Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.
1
N:o 4.
Ank. till Biksd. kansli den 14 oktober 1905, kl. 4 e. m.
Särskilda utskottets utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas
värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit
i tjänst vid flottan kvarhållna för extra tjänstgöring
• utöfver lagstadgad. öfningstid och hvilka för sin utkomst
äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsför¬
tjänst, äfvensom i ämnet väckta motioner.
I eu den 11 oktober 1905 till Riksdagen afbiten proposition (n:o 4)
har Kungl. Magt, med åberopande af propositionen bilagdt utdrag af
protokollet öfver sjöhors varsärend en för samma dag, föreslagit Riksdagen
att medgifva, att, af omhänderhafvande medel Unge, på sätt Kungl.
Maj:t kunde finna lämpligt, till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familje¬
försörjare vore eller under innevarande år varit i tjänst vid flottan
kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och
hvilka för sin utkomst vore väsentligen beroende af familjeförsörjarnas
arbetsförtjänst, utdelas understöd med 75 öre om dagen för hvarje dag
af den extra tjänstgöringstiden; med rätt för Kungl. Maj:t att hvad
sålunda utgifvits, förslagsvis beräknadt till 23,000 kronor, framdeles till
ersättande hos Riksdagen anmäla.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts berörda proposition har utskottet
till behandling förehaft tre motioner, väckta inom Andra Kammaren af
herr F. W. Thorsson m. fl. (n:o 1), af herr C. J. Ödman m. fl. (n:o 3)
och af herr S. T. Palme (n:o 5), sistnämnda motion så vidt densamma
afser understöd åt vissa vid flottan tjänstgörande värnpliktigas hushåll.
I dessa motioner har föreslagits
Bih. till Andra Urtima Riksd. Prot. 1905. 8 Sami. 1 Afd. 4 Haft. (N:o 4.) 1
2
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.
af herr Thorsson m. fl.:
att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kung! Maj:t anhålla,
att Knngl. Maj:t må af omhänderhafvande medel dels till samtliga värn¬
pliktiga vid flottan, Indika varit under innevarande år i tjänst kvar¬
hållna utöfver lagstadgad öfningstid, utdela understöd med 1 krona om
dagen för hvarje dag af den extra tjänstgöringstiden;
och dels till de hushåll, hvilkas familjeförsörjare på detta sätt
kvarhållits och hvilka äro för sin utkomst väsentligen beroende af
familjeförsörjarens arbetsförtjänst, utdela därutöfver ett understöd af 50
öre för hvarje dag af denna extra tjänstgöringstid.
Af herr ödman m. fl.:
att Riksdagen ville besluta, att de värnpliktiga, kvarhållna för
extra tjänstgöring vid flottan utöfver lagstadgad öfningstid, må till¬
erkännas så stort tillskott i penningar, att dagaflöningen för den Över¬
skjutande tiden utgår med 1 krona pr dag; och
att Kungl. Maj:t må bemyndigas af tillgängliga medel bestrida
dessa penningtillskott samt framdeles till ersättande hos Riksdagen
anmäla hvad sålunda utgifvits, förslagsvis beräknadt till 60,000 kronor.
af herr Palme:
att Riksdagen ville medgifva, att af omhänderhafvande medel må,
pa sätt Kungl. Maj:t kan finna lämpligt, tillskott i penningar till ett
sammanlagdt belopp af högst 35,000 kronor utanordnas till sådana
värnpliktiga, hvilka under innevarande år varit kvarhållna i tjänstgöring
utöfver dem eljest för året åliggande tjänstgöringstid, men hvilka icke
kunna komma i åtnjutande af det understöd, som omförmäles i Kungl.
Maj:ts nådiga propositioner mis 4 och 5 till innevarande urtima Riksdag,
och hvilka därjämte kunna styrka, det de på grund af sagda extra
tjänstgöring antingen lidit väsentlig minskning i sitt förvärf eller blifvit
urståndsätta att förskaffa sig sådan anställning, som svarar mot deras
utbildning och färdigheter, dock att sådant tillskott i penningar, som
bär afses, icke må öfverstiga för hvarje värnpliktig 50 öre för hvarje
dag af den extra tjänstgöringstiden.
