god påföljd,
c) Att skogsafverkning ökat frostländig¬
heten är ej kändt. Deremot skulle bort¬
tagande och stark gallring af skog lemna
tillträde till värme och ljus å kälmarkerna.
2. a) Flertalet byar lida i allmänhet
deraf, b) Den har förminskats och kan
fortfarande förminskas genom sådana ar¬
beten. c) Ligger af skog omgifven upp¬
odlad mark intill frostförande myrtrakt
och skogen borthugges, kan odlingen kom¬
ma att härigenom lida men, hvarå exempel
finnas.
3. I hufvudsak = 2.
Stensele.
a) Frostskador olika på olika ställen,
dock med undantag af vissa år icke svårare
än ned mot kusten, b) Den måste anses
i betydlig mån afhjelpas genom utdikning
af angränsande sankmarker. Erfarenheten
142
FRÅGAN 2. SOCKENOMBUD.
ringa, c) Afverkning af skog, som står
mellan myrmark och inegojord, verkar frost-
ländighetens ökande.
Sorsele.
a) En stor del hemman lida af frostländig¬
het. b) I afsevärd mån. Frosten har ock
väsentligen minskats, der sådan afdikning
egt rum. c) Ingen erfarenhet härutinnan
förefinnes.
o
Asele.
a) Orten lider i allmänhet deraf, isyn¬
nerhet utefter vattendragen, b) Att dräne¬
ring och dikning minska densamma, har
erfarenheten flerstädes ådagalagt, c) Sko¬
gens borthuggande mellan odlingar och
myrar, synnerligen om do senare äro högre
belägna än de förra, ökar betydligt frost-
ländigheten. Sådan afverkningen här be-
drifves, har den icke ökat den allmänna
frostländigheten.
Fredrika.
1. a) Orten lider af frostländighet, b)
Några synliga dikningsföretag hafva ej egt
rum.
2. a) Icke orten i allmänhet, men väl
sex angifna byar. Frostländigheten är helt
att tillskrifva förefintligheten af omgifvande
myrmarker, b) Frostländigheten har genom
utdikningar å vissa byar betydligt förmin¬
skats. c) Nej.
Örträsk.
I. a) Vissa byar och hemman lida deraf,
b) Dylika åtgärder skulle nog bidraga till
minskning af frostländigheten. Utdiknin¬
gar ha verkställts i vissa byar med påföljd,
att frostländigheten minskats i ganska af¬
sevärd mån. Det är att befara, att, derest
afverkningen fortgår i _samma omfattning
som hittills, den kommer att menligt in¬
verka på klimatet, c) Frostländigheten
har betydligt ökats genom en för flottnings-
ändamål företagen sjösänkning.
2. a) Orten lider till en stor del deraf,
b) Bäst torde detta afhjelpas genom nämnda
åtgärder; goda resultat ha ock vunnits
genom dylika arbeten.
Vilhelmina.
a) Orten i sin helhet lider deraf, b) Den
har i betydlig grad minskats genom utdik¬
ning af angränsande sankmarker, c) Endast
genom oförståndig afverkning för husbehof
i närheten af lägenhet.
Dorotea.
1. a) Frostländigheten är i det hela rätt
allmän, b) Olägenheten kan endast af¬
hjelpas genom någorlunda fullständig drä-
! nering och utdikning. I hvarje by, der
s. k. krondikning verkställts, har frostländig-
j heten betydligt minskats, c) Som afverk¬
ning får ske endast efter utstämpling, har
någon erfarenhet härutinnan ej kunnat vin-
j nas.
2. a) Vestligaste delen af socknen lider
; af rätt stor frostländighet, den öfriga delen
deremot obetydligt, b) Utdikning af myrar
och sankmarker har betydligt minskat frost-
j ländigheten. c) Nej.
Tärna.
I, 2. a) De flesta hemman lida nog
' mer eller mindre deraf, b) Otvifvelaktigt
i betydlig mån. Erfarenhet härom saknas
| icke, ehuru den, till följd af befolknin-
I gens fåtalighet och den korta tid, under
hvilken den funnits i socknen, ännu är
I ringa.
FRAGAN 2. SOCKENOMBUD.
143
VI. Norrbottens län.
1. Piteå fögderi.
Piteå.
1. a) Socknen är icke frostländ i dess
nedre byggd, men väl i den öfre med dess
vidsträckta myrmarker, hvarest nästan
hvarje år förekommer, att säd och potatis
frysa bort. b) Frostländigheten har dock
i allmänhet ganska mycket minskats isamma
mån, som utdikningar företagits, c) Har
icke försports.
2. a) Ja, orten i allmänhet lider deraf,
b) Utdikning af sankmarker anses vara ett
hufvudvillkor för afhjelpande af denna olä¬
genhet. Erfarenheten har ock gifvit syn¬
nerligen, gynnsamma resultat, c) Ej kändt,
att så på något ställe varit förhållandet.
Elf sby.
a) Vissa hemman lida deraf, särskildt
nyodlingar i närheten af sankmarker, b)
Den kan, enligt hvad erfarenheten visat,
afhjelpas framför allt genom utdikning af
sankmarker, c) Frostländigheten har veter¬
ligen ingenstädes ökats.
Arvidsjaur.
a) Orten i allmänhet lider deraf; endast
i vissa byar och hemman skadar frosten
sällan växtligheten, b) Den kan afhjelpas
genom nämnda åtgärder, särskildt den se¬
nare, och i synnerhet der sankmarkerna
äro belägna i närheten af odlade ställen.
Der afdikning skett, har frostländigheten i
afsevärd grad minskats, c) Meningarna
delade. Der skogen borttagits i närheten
af någon by och der bakom legat en
frostförande sankmark, har frostländigheten
blifvit större. Sådana enstaka rön dock
icke afgörande för frågan i allmänhet.
Arjepluog.
a) Orten i allmänhet och vissa hemman
i synnerhet, dock är socknen icke så frost-
, länd som Arvidsjaur, b) Den kan säkert
i många fall afhjelpas genom nämnda åt-
j gärder. Det finnes exempel derå, att i
| socknar, der potatisen af gammalt nästan
årligen blifvit frostskadad, afdikningsföretag
haft påföljd, att frostskador derå aldrig vi¬
dare förekommit, c) Har ej försports.
2. Luleå fögderi.
Neder-Luleå.
a) Orten i allmänhet och särskildt vissa
byar och hemman lida deraf, b) I stor
mån, hvilket ock erfarenheten visat å de
få orter, der dylika arbeten blifvit utförda.
Ofver-Luleå.
Ja, i allmänhet och särskildt å vissa
hemman, b) Erfarenheten har visat, att
frostländigheten har något minskats genom
dylika åtgärder, c) Frostländigheten har
ökats här och der, hvarest skogen blifvit
borthuggen.
Edefors.
a) I allmänhet och särskildt vissa hem¬
man. b) På grund af den djupa kälbild-
: ningen spelar dränering af inegojorden ingen
vidare rol. Och utdikningarna af .sankmar¬
kerna varda ej effektiva, utan att marken
samtidigt rensas från skog, enär det visat
sig, att den eljest icke fullt uttorkar. Genom
hittills verkställda utdikningar har dock
frostländigheten åtskilligt minskats, c) Nej.
Jochnock.
a) Orten lider deraf, b) Någon dräne¬
ring anses i allmänhet ej behöflig, om ej
möjligen i socknens sydöstra del. Det är
konstateradt, att frostländigheten minskats,
der något så när omfattande dräneringar
utförts, c) Det kan ej sägas, att så är för¬
hållandet, om ock något exempel härå skulle
kunna anföras.
144
FRÅGAN 2.
SOCKENOMBUD.
5. Kalix fögderi.
Råneå.
1. a) Orten lider rätt mycket deraf,
synnerligast de trakter, som ligga längre
in i landet, b) Öfverallt, der afdikningar
skett, har frosten minskats och jemväl der
och hvar fullständigt upphört, c) Nej;
möjligen beroende derå att lagstiftningen
förhindrat kalhuggning.
3. a) Orten lider i allmänhet i hög grad
deraf, c) Genom skogsafverkningen har
frostländigheten ökats.
Neder-Kalix.
I. a) Endast vissa hemman lida deraf,
b) Den har på flere håll afhjelpts genom
dylika arbeten, c) Nej, snarare tvärtom,
ifall skogen är belägen å sankmark.
3. a) Yissa hemman lida mer än orten i
allmänhet deraf, b) Den kan mest afhjelpas
genom utdikning af sankmarker, c) Genom
afverkning å sankmarker har den minskats.
Öfver-Kalix.
a) I allmänhet lider orten deraf, b) Bäst
torde den afhjelpas genom utdikning af an¬
gränsande sankmarker. Der utdikning skett,
har frostländigheten betydligt minskats, c)
Nej, icke veterligen.
Gellivare.
a) Orten är frostländig; vissa hemman
stå sig dock bra. b) Som hemmanen i när¬
heten af myr- och sankmarker äro mest
utsatta för frost, kan det antagas, att ge¬
nom nämnda arbeten frostländigheten skulle
minskas. Erfarenhet saknas, c) Nej.
4. Torneå fögderi.
Neder-Torneå.
a) Yissa hemman och byar lida deraf,
b) Ölägenheten anses bäst kunna afhjelpas
genom utdikning af angränsande sankmar¬
ker. Erfarenheten har ock visat, att den
minskas genom utdikning, c) Nej.
Karl Gustaf.
1. a) Orten lider i allmänhet deraf, sär-
skildt de byar och hemman, som ligga mera
aflägset från Torne eif. b) Frostländig¬
heten har minskats genom utdikning af
angränsande sankmarker.
3. a) I allmänhet lider orten deraf, b)
Genom nämnda åtgärder, särskildt den se¬
nare, bör frostländigheten i det närmaste
afhjelpas. Erfarenheten har visat, att frost¬
ländigheten minskats genom sådana före¬
tag. c) I socknen har sedan urminnes tid
ej funnits skog till nämnvärd afverkning.
Hietaniemi.
Svar saknas.
Öfver-Torneå.
a) Yissa hemman och byar lida deraf,
b) Genom utdikningar har frostländigheten
minskats, c) Icke genom afverkning. Der¬
emot torde skogseldar ha orsakat skada.
Korpilombolo.
1. a) Hela socknen öfverhufvud lider
deraf, b) Orsakerna till frostländigheten
många men, utom socknens nordliga läge,
särskildt två: mängden af sankmarker och
insjöarnas torrläggande.
3. a) Orten i allmänhet lider betydligt
af frostländighet, särskildt trakterna invid
sankmarker och ofullständigt torrlagda sjöar,
b) Den skulle i stort kunna afhjelpas genom
bättre dränering af marken. Ett exempel
anföres. c) Skogsafverkningen har visat
sig säkert öka frostländigheten, derigenom
att genom kalhuggningar skydd mot nordan¬
vinden upphör och frost angriper grödan
vid betydligt mildare köldgrad än förut.
Tärendö och Paj ala.
1. a) Hela orten lider deraf; endast
några undantag finnas, b) Esomoftast torr-
lägges någon myr här och der med påföljd,
att frostländigheten i närliggande trakt
minskas, c) Frostländigheten har ej ökats
genom skogsafverkning, försåvidt skogen
afverkats och ej sköflats. På en del ställen
klagas öfver att sjöaftappningar icke blott
FRÅGAN 2. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.
145
i hög grad ökat frostländigheten, utan rent
af åstadkommit sådan, der den förut varit
okänd.
2. a) Frostländigheten är allmän, b) Der
utdikning af angränsande sankmarker före¬
tagits, har frostländigheten tydligt aftagit.
c) Genom skogsafverkning, såsom den inom
denna ort bedrifvits, har ökning ej skett,
men väl genom sjöaftappningar.
Juckasjårvi.
a) Inom vissa byar lida hemmanen i
allmänhet deraf. Andra högre belägna
trakter, särskildt vid sjöar eller skyddande
skogsmarker, äro mindre utsatta för frostens
verkningar, b) Sankmarkernas fullständiga
torrläggning skulle vara ett verksamt medel
till frostländighetens afhjelpande, c) I den
mån skogarna ha huggits ner i närheten af
odlade trakter, har fjellnatursegenskapen
framträdt i trakten.
Enontekis.
a) Frostländigheten så stor, att sädes¬
odling ej mera förekommer, b) Genom
utdikning af angränsande sankmarker torde
olägenheten kunna afhjelpas så till vida,
att potatisskörden mindre ofta komme att
slå fel. Det första utdikningsföretaget på¬
går för närvarande, c) Skogsafverkning
förekommer endast för husbehof.
Länsman och kronofogdar.
I. Kopparbergs län.
1. Falu fögderi.
Svärdsjö distrikt.
a), b) Nej. Lumshedens by har visser¬
ligen förut lidit af frost, men förekommer
detta numera sällan, sedan den s. k. Lums-
hedebäcken blifvit med statsanslag utvid¬
gad. c) Af skogsafverkning är för när¬
varande ingen frostländighet att befara.
Sundborns och Vika distrikt.
a), b) 1 allmänhet lider orten numera
icke af frostländighet, sedan genom utdik¬
ning af sankmarker och dränering af in-
egojorden denna olägenhet, som förut på
många ställen förekommit, i synnerligen
afsevärd mån blifvit afhjelpt. Några hem¬
man finnas visserligen, som mer eller mindre
åtminstone vissa år lida af frostländighet,
detta beroende på hemmanens läge och
svårigheten att utan allt för dryga kost¬
nader kunna åstadkomma nöjaktig utdik¬
ning. c) Någon erfarenhet derom har hit¬
tills i orten ej vunnits.
Kopparbergs disk åkt.
Svar saknas.
. Silfbergs, Torsångs och Gustafs distrikt.
a) Orten lider mindre af frostländighet.
19
146
FRÅGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
c) Någon skogsafverkning af större om¬
fattning har ej förekommit.
Stora Tuna distrikt, Ofvanbrodelen.
a) I allmänhet förekomma icke frost¬
skador. Vissa år kan dock frost inträffa
och drabbas då nästan all inegoj orden deraf.
Den brukar dervid först yppa sig i Sellnäs-
byggden utefter Tunaån, som ligger ganska
lågt. b) Genom utdikning af sanka marker,
som förekommer, synes den deremot lättare
kunna hållas på afstånd, c) Der skogen
blifvit totalt afverkad, synes frosten ha
lättast att få fäste.
Stora Tuna distrikt, TJtombrodelen.
a) Hvarken orten i allmänhet eller vissa
hemman lida i nämnvärd grad af frost-
ländighet.
Kronofogden.
a), b) I allmänhet lida fögderiets socknar
icke numera af frostländighet, sedan genom
utdikning af sankmarken och en bättre
dränering af inegoj orden denna olägenhet,
der den förut förekommit, i synnerligen
afsevärd mån blifvit afhjelpt. Visserligen
finnes något eller några hemman inom
nästan alla af fögderiets socknar, som ännu
åtminstone vissa år lida af frostskada; och
torde orsakerna härtill vara att söka i
dessa hemmans läge samt svårigheten att
utan allt för stora kostnader kunna åstad¬
komma en nöjaktig utdikning.
2. Hedemora fögderi.
Störa Skedvi och Säters distrikt.
Svar saknas.
Garpenhergs distrikt.
a) Orten olider i allmänhet ej af frost¬
ländighet. A några få lägenheter, belägna
i låglända trakter, förekommer någon gång
frostskada å den växande grödan, men
några lokala missförhållanden i fråga om
jordens dränering och utdikning af när¬
gränsande myrmarker äro härtill icke or¬
saken. b), c) Nej. Frost!ändigheten har
snarare minskats genom vidtagna utdik-
ningar och torrläggningar af marken.
Hedemora distrikt.
a) Ingenstädes i orten har försports, att
frostländighet förefinnes.
Husby distrikt.
a) Orten är icke särskildt utsatt för
frost och nödiga afdikningar äro redan vid¬
tagna.
By distrikt.
a) I allmänhet lider orten icke af frost¬
ländighet. En del trakter göra härifrån
ett undantag, b) Genom utdikning af sank¬
marker i närheten torde denna frostländig¬
het kunna afhjelpas. Det synes också, som
om genom inom socknen verkställda be¬
tydande vattenaflednings- och torrläggnings¬
företag af inegoj ord frostländigheten något
minskats, c) Huruvida genom skogsafverk¬
ning frostländigheten ökats, har ej iakt¬
tagits.
Folkärna distrikt.
Frostländigheten har genom sankmar¬
kernas afdikning redan minskats.
Kronofogden.
a) I allmänhet lida hemmanen inom fög-
deriet icke i någon afsevärd mån af frost¬
ländighet. c) Skogsafverkning torde ej hafva
ökat frostländigheten.
5. Nedan-Siljans fögderi.
Bjursås distrikt.
a) I allmänhet förekommer icke frost¬
ländighet. b) Senare tiders bättre dräne¬
ring torde nog hafva inverkat till dess för¬
minskande, hvilket jemväl framgår deraf,
att en och annan gång frostskada uppstår
FRÅGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
147
å de lägenheter, hvarest dränering för¬
summats.
Åls distrikt.
Frostländighet förekommer visserligen
på vissa trakter, men har densamma under
senare tider betydligt afhjelpts genom drä¬
nering och dikning. Man kan derför ock
säga, att orten numera ej lider af frost¬
ländighet. c) Skogsafverkningen synes så¬
lunda ej hafva i detta afseende menligt
inverkat.
Leksands distrikt.
a) Frostländighet förekommer på vissa
ställen, särskildt i Siljansnäs socken.
b) Det har visat sig, att frostländigheten
minskats genom dikning eller dränering,
hvilket ock på senare åren allmännare skett.
c) Att frostländigheten ökats på grund af
skogsafverkning, torde icke på orten hafva
erfarits.
Rättviks distrikt.
a) Orten, som ligger ganska högt, kan i
allmänhet ej sägas lida af frostländighet,
men naturligtvis lider ett och annat hemman
eller delar deraf, b) Utdikningar i någon
större mån hafva här utförts egentligen på
två ställen. Att frostländigheten derigenom
minskats, är uppenbart, likasom att den
odlingsbara marken i hög grad förbättrats,
c) Att frostländigheten ökas å de ställen,
der all skog afverkas, är gifvet.
Ore distrikt.
a), b) Orten lider i allmänhet af frost¬
ländighet, hvilken olägenhet i någon mån
torde kunna afhjelpas genom bättre drä¬
nering af inegojorden och utdikning af an¬
gränsande sankmarker, enär genom dylika
företag frostländigheten under de senare
åren betydligt minskats.
Gagnefs distrikt.
a) Frostländiga marker förekomma här¬
städes egentligen icke, fenär frostförande
myrar äro utdikade och uppodlade, c) Ej
heller kan frostländighet förmärkas hafva
uppkommit genom skogsafverkning.
Kronofogden.
a) Denna ort kan icke sägas i allmänhet
lida af frostländighet, men väl förekomma
inom de olika socknarna, särskildt inom
Siljansnäs och Ore socknar, mer eller mindre
frostländigt belägna trakter i närheten af
sankmarker, som ännu ej utdikats, b) Att
frostländigheten märkbart förminskats, der
dränering af inegojord och uppodling af
sankmarker egt rum, har erfarenheten nog¬
samt gifvit vid handen, c) Om det ock
måste antagas såsom en naturlig följd, att
skogarnas förtunning genom en långt drif¬
ven timmerafverkning öfvar ett menligt
inflytande på klimatet, kunna dock inga
bevis anföras derför, att skogsafverkningen
ökat frostländigheten.
4. Ofvan-Siljans fögderi.
Mora distrikt.
a), b) Genom verkställda utdikningar af
sankmarker och dränering af inegojorden
har frostländigheten under de senaste 30
åren betydligt minskats, men den före¬
kommer ännu i någon mån, i synnerhet i
de trakter, der de största outdikade sank¬
markerna äro belägna. Frostländigheten
anses på grund af den vunna erfarenheten
kunna genom fortsatt utdikning och för¬
bättrad dränering helt och hållet aflägsnas.
c) Skogsafverkningen synes, åtminstone så¬
som den här bedrifvits, snarare minska än
öka frostländigheten.
Solleröns distrikt.
a) Frost förekommer icke på Sollerön,
men vissa delar lida af bottensyra, som
dock torde aflägsnas i de byar, hvilkas jord
genom under år 1902 till större delen färdig-
gräfda afloppskanaler kommer att torrläg¬
gas. c) Afverkningsbar skog å Sollerön
finnes icke; och hvad inverkan kolningen
af befintligt virke å vissa mindre skogs¬
148
FRÅGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
skiften ä fastlandet haft å nederbörd och
frostländighet har icke kunnat afgöras.
Venjans distrikt.
== svaret från Venjans socken.
Or sa distrikt.
a), b) Förr tog grödan å låglända egen¬
domar ofta skada af nattfrosten, men sedan
Orsa sockens skogsmedelsfond bildats och
blifvit räntebärande, hafva betydliga ut-
dikningsarbeten företagits, hvilka arbeten
ännu pågå. Derigenom har frostländig-
heten i ganska betydlig grad minskats,
c) Skogsafverkningen i socknen torde icke
hafva orsakat ökad frostländighet, enär
de afverkade skogarna ligga på betydliga
afstånd från den odlade byggden.
Eif dalens distrikt.
a) Hela orten utan nämnvärda undantag
lider af frostländighet. b) Denna olägenhet
anses kunna väsentligt afhjelpas genom
bättre dränering af inegojorden och sär-
skildt genom utdikning af angränsande
sankmarker. Erfarenheten gifver stöd för
detta antagande, c) Det förefaller, som
om hastigare temperaturvexlingar och väder-
leksskiften skulle åtfölja afverkningärna.
Sårna distrikt.
Svar saknas.
Kronofogden.
a) Med undantag af Sollerön samt en
del af Mora och Våmhus socknar lider orten
i allmänhet af frostländighet. b) Denna
olägenhet anses kunna i väsentlig mån af¬
hjelpas genom bättre dränering af inego¬
jorden och särskildt genom utdikning af
angränsande sankmarker, en erfarenhet,
som vunnits genom redan utförda dylika
arbeten, c) Någon iakttagelse har ej skett,
att frostländigheten ökats till följd af skog-
afverkningen i orten.
5. Vester-Dals fögderi.
Flöda distrikt.
a) Knappast i allmänhet kan orten sägas
lida af frostländighet men väl byarna Björbo,
Hagen och Forsgärdet på grund af angrän¬
sande sankmarker, b) Somliga myrmarker
kunna ej utdikas, enär aflopp saknas, men
största delen skulle nog kunna torrläggas
och frostländigheten derigenom afsevärdt
minskas, såsom erfarenheten visat beträf¬
fande den med bidrag af statsmedel delvis
utdikade stora myran vid Björbo. c) Frost¬
ländigheten torde ej hafva ökats genom
skogsafverkning, enär några afsevärda
skogsvidder härstädes ej kalhuggits.
Nås och Säfsnäs distrikt.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig¬
het. b) Torde bäst kunna afhjelpas genom
fortsatt utdikning af sankmarker, något som
hittills visat sig åtminstone förminska frost¬
ländigheten. c) Har ej försports.
Jer na distrikt.
a) Orten lider i ej ringa grad af frost¬
ländighet. b) Olägenheten torde bäst kunna
afhjelpas genom utdikning af angränsande
sankmarker, hvilket hittills visat sig frukt¬
bringande. c) Har ej iakttagits.
Äppelbo d/istrikt.
a) Numera är frostländigheten ringa.
1)) Utdikningar hafva i stor omfattning
företagits för ett trettiotal år sedan och
ännu längre tillbaka, hvarigenom frost¬
ländigheten afhjelpts. c) Erfarenheten har
icke ännu gifvit vid handen, ått frost¬
ländigheten ökats genom skogsafverknin¬
gen, hvilken ännu icke kan sägas hafva
inom detta distrikt uppdrifvits till skogs-
sköfling.
Malungs distrikt.
a) Orten, isynnerhet en del hemman i
norra delen af socknen, lider i allmänhet
af frostländighet, hufvudsakligen förorsakad
af å angränsande skogsområden belägna
frågan 2. Länsman och kronofogdar.
149
sankmarker, b) Frostländigheten har dock
under de senare åren minskats, och torde
detta få tillskrifvas de utdikningar, som
redan gjorts i vissa trakter inom socknen;
men skulle frostländigheten i ännu högre
grad kunna afhjelpas genom fortsatta ut¬
dikningar af angränsande sanka marker,
c) Skogsafverkningen har icke ökat frost¬
ländigheten i orten.
Lima distrikt.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig¬
het, dock i betydligt mindre grad nu än
förr på grund af verkställda utdikningar.
c) Huruvida frostländigheten ökats genom
skogsavverkning kan ej afgöras.
Transtrands distrikt.
a), b) Till följd af dess höga belägenhet.
350 meter Öfver hafvet och deröfver, samt
förefintligheten af stora fjellmarker lider
orten i allmänhet af frostländighet; och kan
denna olägenhet derför blott till någon del
afhjelpas genom utdikning af sankmarker,
c) Skogsafverkning i sådan omfattning, att
frostländigheten ökats, har här icke före¬
kommit.
Kronofogden.
a) I de nordligast belägna socknarna
inom fögderiet lider orten i allmänhet af
frostländighet, men i öfriga socknar lida
endast vissa hemman deraf, b) Denna
olägenhet afhjelpes bäst medelst utdikning
af angränsande sankmarker, såsom erfaren¬
heten på flera ställen visat, c) Skogs¬
avverkning har icke ökat frostländigheten.
6. Vester-Bergslags fögderi.
Grangärde distrikt.
a) Nej, icke i stort sedt. b) På de ställen,
der frost inträffar, torde detta nog kunna
afhjelpas genom bättre dränering och ut¬
dikning af angränsande sankmarker, c) 4tt
frostländigheten ökats genom skogsafverk¬
ningen, har ej kunnat iakttagas.
Ludvika distrikt.
a) Jordbruket i Ludvika socken kan icke
sägas lida af frostländighet, då jorden är
väl dikad och obetydligt med mossar finnas
i denna kuperade bergstrakt. Den enda
nämnvärda inom socknen odlade mossen är
belägen sydvest om Klenshyttans station
och torde utgöra omkring 80 tunnland,
alltsammans väl odlad och dikad jord.
b), c) Någon erfarenhet om huruvida frost¬
ländigheten minskats af odlingsföretagen
eller ökats af skogsafverkningen har ännu
icke vunnits.
, Norrbärke distrikt.
a) Någon synnerlig frostländighet inom
orten finnes icke. Markerna närmast Björ-
sjö bruk äro mest frostförande, äfven¬
som några trakter i hemmanens östra del.
b) 4411 förminskande af sådan frostländighet
äro genom dränering och utdikning de åt¬
gärder1 redan vidtagna, som skäligen kunna
göras, c) Det kan ej sägas, att skogs¬
afverkningen bidragit eller varit orsak till
frostländigheten.
Söderbärke distrikt.
a) Någon frostländighet af betydande
grad finnes ej. Den förekommer mest å
Klotens kronopark och delvis å jord, som
tillhör Baggå bruk. c) Den skogsavverk¬
ning, som hittills egt rum, har ej bidragit
till olägenheten i fråga.
Kronofogden.
a) I Grangärde socken kan i allmänhet
ej klagas öfver frostländighet. Undantag
härifrån utgöra vissa delar af den s. k.
finnmarken, b) Frostländigheten torde
kunna i ringa mån afhjelpas genom drä¬
nering af inegojorden och utdikning af
angränsande sankmarker. Några åtgärder
för det ändamålet hafva dock ej vidtagits.
c) Nej.
I Ludvika socken kan ej klagas öfver
frostländighet.
150
FRÅGAN 2. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.
II. Gefleborgs län.
1. Gestriklands fögderi.
Hedesunda och Årsunda distrikt.
Svar saknas.
Torsåkers distrikt.
Nej.
Ofvansjö och Jårbo distrikt.
a) Nej. c) Skogsafverkningen har visat
sig minska frostländigheten, då den i någon
ringa mån förekommit.
Ockelbo distrikt.
a), b) Ungefär en tiondedel af den od¬
lade jorden lider af frostländighet, som ge¬
nom utdikning af sankmarkerna kan min¬
skas. c) Frostländigheten har ej genom
skogsafverkningarna ökats, utan tvärtom
minskats.
Hamrånge och Hille distrikt.
a) Delar af vissa hemman lida af frost¬
ländighet. b) Denna har visat sig kunna
afhjelpas genom utdikning af angränsande
sankmarker, c) Genom skogsafverkning
har frostländigheten ej ökats.
Valbo och Högbo distrikt.
a) Skogshemman, som hafva stora ännu
oafdikade marker, lida af frostländighet.
c) Skogsafverkningarna torde icke hafva
förorsakat frostländighet.
Kronofogden.
Svar saknas.
2. Södra Helsinglands fögderi.
Skogs distrikt.
a) Genom sin närbelägenhet till Bottniska
viken, hvarigenom dels våren i allmänhet
inträder sent och grödan knappast är uppe
förr, än nattfrosterna äro öfver, dels hösten
erhåller jemnare temperatur, lider socknen
i allmänhet föga af frost; dock förekomma
på enstaka lägen isynnerhet höstfroster,
b) Bättre torrläggning af den odlade jorden
samt flere sänkningsarbeten hafva emeller¬
tid äfven å en del sådana orter afhjelpt
eller minskat frostfaran, c) Ukning af frost¬
ländigheten genom afverkning har icke för¬
märkts.
Söderala distrikt.
a) I allmänhet icke, endast mindre fläckar
här och der. b) I Ellne by har nyligen ut¬
dikning mot frostländigheten skett med godt
resultat, c) Nej.
Hanebo distrikt.
a) Frostlända marker i någon större ut¬
sträckning förekomma icke inom orten,
ehuru vissa trakter, såsom omkring Bo-
farasjön och delvis utefter Bofaraån samt
de s. k. Hertängarna mycket lida af frost
och i likhet med mycken odlad jord efter
Ljusnans dalgång besväras af årligen åter¬
kommande öfversvämningar. b) För att
afhjelpa dessa olägenheter behöfdes en re¬
glering af de vattendrag, som beröra de
frostlända markerna, något som icke skulle
kunna ske utan stora kostnader, hvilka för
öfrigt ej skulle kunna på långt när uppvägas
af det högre värde, den torrlagda jorden
derigenom skulle få. Deremot förefinnas
en mängd mindre kärr och myrar, hvilkas
torrläggande och odling kunde ske utan
särdeles stora kostnader och hvilken åtgärd
skulle i hög grad förbättra omkringliggande
jord. Sådana odlingsföretag hafva dock
icke förekommit dels i brist på intresse,
dels i brist på penningar, c) Huruvida
frostländigheten ökats genom skogsafverk¬
ning är omöjligt att afgöra.
FRÅGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
151
Mo distrikt.
a), b) Någon mer än vanligt frostländig
trakt finnes ej. Dock kan väl ett eller annat
jordstycke vara utsatt för frostskada, i de
flesta fall beroende på ofullständig dräne¬
ring.
Norrala distrikt.
a), b) Frostländighet förekommer å vissa
hemman, hufvudsakligen beroende på dålig
afdikning, c) Skogsafverkningarna hafva
ej inverkat å frostländigheten.
Bollnäs distrikt.
a) Icke orten i allmänhet, men väl en
del skogshemman lida af frostländighet.
b) Frostländigheten, som förr lärer hafva >
varit ganska stor äfven på den öppna [
byggden, har minskats genom torrläggning,
dikning, gödsling och bättre skötsel af jor¬
den. Frostländigheten kan med säkerhet
minskas i afsevärd grad genom nämnda
medel, c) Frostländigheten har icke någon¬
städes ökats, allra minst till följd af skogs¬
avverkning. Deremot torde icke vara otro¬
ligt, att i skogs- och myrtrakter densamma
kunnat på något ställe ökas genom för-
sumpning.
Alfta distrikt.
a) Ej i allmänhet, b) I flere fall har
den undanröjts genom utdikning af sank¬
marker. c) Nej.
Ofvanåkers distrikt.
a) I allmänhet icke, men väl vissa hem¬
man. b) Som orsaken till dessa hemmans
frostländighet är att söka i angränsande
sankmarker och icke i bristande dränering |
af inegojorden, skulle olägenheten förvisso j
afhjelpas genom utdikning af sankmarkerna.
Åtskilliga försök i den riktningen hafva
gjorts och medfört goda resultat, c) Nej.
Kronofogden.
Instämmer i det af länsmannen i Bollnäs j
distrikt afgifna yttrande.
3. Norra Helsinglands fögderi.
Enångers distrikt.
a) Hvarken orten i allmänhet eller sär¬
skild! vissa hemman lida af frostländighet.
b) Genom bättre dränering och utdikning
af angränsande sankmarker har frostlän¬
digheten. afhjelpts. c) Något inflytande på
frostländigheten synes skogsafverkningen
icke hafva medfört.
Helsingtuna distrikt.
a) Frost förekommer sällan, b) Torr¬
läggning af' sankmarker och mossar har
visat sig afvärja frost, under det att der¬
emot utdikning af sjöar synes hafva be¬
fordrat frostländighet.
Forsa distrikt.
a) Icke orten i allmänhet, men väl en del
hemman lida af frostländighet. b) Genom
dränering af inegojorden afhjelpes frost¬
ländigheten. c) Frostländigheten har icke
ökats genom skogsafverkningen.
Högsta distrikt.
_ a) Nej. b) Der frostländighet emellertid
förekommer, är den beroende på otillräck¬
lig utdikning eller ofullständig vattenaftapp-
ning vid sjösänkningarna och kommer att
försvinna, då dessa fel blifvit afhjelpta.
j c) Ehuru skogsafverkningen under de se¬
nare åren ökats i oerhördt omfång, har
frostländigheten aftagit, detta dock till’ följd
af de under samma år företagna utdikniii-
gar och sjösänkningar.
Harmångers distrikt.
a) Några hemman lida deraf till följd
af deras lägen, b) Olägenheten anses kunna
afhjelpas genom afdikningar och grund¬
förbättringar. c) Nej.
Gnarps distrikt.
Intet att tillägga till de af socken¬
ombuden afgifna svar.
152
FRÅGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
Bergsjö distrikt.
a) Yissa hemman lida af frostländighet.
b) Föga göres för att afhjelpa detta.
c) Frostländigheten har ej ökats genom
skogsafverkningen.
Norrbo distrikt.
a) Endast vissa trakter af distriktet lida
oftare af frostländighet, beroende af vatten¬
sjukt läge och närhet till större myrmarker,
b) Ehuru andra större torrläggningsarbeten
af jord än sjösänkningar icke förekommit,
har dock genom någon vidlyftigare dikning
frostländigheten minskats, c) Af hemmans-
egarnes vanvettiga sköfling af sina skogar
har icke ännu förmärkts ökad frostländig¬
het.
Delsbo distrikt.
a) Frostländigheten har blifvit väsentli¬
gen afhjelpt genom utdikningar och åtskil¬
liga sjösänkningar, företagna dels under
pågående laga skifte, dels ock efter det
att detsamma år 1871 afslutats.
Kronofogden.
a) Orten i allmänhet lider icke af frost¬
ländighet. c) Der förhållandena äro ogynn¬
samma, anses frostländigheten ökas genom
skogsavverkning.
4. Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdals distrikt.
a) Endast obetydligt, b) Genom utdik¬
ning af några sankmarker har en del frost-
lända hemman betydligt förbättrats, c) Nej.
Ramsjö distrikt.
a) Frostländighet förekommer öfverallt,
b) Den torde, om ej helt och hållet, så
dock i betydlig mån minskas genom ut¬
dikning af ett stort antal tjernar och smärre
sjöar samt myrar. Der sådant skett, har
ock verkan deraf visats, c) Skogsafverk¬
ningen har icke, hvad frostländigheten be¬
träffar, inverkat.
Färila distrikt.
Svar saknas.
I Los •distrikt.
a) Åtskilliga hemman i ådalarna i när¬
heten af rinnande vatten och sankmarker
äro frostlända. De äldre hemmanen äro
anlagda å höjderna och föga utsatta för
| frost, b) Utdikning i större eller mindre
omfattning af de vidsträckta myrarna skulle
betydligt höja medeltemperaturen. Erfor¬
derlig utdikning af dessa myrar ställer sig
emellertid alltför kostsam, för att någon
egentlig erfarenhet om frostförminskning
skulle ha vunnits, c) Skogsafverkning synes
I icke ökat frostländigheten.
Jerfsö distrikt.
a) Några hemman lida af frostländighet,
icke orten i allmänhet, b) Utdikningar,
! hvilka för närvarande pågå här och der
inom socknen, minska frostländigheten.
c) Skogsafverkning har ej orsakat frost¬
ländighet.
Arbrå och Undersviks distrikt.
a) Orten kan ej betecknas som frost¬
ländig numera, b) Jorden dikas numera
bättre och närbelägna sankmarker torr¬
läggas. Dock torde till vinnande af full
trygghet mot frosten erfordras, att åt¬
minstone en del skogsmyrar utdikades.
Kronofogden.
a) Man kan icke säga, att orten i all¬
mänhet lider af frostländighet. Sådan före-
| kommer egentligen endast i socknarnas ut-
i kanter, der jordbruket merendels befinner
sig på lägre ståndpunkt och hvarest den
odlade marken är belägen antingen högt
| eller lågländt, b) Genom bättre dränering
af inegoj orden och utdikning af angränsande
sankmarker bör frostländigheten kunna i
väsentlig grad minskas och har, der utdik¬
ning och torrläggning af sankmarker ut¬
förts. erfarenheten visat, att frostländig¬
heten minskats, c) Icke kändt.
FRÅGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
153
III. Vesternorrlands län.
1. Medelpads Vestra fögderi.
Tima distrikt.
a) Icke orten i allmänhet, men väl åt¬
skilliga s. k. »skogshemman», c) Ökning
i frostländigheten torde icke ha förekom¬
mit.
Stöde distrikt.
a) Orten lider i allmänhet icke af frost¬
ländighet.
Torps distrikt.
_ a) Frostländigheten, sparsam, härleder
sig från outdikade sankmarker, c) Om
skogsafverkningens inflytande härutinnan
har icke något afhörts.
Borgsjö distrikt.
' a) Frostländighet i större omfång visar
sig icke här. b) Utdikning af i nejden be¬
fintliga sumptrakter skulle säkerligen i det
närmaste borttaga den befintliga.
Selångers distrikt.
a) Endast undantagsvis lider något hem¬
man inom orten af frostländighet. b) I de
allra flesta fall borde nämnda olägenhet
kunna, enligt hvad erfarenheten visat, af-
hjelpas. c) Icke försports.
Kronofogden.
Orten lider ej i allmänhet af frostländig¬
het.
2. Medelpads Östra fögderi.
Indals distrikt.
a) Hemmanen i skogsbyarna lida i all¬
mänhet af frost, öfriga hemman icke.
Sköns distrikt.
a, b) Vissa namngifna ställen inom Sköns
socken lida af frostländighet af den an¬
ledning, att myrtrakter finnas, som blifvit
ofullständigt torrlagda. Genom torrläggning
skulle frostländigheten i betydlig grad min¬
skas. I öfriga byar inom socknen är frost¬
ländigheten mindre och förekommer huf-
vudsakligast i sådana byar, genom hvilka
bäckdalar framgå. Några vattenaflednings-
företag hafva icke under de senaste 15 åren
företagits inom Sköns socken, c) Frost¬
ländigheten har ej genom skogsafverkning
inom socknen ökats.
Timrå distrikt.
I allmänhet icke frostländig. Endast ett
hemman i Timrå socken lider af frost.
Ljustorps distrikt.
a) Orten lider i allmänhet icke af frost¬
ländighet. Om icke sommaren är gynnsam,
lida dock några enstaka torpställen och
mindre hemman i öfre delen af Ljustorps
och Hässjö socknar ännu i någon mån af
frost, b) Nämnda olägenhet har man medelst
en bättre, genom statsunderstöd åstadkom¬
men dränering och utdikning af en och
annan mark under de senaste 20 åren dock
i någon mån mer och mer förminskat.
c) Genom skogsafverkning har — såvidt
man kunnat iakttaga — frostländigheten
icke ökats.
Njurunda distrikt.
Svar saknas.
Kronofogden.
a) Frostländighet förekommer endast å
vissa håll inom fögderiet. b) Kan otvifvel¬
aktigt afhjelpas genom afdikning; hvarom
erfarenhet å andra håll inom orten lemnat
bevis, c) Nej.
20
154
FRÅGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
3. Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Säbrå distrikt.
a) Frostländighet förekommer visserligen
här och der, men ej till sådant omfång,
att skörden i orten, i stort sedt, äfven-
tyras. b) Genom utdikningar af sanka
trakter har frostländighet å många ställen
förminskats, c) Ny frostländighet i följd
af skogsafverkning har ej kunnat konsta¬
teras. En annan olägenhet har deremot
börjat iakttagas, nemligen att, enär snö¬
smältningen i de uthuggna skogstrakterna
försiggår snabbare, än då dessa voro tätare
bevästa, vattnet samlat sig hastigare till
vattendragen, redan innan jorden hunnit
upptina, hvaraf blir en följd, å ena sidan,
att föga af vinterns nederbörd lemnas åt
jorden och å den andra, att vattendragen
börjat att visa mindre vattentillgång under
sommartiden och att nattfukten under tider
af torka blifvit obetydlig.
Gudmundrå distrikt.
a) Om ock frostlända marker af natur¬
liga skäl förefinnas, torde dock gälla såsom
regel, r att orten, i synnerhet trakten när¬
mast Ångermanelfven, är ganska lyckligt
lottad härutinnan. Särskildt torde böra fram¬
hållas, att det nu är länge sedan skörden
i sin helhet tog någon skada af frosten,
b) Anledningen dertill torde vara att söka
i bättre dränering af inegoj orden samt ut¬
dikningar af sanka trakter, c) Har ej kun¬
nat konstateras.
Torsåkers distrikt.
Svar saknas.
Boteå distrikt.
a) I stort sedt förekommer ej frostlän¬
dighet i den egentliga byggden efter Anger-
manelfven, om ock något enstaka år frost
kan förekomma. I skogsbyggden, som i
distriktet utgöres af mera enstaka liggande
hemman och torp, är frostländigheten vida
större, b) Några sankmarker förekomma
ej och någon erfarenhet om utdikningens
betydelse föreligger ej. c) Att frostländig¬
heten tilltagit genom skogsafverkningen
har, trots noggranna förfrågningar, icke kun¬
nat konstateras. Skogsafverkningen torde
dock så till vida inverkat på klimatet, att
vattentillgången och fuktigheten blifvit
ojemnare.
Nora distrikt.
a) Någon nämnvärd frostländighet före¬
kommer ytterst sällan, om man undantager
mindre delar af några byar. b) På flera
ställen hafva utdikningar förekommit dels
för jordvinning dels för minskning i frost¬
ländigheten, som ock på de senare åren
betydligt minskats. En bidragande om¬
ständighet till frostländighetens minskning
är gifvetvis att söka i jordens fortsatta
förbättring och uppodling; något som före¬
trädesvis förekommer bland småbrukare,
c) Att frostländigheten skulle ha ökats
genom skogsafverkning, synes man icke an¬
taga.
Kronofogden.
Frostländighet förekommer nog här och
der, dock ej till änmärkningsvärdt för¬
fång för jordbruket. Frostländigheten är
icke föranledd af skogsafverkning utan,
der densamma förekommer, af bristande
dränering och dikning. Då emellertid dylika
företag af den infödde bonden i allmänhet
anses dels öfverflödiga i anseende till kost¬
naden och dels stridande mot fäderneärfda
vanor, deri ändring städse anses olämplig,
är någon minskning i förefintlig frostlän¬
dighet ej att motse under nuvarande för¬
hållanden.
4. Södra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Sollefteå distrikt.
Svar saknas.
Resele distrikt.
o
De hemman, som äro belägna efter Anger-
FRÅGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
155
manelfven och Fjellsjöelfven, äro i allmän¬
het förskonade från frost; så är deremot
icke förhållandet med öfriga hemman,
b) Otvifvelaktigt högst väsentligt. De före¬
tag i orten, hvilka syftat deråt, äro knappt
nämnvärda, c) Har ej försports.
Junsele distrikt.
a) Orten i allmänhet torde icke få anses
lida af frostländighet. Ett icke obetydligt
antal hemman och byar, synnerligast så¬
dana, som uppkommit af nyhyggen, äro
emellertid utsatta för frostskador, b) I de
flesta fall torde frostländigheten kunna
häfvas genom torrläggning af intill egorna
liggande myrmarker. Och ehuru torrlägg¬
ningsarbetena äro af högst ringa omfattning,
torde dock af dem vunnits den erfarenhet,
att de minskat frostländigheten. Uti åt¬
skilliga byar, som ej äro bebodda och i
hvilka utdikningar icke alls förekomma,
kan någon minskning i frostländigheten ej
iakttagas, c) Nej.
Barnsele distrikt.
a) En del hemman lida af frostländighet.
b) Denna olägenhet kan gifvetvis afhjelpas
genom utdikning af sankmarkerna, hvilket
ock erfarenheten visat, c) Genom skogs-
afverkning har frostländigheten icke ökats.
Helgums distrikt.
a) Frostländighet af svårare art före¬
finnes ej mera än på några få ställen, der
den är beroende på förefintliga myrmarker
i närheten af odlingar, b) Skulle kunna
afhjelpas; hvilket ock utdikningar, som
verkställts, gifvit vid handen. Veterligen
har skogsafverkning ej varit orsak till frost¬
ländigheten.
Bodums distrikt.
a) Orten i allmänhet kan ej sägas lida
af frostländighet, men väl hemman med
odlingsskiften i närheten af sankmarker
eller små vattendrag, b) Erfarenheten
tyckes i någon mån hafva gifvit vid han¬
den, att frostländigheten minskats genom
utdikning af angränsande sankmarker,
c) Har icke iakttagits.
Tåsjö distrikt.
a). Orten lider nog på många ställen af
frostländighet. b) Denna olägenhet synes
bäst afhjelpas genom utdikning af myrar
och sankmarker, c) Skogsafverkning torde
obetydligt hafva inverkat.
Kronofogden.
a) I fögderiets på längre afstånd från
kusten belägna socknar förekommer här
och der frostländighet, stundom till sådant
omfång, att möjligheten att erhålla bröd¬
födan och användbar utsädesspannmål äfven-
tyras. b) De sparsamt förekommande ut-
dikningarna af sank mark hafva verksamt
bidragit till frostländighetens förminskning
eller afhjelpande, c) Någon ledning för
omdömet om skogsafverkningens inflytande
på frostländigheten torde kunna hemtas från
den gamla satsen, att skogen är bondens
tröja.
5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Nordingrå distrikt.
a) A vissa platser inom distriktet lider
jorden i mindre grad af frostländighet.
b) Genom skogsafverkning har ej någon
förändring till det sämre visat sig i fråga
om frostländigheten.
Nätra distrikt.
a) Af frostländighet lider ej orten i all¬
mänhet, men väl i någon grad fyra namn-
gifna byar, till följd af omgifvande sank¬
marker. b) Derest utdikningar fullständigt
genomfördes, skulle olägenheterna af frost¬
ländighet i det väsentligaste försvinna. Er¬
farenheten talar ock för, att frostländig¬
heten fullständigt eller i det väsentligaste
afhjelpts genom dylika företag, c) Ök¬
ning af frostländigheten har ej genom skogs¬
afverkning uppstått.
156
FRÅGAN 2. LÄNSMÄN OEH KRONOFOGDAR.
Sidensjö distrikt.
a) Inom Sidensjö socken är frostländig-
heten vida mindre än inom Skorpeds socken
t. es. Johannisbergs och Ubergs byar.
b) Om utdikning genomfördes fullständigt,
skulle frostländigheten till största delen
upphöra. Erfarenheten talar för, att ut¬
dikning högst väsentligt minskar frost, syn¬
nerligast under växttiden. c) Någon för¬
ändring genom skogsafverkning har hit¬
tills icke visat sig öka frostländigheten.
Anundsjö distrikt.
a) Om ock icke i någon hög grad lider
dock i någon grad socknen i allmänhet
och hemman i vissa byar i synnerhet af
frostländighet. b) Denna bör till väsentlig
del kunna afhjelpas genom bättre dränering
af inegojorden och utdikning af angrän¬
sande skogsmarker. Att en bättre dräne¬
ring minskat frostländigheten framgår deraf,
att, sedan under de senare årtionden hem¬
manens inegor bättre dikats, de så kallade
froståren mera sällan inträffat. Att ut¬
dikning af sankmarker skall åstadkomma
detsamma är gifvet. c) Genom skogsafverk¬
ning anses frostländigheten ej hafva ökats.
Kronofogden.
a) Jorden inom nordligare delen af Anund¬
sjö socken samt Sidensjö och Skorpeds j
socknar lider i allmänhet af frostländighet.
b) Genom utdikning af angränsande sank¬
marker torde denna olägenhet lämpligast
kunna afhjelpas. Erfarenheten har visat
detta vara förhållandet, åtminstone inom
de byar, der utdikning hitintills skett.
6. Norra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Själevads distrikt.
a) Vissa byar inom distriktet lida af
frostländighet, ehuru i mindre utsträckning,
b) Olägenheten skulle säkerligen kunna af¬
hjelpas genom utdikning af kringliggande
myrar. Några utdiknings- och sjösänk-
ningsföretag, ehuru i mindre utsträckning,
hafva egt rum och visat sig motsvara det
dermed afsedda ändamål eller frostens min¬
skande. Inegorna äro i allmänhet någor¬
lunda afdikade. c) Såvidt iakttagas kun¬
nat har skogsafverkningen, ej ökat frost¬
ländigheten ; deremot har kustbefolkningen
den tro, att afverkning af s. k. props vid
eller i närheten af hafsstränderna minskar
fisket.
Björna distrikt.
a) Vissa hemman och byar lida af frost¬
ländighet. b) För visso till stor del. A
vissa hemman, der sankmarker och myrar
blifvit afdikade, har frostländigheten till
stor del försvunnit.
Arnäs distrikt.
a) Rikt genomskuren af vattendrag och
delvis belägen vid liafvet, lider trakten icke
i väsentlig grad af frostländighet. Här
och hvar i skogsbyggderna förmärkes dock
en viss frostländighet, i synnerhet i dal¬
gångar, hvilka sakna rinnande vattendrag
eller sjöar, men ändock äro af en viss sur-
ländhet, eller i trakter, som ligga intill
sankmarker, b) Genom utdikning af myr¬
marker och för öfrigt sanka ställen till
erforderligt djup, skulle frostländigheten
betydligt nedbringas. A åtskilliga ställen
såväl inom Arnäs som Gideå socken, dock
mest i den förra, hafva äfven dylika ut-
dikningar egt rum, för det mesta med
understöd af statsmedel, och har derigenom
frostländigheten enligt erfarenhetens vitt¬
nesbörd betydligt afhjelpts. c) Att frost¬
ländigheten i någon märkbarare grad ökats
genom skogsafverkning, kan icke sägas, då
skogsafverkning i så vidsträckt omfattning
merendels förekommer endast vid kusten
och består i utdrifning af s. k. props, kult
och mintimmer. Der skyddar dock hafvet
mot frost. Möjligt är dock, att genom en
under en längre tidsperiod fortgående skogs¬
afverkning eller försumpning af skogsmar¬
ken äfvensom genom sjösänkningar frost¬
ländigheten ökats.
FKÅGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
157
Grundsunda distrikt.
Svar saknas.
Kronofogden.
a) Frostländigheten är märkbart mindre
i knstsocknarna än i öfre landet, der, bland
annat, nästan hela Björna och Trehömings-
sjö socknar samt många byar i Gideå socken
besväras af frostskador under höstarna.
Frostländigheten är alltid framkallad af
omgifvande sankmarker, b) Torrläggning
inom åtskilliga tegar hafva visat goda
resultat och frostländigheten minskas öfver¬
allt, der någon större ändamålsenlig torr¬
läggning förekommit, c) Efter större skogs¬
brand har frostländigheten ökats i om¬
gifvande trakt, men skogsafverkningen,
sådan den hitintills förekommit, kan icke
sägas hafva orsakat frostländighet, emedan
marken här icke kalhugges annat än på
små områden och då vanligen för att be¬
reda bättre skogsbestånd.
IV. Jemtlands län.
1. Jemtlands Östra fögderi.
Ragunda distrikt.
a) Nej.
Fors distrikt.
a) I allmänhet lider orten icke af frost¬
ländighet, om man undantager några få
hemmans andelar å utmarker inom Håsjö
och Hellesjö socknar, b) Genom utdikning
af dessa sankmarker kan frostländigheten
i betydlig mån minskas, hvilket ock af
erfarenheten visats, c) Genom den skogs¬
avverkning, som på orten bedrifvits, har,
så vidt hittills kändt är, frostländigheten
icke ökats.
Ref sunds distrikt.
a) Säfsnäs och Dövikens byar samt en
del af Anvikens by i Refsunds socken,
äfvensom en stor del af Bodsjö socken
lida af frostländighet, som b) antagligen
skulle kunna väsentligen minskas genom ut¬
dikning af angränsande sankmarker. Någon
nämnvärd erfarenhet härom har man dock
icke inom dessa orter, c) Frostländigheten
kan deremot icke sägas hafva ökats genom
skogsafverkningen. I följd af ortens stora
skogstillgång hafva vederbörande skogs-
j egare trots sin lifliga, aldrig livilande verk¬
samhet ännu icke medhunnit och lära
knappast heller under den närmaste fram¬
tiden medhinna att i så hög grad ödelägga
skogen, att frostländigheten deraf ökas.
Men stor sannolikhet finnes derför, att så
en gång kommer att inträffa.
Bräcke distrikt.
a), b) Genom afdikning har frostländig¬
heten betydligt minskats, men ännu återstår
mycket att uträtta, enär å en del ställen
inom distriktet frostländigheten är så stor,
att potatis derstädes ej kan odlas.
Brunflo distrikt.
Svar saknas.
Hackas distrikt.
a) En del byar och hemman lida fort¬
farande af frostländighet, dock nu mindre
än före utdikningen af de sanka markerna
och dräneringen af inegojorden, b) Mycket
i den vägen återstår ännu att göra, om
man skall kunna utestänga frosten från
bondens tegar. c) Nej.
Kronofogden.
Svar saknas.
158
FRÅGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
2. Jemtlands Norra fögderi.
Lits distrikt.
a), b) En stor del hemman lider af frost¬
ländighet, som erfarenheten visat kunna
betydligt afhjelpas genom utdikning af
angränsande sankmarker, c) Skogsafverk-
hingen i orten är allt för obetydlig.
Föllinge distrikt.
a), b) De flesta hemman inom orten lida
mer eller mindre af frostländighet, men,
enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen,
torde denna kunna i betydlig mån aflägsnas
genom bättre dränering af inegojorden
och utdikning af angränsande myrmarker,
c) Någon anledning antaga, att frostländig-
heten i någon nämnvärd mån ökats genom
skogsafverkning, finnes icke.
Hammerdals distrikt.
a) Vissa byar och hemman lida af frost¬
ländigheten i högre eller lägre grad, andra
deremot äro på grund af läget ganska
tåliga mot frost, b) Genom bättre drä¬
nering af inegojorden och allmännare ut-
dikningar af hemjorden angränsande myr-
och sankmarker skulle frostländigheten,
såsom ock redan visat sig, i betydlig mån
minskas. Hittills hafva endast ett fåtal myr-
afdikningsföretag förekommit inom orten,
c) Att frostländigheten ökats genom sko¬
garnas nedhuggande på sådana ställen, der
de tjena såsom skydd för kalla fjellvindar,
är uppenbart.
Ströms distrikt.
a) Byarna vid Ströms vattudal och Flå-
sjön lida i allmänhet obetydligt af frost,
hvaremot andra ofta lida deraf på sen¬
sommaren. b) Genom afdikningar kan
mycket vinnas. Erfarenheten af dikningen
är uteslutande god. c) Endast i några fall
hafva skogsafverkningar ökat frostländig¬
heten.
Frostvikens distrikt.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig¬
het och särskildt byarna Sjuisåsen, Stor¬
vattnet, Gussåsen, Gäddede, Junsternäset,
Kycklingvattnet, Ankarvattnet, Lermon,
Frostviken och Björkvattnet samt alla
byarna i östra delen af socknen med
undantag af Norrsjön. b) Till en del beror
frostländigheten på bristfällig eller ingen
afdikning af inegojorden, men till största
delen dock på närbelägna sankmarker,
hvilkas utdikande skulle vara ofantligt
välgörande. Några med statsmedel under¬
stödda afdikningsföretag hafva ej före¬
kommit, ehuru på flera håll undersökningar
i sådant afseende egt rum, i hvilka veder¬
börande tillstyrkt statsanslag för företagen;
men intressenterna hafva med hänsyn till
de dryga kostnaderna hittills ej kunnat ut¬
föra sina dikningsplaner. I byarna Jorm-
vattnet och Sandnäset, hvarest en del bönder
utan statshjelp företagit dränering af in¬
egoj orden, har frostländigheten betydligt,
minskats.
Rödöns distrikt.
I allmänhet lida hemmanen icke så
mycket af frostländighet; hvilket nog till
en del torde bero af att rätt många myrar
på sista tiden blifvit utdikade, men största
orsaken till att frostländigheten icke är så
stor, torde dock vara, att skogen blifvit
mindre sköflad på denna än på andra orter.
Kronofogden.
Svar saknas.
3. Jemtlands Vestra fögderi.
Sunne distrikt.
Svar saknas.
Hallens distrikt.
o
a), b) Åtskilliga hemman inom orten lida
afsevärdt af frosten, men bör detta kunna
afhjelpas genom dikningen. I de byar,
hvarest afdikningar redan företagits, har
FRÅGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
159
erfarenheten gifvit vid handen, att frost-
ländigheten minskats, c) Ej kändt.
Ovikens distrikt.
a), b) Sedan myrafdikningar genom stats¬
anslag å flera hemman inom distriktet före¬
tagits, har frostländigheten aftagit; dock
torde genom ytterligare afdikningar frost¬
ländigheten kunna betydligt nedsättas,
c) Frostländigheten har ej uppkommit ge¬
nom skogsafverkning.
TJndersåkers distrikt.
a) Orten lider i allmänhet icke af frost-
ländighet och har med anledning deraf ut¬
dikning af angränsande sankmarker inom
densamma på högst få ställen förekommit.
b) Då det är ett kändt förhållande, att
afverkning af isynnerhet granskog ökar
frostländigheten, så har genom en dylik
afverkning, hvilken i åratal pågått inom
orten, frostländigheten hellre tilltagit än
aftagit, men till hvilken utsträckning är
svårt att närmare uppgifva.
Mörsils distrikt.
a), b) Orten lider i allmänhet af frost-
ländighet, men har erfarenheten visat, att
densamma minskats genom dränering af
angränsande myrmarker. Högst önskligt
vore, att dikning företoges mera allmänt.
c) Skogsafverkningen synes ej hafva in¬
verkat å frostländigheten.
Offerdals distrikt.
a) De flesta hemman lida i större eller
mindre grad af frostländighet. b) Denna
olägenhet afhjelpes kraftigast genom af¬
dikning af angränsande sankmarker och
dernäst genom bättre dränering af inego-
jorden. Det är egentligen under de senaste
20 åren, som afdikning af frostförande
myrmarker härstädes förekommit, men har
erfarenheten under denna tid visat, att dessa
afdikningar verkat synnerligen gynnsamt för
frostländighetens minskande å angränsande
och äfven på något längre afstånd belägna
egor. c) Att frostländigheten ökats till
följd af skogsafverkning, har ej kunnat
förmärkas.
Älsens distrikt.
a) Orten lider till större delen af frost¬
ländighet, som bäst torde afhjelpas genom
dränering af inegorna och äfven genom
utdikning af förefintliga sankmarker.
Kronofogden.
Svar saknas.
