Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 124.
1
N:o 124.
Kungl. Ma j ds nådiga proposition till Riksdagen angående för¬
ändrad lydelse af 2, 10 och 17 §§ i nådiga förord¬
ningen angående villkoren för tillverkning af brännvin den
13 juli 1887; gifven Stockholms slott den 7 april 1905.
Under åberopande af härvid fogade utdrag- af statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att antaga bilagda förslag till förändrad lydelse af 2, 10 och
17 §§ i nådiga förordningen angående villkoren för tillverkning af
brännvin den 13 juli 1887.
I sammanhang härmed föreslår Kungl. Maj:t, att de förändrade
bestämmelserna skola träda i kraft den 1 oktober 1905.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Ernst Meyer.
Bill. till Biksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 77 Höft.
1
2
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.
Förslag
till förändrad lydelse af 2, 10 och 17 §§ i nådiga förordningen
angående villkoren för tillverkning af brännvin
den 13 juli 1887.
9 S
é-1 V.
1. Brännvinstillverkning vare i allmänhet tillåten allenast från
klockan tolf på clagen första helgfria dag i oktober månad till första
helgfria dag i maj månad det därpå följande året vid samma timme.
2. I sammanhang med pressjästberedning äfvensom vid bränneri,
där allt det tillverkade brännvinet göres till förtäring obrukbart (dena-
tureras), må jämväl under den del af året, då brännvinstillverkning på
grund af 1 mom. i allmänhet icke är tillåten, brännvinstillverkning äga
rum under de särskilda villkor, Kungl. Maj:t pröfvar erforderliga.
3. Brännvinstillverkning eller mäskberedning därtill vare ej
medgifven från klockan tio om aftonen näst före sön- eller helgdag till
klockan tio om aftonen å sådan dag; dock att, om för särskilda till¬
verkningsmetoders begagnande undantag från denna bestämmelse skulle
finnas oundgängligen nödigt, Kungl. Maj:t vill på särskild underdånig
ansökning pröfva, huruvida sådant undantag må medgifvas.
4. Kungl. Maj:t vare, oberoende af hvad förut i denna § är stadgadt,
obetaget att, där högst viktiga omständigheter sådant föranleda, före¬
skrifva inställande under viss tid af all brännvinstillverkning.
10 §.
1. För brännvin, tillverkadt inom landet, skall efter afdrag af
två procent, som äro skattefria, tillverkaren påföras skatt med 65 öre
för hvarje liter af normalstyrka, hvarmed förstås brännvin, som vid + 15*
å Celsii termometer innehåller 50 volymprocent alkohol.
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.
2. Inbetalning af tillverkningsskätt verkställes i landtränteriet,
dock hvarje gång icke för mindre än 1,500 liter.
3. Vid utförsel af brännvin må, efter hvad särskild! finnes stad¬
gadt, åtnjutas restitution med 66,3 öre för hvarje liter renadt och. med
65 öre för hvarje liter icke renadt brännvin af normalstyrka.
4. Restitution af tillverkningsskätt må under de villkor och den
kontroll, Kungl. Maj:t vill föreskrifva, åtnjutas
för brännvin, som vid staten tillhörigt krutbruk användes för till¬
verkning af krut, afsedt för krigsbruk eller för öfningar i försvars¬
ändamål;
för finkelolja, afsedd till tekniskt ändamål; samt
för brännvin, som denaturerats.
För brännvin, som denaturerats vid bränneri, där tillverkningsrätt
gäller, må åtnjutas skattefrihet.
Afgift för undersökning af finkelolja i och för restitution af till-
verkningsskatt utgår med två öre och för denaturering- af brännvin
med ett öre för hvarje liter af normalstyrka; dock att sistnämnda afgift
icke utgår för brännvin, tillverkadt vid bränneri, där allt det tillverkade
brännvinet denatureras.
17 §.
1. Öfver kontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t till erforderligt
antal att hafva tillsyn å förordningens efterlefnad. Ofverkontrollör
åtnjuter det arfvode samt den ersättning för rese- och expeditions¬
kostnader, som af Kungl. Maj:t bestämmas.
2. Tillsyn vid bränneri skall, då, efter erhållet tillståndsbevis,
tillverkningsrätt där är medgifven, utöfvas af kontrollör.
3. Kung]. Maj:ts befallningshafvande äger att, efter förslag af
vederbörande ofverkontrollör, utse kontrollörer.
