Kungl. Maj:ts, Nåd. Proposition N:o 24.
1
N:o 24.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående efter¬
skänkande af kronans rätt till danaarf efter änkan
Brita Maria Esaidotter Barka från Vitsaniemi; gifven
Stockholms slott den 2 december 1904.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riks¬
dagen att medgifva, att kronans rätt till danaarf efter änkan Brita
Maria Esaidotter Barba från Vitsaniemi må efterskänkas till förmån
för Isak Ruisniemi, Johan Hvari och Abraham Mäkipiha samt Per
Heikinpietis och Isak Lukkaris barn.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
Ernst Neger.
Bih. till Biksd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 16 Höft.
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o H4.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 december 1904.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen,
Virgin.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde härefter:
Bonden Henrik Johansson Barbas i Vitsaniemi änka Brita Maria
Esaidotter Barba afled den 21 januari 1892. I instrumentet öfver den
efter henne den 21 mars samma år förrättade bouppteckning1 finnes
antecknadt, bland annat, att hon icke efterlämnat bröstarfvingar; att
boets behållning utgjort 1,416 kronor 24 öre; att den af Öfver-Torneå
tingslags häradsrätt förordnade gode mannen för änkan Barbas från¬
varande stärbhusdelägare förre inspektören Tycho Burman varit vid
bouppteckningen närvarande; att mellan makarna Barba upprättats in¬
bördes testamente, hvarigenom förordnats, att den af makarna, som
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.
öfverlefde den andra, skulle äga all i boet befintlig egendom; samt att
detta testamente, som delgifvits mannen Barbas närmaste arfvingar, ej
inom laga tid klandrats.
Vid lagtima vintertinget med bemälda häradsrätt den 10 mars
1896 läto hemmansägarna Isak Ruisniemi, Johan Hvari, Per Heikinpieti,
Abraham Mäkipiha och Isak Lukkari — af hvilka de fyra förstnämnda
voro bröder och Lukkari svåger till Henrik Johansson Barba — till be¬
styrkande af ett muntligt testamente, som änkan Barba i lifstiden skulle
upprättat till förmån för dem, inför häradsrätten såsom vittnen för
dödsfalls skull afköra nedannämnda personer, hvilka därvid berättade:
l:o förgångsmannen Isalt Pietilä: att då vittnet vid ett tillfälle i
början af år 1892, kort innan änkan Barba aflidit, varit på besök hos
änkan Barba, denna på tal om huru med hennes kvarlåtenskap skulle
förfaras efter hennes död yttrat, att, med undantag af två sängar med
sängkläder, all hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla hennes aflidne mans
närmaste släktingar, åt hvilka hon, såsom orden fallit, ville af hela sitt
hjärta gifva sagda egendom; att vid omvittnade tillfället ej någon annan
än vittnet varit tillstädes; samt att änkan Barba, hvilken vittnet person¬
ligen känt, vid berörda tillfälle varit vid fullt och sundt förstånd
och handlat af fri vilja, men icke uttryckligen förklarat, att hennes
omförmälda yttrande vore hennes sista vilja eller utgjorde hennes
testamente; och
2:o) pigan Kajsa LatM: att vittnet, som under de tre sista åren,
änkan Barba lefvat, varit i hennes tjänst, därunder vid flera tillfällen
hört henne yttra, att hennes aflidne mans släktingar skulle efter hennes
död få taga allt hvad hon ägde med undantag af en säng med säng¬
kläder; att, såvidt vittnet kunde minnas, ej någon annan än vittnet
vid dessa tillfällen varit närvarande; att därvid ej varit tal om något
testamente; samt att änkan Barba vid ifrågavarande tillfällen varit vid
fullt och sundt förstånd och handlat af fri vilja.
Ankan Barbas omförmälda yttranden blefvo sagda den 10 mars
1896 vid häradsrätten bevakade såsom muntligt testamente, i anledning
hvaraf häradsrätten utställde testamentet till delgifning med änkan
Barbas närmaste arfvingar, hvilka' ägde att klandra detsamma efter
däraf erhållen del.
Därefter instämde förenämnda Isak Ruisniemi, Johan Hvari, Per
Heikinpieti, Abraham Mäkipiha och Isak Lukkari till häradsrätten ofvan
omförmälde gode mannen i änkan Barbas bo Tycho Burman med
yrkande, att han, som omhändertagit boet, måtte förpliktas redovisa de
medel, han i sådan egenskap innehade, till stöd för hvithet yrkande
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.
åberopades det muntliga testamentet. Sedan emellertid upplyst blifvit,
att testamentet icke delgifvits kronans ombudsman i orten, förklarades
målet hyllande, i afbidan på att testamentet skulle vinna laga kraft
gent emot kronan.
