Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
1
N:o 85.
Ank. till Kiksd. kansli den 11 april 1905, kl. 1,30 e. m.
Statsutskottets utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts pro¬
position angående förvaltningen af Trollliätte kanal- och
vattenverk m. m. (R. A.)
I proposition (n:o 90) af den 10 mars 1905 har Kungl. Maj:t under
åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
dels medgifva, att all den egendom, som Kungl. Maj:t och kronan
genom köpekontrakt den 31 maj 1904 förvärfvat från nya Trollhätte
kanalbolag, skall, under benämningen Kungl. Trollhätte kanal- och vatten¬
verk, från den tid, som af Kungl. Maj:t bestämmes, stå under förvalt¬
ning af en styrelse, bestående af fem af Kungl. Maj:t för viss tid utsedda
ledamöter, af hvilka en, under benämning öfverdirektör, skall hafva
den närmaste ledningen och tillsynen öfver Trollhätte kanal- och
vattenverk;
dels godkänna ej mindre i statsrådsprotokollet omförmäldt förslag
till aflöningsstat för styrelsen och tjänstemännen vid Trollhätte kanal-
och vattenverk samt öfvergångsstat jämte till dessa stater hörande
villkor och bestämmelser i fråga om aflönings- och pensionsförhållanden
än äfven hvad som i statsrådsprotokollet föreslagits i fråga om stats¬
bidrag till beredande af pension åt änkor och oförsörjda barn efter
tjänstemän vid kanal- och vattenverket;
dels medgifva, att styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
må i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
angifna grunder och enligt de särskilda föreskrifter, som må finnas
Bih. till Riksd. Prot. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 46 Håft. (N:o 85). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
Kung!.
propositionen
1904.
erforderliga och af Kungl. Maj:t utfärdas, ej mindre verkställa försälj¬
ning af tomter från det till stadsplan indelade området vid Trollhättan
och ett inom det öster därom belägna, till stadsplanens utvidgning af-
sedda området, sådant det blifvit till sina gränser angifvet å eu af
grefve C. G. Taube upprättad karta, afsatt område för egna hem,
omfattande omkring 100 tomter, än äfven genom utarrendering eller
på annat sätt, som finnes lämpligt, bereda afkastning af den öfriga
under styrelsens förvaltning ställda jordegendomen, som ej är för kanal-
och vattenverket omedelbart erforderlig, med stadgande att inflytande
arrendeafgifter skola ingå i kanal- och vattenverkets kassa, att köpe¬
skillingarna för försålda tomter skola förvaltas och bokföras såsom en
särskild fond, att af denna fond skola utgå ersättningar för byggnader,
då sådana skola af staten från tomtinnehafvare lösas, samt att räntan
å sagda fond skall ingå i kanal- och vattenverkets kassa;
dels ock medgifva att, sedan af kanal- och vattenverkets inkomster
guldits kostnaden för verkets förvaltning jämte utgifterna för nödiga
underhålls- och förbättringsarbeten, äfvensom af samma inkomster till
riksgäldskontoret öfverlämnats 3,6 procent af den i svenska statens 3,6
procent obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af årliga inkom¬
sten, med undantag af hvad som inflyter för försäljning af tomter, må
öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden.
Åberopande statsrådsprotokollet innehåller följande yttrande af stats¬
rådet och chefen för civildepartementet.
»Genom nådig proposition den 15 april 1904 (n:o 113) föreslog
Kungl. Maj:t Riksdagen att
ej mindre, med godkännande af upprättadt förslag till kontrakt
angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af Troll-
hätte kanalverk och viss annan nya Trollhätte kanalbolags egendom,
medgifva, att Kungl. Maj:t finge i enlighet med samma kontrakt träffa
öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande för statsverkets
räkning af den i kontraktet angifna egendom, äfvensom bemyndiga,
fullmäktige i riksgäldskontoret att verkställa likviden i enlighet med
kontraktet,
än äfven medgifva, dels att kanalverket med hvad till detsamma»
drift erfordrades i jord, byggnader, inventarier, materialier in. m. finge
ställas under förvaltning af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
dels att till bestridande af kostnaden för denna förvaltning finge
utaf kanalverkets inkomster tillsvidare användas ett belopp af högst
120,000 kronor om året,
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
dels att, sedan af kanalverkets inkomster gnidits såväl nyssnämnda
förvaltningskostnad som oek utgifterna för kanalverkets underhåll jämte
hvad därmed ägde sammanhang samt af samma inkomster till riksgälds¬
kontor öfverlämnats 3,6 procent af den i svenska statens 3,6 procent
obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af den årliga inkomsten
af kanalverket finge öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden,
dels ock att, beträffande de i köpet ingående delar af det till
stadsplan indelade området vid Trollhättan samt det öster därom belägna,
till stadsplanens utvidgning afsedda området, samma områden finge, intill
dess utredning hunnit verkställas såväl i fråga om villkoren för upp¬
låtelser från dessa områden som beträffande arrendevillkoren för redan
upplåtna tomter, sedan gällande arrendekontrakt gått till ända, stå
under den förvaltning, som af Kungl. Maj: t bestämdes, och kostnaden
för förvaltningen utgå af inflytande tomt- och andra afgifter.
Uti skrifvelse den 19 maj 1904 (n:o 161) anmälde Riksdagen Sitt Rikedagsskrif-
beslut i anledning af denna framställning och yttrade därvid, att Riks- 'c 36
dagen, som ansåge den föreslagna öfverenskommelsen med bolaget vara
för statsverket antaglig, funnit sig böra godkänna densamma. Beträf¬
fande förvaltningen af den egendom, som sålunda skulle af staten in¬
köpas, erinrade Riksdagen, att Kungl. Maj:t i den nådiga propositionen
omförmält, att rörande förvaltningen af de i köpet ingående såsom
jordbruksfastigheter utarrenderade hemman och lägenheter särskilda
bestämmelser icke syntes erforderliga, enär i detta hänseende föreskrif¬
terna i kungörelsen den 10 november 1882 angående förändrade grunder
för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner vore på dem tillämpliga;
och förklarade sig Riksdagen icke hafva något att erinra emot afsikten
att ställa dessa fastigheter under domänstyrelsens förvaltning. Däremot
ansåg Riksdagen den af Kungl. Maj:t i öfrigt föreslagna anordningen
icke fullt lämplig. Dels hade det, säger Riksdagen, synts Riksdagen,
som om så väl kanalverket som de till stadsplanen redan utlagda eller
till dennas framtida utvidgning afsedda områdena allt framgent borde
stå under en och samma förvaltning, enär eljest möjligen en del frågor
skulle kunna af den ena förvaltningen handläggas på ett sätt, som
kunde medföra olägenheter för den andra, dels kunde det enligt Riks¬
dagens mening ej vara lämpligt att åt väg- och vattenbyggnadssty¬
relsen, som så godt som uteslutande vore en kontrollerande myndighet,
uppdraga förvaltningen af en så pass omfattande affärsrörelse som
Trollhätte kanal- och slussverk, och ansåge Riksdagen med anledning
häraf, att med det slutliga ordnandet af förvaltningen af kanalverket
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
samt tomtområdena borde anstå, till dess Kungl. Maj:t framlagt ett för
den affärsmässiga skötseln mera betryggande förslag än det då före¬
liggande. Under tiden syntes det provisoriska ordnandet af förvalt¬
ningen så i det ena som det andra hänseendet kunna öfverlämnas åt
Kungl. Maj:t, hvarvid det belopp af högst 120,000 kronor om året,
som af kanalverkets inkomster äskats för dettas förvaltning, syntes
kunna anses tillräckligt jämväl för förvaltningen af tomtområdena. Med
hänsyn slutligen till den utredning rörande frågorna om tomtupplåtelsen,
hvilken Kungl. Maj:t förklarat sig ämna låta verkställa, uttalade Riks¬
dagen, som jämväl funnit en dylik undersökning nödig, den förvissning,
att uti det förslag, som Kungl. Maj:t efter fullbordad utredning komme
att för Riksdagen framlägga, tillbörlig hänsyn skulle tagas till de nu¬
varande tomtinnehafvarnas befogade intressen.
Riksdagen tillkännagaf således, att Riksdagen på det sätt bifallit
Ktfngl. Maj:ts förslag, att Riksdagen
ej mindre, med godkännande af omförmälda förslag till kontrakt
angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af
Trollhätte kanalverk och viss annan nya Trollhätte ‘kanalbolags egendom,
medgifvit, att Kungl. Maj:t Unge i enlighet med samma kontrakt
träffa öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande för stats¬
verkets räkning af den i kontraktet angifna egendom, äfvensom bemyn¬
digat fullmäktige i riksgäldskontoret att verkställa likviden i enlighet
med kontraktet,
än äfven medgifvit, dels att såväl kanalverket med hvad till det-
sammas drift erfordrades i jord, byggnader, inventarier, materialier in. in.
som de i köpet ingående delar af det till stadsplan indelade området
vid Trollhättan samt det öster därom belägna, till stadsplanens utvidg¬
ning afsedda området finge, intill dess annorlunda blefve beslutadt, stå
under den förvaltning, som af Kungl. Maj:t bestämdes,
dels att till bestridande af kostnaden för denna förvaltning finge
utaf kanalverkets inkomster tills vidare användas ett belopp af högst
120,000 kronor om året,
dels ock att, sedan af kanalverkets inkomster guldits såväl nyss¬
nämnda förvaltningskostnad som ock utgifterna för kanalverkets under¬
håll jämte hvad därmed ägde sammanhang samt af samma inkomster
till riksgäldskontoret öfverlämnats 3,6 procent af den i svenska statens
3,6 procent obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af den årliga
inkomsten af kanalverket finge öfverlämnas till handels- och sjöfarts¬
fonden.
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
Sedan jag, på grund af nådigt bemyndigande, den 31 maj 1904
å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar undertecknat omförmälda kon¬
trakt angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning
af Trollhätte kanalverk och viss annan nya Trollhätte kanalbolags
egendom, behagade Kungl. Maj:t vid ärendets förnyade föredragning
den 17 därpåföljande juni tillsätta två kommittéer med uppdrag, den
ena att uppgöra förslag till bestämmelser rörande förvaltningen genom
eu för ändamålet tillsatt styrelse af så väl kanalverket med den för
detsammas drift erforderliga fästa och lösa egendom som ock de i köpet
ingående delar af det till stadsplan indelade området vid Trollhättan
samt det öster därom belägna, till stadsplanens utvidgning afseclda om¬
rådet, och den andra att verkställa utredning i fråga om villkoren för
upplåtelse till enskilda af de från nya Trollhätte kanalbolag förvärfvade,
till tomter indelade eller afsedda områden.
De båda kommittéerna hafva inkommit med utlåtanden och förslag,
den förra den 8 november 1904 och den senare den 22 i samma månad.
Öfver det förra förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
yttrande inhämtats.
Den kommitté, som fått i uppdrag att afgifva förslag till bestäm¬
melser rörande förvaltningen af kanalverket jämte tillhörande egendom,
anför följande.
Vid uppgörande af sitt förslag hade kommittén icke kunnat undgå
att fästa uppmärksamheten därpå, att en elektrisk kraftstation för an¬
vändande af den staten tillhörande vattenkraften i Trollhättan omedel¬
bart borde komma till utförande för statens räkning. Platsen för denna
anläggning syntes med nödvändighet blifva i kanalens omedelbara när¬
het. En sådan anläggning borde afse att i främsta rummet vid kraft¬
stationen lämna elektrisk kraft åt industriidkare eller andra, hvilka ville
därifrån leda kraft till sina anläggningar. Vid detta förhållande ansåge
sig kommittén böra utgå därifrån, att åt den styrelse, som kunde komma
att inrättas för Trollhätte kanal, lämpligen kunde lämnas i uppdrag
jämväl anläggningen och förvaltningen af den elektriska kraftstationen.
Omfattningen af de göromål, som kanalens förvaltning medförde
äfven under tiden för en blifvande ombyggnad af kanalen, utgjorde
icke något hinder för att åt kanalverkets styrelse gifva i uppdrag att
för kronans räkning låta anlägga och förvalta den närbelägna elektriska
kraftstationen.
Göromålen vid bådadera anläggningarna vore ock hvarandra lika
däri, att de afsåge förvaltningen för statens räkning af en industriell
Köpets verk¬
ställighet
m. m.
Kommitté-
förslag om
förvaltningen.
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
anstalt. Då staten genom eftertagande af den jordegendom, hvilken
tillhört aktieägarna i nya Trollhätte kanalbolag enskilda blifvit ägare
af mark, hvarå industriella anläggningar med fördel läte sig anordnas
för användning af elektrisk drifkraft, hämtad från Trollhättefallen,
skulle det sannolikt ej sällan komma att inträffa, att förhandlingar från
- kronans sida med enskilda angående upplåtelse af elektrisk drifkraft
blefve förknippade med förhandlingar angående upplåtelser af kronans
mark till den anläggning, som skulle använda drif kraften. Fördelen
häraf att i sådana fall samma styrelse hade att föra förhandlingar an¬
gående upplåtelser af så väl det ena som det andra slaget vore uppen¬
bar, och då afsikten vore, att styrelsen för kanalverket skulle förvalta
den mark, som, angränsande kanalen, lämpade sig för angifna ända¬
mål, låue äfven däri ett skäl för öfverlämnande åt denna styrelse af
förvaltningen af den elektriska kraftstationen.
Vid dessa förhållanden och då sammanförandet i eu styrelses hand
af förvaltningen af såväl kanalen med till densamma hörande jord, som
den elektriska kraftstationen icke syntes i öfrigt medföra någon olägen¬
het, kunde genom en sådan anordning en lämplig styrelse för båda
anläggningarna erhållas med minsta kostnad för statsverket.
Den verksamhet för statens räkning, hvilken skulle tillkomma sty¬
relsen med afseende å de båda anläggningarna, vore enligt kommitténs
uppfattning i mycket likartad den verksamhet, som utöfvades af styrel¬
sen för ett större affärsföretag, tillhörande enskilda. Eu sådan anord¬
ning af styrelsen syntes därför kommittén vara lämplig, att, med bibe¬
hållande af de bestämmelser för styrelsen, hvilka kräfdes af de båda
anläggningarnas egenskap af statsinstitutioner, denna styrelse i någon
mån anordnades efter de grunder, som af enskilda i liknande fall följdes.
Kommittén ansåge följaktligen, att styrelsen öfver Trollhätte kanal- och
vattenverk, med hvilken benämning den gemensamma styrelsen för Troll¬
hätte kanalverk med dithörande jord och den elektriska kraftstationen
syntes lämpligen kunna betecknas, borde bestå af eu ledamot, utsedd
på viss tid med en befogenhet, i viss mån motsvarande den, som i en¬
skilda affärsföretag vanligen tillkomme eu disponent eller verkställande
direktör, och ett visst antal ledamöter, likaledes utsedda på viss tid och
tagande del i afgörandet af de viktigare ärenden, hvilka enligt instruk¬
tion vore styrelsen in pleno förbehållna. Benämningen å förstnämnda
ledamot syntes lämpligen kunna blifva öfverdirektör. Antalet ledamöter
i styrelsen förutom öfverdirektören syntes böra bestämmas till fyra, och
hade kommittén, då den föreslagit detta antal, tänkt sig, att af styrel¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
7
sens ledamöter en särskild! skulle äga erfarenhet i handläggning af all¬
männa ärenden, en äga tekniska insikter samt två vara industriidkare
eller andra affärsmän, särskild! representerande trafikanterna, den ene
med hufvud sakliga intressen å orter belägna nedanom kanalen och den
andre med sådana intressen å orter ofvanom densamma.
Inom styrelsen skulle ordförande förordnas af Kungl. Maj:t.
Då öfverdirektören, förordnad allenast på viss tid, saknade och i
hvarje fall icke heller borde hafva sådan förvissning om bibehållande
intill uppnådd pensionsålder af tjänsten, som innehafvande af statstjänst
i allmänhet medförde, måste, därest sannolikhet skulle förefinnas att till
denna befattning erhålla fullt lämplig person, afiönings- och pensions-
förhållandena för öfverdirektören ordnas på annat sätt än det i fråga
om statstjänst vanliga.
Beloppet af de honom tillkommande löneförmåner syntes böra be¬
stämmas i någon mån motsvarande disponentarfvodet i större affärs¬
företag, hvarvid det ur flera synpunkter syntes vara lämpligt att låta
löneförmånen utgå dels i form af ett fast arfvode dels såsom tantiem å
den vid kanal- och vattenverket uppkommande nettovinsten för hvarje
år. Då denna tantiem, bland annat, hade till ändamål att uppbringa
öfverdirektörens löneförmåner utöfver det fasta arfvode! till ett belopp,,
som kunde anses erforderligt för vinnande af angifna syfte, ansåge
kommittén densamma böra utgå efter procentsatser i viss mån sjunkande
med nettovinstens stigande, hvarigenom allt för stora växlingar i öfver¬
direktörens löneförmåner skulle förebyggas.
Med tillämpning af dessa grunder och under förutsättning att,
intill dess den elektriska kraftstationen blifvit anlagd och fullbordad,
öfverdirektören, i stället för den tantiem, som därefter af den behållna
inkomsten från kraftstationen syntes höra till honom utgå, komme att,
på grund af det ansvarsfulla arbete, som anläggningen af denna för
honom medförde, åtnjuta ett särskild! arfvode, utgående från det anslag,
som för kraftstationens anläggning kunde komma att anvisas, hade
kommittén funnit öfverdirektörens löneförmåner å kanalverkets stat böra
bestämmas till dels arfvode, 10,000 kronor, dels ock tantiem å netto¬
behållningen af kanalverkets rörelse, beräknad till 4 % å hvad af netto¬
behållningen ej öfverstege 50,000 kronor, till 3 % å hvad öfverstege
50,000 men icke 100,000 kronor samt till 2 % å hvad öfverstege 100,000
kronor.
Därjämte syntes böra tillkomma öfverdirektören fri bostad och ved¬
brand, och upplyste kommittén, att tillgång -till bostad för öfverdirektö-
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
ren kunde beredas i Trollhättan, utan att någon nybyggnad däraf för¬
anleddes.
Öfyerdirektörens pensionsförhållanden syntes böra ordnas så, att
han dels efter vissa tjänstår utan hänsyn till uppnådd lefnadsålder
skulle vara berättigad till full pension, hvilken lämpligen syntes kunna
bestämmas till 6,000 kronor, dels så att, därest han antingen på grund
af sjukdom af sådan beskaffenhet, att den gjorde honom för framtiden
oförmögen att sköta sin befattning, eller ock utan egen begäran eljest
före uppnådd pensionsålder afginge från sin befattning utan att genom
tjänstefel hafva förverkat densamma, han erhölle någon ersättning,
hvilken lämpligen syntes kunna utgå under, formen af afkortad pension.
Då näppeligen kunde antagas att till öfverdirektör någon blefve
förordnad, hvars ålder afsevärdt understege 40 år, och enligt kommitténs
förslag förordnande för öfverdirektör skulle gifvas på 6 år i sänder, syn¬
tes antalet tjänstår, hvilka skulle berättiga öfverdirektör till full pension,
ej böra sättas högre än till 24 år.
I fråga om den afkortade pensionen syntes i öfverensstämmelse
därmed densamma, hvilken icke borde sättas lägre än till 4,500 kronor,
böra bestämmas till detta belopp, om entledigandet ägt rum före eller
vid 12 tjänstår, och utgå med 5,000 kronor efter 12 men före eller
vid 18 tjänstår samt med 5,500 kronor efter 18 men före 24 tjänstår.
För öfriga styrelseledamöter syntes, då deltagande i styrelsegöromålen
antagligen för dem i regeln icke kunde komma att medföra synnerligt
besvär eller i afsevärd mån upptaga deras tid, vara erforderligt endast
ett ersättningsbelopp motsvarande vanligt styrelsearfvode i enskilda
affärsföretag af liknande omfattning, i hvilket afseende ett arfvode för
en hvar af dessa ledamöter af 1,500 kronor jämte reseersättning syntes
vara tillräckligt.
För förande af protokoll vid styrelsens sammanträden och för upp¬
sättande af från styrelsen utgående expeditioner syntes ett arfvodes-
belopp af 600 kronor böra upptagas i kanalverkets stat.
