Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.
*
N:o 19.
Ank. till Eiksd. kansli den 28 april 1905, kl. 5 e. in.
Memorial, angående verkställd granskning af tulltaxan.
(l:a A.)
Med begagnande af den enligt 40 § riksdagsordningen bevillnings¬
utskottet tillkommande befogenhet har utskottet genomgått och granskat
de tullbevillningen rörande bestämmelser, beträffande kvil.ka någon fram¬
ställning icke blifvit från kamrarna till utskottet hänvisad; och har utskottet,
som framdeles kommer att yttra sig rörande de till utskottet remitterade,
ännu icke afgjorda ärenden angående tullbevillningen, därvid funnit sig
föranlåtet att till Eiksdagen inkomma med de framställningar, hvarom här
nedan vidare förmäles.
l:o)
Tullen å papperstapeter och bårder utgår för närvarande med 25 öre
för kilogram.
Ifrågavarande artiklar voro i 1863 års tulltaxa åsätta eu tull af 40
öre för skålpund (— 94 öre för kilogram), men på grund af traktat med
Frankrike nedsattes tullsatsen från och med år 1868 till belopp, motsva¬
rande 19 öre för kilogram. 1882 års tullkommitté hemställde, att tull¬
satsen måtte höjas till samma belopp som tullsatsen för papper, förgylldt,
försilfradt in. in. eller 20 öre för kilogram. På grund af ny traktat med
Frankrike nedsattes emellertid tullen i 1882 års tulltaxa till 13 öre för
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 5 Sami. 1 Afd. 19 Höft. (N:o 19). 1
Pappers¬
tapeter och
bårder.
2
Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.
kilogram. 1888 års tullkommitté ansåg tullsatsen böra liöjas till 25 öre
för kilogram. Enligt kommittén meddelade upppgifter växlade varans pris
från 8 öre för rulle, vägande 1ji kilogram, till 20 kronor för rulle, vä¬
gande ä 1 kilogram. Kommerskollegium beräknade priset till 4 kronor
för kilogram. Yid meddelande af dessa uppgifter erinrade kommittén
tillika, att någon införsel af de billigaste slagen af tapeter icke ägde rum.
I enlighet med kommitténs förslag fastställdes vid 1892 års riksdag tullen
å ifrågavarande artiklar till 25 öre för kilogram.
Införsel, utförsel och tillverkning af papperstapeter och bårder under
nedannämnda år utvisas af följande från den officiella statistiken hämtade
siffror:
År
|
Införsel
|
Utförsel
|
Tillverkning
|
Kg-
|
Kr.
|
Kg.
|
Kr.
|
Rullar
|
Kr.
|
1893 .............
|
80,386
|
321,544
|
289,673
|
1,158,692
|
6,343,929
|
929,629
|
1894 ................
|
91,364
|
251,251
|
320,196
|
880,539
|
6,841,500
|
903,945
|
1895 ..
|
103,375
|
284,281
|
255,895
|
703,711
|
7,265,050
|
1,059,833
|
1896 .......
|
147,687
|
272,802
|
372,254
|
372,254
|
7,221,000
|
1,050,593
|
1897 .
|
205,399
|
362,238
|
462,629
|
462,629
|
7,916,630
|
1,171,951
|
1898 ........
|
145,045
|
384,459
|
276,888
|
276,888
|
8,467,810
|
1,207,342
|
1899 .......
|
141,720
|
373,331
|
223,825
|
223,825
|
8,280,846
|
1,176,625
|
1900
|
146,140
|
392,558
|
228,445
|
228,445
|
7,738,360
|
1,232,550
|
1901 ..
|
149,584
|
387,273
|
182,850
|
182,850
|
7,718,378
|
1,242,338
|
1902
|
127,689
|
347,673
|
260,305
|
260,305
|
7,897,912
|
1,264,572
|
1903
|
156,335
|
418,758
|
320,397
|
160,199
|
*2,764,500
|
1,308,183
|
I en vid förlidet års riksdag inom Första Kammaren väckt motion
framställdes förslag, att nu gällande tullsats för här ifrågavarande artiklar
måtte höjas till 50 öre för kilogram. Den föreslagna tullsatsen syntes
emellertid bevillningsutskottet vara alltför hög; och stannade utskottet vid
att föreslå en höjning till allenast 40 öre för kilogram. Denna utskottets
hemställan blef af Första Kammaren bifallen, hvaremot Andra Kammaren
afslog utskottets hemställan och den i ämnet väckta motionen. Yid därefter
* Denna siffra afser ej rullar, utan kilogram.
Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.
3
inom kamrarna anställd gemensam omröstning beslöt Riksdagen med 192
röster mot 155 afslå utskottets hemställan och den i ämnet väckta motionen.
Under innevarande riksdag föreligger väl icke någon motion i detta
ämne, men bevillningsutskottet har fått emottaga en till utskottet ställd,
af sex tapetfabrikanter i riket undertecknad skrift, däri anhållits om
utskottets medverkan för åstadkommande af ett ökadt tullskydd åt ifråga¬
varande industri; och då bevillningsutskottet icke kunnat undgå att finna
omförmälda framställning förtjänt af synnerlig uppmärksamhet, har utskottet,
med begagnande, på sätt redan nämnts, af den utskottet tillerkända särskilda
befogenhet, ansett sig böra ånyo taga under ompröfning frågan om ökad
tull å tapeter.
Berörda till utskottet ingifna skrift är af följande lydelse:
»Behofvet af ett ökadt skydd för papperstapeter och bårder har under
de senaste åren allt mer och mer blifvit en lifsfråga för den svenska
tapetindustrien, sedan det visat sig, att den nuvarande tullsatsens förmåga
att motverka importen af utländskt, förnämligast tyskt fabrikat under årens
lopp successivt minskats.
Denna nuvarande tullsats af 25 öre per kilogram, motsvarande i
genomsnitt 6 å 10 öre per rulle för tapeter af billigare kvaliteter (s. k.
naturelltapeter, d. v. s. tapeter, tryckta på i pappersmassan färgadt papper)
samt 12 ä 18 öre per rulle för tapeter af bättre kvaliteter (s. k. botten¬
tapeter, eller tapeter, tryckta på i tapetfabrikerna särskilt färgadt eller
måladt, ursprungligen hvita papper), af det här i landet allmännast använda
och de svenska tapetfabrikerna tillverkade slaget, har, så länge konkurrensen
i branchen de olika länderna emellan hållit sig inom rimliga gränser och
priserna i följd däraf hållits uppe, varit tillräcklig att skydda såväl de
billigaste Naturelltapeterna som de bättre af samma art och delvis äfven
bottentapeter af ofvannämnda slag, men lemnar numera endast skydd för
naturelltapeter af de allra billigaste sorterna, hvilka på grund af den
inländska konkurrensen och öfverproduktionen säljas, till så låga priser, att
en tillverkning, grundad hufvudsakligen på dessa sorter, omöjligen kan
bära sig.
Det är i synnerhet tyska fabrikanter, som de senaste åren försålt
sina varor här i landet till så ytterligt låga priser, att de svenska tapet¬
fabrikerna, så länge den nuvarande låga tullsatsen tillämpas, omöjligt kunna
konkurrera med dessa tyska fabrikanter. Det industriella uppsvinget i
Tyskland särskild! under förra delen af det senaste årtiondet har nämligen
4
Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.
dels skapat åtskilliga nya tapetfabriker därstädes och dels orsakat stor¬
artade utvidgningar af en del förutvarande fabriker: följden däraf har
blifvit eu öfverproduktion, som särskild! under tider som de nuvarande,
då den inhemska konsumtionen därstädes till följd af dåliga leonjukturer
betydligt minskats, blir kolossal och måste finna ett aflopp. De tyska
fabrikanterna, som i sitt hemland äro bundna af öfverenskomna priser å
fabrikatet, afsätta därför i andra länder denna öfverproduktion till priser,
som i de flesta fall blott betäcka kostnaderna för tillverkning och råmaterial,
men intet häröfver, hvarvid de gynnas af billiga exportfrakter per järnväg
samt tidsenliga och regulier ångbåtsförbindelser med alla länder.
