Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
1
N:o 13.
Ank. till Riksd. kansli den 20 april 1906, kl. 2,3 0 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om tull å mursten och
taktegel.
(l:a A.)
I en inom Andra Kammaren af herr H. Andersson i Grimbo jämte
två andra af kammarens ledamöter väckt motion, n:o 115, har fram¬
ställts yrkande, »att Riksdagen måtte besluta ett sådant tillägg i gällande
tulltaxa, att vanlig mursten måtte åläggas en tull af 3 kronor per
1,000 stycken och taktegel (takpannor) 4 kronor per 1,000 stycken,
och att samma tull så fort ske kan måtte träda i kraft.»
Till stöd för berörda yrkande hafva motionärerna användt en
motivering, som — med uteslutande af i densamma intagna statistiska
uppgifter, i afseende å hvilka utskottet tillåter sig att hänvisa till nedan
införda tabellariska öfversikt — är af följande lydelse:
»På grund af den stora utländska konkurrens, vår tegelindustri,
förnämligast den på västkusten, är utsatt för, hvilken konkurrens på
senare åren utvecklat sig därhän, att en kolossal import af mursten
och taktegel ägt rum, som hotar att tillintetgöra hela den på västkusten
varande fabrikationen af dessa artiklar, ha vi ansett, att något från
Riksdagens sida bör göras för att från undergång rädda denna för vårt
land så viktiga näring.
Uti närlagda skrifvelse från tillverkare finnas flera för skydd
talande skäl anförda. Enligt kommerskollegiums officiella statistik var
Sveriges import i rundt tal:
Bih. till Riksd. Prat. 1906. 5 Samt. 1 Afd. 13 Höft. (N:o 13.) 1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
För år 1905 saknas exakta uppgifter, men är def bekant, att
importen särskildt från Norge detta år varit afsevärdt högre än någonsin.
Våra tillverkare hafva nedlagt stort kapital i maskiner, redskap,
ugnar och byggnader m. m., hvilket kapital det bör vara Riksdagens
plikt att på föreslaget sätt skydda, hvarigenom våra tillverkare äfven
sättas i tillfälle att fortfarande bereda sysselsättning åt det stora antal
arbetare, som af denna industri ha sitt uppehälle.
Då äfven, som framgår af en annan här bifogad skrifvelse, 25
stycken byggmästare uttalat sig för den af tillverkare begärda tullen
på mursten, torde detta utgöra ett kraftigt skäl för behöfligheten af
samma.»
Den i motionen åberopade skriften från tegeltillverkare är under¬
tecknad af nitton fabrikanter af mursten och taktegel inom västra
Sverige och lyder sålunda:
»Till följe det tryckta läge, uti hvilket vår industri kommit, få
undertecknade, fabrikanter af mursten och taktegel, härmed vördsamt
begära, att Ni hos Riksdagen ville göra framställan om att Riksdagen
måtte genom beslutandet af eu lämplig tull skydda vår industri, som
eljest hotas med undergång.
Att vår industri kommit i ofvannämnda belägenhet är orsakadt
af flere omständigheter, såsom stegrade arbetslöner m. in., men hufvud-
sakligast på grund af obehörig utländsk konkurrens, förnämligast från
Norge.
Då någon nedgång i arbetslönerna eller importen icke kan för¬
väntas, våga vi hoppas, att statsmakterna skola behjärta vår billiga
framställan om skydd.
Att Norge med fördel kan upptaga en konkurrens på Sverige
framför våra egna tillverkare är förnämligast att söka däri, att Norge
dels häfver en för ändamålet mera lättarbetad lera, och dels att de flesta
norska tegelbruken äro belägna i omedelbar närhet af sågverk, hvarifrån
de så godt som för intet erhålla en stor del bränsle, som svenska närings¬
idkare nödgas köpa. Kommer härtill, att de norska tegelbruken genom
sitt läge vid hafsvikar kunna lasta ur ugn direkt å fartyg, hvarigenom
inga kanal- eller slussafgifter drabba transporten från Norge till Sverige,
såsom fallet är vid transport af mursten och taktegel från flera bruk
vid Göta älf, torde tillräckliga skäl vara anförda om de norska brukens
gynnsamma ställning framför de svenska.
