Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.
1
N:o 5.
Ank. till Rik sd. kansli den. 5 mars 1906, kl. 3 e. in.
Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för halm-
och bastflätor m. m.
(l:a A.)
I en inom Andra Kammaren väckt, till bevillningsutskottet hän¬
visad motion, n:o 118, har herr E. B. TF. Martin föreslagit,
»att Riksdagen måtte besluta,
l:o) att nu gällande tullsats å halm- och bastflätor, alla slag,
1 krona per kg., borttages; samt
2:o) att tullsatsen å hattar af halm, bast m. in. ogarnerade, 50 öre
per styck, höjes till 75 öre per styck och
tullsatsen å hattar af halm, bast in. m. garnerade, 75 öre per
styck, höjes till 1 krona per styck.»
Till stöd för ifrågavarande förslag anför motionären följande:
»Undertecknad har i anledning af framställning af flera kända
industriidkare, fastän ej på området sakkunnig, velat härmed framlägga
följande motion, då den däri afsedda fråga synes vara förtjänt af all¬
varligt beaktande.
För omkring 40 år sedan började här i landet tillverkas strå-
eller halmhattar på fabriksmässigt sätt, om än i mindre skala. Små¬
ningom har emellertid denna industri utvecklats därhän, att den nu i
15 större eller mindre fabriker sysselsätter mer än 1,100 arbetare och
har ett tillverkningsvärde af omkring 2 millioner kronor. Den kan ock
Bih. till Biksd. Prof. 1906. 5 Sarnl. 1 Afd. 5 Höft. (N:o 5). 1
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.
för närvarande fylla en rätt stor del af landets behof, men den skulle
kunna göra detta i ännu högre grad, därest icke tillverkningskostnaderna
och synnerligast den höga införseltullen å materialierna — flätor af
halm och bast — lade stora hinder i vägen därför. Det är obestridligt,
att den svenska stråhattindustrien kan såväl i afseende å kvalitet som
mångsidighet uthärda hvarje jämförelse med den utländska, men då,
detta oaktadt, importen af utländska hattar är så stor, att den under
år 1904 utgjorde 572,474 stycken, med och utan foder, mot 271,241
stycken under år 1895, och ökningen ensamt under året 1904 utgjorde
93,073 stycken, så är detta att tillskrifva den faktiska svårigheten för
de svenska fabrikanterna att kunna täfla i pris med de vida gynn¬
sammare ställda utländska fabrikanterna. Dessa utländska industriidkare
betala vida lägre arbetslöner än de hos oss gällande, och beträffande
särskildt de tyska fabrikanterna, så hafva de den betydande fördelen,
att största delen af de erforderliga materialierna tillverkas inom deras
eget land och således icke bära någon tull, under det att de svenska
fabrikanterna måste införskrifva allt hvad de behöfva för sin tillverk¬
ning och därför erlägga så hög införseltull, att den nuvarande skydds¬
tullen, 50 öre pr styck för ogarnerade hattar, därigenom fullständigt
absorberas.
Men om, oaktadt dessa svårigheter, det ändock hittills har lyckats
den inhemska hattindustrien att skaffa sig arbetsrum och afsättnings-
möjligheter, torde likväl förhållandet för framtiden blifva ett annat, ty
de förändrade tullförhållanden, som inom kort inträda i flera andra länder,
måste åstadkomma en synnerligen ojämn konkurrens och ingifva de all¬
varligaste farhågor för den svenska hattindustriens fortvaro. I Tyskland,
där man synes handla efter den principen att underlätta införseln af rå¬
varor och halffabrikat genom att nedsätta eller borttaga införseltullen
därå, men däremot belägga färdiga varor med högre tull för att däri¬
genom tillförsäkra det egna landets industri åtminstone största delen åt
den inhemska förbrukningen, har i den nya tulltariff, som träder i kraft
den 1 mars detta år, bland annat, vidtagits nedan nämnda förändringar.