Och icke blott inom sitt eget land hafva de svenska tapetfabrikanterna
att möta denna osunda konkurrens från de tyska tapetfabrikerna; i hela
det öfriga Skandinavien, Finland, Holland och Belgien är det samma
förhållande.
Exporten från Sverige till dessa länder har i främsta rummet genom
omöjligheten att konkurrera med de tyska fabrikerna, delvis ock af andra
orsaker, såsom i fråga om Norge mellanrikslagens upphäfvande, stadigt
gått tillbaka, så att de svenska tapetfabrikerna numera i betydligt högre
grad än förr äro beroende af den inhemska marknaden.
Följden häraf har blifvit, att de svenska tapetfabrikerna under de
senaste åren måst arbeta under allt ogynnsammare omständigheter och
lemnat ett synnerligen dåligt utbyte i ekonomiskt afseende.
Under dessa förhållanden och då de i Sverige tillverkade tapeterna
och bårderna under de allra sista åren nått eu fulländning, som i fråga
om den allmännast här i landet använda kvaliteten icke är underlägsen
de bästa utländska fabrikat, torde icke en begäran från tapetfabrikanternas
sida om ett ökadt tullskydd få anses obillig.
Utan ett sådant bistånd kan den svenska tapetindustrien endast med
stort bekymmer se framtiden till mötes.
Det är väl sant, att denna industri i vårt land icke är af så synner¬
ligen stor omfattning, men den lemnar i alla händelser i de billigare
tapeterna en nödvändighetsvara, som, ifall industrien icke kan hållas uppe,
helt säkert blefve i hög grad fördyrad. Och vidare är att märka, hurusom
ett uppsving för tapetindustrien äfven skulle kunna komma andra svenska
industrier, såsom pappersbruk, färgfabriker, limkokerier m. fl. verk, till
godo, hvarjemte det skulle medföra ökadt arbetstillfälle för arbetarne, högre
skatter till stat och kommun m. m., hvarförutom en stor del af den summa,
Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.
5
som nu årligen går till utlandet för importerade tapeter, skulle komma att
stanna i vårt eget land.
Såsom en under nuvarande förhållanden lämplig tullsats tillåta vi oss
vördsamt föreslå 50 öre per kilogram, sålunda motsvarande 12 ä 20 öre
för naturelltapeter och 24 ä 36 öre för bottentapeter, allt pr rulle; om
ett åtminstone i någon mån effektivt tullskydd skall kunna ernås, är 50
öre per kilo den allra lägsta tullsats, som kan föreslås.
Till jämförelse torde få nämnas, att tullen i Danmark uppgår till 32
öre, i Finland till 38 öre och i Eyssland till 117 öre per kilogram och
att Finlands och Danmarks tullsatser icke äro tillräckliga för att skydda
dessa länders tapetfabrikation mot den tyska tapetkonkurrensen.
Fn tullsats af 50 öre per kilogram skulle emellertid med all säkerhet
komma att tillföra de svenska tapetfabrikerna eu afsevärd tillökning i om¬
sättningen inom landet.
Denna högre tullsats skulle visserligen verka fördyrande med 25 öre
per kilogram å sådana tapetsorter, hvilka på grund af ringa efterfrågan
icke äro föremål för tillverkning inom landet, såsom en del dyrbarare,
pressade m. 11., men då sådana tapeter äro att hänföra till rena lyxartiklar,
torde intet afseende alls kunna böra tillmätas ett i förhållande till de höga
priser, som dylika tapeter betinga, så obetydligt fördyrande.
Såsom ett ytterligare skäl för ett omedelbart ökande af tullsatsen för
papperstapeter och bårder är att framhålla, att, efter hvad man har säker
anledning antaga, den nu gällande arsenikstadgan af den 18 november
1892 inom kort kommer att lemna rum för en betydligt lindrigare för¬
ordning rörande arsenikundersökning; förenämnda stadga har tills dato
verkat som extra tullskydd mot importen af tapeter, och dess ersättande
af eu förordning, endast hälften gynnsammare, skulle med säkerhet drifva
upp importen till betydligt högre värde.