4. Jemtlands Södra fögderi.
Bergs distrikt.
a) Frostländighet förefinnes i distriktet
hufvudsakligen inom byarna Brynje, Öster-
skucku, Rörön, Tossåsen, Mo samt vestra
delen af byn Vigge, b) Dränering af in-
egoj orden förekommer nästan icke, men
skulle nog frostländigheten genom en vid¬
sträcktare utdikning af såväl inegorna som
isynnerhet af i närheten af den odlade
jorden belägna myr- och sankmarker be¬
tydligt kunna afhjelpas. c) Skogsafverk-
ningarna synas på orten icke haft något
inflytande på frostländigheten.
Rätans distrikt.
Länsmannen har yttrat sig i egenskap
af sockenombud.
Svegs dsitrikt.
a) Orten lider i allmänhet af frost. Frost¬
ländigheten, som är något större i distrik¬
tets vestra del (Linsells sörbyggd) än inom
Sveg och Elfros, b) torde kunna i betydlig
mån afhjelpas genom utdikning af sank¬
marker. c) Genom skogsafverkning här
frostländigheten veterligen ej ökats.
Lillherdals distrikt.
a) Orten lider af tidiga nattfroster, be¬
roende dels på ortens höga läge öfver hafvet
(1,500 fot) dels på de intill byarna liggande
frostförande myrmarker, b) Dränering eller
160
FRÅGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
afdikning har icke företagits, c) Samfällig-
hetsförhållandena och en lycklig klausul
i 1865 års skogskontrakt hafva räddat
byarna från mistning af skogen in på hus¬
knutarna. Att frostländigheten ökats af
annan orsak är icke bekant.
Ytter-Hogdals distrikt.
a) Distriktet har förut lidit af frostlän¬
dighet, b) men denna har genom utdikning
minskats, c) Skogsafverkningen har tro¬
ligen ej inverkat.
JJede distrikt.
a), b) Orten i dess helhet lider af frost¬
ländighet, mest beroende af angränsande
sankmarker, som tarfva utdikning. Der
sådant i någon mån verkställts, har frost¬
ländigheten aftagit. c) Synes ej hafva ökats
till följd af skogsafverkningen.
Tännäs distrikt.
a) Frostländigheten är allmän, b) men
utdikning af sankmarker, som ännu ej före¬
kommit, skulle säkerligen afsevärdt minska
frostländigheten. c) Ingen erfarenhet.
Kronofogden.
a) Orten lider i allmänhet och i ganska
hög grad af frostländighet. b) Dränering
af inegojorden, hvilken är af ringa vidd
och för det mesta belägen i bergssluttningar
mot söder och på andra mera tåliga ställen,
torde ej bidraga till minskande af frost¬
ländigheten, hvilket deremot utdikning af
de till arealen högst betydliga frostförande
myrmarkerna skulle göra. Myrmarkerna
hafva ej i annat än högst få fall utdikats,
emedan kostnaderna ställa sig för höga
för den fåtaliga och föga kapitalstarka be¬
folkningen. Der så skett, har konstaterats
minskning i frostländigheten. c) Torde kunna
påstås, att skogsafverkningen ej ökat frost¬
ländigheten, emedan någon kalhuggning af
mark ej skett. Ett undantag torde möj¬
ligen skogen i fjellgränsen ut göra, hvilken
på senare åren och allt förtärande skattats
för hår dt.
V. Vesterbottens län.
1. Umeå fögderi.
Nordmalings distrikt.
a) Socknen i allmänhet lider icke deraf,
men väl vissa byar och lägenheter, b)
Olägenheten anses kunna i det närmaste
afhjelpas genom utdikning af angränsande
myrmarker och markens bättre dränering.
Derom vittnar ock erfarenhet från vissa
byar. c) I någon mån anses frostländig¬
heten hafva ökats genom sjösänkningar.
Bjurholms distrikt.
Länsmannen har svarat såsom socken¬
ombud.
Umeå Södra distrikt.
a) Vissa byar och hemman lida af frost¬
ländighet. b) Enda botemedlet är en genom¬
gående utdikning af dessa marker och der¬
efter dränering af inegojorden. Der en
mera afsevärd utdikning af myrmarker
förekommit, hafva frostskadorna i det när¬
maste upphört eller i väsentlig mån min¬
skats. c) Der en ohejdad skogssköfiing före¬
kommit, har frostländighet uppstått, sär-
skildt å mark, som derigenom mistat sitt
skydd mot nordliga vindar.
Umeå Norra distrikt.
a) Frostländighet vidlåder hemmanen i
allmänhet, undantag gifvas dock. b) Er¬
farenheten har tydligen lagt i dagen, att
frostländigheten minskats och till och med
afhjelpts genom myrmarkernas dränering.
Derom vittnar för Öfrigt den ifver, landt-
161
FRAGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
männen lägga i dagen att få myrmarker
undersökta af statens landtbruksingeniörer
i ändamål att få statsanslag för torrlägg¬
ningsarbeten. c) Exempel förekommer nog
derå, att genom borthuggande af den mellan
åker och vattensjuk mark växande skogen
frostländigheten ökats.
Vännäs distrikt.
a) Utmed vattendragen Tvärån och Trin-
nan belägna byar äro särskildt utsatta för
frostskador, b) Att bättre dränering af
inegorna samt i all synnerhet utdikning af
sanka marker till stor del afhjelpt eller
minskat frostländigheten, har erfarenheten
under de senare åren på ett särdeles på¬
fallande sätt visat.
Säfvars distrikt.
a), b) Många hemman lida af frostländig-
het, ehuru i följd af torrläggning af vatten¬
sjuka och frostförande myrar densamma un¬
der de sista decennierna betydligt aftagit.
Degerfors distrikt.
a), b) Orten lider delvis af frostländighet,
hvilken docS betydligt minskats genom de
täta utdikningar af sanka och frostförande
myrmarker, hvilka under de fem senaste
åren medelst statsanslag egt rum; och för
hvilka företag intresset inom orten är sär¬
deles stort, c) Skogsafverkning har ej inom
orten egt rum i sådan omfattning, att frost¬
ländigheten deraf ökats.
Bygdeå distrikt.
Länsmannen har afgifvit svar såsom
sockenombud.
Kronofogden.
Svar saknas.
2. Skellefteå fögderi.
Burträsks distrikt.
Länsmannen har svarat såsom socken¬
ombud.
Skellefteå Södra distrikt.
a) Vissa hemman och byar lida ännu af
frostländighet. b) Anses i betydlig grad
kunna afhjelpas eller minskas genom ut¬
dikning af sanka myrmarker och bättre
dränering af inegojorden. Erfarenheten har
öfverallt visat den stora nyttan af myr-
utdikningar. c) Deremot gifves ej inom
distriktet exempel på, att frostländigheten
ökats genom skogsafverkning. Dock anses
afverkning hafva sådan verkan, då skogen
mellan myrar och odlad jord borthugges.
Skellefteå Norra distrikt.
a) Vissa hemman inom länet lida af frost¬
ländighet. b) Olägenheten kan till stor del
afhjelpas genom bättre dränering af inego¬
jorden eller utdikning af angränsande myr¬
marker, hvarom erfarenhet redan vunnits
af de inom länet förekommande utdiknings-
företag. c) Nej.
Byske distrikt.
Svar saknas.
Jörns distrikt.
a) Orten i allmänhet och särskildt vissa
hemman lida af frostländighet. b) Denna
olägenhet anses i väsentlig mån kunna af¬
hjelpas genom bättre dränering af inego¬
jorden och isynnerhet genom utdikning af
angränsande sankmarker. På många ställen
hafva uppmuntrande erfarenheter om dylika
företags förmåga att afhjelpa eller minska
frostländigheten vunnits.
Norsjö distrikt.
a) Ja. b) Genom statsbidrag för sanka
markers afdikande, ity att vidden af dessa
marker är mycket stor och trakten glest
befolkad, c) Om skogsafverkningen ökar
frostländigheten är icke kändt.
Löfångers distrikt.
Svar saknas.
Nysätra distrikt.
= svaret 1 från Nysätra socken.
21
162
FRÅGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
Mala distrikt.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig-
het. b) Genom utdikning, för hvilket ända¬
mål statsanslag borde erhållas med s/3 af
kostnaden, c) Ej veterligen.
Kronofogden.
Svar saknas.
3. Lappmarksfögderiet.
Lycksele Södra och Lycksele Norra distrikt.
a) Med få undantag lida hemmanen inom
orten af frostländighet. b) Att frostländig-
heten kan i väsentlig grad förminskas ge¬
nom utdikningar, hafva åtskilliga företag
visat. Emellertid hafva dylika arbeten icke
ännu kunnat verkställas i tillräckligt stor
utsträckning, för att orten i dess helhet
skall kunna sägas i någon nämnvärd grad
hafva haft nytta af desamma, c) Genom
skogsafverkningarna har frostländigheten
otvifvelaktigt ökats, då det efter skogens
nedhuggande blir friare spelrum för de
kalla dragen från myrarna, hvarigenom
marken försumpas.
Stensele distrikt.
Svar saknas.
Sorsele distrikt.
a) Inom orten lider en stor del hemman j
af frostländighet. b) Frostländigheten kan
i afsevärd mån förminskas genom sanka
markers utdikning och genom uppodling.
Erfarenheten har ock ådagalagt, att frost- j
ländigheten väsentligt förminskats på de [
ställen, der anslag beviljats för utdikning j
af frostförande marker, c) Erfarenhet sak¬
nas ännu, huruvida frostländigheten ökats
genom skogsavverkning eller af annan orsak.
Asele distrikt.
a) Vissa byar äro i någon mån frost-
ländiga. Vissa ogynnsamma år gifver sig J
detta onda tillkänna i lika hög grad som j
i de öfre delarna af lappmarken, b) I några I
byar, der utdikning af sanka myrar verk¬
ställts med statsbidrag, har frostländigheten |
minskats.
Fredrika distrikt.
a) Till stor del lider orten af frostländig¬
het och särskildt är detta fallet med vissa
hemman, som sällan gifva fullmogen säd.
b) Frostländigheten skulle sannolikt i någon
mån kunna afhjelpas genom bättre dräne¬
ring af inegorna, men skulle något egent¬
ligt resultat vinnas, måste angränsande
marker grundligt utdikas, något som emel¬
lertid den enskilde hemmansbrukaren icke
ensam mäktar åstadkomma. Några större
myrutdikningar inom Fredrika socken hafva
icke förekommit; några mindre hafva der¬
emot blifvit verkställda och visat jemförel¬
sevis goda resultat och inom Örträsks
socken hafva ett par större utdikningsföre-
tag verkställts med statsbidrag och enligt
förljudande medfört goda resultat, c) Att
frostländigheten inom orten ökats genom
skogsafverkning eller af annan orsak har
icke försports.
Vilhelmina distrikt.
a) Socknen i allmänhet lider af frost¬
ländighet. b) Genom inegornas dränering
och genom utdikning af vattensjuka skogs¬
trakter och myrmarker skulle frostländig¬
heten minskas. Endast några få utdiknings-
företag hafva hittills egt rum inom socknen,
men genom dessa har frostländigheten be¬
tydligt minskats, c) Exempel saknas.
Dorotea distrikt.
Svar saknas.
Tärna distrikt.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig¬
het. b) Denna torde kunna afhjelpas genom
utdikning af sankmarker. På en del ställen
har genom af enskilde verkställda små
dikningsarbeten erfarenhet vunnits derom.
c) Genom skogsafverkning, som här före¬
kommer endast till husbehof, eller af annan
orsak har icke, veterligen, frostländigheten
ökats.
Kronofogden.
Har afgifvit svar såsom sockenombud.
FlUGAN 2, LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
163
/
VI. Norrbottens län.
1. Piteå fögderi.
Piteå Södra och Piteå Norra distrikt.
a) Orten är i allmänhet frostländig,
b) Genom utdikningar, hvilka böra utföras
med statsbidrag, c) Nej, åtminstone icke
i någon nämnvärd grad.
Eif shy distrikt.
Svar saknas.
Arvidsjaurs distrikt.
a) I allmänhet lider orten af frostländig-
het. b) Torrläggning af i närheten af od¬
lingarna belägna myrar och sanka marker
är utan tvifvel det bästa medlet deremot
och har visat sig vara det verksammaste
för afhjelpande af ifrågavarande för orten
särdeles störa olägenhet. Synnerligen verk¬
samt har detta arbete bedrifvits under det
sista årtiondet med statsbidrag. Onskligt
vore derföre, att de större myrkomplexen
å kronomark måtte, så fort som möjligt,
varda torrlagda, c) Att genom skogsafverk-
ningen, der den bedrifvits mera intensivt,
såsom i närheten af större byar och platser,
frostländigheten ökats, är obestridligt.
Arjepluogs distrikt.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig-
het särskildt å vissa hemman, b) Kan af-
hjelpas. Under senare åren hafva ock före¬
kommit med statsbidrag understödda ut¬
dikningar af frostförande märker, hvilka
företag visat godt resultat, c) Nej.
Kronofogden.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig-
het. b) Genom dränering af inegoj orden
och utdikning af angränsande sankmarker,
särskildt genom utdikningar, som skett med
statsbidrag och under statens kontroll, har
frostländigheten kunnat inskränkas betyd¬
ligt. c) Skogsafverkningen har icke visat
sig öka frostländigheten.
2. Luleå fögderi.
Neder-Luleå distrikt.
a) Frostländighet förekommer inom orten
i rätt vidsträckt omfattning, b) Nämnda
olägenhet kan i allmänhet afhjelpas genom
utdiknipgar, hvilka ock, der de företagits,
visat goda resultat, c) Vid större skogs-
afverkning i närheten af odlingar ökas
frostländigheten i samma mån som skogen
borttages.
Ofver-Luleå distrikt.
a) Orten i allmänhet och särskildt vissa
hemman lida af frostländighet. h) Frost¬
ländigheten motverkas i betydlig mån både
genom god afdikning af inegojorden och
genom utdikning af angränsande sankmar¬
ker, hvilket bekräftas genom i orten verk¬
ställda utdikningar. c) Skogsafverkning sy¬
nes icke hafva medfört ökad frostländighet.
Jockmocks distrikt.
Svar saknas.
Kronofogden.
= länsmannen i Ofver-Luleå distrikt.
3. Kalix fögderi.
Råneå distrikt.
a) Ja i hög grad. b) Erfarenheterna af
utdikning^- och dräneringsföretag äro syn¬
nerligen goda. c) Skogsafverkningen har
i ingen mån bidragit till frostländighetens
ökande.
Neder-Kalix distrikt.
Svar saknas.
164
FRÅGAN 2. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
Öfver-Kalix distrikt.
a) Vissa trakter, synnerligast skogsbyar,
möjligen till en femtedel af socknens stor¬
lek, lida af frostländighet. b) Till större
delen. Der utdikning skett, har resultatet
också varit godt. c) Frostländigheten torde
ej hafva ökats genom skogsavverkning.
Gellivare distrikt.
a) Lägre belägna byar äro särdeles frost-
ländiga, hvaremot de högre belägna, hvilka
snart utgöra flertalet, kunna sägas vara
relativt föga frostländiga. b) Större ut- I
dikningar hafva ej förekommit inom di¬
striktet. De mindre utdikningar, som skett,
hafva varit mer eller mindre ofullständiga
och derför till föga nytta.
jKronofogden.
Svar saknas.
4. Torneå fögderi.
Neder-Torneå och Karl Gustafs socknars j
distrikt.
a) Ja. b) Kan afhjelpas. c) Att frost¬
ländigheten ökats genom skogsavverkning j
är icke kändt.
Öfver-Torneå distrikt.
a) Af frostländighet lida skogsbyarna i
allmänhet mest, de vid Torne eif belägna |
byar mindre, b) Frostländigheten synes i
årligen minskas genom afdikningar af frost¬
förande sankmarker, c) Någon kännedom
derom, att frostländigheten skulle hafva
ökats genom skogsavverkning, har icke kun¬
nat erhållas.
Korpilombolo distrikt.
a) Hela socknen öfver hufvud lider af
frostländighet, vissa byar mer, andra mindre.
Paj ala distrikt.
Svar saknas.
Juckasjärvi distrikt.
a) Inom en del af socknen är frost¬
ländigheten stor. b) I betydlig grad om
också ej helt och hållet. Hittills gjorda
utdikningar, så obetydliga de än varit,
hafva dock visat, att frostfaran något
minskats, c) På en del ställen, der skogs-
afverkningen skett utan planmässighet, vilja
nog fjellnaturens egenskaper göra sig mer
gällande.
Enontekis distrikt.
På grund af sitt nordliga läge lider hela
orten af frostländighet. Denna olägenhet
torde nog på sina ställen kunna till afse-
värd grad afhjelpas genom utdikning af
angränsande myrmarker.
Kronofogden.
Svar saknas.
FRAGAN 2. DOMHAFVANDE.
165
Domhafvande.
I. Kopparbergs län.
Falu domsaga.
Hänvisas till det utlåtande, som afgifvits
af hushållningssällskapets förvaltningsut¬
skott.
Hedemora domsaga.
Någon klagan öfver fr ostlän dighet inom
orten har icke försports.
Ofvan-Siljans domsaga.
a) Orten i allmänhet kan ej sägas lida
af frostländigliet, utan är det hufvudsak-
ligast enstaka hemman och otillräckligt
afdikade nyodlingar i skogarna, som be¬
sväras af sagda olägenhet, b) Med godt
resultat har frostländigheten på orten
minskats genom dikningsföretag, derför
särskildt Orsa och Elfdalens kommuner
årligen anslagit betydliga belopp från sina
skogsmedelsfonder. c) Så vidt bekant, nej.
II. Gefleborgs län.
Gestriklands domsaga.
a)Nej. c) Frostländigheten ökas icke genom
skogsafverkningen. Möjligen minskas den.
Södra Helsinglands domsaga.
a) Endast undantagsvis kan man tala j
om frostländighet inom domsagan, och der
sådan förekommer, äro nog närbelägna större
myrmarker anledningen, c) Det vill synas,
som om frostländigheten, der den kan före¬
komma, icke ökats genom skogssköflingen;
men då den höga skogen, som reglerar neder¬
börden, i allmänhet är eller blifver bort- i
huggen å bondehemmanen, får nog jord¬
bruket å dessa på annat sätt menlig känning
deraf.
Norra Helsinglands domsaga.
a) Frostlända trakter finnas nog på sina
ställen, c) Att frostländighet ökas genom
skogarnas uthuggande, torde vara allmänt
kändt.
Vestra Helsinglands domsaga.
a), b) Här och hvar finnes frostländig
mark, som emellertid börjar på sina ställen
torrläggas, b) Erfarenheten lär, att genom
dikningar m. m. frosten högst betydligt
minskats. Våren kommer tidigare och de
kalla frostnätterna senare, c) Inom vestra
Helsingland torde hittills icke nedhuggning
af skogar orsakat frostländighet.
166
FRAGAN 2. DOMHAFVANDE.
III. Vesternorrlands län.
Ångermanlands Södra domsaga.
Svar saknas.
IV. Jemtlands län.
Herjeådalens domsaga.
a) Hela orten lider af frostländighet i
hög grad, om man undantager enstaka
trakter kring Storsjön. Inom Herjeådalen
torde frostländigheten bero på såväl de
klimatiska förhållandena i allmänhet som
på de öfver hela provinsen emellan bergen
å de vida skogsmarkerna varande ofant¬
liga myrsträckningarna med stagnerande
vatten, hvilkas afdikning hittills alls icke
förekommit, b) Dylika afdikningar, som i
någon mån skett i trakterna kring Stor¬
sjön, synas der hafva något minskat frosten.
Dränering af inegoj orden förekommer nästan
blott genom smala och grunda öppna diken,
men för det mesta icke alls. c) Skogsav¬
verkningarna torde helt säkert icke hafva
förorsakat någon ökning i frostländigheten.
V. Vesterbottens län.
Vesterbottens Norra domsaga.
I denna fråga gäller om domsagan det¬
samma, som domhafvanden i egenskap af
sockenombud sagt om Skellefteå socken.
VI. Norrbottens län.
Piteå domsaga.
Hänvisas till det yttrande, som afgifvits
af kronofogden i Piteå fögderi.
Luleå domsaga.
Svar saknas.
Kalix domsaga.
a) Någon särskild trakt, som lider af
frostländighet, kan icke uppgifvas. Trakten
invid och närmare kusten torde kunna an¬
ses vara temligen frostfri, b) Genom
bättre dränering af inegojorden (täckdiken
finnas ej annat än såsom sällsynta undan¬
tag) och utdikning af angränsande sank¬
marker skall naturligtvis frostländigheten
minskas.
FRAGAN 2. LANDTMÄTEK IST ATEN.
167
Landtmäteristaten.
I. Kopparbergs län.
1 —10. a) Med undantag af Siljansdalen
lider i allmänhet öfre Dalarne af frost-
ländighet. b) Genom utdikning under se¬
naste decennierna af i närheten af den
odlade jorden belägna sankmarker har frost-
ländigheten i afsevärd grad minskats,
c) Deremot synes den i öfre Dalarne be-
drifna skogsafverkningen icke haft någon
inverkan på frostländigheten.
11. a) Nej. b) De på kommunernas
egen bekostnad eller med statslån verk¬
ställda utdiknin garna hafva redan visat sig
välgörande i berörda hänseende, c) Tvärt¬
om, genom borthuggande af skogen kan
frostländigheten minskas.
12. (Jerna socken), a), b) Frostländig¬
heten inom orten har genom afdikning af
en större myr, belägen norr om Skålö,
Nordanåkers och Myrbacka byar betydligt
minskats; dock kunde denna myr och äfven
ett par andra bättre afdikas. c) Skogsaf¬
verkningen i närheten af byggden har ej
bedrifvits så, att frostländigheten derigenom
ökats.
I!5. a) I allmänhet lider orten af frost-
ländighet, framför allt vissa hemman,
b) Denna olägenhet torde i ej ringa mån
kunna afhjelpas. Erfarenheten har äfven
visat att, sedan de efter storskiftets
afslutande verkställda dikningsföretagen,
hvarigenom inom inegoj orden befintliga
sankmarker äfvensom en del å skogsmarken
och i inegornas närhet belägna myrmarker
hlifvit helt och hållet eller delvis torr¬
lagda, frostländigheten betydligt aftagit.
Dock återstår härutinnan mycket att göra
och detta framför allt genom utdikning af
de stora moss- och myrmarkerna, c) An¬
gående skogsafverkningen, så torde den¬
samma uti en högst ringa mån, direkt eller
indirekt, inverka å frostländighetens ökande
jemfördt med de nämnda större frostförande
moss- och myrmarkerna.
14. (Mora och Or sa socknar). Nej.
II. Gefleborgs län.
I. a), b) Kustsocknarna lida föga, ty
der förekomma årligen större eller mindre
utdikningar; men inåt landet lida nog hem¬
manen, som ligga aflägsna från gamla bol-
byn, af frostländighet; och är enda möjlig¬
heten att afhjelpa frostländigheten och lifva
bonden att förbättra sin egendom den, att
intresset för dränering af inegojorden och
utdikning af angränsande marker mer och
mer understödes från statens sida genom
billiga lån. c) Den nu i stort pågående
skogsafverkningen torde mycket bidraga
till de årligen återkommande hastiga tem¬
peraturförändringarna.
2. a) Kustsocknarna lida föga, men de inuti
landet belägna socknarna delvis af frostlän¬
dighet. b) Åtskilliga myrutdikningar och sjö¬
sänkningar hafva utförts, hvarigenom frost-
168
FRÅGAN 2. LANDTMÄTERISTATEN.
ländigheten förminskats, c) Den i stort
skeende totala skogsafverkningen torde nog
bidraga till de hastiga temperaturförändrin¬
garna, som numera förekomma.
3. a) I allmänhet är i Norra Helsingland
frostländigheten icke svår. b) A särskilda
egotrakter, der frostländigheten af ålder
varit större, har en grundlig torrläggning
och ett intensivare bruk visat sig mycket
verksamma att minska, för att ej säga bort¬
taga dess verkningar. Utdikning af när¬
liggande sankmarker har äfven visat sig vara
ett godt och nödvändigt medel till frost-
ländighetens afhjelpande, c) Ej försports.
4. (Oclelbo socken.) a) Vissa trakter lida
af frost, såsom egendomen Romsen, Jädraås-
och Åmotstrakterna och i öfrigt litet hvar¬
städes, der den odlade jorden ligger i när¬
heten af myrdrag. b) Dikning har visat
sig ganska väsentligt bidraga till minsk¬
ning af frost, c) Då skogsafverkningen,
ehuru betydlig, ej bedrifvits på så sätt, att
stora vidder blifvit kalhuggna på en gång,
utan alltid ungskog och medelålders skog
sparats, har ej kunnat märkas, att frost¬
ländigheten ökats genom den hittills skedda
skogsafverkningen.
5. (Södra Helsingland.) a) Frostländig¬
heten kan numera å de större byggderna
betecknas såsom betydligt reducerad och
förekommer i högre grad endast uti de
s. k. finnbyarne, der det i närheten finnas
stora oafdikade skogsmyrar. b) På senare
tider företagna utdikningar och bättre drä¬
nering af inegojorden har härtill varit ett
verksamt medel.
(i. (Norra och Vestra Helsingland.) a)
Endast enstaka byar eller hemman lida af
frost, b) Denna olägenhet har under se¬
nare årtiondena genom afdikningar väsent¬
ligen minskats och skall säkerligen genom
ytterligare dränering af inegojorden och
utdikning af sankmarker nästan helt och
hållet kunna afhjelpas. c) Icke kunnat
förmärkas.
III. Vesternorrlands län.
1. (Sollefteå, Resele och Ramsele tings¬
lag.) a), b) Hemman å »lägre från vatten¬
dragen belägna trakter» äro ofta utsatta
för nattfroster, som genom afdikningar af
angränsande sankmarker torde i väsentlig
mån kunna afhjelpas efter de erfarenheter,
som vunnits.
2. (Norra Ångermanlands Nedre del.)
a) Frostländigheten inom orten är allmän,
ett förhållande, som i hög grad är beroende
på bristande utdikning af förefintliga sump¬
marker. Ty på ställen, der sådana finnas,
äro frostens härjningar mycket svåra. Men
äfven på platser, der dylika marker icke
finnas i nämnvärd grad, åstadkommer fro¬
sten stora förluster för jordbrukaren, be¬
roende på bristande dränering af inego¬
jorden. Täckdiken förekomma mycket spar¬
samt och dikningsmetoderna äro i all¬
mänhet ej tillfredsställande, c) Huruvida
frostländigheten ökats genom skogsafverk-
ning, är ej bekant. Förmodanden derom
får man dock ofta höra uttalas af bönderna.
3. a) Ehuru en del eg or å olika hem¬
man äro utsatta för frost, kan dock icke
sägas, att orten i sin helhet lider af frost,
b) Under de senaste årtiondena hafva ut¬
dikningar af angränsande sankmarker och
särskildt af källsprång i inegorna högst
betydligt minskat frostskadorna, c) Genom
uthuggning af kring inegorna växande löf¬
skog har frostländigheten minskats, men
vill det deremot synas, som om uthuggnin-
gen af barrskog, särskildt gran, skulle öka
frostländigheten, synnerligast om sank¬
marker befinna sig inne i åkerjordens när¬
het. Såsom allmänt omdöme kan dock
sägas, att, trots de stora skogsafverknin-
garna, har frostländigheten minskats. Folk,
som minnes tillbaka till de tider, då sko¬
FRÅGAN 2. LANÖTMÄTERISTATEN.
169
garna stodo orörda, påstår, att det då var
mycket strängare vintrar och i allmänhet
mera nederbörd om sommaren.
4. (Torps socken.) a) I allmänhet lider
ej orten af frostländighet, ifall man bortser
från några mindre terränger å lågländta
ställen i ådalarna och i närheten af bäckar
och myrar, der marken stundom öfver-
svämmas. b) Genom fortgående afdiknin-
gar och äfven på sina ställen genom utdik¬
ning af myrmark minskas denna olägen¬
het efter hand. Dock förekomma låglända
marker i närheten af de större vatten¬
dragen, som ej genom dikning kunna till¬
räckligt torrläggas. Några skogsbyar äro
äfven kända för frostländighet, t. ex. Åse
by, hvars egor ligga i en dalsänka mellan
berg, och Saxen, som har ett högt läge
med skral jord.
IV. Jemtlands län.
a), b) Genom utdikningar hafva många dras ännu i Jemtland. I Herjeådalen är
byar hlifvit mindre frostlända än förut, frostländigheten mycket större.
Mycken torrläggning af sanka marker for-
V. Vesterbottens län.
1—5. a) I allmänhet är Norrland och sär-
skildt Vesterbotten frostländigt. b) Denna
frostländighet kan afhjelpas genom afdik¬
ning, såsom erfarenheten tydligt redan vi¬
sat, der sådan företagits, c) Att frost¬
ländigheten ökats, der den skyddande sko¬
gen borthuggits, är äfven af erfarenheten
bestyrkt; och må härvid såsom anmärk-
ningsvärdt nämnas, att, enligt uppgift, för
de efter afverkning försålda delar af hem¬
man statsbidrag ofta påkallas för frost-
ländighetens förminskande. Undantagsvis
har likväl skogens borthuggande å för-
sumpad mark s. k. granmorland visat sig
minska frostländigheten.
6. (Lycksele socken) a) I allmänhet lida
byarna af större eller mindre frostländig¬
het,. men kan denna olägenhet i betydlig
grad afhjelpas genom dikningar å såväl
inegojord som angränsande sankmarker,
b) På de ställen, der utdikning af frost-
förande marker för flera år tillbaka egt
rum, har frostländigheten, om ej helt och
hållet försvunnit, dock mycket minskats,
c) Skogsa/fverkning har veterligen ej före¬
kommit i den utsträckning, att frostländig¬
heten derigenom ökats.
7, 8. a) Vesterbotten, såsom Norrland
i allmänhet, är besväradt af frostländighet.
b) Denna olägenhet har dock under sista
tiden i betydlig mån minskats genom så¬
väl statens anslag till som enskilde jord-
egares lifliga intresse för dränering och
dylikt, c) Den pågående skogsafverknin¬
gen kan man i allmänhet anse bidraga till
ökandet af frostländighet med få undan¬
tag såsom en del försumpad morländig
marks afrödjande.
9. Såsom allmänt omdöme torde kunna
sägas, att länet lider af frostländighet,
hvarför såväl bättre dränering som afdik¬
ning äro af nöden.
10. a) Ja. Många hemman och lägen¬
heter lära ej lemna sädesafkastning mer än
högst hyartannat år i medeltal, b) Dock
uttalas allmänt den åsigten af de gamla,
22
170
FRÅGAN 2. LANDTMÄTERISTATEN.
att frostländigheten under en mansålder
visat en påtaglig minskning. Till stöd
härför anföras fakta, utvisande, att hem¬
man, som förr kunnat gifva afkastning
endast hvart 3—4 år, nu lemna årlig af¬
kastning. b) Att utdikning af närliggande
sankmarker är den mest bidragande or¬
saken härtill, tros allmänt, ehuru man
också måste medgifva, att den bättre drä¬
nering af inegoj orden, som blifvit genom¬
förd, gör sitt till. c) Att skogsafverknin-
gen ökat frostländigheten, torde vara svårt
att påvisa. Möjligen torde den i vissa fall
tvärtom hafva bidragit till minskningen af
densamma, i det att afverkade trakter, der
afdunstning obehindradt kunnat fortgå, visat
mindre tendens till försumpning.
i
VI. Norrbottens län.
1. Deltagit i yttrandet från hushållnings¬
sällskapets förvaltningsutskott.
2. a) Hela orten lider i allmänhet af
frostländighet, dock mindre nu än förut,
h) I allmänhet påstås, att utdikning af an¬
gränsande sankmarker utgör den väsent¬
liga orsaken till frostländighetens minskan¬
de, men torde äfven bättre dränering af
inegorna i stor mån bidraga till förbättrin¬
gen. c) Skogsafverkningen torde ännu ej
hafva försiggått i så stor skala, att icke
skogarna ännu lemna skydd för kalla vindar,
men torde möjligen sumpiga trakter genom
afverkning hafva betydligt uttorkat och
sålunda i viss grad upphört att föröka
frostländigheten.
3. a), b) Genom senare tiders afdik-
ningar och odlingar har frostländigheten
minskats, c) Såvidt bekant, har icke skogs¬
afverkningen ökat frostländigheten.
4. a), b) Utdikningars betydelse för
frostländighetens minskande är ett axiom.
Svaret bör sålunda sökas i det förhållande,
om odikade sumpmarker finnas; och sådana
finnas i stor utsträckning. Sjöuttappnin-
gar kunna deremot understundom öka frost¬
ländigheten. c) Befintliga skogsbitar hafva
genom borttagandet understundom visat sig
utöfva skydd för kalla och fuktiga vindar.
5. a) Frostländighet kan icke sägas be¬
svära annat än vissa hemman. Den har
numera icke så stor betydelse, då allmogen
börjat lägga an mera på odling af foder¬
växter i stället för spannmål, b) De om¬
fattande dikningsföretag, som på senare
tid företagits och synas fortsättas, hafva
än mer förringat frostens inverkan. Ordent¬
lig afdikning af frostförande marker utgör
oftast ett ofelbart skydd mot nattfroster¬
nas härjningar, c) Huruvida åter skogs¬
afverkningen ökat frostländigheten, är svårt
att afgöra. De fall, då för inegorna skyd¬
dande skogstrakter afverkats, torde ej ännu
vai'a så många.
<>. a) De vid sankmarker belägna hem¬
manen lida af frostländighet, hvilket dock
b) kan afhjelpas genom torrläggning af
dessa sankmarker, enligt hvad erfarenheten
visat.
FRÅGAN 2. SK0GS8TAFKN,
17 J
Skogsstaten.
I
I. Gelle-Dala distrikt.
Kopparbergs revir.
Svar saknas.
Öster-Dalarnes revir.
a) Af frostländighet besväras orten icke
så litet. Särskildt gäller detta de öfre
socknarna, Elfdalen och Orsa, der sump¬
marker förekomma bland inegorna samt
ofvanför dessa belägna trakter, b) Erfaren¬
heten har dock visat, särskildt hvad Orsa
och Elfdalen beträffar, der stora utdik-
ningar på bekostnad af dessa socknars
skogsmedelsfonder verkställts, att dessa
betydligt motverkat frostländigheten, ja
till och med på sina ställen upphäft den¬
samma. c) Att genom hittills verkställda
skogsafverkningar frostländigheten ökats,
har icke förnummits.
Sårna revir.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig¬
het, hvilket emellertid torde i hög grad
afhjelpas genom utdikning af angränsande
sankmarker och inom vissa trakter genom
god dränering af inegojorden. c) Som sko¬
garna inom . Sårna socken stå under skogs-
statens kontroll, ega endast begränsade och
ordnade afverkningar rum, hvarför med
hänseende till frostländigheten desamma ej
hafva något menligt inflytande. Att frost¬
ländigheten af annan orsak ökats, har ej
heller försports.
Transtrands revir.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig¬
het; de lågt belägna egorna mera, än de
som äro belägna å höjder, b) Genom ut¬
dikning af närliggande myrmarker samt
ordentlig dikning af sjelfva åkerjorden,
skulle, helt säkert, frostländigheten i hög
grad förminskas. Erfarenheten af utdik¬
ning af myrar, belägna invid byarna, har
visat, att så blifver förhållandet, c) Då
af verkningar na å skogarna här ske genom
timmerblädning, så uppstå icke större luckor
uti skogsbestånden, till följd hvaraf heller
icke afverkningarna kunna hafva något
inflytande på frostländigheten.
Vester-Dalarnes revir.
Nej.
Gestriklands revir.
a) Der hemmanen ligga samlade till större
byar, är det endast vissa år, som frosterna
förorsaka afsevärd skada. Deremot lida
hemman, som ligga enstaka på skogen och
omgifna af myrar, ofta af frostländighet.
Undantag härifrån göra dock en del går¬
dar, belägna på höjder eller intill större
sjöar, b) Att frostländigheten skall i be¬
tydlig mån kunna minskas genom bättre
dränering af inegojorden och utdikning af
angränsande myrmarker, är otvifvelaktigt,
likasom att hela ortens klimat skulle kunna
betydligt förbättras, om en allmännare ut¬
dikning af skogarnas myrmarker kunde
tänkas verkställd. Som några mera om¬
fattande afdikningar af myrmarker ej förr
än under sista åren företagits, är här ingen
erfarenhet derutinnan vunnen. Andra orter
deremot, hvarest större dikningar för frost-
ländighetens minskande företagits med
172
FRAGAN 2. SKOGSSTATEN.
statsanslag, hafva från att vara bland de
frostländigaste blifvit nära frostfria. Så
t. ex. Äppelbo socken i Stora Kopparbergs
län. c) I allmänhet har skogssköflingen ej
ännu inom reviret gått så långt, att större
trakter blifvit totalt blottade på skog, utan
så pass mycket finnes dock vanligen qvar,
att dimmorna från skogsmyrarna dämpas.
De skogstrakter, som blifvit fullständigt
blottade på skog, hafva ej ännu den om¬
fattning, att de kunnat märkbart inverka
på klimatet.
Vestra Helsinglands revir.
a) Inom de högre belägna delarna af
reviret finnas nog rätt många skogshem¬
man, som lida af frostländighet. men detta
dock i mindre utsträckning, än man kan
antaga, b) I hvad mån denna olägenhet
kan afhjelpas genom bättre dränering af
inegoj orden eller utdikning af angränsande
sankmarker, är omöjligt uppgifva utan tids¬
ödande undersökningar, c) Att skogsafverk-
ning ökat frostländigheten, har icke för¬
sports.
Norra Helsinglands revir.
a) Ramsjö socken samt i allmänhet de
högre belägna delarna af samtliga socknar
lida af frostländighet. b) Denna olägenhet
skulle ej obetydligt kunna afhjelpas genom
afdikningar, men i en del socknar äro
måhända äfven sjösänkningar nödvändiga.
Hvad emellertid det kan kosta att uppe¬
hålla ett jordbruk i skogsbyggden, derom
lemnar Ramsjö kyrkoherdeboställe ett ta¬
lande bevis. Äf skogsförsäljningsmedel an¬
vändes derstädes under åren 1878—1892
12,340,8 0 kronor till jordbrukets förbätt¬
rande och sedermera har derpå nedlagts
dels dåvarande behållning 788,6 5 kronor,
dels 1,000 kronor årligen, sammanlagdt
öfver 23,000 kronor, utan att dock, enligt
hvad förnyad ansökan om ytterligare bi¬
drag med årligen 1,000 kronor gifver vid
handen, jordbruket derstädes kan undvara
detta bidrag af skogen.
Öfver jägmästaren.
Se under Litt. H.: särskilda yttranden.
II. Mellersta Norrlands distrikt.
Medelpads revir.
a) Om man ej kan säga, att orten i sin
helhet lider af frostländighet, måste man
dock beakta, att hvad landtmannen bär
mesta fruktan för, det är just frosten och
de olyckor, densamma drager med sig. Åt¬
skilliga hemman äro årligen hemsökta af
frostskador, så att sädes- och potatisodling
är så godt som alldeles omöjlig derstädes.
Merendels förekomma dessa hemman å
höjder och i revirets vestliga del. b) An¬
gränsande sankmarkers utdikning anses här¬
vidlag ej tillräcklig för botandet af detta
onda, om ock väsentliga förbättringar skulle
derigenom vinnas. Deremot hafva utdik-
ningar visat goda resultat å inegojord i
skyddade lägen. Exempelvis kan anföras,
att för några och 20 år tillbaka utdikades
invid Vallens by i Hafverö socken af en¬
skild person en större källa, hvilket i högst
afsevärd grad minskade frostskadorna. Då
för några år sedan afioppet från denna
källa ej underhölls, utan diket fick igen¬
slamma, anfördes allmänt klagomål öfver
frostskador, från hvilka man så länge varit
befriad, c) Någon erfarenhet, att frost¬
ländigheten ökats genom afverkningar, kan
visserligen ej åberopas, men allmogens upp¬
fattning är likväl den, att barrskog, som
ligger vester om högt belägna frostländiga
åkrar och intill desamma, alltid bör för
yxan sparas.
Hernösands revir.
a) I allmänhet kan sägas, att orten lider
FRÅGAN 2.
SKOGSSTATEN.
173
af frostländighet. b) Denna olägenhet kan,
som erfarenheten visat, afhjelpas genom
flitig utdikning af sankmarker, om blott
vilja och förmåga dertill finnas, c) Der
skog finnes qvar, som skyddar mot vest-
liga och nordliga vindar, minskas frost-
ländigheten, under det att skogsafverkning
å dylika platser bidrager till ökad frost¬
ländighet.
Junsele revir.
a) Frostländighet till förfång för jord¬
bruksnäringens bedrifvande måste anses
vara regel å flertalet hemman och lägen¬
heter, hvilka äro något mera aflägset be¬
lägna från de stora hufvudelfvarna. Efter
dessa senare lider i allmänhet jordbruket
blott obetydligt deraf, så att i vanliga år
spannmål, såsom korn och råg, mognar
utan svårighet samt hafre under flertalet
år inom revirets alla socknar utom i Junsele
och Ramsele, der detta sädesslag oftast må¬
ste, äfven på ställen utefter elfven, skäras
grönt. Trakter, belägna blott '/2 å 1 mil från
hufvudelfvarna, lida afsevärdt af tidiga höst¬
froster, enstaka, högre belägna gårdar eller
byar reda sig temligen väl, då deremot
andra, i detta fall flertalet, blott undan¬
tagsvis kunna vara säkra för nattfrosten
i augusti månad, hvadan, då befolkningen
icke förty fasthåller vid osäker sädes-
produktion, kornet i allmänhet skäres half-
moget. Vår- eller försommarfrosterna äro
deremot mindre farliga, i följd hvaraf ock
det till afkastning säkraste sädet är råg,
hvilket dock med hänsyn härtill odlas all¬
deles för litet. Potatisblasten är i allmän¬
het å skogs- eller, som de här kallas, tjell-
hemmanen svartfrusen i medio af augusti.
Då således odling af potatis å sagda skogs¬
hemman är osäker, reda sig deremot för¬
utom denna äfven andra rotfrukter såsom
rofvor, morötter och kålrötter temligen väl
mot frost å först berörda jordbruk efter
hufvudelfvarna. Utdikning af myr- och
kärrmarker, hvilka oftast finnas i omedel¬
bar närhet af gårdarna, gör otvifvelaktigt
mycket för frostländigbetens minskande,
hvarå finnas flera oomtvistliga exempel,
c) Uppdämning af sjöar invid egorna, i
och för flottning, bidraga på mer än ett
ställe till frostländighetens ökande. Af-
verkning af skog, der sådan skett såsom
kolafverkning, å nordliga och vestliga si¬
dorna om inegorna torde nog på några
ställen hafva ökat frostländigheten.
Tåsjö revir.
a) I allmänhet lider orten af frostländighet.
b) Att en bättre dränering afsevärdt på¬
skyndar växtligheten och förminskar frost¬
ländigheten, anses oomtvistligt. Efter ut¬
dikning af angränsande sumpmarker har
enligt samstämmig utsago förbättring in-
trädt, men, huruvida denna stått i skäligt
förhållande till kostnaden för vattenafled-
ningen, synes ovisst. Sanka, kala myrar
äro säkerligen vida mindre skadliga än
skogbeväxta, vattensjuka trakter, och i
synnerhet om den syrliga marken ligger
ofvanför odlingen, brukar den vara frost¬
förande. c) Om genom skogsafverkning,
sjösänkning etc. frostländigheten ökats, är
okändt, men genom de på många ställen
tillväxande försumpningarna måste så in¬
träffa.
Anundsjö revir.
a) Frostländigheten är ganska allmän
särskildt i det öfre skogslandet, men torde'
b) så småningom förminskas, i det att sanka
marker mer och mer börja utdikas, c) Skogs-
afverkningen kan icke sägas hafva haft
någon direkt märkbar inverkan på frost¬
ländigheten, med undantag af vissa slutt¬
ningar med derintill gränsande större myr-
sträckningar, som genom skogens utglesning
utsättas för den skarpa nordanvinden.
Ostra Jemtlands revir.
a) Mera högt eller vid större sjöar be¬
lägna hemman lida ej af frostländighet.
I allmänhet torde ej mera än högst 25 %
af de inom Östra Jemtlands revir befint¬
liga hemman kunna anses lida af frost-
174
FRÅGAN 2.
SKOGSSTATKN.
ländighet. b) Med statsanslag understödda
utdikningar af moss- och sankmarker hafva
mångenstädes minskat frostländigheten.
c) Genom skogsafverkningen synes frost¬
ländigheten ej hafva ökats åtminstone ej
i afsevärd grad.
Fors socken af Östra Jemtlands revir.
a) Nej. Endast å vissa ställen efter
bivattendrag, omgifna af sankmarker, före¬
finnas egentliga frostlägen, b) Att frosten
minskats genom utdikning af angränsande
sankmarker är tydligen ådagalagdt. c) Att
frostländighet ökats eller uppkommit genom
skogsafverkning har icke förekommit, då
skogen här ingenstädes så hårdt anlitats.
Norra Jemtlands revir.
a) Orten och speciellt vid vattendragen
lågt liggande egor lida af frostländighet.
b) Åkerjordens dränering är så godt som
okänd. Från alltför sanka platser aflägs-
nas vattnet genom öppna diken. Större
afdikningar af frostförande marker hafva,
såvidt kändt är, ingenstädes inom länet
utförts. Statshjelp har erhållits för upp¬
tagande af hufvudafloppen; men dels vid¬
makthållas ej dessa, dels fullföljas ej dik-
ningsföretagen genom upptagande af sido-
diken och tvärdiken. På enstaka ställen
hafva inegoområdena närliggande myrmar¬
ker afdikats och frostländigheten här min¬
skats. c) Någon ökning af frostländighet
i följd af afverkning har ingenstädes för¬
märkts.
Norra delen af Norra Jemtlands revir.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig¬
het, vissa byar och hemman dock i mindre
grad än andra, b) Denna olägenhet anses
kunna afhjelpas dels genom bättre dräne¬
ring af inegojorden och angränsande egor
med fuktigt läge dels genom torrläggning
af kringliggande sankmarker. Inom vissa
byar hafva afdikningar med tillhjelp af
statsbidrag blifvit verkställda å myrmarker
med ganska stor ytvidd, hvarigenom frost¬
ländigheten visserligen minskats, men då i
allmänhet endast afloppsgrafvar blifvit upp¬
tagna, och sankmarkerna derför ej blifvit
fullständigt torrlagda, samt dels inom dessa
byar dels å angränsande byområden om¬
fattande myrmarker förefinnas, hvilka hit¬
tills lemnats alldeles oberörda af afdikning,
har frostländigheten långt ifrån fullständigt
afhjelpts. Uti Norra Jemtlands hufvud¬
sakligen af gammal oväxtlig gran bestående
skogsbestånd är marken till stor del stadd
på öfvergång till försumpning, hvilket ut¬
gör en bidragande omständighet till svårig¬
heten'att bekämpa frostländigheten.
Vestra Jemtlands revir.
a) Orten lider icke i allmänhet af frost¬
ländighet utan endast vissa, företrädesvis
inom fjelltrakterna belägna hemman: dock
förekomma fjellhemman inom Offerdals
och Undersåkers socknar, hvilka äro för-
vånansvärdt litet utsatta för frost, såsom
o
exempelvis de högt belägna byarna Allo och
Kaxås inom Yörstnämnda och Ottsjö i sist¬
nämnda socken. Inom den odlade bygg-
den invid de större sjöarna existerar ett
och annat frostländigt hemman, men i regel
äro dessa byar frostfria och lemna der
såväl spannmål som rotfrukter goda skördar,
b) Företrädesvis inom Hallens och Offer¬
dals socknar hafva storartade afdikningar
af intill byarna liggande sumpmarker verk¬
ställts, hvilka företag visat sig mycket
välgörande för frostländighetens minskande.
Ännu bör dock mycket kunna afhjelpas
såväl genom sagda afdikningar som äfven
genom inegojordens bättre dränering, c) Nå¬
gon erfarenhet af att frostländighet ökats
genom skogsafverkning eller annan orsak
föreligga icke.
Socknarna Under såker, Are och Kall af
Vestra Jemtlands revir.
a) Orten lider på grund af högt läge
öfver hafvet, 320 meter och deröfver, i
allmänhet af frostländighet. Otvifvelaktigt
är, att å många ställen frostländigheten
FRÅGAN 2. SKOGSSTATEN.
175
skulle åtminstone i någon mån minskas
genom bättre afdikning af inegojorden samt
afdikning af angränsande frostförande myr¬
marker. e) Med bestämdhet påstås, att
hänsynslös skogsafverkning å hemman i
närheten af fjellen ökat frost!ändigheten
samt omöjliggjort odling af säd och rot¬
frukter. I Handöls by. cirka 530 meter
öfver hafvet samt för renbetesfjellens ut¬
vidgning inköpta hemmanet Skårsdalen,
cirka 500 meter öfver hafvet, har upp-
gifvits, att, innan skogen afverkades (af-
verkad till 10 verktum i roten), korn ej
sällan mognade, men att det numera aldrig
inträffar.
Het •jeådalen s rev vt ■.
a) Inom hela reviret är frosten till mycken
skada, med undantag af å högre belägna
trakter kring Storsjön och Näck l ön. b ) In¬
om Herjeadalen torde frostländigheten mera
bero pa klimatförhållandena i allmänhet än
på frostförande sankmarker, då deremot
den afdikning af dylika marker, som egt
rum inom Storsjöns vattenområde, minskat
frostländigheten; dock hafva dessa arbeten
ej företagits i den omfattning, som synes
vara behöflig, c) Skogsafverkningen torde
helt säkert icke hafva förorsakat någon
ökning af frostländigheten.
Hede tingslag af Herjeådalens revir.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig-
het (höstfrost), b) Detta afhjelpes väsent¬
ligt genom utdikning af angränsande sank¬
marker. Inom Vemdalens by har utdikning
åt sankmarker egt rum och har frostländig¬
heten derigenom minskats, c) Ökad frost¬
ländighet på grund af skogsafverkning har
hittills ej förmärkts, emedan afverkning i
så stor omfattning ännu ej egt rum.
Of ver jägmästaren.
a) Frostländighet förekommer ganska all¬
mänt, men torde b) på många ställen kunna
till någon del afhjelpas genom utdikning af
närliggande sankmarker och källdrag samt
genom noggrann dränering af inegojorden.
(■ ) I för fjellvindarna exponerade lägen ökas
frostländigheten genom skogsafverkning i
närheten.
III. Vesterbottens distrikt.
Jörns revir.
a). Under vissa år lider orten af frost¬
ländighet, dock mindre å högre belägna
ställen, b) Genom utdikning af angrän¬
sande sankmarker har visat sig, att frost¬
ländigheten minskats, hvarför dylika ut-
dikningar äro att anse såsom högst nöd¬
vändiga. c) Genom hittills varande skogs-
afverkningar har ej frostländigheten ökats.
Norsjö rev'n\
a) Särskildt Malå socken, men äfven
många hemman inom Norsjö och Skellefteå
socknar lida af frostländighet. b) Täck¬
dikning af inegojorden och utdikning af
angränsande sankmarker torde vara enda
sättet att få denna olägenhet afhjelpt.
Flera större utdikningsföretag, som för
sagda ändamål redan kommit till stånd
genom lån ur odlingslånefonden eller med
understöd af allmänna medel utan betal¬
ningsskyldighet, hafva påvisat nyttan och
nödvändigheten af dessa arbeten, c) A ett
eller annat ställe, der starkare afverkningar
i större utsträckning egt rum, synes frost¬
ländigheten ha ökats.
Burträsks revir.
a) Byarna vid kusten samt omkring Bur¬
träsket, Göksjön och Stora Bygdeträsket
m. fl. stora sjöar lida endast i ringa grad
af frostländighet. Sådana byar, särskildt
i öfre delen af Burträsks socken, som äro
176
FRÅGAN 2. SKOGSSTATEN.
omgifna af myrar eller grunda sjöar, lida
mera deraf, b) Frostländigheten har i all¬
mänhet minskats efter afdikning af frost¬
förande myrar, men något ökats vid sjö¬
sänkningar. Denna senare olägenhet torde
dock få betraktas såsom ett öfvergående
midt, som troligen kommer att försvinna
vid mera fullständig torrläggning af utgräf-
ningslägenheterna. Myrarnas snara torr¬
läggning i större utsträckning fordrar nog
drygare kostnader, än de små hemmans-
bruken i revirets öfre del i allmänhet kunna
bära. c) Det har i några fall visat sig,
att afverkning af barrskog, som växt mellan
odlad mark och myra, föranledt, att frost¬
ländigheten ökats.
Degerfors revir.
a) Frosten kan här anses för jordbrukets
värsta fiende, b) Det kan med säkerhet
antagas, att genom dylika åtgärder frostens
förderf bringande verkningar skulle betyd¬
ligt minskas, c) Något, exempel på att
skogsafverkningar ökat frostländigheten
kan ej härifrån anföras.
Södra Lycksele revir. .
a) De flesta hyar lida af frost, hvilken
till viss grad kan hjelpas genom dränering
samt dikning af närliggande sankmarker,
c) Genom skogsafverkningarna kommer
frostländigheten troligen att ökas.
Norra Lycksele revir.
a), b) De flesta hemman inom reviret;—
med undantag för dem som omgifvas på eu
eller annan sida af djupare vatten lida
af frostländighet och kunna endast genom
afdikning af angränsande sankmarker deri¬
från befrias. På de fa ställen, der stats¬
bidrag för flera år sedan lemnats för af¬
dikning, har frostländigheten märkbart
minskats, såsom fallet bland andra är med
Lycksele kyrkoplats. c) Skogsavverkning
har ej förekommit i den omfattning, att
frostländigheten derigenom ökats.
o #
Asele revir.
a) T. någon mån frostländiga äro vissa
byar inom o Åsele socken, såsom Gafsele,
Söråsele, Åkerberg, Stenselekroken, Lill-
Lögda och Sandsjö. Vissa ogynnsamma år
gifver sig detta onda tillkänna inom Åsele
socken i lika hög grad som i öfre delarna
af lappmarken, b) Endast i ett par fall
liar utdikning af till inegorna gränsande
sankmarker med statsbidrag verkställts,
nemligen i Söråsele och Gafsele (möjligen
också i Lill-Lögda) byar. I Söråsele har
utdikningen af den nordost om byn belägna
syrländiga skogsmarken haft mycket god
verkan. I Gafsele deremot synas dränerin¬
gens följder icke motsvara förväntningarna.
Dräneringen af inegojorden bör verkställas
i större omfattning, än hvad nu är fallet,
äfvenså torrläggning af till åker angrän¬
sande försumpad skogsmark.
Sorsele revir.
a) Orten kan i allmänhet sägas lida af
frostländighet, hvilken delvis beror på den
kuperade terrängen. Denna tvingar nem¬
ligen till att förlägga odlingen till dalarna
med dess kallare luftlager och större frost¬
ländighet. Äfven beror frostländigheten
på förekomsten af betydligt vidsträckta
myrar, b) I ej obetydlig mån kan genom
de senares rationella utdikning frostländig¬
heten minskas, hvarom de visserligen få
utdikningar, som hittills inom reviret verk¬
ställts, bära vittne. Någon bättre dränering
af inegojorden är ej behöflig, då jordmånen
icke någonstädes består af något mäktigare
lerlager, och dä densamma oftast är be¬
lägen ä starkt sluttande mark vid foten
af bergen, c) Som någon skarpare skogs¬
afverkning inom reviret ej eger rum, kunna
skogsafverkningarna ej i ringaste man öka
frostländigheten någonstädes.
Stensele revir.
a) Frostländighet finnes allmänt, b) För¬
sök att minska denna frostländighet har
företagits i mycket ringa grad. c) Skogs-
afverkningen kan ej sägas hafva ökat frost¬
ländigheten.
FRÅGAN 2.
sKogsstaPeN.
177
Vilhelmina revir.
a) Under år med ej fullt gynnsamma
väderleksförhållanden olider orten ganska
allmänt af frost, b) Åkerjorden är i all¬
mänhet högst ofullständigt dränerad; och
torde utan allt tvifvel en bättre och full¬
ständig dränering af densamma samt ut¬
dikning af angränsande sankmarker i högst
väsentlig grad bidraga till frostländighetens
minskande. Dock hafva ännu ej några
erfarenheter härutinnan vunnits af inom
orten utförda dylika arheten, enär dessa
först på senaste åren påbörjats, c) Nej.
Fredrika revir.
a) Om man undantager Tallsjö, Viska,
Strands, Baksjölidens, Nordanås och Sten-
sjö byar inom Fredrika socken samt Varg¬
träsks by inom Örträsks socken, hvilka byar
nästan årligen lida frostskada å sina in-
egor till följd af i närheten eller omkring
dem belägna sumpmarker, kan anses, att
orten i allmänhet icke lider af frostlän-
dighet. b) Som inom ofvannämnda byar
frostskadan är att helt och hållet tillskrifva
byarna omgifvande sumpmarker, torde frost-
ländigheten ej kunna afhjelpas eller för¬
minskas genom andra åtgärder än dessa
sumpmarkers utdikning. Utdikningsåtgär-
der, dock icke af någon mera betydande
omfattning, hafva på åtskilliga ställen vid¬
tagits, såsom t. ex. inom Viska och Nor¬
danås byar, hvarest, åtminstone inom den
sistnämnda, genom en större myrs utdik¬
ning frostländigheten under de senare åren
betydligt förminskats, c) Exempel på att
frostländigheten ökats, förekommer icke.
Bjurholms revir.
a) Det finnes i allmänhet lika många
»hårdårs» som »godårs» byar. För öfrigt
gifves det vissa lägenheter i Säfvars och
Bjurholms, ja äfveninom de öfrigasocknarna
i reviret, hvarest sällan ofrusen spannmål
skördas. Såsom exempel må anföras, att å
ett krononyhygge Krångelbäck Säfvar det
före 1901 hade frusit 7 år å rad; och flera
sådana ställen finnas. Till frostländta om¬
råden räknas, bland andra, Umeå stads
vretar, Tafle landtbruksskola Inner^Tafle,
belägen vid kustlandsvägen s/4 mil öster
om staden, m. fl. I Inner-Tafle heter det:
»det är händt, bara man ser stjerna», d. v. s.
frost inträffar vid första stjernklara natt på
hösten.
Det är ingalunda brist på dränering af
inegojorden, som åstadkommer frostländig¬
heten, utan närliggande försumpade skogs¬
marker och vattensjuka mossar, som alstra
de kalla frostförande luftströmmarna, h) Be¬
träffande frågan, huru frostländigheten
skall motarbetas, så måste man i första
rummet sätta utdikning af närliggande myr-
och sumpmarker, c) Det är naturligt, att
ju mera barrskog, isynnerhet gran, som
den kalla luften måste passera för att
uppnå öppna fältet, desto bättre är det,
ty skogen afgifver under natten den värme,
som den upptagit under dagen. Dessa bäl¬
ten hafva äfven en annan betydelse, nem¬
ligen att bryta de häftiga vindarna.
Öfver jägmästaren.
Se anmärkning under frågan 1.
IV. Norrbottens distrikt.
Piteå revir.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig-
het. b) Dylika åtgärder hafva af erfaren¬
heten visats vara det verksammaste medel
till förekommande af frostländighet. c) Er¬
farenheten gifver icke detta vid handen.
Elfsby revir.
a) Alldenstund reviret till största delen
är högt beläget och temligen kuperadt
land, spelar försumpningen en mycket ringa
rol, då mossarna förekomma i temligen
obetydlig utsträckning och alltid i mindre
23
178
FRAGAN 2. SKOG SSTATEN.
komplexer, hvilket gör, att äfven frost-
ländigheten är ganska ringa, b) Erfaren¬
heten har visat, att genom afdikning har
frostländigheten betydligt minskats, men
för densammas fullständiga borttagande
erfordras markens fullständiga uppodling
med påförande af mineraljord m. m.
c) Skogsafverkningen anses vara gyn-
ande för frostländigheten, då densamma
bedrifves i omedelbar närhet af myrmarker.
