Lagutskottets Utlåtande N:o 53.
N:o 53,
Ank. till Kiksd. kansli den 11 april 1905, kl. 11,30' f. m.
Utlutande, i anledning af räckt motion angående införande af
■proportionellt valsätt vid kommunala nä.
Lagutskottet har till behandling fatt emottaga eu inom Andra
Kammaren af herrar J. Nydal och G. TF. Boos väckt motion, n:o 174,
af följande lydelse:
»Motioner hafva vid ett par föregående riksdagar, 1902 och 1903.
blifvit väckta, utgående på tillämpning af det proportionella valsättet vid
kommunala val i stad. De hafva emellertid icke vunnit Riksdagens bifall
förnämligast, af den grund, att nämnda valsätt ännu var för Riksdagen
rätt främmande och man icke ville vända sig till Kung!. Maj:t med fram¬
ställning i en sak. om hvars utförbarhet och ändamålsenlighet så mycken
-oklarhet rådde.
Sedan dess har frågan inträda i ett helt nytt läge. En af Kung!.
Maj:t tillsatt kommitté har utarbetat ett förslag till proportionellt valsätt
att användas vid riksdagsmannaval till Andra Kammaren, och vid senaste
riksdag framlades en på detta förslag byggd kung!, proposition om ut¬
sträckning af valrätten till Riksdagens Andra. Kammare i förening med
proportionella val. Förslaget lofordas som i sitt, slag särdeles val genom¬
tänkt, enkelt och lättfattligt, och det vann inom Riksdagen talrika an¬
hängare. Det har äfven varit föremål för ett flertal redogörelser och
mycken diskussion ute bland allmänheten, som sålunda vunnit en helt
annan kännedom än tillförene om nämnda valsätt,
Bill. till Bilcsd. Prof. 1,905. 7 Sami. 43 Raft. (N:o 53).
i
2
Lagutskottets Utlåtande N:o 53.
I det närmaste samma förslag bebådas också i år blifva för Riks¬
dagen framlagdt.
Under sådana omständigheter synes tiden vara inne för att åter
upptaga frågan om det proportionella valsättets tillämpning vid kommunala
val och äfven om dess användning vid dylika val å landsbygden. Det
förutsätter ingalunda grundsatsen: en man en röst, utan kan mycket väl
tillämpas vid val med graderad röstskala. Skälen för, att den propor¬
tionella principen borde komma till användning vid de kommunala valen,
behöfva här icke upprepas, utan hänvisas i detta afseende till motion
n:o 139 vid 1902 och motion n:o 108 vid 1903 års riksdag, båda i
Andra Kammaren.
Man kan tänka sig proportionsvalsystemet tillämpadt vid val af
stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige, ledamöter i kommunalnämnd,
i skolråd och kyrkoråd äfvensom i taxeringsnämnder. Därjämte äfven
'vid val af landstingsman och af elektorer för förrättande af dessa val.
Emellertid tillkommer det ännu svårligen Riksdagen att uttala
någon bestämd mening om vare sig den särskilda metod af proportions-
val, som vid kommunala val helst bör komma till användning, eller om¬
fattningen af det proportionella systemets tillämpning vid sådana val,
hvadan vi inskränka oss till att hemställa, att Riksdagen måtte i skrifvelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande för Riksdagen
af förslag till bestämmelser rörande proportionell metod vid val af
kommunalnämnd, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, 1 andstingsmän,
taxeringsnämnd äfvensom vid de öfriga kommunala val, där sådant lämp¬
ligen anses kunna äga rum.»
Som bekant, är frågan om användande af proportionellt valsätt på
det politiska området, vid valen till Riksdagens kamrar och utskott, af
synnerligen aktuell betydelse, och förslag i sådant hänseende hafva förut
vid flera, tillfällen vant framlagda för Riksdagen. I förevarande motion,
hvilken afser meddelande af bestämmelser angående sådant valsätt vid de
kommunala valen, anföres, hurusom jämväl sistberörda spörsmål förut varit
föremål för Riksdagens pröfning. Ännu har dock någon lagstiftning om
proportionella valmetoder icke kommit till stånd i vårt land.
Vid riksdagarna åren 1902 och 1903, då förslag om användande af
proportionell valmetod vid vissa kommunala val förelågo till behandling,
Lagutskottets Utlåtande N:o 53. 3
ställde sig lagutskottet afvisande till tanken att på det kommunala området
införa ifrågavarande valsätt. Utskottet åberopade vid dessa tillfällen be¬
träffande grundsatsen om proportionella val öfver hufvud, att spörsmålet om
praktiskt genomförande af denna grundsats ännu icke kunde anses hafva
erhållit så nöjaktig lösning, att någon lagstiftning på sådan grund lämpli¬
gen kunde ifrågakomma. Såsom erfarenheten gåfve vid handen, vore det
förbundet med synnerliga svårigheter att utfinna någon valmetod, hvilken
å ena sidan med önskvärd säkerhet tillgodosåge syftemålet att bereda de
olika meningar, som vid ett val toge sig uttryck, ett proportionellt infly¬
tande på valets utgång och a. andra sidan vore af den enkelhet, att den¬
samma kunde i det praktiska lifvet utan olägenhet tillämpas. Af den
mångfald olika valmetoder, som från skilda håll blifvit föreslagna, hade,
så vidt bekant vore, ingen lyckats blifva allmänt erkänd såsom i båda dessa
hänseenden fullt tillfredsställande.