Flätor af halm, bast etc., oblekta och ofärgade, hvilka förut dragit
eu tull af 18 pfennig eller 16 öre per kilogram, blifva tullfria, hvar-
jämte tullafgiften för flätor af samma ämnen, blekta eller färgade, sänkos
från 30 pfennig till 8 pfennig eller 7 öre per kilogram (Position 588).
För hattar af halm-, tagelflätor eller dylikt, ogarnerade, höjes
tullsatsen från 20 till 30 pfennig per styck samt för dylika hattar, gar¬
nerade, höjes tullen från 30 till 50 pfennig per styck (Position 541).
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.
Som häraf synes, har Tyskland trots dess egna stora halm- och
bastflätningsindustri likväl borttagit införseltullen å alla dylika flätor (ty
blekta eller färgade flätor införas säkerligen icke till detta land, hvarest
finnas de bästa färgerier och blekerier), medan samtidigt tnllsatserna å
färdiga hattar höjts med respektive 50 och 66 2/3 procent.
Af det anförda torde hvar och en tydligen kunna se, att den
största fara för vårt lands hela hattindustri redan står för dörren, och
att snabba och verksamma åtgärder måste vidtagas, om denna hotande
fara skall kunna afvändas. Ingen vill väl förneka, att denna industri,
ehuru ännu ej så stor, dock är värd att försvaras och stödjas genom
att åt densamma lämnas existens- och utvecklingsmöjligheter, och detta
så mycket hellre som ett dylikt stöd kan gifvas utan någon uppoffring
— det torde i stället komma att lämna vinst i dubbel bemärkelse.
Härvid bör ock märkas, att denna industri dock sysselsätter, såsom förut
nämnts, mer än 1,100 arbetare, hvaraf omkring 3U utgöras af kvinnor,
såväl unga flickor som äldre, för hvilka detta lätta arbete är särdeles
lämpligt och arbetsförtjänsten utan tvifvel väl behöflig. Att äfven förut¬
sättning för en stor utveckling af industrien förefinnes, torde framgå af
den uppgifna, betydande importen af hattar samt häraf, att behöfliga
arbetskrafter ännu aldrig saknats. Flera af de större fabrikerna äro
också redan nu så inrättade med lokaler, maskinerier och dylikt, att de
vid behof kunna utan svårighet fördubbla, ja, flerdubbla sin tillverkning.
Men hvarje utveckling omöjliggöres, därest icke de nuvarande
tullförhållandena omläggas i enlighet med den tyska principen: tull¬
frihet för råvaror, låg tull på halffabrikat och verkligt skyddande tull
på färdiga varor, som kunna tillverkas lika bra inom landet som i ut¬
landet.
De förändringar, som för stråhattindustriens stödjande lämpligen
torde böra vidtagas med afseende å införseltullen, äro, att nuvarande
tullafgiften å halm- och bastflätor, alla slag, 1 krona per kilogram, bort¬
tages, att tullafgiften å hattar, ogarnerade, 50 öre per styck, höjes till
75 öre per styck samt att tullafgiften å hattar, garnerade, 75 öre per
styck, höjes till 1 krona per styck.
Dessa föreslagna tullsatser blifva dock beaktansvärdt lägre än de
tullafgifter, som skydda den danska industrien, nämligen för ogarnerade
hattar 83 Vs öre per styck och för garnerade dylika 50 procent för¬
höjning, eller kronor 1,2 5 per styck.
Att halm- och bastflätor, hvilka tjäna såsom råmaterial för stråhatt-
industrien, äro belagda med en tull af 1 krona per kilogram, hvarigenom
varan fördyras med ända till 60 procent, torde icke kunna anses vara
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.
väl motiveradt. Halmflätning kan af naturliga skäl aldrig blifva någon
industri för vårt land, alldenstund ingen duglig eller lämplig halm kan
här erhållas. Flera försök hafva gjorts med stora uppoffringar, men
utan att ens i ringaste mån tillfredsställande resultat hafva ernåtts.