A sm sida instämde kammaradvokatfiskalsämbetet till vintertinget
med häradsrätten den 11 mars 1899 Isak Ruisniemi och hans fyra ofvan-
bemälda medparter äfvensom gode mannen Burman med påstående, att,
som änkan Barbas förenämnda, af Isak Ruisniemi och hans medparter
vid häradsrätten såsom testamente bevakade yttranden, hvarigenom skulle
förordnats, att efter änkan Barbas död hennes kvarlåtenskap skulle till¬
falla hennes aflidne mans släktingar, hvarken åhörts af två på en gång
närvarande och särskild! anmodade vittnen eller ens af änkan Barba
betecknats såsom hennes yttersta vilja och testamente, i följd hvaraf
desamma icke vore att anse såsom ett lagligen giltigt testamente, samt,
såvidt ämbetet hade sig bekant, någon laglig arfvinge till änkan Barba
icke vore känd, änkan Barbas kvarlåtenskap måtte, utan hinder af om-
förmälda såsom testamente bevakade yttranden, förklaras skola såsom
danaarf tillfalla kronan, samt att Burman måtte förpliktas att till advokat-
fiskalsämbetet redovisa danaarfsmedlen jämte ränta.
Häradsrätten yttrade i utslag den 13 juni 1900, att, enär de ytt¬
randen, som af änkan Barba blifvit, såsom Isak Pietilä och Kajsa Latin
hade vittnat, fällda och af Isak Ruisniemi och hans medparter såsom
testamente till deras förmån bevakats, icke kunde såsom ett af änkan
Barba gjordt testamentarisk! förordnande anses, samt änkan Barba icke
efterlämnat arfsberättigade släktingar, förklarades kvarlåtenskapen efter
änkan Barba skola, utan hinder af berörda såsom testamente bevakade
yttranden, såsom danaarf tillfalla kronan, till följd hvaraf det ålåge
Burman, som enligt förordnande omhändertagit boet, att till kammar-
advokatfiskalsämbetet redovisa kvarlåtenskapen jämte afkomsten däraf.
Detta utslag har vunnit laga kraft.
I en den 9 april 1903 till Eders Kungl. Maj:t ingifven skrift hafva
Isak Ruisniemi, Johan Hvari, Per Heikinpieti, Abraham Mäkipiha och
Isak Lukkari i underdånighet anhållit, att kronans rätt till ifrågavarande
danaarf måtte efterskänkas till förmån för sökandena, till stöd för hvilken
ansökning hufvudsakligen anförts, att änkan Barba, enligt hvad sökan¬
dena ansage vara utredt, i lifstiden haft bestämd och tydlig’ afsikt samt
såsom sin önskan uttalat, att efter hennes död sökandena skulle komma
i besittning af hennes kvarlåtenskap. Äfven om änkan Barba, hvilken
vant i saknad af juridiskt biträde, icke kunnat gifva denna sin önskan
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.
fullt laglig form af testamente, borde, enligt sökandenas förmenande,
denna omständighet ej förhindra, att hennes yttersta vilja i förevarande
hänseende blefve uppfylld.
Öfver ansökningen har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Norrbottens län afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, däri med¬
delats, att större delen af makarna Barbas egendom, hvilken endast till
en obetydligare del i boet införts af mannen Barba, under mannens
lifstid och genom hans förvållande förfarits, hvarjämte Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande lämnat den upplysning, att sökandena Ruis-
niemi, Iivari och Mäkipiha befunne sig i jämförelsevis goda ekonomiska
omständigheter, samt att sökandena Heikinpieti och Lukkari numera af-
lidit och efterlämnat barn i betryckta omständigheter, hvadan skäl syntes
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande föreligga för efterskänkande af
danaarfvet till förmån för nämnda barn.
Jämväl kammaradvokatfiskalsämbetet har på grund af nådig be¬
fallning i ärendet sig yttrat och därvid — jämte meddelande att dana-
arfsmedlen, som redovisats för ämbetet och till statskontoret inlevererats,
efter afdrag af aktoratsprovision utgjorde 1,243 kronor 64 öre — be¬
träffande själfva saken anfört, att de skäl, som eljest skulle kunnat tala
till förmån för sökandena, enligt ämbetets uppfattning, förlorade i be¬
tydelse därigenom, att sökandena icke inom den i lag stadgade tid utan
först efter förloppet af mer än fyra år efter änkan Barbas frånfälle
bevakat meranämnda testamente och således själfva försummat hvad på
dem ankommit för bevarande af deras på testamentet grundade rätt;
och ansåge sig ämbetet på grund häraf och med hänsyn till hvad Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande anfört sakna anledning tillstyrka bi¬
fall till ansökningen i vidare mån, än hvad anginge den del af dana-
arfsmedlen, som skolat belöpa å numera aflidna sökandena Heikinpietis
och Lukkaris barn.
Af ofvan omförmälda, af Isak Pietilä och Kajsa Latin aflagda
vittnesberättelse!' synes mig med full tydlighet framgå, att änkan
Barbas önskan varit, att efter hennes död hennes aflidne mans släktingar
skulle komma i åtnjutande af hennes kvarlåtenskap. Vid sådant för¬
hållande och med hänsyn jämväl till danaarfsmedlens skäligen obetyd¬
liga belopp, torde den af kammaradvok attisk alen anförda omständighet
icke böra utgöra hinder för bifall till ifrågavarande ansökning i dess helhet;
och hemställer jag alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att medgifva, att kronans rätt till danaarf efter änkan Brita Maria Esai-
dotter Barba må efterskänkas till förmån för Isak Ruisniemi, Johan
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.
Hvari och Abraham Mäkipiha samt Per Heikinpietis och Isak Luk-
karis barn.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och
skulle nådig proposition till Kiksdagen aflåtas af den
lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
A. W. Gygmeus.