Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 133.
1
N:o 133.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anslag
för beredande af ökadt utrymme för högre lärarinne¬
seminariet och den därmed förenade normalskolan för
flickor m. in.; gifven Stockholms slott den 26 april 1905.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver eckle¬
siastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1906 bevilja
dels för beredande af ökadt utrymme för högre lärarinneseminariet
och den därmed förenade normalskolan för flickor genom förhyrande af
lämplig lokal under ett år, räknadt från och med den 1 oktober 1905,
ett belopp af 3,000 kronor,
dels ock till bestridande af kostnaderna för vissa klassers förflyttning
till den hyrda lokalen samt inredning af de naturvetenskapliga lärorummen
vid ifrågavarande undervisningsanstalter ett belopp af 1,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allefnådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Carl von Frusen.
Bill. till Bibel. Prat. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 83 Höft. (N:o 133.)
1
2
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å Stock¬
holms slott den 26 april 1905.
N ärvar ande:
Hans excellens herr statsministern Ramstedt,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe,
Statsråden: Odelbebg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Berger,
Meyer,
von Friesen,
Virgin.
Departementschefen, statsrådet von Friesen yttrade härefter:
förberedande »Vid upprepade tillfällen under de senare åren har direktionen öfver
af okadt ut- högre lärarinneseminariet gjort underdåniga framställningar med anledning
utlära- 'V bristande utrymmet i de lokaler, som för närvarande disponeras af
rinnesemina- seminariet och den därmed förenade normalskolan för flickor, äfvensom loka-
därmTdföTe-lernas otidsenliga beskaffenhet. Fn af dessa framställningar föranlät Kungl.
nade »orma!-Maj:t, på tillstyrkan af dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, att i
fiicklTir proposition till 1900 års . Riksdag begära anslag till nybyggnad å den nu¬
varande tomten vid Riddaregätan i Stockholm för den med seminariet
förenade normalskolan för flickor. I skrifvelse den 14 maj 1900 angående
regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel medgaf visser¬
ligen Riksdagen, »att de lokaler, som för närvarande användas af statens
normalskola för flickor, äro för sitt ändamål otillräckliga och otjänliga».
På anförda skäl afslog Riksdagen likväl den gjorda framställningen, under
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133.
antydan därvid att såväl normalskolan som seminariet borde förflyttas till
en ny rymlig tomt med erforderlig lekplats, samt att de häraf för staten
uppstående kostnaderna borde kunna i viss mån nedbringas, därest —
såsom utan obillighet kunde förutsättas — Stockholms stad kunde finnas
benägen att i någon mån medverka till läroanstalternas förflyttning, exem¬
pelvis genom kostnadsfri upplåtelse af lämplig tomt.
Med anledning af eu under år 1901 af direktionen gjord framställ¬
ning inhämtade Kungl. Maj:t från stadsfullmäktige i Stockholm ytt¬
rande, huruvida Stockholms stad vore villig upplåta en viss af direktionen
angifven, staden tillhörig tomtdel till fritt begagnande af omförmälda läro¬
anstalter. Stadsfullmäktige förklarade sig emellertid på anförda skäl för¬
hindrade attjbesluta den ifrågasatta upplåtelsen.
Ej heller eu under år 1904 af direktionen gjord underdånig fram¬
ställning, afseende inköp genom statsmedel af tomtplats till bebyggande
för ifrågavarande läroanstalters räkning, har ledt till påföljd, enär näm¬
ligen det begärda tomtpriset befanns för högt och dessutom det ifråga¬
satta området ej komme att lämna tillräckligt utrymme.
En ny framställning från direktionen öfver högre lärarinneseminariet
föreligger nu, afseende att genom förhyrande af lokal för några klasser af
normalskolan bereda ökadt utrymme för båda läroanstalterna samt möjlig¬
göra bättre anordningar för den naturvetenskapliga undervisningen. Denna
framställning innefattas i eu underdånig skrifvelse den 8 mars 1905, för
hvars hufvudsakliga innehåll jag nu går att redogöra.
Efter anmärkande att seminariets byggnadsfråga för närvarande befunne
sig i det läge, att nybyggnad icke kunde förväntas blifva företagen under
de närmaste åren, men att behofvet af ökadt utrymme och tidsenligare
lokaler gjorde sig alltmera kännbart, fortsätter direktionen:
Från seminariets facklärare i naturvetenskap hade vid flera tillfällen
erinringar gjorts angående olämpligheten af de lokaler, som användes vid
undervisningen i denna viktiga ämnesgrupp. Det vore allmänt erkändt,
att för att moderna metoder vid den naturvetenskapliga undervisningen
skulle kunna användas och en verklig åskådningsundervisning meddelas
särskilda lärorum med speciell utrustning erfordrades. Men seminariet och
normalskolan förfogade för närvarande blott öfver en lärosal, som kunde
användas för den naturvetenskapliga undervisningen, och denna lärosal
måste tillika inrymma nästan all hithörande undervisningsmateriel!. Särskildt
ogynnsamma vore de lokala förhållandena för den kemiska undervisningen.