Som af bilagda utdrag ur kommerskollegii rapporter framgår, har
exporten af tapeter från Sverige till utrikes ort nedgått från 462,629 kilo
år 1897 till 182,850 kilo år 1901 och 260,305 år 1902, under det att
enligt samma källa, hvilken jämväl bekräftas af bilagda intyg angående
tapetimporten, utfärdadt å tullkammaren i Stockholm, importen af tapeter
till Sverige under de sista åren visat sig vara i stadigt stigande, slutande
med en importsiffra för 1903 af ej mindre än 156,331 kilogram, hvilket
i förhållande till tapetindustriens nuvarande omfattning och utveckling i
Sverige är onormalt.
På grund af hvad vi sålunda haft äran anföra, tillåta vi oss vördsamt
6
Bevillning sutshottets Utlåtande N:o 19.
hemställa, att Riksdagen behagade taga tullsatsen å papperstapeter och
bårder under särskilt öfvervägande samt bevilja oss dess höjande från 25
öre till 50 öre per kilogram, hvarjämte vore synnerligen förmånligt, om
den sålunda beviljade tullförhöjningen finge träda i kraft omedelbart för
att dymedelst motverka massimport af utländska tapeter och bårder i
spekulationssyfte.
Yäl veta vi, att tiden för begärande af en förhöjd tullsats af flera
skäl måhända kan anses vara mindre gynnsamt vald, men vi förlita oss
på Riksdagens bifall till vår framställning, då af densamma tydligt torde
framgå, att eu förhöjning af den nuvarande tullsatsen är ett existensvillkor
för den svenska tapetindustrien.»
Det lärer förvisso icke kunna bestridas — på sätt jämväl i ofvan-
intagna skrift framhållcs — att de svenska tapetfabrikerna hafva att ut¬
härda en ganska skarp och synbarligen tilltagande konkurrens från utlandet,
särskildt från Tyskland. Gifvet är, att de kapitalstarka tyska fabrikerna,
kvilka äro anlagda för tillverkning i större skala och med långt större
marknad, än de svenska fabrikerna kunna påräkna, med det ringa skydd,
den svenska tapetindustrien för närvarande åtnjuter, söka här i landet
afyttra sina produktionsöfverskott. De anförda statistiska siffrorna gifva
ock vid handen, hurusom värdet af införseln under de sista tio åren ej
obetydligt ökats, under det att värdet af utförseln under samma tid sjunkit.
En jämförelse, hvad särskildt beträffar år 1903 — det sista, för k vilket
officiella statistiska siffror föreligga — mellan in- och utförseln af dessa
artiklar utvisar, att medan under nämnda år till riket infördes 156,335
kilogram med ett värde af 418,758 kronor, utfördes under samma tid
320,397 kilogram med ett värde af allenast 160,199 kronor.
Af det anförda torde framgå, att importen till största delen omfattar
de bättre och dyrare kvaliteterna, under det att endast vissa billigare slag
af de s. k. naturelltapeterna äro föremål för export. Om än med hänsyn
till här ofvan åberopade omständigheter en höjning af tullen för samtliga
slag af tapeter och bårder kunde anses påkallad, har utskottet likväl
funnit sig icke böra föreslå vidtagandet af en dylik åtgärd, hvad angår
de billigare tapetsorterna. Vidkommande åter de dyrare kvaliteterna, till
kvilka äro att hänföra bottentapeter (bottenstrukna) och vissa slag af naturell¬
tapeter, såsom förgyllda, försilfrade, bronserade, lackerade, pressade eller
sammetsliknande, lärer en höjning af tullen för dessa artiklar vara så.
mycket mer befogad, som desamma torde kunna anses såsom lyxvaror.
Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.