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
9
För kanalens skötsel vore för närvarande anställd följande personal
med nedan angifna löneförmåner:
|
|
|
|
Pension efter
|
|
Kontant af-
|
Ålderstillägg.
|
sammanlagdt
95 lefnads-
|
1
.
|
|
|
|
och tjänstår.
|
1
!
|
|
|
Tvä å 500 kronor,!
det ena efter feml
|
|
|
j 1 mekanikvis.....................................................
|
5,000
|
|
och (let andra efter (
inalles tio års inne-
|
4,600
|
—
|
|
|
|
hafvande af tjänsten
med godt vitsord.
|
|
|
1 kamrerare oek materialförvaltare.......................
|
4,500
|
—
|
d:o d:o
|
4,200
|
—
|
• ' "i ‘ '■
|
|
|
fTvå ä 300 kronor,'
|
|
|
|
|
|
det ena efter fem
|
|
|
1 1 kontrollinspektor, tillika bokhållare ..................
r . ' 1: ’
|
2,500
|
_
|
och det andra efter
inalles tio års inne¬
hafvande af tjänsten
med godt vitsord.
|
2,400
|
|
1 bokhållare.....................................................
|
1,800
|
_
|
©
r©
©
”6
|
1,800
|
—
|
! i » .....................................................
|
1,600
|
|
d:o d:o
|
1,600
|
—
|
j 1 kanalinspoktor i Vänersborg.............................
|
2,200
|
_
|
d:o d:o
|
2,200
|
—
|
1 n vid Brinkeborgskulle...................
|
2,200
|
—
|
d:o d:o
|
2,200
|
--1
|
1
j 1 ii vid Ström.................................
|
2,200
|
—
|
Pi
©
P'
ö
|
2,200
|
—
|
Efter kanalverkets öfvergång till staten syntes enligt kommitténs
uppfattning, intill dess en ombyggnad af kanalen eller anläggning af
en ny kanal ifrågakomme och ovillkorligen erfordrade ökadt tekniskt
biträde, för kanalens skötsel hufvudsakligen samma tjänstepersonal, som
den för närvarande anställda, vara behöflig allenast med följande jämk¬
ningar.
Nödig kassakontroll erfordrade anställandet af en särskild kassör,
helst enligt kommitténs förslag någon kassadirektör icke skulle finnas
bland styrelsens ledamöter. Kassörens åliggande skulle blifva att emot¬
taga och kvittera alla ingående medel, verkställa ifrågakommande ut¬
betalningar samt föra kassaboken, hvaremot kassakontrollboken skulle
föras af kamreraren.
Från kamreraren syntes skyldigheten att vara materialförvaltare
böra öfverflyttas å kontrollinspektoren, hvilken® öfriga göromål med-
gåfve en sådan öfverflyttning.
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 46 Häft.
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
Tredje bokhållarplatsen syntes kunna indragas och ersättas genom
förordnande af en extra bokhållare under seglationstiden.
Kanalinspektorsplatsen i Vänersborg, vid hvilken station göromålen
vore af ringa omfattning, syntes lämpligen kunna indragas vid nuva¬
rande innehafvare^ afgång, och kanalinspektorens åligganden därstädes,
under tillsyn af kanalinspektoren vid Brinkebergskulle, ombesörjas mot
ett särskild! arfvode af någon bland kanalbetjänte såsom stationsmästare.
De aflöningsförmåner, Indika för närvarande utginge till tjänste¬
männen vid kanalverket, syntes vara väl afpassade och borde därför i
det hela bibehållas i den blifvande staten för kanalverket. Aflönings-
förmanerna för kassören kunde lämpligen upptagas till samma belopp,
som för närvarande utginge till kontrollinspektoren, hvilken tillika vore
bokhållare.
Da kommittén vore af den uppfattning att, i öfverensstämmelse
med hvad vanligast vore fallet, pensionen för ifrågavarande tjänstemän
oorde sättas lika med den egentliga lönen, däri jämväl inbegripna
ålderstilläggen, hade fördelningen af aflöningsförmånernä i lön och tjänst-
göringspenningar skett . med hänsyn till beloppet af den pension, som
enligt kommitténs mening borde till de särskilda tjänstinnehafvarne
utgå. Därvid hade kommittén ansett de pensionsbelojap, som för när¬
varande förefunnes vid de olika tjänstebefattningarna, böra bibehållas,
allenast med det undantag att pensionsbeloppet för öfveringenjören, hvil¬
ken benämning kommittén användt i stället för mekanikus, föreslagits
till 4,500 kronor, under det att för närvarande pension till mekanikus
vid kanalen utginge med 4,600 kronor.
Hvad pensionsåldern åter vidkomma, vore för närvarande de vid
kanal verket anställda tjänstemän pensionsberättigade, då de uppnått
sammanlagdt 95 lefnads- och tjänstår. Kommittén ansåge emellertid, att
vid detta liksom i allmänhet vid statens verk pensionsrätt icke borde
inträda före uppnådda 65 lefnadsår.
Då antagligt vore, att öfveringenjören först vid högre ålder än den
för inträde i statens tjänst vanliga finge anställning vid kanalverket,
och möjlighet borde förefinnas att besätta öfveringenjörsplatsen med
lämplig person, oafsedt om denne förut varit i statens tjänst eller icke,
syntes för pensionsrätt för öfveringenjören tjänståren icke höra sättas
högre än till SO. 4 ör öfriga tjänstemän åter syntes den vanliga fordran
å 35 tjänstår böra bibehållas.
Hvad öfriga tillkor och bestämmelser för åtnjutande af de före¬
slagna löneförmånerna anginge, syntes dessa böra uppställas i hufvud¬
saklig^ likhet med de bestämmelser, hvilka af Riksdagen gifvits vid se¬
nast fastställda lönestater.
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
11
Däribland hade kommittén intagit föreskriften, att tjänstinnehafvare
skulle såsom bidrag till kostnader för beredande af pension erlägga en
pensionsafgift, hvars belopp kommittén beräknat såväl för öfverdirektö-
ren som för tjänstemännen enligt de grunder, som af senaste kommittén
för ordnandet af det civila pensionsväsendet blifvit följda, och Indika af
senaste Riksdag tillämpats å då fastställda lönestater såsom allmänna
läroverkens stat och tullstaten.
Enligt sålunda angifna grunder hade kommittén upprättat följande
förslag till aflöningsstat jämte öfvergångsstat:
A. Åflöningsstat för styrelsen och tjänstemännen vid TrollMtte kanalverk,
|
Lön.
|
Tjänst-
görings-
penningar.
|
Summa
arfvode.
|
1 öfverdirektör.............................
|
|
_
|
|
|
10,000
|
|
1 ledamot af styrelsen.................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,500
|
—
|
3 ledamöter» » ..................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4,500
|
—
|
1 protokollsföraro..........................
|
—
|
—
|
-— ■
|
—
|
600
|
—
|
1 öfveringenjör..............................
|
3,500
|
—
|
1,500
|
—
|
O
5
o
rC
|
—
|
1 kamrerare .................................
|
3,200
|
|
1,300
|
_
|
4,500
|
_
|
1 kassör, tillika bokhållare.............
|
1,800
|
|
700
|
|
2,500
|
|
1 kontrollinspektor och materiaiför-
|
|
|
|
|
|
|
valtare, tillika bokhållare...........
|
1,800
|
—
|
700
|
—
|
2,500
|
—
|
1 bokhållare.................................
|
1,200
|
—
|
600
|
|
1,800
|
—
|
1 kanalinspektor (vid Ströms station)
|
1,600
|
—
|
600
|
|
2,200
|
—
|
1 » (vid Brinkebergskullc
|
|
|
|
'
|
|
|
station)...................................
|
1,600
|
—
|
600
|
—
|
2,200
|
_
|
Lönen kan höjas efter
5 år med 500 kro¬
nor och efter 10 år
med ytterligare 500j
kronor.
Lönen kan höjas efter
5 år med 300 kro-
> nor och efter 10 år
med ytterligare 300
kronor.
Amu. 1. Öfverdirektören, öfveringenjören, kamreraren, kassören,
kontrollinspektoren, bokhållaren samt kanalinspektorerna åtnjuta för¬
månen af fri bostad och vedbrand samt de i Trollhättan boende elektrisk
belysning, allt efter styrelsens bestämmande-
Anm. 2. Öfverdirektören äger uppbära tantiem å nettobehållningen
af kanalverkets rörelse, sådan denna behållning, efter det räkenskaperna
för året blifvit afskräde och af revisorerna granskade, af Kungl. Maj:t
bestämmes, och skall denna tantiem utgå med 4 procent a hvad al
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
nettobehållningen icke öfverstiger 50,000 kronor, 3 procent å hvad
öfverstiger 50,000 kronor, men icke 100,000 kronor, samt 2 procent å
hvad öfverstiger 100,000 kronor.
Anm. 3. Felräkningspenningar tillkomma kassören med 500 kronor
samt en hvar af kontrollinspektoren och bokhållaren med 150 kronor,
allt för år räknadt.
Anm. 4. Så länge kanalinspektorerna vid Ströms och Brinkebergs-
kulles stationer äga uppbära provision, den förre å honom af Göteborgs
hamnstyrelse och den senare å honom af styrelsen för betryggande af
sjöfarten å Vänern anförtrodd uppbörd, afdragas från hvarje års lön
60 procent af det belopp, hvarmed provisionen under nästföregående
år öfverstigit för kanalinspektoren vid Ströms station 1,200 kronor och
för kanalinspektoren vid Brinkebergskulles station 1,000 kronor, dock
att i intet fall detta afdrag må ske för någondera af dem med större
belopp än 1,200 kronor.
Anm. 5. För åtnjutande af de i aflöningsstaten för öfverdirektören
uppförda aflöningsförmåner skola gälla följande villkor och bestäm¬
melser :
att öfverdirektören skall vara bosatt i Trollhättan eller dess ome¬
delbara närhet;
att innehafvare af öfverdirektörsbefattningen skall ej mindre vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som kan varda föreskrifven, än äfven, i händelse beslut
fattas om anläggning af en elektrisk kraftstation vid Trollhättan, vara
pliktig, att mot den särskilda ersättning, som kan blifva bestämd, full¬
göra de åligganden beträffande kraftstationens anläggning och förvalt¬
ning, som åt öfverdirektören kunna blifva öfverlämnade;
att med öfverdirektörsbefattningen icke må förenas annan tjänst å
rikets, riksdagens eller kommuns stat ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den vid pröfning af Kungl. Maj:t befinnes icke vara
hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid kanal- och vatten¬
verket;
att, där öfverdirektör beviljats ledighet och vikarie för honom för¬
ordnats, på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del af arfvodet
skall till vikarien afstås;
att öfverdirektör, hvilken i minst 24 år innehaft öfverdirektörs för¬
ordnande, skall var berättigad att i pension uppbära 6,000 kronor;
att den öfverdirektör, hvilken, innan han uppnått 24 tjänstår,
antingen på grund af sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring
oförmögen eller ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befatt¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
13
ning, utan att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, skall
vara berättigad att i pension uppbära 4,500 kronor, där afgången sker
före eller vid 12 tjänstår, 5,000 kronor, där afgången sker efter 12
men före eller vid 18 tjänstår, samt 5,500 kronor, där afgången sker
efter 18 men före 24 tjänstår;
att öfverdirektör, där han före utgången af den tid, erhållet för¬
ordnande afser, befinnes af sjukdom oförmögen till vidare nöjaktig tjänst¬
göring, skall vara underkastad skyldighet att afgå mot åtnjutande
af det pensionsbelopp, som enligt nyss angifna bestämmelser honom till¬
kommer; samt
att såsom pensionsafgift skall å det för öfverdirektören bestämda
arfvodet af dragas och till statsverket ingå ett belopp af 360 kronor.
Anm. 6. För åtnjutande af ofvan i aflöningsstaten för öfver-
ingenjören, kamreraren, kassören, kontrollinspektoren, bokhållaren och
kanalinspektorerna uppförda begynnelseaflöning med därtill hörande
ålderstillägg skola gälla följande allmänna villkor och bestämmelser:
att tjänstinnehafvaren skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan varda
föreskrifven;
att med tjänst vid kanal- och vattenverket ej må förenas annan
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat ej heller annan tjänste¬
befattning, med mindre den vid pröfning i stadgad ordning befinnes
icke vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid kanal- och
vattenverket;
att tjänstgörings- och felräkningspenningar få uppbäras endast för
den tid, befattningshafvande verkligen tjänstgjort, dock att han jämväl
under tjänstledighet under sammanlagdt högst 30 dagar af samma kalen¬
derår äger uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgörings- och felräk¬
ningspenningar ;
att den, som undfår ledighet under mer än 30 dagar af samma
kalenderår, äger, därest han af sjukdom hindras att sin befattning
förrätta, uppbära hela lönen; undfår han ledighet för svag hälsas vår¬
dande, enskilda angelägenheter eller särskild! uppdrag, eller är han
från tjänstgöring afstängd eller eljest lagligen förhindrad att befatt¬
ningen sköta, kan lian förpliktas att utöfver tjänstgörings- och felräk-
ningspenningarna af aflöningen afstå så mycket, som för tjänstens
uppehållande under tiden ytterligare erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;
att den, som är sjuk i följd af kroppsskada, ådragen i tjänstutöf-
ning, äger under högst sex månader uppbära samtliga aflöningsför-
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.5.
måner oafkortade samt efter denna tid det belopp af aflöningsförmå-
nerna, som af Kung']. Maj:t bestämmes;
att, om tjänstinnehafvare aflider i följd af olyckshändelse under
tjänstutöfning, ett belopp motsvarande eu månads aflöning skall såsom
begrafningshjälp tilldelas stärbhuset;
att med afseende å rätt till ålderstillägg tjänstinnehafvare indelas i
följ ande grader, nämligen:
Andra graden: öfver ingenj ören och
kamrer aren;
Första graden: kassören,
bokhållarna samt
kanalinspektorerna;
att rätt till första ålderstillägget inträder efter fem år och rätt
till andra ålderstillägget efter tio år, sedan tjänstinnehaf varen tillträd t
innehafvande tjänst, eller tjänst tillhörande samma ålderstil]äggsgrad, under
villkor att tjänstinnehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänst¬
göringstid, som erfordras för att vinna nämnda uppflyttning, med nit och
skicklighet bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan
statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit sådan kost¬
nadsfri ledighet, som härofvan finnes angifven;
att hvart och ett af dessa ålderstillägg ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänst¬
åldern blifvit uppnådd, hörande löntagaren därvid tillgodoräknas den
tid, som må hafva förflutit från hans tillträde till motsvarande befatt¬
ning hos nya Trollhätte kanalbolag;
att löntagare, som befordras till tjänst i andra ålderstilläggsgraden
från tjänst i den första, må tillgodoräknas den tid intill fem år, under
hvilken han må hafva innehaft och bestridt tjänst i sistnämnda
grad, sedan lian där intjänt stadgad tid för rätt till båda ålderstill-
läggen;
att löntagare, hvilken, då han intjänt stadgad tid för erhållande
af ålderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som
berättigar honom till pension, icke må samma ålderstillägg tillträda;
att tjänstinnehafvare skall vara förpliktad att, öfver ingenjören då
han uppnått 65 lefnads- och minst 30 tjänstår samt annan tjänstinne¬
hafvare då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjänstår, med
oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kungl. Maj:t eller
styrelsen, där det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obe¬
Statsutskottets Utlåtande N:o So.
15
taget att låta med detsamma anstå, därest och. så länge den pensions-
berättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma kvarstå;
skolande vid beräkning af tjänståren inräknas den tid, under hvilken
tjänstinnehafvaren kan hafva varit anställd såsom tjänsteman hos nya
Trollhätte kanalbolag;
att tjänstinnehafvaren skall vara skyldig underkasta sig de för¬
ändrade bestämmelser rörande pensionering, som kunna varda stad¬
gade, samt
att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehaf-
vares rätt till pension träd! i kraft, å de bestämda löneförmånerna för en
hvar af förut nämnda tjänstemän skola afdragas och till statsverket
ingå följande belopp nämligen:
för öfver ingenjören
vid lön utan ålderstillägg
b » med ett »
» » med två »
för kamreraren
100 kronor
180 ).
200 »
vid lön utan ålderstillägg............................................................ 135 »
» » med ett b 155 „
b » med två » 175 »
för kassören och kontrollinspektoren
vid lön utan ålderstillägg......................................................... 55 .»
» » med ett » 65 »
» » med två b ............................................................ 75 »
för bokhållaren
vid lön Titan ålderstillägg
b » med ett b
b B med två »
för kanalinspektor
vid lön utan ålderstillägg
» y> med ett »
» » med två b
35 »
45 »
55 »
50 »
60 »
70 b
Anm. 7. Tjänsteman, som vid kanalverkets öfvertagande af Kung!.
Magt och kronan är där anställd och enligt § 12 i det emellan Kungl.
Maj it och kronan och nya Trollhätte kanalbolag den 31 maj 1904
16
Statsutskottets Utlåtande N;o 85.
afskräde kontrakt äger rätt att utan minskning i honom tillkommande
aflönings- och pensionsförmåner öfvergå i statsverkets tjänst, äger ej,
så framt lian icke före den 1 januari 1906 förklarat sig villig ingå
på den nya staten, uppbära andra löne- eller pensionsförmåner än
dem, som genom nämnda kontrakt blifvit honom tillförsäkrade.
B. Öfvergåiigsaflöniugstat.
|
Kontant
aflöning.
|
Ålderstillägg.
|
Pension efter
sammanlagdt
95 lefnads-
och tjänstår.
|
Kanalinspektoren i Vänersborg Axel Hjalmar Ossian
Sckagerström................................................
|
2,200
|
|
|
Två å 300 kronor'
det ena efter fem
och det andra efter
|
2,200
|
|
|
|
|
inalles tio ars inne¬
hafvande af tjänsten
med godt vitsord
|
|
| Föreståndarinnan för fiickslöj dskolan Sigrid Magda-
|
|
|
|
|
|
lena Cecilia Lagercrantz.................................
|
900
|
—
|
|
800
|
—
|
Till tjänsteman, hvilken enligt 12 § i det emellan Kungl. Maj:t
och kronan samt kanalbolaget den 30 maj 1904 afslutade kontrakt
äger rätt att utan minskning i honom tillkommande aflöningsförmåner
öfvergå i statsverkets tjänst och förklarat sig icke vilja ingå på den
nya staten, skall aflöningen utgå enligt bestämmelserna i nämnda kontrakt.
Kommittén yttrar vidare.
I de af Riksdagen under senare tider fastställda stater, till exem¬
pel för statens järnvägar, telegrafverket, postverket med flera, lämnades
från statsverket under eu eller annan form bidrag till pensioner för
tjänstemännens änkor och oförsörjda barn. Billigheten syntes därför
kräfva, att äfven de vid kanalverket anställda tjänstemän komme i
åtnjutande af något statsunderstöd för nämnda ändamål.
Antalet af dessa tjänstemän vore emellertid så ringa, att upprät¬
tandet af egen änke- och pupillkassa för dem icke kunde ifrågakomma,
och icke heller syntes utsikt förefinnas, vare sig att inträde kunde för
dem beredas i någon förutvarande af staten understödd änke- och pu¬
pillkassa, eller att staten själf skulle åtaga sig pensionering af deras
änkor och oförsörjda barn. Vid sådant förhållande hade kommittén
ansett en lämplig utväg för uppnående af det åsyftade ändamålet kunna
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
17
vinnas därigenom, att till de tjänstemän, Indika i allmänna änke- och
pupillkassans premieafdelning vunnit delaktighet för beredande af pension
åt efterlefvande änka och oförsörjda barn, från statsverket lämnades ett
bestämdt bidrag till årspremier.
Kommittén hade härvid icke förbisett, att enligt allmänna änke-
och pupillkassans reglemente den, som vid ansökan om inträde befun¬
nes vara behäftad med mycket svår sjukdom, icke erhölle inträde i
kassan och att sålunda i sådant fall den af kommittén föreslagna anord¬
ningen icke ledde till målet, men till ett sådant sällsynt undantagsfall
syntes i detta sammanhang hänsyn icke behöfva tagas.
Vid beräkningen af storleken af det bidrag, hvithet skulle för änke-
pensioneringen från statsverket lämnas, hade kommittén utgått därifrån,
att begynnelsepensionen till änka och oförsörjda barn skulle uppgå för
öfveringenjörens och kamrerarens till 750 kronor och för öfriga tjänste¬
mäns till 500 kronor, Indika begynnelsepensioner på grund af villkoren
i allmänna änke- och pupillkassans premieafdelning komme att stiga i
förhållande till den tid mannen lefde efter inträdet i kassan. I)å pre¬
mierna i kassan vore växlande och utginge i förhållande till såväl man¬
nens som hustruns ålder vid inträdet, måste, vid en beräkning af pre¬
miernas storlek, man utgå från sannolika medeltalet dels af mannens
inträdesålder dels ock af åldersskillnaden emellan mannen och hustrun.
Af kommittén hade antagits såsom mannens sannolika ålder vid inträ¬
det 40 år för öfveringenj ören och 30 år för öfriga tjänstemän och
såsom sannolikt medeltal för åldersskillnaden emellan man och hustru
fem år.
Under förenämnda antaganden skulle årliga premien, då sådan
erlades, så länge under försäkringstagarens lifstid pensionären lefde,
blifva för öfveringenj ören 300 kronor, för kamreraren 270 kronor och
för öfriga tjänstemän 170 kronor. Halfva beloppet af de sålunda beräk¬
nade årspremierna syntes kommittén lämpligen kunna bestämmas såsom
statens bidrag. Därvid syntes dock böra fästas de villkor, att tjänste¬
mannen själf för ifrågavarande ändamål bidroge med minst lika stort
belopp och att tjänstemannens andel i premierna afdroges å hans lön
eller pension.