Enligt Norges nya, under sistlidne augusti månad utfärdade tull¬
taxa är taktegel af ordinärt slag belagdt med en tull af kronor 5 per
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 3
1,000 stycken och taktegel af prima beskaffenhet med kronor 7: 50 per
1,000 stycken.
Genom denna höga tullsats är all tanke på framtida export af
taktegel på Norge utesluten.
Beträffande åter vanlig mursten är denna i Norge tullfri, då ingen
import af sådan sker.
Enligt norsk statistik har till Sverige exporterats i rundt tal
år 1899 111/* millioner stycken mursten
» 1900 5 » » )>
» 1901 12 » » »
» 1902 21 » » >j
och hvilken skada denna export åstadkommer för de svenska tillverkarna,
torde ej behöfva närmare påvisas.
Då det är allom bekant, att vårt land har god tillgång på för
ändamålet lämpligt materiel, torde detta utgöra ännu ett skäl att skydda
svenskt arbete och kapital.
Af anförda torde det vara uppenbart, att ett tullskydd är nöd¬
vändigt, och anse vi, att en tull af 3 kronor per 1,000 stycken af vanlig
mursten och 4 kronor per 1,000 stycken taktegel är mycket rimlig.»
Vid motionen finnes jämväl fogad en af tjugufem byggmästare i
Göteborg undertecknad skrift, däri desse, med instämmande i före-
nämnda framställning från åtskilliga tegel bruksägare, anfört, att enligt
deras åsikt en tull af tre kronor för ettusen stycken murtegel icke
komme att nämnvärdt inverka till varans fördyrande, men däremot
skulle förhjälpa våra tegelbruksidkare till en bättre och säkrare afsätt¬
ning af deras tillverkningar samt åstadkomma sundare ekonomiska för¬
hållanden såväl bland dem som ock bland de inom tegelbruksindustrien
anställda arbetare, hvarjämte i skriften framhållits, att genom ett d}dikt
tull skydd vårt land skulle tillförsäkras de stora summor, som nu ut-
gåfves till Norge för nämnda vara.
Rikets in- och utförsel af mur- och klinkertegel samt taktegel
jämte tillverkningen inom landet af nämnda artiklar har, såvidt af den
officiella statistiken kunnat inhämtas, under nedannämnda år omfattat
de i efterföljande tabell upptagna kvantiteter; varande däri särskildt
angifvet, huru stor de! af de införda kvantiteterna kommit från Norge.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
|
|
I n f ö
|
r s e 1.
|
|
Utförsel. Tillverkning.
|
Mur- och. klinkertegel.
|
Taktegel.
|
|
|
|
År.
|
Hela in- Införseln från
förseln. Norge.
|
Hela in¬
förseln.
|
Införseln från
Norge.
|
klinkertegel.
|
Taktegel. klinkertegel.
|
Taktegel.
|
St. |
|
st.
|
St.
|
St.
|
st.
|
st. ! st.
|
St,
|
1895
|
5,591,337
|
5,204,142
|
1,782,139
|
1,772,929
|
25,283,553
|
45,200 —
|
|
1896
|
8,919,845
|
8,434,167
|
1,599,081
|
1,597,881
|
24,934,601
|
36,325 246,666,9471
|
14,965,100
|
1897
|
13,501,891
|
11,746,553
|
1,724,246
|
1,721,646
|
22,860,007
|
37,750 270,527,000!