Kring myrarna böra qvarlemnass. k. skydds-
bälten af orörd skog.
Arvidsjaurs revir.
a) En hel del hemman inom reviret lida
af frostländighet. b) Genom dylika åtgärder
bör dock frostländigheten i väsentlig mån
minskas. Dels helt och hållet på bya¬
männens egen bekostnad, dels med stats¬
bidrag har dikats och dikas inom ett tjugu¬
tal uppgifna byar inom reviret. Att frost¬
ländigheten å dessa trakter i mycket vä¬
sentlig grad minskats, är oomtvistadt, men
lider en del af dessa byar, t. ex. östra delen
af Glommerträsks by, fortfarande af frost,
alldenstund å angränsande kronopark stora
vidder frostförande myrar förefinnas. Ett
önskemål skulle vara, att staten å sina
skogar i större skala än hittills verkställde
afdikning af frostförande marker, c) Genom
skogsafverkningen har icke frostländigheten
ökats. Vattenuppdämning för flottning torde
nog mången gång orsaka frost.
Öfre Byske revir.
a) I allmänhet lider orten af frostländig¬
het. b) Torrläggning af i närheten utaf
odlingarna liggande sanka marker har visat
sig vara det verksammaste medlet för af-
hjelpandet af ifrågavarande olägenhet, c)
Att skogsavverkning orsakat ökad frost¬
ländighet har, då skogssköfiing eller öfver-
afverkning genom lag är förhindrad, icke
kunnat förmärkas. Ortens aflägsna läge
och de på grund deraf mindre gynnsamma
afsättningsförhållandena för skogsprodukter
torde i öfrigt lägga hinder i vägen för en
| så fullständig afverkning, att klimatför-
S hållanden deraf skulle påverkas.
Malmesjaurs revir.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig-
j het. b) Genom bättre dränering af syrlig
| inegojord samt genom angränsande myr-
[ markers torrläggning anses frostländigheten
till det mesta kunna afhjelpas. Inga er¬
farenheter särskildt för detta revir ha dock
{ gjorts, c) Genom att dammar i flottlederna
hållas för länge stängda (stundom till bör¬
jan af juli månad), så att det iskalla vår¬
vattnet genomsyrar förefintliga lågstränder,
ökas frostländigheten.
Arjepluogs revir.
a) Orten lider i allmänhet af frostländig-
! het. b) Ett intensivare dränerande af så¬
väl inegojord som i inegornas .närhet be-
I lägna sankmarker måste anses småningom
afhjelpa denna olägenhet. Der dränering
förekommit, har den visat god verkan,
c) Någon ökning äf frostländigheten genom
skogsavverkning har ej iakttagits.
Var iså revir.
a, b) Några utdikningar för minskande
af frostländighet å kronopark hafva ej
förekommit, men vore önskliga på en del
ställen. A hemmanen är frostländigheten
ej i allmänhet så synnerligen stor; men
! välbehöfligt vore, om utdikningar af sank¬
marker i större skala än hittills med bidrag
af statsmedel kunde ske. c) Genom skogs-
afverkningarna har ej egentligen, såvidt
i kunnat förmärkas, ökning af frostländig-
| heten egt rum; dock böra vid myrmarkerna
j skogsbälten till skydd mot skogen vid
skogsafverkningarna alltid lemnas.
I Jockmocks revir.
a) Till belysande af, i hvilken mån orten
lider af frostländighet, bifogas en tabell
| öfver iakttagna frostnätter under vegeta¬
FRÅGAN 2. SKOGSSTATEN.
179
tionsperioden 1891—1901 *). b) Den obe¬
tydliga areal, som är uppodlad, synes vara
tillräckligt dränerad. I allmänhet är det
endast en liten fläck närmast gården, som
är odlad, och som marken derstädes för
det mesta är sandig och torr, behöfves
ingen vidlyftig dränering. Myrodlingen
ligger ännu i sin linda inom orten. Att
utdikning af sankmarker, som gränsa intill
odlade marker, skulle bidraga att minska
frostländigheten för dessa, kan man med
visshet antaga, enär erfarenheten visar,
att grödan i dylika lägen alltid drabbas
hårdast af frosten. Direkta undersökningar
hafva dock i allt för liten skala blifvit
anställda, för att några exakta rön skulle
kunna påvisas, c) Några exempel på, att
frostländigheten ökats genom skogsafverk-
ning, kunna icke inom orten påvisas; tvärt
om lär frostländigheten i en by inom sock¬
nen — Pjeske — hafva minskats, sedan
den närmast intill inegorna belägna skogen
afverkats. Från samma håll har uppgifvits,
att urtappning af sjöar förorsakat ökad
frostländighet.
Perlelfvens revir.
a) Ja. b) Frostländigheten torde ej ge¬
nom dränering kunna förminskas, enär de
odlade tegarna äro belägna rundt omkring
den på upphöjdare plats uppförda gården
och sålunda hafva ett sluttande läge. Der¬
emot skulle med all säkerhet utdikning af
angränsande myrmarker i detta hänseende
* Denna tabell utvisar i hufvudsak:
Ar.
|
Antal frostnätter.
|
(+ 0“ och derunder).
|
|
|
Maj.
|
Juni.
|
Juli.
|
Augusti.
|
1891
|
17
|
8
|
1
|
5
|
1892
|
25
|
6
|
1
|
4
|
1893
|
18
|
1
|
|
5
|
1894
|
12
|
|
|
|
1895
|
18
|
1
|
|
2
|
189H
|
21
|
2
|
|
|
1897
|
11
|
|
B
|
|
1898
|
12
|
1
|
observationer
|
saknas.
|
1899
|
29
|
10
|
|
10
|
1900
|
observationer
|
• saknas.
|
|
|
1901
|
22
|
|
|
2
|
(Dessa observationer äro gjorda i elfdalen. Frostländigheten ökas, i mån som Jandet höjer sig
från denna.)
verka godt, men skulle för den enskilde
dylika arbeten ställa sig allt för kost¬
samma. c) Att i närheten af åkertegarna
borttaga befintlig skog synes ej hafva haft
någon inverkan till det sämre.
Storbackens revir.
a) Orten i allmänhet, b) Dränering af
inegoj orden obehöflig. Genom utdikning af
angränsande sankmarker minskas frostlän¬
digheten. c) Någon ökad frostländighet
| genom skogsafverkning har ej förmärkts.
Bodens revir.
a) Frostländiga äro särskildt de norra
delarna af reviret, der mossar och vatten-
I sjuk mark finnas till stor utsträckning.
Denna frostländighet orsakas väl i vissa
S fall af bristfällig afdikning af sj elfva inego-
| jorden, men dock oftare af närgränsande
myrmarker. Öfverallt, der mera betydande
afdikningar af myrmarker egt rum, har
frostländigheten märkbart minskats, c) Har
ej förmärkts.
Råneå revir.
a) De flesta hemman, med undantag af
j en del närmast hafvet belägna, lida af
i frostländighet. b) Det har visat sig, att
frostländigheten i hög grad minskats genom
| de under senare tiotal år företagna utdik-
: ningama för frostländighetens minskande,
I hvarjemte å de få hemman, der inegojor-
| dens dränering rätt skötts, detta haft god
180
FRAGAN 2.
SKOGSSTATEN.
verkan mot tidiga höstfroster, c) Skogs-
afverkningen, som endast sker medelst tim-
merblädning, har icke befunnits öfva något
i afseende på frostländigheten ogynnsamt
inflytande.
Kalix revir.
a) Inom Neder-Kalix socken synes en
bestämd skillnad vara rådande, i det trak¬
terna öster om Kalix eif äro synnerligen
frostlända, under det att hemmanen vester
om samma vattendrag lida af frosten i
långt mindre grad. Orsaken härtill torde
nog vara den, att östra delen af socknen
är uppfylld af ganska störa, lågt liggande
myrtrakter, under det att vestra delarna
mera utgöras af högre belägen fast mark.
Om Ofver-Kalix socken torde kunna
sägas, att densamma i sin helhet lider af
frost!ändighet i större eller mindre grad.
b) De enda medlen häremot synas vara
bättre afdikning af inegoj orden, ett medel,
som tyvärr i allt för liten utsträckning
anlitas, samt kanske framför allt torrlägg¬
ning af kringliggande myrmarker. På
många ställen har erfarenheten visat, att
dessa utdikningar medfört synnerligen godt
resultat, och nämnas som exempel härpå
den s. k. Blötmyren inom Rolfs byaom-
råde i Neder-Kalix socken. Inom reviret
hafva de tvenne sista åren i ganska stor
skala pågått afdikningar af för skogsbörd
lämpliga myrmarker, men har man natur¬
ligen ännu icke kunnat få någon erfarenhet,
om det inflytande, dessa torrläggningar haft
på minskande af de kringliggande trakter¬
nas frostländighet. c) Har icke försports.
Ängeså revir.
a) De flesta inom reviret liggande byar
äro högt belägna och derför relativt föga
frostländiga. I lägre belägna byar fryser
ofta potatis och korn. b) De få utgräf-
ningar, som verkställts, hafva i allmänhet
varit ofullständiga och kunna knappast
sägas hafva minskat frostländigheten, utan
i ett par fall snarare verkat motsatt. Ge¬
nom fullständig och under sakkunnig led¬
ning ställd dränering torde dock mycket
kunna viimas.
Råneträsks revir.
a) De flesta, för att ej säga alla, inom
reviret belägna hemman hafva sådana höjd-
lägen beträffande sina inegor, att desamma
äro i möjligaste mån frostfria, b), c) Så¬
lunda hafva några särskilda åtgärder till
förminskning af eventuel frostländighet ej
vidtagits, likasom ej heller fall af ökad
frostländighet genom skogsafverkning eller
annan orsak äro kända.
Gellivare revir.
a) Norra hälften af reviret anses frost¬
ländig; här fryser ofta potatis och korn.
Inom södra hälften misslyckas slåtter och
skörd sällan på grund af frost, b) Genom
dränering och utdikning anses olägenheten
inom förstnämnda trakter i någon mån
kunna afhjelpas, ehuru förmodligen ej till¬
fyllest på grund af den absoluta höjden
öfver hafvet; inom södra hälften af reviret
bör det ställa sig gynnsammare i detta
afseende. I ett fall, vid afdikning af en
myr invid Gellivare, anses frostländigheten
något minskats; annan erfarenhet saknas,
c) Icke, såvidt kändt.
Juckasjärvi revir.
a) De flesta hemman lida af frostländig¬
het. b) Skulle kunna afhjelpas genom
fullständig afdikning af angränsande sank¬
marker, men försök härtill har icke gjorts
inom reviret, c) Deremot ha inom flera
byaområden, delvis med bidrag' af staten,
sjöar blifvit utgräfda, men så ofullständigt,
att de blifvit rigtiga frosthärdar. Genom
skogsafverkning har, så vidt kändt är, ej
frostländighet orsakats.
Tärendö revir.
a) Så godt som alla hemman lida af
frostländighet," en stor del i hög grad.
b) Denna olägenhet anses lämpligast af¬
hjelpas genom att angränsande sankmarker
afdikas och om möjligt göras till lindor,
FRAGAN 2. SKOGSSTATEN.
och hafva erfarenheter härom vunnits inom
liera byar. c) Genom uttappning af sådana
sjöar, som äro belägna i omedelbar närhet
af den odlade jorden, har frostländigheten
derstädes ökats. Genom skogsafverkning
anses frostländigheten icke ökas, åtminstone
har sådant icke iakttagits.
Torneå revir.
a) Byar och hemman samt orten i all¬
mänhet lida mångenstädes af angränsande
sankmarker. Olägenheterna häraf skulle
kunna betydligt afhjelpas genom utdikning
af desamma, b), c) I den mån, dylika utdik-
ningsföretag blifvit gjorda, har det visat
sig att frostländigheten minskats. Der
skogarna borthuggits och sjöarna blifvit
utgräfda i närheten af odlade marker, har
frostländigheten ökats.
Pajala revir.
a). Hela orten lider af frostländighet-
b) Genom flere mindre torrläggningsföre¬
tag i och omkring byarna har erfarenhet
vunnits om, att frostländigheten bäst be¬
kämpas genom torrläggning af angränsande
sankmarker, c) Att densamma genom skogs¬
afverkning ökas torde ej förekomma, der
afverkningen, såsom här är fallet, endast
gäller sågtimmer; deremot har urtappning
af sjöar mångenstädes i hög grad ökat
frostländigheten å kringliggande marker.
Öfverj ägmästaren.
a) Hela distriktet lider i allmänhet af
frostländighet i mer eller mindre grad,
med undantag dock af sjelfva kuststräckan
närmast hafvet och vissa kring större sjöar
och vattendrag gynnsamt belägna hemman,
b) Till en del torde denna olägenhet kunna,
om icke afhjelpas, så åtminstone minskas
dels genom en verklig dikning och dräne¬
ring af inegojorden, som merendels i detta
afseende nästan helt och hållet försummas,
dels genom torrläggning af närbelägna myr-
och sankmarker. Någon större erfarenhet
härom har man visserligen icke ännu, möj¬
181
ligen likväl i södra och vestra socknarna,
der myrodling här och hvar tagit fart,
särskildt senare åren efter fullbordade laga
skiften af de större byaområdena. Men •
man har observerat, att det gifvet fryser
vid vissa vindriktningar, då vinden kommer
från håll, der större sidlända myrmarker
äro samlade. Aflägsnas dessa köldbehål¬
lare, torde det icke lida tvifvel om, att icke
frostländigheten måste minskas, c) Skogs-
afverkningen har enligt samstämmigt om¬
döme af jägmästarne, hvar för sitt revir,
icke förorsakat någon ökning af frost¬
ländigheten, snarare tvärtom, särskildt å
sidlända skogsmarker, om vattnet kunnat
beredas aflopp. Sättet för afverkningen
- timmerblädning — samt den ofria dis¬
positionsrätten till skogen inom större delen
af distriktet torde väl knappast leda dit
hän ens i framtiden. Hur det åter skulle
te sig vid en forcerad afverkning, då lik¬
åldriga bestånd af gammal timmerskog
kalhuggas, torde icke vara svårt förutse.
I Torneå revir exempelvis, der skatte-
skogarna, förut uthuggna till lägsta lof-
gifna dimension för afsalu, nu hårdt anlitas
för den folkrika ortens husbehof, har man
enligt uppgift tyckt sig redan märka en
tillbakagång och mindre härdighet mot
kyla.
Utgräfning af sjöar, hvartill man under
afvittringen särskildt uppmuntrat genom
att gissningsvis upptaga en till så och så
många lass beräknad höafkastning med ty
åtföljande stegradt skattetal och skogs-
anslag, har i regel visat sig genom ökad
frostländighet vara förderfbringande för
intilliggande inegojord, utom det att de
väntade höskördarna blifvit betydligt min¬
dre, än påräknadt var, och år efter år för¬
minskats; — ett bland många exempel:
Teurajärvi by i Korpilombolo socken.
Att, såsom från ett par revir uppgifvits,
frostländigheten skulle tilltagit på grund af
vattenuppdämning i flottleder, torde bero
på någon missuppfattning eller förvexling
deraf, att höaf kastningen kunnat minskas
utefter åstränder, der dammvattnet fått stå
182 FRÅGAN 2. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
för länge öfver desamma och förstört växt- tiden blifvit varmare, som det hämmar
ligheten. Det är nemligen icke det kalla . vegetationen, röter och förstör den då i
vårvattnet, som åstadkommer detta, utan j stark växt stadda gräs- och starrbrodden
är det först sedan vattnet vid midsommar- j äfvensom rottågorna.
Hushållningssällskapen och dem underlydande
tjensteman.
1 Kopparbergs län.
Hushållningssällskapets för¬
valtningsutskott.
a) Uti de norra orterna och äfven å
vissa platser söderut lider jordbruket mer
eller mindre af markens frostländighet.
b) Dikningar för minskande af denna olä¬
genhet hafva å en del orter t. ex. Jerna
och Yenjan i icke ringa utsträckning före¬
tagits och lemnat bästa resultat. Enär
inegojorden oftast är af en lätt vatten-
genomsläppande art, är täckdikning mindre
af nöden, hvadan åtgärderna för ändamålet
torde böra uteslutande gå ut på att afdika
angränsande sankmarker, c) Skogsafverk-
ningen, äfven om den gränsar till sköfling,
synes aldrig medföra ökad frostländighet;
deremot har man funnit, att genom skogs¬
markens s. k. försumpning frostskadorna
ökats.
II. Gefleborgs län.
Hushållningssällskapets för¬
valtningsutskott.
a) Man kan icke säga, att Gefleborgs
län i allmänhet i högre grad lider af frost¬
ländighet. Ej så få hemman, särskildt
inom länets norra och nordvestra delar,
äro emellertid deraf ganska mycket be¬
svärade. b) Såsom erfarenheten visat, mot¬
verkas detta i väsentlig mån genom täck¬
dikning och utdikning af närgränsande sank¬
marker. Sedan långt tillbaka har också
uppmärksamheten inom länet varit riktad
härå, och har, bland annat, landstinget allt
sedan år 1864 årligen ställt till hushåll-
ningsssällskåpets förfogande ett förslags¬
anslag för bekostande af undersökningar
för utdikning af frostförande marker, hvilket
anslag gemenligen ej obetydligt öfverskri-
dits, hvarjemte hushållningssällskapet be¬
viljar räntefria lån, dels för afdikning och
odling af smärre sankmarker, dels ock för
FRÅGAN 2. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN
täckdikning. Under femårsperioden 1896 i
—1900 beviljades 67 lån af förra och 62 j
af senare slaget. De större torrläggnings- j
arbeten, som under samma period inom
länet utförts, hafva omfattat en areal af
9,527 hektar, och äro ej obetydliga dylika j
arbeten fortfarande under utförande eller
planläggning, c) Ehuru de större trä- i
varubolagen alltmer synas egna omsorg [
åt skogarnas vård och åtskilliga af dessa j
bolag sedan länge härutinnan lemnat ett j
vackert föredöme, förekommer dock fort¬
farande inom länet öfverdrifven skogs- j
afverkning i beklaglig utsträckning. Någon j
iakttagelse derom, att frostländigheten å j
någon ort härigenom ökats, föreligger dock
hittills icke.
Lånsagronomen Bertil Sahlin.
a) Största delen af Gefleborgs län lider i
allmänhet ej af någon svårare frost, ehuru¬
väl å lågt liggande mark i närheten af
outdikad sump- eller myrmark säd och 1
potatis i regeln årligen tager mer eller
mindre skada af frosten. Isynnerhet är
detta fallet inom norra och vestra delen
OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN. 183
af länet, b) Genom bättre torrläggning af
inegojorden och i all synnerhet genom ut¬
dikning af angränsande sankmarker skulle
frostländigheten helt visst i ej obetydlig-
grad förminskas, hvilket ock erfarenheten
tydligen visat, c) Några närmare under¬
sökningar, huruvida genom skogsafverk-
ningen frostländigheten ökats, hafva ej
gjorts, men utan tvifvel bidraga de här
och där förekommande fullständigt kal-
huggna skogsvidderna liksom ock den rätt
ofta uppträdande försumpningen af skogs¬
mark i kanske ej så ringa grad till frostens
ökande och spridande.
Mejerikonsulenten Ebbe Elers.
a) I allmänhet torde jorden inom länet
ej lida af frostländighet, men förekommer
nog frostskada inom vissa trakter, såsom
de vest och nordvest belägna, och orsakas
kanske i de flesta fall af angränsande sank-
marker. b) En utdikning af dessa samt
äfven en bättre afdikning af den odlade
jorden bör derför minska frostländigheten,
hvilket äfven erfarenheten har bekräftat.
III. Vesternorrlands län.
Hushållningssällskapets för¬
valtningsutskott
har intet att anföra utöfver närmast följande
två yttranden.
Föreståndaren för statens kemiska station
i Hemö sand C. G. Strokirk.
a) Frostländighet förekommer rätt ofta,
dock mindre nu än förr, tack vare de under
senare delen af 1800-talet utförda frost-
minskningsarbetena. b) Oftast ligger or¬
saken till frostländigheten hos angränsande
sankmarker, c) Exempel på att frost¬
ländigheten ökats genom, skogsafverkning
saknas.
Mejerikonsulenten C. Andersson.
a), b) Inom Säbrå socken förekommer
sällan frostländighet på grund af läget nära
intill hafvet, med undantag af å vissa mar¬
ker uppe i skogsbyggden och sådana, som
äro belägna något sankt invid sjöstränder,
c) Inga större vattenafledningsföretag hafva
veterligen förekommit under senare tid.
I länets längre från hafvet belägna
socknar är deremot frostländigheten be¬
tydligt större genom en mängd mindre
»tjärnar», som föra frost åt nejden, och
vore här en bättre och fullständigare af¬
dikning af nöden.
184 FRÅGAN 2. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
Länsagronomen E. O. Arenander.
a) Först när man kommer uppåt de s. k.
skogs- eller fjellsocknarna blir det i någon
större mån tal om frostländighet lios sådana
byar eller hemman, som omges af kärr eller
myrmarker eller sjöar med sanka stränder,
b) Erfarenheten har mångenstädes visat att
dessa olägenheter afhjelpts genom dränering
eller utdikning af dessa marker, c) Fler¬
städes har man klagat öfver att frostländig-
heten tilltagit, att gamla diken å myrar
grott igen och att redan förut odlade mar¬
ker blifvit »skoggångna». I de allra flesta
fall har detta haft sammanhang med hem¬
man, som sågverksholag förvärfvat.
IV. Jemtlands län.
Hushållningssällskapets förvalt¬
ningsutskott.
Har icke afgifvit eget yttrande, men
insändt svar från nedannämnda personer,
af hvilka samtliga med undantag af Anders
Mattsson i Salom och länsagronomen äro
ordförande uti hushållningssällskapets di-
striktafdelningar.
Er. Edström i Munsåker (Ragunda socken).
a) Orten i allmänhet lider ej af frost¬
ländighet. Vissa trakter finnas dock, der
det vore att önska, att i det hänseendet
ett bättre förhållande vore rådande, b) Denna
olägenhet torde i viss mån kunna afhjelpas
genom utdikning af sankmarker. Erfaren¬
heter hafva vunnits om, att frostländighet
afhjelpts eller minskats genom dylika före¬
tag, ehuru endast ett med statsbidrag under¬
stöd utdikningsarbete här i orten blifvit
utfördt. c) Det torde vara att befara, att
frostländigheten kommer att ökas, om sko¬
garna få kalhuggas, hvilket likväl inom
orten ännu ej skett i större omfattning.
J. Björnson i Hårdgård (Hellesjö och
Håsjö socknar).
a) I allmänhet lider icke orten af frost¬
ländighet, undantagandes några lägenheter
och hemman på sankare belägna platser,
b) Dessa olägenheter kunna nog afhjelpas
genom angränsande sank- och myrmarkers
torrläggning.
Herman Silén i Bispgården (Fors socken).
a) Nej. Endast å vissa ställen efter bi¬
vattendrag, omgifna af sankmarker, före¬
finnas egentliga frostlägen, b) Att frosten
minskats genom utdikningar, är tydligen
ådagalagdt. c) Att frostländighet ökats eller
uppkommit genom skogsafverkning kan ej
sägas, då skogarna ingenstädes så hårdt
anlitas.
E. J. Lindström i Mörtån (Stuguns och
Borgvattnets socknar).
a) Enstaka hemman hafva hittills lidit
mycket af nattfroster, förorsakade af när¬
belägna sumpmarker, b) Denna olägenhet
har dock redan minskats och bör enligt de
erfarenheter, som hittills vunnits, till stor
del kunna flerstädes alldeles afhjelpas genom
sumpmarkernas torrläggning.. o) Frostlän¬
dighet,. förorsakad af skogssköfling, före¬
kommer ännu ej.
And. Erikson i Hölje (Lits socken).
a) Frostländigheten är inom orten mycket
olika. Högt belägna fasta marker äro i
allmänhet mera fredade för frost. Lägre
belägna, synnerligast myrmarker, äro ofta
hemsökta af frost, b) Om denna olägenhet
kan i någon betydligare mån afhjelpas ge¬
nom dylika åtgärder, synes något tvifvel¬
aktigt. Så särdeles mycket tyckes ej vinnas
med den s. k. torrläggning, som bedrifves
med erhållande af statsbidrag, enär dik¬
FRÅGAN 2. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
185
ningen dervid inskränkes till nödiga hufvud-
kanaler och torrläggning, så att säga, i de¬
talj ej blir utförd, c) Att frostländigheten
ökas genom skogens uthuggning (kalhugg¬
ning), synes vara otvifvelaktigt.
Olof Svensson i Mo (Hammerdals socken).
a) Gent emot icke frostländig ort torde
med skäl kunna sägas, att orten i allmän¬
het lider af frostländighet, ehuru mycket
olika, allt efter byarnas olika läge. b) Ge¬
nom de utdikningar af sumptrakter, som
här och hvar förekommit, har frostländig¬
heten betydligt minskats inom dessa om¬
råden, hvadan, om en mera allmän utdik¬
ning af frostförande myrmarker och vatten-
pölar äfvensom bättre dränering af inego-
jorden komme till utförande, ifrågavarande
olägenhet skulle betydligt minskas, c) Icke
kan frostländigheten blifva mindre af att
skogarna glesna.
M. Wassdahl i Frostviken (Frostvikens
socken.)
a) Orten i allmänhet lider af frostländig¬
het och särskildt byarna Sjuisåsen, Stor¬
vattnet, Gussåsen, Gäddede, Junsternäset,
Kycklingvattnet, Ankarvattnet, Lermon,
Frostviken och Björkvattnet samt alla by¬
arna i östra delen af socknen, med undantag
af Norrsjön. b) Till en del beror frostländig¬
heten på bristfällig eller ingen afdikning af
inegojorden, men till största delen dock på
närbelägna sankmarker, hvilkas utdikande
skulle vara ofantligt välgörande. Några
med statsmedel understödda afdikningsföre-
tag hafva ej förekommit, ehuru på flera
håll undersökningar i sådant afseende egt
rum, i hvilken vederbörande tillstyrkt stats¬
anslag för företagen; men intressenterna
hafva, med hänsyn till de dryga kostna¬
derna, hittills ej kunnat utföra sina dik-
ningsplaner.
I byarna Jormvattnet och Sandnäset,
hvarest en del bönder utan statshjelp före¬
tagit dränering af inegojorden, har frost¬
ländigheten derigenom betydligt minskats.
Lars Nilsson i Kålen (Rödöns, Aspås
Näskotts och As socknar).
a) Till betydlig del lider orten af frost¬
ländighet. b) Denna olägenhet synes kunna
i betydlig mån afhjelpas genom utdikning
af angränsande sankmarker, enligt hvad
erfarenheten visar, c) Skogsafverkningen
har icke så bedrifvits, att den förorsakat
ökning af frostländigheten.
A. Edwall i Siandrom (Sunne och Frös-
öns socknar).
a) Orten lider i allmänhet icke af någon
svårare frostländighet, hvad beträffar den
odlade jorden efter stranden af Storsjön.
Undantag gifvas, der sankmarker före¬
komma. Det är bevisligt, att, der utdikning
af sådana marker vidtagits, faran för frost
under växttiden betydligt aftagit.
Hemming Olsson i Gärdsta (Hallens, Marby
och Norderöns socknar).
a) Mer och mindre, men dock i allmän¬
het. b) Kan afhjelpas genom utdikning af
angränsande sankmarker, hvilket också
erfarenheten visat, c) Nej.
Jon Jonsson i Myre (Ovikens och Myssjö
socknar).
a), b) Genom afdikning af frostförande
myrmarker har frostländigheten betydligt
aftagit. Dock finnas ännu stora sträckor,
som äro i behof af statsunderstöd för såväl
frostländigheter som odlingsföretag. c) Att
frostländighet förorsakats af skogsafverk-
ning, kan ej påstås.
Gustaf Erikson i Myckelgård (Unders¬
åkers socken).
a) Orten, såsom högt belägen, lider i
allmänhet af frostländighet och mera när¬
mare fjellen. b) Erfarenheten har visat,
att frostländigheten minskats genom dik¬
ning, som i större skala borde företagas,
c) Skogsafverkningarna, utom i fjelltrak-
terna, kunna ej anses hafva menligt inverkat.
L. Edholm i Offerdal (Offerdals socken).
a) Vissa byar och hemman lida af frost,
b) Kan afhjelpas genom dylika åtgärder.
24
186
EBÅGAN 2. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
Nils Olsson d. y. i Valne (Alsens socken).
a) I allmänhet lider orten icke af frostlän-
dighet, men väl den vestra delen af socknen,
den s. k. Vestbyggden, samt byarna Vär-
mon och Valne och östra delen af Röde
(— större delen af den s. k. Ostbyggden).
b) Otvifvelaktigt skulle genom bättre drä¬
nering af inegojorden och genom utdik¬
ning af angränsande sankmarker denna
olägenhet i det närmaste kunna afhjelpas.
God erfarenhet derom, att frostländigheten
i hög grad minskats genom nämnda före¬
tag, har vunnits t. ex. i byarna Värmon
och Valne. Torrläggningsföretag kunna
dock icke väntas tillkomma i någon större
utsträckning och i någon mot behofvet
svarande grad, förrän statsanslag utan åter-
betalningsskyldighet till dylika arbeten be¬
viljas till minst två tredjedelar af arbets¬
kostnaden. c) Icke nämnvärdt genom skogs-
afverkning, men väl genom försummad dik¬
ning.
E. A. WallmarJc i Hofverberg (Bergs
socken).
a) Ja, de allra flesta byar. Temligen
frostfria kunna anses vara: Vattviken, Elt-
näset, östra delen af Bergsbyn, Skander-
åsen, Vesterskucku, Vigge — delen när¬
mast sjön. b) Genom dränering af inego-
j orden har frosten väsentligt minskats sedan
äldre tider och utdikning under senare
tiden af frostförande myrmarker har ytter¬
ligare väsentligt bidragit dertill. Ett fort¬
satt fullständigt dikningsarbete skulle sanno¬
likt helt och hållet förhindra frostens verk¬
ningar, hvilket anses vara bovisadt deraf,
att torrlända trakter befinnas frostfria.
c) Nej, icke i andra fall än der med stats¬
anslag upptagna större diken icke blifvit
underhållna. Särskildt icke genom skogs-
afverkning, som icke i orten omfattar kal¬
huggning.
Th. Hermansson i Eätansbyn (Rätans
socken).
a) Orten lider rätt mycket af frostlän-
dighet, dock mest i grannskapet af myr-
och sankmarker, b) Anses i viss grad,
om också långt ifrån fullständigt, kunna
afhjelpas, på sätt i frågan antydts, men
några på fakta grundade erfarenheter hafva
hittills ej vunnits, då under de sista 15
åren blott ett större dikningsföretag verk¬
ställts, hvars resultat ännu ej kunnat be¬
stämmas. c) Har ej kunnat förmärkas.
Anders Mattsson i Salom.
a) I afseende å frostländighet är för¬
hållandet högst olika på olika trakter. I
trakterna kring Storsjön har jordbruket
numera sällan olägenhet af frost; i syn¬
nerhet å de trakter, der utdikning af i
närheten belägna sankmarker verkställts,
b) Länet i sin helhet skulle vinna ofantligt,
om de öfverallt förefintliga sankmarkerna
torrlädes, enär redan vunnen erfarenhet
otvetydigt gifvit vid handen, att frostländig¬
heten i alldeles otrolig grad minskats, der
sådan torrläggning skett, c) Huruvida frost¬
ländigheten ökats på något håll genom
skogsafverkning, är svårt säga. Deremot
har erfarenhet på åtskilliga håll vunnits
derom, att växtligheten å inegorna skadats
genom de inom länet vanliga kalla nord-
vestvindarna derigenom, att egorna genom
öfverdrifven afverkning beröfvats det skydd,
skogarna förut gifvit.
Länsagronomen Per Sylvan.
a) I allmänhet lider länet af frostländig¬
het, fastän på olika orter i mer eller mindre
grad. Vissa hemman äro på grund af
sitt läge mera utsatta för frost än andra,
b) Frostländigheten minskas med bättre
afdikning af inegorna samt i än högre grad
genom utdikning af närgränsande sank-
marker. c) Att frostländigheten ökats ge¬
nom skogsafverkning har icke iakttagits,
men väl att skogen mera lidit af blåst
(vindfällen) så ock inegor, som förut legat
i skydd för de kalla vindarna (på somma¬
ren vestanvindarna i Jemtlands län) genom
ett kraftigt skogsbestånd. Växtligheten på
inegorna lider i länet ofantligt af kalla
vindar.
FBÅGAN 2. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
187
V. Vesterbottens län.
Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.
a) Ehuru ej kan förnekas, att staten under
de senaste årtiondena gjort mycket för frost¬
förande markers utdikande, måste man dock
säga, att länet i allmänhet ännu lider af
frostländighet, särskildt inom de trakter,
der odlingen hunnit mindre långt, b) Ut¬
dikning af de väldiga frostförande myr¬
markerna är bästa medlet för denna olägen¬
hets afhjelpande och många erfarenheter
hafva redan vunnits, att frostländigheten
minskats, der grundlig utdikning egt rum;
men oftast äro frostkomplexen så stora
och omfattande, att de ej blifvit fullstän¬
digt torrlagda genom de med statsmedel
verkställda utdikningarna. Skulle de tider
komma, då dessa trakter, som genom denna
afdikning så småningom erhålla aflopp, äfven
blifva i sin helhet odlade, kommer nog fro¬
sten att vika och då skall en mångdubbelt
större befolkning å dem finna sin säkra
utkomst, c) Exempel finnas, som säkert
visa, att trakter, som förr ansetts absolut
säkra för frost, nu lida af sådan, sedan de
skogsband borthuggits, som stått skyddande
emellan den odlade jorden och do frost-
förande markerna.
Länsagronomen Axel Bosm.
a) Vissa trakter och byar inom länet lida
af frostländighet. b) Genom utdikning af
sanka marker har frostländigheten aftagit
och på. många ställen alldeles försvunnit,
så att all anledning förefinnes att förmoda,
att frostländigheten genom fortsatta utdik-
ningar och jordens uppodling kommer att
förminskas, c) Exempel finnas på, att ky¬
lan från ett visst försumpadt område genom
afverkning af angränsande skogstrakter ut-
bredt sig öfver större områden.
Länsmej er isten Edvin Westerlund.
a) De egentliga kustlandsbyarna, som
med sina egor så godt som stöta till hafvet,
lida i allmänhet ej af frost; likaså ej de vid
djupare vatten inuti landet belägna. För
öfrigt äro frostskador ett ofta, för att ej
säga årligen återkommande ondt, der inego-
j orden ej blifvit omsorgsfullt afdikad eller
frostländigheten från angränsande sank¬
marker genom större afdikningsföretag ännu
ej kunnat afhjelpas. b) Många bevis på
frostländighetens afhjelpande genom s. k.
krondikningar förefinnas. Då genom senare
årens myrodlingar, som städse i första hand
bäst lämpa sig för foderproduktion, många
af länets jordbrukare mer och mer gjort
och göra sig ekonomiskt oberoende af sädes-
produktion, lida de ock mindre af de frost-
j skador, som länet på grund af sitt nordliga
j läge väl ej helt kan undslippa.
VI. Norrbottens län.
Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.
a) Länet lider i allmänhet af frostländig¬
het. Vårfroster förekomma sällan, utan
inträffa de för vegetationen farligaste natt¬
frosterna på eftersommaren och hösten,
b) Bättre dränering af inegojorden är för
frostländighetens minskande af mindre vigt
än utdikning af angränsande sumpmarker.
Utdikningarna af till hemman och byar
angränsande sankmarker genom anslag från
frostminskningsfonden hafva i hög grad bi¬
dragit till att minska frostländigheten å de
orter, der utdikningarna egt rum. I kust¬
socknarna har genom dessa utdikningar
188
FRÅGAN 2. LANDTBRUKSINGENIÖRER.
frostländigheten blifvit så betydligt min¬
skad, att der före afdikningens verkstäl¬
lande vegetationen under 10 år skadades
de 6 åren, densamma numera efter afdik-
ningen skadas endast 3 af 10 år. c) Någon
genom skogsafverkningen ökad frostländig-
T. f. Landibruksingeniören i Kopparbergs
län Axel Palm.
a), b) Utom beträffande de längst i söder
belägna socknarna kan man säga, att länet
i sin helhet lider af frostländighet; det gäller
dock här såsom annorstädes, att det egent¬
ligen är de i dalgångarna belägna egorna,
som äro utsatta för frostskador, under det
att högt belägen mark, om den icke i och för j
sig är vattensjuk, sällan är utsatt derför. Den |
ojemförligt största arealen af odlad mark
är emellertid belägen i dalgångarna utefter j
de derstädes framrinnande vattendragen.
Endast inom vissa socknar såsom i Orsa, !
Elfdalen och Rättvik finner man odlade
höjder och backsluttningar af större om¬
fattning. Dessa höjder äro ofta starkt
besvärade af påträngande grundvatten och {
kunna derför anses frostlända, intilldess en
ändamålsenlig torrläggning blifvit genom¬
förd, hvilket med god framgång utförts i de
båda förstnämnda socknarna, så länge an¬
slag dertill kunnat erhållas från skogs-
medelfondernas ränteafkomst, men dessa
anslag hafva år efter år förminskats och
synas nu vara på väg att helt och hållet
indragas. Den största betydelsen för minsk¬
ning af frostländigheten har man dock att
söka i torrläggningen af de vidt utbredda
het har icke iakttagits inom Norrbotten i
annat afseende, än att frostländigheten ökats
i de nedanför belägna trakterna, då skogen
emot fjellgränsen blifvit afverkad. Dylika
erfarenheter föreligga t. ex. ifrån Karesu¬
ando (Enontekis) socken.
ingeniörer.
vattensjuka mossarna. I midten af förra
århundradet verkställdes med bidrag af
statsmedel i de flesta af de öfre dalsock¬
narna ganska vidtomfattande afdikningar,
s. k. krondikning, å myr- och mossmarker,
hvilka till stor del sedan blifvit odlade,
och det är konstateradt såväl officiellt ge¬
nom Konungens Befallningshafvandes fem¬
årsberättelse som genom upplysningar från
orternas befolkning, att frostländigheten å
dessa trakter numera är vida mindre än
före torrläggningens verkställande, c) Det
finnes goda skäl för att antaga, att klima¬
tet blir hårdare, genom att det skydd för
vinden, som skogarna utgöra, försvinner.
Möjligen hafva skogarna äfven sin betydelse
för en jemnare fördelning af nederbörden
under olika delar af året. En sak är all¬
mänt känd, nemligen att den fallna neder¬
börden hastigare afrinner från kal än från
skogbeväxt mark, hvilket bidrager till den
skadliga ökningen af vattendragens största
flöden samt till den lika skadliga minsk¬
ningen af minsta afrinningen.
Landibruksingeniören i Gejleborgs län
John Nernst.
a) Gefleborgs län är i sin helhet frost-
ländt såväl inom Gestrikland som Helsing-
FRÅGAN 2. LANDTBRUKSINGENIÖRER.
189
land till följd af de öfverallt förekommande,
mer eller mindre vidsträckta sankmarkerna,
som. ligga liksom insprängda mellan och
åtskiljande den höglända marken. Endast
djupare och större sjöar samt vattendrag
skydda kulturväxterna å stränderna och
den närmast belägna trakten mot höstens
tidigare nattfroster genom utstrålningen
nattetid af värme. Till följd häraf kan
man säga, det kuststräckan utefter hafvet
samt närmaste. byggden kring de djupare
och större sjöarna, Dellen och Bergviken,
äfvensom stränderna närmast Dalelfven
samt Ljusne- och Voxnaelfvarna äro tem-
ligen tryggade och befriade från de tidiga¬
ste och för kulturväxternas mognad mest
ödesdigra nattfrosterna, b) Äfven menskligt
arbete kan åstadkomma stora och vackra
resultat för frostförminskning genom att i
första hand kanalisera sankmarkerna samt
derefter utdika dem i mindre system, hvar¬
efter följer deras täckdikning och odling.
Erfarenheten har öfverallt, der sådant för¬
färande egt rum, visat, det. frostländigheten
icke allenast minskats, utan helt och hållet
försvunnit under den tid, som kulturväxterna
härför behöfva skyddas, c) Efter hvad er¬
farenheten gifvit vid handen, har skogens
sköfling intill barmark eller kalhuggning, syn¬
nerligast å vissa sträckor utefter Östersjö¬
kusten, försvårat, ja till och med omöjlig¬
gjort såväl växt- som skogskultur, emedan
de, å såväl våren som försommaren, isiga
och kalla hafsvindarna nu ohejdadt stryka
fram och förinta växtligheten, der förut
naturen danat ett skyddande värn mot vin¬
darna genom en stormkappa af grof skog.
Landtbruhsingeniören i Vesterbottens lån
V. S. K. Kempff.
a) I allmänhet frostländigt. b) Denna
olägenhet har hittills afhjelpts genom af¬
dikning. c) Skogsafverkningen verkar men¬
ligt. Af bolag efter afverkning till enskilde
försålda delar af hemman påkalla ofta stats¬
bidrag för frostländighetens förminskande.
Extra Landtbruksingeniören i Norrbottens
län Ernst Berggren.
a) Tyvärr måste sägas, att både Norr-
och Yesterbotten, åtminstone lappmarkerna,
till största delen lida af frost, b) Visser¬
ligen bör en bättre dränering af inegojorden
bidraga till frostens minskande, men det
väsentligaste medlet är säkerligen torr¬
läggning af angränsande myrmarker. Ge¬
nom de nu med halfva kostnaden af staten
understödda frostutdikningarna har redan
mycket blifvit gjordt, men det återstår
naturligtvis ofantligt mycket mera att göra.
Allmänt hör man emellertid uttalas deri
meningen, att den verkställda dikningen
mycket verkat till frostens förminskande.
I en by, Kalaboda, inom Nysätra socken
af Vesterbottens län, hvarest en större ut¬
dikning af sanka och frostförande marker
företogs på 1880-talet, hade en förhöjning
af medeltemperaturen med 4° å 5° Celsius
tydligen kunnat iakttagas.
190
FRÅGAN 3. SOCKEN OMBUD.
3. Hurudan anses den odlade jorden inom orten vara till sin
beskaffenhet i jordbruksafseende?
Socken om bud
I. Kopparbergs län.
1. Falli fögderi.
Enviken.
1-3. God.
Svärdsjö.
Öfverhufvud god, ehuru stenbunden och
svårbrukad.
Sundborn.
Tyckes i sig sjelf ej förtjena högt vits¬
ord, men frambringar, väl häfdad och skött,
vackra skördar.
Vika.
Öfvervägande temligen god.
Kopparberg.
Af medelmåttig beskaffenhet, men lemnar
genom lämplig skötsel rätt goda skördar.
Aspeboda.
I allmänhet medelgod.
Torsång.
I allmänhet god och under vanliga väder¬
leksförhållanden frambringande rätt goda
skördar i synnerhet af råg och de vanliga
grässlagen.
Gustaf.
Till större delen god. Till mindre del
uppbruten hedmark.
Silfberg.
Öfverhufvud mindre god.
Stora Tuna.
Svar saknas.
2. Hedemora fögderi.
Säter.
I allmänhet ganska svag, emedan större
delen består af lätt sandjord.
Stora Skedvi.
Medelgod.
Garpenberg.
Hänvisas till vederbörande länsmans ytt¬
rande.
Hedemora.
I allmänhet medelgod.
Husby.
Öfverhufvud särdeles lämplig.
By.
Mycket omvexlande, men öfvervägande
god.
Folkärna.
Varierande, dock i allmänhet god.
Grytnäs.
1, 2. God.
Avesta.
God.
3. Nedan-Siljans fögderi.
Bjursås.
1. Någon del medelgod, i allmänhet
mager.
2. För det mesta mager, till någon del
medelgod.
3. Ganska mager, dock på några ställen
medelgod.
FRAGAN 3.
SOCKENOMBUD.
191
0
Al.
Öfverhufvud medelgod.
Leksmid.
1. Öfvervägande sandjord, som, väl skött,
ger göda skördar. Naturliga beskaffenheten
medelmåttigt god.
2. Mindre god, ehuru den vid gynnsam
väderlek under våren och sommaren kan
frambringa goda skördar.
Siljansnäs.
Ojemn jordart, isynnerhet mycket s. k.
genomsläpplig jord, som kräfver täta göds¬
lingar. Derpå bero också de jemförelsevis
goda skördar, som erhållas.
Rättvik.
1. I allmänhet bördig, hvartill den fler¬
städes under matjorden befintliga kalk¬
grunden bidrager. På en del ställen min¬
dre god.
2. 20—25 % af jordbruksarealen bördig,
men mycket tungarbetad. Öfriga arealen
innehåller jord af alla klasser ända till
den allra sämsta.
Boda.
I allmänhet god.
Ore.
I allmänhet lättarbetad, dock tarfvande
mycken gödsel.
Gagnef.
1. I allmänhet god.
2. Ej synnerligen bördig, men lätt skött j
och lönar odlarens möda.
4. Ofvan-Siljans fögderi.
Mora.
Medelgod.
Våmhus.
God.
Sollerön.
Den odlade jorden någorlunda god, men
den mera grusartade jorden lider aftorka !
somliga år.
Venjan.
I norra delen består åkerjorden af sand,
i södra delen af stenjord. Ganska god
växtkraft.
Or sa.
1 Den odlade jorden utgöres dels af
sand- och grusjord, dels af jord på kalk-
och sandstensgrund.
2. Karg och svårskött och lemnar knapp
ersättning för arbetet.
Elfdalen.
I allmänhet mager, lider lätt af torka
och kräfver mycken gödsel. Dock finnas
inom vissa byar berömvärda undantag.
Sårna.
Den odlade jorden, som i sig sjelf är
mycket mager, fordrar full gödsling hvart
fjerde år och gifver då goda foderskördar
under våta och varma somrar. Det är
egentligen kreatursskötseln med fäbodar,
goda sommarbeten och skogsslåtter, som
är grunden för jordbruket här uppe, och
ej tvärtom; ty med den fodermängd, som
med bästa skötsel kan afvinnas enbart
inegojorden, kan samma jord ej vidmakt¬
hållas. (Fäbodesystemets nödvändighet ut¬
vecklas vidare). Höjden öfver hafvet torde
vara den mest verkande orsaken till svårig¬
heten att drifva ett landtbruk efter modernt
mönster.
5. Vester-Dals fögderi.
Flöda.
1. Medelmåttig.
2. Rätt god sandjord den gamla odal-
jorden, och myrjord den i senare tiden
uppodlade.
Nås.
Odlade jorden består till större delen af
lättbrukad sandmylla, men den behöfver
oftare gödslas.
Säfsnäs.
Hårdarbetad. Gifver medelmåttig af¬
kastning.
192
FRÅGAN 3.
SOCKENOMBUD.
Jer na.
Saknar nästan helt och hållet kalk, men j
är genom sin rikedom på kiselsyra mycket
lättarbetad och tål både regn och torka, j
Rätt skött, lika god som en hel del odlad j
jord söderut.
Äppelbo.
»Förbättrad».
Malung.
I allmänhet mager och mycket kalk-
fattig samt kräfver betydliga kostnader
till jordförbättringsmedel för att kunna
gifva någorlunda goda skördar.
Lima.
Större delen lätt sandjord, som genom
god skötsel kan göras temligen frukt¬
bärande. Myrjorden merendels god.
Transtrand.
I. Mager, lättbrukad sandj ordsmylla utan
ler eller 'kalk. Kräfver föga arbete för
dränering, men behöfver tät och omsorgs¬
full gödsling.
2. Mager sandjord, som fordrar kraftig
gödsling.
3. Mager, lättbrukad, men tarfvande
mycken gödsling.
6. Vester-Bergslags fögderi.
Grangärde.
1. Knappt medelmåttig.
2. Medelgod och i temligen god växt¬
lighet.
Ludvika.
Medelgod.
Norrbårke.
Lerblandad svartmylla, grus- och sand¬
jord, stenjord samt något myrjord. Medel¬
god.
Söderbärke.
I allmänhet ganska god.
'Malingsbo.
I allmänhet ganska dålig, bestående af
stenjord, mager sand och sandvesa.
II. Gefleborgs län.
i. Gestriklands fögderi.
Hedesunda.
Medelgod.
Öster Fernebo.
1. Består af sandjord, lerjord, lermylla
och myrjord och är med få undantag rätt
god.
2. Större delen af gamla jorden bestar
af sand- och lermylla samt delvis skarp
specklera. Nyodlingarna bestå uteslutande
af svartmylla eller dyjord.
Arsunda.
1. Består af delvis god lerjord, rätt
mycket sandjord och myrjord och är öfver
hufvud taget medelgod.
2. Ganska god.
3. Medelmåttig, kalkfattig.
Torsåker.
1, 2. Hufvudsakligen lera och mulljord;
öfvervägande god.
Of vansjö.
I allmänhet mycket god.
Järbo.
Medelmåttig.
Högbo.
Till större del belägen i Jädraåns dal¬
gång, i allmänhet god, men ofta utsatt
för öfversvämning.
Ockelbo.
Fullt medelmåttig.
Amot.
1. Mindre god.
2. Medelmåttig.
FRAGAN 3. SOCKÉNOMBTFD.
193
Hamrånge.
Bördig och af beskaffenhet, att goda
skördar vinnas.
Hille.
Karg och mager i de flesta fall.
Valbo.
Till större delen sandmylla. Lättskött,
men fordrar gödsling ofta nog.
2. Södra Helsinglands fögderi.
Skog.
1. Delvis hård lera, delvis sand. Mindre
god.
2, 't. Mindre god.
Söderala.
Öfverhufvud medelgod. Lemnar under
gynnsamma väderleksförhållanden i allmän¬
het nöjaktiga skördar af de vanliga sädes¬
slagen.
Segersta.
Kalkfattig, mycket kuperad och tung¬
skött fordrar hög drifningskostnad. I öfrigt
till större delen god.
Hanebo.
1. Rätt lämplig. I vissa byar mycket
stenbunden.
2. Från bördig lermylla till svag sand¬
jord äfvensom myrjord i rätt god växtkraft.
Mo.
1, 2. Medelmåttig. Sandås genomlöper
socknen.
Rengsjö.
Svar saknas.
Norrala.
I allmänhet kalkfattig och fordrar nog¬
grann skötsel. I öfrigt varierande.
Trönö.
Varierande. Medelgod.
Bollnäs.
En del god, en del sämre.
Alfta.
I allmänhet god.
Ofvanåker.
1. Svar saknas.
2. I allmänhet fruktbärande.
3. I allmänhet ganska god.
Voxna.
1. Medelmåttig och derunder.
2. Öfvervägande medelmåttig eller mindre
god- Krosstensgrus och mager sand eller
myrjord. Dock bättre bördig i östra delen
af socknen.
3. Norra Helsinglands fögderi.
Enånger.
Vid kusten särdeles god. Något sämre
vesterut.
Njutånger.
Medelmåttig.
Nianfors.
Mindre god.
Helsingtuna.
Svar saknas.
Idenor.
Öfverhufvud taget god.
Forsa.
1. I allmänhet god och gifvande rika
skördar. Står ej mycket efter Upplands¬
jorden.
2. Med få undantag alldeles utmärkt.
Hög.
1. Hälften af bästa beskaffenhet. Andra
hälften något svagare, men lemnar i all¬
mänhet goda skördar.
2. Mycket olika. Omkring hälften god.
Rogsta.
Medelgod.
Rsbo.
Medelmåttig.
Harmånger.
I allmänhet god.
25
194
KRAGAN 8.
SOCKENOMBUD.
Jättendal.
I allmänhet god.
Gnarp.
Försvarlig.
Bergsjö.
Öfverhufvud taget god.
Hassela.
1. I allmänhet sämre, ehuru i fram-
byggden betydligt bättre än i skogsbyggden.
2. God, om den skötes väl.
3. God med undantag af vissa skogs¬
hemman.
Norrbo.
I allmänhet fullt medelmåttig.
Bjuråker.
I det hela god. Yid Norra Dellensjön
utmärkt god.
Delsbo.
I förhållande till sitt nordliga läge synner¬
ligen god.
4. Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdal.
Medelgod för de kulturväxter, som för
ort och klimat äro lämpliga.
Ramsjö.
Mycket dålig, hufvudsakligen bestående
i af ytterst kalkfattig sand och mojord på
! underlag af jäslera. Myrj orden något bättre.
Färila.
1. Omkring kyrkan god, i s. k. utbyar
svagare. Dock skulle den vara bättre, om
jordbruket sköttes med lika stor omsorg
som forkörning och skogsdrift.
2. I allmänhet god. Sämre i utbyarna.
Los.
Fattig på växtämnen, tarfvande riklig
gödsling, som i allmänhet befinnes otill¬
räcklig.
Jerfsö.
I allmänhet god.
Arbrå.
Dålig. Kalkfattig och delvis grund.
Undersvik.
1. Medelmåttig.
2. Medelmåttig. Lider i allmänhet af
kalkbrist.
III. Vesternorrlands län.
1. Medelpads Vestra fögderi.
Tima.
God. Sandmylla på lerbotten.
Attmar.
God.
Stöde.
I allmänhet god, på vissa trakter till
och med mycket god. På de s. k. skogs-
byggderna är den dock temligen dålig så¬
som bestående af sandmylla och myrjord
på grusbotten.
Torp.
Efter Ljungans floddal mycket god. T
skogsbyggden något sämre.
Borgsjö.
1. God; dock kalkfattig och delvis något
stenbunden.
2. I allmänhet bördig och lättskött i
synnerhet efter floddalarna, men stenbunden
och kalkfattig.
Hafverö.
Olika. Dels lätt sandjord dels tyngre
i s. k. bergjord. Gifver i allmänhet ganska
goda skördar.
I Selånger.
Består till hufvudsaklig del af mylla på
lerbotten och lämpar sig väl för jordbruket.
FRÅGAN 3. SOCKENOMBUD.
195
Dock finnes å enskilda ställen sämre jord,
bestående af sand och »sandmjöla», hvarå
mera gödsling erfordras.
Sättna.
För det mesta god.
2. Medelpads Östra fögderi.
Indal.
I allmänhet god.
Indals-Liden.
1. I allmänhet god.
2. I allmänhet ganska hårdbrukad samt
kräfvande mycken torrläggning.
3. I allmänhet ganska god.
Holm.
Största delen god.
Skön.
I, 2. God.
Alna.
Med vissa undantag god.
Timrå.
Största delen god lerjord samt litet
myrjord och på ett område i närheten af
Indalselfven sandjord af sämre beskaffenhet.
Ljustorp.
Öfverhufvud taget god.
Ilässjö.
Inom en del byar finnes präktig jord,
svartmylla på lerbotten, men den är i stort
sedt ofullständigt afdikad. Flera byar finnas
dock med mager sandjord.
Tynderö.
Svar saknas.
Njurunda.
Både bättre och sämre.
5 Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Säbrå.
I allmänhet god, men kalkfattig.
Stigsjö.
I allmänhet ganska god.
Viksjö.
Mest lerjord, lermylla och sandjord. Ut¬
märkt vid god skötsel.
Iläggdånger.
Mager och stenbunden.
Gudmundrå.
Närmast elfven synnerligen bördig. I
skogsbyggden mer sandig och mager.
Högsjö.
I de flesta fäll god.
Ilemsö.
I allmänhet medelmåttig.
Torsåker.
I allmänhet god.
Ytter-Lännäs.
Mycket god, ehuru saknande kalkhalt.
Dal.
God, men något hård.
Boteå.
I allmänhet bördig och lättbrukad. Mest
»lermjulna». Skarp och hård lera mera
sällsynt. 1 några byar rik sandjord, som
ofta lider under torra somrar.
Styrnäs.
I allmänhet god.
Öfver-Lännäs.
I allmänhet god.
Sånga.
God och lättbrukad. Lermjulna. Hård-
I lera blott fläckvis.
Nora.
1. Öfvervägande god, mer eller mindre
djup mylla på grus-, sand- eller lerbotten.
2. Öfvervägande god. Består till största
delen af sjöbottnar.
Bjertrå.
Svar saknas.
i
196
FEAGAN 3.
SOCKENOMBUD.
Skog.
1. God.
2. Utmärkt god, ehuru något bruknings-
girig.
4. Södra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Sollefteå.
I allmänhet god.
Ed.
I allmänhet god.
Multrå.
Medelgod. Öfvervägande lera, något
sandjord. Synnerligen kalkfattig.
Långsele.
God.
Graninge.
I allmänhet god.
jResele.
Vid elfven god. Den mera aflägsna dålig.
Adals-Liden.
1. I allmänhet god.
2. Mycket bra.
Jimsele.
1. I allmänhet svag, sand och sand-
mjulna. Vid Betasjön, der den till stor
del består af lera, och å en del af bergs¬
höjderna är den af bättre beskaffenhet. Så
ock å de myrmarker, som börjat odlas.
Men sandjorden är lätt att bearbeta, kraf¬
vel’ föga dikning och ger goda skördar,
om det regnar tidt och ofta före midsom¬
mar, hvilket dock sällan händer.
2. God och gifvande, om den skötes.
it. I hufvudsak =- 1.
Ramsele.
Medelmåttig.
Edsele.
En del ganska god, en del sämre. I
allmänhet medelgod.
Helgum.
Medelgod. Till större delen lerjord,
mindre sandblandad mulljord.
Fjällsjö.
Kalkfattig och mager.
B odum.
Mager. Genom arbete och god gödsling
erhållas dock rätt vackra skördar.
Tåsjö.
God.
5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Nordingrå.
1, 2. I allmänhet god.
Ullånger.
Minst medelgod.
Vibyggerå.
I det hela nära medelgod.
Nätra.
God, synnerligast efter Nätraåns dal¬
gång. Öfvervägande lera, dernäst mull¬
jord på lerbotten, minsta delen sandjord.
Sidensjö.
God.
Skorped.
Rätt god. I allmänhet af lättare natur.
Anundsjö.
1. I allmänhet god.
2. Både bättre och sämre.
15. I nedra delen någorlunda god, i fjell-
byar lättare.
6. Norra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Själevad.
I hufvudsak god.
Mo.
I allmänhet god.
Björna.
Mager.
Ar näs.
I allmänhet god. I enskilda byar mycket
god.
FRAGAN 3. SOCKEN OMBUD.
197
Gideå.
I allmänhet rätt god, dock kalkfattig.
Trehörningsjö.
Medelmåttig.
G rund sunda.
1. Mer än medelgod.
2. Något mer än medelgod. På grund
af frost mogna i många fall ej skördarna.
IV Jemtlands län.
1. Jemtlands Östra fögderi.
Ragunda.
1. Temligen god.
2. Temligen god.
II. Godartad myr-, sand- och lerjord, men
utsatt för torka på grund af brant läge.
Helle sjö.
I de allra flesta fall mycket god.
Håsjö.
Mager, men tålig för både väta och
torka och här, någorlunda väl häfdad, god
skörd.
Fors.
1.2. I allmänhet ganska god.
Stugun.
1. Ger i allmänhet rika skördar under
gynnsamma väderleksförhållanden och der
odlaren gör sitt bästa.
2. I god växtkraft varande jord ger i
allmänhet 10, 12 och 13 kornet samt torde
hvad stråafkastningen beträffar lemna rikare
skördar än någon af södra Sveriges pro¬
vinser. Alltså kan jorden anses vara mycket
god.
Borgvattnet.
Högst olika. Öfver hufvud medelmåttig.
Mager, behöfver ofta riklig gödsling, men
är drifvande.
Ref sund.