Då seminariets kemiska laboratorium vore ett trångt, mörkt och osundt
rum, försvårades i hög grad laborationer, företagna af eleverna själfva —
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133.
något som ej stode tillsammans med de fordringar, man i våra dagar
uppställde på elevernas själfverksamhet. Med fog kunde det påstås, att
sådana laborationer vore nödvändiga åtminstone för elever i seminariets
tredje årskurs, hvilka studerade kemi i syfte att utbilda sig till lärarinnor
i detta ämne. Inom nämnda afdelning studerade för närvarande nio elever
kemi, men af utryinmesskäl kunde af dessa ej mer än fyra samtidigt
arbeta i det lilla laboratoriet. För eleverna i den fjärde, valfria årskursen,
där facklärarinnor utbildades, hade det under nuvarande förhållanden ej
ens kunnat sättas i fråga, att någon väsentligare del af arbetet skulle
förläggas till seminariets laboratorium, utan man både måst hänvisa eleverna
till utförande af kemiska laborationer vid andra läroanstalter, ofta till
stort men för deras ändamålsenliga utbildning.
Beträffande normalskolan hade lokalens otidsenlighet visat sig ödesdiger
i synnerhet för småskolans utveckling. Under det att ännu vid 1890-
talets början lärjungeantalet i de fyra lägsta klasserna årligen nådde
maximigränsen, kunde från slutet af samma årtionde, oansedt tillfälliga
fluktuationer, ett konstant sjunkande af lärjungeantalet påvisas, för en
klass till och med till nära hälften. Det kunde ej heller förvåna, om i
en tid, då hygienens betydelse så ofta och så skarpt framhölles, föräldrar
hellre satte sina barn i någon af de privata flickskolor, som under de
senaste åren erhållit nya, fullt tidsenliga lokaler, än i normalskolan, som
ej ägde dylika. De lokaler, där småskolan inrymdes, uppfyllde icke ens
måttligt ställda fordringar: lärorummen vore tämligen mörka, små och
dragiga, intet slöjdrum funnes, och, hvad värre vore, när väderleken icke
tilläte barnen att under rasterna vistas i fria luften, funnes för dem ej
annan lekplats än ett synnerligen mörkt rum, som af normalskolans lär¬
jungar användes såsom kapprum.
Småskolans utveckling vore för de förenade läroanstalterna en lag¬
fråga. Det läge i öppen dag, att lärjungeantalet i de högre klasserna af
normalskolan i väsentlig män berodde på tilloppet till de lägre, då för¬
äldrar ju i regeln icke läte sina barn öfvergå från en skola till en annan.
Fn genomgående minskning af lärjungeantalet i normalskolan skulle emel¬
lertid innebära, att denna skola icke längre kunde fylla sina uppgifter.
Med eu undergräfd ekonomi skulle den hvarken i fråga om lärarekrafter,
metodiska anordningar och undervisningsmateriell kunna vara en mönster¬
skola, ej heller skulle den blifva ett lämpligt och tillräckligt öfningsfält
för seminariet.
I betraktande af nu anförda förhållanden hade direktionen ansett
nödvändigt att för läsåret 1905—1906 söka anskaffa ny lokal för de
lägsta normalskoleklassernas räkning. Ett godt tillfälle härtill erbjöde sig,
5
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 133.
i det att en till skola särskilt inredd våning funnes att hyra i huset n:r
11 C vid Nybrogatan, å en tomt, som gränsade till seminariets egen och
som vore belägen inom samma kvarter som denna. Nämnda våning be¬
tingade visserligen en årlig hyra af 3,000 kronor, men erbjöde också högst
väsentliga fördelar. Genom dess förhyrande skulle kunna erhållas ljusa
och rymliga lärorum för fyra klasser, slöjd- och lekrum, lärarinnerum
samt ovanligt rymliga tamburer; och på grund af lokalens läge skulle
barnen fortfarande kunna använda seminariets gårdsplan till lekar i det
fria. — Genom småskolans flyttning till annan lokal skulle vidare inom
seminariets nuvarande byggnad ökadt utrymme kunna vinnas för den
naturvetenskapliga undervisningen och särskilda anordningar kunna vid¬
tagas för inrättande af nytt laboratorium.
Då de omnämnda förändringarna under nuvarande förhållanden måste
anses nödvändiga, men de medel, som stode till direktionens förfogande,
icke räckte till för bestridande af de utgifter, som ej mindre förhyrandet
af ny lokal än äfven flyttningen dit och inredningen af de naturveten¬
skapliga lärorummen komme att föra med sig, anhölle direktionen i under- t
dånighet, att Kungl. Maj:t täcktes sätta direktionen i tillfälle att, intill
dess seminariet erhölle ny byggnad, förhyra omförmälda lokal och sär¬
skilt för år 1905 låta åt direktionen utanordna till hyreshjälp 3,000
kronor samt til! hjälp för flyttning och inredning af de naturvetenskapliga
lärorummen 1,000 kronor.