Kommittén föresloge därför,
att i staten upptoges ett belopp af 710 kronor att användas såsom
bidrag till pensionsafgifter å premieafdelningen i allmänna änke- och
pupillkassan för tjänstemännens vid Troll häfte kanal verk änkor och
oförsörjda barn med 150 kronor till öfveringenj ören, 135 kronor till
kamreraren samt 85 kronor till hvar och en af öfriga tjänstemän, med
Bill. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 46 Höft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
Villkor att tjänstemannen bidroge till pensionspremien till minst lika
belopp som statsbidraget och medgåfve, att hans bidrag till pensions¬
premien afdroges å den honom tillkommande lön eller pension.
1 aflöningsstaten bordo, yttrar kommittén vidare, förutom redan om-
förmälda anslag, upptagas anslag till arfvoden för e. o. tjänstemän, för
biträden vid kontrollräkning och silf ergranskning' samt för stations-
mästare och biträden åt kanalinspektörerna. Med anledning af hvad
för närvarande utginge för sådant ändamål syntes beloppet af detta
anslag kunna sättas till 4,600 kronor.
Vidare borde i nämnda stat upptagas anslag till aflönande af kanal-,
bro- och sluss\rakter samt till material- och nattvakter. Dessa vakter
både dittills antagits genom kontrakt med tre månaders uppsägnings¬
tid, och bestämdes i kontrakten, bland annat, att kanalbetjänt, som
varit i kanalbolagets tjänst i 25 år, ägde, där sammanlagda antalet af
hans lefnad»'- och tjänstår uppginge till 85, erhålla en pension af 300
kronor om året, och, där detta icke vore fallet, efter direktionens bepröf-
vande kunde erhålla i pension så många åttiofemtedelar af 300 kronor,
som svarade mot sammanlagda antalet af hans lefnads- och tjänstår,
äfvénsom att änka efter kanalbetjänt, som aflidit, under det han vore i
tjänst eller uppbure pension, kunde, så länge hon léfde ogift, tilldelas
i pension högst så många åttiofemtedelar af 200 kronor, som svarade
mot sammanlagda antalet af mannens lefnads- och tjähstår.
De vakter, hvilka vid kanalens öfvergång till staten funnes anställda,
vore genom aftalet med nya Trollhätte känalbolag försäkrade att bibe¬
hållas vid de i kontrakten bestämda förmåner; och enligt kommitténs
uppfattning borde äfven hädanefter vakter antagas genom kontrakt i
hufvudsak Öfverensstämmande med de äldre kontrakten, hvarigenom åt
sistnämnda vakter skulle gifvas samma förmåner med afseende å pen¬
sion för sig och änka, som åtnjötes af de af kanalbolaget antagna
vaktbetjänte.
Kostnaden för de särskilda slagen af vaktbetjänte utgjorde för när¬
varande omkring 41,000 kronor, och ett anslag af detta belopp syntes
därför för dessa betjände hora i staten upptagas.
Aflöning till arbetsförmän, bogserångbåtsbefalhafvare och maskinister
uppginge för närvarande till omkring 10,500 kronor, hvadan till deras
aflöning borde i staten upptagas detta belopp. I likhet med vaktbe¬
tjänte syntes äfven dessa höra antagas genom kontrakt och tillförsäkras
Motsvarande förmåner i fråga om pension för sig och änka.
Genom § 5 i aftalet med nya Trollhätte kanalbolag hade Kung!.
Mai:t och kronan förpliktats att från tillträdesdagen öfvertaga an-
Statsutskottets Utlåtande N:o So.
19
svårigheten för pensioner och understöd till före detta direktörer,
tjänstemän och betjente vid kanal ver ket med deras änkor och barn till
ett belopp, i september månad 1904 uppgående till 11,269 kronor 88 öre.
Därjämte skulle Kung!. Maj:t och kronan ansvara dels för ersätt¬
ningar till strandägare utmed kanalen till ett belopp af omkring 6,700
kronor dels för afgifter till kyrkoherden, till skolläraren och till kyrkan
till ett sammanlagdt belopp af omkring 2,600 kronor.
I utgiftsstaten för kanalverket syntes följaktligen böra upptagas för
pensioner 11,269 kronor 88 öre och till ersättningar och onera 9,800
kronor.
Å omkostnadsstaten syntes böra upptagas följande poster i regeln
beräknade efter medeltalet, hvartill de under senaste fem åren hade
uppgått, nämligen:
Underhåll af kanalen med därtill hörande byggnader
och anläggningar............................................................ kronor 50,000: —
Omkostnader för direktion sbyggnaden, tjänstemännens
bostadslägenheter och ved för tjänstemännen...... • )• 7,000: —
Förbättringsarbeten vid kanalen.......................................... » 10,000: —
Expenser................................................. " 5,000: —
Resekostnader för styrelsens ledamöter och revisions-
kostnader .............................................. » 2,000: —
Diverse omkostnader: sjukunderstöd, läkarvård, medi¬
cin m. m.....................i.,,......................................... » , 2,520: 12
Enligt Riksdagens beslut skulle af kanalverkets inkomster till riks-
gäldskontoret öfverlämnas 3,6 % å köpeskillingen, erlagd i svenska statens
3,6 % obligationer, i följd hvaraf i utgiftsstaten borde upptagas till
räntor ett belopp af 208,800 kronor.
Hvad inkomsterna anginge, kunde kanalafgifterna efter nuvarande
förhållanden beräknas uppgå till 500,000 kronor.
I den köpeskilling för Trollliätte kanalverk och viss annan nya
Trollhätte kanalbolags egendom, hvarå ränta skulle af kanalverkets
inkomster till riksgäldskontoret erläggas, inginge jämväl köpeskillingen
såväl för tomterna vid Trollhättan som för den jord, hvilken skulle
öfverlämnas till domänstyrelsens förvaltning. A id nämnda förhållande
syntes ej mindre tomtafgifterna än äfven den behållna afkastningen åt
sistnämnda jord böra användas såsom bidrag till ifrågavarande ränte-
likvid; och hade kommittén ansett inkomsten af arrenden och tomtören
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
tillika med diverse andra smärre inkomster kunna upptagas till 15,000
kronor.
Då för närvarande icke vore afgjordt, hvilka af nuvarande tjänste¬
män vid kanalverket komme att ingå på den nya lönestaten, kunde
bland inkomsterna pensionsafgifter icke upptagas till högre belopp än
400 kronor, utgörande sådan afgift af öfverdirektören och kassören.
Sammanfattades utgifts- och inkomstposterna, sådana de af kom¬
mittén föreslagits, skulle utgifts- och inkomststaten för Trollhätte kanal-
och vattenverk blifva följande:
Utgifter.
I. AUöningsstaten:
Styrelsens arfvoden.......
Tjänstemännens aflönin,
Alderstillägg ...................
F elräkningspenningar....
16,600
20,700
1,100
800
39,200:
Arfvoden till e. o. tjänstemän, biträden
för kontrollräkning och siffergranskning,
stationsmästare och biträden åt kanal-
inspektorerna...................................................
Aflöning och ved till kanal-, bro- och
slussvakter samt material- och nattvakter
(förslagsanslag) .............................................
Aflöning till arbetsförmän, bogserbåtsbefäl-
hafvare och maskinister (förslagsanslag) 10,500: — gg ^qq._
4,600:
41,000:
II. öfvergångsstaten:
Kanalinspektoren i Vänersborg
Slöjdlärarinnan..........................
2,200:
900:
3,100:
III. Pensionsstaten:
Pensioner............................................................... 11,269: 88
Bidrag till utgifter för änkors och barns
pensionering
710:
11,979: 88
Transport 110,379: 88
Statsutskottets Utlåtande N:o S5.
21
IV. Ersättningar oeli (mera:
Ersättningar: Vänersborgs stad
strandägare.........
Onera: kyrkoherden
skolläraren...
kyrkan ........
Transport 110,379: 88
3,000: —
3,700: —
1,540: —
560: —
500: —
6,700: —
2,600: —
9,300: —
Omkostnadsstaten (förslagsanslag).
Underhåll af kanalen samt därtill hörande
byggnader och anläggningar ..................
Omkostnader för direktionsbyggnaden samt
för bostadslägenheter och ved för öfver-
direktören och tjänstemännen..................
Förbättringsarbeten vid kanalen..................
Expenser.............................................................
Resekostnader för styrelsens ledamöter och
revisionskost fläder.........................................
Diverse omkostnader, sjukunderstöd, läkar¬
vård, medicin in. m................................
50,000: —
7,000: —
10,000: —
5,000: —
2,000: —
2,520: 12
76,520: 12
VI. Räntor:
Till riksgäldskontoret 3,6 % å kronor 5,800,000 ......... 208,800: —
Kronor 405,000: —
Inkomster.
Kanalafgifter ...................................................................................... 500,000: —
Arrenden, tomtafgifter och diverse inkomster ....... 15,000: —
Pensionsafgifter................................................................................. 400: —
Afdrag å kanalinspektorernas löner............................................ 1,600: —
Kronor 517,000: —
Afgå utgifter........................................................................ 405,000: —
Nettobehållning........................................................................ 112,000: —
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 85,
Väg- och
vatteiibj^gg*
nadsstyrel-
sens
utlåtande.
Tantiem: 4 % å 50,000 = 2,000: —
3 % å 50,000 = 1,500: —
2 % å 12,000= 240: — 3,740: —
Till handels- och sjöfartsfonden............................ kronor 108,260: —
Såsom redan i det föregående blifvit antvdt vore kommitténs för¬
slag i fråga om öfverdirektörens aflöningsförmåner å kanalverkets stat
grnndadt på den förutsättning, att öfverdirektören redan från början af
sin tjänstgöring såsom öfverdirektör erhölle ett särskild! arfvode för
befattning med anläggningen af en elektrisk kraftstation vid Trollhättan;
och ville kommittén framhålla, att, med hänsyn till det maktpåliggande
arbete, som i sådant afseende komme att blifva åt honom uppdraget,
detta arfvode syntes lämpligen kunna bestämmas till ett årligt belopp af
6,000 kronor.
Vid sitt utlåtande fogade komittén jämväl förslag till instruktion
för styrelsen samt karta öfver det område, som ansåges böra tillhöra
kanal- och vattenverket.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uti sitt öfver kommittéför¬
slaget afgifna underdåniga utlåtande, hvithet är dägtecknadt den 14
december 1904, anfört följande.
Kommitténs förslag syntes på ett betryggande sätt tillgodose det all¬
männas intressen och styrelsens sammansättning innebära trygghet för
att de insikter på olika områden, som kunde anses erforderliga för eu
rationell skötsel af kanal- och vattenverket, blefve representerade, äfven
om organisationsplanen innebure en ganska vidlyftig förvaltningsapparat
med däraf följande rätt stora kostnader. Mot antalet ledamöter,
som skulle af Kungl. Maj:t förordnas att tills vidare fungera, eller
fyra, syntes intet vara att erinra, ehuru möjligen detsamma kunde in¬
skränkas till tro, däraf en ordförande, en ledamot besittande tekniska
insikter och en ledamot för industriens eller handelns intressen, då det
kunde ifrågasättas, huruvida intressena behöfde så specialiseras, att
representanter erfordrades för trafikanter från orter belägna nedanom och
ofvanom kanalen.
Beträffande aflöningsförmånerna till verkställande direktören vore
desamma visserligen föreslagna att utgå i väsentligt gynsammare man
än hvad hittills anvisats till ämbetsmän af motsvarande éller högre grad;
men då å andra sidan förslaget vore uppgjordt efter de förhållanden,
som i allmänhet vore rådande vid större affärsföretag, och förvaltningen,
när. anläggningarna vunnit den omfattning, kommittén syntes hafva tänkt
sig, afsåge värdefull statsegendom, som kunde inbringa betyd¬
Statsutskottets Utlåtande N:o So.
28
liga belopp, kunde den föreslagna allöningen vid jämförelse med hvad privata
affärsföretag erbjöde, icke anses för hög. Vid jämförelse med de aflö-
ningsförmåner, som för närvarande vore anvisade åt chefer i ämbets¬
verk, Indika både sig anförtrodda förvaltning af statsegendom, hvaraf
betydliga statsinkomster härflöte, vore däremot de föreslagna aflönings-
förmånerua rikligt tilltagna; men då eu helt ny princip gjort sig gäl¬
lande vid ifrågavarande organisationsförslag, syntes någon anmärkning
emot de för verkställande direktören föreslagna aflöningsförmåner ej
kunna framställas.
Däremot syntes de föreslagna pensionsförmånerna till verkställande
direktören eller öf v erdirektören kunna i viss mån jämkas, utan att där¬
igenom äfventyrades att icke för befattningen fullt lämplig och kompetent
person skulle kunna erhållas. Kommittén hade föreslagit, att, därest öfver¬
direktör antingen på grund af sjukdom af sådan beskaffenhet, att den
gjorde honom för framtiden oförmögen att sköta sin befattning, eller
ock utan egen begäran eljest före uppnådd pensionsålder af gånge från
sin befattning utan att genom tjänstefel hafva förverkat densamma, han
skulle erhålla någon ersättning, hvilken lämpligen kunde utgå under
formen af afkortad pension. I detta afseende föresloge kommittén, att
sådan pension icke borde sättas lägre än till 4,500 kronor, om entledi¬
gandet ägde rum före eller vid 12 tjänstår, och utgå med 5,000 kronor
efter 12 men före eller vid 18 tjänstår samt med 5,500 kronor efter DS
men före 24 tjänstår. Förutsättningen om för tidig afgång utan öfver-
direktörens egen begäran och utan att genom tjänstefel hafva förverkat
befattningen syntes afse, att öfverdirektören af en eller annan anledning
icke skulle för sitt uppdrag befinnas lämplig. Under sådana omstän¬
digheter syntes den lägsta pension, som skulle tillkomma öfverdirektören,
kunna bestämmas till 3,000 kronor med ökning äf 500 kronor efter
samma förhållande, som kommittén föreslagit, och borde denna nedsätt¬
ning i förmånerna icke äga någon afgörande betydelse vid tillsättningen
af den i öfrigt i aflönings- och pensionshänseende ganska väl tillgodo¬
sedda öfver direktörsbefattfiingem
Emot kommitténs förslag om tj änstinnehafvares skyldighet att er¬
lägga' årliga pensions afgift (1 r och sättet för beredande af pension åt
tjänstemännens änkor och oförsörjda barn äfvensom beloppet af statens
bidrag för tjänstinnehafvarnas utgifter till allmänna änke- och pupill¬
kassan hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen intet att erinra.
Förutom hvad beträffande öfverdirektörens aflönings- och pensions¬
förmåner framhållits hade väg- och vatten byggnadsstyrelsen icke någon
24
Statsutskottets Utlåtande N:o So.
anmärkning att framställa emot kommitténs förslag till inkomst- och
ntgiftsstat för Trollhätte kanal- och vattenverk.
Den af kommittén framlagda planen för förvaltningen vore nppgjord
under förutsättning att staten själf komrne att icke allenast anlägga
utan ock för framtiden drifva den eller de anläggningar, som erfordra¬
des för tillgodogörande af statens vattenkraft vid Trollhättan. Hvarken
af Riksdagens vid köpets godkännande gjorda uttalande eller genom de
uteslutande från tekniska synpunkter verkställda utredningar, som afsett
olika förslag för tillgodogörande af statens vattenkraft i Trollhättan,
framginge såsom en gifven följd, att staten själf borde anlägga och drifva
en elektrisk kraftstation därstädes eller ombyggnaden af kanalen anför¬
tros åt samma förvaltning, som omhänderhade kanaltrafiken. Frågan
därom vore ännu icke så skärskådad och ej heller i kommitténs utlå¬
tande utvecklad så, att ett beslut borde fattas i sammanhang med för¬
slaget till ett definitivt ordnande af förvaltningen vid Trollhättan. Med
det nu sagda hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen emellertid icke velat
påstå, att det icke kunde befinnas ändamålsenligt att staten bedrefve
den af kommittén föreslagna affärsrörelsen. Då organisationsförslaget
således grundade sig på en ännu icke bestämd men omfattande verk¬
samhet, vore det påtagligt, att de föreslagna anordningarna under nuva¬
rande förhållanden vore allt för vidlyftiga och dyrbara. Den föreslagna
förvaltningsstyrelsens verksamhet inskränktes därför i betydlig mån och
återstode, sedan jordbruksfastigheterna undantagits, hvilka jämlikt Riks¬
dagens medgifvande skulle tillhöra domänstyrelsens förvaltning, förvalt¬
ningen af kanalen såsom trafikled och de vid inköpet af kanalbolagets
egendom ingående delar af det till stadsplan indelade området vid Troll¬
hättan samt de för stadsplanens utvidgning afsedda jordarealer eller
sålunda ungefär enahanda bestyr, som tillkommit dittillsvarande bolags¬
styrelse.
Vid sådant förhållande syntes det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
icke vara behöfligt att för uppehållande af dessa förvaltningsbestyr,
hvilka, så länge kanalen ej vore ombyggd, ej kunde afsevärdt tillväxa,
för närvarande inrätta en särskild styrelse af den omfattning kommittén
föreslagit. Kanaltrafikens dagliga tillsyn och skötsel hade dittills på
ett fullt tillfredsställande sätt kunnat äga rum genom de vid kanalen
anställda tjänstemän, oaktadt bolagets styrelse och verkställande direktör
hade haft sitt säte i Stockholm. På ungefär enahanda sätt förvaltades
Göta kanalbolags angelägenheter, fastän denna kanals trafikled voro
väsentligen större än Trollhätte kanals. Någon sådan penningförvaltning,
som ägt rum vid Trollhätte kanalbolag, kunde ej heller ifrågakomma,
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
25
sedan kanalen öfvergått till statsegendom, ity att de influtna medel, som
icke erfordrades för bestridande af utgifter för kanalens räkning, syntes
böra öfverlämnas till statskontorets förvaltning.
Med bibehållande af den förvaltningsform, som dittills iakttagits
vid kanalverket, skulle dess styrelse tills vidare kunna hafva sitt säte i
Stockholm och bestå af en ordförande samt fyra ledamöter, af hvilka
en vore verkställande direktör. Arfvoden till ordförande och de tre
ledamöterna syntes böra bestämmas enligt kommitténs förslag till 1,500
kronor för år till en hvar, förutom reseersättning. Arfvodet till verk¬
ställande direktören syntes af följande skäl kunna begränsas till
6,000 kronor för år räknadt jämte reseersättning i likhet med före¬
dragande ledamot i centralt ämbetsverk. Då kanalbolagets dittills va¬
rande verkställande direktör tillåtits innehafva annan befattning och
hans göromål under det provisoriska ordnandet icke kunde ökas, syntes
det icke höra honom förmenas att tills vidare innehafva annan befatt¬
ning eller utöfva annan verksamhet, så länge Kung!. Maj:t pröf-
vade sådant icke vara hinderlig! för verkställande direktörsbefattningen.
Därjämte syntes böra afses arfvode för protokollsförare äfvensom juridiskt
biträde åt styrelsen, hvartill det för sådant ändamål vid kanalbolaget
utgående arfvode 1,500 kronor syntes böra beräknas. För sin del an-
såge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, därest kanalens administra¬
tion förlädes till Stockholm, kassaredovisningen borde dit ingå och
ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad styrelsen, under
förutsättning att förvaltningen öfverflyttades till väg- och vattenbygg¬
nadsstyrelsen, föreslagit uti sin skrifvelse den 10 mars 1904, däruti
styrelsen afgifvit yttrande och förslag rörande förvaltningen af Trollhätte
kanal, för den händelse aftal komme till stånd om förvärfvande för
kronans räkning af nya Trollhätte kanalbolags egendom. I följd däraf
upptoges för sådant ändamål beräknad kostnad med 7,000 kronor. Hela
årliga kostnaden skulle alltså blifva:
Artvoden till ordförande och 3 styrelseledamöter......... kronor 6,000: —
Arfvode till verkställande direktör.................................... » 6,000: —
Ersättningar för protokollsföring, till juridiskt biträde,
bokförings-, revisions- och kontrollkostnader...... » 8,500: —
kronor 20,500: —-.
Redan i förutnämnda skrifvelse den 10 mars 1904 hade väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att förvaltningen af Trollhätte kanal-
Bih. till Rilcsd. Prof. 1905. 4 Samt 1 Afd. 46 Höft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
verk, i likhet med hvad förhållandet vore beträffande statens förut
ägande Väddö och Albrektssunds kanaler, skulle anförtros åt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, och detta förslag, som endast afsåge kanalen
och träfiken därå, biträddes af Kungl. Maj:t.
I anledning af hvad Riksdagen anfört emot detta förslag, hade väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen endast velat erinra, att enligt såväl förut¬
varande som nu gällande instruktion väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsförvaltning omfattade handläggning af tekniska och administra¬
tiva ärenden, som anginge olika slag af allmänna väg- och vattenbygg¬
nadsarbeten, och bland sådana äfven dem, som utfördes af staten och
på dess bekostnad genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omedel¬
bara försorg, äfvensom sådana, Indika fortfarande vore ställda under
styrelsens öfverinseende och förvaltning.