God. Öfvervägande lera eller lermylla.
Nyhem.
God och fruktbärande.
Bodsjö.
Stenbunden, men ganska bördig. Mesta¬
dels lerblandad lermylla.
Sundsjö.
God.
Bräcke.
Mindre god.
Brunflo.
God, särskildt för sädesodling.
Marieby.
God, särskildt för höodling.
Lockne.
God mulljord, delvis ler- och sandblan-
dad. Lemnar jemförelsevis vigtiga skördar
i både spannmål och hö.
Näs.
Synnerligen god.
Hackås.
God. Pastmarken hvilar på kalkberg,
myrmarken på lerbotten.
2. Jemtlands Norra fögderi.
Lit.
Temligen olika. På åtskilliga ställen,
synnerligast gammal häfd, är den ganska
god och bördig, men i öfvervägande fall
mindre god och gifvande. Myrmark är
ofta bördigare än fast mark.
Kyrkas.
Medelgod, oftast sandblandad lera eller
lermylla. På högre belägna ställen delvis
temligen stenbunden.
198
KRAGAN 3. SOCKEN OMBUD.
Häggenås.
Någorlunda god för gräsodling.
Föllinge.
I allmänhet god, i synnerhet för foder¬
odling.
Laxsjö.
I allmänhet god, ofta mycket god.
Hotagen.
Mera lämplig för foder- än sädesodling.
Hammerdal.
I. Dels fullt medelmåttig, dels god.
3. Fullt medelmåttig.
Gåxsjö.
God odlingsmark.
Ström.
1. Bördig. Har högt värde såsom åker¬
jord. Delvis ganska svårbrukad till följd
af stenbundenhet.
2. Till största delen god.
Alanäs.
1. Ganska olika. A många ställen ut¬
märkt.
2. Dels röd, dels svart mylla på fast
botten. Äfven något af lerblandad dyjord
på en botten af fast lergrus. Någorlunda
god och å en del hemman af förstklassig j
beskaffenhet. Dock finnes ett och annat
hemman, som har något sand- och grus- I
blandad jordmån, men ändå gifver ganska '
vackra skördar.
Frostviken.
1. Ganska god. På vissa ställen såsom
i Blåsjön och Ankarvattnet utmärkt god.
2. Öfverhufvud medelgod. Å vissa
ställen t. ex. Blåsjön utomordentlig
Rödön.
God för både foder- och sädesodling. I
synnerhet är den s. k. Rödöslätten sedan
gammalt känd för att lemna ypperliga
kornskördar.
Näskott.
Någorlunda god.
Aspås.
Hårdvall. Öfver hufvud ganska • stark
och bördig, hufvudsakligast kalkstensjord
på dels berg, dels grusgrund. I allmänhet
ej tillräckligt djup utan lätt utsatt för torka.
Myrjorden utgöres till större delen af djup
mossjord. Tarfvar grundlig dränering. I
enstaka fall svart myrjord på lerbotten,
i å hvilken erhålles största afkastningen.
Ås.
Temligen god.
3. Jemtlands Vestra fögderi.
Sunne.
I allmänhet bördig och god. Kalkhaltig
på kalkgrund.
I Frösön.
Mycket lämplig. Till större delen ler-
i och sandblandad mulljord på lerbotten.
Hallen.
1, 2. I allmänhet god.
Marby.
1. God.
2. Tacksam och god.
Norderön.
Bördig och god. Kalkhaltig på kalk¬
grund.
Oviken.
God.
Myssjö.
1. God.
2. God. Svartmylla med lerbotten och
omvexlande hård- och myrjord.
TJndersåker.
I allmänhet god för foderodling men
mindre lämplig för sädesodling på grund
af den korta sommaren. Säden går sällan
till full mognad.
Mörsil.
God, ja, man kan nog säga mycket god.
199
FRÅGAN 3.
0
Are.
I allmänhet god.
Kall.
i Kring Kallsjön rätt god. Kring Juveln,
Torrön och Ånjan mindre god, hvadan
jordbruket der ej lönar mödan.
Offerdal.
I allmänhet god.
Alsen.
I allmänhet mer än medelgod.
Mattmar.
Medelgod.
4. Jemtlands Södra fögderi.
Berg.
!• God, i flera byar mycket god.
2. I allmänhet medelgod.
Asarne.
1. Medelgod, nära god. Kalksten,sun¬
derlag.
2. I allmänhet mager och stenbunden
samt utom på sidländare trakter grund.
Kan, kalkhaltig som den mestadels är,
genom myr- och kompostblandning blifva
ganska fruktbar och gifvande, i synnerhet
der den är torrlagd.
Klöf sjö.
Olika. Närmast Klöfsjön mager. I öfrigt
god.
Rätan.
1 allmänhet god.
Sveg.
!. I allmänhet mager. Sandjord. Kalk-
fattig. Väl gödslad kan den dock under
gynnsamma somrar ge goda skördar af gräs,
korn och potatis.
2. I allmänhet mager och kalkfattig.
SOCKENOMBUD.
Linsell.
Största delen mager och hårdarbetad.
Elfros.
1. = Sveg 1.
2. Karg och mager. Tarfvar mycken
gödsel.
Lillherdal.
1. Ytterligt mager. Erfordrar mycken
och kraftig gödning. Det synes, som om
alla grus- och sandbackar företrädesvis
odlats och alla lägre bättre platser und¬
vikits, förmodligen för att undvika frost
och dikning.
2. hord rar i allmänhet mycken och
kraftig gödning, om den skall kunna gifva
någon väsentlig afkastning.
Ytter-Hogdal.
Sämre. Kräfver mycken gödning för
att lemna medelmåttig skörd. Ytterst
kalkfattig.
Ofver-Hogdal.
Sämre. Kräfver mycken gödning för
att gifva medelmåttig skörd.
Hede.
Synnerligt mager och fordrar riklig och
kraftig gödning.
Storsjö.
1. Rätt lämplig för foderodling.
2. Lämpar sig mycket väl för höodling,
men mindre för sädesodling. För det mesta
mergelhaltig lerjord.
Vemdalen.
Mager och mycket otålig för torka.
Största delen sand- eller mojord.
Tännäs.
God.
200
FRÅGAN 3. SOCKENOMBTJD.
V. Vester bottens län.
1. Umeå fögderi.
Nordmaling.
Sämre utefter kusten, såsom bestående
af lättare sandjord; bättre utefter ådalarna.
Bjurholm.
I allmänhet mycket god men jung¬
frulig.
TJmeå.
1. Ganska god. Vid kusten sandig, inåt
landet mera mullrik och lerblandad. En
betydlig del af den oodlade marken bättre
än den redan odlade.
2. I hufvudsak == 1.
Vännäs.
Omkring elfvarna till större delen ler¬
mylla af temligen god beskaffenhet. I
Öfrigt delvis god (större delen lerjord) och
delvis sämre (sandjord).
Säfvar.
1. Öfvervägande mager.
2. Vexlande; än tung lera, än lätt myra.
I regel sandblandad jord, som dock vid
god skötsel ger rätt ymniga skördar.
Degerfors.
1. Af medelmåttig godhet.
2. Vid elfvarna Urnan och Vindeln
sandmylla af lättare beskaffenhet, på ett
och annat ställe myra på lera af god be¬
skaffenhet. Eljest god sandmylla.
Bijgdeå.
Den sedan gammalt odlade jorden är
för undvikande af frost oftast upptagen å
höglända platser och i anledning häraf af
mindre god jordmån än den lägre belägna
marken haft att erbjuda.
2. Skellefteå fögderi.
Burträsk.
1. Vexlande.
2. Inom östra delen af socknen finnes
en del jord af allra bästa beskaffenhet:
väl förmultnad röta på lerbotten; inom
vestra delen ingen annan jord, som lönar
mödan att odla, än illa förmultnad myra
på sand- eller stenbotten.
Skellefteå.
Vid kusten af floddalarna i allmänhet
| sand. Kring sjöarna och längre inåt lan-
| det till god del lermylla på lerbotten samt
dyjord på ler- eller sandbotten.
Byske.
! I allmänhet medelmåttigt god i jemförelse
I med öfrig jord inom länet.
Jörn.
I allmänhet medelmåttigt god. Fordrar
dock inom vissa byar mer än vanligt af
gödsel.
Nor sjö.
Fullt medelmåttig i jemförelse med öfriga
socknar inom länet.
Löfånger.
Medelmåttig i förhållande till jordmånen
inom länet i dess helhet.
Ny sä t ra.
I,' 2. God.
Mala.
1. Fin sandmylla, blandad med något
i jäslera, gifver, väl häfdad, vackra skördar.
2. Mera karg. Ordentligt skött ger
den dock god afkastning.
3. I allmänhet mager; väl brukad, ger
den dock god afkastning.
FBAGAN 3.
SOCKEN ÖMBUI).
201
3. Lappmarksfögderiet.
Lycksele.
1. I elfdalarna i allmänhet ganska då¬
lig; stor svårighet att åstadkomma en
vacker gräslinda. Utefter Oreelf och på
Stöttingsfjellet mångenstädes god jord.
Brist på gräs och bete i orten. De gamla
sjelfväxande slåttermyrarna hafva förlorat
sin växtkraft. Härigenom minskad kreaturs¬
stock och gödseltillgång.
2, 3. I allmänhet af ordinär beskaffen¬
het, utom närmast Umeelf, der jorden på
det hela taget är mindre god. Efter Vin-
delns och Öråns ådalar bättre, särskildt
efter Öråns.
Stensele.
Vid stark gödsling och tjenlig väderlek
inträffar, att på 10 veckor från såningsdagen
till skördedagen erhålles moget korn, som
lönar odlaren för hans möda. Rofvor, po¬
tatis och råg kunna äfven nå full utveck¬
ling, likaså har lyckadt försök med vinter¬
hvete gjorts.
Sorsele.
Delvis ganska bördig, delvis mycket ma¬
ger och i behof af riklig gödsling. Till
följd af de höga spannmålsprisen i orten
blir sädesodling å hemman med frostfritt
läge och någorlunda bördig jordmån den
mest lönande odlingen.
Asele.
Medelgod i jemförelse med grannsock¬
narna inom lappmarken.
Fredrika.
1. Nära medelgod.
2. Öfverhufvud taget medelgod.
Örträsk.
1. På det hela taget god, bestående af
lerjord.
2. Till stor del lerjord, särdeles lämp¬
lig för jordbruk.
Vilhelmina.
I allmänhet god.
Dorotea.
1. I allmänhet rätt god, hvaraf godt
resultat vinnes, om dränering och rationell
behandling användas.
2. I allmänhet god.
Tärna.
1,2. I allmänhet mycket god och bördig.
VI. Norrbottens län.
1. Piteå fögderi.
Piteå.
1. I allmänhet god.
2. Väl skott, ger den ganska god af¬
kastning.
Elf sby.
Medelgod. Såsom i allmänhet icke sten¬
bunden äfven lättodlad.
• Arvidsjaur.
Vexlande. På vissa ställen god, såsom
på bergsluttningar och bättre myrmark;
sämre å hedland och dermed jemförlig
mark.
Arjepluog.
Rätt god.
2. Luleå fögderi.
Neder-Luleå.
1 allmänhet af ganska god beskaffenhet.
26
202
FKAGAN 3.
SOCKEN OMBUD.
(v. Pastorn Lundblad tillägger:) Öfver-
träffar jorden i södra Sverige i förmågan
att utan gödning bära grässkördar. Exem¬
pel, att lindor, som på 30 år ej varit om-
plöjda eller begödslade, bära fullt medel¬
goda höskördar.
Öfver-Luleå.
God.
Edefors.
Ordinär.
Jockmock.
Ganska god. Jorden består af fin sand¬
mylla, som, om den vederbörligen förbättras
med röta eller dy, hvaraf finnes rik till¬
gång, frambringar synnerligen goda skördar.
3. Kalix fögderi.
Råneå.
1. Synnerligen god. Händer, att lindor
gifva goda skördar ända till 30 och 40
år utan egentlig gödsling.
2. I allmänhet god.
Neder-Kalix.
1. I allmänhet god, på en del ställen
ganska bördig, men något kalkfattig.
2. Af ganska god beskaffenhet, mer af
fast mark, ler- och sandmylla, än af myr¬
mark.
Öfver-Kalix.
Karg jordmån i allmänhet, hvadan myc¬
ken gödsling erfordras.
Gellivare.
I allmänhet medelgod. På många går
kornet, det så godt som enda sädesslag,
som här odlas, bra till. Potatisskörden i
östra och södra delarna af socknen brukar
blifva ganska god.
4. Torneå fögderi.
Neder-Torneå.
Till största delen god.
Karl Gustaf.
1. Den odlade jorden på fast mark är
i allmänhet kalkfattig och derför mindre
god. Jorden å myrmarker, som hvila på
lera eller lerhaltig jordmån, är i allmänhet
god.
2. Till största delen dels god, dels ut¬
märkt.
Hietaniemi.
Svar saknas.
Öfver-Torneå.
I elfdalen delvis utmärkt t. ex. å hol¬
marna. För öfrigt vexlande. Landet mellan
Torne och Kalix elfvar kan på det hela
taget icke anses vara af lika god beskaffen¬
het som i elfdalen.
Korpilombolo.
1. Temligen god, ehuru något mager.
2. En del hvilar på lergrund, är lätt
att uppodla, då sten är sällsynt, samt lätt
att gödsla, då gödseln för att göra jorden
lucker och lätt bör blandas till hälften med
sand. En ännu större del af jorden är
ytterst stenbunden, h vilar på stengrund
och fordrar mera god gödsel än den förra.
Båda jordarterna gifva jemförelsevis ganska
goda och rika skördar, der ej frost eller
långvarig torka hindrar.
Tärendö och Pajala.
1. I allmänhet mager och grund, det
sistnämnda måhända beroende på de grund¬
gående plogar för en häst, som i allmän¬
het användas.
2. Mager och i stort behof af gödsel.
Juckasjärvi.
A de flesta ställen rikt sandblandad mat¬
jord med ett öfverst liggande tunt lager
fin rödmylla, till beskaffenheten mycket
mager och förutsättande äfven för en medel¬
god afkastning riklig gödsling.
Enontekis.
Jorden kan allenast genom årlig och
ymnig gödsling hållas alstringskraftig.
FRÅGAN ,3. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR,
203
Länsman och kronofogdar.
I. Kopparbergs län.
1. Falu fögderi.
Svärdsjö distrikt.
I allmänhet god.
Sundborns och Vika distrikt.
Inom större delen af Vika socken god.
I öfriga delar af distriktet medelmåttig.
Kopparbergs distrikt.
Svar saknas.
Silfbergs, Torsångs och Gustafs distrikt.
Någorlunda god.
Stora Tuna distrikt, Ofvanbr odelen.
Jorden, i allmänhet lättskött, består af
lerjord, en ringa del svartmylla, myrjord
och hufvudsakligen lätt- eller sandjord. Ler¬
jorden och sandmyllan äro i allmänhet af
medelmåttig beskaffenhet. Sandjorden är
torr och fattig.
Stora Tuna distrikt; TJtombrodelen.
I allmänhet god.
Kronofogden.
I fögderiets sydligare socknar anses den
odlade jorden i allmänhet jemförelsevis god.
I öfriga socknar medelmåttig.
2. Hedemora fögderi.
Stora Skedvi och Säters distrikt.
Svar saknas.
Garpenbergs distrikt.
Till större delen lätt jord: sandjord och
mylla. Inom en mindre del af socknen
förekommer äfven något lerjord. Marken
är i allmänhet mycket stenbunden. Jorden
tarfvar riklig gödsling för godt skörde¬
resultat.
Hedemora distrikt.
Öfverhufvud taget medelmåttig.
Husby distrikt.
God och i mycket godt bruk samt till
afkastningen fullt likställd med Vestman-
lands och Nerikes jord.
By distrikt.
I allmänhet god.
Folkärna distrikt.
Inom distriktet (Folkärna och Grytnäs
socknar) förekommer allmännast lermylla
af rätt hård, men dock god beskaffenhet;
i åtskilliga trakter finnes dock sand- och
myrjord.
Kronofogden.
I allmänhet medelmåttig.
5. Nedan-Siljans fögderi.
Bjursås distrikt.
Eätt god, beroende dock mycket derpå,
att hemmansdelarna på grund af deras ringa
areal väl häfdas.
Åls distrikt.
Medelgod, dock olika i skilda delar af
den långsträckta socknen, som till en stor
del består af bergiga skogstrakter,
FRÅGAN 3. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
204
Leksands distrikt.
Granska god.
Rättviks distrikt.
Bördig, men är å fastare mark i allmän¬
het stenig och sålunda svårarbetad.
Ore distrikt.
Jorden är lättarbetad, men fordrar mycken
gödsel.
Gagnefs distrikt.
Jorden utgöres till en ringa del af sand¬
jord (kiselsand), som oftast lider af torka j
och i allmänhet gifver mindre god skörd
utom af potatis. En öfvervägande stor
del består af myll- och lerblandad sandjord, i
som är lättbrukad, kräfver ringa diken och
gifver i allmänhet goda skördar. En ej
ringa del består af lerjord, som i allmän¬
het är ofullständigt afdikad, hvadan skör- j
darna derå. förutom af hö, oftast blifva
otillfredsställande. De odlade myrmarkerna
gifva i allmänhet goda vårsädesskördar, |
som i regel lemna mogen kärna. Jorden j
är fattig på kali och kalk.
Kronofogden.
Den odlade jorden består till öfvervägande
del af sandblandad mylla inom Gagnef, Al
och Leksand, delvis af lerblandad sandjord,
som inom Rättvik och Boda är i riklig
mängd uppblandad med kalk.
Då de i allmänhet små, hemmansdelarna
väl gödslas, kan den odlade jorden sägas
vara i god växtkraft.
4. Ofvan-Siljans fögderi.
Mora distrikt.
Temligen under medelmåttan.
Solleröns distrikt.
Troligen linnes icke någon jord inom
länet, söm gifver kraftigare och till qvalitén
bättre skördar än jorden på Sollerön, som
dock är stenbunden och*hårdärbetad.
Ven jans distrikt.
= svaret från Venjans socken.
Orsa distrikt.
Jorden är god och frambringar under
gynnsamma år mycket vackra skördar.
Elfdalens distrikt.
Jorden är i allmänhet mager och lider
snart af torka samt kräfver mycken gödsel.
Sårna distrikt.
Svar saknas.
Kronofogden.
I allmänhet mindre god. Jorden består
dels af sandjord, dels af grusjord, dels af
myrjord, dels ock till någon ringa del af
lerjord.
5. Vester-Dals fögderi.
Flöda distrikt.
Öfvervägande god sandjord; på enstaka
ställen något tyngre; nyodlingarna magrare
myrjord.
Nås och Saf snäs distrikt.
I allmänhet mindre god.
Jerna distrikt.
I allmänhet mindre god.
Äppelbo distrikt.
Jorden, som är mycket kalkfattig, kräf¬
ver, för att lemna god skörd, en mycken¬
het kalk och artificiella gödningsämnen,
hvilka måste forslas från långt aflägsna
orter och följaktligen ställa sig mycket
dyrbara; hvarför ock den odlade jorden kan
sägas vara jemförelsevis hårdbrukad.
Malungs distrikt.
Jorden är i allmänhet mager och kalk¬
fattig samt kräfver betydliga kostnader till
jordförbättringsmedel för att frambringa
goda skördar.
FKÅGÄN 3. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
205
Lima distrikt.
Medelgod, lätt sandjord.
Transtrands distrikt.
Jorden, vanligtvis sandjord, är mager och
tarfvar stark gödsling.
Kronofogden.
I allmänhet mager.
6. Vester-Bergslags fögderi.
Grangärde distrikt.
Temligen god och i allmänhet i god växt¬
kraft. Tillgången på skogsslogar gör, att
i allmänhet ett jemförelsevis stort antal
kreatur födas på egendomarna, hvarigenom
gödseltillgången för den odlade jorden är
god, hvarjemte bigödningsämnen i ganska
stor utsträckning under de senaste åren
börjat användas.
Ludvika distrikt.
Nästan värdelös såsom bestående till
största delen af mager sand; dock är jor¬
den å de flesta ställen i anseende till den. j
ringa arealen mycket väl gödslad och lem-
| nar äfven en relativt god skörd.
! Norrbärke distrikt.
\
| Jordens beskaffenhet är väsentligt olika
i i olika delar af socknen, i det att der före¬
komma sandjord, lerjord, myrjord och en
mindre del svartmylla. I allmänhet kan
sägas, att den öppna jorden är rätt god,
men här och hvar något hårdbrukad.
Söderbärke distrikt.
Beskaffenheten af den odlade jorden är
I mycket olika; dock utgöres större delen af
blandad sand- och lerjord, till en del af
svartmylla och myrjord. Jorden skötes i
allmänhet ganska bra och blir nog bättre
skött, när ett mera rationellt brukningssätt
gör sig gällande.
Kronofogden.
I olika delar af Grangärde socken är
den odlade jorden olika, dock lönande att
brukas.
I Ludvika socken är den odlade jorden
nästan öfverallt stenbunden, men dock lö¬
nande att bruka.
II. Gefleborgs län.
1. Gestriklands fögderi.
Hedesunda och Årsunda distrikt.
Medelmåttig.
Torsåkers distrikt.
Jorden, som till största delen består af
lera och mulljord, är öfvervägande god.
Ofvansjö och Järbo distrikt.
Mycket god.
Ockelbo distrikt.
Medelmåttig.
Hamrånge och Hille distrikt.
I Hamrånge socken anses jorden vara
god, i Hille socken deremot karg.
Valbo och Högbo distrikt.
Den är lätt och består hufvudsakligen
af sandmylla samt fordrar förty stor göds¬
ling från ladugårdarna. Den artificiella
gödseln torde deremot vara olämplig.
Kronofogden.
Svar saknas.
2. Södra Helsinglands fögderi.
Skogs distrikt.
Ganska god; dålig och mindre gifvande
sandjord förekommer dock på flere ställen.
Södercda distrikt.
Till största delen god. Jorden i byarna
206
FRÅGAN 3. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
kring Söderala kyrka samt vissa hemman
i byarna Ostansjö och Lynäs anses såsom
synnerligen god.
Hanebo distrikt.
I allmänhet god; dock linnes äfven sva¬
gare sandjord samt, ehuru sparsamt, ut¬
märkt lermylla.
Mo distrikt.
Jorden omkring en större sandås, som
sträcker sig öfver distriktet, är mycket
sandblandad. I öfrigt består jorden till
största delen af lermylla.
Norrala distrikt.
Vexlande; den torde emellertid öfver¬
hufvud kunna kallas medelmåttig.
Bollnäs distrikt.
God, bestående af lermylla, svartmylla
pä lera, äfvensom delvis skarpare lerjord.
Lättare jordarter förekomma också. Den
gamla åkerjorden är dock till större delen
mullrik jord, vanligen på lera. Den odlade
myrjorden hvilar också ofta på lera.
Älfta distrikt.
I allmänhet god.
Ofvanåkers distrikt.
Inom den egentliga Ofvanåkers socken
mycket god, men inom Voxna socken och
(till Ofvanåkers socken hörande) Öjungs
kapellag temligen dålig.
Kronofogden.
= länsmannen i Bollnäs distrikt.
3. Norra Helsinglands fögderi.
Enångers distrikt.
Vid kusten särdeles god; något svagare
vesterut.
Helsingt-una distrikt.
I allmänhet god,
Forsa distrikt.
God.
Högsta distrikt.
I allmänhet mycket god. Missväxt före¬
kommer sällan eller aldrig. Äfven under
föregående år, som på grund af torka vi¬
sade sig olycksdigert för många orter, var
skörden inom distriktet fullt medelmåttig.
Harmångers distrikt.
I allmänhet god.
Gnarps distrikt.
Åberopar svaret från Gnarps socken.
Bergsjö distrikt
God.
Norrbo distrikt.
God, om ej af bästa beskaffenhet.
Delsbo distrikt.
God.
Kronofogden.
I allmänhet efter förhållandena god.
4. Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdals distrikt.
God.
Ramsjö distrikt.
Med få undantag dålig. Jäslera före¬
kommer ymnigt.
Färila distrikt.
Svar saknas.
Los distrikt.
Den odlade jorden består, åtminstone
hvad de äldre hemmanen angår, hufvud¬
sakligen af lerjord, hvilken fordrar träget
arbete och mycken gödsel, men i allmän¬
het lemnar medelmåttig eller god skörd.
Jerfsö distrikt.
I allmänhet god.
FRÅGAN 3. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
207
Arbrå och Undersviks distrikt.
Den odlade jorden, som består af lätt
sandmylla, omvexlande med kalkfattig ler¬
mylla (jäslera) torde kunna räknas till sva¬
gare art.
Kronofogden.
Inom Arbrå, Undersviks, Jerfsö och Ljus¬
dals socknar anses den odlade jorden i all¬
mänhet vara god; inom Färila socken något
sämre och inom Ramsjö och Los’ socknar,
der bergs- och skogsregionen är förher-
skande, karg och dålig.
III. Vesternorrlands län.
1. Medelpads vestra fögderi.
Tuna distrikt.
I allmänhet temligen god.
Stöde distrikt.
Af utmärkt beskaffenhet, nästan jem¬
förlig med skånejorden.
Torps distrikt.
I Ljunga elfs ådal utmärkt, eljest medel¬
måttigt god.
Borgsjö distrikt.
Medelgod.
Selångers distrikt.
Medelgod.
Kronofogden.
Större delen medelgod.
2. Medelpads Östra fögderi.
Indals distrikt.
Till stor del god.
Sköns distrikt.
Inom Sköns socken i allmänhet god.
Timrå distrikt.
I allmänhet utmärkt god. I Alnö kalk-
blandad mylla på stenbotten; i Timrå ler-
blandad mylla på lerbotten till hufvudsak¬
lig del; dock på sina ställen, särskildt i
byarna Vifsta och Berge, sandblandad
mylla på sandbotten.
Ljustorps distrikt.
I allmänhet bestående till den hufvud-
sakligaste delen af lerblandad mylla på
lerbotten eller ock, till den mindre delen,
af svartjord på grusbotten. Till en ringa
del ingå i den odlade jorden myrmarker,
livilka äro af god beskaffenhet.
Njurunda distrikt.
Svar saknas.
Kronofogden.
Väsentligt olika på olika trakter. Från
bördigaste mylla till magraste sandjord.
3. Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Säbrå distrikt.
I allmänhet god; på många ställen ypper¬
lig.
Gudmundrå distrikt.
Jorden närmast Angermanelfven torde i
allmänhet kunna betecknas såsom mycket
god, i skogstrakterna såsom mindre gif¬
vande och i en del fjellbyar såsom rätt
mager, hvadan skörden å densamma är mera
utsatt för frost.
Torsåkers distrikt.
Svar saknas.
FRÅGAN 3. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
208
Boteå distrikt.
I allmänhet af bästa slag.
Nora distrikt.
J allmänhet utmärkt god.
Kronofogden.
I regel utmärkt god och lättskött.
4. Södra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Sollefteå distrikt.
Svar saknas.
Resele distrikt.
Medelmåttig öfver hufvud; god efter
Angermanelfven i Resele socken.
Junsele distrikt.
Den nu uppodlade jorden är i allmänhet
af svag beskaffenhet. Jordnaturen är mesta¬
dels sand. På några få ställen förekom¬
mer duglig lerjord och duglig sand- och I
bergmylla. Myrmarkerna äro ej odlade i
nämnvä rd omfattning.
Ramsele distrikt.
Delvis god, men i allmänhet kan den
sägas vara mindre god.
Helgums distrikt.
I allmänhet god.
Bodums distrikt.
Mager och öfverallt kalkfattig.
Tåsjö distrikt.
Den anses i allmänhet vara god. Tåsjö
socken är särskildt framhållen för sin bör¬
diga jordmån.
Kronofogden.
I allmänhet för jordbruket lätt hand¬
terlig.
5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Nordingrå distrikt.
I allmänhet god.
Nätra distrikt.
I nästan hela socknen af ordinär och
delvis utmärkt beskaffenhet.
Sidensjö distrikt.
I allmänhet god.
Anundsjö distrikt.
I allmänhet torde den få anses god.
Kronofogden.
I allmänhet god inom hela fögderiet.
6. Norra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Själevads distrikt.
God.
Björna distrikt.
På de flesta ställen god.
Arnäs distrikt.
Den kan i allmänhet icke sägas vara
jemförlig med jorden i mellersta och södra
Sverige, utan är flerstädes, isynnerhet i
Gideå socken, mycket karg. Åtskilliga
trakter inom Arnäs socken äro dock af
ganska god beskaffenhet. Uppenbart ä,r
dock att, derest jordbrukaren i allmänhet
hade råd att påkosta jorden en ändamåls¬
enlig brukning och skötsel, jorden skulle
jemväl till sin beskaffenhet i jordbruks-
afseende förbättras.
Grundsunda distrikt.
Svar saknas.
Kronofogden.
Nästan öfverallt godartad.
FRÅGAN 3. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
209
IV. Jemtlands län.
1. Jemtlands Östra fögderi.
Ragunda distrikt.
Mycket god.
Fors distrikt.
I allmänhet ganska god.
Ref sunds distrikt.
Ganska god, om än mycket stenbunden,
der den icke utgöres af myrjord.
Bräcke distrikt.
I allmänhet god. Tillfällena till odling
äro ganska inskränkta, då marken är mycket j
stenbunden. Myrjorden deremot är lätt j
odlad.
Brunflo distrikt.
Svar saknas.
Haclcås distrikt.
I allmänhet af synnerligen god beskaffen- I
het.
Kronofogden.
Svar saknas.
2. Jemtlands Norra fögderi.
Lits distrikt.
Ganska god.
Föllinge distrikt.
Om den jorden vidlådande frostländig-
heten undantages, kan densamma anses i
jordbruksafseende synnerligen god.
Hammerdals distrikt.
Mycket god.
Ströms distrikt.
I allmänhet god samt inom kalkregionen,
som sträcker sig öfver större delen af
distriktet, synnerligen god.
Frostvikens distrikt.
Ganska god och på vissa ställen såsom
t. ex. i Blåsjön och Ankarvattnet utmärkt
god.
Rödöns distrikt.
Utmärkt god.
Kronofogden.
Svar saknas.
3. Jemtlands Vestra fögderi.
Sunne distrikt.
Svar saknas.
Hallens distrikt.
I allmänhet temligen god.
Ovikens distrikt.
God.
Undersåkers distrikt.
Temligen god.
Mörsils distrikt.
I allmänhet god — mycket god.
Offerdals distrikt.
God.
Alsens distrikt.
I allmänhet något mager.
Kronofogden.
God.
27
210
FRÅGAN 3. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
4. Jemtlands Södra fögderi.
Bergs distrikt.
Sjelfva jordmånen är i orten i allmän¬
het af utmärkt beskaffenhet, ehuru jorden
här och hvar är mer eller mindre vatten-
sprängd och stenbunden.
Rätans distrikt.
Länsmannen har svarat såsom socken-
ombud.
Svegs distrikt.
Jorden anses i allmänhet vara af dålig
beskaffenhet samt tarfvar gödsling och
god skötsel för att lemna afkastning.
Lillherdals distrikt.
Fastmarken är delvis stenbunden delvis
moland. Mossmarken har af kompetent
person (Direktören R. Tolf) erhållit vitsord
om godartad (t. o. m. höggradig) beskaffen¬
het, men är utfattig på kalk. Båda slagen
mark synas hufvudsakligen lämpade för
gräsodling. Korn, råg och potatis lemna
| emellertid lönande äring å flera gamla
i åkrar.
Ytter-Hogdais distrikt.
Dålig och för lätt.
Hede distrikt.
Mager, men lemnar vid tjenlig gödsling
normal foderafkastning.
Tännäs distrikt.
God.
Kronofogden.
I Herjeådalen består jordmånen i nedre
eller östra delen af sandmoar utan kalk
och lera. Mot vester förbättras jordens
beskaffenhet och är den ganska god i
vestligaste delen af provinsen. Såsom all¬
mänt omdöme kan sägas, att jorden är
mager. I Jemtland är jorden af god be¬
skaffenhet och ganska bördig.
V. Vesterbottens län.
1. Umeå fögderi.
Nordmalings distrikt.
Sämre utefter kusten, der den består af
lättare sandjord; bättre utefter ådalarna.
Bjurholms distrikt.
Länsmannen har svarat såsom socken¬
ombud.
Umeå Södra distrikt.
Ganska god. Närmast hafskusten är den
ofta sandblandad, men ändock lönande för
odling af i orten vanliga sädesslag, rot¬
frukter samt gräs. Något från kusten inåt
landet är jorden mera mullrik och ler-
blandad, gifvande goda skördar åt idoga
brukare. Och torde det få anses såsom
ett faktum, att en stor del af den ännu
oodlade jorden är af bättre beskaffenhet
än den redan odlade.
Umeå Norra distrikt.
Närmare kusten i allmänhet af sämre
beskaffenhet, ehuru den genom hundraårig
häfd lemnar goda skördar. Jorden inom
Vännäs och Degerfors socknar i allmänhet
af mycket god beskaffenhet i jordbruks-
afseende.
Vännäs distrikt.
Fullt medelmåttig. Hufvudsakligen be¬
stående af lera.
Säfvars distrikt.
Jorden är i allmänhet mycket sand¬
blandad och lider derför under torra som¬
FRÅGAN 3. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
211
rar. I vissa byar klagas öfver s. k. styf¬
lera, i andra åter öfver för lätt myrjord.
Degerfors distrikt.
I allmänhet, med undantag för socknens
norra del, god.
Bygdeå distrikt.
Länsmannen har svarat såsom socken-
ombud.
Kronofogden.
Svar saknas.
2. Skellefteå fögderi.
Burträsks distrikt.
Länsmannen har svarat såsom socken¬
ombud.
Skellefteå Södra distrikt.
I allmänhet god.
Skellefteå Norra distrikt.
I allmänhet utmärkt.
Byske distrikt.
Svar saknas.
Jörns distrikt.
Rätt god, derest den brukas och skötes
på ändamålsenligt sätt. Ställen finnas dock,
der jorden är mycket sandig och fordrar
särdeles mycken gödsling.
Norsjö distrikt.
Fullt medelmåttig i jemförelse med de
flesta närgränsande socknar.
Löfångers distrikt.
Svar saknas.
Nysätra distrikt.
= svaret 1 från Nysätra socken.
Malå distrikt.
Jorden är af mera karg natur, men lem-
nar nog vid ordentlig skötsel god afkast¬
ning.
Kronofogden.
Svar saknas.
3. Lappmarksfögderiet.
Lycksele Södra och Lycksele Norra distrikt.
I allmänhet mindre god, på många ställen
stenbunden, och tarfvande nära nog öfver¬
allt mycket stark gödning under en lång
följd af år för att kunna aftvingas någon
afkastning.
Stensele distrikt.
Svar saknas.
Sorsele distrikt.
På en del ställen ganska bördig, på andra
åter mycket mager och fordrande riklig
gödning för att den skall bära frukt. Den
mest lönande odlingen kan dock ega rum
å sådana lägenheter, som hafva frostfritt
läge och der säden sålunda hinner att
mogna. Säden står nemligen alltid högt
i pris härstädes till följd af de långa tran¬
sporterna.
Asele distrikt.
I åtskilliga byar utefter Ångermanelfven
mindre god, bestående hufvudsakligen af
mosand; i öfriga trakter god.
Fredrika distrikt.
Rätt god, der den blifvit ordentligt drä-
) nerad och häfdad; dock är den delvis ganska
| tung och hårdarbetad.
Vilhelmina distrikt.
God, bestående i en stor del af socknen
af lerblandad mylla. På några ställen i
norra och östra delarna förekommer sand¬
jord. Riklig tillgång på kalk finnes. En
stor del eller den allra största delen af
den odlingsbara jorden är ännu oodlad till
följd af dels brist på kapital och företag¬
212
FRÅGAN 3. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
samhet och dels jordinnehafvarnes gamla
sed att slå sina sjelfväxande myrar.
Dorotea distrikt.
Svar saknas.
Tärna distrikt.
God.
Kronofogden.
Har svarat såsom sockenombud.
VI. Norrbottens län.
1. Piteå fögderi.
Piteå Södra och Piteå Norra distrikt.
Någorlunda lämplig.
Elf shy distrikt.
Svar saknas.
Arvidsjaurs distrikt.
Den odlade jorden består af dels fast
mark, som är den äldre, dels myrmark,
som uppbrutits under de sista tio åren.
De äldsta, största och flesta byarna äro
anlagda å södra sidan af något berg och
så högt upp, som det varit möjligt att få
god åkerjord. Jorden i dessa byar är så¬
ledes af lika god beskaffenhet som den
medelgoda jorden vid kusten. Deremot är
läget å de vid afvittringen utstakade ny¬
byggenas inegor i de flesta fall mindre väl
valdt, och fordra dessa egor dyrbara af-
dikningar och mycket arbete för att blifva
fruktbärande. Större delen af myrodlin¬
garna består af förmultnad svart mylla
på, i flere fall, lerbotten, och gifver den¬
samma, förutsatt att den är väl afdikad,
under vanliga år, med ringa gödning, goda
skördar af företrädesvis hafre i form af
grönfoder! och äfven i många fall korn och
råg. Jorden häruppe har i allmänhet stor
drifkraft och bringar under vanliga år
kornet till mognad på jemförelsevis kort
tid.
Arjepluogs distrikt.
I allmänhet god.
Kronofogden.
Någorlunda god, dock sämre än i de
öfriga elfdalarna inom länet.
2. Luleå fögderi.
Neder-Luleå distrikt.
I allmänhet god, dock olika i olika byar.
Öfver-Luleå distrikt.
I allmänhet god och delvis mycket god.
Jockmocks distrikt.
Svar saknas.
Kronofogden.
I allmänhet god, delvis mycket god.
5. Kalix fögderi.
Råneå distrikt.
God.
Neder-Kalix distrikt.
Svar saknas.
Öfver-Kalix distrikt.
I allmänhet karg och tarfvande mycken
begödsling.
Gellivare distrikt.
I allmänhet mager, bestående af sand
och grus. Här och der förekommer dock
ganska kraftig och god jord.
Kronofogden.
Svar saknas.
FRÅGAN 3. DOMHAFVANDE.
213
4. Torneå fögderi.
Neder-Torneå och Karl Gustafs socknars
distrikt.
I allmänhet utmärkt god.
Ofver-Torneå distrikt.
God.
Korpilombolo distrikt.
Sådan, att den under normala förhållan¬
den lemnar rätt tillfredsställande skördar.
Den fordrar dock- betydlig gödsling.
Paj ala distrikt.
Svar saknas.
Juckasjärvi distrikt.
I allmänhet mager och tarfvande stor
och olikartad begödsling.
Enontekis distrikt.
Jorden anses icke dålig. Till följd af
ogynnsamma temperaturförhållanden kan
emellertid icke någon sädesodling bedrifvas
inom orten.
Kronofogden.
Svar saknas.
Domhafvande.
T. Kopparbergs län.
Falu domsaga.
Hänvisas till det utlåtande, som afgifvits
af hushållningssällskapets förvaltnings¬
utskott.
Hedemora domsaga.
I allmänhet medelmåttig, bäst inom de
sydligaste delarna af domsagan (Folkare
härad), sämst i dess norra del, särskildt
Säters socken.
Ofvan-Siljans domsaga.
Af bättre och sämre beskaffenhet.
II. Gefleborgs län.
Gestriklands domsaga.
I hufvudsak god.
Södra Helsinglands domsaga.
I allmänhet god.
j Norra Helsinglands domsaga.
Mycket olika, största delen torde vara
i mindre god.
Vestra Helsinglands domsaga.
I Ljusnans stora dalgång i regeln god
214
FRÅGAN 3.
DOMHAFVANDE.
och bördig. Sällan eller aldrig förekom¬
mer missväxt i egentlig mening, om icke
på potatisskörd, då torkan blir för inten¬
siv, eller understundom på hafre, då hösten
är för kall. Detta uttalande gäller dock
icke Ramsjö och Los socknar, der ju skör¬
den då och då slår fel, i följd af dessa
trakters klimatiska förhållanden, mest
dock i det högt belägna Ramsjö. Senaste
året (1901) erhölls emellertid der en exem¬
pellös god skörd af nästan allt utsäde. I
sistnämnda socken spela dock de stora
sanka markerna en betydlig roll; kunde
dessa blifva utdikade, blefve nog de klima¬
tiska förhållandena afsevärdt bättre. Nu
är Ramsjö i genomsnitt taget den kallaste
trakten i vestra Helsingland för att icke
säga i hela landskapet.
III. Vesternorrlands län.
Ångermanlands Södra domsaga.
Temligen god.
IV. Jemtlands län.
Herjeådalens domsaga. | stenbunden — men sämre, ju längre man
God kring Storsjön - om än här och [ aflägsnar sig derifrån,
hvar mer eller mindre vattensprängd och
V. Vesterbottens län.
Vesterbottens Norra domsaga.
Den odlade jorden vid kusten och flod¬
dalarna består i allmänhet af sand. Kring
sjöarna och längre inåt landet hestår jor¬
den till större delen af dyjord samt äfven
af lermylla.
VI. Norrbottens län.
Piteå domsaga.
Frågan besvarad med hänvisning till
svaret från kronofogden i Piteå fögderi.
Luleå domsaga.
Svar saknas.
Kalix domsaga.
Den odlade jorden torde till större delen
utgöras af sandmylla på grusbotten, åt¬
minstone på högre belägna trakter.
FRÅGAN 3. LANDTMÅTERI8TATEN.
215
Landtmäteri st a ten.
I. Kopparbergs län.
1 — 10. Jordmånen i Siljansdalen, nedre
Yesterdalssocknarna samt Svärdsjö och
Envikens socknar är i allmänhet god, men
i öfriga trakter mindre god.
11- Den gamla jorden är till följd af
såväl kalkgrund som läge rätt god.
12. (Jerna socken). Den odlade jorden
inom socknen är endast sandjord, mer eller
mindre mullblandad och på finare och
gröfre sandbotten samt bättre och sämre
myrjord äfven på sandbotten. På några
ställen i byggden och äfven på Finnmar¬
ken finnes grusjord på grusbotten.
Den bättre sandjorden är, om den sättes
i hög kultur, mycket god både för sädes-
och foderskördar, men den sämre sand¬
jorden (hedjord) är på många ställen så
dålig, att det torde vara bättre åter låta
den blifva skogsmark.
Grusjorden är i allmänhet bra och äfven
en del myrjord.
13. Den gamla odlade jorden är i all¬
mänhet torr och sandblandad, är lätt att
bearbeta, men fordrar mycken gödning,
då deremot å myrmarken gjorda odlingar
äro betydligt billigare att häfda för fram¬
bringande af nöjaktiga skördar.
14. (Mora och Orsa socknar). I allmän¬
het god.
II. Gefleborgs län.
1. I allmänhet god, men kalkfattig.
2. I allmänhet utmärkt god.
3. I allmänhet ypperlig ehuru kalk¬
fattig.
4. (Ockelbo socken). Kring sjelfva bygg¬
den god; utikring socknen sämre, men på
finn skogarna (r ekogniti onsallm änningen)
med sina på höjderna belägna steniga åkrar
och odlingar, bestående af bergjord, ganska
god; hvadan kan sägas, att den odlade
jorden, öfverhufvud taget, är i jordbruks-
afseende medelmåttig.
’>. (Södra Helsingland). Jorden kan i
allmänhet betecknas såsom god, och skulle
med all säkerhet genom ett mera ratio¬
nellt jordbruk kunna uppdrifvas till mycket
större afkastning.
*»• (Norra och vestra Helsingland). Jem-
fördt med hela riket, af medelgod be¬
skaffenhet för de kulturväxter, som lämpa
sig för ortens klimatiska förhållanden.
III. Vesternorrlands län.
I. (Sollefteå, Resele och Ramsele tings- j 2. (Norra Ångermanlands nedre del),
lag).' Inom en del orter finnes synnerligen 1 Med god skötsel af jorden, d. v. s. genom
tjenlig mark för frambringande af såväl tillräcklig dränering, användande af trädes-
säd som rotfrukter. bruk och lämplig gödsling m. fl. rationella
216
FRÅGAN 3. LANDTMÄTERISTATEN.
metoder kan jordbrukaren af sin jord vänta
sig lika godt resultat, som i mellersta delen
af landet.
15. I allmänhet bördig.
4. (Torps socken). Den odlade jorden
i orten anses vara särdeles lämplig för
jordbruk och af god beskaffenhet, särskildt
inom Ljungans ådalsområde, der jordmånen
består af en hårdare eller lösare lera af
hvitaktig färg. Äfven förekommer mycken
s. k. »mjälajord» (rödmjäla, hvitmjäla, sur¬
mjäla, sandmjäla o. s. v.), hvars hufvud-
massa synes vara en mycket fin sand, mer
eller mindre uppblandad med lerpartiklar.
Denna jordmån anses temligen god och i
torra år t. o. m. mera gifvande än den
här förekommande lerjorden. Sand- och
grusjord förekommer äfven, dock i mindre
utsträckning, likaledes klapperstensjord
samt odlade myrmarker, hvilka senare gifva
goda skördar efter ändamålsenlig gödsling.
IV. Jemtlands län.
Den odlade jorden i Herjeådalen anses
i allmänhet svag såsom till största delen
bestående af sand- eller grusjord eller ock
af myrjord på sandbotten. Åkrar på högre
belägna ställen derstädes, såsom Öfverberg,
Ytterberg, Herrö, Knätten m. fl. ställen,
bestå af s. k. lerjord, en rödaktig sandmylla,
som anses starkare för frambringande af
säd och potatis.
Den odlade jorden i Jemtland omkring
Storsjön är bland den kraftigaste i öfre
Norrland och består i allmänhet af sand-
blandad lermylla.
V. Vesterbottens län.
1—5. Med undantag för delar af Skåne,
Östergötland och Upland fullt jemförlig
med rikets öfriga delar, hvadan, derest på
dess skötsel nedlägges lika mycket kapital,
insigt och arbete som annorstädes, lika
god afkastning kan förväntas.
0. (Lycksele socken). Närmast Ume-
och Vindelelfvarna består den odlade jorden
till det mesta af sandjord och är i all¬
mänhet af svag beskaffenhet, undantag
gifves dock härifrån å en del ställen.
Jordmånen i den öfriga delen af socknen
utgöres deremot af mer och mindre sånd-
blandad s. k. bergjord, hvilken jordart, väl
afdikad och häfdad, med fullt fog kan
sägas vara af god beskaffenhet och lämp¬
lig för odling.
7, 8. Den odlade jorden består hufvud¬
sakligen af mylla och sandblandad mull-
jord samt i länets lappmarker af s. k.
bergjord och till en del myrjord på dels
sand och dels lerbotten och är sålunda
fullt jemförlig med öfriga läns.
0. Öfver hufvud taget jemförlig med
Sveriges öfriga jord, om derifrån undan¬
tages Skåne, Östergötland och Upsalaslätten.
10. Inom skärgårdsregionen medelmåt¬
tig, inom elflagringarnas region god, ehuru
i hög grad kalkfattig, inom myrarnas re¬
gion mindre god.
FKÅGAN 3. SKOGSSTATEN.
217
VI. Norrbottens län.
1. Deltagit i yttrandet från Norrbottens
läns hushållningssällskap.
2. Inom elfdalarna och kustlandet god,
inom öfre landet mellan elfdalarna mindre
god.
3. Kustlandets odlade jord består hufvud¬
sakligen af fin sia,mmylla, öfre landets af
stenjordsmylla.
4. Olikartad, men i allmänhet erbjudande
möjlighet för bedrifvande af ett bärande
jordbruk.
5. Jordmånen i de norra länen är ofta
ypperlig (t. ex. alla de norrbottniska flod¬
dalarna). Man torde kunna påstå, att den
odlade jordens beskaffenhet i hela kust¬
landskapet Yesterbotten och en stor del af
Lappland icke intager någon synnerlig sär¬
ställning mot jordmånen i öfriga delar af
Sverige.
ö. I allmänhet god.
Skogsstaten.
I. Gefle-Dala distrikt.
Kopparbergs revir.
Svar saknas.
Oster-Dalarnes revir.
I jordbruksafseende är den odlade jorden
mycket olika inom orten. I de omkring
Siljan och Orsasjön belägna socknarna kan
den i allmänhet sägas vara god, i ofvanför
belägna socknar mycket karg, enär den i
de flesta fall utgöres af svämsand och grus,
der den ej är myrjord. I allmänhet är afl
jord mycket kalkfattig, med undantag för
Rättviks socken.
Sårna revir.
Torr och mager sand- eller grusjord med
obetydlig humus.
Transtrands revir.
Den odlade jorden är i allmänhet ytterst
dålig; den å fast mark består vanligen af
sand och grus. Det lilla humuslager, som
finnes, har tillkommit genom gödning under
åratal. Då botten äfven består af samma
ämnen, sjunka gödningsämnena snart, hvadan
jorden, för att underhållas, måste gödslas
skarpt hvart tredje år; och är det icke
tillräckligt för jordens underhåll att lemna
henne tillbaka blott gödningsämnen efter
de skördar, hon sjelf lemnat, utan måste
hon äfven hafva tillökning af de gödnings¬
ämnen, som tillkomma genom från skogarna
hemfraktadt myr- och ängeshö. Änges-
slogarna deremot gödas vanligen af det
slam från fjellen och höjderna, som finnes
28
218
FRÅGAN 3. SKOGSSTATEN.
uti det vatten, som vid flod, höst- och
vårtid öfversvämma!' dem, hvadan dylika
slogar hafva stor betydelse för jordbrukaren
i dessa orter. Myrmarkerna äro visserligen
af dålig beskaffenhet, så att odlingar af
dylika under nuvarande förhållanden gifva
odlaren ringa lön för mödan, men i en
framtid, då jern vägar en gång komma att
förbinda orterna med trakter, hvarifrån
artificiella gödningsämnen kunna erhållas
för skapligt pris, skola myrodlingar på
flera ställen löna sig. Nu, då sådana, van¬
ligen tunga gödningsämnen skola fraktas
å hjuldon öfver tio mil, lönar det sig icke
att uppodla myrmarker i någon större
skala.
Vester-Dalarnes revir.
Öfverhufvud taget god.
Gestriklands revir.
Odlad jord af alla godhetsgrader före¬
kommer.
Vestra Helsinglands revir.
I de lägre belägna delarna af Ofvanåkers II.
och Färila socknar är den odlade jorden
till stor utsträckning god. A de högre be-
belägna trakterna deremot, der jorden i
hufvudsak utgöres af antingen sandjord
eller med krosstensgrus uppblandad ler¬
jord, är nog den odlade jorden i allmänhet
ganska svag och hårdskött, ehuru särskildt
den senare med stark gödsling kan gifva
både vackra och jemna skördar. Dock
finnes å sina ställen jord uppodlad, hvilken
är af så dålig beskaffenhet, att densamma
aldrig borde hafva odlats.
Norra Helsinglands revir.
I stort sedt anses den odlade jorden vara
god, särskildt inom Delsbo, Forsa och Ar-
brå socknar. Inom Bjuråkers och Ramsjö
socknar är jorden af sämre beskaffenhet,
hvarjemte den i Bjuråkers norra del och
större delen af Ramsjö socken lider af
frostländighet.
Öfver jägmästaren.
Se under litt H. särskilda yttranden.
II. Mellersta Norrlands distrikt.
Medelpads revir.
Den odlade jorden anses i allmänhet god.
Snart sagdt hvilka sädesslag som helst
kunna efter jordens lämpliga skötsel odlas
inom orten.
Hernösands revir.
Den odlade jorden kan i allmänhet sägas
besitta goda egenskaper i jordbruksafseende,
ehuru den till följd af kalkfattigdom är något
hårdbrukad.
Junsele revir.
Den odlade Jorden i revirets nedre sock¬
nar: Boteå, Öfver-Lännäs. Sånga, Multrå,
Ed och Resele måste efter elfdalen anses
vara god, delvis mycket god. Äfven inom
de öfre socknarna finnas flerstädes goda
och rikt afkastande jordlägenheter.
Deremot är i stort sedt den odlade jorden
å skogshemmanen af sämre beskaffenhet.
Här har ofta nog uppodlats mager sand-
mojord, som varit lätt upparbetad, men
utan möjlighet att få i bättre växtkraft,
förrän efter påkörning af stora mängder
lera eller dyjord, under det att deremot de
dikning fordrande, godartade myrmarkerna
oftast lenmats oodlade, fastän de mången¬
städes säkerligen skulle gifva ett mycket
säkrare utbyte, synnerligast med tanke på
gräsproduktion. Jordens kalkhalt är i all¬
mänhet mycket liten.
FRÅGAN 3. SKOGSSTATEN.
219
Tåsjö revir.
Tåsjöberget är vida bekant för sin bördiga
jord. Öfre delen af Tåsjö socken för öfrigt
äfvensom en stor del af Dorotea socken få
anses i allmänhet ega god jordmån, men
för öfrigt utgöres grunden i regel af ganska
mager sandjord.
Anundsjö revir.
I allmänhet medelmåttig eller deröfver.
Ofta bördig lerjord i dalgångarna.
Ostra Jemtlands revir.
I allmänhet kan den odlade jorden anses
vara mycket god. Synnerligast, der den¬
samma hvilar på silurisk formation.
Fors socken af Östra Jemtlands revir.
I stort sedt mycket god.
Norra Jemtlands revir.
I allmänhet utmärkt, utgörande lerblandad
sandjord, som ofta hvilar på kalkbotten.
Norra delen af Norra Jemtlands revir.
I allmänhet god och består å fast mark
af i mer eller mindre grad kalkhaltig, ler¬
blandad sand- eller lerjord samt å myr¬
marker af godartad, 1—3 fot djup mulljord
på lerbotten.
Vestra Jemtlands revir.
I allmänhet god för både säd- och rot¬
frukter, dock särskildt god för höodling.
Socknarna Undersåker, Åre och Kall af
Vestra Jemtlands revir.
Synnerligen god.
Herjeådalens revir.
God kring Storsjön och Näckten och
sämre, ju längre man aflägsnar sig derifrån.
Hede tingslag af Herjeådalens revir.
I vestra delen god, i östra sämre.
Öfver jägmästaren.
Inom detta stora distrikt, omfattande
nära 800 qv. nymil, finnas dels sedan ur¬
minnes tider odlade byggder, dels ock byar
och hemman, som blifvit anlagda under
sistförflutna århundradet. Såväl god och
bördig som dålig och mager, mer och mindre
stenbunden jordmån förekommer.
III. Vesterbottens distrikt.
Jörns revir.
Närmast kusten medelmåttig, för öfrigt
i allmänhet klen.
Norsjö revir.
I allmänhet god, men grödan lider ofta
af ogynnsamma klimatiska förhållanden.
Burträsks revir.
Den odlade jorden anses vara god i Löf-
ångers, Nysätra och Bygdeå socknar, äfven¬
som i nedre delen af Burträsks socken,
hvilka trakters befolkning nästan uteslutande
lefver af sitt jordbruk. I öfre delen af
Burträsks socken anses jorden i allmänhet
sämre, hvilket möjligen beror på, att en
del små byar anlagts på hedland och dylika
marker i stället för på alluvialmark eller
myra, som skulle fordrat mera arbete i
fråga om dikning m. m.
Degerfors revir.
Jordmånen är efter vattendragen i all¬
mänhet torr och mager. Uti högre lägen
är jordmånen visserligen bättre, men ste¬
nigare. Såsom allmänt omdöme kan sägas,
att jordmånen är knappt medelgod.
220
FKÅGAN 3. SKOGSSTATEN.
Södra Lycksele revir.
Den odlade jorden är öfver hufvud taget
temligen god, bättre efter Örån än efter
Ume-elf.
Norra Lycksele revir.
Den odlade fastmarksjorden inom reviret
är öfverhufvudtaget svag, men att undan¬
tag finnas är visst. Myrodlingar finnas
deremot af god beskaffenhet. Genom god
häfd lemnar dock den i sig sjelf magra
sandjorden goda skördar, såvida tillräcklig
nederbörd erhålles på försommaren.
o
Asele revir.
I byarna utefter Angermanelfven är den
odlade jorden mindre god, emedan den¬
samma hufvudsakligen hestår af mosand,
i öfriga trakter af reviret god.
Sorsele revir.
Ganska olika. Mera än hälften torde
vara medelgod eller mera än medelgod.
Den dåliga jorden är, emedan den utgöres
af sand och eger högst liten rikedom på
mylla och mineraliska beståndsdelar, i jord-
bruksafseende af ringa värde.
Stensele revir.
I allmänhet mycket dålig.
Vilhelmina revir.
I allmänhet fullt medelgod och lönar
fullt det arbete, som nedlägges på den¬
samma.
Fredrika revir.
I Fredrika socken i allmänhet af mera
mager och karg beskaffenhet. Som byggden
inom socknen, med få undantag, bröts under
föregående århundradet, ligger för öfrigt
den odlade jorden ännu i sin linda och kan
derför ej alltför stora anspråk i jordbruks-
afseende ställas på densamma.
Den odlade jorden deremot inom Örträsks
socken, som är en gammal byggd och der
jordmånen är vida bördigare än i grann¬
socknen Fredrika, kan öfver hufvud taget
anses vara god.
Bjurholms revir.
Här likasom annorstädes i Norrland har
man vid brytande af ny byggd endast fäst
sig vid möjligheten att erhålla brödfödan.
Man har således vid nyodlingar hållit
sig nästan uteslutande till drifvande jord
d. v. s. sandblandad mulljord med torrt
och soligt läge. Emellertid utgöres det
cirka 2 mil breda strandbältet från och
med Säfvars socken till södra länsgränsen
af ett sammanhängande lågland, bestående
af en ypperlig alluvial mulljord. Halfva
området torde utgöra odlingsmark. Myrar
och morländig mark, d. v. s. sådan, som
är beväxt med ofta förkrympt och för-
sumpad skog, torde utgöra omkring en
fjerdedel. Myrarna äro grunda, högst 1V2
meter djupa, ofta utgörande s. k. hvit-
mosse- eller vattenmossemyrar, högmossan
stundom hvilande å s. k. bläsand, d. v. s.
glimmerhaltig lersand.
Närmast hafvet är visserligen alluvial-
jorden bortspolad och morängruset blottadt.
Detta område är ytterst glest bebyggdt
samt ligger nästan öde. Dock häntyda så¬
väl gräs som örter samt den frodiga, men
för de hårda hafsvindarna utsatta gran¬
skogen på god jordmån. Den kalirika och
frostfria jordmånen frambringar den ypper¬
sta potatis och trädgårdsväxter samt sjelf-
växande kråkvicker på alla stränder och
skär.
Den nämnda alluvialjorden utgör en ypper¬
lig jordmån, men är mycket salthaltig.
Öfverj ägmåstaren.
Se anm. vid frågan 1.
FRÅGAN 3. SKOGSSTATEN.
221
IV. Norrbottens distrikt.
Piteå revir.
Mindre bördig, nästan svag. Mullblandad
sandjord, s. k. rödmylla på fin sandbotten
anses i allmänhet för god jord.
Elf sby revir.
I allmänhet är jorden inom reviret fullt
ut lika god som i andra delar af landet
(med undantag af de sydligaste), dock under
det villkor att den skötes ordentligt.
Arvidsjaurs revir.
Olika i skilda delar af reviret. I östra
delen synes jorden å vissa trakter vara
temligen god; i södra och mellersta delarna
består jordmånen hufvudsakligen af sand¬
mylla på grusbotten, och den kan sålunda
icke sägas vara annat än dålig. Hvad som
fattas, är lera och mergel.
Öfre Byske revir.