Kontrollör åtnjuter af staten:
a) arfvode under tjänstgöringstiden med tio kronor om dagen vid
tillsyn å ett och tolf kronor om dagen vid tillsyn å två brännerier;
b) reseersättning med femton kronor för hvarje gång, han inträder
i tjänstgöring eller från ett till annat bränneri förflyttas; och
c) ersättning för skrif- och förseglingsmaterialier samt postporto
med tio öre för hvarje dag, han varit i tjänstgöring;
dock att vid bränneri, där allt det tillverkade brännvinet dena¬
tureras, det åligger tillverkaren att godtgöra statsverket hvad sålunda i
arfvode eller ersättning till kontrollör vid bränneriet utgått.
4
Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 124.
4. Kontrollör skall hafva sin bostad vid eller så nära intill
bränneriet, som öfverkontrollören anser erforderligt. Möter hinder att
anskaffa bostad och kost på tillräckligt närbeläget ställe, vare tillverkare
på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig att mot tre kronor om dagen,
som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godtgöras genom afdrag å
kontrollörsarfvodet, tillhandahålla kost samt ett möbleradt, eldadt och
städadt boningsrum å plats, som af öfverkontrollören godkännes.
5. Nederlag vid bränneri, där tillverkningsrätt upphört, skall
handhafvas af särskild tillsyningsman.
6. Tillsyningsman förordnas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som äfven bestämmer honom tillkommande arfvode; och åligger det
tillverkaren att före nederlagets utrymmande eller öfverlämnande till
kontrollör hafva till tillsyningsmannen betalt arfvode.
Kungl. Mafits Nåd. Proposition N:o 124.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen Begenten i statsrådet å Stockholms
slott den 7 april 1905.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe,
Statsråden: Odelberg,
Husberg,
Pal årder,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meter,
vox Friesen,
Virgin.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde:
Genom kungl. förordningen den 13 juli 1887 angående villkoren
för tillverkning af brännvin medgafs för första gången, att, då brännvin
under de villkor och den kontroll, Kungl. Maj:t föreskrifver, göres till
förtäring obrukbart (denatureras), restitution må åtnjutas för den på
brännvinet belöpande tillverkningsskatten. Den sålunda beviljade rättig¬
heten till skatterestitution inträdde med början af år 1888, och denatu-
rerades under detta år 725,575 liter brännvin af normalstyrka. Beloppet
6
Kuncjl. Maj ds Nåd. Proposition No 124.
af det årligen denaturera.de brännvinet steg sedan ganska hastigt; det
hade sålunda redan år 1891 stigit till mera än en million och år 1897
till två millioner liter brännvin; år 1903 öfverskreds den tredje millionen
och sistlidet år uppgick beloppet till 3,152,879,4 liter brännvin, allt af
normalstyrka. För de senaste åren har dock härvid äfven medräknats
det brännvin, som vid Åkers krutbruk användes för tillverkning af krut
och för hvithet skatt restituera^, fastän brännvinet ej undergår någon
särskild denaturering.
Det denaturerade brännvinet användes för skilda ändamål. Sålunda
förbrukas vid åtskilliga vetenskapliga institutioner mindre belopp, till¬
sammans uppgående till 10,000 å 20,000 liter om året. Vid offentliga
sjukhus användas numera omkring 20,000 liter om året. För ättik-
tillverkning förbrukas omkring 300,000 liter och för tillverkning af
fernissa, polityr och dylikt dels vid särskilda färg- och fernissfabriker
dels hos enskilda vrkesidkare- omkring 350,000 liter. Till kruttillverk¬
ningen åtgick sistlidet år något mer än 400,000 liter. Vid socker-
tillverkningen användes under åren 1888 —1895 denatureradt brännvin
till belopp växlande mellan 60,000 och 100,000 liter årligen.
Det brännvin, som nu omnämnts och som uppgår till sammanlagdt
något mer än eu million liter, har blifvit denatureradt hos industri-
kikarna skälfva, men till än större belopp uppgår det brännvin, som i
och för försäljning denatureras hos destilleringsverken, vid brännerier
eller af handlande, som därtill erhållit tillstånd.
Beträffande handeln med denatureradt brännvin stadgades i kungi.
förordningen angående restitution af tillverkningsskatt för brännvin,
som användes för tekniskt eller vetenskapligt behof, den 18 november
1887, dels att innehafvare af rättighet till minuthandel med brännvin
kunde erhålla rätt till återbekommande af tillverkningsskatt för bränn¬
vin, som han låtit denaturera för att hålla till salu, dels ock att denatu¬
reradt brännvin ej linge säljas i mindre myckenhet än tio liter och
endast till den, som företedde bevis, utfärdadt af Kung!. Maj:ts be¬
fallningshafvande om rättighet att för tekniskt eller vetenskapligt behof
inköpa viss myckenhet denatureradt brännvin. Trots dessa inskränk¬
ningar blefvo under de tre år, nyssnämnda förordning förblef gällande,
följande belopp brännvin denaturerade för försäljning, nämligen år 1888:
175,000 liter, år 1889: 256,000 liter och år 1890: 334,000 liter. Genom
kungl. förordningen angående denaturering af brännvin den 10 oktober
1890 blef handeln med denatureradt brännvin i det närmaste fri, i det
att en hvar utan all inskränkning blef berättigad inköpa denatureradt
brännvin, under det att tillstånd att sälja sådant brännvin skulle sökas
7
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 124.