Ett annat förslag till ordnande af ifrågavarande förvaltning ansåge
sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ock böra framställa, helst detta
enligt styrelsens förmenande vore lämpligaste sättet att ordna denna an¬
gelägenhet. Förvaltningen kunde nämligen öfverlämnas till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, för hvilket ändamål skulle hos styrelsen an¬
ställas eu föredragande, hvilken skulle handlägga alla Trollhätte kanal¬
verk rörande angelägenheter, med undantag af ärenden rörande uppbörd,
redovisning och bokföring, Indika skulle behandlas af byrådirektören
för administrativa ärenden. Denne föredragande borde äga samma be¬
fogenhet, som dittills tillkommit verkställande direktören, samt därför endast
de ärenden, som nu afgjordes af kanalbolagets styrelse, anmälas till be¬
handling och afgörande i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i närvaro
af styrelsens chef, byråchefen för allmänna tekniska ärenden samt byrå¬
direktören för administrativa ärenden, hvilka personer vid handlägg¬
ningen af den mångfald olikartade ärenden, som hörde under väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsförvaltning, däribland äfven kanaler,
förvärfvat erfarenhet och kunde förutsättas besitta erforderliga insikter,
jämväl när fråga gällde att pröfva och afgöra ärenden rörande Troll¬
hätte kanal.
Denna anordning skulle jämväl ur ekonomisk synpunkt medföra
minsta kostnader för staten. Föredraganden för kanalärendena skulle
åtnjuta det för honom såsom verkställande direktör föreslagna arfvodet,
6,000 kronor med det jämväl föreslagna medgifvandet om förening af
annan befattning samt i öfrigt anvisas endast 8,500 kronor för bestri¬
dande af ersättningar till protokollsföring, juridiskt biträde, revisions¬
med flera göromål, som. angåfves i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
Statsutskottets Utlutande N:o <9.7.
27
förutnämnda skrifvelse den 10 mars 1904. Aflöning^) för administra¬
tionen skulle i så fall begränsas till 6,000 kronor emot de af kommittén
föreslagna arfvode]! 16,000 kronor, förutom tantiem till verkställande
direktören.
Beträffande i kanalbolagets tjänst anställda personel-, Indika vore
tillförsäkrade att bibehållas vid innehafvande aflönings- och pensions¬
förmåner, syntes någon nedsättning för närvarande eller under den pro¬
visoriska anordningen icke kunna ifrågakomma.
Då Riksdagen vid behandlingen år 1904 af Kung!. Maj:ts proposi¬
tion angående inköp af nya Trollhätte kanalbolags egendom uttalade sig
emot förslaget, att kanalens förvaltning skulle uppdragas åt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, åberopades såsom skäl härför, dels att kanal¬
verket samt de till stadsplanen redan utlagda eller till dennas framtida
utvidgning afsedda områdena allt framgent borde stå under en och
samma förvaltning, dels ock att man borde söka erhålla en för den
affärsmässiga skötseln af kanalverket mera betryggande anordning af
dess förvaltning. Att det är af synnerlig vikt, att den ifrågavarande
betydande trafikleden kommer att skötas på ett sätt, som ur affärs¬
mässig synpunkt blir fullt tillfredsställande) är jämväl uppenbart. Det
förslag, som nu afgifvits af den för frågans utredning tillsatta kom¬
mittén, synes mig ock hafva på ett synnerligen lyckligt sätt löst upp¬
giften att söka finna en sådan anordning, på samma gång kom¬
mitténs förslag i fiffigt synes vara godt. Äfven väg- och vatten¬
byggnadsstyrelsen har ansett kommitténs förslag på ett betryggande
sätt tillgodose det allmännas intresse och funnit den föreslagna sty¬
relsens sammansättning innebära trygghet för att de insikter på olika
områden, som kunde anses erforderliga för en rationell skötsel af kanal¬
verket, blefve representerade. Den af kommittén föreslagna styrelsen
synes jämväl vara väl lämpad för att öfvertaga förvaltningen af tomt¬
områdena.
Den liufvudsakliga anledningen, hvarför väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen ansett den af kommittén förordade anordningen icke genast
böra träda i verket, har varit, att kommittén afsett att den blifvande
styrelsen från början skulle få befattning med de anläggningar, som
erfordras för tillgodogörande af statens vattenkraft vid Trollhättan, men
att, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt, denna fråga ännu
icke vore så utredd, att något beslut i berörda hänseende kunde redan
nu komma till stånd. Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgaf
sitt yttrande i fråga om förvaltningen, har från styrelsen den 22 sist¬
lidna februari inkommit ett den 20 december 1904 dagtecknadt utlåtande
Departements¬
chefens ytt¬
rande rörande
organisa¬
tionen af för¬
valtningen.
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
rörande tillgodogörandet af vattenkraften; ocli inhämtas där af, att sty¬
relsen funnit anläggningen för vattenkraftsuttagningen, utan hinder af
de anordningar, som erfordras för ombyggnad af kanalen, kunna med
största fördel utföras på den staten nu tillhöriga östra stranden, äfvensom
hemställt om ofördröj ligt upprättande af sådana detaljerade förslag, som
vore erforderliga för att söka domstols tillstånd till utförande af de för
vattenkraftens tillgodogörande nödiga vattenbyggnader. Genom den af
väg- och vattenbyggnadsstyrelselsen sålunda verkställda utredningen af
frågan om vattenkraftsuttagningen torde denna viktiga fråga, som icke
bör uppskjutas, hafva förts ett stort steg fram emot sin lösning. Att
anläggningen och förvaltningen af eu blifvande kraftstation bör anför¬
tros åt styrelsen öfver kanalen synes mig äfven gifvet, då bägge an¬
läggningarna stå i ett synnerligen nära samband med hvarandra, och
kommitténs förslag visar, att det icke möter svårighet att organisera
styrelsen så, att den väl lämpar sig jämväl att leda kraftstationens för¬
valtning. Äfven de arbeten, som snarast möjligt böra äga rum till
fortsatt utredning af frågan om anordningarna för vattenkraftsuttag¬
ningen, synas lämpligen kunna öfverlämnas åt den föreslagna styrelsen.
Vid nu angifna förhållanden förfaller hvad väg- och vattenbyggnadssty¬
relsen anfört till stöd för eu provisorisk anordning under den närmaste
tiden.
För .öfrig! synes väg- och vattenbyggnadsstyrelsens i sådant hän¬
seende framställda alternativa förslag i allt fall icke böra vinna god¬
kännande. Enligt det ena alternativet skulle kanalens förvaltning under
provisoriet öfverlämnas åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Då emel¬
lertid Riksdagen år 1904 uttalade sig mot eu sådan anordning och
kommittéförslaget, på sätt förut anförts, synes gifva garanti för att det
af Riksdagen angifna viktiga önskemålet i afseende å förvaltningen
vinnes, lärer icke förefinnas skäl att nu åter upptaga frågan om för¬
valtningens uppdragande åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Icke
heller torde det andra alternativet böra ifrågasättas, enligt hvithet kanal¬
verkets styrelse tills vidare skulle förläggas till Stockholm och aflönings-
förmånerna till verkställande direktören betydligt nedsättas men honom
i stället medgifvas innehafva annan befattning. Det synes mig alldeles
gifvet, att en sådan anordning icke kan lämna lika stor garanti för en
god förvaltning som den af kommittén föreslagna. Det är icke möjligt
annat än att, därest direktören bor på platsen och ägnar sig helt och hållet
åt kanalverket och hvad därmed äger samband, han skall kunna på ett
vida mer effektivt sätt leda och öfvervaka verkets skötsel och utveckling,
än om han bor i Stockholm och har sin direktörsplats allenast såsom eu
29
Statsutskottets Utlåtande K:o 85.
bisyssla bredvid en annan kräfvande befattning-. Att direktören finnes
på platsen erfordras jämväl med hänsyn till den tomtförvaltning, som
skulle tillkomma styrelsen. Den större kostnad, som blir en följd af
kommitténs förslag, skall helt säkert mer än uppvägas af högre be¬
hållen inkomst af kanalverket.
På nu anförda skäl tvekar jag icke att biträda kommitténs förslag-
om upprättande af en särskild styrelse för Trollhätte kanal- och vatten¬
verk med säte i Trollhättan; och synes den föreslagna styrelsens sam¬
mansättning, med afseende å verkets beskaffenhet och omfattning, för
sitt ändamål lämpligt anordnad beträffande så väl styrelseledamöternas
antal som deras af kommittén antydda personliga kvalifikationer.
Beträffande de föreslagna aflöningsförmånerna för den blifvande
öfverdirektören äro dessa visserligen beräknade efter eu högre måttstock
än den för statens tjänstemän i allmänhet gällande. Sådant synes emel¬
lertid i detta fall icke kunna undvikas, för så vidt staten skall kunna
påräkna att till den viktiga befattningen erhålla fullt lämplig person.
Aflöningen bör tydligen vara så afpassad, att den motsvarar de aflö-
ningsförmåner, som pläga tillkomma chefer för enskilda affärsföretag
af jämförlig omfattning. Hvad kommittén härutinnan föreslagit, eller
10,000 kronor i kontant lön och tantiem, på visst sätt beräknad, af
nettoinkomsten af kanalverkets rörelse jämte fri bostad och vedbrand,
synes vara af förhållandena påkalladt och därför böra vintra godkän¬
nande.
Jag har redan förut yttrat, att jag anser, att till deri blifvande
styrelsen bör öfverlämnas att verkställa utredning af frågan rörande
kraftstationens anläggande. Denna utredning torde hufvudsakligen
komma att utföras af öfverdirektören. På sätt kommittén föreslagit,
torde särskild ersättning böra utgå till öfverdirektören för detta arbete
liksom ock för det arbete, som, efter det anläggandet af kraftstationen
blifvit definitivt beslutadt, må komma att af öfverdirektören utföras för
kraftstationens anordnande. Likaledes lärer, på sätt kommittén ansett,
sedan kraftstationen kommit i gång, öfverdirektören böra erhålla ersätt¬
ning för förvaltningen däraf. Storleken af den ersättning, som i dessa
afseenden bör tillkomma öfverdirektören, torde emellertid lämpligen icke
böra nu bestämmas, utan synes frågan därom böra stå öppen till dess
vidare bestämmelser komma att meddelas i kraftstationsfrågan.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär framställt anmärkning mot
de af kommittén för öfverdirektören föreslagna pensionsbestämmelserua,
i det att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som icke käft något att er¬
inra mot, att öfverdirektören efter 24 tjänstår blefve berättigad till eu
30
Statsutskottets Utlåtande N:o Sä.
årlig pension af 6,000 kronor, ansett den afkortade pension, som enligt
kommitténs förslag under vissa förutsättningar skulle komma att utgå
till öfverdirektören, kunna väsentligen minskas. Kommittén har före¬
slagit denna pension att utgå med 4,500 kronor, om, under de af kom¬
mittén angifna förutsättningar, öfverdirektören komme att entledigas
före eller vid 12 tjänstår, med 5,000, om entledigandet ägde rum efter
12 men före eller vid 18 tjänstår, och med 5,500 efter 18 men före
24 tjänstår. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ansett begynnelse¬
pensionen kunna sättas till 3,000 kronor med ökning af 500 kronor
efter samma förhållande, som kommittén föreslagit.
Då jag, såsom jag redan yttrat, anser de af kommittén för öfver¬
direktören föreslagna aflöningsförmånerna höra vinna godkännande, kan
jäg icke, då pensionen måste stå i visst förhållande till aflöningen, anse
den af kommittén föreslagna pension af 6,000 kronor efter 24 års tjänst
såsom öfverdirektör vara för högt tilltagen. Emellan denna pension
och afkortad pension synes och böra råda eu viss proportion. Detta
synes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke hafva beaktat, då med
tillämpning af styrelsens förslag clet skulle inträffa att, om öfverdirek¬
tören entledigades efter t. ex. 23 tjänstår men före 24, den afkortade
pensionen komme att utgå med 4,000 kronor, under det att, om han
komme att kvarstå i tjänsten endast ett år till, pensionen skulle utgå
med 6,000 kronor. Detta kan jag icke finna vara öfverensstämmande
med rättvisa och billighet. Däremot anser jag den afkortade pensionen,,
sådan den af kommittén föreslagits, vara i förhållande till den oafkor-
tade val afpassad; och finner jag mig följaktligen kunna biträda kom¬
mitténs förslag jämväl i denna del.
Emot de föreslagna arfvodena till styrelsens öfriga ledamöter och
till styrelsens protokollsförare synes icke något vara att erinra.
I afseende å kanalverkets tjänstemannapersonal har kommittén före¬
slagit allenast smärre ändringar uti den organisation, personalen ägde
vid statens öfvertagande af kanalbolagets egendom, liksom också allenast
obetydligare jämkningar föreslagits beträffande tjänstemännens aflönings-
och pensionsförmåner.
Dessa ändringar och jämkningar synas, lika litet som de af kom¬
mittén föreslagna villkor och bestämmelser för åtnjutande af de för öfver¬
direktören och tjänstemännen föreslagna aflönings- Och pensionsförmå¬
ner, kunna gifva anledning till anmärkning, då kommittén uti sitt förslag-
tagit tillbörlig hänsyn till den i § 12 af det mellan Kung!. Magt
och kronan samt nya Trollhätte kanalbolag upprättade köpekontrakt
intagna bestämmelse om de i bolagets tjänst anställda personers rätt
Statsutskottets Utlåtande N:o 85. 31
att med oförminskade aflönings- och pensionsförmåner öfvergå i sta¬
tens tjänst.
Under åberopande af de skäl, kommittén anfört till stöd för sitt
förslag om skyldighet för pensionstagare att med årligt belopp bidraga
till sin pensionering och om statens deltagande i kostnaden för pensio¬
nering åt tjänstemäns änkor och barn, instämmer jag uti kommitténs
förslag härutinnan.
Mot den af kommittén gjorda utgifts- och inkomstberäkning,
grundad som den är dels på de föreslagna aflönings- och pensionsbe-
stämmelserna och dels på hittills varande förhållanden, synes icke vara
något att erinra.
Den sålunda gjorda beräkningen kan emellertid icke i sina detaljer
gälla för framtiden. Många af de däri ingående posterna äro af natur
att vara underkastade växlingar; och då det för det affärsmässiga be-
drifvandet af ifrågavarande rörelse lärer vara af vikt att största möj¬
liga frihet i afseende å förvaltningen lämnas åt Ivungl. Maj:t och
verkets blifvande styrelse, synes nu ej böra fastställas mer än aflönings-
stater för styrelsen och tjänstemännen med därtill hörande villkor och
bestämmelser.
Hvad beträffar den egendom, som bör öfverlämnas till den blifvande
styrelsens förvaltning, erinrar jag, att kronan enligt 1 § af kontraktet
den 31 maj 1904 förvärfvat Trollhätte kanalverk med alla dess till¬
hörigheter i fast och löst, med visst särskildt angifvet undantag, äfven¬
som kanalbolagets öfriga, från själfva kanalverket särskilda och kanal¬
bolagets aktieägare enskildt tillhöriga egendom.
Kanalverket med dess tillhörigheter angifves i kontraktet omfatta:
1) den rätt kanalbolaget ägde på grund af det af Ivungl. Maja för
kanalbolaget i nåder gifna privilegium af den 2 februari 1838;
2) den rätt kanalbolaget ägde till de af Kungl. Maj:t och kronan
till kanalbolaget på perpetuel arrende upplåtna och med kanalvei-ket
oskiljaktigt förenade hemman, verk och lägenheter eller därför lämnadt
vedeidag;
3) kanalen med dess dammar, slussar och andra inrättningar;
4) all den rätt till jord och vatten, som genom förberörda nådiga
privilegium tillagts kanalbolaget eller eljest för kanalverket förvärfvats;
5) samtliga de kanalbolaget tillhöriga hus och byggnader, som vore
belägna å de i punkt 2) angifna fastigheter;
G) alla kanalverket tillhöriga telefon- och signalledningar med där¬
till hörande apparater;
Departe¬
mentschefens
yttrande
rörande den
egendom, som
skulle ställas
under
styrelsens
för Trollhätte
kanal- och
vattenverk
förvaltning.
32
Statsutskottets Utlåtande N:o So.
7) samtliga till kanalverket hörande materialier och instrumentalier,
möbler och andra lösören af hvad slag de vara måtte.
Från köpet nndantogos de kanalverket tillhöriga Sveriges allmänna
hypoteksbanks 4 procent obligationer, hvari kanalverkets reparationsfond
redovisades.
De af Kungl. Maj:t och kronan till kanalbolaget på perpetuel^
arrende upplåtna och med kanal verket oskiljaktigt förenade hemman,
verk och lägenheter eller därför lämnadt vederlag utgjordes af:
åttondelshemmanet Hulan vid Carls graf;
fjärdedelshemmanet Hjulkvarnen;
fem sextondelar i hemmanet Stora Hojum;
en fjärdedel i hemmanet Olidan samt den rättighet, Kungl. Maj:t
och kronan af enskilda tillköpt sig att draga kanalen öfver Trollhätte-
bergen;
två mjölkvarnar, den ena vid Carls graf och den andra vid Troll¬
hättan ;
eu finbladig såg med de husbyggnader, som åtföljde sågen och de
två kvarnarna;
en kalk- och en cementugn samt krutbodarna;
V-i mantal Åkerström med tillhörande mjölkvarn; samt
hela Kafledammen vid Trollhättan med stranden därifrån till öfra
ändan af slussen i Polhems kanal.
Beträffande dessa hemman, verk och lägenheter har jag inhämtat
följande.
Åttondelshemmanet Hulan vid Carls graf är för närvarande upp¬
låtet till boställsjord åt kanalinspektoren vid Brinkebergskulle.
Fjärdedelshemmanet Hjulkvarnen, beläget vid Göta älf och i öster
begränsadt af hemmanet Stafvered, är utarrenderadt på tjugu år, räk-
nadt från den 1 november 1902, till aktiebolaget Nydqvist & Holm.
Genom laga skiften, som år 1867 fastställts af Väne ägodelnings-
rätt, hafva 5/ie mantal Störa Hojum och 1U mantal Olidan undfått den
mark, å hvilken kanalen framgår, med dess slussar från Trollhättan till
nedersta slussen vid Göta älf samt utmål och ett smalt område å ömse
sidor om kanalen, hvarförutom Stora Hojum tillagts ett ägoskifte, be¬
läget öster om men icke invid kanalen. Af det område, som tilldelats
dessa hemman invid kanalen och som hufvudsakligen är att anse såsom
utmål till kanalen, äro vissa delar disponerade till boställslägenheter för
i kanalverkets tjänst anställda personer och några delar utarrenderade.
Det hemmanet Störa Hojum tillagda ägoskiftet österut är utarrenderadt
såsom jordbruksfastighet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 85,
33
De omnämnda mjölkvarnarna vid Carls graf och vid Trollhättan
samt den finbladiga sågen äro för länge sedan nedlagda och de till
dessa verk hörande husbyggnader samt kalk- och cementugnarna äfven¬
som krutbodarna finnas ej heller kvar numera.
Hemmanet bh mantal Åkerström, beläget längre ned vid Göta
älf på västra sidan af älfven vid gränsen mot Göteborgs och Bohus
län, är utarrenderadt såsom jordbrukslägenhet på 20 år från den 14
mars 1895 till Alfred Jonsson. Den till hemmanet hörande mjölkvar¬
nen är numera nedlagd.
Den fastighet, som betecknas med »hela kafledammen vid Troll¬
hättan med stranden därifrån till öfre ändan af slussen i Polhems kanal»
utgör en strandremsa mellan kanalen och Göta älf och ingår numera i
hemmanet Lilla Hojum. Å denna fastighet äro uppförda skola, fisk-
odhngsanstalt och badhus, hvarförutan delar af densamma äro uthyrda
till upplagsplatser.
Den egendom, som i kontraktet angifves såsom aktieägarna eu skil dt
tillhörig och som ingick i köpet, utgöres af:
1) följande fastigheter inom Vane härad, nämligen:
11 /16 mantal kronoskatte Stora Hojum med Hojums och Kafles kvarnar;
x/2 mantal frälse Lilla Hojum;
b/2 mantal frälse Åker;
5/24 mantal kronoskatte Stafvered med bh i Stafvereds mosse;
samt Stubbereds skattlagda tullmjölkvarn om ett par stenar jämte
den mark, hvarå de till kvarnen hörande byggnader äro uppförda;
med undantag af från nämnda fastigheter försåld och afsöndrad jord;
2) 17 1 /'5 kappland af ängslyckan n:o 255 af den till staden Väners¬
borg donerade jord;
3) den s. k. Krullska tomten vid Gropbron, hvarå rådhusrätten i
Vänersborg den 24 augusti 1835 meddelat fasta för Trollhätte kanal-
och slussverks bolag;
4) den s. k. Tullplatsen vid Lilla Edet, som »Trollhätte bolag» å
offentlig auktion den 30 januari 1832 inköpt från generaltullstyrelsen;
5) all den rätt till jord eller vatten, som eljest tillkommit kanal¬
bolaget såsom aktieägarna enskildt tillhörig;
6) samtliga å de under 1), 2), 3) och 4) angifna fastigheter be¬
lägna, kanalbolaget tillhöriga hus och andra byggnader jämte därtill
hörande telefonledningar och apparater; samt
7) de porträtt, taflor, möbler och andra husgeråd, som varit af-
sedda för direktionsbyggnaden vid Trollhättan.
