Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
1
B:© JS.
Ank. till Eikgd. kansli den 10 mars 1905, kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motio¬
ner om ändrad lydelse af § 28 regeringsformen.
Uti en inom Första kammaren af herr Ernst Trygger väckt, till
konstitutionsutskottet öfverlämnad motion, n:o 28, har motionären hem¬
ställt, att Riksdagen, med afseende på nedan nämnda befattningar, som
kvinna otvifvelaktigt kan på ett fullt tillfredsställande sätt förvalta,
måtte för sin del undanröja det hinder, som grundlagen ställer i vägen
för deras anförtroende åt kvinnor, och i nämnda syfte antaga att hvila
till vidare grundlagsenlig behandling följande förslag till ändrad lydelse
af § 2S regeringsformen.
l:o. Konungen -— — — — — — — — — — — — ägt rum.
Till lärarebefattningar vid de allmänna läroverken och vid universi¬
teten, de teologiska läraretjänsterna vid de sistnämnda likväl undantagna,
såsom ock till lärare- och andra beställningar vid andra inrättningar för
vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom till läkarebefattningar må i den
ordning, som ofvan sagts, utnämnas och befordras äfven infödda svenska
kvinnor; Konungen vare ock obetaget att, efter vederbörandes hörande,
eller uppå deras framställning, till dessa ämbeten och tjänster, lärare-
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 3 Sami. 3 Saft. (N:o 3). 1
2
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
befattningarna vid de allmänna läroverken dock undantagna, kalla och
befordra utländska män af utmärkt förtjänst, de där den rena evangeliska
läran bekänna.
Likaledes må —--------— departementet höra.
Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande.
»Redan genom Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående kvinnors
ansökningsrätt till lärarebefattningar vid folkskolorna den 21 oktober
1859 medgafs kvinnor rätt att under väsentligen samma villkor som
män erhålla ordinarie anställning vid statens folkskolor. De kvinnliga
lärarekrafterna torde numera också där få anses oumbärliga. Därefter
anmälde rikets ständer i en skrifvelse den 14 mars IS63, att de för
sin del ansågo »tidpunkten vara inne att utvidga kvinnans rätt till an¬
ställning i det allmännas tjänst», och anhöllo, att Kungl. Maj:t »täcktes
vidtaga åtgärder, hvarigenom tillfälle beredes kvinna att erhålla anställ¬
ning i sådan tjänstebefattning, som kan för henne vara passande, och till
hvars skötande hon visar sig äga erforderliga kunskaper och skicklighet.»
I en ny skrifvelse den 12 juni 1866, hvari skrifvelsen af den 14
mars 1863 åberopades, uttalade ständerna, under förmälan att de hade
sig bekant, att förslag förelåge om anställande af kvinnor i telegraf¬
verkets tjänst, följande: »Emellertid är målet härmed icke uppnådt, och
eu mängd andra befattningar i statens tjänst förefinnas, till hvilka kvinnan
är lika passande som mannen. Särskild! erinras om tvenne yrken, i
hvilka kvinnan på ett framstående sätt i Nord-Amerikas förenade fri¬
stater utvecklat förmåga, nämligen läkarens och skollärarens. I fråga
om skollärarekallet synes det uppenbart, att kvinnans deltagande däri
icke kan annat än bidraga att åt ynglingens uppfostran gifva den för¬
ädling, som man eljest förväntar af familjelifvets inflytande, och erfaren¬
heten i åtskilliga länder har bestyrkt, att disciplinen ibland lärjungarne
icke under den kvinnliga lärarens närvaro är mindre än under den manliges.
Villkoret för att åt kvinnan skall kunna anförtros den verksamhet,
hvartill tillfälle sålunda synes böra henne beredas, är likväl, att hon er¬
håller rätt att begagna de medel, staten erbjuder till danande af den
skicklighet och profvande af de kunskaper, som i hvarje särskilt fall
erfordras. På grund af hvad nu sålunda blifvit anfördt----få rikets
ständer — med anmälan, att rikets ständer anse anställning i tjänster
och befattningar, hvartill kvinna kan pröfvas lämplig och hvarifrån hon
ej genom grundlag eller civillag är utestängd, hädanefter böra henne
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
O
O
tillkomma, när hon visar sig därtill äga erforderliga kunskaper och skick¬
lighet, samt fördenskull tillfälle böra beredas kvinna att aflägga de för
dylik anställning föreskrifna kunskapsprof — hos Eders Kungl. Maj:t i
underdånighet anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte vidtaga och, där
så nödigt finnes, hos Riksdagen föreslå de åtgärder, som för genomförande
af en sådan förändring i hittills bestående förhållanden finnas erforderliga.»