hos Kung!, Maj:ts befallningshafvande. Beloppet af brännvin, som dena-
turerats för försäljning, steg till följd af den sålunda införda förändringen
redan år 1891 till nära 542,000 liter och har sedermera fortsatt att
stiga, så att det under de senaste åren uppgått till omkring två mil¬
lioner liter.
Att döma efter förhållandena under åren 1888—1890, då, såsom
nyss nämndes, denatureradt brännvin endast ilek säljas för att användas
till tekniskt eller vetenskapligt behof, torde numera ungefär 500,000
liter af det till försäljning denaturerade brännvinet kunna beräknas åtgå
till dylikt behof, under det att återstoden, omkring 1,500,000 liter, an¬
vändes till andra ändamål, i främsta rummet till brännsprit för kok¬
apparater och i någon ringa mån för lampor, samt vidare till rengöring
och andra husliållsändamål. Tagel’ man i betraktande, att priset på
denatureradt brännvin med eu styrka af 95 procent alkohol sällan om
ens någonsin nedgått under 50 öre för liter utan i allmänhet varit
betydligt högre, måste man medgifva, att användningen af denatureradt
brännvin till senast omnämnda ändamål tagit en oväntadt stor utsträck¬
ning. I utlandet har emellertid denatureradt brännvin funnit ännu
större användning, hvithet, hvad exempelvis Tyskland beträffar, framgår
af den reseberättelse, som professor H. Juhlin-Dannfelt och ingenjör
G. Dillner afgifvit till Kungl. Maj:t öfver ett af dem med understöd af
statsmedel år 1902 aflagdt besök vid spritindustriutställningen i Berlin
och hvilken berättelse finnes intagen i »Meddelanden från kungl. jordbruks¬
departementet)).
Anledningen till den vida större användning, denatureradt bränn¬
vin erhållit i Tyskland mot i Sverige, är gifvetvis att söka i det tyska
denaturerade brännvinets låga pris såväl i och för sig som ock i "för¬
hållande till priset å fotogen. Medan t. ex. under nästlidet år i Sverige
priset å denatureradt brännvin om 95 procent styrka i regel utgjorde
omkring 50 öre för liter och å fotogen i allmänhet torde hafva varierat
mellan 12 och 18 öre för liter, utgjorde priset å denatureradt brännvin
af nämnda styrka i Tyskland vid samma tid endast omkring SO öre
för liter, under det att priset å fotogen vid samma tid därstädes synes hafva
hållit sig några öre högre än i Sverige. Det låga tyska priset på
denatureradt brännvin beror i någon mån på billiga råmaterial och billig
arbetskostnad men hufvudsakligen på den i Tyskland genomförda sam¬
manslutningen mellan brännvinstillverkarne, genom hvilken det blifvit
möjligt för tillverkarne att hålla priset för det till förtäring sålda bränn¬
vinet så högt, att det för tekniska behof afsedda brännvinet kan säljas
till lågt pris och därigenom vinna stor användning.
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.
Under senare tid har emellertid äfven en sträfvän gjort sig gällande
att söka anskaffa billigare material för tillverkning af brännvin, särskildt
sådant som afses till denaturering. Sålunda hafva försök anställts med
såväl sågspån som torf.
Ehuru i Sverige försök, åtminstone i större skala, ej gjorts att
framställa brännvin af dessa råämnen, lära dock, enligt hvad till min
kännedom kommit, planer vara å bane för anläggande i vårt land af
eu fabrik för tillverkning af brännvin af torf. Denna tillverkning till¬
går på följande sätt. Den ur mossen upptagna torfven införes efter före¬
gående pressning i stora kokapparater af metall, där den tillsammans
med svafvelsyra kokas någon tid under högt tryck, hvarvid en del af
dess cellulosa förvandlas till socker. Efter slutad kokning pressas den
kokade massan, hvarefter den utpressade saften efter vederbörlig behand¬
ling bringas till jäsning. Då torfven, trots den första pressningen,
innehåller mycket vatten, kommer mäsken att blifva synnerligen utspädd,
hvarför till dess afverkning fordras stora redskap och mycket bränsle.
Anläggningen blir således tydligen ganska dyrbar, hvarför det synes
vara ett nödvändigt villkor för dess räntabilitet, att tillverkningen kan
drifvas i stor skala. Häremot lägger emellertid nu gällande lagstiftning
i viss män hinder i. vägen.