Måhända idkas ännu på någon ort i landet halmflätning såsom hem¬
slöjd, men dylik vara skulle i anseende till sin ojämnhet och andra
olägenheter säkerligen icke vara användbar för fabriksmässig hattill¬
verkning. Förutsatt, att någon dylik hemslöjd ännu bedrifves, kan den¬
samma dock ej uppgå i värde till ens ett par tusen kronor, och det
kan därför icke vara skäligt eller lämpligt att fördenskull belasta
hattindustrien med en »skyddstull» af 1 krona per kilogram å dess
råmaterial. — Bastflätor tillverkas ingenstädes inom vårt land, hvadan
tullen å desamma är ännu mera omotiverad. Det enda rimliga motivet
för tullens bibehållande å halm- och bastflätor skulle måhända vara in¬
komsten för staten; men som importen af dylika flätor under år 1904
utgjorde endast 69,000 kilogram, skulle den minskning af tullinkomsterna,
som blefve en följd af denna tullafgifts borttagande, helt visst icke
kunna anses vara för staten af den vikt, att, äfven om nämnda minsk¬
ning icke blefve utjämnad genom annan direkt inkomst, densamma icke
helt uppvägdes därigenom, att den inhemska industrien komme att höjas
samt större och bättre tillfällen till arbetsförtjänst beredas för ett stort
antal personer, som eljest icke hafva många utsikter till själfförsörjning.
Förlusten för det allmänna blefve sannerligen bra mycket större, om
alla arbetslöner för de tillverkade strähattarna skulle gå till utlandet.
Nu torde emellertid staten åtminstone till en tid kunna erhålla en mot
tullafgiften å flätorna svarande inkomst genom den här föreslagna, för¬
höjda tullen å garnerade och ogarnerade hattar, ty ehuru förändringen
med all sannolikhet skulle komma att verka hämmande på importens
hastiga ytterligare tillväxt, så är det dock gifvet, att importen icke kan
annat än småningom nedbringas genom den högre skyddstullen. De
svenska fabrikanterna skulle nämligen genom tullens borttagande å
flätorna och förhöjningen af tullen å hattarna komma endast i en helt
obetydlig bättre ställning gentemot de utländska konkurrenterna än
den de för närvarande intaga.
Då det dock genom de nu ifrågasatta tullförändringarna skulle
beredas konkurrensmöjlighet för den inhemska hattindustrien på basis
af med den utländska industrien någorlunda jämförliga och jämställda
förhållanden och därmed utsikter öppnas till utvidgad arbetsförtjänst för
ännu flera af vårt lands kvinnliga och manliga befolkning, synas afgö-
5
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.
rande skäl tala till förmån för genomförande af ofvan omförmälda
ändringar i gällande tulltaxa.»
Halmflätor hänföras enligt gällande tulltaxa till rubriken halm,
andra arbeten, ej specificerade, och draga följaktligen en tull af en
krona för kilogram.
Bastflätor tullbehandlas såsom korgmakararbeten, andra slag, lika¬
ledes efter en tull af en krona för kilogram.
Rörande artikeln hattar innehåller gällande tulltaxa följande:
Kvantitet för
tullberäk¬
ningen.
|
Tullsats.
|
1 stycke
|
Kronor
4
|
öre
|
1 stycke
|
O
u
|
—
|
1 stycke
|
—
|
40
|
1 stycke
|
|
75
|
1 stycke
|
|
50
|
Hattar:
fruntimmers-, med blommor, plymer eller spet¬
sar monterade, alla slag ..............................
andra slag, färdiga eller halffärdiga:
af hel- eller halfsiden, fälbhattar inberäknade
af vaxduk; äfvensom oljade hattar elleij
af annat ämne:
försedda med foder, svettrem, band eller
annat dylikt tillbehör ..............................
utan sådant tillbehör ................................
Anm. 1. Äro hattarna sammansatta af flera materialier,
förtullas de såsom hattar af det ämne, hvaraf de
hufvudsakligen bestå.
Anm. 2. S. k. filtstumpar, synbarligen ämnade till
hattar, förtullas såsom hattar.