Bill. till Rilcscl. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 40 Höft.
5
84
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
I fråga om huru de i köpet ingående, aktieägarna förut enskildt
tillhöriga fastigheterna för närvarande äro disponerade är jag i tillfälle
meddela följande.
De delar af hemmanen 11 lie mantal Stora Hojum och 1 2 mantal
Lilla Hojum, som äro belägna öster om Nydqvist & Holms järnväg, äro
jämte förutnämnda till hemmanet 6/ie mantal Stora Hojum hörande, öster
ut belägna ägoskifte genom kontrakt den 1 november 1898 utarren¬
derade såsom jordbruksfastigheter till Frans Andersson för tiden till den
1 november 1918. Likaledes är genom kontrakt den 1 november 1898
till samme Frans Andersson för tiden till den 1 november 1918 utarren¬
derad såsom jordbruksfastighet den öster om nyssnämnda järnväg be¬
lägna delen af hemmanet 5/24 mantal Stafvered. Efter öfverenskom¬
melse med arrendatorn hafva dessa arrendekontrakt blifvit uppsagda
till den 1 november 1905. Det till stadsplan redan utlagda området
vid Trollhättan utgöres af delar af Stora och Lilla Hojum samt Stafvered.
Såsom redan är nämndt, ingår jämväl i hemmanet Lilla Hojum en strand¬
remsa mellan kanalen och Göta älf. Till hemmanet Stora Hojum hör
ock ett söder därom beläget område mellan kanalen och älfven. Äfven
från detta område äro en del mindre arrendeupplåtelser gjorda, men i
öfrigt har detsamma varit under kanalbolagets disposition. Hemmanet
V2 mantal Åker, hvaraf 1U mantal äfven benämnes Åkersberg, utgör
Trollliätteområdets sydliga del och är hufvudsakligen upplåtet såsom
boställsjord till kanalverkets mekanikus och kamrerare.
Stubbereds kvarn, belägen på östra sidan af Göta älf midt emot
hemmanet Åkerström, är utarrenderad med 1 års uppsägning till C. E.
Hgeger i Lilla Edet.
Krullska tomten, belägen vid kanalens (Carls grafs) utträde ur sjön
Vassbotten, och den något söder därom på kanalens östra sida belägna
del af ängslyckan N:o 255 disponeras för kanalens behof.
Den s. k. tullplatsen vid Lilla Edet (tullhustomten vid Lilla Edet
jämte gamla kanalen och slussen därstädes), belägen å älfvens östra sida,
är utarrenderad till C. E. Hreger på 49 år från den 1 juli 1894.
Uti nådiga propositionen den 15 april 1904 föreslogs, att själfva
kan al verket med hvad till detsammas drift erfordrades i jord, byggnader,
inventarier, materialier m. m. skulle ställas under förvaltning af väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen och att det till stadsplan redan utlagda
området vid Trollhättan samt det öster därom belägna, till stadsplanens
utvidgning afsedda området skulle tillsvidare stå under särskild förvalt¬
ning; och förutsattes härvid, att jordbruksfastigheterna skulle komma att
förvaltas af domänstyrelsen.
Statsutskottets Utlåtande N:o 58.
35
I enlighet med Riksdagens uttalande, att så väl kanalverket som
de till stadsplan redan utlagda eller till dennas framtida utvidgning
afsedda områdena allt framgent borde stå under en och samma förvalt¬
ning, men att denna förvaltning icke lämpligen borde uppdragas åt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har den för afgifvande af förslag
rörande ordnandet af förvaltningen tillsatta kommittén uti sitt utlåtande
föreslagit tillsättande af en särskild styrelse för hela denna egendoms
gemensamma förvaltning.
I det föregående har jag redogjort för kommitténs förslag rörande
denna styrelses sammansättning, och har jag uttalat min anslutning
till hvad kommittén härutinnan föreslagit. Då sålunda förvaltningen af
kanalverket torde böra omhänderhafvas af en särskild styrelse, synes
mig också helt naturligt vara, att jämväl åt donna styrelse anförtros för¬
valtningen af de till stadsplan redan utlagda och till deras framtida utvidg¬
ning afsedda områdena. Då uti propositionen till 1904 års Riksdag före¬
slagits, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle omhänderhafva kanal¬
verkets förvaltning, men denna styrelse icke ansågs lämpligen kunna
ombestyra förvaltningen af jordbruksfastigheter, hade, på sätt jag nyss
erinrat, uti propositionen förutsatts, att förvaltningen af jordbruksfastig¬
heterna skulle öfvertagas af domänstyrelsen. Kommer nu eu särskild
styrelse till stånd med uppgift att handhafva förvaltningen af kanal¬
verket med dess tillhörigheter, har detta skäl för domänstyrelsens öfver-
tagande af förvaltningen af jordbruksfastigheterna förfallit. Visserligen
kunde det oaktadt ifrågasättas, att dessa jordbruksfastigheter skulle ställas
under förvaltning af domänstyrelsen, under hvilken myndighets inseende
kronans jordbruksdomäner i allmänhet äro ställda. Åtskilliga skäl synas
mig dock tala mot en sådan anordning. Sålunda torde till en början böra
bemärkas, att äfven jordbruksfastigheterna ingått i det köp, hvarigenom
kronan förvärfvat Trollhätte kanalverk, och att af sådan anledning äfven
afkomsten af dessa fastigheter af kommittén föreslagits skola ingå bland
kanalverkets inkomster och deltaga i räntebetalningarna å köpeskillingen.
De utarrenderade jordbruksfastigheterna utgöras af fn mantal Hjulkvarnen,
delar af 1 mantal Stora Hojum, fn mantal Lilla Hojurn och b/n mantal Staf-
vered äfvensom fn mantal Åkerström. På grund af utredning, till
hvilken jag framdeles återkommer, hafva bägge de för ifrågavarande
ärendes utredning tillsatta kommittéer ansett, att det område, som vore
behöfligt till utvidgning af nuvarande tomtområdet vid Trollhättan, borde
omfatta hela den utarrenderade delen af hemmanet Stafvered samt de icke
odlade delarna af det utarrenderade området af hemmanen Störa och Lilla
Hojum. Goda skäl synas tala för, att det till tomtområdets utvidgning
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
Skrifvelse
frånTrollhätte
kommun i
fråga om tomt¬
upplåtelse.
afsedda området till sina gränser bestämmes på sätt, sålunda före¬
slagits. Då genom den redan omnämnda uppsägningen af arrende¬
kontrakten kronan efter den 1 november 1905 kan fritt förfoga öfver de
hittills utarrenderade delarna af Stora och Lilla Hojum samt Stafvered,
utgöra icke arrendeupplåtelserna numera hinder för ett sådant bestäm¬
mande af det utvidgade tomtområdet. Vid nu angifna förhållanden torde
icke vara lämpligt, att de för närvarande utarrenderade delarna af Stora
och Lilla Hojum samt Stafvered ställas under domänstyrelsens förvalt¬
ning, utan synas de böra förvaltas i sammanhang med Trollhätte kanal¬
verks öfriga egendom. Hvad beträffar de jämförelsevis obetydliga hem¬
manen Hjulkvarnen och Åkerström, som ligga intill kanalen och beröras
af dess eventuella ombyggnad, torde anledning saknas att frånskilja dem
från den öfriga egendom, som ingått i köpet af Trollhätte kanalverk,
för att ställa dem under domänstyrelsens förvaltning.
Under den blifvande styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk
förvaltning skulle sålunda komma all den egendom, hvartill Kungl.
Maj:t och kronan genom köpeaftalet med nya Trollhätte kanalbolag
förvärfvat ägande- eller dispositionsrätt.
I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t den
21 december 1904 föreskrifvit, att kanalverket äfvensom all den öfriga
egendom, till hvilken Kungl. Magt och kronan genom köpekontraktet
den 31 maj samma år förvärfvat ägande- eller dispositionsrätt, med
undantag tills vidare af de områden af hemmanen Störa Hojum, Lilla
Hojum och Stafvered, som enligt kontrakt innehades på arrende af
Frans Andersson, skulle intill dess annorlunda kunde varda bestämdt,
under benämning af Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk, stå under
förvaltning af en direktör, äfvensom förordnat kaptenen F. V. Hansen
att från och med den 1 januari 1905 tills vidare uppehålla nämnda
befattning.
Vid tiden för anordnandet af denna provisoriska förvaltning hade
arrendekontrakten rörande hemmanen Störa och Lilla Hojum samt
Stafvered ännu icke blifvit uppsagda.
Jag öfvergå!' härefter till frågan om villkoren för upplåtelse till en¬
skilda af de från nya Trollhätte kanalbolag förvärfvade, till tomter inde¬
lade eller afsedda områden. I denna fråga inkom redan den 11
maj 1904 från Trollhättans kommun en skrift, däruti kommunen, med
uttalande af sitt gillande och instämmande i en af Trollhättans hus-
ägarförening till Kungl. Maj:t den 24 mars 1904 ingifven skrift, an¬
hållit, att Kungl. Maj:t måtte upptaga samma skrift såsom varande
kommunens egen. Husägarföreningens skrift är af följande innehåll.
Statsutskottets Utlåtande N:o So.
37
Bland nya Trollhätte kanalbolags egendom inginge äfven den
del af det mellan kanalen och Nydkvist & Holms järnbanespår belägna
området, å hvilket byggnadsstadgan för rikets städer ägde tillämpning
och där hufvudparten af Trollhättans befolkning vore boende. Enligt
hvad framginge af en skriften bifogad förteckning öfver bolaget tillhöriga
tomter inom detta område, oppginge dessa tomter till icke mindre än
269, däraf de flesta vore mot årlig »tomtskatt» för viss tid upplåtna åt
enskilda, som där uppfört bostadshus.
Den för dessa tomter utgående tomtskatten hade dittills varit ganska
låg. Enligt en bilagd tablå rörande 49 på måfå utvalda dylika tomter
utgjorde tomtskatten för 15 af dessa mellan 4 och 7 kronor, för 23
tomter mellan 7 och 10 kronor samt endast för 11 mer än 10 kronor.
I följd däraf hade för Trollhättans talrika arbetarbefolkning och andra
mindre bemedlade därstädes varit möjligt att, genom arrendering af
tomter och uppförande därå af byggnader antingen blott för eget behof
eller för ännu någon familj, skapa en art af egna hem med undvikande
af de olägenheter, som alltid åtföljde de stora hyreskasernerna. I hvilken
omfattning detta skett, kunde slutas däraf, att åbyggnaderna å de nämnda
49 tomterna ägde i 31 fall ett taxeringsvärde af 3,000 kronor eller där¬
under, i endast 9 fall ett värde af 3,001—5,000 kronor samt i likaledes
9 fall högre värde än 5,000 kronor.
Äfven med den dittillsvarande billiga tomtskatten både hyrorna
för arbetarbostäder i Trollhättan icke ställt sig allt för låga utan i
medeltal utgjort för ett rum och kök 75—110 kronor samt för två rum
och kök 140—200 kronor. Då kostnaden för uppförande af eu byggnad
med endast en lägenhet alltid ställde sig proportionsvis högre än vid en
byggnad med flera lägenheter af motsvarande storlek, syntes kunna an¬
tagas, att för dem, hvilka bebyggt arrenderade tomter endast för eget
behof, utgifterna för bostad komme att starkt närma sig de angifna
maximi talen.
De nuvarande arrendekontrakten beträffande bolaget tillhöriga tomter
utginge emellertid år 1906. Nu hade för kort tid sedan verkställts ny
värdering af ifrågavarande tomter, därvid dessa för eventuell försäljning
åsatts ett pris, växlande mellan 2 kronor 50 öre och 10 kronor per
kvadratmeter. Af de nämnda 49 tomterna skulle 5 betinga ett pris af
2,000—3,000 kronor, 27 ett pris af 3,000—5,000 kronor, 12 ett pris
af 5,000—10,000 kronor och 5 ett pris af mer än 10,000 kronor. Vid
en jämförelse af det satta priset för kvadratmeter med prisuppgifter från
vissa andra kommuner visade sig, att tomtprisen i arbetarsamhället Troll¬
hättan blefve vida högre än i det närbelägna Strömslund, i Lilla Edet
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
och i residensstaden Vänersborg samt nära jämförliga med tomtprisen i
Uddevalla.
Därest vid öfverlåtelse å kronan af dessa tomter priset å desamma
komme att beräknas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med sålunda satta
tomtvärden, tedde sig förhållandena för den mindre bemedlade befolk¬
ningen i Trollhättan ganska allvarsamma. Då ju ej kunde tänkas, att
staten skulle finnas villig realisera tomterna med ren förlust, skulle dessa
tomter, där endast ränta och amortering å köpeskillingen kräfde minst
200—300 kronor årligen, blifva oåtkomliga för mindre bemedlade under
annan förutsättning, än att de sammansloge sig för uppförande af bygg¬
nader med ett större antal lägenheter i hvarje och således uppgåfve
tanken på egentliga egna hem. Men tillfälle skulle ej ens vidare stå
dem Öppet att arrendera dessa tomter, ty tomtskatten måste ju uppen¬
barligen ställas i relation till tomtpriset. Bolaget hade också för sin del
gifvit tillkänna, att detsamma ärna! i årlig tomtskatt fordra för åren
1906—1910 4 % och för åren 1911—1915 5 % af tomtvärdet. Redan
under den förra perioden skulle således af de nämnda 49 tomterna 16
betinga en årlig tomtskatt af 89—150 kronor, 27 eu tomtskatt af 151
—300 kronor och 6 en tomtskatt af mer än 300 kronor. Vid jämförelse
med nuvarande tomtskatt för samma lägenheter skulle detta innebära
minst en tjugudubbling af skatten. Om nu än kunde tänkas, att staten
vid bestämmande af tomtskatten utginge från en något lägre räntefot,
torde dock denna, under förutsättning att tomtpriset skulle förräntas, svår¬
ligen kunna sättas lägre, än att tomtskatten komme att blifva 12 a 15
gånger högre än den nuvarande. Men eu dylik ökning i de årliga ut¬
gifterna för bostad med 110—140 kronor kunde ej bäras af en arbetare
eller mindre bemedlad.
Hårdast skulle emellertid däraf drabbas de, hvilka genom spar¬
samhet och försakelser lyckats å arrenderade tomter uppföra egna hem.
Dessa skulle de nödgas rifva och bortföra kanske medan ännu för åt¬
skilliga år en dryg amorteringsafgift för byggnadernas uppförande på¬
la vilade dem.
Naturligen vågade tomtinnehafvarna ej sträcka sina förhoppningar
så långt, att de skulle behållas vid sin nyttjanderätt till tomt, äfven
om tillfälle erbjöde sig till dess gynnsamma försäljning. Men mycket
vore redan vunnet, om dem bereddes möjlighet att, där försäljning af
tomten till annan ej skedde, få under viss tid, så pass vidsträckt till¬
tagen, att byggnadskostnaden kunde tänkas amorterad, disponera tomten
mot en årlig afgift, som icke allt för mycket öfverstege den nu utgå¬
ende, och vidare syntes goda skäl tala äfven för det medgifvande att,
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
39
där tomt förr eller senare såldes, arrendatorn ej tvingades nedrifva de
honom tillhöriga åbyggnader, till afsevärd ekonomisk förlust för sig,
utan att lösen efter gode mäns bestämmande finge honom för åbygg¬
naderna tillförsäkras.
Därest kanalbolaget fortfarande skulle varit ägare af ifrågavarande
område efter år 1906, då nu gällande tomtarrenden upphörde, hade,
efter hvad man trodde sig veta, åtminstone i vissa fall en modifikation
af bolagets bestämmelser varit att förvänta i nyss berörda syfte.
I sammanhang därmed påpekades ännu en omständighet, som för
Trollhättans talrika arbetarbefolkning vore af synnerligt intresse. Det
tilltänkta köpet omfattade äfven ett öster om Nydqvist & Holms järn¬
vägsspår beläget, till tomter planlagdt område, hvithet af kanalbolaget
torde varit afsedt att upplåtas för bildande af egna hem. Därest nu
å området väster om nämnda järnvägsspår ej vidare funnes tillfälle till
skapande af egna hem, vore uppenbarligen desto mera angeläget, att
för sådant ändamål bevarades området öster om järnvägsspåret.
På grund däraf hemställdes att, därest köp för kronans räkning
af nya Trollhätte kanalbolags egendom komme till stånd, bestämmelser
tillika måtte meddelas i syfte att
dels nuvarande innehafvare af i köpet ingående tomt, hvarå vore
uppförd byggnader till värde af högst 10,000 kronor, berättigades att,
därest ej tomten blefve till annan försåld, under någon längre tid,
exempelvis 30 år, bevaras vid sin besittningsrätt mot årlig afgift,
som icke allt för mycket öfverstege hvad i sådant hänseende nu erlades,
dels vid försäljning af bebyggd tomt, som under nyttjanderätt inne¬
hades, innehafvaren finge komma i åtnjutande af ersättning efter gode
mäns bestämmande för därå varande åbyggnader,
och dels det närmast öster om Nydqvist & Holms järnvägsspår
belägna, till tomter indelade området måtte upplåtas hufvudsakligen åt
arbetare eller andra mindre bemedlade för bildande, å billiga villkor, af
egna hem.
Den kommitté, hvilken, på sätt förut är närnndt, fått i uppdrag
att afgifva förslag uti förevarande ämne och till hvilken nyss omför-
mälda skrift öfverlämnats, har i sitt utlåtande yttrat följande.
Kommittén hade gått i författning om upprättande af eu för¬
teckning öfver de af staten förvärfvade, inom det till stadsplan indelade
området belägna tomter, upptagande för hvarje tomt det af nya Trollhätte
kanalbolag åsätta försäljningsvärdet jämte därå befintliga byggnaders
brandförsäkrings- och taxeringsvärden äfvensom den årliga afgäld, som
enligt de af kommittén antagna grunder borde utgå för tomt, som,
Kommitté-
förslag om
tomtupp¬
låtelse.
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
förut till enskild upplåten, komme att äfven efter den nuvarande
arrendetidens utgång af arrendatorn med nyttjanderätt innehafvas.
Därjämte hade kommittén, beträffande det område, som borde afses
för blifvande utvidgning af stadsplanen, funnit nödigt, att närmare
bestämmelser, än de dittills angifna, om dess storlek och gränser
blefve meddelade; och som kommittén, i likhet med den för upp¬
görande af förslag rörande förvaltningen af Trollhätte kanalverk till¬
satta kommitté, vid samtidigt hållen besiktning på stället kommit till
den uppfattning, att — med hänsyn till dels det mycket stora behof åt
så väl fabriks- som bostadstomter, hvithet, då vattenkraften i Trollhätte
strömmar en gång blefve tillgodogjord, otvifvelaktigt komme att gorå
sig gällande, och dels den af markens naturliga beskaffenhet angifna
lämpliga gränsen mellan fabriks- och bostadsområdet, å ena sidan, samt
jordbruksområdet, å andra sidan — betydligt vidsträcktare marker, än
dittills ifrågasatts, borde frånskiljas jordbruksegendomen och tilläggas
området för framtida bebyggande, hade kommittén låtit genom vice
kommissionslandtmätaren Grefve C. G. Taube utstaka och kartlägga
gränserna för ett område, som, enligt kommitténs åsikt, inom eu icke
allt för aflägsen framtid skulle finnas erforderligt, och uträkna arealen
af detsamma.
Det område, för hvilket Kungl. Maj:t den 14 oktober 1904 fast¬
ställt stadsplan, omfattade -— jämte gator, torg och allmänna platser,
b vilka, sådana de å stadsplanen utlagts, syntes, i enlighet med § 5
i köpekontraktet emellan Kungl. Maj:t och kronan samt nya Troll¬
hätte kanalbolag, böra till kommunen gratis öfverlämnas, samt tomter,
som före detta kronans förvärf föryttrats till enskilda personer, — 264
af staten inköpta tomter eller delar af sådana, af hvilka tomter och
tomtdelar dock, i enlighet med det i § 8 i berörda köpekontrakt gjorda
förbehåll, 20 blifvit inom utgången af oktober månad 1904 af bolaget
försålda. Af öfriga 244 tomter och tomtdelar voro 191 upplåtna på
arrende till enskilda personer, 190 intill den 1 januari 1906 och 1 på
obestämd tid, under det de återstående 53 dels vore med en kortare
uppsägningstid upplåtna till upplagsplatser, planteringsland o. d., dels
vore under ägarens fria disposition.
