Motioner i Första Kammaren, N:o 39.
23
N:o 39.
Af herr Lind Ulan, med förslag till lag om inskränkning i rätten
att erhålla ägostyckning.
Uti nådig proposition n:o 81 till innevarande års Riksdag har Kungl.
Maj:t afgifvit förslag till inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning i
de fem norrländska länen att gälla till den 1 januari 1910.
Då eu dylik lags antagande är af största betydelse för Norrland,
anser jag det vara af stor vikt, att densamma antages, men har jag emot
densamma några erinringar att göra, hvilka jag härmed beder få anföra.
Enligt förslaget skulle ägostyckning tillåtas, därest Konungens befall¬
ningshafvande därtill lämnade sitt bifall, hvilket tillstånd åter skulle vara
beroende på att de styckade lotterna skulle vara på ett visst sätt beskaffade.
Emellertid torde utan olägenhet kunna helt och hållet förbjudas alla
de ägostyckningar, som göras å en fastighet, hvilken tillhör en och samma
ägare och där således ägostyckningen ej står i sammanhang med ett köpe-
aftal. Visserligen kan häremot invändas, att Konungens befallningshafvandes
bifall erfordras, men då ett provisoriskt aflysande af den nu gällande lagens
bestämmelser endast göres i afvaktan på en definitiv lags antagande och
då följaktligen de ägostyckningar, som under mellantiden verkställas, ej
kunna antagas komma att ske efter de noggrant utarbetade bestämmelser,
som torde blifva föreskrifna i denna slutliga lag, finnes allt skäl att in¬
skränka den mest möjligt, och då synas alla de ägostyckningar, som ej ske
i sammanhang med en verklig försäljning, utan någon som helst skada
kunna helt och hållet förbjudas.
Då det vidare är af största vikt, att de grunder, enligt hvilka ägo¬
styckning skall ske, under den tid lagen skall tillämpas, blifva likformiga,
anser jag, att Kungl. Magt skall utfärda föreskrift härutinnan för Konun¬
gens befallningshafvande.
24
Motioner i Första Kammaren, N:o 39.
Slutligen håller jag före, att man från fordran att hvarje lott, soin
kommer att erhålla inägor, skall vara tjänlig för själfständigt jordbruk
måste undantaga dem, hvarå finnas mindre betydande inägor. Det in¬
träffar nämligen vid ägostyckning af å ena sidan ett hemmans hufvud-
sakliga inägor jämte adpertinenser af husbehofsskog, odlings- och mulbetes-
mark samt å andra sidan hufvudsakligen skogsmark, att å den sistnämnda
lotten kan finnas en inäga af mindre betydelse, i hvilket fall det blott
skulle vara till skada, om ägostyckning ej. finge ske.
Beträffande tiden för lagens ikraftträdande har jag endast den erinran
att göra, att den ej heller bör tillämpas å sådana ägostyckningar, hvilka
grunda sig på afhandlingar om försäljning, upprättade under tiden från
1 januari 1905 till kort efter det Kungl. Maj:ts proposition för Riksdagen
framlagts. För fastigheter, försålda enligt nu gällande lags bestämmelser
under denna tid, skulle annai^s lagfart aldrig kunna erhållas, därest de ej
till alla delar uppfyllde de fordringar, som kunna komma att föreskrifvas.
Jag får alltså föreslå,
att Riksdagen måtte antaga följande
Förslag'
till
Lag¬
om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning.
Härigenom förordnas som följer:
I Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norr¬
bottens län må ej ägostyckning ske eller förordnande för landtmätare att
verkställa ägostyckning meddelas i annat fall, än som oinförmäles i o §
af lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring den 27
juni 1896, samt ej utan att Konungens befallningshafvande gifvit tillstånd
till ägostyckningen.
Vill någon erhålla sådant tillstånd, ingifve till Konungens befallnings¬
hafvande uppgift om sättet för den tillämnade styckningens verkställande.
Ej må tillstånd lämnas, med mindre hvarje lott, som komine att erhålla
inägor, skulle med hänsyn såväl till dessa ägors omfattning som ock till
den myckenhet husbehofsskog, odlings- och mulbetesmark, som blefve lotten
tilldelad, varda tjänlig för själfständigt-jordbruk, eller ock ägostyckningen
Motioner i Första Kammaren, N:o 39.
25
erfordras för bildande af bostadslägenhet eller för industriell anläggning
eller för annat dylikt ändamål; dock att oberoende af sådant villkor må
afstycka^ slåttermyr eller kärräng, som i anseende till läge eller beskaffen¬
het är af mindre värde.
Öfver Konungens befallningshafvandes beslut i ärende, hvarom nu
är sagdt, må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet
är stadgadt.
Närmare föreskrifter angående den pröfning, hvilken efter hvad ofvan
sagts ankommer på Konungens befallningshafvande, meddelas af Konungen.
Denna lag träder genast i kraft och gäller till den 1 januari 1910.
Den äger tillämpning jämväl i afseende på ägostyckning, som före lagens
ikraftträdande blifvit sökt, men ännu icke är fastställd; dock att, där an¬
sökning om förordnande för landtmätare att verkställa ägostyckning in¬
kommit till Konungens befallningshafvande före den 1 januari 1905, eller
afhandling, på grund hvaraf ägostyckning sökes, är upprättad före den 15
mars 1905, denna lag i afseende å sådan ägostyckning ej skall tillämpas.
Stockholm den 18 mars 1905.
Arvid Lindman.
Bill. till Riksd. Prof. 1905.
1 Sami. 2 Af A. 1 Band, 22 Höft,
4