|
17,144,000
|
1898
|
21,214,218
|
15,908,820
|
1,420,587
|
1,407,991
|
29,353,071
|
16,000 298,300,394;
|
19,836,960
|
1899
|
15,330,388
|
12,074,295
|
838,380
|
818,510
|
32,964,266
|
38,650 319,169,660
|
18,447,737
|
1900
|
6,964,197
|
6,509,050
|
1,097,407
|
1,045,898
|
41,231,159
|
42,110 285,994,053
|
28,018,696
|
1901
|
13,318,147
|
12,987,870
|
1,089,389
|
1,000,968
|
39,926,694
|
18,340 282,444,142
|
20,942,522
|
1902
|
22,816,975
|
21,670,293
|
1,290,194
|
1,069,545
|
52,293,389
|
13,708 330,926,143
|
20,796,656
|
1903
|
34,932,698
|
34,503,078
|
1,501,236
|
1,187,903
|
46,845,657
|
94,820! 375,164,947
|
20,637,847
|
1904
|
30,977,533;
|
29,796,080
|
1,810,877
|
1,466,848
|
27,146,734
|
74,800 —
|
—
|
1905
|
32,885,665
|
32,055,301
|
2,145,137
|
1,762,913
|
29,276,262
|
222,1501
|
—
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13. 5
Murtegel eller mursten, såsom samma vara benämnes inom vissa
delar af landet, samt taktegel hänföras enligt nu gällande tulltaxa till
lervaror, tegel, andra slag, ej specificerade, och äro följaktligen tullfria.
Vid 1898 års riksdag väcktes i särskilda motioner inom Andra
Kammaren förslag om åsättande af tull å mur- och taktegel. Bevill¬
ningsutskottet erinrade i sitt med anledning af omförmälda motioner
afgifna betänkande, bland annat, hurusom den inhemska tillverkningen
af mur- och taktegel i allmänhet redan genom dessa varors i förhållande
till värdet stora tyngd hade ett afsevärdt skydd mot utländsk konkur¬
rens, i det att transportkostnaden i följd af nämnda omständighet måste
i väsentlig grad höja priset på den från utlandet införda varan. På
dessa och i öfrigt anförda skäl blef förslaget af bevillningsutskottet
afstyrkt och vann icke heller Riksdagens bifall.
Vid granskning af här ofvan intagna tabellariska öfversikt framgår,
att den införsel af mur- och taktegel, som äger rum, härrör nästan
uteslutande från Norge äfvensom att under vanliga förhållanden någon
mer afsevärd import af nämnda artiklar från annat land icke förekommer.
Af den officiella handelsstatistiken framgår vidare, att af omförmälda
införsel en ren obetydlighet går till andra platser än Göteborg och
några norr om denna stad belägna orter inom Bohuslän. Ser man å
andra sidan till utförseln af ifrågavarande artiklar, finner man, att
denna till allra största delen sker från Skåne och så godt som ute¬
slutande på Danmark och Tyskland.
Dessa omständigheter synas till fullo bestyrka det för öfrigt väl
kända och redan förut åberopade förhållande, att transporten af dessa
varor icke förmår bära några dryga omkostnader och att det följakt¬
ligen icke kan vara lönande, att varorna hämtas från längre bort
belägna platser.
Redan af det anförda torde framgå, att en tull å dessa artiklar
sannolikt icke komme att sträcka sina verkningar utöfver Göteborg och
närliggande trakter, dit den egentliga importen äger rum. För öfriga
delar af landet lärer således frågan om tull å dessa artiklar icke vara
af någon egentlig betydelse.
Enligt hvad för utskottet uppgifvits och hvilket för öfrigt torde
vara allmänt kändt, kommer det norska tegel, som hit importeras, till
största delen från Fredrikstad och närliggande trakter. På sätt i en
af de motionen åtföljande bilagor framhållits och såsom äfven från sak¬
kunnigt håll vitsordats, arbeta de norska tegelbruken under betydligt
gynnsammare produktionsvillkor än deras svenska konkurrenter. Dels
är nämligen den norska leran mera lättarbetad än den svenska och dels
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
bör ihågkommas, att vid den norska tillverkningen, som på sätt nyss
antydts försiggår hufvudsakligen i trakten af Fredrikstad, bränsle, hvartill
användes affall från de i nämnda trakt belägna sågverken, erliålles så
godt som kostnadsfritt. Också lärer norskt murtegel på produktions¬
orten betinga ett pris af endast 11 å 12 kronor för 1,000 stycken
eller med tillägg af frakt i Göteborg 17 å 18 kronor, under det att
medelpriset inom landet, enligt 190-1 års officiella handelsstatistik, utgör
42 kronor för 1,000 stycken. Härvid bör emellertid tilläggas, dels
att det norska teglet är af mindre dimensioner än det svenska, dels ock
att jämväl af svenskt tegel förekomma olika dimensioner.