Vid anläggning af här befintliga hemman
har nybyggaren, då han valde plats för
bostad och odlingsmark, främst haft i tanken
att välja minst frostländiga ställe, och ligga
derför odlingarna ofta nog å kullar, bergs¬
sluttningar eller på åsar, der den minst
steniga jorden blifvit uppsökt. Markens
odlingsvärde har sålunda kommit i andra
rummet, och odlingarnas jordmånsbeskaffen-
het är också i många fall icke den bästa,
trakten haft att erbjuda. Vanligen utgöres
den odlade jorden af sandjord, fattig på
lera och kalk, och i jemförelse med åker¬
jorden å kustlandet måste den anses såsom
mindre god. Den fordrar, för att hållas i
växtkraft, stark gödsling, som ofta behöfver
förnyas, och på det sätt, hvarpå kreaturs-
skötseln bedrifves — från tidigt på som¬
maren till fram på sena hösten gå korna
vall i skogen — erhålles i regel icke den
gödselmängd, som den uppodlade jorden
fordrar.
Malmesjaurs revir.
Jorden oftast för lätt och lider i all¬
mänhet brist på kalk och lera.
Arjepluogs revir.
En stor svaghet hos den odlade jorden
är dess fattigdom på kalk och lera. Jord¬
månen består hufvudsakligen af sand, som
emellertid ofta är starkt fältspat- och
glimmerhaltig och sålunda med lämplig
gödsling långt ifrån ofruktbar. För potatis¬
odling samt för fleråriga vallar kan den
öfverhufvud taget betraktas såsom ganska
lämplig.
Variså revir.
Odlade jorden utgöres mest af stenbunden
mark, hvarför odlingen långsamt fortgår.
Afkastningen i allmänhet ringa. Med stöd
af ängesmarker och myrslotter utfodras
kreaturen mest.
Jockmocks revir.
På mycket få undantag när, sandig och
mager samt kräfvande mycken gödning för
att kunna gifva någon varaktig afkastning,
Att dess uppodling, i synnerhet för gräs¬
produktion, är lönande, är dock höjdt öfver
allt tvifvel.
Perlelfvens revir.
Den odlade jorden utgöres af morängrus
och är således utan inblandning af främ¬
mande beståndsdelar mager.
Storbackens revir.
I allmänhet mager (såsom all sandjord).
Bodens revir.
God i Neder-Luleå och större delen af
Ofver-Luleå socken. I Edefors och dertill
gränsande skogstrakter af Öfver-Luleå är
jorden af sämre beskaffenhet; dock må
222
FBÅGAN 3. SKOGSSTATEN.
härifrån undantagas trakterna utefter Lule
eif, som äro öfvervägande bördiga.
Råneå revir.
Med undantag för en del långt från vatten¬
dragen liggande skogshemman, vid hvilkas
anläggning erhållande af god skog varit
enda målet utan allt afseende på jordbruks-
möjligheter, är den odlade jorden öfver
hufvud taget af mycket god och mestadels
bördig beskaffenhet.
Kalix revir.
Inom Neder-Kalix socken torde kunna
sägas, att jorden är medelgod. Samma
omdöme .kan nog icke uttalas om jord¬
månen i Öfver-Kalix socken, annat än möj¬
ligen nere vid sjelfva elfdalarna; i öfrigt
utgöres den af mager sandjord, som endast
genom påförande af gödningsämnen i syn¬
nerlig riklig mängd kan lemna någorlunda
tillfredsställande skördar.
Ang esa revir.
Åkerjord af ganska god beskaffenhet
förekommer visserligen flerstädes, men
mestadels är den mager, bestående af sand
och grus, som tarfvar rikligt med vatten
och gödsel.
Råneträsks revir.
Den odlade jorden är i allmänhet dålig
och mager, till största delen sandblandad.
Gellivare revir.
Mindre god till följd af bristen på lera
och den öfvervägande sand- och grushalten,
som tarfvar värme och väta och mycket
gödning för att gifva goda t. o. m. hö¬
skördar.
Juckasjärvi revir.
I allmänhet är den uppodlade jorden
medelgod, om man frånser ett fåtal hem¬
man, som äro uppbrutna å hedmark.
Tärendö revir,
Mindre god.
Torneå revir.
God.
Paj ala revir.
I allmänhet fattig på mylla, grund och
mager. Tarfvar stark begödsling. Riklig
tillgång på kalk af utmärkt godhet finnes
på flera ställen.
Öfver jägmästaren.
Den odlade jorden är i stort sedt fattig
på mylla och utgöres hufvudsakligen af ett
mer eller mindre djupt lager af humus-
blandad sandjord på sand eller grusbotten,
mer sällan på lera.
Ytterst vattengenomsläppig, fordrar den
således för att komma i full kultur icke
blott ständig väta och värme utan äfven
stark begödsling, hvilken sällan kan åstad¬
kommas, då kreaturen under en stor del af
året icke stallfordras, utan hela sommaren
äro på bete i skogen, och hästarna äfven
vintertiden äro borta, mestadels i skogs¬
körsel'.
I kustsocknarna är förhållandet bättre,
beroende derpå, att den odlade byggden
mest förekommer efter de större, närmast
utloppet sakta flytande elfvarna med deras
befruktande vattenflöden och uppslamningar
vårtiden. Torne elfdal är den ojemförligt
bördigaste, och torde de i norra delarna
omnämnda kalktillgångarna icke vara utan
sitt inflytande. Äfven Rånedalen och icke
obetydliga delar af Kalix, Lule och Rite
elfvars strandområden och lågland —• eller
hela det marina bältet — omnämnas så¬
som fullt jemförliga i jordbruksegenskaper
med trakter söderut.
Läget för inegoj orden, särskildt i skogs¬
landet, har ofta måst väljas med hänsyn
i första hand till dess relativa frostfrihet,
äfvenså har nog vid anläggningar under
senare tid traktens tillgång på timmerskog
varit bestämmande, hvadan den odlade jor¬
dens bördighetsgrad icke alltid är ett uttryck
för densamma inom orten i sin helhet.
FRÅGAN 3. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
223
Hushållningssällskapen och dem underlydande
tjensteman.
I- Kopparbergs län.
Hushållningssällskapets
förvaltningsutskott.
Med afseende på jordmån, klimat och der¬
med sammanhängande förhållanden kan länet
delas i 3:ne stora och skiljaktiga områden:
Det ena hufvudområdet utgöres af Yester-
dalarna ända ned till Flöda jemte Säfsnäs,
Sårna, Yenjans, Elfdalens samt Svärdsjö
och Envikens socknar och kännetecknas
hufvudsakligen deraf, att den odlade jorden
här intager ett mycket ringa område af
arealen i sin helhet och är mer eller mindre
inskränkt till de trånga dalgångarna samt
derjemte af jemförelsevis mager beskaffen¬
het, till största delen bestående af kross-
stensgrus och sand.
Till det andra hufvudområdet räknas
socknarna kring Siljan och Orsasjön, Orsa
och Ore samt de omkring Dalelfvarna be¬
lägna socknarna Al och (fagnef. Här ligga
höjderna mera aflägsna eller träda lika¬
som mera tillbaka från vattendragen, lem¬
nande bättre utrymme för odling och kultur.
Den odlade jorden ligger här i större, mera
sammanhängande fält, öppen för sol, ljus
och luft. Klimatet är mera blidt, beroende
af landets ringare höjd öfver hafvet och
de större sjöarna samt äfven deraf, att
för utdikning och torrläggning af de i den
odlade byggdens närhet befintliga myr- eller
mosstrakterna inom detta område blifvit
mera åtgjordt.
Jordmånen är i dessa orter af mycket
olika beskaffenhet. Till största delen be¬
star den visserligen af sand och grus, men
lera, svartmylla och lermylla anträffas
äfven, hvarjemte inom de delar, der Siljans-
traktens öfvergångsformation uppträder,
befinner jsig ofvan berggrunden en varm,
bördig, på kalk rik klapperstensmylla. Den
odlade jorden sträcker sig här högt upp
på de omgifvande långsluttande höjderna
och gifver ofta goda skördar af korn, vår¬
hvete och gråärter, hvarjemte den öppna,
fria belägenheten, jordens kalkhalt och
värme främja dessa sädesslags tidigare
mognad och beskaffenhet.
o Till det återstående tredje jordbruksom¬
rådet hänföres hela den sydliga delen af
länet och Yester-Bergslagen. Inom detta
område utgöres jordmånen närmast Dal-
elfven dels af godartad sandjord, dels af
starkt moblandad, mullfattig, i väta sam¬
manflytande och i torka på ytan hård¬
nande, finfördelad, qvartshaltig s. k. lera.
»väslera», hvilken dock under fuktiga år
kan lemna rätt goda skördar, samt äfven
af mer eller mindre myllhaltig, kalkfattig,
hvarfvig lera.
o Åkerbruket och boskapsskötseln stå här
på en ganska hög ståndpunkt. Åkerjorden
är i allmänhet indelad i 7 å 8-årigt vexel¬
bruk, och de stora sammanhängande, på
färre händer fördelade åkerarealerna till¬
städja en tidsenligare skötsel och ett vid¬
sträcktare begagnande af förbättrade åker¬
bruksredskap.
224
FRÅGAN 3. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
II. Gefleborgs län.
Hushållningssällskapets
förvaltningsutskott.
Inom ett så vidsträckt område som
Gefleborgs län förekommer naturligtvis jord
af mycket skiftande beskaffenhet och olika
godhet. Såsom allmänt omdöme torde dock
kunna sägas, att inom den äldsta byggden
den af ålder odlade jorden är både till sin
beskaffenhet god, inom vissa socknar till
och med mycket god, och försvarligt dikad
och gödslad. Den i skogsbyggden belägna
jorden, som ock i allmänhet är senare
odlad, är deremot gemenligen betydligt
svagare. Allmänt är jordmanen i öfrigt
kalkfattig. A lägre belägna hemman i
länets norra och nordvestra delar är jorden
ofta mager och grund samt sand- och
grusartad. I sistnämnda trakter förekom¬
mer nog ett och annat nyheinman, hvars
jord är af den beskaffenhet, att det aldrig
bort upptagas, utan med större fördel
kunnat användas uteslutande för skogsbruk.
Länsagronomen Bertil Sahlin.
I allmänhet god såväl den fasta åker¬
jorden som de uppodlade myrarna. Dock
är jorden inom så godt som hela Gefleborgs
län kalkfattig, hvadan en allmännare kalk¬
ning af den odlade jorden skulle i väsentlig
grad öka bördigheten.
Mejerikonsulenten Ebbe Elers.
Öfverhufvud taget god.
III. Vesternorrlands län.
Hushållningssällskapets
förvaltningsutskott
har intet att anföra utöfver närmast föl¬
jande två yttranden.
Föreståndaren för statens kemiska station
i Ilernösand C. G. Strokirk.
I de större elfdalar, der jordmånen ut-
göres af lera eller »lermjura», är jorden i
regel god. Der sandjorden har öfverhand, j
är den odlade jorden svagare. I de sock¬
nar, företrädesvis kustsocknar, der af ålder
jordbruket utgjort hufvudnäringen, är jor¬
den i regel god och gifvande.
Mejerikonsulenten C. Andersson.
Den odlade jorden befinnes i allmänhet
| vara god, lätt att bearbeta och mycket
lämplig för odling af spannmål, foder och
rotfrukter.
Länsagronomen E. O. Arenander.
Inom kusttrakterna, så långt den »ma¬
rina gränsen» för aflagringarna sträcker
sig, är jorden förträfflig och ger, någor¬
lunda skött, goda skördar. Magrare är den
längre uppåt i skogsbältet med dess stora
sandmarker och sandmoar. Derefter blir
den åter i fjellbyggden med silurgrund,
såsom i Tåsjö, förträfflig. Inom skogsbältet
har man dock i myrarna goda odlings-
lägenheter och utmärkt tillfälle att genom
dem förbättra sandjorden. Mångenstädes
utgöres den af »rösand», som bestar af
fältspat och är en god odlingsjord.
FRÅGAN 3. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
225
IV. Jemtlands län.
Hushållningssällskapets
förvaltningsutskott
har icke afgifvit eget yttrande, men insändt
svar från nedannämnda personer, af hvilka
samtliga med undantag af Anders Mattsson
i Salom och länsagronomen äro ordförande
uti hushållningssällskapets distriktsafdel-
ningar.
Er. Edström i Munsåker (Ragunda socken).
Medelmåttig.
J. Björnson i Hårdgård (Hellesjö och
Håsjö socknar).
God.
Herman Silén i Bispgården (Fors socken).
I stort sedt mycket god.
E. J. Lindström i Mörtån (Stuguns och
Borgvattnets socknar).
I allmänhet god, delvis mycket god.
Lemnar vid ordentlig skötsel rika skördar.
And. Erikson i Hölje (Lits socken).
Temligen olika. På åtskilliga ställen —
synnerligast gammal häfd — är den ganska
god och bördig; men i öfvervägande fall
mindre god och gifvande. Odlad myrmark
är ofta bördigare än fast mark.
Olof Svensson i Mo (Hammerdals socken).
Öfverhufvud taget af fullt medelmåttig
bördighet.
M. Wassdahl i Frostviken (Frostvikens
socken).
Ganska god och på vissa ställen såsom
t. ex. i Blåsjön, Ankarvattnet och Jorm-
vattnet utmärkt god.
Lars Nilsson i Kälen (Rödöns, Näskotts,
Aspås och As socknar).
I allmänhet medelgod.
A. Edwall i Siandrom (Sirnne och Frös-
öns socknar).
Merendels mycket god.
Hemming Olsson i Gärdsta (Hallens,
Marby och Norderöns socknar).
Tacksam och god jordmån.
Jon Jonsson i Myre (Ovikens och Myssjö
socknar).
I allmänhet bördig och fruktbärande jord¬
mån.
Gustaf Erikson i Myckelgård (Unders¬
åkers socken).
Mycket god i allmänhet.
L. Edholm i Offerdal (Olferdals socken).
I allmänhet god.
Nils Olsson d. y. i Valne (Alsens socken).
I allmänhet af mer än medelgod beskaffen¬
het.
E. A. Wallmark i Hofverberg (Bergs
socken).
I hufvudsak god, delvis utmärkt. Till
mycket ringa del af dålig beskaffenhet.
Th. Hermansson i Bätansbyn (Rätans
socken).
Å mindre områden med gammal häfd
god; för öfrigt i allmänhet mager.
Anders Mattsson i Salom.
I regel god, i Storsjödeltat till och med
ypperligt god; lemnande vid rationell sköt¬
sel rika skördar.
Länsagronomen Per Sylvan.
Den odlade jorden är i regel god.
29
226
FRÅGAN 3. LANDTBRUKSINGENIÖRER.
V. Vesterbottens lä
Hushållningssällskapets
förvaltningsutskott.
I regel god. Om den rationellt skötes,
lemnar den, der ej frostländighet förekom¬
mer, fullt lika god afkastning som i andra
delar af landet.
Länsagronomen Axel Bosin.
Jord finnes af allehanda beskaffenhet —
från bördig lermylla eller myra på ler¬
botten till mager sandjord, och då hem¬
manen ofta nog från början blifvit anlagda
uteslutande med tanke på fiske och jagt
eller lättheten att förflytta sig till annat
ställe, har oftast den utmed vattendragen
befintliga torrlända och frostfria sandjorden
blifvit föremål för odling, under det att
den längre från vattendraget belägna, ofta
något sanka, men äfven värdefullare jorden
först under senare tider kommit i åtanke
vid odling. Största delen af den odlade
jorden inom länet utgöres af sandmylla af
ganska mager beskaffenhet.
Länsmejer isten Edvin Westerlund.
En stor del af den sedan gammalt od¬
lade jorden är i jordbruksafseende långt
underlägsen den ännu ouppodlade; allden¬
stund, innan nutida dikningskonst var känd,
odlingen mest afsåg att anskaffa en så
mycket som möjligt frostfri »åkerlapp» på
en högtbelägen grus- eller stenbacke.
VI. Norrbottens län.
Hushållningssällskapets jorden vid verkställda analyser och göds-
förvaltningsutskott. lingsförsök visat sig vara kalkfattig och
i behof af fosforsyra. Det vore derför
Den odlade jorden inom länet är af i för jordbrukets utveckling inom Norrbotten
mycket vexlande beskaffenhet. I regel är ' af stor betydelse, om billigare jernvägs-
den dock i kustlandet god och i skogs- ' frakter kunde erhållas för kalk och öfriga
landet sämre. I allmänhet har den odlade ! jordbrukets förnödenhetsartiklar.
Landtbruksingeniörer.
T. f. Landibruksingeniören i Kopparbergs
län Axel Palm.
Landtbruksingeniören i Gefleborgs län
John Nernst.
I allmänhet bäst kling sjöar och vatten-
Svar saknas.
FRÅGAN 3. LANDTBRTTKSINGENIÖREB.
227
drag samt dessutom å den låglända slätt-
byggden inom Gestrikland. hvilken mer¬
endels utgöres af myr jord å lera eller
sandblandad lera. I Helsingland deremot
är den mer eller mindre kuperade marken
den bästa odlingsjorden såsom bestående
af lermylla. Slättlandet här utgöres af
mosand.
Landtbrulcsingeniören i Vesterbottens län
V. S. K. Kempff.
Fullt jemförlig med jordmånen i rikets
öfriga delar, med undantag af delar af
Skåne, Östergötland och Upland.
Såsom något ovanligt må anföras, att
äfven hvitmossar, som vanligen anses min¬
dre dugliga, härstädes lämpa sig för odling
efter afdikning och lämplig gödning, dervid
dock bör iakttagas, att detta framför allt
gäller gräsodling.
Extra Landtbrulcsingeniören i Norrbottens
län Ernst Berggren.
Naturligtvis mycket olika. Vanligtvis
ganska god inom kustsocknarna, men sämre
uppåt skogssocknarna. Karakteristisk för
nästan all jord är den ringa tillgång på
kalk, som å de flesta ställen förefinnes.
228
FKAGAN 4. SOCKENOMBtTD.
4. Hur skötes i allmänhet jordbruket i orten? Tillämpas dervid för¬
åldrade eller för orten otjenliga metoder?
Sockenombud.
I. Kopparbergs län.
1. Falu fögderi.
Enviken.
1. Relativt väl.
2. Rätt bra i jemförelse med förut.
3. Bra i jemförelse med forna tider.
Cirkulationsbruket är 7- å 8-årigt.
Svärdsjö.
Någorlunda tillfredsställande. A en del
ställen föråldrade metoder.
Sundhorn.
Bra. De metoder, som i landtbruksskrifter
och genom erfarenhet funnits förmånliga,
tillämpas.
Vika.
Väl, med tillämpning af bättre metoder.
Kopparberg.
Ganska bra. Tidsenliga metoder och
tjenliga redskap.
Aspéboda.
Med omsorg. Tidsenliga metoder följas.
Torsång.
På senare åren tyckes ifrigare intresse
hafva uppkommit. Hvarken arbete eller
uppoffringar sparas. Man bemödar sig om
lämpliga metoder. Endast undantagsvis
användas föråldrade eller otjenliga. Svårig¬
het att afsätta ladugårdsprodukter samt i
allmänhet högt hö- och halmpris föranleda
dock mångenstädes, att ladugårdsbesätt-
ningarna äro för små och att jorden ej
tillföres erforderlig gödsel.
Gustaf.
Synnerligen väl.
Silfberg.
Med omsorg, ehuru föråldrade metoder
följas, emedan jordbruket för många icke
kan sägas vara hufvudnäring.
| Störa Tima.
Svar saknas.
2. Hedemora fögderi.
Säter.
Väl. Jordbrukaren synes temligen följa
med sin tid.
Stora Skedvi.
Efter nutidens fordringar. Nyare landt-
bruksredskap och betydligt med artificiella
[ gödningsämnen användas. Den högt upp-
drifna ladugårdsskötsel bidrager i sin mån
till en förbättrad kultur.
| Garpenberg.
Hänvisas till vederbörande länsmans
yttrande.
Hedemora.
Väl. Inga föråldrade eller otjenliga me¬
toder.
Husby.
Genom 7-årig cirkulation, 1 år råg, 3 år
gräs, 2 år hafre, 1 år träda. Föråldrade
metoder länge sedan frångångna.
By.
Med högst få undantag väl och tidsenligt.
FBÅGAN 4.
SOCKENOMBUD.
229
Follcärna.
Oklanderligt och jemfördt med Vestman-
land eller Upland bra. Intresset lifligt.
Nya metoder och redskap finna lätt an¬
vändning. 7- eller 8-årigt cirkulations¬
bruk rådande.
Grytnäs.
1, 2. Val, efter tidsenliga metoder.
Avesta.
Mycket bra. Nutidens metoder.
3. Neilan-Siljans fögderi.
Bjursås.
1. Väl. Gödslas och arbetas väl.
2. Någorlunda väl. Föråldrade eller
otjenliga metoder anses icke förekomma.
3. Åkerjorden brukas och gödslas väl,
och jordbruket går något framåt. För¬
åldrade eller otjenliga metoder tillämpas ej.
o
Al.
Synnerligen väl. Bigödning och kraft¬
foder användas i betydlig mängd. Så godt
som hela skörden uppfodras vid hemmanen.
Nya tidsenliga jordbruksredskap anskaffas,
så fort de komma i handeln.
Leksand.
1. Med omsorg. Ganska bra följt med
sin tid.
2. Väl. Sjuårigt vexelbruk. Föråldrade
och otjenliga metoder hafva ersatts med
nya, mera ändamålsenliga under de sista
25—30 åren.
Siljansnäs.
Särdeles väl. Man söker följa med sin
tid i mån af tillgångar.
Rättvik.
1. Med mera insigt och eftertanke än
i forna dagar, då den nedärfda vanan var
väsentligt bestämmande. Mycket återstår
helt visst att taga itu med, om jordbruket
| skall bedrifvas tidsenligt och lönande. Ett
I steg i sund riktning är, att 4-skiftesbruket
nästan allmänt är bortlagdt och 7- å 8-årigt
vexelbruk trädt i stället.
2. Ganska bra, ehuru undantag finnas.
Ang. skiftesbruket = 1. Under de senare
15 åren hafva tidsenliga redskap införts.
Reformen fortgår.
Boda.
Bra. Nya metoder söka sig allt mer in.
Ore.
Bra i allmänhet, men delvis dåligt. Vid
gödseltillverkningen, men ej vid jordens
skötsel tillämpas föråldrade och otjenliga
metoder.
Gagnef.
1. Rätt bra. Afdikning saknas på åt¬
skilliga ställen. Redskapen till stor del
föråldrade, men nyvaknadt intresse bådar
en bättre framtid. För odlingar hafva sena¬
ste årens arbetspris varit för höga.
2. Väl. Artificiella gödningsämnen hafva
allmänt börjat‘begagnas. Användandet af
s. k. slogmarker är väl föga lönande i och
för sig, men har dock det goda med sig,
att större kreatursbesättning kan födas och
sålunda god tillgång på gödsel erhållas.
4. Ofvan-Siljans fögderi.
Mora.
Icke så väl, som önskligt vore. På grund
af jordens starka sönderstyckning måste
delvis föråldrade metoder användas.
Våmhus.
Väl. Den använda metoden hör visser¬
ligen icke till de nyaste, men ger i allmän¬
het goda skördar.
Sollerön.
Väl. Efter nyaste mönster. Förbättras
årligen.
230
FBÅGAN 4. SOCKENOMBUD.
Venjan.
För det mesta cirkulationsbruk. De bästa j
jordbruksredskap, som i marknaden kunna
erhållas, användas.
Orsa.
1. Temligen väl. De gamla metoderna
användas visserligen ännu, men försvinna
mer och mer.
2. Till en del följes med tiden.
Elfdalen.
Väl. Nyare metoder tillämpas allt mer.
Sårna.
Efter åbodelningen har intresset tilltagit.
Utförligt redogöres för åtskilliga framsteg.
5. Vester-Dals fögderi.
Flöda.
1. Bra. Cirkulationsbruk.
2. Väl. 6-eller 7-årigt cirkulationsbruk.
Nås.
Underhaltigt med något framåtgående,
omkring 7-årig cirkulation.
Saf snäs.
Medelmåttigt väl.
Jerna.
Numera väl, sedan man kommit till in¬
sigt om, att det lönar sig. Tidsenliga me¬
toder.
Äppelbo.
Föråldrade eller otjenliga metoder till-
lämpas ej.
Malung.
Väl. Tjenliga metoder.
Lima.
På senare tider väsentlig förbättring.
I allmänhet skötseln rationell. Man söker
tillegna sig nya metoder och täflar om att
vara den bäste jordbrukaren.
Transtrand.
1. Endast i smått och föga intensivt,
utan verklig beräkning och endast såsom
binäring till skogsbruket, åtminstone hvad
sädesodling beträffar. Dock följer man efter
ortens små förhållanden temligen med sin
tid ifråga om odlingsmetoder och nyare
redskap.
2. Föga rationellt, ehuru nyare redskap
i allmänhet begagnas och brukningssättet
ej kan sägas vara otjenligt.
3. I hufvudsak = 2. Gödslingssättet
har något förändrats efter tidens kraf.
6. Vester-Bergslags fögderi.
Grangärde.
1. Någorlunda bra. Föråldrade eller
otjenliga metoder tillämpas ej.
2. Ganska bra. De senaste åren gått
mycket framåt. Nyare metoder börja nästan
allmänt inträda.
Ludvika.
I allmänhet väl. Föråldrade eller otjen¬
liga metoder tillämpas ej.
Norrbärke.
Väl. Tidsenliga redskap. 7-årigt cirku¬
lationsbruk. Odling af rotfrukter och grön¬
foder har ej gjort sig nämnvärdt gällande.
Söderbärke.
Medelmåttigt. Föråldrade metoder till-
lämpas icke.
Malingsbo.
Tillfredsställande. Föråldrade och otjen¬
liga metoder endast undantagsvis. Det af-
skilda läget fördyrar de så nödvändiga
artificiella gödningsämnena äfvensom an¬
skaffandet af godt utsäde.
FRÅGAN 4. SOCKENOMBGD.
231
II. Gefleborgs län.
1. Gestriklands fögderi.
Hedesunda.
I allmänhet icke fullt tillfredsställande,
men är i framåtskridande. Föråldrade me¬
toder tillämpas af ett mindre antal.
Öster Fernebo.
1. I allmänhet rätt väl och i de flesta
fall enligt nyare metoder och rön.
2. På ett hedrande sätt efter nya me¬
toder med träda och höstsäde samt deri
isåning af gräsfrö, hvarefter vallarna upp-
plöjas efter tagna tre grässkördar.
o
Ar sunda.
\. I allmänhet väl, med föråldrade me¬
toder i endast få fall.
2. I hufvudsak = 1.
3. Väl. Tidsenlig och praktisk redskap
och inga föråldrade metoder.
Torsåker.
1,2. I allmänhet väl och med nutidens
brukningssätt.
Ofvansjö.
Väl. Nej.
Jårbo.
Nya och lämpliga metoder ha ganska
allmänt utträngt de af ålder brukade. Åt¬
skilligt fins dock qvar af dessa föråldrade
metoder, som dock snart torde vara öfver-
gifna.
Högbo.
I allmänhet bra och tidsenligt.
Ochelbo.
Väl och med tidsenliga metoder.
o
Amot.
1. Skogskörslorna skötas först och främst.
2. Frågan ej besvarad.
Hamrånge.
Mycket väl, med nya tidsenliga redskap
och i allmänhet enligt cirkulationsbruk.
Konstgödningsämnen användas.
Ilille.
Ganska bra och delvis enligt nya metoder.
Valbo.
Väl och öfver hufvud taget rationellt.
2. Södra Helsinglands fögderi.
Skog.
1. Nyare metoder och förbättrade red¬
skap nyttjas, artificiella gödningsämnen in¬
köpas och kraftigare utfodring eger rum.
För tillgodogörande af ladugårdsspillningen
fordras i många fall förbättrade anord¬
ningar. Om myrjorden i vissa byar ända¬
målsenligt förbereddes, skulle inköp af arti¬
ficiella gödningsämnen vara öfverflödigt.
2, 3. 1 hufvudsak — 1.
Söderala.
Bättre och nyare metoder och redskap
användas mer och mer, allt efter råd och
lägenhet.
. Segersta.
Medelmåttigt. Af vissa jordbrukare dock
ganska bra. Föråldrade metoder få allt
mera vika för tjenliga.
Ilanebo.
1. Allt intresse egnas icke åt jordens
skötande. Delvis föråldrade metoder äro i
bruk; så t. ex. förekommer ej täckdikning,
ej heller gödselns förläggande i större kom¬
posthögar.
2. Gödseln tillvaratages otillfredsstäl¬
lande, gräsfrö af dåligt slag och till otill¬
räcklig myckenhet utsås. En bättring deri
232
FRAGAN 4. SOCKENOMBUD.
gå ock i användningen af tidsenligare jord¬
bruksredskap synes förestående.
Mo.
1. Tillfredsställande. Nyare jordbruks¬
redskaper.
3. Medelmåttigt. Tjenliga metoder.
Rengsjö.
Svar saknas.
Norr ala.
Bättre än förut. Nyare metoder införas
småningom.
Trönö.
Något olika, men på senare tider åt¬
skilligt förbättradt genom användande af
nyare metoder.
Bollnäs.
Det gamla brukningssättet bortlagdt.
Vexelbruk vanligt. Nya, tidsenliga maski¬
ner och redskap användas.
Alfta.
Föråldrade metoder, i synnerhet beträf¬
fande dikning, men på sista tiden synes
jordbruket skötas mer och mer ändamåls¬
enligt.
Ofvanåker.
!. Svar saknas.
3, 3. Ganska bra. Föråldrade metoder
äro mestadels undanträngda.
Voxna.
1. Rationellt, af arrendator erna i all¬
mänhet efter gammal metod.
3. Arrendatorernas jordbruk lemnar
mycket öfrigt att önska med afseende å
dikning, gödsling, vexelbruk m. m., men
jordbruket vid Voxna bruk är tidsenligt.
5. Norra Helsinglands fögderi.
Enånger.
Någorlunda väl. Arbetsmetoderna tjen¬
liga, ehuru i vissa fall föråldrade, särskildt
beträffande tillvaratagande och användande
af den naturliga gödseln.
Njutånger.
Väl. Tjenliga och moderna metoder till-
lämpas i allmänhet.
Nianfors.
Icke så väl som önskligt. Föråldrade
metoder tillämpas.
Helsingtuna.
Svar saknas.
Idenor.
Någorlunda godt, dervid tidsenligare me¬
toder mer och mer komma till användning.
Forsa.
1. I allmänhet väl, men efter föråldrade
metoder. Särskildt i afseende på afdik¬
ning mycket att önska.
3. Allt efter som tillgången på skog
till afsalu minskats, har uppmärksamheten
mera riktats åt jordbrukets skötsel, som
numera bedrifves efter fullt tidsenliga
metoder.
Hög.
I. Svar saknas.
3. Jordbrukets skötsel lemnar i de flesta
fall mycket öfrigt att önska.
Rogsta.
I allmänhet dåligt efter föråldrade me¬
toder, dock spörjes här och der förbättring.
Rsbo.
På ett efter förhållandena någorlunda
tillfredsställande sätt.
Harmånger.
På ett jemförelsevis godt sätt. Nej.
Jättendal.
Väl. Nya metoder tillämpas mer och mer.
Gnarp.
Nyare metoder äro i bruk.
FKÅGAN 4. SOCKENOMBUD.
233
Bergsjö.
Nyare metoder i fråga om såväl skötseln,
särskildt användningen af artificiella göd¬
ningsämnen, som ock användandet af bättre
redskap vinna allt mera tillämpning.
Hassela.
1. Väl. Föråldrade metoder komma ur
bruk. Så användas numera endast s. k.
jernplogar och harfvar af nyare slag samt
ganska mycket artificiella gödningsämnen.
2. Bönderna och bolagen sjelfva sköta
jordbruket väl. Tjenliga metoder användas.
3. Till största delen bra. Nej.
Norrbo.
Ganska väl. Insigt om nödvändigheten
af att med mera omsorg dika, gödsla och
bereda jorden för sådd tränger sig fram
allt mer. Ordnadt cirkulationsbruk finnes
dock ännu icke.
Bjuraker.
Godt. Nej, icke i allmänhet.
Delsbo.
Jordbruket är i jemnt, om ock ej raskt
framåtskridande.
4. Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdal.
Ordinärt. Bättre dikning i allmänhet
önskvärd, metoderna i öfrigt icke otjen-
liga.
Ramsjö.
Ganska rationellt och med moderna red¬
skap.
Färila.
1. Dåligt. Hufvudfelet bristande dik¬
ning. Dessutom saknas rätta metoden i
afseende å gödselblandning. På sista tiden
märkes dock ljusning.
2. Bättre än förut, med nyare metoder.
Los.
Mer och mer ändamålsenligt. Föråldrade
metoder öfvergifvas.
Jerfsö.
'Väl. 5-årigt vexelbruk d. v. s. 2 år
öppen jord och 3 år foderskörd är allmänt
förekommande.
Arbrå.
Väl. Delvis efter gamla metoder i små
stycken och med för grunda diken.
Undersvik.
S. Rätt bra, ehuru ett och annat undan¬
tag gifves. Nyare metoder tillegnar man
sig allt mer.
2. Olika på olika ställen, men går öfver¬
hufvud taget framåt.
III. Vesternorrlands län.
1. Medelpads Vestra fögderi
Tuna.
Rätt bra. Nej. Bland de mindre jord-
egare, som sköta sin jord med sitt eget
folk, råder allmänt välstånd. Der man måste
hafva legdt folk, är det sämre. Större jord¬
lägenheter, som skötas af arrendatorer, bära
sig sämst.
Attmar.
Ganska väl och ändamålsenligt. Ända¬
målsenliga metoder och tidsenlig, redskap
användas allt mer för hvarje år.
Stöde.
Delvis temligen väl, ehuru till någon
del efter föråldrade metoder.
30
234
FBAGAN 4. SOCKENOMBUD.
Torp.
Öfverhufvud taget på sista tiden godt och
efter nyare metoder.
Borgsjö.
1. Oklanderligt, dock ej alltid så bra
som önskligt på grund af svårigheten att
till rimligt pris få arbetare. Tjenliga me¬
toder användas.
2. Med få undantag vexelbruk. Sålunda
utsås hafre på upplöjd gräsvall, derefter
gödsling och korn eller träda och korn.
Derefter utsås åkern till gräsvall, som får
ligga 3—6 år. Rågsådd mycket sparsamt.
Allmänt fel bristande dränering. Tidsen¬
liga redskap användas.
Hafverö.
Efter något föråldrade brukningssätt.
Under senare tider hafva rationellare bruk¬
ningssätt börjat användas.
Selånger.
Föråldrade metoder aflagda. Jordbruket
skötes'af flertalet så, att högsta möjliga
foderskörd må erhållas.
Sättna.
Svar saknas.
2. Medelpads Östra fögderi.
Indal.
Icke så som det borde, ty dertill saknas
arbetskraft för skapligt pris. Gödselstaden
skötes icke bra och gödseln utföres på
olämplig tid.
Indals-Liden.
1. Jordbrukets skötsel står i allmänhet
ganska lågt och bedrifves föga rationellt.
2. Skötes i allmänhet mycket godt af
sjelfegande. I vissa fall torde ännu de
gamla brukningssätten bibehållas, som dock
i många fall äro för orten lämpliga.
3. Som i fars och farfars tid. För¬
åldrade och otjenliga metoder tillämpas
delvis; dock finnas många undantag och
tidsenliga redskap anskaffas mer och mer.
Holm.
Någorlunda bra, men icke rationellt,
emedan de bästa arbetskrafterna på våren
begifva sig från landet till sågverken för
att få större arbetsförtjenst.
Skön.
1. Medelmåttigt. Delvis föråldrade me¬
toder isynnerhet beträffande rågsådd, ity
att en del sår råg på samma plats år efter år.
2. Har under de senaste tio åren be¬
tydligt förbättrats. Skötseln är i genom¬
snitt god. I allmänhet har man tillegnat
sig många nya metoder, ehuru en del af
de föråldrade sederna ännu qvarhålles.
Alna.
Numera af flertalet med mera intresse
och efter mera tidsenliga metoder.
Timrå.
I allmänhet bättre nu än förr. Delvis
tillämpas ännu föråldrade och för orten
otjenliga metoder.
Ljustorp.
Icke väl. Visserligen äro många för¬
åldrade metoder bortlagda, men fäbod-
systemet, hvarigenom jordbruket förlorar
bästa gödseln, florerar i många byar, göd¬
seln utköres ej i komposter utan i smärre
lass, dikning försummas i hög grad och
ordentligt vexelbruk är ej infördt.
Ilässjö.
Dåligt och efter föråldrade metoder.
Bonden såväl som arrendatorn är mest
upptagen af skogskörslor vintern igenom.
Kreaturens skötsel öfverlemnas åt hustru
och barn.
Tynderö.
Svar saknas.
Njurunda.
Bättre nu än förr. Föråldrade och otjen¬
liga metoder tillämpas i allmänhet icke.
FKAGAN 4.
SOCKENOMBTJD.
235
3. Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Säbrå.
Någorlunda väl. Föråldrade och otjen-
liga metoder förekomma, men blifva mer
och mer utträngda dels af nya erfaren¬
heter, dels genom exemplets makt.
Stigsjö.
Yäl. Mer och mer användas tidsenliga
metoder och redskap.
Viksjö.
Bättre än för 20—30 år sedan, dock ej
som det borde skötas. Dervid brister
mycket. Föråldrade metoder användas här
och hvar. Moderna redskap hafva under
de sistförflutna 10 åren allt mer börjat
användas.
Häggdånger.
0 • •
Någorlunda. Åtskilligt återstår att önska.
Gudmundrå.
Bättre än förut, fastän delvis efter för¬
åldrade metoder.
Hög sjö.
Bra. Tidsenliga redskap anskaffas, men
derigenom att arbetskraften är dyr, kan
nog mycket försummas, som borde göras.
Hemsö.
På bästa möjliga sätt.
Torsåker.
Väl och mera rationellt än förr.
Ytter-Lännäs.
Jemförelsevis bra.
Dal.
Någorlunda. Nej.
Boteå.
Bättre än fordom, men lider af brist på
arbetskrafter. Cirkulationsbruk vanligt,,
ehuru icke fullständigt genomfördt. Göd¬
seln tillvaratages och skötes bättre än förr.
Konstgjorda gödningsämnen användas mer
än förr på åkern. Öfvergödning af gräs¬
vallar förekommer mera sällan, men för¬
sök hafva anställts, hvilka slagit väl ut
och mana till efterföljd.
Styrnäs.
Tillräckligt med arbetskraft har ej an-
vändts, men, tack vare nutidens redskap
och maskiner, som allmänt användas, har
den lefvande kraften i någon mån kunnat
inskränkas, hvarför jordbruket öfverhufvud
taget lemnar större afkastning nu än förr.
Öfver-Lännäs.
I enstaka fall mycket bra med tidsenliga
metoder. I allmänhet tillbakasatt för trä¬
varuindustrien, som oproportionellt drifvit
upp arbetskostnaden.
Sånga.
Cirkulationsbruk, fastän icke fullt genom¬
fördt, användes. Föråldrade metoder torde
icke förekomma.
Nora.
1. Öfvervägande temligen bra, om ock
delvis föråldrade och otjenliga metoder,
särskildt beträffande gödselns behandling
och jordens bruk, ännu förekomma.
2. Ganska bra. Föråldrade metoder börja
försvinna. Ännu återstår dock mycket att
önska. Länets landtbruksskola, förlagd i
socknen, har emellertid utgjort ett godt
föredöme.
Bjertrå.
Svar saknas.
Skog.
1. Bra. Nej.
2. Mycket öfrigt är ännu att önska.
Delvis föråldrade metoder användas.
236
FRAGAN 4. SOCKENOMBUD.
4. Södra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Sollefteå. \
I allmänhet tillämpas vexelbruk.
Ed.
Under senare åren betydligt uppdrifvet.
Dock användas ännu på sina ställen för¬
åldrade och för orten otj enliga metoder.
Multrå.
Föråldrade metoder tillämpas nog. A.
Berglund, skiljaktig, anser, att föråldrade
metoder icke tillämpas.
Långsele.
Rätt bra. Någorlunda tjenliga metoder.
Graninge.
Väl. Nej, tvärtom.
Resele.
Ej som önskligt vore. Dock tillämpas
ej föråldrade eller otjenliga metoder.
Adals-Liden.
1. Ej som sig bör. Arbetskraft saknas.
2. Skötes godt af sjelfegande, synner¬
ligast sedan nästan hvarje bonde köpt nya
j ordbruksredskap.
Junsele.
1. Ganska illa. Exempel, hufvudsakligen
rörande kreatursskötseln, anföras. Yissa
föråldrade metoder hafva emellertid mer
och mer öfvergifvits. Söder ifrån inflyttade
afverkningsarbetare, som slagit sig ned
såsom jordbrukare, hafva fört med sig
bättre metoder och redskap.
2. Bättre än förut. Föråldrade metoder
hafva fått vika för bättre, derför Hus¬
hållningssällskapet och Landtbruksstyrelsen
i främsta rummet böra hafva erkännande.
3. Skötes bra af sjelfegande, sämre af
arrendatorer. Föråldrade eller otjenliga
metoder användas ej.
Ramsele.
Jordbruket, som sättes i andra rummet
efter skogsbruket, ligger i allmänhet nere
och föråldrade metoder tillämpas.
Edsele.
Efter föråldrade metoder.
Helgum.
Icke fulldriftigt. Vexelbruk. Brist i
gödselberedning och användning. Åker¬
bruksredskap tidsenligare.
Fjällsjö.
Mindre väl, emedan arbetskraften är för
dyr. Äldre sätt och bruk tillämpas nog
i allmänhet med få undantag.
B odum.
Med nyare tidens redskap samt till någon
del efter tjenliga metoder.
Tåsju.
Mindre tillfredsställande. Väsentlig för¬
bättring har dock på senare tiden inträdt
och tyckes vara framåtskridande.
5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Nordingrå.
1. Rätt väl. Nya redskap och metoder
begagnas allt mer.
2. Väl. Nyare och tjenliga metoder.
Ullånger.
Med omsigt och på ett sätt, som lemnar
vida större genomsnittsskörd, än å vårt
lands storegendomar kan uppvisas. Under
sista decenniet har en hel råd af föråldrade
metoder försvunnit, en mångfald nya och
förbättrade maskiner kommit i allmänt
bruk, arbetspersonalen betydligt nedbrin¬
gats, men skörden samtidigt ökats, hvadan
den sista tidens utveckling måste betraktas
såsom jättelik.
FHÅGAW 4. SOCKENOMBUD.
237
Viby g gerå.
På vanligt sätt, å många hemman under |
sommaren med otillräckliga arbetskrafter.
Afkastningen är derför i det hela ej stor
i förhållande till den odlade jordarealen,
men ej så få vackra undantag härifrån
finnas.
Nätra.
Efter Norrlandsförhållanden bra. Den
gamla metoden att ha samma åker öppen i
mannaminne förekommer numera knappast,
men det i sydligare orter rationella vexel-
bruket tillämpas ej. Utförligt redogöres
för använda metoder.
Sidensjö.
Väl, dock tillämpas delvis föråldrade
metoder. Mera tj enliga metoder hafva dock
börjat tillämpas, äfvenså har myran börjat
att i allmänhet mera användas.
Skorped.
Delvis mycket öfrigt att önska. För¬
åldrade metoder tillämpas nog delvis, men
synas småningom utträngas af nya prak¬
tiska.
Anundsjö.
1. Väl. Dock hafva nyare tidens me¬
toder ännu icke kommit till användning.
2. Håller på att något förbättras. Tids¬
enliga metoder börja tillämpas.
Någorlunda bra, ehuru föråldrade
metoder på en del ställen användas. Dessa
synas dock småningom bortläggas och mera
praktiska användas.
6. Norra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Själevad.
Olika. En del söker förbättra sitt jord¬
bruk, hvaraf de då hafva sin utkomst.
Öfverhufvud taget användas nyare metoder
och tidsenliga redskap.
Mo.
Ingalunda mönstergillt, dock vill det
synas, som om nyare och tidsenligare me¬
toder allt mera börjat tillämpas.
Björna.
Dåligt. Ja.
Arnäs.
Jemförelsevis bra. Föråldrade metoder
följas delvis.
Gideå.
Ännu tillämpas merendels föråldrade me¬
toder, dock hafva under de sista åren nyare
metoder mer och mer börjat tillämpas.
Trehörning sjö.
j På de sista 5 åren mycket bättre än
förut. Tjenliga metoder användas och all¬
mogen visar sig intresserad att få råd och
upplysningar af kompetenta personer. Läns-
agronomen brukar anlitas. En landtmanna-
| förening har bildats af länsagronomen.
Grundsunda.
1, 2. Åtminstone af bönderna med allra
största intresse och omsorg, delvis efter
Hushållningssällskapets föreskrifter och del¬
vis enligt de metoder, som annars kunna
anses fördelaktigast. (I 1 tillägges:) Bo¬
lagens hemman skötas tyvärr allt annat
j än ändamålsenligt.
238
KRAGAN 4. SOCKENOMBUD.
IV. Jemtlands län.
1. Jemtlands Östra fögderi.
Ragunda.
1, 2. I allmänhet rätt försvarligt. Nyare
och bättre metoder användas.
3. I allmänhet på ett tillfredsställande
sätt. Tidsenliga redskap och nyare metoder
användas i mån, som de anses kunna lemna
jordbrukaren ersättning för kostnaderna.
Helle sjö.
I allmänhet någorlunda bra; dock åt¬
skilliga reformer önskvärda.
Håsjö.
Jordbruket egnas icke i allmänhet be¬
höflig omvårdnad; orsaken härtill är skogs-
afverkningen med dess lättare åtkomna för-
tjenster. I en skogssocken som Håsjö måste
naturligen jordbruket lida intrång af trä¬
varurörelsen, allrahelst då icke inom sock¬
nen finnas sågverk, hvarigenom jordbruket
skulle beredas afsättningsmöjligheter (till
en arbetarestam). Bonden tvingas härigenom
att genom utdrifning af timmer å egna eller
andras skogar söka bidrag till uppehället.
Föråldrade metoder tillämpas icke.
Fors.
1. I jemförelse med förhållandena inom
länet skötes jordbruket i orten ganska bra.
Vexelbruk har allmänt införts, men träde
och höstsäde förekomma dock alltför spar¬
samt.
2. De flesta personer, som ega »resurser»,
sköta i allmänhet jordbruket ganska bra.
Gifvetvis blir skötseln sämre, då brukaren
måste söka biförtjenster såsom af skogs¬
körsel- åt bolagen vintertiden. Vexelbruk
har börjat användas, men träde och höst¬
säde förekommer dock alltför sparsamt.
Stugun.
1. I allmänhet väl med tidsenliga jord¬
bruksredskap bland den sjelfegande jord¬
bruksbefolkningen. De göda praktiska er¬
farenheterna tillämpas nog öfverallt af bön¬
derna. Föråldrade metoder försvinna allt
mer.
2. Egentligen först under senaste tid
har man börjat egna mera omsoi-g åt
jordens skötsel.
Borgvattnet.
Skötes olika, till stor del dåligt. Vis¬
serligen föråldrade, men för närvarande
kanske här nödvändiga metoder.
Ref sund.
I allmänhet på ett föråldradt sätt, dock
ej illa. Ordnadt vexelbruk förekommer
blott i enstaka fall; ansatser till det bättre
visa sig dock.
Ny hem.
Till en stor del efter föråldrade metoder.
Åtskilliga jordbrukare hafva dock redan
kommit till insigt och erfarenhet om bättre
och nyare metoder.
Bodsjö.
På senare tid visar sig å bondehemman
ej så litet uppsving i jordbrukskultur med
s. k. vexelbruk och genom användande af
tidsenliga jordbruksverktyg och nya meto¬
der.
Sundsjö.
Å böndernas hemman i allmänhet^godt.
Nej.
Bräcke.
Jordbruket försummas och i viss mån
tillämpas föråldrade metoder.
Brunflo.
På tidsenligt sätt.
Marieby.
På tidsenligt sätt.
FRÅGAN 4. SOCKENOMBUD.
239
Lockne.’
Efter jernvägens framdragande har jord¬
bruket gjort stort uppsving, tidsenliga me¬
toder kommit till användning och inom
socknen, der två mejerier äro i gång, har
man tvingats till mera intensiv drift af
jordbruk och boskapsskötsel. För jord¬
brukets drift användas de mest tidsenliga
maskiner.
Näs.
Jordbruket har under senare åren på
grund af vunna bättre insigter om dess
skötande ej så litet tagit fart, ehuru det¬
samma ännu ej .på långt när kan sägas
vara rationellt. Ännu användes s. k. två¬
skiftesbruk vid äldre vallar, odlingar och
öppna åkrar, der lokala förhållanden nöd¬
vändiggöra detta åldriga bruk.
Hackas.
Någorlunda bra. Nyare metoder mer
och mer i tillämpning.
2. Jemtlands Norra fögderi.
Lit.
Ehuru åtskilligt öfrigt att önska, torde
skötseln dock ej få anses dålig. Föråldrade
eller för orten otjenliga metoder höra mera
till undantag än regel.
Kyrkås.
Bönderna visa intresse och sköta sin jord
någorlunda bra. Vexelbruk med öfver¬
vägande foderväxtodling begagnas numera
öfverallt.
Häggenås.
Med ganska god flit, efter hvars och ens
ekonomiska förmåga; ej efter föråldrade
metoder.
Föllinge.
Af bönder väl, ehuru det nog borde
skötas bättre. Nya och rationella metoder
ha börjat användas.
Laxsjö.
Jordbruket skötes i allmänhet efter gamla
metoder, men i mån af insigt och ekono¬
misk förmåga försökas nyare jordbruks¬
redskap.
Hotagen.
Af bönder godt. Skulle skötas bättre,
om ej utskylder och laga skifteskostnader
vore så stora, att bönderna ej få medel
öfver för jordbrukets förkofran. Nyare och
rationellare metoder börjat tillämpas.
Hammerdal.
1. Förbättring på en mängd ställen un¬
der de sista decennierna. Dock ännu behof
af betydlig förbättring.
2. Betydligt öfrigt att önska, ehuru för¬
åldrade metoder fått vika för tidsenligare.
Gåxsjö.
Jordbruket har de senare åren betydligt
höjts, förbättrade jordbruksredskap använ¬
das, men större uppsving är ej att vänta
förr än med bättre kommunikationer. Sämst
skötes gödseln.
Ström.
1. Väl å sådana hemman, der egna
arbetskrafter finnas. Skola deremot legda
arbetare anlitas, kan ej jordbrukaren kon¬
kurrera med bolagen i fråga om arbets¬
priser, hvarför inskränkningar måste göras.
De föråldrade metoderna äro i hufvudsak
bortlagda. Fäbodsystemet finnes ännu qvar,
ehuru i de flesta fall förlustbringande för
jordbruket, äfvensom metoden att under
bästa bergningstiden hålla till å skogsslot-
terna (slätterna) med bergning af skogsfoder.
2. Den odlade jorden skötes numera
ganska väl, kanske dock något mera vexel¬
bruk borde användas. Tids- och ändamåls¬
enliga jordbruksredskap användas nästan
allmänt.
Alanäs.
1. Icke på rationellt sätt i allmänhet.
240
FRAÖAN 4.
SOCKENOMBUD.
2. Förbättring på senare tid inträdt.
Vexelbruk ej ovanligt.
Frostviken.
1. Illa, föråldrade metoder användas,
ordnadt vexelbruk förekommer ej, för dryg
tid användes för tillgodogörande af starr-
slåtter.
2. Ej mönstergillt, föråldrade metoder
förekomma; samma åker och potatisland
användas år efter år, vallar få ligga för
länge (ofta 9 å 10 år), innan de plöjas;
skiftesbruk förekommer ej; säden skäres
ännu med s. k. skära etc.: för mycket ar¬
bete och tid läggas ned å de s. k. starr-
slåtterna. Nyare tiden tränger dock in.
Bödön.
Jordbruket har på senare tid gått be¬
tydligt framåt och skötes numera i all¬
mänhet någorlunda bra. Dock återstår
mycket.
Näskott.
Af bönderna försvarligt. Föråldrade och
otjenliga metoder öfvervunna. Ytterligare
förbättringar erfordras och göras äfven, i
mån som erfarenhet och insigter vinnas.
Aspås.
Jordbruket har, efter mejerirörelsens på¬
börjande, i väsentlig mån förbättrats, men
skötes fortfarande långt ifrån tillfredsstäl¬
lande. Tidsenliga redskapsartiklar börjat
anskaffas och förbättringar i jordbrukets
skötsel i öfrigt försökts.
Ås.
= Näskott.
3. Jemtlands Vestra fögderi.
Sunne.
Bra, af många tillämpas dock ännu för¬
åldrade och otjenliga metoder.
Frösön.
Till följd af de höga arbetspriser, som
industrien och skogshandteringen kunnat
bjuda de senaste åren, har jordbruket, i
brist på arbetskrafter, tillbakasatts. Mo¬
derna arbetsmetoder och äfven redskap
användas.
Ballen.
1. Mindre tillfredsställande. Delvis.
2. Mindre tillfredsställande, särdeles hvad
angår torrläggning, beroende i de flesta fall
på okunnighet och bristande insigter. För¬
åldrade metoder tillämpas delvis.
Marby.
• 1. Någorlunda. Undantagsvis.
2. Rätt väl. Fått vika till följd af
teoretiskt och pekuniärt understöd från
myndigheter och vissa enskilde intresserade.
Norder ön.
Bra. Af många tillämpas dock ännu
föråldrade och otjenliga metoder.
O viken.
Tidsenligt. Föråldrade bruk på ett eller
annat ställe.
Myssjö.
1. På tidsenligt sätt och med moderna
redskap.
2. Efter råd och förmåga. Mera tid¬
senliga och för orten tjenliga metoder.
Undersåker.
1, 2. Bättre och sämre, dock betydlig
förbättring under de sista 10 åren, då tids¬
enlig redskap för jordens bearbetning all¬
mänt anskaffats.
Mörsil.
Någorlunda bra. Till följd af landt-
mannaskolan i Ope och landtbrukslitteratur
har befolkningen börjat tillämpa de bästa
metoder.
Are.
Vida bättre än förr. Tidsenliga metoder
börja användas.
FRAGAN 4. SOCKENOMBUD.
241
Kall.
Klöf sjö.
Till följd af de stora skogsdrifningarna 1
har jordbruket i allmänhet ej skötts så, j
som önskligt varit; i mån som afverknin-
garna aftaga, torde emellertid skötseln
förbättras. Nya metoder tränga fram.
Offerdal.
Rationellt.
Alsen.
Dåligt, ehuru med många undantag. En¬
dast i fråga om gödselns skötsel kan man
säga, att föråldrade metoder användas.
Mattmar.
Jordbruket gått betydligt framåt. Lämp¬
lig metod användes.
4. Jemtlands Södra fögderi.
Berg.
1. Skötseln går så småningom framåt.
Nya, rationellare metoder tränga fram.
Bristande förlagskapital och dåliga kom¬
munikationer utgöra stort hinder för jord¬
brukets förkofran.
2. Någorlunda bra. Tidsenliga metoder
börja tillämpas.
Asarne.
1. Efter hand som förtjensten med
skogsafverkningsarbetena aftagit, har in¬
tresset för jordbruket stigit, så att det¬
samma nu är i ganska stark utveckling
med moderna åkerbruksredskap, med konst¬
gödning samt med insåning af klöfver och
timotej. Slåttermaskiner, tröskverk och
rensningsmaskiner allmänt i bruk, torrt
torfströ begagnas af en och annan.
2. Jordbruket i framåtskridande. Mo¬
dernare och ändamålsenligare metoder
mestadels i tillämpning. Näringen ligger
dock ännu betydligt nere. Åkerbruket har
under årtionden tillbakasatts för de mera
tillfälliga, men förr rikt gifvande arbets-
förtjensterna vid skogsafverkningen.
Jordbruket befinner sig icke på någon
högt utvecklad ståndpunkt, enär dels för¬
åldrade metoder tillämpas, dels skogsafverk-
ning bedrifves i vidt omfattande skala, dels
ock skiftesindelningar — med ända till 8
å 4 olika inegolotter för en bonde — lägga
hinder i vägen.
Rätan.
Med få undantag på ett mindre tillfreds¬
ställande sätt. I brist på intresse och
kapital, men kanske i de allra flesta fall
af ren okunnighet har befolkningen för-
blifvit vid föråldrade och otidsenliga me¬
toder och brukningssätt.
■ Sveg.
1. Dåligt och efter föråldrade metoder.
2. Till följd af de på grund af pågående
laga skifte och forcerad skogsavverkning
uppdrifna arbetsprisen har mindre omsorg
egnats jordbruket. Äldre metoder börjat
vika för nyare och mera rationell skötsel.
Linsell.
Jordbruket kommer i andra hand, enär
detsamma är mindre lönande.
Elfros.
1 = Sveg 1.
2. Icke fullt rationellt, ehuru glädjande
undantag gifvas.
Lillherdal.
1. Med högst få undantag ytterligt då¬
ligt. Ja.
2. Vanskötes, beroende af pågående laga
skifte. Ja.
Ytter-Högdal.
På ett föråldradt och otillfredsställande
sätt.
j Öfver-Hogdal.
Hvarken föråldradt eller tidsenligt. Vex-
! lar mellan båda.
31
242
FRAOAN 4. SOCKENOMBUD.
Tfede.
Dåligt. Ja.
Storsjö.
1. Som skifte pågått i 17 år, har det
föga uppdrifna jordbruket stått stilla och
delvis gått tillbaka. Ja, på grund af sock¬
nens aflägsna läge.
2. Jordbruket skötes ej, som det borde,
dels på grund af skiftet, dels ock i anled¬
ning deraf, att en stor del af jorden tillhör
bolag och brukas af arrendatorer, hvilka
kunna uppsägas till aflyttning när som
helst.
Vemdalen.
Utan vidare omsorg, mest till följd af
den goda tillgången på arbetsförtjenst i
skogarna. Metoderna äro ock derefter.
Tännäs.
Dåligt. Ja.
V. Vesterbottens län.
1. Umeå fögderi. Säfvar.
Nordmaling.
Jordbruket skötes i allmänhet efter för¬
åldrade metoder. Nyare och bättre åker¬
bruksredskap dock börjat användas.
Bjurholm.
Ganska försvarligt, ehuru en del jord¬
brukare tillämpa föråldrade metoder; deras
antal minskas dock årligen.
Umeå.
1, 2. Åtskilligt öfrigt att önska, dock
bättre på senare år. Det gamla bruknings-
sättet att låta vallarna ligga i åratal utan
omplöjning är frångånget, sedan konst¬
gjorda gödningsämnen med fördel allmänt
börjat användas. Nya och bättre redskap
allt mer kommit till användning, men en
alltför grund tillplöjning likasom otillräck¬
lig afdikning, särskildt beträffande grund¬
vattnet, vidhålles ännu envist. Den rådande
skumplöjningen har sin orsak dels i otill¬
räcklig dragkraft dels ock i åsigten att
det är till skada att upplöja »död jord»
(ej kultiverad jord eller alf).
Vännäs.
Åtskilligt öfrigt att önska. Ja, men
förbättrade metoder införas dock så små¬
ningom.
1. Jordbruket har under de sista decen¬
nierna, särskildt i byar, som undergått laga
skifte, gått med stora steg framåt. Ja,
af många jordbrukare.
2. Ej alltid på ett förståndigt sätt, sär¬
skildt af de äldre hemmansegarna. De
yngre allmogemännen följa deremot sak¬
kunniges råd.
Degerfors.
1. Svar saknas.
2. Mycket att önska i fråga om jordens
skötsel. Ja, men förbättring har på senare
tiden inträdt.
Bygdeå.
Jordbruket har under sista fjerdedelen
af 1800-talet börjat skötas temligen väl,
hufvudsakligen i enlighet med koppelbruks-
systemet, som visat sig lämpligt. Bristen
på arbetskraft dock verkat hämmande.