7
i ullen för dessa dyrare tapetsorter har ansetts lämpligen kunna
bestämmas till 50 öre för kilogram; för tapeter, andra slag, skulle således
den nuvarande tullsatsen, 25 öre för kilogram, bibehållas oförändrad.
I anledning häraf har utskottet upprättat förslag till den förändring
i tull taxan, som af den ifrågasatta tullförhöjningen påkallas, och har ntskottet
därvid förvissat sig om att från tullteknisk synpunkt hinder icke möter
att särskilja de olika slagen af tapeter. Ett ytterligare stöd för den
sålunda föreslagna uppdelningen synes utskottet vara att hämta i den
omständigheten, att i flera af de nya tyska handelsfördragen, hvilka upp¬
gjorts på grundvalen af den senast antagna, ännu icke tillämpade tull¬
taxan, eu dylik uppdelning ansetts lämplig. Härtill kommer, att i
åtskilliga andra länder tulltaxan skiljer mellan nu angifna slag af tapeter.
Bårder torde fortfarande böra tullbehandlas såsom tapeter, men har
det ansetts lämpligt, att den förstnämnda varan upptages särskildt i tull¬
taxan med en hänvisning till rubriken »Papperstapeter».
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer bevill¬
ningsutskottet,
a) att Riksdagen ville besluta, att ifrågavarande
tulltaxerubrik skall erhålla följande förändrade lydelse:
Papperstapeter:
bottentapeter, alla slag, äfvensom
s. k. naturelltapeter, förgyllda,
försilfrade, bronserade, lackerade,
pressade eller sammetsliknande... 1 kilogram 0: 50,
andra slag ............................ 1 kilogram 0: 25;
samt
b) att, vid bifall till hvad utskottet under a) kär
ofvan hemställt, Riksdagen tillika ville besluta, att å
vederbörligt ställe i tulltaxan måtte införas en så lydande
hänvisning:
Bårder: tullbehandlas såsom Papperstapeter.
Brännvin och
sprit.
Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.
2:o)
Rörande brännvin och sprit innehåller gällande tulltaxa
följande:
Brännvin och Sprit:
på fat, större eller mindre:
68.
af säd, potatis eller andra jordfrukter
69.
70.
71.
72.
af ris (arrak) ............
af socker (rom) .........
af vindrafvor (konjak)
af annan frakt ........
73.
på andra kärl: alla slag
Kvantitet för
tullberäkningen,
Tullsats.
Kronor öre
( 1 liter af 50 t
I procents alko- 1
| holhalt vid (
I + 15° C. I
dito
dito
dito
dito
II liter utan åt |
(seende på al ko- l
l holhalten. |
1 -
1 —
1 —
1 —
1 —
1 85
Anm. 1. Vid förtullning af brännvin och sprit i kolli,
innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan
för tullberäkning bestämda grunder, skall tullafgiften
förhöjas med 15 öre per liter.
Anm. 3. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än
den här ofvan angifna reduceras till normalstyrka,
eller 50 procent, på sätt därom är särskildt före-
skrifvet.
Anm. 3. Finnes varan vara försatt med socker eller
annat främmande ämne, hvarigenom alkoholhalten
angifves oriktigt å profvaren, erlägges tull såsom för
Likör.
Enligt hvad för utskottet blifvit upplyst, har hit till landet impor¬
terats brännvin, som framställes af mosstorf. Då införseln af dylikt
brännvin sker på fat, kan varan ej hänföras under någon af ofvan upp¬
tagna rubriker i tulltaxan, utan torde densamma böra tullbehandlas såsom
kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade, andra slag, med en tullsats
af 15 procent af värdet. På grund af ifrågavarande brännvins särskildt
låga värde kommer följaktligen för sådant brännvin att erläggas eu be¬
tydligt lägre tullafgift än för annat brännvin.
Något skäl, hvarför brännvin, framställdt af mosstorf, skulle betinga
eu lägre tullafgift än annat brännvin, synes så mycket mindre förefinnas,
som eu inhemsk tillverkning af dylikt brännvin lärer kunna emotses.