Det lärer under sådana förhållanden icke få anses opåkallad! att
genom införande af en måttlig tullsats bereda nödigt skydd åt en industri,
för hvars fördelaktiga bedrifvande naturliga förutsättningar finnas inom
den del af landet, hvarom nu är fråga, äfven där dessa förutsättningar
hittills icke kunnat tillgodogöras.
Beträffande härefter frågan, i hvad mån åsättandet af tull skulle
komma att verka fördyrande å varans pris, synes därvid böra erinras,
hvad jämväl af det ofvan anförda lärer framgå, eller att tegelpriset
inom andra delar af landet än de västra kusttrakterna val näppeligen
skulle komma att påverkas af en dylik åtgärd; och med hänsyn därtill,
att den ojämförligt största delen af det från Norge införda murteglet
kommer till användning inom Göteborg och kringliggande trakter,
blifver frågans betydelse, från nu anförda synpunkt sedt, ytterligare
begränsad. Men äfven om mot förmodan tullen skulle med hela sitt
belopp höja varans pris, torde i allt fall den möjligen ökade byggnads-
kostnaden icke blifva så pass betydlig, att den kan komma att i nämn¬
värd mån inverka på hyrornas belopp.
Hvad som måhända kunde i någon mån tala emot den föreslagna
tullen voro det förhållande, att transporten från Norge af ifrågavarande
artiklar bereder en del af den bohuslänska skärgårdsbefolkningen frakt¬
inkomster. Denna omständighet torde emellertid gent emot här ofvan
anförda skäl för tulls åsättande icke böra tillmätas någon afgörande
betydelse, så mycket mindre som, enligt hvad inom utskottet blifvit
upplyst, omförmälda fraktfart lämnar eu förtjänst, hvilken uppgår
till ett med hänsyn till nuvarande arbetspriser mycket lågt belopp.
Ovisst synes ock vara, i hvad mån denna inkomst med hänsyn till
konkurrens från norska fartyg kan för framtiden bibehållas för de svenska
skepparne. Skulle för öfrigt i följd af åsättandet af tull nya tegelbruk
uppstå inom Bohuslän, torde i allt fall fraktförtjänster fortfarande komma
att stå befolkningen till buds.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt och då utskottet
är öfvertygadt om att en tull å berörda artiklar, så afpassad, att den
kunde uppväga Norges förmånligare ställning i afseende å produktions¬
villkoren, skulle vara ägnad att bereda tegelbruken i västra Sverige
ökad afsättning för deras tillverkningar inom den del af landet, som
nu förser sig med dessa varuslag från Norge, och dymedelst sätta nämnda
anläggningar i tillfälle att i högre grad än hittills varit möjligt ut¬
nyttja sin produktionsförmåga och samtidigt gifva arbete åt större
delen af de talrika svenska arbetare, hvilka hittills varit hänvisade att
söka sin utkomst vid norska tegelbruk, så har utskottet lika med motio¬
närerna funnit, att tull bör åsättas nu ifrågavarande artiklar. Däremot
har utskottet icke kunnat biträda motionärernas förslag om tullens be¬
stämmande efter stycketal, utan har utskottet ansett lämpligt, dels enär,
hvad särskild! murtegel angår, denna vara förekommer i ganska växlande
dimensioner, dels ock med hänsyn därtill, att tullen å för närvarande
tullpliktiga lervaror utgår efter vikt, att jämväl här ifrågakomma
artiklar, i öfverensstämmelse med hvad fallet är exempelvis i Tyskland,
åsättas vikttid].