Då det uppenbarligen vore af synnerligen stor betydelse lör landet,
ifall de stora tillgångar på torf, som finnas i våra torfmossar, skulle
kunna på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt tillgodogöras för tillverkning
af brännvin, afsedt ej till förtäring utan uteslutande till denaturering,
och därigenom inom landet frambringas ett material, användbart, utom
till andra ändamål, särskildt såsom bränsle och måhända ägnadt att i
stor utsträckning ersätta det från utlandet i stor myckenhet importerade
fotogenet, anser jag det vara synnerligen angeläget, att lagstiftningen
inrättas så, att, om möjligt, en dylik industri må kunna inom landet
uppstå och på ett lönande sätt bedrifvas. Gifvct är, att de lättnader, som
för sådant ändamål synas böra medgifvas, böra gälla icke blott det fall
att vid tillverkningen användes ett visst råämne, t. ex. torf, utan att
desamma böra äga tillämpning å hvarje bränneri, där allt det tillverkade
brännvinet denatureras.
I 2 § af förordningen angående villkoren för tillverkning af bränn¬
vin den 13 juli 1887 stadgas, att brännvinstillverkning, såvida den icke
äger rum i sammanhang med pressjästberedning, endast må pågå under
tiden från början af oktober månad till början af maj månad påföljande
år men ej under den öfriga delen af året.
9
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 124.
Vill man möjliggöra drifvandet af en sådan industri, som här är
i fråga, lärer det emellertid, då denna, som nämndt, förutsätter en till¬
verkning, drifven i stor skala, vara nödvändigt att medgifva, att vid
bränneri, där allt det tillverkade brännvinet denatureras, tillverkningen
må bedrifvas äfven under den del af året, då brännvinstillverkning i
allmänhet icke får äga rum.
För brännvin, som vid bränneri denatureras, utgår visserligen ingen
skatt; och då de tilläggsafgifter, hvarom stadgas i 11 §, endast afse
brännerier, där beskattningsbart brännvin tillverkas, kunna tydligen där
omförmälda utgifter icke ifrågakomma beträffande brännvin, framställdt
vid bränneri, där hela tillverkningen denatureras. Men enligt 10 §
4 mom. skall för denatureringen erläggas eu afgift af ett öre för hvarje
liter af normalstyrka. Skulle en dylik afgift utgå för brännvin, till-
verkadt i den skala, som här är i fråga, blefve densamma alltför be¬
tungande. Jag har därför tänkt mig, att vid bränneri, där allt det
tillverkade brännvinet undergår denaturering, denna skulle kunna utan
någon särskild ersättning utföras af den vid bränneriet anställde kon¬
trollören och följaktligen den i 10 § 4 mom. stadgade denatureringsaf-
giften, som väl egentligen endast afser att täcka kostnaden för den
ersättning, som utgår till kontrollanten för bestyret med denatureringen,
bortfalla.
Kontrollör vid bränneri, hvarom här är fråga, bör naturligen åt¬
njuta enahanda förmåner som kontrollör vid annat bränneri. Kostnaden
härför bör visserligen i första hand erläggas af staten, men, då stats¬
verket icke uppbär någon skatt för den vid bränneriet tillverkade varan,
måste det gifvetvis åläggas tillverkaren att i sista hand bestrida kon¬
trollkostnaden och godtgöra statsverket densamma.
I det syfte, jag förut angifvit, har jag låtit verkställa erforderlig
omarbetning af vissa bestämmelser i brännvinstillverkningsförordningen.
De stadganden i förordningen, som däraf beröras, äro 2 §, 10 § 4 mom.
och 17 § 3 mom.
Därest de föreslagna ändringarna bifallas, torde däraf föranledas
vissa ändringar äfven i ordningsstadgan för brännvinsbrännerierna i
riket äfvensom i förordningen angående denaturering af brännvin; och
torde det tillåtas mig att framdeles därom framlägga förslag.
De föreslagna ändringarna i tillverkningsförordningen torde lämpli¬
gen böra träda i kraft den 1 nästkommande oktober, då nytt tillverknings¬
år tager sin början.
Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst förslag
till ändrad lydelse af 2, 10 och 17 §§ af nu gällande förordning an-
Bih. till Piksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 77 Höft. 2
10
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 124.
gående villkoren för tillverkning af brännvin, hemställde departements¬
chefen, att Kungl. Maj:t täcktes genom nådig proposition dels föreslå
Riksdagen att antaga samma förslag dels ock i sammanhang därmed
föreslå, att de förändrade bestämmelserna skulle tråda i kraft den 1
oktober 1905.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo:
Sven Köhler.
t
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1905,