Riksdagens Skrifvelse N'o 157.
11
HT:o 157.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 maj 1905.
— — — — Andra Kammaren den 18 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.
Maj:ts proposition angående fyllnadspension åt tre loan-
ingenjörer vid statens järnvägar.
(Statsutskottet utlåtande n:0 115.)
Till Konungen.
Uti en till Riksdagen den 17 mars 1905 aflåten proposition (n:o 104)
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bifogadt ut¬
drag af protokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
medgifva, att till enhvar af baningenjörerna Victor Frithiof Westfelt, Sven
Gustaf Dahlén och Carl Wilhelm Rudman Bergenstråhle finge utbetalas
fyllnadspension att, utöfver den pension, hvartill han enligt gällande regle¬
mente för statens järnvägstrafiks pensionsrättning vore vid afskedstagande
berättigad, af trafikmedel utgå under hans återstående lifstid från och
med månaden näst efter den, i hvilken afsked från baningenjörsbefatt-
ningen vid statens järnvägar blefve honom beviljadt, med så stort belopp,
att hans sammanlagda pension uppginge till 3,840 kronor om året.
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 157.
Den gjorda framställningen om beviljande af fyllnadspension åt ifråga¬
varande järnvägstjänstemän har hufvudsakligen grundats därpå, att enhvar
af dem mer eller mindre lång tid före sin anställning vid statens järn¬
vägstrafik tjänstgjort vid statens järnvägsbyggnader, hvilken tjänstgöring
enligt gällande pensionsreglemente icke får tillgodoräknas för erhållande
af pension från statens järnvägstrafiks pensionsinrättning. Med anledning
häraf har Riksdagen velat påpeka, att arbetet vid statens järnvägsbygg¬
nader icke på något sätt kan vara att likställa med fast anställning i
statens tjänst, utan måste anses vara af helt och hållet tillfällig natur,
om det än, såsom fallet är med de personer, som nu äro i fråga, fortfarit
en följd af år. Bland tjänstepersonalen vid statens järnvägar och särskildt
bland betjäntklassen finnes det säkerligen ett stort antal, som före sin
anställning vid järnvägstrafiken under någon tid haft arbete vid statens
järnvägsbyggnader. Om i ett fall detta arbete skulle få anses grund¬
läggande för pensionsrätt, finge man därför vara beredd på att anspråk
på liknande förmån komme att framställas från många håll. Såsom af
det förestående framgår, har Riksdagen dock icke kunnat finna giltiga
skäl för bifall till den gjorda framställningen, och får Riksdagen alltså
anmäla, att hvad Eders Kungl. Maj:t uti ifrågavarande proposition före¬
slagit icke vunnit Riksdagens bifall.
Stockholm den 18 maj 1905.
Med undersåtlig vördnad.
i
i