Af det anförda framgår, att rikets ständers helt naturliga afsikt,
då de hemställde, att kvinna skulle beredas tillfälle att aflägga de för
vissa anställningar i statens tjänst stadgade kunskapsprofven, var, att
de aflagda profven sedan också inom vissa gränser skulle för henne
medföra möjlighet till dylik anställning. Att detta måste vara målet,
framhölls också starkt särskild! i det utlåtande, som filosofiska fakulteten
vid Uppsala universitet den 31 januari 1867 afgaf, efter det Kungl. Maj:t
på grund af ständernas sist berörda skrifvelse infordrat yttranden i ämnet
af vederbörande myndigheter. Fakulteten anförde därvid följande: »Riktig¬
heten af rikets ständers sålunda angifna åsikt anser fakulteten för sin
del för ostridig. Det skulle nämligen, om man förutsatte, att kvinna
icke kunde vinna kompetens till viss tjänst, vara ändamålslöst att med¬
gifva henne rätt till afläggande! af kunskapsprof, ämnadt att utgöra ett
kompetensvillkor för samma tjänst, och onödig vore ock den kostnad,
som sådant kunskapsprofs anställande kunde förorsaka det allmänna.
Dessutom skulle ett sådant medgifvande, om det under nyssnämnda
förutsättning gjordes, innebära eller få utseendet af att innebära, det
staten liksom lockade kvinnan in i en verksamhet, som icke kunde be¬
reda henne verkligt gagn, och för henne öppnade utsikt till en fortkomst,
som hon icke kunde ernå.»
Till följd af ständernas berörda skrifvelse den 12 juni 1866 utfär¬
dades först Kungl. Maj:ts nådiga skrifvelse till sundhetskollegium angå¬
ende rättighet för kvinna till läkareyrkets utöfning in. m. den 3 juni 1870,
hvarigenom kvinna erhöll rätt att aflägga afgångsexamen vid rikets högre
elementarläroverk och sådan examina med därtill hörande prof, som äro
stadgade för rättighet till läkareyrkets utöfning, och sedermera kungl.
brefvet den 7 november 1878, hvarigenom kvinna medgafs rätt att aflägga
alla vid universiteten förekommande examina med undantag af examen
inför teologisk fakultet samt juris licentiatexamen. Kungl. Maj:t förklarade
dock härvid i den först anförda skrifvelsen sig hafva »funnit betänklig¬
heter i allmänhet möta för kvinnans anställande i offentlig ämbetsbefatt-
ning såsom läkare», och man synes därför egentligen hafva afsett, att till¬
4
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
fälle skulle beredas kvinna att få den erforderliga utbildningen för »läkare¬
konstens utöfning på eget ansvar i enskild praktik». I brefvet af den 7
november 1878 förklarade äfven Kung! Maj:t, »att härigenom icke med-
gifvits kvinna någon vidsträcktare rätt till anställning i allmän tjänst än
som redan är eller framdeles kan varda henne inedgifven».
Sedan kvinnan genom nu omförmälda stadganden beredts tillfälle att
förvärfva och genom examen inför universitetens m. in. medicinska, filo¬
sofiska och juridiska fakulteter styrka sin kompetens i åtskilliga riktningar,
har denna rätt i stor utsträckning begagnats af kvinnorna, såsom framgår
af följande förteckning öfver de kvinnor, som vid 1905 års början aflagt
examen eller för närvarande arbeta på examens afläggande vid universiteten,
karolinska medico-kirurgiska institutet i Stockholm samt Stockholms och
Göteborgs högskolor.
Inför medicinsk fakultet hafva följande prof afiagts: medicine doktors¬
grad af 1, medieinelicentiat-examen härförutom af 22 och medicine kandidat¬
examen dessutom af 22. För närvarande studera efter aflagd medico-
filosofisk examen 11 på afläggande! af medicine kandidatexamen och —
inom filosofisk fakultet — 7 på afläggande! af medico-filosofisk examen.
Inför filosofisk fakultet hafva följande prof aflagts: filosofie doktors¬
grad af 8, filosofielicentiatexamen härförutom af 6 samt filosofie kandidat-
0 ’
examen dessutom af 94. De, som studera på filosofie kandidatexamens
afläggande, uppgå för närvarande till ett antal af S2.