2. Skellefteå fögderi.
Burträsk.
1. Mindre tillfredsställande.
2. Jordbruket har under de sista 20
åren gått betydligt framåt. Nej, sällan.
Allmänt användas slåttermaskiner och trösk¬
verk samt plogar, hvilka, om ock hemma-
FRAGAN 4. SOCKENOMBUD.
243
gjorda, äro af jern eller stål och af helt
annan beskaffenhet än de gamla.
Skellefteå.
Mindre tillfredsställande. Ja. I ytterst
få fall har en grundligare dikning kommit
till stånd.
Byske.
På föråldradt sätt. Några förbättrade
metoder hafva på senare tid åtminstone
delvis införts.
Jörn.
Ännu icke såsom det borde. Ja, dock
under senare tider en icke ringa ändring
till det bättre.
Norsjö. »
Mindre tillfredsställande, beroende på
okunnighet och deraf föranledt bristande
intresse. Ja, dock har på senaste åren
förbättring inträdt särskildt derutinnan,
att bättre och tidsenligare jordbruksredskap
anskalfats.
Löfånger.
Så länge de sjelfväxande ängarna lem-
nade någorlunda god skörd, gick odlings¬
arbetet obetydligt framåt, men i samma
mån som deras afkastning minskades, bör¬
jade jordbruket genom odlingsarbeten att
utvidgas och har, efter tillkomsten af de
rätt många andelsmejerierna, under de se¬
naste tio åren betydligt ökats.
Allmogen har i det längsta följt de gamla
metoderna, men synes numera börja inse
nyttan att följa med sin tid i afseende å
jordbrukets skötsel, hvarför ock moderna
redskap mer och mer införas.
Nysätra.
I, 2. Tillfredsställande. Alltmer för¬
bättrade metoder.
Mala.
1. Till följd af männens myckna syssel¬
sättning med timmerdrifning och flottning
blir nog jordbruket styfmoderligt behand-
ladt och gamla brukningssätt användas, men
undantag finnas och tidsenliga redskap och
brukningssätt börja mer och mer införas.
2. Befolkningen för mycket sysselsatt
med skogsskötsel, för att jordbruket skall
kunna skötas väl. Nya redskap införas
mer och mer.
3. Efter gammalt bruk, men nya tids¬
enliga redskap inköpas.
3. Lappmarksfögderiet.
Lycksele.
1. Mera nödtorftigt än tillfredsställande,
inegorna äro för små, gödseltillgången för
ringa och svag. Hästarna hållas merendels
i skogen om vintern för timmerdrifning
och om sommaren på bete. Gödseln för¬
loras sålunda. De sedan gammalt använda
metoderna äro mindre tjenliga och hafva
j knappt kunnat vara annorlunda, så länge.
bönderna grundat sin ekonomi på de sjelf-
[ växande utängarna med tillskott af bi-
förtjenster af jagt, fiske och numera af
skogsarbete. Under senare år har emeller¬
tid en del modernare jordbruksredskap
kommit i användning.
2. På ett mycket primitivt sätt. En
del nya och tidsenliga jordbruksredskap
dock kommit till användning; men intresse
för jordbruksgöromål, särskildt de tyngre,
| saknas i allmänhet. -- Användningen af
artificiella gödningsämnen säges vara i lång¬
samt, men jemnt stigande. De långa tran¬
sporterna göra dem dock för dyrbara, för
att de skulle komma i något allmännare
bruk.
3. I allmänhet på ett mycket primitivt
sätt, men med ansatser till det bättre, i
det tidsenligare redskap börjat användas.
Stensele.
Djupplöjning äfvensom modernare red¬
skap börja användas. Ensädesbruk före¬
kommer ännu å en del ställen, vexelbruk
i regel endast i några större byar.
244
FBAGAN 4. SOCKENOMBUD.
Sorsele.
Ensädesbruk begagnas allmännast och
korn och potatis utgöra ortens hufvud-
utsäde, hvarjemte foderväxter börjat odlas.
Jorden skötes i allmänhet ganska bra efter
äldre metoder. Timmerarbetning och tim-
merflottning samt de höga dagsverksprisen
lägga hinder i vägen för mera rationell
skötsel af jorden. Ett lifsvillkor för jord¬
bruket är en jernväg genom lappmarken.
Först härigenom kunde artificiella gödnings¬
ämnen till måttliga pris erhållas.
o
Asele.
Jordbruket har under de sista 7 ä 8 åren
börjat alltmera och temligen allmänt be-
drifvas efter nyare metoder och framför
allt med bättre och modernare redskap.
Fredrika.
1. Bättre än man kunde »tänka sig».
Nej. Skötseln af de utarrenderade bolags-
hemmanen sämre än skötseln af bonde¬
hemmanen.
2. Under de senaste årtiondena har åt¬
minstone å bondehemmanen inträdt stort
uppsving i jordens brukning beroende dels
på den befolkningen af landtbruksingeniörer,
agronomer och dikningsförmän lenmade
undervisning i jordens rätta bruk och sköt¬
sel, dels ock i den ökade användningen af
bättre och moderna redskap både för jor¬
dens brukning och afkastningens tillgodo¬
görande. Nej.
Örträsk.
1. På ett mindre tillfredsställande sätt,
dock pågår förbättring. Ensädesbruket
gifver allt mer vika för vexelbruket med
fleråriga vallar. Grönfoder odlas mer än
förut. Kornet är dock ortens hufvudutsäde.
Råg odlas föga. ehuru det otvifvelaktigt
skulle gifva större valuta än kornet. För¬
åldrade och otjenliga metoder utträngas så
småningom af nyare och ändamålsenligare
sådana.
2. Till eu stor del efter föråldrade och
otjenliga metoder.
Vilhelmina.
Mindre tillfredsställande. Ja, men nyare
metoder börja vinna insteg äfvensom lämp¬
lig och ändamålsenlig åkerbruksredskap,
särskildt hos bönderna.
Dorotea.
1. Långt ifrån bra, men mångenstädes
sträfvas efter att införa rationellare be¬
handlingssätt.
2. På föga rationellt sätt. Ja. Under
årtionden besås samma sädesfält med samma
sädesslag (korn).
Tärna.
1, 2. Jordbruket skötes ännu efter för¬
åldrad metod, vexelbruk förekommer ej och
redskapen duga icke att uppluckra och rensa
jorden till tillräckligt djup. De gamla
åkrarna vilja derför gro igen med ogräs.
VI. Norrbottens län.
1. Piteå fögderi.
Piteå.
1. Sockenborna goda jordbrukare. Del¬
vis användas väl föråldrade jordbruksmeto¬
der, men hafva under senare tid ganska
störa framsteg gjorts. Det visar sig, att
såväl bönderna som »patronerna» alltmer
vilja och förstå att följa med sin tid i
jordbrukshänseende.
2. I kustlandet någorlunda bra, i de
öfriga byggderna deremot med mindre in¬
tresse. Bättre metoder börja alltmer till-
lämpas och gamla otidsenliga bruk för¬
svinna. Så börjar man t. ex. att, der det
lämpar sig, till gräsvall igenlägga den s. k.
gamla öppna jorden och i stället upptaga
nyodlingar å utväxta s. k. utängar.
FRAGAN 4. SOCKENOMBUD.
3. Kalix fögderi.
245
Elf sby.
Ganska dåligt — en följd af de störa
skogsförtjensterna. Ja. Man spårar dock
nu en begynnande vändning till det bättre.
Arvidsjaur.
Icke på bästa sätt; men har dock jord¬
bruket under det senare decenniet märk¬
bart framskridit till det bättre. Många
jordbrukare hafva sålunda anskaffat tids¬
enliga redskap ochbörjat använda artificiella
gödningsämnen, ehuru transportkostnaderna
ställa sig alltför höga för att dylika göd¬
ningsämnen skola kunna komma till någon
större användning. Många inse dock, att
kostnaden redan nu ersättes af de goda
skördar, som erhållas efter dylik begöds-
ling, särskildt å myrjord.
Arjepluog.
Illa. Jorden arbetas för litet och ofta
sås en och samma sädesart år efter år å
samma åkerteg.
2. Luleå fögderi.
Neder-Luleä.
Någorlunda efter den metod, som an¬
vändes å orten. För närvarande enöfver-
gångsperiod med utveckling till det bättre.
Öfver-Luleå.
Någorlunda. Ja, delvis och delvis för¬
bättrade.
Edefors.
Mindre väl. Ja, vanligen.
Jockmock.
Styfmoderligt, enär större delen af be¬
folkningen är sysselsatt om vintern med
skogskörslor samt om våren och delvis
äfven under sommaren med flottningar,
landsvägsarbeten och dylikt. Ja. Men
ljusning till det bättre har inträdt under
senare åren. Tidsenliga redskap sålunda
trängt sig fram. Det ogräsalstrande en-
sädesbruket har börjat öfvergifvas.
Eåneå.
1. Åtminstone ej med någon vidare
! kraft och energi. Ja, ehuru en liten än¬
dring till det bättre synes hafva inträdt.
2. Mindre väl. Ja.
! Neder-Kalix.
1. På senare tid har jorden börjåt skötas
efter nyare metoder, ehuru ännu en stor
del bönder begagna sig af föråldrade sådana.
2. På föråldradt sätt, fast under senare
åren något bättre. Hufvudsakligen korn
och potatis, mycket obetydligt råg, hafre
och rotfrukter.
Öfver-Kalix.
Med föga intresse. Ja.
Gellivare.
Jordbruket står ännu på en låg stånd-
| punkt. Man sysslar för litet med åker¬
bruk. Hufvudvigten lägges på ett tids-
j ödande inbergande af en mager höskörd
från långt aflägsna och vidt kringspridda
skogsängar. Ensädesbruk. En stor del af
inegorna plöjes icke, utan öfvergödslas
allenast för erhållande af gräsväxt. Jor¬
den skulle genom ett bättre brukningssätt
gifva mångdubbelt mer än nu.
4. Torneå fögderi.
Neder-Torneå.
På senare åren har jordbruket betydligt
förbättrats och gått framåt samt omfattats
med större intresse än förr. Ja, delvis.
Karl Gustaf.
1. Skötseln af böndernas jordbruk har
de senare åren förbättrats derigenom, att
torrläggning och nyodlingar blifvit verk¬
ställda och besåendet af den öppna åkern
endast med korn mycket aftagit.
2. Mycket otillfredsställande. Ja.
Hietaniemi.
Svar saknas.
246
FRÅGAN 4. LANSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
Öfver-Torneå.
På föråldradt sätt. Dock hafva många
vaknat till bättre insigt och vinnlägga sig
om att tillämpa nyare metoder.
Korpilombolo.
1. Ängsskötseln bedrifves så, ätt buskar
borttagas och marken jemnas, hvarefter
ängen lemnas åt sig sjelf, till dess ny rens¬
ning blir af nöden. Åkerjorden skötes helt
och hållet efter föråldrade metoder. Cir¬
kulationsbruk förekommer i allmänhet icke.
2. På ett mycket föråldradt sätt. Ängarna
i allmänhet sjelfväxande, rensas vanligen
af bönderna, men aldrig af bolagens land¬
bönder.
Tärendö och Pajala.
!. Illa. Begödslingen vanvårdas. Annat
gödningsämne än kreatursspilling användes
icke, ehuru kalk finnes i rikt mått i för¬
samlingen att köpa till 3,5 o å 4 kr. tunnan.
Vexelbruk obekant. A samma åker sås
under årtionden korn, å annan åker potatis.
Grundgående plogar användas.
2. Alls icke rationellt. Ja.
Juckasjärvi.
Lemnar mycket öfrigt att önska. Ja,
särskildt hvad åkerjorden vidkommer, endast
med den afvikelsen att, i anledning af den
oftast felslagna kornskörden, hafresådd för
erhållande af grönfoder börjat införas eller
ock åkrarna lemnas i linda.
Enontekis.
Endast inegorna skötas, några skälsland
för potatis, för öfrigt för gräsväxt, dervid
’den gamla metoden användes, att gödseln
i dess naturliga tillstånd utköres vinter¬
tiden och strös ikring i klumpar på den
snöbetäckta marken, hvarefter den bredes
ut, sedan marken blifvit bar. Härigenom
förlorar naturligen gödseln en stor procent
af sin kraft.
Länsman och kronofogdar.
I Kopparbergs län.
1. Falu fögderi.
Svärdsjö distrikt.
De flesta använda 6 å 7-årigt cirkulations¬
bruk. Tjenliga metoder tillämpas numera.
Sundborns och Vika distrikt.
Jemförelsevis väl och efter nyare, för
orten tjenliga metoder.
Kopparbergs distrikt.
Svar saknas.
Silfbergs, Torsångs och Gustafs distrikt.
Tidsenliga och för orten tjenliga meto¬
der tillämpas.
Stora Tuna distrikt, Ofvanbrodelen.
Jordbruksskötseln har på de senare åren
247
FRÅGAN 4. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
gått betydligt framåt. I allmänhet begag¬
nas sjuårig cirkulation och synes allmogen
sträfva att förbättra sitt jordbruk.
Störa Tuna distrikt, TJtombrodelen.
Väl. Nyare metoder börja mer och mer
att användas vid jordbruket.
Kronofogden.
En allmän sträfvan har under de senare
åren inom alla fögderiets socknar synts
rada att förbättra jordbruket; och kan man
derför säga, att jorden nu i allmänhet skötes
jemförelsevis väl och efter nyare, för orten
tjenliga metoder.
2. Hedemora fögderi.
Stora Skedvi och Säters distrikt.
Svar saknas.
Garpenbergs distrikt.
Ganska omsorgsfullt med användande åt
7-arigt vexelbruk och artificiella gödnings¬
ämnen i icke obetydlig grad. Föråldrade
eller otjenliga metoder tillämpas icke.
Hedemora distrikt.
Ganska bra samt i de flesta fall efter
nyare metoder.
Husby distrikt.
Mycket bra efter nutidens sed; är in-
deladt i lämplig cirkulation.
By distrikt.
Väl och tidsenligt.
Folkärna distrikt.
Efter råd och lägenhet. De förmögnare
sköta sin jord väl, de fattige så godt de
förmå.
Kronofogden.
Temligen väl; och torde numera i all¬
mänhet tjenliga metoder användas.
3. Nedan-Siljans fögderi.
Bjursås distrikt.
Oklanderligt. Föråldrade eller otjenliga
metoder torde i allmänhet ej användas.
o
Als distrikt.
Rationellt och i cirkulationsbruk.
Leksands distrikt.
Pa ett utmärkt sätt och efter moderna
| metoder.
Rättviks distrikt.
| Jorden börjar nu i allmänhet att skötas
val, sedan vexelbruket börjat tillämpas.
; Genom att hvarje jordegare i allmänhet
innehar flera ^skiften, oftast belägna på
åtskilligt afstånd från hans hem, utköres
; gödseln på vintern och upplägges lassvis
samt förblir på det sättet, tills vårarbetet
börjar. Derigenom torde gödseln förlora
| åtskilligt af sin kraft.
! Ore distrikt.
Jordbruket i orten har i allmänhet gått
framåt, men tillämpas dervid ännu för¬
åldrade och otjenliga metoder.
Gagnefs distrikt.
A den odlade jorden, som är fördelad i
smärre hemman om 6, 10, 15, 20, ja möj¬
ligen 30 tunnlands areal och derunder, hållas
proportionsvis många kreatur, hvilket kan
ske derigenom, att riklig arbetskraft finnes,
som från stora arealer med svaga natur¬
liga ängar anskaffa foder. Beteshagar
saknas, hvadan kreaturen under sommar¬
månaderna hållas i fäbodar, belägna 1j„—2
mil från hemmen. Härigenom erhålles riklig
tillgång af gödsel till den odlade jorden och
dessutom användas ej obetydligt artificiella
gödningsämnen, hvadan, då jorden bearbetas
någorlunda hjelpligt, man kan säga, att
jordbruket skötes ganska bra. Metoden för
jordbruksskötseln är ganska tidsenlig, för¬
utom att ombyte af vårsädesutsäde för
248
FRÅGAN 4. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
mycket uraktlåtes. Slåttermaskiner och
separatorer äro mycket allmänt i bruk
äfvenså förekomma hästräfsor.
Kronofogden.
Ett rationellt cirkulationsbruk har tem-
ligen allmänt börjat tillämpas; och då pro¬
portionsvis till jordarealen en ovanligt stor
kreatursstock hålles, förutom det att ej
obetydligt artificiella gödningsämnen an- |
skaffats, kan det med fog sägas, att jorden
numera skötes i allmänhet temligen väl.
Tids- och ändamålsenliga landtbruksredskap
af alla slag hafva af den burgnare delen
af jordbrukare temligen allmänt anskaffats. |
4. Ofvan-Siljans fögderi.
Mora distrikt.
I allmänhet vårdslösas jordbruket; och
ej ofta synes man komma sig för att pröfva
andra metoder än den, far och farfars far
användt.
Solieröns distrikt.
Jorden skötes ännu mycket efter gamla
och föråldrade metoder, men har dock så
småningom börjat vårdas bättre.
Venjans distrikt.
= svaret från Venjans socken.
Orsa distrikt.
Ännu återstår mycket, för att jordbruket
i socknen skall kunna sägas vara rationellt
skött. Dock har det pa senare aren be¬
tydligt förbättrats och hafva jordegarna i
allmänhet förskaffat sig tidsenliga åker¬
bruksredskap.
Elfdalens distrikt.
I fråga om jordbrukets skötsel hänvisas
till svaret å frågan 5. I orten börjar man
mer och mer att tillgodogöra sig _ och
tillämpa nya metoder och redskap för jord¬
brukets skötsel.
Sårna distrikt.
Svar saknas.
Kronofogden.
Jordbruket i orten skötes i allmänhet
väl. Ett föråldradt brukningssätt användes
dock ännu, men nya metoder och tidsenliga
arbetsredskap vinna hos allmänheten allt
mer och mer insteg.
5. Vester-Dals fögderi.
Flöda distrikt.
Bra. 6 ä 7-årigt cirkulationsbruk å både .
enskildes samt bolags- och arrendehemman:
l:sta året träda eller någon gång potatis,
2:dra stråfoder, mest råg, något hafre,
obetydligt korn eller hvete, 3:dje och 4:de
hö, 5:te hö eller hafre samt 6:te och 7:de
hafre.
Nås och Säfsnäs distrikt.
På gammalt, mindre tjenligt sätt. Dock
visas tecken till förbättring härutinnan.
Jerna distrikt.
1 allmänhet tillämpas gamla metoder,
som torde vara mindre tjenliga.
Äppelbo distrikt.
Numera skötes jordbruket i orten, be¬
träffande böndernas jord, ganska väl. Dessa
visa numera en glädjande tendens att till-
lämpa de metoder och följa de anvisningar,
som meddelas på hushållningssällskapets
initiativ.
Malungs distrikt.
i Väl och tillämpas för orten tjenliga me¬
toder.
| Lima distrikt.
Väl. Vederbörande följa med sin tid i
afseende på åkerbruksredskap och gödnings-
j ämnen.
Transtrands distrikt.
Med rätt stor omsorg och följer bruka-
| ren väl med sin tid, åtminstone i fråga om
| redskap för jordens skötsel.
FRÅGAN 4. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
249
Kronofogden.
Ganska bra och numera efter för orten
tjenliga metoder.
6. Vester-Bergslags fögderi.
Grangärde distrikt.
Skötseln af jordbruket har under det
senaste årtiondet gått mycket framåt och
börja nu äfven på de mindre egendomarna
bättre och nyare metoder att användas.
Slåtter- och skördemaskiner samt nyare
åkerbruksredskap förekomma allmänt äfven¬
som en och annan såningsmaskin.
Ludvika, distrikt.
Bra. Jorden påföres i allmänhet de göd¬
ningsämnen, af hvilken den är mest i behof.
Norrbärke distrikt.
I det stora hela måste det omdöme lemnas,
att jordbruket skötes mycket väl med an¬
vändande företrädesvis af det 7-åriga cir-
kulationsbruket. Föråldrade metoder an¬
vändas i allmänhet icke och jordbruksred¬
skapen äro af fullt tidsenlig beskaffenhet.
Söderbärke distrikt.
Jordegande vare sig bruk eller bolag och
icke minst sjelfegande bönder sköta sin
jord väl. 7-årigt cirkulationsbruk användes.
De flesta sjelfegande bönder täckdika sin
jord och redskapen, som begagnas, äro af
ypperlig, modern beskaffenhet.
Kronofogden.
På större egendomar i Grangärde socken
skötes jordbruket med tillämpning af nyare
metoder, ocli äfven de mindre jordbrukarne
derstädes hafva frångått föråldrade meto¬
der. Vexelbruk med 6—7-årsperiod be¬
gagnas (ett år råg, två å tre år gräs, ett
,å två år hafre och ett år träda).
I Ludvika socken skötes jordbruket nu
för tiden i allmänhet bättre än i forna
dagar. Vexelbruk förekommer likasom i
Grangärde socken.
II. Gefleborgs län.
1. Gestriklands fögderi.
Hedesunda och Ar sunda distrikt.
I det närmaste rationellt. Föråldrade eller
för orten otjenliga metoder tillämpas icke..
Torsåkers distrikt.
Bra, med nutida brukningssätt.
Of vansjö och Järbo distrikt.
Väl. Endast t j enliga metoder.
Ockelbo distrikt.
Rätt försvarligt och efter nyare tidens
metoder.
Hamrånge och Iiille distrikt.
Väl. Tidsenliga metoder och redskap
börja mer och mer att användas.
Valbo och Högbo distrikt.
Rationellt.
Kronofogden.
Svar saknas.
2. Södra Helsinglands fögderi.
Skogs distrikt.
Allt bättre metoder tillämpas vid jord¬
bruket, som, om det ock icke ännu kan
anses fullt tidsenligt, icke kan sägas vara
drifvet efter föråldrade eller otjenliga me¬
toder.
Söder ala distrikt.
Åtminstone i allmänhet på ett fullt till¬
fredsställande sätt. I socknarna Söderala
82
250
FRÅGAN 4. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.
och Gnarp anses jordbruket stå högst i
hela Helsingland. De gamla metoderna
försvinna allt mer och nya åkerbruksredskap
användas så allmänt, att t. ex. för närvarande
knappast någon mera betydande bonde sak¬
nar slåttermaskin. En, såsom det påstås,
otjenlig metod tillämpas dock, bestående
deri, att gödseln köres ut på åkrarna och
lägges i högar under vintern samt utbredes
först efter eller i källossningen.
Hanebo distrikt.
Ehuru de gamla hemgjorda åkerbruks¬
redskapen nu allmänt fått vika för de mo¬
derna och fabrikstillverkade, skötes nog
jordbruket ännu efter samma metod, som
af ålder varit använd. Gödsel tillvaratages
genom så kallad införsel, bestående af torf,
dyjord och dikesbäckar, hvilket inlägges
under ladugårdarna och stallarna samt
blandas med spillningen, hvarefter gödseln
vanligtvis vid jultiden utföres på åkrarna,
der den sedan får ligga qvar, tilldess den
på våren bredes ut och nedköres. Genom
detta förfaringssätt bortgår mycket af de
värdefullaste ämnena ur gödseln. Gräs¬
vallarna upplöjas, då de ej längre gifva
tillräcklig höafkastning, besås första året
utan föregående gödning med hafre samt
gödslas derefter och igenläggas, vanligen
efter tredje årets öppet bruk, till gräsvall.
Utsädet är ej alltid det bästa och lemnar
till följd af dess underhaltiga beskaffenhet
understundom ej ens under gynnsamma år
det resultat, som väntats.
Mo distrikt.
I allmänhet har man öfvergått till ett tids¬
enligare brukningssätt och börjat använda
ganska många nyare jordbruksredskap.
Norrala distrikt.
Jordbruket skötes i allmänhet försvar¬
ligt med bibehållande af det brukningssätt,
som visat sig för orten lämpligt.
Bollnäs distrikt'.
Väl. En del småbönder, hvilka hafva
väl små hemman, lita dock mest på sina
förtjenster i skogen och sköta sina hemman
ofta mindre väl. Nyare maskiner användas.
Dikningen är vanligen tillfredsställande.
Artificiella gödningsämnen användas, Rot-
fruktsodling (utom potatis till husbehof)
förekommer knappast.
Alfta distrikt.
Föråldrade metoder existera isynnerhet
beträffande dikning, men på sista tiden
synes jordbruket skötas mer och mer ända¬
målsenligt.
Ofvanålcers distrikt.
Väl. Föråldrade och otjenliga metoder
tillämpas icke.
Kronofogden.
= länsmannen i Bollnäs distrikt.
3. Norra Helsinglands fögderi.
Enångers distrikt.
Någorlunda väl. Arbetsmetoderna äro
för orten tjenliga, ehuru i vissa fall för¬
åldrade, särskildt beträffande tillvaratagan¬
det och användandet af den naturliga göd¬
seln.
Helsingtuna distrikt.
Metoderna, lämpliga och lämpade efter
ortens förhållanden.
Forsa distrikt.
Väl. Tidsenliga arbetsmetoder användas.
Högsta distrikt.
Dåligt. Allmogen, som är konservativ,
tillegnar sig endast småningom och mot¬
villigt nyare rön och arbetsmetoder. Öppna
diken äro fortfarande vanliga. Gödseln ut-
köres på vintern och afstjelpes i snön, ett
lass här och ett lass der, och får ligga,
utsatt för luft och regn, till våren, då qvar-
varande återstoden af densamma nödtorftigt
utbredes och nedmyllas. Konstgjorda göd¬
ningsämnen hafva väl under de senare
FRÅGAN 4. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
251
åren kommit mera allmänt i bruk; men
då dessa ofta äro okontrollerade samt
kännedom om, till hvilken mark och hvjlka
kulturväxter de olika slagen af gödnings¬
ämnen bäst lämpa sig, ännu är föga ut¬
bredd, torde nyttan af denna ersättning för
den missbrukade stallgödseln vara i många
fall tvifvelaktig.
Harmångers distrikt.
På ett jemförelsevis godt sätt. Nej.
Gnarps distrikt.
Länsmannen hänvisar till yttrandet från
Gnarps socken.
Bergsjö distrikt.
Väl. Tjenliga metoder.
Norrbo distrikt.
Icke med någon större kraft, dock göras
dervid till godo nutida rön och metoder.
Delsbo distrikt.
Hatt tillfredsställande., Nyare metoder
tillämpas i allmänhet.
Kronofogden.
I allmänhet nedlägges mycket arbete på
jordens skötsel, som det oaktadt icke torde
kunna betecknas såsom mönstergill. Man
har hittills litat allt för mycket på extra
inkomster, särskilda af skogen, och till¬
gången på jordbruksarbetare har blifvit
alltmera ringa.
Detta har i sin ordning bidragit till att
jordbruksmaskiner allmänt kommit i bruk;
hvilket _ måste betecknas såsom ett fram¬
steg. Äfven i andra afseenden, såsom i
fråga om dikning, gödsling och val af ut¬
säde, hafva - nyare metoder efter hand
vunnit insteg. En viss betänksamhet i
fråga om förändringar är dock ett ut¬
märkande drag hos allmogen, som ej heller
har råd eller ens anlag till att inlåta sig
på obepröfvade ting.
4. Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdals distrikt.
Ej på bästa sätt, dertill användandet af
föråldrade metoder och ringa intresse för
arbetet torde bidraga.
Ramsjö distrikt.
Jorden skötes icke nu bättre än för
40—50 år sedan. Dock gifvas undantag,
der jorden skötes med tidsenliga redskap
och ett med omsorg skött jordbruk finnes.
Färila distrikt.
Svar saknas.
Los distrikt.
Större omsorg och arbete kunde nog
nedläggas på jordbruket och afkastningen
derigenom blifva större. Men motsvarande
vinst torde detta icke medföra, snarare
tvärtom. Otjenliga eller föråldrade arbets¬
metoder torde numera icke förekomma.
Jerfsö distrikt.
Väl. S. k. femskiftesbruk användes öfver¬
allt.
Arbrå och Undersviks distrikt.
Väl. Nya arbetsmetoder och jordbruks¬
redskap omfattas af landtbrukaren med
stort intresse.
Kronofogden.
Väl. Dock förekommer, nog å vissa
ställen tillämpning af föråldrade och otjen-
liga metoder.
252
FRÅGAN 4. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
III. Vesternorrlands län.
1. Medelpads Vestra fögderi.
Tima distrikt.
Mindre väl och delvis med föråldrade
samt otjenliga metoder.
Stöde distrikt.
Jordbruket kunde skötas betydligt bättre.
Så är t. ex. i Selångers distrikt jorden
mycket sämre, men skötes bättre. I Stöde
distrikt står ladugårdsskötseln lågt. Man
kan nästan säga, att den stått och står
alldeles stilla.
Torps distrikt.
Med föga intresse af den infödda be¬
folkningen. Främlingar, hvilka slagit sig
ned, idka det deremot med fördel. Meto¬
derna äro öfver hufvud tjenliga och villig¬
heten att inköpa moderna redskap tem-
ligen allmän.
Borgsju distrikt.
Icke väl. Nyare arbetsmetoder och red¬
skap hafva delvis börjat brukas.
Selångers distrikt.
Mycket återstår att önska, enär flertalet
jordbrukare, på grund af den under de
senare årtiondena mera direkt gifvande och
jemförelsevis beqvämare skogsafverkningen,
ej egnat tillbörlig omsorg och intresse åt
sitt jordbruk. Der intresset hos en och
annan visat sig något lifligare, har man
lätteligen kunnat spåra en sträfvan efter
att tillgodogöra sig nya och förbättrade
metoder vid jordbrukets skötsel. Hos andra
går allt till på det gamla, ofta otjenliga
sättet.
Kronofogden.
Något intensivare jordbruk förekommer
endast undantagsvis och föråldrade metoder
äro ganska allmänna.
2. Medelpads Östra fögderi.
Indals distrikt.
Arbetskrafterna äro för dyra för att jord¬
bruket skall kunna skötas på ett tillfreds¬
ställande sätt. De flesta och bästa arbe¬
tarna egna sig åt trävaruindustrien, som
kan betala mest. Jordbrukaren, som ej har
råd att betala så mycket, blir derför utan
hjelp, då han bäst behöfver den.
Sköns distrikt.
Jordbruket inom orten skötes i allmän¬
het någorlunda bra, ehuru föråldrade och
för orten mindre tjenliga brukningsmetoder
dervid delvis ännu användas. På senare
tider hafva dock nyare metoder och nyare
redskap ganska allmänt börjat att använ¬
das. Ett allmänt fel hos jordbrukarna är,
att de mycket illa afdika sin jord; derom
ock skördarna bära vittne. Diken saknas
på många ställen, der de oundgängligen
beliöfvas, och, der diken äro anlagda, äro
de för små så till bredd som djup och har
anläggandet ej skett efter någon naturlig
plan, utan mera slumpvis och utan att
ordentligt aflopp beredts för dikesvattnet.
Åkertegarnas form är vanligen mycket
irregulier, till stort hinder för jordens
| skötsel. Uti inegorna förekomma litet hvar¬
städes för jordens ordentliga odling hin¬
derliga större och mindre stenrösen och
jordfasta stenar. Ansatser till deras bort¬
skaffande äro emellertid gjorda på senare
tiden. Ett annat ganska allmänt före¬
kommande fel är, att kreatursspillningen
icke tillvaratages och behandlas så nog-
grannt, som sig borde. Vexelbruk är nog
allmänt, men synas vexelperioderna vara
alltför långa. En svårighet för jordbruka¬
ren är brist på nödig arbetskraft, enär
denna drager sig till de många industriella
inrättningarna inom orten.
FRÅGAN 4. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
253
Timra distrikt.
Jordbruket skötes någorlunda väl, men
torde kunna uppdrifvas i betydlig mån. Af-
dikningen delvis ofullständig; gödseln till-
varatages ofullständigt; ofta hopsamlas sten-
rösen på åkern, der de få qvarligga. Vexel-
bruket är ställdt på alltför långa perioder.
Industrien i orten drager den nödiga arbets¬
kraften från jordbruket.
Ljustorps distrikt.
Icke fullt intensivt. Orsaken dertill torde
närmast vara den, att jordbruket icke här
gifvit så riklig afkastning, att det kunnat
täfla med skogs- och sågverksindustrien i
och för anskaffande af nödig arbetskraft,
hvilken i allmänhet till följd af denna
konkurrens ställt sig för dyr och i miss¬
proportion till priset på jordbruksalster.
Ofullständig och planlös dränering är jem¬
väl en betydande orsak dertill, att jord¬
bruket lemnar en dålig afkastning.
Njurunda distrikt.
Svar saknas.
Kronofogden.
Någorlunda hjelpligt, ehuru på flera håll
temligen föråldrade och mindre tjenliga me¬
toder användas. Dock har jordbruket gått
mycket framåt på senare åren.
3. Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Säbrå distrikt.
Man har börjat att inse nödvändigheten
af rationellare jordbruk. Skiftesbruk an¬
vändes allmänt i Säbrå, Stigsjö och delvis
Häggdånger, men ännu återstår mycket,
innan jordbruket kan anses fullgodt skött.
Inom Yiksjö socken åter, hvarest flertalet
hemman eges af bolag, utarrenderas hem¬
manen till enskilde, hvilka på det ömkli¬
gaste sätt sköta jorden, tillämpande knap¬
past några metoder alls. Man blott skördar
de förtvinade hemmanen.
Gudmundrå distrikt.
I allmänhet torde jordbruket i orten stå
på en föråldrad ståndpunkt. Otjenliga och
på andra trakter redan utdömda metoder
fasthållas med seghet. Särskildt synas bön¬
derna ej förstå att tillgodogöra sig gödseln.
Denna utköres nemligen mångenstädes redan
på vintern och lägges i mindre högar, der
förbränningen ej kan försiggå. Skiftes¬
bruket förekommer nog flerstädes, ehuru
det icke kan sägas vara rationellt anord-
nadt. Dock torde kunna påvisas förbätt¬
ringar inom jordbruksskötseln, föranledda
af dels mer direkt vägledning och dels det
föredöme, som gifvits af de större jord¬
brukarna eller industriidkarna inom orten.
Torsåkers distrikt.
Svar saknas.
Boteå distrikt.
Jordbruket, som icke utgör befolkningens
uteslutande näringsfång, skötes illa. Ingen
lefver här uteslutande på jordbruk. För¬
åldrade metoder tillämpas.
Nora distrikt.
Numera ganska bra. En betydlig för¬
bättring har i detta afseende inträdt inom
de tio sista åren. Tidsenlig åkerbruks¬
redskap är numera nästan öfverallt till
finnandes. På några ställen förekomma
visserligen föråldrade metoder, hvad sär¬
skildt gödsling beträffar, men synes äfven
denna olägenhet så småningom förminskas.
En i orten befintlig landtbruksskola torde
med sitt föredöme hafva i icke ringa grad
uppväckt vakenhet och intresse bland all¬
mänheten.
Kronofogden.
Någon rationell skötsel af jordbruket
förekommer icke annorledes än å bolagens
hemman i närheten af industriplatserna,
men sannolikt äfven der med förlust för
egaren, derest arbetskraft med mera be¬
räknas till sitt gängse pris.
254
FRÅGAN 4. LANSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
4. Södra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Sollefteå distrikt.
Svar saknas.
Resele distrikt.
Otillfredsställande. Nya metoder hafva
sedan några år tillbaka börjat vinna insteg.
Junsele distrikt.
Det är kanske riktigast påstå, att jord¬
bruket i allmänhet skötes illa. Den från
fäderna nedärfda metoden att genom af¬
bergning af starrmyrar och skogsängar
anskaffa kreatursfoder tillämpas ännu, om
den ock kan sägas vara i aftagande; hvar¬
till de höga arbetspriserna torde hafva med¬
verkat. Skötseln af den odlade jorden har
förbättrats och dennas utvidgning genom
nyodlingar tilltagit i samma mån, som
skogsbergningen upphört.
Ramsele distrikt.
Mindre tillfredsställande. Föråldrade me¬
toder användas.
Helgums distrikt.
Jordbruket skötes i allmänhet ej som sig
bör. Föråldrade metoder användas i all¬
mänhet, dock hafva på senare tid förbätt¬
ringar inträdt.
Bodums distrikt..
Jordbruket har, till följd af den goda
tillgången på arbetsförtjenst och afsättning
af skogsalster, som trävarurörelsen gifvit,
hittills icke idkats såsom uteslutande nä¬
ring, knappast såsom hufvudnäring; hvadan
detsamma icke skötes med det intresse,
som skulle blifva fallet, om befolkningen
vore hänvisad uteslutande eller hufvud-
sakligast till jordbruket; i hvilket fall för
orten tjenligare brukningsmetoder sanno¬
likt skulle komma till användning. Sär-
skildt är ladugårdsskötsel här litet upp-
drifven.
Tåsjö distrikt.
Somliga sköta sin jord utmärkt, andra
deremot dåligt. I allmänhet användas
samma metoder, som af ålder varit van¬
liga. Nya jordbruksredskap vinna dock
öfverallt insteg. Några hafva användt arti¬
ficiella gödningsämnen. Kostnaden för frakt
af desamma lägger hinder i vägen för deras
allmännare användande.
Kronofogden.
Fördelarna af ett mera rationellt jord¬
bruk varda alltmera insedda, och ett ratio¬
nellt jordbruk tillämpas äfven inom de
socknar, hvilkas jordbrukande befolkning
icke är så hårdt utsatt för den ojemna
striden mot jordbrukets värsta fiende, trä¬
varuindustrien, hvilken eger ojemförligt
större förmåga att aflöna arbetare.
5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Nordingrå distrikt.
Mindre väl. Vanligtvis tillämpas dervid
föråldrade principer.
Nätra distrikt..
Mindre väl. De nyare metoderna hafva
endast undantagsvis kommit till använd¬
ning; om ock, tack vare länsagronomens
verksamhet, någon förbättring i jordbrukets
skötande kan skönjas på sista tiden.
Sidensjö distrikt.
Mindre väl och efter äldre metoder,
Anundsjö distrikt.
Mindre väl och hafva de nyare metoderna
icke kommit till användning.
Kronofogden.
Mindre väl. Vanligen tillämpas dervid
föråldrade metoder.
255
FRÅGAN 4. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
6. Norra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Själevads distrikt.
Väl. Nya och förbättrade metoder vinna
dervid alltmera insteg.
Björna distrikt.
Icke bra, ity att med samma utsädesfrö
besås samma åkertegar i 10-15 år och
än längre, då, ifall god skörd skall kunna
erhållas, jorden bör få utbyte med utsädes¬
frö hvart 3:dje år.
Arnäs distrikt.
, Flerstädes efter föråldrade metoder. Ar¬
tificiella gödningsämnen användas visser¬
ligen här och hvar i en år ifrån år allt
större omfattning, ehuru icke alltid på rätt
sätt. Dock kan man märkbart skönja fruk¬
terna af hushållningssällskapets åtgärder
för jordbrukets upphjelpande uti ett visser¬
ligen sakta, men dock stadigt framåtgäende
i fråga om jordbrukskulturen. Isynnerhet
äro de jordbruk, som skötas direkt af såg-
verksbolagen, flerstädes verkliga mönster¬
jordbruk.
Grundsunda distrikt.
Svar saknas.
Kronofogden.
Mindre väl. Metoden är förfädernas.
l\ Jemtlands län.
1. Jemtlands Östra fögderi.
Ragunda distrikt.
Rätt bra. Nej.
Fors distrikt.
Mindre lira. Detta förorsakas af den
myckna skogsafverknjngen, deråt den jord-
brukande befolkningen till stor del egnar
sig med försummande af jordbruket. Vexel¬
bruk har under de senaste årtiondena börjat
användas, men träda och höstsäd före¬
komma i ganska ringa omfattning.
Ref sunds distrikt.
Huru mycket återstår att önska, torde
man dock få säga, att den sjelfegande
jordbrukaren och kronans arrendatorer i all¬
mänhet sköta jordbruket försvarligt. Nyare
metoder börja allt mer vinna insteg.
Bräcke distrikt.
Till följd af den goda afsättningen af
ladugårdsprodukter brukas jorden mest för
odling af foder. Ett sådant förfaringssätt
torde vara det rätta, då sädesskörden oftast
skadas af frost.
Brunflo distrikt.
Svar saknas.
Hackas distrikt.
Jordbruket har under de senare åren
tagit god fart, men ännu tillämpas delvis
otjenliga och föråldrade metoder.
Kronofogden.
Svar saknas.
2. Jemtlands Norra fögderi.
Lits distrikt.
Ganska bra och till större delen efter
nyare metoder, hvarvid artificiella gödnings¬
ämnen rätt mycket användas.
Föllinge distrikt.
Efter föråldrade metoder, dock försökas
äfven i mån af tillgångar och vunna insigter
tidsenliga redskap och maskiner.
256
FRÅGAN 4. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
Hcmimerdals distrikt.
Icke på ett tillfredsställande sätt, i det
att för litet arbete nedlägges. Tidsenligare
metoder börja väl användas, fast bruket af
dem synes endast sakta intränga.
Ströms distrikt.
Ej så särdeles bra, emedan jordbruket ej
kan bestå i konkurrens med skogshand-
teringen om arbetskraften. Föråldrade me¬
toder förekomma och bestå deri, att myr-
slåtter ännu bergås samt i det s. k. fäbod¬
systemet; men befolkningen har dock under
de sista åren i rätt stor skala skaffat sig
tidsenliga jordbruksverktyg.
Frostvikens distrikt.
Jordbruket skötes nog icke, såsom det
borde, och föråldrade metoder användas
mångenstädes. Ordnade vexelbruk före¬
komma ej och allt för dryg tid användes
på tillgodogörande af starrslåtter. Dock
synas så småningom äfven här förändringar
till det bättre ega rum.
Bödöns distrikt.
På ett efter ortens förhållanden lämpligt
sätt. Å ett hemman, som har cirka 40
tunnland odlad jord, upplöjas på hösten
4 å 5 tunnland af de äldsta vallarna och
besås, om det är hårdvall, på varen med
hafre eller grönfoder samt gödslas något an¬
tingen med naturlig eller konstgjord gödsel.
Hösten derpå gödslas denna jord ganska
betydligt med kompostgödsel, som då genast
nedplöjes. Påföljande vår besås jorden med
korn och igensåning sker med klöfver och
timotej. Är det myrjord, sås den vanligtvis
igen första våren. Den gödsel, som samlas
efter kreaturen under vintern, samman¬
blandas på våren med myrjord, som under
vinterns början hemkörts, till kompost och
användes denna på sätt förut nämnts.
Eågträda förekommer endast sparsamt.
Kronofogden.
Svar saknas.
3. Jemtlands Vestra fögderi.
Sunne distrikt.
Svar saknas.
Hallens distrikt.
I många fall på ett mindre tillfredsstäl¬
lande sätt, beroende dels derpå, att en del
föråldrade och opraktiska metoder fort¬
farande användas, dels ock deraf, att många
jordbrukare under vintern sysselsätta sig
hufvudsakligen med skogsarbeten o. d.,
hvarigenom jordbruket åsidosattes.
Ovikens distrikt.
En del föråldrade metoder torde nog
ännu användas, men jordbruket skötes dock
i allmänhet väl och delvis med nutida,
tjenliga redskap.
Undersåkers distrikt.
Mindre väl. I allmänhet tillämpas för¬
åldrade metoder.
Mörsils distrikt.
Numera väl och någorlunda tidsenligt;
dock lemnar dräneringen mycket öfrigt att
önska.
Offerdals distrikt.
Ehuru under senare tid skötseln af jorden
förbättrats, kan dock ej sägas annat, än
att jordbruket i allmänhet ej drifves nog
intensivt. Till följd af de höga arbets¬
priserna har nemligen jordbrukaren ansett
mera lönande att syssla med skogskörslor
och andra med skogsdriften förenade arbeten.
Alsens distrikt.
Ehuru jorden torde kunna skötas bättre,
nedlägges dock redan nu ganska betydande
arbeten derpå, dervid äfven tjenligare och
modernare metoder mera kommit till an¬
vändning.
Kronofogden.
Svar saknas.
FRÅGAN 4. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
4. Jemtlands Södra fögderi.
Bergs distrikt.
•Jordbruket skötes numera hufvudsakligast
medelst s. k. vexelbruk. Metoderna anses
ganska tidsenliga.
Rätans distrikt.
Länsmannen har yttrat sig i egenskap
af sockenombud.
Svegs distrikt.
Jordbruket står lågt i orten. Metoden
att afberga myrslåtter på flera mils af¬
stånd är föråldrad. Lämpligare synes vara
att verkställa nyodlingar och höja afkast-
ningen från inegorna.
Lillherdals distrikt.
Jordbruket skötes med högst få undantag
dåligt och efter föråldrade metoder. En
eller annan rullharf och tallriksharf samt
spridda exemplar af fjäderharf användas.
Slåttermaskiner hafva deremot vunnit större
spridning och användning.
Ytter-Högdals distrikt.
På det hela taget ganska dåligt. För¬
åldrade metoder användas.
Hede distrikt.
Då såväl bönderna i allmänhet som bolags-
hemmanens arrendatorer egna sin största
tid åt skogsafverkning, åsidosattes jord¬
bruket, som med få undantag drifves på
sätt, som af ålder begagnats; dock har
bruket af öppna åkrar frångåtts och an¬
vändes den odlade jorden nästan uteslutande
till foderodling.
Tännäs distrikt.
Dåligt efter gammal slentrian med an¬
satser till det bättre. Hvad särskildt be¬
träffar gödselns (den naturliga, ty konst¬
gödsling förekommer icke) beredande och
användning, så äro metoderna i hög grad
olämpliga.
Kronofogden.
I Herjeå dalen dåligt och efter föråldrade
metoder. Inegojorden har i stort sedt råkat
i vanhäfd, beroende dels till rätt hufvud¬
saklig del på de långvariga, under de senaste
25 åren (i Vemdalen sedan 50 år) pågående
och till stor del ännu oafslutade eller
helt nyligen afslutade laga skiftena, dels på
det genom de stora afverkningarna högt
uppdrifna arbetspriset, dels på befolkningens
benägenhet att egna för mycken tid åt
skogsafverkningen för den hastigare och
för tillfället högre, men ojemnare arbets-
förtjensten och att eftersätta jordbruket med
dess i längden säkrare afkastning.
I till fögderiet hörande del af provinsen
Jemtland skötes jorden i allmänhet bättre
och efter bättre metoder, beroende isynner¬
het på mera gynnsamma kommunikations¬
förhållanden och lifligare beröring med
Storsjöbyggden.
V. Vesterbottens län.
1. Umeå fögderi. Bjurholms distrikt.
Länsmannen har svarat såsom socken-
Nordmahngs distrikt. ombud.
Efter föråldrade metoder. Nyare och Umeå Södra distrikt.
bättre åkerbruksredskap hafva dock på Ännu är beträffande jordens skötsel åt-
senare tiden börjat användas. skilligt att önska. På senare år har
33
258
FRÅGAN 4. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.
emellertid förbättring härutinnan inträdt.
Så har, sedan konstgjorda gödningsämnen
ganska allmänt börjat att användas, det
gamla brukningssättet att låta vallarna
ligga i åratal, innan de ånyo upplöjdes,
frångåtts. Nya och bättre redskap hafva
börjat att komma till större användning,
men en allt för grund plöjning liksom
otillräcklig afdikning, särskildt beträffande
grundvattnet, vidhålles envist. Den rådande
skumplöjningen har sin orsak dels i otill¬
räcklig dragkraft, dels ock i en hos jord-
brukarne inrotad åsigt, att det är till skada
att upplöja »död jord» (ej kultiverad jord
eller alv).
Umeå Norra distrikt.
Bra. Föråldrade och otjenliga metoder
frångås årligen.
Vännäs distrikt.
Genom exempel och lärdomar från länets
landtbruksskola och genom kringresande
agronomers råd och upplysningar hafva på
senare åren tjenligare metoder vunnit insteg
och nyare åkerbruksredskap anskaffats.
Säfvars distrikt.
Numera med få undantag ganska val.
En och annan fasthåller väl ännu vid
gamla af far och farfar bepröfvade metoder,
men deras antal minskas med hvarje år.
Degerfors distrikt.
Numera bättre än förr. Föråldrade och
otjenliga metoder användas dock ännu
temligen allmänt och endast undantagsvis
skötes jordbruket rationellt.
Bygdeå distrikt.
Länsmannen har svarat såsom socken-
ombud.
Kronofogden.
Svar saknas.
2. Skellefteå fögderi.
Burträsks distrikt.
Länsmannen har afgifvit svar såsom
sockenombud.
Skellefteå Södra distrikt.
Vissa byar och hemman skötas numera
någorlunda bra; andra deremot, till antal
och omfattning öfvervägande, skötas ännu
efter mycket föråldrade metoder och dåligt.
Under de sista tio åren har dock jord¬
bruket gått mycket framåt.
Skellefteå Norra distrikt.
Omsorgsfullt med nuvarande bättre me¬
toder och jordbruksredskap.
Byske distrikt.
Svar saknas.
Jörns distrikt.
På senare tider har en förändring till
det bättre börjat att visa sig, i det att
tidsenligare redskap användas vid jordens
brukning. Dock tillämpas ännu mången¬
städes föråldrade och för orten otjenliga
metoder.
Norsjö distrikt.
Ej fullt tillfredsställande. Visserligen
ha under den senaste tiden tidsenliga jord¬
bruksredskap börjat att anskaffas, men ännu
återstår mycket att önska.
Löfångers- distrikt.
Svar saknas.
Nysätra distrikt.
= svaret 1 från Nysätra socken.
Maki distrikt.
Befolkningen sysselsätter sig för mycket
med skogskörslor, för att jordbruket skall
kunna sägas vara väl skött. Nya jord¬
bruksredskap införas nog.
Kronofogden.
Svar saknas.
FRÅGAN 4. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.
259
3. Lappmarksfögderiet.
Lycksele Södra och Lycksele Norra distrikt.
Mindre väl. Med få undantag begagnas
föråldrade metoder.
Stensele distrikt.
Svar saknas.
Sorsele distrikt.
Ehuruväl på ett och annat ställe foder¬
växter börjat att odlas, begagnas ensädes-
bruket allmännast. Jorden skötes i allmän¬
het ganska bra, efter äldre metod, ehuru¬
väl de genom timmerarbeten och flottning
högt uppdrifna dagsverkspriserna under se¬
nare åren gjort det omöjligt för hemmans-
egarna att hålla nödigt folk för jord¬
brukets bedrifvande efter mera rationella
grunder.
Asele distrikt.
Skötseln af jordbruket är i allmänhet ej
så god; beroende dels på användning af
föråldrade metoder, dels på svårigheten af
att anskaffa tidsenliga jordbruksredskap,
gödningsämnen med mera.
Användning af nyare redskap har dock
börjat vinna insteg i de större byarna.
Fredrika distrikt.
Ganska försvarligt; dock tillämpas i många
fall föråldrade och otjenliga metoder såsom
t. ex. dem att samma sädesslag år efter
år användes för samma tegar; att gödsel
icke tillvaratages och tillgodogöres jorden
på ett tillfredsställande sätt; att föråldrade
jordbruksredskap användas; samt att drä¬
neringen icke verkställts tillfredsställande;
dock gifvas naturligen härutinnan rätt
många undantag.
Vilhelmina distrikt.
I allmänhet är skötseln af jordbruket
icke sådan den kunde och borde vara;
åtminstone står jordbruket efter kustsock¬
narnas, ity att härstädes ännu tillämpas
föråldrade metoder. En och annan insigts-
fullare börjar dock införa tidsenligare me¬
toder.
Dorotea distrikt.
Svar saknas.
Tärna distrikt.
Jordbruket skötes år från år allt bättre.
Föråldrade metoder användas väl, men äro
för orten tjenliga.
Kronofogden.
Har svarat såsom sockenombud.
VI. Norrbottens län.
1, Piteå fögderi.
Piteå Södra och Piteå Norra distrikt.
För ortens förhållanden jemförelsevis bra.
Delvis tillämpas nog föråldrade metoder,
men dessa trängas så småningom tillbaka
för nyare och tidsenligare.
Elfsby distrikt.
Svar saknas.
Arvidsjaurs distrikt.
Jordbruket skötes nog i allmänhet ej på
sätt önskligt vore, utan tillämpas dervid
föråldrade och för orten otjenliga metoder.
Samma åkerteg användes i flera år, på
många ställen under flera generationer för
samma ändamål, tills skörden mest består
af ogräs. Jorden får då växa igen till
linda. Upprödjande af hårdvallar med öfver¬
gödning är det vanligaste jordbrukssättet
260
FRÅGAN 4. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.
på fast mark och små äro de tegar, hvilka
årligen brytas upp. Tidsenlig jordbruks¬
redskap saknas äfven i allmänhet, om ock
under senaste tiden till följd af förbättrade
kommunikationer och ökad upplysning en
förändring till det bättre börjat att visa sig.
Befolkningen har icke ännu lärt sig rätt
uppskatta värdet af jorden och det arbete,
som nedlägges på densamma. Särskildt den
goda dagspenningen vid skogsarbeten under
de senaste åren har kommit mången att anse
det lönlöst att egna sig åt arbete på jorden,
som endast så småningom lönar odlarens
möda. Och äfven för den, som insett be-
hofvet af jordens omsorgsfulla skötande
och velat egna sig deråt, hafva de höga
dagspenningarna gjort det omöjligt att
kunna erhålla tillräckliga arbetskrafter,
ty arbetskrafterna hafva allt för mycket
tagits i anspråk af skogsindustrien. Här¬
igenom har så småningom den föreställning
inrotat sig, att Norrbotten ej skulle lämpa
sig för jordbruk och att dess befolkning
borde söka sin utkomst hufvudsakligen i
skogsskötseln. Missmod och oföretagsam¬
het hafva såsom en följd deraf velat göra
sig gällande, så snart skogsförtjensterna
minskats. Numera synes dock mången vakna
till insigt om, att det på den egna jorden
nedlagda arbetet säkrare för framtiden,
om ej så rikligt för tillfället, betalar sig,
och säkerligen äro bättre tider för jord¬
bruket i Norrbotten att förvänta, ju mer
denna åskådning hinner utbreda och rot¬
fästa sig.
Arjepluogs distrikt.
Jordbruket skötes i allmänhet illa och
efter gamla metoder samt med otj enliga
åkerbruksredskap.
Kronofogden.
Jorden skötes med intresse, isynnerhet
då arbetarne ej genom höga dagspenningar
dragas från jordbruksarbetet till skogarna.
Nyare metoder hafva börjat att antagas.
2. Luleå fögderi.
Neder-Luleå distrikt.
På sista tiden har jordbruket i orten
något förbättrats, ity att cirkulationsbruket
mer och mer kommit till användning. Att
emellertid ännu mycket återstår att göra,
framgår bäst deraf, att i de flesta byar
finnas 30—40 åriga lindor och öppen åker,
hvilken under dubbelt så lång tid icke
burit någon grässkörd.
Öfver-Luleå distrikt.
Jordbruket skötes i allmänhet illa, och
mycket föråldrade metoder användas.
Jockmocks distrikt.
Svar saknas.
Kronofogden.
Jordbruket skötes i allmänhet illa och
mycket föråldrade metoder användas.
3. Kalix fögderi.
Råneå distrikt.
Till följd af jordbrukarens okunnighet,
bristande intresse och ekonomiska betryck
skötes jordbruket illa. Föråldrade metoder
tillämpas.
Neder-Kalix distrikt.
Svar saknas.
Öfver-Kalix distrikt.
I allmänhet skötes jordbruket klent och
efter föråldrade metoder.
Gellivare distrikt.
Jordbruket skötes efter föråldrade me¬
toder utan något trädesbruk och ofta utan
annan brukning än öfvergödsling. Utsädet
utgöres af hufvudsakligen korn samt något
hafre och potatis.
Kronofogden.
Svar saknas.
FRÅGAN 4.
DOMHAFVANDE.
261
4. Torneå fögderi.
Neder- Torneå och Karl Gustafs socknars
distrikt.
Illa. Föråldrade metoder tillämpas.
Öfver-Torneå distrikt.
Uselt. Enskiftesbruk. Föråldrade och
dåliga jordbruksredskap. Med undantag
för slåttermaskiner, hvilka sedan 2—3 år
börjat att allmännare användas, äro alla
slag af maskiner okända.
Korpilombolo distrikt.
Nästan uteslutande naturliga ängar före¬
komma och dessa erfordra icke annan
skötsel än bortrödjande af buskar. Be¬
träffande åkerbruket förekommer i allmän¬
het fortfarande det gamla ensädesbruket.
Pajala distrikt.
Svar saknas.
Juckasjärvi distrikt.
Jorden skötes allmänt efter föråldrade
metoder och lemnar derför icke heller den
afkastning, som borde kunna påräknas.
Nutida odlingssätt och redskap äro till
större delen obekanta för befolkningen. Den
ensidiga kornodlingen har på senaste tiden
fått vika för odlingen af hafre, som dock
odlas endast till grönfoder. Stundom får
äfven den öppna åkern gå i träda för att
»hvila» sig en tid.
Enontekis distrikt.
Sädesodling bedrifves icke inom distriktet.
I afseende å ängsodlingen är åtskilligt öfrigt
att önska.
Kronofogden.
Svar saknas.
D om hafvande.
I. Kopparbergs län.
Falu domsaga.
Med hänvisning till det utlåtande, som
afgifvits af hushållningssällskapets förvalt¬
ningsutskott, anföres särskildt: Jordklyf-
ningen, som gör brukningsdelarna små,
leder till ett vida intensivare bruk, än
som skulle ega rum, ifall egorymden öfver-
stege egarens krafter i arbete och kapital.
Bättre vårdade tegar, än hvad flerstädes
i Dalarne förekomma, torde ej lätt annor¬
städes kunna uppvisas.
Hedemora domsaga.
Yäl, med användning af moderna hjelp¬
medel.
Ofvan-Silf ans domsaga.
Jordbruket torde mångenstädes och åt¬
minstone vid de gårdar, der något afse-
värdare sådant bedrifves, skötas efter tids¬
enliga metoder, under det att detsamma
vid de gårdar, der så ringa areal brukas,
att jordens afkastning icke förslår till
brukarens och hans familjs uppehälle, blir
vårdslösadt.
262
FRÅGAN 4. DOMHAFVANDE.
II. Gefleborgs län.
Gestriklands domsaga.
Yäl, i synnerhet å bolagens hemman.
Nutidens brukningssätt tillämpas.
Södra Helsinglands domsaga.
Om ock jorden ej skötes så rationellt,
torde dock ej kunna sägas, att det är
föråldrade eller otjenliga metoder, som i
allmänhet användas.
Norra Helsinglands domsaga.
Mindre rationellt, dock hafva på sina
ställen nyare metoder börjat tillämpas.
Vestra Helsinglands domsaga.
Jordbruket går mer och mer framåt.
Nyare tiders maskiner komma allt fort till
användning, men så länge skogarna lemna
stor förtjenst, kommer nog jordbruket att
i allmänhet få stå tillbaka.
III. Vesternorrlands län.
Ångermanlands Södra domsaga.
I allmänhet temligen väl. Allmogen synes
alltmera söka följa med sin tid. Moderna
redskap såsom slåttermaskiner, separatorer
med flere äro i ganska allmänt bruk.
IV. Jemtlands län.
Herjeådalens domsaga.
Vanligen medelst s. k. vexelbruk. Nyare
metoder torde endast undantagsvis vunnit
insteg. Dock torde direkt vanskötsel ej
förekomma.
V. Vesterbottens län.
Vesterbottens Norra domsaga. . domhafvanden i egenskap af sockenombud
I denna fråga gäller detsamma, som saV 0111 Skellefteå socken.
VI. Norrbottens län.
Piteå domsaga.
Hänvisas till svaret från kronofogden i
Piteå fögderi.
Luleå, domsaga.