Till det i propositionen omförmälda statsrådsprotokollet har chefen
för sjöförsvarsdepartementet anfört följande:
»Med anledning af den politiska ställningen under innevarande års
sommar har Kungl. Maj:t, med stöd af 28 § värnpliktslagen, den 23
sistlidna juni förordnat, att de till allmän tjänst vid flottan inskrifna
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o å.
3
värnpliktiga, hvilka då allt sedan början af januari i år varit för öfning
till tjänstgöring inkallade och hvilkas tjänstgöringstid skulle utgå den
1 juli i år, skulle allt fortfarande och intill dess annorlunda förord¬
nades i tjänst kvar blifva. Af samma skäl och jämlikt samma lagrum
har Kungl. Maj:t vidare den 24 sistlidna september beslutat, att dels
af de till sjötjänst inskrifna värnpliktiga samtliga de, som tillhörde
1904 års klass, samt de utaf 1905 års klass, hvilka då voro sjökom-
menderade, dels ock de till klassen A i sjötjänst vid flottan öfverförda
värnpliktiga, som då voro sjökommenderade, skulle jämväl allt fort¬
farande kvarblifva i tjänst. De värnpliktiga, angående hvilka beslut
sålunda fattades den 24 sistlidna september, hade då varit till lagstadgade
öfningar inkallade sedan den 4 juli i år, och enligt förut meddelade
bestämmelser skulle deras tjänstgöring hafva afslutats den 29 nästlidna
september. Genom beslut den 11 innevarande oktober _ har Kungl.
Maj:t härefter förordnat, att samtliga ifrågavarande värnpliktiga skulle
hemförlofvas enligt de bestämmelser, , som i kominandoväg utfärdades,
dock senast den 18 i denna månad.
Nämnda värnpliktiga hafva följaktligen varit i tjänst kvarliållna
utöfver den lagstadgade öfningstiden, de till allmän tjänst vid flottan
inskrifna under den afsevärda tiden af omkring tre och en half månad
och de öfriga under något mer än en half månad.
Med anledning af stadgande i kungl. förordningen angående aflö¬
ning för sjörullföringsområdesbefäl och för flottans värnpliktiga under
fredstid m’. m. den 5 december 1901 hafva till ifrågavarande värn¬
pliktiga under den tid, de sålunda varit i tjänst kvarliållna, utbetalts
ett penningbidrag af 50 öre om dagen.
Då den tjänstgöring, som sålunda ägt rum utöfver den vanliga
öfningstiden, varit föranledd af hänsynen till rikets försvar, sjmes det
mig icke böra ifrågasättas att tilldela samtliga ifrågavarande värnplik¬
tiga ytterligare penningbidrag för samma tid utöfver hvad sålunda
redan kommit dem till del.
Ehuru dessa värnpliktiga tillhört de yngsta årsklasserna, är det
emellertid att antaga, att åtskilliga af dem äro familjeförsörjare och
att några af dessas familjer genom familjeförsörjarnas förlängda borto¬
varo råkat uti en i ekonomiskt afseende betryckt ställning.
Under sådana förhållanden och då innevarande år icke någon allmän
mobilisering ägt rum, utan endast vissa få klasser värnpliktiga blifvit
i tjänst kvarliållna under någon afsevärd tid, synes det mig böra ifråga¬
sättas, huruvida icke i dessa särskilda fall något understöd bör af stats¬
medel utgå till de familjer, som sålunda drabbats åt betryck.
4
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.
Riksdagen har redan förut en gång medgifvit understöds utbeta¬
lande i dylikt fall.
Vid 1904 års riksdag föreslogs nämligen af en enskild motionär, att
Riksdagen för utdelande af statsunderstöd åt de obemedlade hushåll å
Gottland, hvilkas familjeförsörjare varit inkallade till extra tjänstgöring
utöfver lagstadgad öfningstid, ville bevilja ett förslagsanslag om 8,000
kronor. Motionären anförde såsom skäl härför, bland annat, att, enligt
hans förmenande, jämlikt redan förefintliga bestämmelser de värnplik¬
tiga, hvilka efter slutad utbildning under fred inkallades till extra tjänst¬
göring, därunder borde erhålla ett särskildt tillskott i penningar utöfver
det i allmänhet utgående penningbidraget af 50 öre om dagen.