Mursten och taktegel draga i Tyskland tull — beräknad för 100
kilogram — enligt följande i tulltaxan stadgade bestämmelser:
Mursten af tegellera: (Mauerziegel, Backsteine) 713/14
oglaserad:
hålstenar (Hohlsteine, Lochsteine), hålplattor (Lochplatten) och
formstenar (Formsteine):
enligt allmänna tariffen
0,2 0 Riksmark
däri dock
viljats för hålstenar och
traktater nedsättning
be-
hålplattor till ...
andra slag:
skrofliga (rauh) och släta (glatt, Verblend-
steine):
enligt allmänna tariffen ..................................
däri dock genom traktater nedsättning be¬
viljats till .........................................................
glaserad (715) ...............................................................
Taktegel af lera (Dachziegel aus Ton), obränd eller bränd:
(717/18)
oglaserade:
taktegel (Dachziegel) och håltaktegel (Hohldach-
0,15
0,io
0,0 5
1:—
zieffi
el)
takpannor (Dachpfannen) och falstaktegel (Falz-
dachziegel)..........................................................
glaserade, alla slag ...............................................
0,15
0,50
1:—
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
Vidkommande härefter storleken af de tullsatser, som böra åsättas,
vill utskottet till en början i fråga om murtegel meddela, att, enligt
hvad inom utskottet upplysts, vikten af det slags murtegel, som före¬
trädesvis användes i de västra kusttrakterna, utgör omkring 3 kilogram
per sten. Den af motionärerna föreslagna tullsatsen af 3 kronor för
1,000 stycken skulle alltså, om tullen bestämdes att utgå efter vikt,
motsvara en tull af 10 öre för 100 kilogram, hvilken tullsats torde få
anses vara väl afvägd. Beträffande vidare taktegel hafva motionärerna
föreslagit en tullsats af 4 kronor för 1,000 stycken. Då enligt utskottet
lämnad uppgift vikten af en takpanna af det i allmänhet använda räfflade
slaget uppgår till omkring 2 kilogram, skulle således den af motionärerna
föreslagna tullen motsvara 20 öre för 100 kilogram. Af dessa taktegel
förekomma emellertid två skilda slag, hvilka hafva ett afsevärdt olika
värde, nämligen dels oglaseradt taktegel med ett pris af omkring 70
kronor för 1,000 stycken och dels glaseradt dylikt tegel med ett pris
af omkring 175 kronor för samma myckenhet. Vid bestämmande af
tullen bör därför tydligtvis hänsyn tagas till sagda olikhet i pris, och
liar utskottet af denna anledning funnit sig böra föreslå skilda tullsatser
å oglaseradt och glaseradt taktegel. Ofvannämnda tullsats, 20 öre för
100 kilogram, synes emellertid hvad angår det oglaserade takteglet,
hvilket, omfattande äfven enklare kvaliteter, kan hafva lägre värde än
det ofvan angifna, vara väl hög; och har utskottet funnit denna tull
skäligen böra sättas till 15 öre för 100 kilogram. Hvad åter beträffar
det glaserade takteglet, borde detta på grund af sitt betydligt större värde
rätteligen draga en afsevärdt högre tull än oglaseradt taktegel. Utskottet
har likväl ansett lämpligast att stanna vid en tullsats af 25 öre för
100 kilogram.
Därest, i enlighet med hvad utskottet föreslagit, tull åsättes tak¬
tegel, torde i tulltaxan böra införas särskilda rubriker för glaseradt och
oglaseradt taktegel. Däremot synes artikeln murtegel fortfarande böra hän¬
föras till lervaror, tegel, andra slag, ej specificerade, hvilken sistnämnda
rubrik nu förutom taktegel knappast omfattar någon annan artikel än mur¬
tegel. Den för murtegel nu förordade tullsatsen, 10 öre för 100 kilogram,
skulle alltså upptagas såsom gällande för tegel, andra slag, ej specificerade.