Då innehafvarna af de intill den 1 januari 1906 utarrenderade tom¬
terna å dem uppfört byggnader under grundadt antagande af upplåtelsekon¬
traktens förnyande vid arrendetidens slut, kunde kommittén icke annat
än till fullo instämma i Riksdagens uttalade mening därom, att vid ordnande
för framtiden af förhållandet mellan kronan såsom ägare och omförmälda
arrendator^' hänsyn borde tagas till arrendatorernas befogade intressen.
41
Statsutskottets Utlåtande ,N:o 85.
Detta syntes kommittén böra ske dels därigenom, att möjligheten
för arrendator att blifva ägare till af honom innehafd tomt underlätta¬
des, och dels genom vidtagande af sådana anordningar, att arrendator,
som ändock icke förmådde inköpa den arrenderade tomten, finge vid
nyttjanderätten till densamma bibehållas samt, i händelse kronan vid
arrendetidens slut eller dessförinnan ville disponera tomten, komma i
åtnjutande af skalig ersättning för sina därå befintliga byggnader.
Möjligheten för innehafvare af tomt att inköpa densamma berodde
på pris och betalningsvillkor.
I fråga om priset både kommittén tagit i betraktande, att värdet
af samtliga af staten förvärfvade tomter inom det planlagda området,
för hvilket jämväl tomtindelning af Trollhättans kommun antagits, men
ännu icke vunnit fastställelse, blifvit, såsom af tomtförteckningen inhäm¬
tades, af kanalbolaget upptaget till 1,237,718 kronor, under det att
kronan för samma tomter betalt endast det af värderingsmännen därå
satta värdet 973,000 kronor. Vid sådant förhållande och då kronan
för de utaf kanalbolaget för tillhopa 55,353 kronor 50 öre försålda 20
tomterna erhölle godtgörelse genom afdrag å köpeskillingen, skulle för¬
säljningspriset för samtliga oförsålda tomter, därest de genast försåldes,
kunna utan förlust för kronan nedsättas med 264,718 kronor. Kom¬
mittén funne sig dock icke böra i allmänhet föreslå motsvarande ned¬
sättning i tomtpriset, utan ansåge lämpligare, att staten i stället bidroge
till tomternas förbättring genom att deltaga i kostnaderna för ett för
Trollhättans kommun såväl i sanitärt som i andra hänseenden högst
nödigt företag, nämligen dränering af hela det planlagda området och
dess förseende med vattenledning. Detta, i anseende till den i allmän¬
het bergiga grunden, ganska dyrbara företag hade kommunen redan
beslutit utföra för eu beräknad kostnad af 400,000 kronor och ämnade
utverka sig nådigt tillstånd att för ändamålet upptaga ett amorterings¬
lån å nämnda belopp. Dä dräneringen och vattenledningen, jämte det
gagn den beredde de delar af ifrågavarande område, som förblefve i
kronans ägo, otvifvelaktigt komme att ej mindre göra de öfriga tom¬
terna därstädes mera begärliga för enskilda köpare, hvarigenom den
önskvärda försäljningen af dessa främjades, än äfven bereda utlopp lör
vattnet från det område, som vore afsett till utvidgning af stadsplanen,
ansåge kommittén staten böra bidraga till utförande af detta företag.
1 fråga om i hvad mån sådant borde ske, ansåge kommittén, vid det
förhållande att, enligt hvad kommittén inhämtat, kommunen af nya
Trollhätte kanalbolag för dess fastigheter och rörelse dittills uppburit
kommunalutskylder, som i medeltal för de senaste fem åren uppgått till
Bih. till Rihd. Prot. 1905. 4 Sami. 1 A/cl. 40 Itäft. ti
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
16,8 procent af kommunens hela kommunalskatt, men staten vore för
sådana utskylder fri, rättvisa och billighet fordra, att statens bidrag
icke sattes lägre än detta procenttal, att utgå antingen genom anslag
på en gång eller genom deltagande i förräntning och amortering af'
det lån, kommunen komine att för ändamålet upptaga.
Under förutsättning att staten komme att, på sätt nu antydts, bi¬
draga till dränering och vattenledning hade kommittén funnit skäligt,
att de af kanalbolaget åsätta, i omförmälda tomtförteckning upptagna tomt¬
värden borde tills vidare och intill dess ändrade förhållanden kunde
betinga andra pris vid försäljning i allmänhet följas, dock med rätt för
den myndighet, som finge försäljningen sig anförtrodd, att i särskilda
fall, då tomt på grund af markens mera oländiga beskaffenhet eller af
andra skäl funnes vara för bebyggande mindre lämplig, nedsätta priset
intill 80 procent af tomtens i berörda förteckning upptagna försäljnings¬
värde, ett medgifvande, som äfven det borde finna stöd i skillnaden
emellan statens inköpspris och det föreslagna försäljningspriset.
Förekomme anledning till vidare prisnedsättning, syntes Kung!.
Maj:ts medgifvande därtill böra inhämtas,
Emellertid vore, enligt det af kommunalmyndigheterna antagna
förslaget till tomtindelning, många tomter till arealen så stora i för¬
hållande till därå uppförda åbyggnader, att det försäljningspris, hvarje
tomt enligt kommitténs nu framställda förslag skulle betinga, kunde
antagas i allmänhet ställa sig väl högt i förhållande till innehafvare^
köpförmåga. En önskvärd ändring därutinnan syntes åtminstone delvis
kunna vinnas genom eu omreglering af tomtindelningen; och som gäl¬
lande byggnadsstadga föranledde därtill att, sedan stadsplanen, men
icke tomt-indelningen, blifvit af Ivungl. Maj:t fastställd, kvarterens in¬
delning i tomter måste underställas pröfning af Kungl. Maj:ts be¬
fallningshafvande i länet, torde kunna förväntas, att en blifvande
förvaltningsmyndighet komme att därvid framlägga ett till nuvarande bygg¬
nadsförhållanden å hvarje tomt mera lämpadt förslag till tomtindelning.
Den svårighet, som oaktadt sådan omreglering möjligen kunde
förefinnas för innehafvare af utarrenderad tomt att blifva ägare af tom¬
ten, undanröjdes eller åtminstone minskades i väsentlig mån därigenom,
att, såsom kommittén ansåge sig böra förorda, tomtinnehafvare vid köp
af tomten medgåfves rätt att få åtnjuta samma förmånliga betalnings¬
villkor, som genom nådiga bref vet till domän styrelsen den 25 september
1896 vore bestämda, eller rätt att under tio år med en tiondel om året
inbetala köpeskillingen, för hvilken annan säkerhet under betalnings¬
tiden än inteckning i lägenheten icke syntes vara erforderlig.
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
43
Däremot syntes vid försäljning af utarrenderad tomt till annan än
arrendatorn liksom vid försäljning af tomt, hvartill staten själf innehade
dispositionsrätten, hela köpeskillingen böra erläggas vid tillträdet.
Då vid nu föreslagna förmånliga betalningsvillkor för tomtinne-
hafvare, som ville förvärfva äganderätten till af honom innehafd tomt,
väl kunde antagas, att inom en jämförelsevis kort tidrymd de flesta
tomterna blifvit försålda, men eu del tomtinnehafvare måhända ändock
icke vore i tillfälle att förvärfva äganderätt till respektive tomter, hade
kommittén ansett böra fastställas, att med innehafvare af tomt skulle
kunna upprättas kontrakt, hvarigenom han bibehölles vid besittningen
i högst tjugu år från den 1 januari 1906, under staten förbehållen rätt
att äfven före arrendetidens utgång för föryttrande eller af annan an¬
ledning efter uppsägning återtaga tomten, hvilkens dittills varande inne¬
hafvare i tv fall, och såvida han ej själf vore köparen, skulle äga att
för byggnad, hvars uppförande påbörjats före år 1905, af staten be¬
komma ersättning efter värdering i den ordning i lagen om skiljemän
den 28 oktober 1887 vore stadgadt, dock ej med högre belopp än 1904
års taxeringsvärde.
Tomtinnehafvare borde sålunda icke vid nuvarande arrendetidens
utgång erhålla ny upplåtelse af besittningsrätten till innehafd tomt för
längre tid än tjugu år, efter hvilken tids förlopp nya bestämmelser,
lämpade efter då rådande förhållanden, syntes böra gifvas. Likväl syn¬
tes redan nu kunna bestämmas att, därest vid utgången af berörda
tjuguåriga arrendetid nytt arrendeaftal icke kunde komma till stånd af
den anledning, att kronan ville disponera tomten, ersättning efter värde¬
ring, på sätt förut sagts, borde af staten utgifvas till afgående arrendatorn
för byggnad, hvars uppförande påbörjats före år 1905. Äfven den arren¬
dator, som för närvarande innehade tomt, hvilken i följd af läget eller af
annat skäl funnes vid utgången af arrendetiden — den 1 januari 1906
— icke böra till enskild ånyo upplåtas, borde skäligen tillerkännas ersätt¬
ning för byggnad, som uppförts före år 1905, efter förenämnda grunder.
Vid bestämmande af det arrendebelopp, som under förlängd besitt-
ningstid borde af tomtinnehafvaren årligen utgifvas, hade kommittén
tagit hänsyn ej mindre till de förhållanden, hvarunder samhället upp¬
vuxit och tomterna förut upplåtits, än till tomternas försäljningsvärden
och — i viss män med hänsyn till statens här föreslagna eventuella
inlösningsskvldighet och möjlighet för tomtinnehafvare att erhålla
inkomst af uthyrda lägenheter — värdena af därå uppförda åbyggnader,
därvid kommittén efter verkställda sådana beräkningar, som framginge
af omförmälda tomtförteckning med däri upptagna värden, funnit skäligt
föreslå, att årliga afgälden måtte beräknas
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.0.
för tomt, hvars försäljningsvärde uppginge till sex kronor kvadrat-
rnetérn eller därntöfver, till två öre kvadratmetern jämte en procent å
taxeringsvärdet af »byggnader enligt 1904 års taxeringslängd, samt
för tomt, hvars försäljningsvärde nnderstege sex kronor kvadrat¬
metern, till ett öre kvadratmetern jämte en procent å taxeringsvärdet
af »byggnader enligt 1904 års taxeringslängd.
Då denna föreslagna afgäld komme att ifråga om flertalet tomter
understiga en procent af tomtens försäljningsvärde, för öfriga utgöra
en procent eller däröfver, men endast i några få fall, då åbyggnaderna
vore af mera värde, uppgå till eller öfverstiga två procent af försäljnings¬
värdet, måste afgälden betecknas såsom för tomtinnehafvaren synner¬
ligen förmånlig och syntes sålunda motsvara Riksdagens uttalade mening,
att tomtinnehafvarnas berättigade intressen borde tillgodoses; men då
samma afgäld ändock ställde sig väsentligen högre än den afgäld, som
för närvarande utginge, borde likväl tomtinnehafvarna i allmänhet känna
sig manade att med hjälp af de billiga betalningsvillkor, kommittén
ansett för underlättande af tomtförsäljningen böra fastställas, söka blifva
ägare af innehafda tomter.
Arrendeupplåtelse för längre tid af tomt, som icke förut varit till
enskild upplåten, komme nog endast undantagsvis att blifva ifrågasatt
och borde icke ske för tid utöfver tjugu år eller för afgäld, under¬
stigande fyra procent af tomtens, enligt hvad förut sagts, antagna för¬
säljningsvärde. På kortare tid borde tomt kunna uthyras mot lägre
afgäld. 1 bägge dessa fall borde dock kronan förbehållas rätt att efter
kort uppsägningstid få återtaga tomt utan någon skyldighet att lösa
därå uppförda byggnader.
Det område, kommittén funnit böra beräknas såsom erforderligt för
utvidgning af stadsplanen, begränsades enligt den af vice kommissions-
landtmätaren grefve Taube upprättade kartan med' beskrifning, i väster
af firman Nydqvist & Holms järnväg, i norr af hemmanen Hjulkvarn,
Stallbacka och Dannebacken, i öster af jordbruksegendomen och i söder
af hemmanet Sylte Kronogården samt omfattade en areal af 174 hektar
Öl) ar eller 1,743,000 kvadratmeter.
Kommittén, som vid beräkning af denna areal tagit hänsyn till de
för industriens utveckling gynsamma förhållandena inom Trollhättan,
ansåge emellertid icke nuvarande folkmängd och industriella inrättningar
därstädes betinga, att hela detta område genom dränering och anläggning
af gator m. m. redan inom den närmaste framtiden lämpades för bebyggande.
Tills vidare vore det, enligt kommitténs mening, tillräckligt att
inom ifrågavarande område ordna två mindre områden, det ena till fa-
brikstomter och det andra till tomter för så kallade egna hem.
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
45
De marker, som läge närmast intill Trollhättans järnvägsstation
och utefter firman Nydqvist & Holms järnväg, och livilka på grund af
detta sitt läge vore synnerligen lämpliga för anläggning af fabriker,
borde af sättas för tomter till sådana ändamål samt för erforderliga gator
och järnvägsspår, hvilka dock syntes behöfva utläggas endast i den män,
föryttring af fabrikstomter kunde ske.
Genom indelning af en del af det öfriga området till tomter för sa
kallade egna hem blefve behofvet af ökadt bostadsområde, som gjorde
sig kännbart hufvudsakligast inom den kroppsarbetande befolkningen,
tillgodosedt, och syntes ett förslag till sådan tomtindelning icke för när¬
varande böra omfatta mer än omkring ett hundratal tomter, ett antal,
som måste anses fullt tillräckligt för den närmaste framtiden.
För att vinna upplysning angående eu antaglig medelkostnad för¬
ordnande af ett dylikt egnahemsområde hade på kommitténs uppdrag
löjtnanten i väg- och vattenbyggnadskåren O. Nordenstrahl utarbetat
kostnadsberäkningar med afseende å eu plan, omfattande etthundratjugu-
två tomter, hvarvid lagts till grund ett på nya Trollhätte kanalbolags
föranstaltande uppgjordt förslag till stadsplan å ägorna närmast öster
om firman Nydqvist & Holms järnväg, hvilken förslag synts väl kunna
tjäna till ledning för ifrågavarande beräkningar, äfven om detsamma
icke vid eu blifvande utläggning af stadsplan syntes böra i allt följas.
Nämnda kostnadsberäkningar hade uppgjorts för tvenne alternativa
förslag, här betecknade med alternativ I och alternativ IT.
Alt. I omfattade gatornas planering och makadamisering till full
bredd, med undantag af tillfartsvägarna och eu del af yttergatorna kring
området, hvilka endast upptagits till 6 meters bredd, samt alla gator¬
nas förseende med behöfliga afloppsledningar, däri dock icke servisled¬
ningar från tomterna inginge.
Alt. II omfattade ordnandet af alla gator och tillfartsvägar med
endast 6 meters bredd, då detta till en början val kunde vara tillfyllest
och kostnaden därigenom kunde betydligt nedbringas. Behöfliga af¬
loppsledningar inginge till samma utsträckning som i alt. L
Approximativ kostnad för alt. I:
plansprängning af gator och vägar ................................... 35,000: —
planering och makadamisering .............................................. 41,000: —
sprängning af rörgrafvar............. ....................................... 20,000: —
afloppsledningar................................. .............................................. 20,000: —
diverse ............................ ................................................................... 1.0,000: —
Summa kronor 126,000
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 85
Approximativ kostnad för alt. II:
plansprängning af gator och vägar ....
planering och makadamisering ..............
sprängning af rörgrafvar.........................
afloppsledn irigar.........................................
diverse .......................................................
Summa kronor 94,000: —
De genom dessa arbeten tillgängliga tomterna vippgalge till ett
antal af 122 stycken och innehölle en sammanlagd areal af cirka 82,000
kvadratmeter. Kostnaden för ordnandet, fördelad per kvadratmeter tomt¬
yta, utgjorde således
för alt. I ............................................................... kronor 1,54
» alt. II ............................................................ » 1,15
19.000
27.000
20.000
20,000
8,000
Vid kommitténs beräkningar hade blifvit förutsatt, att gator, torg och
andra allmänna platser komme att gratis öfverlämnas till kommunen,
äfvensom att vid ordnandet af här afsedda egnahemsområde i öfver¬
ensstämmelse med byggnadsstadgans bestämmelser angående anläggning
af ny stadsdel gatornas bredd skulle, för prisbillighetens skull, bestämmas
till den minsta medgifna eller tolf meter, hvilket för stadsdel af ifråga¬
varande beskaffenhet syntes vara tillfyllest. Med iakttagande däraf hade
sålunda en medelväg tagits emellan de af Nordenstrahl beräknade två
alternativen, så att kostnaden för hvarje kvadratmeter tomtyta kunde
beräknas uppgå till en krona 32 Vs öre. När nu staten för 600,000
kvadratmeter af ifrågavarande marker betalt 250,000 kronor, så skulle,
efter afdrag af till gator, torg och andra allmänna platser anslagna
180.000 kvadratmeter, detta inköpspris, då det fördelades på det åter¬
stående till tomtupplåtelse afsedda området, blifva 60 öre för kvadrat¬
meter. Tomtvärdet skulle sålunda på detta område uppgå till en krona
92 Va öre, men då för fabrikstomterna borde kunna betingas ett vida högre
pris och hela området utöfver berörda 600,000 kvadratmeter eller
1.143.000 kvadratmeter af staten betalts endast efter markens jord¬
bruksvärde, syntes berörda tomtvärde kunna skäligen nedsättas och be¬
stämmas till en krona 50 öre kvadratmetern, ett försäljningspris, som
syntes vara väl afvägdt med hänsyn ej mindre till tomtområdets väl-
belägenliet än äfven till pris och öfriga köpevillkor om deltagande i
dränering och i vissa gators anläggning och underhåll in. in., hvarom
aftal skedde vid köp af de mindre välbelägna tomterna å andra sidan
af älfven, där under senare år ett samhälle af ett ganska stort antal så
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
47
kallade egna hem uppstått. Medgåfves därjämte, såsom kommittén före¬
sloge, åt köpare af tomt inom egnahemsområdet att få åtnjuta de
gynnsamma betalningsvilkor, som genom omförmälda nådiga brefvet till
domänstyrelsen den 25 september 1896 blifvit bestämda, bereddes honom
en förmån, som borde göra ifrågavarande tomter för köpare synnerligen
begärliga. Åt köpare, som begagnade sig af nämnda förmån med afseende
å köpeskillingens erläggande, borde genom inteckning i den köpta lägen¬
heten ställas säkerhet för köpeskillingen.
Under förutsättning att pris och betalningsvilkor vid försäljning af
egna hems tomter blefve bestämda i enlighet med hvad kommittén sålunda
föreslagit, ansåge kommittén, att upplåtelse af sådana tomter på arrende
under viss tid icke vore af behofvet påkallad och icke heller borde
ifrågakomma.
Fabrikstomt, hvarom förut nämnts, borde hafva åtminstone samma
värde, hvartill närliggande byggnadstomter inom det till stadsplan in¬
delade området blifvit upptagna. I den män vattenkraften i älfven blefve
tillgodogjord, syntes fabrikstomternas försäljningsvärde böra komma att afse-
värdt stiga. Kommittén ansåge, att sådan tomt borde föryttras till det pris,
hvartill konjunkturerna föranledde, dock icke understigande tomtens
lörenämnda värde i förhållande till närliggande byggnadstomt å plan¬
lagda området eller annorledes än mot kontant likvid vid tillträdet.
Hvad beträffade slutligen frågan om sättet för försäljning och ut¬
arrendering till enskilda af tomter å det till stadsplan utlagda och det
till utvidgning af stadsplanen föreslagna område samt om hvilken myn¬
dighet, som borde därmed hafva befattning, syntes, då de bestämmelser i
dessa hänseenden, som i allmänhet gällde i fråga om kronans fastigheter,
i betraktande af här förevarande säregna förhållanden och det stora
antal tomter, hvars försäljning eller utarrendering förestode, icke syntes
kunna utan stor olägenhet, omgång och tidsutdräkt tillämpas, ett enklare
och mera affärsmässigt förfarande här böra äga rum, och funne kommittén
ingen betänklighet vid att föreslå, att den styrelse, som finge sig för¬
valtningen af ifrågavarande områden anförtrodd, äfven bemyndigades att,
sedan på styrelsens förslag blifvit af Kungl. Maj:t bestämdt, hvilka
delar af ifrågavarande områden borde under kronans egen disposition
bibehållas, å kronans vägnar, i enlighet med de grunder och villkor,
som för försäljning och utarrendering blefve fastställda, sluta aftal om
försäljning eller utarrendering af öfriga tomter och lägenheter.
På grund af hvad sålunda anförts och under förutsättning att staten
till dränering och vattenledning å det planlagda området bidroge med
minst 16,8 procent af kostnaden, föresloge kommittén i underdånighet
följande bestämmelser att tjäna till efterrättelse:
4H-
Statsutskottet» VtUtcmäc N:o 85.