I anledning af denna motion anförde Riksdagen i skrifvelse den
20 maj 1904, att Riksdagen icke kunnat dela i motionen uttalad upp¬
fattning om de svåra följder, som skulle för det allmänna vara att
befara, därest af de värnpliktiga, såsom då på Gottland skett, uttoges
den hvarje svensk värnpliktig man åliggande skyldighet att utan sär¬
skild därför lämnad ersättning träda i vapentjänst, då sådant kräfdes.
Uti ifrågavarande och till äfventyrs framdeles inträffande liknande
fall, där mobiliseringen blott vore partiell och allenast afsåge en viss
landsdel, hade Riksdagen likväl ansett de ekonomiska svårigheter böra
behjärtas, som kunde uppstå för de personer, hvilka för sitt uppehälle
vore väsentligen beroende af till extra tjänstgöring inkallad värnpliktigs
arbetsför^ änst.
Så mycket hellre hade Riksdagen ansett någon åtgärd i motionens
syfte böra vidtagas som redan i gällande värnpliktslag af den 14 juni
1901 medgifvits lättnader vid värnpliktens fullgörande för vissa i lagens
§ IG mom. 2 angifva värnpliktiga — t. ex. enda arbetsföre sonen till
orkeslös eller vanför fader. Och med dessa värnpliktiga syntes uti
ifrågavarande afseende — med hänsyn till att mobiliseringen då afsåge
jämväl äldre årsklasser — böra jämställas äfven de värnpliktiga, som
ägde hustru eller barn, hvilka vore af deras arbete för sitt uppehälle
väsentligen beroende.
I då förevarande fall hade Riksdagen därför ansett något tillskott
böra utgå utöfver de vanliga förmånerna till såväl de värnpliktiga,
hvilka, enligt hvad ofvan nämnts, angåfves i värnpliktslagens åberopade
paragraf, som ock de med dem enligt Riksdagens åsikt jämställda.
Angående beloppet af detta tillskott hade Riksdagen funnit det¬
samma skäligen böra för hvarje värnpliktig, som därtill kunde komma
i fråga, sättas till 75 öre om dagen af den extra tjänstgöringstiden,
utgörande ungefärliga skillnaden emellan de värnpliktigas arbetsförtjänst,
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.
5
som, enligt hvad i ärendet blifvit upplyst, ej i allmänhet torde öfver¬
stiga 2 kronor om dagen, och värdet — omkring 1 krona 25 öre
— af de förmåner, hvilka de enligt gällande bestämmelser under
tjänstgöringen åtnjöte i form af underhåll, beklädnad och penning¬
bidrag m. m.
Riksdagen förklarade sig vidare anse, att medlen borde utanordnas
till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som skulle äga att på värn¬
pliktigs ansökan, vitsordad af vederbörande pastor och kommunal-
stämmoordförande eller därmed jämförlig kommunal tjänsteman, utbetala
belöpande tillskott till den värnpliktiges hushåll, hvilket hellre än den
värnpliktige själf syntes böra ifrågakomma att uppbära detsamma. Till-
vägagåendet i detta afseende förklarade sig emellertid Riksdagen gifvetvis
vilja till Kungl. Maj:ts bestämmande, öfverlämna.
På grund af hvad sålunda anförts beviljade Riksdagen för år 1905
å extra stat ett förslagsanslag af 8,000 kronor att, pa sätt Kung]. Maj:t
kunde finna lämpligt, utdelas med 75 öre om dagen till de bushåll å
Gottland, bvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under år 1904 blifvit
eller blefve inkallade till extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid
och hvilka för sin utkomst vore väsentligen beroende af familjeförsör¬
jarnas arbetsförtjänst; med rätt för Kungl. Maj:t att af tillgängliga
medel förskottsvis utbetala under år 1904 hvad som af anslaget kunde
för sagda ändamål finnas erforderligt.
De bestämmelser angående ifrågavarande belopps utbetalande, som
härefter blefvo af Kungl. Maj:t utfärdade, öfverensstämde i hufvudsak
med hvad af Riksdagen föreslagits.
Vid 1905 års lagtima riksdag föreslogs härefter i en motion, att
Riksdagen skulle ingå till Kungl. Maj:t med hemställan om utarbetande
och framläggande inför Riksdagen af sådana lagbestämmelser och för¬
slag, hvarigenom dels ett visst penningbelopp kunde, genom Kungl.