Vid sådant förhållande torde det få anses vara af behofvet påkalladt, att
Bevillningsutskottets Utlåtande N:o 19.
9
en ändring vidtages i gällande tulltaxa, i syfte att brännvin af mosstorf
i tullbehandlingshänseende likställes med annat brännvin; och synes en
dylik ändring lämpligast kunna åvägabringas genom att rubriken n:o 72
i tulltaxan »Brännvin och Sprit: på fat, större eller mindre: af annan
frukt» förändras till »Brännvin och Sprit: på fat, större eller mindre:
andra slag.»
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,
att Riksdagen måtte besluta, att tulltaxans bestäm¬
melser rörande brännvin och sprit skola erhålla följande
förändrade lydelse:
|
|
Kvantitet för
tullberäkningen
|
Tullsats.
|
|
Brännvin och Sprit:
på fat, större eller mindre:
|
| 1 liter vid 50
|
Kronor
1
|
öre
|
|
af säd, potatis eller andra jordfrukter.........
|
I procents alko-
1 holhalt vid
1 + 15° C.
|
1 1
|
—
|
|
af ris (arrak) ..........................................
|
dito
|
1
|
—
|
|
af socker (rom) .......................................
|
dito
|
1
|
—
|
|
af vindrafvor (konjak)..............................
|
dito
|
1
|
—i
|
|
andra slag .............................................
|
dito
(1 liter utan af-
|
1
1
|
CD 1
Öl 1
|
j
|
på andra kärl: alla slag .............................
Anm. 1. Vid förtullning af brännvin och sprit i kolli,
innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan
för tullberäkning bestämda grunder, skall tullafgiften
förhöjas med 15 öre per liter.
Anm. 2. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än
den här ofvan angifna reduceras till normalstyrka,
eller 50 procent, på sätt därom är särskildt före-
skrifvet.
Anm. 3. Finnes varan vara försatt med socker eller
annat främmande ämne, hvarigenom alkoholhalten
angifves oriktigt å profvarén, erlägges tull såsom för
Likör.
|
•Jseende på alko-
( holhalten.
|
1 1
|
3:6)
Quebrachoträ, som erhålles af det i Brasilien och andra trakter af
Sydamerika växande quebrachoträdet, har till följd af den mängd garf¬
ämne detsamma innehåller —- inemot 20 procent — vunnit ej ringa an-
Bih. till Riksd. Brok 1905. 5 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 2
Quebracho¬
trä.
10
Bevillningsutskottets Utlåtande N;o 1,9.
vändning inom garfningsindustrien. Yid införseln, som vanligen sker i
raspadt tillstånd, undantagsvis i block, lärer, enligt hvad från tullverket
upplysts, varan i tullbehandlingsafseende hänföras under färger och farg-
ningsämnen, andra slag, ej specificerade, och är följaktligen tullfri. Med
hänsyn till den ifrågavarande artikelns användning i den inhemska garf¬
ningsindustrien synes den fortfarande böra vara tullfri. Utskottet har
dock, då det torde vara af intresse att erhålla uppgift om införseln af
quebrachoträ, funnit lämpligt, att artikeln upptages under särskild rubrik
i tulltaxan.
Bevillningsutskottet hemställer alltså,
att Riksdagen måtte besluta, att i tulltaxan skall
intagas en så lydande rubrik:
Quebrachoträ, i block eller raspadt.................. fritt.
Stockholm den 28 april 1905.
På bevillningsutskottets vägnar:
II. CAVAL!!.
Reservation
vid punkten l:o).
af herrar J. Bromée, O. A. Ericsson, K. G. Karlsson, Brodin, Höjer,
J. Larsson och C. J. Hammarström.
Herrar G. Jansson och E. A. Lindblad hafva begärt få antecknadt,
att de af arbete inom särskilda utskottet n:o 2 varit förhindrade att del¬
taga i den slutliga behandlingen af punkten l:o) i betänkandet.
Herr Beckman har ock begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
behandlingen af det under punkten l:o) omformälda ärende.
Victor Pettersons A.-B. tryckeri, Stockholm 1905.