Halm- och bastflätor finnas icke särskildt upptagna i den officiella
införselstatistiken, utan ingå halmflätor under arbetad halm, ej speci¬
ficerade arbeten, samt bastflätor under korgmakararbeten, andra slag.
Importen af dylika flätor kan följaktligen icke uppgifvas. Det har lik¬
väl ansetts lämpligt att meddela uppgifter rörande myckenheten och
värdet af den import af halm- och korgmakararbeten, som äger rum;
varande dessa uppgifter, hvilka afse åren 1895—1904, sammanförda i
här nedan intagna tabell.
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5
År.
|
Halmarbeten,
|
ej specificerade.
|
Korgmakararbeten, andra slag.
|
Kvantitet.
|
Värde.
|
Kvantitet.
|
Värde.
|
|
Kg-
|
Kr.
|
Kg-
|
Kr.
|
1895 .................
|
33,234
|
166,170
|
18,710
|
93,550
|
1896 .................
|
39,631
|
198,155
|
22,072
|
110,360
|
1897 .................
|
48,773
|
243,865
|
22,362
|
111,810
|
1898 ................
|
72,191
|
360,955
|
26,704
|
133,520
|
1899 ..................
|
42,367
|
211,835
|
30,087
|
150,435
|
1900 .................
|
53,360
|
266,800
|
33,487
|
167,435
|
1901 .................
|
53,082
|
265,410
|
30,725
|
153,625
|
1902 .................
|
56,014
|
280,070 |
|
23,277
|
116,385
|
1903 .................
|
46,706
|
233,530
|
23,511
|
117,555
|
1904 .................
|
69,290
|
346,450
|
29,942
|
149,710
|
Tillverkningen inom landet af hattar af alla slag samt införseln
till riket af hattar af andra slag än monterade fruntimmershattar samt
af annat ämne än hel- eller halfsiden eller vaxduk har, såvidt af den
officiella statistiken kunnat inhämtas under åren 1895—1904, ägt rum
i den omfattning nedanstående tabell utvisar. Härvid anser sig ut¬
skottet dock böra erinra, att ifrågavarande införsel endast till en mindre
del omfattar hattar af halm eller bast.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.
7
År
|
Hattfabriker
c ■ • md ■ ■
|
Införsel
af hattar af andra slag än monterade frun- i
timmershattar samt af annat ämne än
hel- eller halfsiden eller vaxduk
|
Antal
|
Tillverknings¬
värde
|
Med foder, svettrem,
band eller annat dylikt
tillbehör
|
Utan sådant tillbehör
|
Kvantitet
|
Värde
|
Kvantitet
|
Värde
|
|
|
Kr.
|
St.
|
Kr.
|
St.
|
Kr.
|
1895 ............
|
7
|
961,506
|
183,764
|
720,556
|
87,477
|
87,477 j
|
1896 ............
|
11
|
1,874,420
|
227,658
|
859,118
|
106,587
|
106,587
|
1897 ............
|
12
|
2,203,540
|
303,081
|
1,198,335
|
114,128
|
114,128
|
1898 ............
|
12
|
2,346,567
|
263,621
|
1,316,248
|
157,407
|
157,407
|
1899 ............
|
14
|
2,487,877
|
303,213
|
1,515,600
|
195,990
|
195,990
|
1900 ............
|
16
|
2,933,792
|
324,034
|
1,619,645
|
165,246
|
165,246
|
1901 ............
|
15
|
3,094,890
|
256,992
|
1,284,816
|
177,552
|
177,552
|
1902 ............
|
16
|
2,921,492
|
273,493
|
1,367,312
|
194,831
|
194,831
|
! 1903 ............
|
16
|
3,005,636
|
261,452
|
1,307,068
|
217,949
|
217,949 ’
|
I 1904 ............
|
—
|
—
|
285,808
|
1,428,344
|
286,666
|
286,666
|
Hvad först angår motionärens förslag om borttagande af gällande
tullsats å halm- och bastflätor, synes frågan härom böra till icke oväsentlig
del bero därpå, huruvida dylika flätor för närvarande tillverkas inom
landet eller inom den närmaste framtiden kunna tänkas blifva föremål
för inhemsk tillverkning. I detta afseende har utskottet velat meddela
följande. Enligt hvad utskottet inhämtat, förekommer halmflätning såsom
hemslöjd å några platser inom Dalsland, företrädesvis inom Årtemarks
socken. Befolkningen lämnar vanligen halmflätor och halmhattar till
ortens handlande i utbyte mot andra varor för eget bruk. Den ifråga¬
varande tillverkningen afser dock endast flätor och hattar af gröfre slag.