Hvad angår det förhållandet att inom den filosofiska fakulteten —
1 motsats mot hvad fallet är inom den medicinska — blott ett jämförelse¬
vis litet antal kvinnor aflagt licentiatexamen, så vinner detta förhållande
sin fulla förklaring däri, att med de utsikter till anställnings erhållande
efter aflagd examen, som finnas för dem, hvilka studerat inom filosofisk
fakultet, afläggande! af högre examen än kandidatexamen medför alltför
stora kostnader för att i någon mån kunna ekonomiskt löna sig. Med
afseende på rätten att aflägga de högre kuriskapsprofven har det sålunda
för det stora flertalet kvinnor faktiskt inträffat hvad filosofiska fakulteten
i sitt utlåtande den 81 januari 1867 förklarat skola ske, eller att denna
rätt skulle blifva ändamålslös, när den icke vore förenad med rätt att
vinna tillträde till sådana tjänster, för hvilka afläggande! af dessa kunskaps-
prof utgjorde ett kompetensvillkor. Dessa ofördelaktiga förhållanden till
trots hafva dock, såsom ofvan visats, åtskilliga kvinnor aflagt licentiat¬
examen och förvärfvat doktorsgrad. För närvarande arbeta äfven 8 på
afhandling för doktorat och 10 på afläggande! af licentiatexamen.
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
5
För '"ifrigt är att märka, att af dem, som aflagt examen inför
filosofisk fakultet, 12 kvinnor hafva genomgått och i hålla på att
genomgå det enligt kungl. förordningen den 16 juni 1875 för erhål¬
lande af ordinarie lärarebefattning vid de allmänna läroverken stadgade
profåret.
Inom juridisk fakultet har — efter erhållen dispens — eu kvinna
förvärfva! doktorsgrad, och finnes för närvarande ännu en såsom juris
studerande inskrifven.
Taga vi nu närmare i betraktande de tillfällen, som finnas för
kvinnor, hvilka förvärfvat nödig kompetens, att också komma i åtnjutande
af de fördelar, som dylik kompetens medför för män, finner man, hvad
först angår examen inför medicinsk fakultet, att kvinnorna — detta i
öfverensstämmelse med de betänkligheter, Kungl. Maj:t ursprungligen hyste
mot att använda dem i offentlig ämbetsbefattning — länge varit inskränkta
till blott enskild praktik. De hafva dock från början blifvit i jämförelse¬
vis talrika fall använda såsom amanuenser vid de fakulteter, där de aflagt
sina kompetensprof. Den reserverade hållning mot kvinnans användande
i offentlig tjänst såsom läkare, hvilken Kungl. Maj:t sålunda ursprungligen
intagit, har man emellertid sedermera frånträda i det att i följd af en
petition, inlämnad den 28 januari 1901 af kvinnliga läkare och medicine
studerande, Kungl. Maj:t genom nådiga kungörelsen angående kompetens
för kvinnliga läkare att innehafva vissa läkarebefattningar den 6 november
1903 inom ramen för Kungl. Maj:ts administrativa befogenhet berättigat
ogifta kvinnor att innehafva dels vissa offentliga läkarebefattningar, dels
åtskilliga lärarebefattningar vid universitetens medicinska fakulteter, vid
karolinska medico-kirurgiska institutet samt vid gymnastiska central¬
institutet. Den ökade möjlighet, som härigenom uppstått att använda
kvinnliga läkare, har redan tagits i bruk.
Hvad beträffar de kvinnor, som aflagt kompetensprof inom filosofisk
fakultet, hafva äfven de egentligen varit hänvisade till de anställningar,
de kunnat få i privat tjänst. Tv oaktadt kvinnor ej förvägrats att ge¬
nomgå det för erhållande af ordinarie lärarebefattning enligt kungl.
förordningen den 16 juni 1875 stadgade profåret, och oaktadt läroverks-
stadgan af den 1 november 1878 icke synes hafva lagt något ovillkorligt
hinder i vägen för kvinnors anställande vid de allmänna läroverken, hafva
de kvinnor, som önskat erhålla dylik anställning, endast genom kungl.
dispens — sådan gafs ena gången 1876 och den andra 1901 — med-
gifvits rätt att söka adjunkts- och kollegabefattningar, en dispens, som för
6
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
öfrigt i ett annat fall 1898 förvägrats. Så till vida torde genom den
nya läroverksstadgan förhållandena härvidlag komma att ändras, att
kvinnor kunna inom samskolorna erhålla anställning. Da emellertid de
platser, som kvinnorna i dessa samskolor kunna erhålla, saväl i ekonomiskt
afseende som beträffande lärarinnornas ställning inom skolan, äro under¬
ordnade befattningar, i regel afsedda för kvinnor med den närmast med
studentexamen jämförliga kompetens, som afgångsexamen från den tre¬
åriga kursen vid högre lärarinneseminariet i Stockholm gifver, torde de
icke rimligtvis kunna fylla de anspråk på en mot deras kunskapsprof
svarande verksamhet och därtill hörande förmåner, som kvinnor med
fullständig adjunkts- och lektorskompetens med skäl kunna uppställa.