Maj:ts befallningshafvandes försorg, utbetalas till hvarje i tjänst in¬
kallad, medellös värnpliktigs hemmavarande anhöriga och dels detta
penningtillskotts storlek kunde bestämmas.
I anledning af denna motion anförde vederbörande utskott, att
hvad Riksdagen år 1904 uti ifrågavarande afsende beviljat, skett under
uttalande häraf, att, enär den då ifrågakomna mobiliseringen blott vant
partiell och allenast afsett en viss landsdel, fog för den då gjorda
framställningen syntes föreligga. Hvad Riksdagen sålunda beslutat
ägnade sig däremot icke att åberopa såsom skäl för bifall till den vid
1905 års riksdag gjorda framställningen, som afsåge, att penningtill-
6 Särskilda Utskottets Utlåtande N:o å.
unc!er. vandga fredsförliållanden tillkomma alla verkligen
medellösa värnpliktigas hemmavarande anhöriga.
En dylik utsträckning af det vid 1904 års riksdag gjorda med-
gifvandet kunde utskottet icke tillstyrka, icke blott med hänsyn till de
högst betydande summor, som vid bifall härtill staten skulle nödgas
utbetala, och de missbruk, som med sannolikhet/ kunde antagas blifva
däraf föranledda, utan äfven emedan ett sådant medgifvande lätt skulle
kunna leda till en mängd andra ersättningsanspråk för förlorad arbets¬
förtjänst. af större eller mindre valör.
Utskottet hemställde därför, att den ifrågavarande motionen icke
måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda, oclUblef denna utskottets
hemställan af Riksdagen bifallen.
Då fråga uppstod, huruvida-icke särskildt. statsunderstöd borde
beredas de obemedlade familjer, hvilkas försörjare under innevarande år
tjänstgjort såsom värnpliktiga vid flottan utöfver lagstadgad öfningstid
anmodade jag chefen för flottans stab att dels förebringa utredning af
frågan, huruvida nu gällande lagar och författningar kunde anses gifva
stöd för utbetalande af dylikt understöd, dels ock inkomma med förslag
till framställning till Riksdagen om beviljande af medel för berörda
ändamål, innefattande, bland annat, ej mindre förslag’ till bestämmelser
angående grunderna för understödens utbetalande‘och den ordning,
i hvilken beslut borde fattas om tilldelande af understöd, än äfven en
beräkning af det belopp, som kunde anses vara för ifrågavarande ända¬
mål erforderligt.
I det svar, chefen lör flottans stab i anledning häraf afgifvit, har
han eiinrat om, att enligt 35 § värnpliktslagen de värnpliktiga, som i
och för sin utbildning tjänstgjorde i fred under längre tid än flertalet
beväringsmän, skulle utöfver det ordinarie penningbidraget erhålla ett
särskildt tillskott i penningar, samt att i 27 § 2 mom. samma lag vore
bestämdt, att särskild ersättning skulle utgå för tid, som värnpliktig'
vid flottan finge tjänstgöra utöfver den ordinarie tjänstgöringstiden,
om _ fartyg, hvarå han tjänstgjorde, vore hindradt att återkomma till
station åt flottan och blifva afmönstradt, innan tiden för den tjänst¬
göring, till hvilken den värnpliktige inkallats, gått till ända.
i I värnpliktslagen vore emellertid ej bestämdt, huru ersättning
skulle utgå till värnpliktig, som fullgjort lagstadgad tjänstetid och där-
utöfver inkallades till extra tjänstgöring under fredstid.
Chefen för flottans stab har emellertid, ansett, att dylik ersättning
borde utgå, och föreslagit, att till samtliga ifrågavarande värnpliktiga,
som blifvit i tjänst kvarhållna, skulle för den extra tjänstgöringstiden
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.
7
utbetalas 50 öre om dagen utöfver det belopp af 50 öre för hvarje
dag’, de i sådant afseende redan uppburit.
Därjämte har lian hemställt, att till obemedlade hushåll, hvilkas
familjeförsörjare varit i tjänst kvarhållna, skulle härutöfver utbetalas
25 öre om dagen för den extra tjänstgöringstiden.
Beträffande utbetalningen af ersättningarna har chefen för flottans
stab föreslagit, att densamma måtte få ombesörjas af Konungens veder¬
börande befallningshafvande.