A. I fråga om upplåtelse af tomt, belägen inom clet område, för livilket
stadsplan är fastställd:
l:o. Vid försäljning:
a) Det tomt åsätta värde, som finnes upptaget i omförmälda tomt-
förteckning, utgör tomtens försäljningspris.
b) År tomt oländig- eller af annan orsak för bebyggande mindre
tjänlig, må försäljningspriset nedsättas intill 80 procent af tomtens i
tomtförteckningen upptagna värde.
c) Förekommer anledning till vidare nedsättning i tomts försäljnings¬
pris, skall frågan därom underställas Kling!. Maj:ts pröfning.
d) Vid försäljning af tomt, som icke varit på arrende upplåten, eller
af tomt, som varit utarrenderad, men efter uppsägning återtagits af
staten, skall köparen tillförbindas att vid tillträdet inbetala hela köpe¬
skillingen.
e) Innehafvare af tomt, som redan före äganderättens öfvergång
till' staten varit på arrende upplåten, skall vid köp af samma tomt äga
inbetala köpeskillingen under loppet af tio år med en tiondel årligen,
såvida för köpeskillingen ställes säkerhet genom inteckning i lägenheten.
2:o. Vid arrendeupplåtelse:
a) Tomt, hvartill besittningsrätten redan före äganderättens öfver¬
gång till staten varit till enskild upplåten genom kontrakt, gällande
intill den 1 januari IDOG, må ånyo till samme innehafvare upplåtas på
arrende i högst tjugu år från och med nämnda dag, mot skyldighet för
arrendator!! att, om sådant från kronans sida påfordras, när som helst
under arrendetiden efter sex månaders uppsägning afträda tomten och
att under den förlängda besittningstiden erlägga årlig afgäld, som be¬
räknas
för tomt, hvars värde enligt tomtförteckningen beräknas efter sex
kronor kvadratmetern eller därutöfver, till två öre kvadratmetern jämte
eu procent å taxeringsvärdet af åbyggnader enligt 1904 års taxerings¬
längd, samt
för tomt, hvars i tomtförteckningen upptagna värde understiger sex
kronor kvadratmetern, till ett öre kvadratmetern jämte en procent å
taxeringsvärdet af ^byggnader enligt 1904 års taxeringslängd.
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
49
b) Innehafvare af arrenderad tomt, som vid utgången af arrendetid
måste afträda tomt af den anledning, att kronan vill disponera tomten,
eller nödsakas att på grund af uppsägning, hvarom i nästförestående mo¬
ment sägs, afträda tomten före arrendetidens slut, skall af staten bekomma
ersättning för byggnader, hvilkas uppförande påbörjats före år 1905,
efter värdering i den ordning i lagen om skiljemän den 28 oktober
1887 är stadgadt, dock ej med högre belopp än byggnadernas värde
enligt 1904 års taxeringslängd.
c) Tomt, som är under statens egen disposition, må, då särskild
anledning därtill föranleder, antingen utarrenderas för tid intill tjugu år
från och med den 1 januari 1906 mot årlig afgäld, motsvarande fyra
procent af det tomten åsätta värde, sådant det upptagits i omförmälda
tomtförteckning, eller för kortare tid uthyras till upplagsplats, plante-
ringsland eller dylikt mot lägre afgäld; skolande vid sådan upplåtelse,
hvarom här är fråga, staten förbehållas rätt att under arrendetiden efter
kort uppsägningstid återtaga tomten utan skyldighet att lösa därå upp¬
förda byggnader.
B. I fråga om upplåtelse af tomt, belägen inom det till stadsplanens
utvidgning afsedda området enligt den däröfver af vice kommissions-
landtmätaren Grefve Taube upprättade kartan med beskrifning.
a) Sedan af detta område, där det är beläget intill Trollhättans
järnvägsstation samt utefter firman Nydqvist & Holms järnväg, erfor¬
derlig mark till fabrikstomter, gator och järnvägsspår blifvit afsatt samt
inom öfriga området genom dränering och anläggning af gator m. m.
anordnats ett mindre egnahemsområde, omfattande ett hundratal tom¬
ter, hvardera af omkring sexhundra kvadratmeters areal, må upplåtelse
till enskilda af ej mindre fabrikstomter än egna hems lägenheter genom
försäljning äga rum.
b) Inom det till fabrikstomter anslagna området må till gata, torg
eller annan allmän plats icke afsedd mark försäljas till det högsta pris,
hvartill omständigheterna kunna föranleda, dock icke understigande
värdet af närliggande tomter inom det till stadsplan indelade området;
och skall köpare vid tillträdet inbetala hela köpeskillingen.
c) Inom egnahemsområdet belägen tomt försäljes till pris af en
krona 50 öre kvadratmetern; och äger köparen inbetala köpeskillingen
under loppet af tio år med en tiondedel om året, såvida han för oguldna
delen af köpeskillingen ställer säkerhet genom inteckning i tomten.
Bill. Ull Ri/csd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afä. 46 Haft.
7
50
Statsutskottets Utlåtande N:o SB.
Departe¬
mentschefens
yttrande
i fråga om
tomtupp¬
låtelser.
C. I fråga om verkställigheten af försäljning och utarrendering
af tomter:
Med fastställande af dessa grunder och villkor för upplåtelse till
enskilda af tomter inom de till stadsplan indelade och till framtida ut¬
vidgning' af stadsplanen afsedda områden, bemyndigas den styrelse, åt
hvilken förvaltningen däraf varder anförtrodd, att i enlighet med samma
grunder och villkor å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar försälja eller
utarrendera alla inom ifrågavarande områden belägna tomter, hvilka
Kungl. Maj:t icke förklarat skola under kronans egen disposition bibe¬
hållas.»
Den i kommitténs utlåtande omförmälda tomtförteckning återfinnes
i statsrådsprotokollet sid. 52—60.
Slutligen har departementschefen för egen del anfört följande:
»Af den föregående redogörelsen inhämtas, att af de tomter inom
Trollhättans municipalsamhälle, hvilka med köpet af Trollhätte kanal-
bolags egendom öfvergått till kronan, de flesta äro upplåtna på arrende
till enskilda personer, hvilka i allmänhet hafva dem tillhöriga hus därå
uppförda. Gifvet är, att för dessa husägare skall vara af största intresse
att kunna erhålla mera betryggad rätt till de tomter, de innehafva. För
municipalsamhällets utveckling är det emellertid af vikt, att jämväl för
nybyggnader mark må kunna erhållas på betryggande villkor. Det är
med hänsyn till nu angifna omständigheter som kommittén föreslagit
stadganden, enligt hvilka Kungl. Maj:t skulle bemyndigas att till en¬
skilda försälja såväl de kronan tillbörliga tomterna inom municipal-
samhället som ock tomterna inom förutnämnda, till stadsplanens utvidg¬
ning afsedda omiådet.
Det synes mig emellertid böra ifrågasättas, huruvida staten bör så¬
lunda, låt vara endast så småningom, afhända sig äganderätten till hela
ifrågavarande område. Man har på senare tider kommit till erfarenhet
däraf att det är af vikt, att i städer och därmed likställda platser med
tätare sammanträngd befolkning en ej allt för obetydlig del af den mark,
å hvilken samhället är beläget, äges af samhället eller staten, som då
bör kunna upplåta mark under nyttjanderätt antingen för all framtid
eller för tid, som väsentligen öfverskrider den för nyttjanderättsupplåtel-
ser i allmänhet medgifna. Genom eu sådan anordning har man ansett,
att städernas bebyggande befordras, ett ändamålsenligt ordnande af deras
bostads- och hyresförhållanden underlättas och den naturliga stegringen
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
51
af tomtvärdet åt det allmänna bevaras. Af dessa grunder bär ock lag¬
beredningen i sitt den 4 februari 1905 afgifna betänkande rörande ny
lagstiftning om nyttjanderätt till fast egendom framställt förslag om in¬
förande af ett nytt rättsinstitut under benämning tomträtt, enligt hvilket
förslag inom stad, köping eller annat samhälle, där byggnadsstadgan
för städerna tillämpas, skulle af samhället eller kronan kunna upplåtas
tomt inom det planlagda området för viss tid, minst 26 och högst 100
år. Detta förslag synes mig vara förtjänt af det allra största beaktande.
Då det emellertid helt nyligen afgifvits, torde det dröja någon tid,
innan det kan blifva pröfvadt. Att i afvaktan på sådan pröfning in¬
ställa all försäljning af tomter vid Trollhättan synes mig emellertid icke
tillrådligt. Det skulle lägga alldeles för stort hinder i vägen för sam¬
hällets utveckling. Det torde ej heller vara ur den omförmälda syn¬
punkten erforderligt. Såsom lagberedningen påpekat, vore det icke
önskligt, att den nya upplåtelseformen blefve den i fråga om byggnads-
mark i städerna uteslutande använda; det enskilda intresset är äfven
härvidlag en faktor, som ej utan skada kan uteslutas eller förlamas.
Det viktiga är, att det område, som förbekålles det allmänna, är tillräck¬
ligt stort för att från det allmännas sida må kunna bibehållas tillbörligt
inflytande å utvecklingen. Med afseende å hvad sålunda anförts har jag-
trott det vara lämpligt att för närvarande icke ifrågasätta bemyndigande
af Riksdagen att försälja mer än dels de tomter, som äro belägna inom
det planlagda området, och dels tomterna inom det egnahemsområde,
som enligt kommitténs förslag borde afsättas utanför den nuvarande
stadsplanen. Då hela det planlagda området innehåller omkring 61
hektar och till egna hem skulle afsättas närmare 7 hektar, men det till
stadsplanens utvidgning afsedda området i dess helhet innefattar öfver
174 hektar, skulle det område, som för närvarande blefve alldeles ute¬
slutet från försäljning, blifva så stort, att staten därigenom finge i
sin hand att reglera utvecklingen, I öfrigt skulle naturligtvis de till
försäljning afsedda obebyggda tomterna icke afyttras annat än i den
mån byggnadsbehof förefinnes.
Hvad beträffar villkoren för försäljning af de tomter, som sålunda
skulle kunna afyttras, har jag icke någon erinran att göra emot kom¬
mitténs förslag.
Likaledes biträder jag hvad kommittén föreslagit i fråga om ut¬
arrendering af tomter inom det nu till stadsplan utlagda området.
Öfver de delar af det till stadsplanens utvidgning afsedda området,
hvilka komma att tills vidare bibehållas i statens hand, likasom äfven
den öfriga jordegendomen lärer förvaltningen böra få förfoga på lämp¬
52
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
Utskottets
yttrande.
ligaste sätt antingen genom upplåtelse på sådana villkor, att staten må
kunna förfoga öfver marken, när så erfordras, eller annorledes, efter
som i hvarje fall pröfvas lämpligt.
Arrendeafgifter för all den egendom, som ställes under den ifråga¬
satta särskilda förvaltningen, torde, på sätt först omförmälda kommitte-
rade ansett, böra ingå i kanal- och vattenverkets kassa.
Beträffande användningen af de medel, som torde komma att inflyta
för försäljning af tomter, föreligger för närvarande icke sådan utredning,
att förslag härutinnan nu kan framläggas. Jag vill endast i detta sam¬
manhang erinra, att kommittén vid bestämmandet af försäljningsvärdet
å tomter från det ännu oreglerade området tagit i beräkning kostnaden
för anläggande af vägar och gator, afloppsleclningar och dylikt. Tills
vidare torde dessa medel böra af styrelsen för Trollhätte kanal- och
vattenverk förvaltas och bokföras såsom en särskild fond och endast
räntan därå ingå i kanalverkets kassa; och torde ur denna fond böra utgå
den ersättning för byggnader, som, enligt hvad förut angifvits, i vissa
fall skall af staten till tomtinnehafvare gäldas.
Rörande kommitténs förslag, att staten skulle deltaga i kostnaden
för anordnande af dränering och vattenledning inom det planlagda om¬
rådet vid Trollhättan, synes nog sådant vara öfverensstämmande med
billighet, men torde äfven denna fråga för närvarande böra lämnas
öppen. Det synes mig nämligen, som om denna fråga icke lämpligen
borde afgöras förr, än den blifvande styrelsen för Trollhätte kanal- och
vattenverk kommit i tillfälle att yttra sig och afgifva förslag i ämnet.
Den föreslagna nya förvaltningen torde lämpligen böra träda i
verksamhet så snart som möjligt. Detta är af vikt särskildt med
hänsyn till utredningen af frågan om vattenkraftsuttagningen. Det
närmare bestämmandet af tidpunkten torde kunna öfverlämnas åt
Kung!. Maj:t.))
Med afseende å förvaltningen af den egendom, som statsverket för-,
värfvat från Nya Trollhätte kanalbolag, innebär det af Kung!. Maj :t nu
framställda förslaget i ett hänseende en afvikelse från den uppfattning,
som vid nästlidet års riksdag gjorde sig gällande. I den då till Riks¬
dagen aflåtna propositionen förutsattes nämligen, att förvaltningen af
de såsom jordbruksfastigheter utarrenderade hemmansdelarna och lägen¬
heterna skulle öfvertagas af domänstyrelsen, och uti sin i ämnet aflåtna
Statsutskottets Utlåtande N:o So.
53
skrifvelse förklarade sig Riksdagen icke hafva något att häremot erinra.
Vid det förhållande, att i enlighet med Riksdagens i samma skrifvelse
uttalade mening en särskild styrelse borde komma till stånd för förvalt¬
ningen af kanalverket jämte de till stadsplanen utlagda och de till dennas
framtida utvidgning afsedda områdena, har emellertid departementschefen
funnit anledning tillstyrka, att jämväl jordbruksfastigheterna ställdes un¬
der denna förvaltning. På sätt i statsrådsprotokollet närmare utvecklats,
måste det ock ur flera synpunkter anses lämpligast, att all den genom
ifrågavarande köpeaftai förvärfvade egendomen står under samma för¬
valtning, och har utskottet därför funnit sig böra biträda hvad Kungl.
Maj:t i detta hänseende föreslagit.
Det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till organisation af ifråga¬
varande förvaltning synes utskottet stå i full öfverensstämmelse med
den af 1904 års Riksdag uttalade önskan om ett sådant ordnande af
kanalverkets förvaltning, att dess affärsmässiga skötsel därigenom be-
tryggades. För ernående af detta syfte finner utskottet, i likhet med
departementschefen och den för organisationsfrågans utredning tillsatta
kommittén, det särskilt vara nödvändigt att åt öfverdirektören, som
skulle hafva den närmaste ledningen och tillsynen öfver kanal- och
vattenverket och därvid erhålla en betydligt större befogenhet men på
samma gång en mindre fast ställning än som i allmänhet är fallet vid
statens tjänster, beredas sådana aflöningsförmåner, att de ej alltför
mycket skilja sig från dem, som tillkomma chefer för enskilda affärs¬
företag af jämförlig beskaffenhet. Endast därigenom har man utsikt att
till denna befattning kunna erhålla eu person i besittning af såväl de
stora tekniska insikter som ock den framstående praktiska duglighet,
som platsen kräfver. De aflöningsförmåner, som af Kungl. Maj:t nu
föreslagits för den blifvande öfverdirektören, äro jned hänsyn till ofvan
berörda förhållanden beräknade efter eu annan och högre måttstock än
den, som eljest i allmänhet tillämpas för statens tjänstemän. Det före¬
slagna sättet för aflöningens utgående, nämligen dels såsom fast arfvode
jämte bostad och vedbrand, dels i form af tantiem å nettoinkomsten af
kanalverkets rörelse, synes utskottet vara i detta fall lämpligt; och på
det hela kunna de för öfverdirektören föreslagna aflönings- och pensions¬
förmånerna enligt utskottets mening icke anses vara för högt tilltagna,
helst om man tager i betraktande den i jämförelse med andra stats¬
tjänster mindre säkra anställning, som öfverdirektören vid ifrågavarande
verk skulle erhålla. Utkottet finner sig därför hafva skäl förorda hvad
54
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
af Kungi. Maj:t nu föreslagits beträffande öfverdirektörens aflönings-
och pensionsförmåner. Hvad angår frågan om den ersättning, som må
kunna tillerkännas denne tjänsteman för arbete med kraftstationens an¬
läggning och förvaltning, anser utskottet, lika med föredragande departe¬
mentschefen, det vara lämpligt att denna fråga för närvarande lemnas
öppen.
Hvad den föreslagna aflöningsstaten för styrelsen och tjänstemännen
vid Trollhätte kanal- och vattenverk i öfrig! vidkommer, har utskottet
icke haft anledning att mot densamma med därtill hörande villkor och
bestämmelser i fråga om aflönings- och pensionsförhållanden framställa
någon erinran. Likaledes anser sig utskottet hafva skäl tillstyrka god¬
kännande af såväl förslaget till öfvergångsstat med därtill hörande an¬
märkning som ock hvad i statsrådsprotokollet föreslagits i fråga om
statsbidrag till beredande af pension åt änkor och oförsörjda barn efter
tjänstemän vid kanal- och vattenverket.
I fråga om tomtupplåtelse till enskilda har af Kung!. Magt begärts
medgifvande för styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk att
verkställa försäljning af tomter dels från det till stadsplan indelade om¬
rådet vid Trollhättan, hvithet område är beläget väster om firman
Nydqvist & Holms järnvägsspår, dels ock från ett mindre område för
egna hem, som, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas, framdeles
kommer att afsättas inom det öster om nämnda järnvägsspår belägna,
till stadsplanens utvidgning afsedda området. Kungl. Maj:ts förslag
afser vidare, att styrelsen skulle äga att genom utarrendering eller på
annat lämpligt sätt bereda afkastning af den del af den under styrelsens
förvaltning ställda jordegendomen, som icke försäljes och som icke är
för kanal- och vattenverket omedelbart erforderlig. Såväl vid tomtför¬
säljningen som vid utarrendering och därmed likställd disposition af
jordegendom skulle ^tyrelsen förfara i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet angifna grunder och enligt de särskilda
föreskrifter, som kunde finnas erforderliga och af Kungl. Maj:t utfärdades.
Hvad af Kungl. Maj :t sålunda föreslagits anser sig utskottet kunna
biträda. Härvid har utskottet emellertid velat framhålla, att bemyndi¬
gandet för styrelsen att inom det till stadsplan indelade området försälja
tomter icke får anses medföra rätt för arrendator af sådan tomt att få
köpa densamma på de för försäljning af bostadstomter bestämda villkor,
utan bör det vara styrelsen i hvarje fall förbehållet att pröfva och afgöra,
såväl huruvida tomten lämpligen bör försäljas såsom bostadstomt eller
såsom fabrikstomt, som ock huruvida försäljning af tomten öfver hufvud
bör ske. I händelse arrendatorn förvägras att få såsom bostadstomt
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
55
köpa den af honom arrenderade tomten, torde han emellertid böra hafva
företrädesrätt att få köpa en tomt inom egnahemsområdet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anser utskottet det höra före-
skrifvas, att inflytande arrendeafgifter skola ingå till kanal- och vatten¬
verkets kassa, men köpeskillingarna för försålda tomter förvaltas och
bokföras såsom en särskild fond, hvaraf skola utgå ersättningar för
byggnader, då sådana skola af staten lösas från tomtinnehafvare. Be¬
träffande räntan å denna fond bär Kungl. Maj:t föreslagit, att den skulle
ingå till kanal- och vattenverkets kassa. Denna bestämmelse synes
emellertid utskottet icke vara fullt lämplig. Ofriga till kanal- och
vattenverkets kassa ingående medel måste nämligen anses vara mer än
tillräckliga för bestridande af verkets förvaltning jämte kostnaden för
nödiga underhålls- och förbättringsarbeten äfvensom för gäldande af
räntan å köpeskillingen, men däremot kan det synas tvifvelaktigt, om
fondens medel lämna erforderlig tillgång för bestridande af de utgifter,
som å densamma äro anvisade. Med hänsyn härtill anser utskottet
ifrågavarande ränta böra bibehållas åt fonden.
Med afseende å Kungl. Maj:ts i sista momentet af propositionen
gjorda framställning om öfverlämnande till handels- och sjöfartsfonden
af det efter vissa angifna afdrag återstående beloppet af kanal- och
vattenverkets årliga inkomster har utskottet ej något att erinra.
Slutligen har utskottet velat påpeka, hurusom den kommitté, som
verkställt utredning af frågan om villkoren för tomtupplåtelser till
enskilda, i sitt betänkande meddelat, att Trollhättans kommun dittills
af nya Trollhätte kanalbolag för dess fastigheter och rörelse uppburit
kommunalutskylder, som i medeltal för de senaste fem åren uppgått till
16,8 procent af kommunens hela kommunalskatt, och har kommittén,
vid det förhållande att staten vore fri från sådana utskylder, funnit
anledning föreslå, att staten med minst samma procenttal lämnade
kommunen bidrag för anordnande af dränering och vattenledning inom
det planlagda området vid Trollhättan. Denna fråga föreligger emel¬
lertid icke nu till Riksdagens afgörande, och kan utskottet därför endast
uttala, att det af kommittén sålunda framställda förslaget synes utskottet
vara med billighet öfverensstämmande.
På grund af det anförda får utskottet hemställa,
att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts före¬
varande proposition må
l:o) medgifva, att all den egendom, som Kungl.