Och om, såsom meningen torde vara, utnämningsrätten i fråga om adjunkts-
och lektorsbefattningar vid de allmänna läroverken i allmänhet öfver-
ftyttas till Kungl. Maj:t, kommer den nuvarande lydelsen af § 28 rege¬
ringsformen att stå hindrande i vägen för en reform i riktning af ett
bättre tillgodoseende af de studerade kvinnornas rättmätiga fordringar uti
förevarande afseende.
Om möjligt sämre än i fråga om kvinnors anställande såsom lärare
vid de allmänna läroverken ställer sig frågan om kvinnors anställande
såsom lärare vid universiteten — en fråga, som naturligtvis icke blott
har betydelse för de kvinnor, som aflagt kompetensprof inför filosofisk
fakultet, utan äfven för dem, som tillhört öfriga fakulteter. Med afse¬
ende på kvinnors anställande vid universiteten gäller först och främst,
att de i följd af grundlagens bestämmelser icke kunna erhålla anställ¬
ning såsom professorer. Vidare torde det åtminstone anses tvifvelaktigt,
om — frånsedt den medicinska fakulteten — kvinna kan anställas såsom
prosektor, laborator eller observator. Slutligen gäller, att den verksam¬
het och de förmåner, kvinna kan erhålla såsom docent, äro underlägsna
dem, som kunna tillkomma manlig docent, alldenstund kvinna icke ansetts
kunna ens på förordnande förestå en professur.
Förutom kvinnornas begränsade tillträde till lärarebefattningar vid
de allmänna läroverken och vid universiteten, har man att erinra sig,
hurusom kvinnor, trots det att de aflagt kompetensprof inför filosofisk
fakultet, endast i mycket ringa omfattning kunna vinna någon anställ¬
ning vid universitetsbiblioteken eller vid kungl. biblioteket i Stockholm
eller vid riksarkivet, — allt anställningar som dock torde få anses för
kvinnor lämpliga. Så gäller, hvad först angar biblioteken, att kungl.
fullmakt fordras för alla bibliotekariebefattningar samt vid kungl. biblio¬
Konstitutionsutsko tets Utlåtande N:o 3.
7
teket i Stockholm äfven för befatt ing såsom vice-bibliotekarie eller ordi¬
narie amanuens. Hvad riksarkiv t angår, fordras sådan fullmakt såväl
för arkivarierna som för de ordina ie amanuenserna.
Hvad beträffar kvinna, so aflagt kompetensprof inför juridisk
fakultet, är hon som bekant utesl ten från flertalet befattningar, hvartill
af henne aflagdt kompetensprof sk lie berättiga en man.
Beträffande möjligheten anno städes för en kvinna att erhålla an¬
ställning i statens tjänst, vill ja fästa uppmärksamheten därpå, att i
Norge förut befintligt grundlagshi der däremot upphäfts med afseende på
alla statens ämbeten. Genom en rundlagsändring af den 19 mars 1901
har nämligen Grundlovens 92 § få t följande tillägg: »I hvilken Udstraak-
ning Kvinder, der opfylder de for Msend ved Grundloven foreskrevne Be¬
tingelser, skal kunne anstettes i E beder, bestemmes ved Lov.»
Härjämte har i en inom An ra Kammaren väckt motion, n:o 194,
hvilken jämväl blifvit till utskotte hänvisad, herr T. Zetterstrand, under
åberopande af den motivering, s m återfinnes i ofvan omförmälda, af
herr Trygger afgifna motion, he ställt, att Riksdagen måtte antaga att
hvila till vidare grundlagsenlig b handling enahanda förslag till ändrad
lydelse af § 28 regeringsformen, som blifvit af herr Trygger fram-
ställdt.
Under senare hälften af förra rhundradet har, såsom af motionärerne
erinrats, frågan om kvinnans anst Ilning i det offentligas tjänst och om
den utsträckning, hvari sådan anstå lning borde henne medgifvas, vid flere
tillfällen varit föremål för Kungl. aj:ts och Riksdagens uppmärksamhet.
Steg för steg hafva därvid de önsk ingsmål vunnit beaktande, hvilka å ena
sidan gått ut på att bereda kvinn n tillfälle att förskaffa sig erforderlig
utdaning för vinnande af kompet ns till vissa statstjänster och å andra
sidan afsett att åt henne förvärf a rätt att efter ådagalagd kompetens
söka och erhålla dylika tjänster.
Sträfvandena att för kvinnan 'ppna verksamhetsfält i det allmännas
tjänst samt att höja och stärka he nes ställning i socialt och ekonomiskt
hänseende hafva sålunda ingalunda afvisats. Och man har alltmer visat
sig böjd att erkänna, att kvinna bör tillåtas att innehafva och utöfva
statstjänst, då hon genom anlag oc ådagalagd skicklighet kan anses där¬
till ägnad. Man har icke heller k nnat förbise, att egenskaper, som äro
speciellt utmärkande för kvinnan, unna göra henne särskildt lämpad att
8
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
bekläda vissa slag af statstjänster. I några fall hafva till och med
tjänstebefattningar pröfvats vara af den art, att kvinna med afseende
å dem tillerkänts uteslutande behörighet eller ock ett visst företräde fram¬
för manliga medsökande.