Efter nådig remiss har öfvers tyr el sen för rikets allmänna läroverk
den 18 april 1905 i ärendet afgifvit infordrad t underdånigt utlåtande.
Sedan öfverstyrelsen meddelat, att öfverstyrelse!! genom två af sina
medlemmar på platsen inhämtat närmare kännedom såväl om seminariets
nuvarande lokaler som äfven om den till förhyrning ifrågasatta våningen,
yttrar öfverstyrelsen i berörda utlåtande, bland annat, följande:
De lokaler, i hvilka högre lärarinneseminariet och normalskolan för
närvarande vore inrymda, erbjöde alltför litet utrymme. Eget klassrum
saknades för åttonde klassen af normalskolan, och klassen måste därför
ambulera mellan teckningssalen och för tillfället lediga läsrum, något som
vore synnerligen olämpligt. Kapprummet å nedre botten vore alldeles
otillräckligt och halfmörkt samt måste vid dålig väderlek användas som
leksal för de förberedande klasserna i normalskolan. Flera läsrum, icke
minst ett par af de förberedande klassernas, vore dåligt ventilerade och
otillräckligt belysta; särskilt vore rummen för undervisning i naturkun¬
nighet så trånga, att en tidsenlig utveckling af denna undervisning icke
vore möjlig.
6
Kung1. Maj:ts Nål. Proposition No 133.
De anmärkta bristerna kunde på ett fullt tillfredsställande sätt af-
hjälpas endast genom en ny byggnads uppförande, men frågan härom
hade stött på svårigheter. Då emellertid behofvet af vidgade och för¬
bättrade undervisningslokaler blifvit alltmera trängande, och genom direk¬
tionens förslag några af de största olägenheterna i hygieniskt och peda¬
gogiskt afseende, af hvilka läroanstalten för närvarande käle, blefve provi¬
soriskt undanröjda, hemställde öfverstyrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes till
1905 års Riksdag göra framställning om beviljande af de af direktionen
begärda anslagen.
Såväl de förut gjorda framställningarna rörande nybyggnad för högre
lärarinneseminariet och normalskolan som den nu förebragta utredningen
ådagalägga, att dessa läroanstalters nuvarande lokaler äro otillräckliga,
delvis ock otjänliga för sitt ändamål. Den möjlighet, som nu yppat sig
att på ett fördelaktigt sätt provisoriskt afhjälpa dessa olägenheter, synes
mig därför ej böra lämnas obegagnad.
Beträffande den af direktionen omförmälda våning, hvars förhyrande
ifrågasatts, har jag inhämtat, att densamma, förutom tamburer, toalett¬
rum, kök m. in., innehåller sju stora rum, samt att densamma från och
med den 1 oktober 1905 står direktionen till buds för de närmaste åren.
Beträffande hyressumma^ storlek måste man taga hänsyn till — förutom
att hyrorna i Stockholm i allmänhet äro höga — att rummen i våningen
äro stora, samt att våningen redan är inredd för undervisningsändamål
och genom sin närbelägenhet till de nuvarande skollokalerna synnerligen
passande.
Ej heller mot beloppet af det för flyttning in. in. begärda anslaget
anser jag mig äga anledning till anmärkning.
Framställning till Riksdagen om de begärda anslagsbeloppens upp¬
förande på extra stat för år 1906 synes mig alltså böra ske. I händelse
anslagen af Riksdagen beviljas, lärer hinder ej möta för Kungl. Maj:t att
under år 1905 låta förskottsvis utanordna dels anslaget till flyttning in. in.,
dels ock erforderlig del af anslaget å 3,000 kronor.
Under åberopande af hvad jag nu anfört tillstyrker jag i underdå¬
nighet, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år
1906 bevilja
dels för beredande af ökadt utrymme för högre lärarinneseminariet
och den därmed förenade normalskolan för flickor genom förhyrande af
lämplig lokal under ett år, räknadt från och med den 1 oktober 1905,
ett belopp af 3,000 kronor,
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133.
dels ock till bestridande af kostnaderna för vissa klassers förflyttning
till den hyrda lokalen samt inredning af de naturvetenskapliga läror lim¬
men vid ifrågavarande undervisningsanstalter ett belopp af 1,000 kronor».
Hvad föredragande departementschefen i detta ärende
hemställt behagade Hans Kungl. Höghet lvronprinsen-
Regenten, på tillstyrkan jämväl af statsrådets öfriga
ledamöter, bifalla; och skulle nådig proposition till
Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga vid detta pro¬
tokoll utvisar.
Ex protocollo:
Gustaf Norström.