Äfven på några andra platser i riket, nämligen vid Riseberga i Skåne,
i närheten af Hallsberg i Närke samt på Gottland, förekomma liknande
tillverkningar. De torde emellertid icke vara af någon större betydelse,
och hvad särskildt beträffar den tillverkning, som äger rum på Gottland,
lära dess produkter icke ens finna marknad utom ön.
8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.
Af det anförda framgår, att den obetydliga tillverkning af halm¬
flätor, som förekommer inom landet, uteslutande afser gröfre flätor och
att den bedrifves endast såsom hemslöjd. Att densamma icke vunnit
någon mer afsevärd omfattning, torde vara beroende på beskaffenheten
hos den halm, som finnes att tillgå. Denna är nämligen synnerligen
grof och lämpar sig följaktligen endast för sämre och billigare'flätor.
De hattar, som på detta sätt tillverkas, äro ock af gröfsta slag, och
deras försäljningspris i minut torde icke uppgå till mer än 25 å 40 öre
för styck.
Det lärer alltså få anses visst, att någon finare stråflätning icke
förekommer här i landet, och man torde icke ens hafva att räkna med
möjligheten af en dylik tillverkning, då för ändamålet lämplig halm icke
kan här erhållas.
Under sådana förhållanden synes icke något vara att erinra mot
att den svenska stråhattindustrien till skydd mot utländsk konkurrens
beredes den lindring, som är att finna i tullfrihet för det från utlandet
införskrifna materialet. Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att
enligt den nya tyska tulltaxan, som trädt kraft den 1 innevarande mars,
tullfrihet medgifvits för oblekta och ofärgade flätor af ifrågakomna slag,
hvilka förut dragit en tull af 18 pfennig för kilogram.
Vidkommande härefter motionärens förslag i öfrigt eller att tullen
å garnerade och ogarnerade hattar måtte höjas, synes redan genom den
nyss föreslagna åtgärden, därest denna varder genomförd, tillräcklig
lindring hafva beredts den ifrågavarande fabrikationen. Behofvet att
därutöfver bereda densamma ytterligare förmåner i form af ökadt skydd
för dess tillverkningar synes utskottet icke vara ådagalagdt. Utskottet
har alltså funnit sig böra afstyrka bifall till motionärens framställning
i denna del.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer bevillnings¬
utskottet,
Do) att Riksdagen, med bifall till nu förevarande
motion, såvidt den rör tullfrihet för halm- och bast¬
flätor, måtte besluta,
a) att artikeln halmflätor förklaras tullfri samt
att i följd häraf rubriken n:o 201 i gällande tulltaxa
skall erhålla följande förändrade lydelse:
Halm:
oarbetad, äfvensom halmrep och halmflätor .. fria;
och
9
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.
b) att artikeln bastflätor likaledes förklaras tullfri
samt att i följd häraf rubriken n:o 26 i gällande tull¬
taxa skall erhålla följande förändrade lydelse:
Bast, Bastrep och Bastmattor
äfvensom Bastflätor....................................... fria
samt
2:o) att Riksdagen, med afslag å berörda motion,
i hvad den afser höjande af tullen å dels garnerade
och dels ogarnerade hattar af halm, bast, m. m., måtte
besluta, att nu gällande tullsatser å omförmälda slag
af hattar skola bibehållas oförändrade.
Stockholm den 3 mars 1906.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. C AVALLI.
Herr Hammarström har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.
Bih. till Biksd. Prof. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 5 Raft.
2