Men å andra sidan har man ansett angeläget, att kvinnan icke
lämnas tillträde till andra tjänster än sådana, hvilka utan men eller olä¬
genhet för det allmänna kunna åt henne anförtros, äfvensom att vissa in¬
skränkningar fastställas med afseende å gift kvinnas behörighet att i all¬
männa tjänstebefattningar användas.
Emellertid har hittills åt kvinnan inrymts behörighet till befordran
endast till sådana statstjänster, som tillsättas af lägre myndigheter och
på hvilka icke regeringsformens regler om Konungens utnämningsrätt äro
tillämpliga. Enligt § 28 regeringsformen äro ännu alla ämbeten och
tjänster, som äro af den egenskap, att Konungen fullmakter därå utfärdar
och hvilkas innehafvare utnämnas af Konungen i statsrådet, förbehållna
svenske män. Och någon afvikelse från denna bestämmelse är icke möj¬
lig utan att grundlagsbudet ändras.
Motionärernes föreliggande förslag åsyftar nu att med afseende å vissa
angifna tjänster undanröja det i § 2S regeringsformen inneburna hinder
mot kvinnans befordran i statstjänst. I och för sig har utskottet intet
att invända mot syftet i detta motionärernes förslag, då detsamma kan
anses naturligt ansluta sig till den utveckling, som å ifrågavarande om¬
råde hittills ägt rum. De befattningar, som af motionärerne afses, eller
lärarebefattningar vid de allmänna läroverken och vid universiteten, de
teologiska läraretjänsterna vid de sistnämnda likväl undantagna, lärare-
och andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd eller
skön konst, äfvensom läkarebefattningar, äro ock otvifvelaktigt af
den art, att kvinnor lämpligen skulle kunna till dem lämnas tillträde.
Kvinnans förmåga och duglighet inom dessa fack torde numera
vara pröfvade och erkända. Hvad särskildt lärarebefattningarna angår,
synes en dylik utvidgning äga så mycket större skäl, sedan kvinna genom
kungl. brefvet den 7 november 1873 medgifvits rättighet att aflägga alla
vid universiteten förekommande examina med undantag af examen inför
teologisk fakultet samt juris licentiatexamen. Om man därjämte förut¬
sätter, att lärarebefattningarna vid de allmänna läroverken komma att göras
till föremål för Kungl. Maj:ts utnämningsrätt, torde en grundlagsändring
i den riktning, motionärernes förslag angifver, vara af särskildt behof på¬
kallad.
9
Konstitutionsutskott ts Utlåtande N:o 3.
Utskottet har emellertid icke unnat ansluta sig till förevarande för¬
slag med den affattning, som motion rerne gifvit detsamma. Det synes näm¬
ligen utskottet uppenbart, att ge om bifall till detta förslag ett alltför
vidtomfattande medgifvande i afsee de å kvinnors befordringsrätt till ifrå¬
gavarande tjänster skulle i grundla eu inrymmas. Så har inom utskottet
betänkligheter yppats, huruvida p ovinsial- och särskildt militärläkare-
befattningar äro af den beskaffen et, att kvinnor böra ifrågakomma vid
deras besättande, liksom ock någon vekan rådt, om kvinnor böra befordras
till lärarebefattningar vid de allmä na läroverken med skyldighet att med¬
dela undervisning i dessa läroverks högsta klasser. Att i grundlag angifva
de olika ämbeten och tjänster, til hvilkas innehafvare kvinna kan af
Kungi. Maj:t utnämnas, bär icke synts utskottet lämpligt, utan bör
allenast i grundlagen medgifvande stadgas, att Kungi. Maj:t må kunna
till ifrågavarande tjänster befordra kvinnor i enlighet med de grunder,
som af Konung och Riksdag gemen amt fastställas. Dessa grunder skulle'
enligt utskottets förmenande angi as antingen genom allmänna lag¬
bestämmelser rörande kvinnas rätt a t i statstjänst befordras och användas
t. ex. stadganden angående gift vinnas behörighet därutinnan — eller
ock genom andra föreskrifter — t. ex. om särskilda ämbeten och tjän¬
ster, till hvilka kvinna skulle äg behörighet eller möjligen företräde,
om kvinnas pensionsförhållanden m. . — sotn Konung och Riksdan sam-
fälldt besluta. °
Genom en sådan anordning 1 rer det af motionärerne närmast af-
sedda syftemålet uppnås; och utskott ts förslag medför helt visst därjämte
den fördelen, att kvinnans tillträde 111 tjänster af förevarande slag såme¬
delst lättare kan lämpas efter oli a tiders förhållanden och kraf samt
tillgång på kvinnliga arbetskrafter i om olika områden.