Maj:t och kronan genom' köpekontrakt den 81 maj
56
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
1904 förvärfvat från nya Trollhätte kanalbolag, skall,
under benämningen Kungi. Trollliätte kanal- och
vattenverk, från den tid, som af Kungl. Maj:t be¬
stämmes, stå under förvaltning af en styrelse, bestående
af fem af Kungl. Maj:t för viss tid utsedda ledamöter,
af hvilka en, under benämning öfverdirektör, skall
hafva den närmaste ledningen och tillsynen öfver Troll¬
hätte kanal- och vattenverk;
2:o) godkänna ej mindre i den vid detta utlåtande
fogade bilaga A upptagna aflöningsstat för styrelsen
och tjänstemännen vid Trollhätte kanal- och vatten¬
verk samt öfvergångsstat jämte till dessa stater hörande
villkor och bestämmelser i fråga om aflöning»- och
pensions förhål länder] än äfven hvad som i statsråds¬
protokollet öfver civilärenden för den 10 mars 1905
föreslagits i fråga om statsbidrag till beredande af
pension åt änkor och oförsörjda barn efter tjänstemän
vid kanal- och vattenverket;
3: o) medgifva, att styrelsen för Trollhätte kanal-
och vattenverk må i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de i nämnda statsrådsprotokoll angifna grunder
och enligt de särskilda föreskrifter, som må finnas
erforderliga och af Kungl. Maj:t utfärdas, ej mindre
verkställa försäljning af tomter från det till stadsplan
indelade området vid Trollhättan samt från ett omkring
100 tomter omfattande område för egna hem, som
kommer att afsättas inom det öster om firman Nydqvist
& Holms järnvägsspår belägna, till stadsplanens ut¬
vidgning afsedda området, sådant det blifvit till sina
gränser angifvet å en af grefve C. G. Taube upp¬
rättad karta, än äfven genom utarrendering eller på
annat sätt, som finnes lämpligt, bereda afkastning af
den del af den under styrelsens förvaltning ställda jord¬
egendomen, som icke försälj es och som ej är för kanal-
ocli vattenverket omedelbart erforderlig, med stadgande
att inflytande arrendeafgifter skola ingå i kanal- och
vattenverkets kassa, att köpeskillingarna för försålda
tomter skola med inflytande räntor förvaltas och bok¬
föras såsom en särskild fond, samt att af denna fond
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
57
skola utgå ersättningar för byggnader, då sådana skola
af staten från tomtinnehafvare lösas; samt
4:o) medgifva att, sedan af kanal- och vattenverkets
inkomster guldits kostnaden för verkets förvaltning
jämte utgifterna för nödiga underhålls- och förbätt¬
ringsarbeten äfvensom af samma inkomster till riks-
gäldskontoret öfverlämnats 3,6 procent af den i svenska
statens 3,6 procent obligationer erlagda köpeskillingen,
återstoden af årliga inkomsten, med undantag af hvad
som inflyter för försäljning af tomter, må öfverlämnas
till handels- och sjöfartsfonden.
Stockholm den 11 april 1905.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
«
Reservation
af herrar 1. Wijk, E. Fränekel, N. A. H. Palmstierna, N. Boström,
C. Persson, S. O. Nyländer, A. Petersson, N. Nilsson, O. Emthén, N.
Svensson och O. Andersson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och
hemställan bort hafva följande lydelse:
»Med afseende å — — — (= utskottets yttrande) — —---
hänseende föreslagit.
Det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till organisation af ifråga¬
varande förvaltning synes utskottet på det hela väl motsvara den af
1904 års Riksdag uttalade önskan om ett sådant ordnande af kanal¬
verkets förvaltning, att verkets affärsmässiga skötsel därigenom betryg¬
gades. Hvad angår de föreslagna aflöningsförmånerna för den blifvande
öfverdirektören har utskottet dock icke kunnat undgå att finna desamma
vara alltför rikligt tilltagna. Enligt förslaget skulle nämligen öfver-
direktören åtnjuta ett fast arfvode af 10,000 kronor äfvensom fri bostad
och vedbrand samt därjämte viss, å kanalverkets nettobehållning beräk¬
nad tantiem, hvilken enligt statsrådsprotokollet ansetts komma att uppgå
till omkring 3,740 kronor. Häruti är icke inberäknad den särskilda ersätt-
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 46 Raft. 8
58
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
ning, som öfverdirektören enligt statsrådsprotokollet skulle erhålla för
arbetet med kraftstationens anläggning och förvaltning. Då exempelvis
aflöningen till chefen för statens järnvägar utgår med 12,000 kronor och
till chefen för telegrafstyrelsen med 10,000 kronor, i båda fallen utan
förmån af fri bostad, och då i statens tjänst anställda öfverdirektörer,
med hvilka nu ifrågavarande tjänsteman snarare är att likställa, åtnjuta
ej obetydligt lägre aflöning än de nyss nämnda beloppen, kan det
icke synas utskottet, lämpligt att tillmäta aflöningsförmånerna för öfver-
direktören vid Trollhätte kanal- och vattenverk efter en så hög mått¬
stock, som nu föreslagits. Enligt utskottets mening skulle en fullt till¬
räcklig godtgörelse beredas denne tjänsteman, om, med bibehållande af
öfriga för honom föreslagna förmåner, det kontanta, arfvodet sattes till
ett belopp af 7,000 kronor; och anser sig utskottet därför böra tillstyrka
en sådan förändring i Kungl. Maj:ts förslag.
Hvad den föreslagna aflöningsstaten — — — — — (= utskottets
yttrande) — — vara med billighet öfverensstämmande.
På grand af det anförda får utskottet hemställa,
att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts före¬
varande proposition må
l:o) (= utskottet);
2:o) godkänna ej mindre i den vid detta utlåtande
fogade bilaga B upptagna aflöningsstat för styrelsen
och tjänstemännen vid Trollhätte kanal- och vatten¬
verk samt öfvergångsstat jämte till dessa stater hörande
villkor och bestämmelser i fråga om aflönings- och
pensionsförhållanden än äfven hvad som i statsråds¬
protokollet öfver civilärenden för den 10 mars 1905
föreslagits i fråga om statsbidrag till beredande af
pension åt änkor och oförsörjda barn efter tjänstemän
vid kanal- och vattenverket;
3:o) (= utskottet);
4:o) (= utskottet).
Herrar P. Pehrson och H. Andersson hafva begärdt få antecknadt,
att de icke öfvervarit förestående ärendes slutliga behandling inom utskottet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
59
Bilaga A.
Aflöningsstat för styrelsen och tjänstemännen vid Trollhätte
kanal- och vattenverk.
L ö n.
|
Tjänst-
görings-
penn ingår.
|
Summa
arfvode.
|
|
|
|
|
10,000
|
|
■-
|
—
|
—
|
—
|
1,500
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4,500
|
—
|
•-
|
—
|
-—
|
—
|
600
|
—
|
3,500
|
|
1,500
|
—
|
5,000
|
—
|
3,200
|
—
|
1,300
|
—
|
4,500
|
—
|
1,800
|
|
700
|
—
|
2,500
|
—
|
1,800
|
|
700
|
|
2,500
|
—
|
1,200
|
—
|
000
|
—
|
1,800
|
—
|
1,600
■
|
—
|
600
|
—
|
2,200
|
—
|
1,000
|
-
|
000
|
_
|
2.200
|
1--
|
1 öfverdirektör.............
1 ledamot af styrelsen.
8 ledamöter » »
1 protokollsförare'.-.........
1 öfveringenjör.............
1 kamrerare.................
1 kassör, tillika bokhållare.............
1 kontrollinspektor och materiaiför
valtare, tillika bokhållare...........
1 bokhållare.................................
1 kanalinspektor (vid Ströms station)
1 » (vid Brinkebergs
station).......................)......
. Lönen kan höjas efter
■. 5 år med 500 kro-
| nor och efter 10 år
’ med ytterligare 500
kronor.
Lönen kan höjns efter
5 år med 300 kro¬
nor och efter 10 år
med ytterligare 300
kronor.
Anm. 1. Ofverdirektören, öfveringenjören, kamreraren, kassören,
kontrollinspektoren, bokhållaren samt kanalinspektorerna åtnjuta för¬
månen af fri bostad och vedbrand samt de i Trollhättan boende elektrisk
belysning, allt efter styrelsens bestämmande.
Anm. 2. Ofverdirektören äger uppbära tantiem å nettobehållningen
af kanalverkets rörelse, sådan denna behållning, efter det räkenskaperna
för året blifvit afslutade och af revisorerna granskade, af Kungl. Maj it
bestämmes, och skall denna tantiem Utgå med 4 procent å hvad af netto¬
behållningen icke öfverstiger 50,000 kronor, 3 procent å hvad öfverstiger
50,000 kronor, men icke 100,000 kronor, samt 2 procent å hvad öfver¬
stiger 100,000 kronor.
60
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
Anm. 3. Felräkningspenningar tillkomma kassören med 500 kronor
samt enhvar af kontrollinspektoren och bokhållaren med 150 kronor,
allt för år räknadt.
Anm. 4. Så länge kanal inspektörerna vid Ströms och Brinkebergs-
kulles stationer äga uppbära provision, den förre å honom af Göteborgs
hamnstyrelse och den senare å honom af styrelsen för betryggande af
sjöfarten å Vänern anförtrodd uppbörd, afdragas från hvarje års lön 60
procent af det belopp, hvarmed provisionen under nästföregående år
öfverstigit för kanalinspektoren vid Ströms station 1,200 kronor, och för
kanalinspektoren vid Brinkebergskulles station 1,000 kronor, dock att i
intet fall detta afdrag må ske för någondera af dem med större belopp
än 1,200 kronor.
Anm. 5. För åtnjutande af de i aflöningsstaten för öfverdirektören
uppförda aflöningsförmåner skola gälla följande villkor och bestämmelser:
att öfverdirektören skall vara bosatt i Trollhättan eller dess ome¬
delbara närhet;
att innehafvare af öfverdirektörsbefattningen skall ej mindre vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som kan varda föreskrifven, än äfven, i händelse beslut
fattas om anläggning af en elektrisk kraftstation vid Trollhättan, vara
pliktig att mot den särskilda ersättning, som kan blifva bestämd, full¬
göra de åligganden beträffande kraftstationens anläggning och förvalt¬
ning, som åt öfverdirektören kunna blifva öfverlämnade;
att med öfverdirektörsbefattningen icke må förenas annan tjänst ä
rikets, Riksdagens eller kommuns stat ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den vid pröfning af Kungl. Maj:t befinnes icke vara hin¬
derlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid kanal- och vattenverket;
att, där öfverdirektör beviljats ledighet och vikarie för honom för¬
ordnats, på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del af arfvodet
skall till vikarien afstås;
att öfverdirektör, hvilken i minst 24 år innehaft öfverdirektörs för¬
ordnande, skall vara berättigad att i pension uppbära 6,000 kronor;
att den öfverdirektör, hvilken, innan han uppnått 24 tjänstår,
antingen på grund af sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring-
oförmögen eller ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befatt¬
ning, utan att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, skall
vara berättigad att i pension uppbära 4,500 kronor, där afgången sker
före eller vid 12 tjänstår, 5,000 kronor, där afgången sker efter 12
men före eller vid 18 tjänstår, samt 5,500 kronor, där afgången sker
efter 18 men före 24 tjänstår;
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
61
att öfverdirektör, där lian före utgången af den tid, erhållet för¬
ordnande afser, befinnes af sjukdom oförmögen till vidare nöjaktig tjänst¬
göring, skall vara underkastad skyldighet att afgå mot åtnjutande af
det pensionsbelopp, som enligt nyss angifna bestämmelser honom till¬
kommer; samt
att såsom pensionsafgift skall å det för öfverdirektören bestämda
arfvodet afdragas och till statsverket ingå ett belopp af 360 kronor.
Arnm. 6. För åtnjutande af ofvan i aflöningsstaten för öfveringen-
jören, kamreraren, kassören, kontrollinspektoren, bokhållaren och kanal-
inspektorerna uppförda begynnelseaflöning med därtill hörande ålders-
tillägg skola gälla följande allmänna villkor och bestämmelser:
att tjänstinnehafvaren skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan varda
föreskrifven;
att med tjänst vid kanal- och vattenverket ej må förenas annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommunens stat ej heller annan tjänste¬
befattning, med mindre den vid pröfning i stadgad ordning befinnes
icke vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid kanal- och
vattenverket;
att tjänstgörings- och felräkningspenningar få uppbäras endast för
den tid, befattningshafvande verkligen tjänstgjort, dock att han jämväl
under tjänstledighet under sammanlagdt högst 30 dagar af samma kalender¬
år äger uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgörings- och felräknings¬
penningar;
att den, som undfår ledighet under mer än 30 dagar af samma
kalenderår, äger, därest han af sjukdom hindras att sin befattning-
förrätta, uppbära hela lönen; undfår han ledighet för svag hälsas vår¬
dande, enskilda angelägenheter eller särskild! uppdrag, eller är han
från tjänstgöring afstängd eller eljest lagligen förhindrad att befatt¬
ningen sköta, kan han förpliktas att utöfver tjänstgörings- och felräk-
ningspenningarna af aflöningen afstå så mycket, som för tjänstens
uppehållande under tiden ytterligare erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;
att den, som är sjuk i följd af kroppsskada, ådragen i tjänstutof¬
ning, äger under högst sex månader uppbära samtliga aflöningsför-
måner oafkortade samt efter denna tid det belopp af aflöningsförmå-
nerna, som af Kung!. Maj:t bestämmes;
att, om tjänstinnehafvare aflider i följd af olyckshändelse under
tjänstutöfning, ett belopp motsvarande eu månads aflöning skall såsom
begrafningshjälp tilldelas stärbhuset;
62
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
att med afseende å rätt till ålderstillägg tjänstinnehafvare indelas i
följande grader, nämligen:
Andra graden: öfveringeniören och
kamreraren;
Första graden: kassören,
bokhållarna samt
kanalinspektorerna;
att rätt till första ålderstillägget inträder efter fem år och rätt till
andra ålderstillägget efter tio år, sedan tjänstinnehafvaren tillträdt in¬
nehafvande tjänst, eller tjänst tillhörande samma ålderstiliäggsgrad, un¬
der villkor att tjänstinnehafvaren under mer än fyra femtedelar af den
tjänstgöringstid, som erfordras för att vinna nämnda uppflyttning, med
nit och skicklighet bestridt sin egen eller på grund af förordnande an¬
nan statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit sådan kost¬
nadsfri ledighet, som härofvan finnes angifven;
att hvart och ett af dessa ålderstillägg ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänst¬
åldern blifvit uppnådd, börande löntagaren därvid tillgodoräknas den
tid, som må hafva förflutit från hans tillträde till motsvarande befatt¬
ning hos nya Trollhätte kanalbolag;
att löntagare, som befordras till tjänst i andra ålderstilläggsgraden
från tjänst i den första, må tillgodoräknas den tid intill fem år,4 under
hvilken han må hafva innehaft och bestridt tjänst i sistnämnda
grad, sedan han där intjänt stadgad tid för rätt till båda ålderstill-
läggen;
att löntagare, hvilken, då han intjänt stadgad tid för erhållande af
ålderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må samma ålderstillägg tillträda;
att tjänstinnehafvare skall vara förpliktad att, öfveringenjören då
han uppnått 65 lefnads- och minst 30 tjänstår samt annan tjänstinne¬
hafvare då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjänstår, med oaf¬
kortad lön såsom pension från befattningen afgå, Ivungl. Maj:t eller
styrelsen, där det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obe¬
taget att låta med detsamma anstå, därest och så länge den pensions-
berättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma kvarstå;
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
63
skolande vid beräkning af tjänståren inräknas den tid, under hvilken
tjänstinnehafvaren kan hafva varit anställd såsom tjänsteman hos nyä
Troillxätte kanalbolag;
att tjänstinnehafvaren skall vara skyldig underkasta sig de för¬
ändrade bestämmelser rörande pensionering, som kunna varda stad¬
gade, samt
att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehaf-
vares rätt till pension trädt i kraft, å de bestämda löneförmånerna för
enhvar af förut nämnda tjänstemän skola afdraga^ och till statsverket
ingå följande belopp, nämligen:
för öfveringenjören
vid
|
lön
|
utan
|
|
ålderstillägg..........................................
|
.................. 160
|
kronor
|
b
|
B
|
med
|
ett
|
B ..........................................
|
.................. 180
|
B
|
))
|
»
|
med
|
två
|
B ..........................................
|
.................. 200
|
B
|
|
föi-
|
kamreraren
|
|
|
vid
|
lön
|
utan
|
|
ålderstillägg...........................................
|
.................. 135
|
B
|
»
|
B
|
med
|
ett
|
B ...........................................
|
................. 155
|
B
|
b
|
B
|
med
|
två
|
B ...........................................
|
.................. 175
|
B
|
|
föi-
|
kassören
|
och kontrollinspektoren
|
|
|
vid
|
lön
|
utan
|
|
ålderstillägg.........................................
|
................. 55
|
B
|
b
|
B
|
med
|
ett
|
B ..........................................
|
................ 65
|
B
|
b
|
B
|
med
|
två
|
B .................................
|
................ 75
|
B
|
|
föi-
|
bokhållaren
|
|
|
vid
|
lön
|
utan
|
|
ålderstillägg...........................................
|
................. 35
|
B
|
B
|
B
|
med
|
ett
|
B .........................................
|
................. 45
|
B
|
B
|
B
|
med
|
två
|
B ..........................................
|
................ 55
|
B
|
|
föi-
|
kanalinspektor
|
|
|
vid
|
lön
|
utan
|
|
ålderstillägg..........................................
|
................. 50
|
B
|
B
|
B
|
med
|
ett
|
B ...........................................
|
................. 60
|
B
|
B
|
B
|
med
|
två
|
B ...........................................
|
................. 70
|
B
|
Anm. 7. Tjänsteman, som vid kanalverkets öfvertagande af Kungl.
Maj :t och kronan är där anställd och enligt § 12 i det emellan Kungl.
Maj :t och kronan och nya Trollhätte kanalbolag den 31 maj 1904
afslutade kontrakt äger rätt att utan minskning i honom tillkommande
aflönings- och pensionsförmåner öfvergå i statsverkets tjänst, äger ej,
64
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
så framt han icke före den 1 januari 1906 förklarat sig villig ingå på
den nya staten, uppbära andra löne- eller pensionsförmåner än dem,
som genom nämnda kontrakt blifvit honom tillförsäkrade.
Öfvergångsäflöningsstat.
|
Kontant
aflöning.
|
Älderstillägg.
|
Pension efter
sammanlagdt
95 lefnads-
och tjänstår.
|
Kanalinspektoren i Vänersborg Axel Hjalmar Ossian
Schagerström.................................................
|
2,200
|
|
Två å 300 kronor
det ena efter fem
och det andra efter
inalles tio års inne¬
hafvande af tjänsten
med godt vitsord
|
2,200
|
|
|
|
|
|
Föreståndarinnan för flickslöjdskolan Sigrid Magda-
|
|
|
|
|
|
lena Cecilia Lagercrantz..................................
|
900
|
—
|
|
800
|
—
|
Anm. Till tjänsteman, hvilken enligt 12 § i det emellan Kungl.
Maj:t och kronan samt kanalbolaget den 30 maj 1904 afskräde kontrakt
äger rätt att utan minskning i honom tillkommande aflöningsförmåner
öfvergå i statsverkets tjänst och förklarat sig icke vilja ingå på den nya
staten, skall aflöningen utgå enligt bestämmelserna i nämnda kontrakt.
Statsutskottets Utlåtande N:o 85.
65
Bilaga B.
(tillhör reservationen.)
Aflöningsstat för styrelsen och tjänstemännen vid Trollhätte kanal-
ocli vattenverk.
.
|
L ö n.
|
|
Tjänst¬
görings
|
|
Summa
arfvode.
|
|
|
|
|
penningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7.000
1.500
4.500
600
5.000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 protokollsförare
|
|
|
|
|
|
|
1 öfveringeniör.......................
|
3,500
|
|
1,500
|
|
|
, 5 är med 500 kro-
|
|
|
|
|
l nor och efter 10 år
|
1 kamrerare.................................
|
3,200
|
|
1,300
|
|
4,500
|
|
| med ytterligare 500
|
|
|
|
|
|
|
|
kronor.
|
1 kassör, tillika bokhållare .............
|
1,800
|
|
700
|
|
2,r>00
|
|
|
1 kontrollinspektor och materiaiför-
|
|
|
|
|
valtare, tillika bokhållare............
|
1,800
|
—
|
700
|
—
|
2,500
|
—
|
Lönon kan höjas efter
5 år med 300 kro-
|
L bokhållare .............................
|
1,200
|
—
|
600
|
—
|
1,800
|
|
/ nor och efter 10 år
|
1 kanalinspektor (vid Ströms station)
1 » (vid Brinkebergskuile
|
1,600
|
—
|
600
|
—
|
2,200
|
|
mod ytterligare 300
kronor.
|
station)....................................
|
1,600
|
—
|
600
|
—
|
2,200
|
—
|
|
Amu. 1—7 (— Bil. A.)
Öfvermangsaflöningsstat med anm. (= Bil. A.)
Bih. till nitid. Vrot. 1005. 4 Sami. 1 Afd. 46 Häft.
9