Svar saknas.
Kalix domsaga.
Ehuruväl jordbruket under senare tider
torde hafva gjort betydliga framsteg, torde
det dock i jemförelse med sydligare be¬
lägna trakter icke intaga någon högre
ståndpunkt.
FRÅGAN 4. LAXDTHÄTERISTATEN.
263
Lan dt mät er istaten.
I. Kopparbergs län.
I—10. Till följd af rådande skiftesför¬
hållanden och den för öfre Dalarne egna
jordstyckningen har ett rationellt jordbruk
icke kunnat i orten införas, utan skötes
jorden i regel efter föråldrade metoder.
I följd af det myckna och omsorgsfulla
arbete, som nedlägges på jordens skötsel,
och den relativt rikliga gödning, som kom¬
mer åkerjorden till del, ger denna dock
med hänsyn till jordmånens beskaffenhet
och rådande klimatiska förhållanden en
mycket god afkastning,
11. 1 allmänhet rätt bra. Ofta nog
få vallarna ligga för länge.
12. (.Terna socken). Jordbruket har på
de senaste tio åren gått betydligt framåt
och finnes det nu flere jordbrukare, som
sköta sin jord mycket bra och under gynn¬
samma år få vackra skördar.
De föråldrade metoderna tillämpas i
allmänhet ej, utan börja mer och mer nya
rön och iakttagelser att vinna inträde.
13. En ordnad växtföljd eller cirkula¬
tion, 5—9 årig, med omvexlande träda,
grönfoder, gräs och vårsäd förekommer
mångenstädes, men äfven förekommer å
vissa ställen ännu den gamla metoden att
uteslutande använda åkerjorden för säd
och rotfrukter.
14. (Mora och Or sa socknar). Mycket
olika. Yissa byar och hemman skötas
någorlunda bra, andra deremot dåligt och
efter mycket föråldrade metoder.
II. Gefleborgs län.
1. I allmänhet väl. Jordbrukarna börja
mer och mer inse nödvändigheten att skaffa
sig tjenliga redskap för jordbrukets skötsel
och använda tjenliga metoder derför. De
föråldrade och o tjenliga brukningssätt en
synas derför mer och mer trängas undan.
Dertill bidraga i icke ringa mån hushåll¬
ningssällskapens tidskrifter och de då och
då återkommande mötena i landtbruk samt
att bondens söner här och der genomgå
länets landtbruksskola.
2. I allmänhet ganska väl. Nej, icke
nämnvärdt.
3. I allmänhet väl. Jordbrukarna söka
jemväl i allmänhet tillegna sig nyaste me¬
toder och redskap, för så vidt dessa anses
lämpliga för orten. Fördomar härutinnan
finnas likväl i mängd, hvilka borde be¬
kämpas genom en mer allmän undervisning,
särskildt angående användning af olika
gödningsämnen och jordförbättringsmedel.
Äfven i afseende å sättet för jordens göd¬
ning qvarlefver en praxis, som torde vara
till föga fromma för jordbruket, nemligen
att gödseln utföres på fälten på hösten på
första snö samt utstjelpes lassvis, och får
sålunda ligga ofta mer än ett hälft år
nästan utbredd och alldeles utan skydd
mot frost och tö samt regn och snö om¬
vexlande, hvadan den vid spridandet på
264
FKÄGAN .4. LANDTMÄTEBISTATÉN.
våren torde vara temligen svag. Äfven
sättet att åstadkomma jordblandningar och
att tillföra jorden mullbildande ämnen torde
tarfva en reformering. För närvarande går
så till, att på hösten upplagd dikesjord
eller sur myrjord i stenfrusna block under
gödningskörningen före jul hemföres såsom
återföra och i detta tillstånd inlägges i
bottnen på gödselrummet, för att nästa
höst i sin tur utföras med gödseln på gär¬
dena. I sitt sura tillstånd mäkta dessa
block ej upptaga den flytande spillningen
(hvilket väl vore meningen med deras in¬
läggande), och det har händt, att de ännu
varit frusna, då de påföljande höst skolat
utföras. Denna in- och utförsel torde så¬
lunda endast förorsaka arbete utan mot¬
svarande nytta.
4. (Ockelbo socken.) Temligen bra och
synes befolkningen, med något undantag,
exempelvis å finnskogarna, i allmänhet
följa med sin tid i fråga om jordbruks¬
redskapen. Dock sker dikningen stundom
ofullständigt, plöjningen sker ofta för grundt
och utsäde, synnerligast gräsfrö, är ej alltid
fullt dugligt och åstadkommer således svaga
skördar, (födseln utföres ofta på första
snön och afstjelpes i små hopar (lassvis),
der den får ligga till vårbruket.
5. (Södra Helsingland.) Ehuru visser¬
ligen delvis föråldrade, men derför ej alltid
för orten otjenliga brukningsmetoder tilläm¬
pas, skötes likväl jordbruket i allmänhet väl.
(i. (Norra och vestra Helsingland.) Medel¬
måttigt. Bättre dikning vore önskvärd;
brukningsmetoderna i öfrigt icke otjenliga.
III. Vesternorrlands län.
1. (Sollefteå, liesele och Barnsele tings¬
lag.) I allmänhet efter föråldrade, otjen¬
liga metoder. Dock många undantag.
2. (Norra Ångermanlands nedre del.)
Det synes, som om bonden ej har lätt att
sätta sig in i nyare och för orten bevis¬
ligen lämpligare metoder för skötandet af
jorden, och man kan med fog påstå, att
skötseln af jorden i allmänhet ej är, som den
borde vara. Bristerna i många hänseenden
påtagliga. I synnerhet gäller detta ifråga
om gödsling af jorden. Denna tillgår i
regel sålunda, att kreatursgödseln på hö¬
sten eller förvintern utköres på fältet och
upplägges i smärre högar, ett lass i hvarje,
och får ligga till våren, hvarigenom nästan
alla värdefulla beståndsdelar i densamma
gå bort. Vidare användas visserligen konst¬
gjorda gödningsämnen, men utan att vara
afpassade efter jordarten och dess behof
af för växterna nödiga näringsämnen, ett
förhållande, som gifvetvis uteslutande beror
på okunnighet. Det är emellertid all an¬
ledning hoppas, att dylika olämpliga me¬
toder inom ej allt för lång tid skola för¬
svinna, tack vare länets hushållningssäll¬
skap.
T Ehuru man rättvisligen måste med¬
gifva, att jordens skötsel nära nog år från
år förbättras och att intresset för jord¬
bruket äfven ökas, kan dock icke förnekas,
att jorden fortfarande skötes efter föråldrade
metoder. Särskildt är den moderna gödsel¬
läran för ortens jordbrukare främmande.
Rationellt bedrifvet, skulle jordbruket kunna
lemna mångdubbelt större afkastning, än
hvad det nu gör.
4. (Torps socken.) Jordbruket skötes i
allmänhet mindre väl och delvis efter för¬
åldrade metoder, hvilket torde bero dels
på bristande insigt hos allmogen, dels på
liknöjdhet och envist fasthållande vid gamla
vanor. Så t. ex. är afdikningen merendels
otillräcklig och täckdikning ganska säll¬
synt. Någon fabrik för tillverkning af
tegelrör finnes ej inom orten. Skall täck¬
dikning ske å någon sträcka, så användes
trävirke eller sten. Jorden brukas ej i
någon ordnad cirkulation och trådning är
mindre vanlig. Gödseln tillvaratages ej
FRÅGAS 4. LANDTMÄTERISTATEN.
265
med nödig omsorg och utföres i regel j o. s. v. I fråga om landtbruksredskap är
under vintern och lägges i små högar på | dock bonden mera försigkommen; tidsenliga
snön. Då kreaturen under sommaren drif- plogar, fjäderharfvar och slåttermaskiner
vas till fäbodvallarna, blir äfven gödsel- ser man nästan öfverallt, och äfven här
förrådet ringa hemma vid gården, hvadan j och der en hästräfsa, en tallriksharf, en så-
man påökar gödselstacken med rå myrjord | ningsmaskin, en lokomobil för tröskning etc.
IV. Jemtlands län.
I Herjeådalen skötes jordbruket i allmän- ingen gödsel hemma och det lilla, som blir
het illa, så att det på många ställen nu af ladugården, får dels blåsa bort och dels
födes mindre boskap än fordom. Orsaken rinna bort. Kompostering af gödsel och
är liknöjda arrendatorer och jordbrukarnes ! latrin försummas i hög grad.
synnerliga^ håg för skogsarbete och skogs- I Jemtland är det bättre, men äfven der
körslor, så länge något finnes att kora, ; försummas i synnerhet tillvaratagandet af
äfven om det går med förlust år från år. j urinen i hög grad.
När fodret föres bort till skogen, blir det I
V. Vesterbottens län.
1—5. Efter föråldrade metoder; dock j användande af mera moderna jordbruks-
ha på senare tid högst ansenliga förbätt- j redskap m. m.
ringar inträdt, hvarom den synnerligt ökade 10. Inom skärgårdsregionen och elf-
förbrukningen af artificiella gödningsämnen ; lagringarnas region. skötes jordbruket i all-
och mera tidsenliga jordbruksredskap bära I mänhet väl, dock torde böra anmärkas, att
vittne. | jordens mekaniska bearbetning och dräne-
0. (Lycksele socken.) Mycket primitivt j ring lemnar åtskilligt öfrigt att önska,
och på samma sätt som för långa tider j Inom myrarnas region kan knappt vara
tillbaka. Några ansatser till det bättre ! tal om ett jordbruk, utan inskränker sig
hafva dock på senare tider gjorts genom detta i stort sedt till besåning af hela
anskaffande af nya och tidsenliga jordbruks- inegovidden (1/2 å 2 hektar per lägenhet
redskap, men verkligt intresse för jordbruks- j eller hemman) samt för öfrigt till afberg-
göromål synes numera i allmänhet saknas. 1 ning af de vidsträckta ängeslägenheterna,
Bruket af artificiella gödningsämnen har J hvartill sommaren i sin helhet och en del
under senare åren börjat tilltaga, men de j af hösten i regel åtgår,
långa transporterna göra dem dock för dyra j Inom de förstnämnda regionerna använ-
att^ komma till någon större användning. ; des i regeln vexelbruk med fleråriga vallar,
7. 8. I allmänhet behållas föråldrade (ända till 15-åriga). Mindre lämpligt är,
metoder, men hafva dock under senaste att vallarna få sjelfså sig i stället för att
decenniet modernare såväl brukningsmeto- besås med gräsfrö. Dock lärer den senare
der som materiel tagit uppseendeväckande | metoden allt mer vinna terräng,
uppsving. Inom myrarnas region användes enskiftes-
'•b Jordbrukets skötsel kan man säga i bruk utan träda, under nuvarande förhål¬
vara föråldrad;, dock har på senare tider : landen och med fäst afseende på jordmånen
en förändring till det bättre inträdt genom möjligen det mest tjenliga systemet.
34
266
FRÅGAN 4. SKOGSSTATEN.
VI. Norrbottens län.
I. Deltagit i yttrandet från länets hus- brutna jorden, sålunda föga passar till lö-
hållningssällskaps förvaltningsutskott. nande gräsvallar.
2 Inom kustlandet och elfdalarna idkas 4. I Yesterbotten och södra Norrbotten
jordbruket i allmänhet någorlunda rationellt, stadt i stadig utveckling, men norr om
dock torde jordens mekaniska bearbetning i Piteå elfdal öfver hufvud taget skralt,
på många ställen ej vara fullt tillfreds- 5. Det kan icke bestridas, att jord¬
ställande. ! brukets skötsel flerstädes, särskildt i JN orr-
Inom öfre landet mellan elfdalarna skötes i botten, lemnar mycket öfrigt att önska,
jordbruket mindre tillfredsställande. Bland Fäderneärfda plägseder, hvilkas olämplig-
annat slösas allt för mycket arbete på af- j het är tydlig, råda ännu; det fattas insigt
bergning af de vidsträckta och långt från i om lämpliga vexelbruk, om utsåning åt
hvarandra, oftast utom skifteslagets om- fleråriga vallar, om jordens dränering m. m.,
råde liggande myrängarna på samma gång och allmogen har merendels motvilja iöi
som högst obetydligt arbete påkostas in- användandet af konstgjorda gödningsämnen,
egorna hvilka i regel äro i saknad af allt j arbetsbesparande jordbruksredskap o. s. v.
vexelbruk. Emellertid arbeta hushållningssällskap
». För kustlandets jordbruk gäller nu- ! och enskilda oförtrutet för höjande af jord-
mera cirkulationsbruk företrädesvis. | brukets nivå, det är all anledning att tio
I öfre landet fortgår ännu ensädesbruket, | med framgång,
emedan den dyrbara stenbrytningen ej kun- <». Föråldrade metoder användas nog
nät åstadkommas å större vidder, och den j ämiu delvis.
Skogsstaten. I.
I. Gefle-Dala distrikt.
I allmänhet bra, der jorden är så lagd
i skiften, att den kan ordentligt skötas.
I de socknar, der storskiftet senast öfver-
Kopparbergs revir.
Svar saknas.
Öster-Dalarnes revir.
gått, är så förhållandet. I de tidigare stor-
skiftade socknarna är inegojorden så sönder-
styckad och brukningsdelarna så spridda,
att ett ordnadt jordbruk är svårt att åstad¬
komma. Vid jordbruket användas så vidt
möjligt nyare metoder, nutidens redskap
och andra hjelpmedel.
FKÅGAN 4. SKOGSSTATEN.
267
Sårna revir.
Efter föråldrade metoder.
Transtrands revir.
Föråldrade metoder. Vanligen begagnas
t. ex. kreatursspillning till öfvergödning,
hvarvid jorden blott får en del af den¬
samma sig tillgodo, enär större delen deraf
dunstar bort i luften. Mer och mer för¬
svinner emellertid detta slöseri med den
fattiga tillgången å gödningsämnen och
landtmannen plöjer ned dessa, hvarigenom
de mer komma jorden till godo.
Vester-Dalarnes revir.
Bra och med jemförelsevis nya metoder.
Gestriklands revir.
Med cirkulationsbruk. Jordbrukarne sy¬
nes i allmänhet söka följa med sin tid.
Nästan öfverallt finnas moderna slåtter-
och på sista tiden äfven på en del ställen
skörde- och såningsmaskiner och senaste
tidens landtmannaredskap. Nära nog uti
de flesta gårdar, der ej mjölken säljes,
finnas separatorer och befolkningen söker
på alla sätt tillgodogöra sig dem af nyare
tidens redskap och metoder, som den lärt
känna och funnit för sig fördelaktiga. II.
Vestra Helsinglands revir.
Jordbruket skötes i allmänhet temligen
väl, ehuru föråldrade metoder delvis nog
ännu användas. Dock hafva genom hus¬
hållningssällskapets arbete dessa icke obe¬
tydligt fått vika för modernare bruknings¬
sätt.
Norra Helsinglands revir.
De större bolagen och de större hem-
mansegarna samt boställsinnehafvarna sköta
jorden på tidsenligt sätt med användande
af de nyaste metoderna: täckdikningssystem,
konstgjorda gödningsämnen m. m. Små-
brukarne åter följa i allmänhet ej med sin
tid, beroende mestadels på bristande till¬
gångar, dyra arbetspris m. m.
Såväl slåtter- som såningsmaskiner bru¬
kas allmänt, de förra äfven af mindre jord¬
brukare, då flera slå sig tillsammans om
dem till gemensamt bruk.
Fotogénmotortröskverk äro ock temligen
allmänt i bruk; och förekommer det rätt
mycket, att personel' bilda bolag och med
sådana tröskverk fara omkring i byggden
samt tröska för billig afgift.
Ofverjägmästaren.
Se under litt. H. särskilda yttranden.
II. Mellersta Norrlands distrikt.
Medelpads revir.
Jordens skötsel lemnar utan tvifvel åt¬
skilligt öfrigt att önska. Såsom föråldrade
metoder torde väl få anses det allmänt
brukliga förfaringssättet vid gödslingen,
nemligen att gödseln utköres vintertiden
och lägges uti enstaka lass på åkrarna.
Genom såväl vindens, som snö och vår¬
vattnets inflytande, förlorar den en stor
del af sina för växternas näring vigtiga
beståndsdelar. Vidare har bety delsen af
kompostering ännu ej blifvit af allmogen
insedd, likasom ock plöjningen sker mera
ytligt än på djupet. Inom åtskilliga sock¬
nar har dock jordbruket under några tiotal
af år gått stora steg framåt. Innan jern-
vägen från Sundsvall fanns till, voro bön¬
derna inom vissa socknar såsom Selånger,
Sättna, Indal, Stöde ständigt upptagna så¬
väl vinter som sommar med forsling af
varor till Jemtland efter de stora stråk¬
vägarna längs elfvarna. Jordbruket för¬
summades, hästarna blefvo magra och ut¬
körda och befolkningen sjelf var ingalunda
väl besuten. Numera lägges inom nämnda
socknar all kraft på jordbrukets skötsel,
hvilket också medfört många fördelar.
268
FRÅGAN 4. SKOGSSTATEN.
Hernösands revir.
I regel dåligt, ofta beroende på, att vin¬
tern så tidigt inträder. I allmänhet är all¬
mogen obenägen för dikning och försum¬
mar att »djupplöja», och ett talande bevis
för, att otjenliga metoder användas vid
jordbruksskötseln är, att der tidsenligare
metoder användas, exempelvis af en med
jordbruksskötseln hemmastadd, från syd¬
ligare orter inflyttad person, visas märk¬
bart gynnsammare resultat än å jord med
lika god växtlighetsgrad, der ortens me¬
toder användas. Der och hvar börja dock
nya åkerbruksredskap inköpas samt arti¬
ficiella gödningsämnen komma i bruk.
Junsele revir.
Några vidare framsteg har jordbruks¬
skötseln i stort sedt icke att uppvisa mot
10-tal år tillbaka. Visserligen börja allt¬
mera arbetsbesparande maskiner såsom
slättennaskiner, bättre tröskverk, sepaia-
torer m. m. att användas. Mycket i af¬
seende på jordens behandling skulle väcka
en sydländsk jordbrukares största förvåning.
Dikning försummas, djupplöjning förekom¬
mer sällan, gödseln utköres på vintern i
smärre högar, lägges ofvanpå snön, ur¬
lakas och bortsköljes af snö och vårvatten.
Alltför stor vinn lägges om sädesproduktion.
Det bästa ströfodret gifves hästarna, hvilka
oftast äro borta i skogen eller på lass¬
körningar större delen af vintern; nöt¬
kreaturen erhålla ett magert och knappt
tillräckligt foder, i följd hvaraf gödsel¬
mängden blir klen och liten. I den oftast
obetäckta gödselstaden inköres vissei ligen
ofta nog myr- eller dyjord, men någon
ordentlig blandning och beredning af gödseln
sker blott undantagsvis; äfven användes
mycket ofta intet eller ock obetydligt stiö-
ämne under kreaturen. Alltför stor be¬
nägenhet att utvidga den odlade joiden i
lättuppbrukad, men mager jordmån iöre-
finnes, hvarjemte trädesbruket pa manga
ställen är så godt som okändt ellei, om
användt, då utan förstånd och ej rätt skött,
i följd hvaraf den lilla gödseltillgången blir
fullkomligt otillräcklig.
Många goda undantag mot dessa för¬
hållanden finnas dock, synnerligast å de
nedre socknarnas för afsättning af alstren
mera välbelägna jordbrukshemman, hvarest
jordbruket mångenstädes skötes både med
energi och förstånd samt med tillgodo¬
görande af en hel del af nyare tiders er¬
farenheter.
Tåsjö revir.
Dåligt och med otillräcklig arbetsstyrka.
Något egentligt vexelbruk förekommer
knappast. Upprepade skördar af korn och
potatis tagas på samma teg, ° och gräs¬
vallarna kunna få »ligga» bortåt 10 år, ja
ännu längre.
Gödseln utsprides vanligen på snötäcket.
Utslåtterna skötas ej val. Behöfliga rödj-
ningar utföras stundom icke, och hägnader
få förfalla. Dessutom anlitas de magra
myrslåtterna hårdt, hvarför skördarna bli
än mer dyrköpta.
Anundsjö revir.
Jordbruket står alltför mycket tillbaka
för skogshandteringen. Endast undantags¬
vis och först på senare åren har på grund
af ökad rågodling åkerjorden här och der
blifvit indelad i s. k. cirkulation. Den af
länsagronomen, fil. dokt. E. O. Arena lider
utgifna »Landtbrukstidskrift för Öfre Non-
land» kan utan tvifvel sägas hafva verkat
mycket godt bland de mera burgna sjelf-
egande bönderna, hvilket fatt efterföljd
nedåt bland vissa landbönder och torpare.
Östra Jemtlands revir.
Om just ej i allmänhet, sa dock a ganska
många hemman skötes jordbruket ganska
intensivt samt med tillämpande af tids¬
enliga metoder.
Fors socken af Östra Jemtlands revir.
Från den förr brukliga ensidiga korn¬
odlingen med hvartannat år träda och den
dyrbara bergningen af foder från skogs-
FKAGAN 4.
SKO GSST ATEN.
269
slåtter, har befolkningen nu öfvergått till
en annan ytterlighet med för lång vall¬
läggning, endast vårsädesodling och högst
sällan träda eller höstsäd. Denna metod
är för orten så mycket mer otjenlig, som
jorden i allmänhet utgöres af styf lerjord,
för hvilkens rätta bruk träda och rågod-
ling äro mest nödvändiga.
Norra Jemtlands revir.
I trakterna omkring Storsjön liksom in¬
till jernvägen skötes i allmänhet jordbruket
rätt bra och tillämpas dervid senare tiders
erfarenheter och begagnar man sig af mo¬
dernare jordbruksredskap; men i regel skö¬
tes landtbruket efter föråldrade metoder.
Enskiftesbruket är det vanliga och till-
lämpas å en mindre del af åkerjorden, som
under lämpliga tider hålles öppen; den
öfriga, hufvudsakliga delen af den odlade
jorden upptages af mångåriga vallar, hvilka
först på senare åren här och hvar börjat
erhålla öfvergödningar med artificiella göd¬
ningsämnen. De svåra kommunikations¬
förhållandena vålla dock, att den största
sparsamhet härmed måste iakttagas. Af
den öppna åkern användes endast en ringa
del för rågsådd, der detta säde användes,
den större delen sås med korn och en
annan del sättes med potatis, hvarjemte
gråärter temligen allmänt odlas. Hafre
sås i ringa mängd och egentligen ej annor¬
städes än inom revirets sydliga delar.
I allmänhet kunna följande anmärkningar
mot jordbruket i orten göras. Jorden, till
hvars bearbetning alltid plog och oftast
äfven fjederharf bör användas, köres och
brukas otillräckligt, gödseln uppsamlas, för¬
varas och skötes illa samt utköres ofta på
vintern och lägges i högar om ett lass
eller sprides på snön, hvadan den vid.snö-
smältningen utlakas och de värdefullare
beståndsdelarna bortrinna ofvanpå isgatan
utan att komma jorden till godo. Af nyare
jordbruksredskap och maskiner, som för¬
utom den nämnda fjederharfven fått all¬
männare spridning, kunna anföras slåtter-
och skördemaskiner, hästräfsor, tröskverk
och rensningsmaskiner samt i undantags¬
fall fotogenmotorer eller i allmänhet sådana
redskap och maskiner, som afse inbespa-
rande af de dyra dagsverkena.
Norra delen af Norra Jemtlands revir.
Dåligt, Föråldrade, för orten otjenligt
metoder användas. Ett och annat hemman,
beläget i närheten af större samhälle, skötes
dock bättre. Den odlade jorden är vanligt¬
vis till större delen igensådd till gräsvall,
hvilken kan få ligga 10 - 15 år utan annan
skötsel, än att den öfvergödes någon gång.
Den öfriga åkern, som hålles öppen och
å hvilken det gamla enskiftesbruket i all¬
mänhet tillämpas, användes för producerande
af korn och potatis på så sätt, att en del,
den s. k. kornåkern, nästan årligen besås
med korn, och å återstoden sättes potatis.
På åkerjordens bearbetning och tillvara¬
tagande af gödseln nedlägges alldeles för
liten omsorg. I ett afseende kan jord¬
bruket dock sägas hafva gått framåt, i
det mera tidsenliga åkerbruksredskap under
de sista åren börjat anskaffas.
Vestra Jemtlands revir.
Till största delen mycket bättre än förr
och inom vissa trakter af den större od¬
lade byggden af Hallen, Alsen och Offer¬
dal till och med mycket bra med nutida
åkerbruksredskap och med användning af
icke så litet väl vald konstgödsel; dock
framstår såsom ett stort fel försummelsen
att icke väl tillvarataga kreatursspillningen
och annat affall från gårdarna.
Såsom en föråldrad eller otjenlig metod
vid jordbruket borde kunna räknas fäbod¬
systemet, åtminstone sådant detta nu be-
drifves — en parodi på mejeri — hvar¬
igenom arbetskrafter och spillning beröfvas
jordbruket vid de ofta miltals från fä¬
bodarna belägna gårdarna. Endast såsom
en depot kunna fäbodarna från jordbruks-
synpunkt sedt anses välgörande.
270
FRÅGAN 4.
SKOGSSTATEN.
Socknarna Under såker, Are och Kall af
Vestra Jemtlands revir.
Illa samt efter urgamla och föråldrade
metoder. Ringa eller intet arbete ned¬
lägges på att uppdrifva jordens afkastning.
Mossbelupna, illa afdikade fält, som gifva
ringa eller ingen skörd, äro ej ovanliga.
Grässkördar tagas år efter år, utan att
jorden tillföres tillräcklig ny näring. Fjell-
bon drifver knappast något jordbruk; han
litar på skogs- och myrslåtter och lägger
hellre ner arbete på att från många håll
i skogen hopsamla nödigt foder åt sina
kreatur, än han upparbetar sin inegojord
för att få den mer gifvande.
Herjeådalens revir.
Mycket vexlande inom det stora reviret,
dock torde direkt vanskötsel vara sällsynt.
Nyare metoder torde endast undantagsvis
vunnit insteg i orten.
Hede tingslag af Herjeådalens revir.
Dåligt samt efter föråldrade metoder.
Öfverj ägmästaren.
Mindre väl. Något egentligt cirkula¬
tionsbruk förekommer icke. Den odlade
jordens dränering försummas. Åkern trä¬
das icke och besväras derföre ofta af ogräs.
Gräsvallarna upplöjas sällan förrän efter
10 å 15 år och äro då vanligen moss-
gångna. Plöjningen sker oftast för grundt.
Gödseln skötes dåligt och utköres eller
utsprides på snön, hvarföre den lakas ur
och till stor del bortrinner vid snösmält¬
ningen.
III. Vesterbottens distrikt.
Järns revir.
Ejjsåsom sig borde. Å de flesta ställen
användas föråldrade metoder.
Norsjö revir.
Inom kustlandet förekommer ofta två¬
årigt sädesbruk och efter insåning med
gräsfrö fleråriga vallar. Omloppstiden är
beroende på jordens alstringsförmåga. Äfven
här och där inom skogsbyggderna förnäm¬
ligast å ställen, hvarest genom nyodlingar
åkerarealen ökats, tillämpas enahanda sädes¬
bruk, men i flertalet fall vidhålles ännu
ensädesbruket. Nya landtbruksredskap, för¬
nämligast slåttermaskiner och tröskverk,
hafva vunnit stor utbredning inom orten.
Burträsks revir.
I kustsocknarna och nedre delen af Bur¬
träsks socken, der man genom inrättande
af en mängd andelsmejerier fått god af¬
sättning för sina ladugårdsprodukter och
der genom sjösänkningar höafkastningen
under de senaste årtiondena mångdubblats,
skötes nog jordbruket i allmänhet väl; i
öfre delen af Burträsks socken sämre, till
följd af dels att den fåtaligare befolkningen
varit för mycket upptagen i skogarna, dels
att bysamhällena varit för små att kunna
åstadkomma mejerier, och dels att kom¬
munikationerna ännu äro för dåliga. Såsom
regel kan anmärkas bristande afdikning af
inegojorden och kringliggande myrar in. m.
Degerfors revir.
Korn är hufvudsakliga sädet. Intet vexel¬
bruk användes, utan skördarna tagas år
från år från samma fält. Vid anläggning
af vallen är nästan regel, att intet gräsfrö
utsås under första åren, hvilket förfarings¬
sätt naturligtvis gifver dålig qvalité. Jord¬
bruksmaskiner, som underlätta direkta ar¬
beten för hand, användas allmänt.
Södra Lycksele revir.
Trots de nya redskap, som börjat införas,
skötes jordbruket i allmänhet på primitivt
FRÅGAN 4. SKOGSSTATEN.
271
sätt. Artificiella gödningsämnen hafva äfven
börjat införas, men den dyra transporten
hindrar dessa gödningsämnen att komma i
allmänt bruk.
Norra Lycksele revir.
Af allmogen på det mest konservativa
sätt, med misstro till nyare tiders uppfin¬
ningar.
Ett undantag härifrån utgör bruket af
artificiella gödningsämnen, som under sista
årtiondet börjat sprida sig allt mer, sedan
länsagronomen tillhandahållit lämpliga
blandningar för sandjord, för lera och för
myrjord.
Potatisen sättes ännu i fyra fåror tätt
intill hvarandra, med den femte öppen för
luckring. Sällan rensas potatislanden.
c
Asele revir.
Skötseln af jordbruket är i allmänhet ej
så god, som den kunde vara, hvilket för¬
hållande torde bero dels på användningen
af föråldrade metoder, dels, då kommunika¬
tionerna äro dåliga, på svårigheten att an¬
skaffa tidsenliga jordbruksredskap, gödnings¬
ämnen m. m.
Användning af nyare tekniska redskap
har dock börjat vinna insteg i de större
byarna.
Sov sele revir.
Nedlades mera tid och arbete på sköt¬
seln af jordbruket, skulle afkastningen kunna
uppdrifvas betydligt. Med befolkningens
starkt utpräglade konservatism hafva nya
förhållanden och förbättringar svårt att
vinna insteg. Nu användes samma sädes¬
slag (gemenligen korn) och samma potatis¬
sort år efter år å samma jordbit. Råg
och hafre skulle helt säkert kunna odlas
med framgång i större omfattning, än nu
är fallet, och de litet gifvande gräsvallarna
skulle genom insåendet af klöfver och
timotej eller andra grässlag kunna lämna
långt rikligare afkastning. Ringa afkast¬
ning lemnas af och mycken tid förslösas å
de långt från gården inne å kronomarkerna
belägna slåtteslägenheterna, hvilkas afkast¬
ning ej står i rimlig proportion till det ar¬
bete, som skördandet af gräset och hem-
forslandet af höet kräfva.
Stensele revir.
Dåligt. Föråldrade metoder tillämpas
allmänt.
Vilhelmina revir.
Jorden skötes i allmänhet ej på ett till¬
fredsställande sätt, dock hafva här och där
på senare tider nya och förbättrade me¬
toder, såsom trädesbruk, börjat tillämpas
vid jordbrukets skötsel.
Fredrika revir.
Ända till i början på 1870-talet sköttes
jordbruket inom orten mycket dåligt, och
tillämpades dervid föråldrade och otjenliga
metoder. Bonden ansåg, att de bruknings¬
sätt, som användes i fars och farfars tid,
dugde äfven åt honom, och var i allmänhet
ej hågad för nya experimenter vid jordens
skötsel. Under de senaste årtiondena har
deremot, åtminstone å de sjelfegande bön¬
dernas hemman, inträdt ett stort uppsving
i jordens brukning, beroende på dels att
bonden blifvit i tillfälle att af statens landt-
bruksingeniör och hushållningssällskapets
agronomer och dikningsförmän erhålla un¬
dervisning i jordens rätta bruk och skötsel,
dels ock att bättre och moderna redskap,
både för jordens brukning och afkastningens
tillgodogörande, allt mer och mer komma
till användning. Öfver hufvud taget kan
sägas, att för närvarande föråldrade eller
otjenliga metoder icke tillämpas.
Bjurholms revir.
Ortens jordbruk, d. v. s. i nedre landet,
står ganska högt, jemfördt med öfre landet
eller lappmarken; dock måste det medgifvas,
att det finnes många enkla förbättringar i
jordbruket, som ej ännu ingått i folkmed¬
vetandet. Skrifter och muntliga föredrag
uträtta föga, ty den, som tror sig kunna
reformera, måste på ort och ställe prak¬
272
FKÄGAN 4.
SKOGSSTATEN.
tiskt visa sig ega bättre insigt. Som ortens
jord lider brist på kalk och fosforsyra, har
ock benmjöl med rätta tillvunnit sig bön¬
dernas synnerliga förtroende. Nödvändig¬
heten af kalktillförsel till jorden är föga
uppmärksammad, hvarför kalkinförseln till
länets många hamnar borde på något sätt
uppmuntras af hushållningssällskapet. Kalk¬
frågan utgör en lifsfråga för det norr- och
lappländska jordbruket och hushållnings¬
sällskapet har äfven uppmuntrat det gryende
tillgodogörandet af den rika kalkförekom¬
sten vid Malgomajsjön i Vilhelmina socken,
men det finnes äfven i lappmarken många
andra kalkförekomster, som böra uppmärk¬
sammas och komma landet och folket till¬
godo.
Allmogen har i allmänhet föga insigt i
jordblandningsfrågan, hvarför äfven jord-
blandningar sällan utföras.
I nedre, delen af landet producera bön¬
derna sjelfva det torfströ, som erfordras
till strö under kreaturen, och detta blifver
en präktig gödsel. Konstgjorda gödnings¬
ämnen användas äfven numera efter råd
och lägenhet öfver allt, och länsagronomen
reser omkring och håller föredrag i byarna
öfver allt för att lära allmogen dess rätta
användande.
Hvad som egentligen är föråldradt, är
allmogens envisa bruk att endast odla vår¬
säd, då höstsäd, till och med hvete, visat
sig lemna utmärkta skördar, der jorden
är väl torrlagd och lämplig derför. Såsom
totalomdöme kan man derför säga, att
vesterbottningen ganska bra följer med sin
tid och sköter sitt jordbruk väl.
Öfverj ägmåstaren.
Se anm. vid frågan 1.
IV. Norrbottens distrikt.
Piteå revir.
Inom kustbyarna samt efter Lillpite elf-
dal efter omständigheterna temligen väl,
tack vare undervisning och det vackra före¬
döme, personer i orten visat genom tillämp¬
ning af nyare, tidsenliga metoder. Inom
markbyggden i öfrigt kan man emellertid
säga, att, som både kunskaper och intresse
påtagligen saknas och i alla händelser för¬
åldrade metoder tillämpas, jordbruket skötes
på ett sätt, som icke förtjenar detta namn.
Elfsbij revir.
Jordbruket skötes mer som en binäring
än en hufvudnäring, hvilket tydligt fram¬
går deraf, att under de senare årens goda
konjunkturer, detsamma blifvit mycket till-
bakasatt. Vid jordbruket tillämpas i all¬
mänhet föråldrade metoder.
Arvidsjaurs revir.
I allmänhet skötes nog jordbruket efter
föråldrade metoder och föga intensivt.
En stor del af den odlade jorden använ¬
des såsom hårdvallar, hvilkas afkastnings-
förmåga ofta nog vidmakthålles genom
öfvergödsling.
Vexelbruk har iakttagits å några ställen.
Öfre Byske revir.
I allmänhet kan sägas, att jordbruket
icke skötes väl, och att dervid användas
föråldrade och otjenliga metoder. Ordnadt
vexelbruk är okändt. Vanligen brukas
samma teg under åratal för samma pro-
duktionsändamål, tills slutligen skörden blir
klen och underhaltig. Helt säkert är detta
mången gång orsaken till inträffad miss¬
växt. Annat kardinalfel äro det vårds¬
lösa sätt, hvarpå gödseln tillvaratages, och
de metoder, som användas vid markens
gödning.
Dåliga kommunikationer, otillräckliga,
arbetskrafter med höga dagspenningar samt
brist på företagsamhet och nödig insikt i
jordbruksskötseln äro, förutom klimatför-
FRÅGAN 4. SKOGSSTATEN.
273
hållandena, de svåraste hinder för jordbru¬
kets utveckling här uppe.
Malmesjaurs revir.
Den odlade jorden användes mest som
hårdvall, hvilkens gräsbärande förmåga vid-
makthålles genom öfvergödsling. Högst 710
af inegojorden användes för produktion af
säd och rotfrukter. Oftast användes samma
jord härtill många år å rad.
Arjepluogs revir.
Jordbrukets skötsel lemnar mycket öfrigt
att önska. Metoderna dervid äfvensom
redskapen äro föråldrade, ofta rent af pri¬
mitiva. De mest i ögonen fallande felen
äro: alltför grund plöjning, otillräcklig dik¬
ning jemte vanvård af redan befintliga di¬
ken samt oftast frånvaro af begrepp om
vexelbruk och dess betydelse. Derjemte
är otillräcklig gödsling samt ett okritiskt
användande af konstgjorda gödningsämnen
ett vanligt fel. Någon verklig skötsel af
vallarna förekommer icke. Först då björn¬
mossan börjar bli alltför öfverhandtagande,
plöjes vallen upp, men man intresserar sig
icke för, att till återbesåning anskaffa de
mest gifvande grässorterna.
Variså revir.
Mycket öfrigt vore att önska beträffande
jordbrukets rationella skötsel med lämpligt
vexelbruk, dikning, begödsling m. m.
Jockmocks revir.
Såsom ett totalomdöme om ortens jord¬
bruk gäller, att detsamma får stå allt för
mycket tillbaka för skogshandteringen. Orts¬
befolkningen har ännu icke till fullo lärt
sig inse, att jordbruket är lönande. Man ,
kan säga, att odlingen å nybyggena mera
betraktas som ett nödvändigt ondt, som
vederbörande underkasta sig för att lå be- 1
hålla nybygget, än som en förvärfskälla.
Från denna allmänna regel gifvas dock, dess
bättre, enstaka lysande undantag.
Ehuru ortsbefolkningen icke följt med
jordbrukets utveckling och derför mestadels
] sköter sin jord efter gamla metoder, äro
dock dessa i många fall praktiska och af-
passade efter ortens förhållanden. På hö-
bergningen t, ex. nedlägges mycken om¬
sorg, såväl med hänsyn till att få gräset
j väl afmejadt, som ock med hänsyn till
torkningen. Den säkra, om än tidsödande
metoden att torka höet i hässja brukas
på såväl utängarna som lindorna kring
stugan. På potatisodlingen nedlägges också
mycket mera arbete än hvad som är fallet
söderut, särskildt hvad beträffar gödslingen
af potatislanden. Den korta och i många
fall värmefattiga sommaren tvingar befolk¬
ningen att medelst stark begödsling och
omsorgsfull skötsel söka drifva denna vik¬
tiga näringsplanta så mycket som möjligt
i växt. Utan synnerlig omvårdnad skulle
all skörd uteblifva.
Om än jordbruket i stort sedt inom orten
är efter sin tid och i mycket har sin sär¬
egna prägel, börja dock modernare redskap
mer och mer att bana sig väg hit upp.
Så t. ex. äro slåttermaskiner och häst-
räfsor ganska allmänt i bruk.
En beklaglig brist i ortens jordbruk är
den gamla sedan urminnes tider brukliga
seden att berga myrar med mer eller mindre
underhaltig gräsväxt allestädes på sko¬
garna. Det näringsfattiga foder, som der¬
igenom erhålles, blir ofantligt dyrt. Af-
; ståndet till dessa myrar är ofta flere mil,
och man kan deraf lätt förstå, hur dyr och
tidsödande bergningen skall bli. Icke mindre
besvärligt blir det sedan, att vintertid köra
hem detta hö på vägar, som snöstormen
åter och åter sopar igen. Renar och stun¬
dom äfven elgar göra äfven ofta skada på
hässjorna. Visst är, att det arbete, som
årligen nedlägges på myrbergningen, mång¬
dubbelt skulle betala sig, om det i stället
nedlades på odling, då äfven ett kraftigare
och värdefullare kreatursfoder skulle er¬
hållas.
Derigenom att de flesta myrar af någon
betydenhet inhägnas och bergås, blir natur¬
ligtvis också sommarbetet så mycket knap¬
pare, hvarigenom kreaturen mångenstädes
35
274
FRÅGAN 4. SKOGSSTATEN.
svältfödas nästan i lika hög grad under
sommaren som under den långa vintern.
Perlelfvens revir.
Jordbruket skötes uteslutande efter för¬
åldrade metoder; lindorna få ligga, så länge
de kunna framalstra äfven en minimal
skörd, och då åkertegarna plöjas, sker detta
genom s. k. skumplöjning till endast 3—4
tums djup.
Storbackens revir.
Jordbruket skötes i allmänhet dåligt och
föråldrade metoder användas: plöjningen
sker oftast för grundt. vexelbruk före¬
kommer sällan eller aldrig och tillgodo¬
görandet af gödseln sker efter en synner¬
ligen dålig norm: en förändring till det
bättre har dock kunnat iakttagas sedan
15 å 20 år tillbaka.
Bodens revir.
Om ock en afsevärd förbättring inträdt
med afseende på jordens bruk i de större
byarna under de senare åren, kan dock ej
förnekas, att jordbruket ännu är i allmän¬
het otillfredsställande, hvilket hufvudsak¬
ligen beror på bristande gödsling och be¬
arbetning.
Båneå revir.
Jordbruket skötes i allmänhet synner¬
ligen illa och står på eu mycket låg stånd¬
punkt. Tjugo- och trettioåriga vallar äro
ej ovanliga, och säd och rotfrukter odlas
år från år på samma tegar. Dikningen
skötes icke och begrepp om eller intresse
för gödselns rationella behandling har be¬
folkningen med ytterligt få undantag icke.
Användning af konstgödning är nästan okänd
och åkerbruksredskapen äro mycket under¬
haltiga. Att jorden under sådana förhål¬
landen kan vara så pass gifvande, som
den dock faktiskt är, beror helt och hållet
på dess goda beskaffenhet och den för Norr¬
botten så egendomliga växtkraften.
Kalix revir.
Beträffande jordens skötsel synes Öfver-
och Neder-Kalix socknar vara betydligt
skilda. Sålunda har jordbruket inom Neder-
Kalix på senare tider börjat skötas med
långt större intresse och insigt än förr,
hvarom i främsta rummet betydande ny¬
odlingar och rödjningar lemna talande vitt¬
nesbörd. under det att allmogen i Ofver-
Kalix visar sig föga intresserad af jord¬
bruket. Några större nyodlingar ser man
sällan eller aldrig derstädes, och de små
åkerlappar, som brukas under hvarje liein-
man, skötas i allmänhet allt annat än
mönstergillt. Jordbruket torde rent ut sagdt
vara stadt i tillbakagång inom denna socken.
Detta omdöme gäller dock .icke de större
byarna vid Kalixelfven och Angesån. Jord¬
brukets tillbakagång beror antagligen på
de synnerligen göda förtjenster, som på
senare åren erbjudit sig i form af skogs-
och fiottningsarbeten, samt framför allt de
höga dagpenningar, som betalts vid såg¬
verken.
Mångenstädes ser man, huru de sj(ut¬
växande ängarna allt mer inkräktas af vide
och andra buskväxter, och som dessa icke
bortrödjas, blir afkastningen mindre år från
år. Hellre än att nedlägga något arbete
härpå, far bonden miltals för att från
Torneå elfdal förskaffa sig det erforderliga
höförrådet utan att betänka, huru dyrt
detta foder blir honom genom de långa
resorna.
Föråldrade metoder tillämpas i stor. ut¬
sträckning; fastän kornet nästan årligen
fryser bort, inser ej bonden, att han kunde
bereda sig betydligt större inkomster genom
att så igen dessa åkrar till lindor och öka
kreaturens antal; något vexelbruk kommer
icke i fråga, utan kornet odlas årtionde
efter årtionde på samma tegar, och att af¬
kastningen under sådana omständigheter
blir klen, är ju icke att förundra sig öfver.
Ängeså revir.
Efter föråldrade metoder. Korn användes
hufvudsakligen som utsäde, men sås och
FEÅGAX 4.
SKOGSSTATEN.
275
skördas år från år å samma tegar, utan
att dessa någon gång läggas i träda. Dess¬
utom sås något hafre, som dock alltid
skördas som grönfoder, hvarjemte mindre
potatisåkrar förekomma.
Båneträsks revir.
Efter föråldrade metoder. Något vexel¬
bruk förekommer sålunda ej och de upp¬
odlade tegarna bära sina obligatoriska korn¬
skördar år efter år. För lindor och gräs¬
växt upparbetas jorden sällan eller aldrig
med plog, utan afrödjes blott på ytan, och
äfven detta ofta ofullständigt, hvarefter
endast öfvergödsling i mån af gödseltillgång
ifrågakommer.
Gellivare revir.
Icke rationellt, ens med de möjligheter,
som här stå till buds. År från år skördas
potatis och något korn omvexlande på
samma åker, som aldrig trädas och »lägges
igen».
Äfven i andra afseenden torde metoderna
vara föråldrade, såsom att slåttermyrarna
skötas som s. k. »öfversilningar», att af¬
dikning ständigt underlåtes o. d; men ifråga¬
sättas kan, om dermed förenade högre kost¬
nader i medeltal skulle komma att upp¬
bäras af det ovillkorligen ändock alltid ovissa
resultat.
Juckasjärvi revir.
Någon rationell skötsel af jordbruket
förekommer ej, utan föråldrade metoder
begagnas.
Tärendö revir.
På mindre tillfredsställande sätt. Vexel¬
bruk förekommer sällan eller aldrig.
Torneå revir.
Mycket dåligt. Föråldrade och för orten
otjenliga metoder tillämpas och vidhållas
i allmänhet envist af befolkningen.
Pajala revir.
Illa, efter föråldrade och urgamla me¬
toder, och allt nytt har svårt att vinna
terräng.
Öfver jägmästaren.
Ställdt jemsides med skogshandtering och
grufdrift, som ostridigt måste betraktas
såsom distriktets hufvudnäringar, och som
draga till sig största delen af den arbets-
dugliga befolkningen genom sina höga arbets¬
löner — 3 å 4 kronor per dag —, har jord¬
bruket utom klimatiska hinder att kämpa
j med ganska svårt motstånd och således
I små utsigter för framgångsrik utveckling.
Brist på kommunikationer, allmänt knappa
tillgångar utan rörelsekapital och ett ut-
bredt arrendebruk af bolagshemman äro
äfven hämmande faktorer för jordbrukets
framåtskridande.
Att detta under sådana förhållanden
måste stå lågt, säger sig sjelft. Så är
jordens dikning otillräcklig (knappt mer än
djupa fåror), plöjning och upparbetning för
grunda, ordnadt vexelbruk knappast be-*
kant. Samma skördar tagas oafbrutet utan
trådning från samma tegar. Om gödselns
rätta behandling och förmering genom kom¬
postberedning finnes föga begrepp; den ut-
föres, när det faller sig lägligt, från de
öppna högarna, urvattnad och förbränd,
mestadels på de närmaste hårdvallarna samt
utbredes der som öfvergödning mellan jord¬
fasta stenar och stubbar. Förhållandet
i vexlar ju betydligt mellan skilda trakter i
| det vidsträckta distriktet, och särskildt i
kustsocknarna med deras äldre kultur äro
förhållandena drägligare, men i stort sedt
skötes jorden ingalunda tillfredsställande.
Trots detta allt är jorden gifvande, be¬
roende på den säregna växtligheten och
drifningskraften norrut under ej alltför torra
somrar.
En orsak till det lågt stående jord-
| bruket torde med temlig säkerhet vara den
| från första anläggningsåren nedärfda före-
j ställningen om myrslåtterns oumbärlighet.
! För bergning och hemkörning af detta
i svaga starrfoder från de ofta milslångt
j aflägsna myrfläckarna försummas och med-
276 FRÅGAN 4. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
hinnes icke verkligt koncentreradt jord¬
bruk å odlingsmark kring och i närheten
af bostäderna.
Såsom illustration till, i hvad mån jord¬
bruket håller jemna steg med folkmängdens
tillökning, torde förtjena framhållas, att vid
de öfre kyrkplatserna, omgifna af hem¬
man och nybruk, en liter mjölk kostar
i Jockmock................ 20 öre och deröfver
i Gellivare ................ 18 — 19 öre
i Arvidsjaur............... 15 öre och deröfver;
ibland saknas alldeles tillgång
i Pajala .................... 16 öre; kyrkbyn be¬
står af en mängd större hemman och nå¬
gon industriell verksamhet med tillström¬
ning af arbetare existerar icke;
alltså 38—52 öre per kanna mjölk.
Hushållningssällskapen och dem underlydande
tjensteman.
I. Kopparbergs län.
Hushållningssällskapets
förvaltningsutskott.
Hvad jordens skötsel vidkommer, kan
södra Dalarne ställas i full jemnbredd med
i söder angränsande län, och äfven i de
nordliga delarna följer man, med afseende
på användandet af konstgödslingsmedel,
nyare maskiner och redskap m. m., rätt
väl med sin tid. Vissa egendomliga kul¬
turella förhållanden, den till orimlighet
gränsande hemmansklyfningen, fasthållan¬
det vid ett ofta olämpligt och tidsödande
fäbodsystem sätta dock här (i de nordliga
orterna) på landtbruket en viss ålderdomlig
prägel, minska i hög grad behållningen af
detsamma och hindra dess nöjaktiga ut¬
veckling.
II. Gefleborgs län.
Hushållningssällskapets för¬
valtningsutskott.
Inom Gefleborgs län gör sig år från år
märkbar en ganska allmän sträfvan att
tillgodogöra sig nyare jordbruksmetoder och
på ett rationellare sätt sköta jordbruk och
ladugårdar med användande af förbättrade
redskap, bättre utfodring och bättre till¬
varatagande af den naturliga gödseln samt
användande af konstgjorda gödningsämnen
m. m., om ock mycket i dessa hänseenden
ännu återstår att önska och göra. Denna
utveckling har i ej ringa mån främjats
genom hushållningssällskapets verksamhet
FKAGAN 4. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDEBLYDANDE TJENSTEMAN. 277
och det föredöme, som lemnats af jembruken
och de större trävarubolagen. ,
Länsagronomen Bertil Sahlin.
Med hänsyn till tidsförhållandena i all¬
mänhet på ett tillfredsställande sätt. På
grund af den korta våren och höga arbets¬
priser måste den norrländske jordbrukaren
i första hand tänka på att vinna tid och
arbete. Således mindre underligt, om en
del föråldrade, tids- och arbetsbesparande
metoder gerna vilja bibehålla sig. Detta
särskildt rörande åkerjordens afdikning,
gödsling med naturlig gödsel och bearbet¬
ning, som ej alltid göras med tillräcklig
omsorg och noggrannhet, brister, som nog
de fleste jordbrukare inse, men af omstän¬
digheterna bringas till.
Andras tidsförhållandena för jordbruket
till det bättre, äro vår modernärings idkare
äfven här uppe i Norrland helt visst så
vakna och intresserade, att de skola be¬
gagna sig af åtgärder, som blifva för ortens
jordbruk mera tjenliga och effektiva.
Mejerikonsulenten Ebbe Elers.
I allmänhet bearbetas jorden för litet
och till för ringa djup, hvarjemte vid
jordens gödsling användas föråldrade och
otjenliga metoder.
III. Vesternorrlands län.
Hushållningssällskapets för¬
valtningsutskott
har intet att anföra utöfver närmast följande
två yttranden.
Föreståndaren för statens kemiska station
i Hemö sand C. G. Strokirk.
Jordbruket skötes ännu på många trakter
på ett föråldradt och derför föga vinst¬
gifvande sätt. Kalk och konstgödsel be¬
stås ej, utan endast myrjord som tillskott
till den alltför knappa tillgången af naturlig
gödsel.
En allt för utsträckt sädesodling, sjelf-
sådda vallar, som få blifva öfveråriga, och
i öfrigt föråldrade metoder förekomma ofta.
Dock har under senare 20-talet år en
afgjord vändning till det bättre inträdt ej
minst tack vare förbättrade kommunika¬
tioner och derigenom förmedladt umgänge
med »sörländingar».
Mejerikonsulenten C. Andersson.
Temligen bra, men föråldrade metoder
förekomma delvis, och såsom totalomdöme
torde kunna med fog sägas, att genom den
vidsträckta odlingen af vårsäd ogräset i
oroväckande grad hotar att taga öfver¬
hand. Rågodlingen försummas väl mycket.
Jorden får dessutom ej den grundliga
bearbetning, som för skördarnas ökning är
så nödvändig. Gödseltillgången är otill¬
räcklig, och lämpliga jordförbättringsmedel
begagnas i för ringa skala.
Länsagronomen E. O. Arenander.
Mindre väl, ehuru små ansatser här och
der till det bättre nog förmärkas. Men detta
sker nästan uteslutande på de sjelfegande
böndernas eller torparnes hemman och på
en och annan gård, der en sågverksegare,
inspektor eller faktor sitter, annars ej på
bolagshemman.
Åtskilliga föråldrade och olämpliga me¬
toder användas både här och der inom
skilda trakter af länet, men förbättringar
spörjas.
278
FRÅGAN 4. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
IV. Jemtlands län.
Hushållningssällskapets förvalt¬
ningsutskott
har icke afgifvit eget yttrande, men in-
sändt svar från nedannämnda personer,
af hvilka samtliga med undantag af Anders
Mattsson i Salom och länsagronomen äro
ordförande uti hushållningssällskapets di-
striktsafdelningar.
Er. Edström i Munsåker (Ragunda socken).
Väl, oaktadt undantag från regeln gifvas.
Vid jordbrukets skötsel användas för orten
tjenliga metoder.
J. Björnson i Hårdgård (Hellesjö och
Håsjö socknar).
Svar saknas.
Herman Silén i Bispgården (Fors socken).
Ej fullt rationellt. Delvis föråldrade
metoder tillämpas nog ännu, isynnerhet
fattas grunddikning. Allt för litet höstsäd
odlas.
E. J. Lindström i Mörtån (Stuguns och
Borgvattnets socknar).
Väl. Tidsenliga redskap och metoder
vinna småningom och i allt större utsträck¬
ning allmänhetens intresse och förtroende.
I samma mån försvinna de föråldrade och
otj enliga gamla brukningssätten.
And. Erikson i Hölje (Lits socken).
Om jordbrukets skötsel i allmänhet ej
kan kallas god, så torde den ej heller få
anses dålig. Föråldrade eller för orten
otjenliga metoder torde höra mera till un¬
dantag än regel.
Olof Svensson i Mo (Hammerdals socken).
Betydligt återstår att önska i afseende
på jordbrukets skötsel, om än föråldrade
metoder så småningom hafva fått vika för
tidsenligare.
M. Wassdahl i Frostviken (Frostvikens
socken.)
Icke såsom det borde skötas. Föråldrade
metoder användas mångenstädes. Ordnade
vexelbruk förekomma ej och allt för dryg
tid användes på tillgodogörande af starr-
slåtter; dock synes så småningom äfven
här förändringar till ett bättre ega rum.
Lars Nilsson i Kälen (Rödöns, Näskotts,
Aspås och As socknar).
Svar saknas.
A. Edwall i Siandrom (Sunne och Frös-
öns socknar).
Ganska väl och med för orten tjenliga
metoder.
Hemming Olsson i Gärdsta (Hallens, Marby
och Norderöns socknar).
Rätt väl. Föråldrade, otjenliga metoder
hafva numera fått vika till följd af teore¬
tisk undervisning vid läroanstalter och af
vissa enskilda intresserade.
Jon Jonsson i Myre (Ovikens och Myssjö
socknar).
En del föråldrade bruk äro förkastade.
Jordbruket skötes numera tidsenligt.
Gustaf Erikson i Myckelgård (Unders¬
åkers socken).
De små tegar, som äro odlade, skötas
väl och tidsenligt, utom att dränering så
sällan förekommer.
L. Edholm i Offerdal (Offerdals socken).
Ej fullt efter tidens fordringar.
FRÅGAN 4. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.
279
Nils Olsson d. y. i Valne (Alsens socken).
Dåligt, ehuru med åtskilliga undantag.
Endast i fråga om gödselns skötsel kan
man säga att föråldrade metoder användas.
E. A. Wallmark i Hofverberg (Bergs
socken).
Med minsta möjliga arbete och efter
föråldrade metoder. De senaste åren hafva
dock i någon mån förbättrat såväl bear¬
betning som arbetsmetoder.
Th. Hermansson i Bätansbyn (Rätans
socken).
Mindre väl. Föråldrade, om också ej
alltid otjenliga, men säkerligen i hög grad
tidsödande och fördyrande metoder användas.
Anders Mattsson i Salom.
I allmänhet skötes jordbruket numera
väl. Tidsenliga redskap och maskiner börja
i allt större utsträckning vinna användning.
I samma mån släppas föråldrade bruknings¬
metoder; egorna befrias från sten och
göras derigenom lämpliga att skördas med
maskiner, hvarigenom arbetskraft i afsevärd
mån inbespares. Detta omdöme gäller om
den jord, som brukas af sjelfegande. bönder.
Länsagronomen Per Sylvan.
Hjelpligt, men på långt när icke, som
det skulle. Hvad beträffar metoderna, så
följer man i allmänhet med sin tid. Man
odlar i allmänhet gräs, som får ligga i
5—7-åriga vallar. När vallarna synas
klena, plöjas de och en kornskörd tages.
Uti kornet sår man igen med timotej och
klöfver. Jorden ligger sålunda i allmänhet
uppe endast ett år, nemligen då kornskör¬
den tages. Vissa åkrar — i regel de, som
äro äldst och ligga närmast åbyggnaderna
— variera med flere säden såsom potatis,
korn, ärter, råg, grönfoder och hafre.
Mycket vanligt är, att sådana åkrar variera
endast med ärter, potatis och korn. Sådan
brukning af jorden är efter förhållandena
mycket lämplig. Den är framförallt billig
och detta behöfs med gällande arbetspriser.
Nyaste redskap anskaffas allmänt. Den
naturliga spillningen tillvaratages ännu
klent. Mycket konstgödning köpes, ej all¬
tid till jordbrukets båtnad. Fastjordens
humus förslösas genom denna benägen¬
het att underhålla växtkraften med konst¬
gödning.
V. Vesterbottens län.
Hushållningssällskapets för¬
valtningsutskott.
Om ännu ej fullt rationellt, dock ganska
bra. Sedan insigten om behofvet af jordens
bättre skötsel för hvarje år stigit, hafva
nyare tiders rön vunnit större och större
efterföljd och förtroende.
Länsagronomen Axel Bosin.
Under senare år har en förbättring med
afseende å jordens skötsel inträdt, dock
tillämpas allt fortfarande af många för¬
åldrade metoder vid jordens bearbetning,
gödsling, valläggning etc.
Länsmejeristen Edvin Westerlund.
Ehuru jordbruket inom länet ännu kan
sägas skötas långt ifrån, som sig bör, kan
dock på senare tider en rätt stor förändring
till det bättre skönjas.
280
FEÅRAN 4. LANDTBKUKSINGENIÖREE.
VI. Norrbottens län.
Hushållningssällskapets för¬
valtningsutskott.
Skötseln af jorden kan i allmänhet anses
försvarlig. Bristande intresse, otillräckliga
medel för verkställande af nödiga jordför¬
bättringsarbeten och ett envist fasthållande
vid föråldrade arbetsmetoder hindra hvar
i sin mån jordbrukets förbättring trots de
ansträngningar, som länets hushållnings¬
sällskap gjort och fortfarande gör för att
i detta afseende bibringa allmogen bättre
insigter. I allmänhet tillämpas föråldrade
metoder, för litet arbete nedlägges på
jordens brukning och den för gräsväxt
afsedda marken får i allmänhet ligga i
gräs för länge, innan den omplöjes och
vallen förnyas.
Landtbruksingeniörer.