Utskottet förmenar också, att d särskildt fastställda grunder rörande
kvinnas befordringsrätt, till hvilka § 28 regeringsformen enligt utskottets
förslag skulle hänvisa, i förening in d nämnda grundlagsbud komme att
innebära verklig _ trygghet för kvin ans ställning med afseende å be¬
fordringar till vissa ämbeten och tj nster, i det att den allmänna befor-
dringsgrundsatsen angående skicklig et och förtjänst skulle, endast med
iakttagande af de villkor och föres rifter, som i vederbörlig ordning af
Konung och Riksdag gemensamt bes utats, blifva lika tillämplig å kvin¬
nor som å män.
Under förutsättning att det sä t till lösning af förevarande fråga,
som af utskottet förordats, vinner g dkännande, anser sig utskottet böra
Bih. till Biksd. Bvot. 1905. 3 SclwI. 3 äft. 2
10
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
föreslå, att bestämmelsen om kvinnas befogenhet att utnämnas till lärare¬
tjänster må komma att gälla, ej blott, såsom af motionärerne ifraga-
satts, lärarebefattningar vid de allmänna läroverken och vid universiteten,
utan äfven läraretjänster vid andra statens läroanstalter.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, med anledning af förevarande
motioner, antaga att hvila till vidare grundlagsenlig
behandling följande förslag till ändrad lydelse af § 28
1 mom. regeringsformen:
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
Regeringsformen.
§ 28. § 28.
l:o. Konungen äger att i Stats¬
rådet utnämna och befordra infödde
svenske män till alla de ämbeten
och tjänster inom riket, högre och
lägre, kvilka äro af den egenskap,
att Konungen fullmakter därå ut¬
färdar, dock böra vederbörande förut
med förslag hafva inkommit, där så¬
dana hittills ägt rum. Konungen
vare likväl obetaget, att, efter veder-
börandes hörande, eller uppå deras
framställning, till lärarebefattningar
vid universiteterna, de teologiska
läraretjänsterna likväl undantagna,så¬
som ock till lärare- och andra beställ¬
ningar vid andra inrättningar för
vetenskap, slöjd eller skön konst, äf¬
vensom till läkarebefattningar, kalla
och befordra äfven utländske män
l:o. Konungen äger att i Stats¬
rådet utnämna och befordra in¬
födde svenske män till alla de äm¬
beten och tjänster inom riket, högre
och lägre, hvilka äro af den egen¬
skap, att Konungen fullmakter därå
utfärdar, dock böra vederbörande
förut med förslag hafva inkommit,
där sådana hittills ägt rum. Till
lärarebefattningar vid statens läroan¬
stalter, de teologiska läraretjänsterna
vid universiteterna likväl undan¬
tagna, till andra beställningar vid in¬
rättningar för vetenskap, slöjd eller
skön konst samt till läkarebefatt¬
ningar må i den ordning, som ofvan
sagts, och med tillämpning af grunder,
som af Konung och Riksdag gemen¬
samt fastställas, kunna utnämnas och
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
11
(Nuvarande lydelse:)
af utmärkt förtjänst, de där den rena
evangeliska läran bekänna. Lika¬
ledes må Konungen kunna uti mi¬
litära ämbeten nyttja utländske män
af sällsynt skicklighet, men icke till
kommendanter i fästningarne. Ko¬
nungen fäste, vid alla befordringar,
afseende endast, å‘ de sökandes för¬
tjänst och skicklighet, men icke på
deras börd. Till prästerligt ämbete
eller till annan tjänst, hvarmed är
förenadt åliggande att meddela un¬
dervisning i kristendom eller teolo¬
gisk vetenskap, kan endast den ut¬
nämnas, som bekänner den rena
evangeliska läran. Till alla öfriga
ämbeten eller tjänster, med det un¬
dantag i afseende å Statsrådets leda¬
möter, som i 4 § stadgas, må be¬
kännare af annan kristen troslära,
äfvensom af den mosaiska, kunna
nämnas; dock må icke någon, som
ej tillhör den rena evangeliska lä¬
ran, såsom domare eller innehaf¬
vare af annan tjänst deltaga i hand¬
läggning eller afgörande af fråga,
som angår religionsvård, religions¬
undervisning eller befordringar inom
den svenska kyrkan. Hvarje de¬
partementschef skall föredraga och
expediera alla ärenden rörande be¬
fordringar, förordnanden, tjänstledig¬
het och afsked, till och ifrån ämbe¬
ten och tjänster vid de verk och
stater, som under departementet
höra.