Under förutsättning att penningbidrag med 75 öre om dagen
endast skulle komma att utgå till de obemedlade familjer, hvilkas för¬
sörjare varit inkallade till tjänstgöring, har stabschefen beräknat kost¬
naden härför till omkring 23,000 kronor.
Den af ofvannämnde motionär och chefen för flottans stab utta¬
lade åsikt, att i gällande författningar skulle förefinnas laga grund
för utbetalande af extra penningbidrag till de värnpliktiga, som
varit inkallade till sådan extra tjänstgöring, hvarom nu är fråga,
kan jag icke dela. De af stabschefen åberopade lagrummen åsyfta
uppenbarligen endast de fall, då antingen vissa värnpliktiga för sin
utbildning enligt värnpliktslagen skola tjänstgöra under längre tid än
i allmänhet är stadgadt eller ock värnpliktiga blifva hindrade från att
afmönstra från fartyg, hvarå de för sin utbildning tjänstgjort, till följd
däraf att fartyget af någon händelse blifvit hindradt att återkomma
till vederbörande station, innan den stadgade tjänstgöringstiden gått
till ända. I båda dessa fall är det således endast fråga om tjänstgöring
i och för lagstadgad utbildning.
Så har icke varit fallet med den extra tjänstgöring, som nu ifråga¬
varande värnpliktiga varit underkastade. Denna tjänstgöring har blifvit
anbefalld med stöd af 28 § värnpliktslagen och af det skäl, att om¬
sorgen om rikets försvar kräfde densamma. Något stöd för åsikten
att värnpliktiga, som tjänstgöra under dylika förhållanden, böra äga
rätt till något särskildt penningbidrag, synes icke kunna i nu gällande
lagar och författningar erhållas.
Det torde nämligen vara en bestämd skillnad mellan den längre
tjänstgöring än den vanliga, som en värnpliktig måste underkasta sig
för att bibringas den utbildning, som erfordras för det särskilda vapen¬
slag, han blifvit tilldelad, och den särskilda tjänstgöring, som är på¬
kallad omedelbarligen af omsorgen för landets försvar. Skyldigheten
att fullgöra denna senare tjänstgöring synes vara en direkt följd af
hans medborgarskap i det land, han tillhör, och lärer icke böra förän-
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o å.
leda till någon särskild ersättning utöfver hvad i allmänhet utgår vid
hvarje tjänstgöring.
Det torde invändas, att, äfven om dylik ersättning icke bör utgå,
när allmän mobilisering äger rum, den dock bör utbetalas, när mobili¬
seringen, såsom nu varit fallet, endast varit partiell och således blott
ett jämförelsevis ringa antal värnpliktiga däraf drabbats. Den om¬
ständigheten att allenast några värnpliktiga blifvit ålagda den skyldig¬
het, som under andra omständigheter kunnat åläggas alla, synes emel¬
lertid icke höra föranleda till ett dylikt undantag från den regel, som
i allmänhet synes böra gälla.
Särskild ersättning synes mig därför, såsom jag redan framhållit,
icke böra utgå i vidare mån än som af 1904 års Riksdag i likartadt
fall medgifvits eller till de hushåll, livilkas värnpliktiga familjeförsörjare
varit inkallade till extra tjänstgöring och hvilka för sin utkomst varit
väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst. Till nu
ifrågavarande hushåll torde böra räknas förutom de, som, på sätt af
1904 års Riksdag omförmälts, bestå af den värnepliktiges hustru och
barn, jämväl andra hans anhörigas hushåll, därest han själf af samma
hushåll är medlem.
Hvad beträfiar beloppet af penningbidraget torde anledning icke
föreligga att frångå det belopp, som i sådant afseende medgafs af 1904
års Riksdag, eller 75 öre för hvarje dag af den extra tjänstgöringstiden.
Den summa af 23,000 kronor, som chefen för flottans stab, under an¬
tagande att endast detta understödsbelopp blefve fastställdt, beräknat
skola komma att utgå, lärer säkerligen icke komma att öfverskridas.
I likhet med hvad som skedde år 1904 torde det böra öfverlåtas
åt Kung!. Maj:t att bestämma de närmare villkoren för att kunna
komma i åtnjutande af ifrågavarande understöd, och sjmes det jämväl
nu kunna öfverlåtas åt Konungens vederbörande befallningshafvande
att besluta om beloppens utbetalande i hvarje särskild! fall.