T. f. Landtbruksingeniören i Kopparbergs
län Axel Palm.
Först och främst må påpekas det för
Dalarne egendomliga i brukningsdelarnas
stora antal och obetydliga ytvidd. Den od¬
lade jorden är nemligen till ytterlighet
styckad, hvarigenom brukningen ställer sig
mycket dyrare, än annars behöfde vara fallet,
och en grundlig afdikning och en allmän¬
nare användning af förbättrade redskap
och maskiner förhindras äfven genom denna
långt drifna egostyckning. Man skulle på
grund häraf vilja tro, att jordbruket i Da¬
larne voro föga lönande, men de å skogs¬
marken och vid elfvar och sjöar spridda
naturliga ängarna i förening med tillgången
på husbehofsskog gifva jordbruket ett stöd,
som ej får underskattas.
I detta sammanhang måste äfven om¬
nämnas det s. k. fäbodsystemet, som all¬
mänt idkas i hela mellersta och norra
delen af länet och består såväl i ordnadt
jordbruk vid en del platser, de s. k. hem-
fäbodarna, som i slåtter eller bete vid de
aflägsnare ställena, de s. k långfäbodarna.
Vanligen flyttar befolkningen flera gånger
under sommarens lopp såväl mellan hem¬
met och de särskilda fäbodarna, som mel¬
lan dessa senare. Att mycken tid för-
spilles på detta sätt, och att ett ordnadt
jordbruk ej kan förenas med fäbodsystemets
bibehållande har ofta blifvit påpekadt af
dem, som i detta system endast se ett
hinder för jordbrukets förkofran, men man
måste äfven ihågkomma, att i andra berg¬
länder såsom Norge och Schweitz samma
system utvecklats och att detta kan inne¬
bära möjlighet till förbättring af boskaps-
och mejeriskötseln, emedan de kraftiga
betena möjliggöra en produktion af ypper¬
ligaste beskaffenhet.
För att en sådan utveckling af fäbod¬
systemet skall kunna komma till stånd
fordras emellertid att inga inskränkningar
FKÅGAN 4. LANDTBEUKSINGENIÖEEE.
281
få ske i allmogens uråldriga rättigheter
till bete och slåtter å fäbodskogs- och ut-
skogsskiftena, hvilka rättigheter i och med
bolagens jordförvärf kunna anses hotade.
Landtbruksingeniören i Gefleborgs län
John Nernst.
Jordens skötsel är i .allmänhet bäst invid
städerna samt inom de tätast befolkade
sträckorna af länet, der den största arealen
af odlad mark förekommer, emedan ett
intensivare jordbruk här lönar sig bra
genom lätt afsättning af jordens produkter
samt mejeriskötsel med fördel kan bedrif-
vas, och torde äfven ädel täflan och goda
föredömen, jordbrukarna emellan, härvid
mäktigt inverka till höjandet af det ratio¬
nella jordbruket.
Endast undantagsvis, och då å mera iso¬
lerade ställen uti »obyggden», skötes jorden
efter föråldrade och otjenliga metoder.
Landtbruksingeniören i Vesterbottens län
V. S. K. Kempff.
Enligt föråldrade och otjenliga metoder;
dock börjar förbättring att märkas, särskildt
deruti att artificiella gödningsämnen nu
börja att begagnas.
Extra Landtbruksingeniören i Norrbottens
län Ernst Berggren.
Vanligtvis, särskildt inom skogssocknarna
ganska dåligt.
Intresset ligger nog ej heller så mycket
för det lugna jordbrukslifvet, utan hågen
står nog mera till skogshyggen, körslor
och flottningar. Som en naturlig följd deraf
och med den ringa utsträckning, som jord-
i bruket har, skötes det naturligtvis efter
i föråldrade metoder - och ej rationellt.
36
282
FRAGORNA 5
SOCKENOMBUD.
5. Hvad kan särskildt sägas om skötseln af de jordbruk, som idkas af:
* a) sjelfegande länder?
b) bolagens arrendator er?
c) bolagen sjelfva eller deras tjensteman?
6. Hur skötas bolagens arrendehemman i jemförelse med böndernas
hemman ?
7. Hur skötas de hemman, som brukas af bolagen sjelfva eller deras
tjensteman, i jemförelse med böndernas hemman?
Förkortningar:
a) = sjelfegande bönder, b) = bolagens arrendatorer. c) = bolagen sjelfva eller
deras tjensteman.
Sockenombud.
I. Kopparbergs län.
t. Falu fögderi.
Enviken.
1. a), b) Sköta jordbruket någorlunda
väl. c) Väl.
2. a), b) Sköta jordbruket någorlunda
väl. En del arrendatorer sköta sämre än
bönderna, c) Bra.
3. a), b) Sköta jordbruket någorlunda
bra, ungefär lika. c) Bra.
Svärdsjö.
a) Sköta bäst. b) Öfver hufvud taget
dåliga jordbrukare, ehuru de finnas, som
sköta oklanderligt, c) Sköta jordbruket
omsorgsfullt.
Sundborn.
Jordbruket skötes i allmänhet bra af
a) , b) och c). Någon skillnad kan just icke
uppgifvas.
Vika.
a) Sköta i allmänhet jordbruket väl.
b) , c) Förekomma mycket fåtaligt.
Kopparberg.
a) Sköta jordbruket oklanderligt, b) De
få, som finnas, sköta oklanderligt; c) Lika¬
så. Någon skillnad kan ej sägas vara.
Aspeboda.
a) Sköta jordbruket med omsorg, b) Sämre,
c) Utmärkt.
Torsdag.
a) Sköta jordbruket med allt ifrigare in¬
tresse. b) Finnas ej. c) Jordbruket skötes
väl och åtminstone på de gårdar, som
längre tid brukats af bolagen sjelfva eller
deras tjensteman, bättre än på bondehem
man i allmänhet.
Gustaf.
a) Sköta jordbruket synnerligen väl. b)
De få, som finnas, sköta dåligt, c) Finnas ej.
Silfberg.
a) Sköta med omsorg, b) Ungefär = a),
c) Bättre.
FRÅGORNA 5 — 7. SOCKENOMBIJD.
283
Störa Tima.
Svar saknas.
2. Hedemora fögderi.
Säter.
a) Sköta i allmänhet väl. b) På det
enda arrendehemman, som finnes, synes
jordbruket vara i nedgående, c) Sköta
mönstergillt.
Störa Skedvi.
a) Sköta jordbruket efter nutidens for¬
dringar. b), c) Saknas.
Garpenberg.
Hänvisas till vederbörande länsmans
yttrande.
Hedemora.
a) Skötseln god. b) På slättbyggden god,
i skogsbyggden på några ställen mindre
god. c) God.
Husby.
a) Sköta jordbruket fullt tillfredsstäl¬
lande. b) Delvis = a), delvis mindre till¬
fredsställande. c) Utmärkt.
By.
a) Flertalet sköter väl. b) Hinna i all¬
mänhet ej sköta sin jord ordentligt, enär
de måste egna sin mesta tid åt skogsarbete,
c) Skota mönstergillt. En del bönder sköta
verkligen sin jord bättre, men en annan j
del och kanske den större sämre. Med af¬
seende på de under senare åren inköpta
hemman ingen erfarenhet.
Folkärna.
a) Sköta i allmänhet oklanderligt, b)
Blott en arrendator finnes, c) Sköta fullt
jemngodt med bönderna.
Grytnäs.
1. a) God skötsel, b) Finnas ej. c) God
skötsel.
2. a) God skötsel, b) Finnas ej. c) Ut¬
märkt skötsel, lika med böndernas.
Avesta.
a) Sköta jorden bra. b) Finnas ej. c)
Skötseln utmärkt, betydligt öfverlägsen
böndernas.
3. Nedan-Siljans fögderi.
Bjur sås.
1. a) Sköta jordbruket väl. b) Ej vidare
berömvärdt. c) Finnas icke.
2, _ 15. a) Sköta någorlunda väl. b) Sämre,
c) Finnas icke.
11.
a) Sköta jordbruket synnerligen väl. b),
c) Inegorna frånsålda alla bolagshemman.
Leksand.
1. a) Sköta jordbruket mycket väl.
b) Sämre, delvis utsugande, c) Utmärkt
väl (blott ett fall).
2. ° a) Sköta bäst. b) Sämre, c) (Ett fall)
Odalåkern brukas väl; slogarna, som äro
aflägsna, få sköta sig sj elfva.
Siljansnäs.
a) De små jordbruken skötas bäst. b),
c) Skötseln ojemn.
Rättvik.
1. a) Efter bästa förstånd och så godt
man i sina små omständigheter förmår,
b) Någon särdeles i ögonen fallande skill¬
nad i förhållande till skötseln af bonde¬
hemman är icke att omförmäla, men bo¬
lagens arrendehemman skötas dock i all¬
mänhet sämre än böndernas, c) (Ett fall)
Utan anmärkning.
2. a) Sköta jorden ganska bra. b) En
del arrendehemman på senare åren rent
missbrukade, c) (Ett fall) Skötseln mönster¬
gill.
Boda.
a) Sköta i allmänhet bra. b) Bolags-
arrendena äro ännu af så färsk datum, att
284
FKAGORNA 5 — 7. SOCKENOMBUD.
någon skillnad i förhållande till skötseln
af bondehemman icke kunnat iakttagas,
c) Sköta ej jord.
O re.
a) Sköta ganska bra. b) Undantagsvis
ganska bra men i allmänhet dåligt, c) En
del fullt lika med bönderna, men en del
mycket sämre.
Gagnef.
1. a) Bönder, som äro hänvisade att
lefva af sitt jordbruk, sköta jorden med
omsorg, b) I allmänhet sämre än bönderna,
c) Som bönderna.
2. a) Sköta jordbruket med intresse,
b) Dåligt (Ett fall: högst bedröfligt), c) (Ett
fall) Dåligt.
4. Ofvan-Siljans fögderi.
Mora.
a) Sköta icke så väl som önskligt på
grund af jordens sönderstyckning. b) Bo¬
lagens jordbruk äro i allmänhet utarrende¬
rade åt sjelfegande bönder, c) Under en
följd af år mycket vanvårdadt.
Våmhus.
a) Sköta i allmänhet väl. b) Med få
undantag ganska illa; jorden utsuges. c) (Ett
fall) Väl.
Sollerön.
a), b), c) Sköta jordbruket lika väl. Alla
försöka med flit att få den bästa gröda,
som kan åstadkommas.
Venjan.
a) Sköta jordbruket ganska godt. b) Fin¬
nas ej. c) Skötseln någorlunda. Under¬
haltig jemförd med böndernas skötsel. Hem¬
manen delvis ödelagda.
Orsa.
1. a) Sköta jorden temligen väl. b) I
allmänhet dåligt, sämre än bönderna, c) Väl,
bättre än bönderna.
2. a), b) Bolagens arrendehemman skötas
sämre än böndernas hemman, c) Sköta
minst lika bra om icke bättre än bönderna.
Elfdalen.
a) Sköta i allmänhet väl. b) Vansköta
i allmänhet, c) = a).
Sårna.
a), b) Utförlig beskrifning öfver jord¬
bruket lemnas, hvaraf synes framgå, att
detsamma skötes temligen väl, utan att
böndernas skötsel kan anses ega något
större företräde framför arrendatorernas.
c) Sköta exemplariskt. Modernare jord¬
bruksredskap användas.
5. Vester-Dals fögderi.
Flöda.
1. a) Sköta jordbruket godt. b) En del
sköta medelmåttigt, en del vanhäfda, c)
Sköta medelmåttigt. (På frågan 7 svaras
dock »lika»).
2. a) Sköta bäst. b) Sämre, c) Sämst,
Nås.
a) Sköta jordbruket väl. b) En mindre
del någorlunda, c) Sämre.
Silf snäs.
a) De allra flesta sköta jorden väl.
b) Större delen dåligt, en mindre del medel¬
måttigt väl. c) Ypperligt.
Jerna.
a) En stor del sköta ganska bra. b) De.
som äro endast arrendatorer, sakna för¬
måga till kalkning och jordförbättringar.
c) Det, som ligger i närheten af inspektors-
boställena, skötes i allmänhet mycket bra.
men i det hela skötes bolagsj orden illa och
mycket får förfalla i största vanvård.
Äppelbo.
a), b), c) Sköta ungefär lika.
FRÅGORNA 5 — 7. SOCKENOMBUD.
285
Malung.
a) Sköta i allmänhet bra. Betydliga kost¬
nader nedläggas till åkerjordens förbättran¬
de. Dock finnas de, som sköta jorden då¬
ligt. b) Sköta i allmänhet oklanderligt,
men nedlägga ringa kostnader för jord¬
förbättringar. c) Svar saknas.
Lima.
a) Sköta i allmänhet på rationellt sätt.
b) Bolagens arrendatorer hafva i allmänhet
tillika egen jord i sambruk med arende-
jorden. Den senare försummas derför icke
allt för mycket. Dock är man naturligt¬
vis mera likgiltig i fråga om skötseln af
arrendejorden, c) Idka ej jordbruk.
Transtrand.
I—Ii. a), b), c) Sköta i hufvudsak efter
lika metoder, b) dock bestämdt sämre och
vårdslösare än a).
6. Vester-Bergslags fögderi,
Grangärde.
1. a) Sköta bättre än b), b) Bra. c)
! Bäst. Detta gäller dock endast bruksbolag.
j icke träbolag.
2. a), b) Sköta jorden nästan lika.
c) Ett bolag sköter mönstergillt och öfver¬
träffa!* . delvis bönderna. Ett bolag har
icke visat något intresse för jordbruket,
utan har varit hågadt inså mindre åkerjord
med skogsfrö.
Ludvika.
I allmänhet skötes jordbruket väl af både
a), b) och c).
Norrbärke.
Ingen skilnad mellan a), b) och c). De
I större jordegarne hafva visat de mindre
| goda föredömen.
Söderbärke.
a) Sköta medelmåttigt, b) Dåligt, be¬
roende på arbetsskyldighet för bruks-
■ driften, c) Medelmåttigt.
Malingsbo.
a), b) Sköta ungefär lika. c) Idka ej
i jordbruk.
II. Gefleborgs län.
1. Gestriklands fögderi.
Hedesunda.
a) Sköta jorden bäst. b) Mindre väl.
c) Idka ej jordbruk.
Öster Fernebo.
1. a), b), c) Sköta ungefär lika, dock
torde c) böra ställas i främsta rummet.
2. a), b), c) Sköta så godt som lika; dock
skötes den af Gfysinge bruk brukade jorden
som om den skulle vara »ett experi¬
mentalfält».
o
Arsunda.
1. a), b), c) Någon olikhet kan icke
sägas förefinnas, dock kan arrendator icke
hafva samma intresse som bonden för jord¬
bruket, hvaremot bolagen först införa nyare
metoder, som bönder och arrendatorer se¬
dan upptaga.
2. a) Sköta bättre än b) och taga hvad
nyodling beträffar bättre vara på alla små¬
bitar än bolagen, hvilka senare dock till-
lämpa de nyaste och bästa metoderna.
3. a) Skötseln försvarlig, behållningen
dålig. Stundom omöjligt få arbetare. Un¬
der 10 —20 år hafva aflöningarna 2—8
dubblats. b) Finnas ej. c) Sköta väl.
Jordbruket öfverlägset böndernas.
Torsaker.
1, 2. a) Sköta i allmänhet bra. b) Arren¬
datorer finnas icke, men deremot land¬
286
FBÄGORNA 5—7. SOCKENOMBUD.
bönder och kolare, af hvilka landbönderna
sköta jemförligt med bönderna, medan der¬
emot kolarne, som sakna medel till inköp
af gödningsämnen och tidsenliga redskap,
kunna sägas »vara efter sin tid», c) Sköta
jorden bra.
Of vans jo.
a) Sköta jorden bäst. b) Mindre till¬
fredsställande. c) "Väl.
Järbo.
a), b) (Endast en arrendator finnes). Be¬
gagna sig af förbättrade arbetsmetoder och
äro högst intresserade af konstgjorda göd¬
ningsämnen. c) Idka ej jordbruk.
Högbo.
a) En och annan sköter mindre väl,
flertalet utan anmärkning, b) Omdöme
kan ännu icke afgifvas. c) Genom ymni¬
gare gödseltillgång och relativt större ar¬
betsstyrka högre afkastning än a).
Ockelbo.
a), b), c) Sköta ungefär lika.
Å mot.
1. Bolagets jord skötes bäst på grund
af större förmåga.
2. Ingen annan skillnad än den, att bo¬
lagen ega ■ tillgångar, dermed jordbruket
kgn förbättras, hvilket bönderna och arren-
datorerna sakna.
Hamvånge.
a) Sköta mycket väl. b) Arrendato-
terna af större jordbruk sköta ganska väl,
men arrendatorerna af mindre jordbruk
åsidosätta mycket och en del rent af van¬
häfda jorden, c) Sköta jorden väl.
Hille.
a) Sköta jordbruket godt. b) Delvis
godt. c) Utmärkt godt.
Valbo.
a) Sköta jordbruket i allmänhet väl. b)
Väl. c) Mönstergillt.
2. Södra Helsinglands fögderi.
Skog.
1—3. a) Sköta jordbruket tillfreds¬
ställande. b) Mindre tillfredsställande, ity
att hemmanen ej förbättras, ej heller några
nyodlingar förekomma, c) Tillfredsstäl¬
lande.
Söderala.
a), b), c) Ingen skillnad.
Seg er sta.
a), b) (Två fall) Sköta ungefär lika.
c) Idka ej jordbruk.
Hanebo.
I, 2. a), b) Sköta lika och efter för¬
åldrade metoder, c) Ett bolag nedlägger
större omsorg å jordbruket.
Mo.
1,2. a) Sköta jorden tillfredsställande,
b, c) Finnas ej.
Rengsjö.
Svar saknas.
Norrala.
a) Sköta bättre än förut, b) För få
arrendehemman för afgifvande af allmänt
omdöme, c) Idka ej jordbruk.
Trönö.
a) Jordbruket på senare tider åtskilligt
förbättradt. b), c) Bolagsegendom saknas.
Bollnäs.
a) Försöka så mycket som möjligt att
skota sin jord, i synnerhet de, som icke
behöfva lega arbetare, b) Aro mindre be¬
medlade, måste dels arbeta åt bolaget och
dels söka sig arbetsförtjenst hos andra samt
sköta hemmanen så tarfligt som möjligt,
c) Sköta lika med bönderna.
Alf ta.
a) Sköta bra, efter ortens sed, särskildt
SOCKENOMBUD.
287
FBAGORNA 5 — 7.
de välbergade. b) Sämre än bönderna, c)
Idka ej jordbruk.
Ofvanåker.
1. Svar saknas.
2, 3. a) Sköta i allmänhet väl. b) Sakna
med få undantag förmåga och intresse att
sköta jordbruket väl. c) Endast ett hemman
brukas af bolagstjensteman och är välskött.
Voxna.
I • a) Saknas, b) Sköta efter gammal
metod, c) Skötsel rationell.
2. a) Finnas icke. b) Skötseln lemnar
mycket att önska; sämre än böndernas i
angränsande socken, c) Jordbruket vid
Voxna bruk skötes fullt tidsenligt, men
torde ofta gå med förlust. I ett fall är
skötseln dålig.
3. Norra Helsinglands fögderi.
Enånger.
a) Sköta väl. b) Sämre, c) I allmänhet
bättre än bönderna.
Njutånger.
a) Sköta i allmänhet väl. b) 1 allmän¬
het sämre, c) Väl och bättre än bönderna,
enär de ega bättre tillgångar för inköp af
artificiella gödningsämnen.
Nianfors.
a), b) Sköta ungefär lika.
Helsingtuna.
Svar saknas.
Idenor.
a) Sköta i allmänhet godt. b) Dåligt,
c) Någorlunda godt.
Forsa.
I. a) Nedlägga mycket, kanske för myc¬
ket arbete på jordens brukande, hvarför
arbetet blir dyrbarare, än det borde vara.
b) Sköta mindre väl, enär de sakna resur¬
ser. c) Sköta väl och tidsenligt. Ungefär
lika med bönderna.
2. a) Sköta fullt tidsenligt, b) Jord¬
bruket är binäring. Skogsarbeten hufvud-
näringen. c) Sköta i de flesta fall lika som
bönderna.
Hög.
1. Svar saknas.
2. Erfarenhet saknas. Intet bolagshem-
man finnes.
Högsta.
b) Förekomma icke. c) Ströms bruk skö¬
tes mönstergillt enligt förbättrad metod och
bättre än böndernas hemman.
Ilsbo.
a) Sköta någorlunda tillfredsställande, b)
Finnas ej. c) Sköta väl, men som fodret
försäljes och konstgödning nyttjas samt
jorden deraf i längden förlorar sin växt¬
kraft, enligt oriktig metod.
Harmånger.
a) Sköta jemförelsevis godt. b) Något
sämre, c) Något bättre.
Jättendal.
Inom socknen finnas endast sjelfegande.
Gnarp.
a), c) Sköta ungefär lika. b) Sämre.
Bergsjö.
a) Sköta olika, beroende på arbetskraf¬
terna vid gården, då legning af jordbruks¬
arbetare vid nuvarande arbetspriser icke
bär sig. b) I allmänhet dåligt (50 % sämre),
derför att ingen viss arrendetid finnes och
höga arrenden, som skola aftjenas med
körning, medföra mycken tidsförlust, c)
Sköta mycket väl, rationellt och mönster¬
gillt.
Hassela.
I. a) Sköta i det hela väl. b) Mindre
väl. c) = a).
288
FRAG ORNA 5 — 7. SOCKENOMBUD.
2. a) Skota i det hela väl. b) I all¬
mänhet dåligt. De dika ej ordentligt och
gödsla för litet. Gödseln efter hästarna
stannar i skogarna. Buskar och träd få j
växa upp inom inhägnaden, c) Sköta jor- j
den utmärkt, fullt ut lika bra som bön¬
derna. Bolagens skogshemman äro dock
möjligen mindre rena från buskar och dy¬
likt.
3. a) Större delen sköta bra. b) Större
delen dåligt, särskildt i utbyarna. c) Bra.
Jemförelsevis lika med bönderna med undan¬
tag för vissa skogsbyar.
Norrbo.
a), b) Ingen egentlig skillnad, c) Idka ej
jordbruk.
Bjur åker.
a) Sköta i allmänhet godt. b) Sämre
än a), emedan arrendatorn söker sig skogs¬
arbete. c) Ungefär lika som a) .
Delsbo.
a) Sköta med intresse, b) Sämre, för¬
bättra ej jorden, c) Bolagen sjelfva sköta
fullt försvarligt, tjenstemännen oftast mön¬
stergillt.
4. Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdal.
a) Sköta ganska bra. b) Något sämre, j
c) Något bättre; täckdika och dränera och
företaga oftare än bönder jemväl odlingar,
men »tillämpa måhända i öfrigt ofta allt J
för sydsvenska metoder.»
Ramsjö.
a) Försumma jorden ganska mycket för
det hittills bra betalda arbetet i skogarna,
b) Sköta ungefär lika med bönderna, dock
kanske något sämre till följd af mindre
intresse för fastigheten, c) Skota jordbru¬
ket oklanderligt och mycket bättre, än
bönder, men torde å jordbruket årligen
lida stor förlust till följd af dålig jordmån
och hårdt klimat.
Färila.
1. a) Några sköta bra, de flesta medel¬
måttigt, åtskilliga dåligt, b) Dåligt; i all¬
mänhet förfaller en bondgårds jordbruk,
då gården blir bolagsgård; gårdarna i sock¬
nens utkanter, der frestelse till extra för¬
tjenst är minst, stå sig bäst. c) Bättre än
bönderna. Två inspektorsgårdar finnas,
som skötas väl. En af bolag sjelft bru¬
kad större gård, som är välbelägen och
varit ett mönsterhemman, har icke på öf¬
ver 6 års tid haft någon kreatursbesätt¬
ning och synes bringas till ödeshemman.
Ett annat hemman, som af ett af de största
bolagen öfvertogs för få år sedan, var då
i godt skick, men är nu så förfallet, att
icke någon vill taga arrendet för »intet».
2. Någon skillnad i fråga om a), b) eller
c) kan ej märkas.
Los.
Ingen väsentlig skillnad mellan a), b) och
c). Ett bolag brukade några år sina hem¬
man i en by och sparade icke på något,
som ansågs gagneligt för jordbruket. Af-
kastningen ökades, men ej i samma grad
som omkostnaderna. Hemmanen äro nu
utarrenderade. Bolagens tjensteman sköta
sina små jordbruk med sådan omtanke och
kostnad, som icke är möjlig för bönder.
Naturligtvis understödes detta af bolagen.
Jerfsö
a) Sköta synnerligen väl. b) (Ett fåtal)
Sämre, c) = b).
Arbrå.
a) Sköta väl, dock finnas undantag, b)
(Tre fall finnas) — a), c) I afseende å
dikning och bearbetning = a), men sämre
derutinnan, att kreatur saknas, så att jor¬
den icke får sig tillförd naturgödsel utan
endast konstgjorda gödningsämnen.
Undersvik.
I. a), c) Sköta rätt bra, dock hafva
bolagen för litet kreatur, men använda så
FRAGORNA 5
SOCKENOMBUD.
289
mycket mer artificiella gödningsämnen, b) i många fall ingen kreatursbesättning, sälja
Finnas icke. j från egendomarna både foder- och sädes-
2. a) Äro de, som mest lägga an på ett ; skörd och gifva jorden endast konstgjorda
rationellt och framåtskridande jordbruk, i gödningsämnen. Torde vara förkastligt för
b) Finnas knappast, c) Hafva liten och i ! jordbrukets framtida bestånd.
III. Vesternorrlands län.
1. Medelpads Vestra fögderi.
Tuna.
ä) Sköta i allmänhet jordbruket bra. b)
Dåligt. Sämre än bönderna, c) Jemngodt
med bönderna.
Attmar.
a) Sköta i allmänhet rationellt, b) I all¬
mänhet sämre, c) Bolagen sjelfva sköta
ungefär så som bönder.
Stöde.
a) Sköta jordbruket delvis temligen väl,
ehuru till någon del enligt föråldrade .me¬
toder. b) I allmänhet högst illa, hvilket
torde bero på svåra arrendevillkor, c) Er¬
farenhet saknas.
Torp.
a) Sköta jordbruket väl. b) Arrendator er
af större jordbruk sköta mönstergillt, af
mindre jordbruk i allmänhet dåligt, c)
Sköta vanligen ej jordbruk.
B or g sjö.
1. a) Sköta med flit och efter bästa
förmåga, b) Jordbruken försämras i regel
hvarje år. Den odlade jorden får i många
fall delvis växa igen med buskar och skog.
Fall finnas äfven, der den förut varit upp¬
dikad och odlad, men nu får ligga obrukad.
Den fattige, hos bolaget ofta skuldsatte
arrendator!! har ej samma intresse som en
bonde att sköta jorden, c) Sköta vanligen
lika med bönderna.
2. a) Skötseln lemnar mycket öfrigt att
önska. Särskildt otillräcklig dränering och
grunddikning, b) Sköta jordbruket sämst
c) Sköta jordbruket bäst.
Hafverö.
a) Sköta jorden i allmänhet bättre än
b) men dock, i följd af höga arbetspriser,
icke så som ske borde, c) Idka ej jord¬
bruk.
Selånger.
a) Sköta jorden någorlunda väl. b) Äro
för få, för att tillförlitligt omdöme må
kunna afgifvas. Dock torde de skota jor¬
den i det närmaste på samma sätt som
bönderna, c) För några år sedan funnos
flere bolagshemman, som sålts till bönder
och hvilka då sköttes af bolagens tjenste¬
man mönstergillt till lärdom äfven för andra
jordbrukare.
Sättna.
a) De mera burgna sköta nog jordbruket
bra, fastän icke efter nyare metoder, men
de fattigare dåligt, b) Sköta lika med
fattigare bönder.
2. Medelpads Östra fögderi.
Indal.
a) Sköta i allmänhet jorden bäst. En
del utmärkt, b) I allmänhet bekymra arren-
datorerna sig icke om jordens framtida
afkastning, i det de söka att taga största
möjliga afkastning med minsta möjliga
arbete. En del arrendatorer sköta dock
jorden bra. c) Sköta jorden dåligt. Än¬
garna få i många fall växa igen med ogräs
37
290
SOCKENOMBUD.
FRÅGORNA 5 — 7.
och buskar. Då en bolagstjensteman skö¬
ter bolagsjord, bekommer han vanligen af-
kastningen utan att bekosta skötseln, som
i sådana fall följaktligen blir god. En
del bolag sköta jorden utmärkt, då den
är belägen i närheten af industriell anlägg¬
ning.
Indals-Liden.
1. a) Skötseln lemnar mycket att ön¬
ska, dock i regel betydligt bättre än å
bolagshemman. Tendenser till förbättring
hafva dock visat sig. b) Hafva endast
muntliga arrenden; från hvilka de när som
helst kunna skiljas, Och sakna intresse samt
sköta jorden mycket sämre, c) Pinnas ej
i orten. I allmänhet sköta bolagstjenste-
männen, som disponera fri arbetskraft med
mera, men sjelfva behålla afkastningen,
jordbruket så, att det står ganska högt.
2. a) Sköta jorden med temligen god
omsorg, b) Eländigt, uselt, ojemförligt då¬
ligt i förhållande till bönderna. Största in¬
tresset för timmerdrifning och flottning.
Arbetet hemma får i många fall bestridas af
hustrur och minderåriga barn. c) I hufvud¬
sak vårdslöst, ehuru bättre än arrendato-
rerna; dock kunna mönsterjordbruk före¬
komma.
S. a) Öfvervägande god skötsel, b)
Öfvervägande sämre, c) Idka ej jordbruk.
Holm.
a) Sköta jorden bäst. b) I hufvudsak
samma svar som Indals-Liden 1 b), c) Bättre
än arrendatorerna.
Skön.
1. a) En del bättre, en del sämre, men
nästan ingen med framstående skicklighet,
b) Finnas ej. c) Sköta jorden rätt bra. Nå¬
got bättre än bönder.
2.. a) Skötseln under senare åren betyd¬
ligt förbättrad, b) Finnas ej. c) Sköta
mönstergillt enligt nyaste metoder samt
hafva lemnat en god förebild för den jord¬
brukande befolkningen.
Aino.
a) Flertalet sköter jordbruket med mera
intresse och efter tidsenligare metoder, b)
Finnas ej. c) Skötseln i de flesta fall god,
bättre än hos bönderna. De hafva med sin
rika tillgång på arbetskrafter och gödnings¬
ämnen från industriella anläggningar verk¬
ställt flere jordförbättringsarbeten än som
kunnat betalas med inkomster från jord¬
bruket.
Timrå.
a) Sköta jordbruket än bättre, än sämre,
b) Erfarenhet saknas, c) Bolagen sjelfva
sköta hemmanen bäst.
Ljustorp.
I allmänhet icke någon egentlig skillnad
mellan a) och b), c) Endast en tjenste¬
man innehar hemman och det skötes unge¬
fär enligt ortens sed. Ett större hemmans¬
bruk skötes af Sunds aktiebolag med myc¬
ket ringa kreatursstam. En stor del af
fodertillgången bortföres årligen, utan att
artificiella gödningsämnen användas.
Hässja.
a), b) Sköta i allmänhet dåligt och efter
föråldrade metoder. Hemmansbrukaren eg-
nar sig mest åt skogskörslor. Kreaturens
skötsel och vård öfverlemnas åt hustru
och barn. c) Sköta jordbruket bättre.
Tynderö.
Svar saknas.
Njurunda.
aj Sköta bättre än förr. b) Mindre till¬
fredsställande. c) Sköta väl.
5. Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Säbrå.
a) Sköta hemmanen någorlunda väl.
b), c) Bolagshemman finnas icke.
FBAGORNA 5—7. SOCKENOMBUD.
291
Stigsjö.
a), b) Sköta i allmänhet väl. c) Ett bo-
lagshemman finnes, skött af en bolags-
tjensteman på det sätt, att växande foder
afbergas och inegojorden i det närmaste
lemnas obrukad.
Viksjö.
a) Sköta jorden bättre. Äro dels tvungna
att lefva mera af jordbruket och dels
mindre liknöjda än arrendatorer. b) Lefva
helst af arbetsförtjenst och eftersätta jord¬
bruket. Sköta sämre än bönder, c) Sköta
mycket bra och kanske bättre än bönder.
Häggdånger.
a) Sköta i allmänhet godt. b) Mycket
dåligt, c) Ytterst försumligt.
Gudmundrå.
a) Sköta bättre än förut, fastän delvis
ännu efter föråldrade metoder, b) Hafva
ej samma intresse som bönder, hvadan
jordbruket å arrendehemman betydligt för¬
sämrats. c) Fullt ut lika bra som a).
Högsjö.
a) Sköta jordbruket bra. b) En del bra,
en del dåligt, i medeltal mindre bra. c)
Bra, fullt jemförligt med a).
Hemsö.
Alla inegor skötas af sjel fegande.
Torsåker.
Svar saknas.
Ytter-Lännås.
a) Sköta jemförelsevis bra. b) Sämre,
c) Mycket bra.
Dal.
a) Sköta i allmänhet jorden sj elfva,
b) Ehuru arrendatorerna hittills skött jor¬
den någorlunda, är den tid att motse, då
hemmanen ligga för fäfot, c) Befatta sig
ej med jordbruk.
Boteå.
a), b), c) Sköta ungefär lika och med lika
resultat. En och annan arrendator har
visat berömlig flit i nyodling af icke så
obetydliga marker. Endast en by skötes
af bolag. Ingalunda sämre än af bönderna.
Styrnäs.
a) Hafva intresse att bibehålla jordens
växtkraft och dermed hemmanets värde
samt sköta jordbruket efter omständig¬
heterna bra. b) Vansköta jorden, om ock
undantag finnas. De intressera sig endast
för skogsarbeten och deras skötsel af hem¬
manen öfvervakas ej heller af bolagen,
c) Sköta jordbruket väl. Hemmanen ligga
å goda afsättningsorter och hafva god till¬
gång på gödningsämnen.
Ofver-Lännås.
a) Sköta jordbruket någorlunda godt.
b) Dåligt, betydligt sämre än a), c) Någor¬
lunda, i allmänhet sämre än a).
Sånga.
a) Jordbruket har på senare tider gått
framåt: tidsenliga redskap användas, göd¬
ningsämnena tillvaratagas bättre än förr,
dikning sker, der sådan förr ej kommit i
fråga, och jorden beredes omsorgsfullare
för sådd. b) Sköta jordbruket fullt ut så
bra som a).
Nora.
1. a) Sköta öfvervägande temligen bra.
b) Finnas ej. c) Sköta mönstergillt.
2. a) Sköta ganska bra. b), c) = 1 b), c).
Bjertrå.
Svar saknas.
Skog.
1, 2. a) Sköta bra. b), c) Bolagshemman
finnas ej.
292
FKAGOENA 5—7. SOCKENOMBUD.
4. Södra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Sollefteå.
Föga skillnad mellan a), b) och c). Jem¬
väl en del bönder kunna försumma jord¬
bruket för skogskörslor. En gammal er¬
farenhet visar dock, att arrendehemman
blifva styfmoderligt skötta. Graningeverkens
aktiebolag sköter jordbruket utmärkt.
Ed.
a) Jordbruket har på de senare åren
betydligt drifvits upp. b) Sköta nog jor¬
den sämre än a), c) Bruka ej hemman.
Multrå.
Vid jemförelse mellan a) och b) måste
de senare anses vanvårda sina hemman,
c) Idka ej jordbruk.
Lånysele.
a) Sköta afgjordt vida bättre än b) och
utvidga odlingen, ehuru alltför sakta.
b) Odlingsarealen utvidgas icke utan sna¬
rare minskas, c) Sköta i ett och annat
fall mönstergillt. De flesta hemman, som
brukas af bolagen sjelfva,, skötas sämre än
böndernas eller också skötas de icke alls.
Graninge.
a) Sköta jorden utmärkt väl. b) Utmärkt
väl, till dess Graningeverkens aktiebolag
för några år sedan föreläde arrendatorerna
stränga kontrakt, hvilka fört med sig, att
många suga ut jorden för att före tillämnad
flyttning hinna att få största möjliga vinst
ur densamma, c) Sköta jorden utmärkt
väl.
Besele.
a) Sköta i allmänhet bättre än b).
c) Skota ej hemman.
Adals-Liden.
I. a) Sköta med få undantag någor¬
lunda. b) En del jemförligt med a) men i
allmänhet sämre än c). Jordbruket å de
få icke utarrenderade fjellhemmanen tyckes
så småningom komma att förfalla. Intet
hemman skötes af bolag.
2. a) Söka att göra sitt bästa, b) Skota
mindre väl, någon areal om sänder får
alltid växa igen. med skog. c) Bolagen
sköta hemmanen bra och så äfven tjenste-
männen, om de ha säkerhet att få bebo
hemmanet någon tid.
Junsele.
1. a) Högst få lefva uteslutande af jord¬
bruket. De fleste hafva skogsafverkning
och dithörande arbete till binäring, några
till hufvudnäring. b) Sköta öfverhufvud
taget så väl och så illa som bönderna. Lefva
hufvudsakligen af skogsafverkning och
timmerflottning med hvad dertill hörer och
hafva jordbruket till binäring. Dock sköta
några jordbruket mönstergillt, c) Bolagen
sjelfva drifva ej jordbruk; tjenstemännen
sköta jorden väl och äro i detta hänseende
goda föredömen för a) och b).
2. a) Sköta efter omständigheterna
någorlunda bra. b) I allmänhet mycket
dåligt, c) Bolagen sjelfva bruka ej någon
jord. Inspektörerna sköta sina boställen
bra och någorlunda lika med a).
3. a) Sköta någorlunda bra. b) Sämre,
c) Bättre.
Ramsele.
a) Sköta jorden efter råd och lägenhet
försvarligt, b) I allmänhet mycket dåligt.
Arrendatorn sitter löst på sin plats och
saknar den trygga ställning, som är förut¬
sättning för all ambition, c) Sköta i all¬
mänhet utmärkt.
Edsele.
a) Sköta jemförelsevis bäst. b) I all¬
mänhet betydligt sämre; såsom bisak till
timmerafverkningen. c) Utan gensägelse
sämst. De åtnöja sig med att taga de
sjelfväxande höskördarna och bruka, när
sådant ej längre går för sig, utarrendera
hemmanet eller lägga det öde.
FRAGORNA 5 — 7. SOCKEN OMBUD.
293
Helgum.
a) Sköta jordbruket icke fulldriftigt.
b) I följd af bristande medel öfverhufvud
sämre, c) Tjenstemännen sköta sina bo¬
ställen fullt lika godt som bönderna sköta
sina hemman; de öfriga hemmanen skötas
sämre än b).
Fjällsjö.
a) Sköta temligen väl. b) Visa afgjord
försumlighet, c) Tjenstemännens boställs-
hemman bebyggas storartadt, hvarjemte
jordbruket äfven skötes temligen väl. Men
till sådana hemman brukar innehafvaren
taga jemväl afkastningen från andra när¬
belägna bolagshemman, hvilka derigenom
lida och äfven i andra afseenden försummas
och få förfalla.
B odum.
a) Hålla jordbruket i någorlunda godt
skick, b) Sköta sämre än a); jorden åsido-
sättes och vanhäfdas. c) Bolägen bruka
icke sjelfva någon jord. Högst få hemman
finnas utan arrendatorer och dessa skötas
dåligt. De skördas endast, så länge något
växer.
Tåsjö.
a) Söka på bästa sätt sköta jordbruket,
b) Anse sig icke kunna vänta nytta i
framtiden af sina jordbruk, utan lemna i
allmänhet hemmanen till förfall, c) Bo¬
lagen sjelfva sköta ingalunda bättre än b);
men tjenstemännen ungefär som a).
5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Nordingrå.
1,2. a) Sköta jordbruket i allmänhet
rätt väl. b), c) Bolagshemman finnas ej.
Ullånger.
a) Sköta jorden relativt bra. b) Dåligt.
Den fattige arrendatorn har intet förlags-
kapital och ingen kredit. Icke ens sitt eget
arbete kan han egna sitt jordbruk, ty medan
han väntade på frukten af detta, skulle han
och hans familj svälta ihjel. Derför måste
han blifva daglönare åt den förste bäste,
under det jordbruket skötes som en bi¬
näring. Hans ställning är dertill allt för
osäker för att intressera honom för den
teg han odlar. I alla händelser känne¬
tecknas ett bolagshemman af illa under¬
hållna åbyggnader, illa dränerade och skötta
fält med öfverflöd endast på videbuskar, af
minskade skördar och nedgående kreaturs¬
stock, af en fattig åbo utan kommunala
och samhälleliga intressen och af en befolk¬
ning, som vegeterar, så länge det går.
c) Bolagshemman vid affärscentra eller
bebodda af bolagstjenstemän skötas bättre
än bondehemman, men torde ej drifvas som
affär utan tjena till att, oberoende af kon¬
junkturer, förse brukaren med landtmanna-
produkter. Mera aflägset liggande hemman
skötas afgjordt sämre, om de skötas alls.
Vibyggerå
a) Sköta enligt i orten gängse metoder,
ofta med otillräckliga arbetskrafter, b) A
bolagshemman, som sedan länge innehafts
af landbönder (tillfälliga årsarrendatorer)
och hvilka varit krononybyggen med flere
tusen hektar skogsmark, har afkastningen
minskats och jordbrukets utveckling häm¬
mats. Detsamma gäller ock c) de hemman,
som brukas af bolagen sjelfva, om ock
någon större tillbakagång ej kunnat konsta¬
teras å dem.
Nätra.
a) Jorden skötes år från år allt ändamåls-
enligare ej minst i följd af länsagronomens
verksamhet, b) Sköta under all kritik då¬
ligt, utom i ett fall, der en från landtbruks-
skola utgången person för längre tid arren¬
derar ett hemman, c) Skötseln god. I
allmänhet lika med böndernas, men med
mera tät omvexling mellan vall och hafre.
294
FRAGOKNA 5 — 7. SOCKENOMBUD.
Sidensjö.
a) Sköta jordbruket i allmänhet väl. b)
Egna sig hufvudsakligen åt bolagsarbete
och skota jordbruket i allmänhet dåligt.
Så fort ett hemman kommit i bolags ego,
plägar det vara omöjligt att åstadkomma
några förbättringar af bete medelst rödj-
ningar i utmark, stängsel byarna emellan,
gemensamma vägunderhåll o. dyl. »lag¬
arbete», enär arrendatorerna vägra deltaga.
Häraf uppstår mycken oenighet, c) Endast
ett mindre jordbruk, idkadt af bolagstjenste-
man, finnes, och det skötes väl.
Skorped.
a) Sköta jordbruket bättre och med större
intresse än förr. b) Med få undantag då¬
ligt. c) Sköta ej jordbruk.
Anundsjö.
1. a) Sköta jorden väl. b) Sämre än a);
undantag gifvas dock. c) Bättre än a).
2. a), b), c) Sköta ungefär lika: olik¬
heterna bero på individerna sj elfva och ej
på allmänna orsaker.
3. a) Sköta jorden bättre och med större
intresse än förut, b) Dåligt, med några
undantag, c) Sköta ej hemman.
6. Norra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Själevad.
a) Söka i de flesta fall att förbättra
hemmanen, b) Hafva hvarken tid, intresse
eller förmåga att sköta jordbruket, som
också försämras, c) Invid sågverken äro
hemmanen, med riklig tillgång å gödnings¬
ämnen och med goda afsättningsförhållan-
den, väl skötta. Bolagens tjensteman, som
bo mera aflägset, bruka hemmanen i de
flesta fall lika dåligt som arrendatorerna.
Mo.
a) Sköta jorden något så när mönster¬
gillt, men i fall, der de sysslat med bolags-
arbeten, har jordbruket gått tillbaka till
en temligen låg ståndpunkt, b) Använda
större delen af sin tid i bolagens tjenst
och sköta jordbruket mycket klent, c)
Obekant.
Björna.
a) Sköta jorden bättre än b), som ju ej
hafva det intresse, som följer eganderätten.
c) Blott två hemman skötas af bolags-
tjenstemän ungefär som af arrendatorer.
Arnäs.
a) Sköta jorden rätt bra. b) Kan ännu
ej säkert bedömas, c) Sköta mönsergillt.
Gideå.
a) Skötseln någorlunda, b) Betydligt
sämre, c) Erfarenhet saknas.
Trehörning sjö.
a) Sköta jorden i allmänhet väl. b) De,
som hafva arrenden å 40 år, sköta jorden
ganska väl, ehuru icke lika bra som bön¬
derna. Eljest gäller, att b) under vin¬
trarna äro för mycket upptagna af skogs¬
körsel- för att kunna hinna att sköta jor¬
den som sig bör. c) Sköta ej hemman.
Grundsunda.
1. 2. a) Sköta jorden i regel mycket
väl. b) Arrendehemman ligga oftast i den
allra största vanvård. Arrendatorn egnar
sin hufvudsakliga arbetstid åt kör- och
andra förtjenster. c) Sköta i jemförelse
med bönderna mycket vårdslöst och van¬
häfda hemmanen i oroväckande grad. De
hemman, som ligga nära sågverk, der gödsel
och spillning utan vidare kostnad kan an¬
skaffas, utgöra dock undantag.
FRAGORNA 5 — 7. SOCKENOMBUD.
295
IV. Jemtlands län.
1. Jemtlands Östra fögderi.
Bagunda.
1. a) Sköta jordbruket i allmänhet val.
b) Till en mindre del val. c) Sköta icke
något jordbruk.
2. a) Rätt försvarligt, b) Ofta mindre
väl. c) = 1 c).
3. a) I de allra flesta fall väl. b) Del¬
vis väl. Den, som har något kapital, kan
skota hemmanet väl, men icke den, som
måste skuldsätta sig för dragare och red¬
skap, hvilka i flesta fall bli af sämre be¬
skaffenhet. c) = 1 c).
Hellesjö.
a) Sköta jorden i allmänhet bäst. b) j
Arrendehemmanen äro med få undantag-
vanskötta. c) En del sköta jorden någor¬
lunda, en del utmärkt.
Håsjö.
a) Ett mindre antal sköter jordbruket j
väl; flertalet, särskildt de, som upplåtit
skog på arrende, mindre väl, dertill de
lättare åtkomna förtjensterna vid skogs¬
avverkningarna äro anledningen, b) Van¬
vårda, med ett undantag, jordbruket. Ingå
nyodlingar. För många hästar hållas på
grund af skogsafverkningen. Gödseln af
dessa stannar i skogarna och ersättning
genom komposter sker icke. Genom tidigt
börjad och i det yttersta utdragen skogs-
körning medhinnes icke omplöjning af ut¬
vuxna gräsvallar, som derför mosslöpa.
Vidare sker ej heller behörig djupplöjning, j
i följd hvaraf öfverstå jordlagret utsuges.
Gödseln från den allt för ringa ladugårds-
besättningen utföres på olämplig tid och
olämpligt sätt. Hvad nu är sagdt gäller
i mindre utsträckning somliga bondehem¬
man, men å dessa sker i många fall rät¬
telse. c) Idka icke jordbruk.
Fors.
1. a) Bönder, som hafva skog till afsalu,
skota sina hemman jemförelsevis väl. b)
Olika, beroende på deras ekonomiska ställ¬
ning, som dock merendels är så dålig, att
de för sin existens måste offra större delen
af sin tid till biförtjenster. c) De tjenste-
män, som förfoga öfver behöfliga medel,
sköta jorden väl.
2. a) De, som ega resurser, sköta jord¬
bruket i allmänhet ganska bra. De, som
äro hänvisade till biförtjenster, sköta sämre,
b) == 1 b), c) Endast två hemman skötas
af tjensteman, och de skötas fullt jemför-
ligt med de bästa af bondehemmanen.
Stugun.
1. a) De, som ega sparad skog, sköta
jordbruket mönstergillt: årligen odlas,
kreatursstocken ökas och under goda år
afyttras jemväl något spanmål. b) Arrenda-
torerna kunna ej vara göda jordbrukare,
enär deras ekonomi ej tillåter det. Sjelf
har arrendatorn ej krafter att ensam ut¬
föra de arbeten, som fordras, och till leg¬
ning af arbetare saknar han medel. Ofta
saknar han ock god vilja. Sådana arrende-
h em man sjunka derför öfver allt nedåt i
underhåll af såväl hus som jord. c) Sköta
jemförelsevis väl de tegar, som af ålder
varit brutna, men de nyodla icke. Bolags-
hemman, hvarå tjensteman är placerad,
utmärker sig för yttre och inre glans.
2. a) Sköta bättre eller sämre allt efter
insigter och tillgångar. b) Ojemförligt
sämre, c) Endast ett fall; hemmanet skötes
ungefär som ett bondehemman.
Borgvcittnet.
a) Sköta jordbruket i allmänhet ganska
godt efter ortens förhållanden. Permanenta
vallar hafva allmänt utbytts mot s. k.
koppelbruk med 3—5-åriga vallar, b) Sköta
allmänt dåligt och mycket sämre än a).
296
FRÅGOKNA 5 — 7. SOCKENOMBUD.
Vallarna utsugas och vändas mera sällan,
c) Sköta ej hemman.
Befsund.
a) Sköta jordbruket i allmänhet på för-
åldradt sätt, men icke illa. Ordnadt vexel¬
bruk blott i enstaka fall. b) I allmänhet
ganska dåligt, vida sämre än a), c) Lika,
om ej bättre än a).
Nyhem.
a) Sköta otvifvelaktigt med intresse och
omsorg, men i de flesta fall, af brist på
bättre kännedom i jordbruk, efter föråldrade
metoder, b) Som arrendekontrakten i all¬
mänhet gälla endast några få år, hysa
arrendatorerna mindre intresse för jord¬
bruket och uraktlåta att nedlägga några
väsentliga arbeten derå. c) Sköta icke
några hemman.
Bodsjö.
a) Sköta hemmanen i allmänhet med in¬
tresse och god afkastning, b) Vanligen
ganska dåligt, gränsande till vanhäfd, i en¬
skilda undantagsfall = a), c) Blott ett så¬
dant hemman finnes och det skötes ungefär
som ett bondehemman.
Sundsjö.
a) Sköta jordbruket som hufvudnäring
med förbättrande af jorden och använd¬
ning af konstgödning, tidsenligare redskap
o. s. v. b) Sköta jordbruket som binäring
till skogsafverkningen med allt större för¬
sämring af jordbruket, c) Sköta icke hem¬
man.
Bräcke.
a) Hålla den odlade jorden i kultur och
försämra åtminstone icke densamma, b)
Flere exempel förekomma derpå, att odlad
jord utlägges till bete och småningom lem-
nas att beväxas med skog, förutom det
att åbyggnaderna å till ett bruk samman¬
slagna hemman lemnas att alldeles för¬
falla. c) Ett af bolagstjensteman skött
hemman finnes, och det skötes ungefär på
samma sätt som vanligt bondehemman.
Brunflo.
a) Skota bättre än b), b), hvaraf rätt många
finnas, sköta i regel rätt dåligt.
Marieby.
Ett enda, nyligen inköpt bolagshemman
finnes.
Lockne.
a) Efter jernvägens tillkomst har jord¬
bruket och boskapsskötseln bedrifvits mera
intensivt, b) Sköta hemmanen så att säga
endast för dagen, de söka biförtjenster,
och vanvårda hemmanet. När de bli för
mycket skuldsatta, uppsägas de till afflytt¬
ning och arrendera då af något annat
bolag. De deltaga icke i de samfällda ar¬
beten, som ofta förekomma inom byalagen,
såsom gärdesgårdars stängande, väganlägg-
ningar m. m. Ofta hafva de inga bindande
arrendekontrakt uppsatta och tro sig der¬
igenom vara brukare endast för dagen,
c) Bolagen vidtaga ej några förbättringar
å hus eller jord. De taga under de första
åren största möjliga skörd och låta, när
hemmanet blifvit utsuget till såväl jord
som skog, utarrendera eller sälja det¬
samma.
Näs.
a) Sköta i allmänhet efter bästa för¬
måga, om ock de genom trävaruindustrien
uppdrifna arbetspriserna omöjliggöra odling,
b) Skogsförtjensten är hufvudsak. Jord¬
bruket är bisak och skötes derefter, c)
Drifva intet jordbruk.
Blackås.
a) Sköta med få undantag bra. b) Van¬
vårda i allmänhet jordbruket, en del sköter
det under all kritik uselt, c) Sköta icke
här något jordbruk.
2. Jemtlands Norra fögderi.
Lit.
a) I rätt många fall drifves jordbruket
med synnerlig omsorg och omkostnad, men
FRAGORNA 5
SOCKEN OMBUD.
297
afkastningen står i intet fall i något godt
förhållande till de å jorden nedlagda kostna¬
der. Orimligt dyra arbetskrafter förorsaka
jordbrukaren ett allt för dyrt arbete. Brist
på kommunikationer nedsätter mycket pri¬
set å jordbruksalster. b) Hvarken vilja
eller kunna sköta jordbruket med större
omsorg eller kostnad, c) Sköta ej jord¬
bruket så illa, då de naturligtvis ej be¬
höfva så noga se efter, att det bär sig.
Kyrkås.
a) Förbättra och utvidga sina jordbruk.
b) Hafva föga intresse att göra förbättrin¬
gar och verkställa sällan andra arbeten
än de nödvändigaste för sådd och skörd.
c) Sköta icke något hemman.
Häggenås.
a) Sköta jorden med ganska god flit.
b) Något sämre än a), c) Fullt lika bra
som a).
Föllinge.
a) Sköta jordbruket efter ortsförhållanden
och bruk i allmänhet väl. b), som oftast
äro fattiga och genom skogsafverkning hos
bolagen aftjena arrendet och fylla nödiga
lefnadsbehof, sköta med få undantag uselt.
c) Sköta ungefär lika som a).
Laxsjö.
a) I allmänhet efter gamla metoder; men
i mån af insigt och ekonomisk förmåga
försökas i allmänhet nya jordbruksredskap,
b) Glöra endast de arbeten, som fordras
för att förr eller senare helt utsuga den
redan odlade jorden, c) Idka ej jordbruk.
Hot agen.
a) Sköta efter ortens bruk godt. b) Med
få undantag uselt, c) Sköta icke hemman.
Hammerdal.
I. a) Böndernas skötsel af jordbruket
bestämmes hufvudsakligen dels af olika
uppfattning om bästa metoden dels af olika
fallenhet för jordbruksyrket och dels af
olikheten i bergningsvillkor och tillgången
å egna arbetskrafter, b) Underkasta sig
inga andra uppoffringar för jordbrukets
bedrifvande än sådana, som icke kunna
undkommas. c) Skötseln fullt jemförlig
med, om icke bättre än de flesta bönders.
2. a) Betydligt återstår att önska i fråga
om jordbrukets skötsel, om än föråldrade
metoder fått vika, b) Sköta för det mesta
dåligt och betydligt sämre än a), hvilket
i någon mån torde bero deraf, att arrende¬
tiden är begränsad till 5 högst 20 år samt
att arrendatorerna måste skaffa sig bi¬
inkomster genom arbete i skogarna; sär-
skildt med afseende å husens underhåll
förefaller det, som om bolagen ansåge det
bäst, att husen ju förr dess hellre för¬
svunne, för att möjligen ersättas med något
annat. Arrendatorerna få knappast rätt
till husbehofsved. c) De få bolagstjenste-
män, som här idka jordbruk, sköta jord¬
bruket fullt ut lika bra och i de flesta fall
bättre än bönderna.
Gåxsjö.
b), som alltid ha kort arrendetid, sköta
jorden sämst, c) De få hemman, som skötas
af bolagen och användas som boställen åt
deras tjensteman, torde skötas i likhet med
bättre bondhemman.
Ström.
1. a) Sköta i allmänhet väl de hemman,
der egna arbetskrafter finnas, b) I allmän¬
het dåligt, c) Bolagen sj elfva så igen
åkern till gräsvall och skörda, så länge
gräs växer. Tjenstemännen skörda i all¬
mänhet foderväxter och potatis.
2. a) Sköta efter bästa förmåga, b)
Åtminstone de flesta ganska dåligt och
sämre än a), c) De små jordstycken, som
bolagstjenstemän bruka, skötas ganska väl,
men odlingar verkställas icke.
Alanäs.
I. a) Några bönder sköta hemman på
rationellt sätt, som manat till efterföljd
38
298
FRÅGORNA 5-7. SOCKENOMBUD.
och äfven visat sitt inflytande, b), c) Så
få bolagshemman finnas, att jemförelse af
värde ej kan göras. Det enda hemman,
som skötes af en bolagstjensteman, vårdas
godt.
2. a) Sköta jordbruket någorlunda, en
del bra. En del, som af ekonomiska skäl
sysslar mycket med bolagsarbete, åsido¬
sätter något jordbruket, b) Betydligt sämre
än a); de äro mera måna om de kontanta
inkomsterna från bolagsarbeten. Det händer
ofta, att samma åker i flera år besås med
korn. En del begagna aldrig öppen jord,
utan skörda endast växande foder årligen,
c) Af bolag skötes ingen annan egendom
än ett försöksfält, som gödslas med konst¬
gjorda gödningsämnen och hvarifrån hela
foderskörden bortföres. Bolagstjenstemän
idka något mindre jordbruk, som skötes
någorlunda bra.
Frostviken.
1. a) Odla jorden efter förhållandena i
orten någorlunda väl. b) Illa. Vanligen
fattiga, syssla de mest med bolagsarbeten.
c) Bolagen sköta sällan några hemman
sjelfva, men göra de det; så förfalla hem¬
manen snart och blifva skogsmark. Bolags-
ombuden sköta sina boställen någorlunda.
2. a) Odla jorden efter ortens förhål¬
landen relativt väl. Större odlingar skulle
säkerligen företagas, om bättre kommunika¬
tioner funnes, b) Endast högst få kunna
sägas odla jorden; så fort bonden blir ar¬
rendator, synes hans intresse för jordens
skötsel försvinna, c) I hufvudsak = 1 c).
Rödön.
a) Sedan mejerihan dteringen numera all¬
mänt kommit till stånd och ladugårds-
skötseln ej så obetydligt uppdrifvits, hafva
bondehemmanen blifvit bättre häfdade och
lemnat bättre skördar, b) Sköta sämre än
a), c) Sköta ungefär lika som a).
Näskott.
aj Egna sig hufvudsakligast åt jordbruket
och sköta detta bättre än c), b) Sköta
jorden sämst.
Aspås.
a) Sköta jordbruket i förhållande till
ekonomien jemförelsevis godt. b) I all¬
mänhet ytterst dåligt, med försämring af
hemmanet år från år. c) Idka ej jordbruk.
Ås.
a) Egna sig åt jordbruket och sköta följ¬
aktligen hemmanen efter ortens förhållan¬
den ganska bra. b) Bekymra sig föga eller
intet om jordbruket och vansköta hemma¬
nen. c) Bruka ej hemman.
3. Jemtlands Vestra fögderi.
Sunne.
a) Sköta jordbruket i allmänhet bra, men
många efter föråldrade metoder, b), c)
Pinnas ej.
Frösön.
Bolagshemman finnas ej, hvadan jem¬
förelse ej kan ske.
Hallen.
1,2. a) Sköta jorden mindre tillfreds¬
ställande. b), c) Endast ett bolagshemman
finnes och det skötes sämre än a).
Marby.
1. a) Sköta jordbruket någorlunda, b),
c) Finnas ej.
2. Alla hemman egas af bönder.
Norderön.
a) Sköta i allmänhet bra. b) Illa. c) Bruka
ej något hemman.
Oviken.
Bolagen ega endast ett fåtal hemman.
Skillnad i förevarande afseende mellan a),
b) och c) kan ej förmärkas.
Myssjö.
1. a) Sköta i allmänhet mycket bättre
än b) och c). Genom arrendesystemet lider
jordbruket i betänklig grad.