(Föreslagen lydelse:)
befordras eif veu Infödda smiska kvin¬
nor. Konungen vare ock obetaget,
att, efter vederbörandes hörande,
eller uppå deras framställning, till
lärarebefattningar vid universiteter-
na, de teologiska läraretjänsterna lik¬
väl undantagna, såsom ock till lärare-
och andra beställningar vid andra
inrättningar för vetenskap, slöjd eller
skön konst, äfvensom till läkarebe¬
fattningar, kalla och befordra äfven
utländske män af utmärkt förtjänst,
de där den rena evangeliska läran be¬
känna. Likaledes må Konungen kunna
uti militära ämbeten nyttja utländske
män af sällsynt skicklighet, men icke
till kommendanter i fästningarne. Ko¬
nungen fäste, vid alla befordringar,
afseende endast å de sökandes förtjänst
och skicklighet, men icke på deras
börd. Till prästerligt ämbete eller
till annan tjänst, hvarmed är för¬
enadt åliggande att meddela under¬
visning i kristendom eller teologisk
vetenskap, kan endast den utnämnas,
som bekänner den rena evangeliska
läran. Till alla öfriga ämbeten eller
tjänster, med det undantag i afse¬
ende å Statsrådets ledamöter, som i
4 § stadgas, må bekännare af annan
kristen troslära, äfvensom af den
mosaiska, kunna nämnas; dock må
icke någon, som ej tillhör den rena
evangeliska läran, såsom domare eller
innehafvare af annan tjänst deltaga
i handläggning eller afgörande af
12
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
fråga, som angår religionsvård, reli¬
gionsundervisning eller befordringar
inom den svenska kyrkan. Hvarje
departementschef skall föredraga och
expediera alla ärenden rörande be¬
fordringar, förordnanden, tjänstledig¬
het och afsked, till och ifrån äm¬
beten och tjänster vid de verk och
stater, som under departementet höra.
Stockholm den 6 Mars 1905.
På utskottets vägnar:
HUGO BLOMBERG.
Reservation
af herrar friherre Barnekow, Elowson, Johnsson, Nydal, Bergström, Staajf
och Trolle, hvilka anfört:
»Efter vår mening gifver den lydelse af 28 § 1 mom. regeringsformen, som
utskottet föreslagit, rum för en allvarsam betänklighet. Afsikten med för¬
slagets uttryck: »grunder, som af Konung och Riksdag gemensamt fast¬
ställas» skall vara att öppna möjlighet för bestämmande af dylika grunder
dels i lag, stiftad af Konung och Riksdag gemensamt, och dels i föreskrifter,
hvilka kunna gifvas i samband med statens reglerande. Men enligt vår upp¬
fattning kunna ordalagen »af Konung och Riksdag gemensamt fastställas)')
icke innefatta det senare slaget af bestämmelser. Ty det är Riksdagen en¬
sam, som fastställer anslag och stater jämte alla därmed förenade villkor.
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
13
Inflyta nu de af utskottet föreslagna ordalagen i grundlagen, kommer
en af tvenne följder att inträffa. Antingen tolkas paragrafen i enlighet
med hvad vi anse riktigt, och da är det uteslutet att bestämma grunder
för kvinnas tillträde till ifrågavarande ämbeten i samband med statsregle-
ringen. Eller ock tolkas den på motsatt sätt, och i sådant fall skulle Fag-
rummet komma att gifva stöd åt den uppfattningen, att Konungen äger
gemensamt med Riksdagen fastställa statsregleringsbestämmelser.
På grund häraf hafva vi till förebyggande af dylika betänkliga kon¬
sekvenser ansett, att paragrafen borde erhålla nedanstående lydelse, och
hemställa sålunda,
att Riksdagen ma, med anledning af förevarande
motioner, antaga att hvila till vidare grundlagsenlig
behandling följande förslag till ändrad lydelse af § 28
1 mom. regeringsformen:
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
Regeringsformen.
§ 28.
l:o. Konungen äger att i Stats¬
rådet utnämna och befordra infödde
svenske män till alla de ämbeten
och tjänster inom riket, högre och
lägre, hvilka äro af den egenskap,
att Konungen fullmakter därå ut¬
färdar, dock böra vederbörande förut
med förslag hafva inkommit, där
sådana hittills ägt rum. Konungen
vare likväl obetaget, att, efter veder-
börandes hörande, eller uppå deras
framställning, till lärarebefattningar
vid universiteterna, de teologiska
läraretjänsterna likväl unda ntagna, så¬
som ock till lärare- och andra bestäli-
§ 28.