Sedan numera förslag till proportionellt valsätt att användas vid val
till Andra Kammaren af Kung! Magt efter verkställd utredning framlagts
för Riksdagen, kan väl icke längre med fog sägas, att ifrågavarande valsätt
är till sin beskaffenhet och innebörd för Riksdagen främmande, samt att
spörsmålet om dess utforbarhet och användbarhet icke är vederbörligen un¬
dersökt, Men utskottet erinrar dock därom, att meningarna om valsättets
lämplighet på det politiska området — hvarom det vid den verkställda ut¬
redningen i ämnet närmast varit fråga — ingalunda äro eniga.
Betänkligheter förefinnas i utskottets tanke i särskildt hög grad i fråga
om proportionella valmetoders användning vid de kommunala valen. Så¬
lunda lärer uppenbarligen den omständigheten, att vid sistnämnda slags val
i allmänhet röstvärdet icke är lika för alla röstande, utan bestämmes efter
graderad skala, medföra en ytterligare förökning af de praktiska svårig¬
heter, Indika visat sig vara förbundna med dylikt valsätt, Jämväl i öfrig!
torde de förhållanden, under Indika de kommunala valen äga rum, i all¬
mänhet icke vara synnerligen väl ägnade för genomförande af proportionella
valmetoder.
Utskottet vill med det anförda ingalunda hafva ovillkorligen under¬
känt betydelsen af de skäl, som anses tala till förmån för grundsatsen om
proportionellt valsätt såväl i allmänhet som vid de kommunala valen, men
utskottet håller dock före, att, äfven om man vore aldrig så öfvertygad om
det proportionella valsättets förträfflighet och tillämplighet, det i allt fall
icke vore lämpligt och välbetänkt att i fråga om dess genomförande göra
början med valen å det kommunala området.
Med stöd af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
4
Lagutskottets Utlåtande N:o 53.
att förevarande motion icke må till någon Riks¬
dagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 6 april 1905.
På lagutskottets vägnar:
ERNST TRYGGER.
Reservation
af herr Lindhagen, med hvilken herr Jansson hufvudsakligen in¬
stämt:
»Utskottets sista ord är, att äfven om det proportionella valsättet
vore aldrig så förträffligt, så kunde det i allt fall’ icke vara lämpligt och
välbetänkt att i fråga om dess genomförande göra början med valen å det
kommunala området.
Denna uppfattning kan väl icke vara obetingadt riktig. Vid de kommu¬
nala valen förefinnes nämligen just den första förutsättningen för det propor¬
tionella valsystemets tillämpning, nämligen att valen äro enhetliga. Skulle
det däremot t. ex. i fråga om val af stadsfullmäktige ifrågasättas, såsom
nu skett beträffande landets representation i Riksdagen, att halfva antalet
ledamöter skulle väljas af de högst beskattade och andra hälften enligt
proportionellt valsätt, så ställer sig saken helt annorlunda.
De frågor, som komma till afgörande i det kommunala lifvct, äro
också af mera neutral beskaffenhet. Där behöfver man således icke i samma
män befara den olägenhet, som plägar framhållas såsom en tänkbar följd
af proportionella politiska val, nämligen splittring i alltför många partier
och häraf följande försvagande af regeringssystemet.
Äfven den, som anser, att proportionell valmetod bör i första hand
försökas på det politiska området, borde dock ej kunna undgå att ifra för
dess genomförande åtminstone vid sådana kommunala val, som äro grund¬
läggande för Första Kammarens sammansättning.
Icke heller kan man redan nu med någon afgörande sakkunskap
fastslå, att i all synnerhet vid de kommunala valen skulle möta särdeles
Lagutskottets Utlåtande N:o 53.
5
slöra svårigheter att använda proportionelit valsystem. Valkretsarna blifva
bär tvärtom alltid mindre, livilket ju är en stor fördel. Och hvad ut¬
skottet särskild! anfört i detta afseende grundar sig väl mera på en farhåga
än eu verklig efter undersökning vunnen insikt i ämnet. Det må ock
erinras, att i Norge äro proportionella val redan genomförda på det kommunala
området, hvaremot ingen ännu ifrågasatt dylikt valsätt till representationen,
oaktadt denna är byggd på enkammarsystem.
Då nu frågan om proportionellt valsätt vid kommunala val städse
återkommer, så synes det mig, som om man borde rättvisligen tillmötesgå
dessa önskningar med åstadkommandet af en utredning af frågan. Och
en sådan utredning kan hvem som helst vara med om utan att därför be¬
höfva definitivt binda sig vid det proportionella valsättet.
Emellertid möter enligt min uppfattning för hvarje bifall till före¬
varande motion ett annat hinder, som utskottet ej berört. Motionärerna
ifrågasätta nämligen ej någon inskränkning i den graderade kommunala
röstskalan, utan ifrågasätta genomförandet af eu kommunal rösträttsreform
med bibehållande af denna röstskala. Detta skulle dock innefatta ett
undanskjutande af det främsta och viktigaste önskemålet för en kommunal
rösträttsreform, hvilket jag för min del icke tror vara lämpligt eller väl¬
betänkt.
Af denna anledning hemställer äfven jag,
att förevarande motion icke må af Riksdagen
bifallas.»
Herrar Bandqvist, A. Olsson och Reddms hafva begärt få an-
tecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.
Bill. till Likså. Vrot. 1905. 7 Sami. 43 Raft.
2