Af Riksdagen torde medgifvande nu endast böra utverkas att få
med omhänderhafvande medel bestrida ifrågavarande understöd med
rätt för Kungl. Maj:t att de utbetalda beloppen sedermera till ersättande
anmäla.»
På grund af hvad han sålunda anfört hemställde departementschefen,
att Kungl. Magt måtte till Riksdagen aflåta proposition af innehåll som
här ofvan finnes angifvet.
I fråga om de skäl, hvarpå motionärerna., grundat sina förslag,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
Särskilda Utskottets Utlåtande N:r 4.
9
Med hänvisning till hvad chefen för sjöförsvarsdepartementet an¬
fört till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet, och då ut¬
skottet icke funnit tillrådligt att, på sätt motionärerna ifrågasatt, under¬
stöd beviljas utöfver hvad Kungl. Maj:t i nära öfverensstämmelse med
1904 års Riksdags medgifvande föreslagit, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts pro¬
position och med afslag å de i ämnet väckta motio¬
nerna, i hvad de skilja sig från propositionen, må med¬
gifva, att af omhänderhafvande medel må, på sätt Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt, till de hushåll, hvilkas värn¬
pliktiga familjeförsörjare äro eller under innevarande
år varit i tjänst vid flottan kvarbållna för extra tjänst¬
göring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för
sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeför¬
sörjarnas arbetsförtjänst, utdelas understöd med 75
öre om dagen för hvarje dag af den extra tjänst¬
göringstiden; med rätt för Kungl. Maj:t att hvad så¬
lunda utgifvits, förslagsvis beräknadt till 23,000 kronor,
framdeles till ersättande hos Riksdagen anmäla.
Stockholm den 14 oktober 1905.
På särskilda utskottets vägnar:
L. ÅKERHIELM.
Rerserv ationer:
af herrar D. Persson i Tallberg och D. Bergström, hvilka ansett,
att utskottet bort föreslå,
att Riksdagen ville
dels bifalla Kungl. Maj:ts föreliggande proposition,
dels på grund af i ämnet väckta motioner med¬
gifva, att Kungl. Maj:t af omhänderhafvande medel
Bill. till Andra Urtima Biksd. Prof 11105. 8 Sami. 1 Afd. 4 Haft. 2
10
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.
må, på sätt Kung']. Maj:t kan finna lämpligt, utanordna
tillskott i penningar äfven till sådana värnpliktiga,
som icke äro familjeförsörjare, hvilka under innevarande
år varit i tjänst vid flottan kvarhållna för extra tjänst¬
göring utöfver lagstadgad öfningstid och kunna styrka,
att de efter sagda tjänstgöring och genom däraf be¬
roende omständigheter drabbats af svårigheter att sig
försörja, dock att sådant tillskott i penningar, som
här afses, icke må öfverstiga 50 öre för hvarje dag
af den extra tjänstgöringstiden; börande det belopp,
som härtill åtgår, likaledes till ersättande hos Riks¬
dagen anmälas;
af herr Zetterstrand, som ansett, att utskottet bort föreslå,
att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts pro¬
position och de i ämnet väckta motionerna, måtte
medgifva, att af omhänderhafvande medel må till samt¬
liga värnpliktiga, som äro eller under innevarande år
A^arit i tjänst Ajd flottan kvarhållna för extra tjänst¬
göring under längre tid än två dagar utöfver lag¬
stadgad öfningstid, för den extra tjänstgöringstiden
utbetalas 50 öre om dagen utöfver det belopp af 50
öre för hvarje dag, de i sådant afseende redan upp¬
burit, samt att där utöfver må till obemedlade hushåll,
hvilkas familjeförsörjare varit i tjänst kvarhållna, ut¬
betalas 25 öre om dagen för den extra tjänstgörings¬
tiden; med rätt för Kungl. Maj:t att hvad sålunda
utgifvits, förslagsvis beräknadt till 70,000 kronor,
framdeles till ersättande hos Riksdagen anmäla;
af herr Odman, som ansett,
att utskottet bort tillstyrka bifall till den af honom
m. fl. väckta motionen.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri. 1905