l:o. Konungen äger att i Stats¬
rådet utnämna och befordra infödde
svenske män till alla de ämbeten
och tjänster inom riket, högre och
lägre, hvilka äro af den egenskap,
att Konungen fullmakter därå utfär¬
dar, dock böra vederbörande förut
med förslag hafva inkommit, där så¬
dana hittills ägt rum. Till lärare¬
befattningar vid statens läroanstalter,
de teologiska läraretjänsterna vid uni¬
versiteterna likväl undantagna, till
andra beställningar vid inrättningar
för vetenskap, slöjd eller skön konst
samt till läkarebefattningar må i den
14
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
('Nuvarande lydelse:)
ningar vid andra inrättningar för
vetenskap, slöjd eller skön konst, äf¬
vensom till läkarebefattningar, kalla
och befordra äfven utländske män
af utmärkt förtjänst, de där den rena
evangeliska läran bekänna. Lika¬
ledes må Konungen kunna uti mi¬
litära ämbeten nyttja utländske män
af sällsynt skicklighet, men icke till
kommendanter i fästningarne. Ko¬
nungen fäste, vid alla befordringar,
afseende endast å de sökandes för¬
tjänst och skicklighet, men icke på
deras börd. Till prästerligt ämbete
eller till annan tjänst, hvarmed är
förenadt åliggande att meddela un¬
dervisning i kristendom eller teolo¬
gisk vetenskap, kan endast den ut¬
nämnas, som bekänner den rena
evangeliska läran. Till alla öfriga
ämbeten eller tjänster, med det un¬
dantag i afseende å Statsrådets leda¬
möter, som i 4 § stadgas, må be¬
kännare af annan kristen troslära,
äfvensom af den mosaiska, kunna
nämnas; dock må icke någon, som
ej tillhör den rena evangeliska lä¬
ran, såsom domare eller innehaf¬
vare af arman tjänst deltaga i hand¬
läggning eller afgörande af fråga,
som angår religionsvård, religions¬
undervisning eller befordringar inom
den svenska kyrkan. Hvarje depar¬
tementschef skall föredraga och ex¬
pediera alla ärenden rörande beford¬
ringar, förordnanden, tjänstledig¬
(F'öreslagen lydelse:)
ordning, som ofvan sagts, och med
tillämpning af grunder, som faststäl¬
las i särskild af Konung och Riks¬
dag samfälldt stiftad lag eller i sam¬
band med statsreglering ens uppgörande
bestämmas, kunna utnämnas och be¬
fordras äfven infödda svenska kvin¬
nor. Konungen vare ock obetaget,
att, efter vederbörandes hörande,
eller uppå deras framställning, till
lärarebefattningar vid universiteter-
na, de teologiska läraretjänsterna lik¬
väl undantagna, såsom ock till lärare-
och andra beställningar vid andra
inrättningar för vetenskap, slöjd eller
skön konst, äfvensom till läkarebe¬
fattningar, kalla och befordra äfven
utländske män af utmärkt förtjänst,
de där den rena evangeliska läran be¬
känna. Likaledes må Konungen kunna
uti militära ämbeten nyttja utländske
män af sällsynt skicklighet, men icke
till kommendanter i fästningarne. Ko¬
nungen fäste, vid alla befordringar, af¬
seende endast å de sökandes förtjänst
och skicklighet, men icke på deras
börd. Till prästerligt ämbete eller
till annan tjänst, hvarmed är för¬
enadt åliggande att meddela under¬
visning i kristendom eller teologisk
vetenskap, kan endast den utnämnas,
som bekänner den rena evangeliska
läran. Till alla öfriga ämbeten eller
tjänster, med det undantag i afse¬
ende å Statsrådets ledamöter, som i
4 § stadgas, må bekännare af annan
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
15
(Nuvarande lydelse:)
het och afsked, till och ifrån äm¬
beten och tjänster vid de verk
och stater, som under departementet
höra.
(Föreslagen lydelse:J
kristen troslära, äfvensom af den
mosaiska, kunna nämnas; dock må
icke någon, som ej tillhör den rena
evangeliska läran, såsom domare eller
innehafvare af annan tjänst deltaga
i handläggning eller afgörande af
fråga, som angår religionsvård, reli¬
gionsundervisning eller befordringar
inom den svenska kyrkan. Hvarje
departementschef skall föredraga och
expediera alla ärenden rörande be¬
fordringar, förordnanden, tjänstledig¬
het och afsked, till och ifrån äm¬
beten och tjänster vid de verk och
stater, som under departementet höra.
Herrar af Ekenstam och J. F. Nyström hafva begärt få här anteck-
nadt, att de icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.
Herrar Sjöholm, Lars Berg och af Callerholm hafva anhållit om an¬
teckning a utlåtandet därom, att de ej deltagit i ärendets afgörande.