Tillika och på det att icke verkan af de sålunda föreslagna tullarna
måtte för längre tid framåt undanskjutas, har utskottet ansett sig böra,
i enlighet med motionärernas hemställan, föreslå, att samma tullar snarast
möjligt vinna tillämpning.
På grund af hvad sålunda blindt anfördt hemställer bevillnings¬
utskottet,
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
9
att Riksdagen, i anledning af förevarande motion
om tull å mursten och taktegel, måtte besluta,
l:o) att andra, ej specificerade slag af tegel än
taktegel, eldfast tegel, fasadtegel och trottoarsten samt
golf- och väggplattor skola åsättas en tullsats af 10
öre för 100 kilogram;
2:o) att artikeln taktegel, oglaseradt, skall åsättas
en tullsats af 15 öre för 100 kilogram;
3ro) att artikeln taktegel, glaseradt, skall åsättas
en tullsats af 25 öre för 100 kilogram; samt
4:o) att, vid bifall till hvad utskottet under
punkterna l:o), 2:o) och 3:o) hemställt, Riksdagen jäm¬
väl måtte besluta, att berörda nya tullar skola såsom
tilläggsafgifter till nu gällande tulltaxa jämväl inne¬
varande år utgöras från den tid, som af Kungl. Maj:t
bestämmes, samt i skrifvelse till Kungl. Maj:t, jämte
öfverlämnande af sitt sålunda fattade beslut, anhålla,
det Kungl. Maj:t ville, så fort ske kan, förordna om
beslutets trädande i kraft.
För den händelse Riksdagen godkänner, hvad utskottet under
punkterna l:o), 2:6} och 3:o) bär ofvan hemställt, kommer utskottet att
framdeles afgifva förslag till förändrad lydelse af tulltaxerubriken Ler¬
varor, ej specificerade; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen
5: o) anmäla.
Stockholm den 20 april 1906.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CA VALL!.
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 5 Samt. 1 Afd. 13 Höft.
2
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
Reservation
vid punkterna l:o)—3:o):
af herrar J. Bromée, friherre Bonde, K. G. Karlsson, Höjer och
B fänting, h vilka ansett, att utskottets betänkande bort hafva följande
lydelse:
»I eu inom — — — —--— — — — — — —----
Dessa omständigheter------belägna platser (sid. 1—5).
Af det anförda framgår, att en tull å dessa artiklar sannolikt icke
skulle komma att sträcka sina verkningar till andra delar af landet än
Göteborg och kringliggande trakter, dit den egentliga importen äger rum.
Det är visserligen sant, 'såsom ock i motionen erinras, att införseln
från Norge, särskild^ hvad angår den ojämförligt mest betydande af
här ifrågavarande artiklar eller murtegel, är anmärkningsvärd t stor,
äfvensom att densamma under de senare åren i ganska afsevärd grad
ökats. Fråga är emellertid, om icke denna stegrade införsel är af mera
tillfällig natur, och antagligt är, att densamma kommer att minskas, i
samma mån de norska tegelbruken komma att vinna ökad afsättning
för sina produkter inom eget land. Vid sådant förhållande synes be¬
rörda införsel icke utgöra tillräcklig anledning att belägga tegel med
eu tull, som sannolikt komme att om än i ringa mån verka fördyrande
å varans pris. Vidare må icke förbises det förhållande, att transporten
från Norge af ifrågavarande artiklar bereder en del af den bohuslänska
skärgårdsbefolkningen fraktinkomster, hvilka i händelse af tulls åsättande
komme att minskas och kanske helt upphöra. Då slutligen hvarken i
motionen eller i öfrigt tillräckliga skäl anförts till stöd för motionärernas
påstående, att den ifrågavarande tegelindustrien skulle vara i behof af
skydd för sina tillverkningar, har utskottet ej funnit anledning tillstyrka
bifall till motionen.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen måtte med afslag å förevarande
motion om tull å mursten och taktegel besluta, att
gällande tullfrihet för sagda artiklar skall bibehållas.»
STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.