Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
1
N:o 14.
Af herr friherre Ålströmer in. fl., med förslag till lag om registre¬
rade föreningar för annan än ekonomisk verksamhet, äfven¬
som till andra därmed sammanhängande lagar.
I en den 10 maj 1899 till Kungl. Maj:t aflåten skrifvelse anhöll
Riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen
framlägga förslag till lagbestämmelser, hvarigenom den rättsliga ställ¬
ning, hvilken kunde pröfvas böra tillkomma annan förening än sådan,
som hade ekonomisk verksamhet till sin uppgift, måtte lämpligen
regleras.
I anledning däraf hade Kungl, Maj:t genom bref den 29 novem¬
ber 1901 uppdragit åt en kommitté att utarbeta förslag till lagbestäm¬
melser angående bland annat den rättsliga ställning, som kunde pröfvas
böra tillkomma annan förening än sådan, som hade ekonomisk verk¬
samhet till sin uppgift.
Den 21 december 1903 afgaf kommittén förslag till
l:o) lag om registrerade föreningar för annan än ekonomisk verk¬
samhet;
2:o) lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 §
strafflagen;
3:o) lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken;
4:o) lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen om tioårig
preskription och om årsstämning den 4 mars 1862;
äfvensom till andra lagbestämmelser, som här icke komma i be¬
traktande.
Då vi icke hafva skäl antaga, att under innevarande riksdag
kungl. proposition i ämnet skall framkomma, men särskild! på grund
af de allt oftare förekommande förhandlingarna emellan arbetsgifvare-
Bih. till Rilcsd. Prof. 1905. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 7 Höft. (N:o 14.) 1
2
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
organisationer, å ena och arbetareorganisationer, å andra sidan, angå¬
ende deras ömsesidiga intressen det synts oss af synnerlig vikt att
snarast möjligt få förhållandena så ordnade, att bindande aftal emellan
dylika organisationer kan träffas, hafva vi ansett oss böra redan nu
framlägga förslag i ämnet.
Emot kommitténs ofvan angifna lagförslag hafva vi icke haft
någon hufvudsaklig anmärkning att framställa.
Från de motiv, som kommittén framlagt, anhålla vi att här få anföra:
»Det allmänt kända och ofta uttalade behofvet af eu rättslig reg¬
lering för jämväl ideella föreningar har i hufvudsak sin grund i de
svårigheter, som hittills ej sällan uppstått, då en dylik förening velat
träda i rättsförhållanden till utom densamma stående personer. Huruvida
föreningar för ideella syften utgöra själfständiga rättspersonligheter och
alltså äga förmåga att, såsom uttrycket i vårt lands lagstiftning lyder,
förvärfva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt inför domstolar
och andra myndigheter söka, kära och svara, har utgjort en omtvistad
fråga. Såsom Riksdagen i sist om förmälda skrifvelse vidare anfört,
torde man, medan ännu föreningsväsendet så godt som fullständigt
saknade rättslig reglering, i allmänhet icke hafva ifrågasatt annat, än
att förening, i hvilken personer sammansluta sig för ett gemensamt
förnuftigt syfte, utgjorde en juridisk person med den rättsliga kapacitet,
som i brist på lagstadganden borde anses enligt sakens natur tillkomma
densamma. Men efter det genom lagen den 28 juni 1895 bestämmelser
meddelats angående registrering af vissa ekonomiska föreningar och
de med sådan åtgärd förbundna rättsverkningar, hade såväl hos doin-
stolarne som bland allmänheten tvekan gjort sig gällande, huruvida
den omständigheten, att rättskapacitet uttryckligt tillerkänts de regi¬
strerade föreningarna, finge anses innebära, att andra föreningar vore
därifrån uteslutna.» — — —■ — — — —--------
»Om än stadgarna i lagen angående registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet funnits i åtskilliga hänseenden icke böra vinna
tillämpning på föreningar med ideelt syfte, har dock kommittén i
hufvudsak lagt berörda lag till grund för sitt förslag till lagtstiftning
angående föreningar af sistnämnda art.»---------—
»Enligt kommitténs förslag skall, liksom beträffande ekonomiska
föreningar är stadgadt, ett villkor för registrering af ideel förening vara,
att föreningen utsett styrelse. De personer, hvilka äga att företräda
ideella föreningar, hafva emellertid hittills icke alltid betecknats såsom
utgörande styrelser för desamma, utan ofta utöfva!, sin verksamhet
under andra benämningar t. ex. förvaltningsutskott, kommitté, kurator,
B
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
äldste, råd, ålderman, förtroendeman. Med föreliggande förslag afses
icke någon förändring häri, utan skall det fortfarande stå hvarje för¬
ening fritt att för sina representanter använda den benämning, föreningen
finner lämpligast. Bestämmelsen, att styrelse skall vara utsedd, innebär
endast, att någon eller några personer skola hafva fått sig tillagd den
enligt 14 § i förslaget styrelsen tillkommande befogenheten att företräda
föreningen. Därest en förening skall kunna erkännas såsom ett själf-
ständigt rättssubjekt, får det icke råda någon tvekan om, hvem som i
förhållande till allmänheten äger att uppträda å föreningens vägnar,
underteckna skriftliga afhandlingar för föreningen samt kära och svara
för densamma.»
»Af de föreningar, som afse vårdande af yrkesangelägenheter,
erfordra de s. k. fackföreningarna särskildt omnämnande. Dessa, som
icke falla under 1895 års lag, måste räknas till icke ekonomiska före¬
ningar samt sålunda kunna registreras och erhålla rättspersonlighet
i enlighet med kommitténs förslag.»
I 2:dra §:ns 2:dra moment i »förslag till lag om registrerade
föreningar för annan än ekonomisk verksamhet» hafva vi ansett lämpligt
med ingången förbindelse jämställa sådan åtgärd, som kan föranleda
fordrings- eller ersättningsanspråk.
Med hänvisning i öfrigt till kommitténs motivering hemställa vi,
att Riksdagen ville besluta att antaga följande:
Lag
om registrerade föreningar för annan än ekonomisk verksamhet.
1 §•
Förening, som fullföljer ett religiöst, välgörande, politiskt, socialt,
vetenskapligt, konstnärligt eller sällskapligt syfte eller afser vårdande
af yrkesangelägenheter eller eljest icke har ekonomisk verksamhet till
sin uppgift, må, där stadgar blifvit antagna och styrelse utsedd, kunna,
i enlighet med hvad här nedan sägs, varda registrerad.
Medlem af föreningen må vara enskild man eller sådan sam¬
fällighet, inrättning eller stiftelse, som kan förvärfva rättigheter och
4
Motioner i Första Kammaren, N:o 14,
ikläda sig skyldigheter samt inför domstol eller annan myndighet söka,
kära och svara.
År ej i stadgarna annorlunda bestämdt, medför medlemskap i
föreningen ej rätt till andel i föreningens tillgångar.
2 §•
Innan förening blifvit registrerad, kan den ej förvärfva rättig¬
heter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan
myndighet söka, kära eller svara.
Ingås förbindelse eller vidtages eljest åtgärd, som kan föranleda
fordrings- eller ersättningsanspråk å förenings vägnar, innan den blifvit
registrerad, vare de, som ingått förbindelsen eller vidtagit åtgärden,
ansvariga därför en för alla och alla för en.
3 §•
Ansökning om förenings registrering skall göras af styrelsens
ordförande.
Sådan ansökning skall innehålla uppgift å styrelseledamöternas
namn, nationalitet och hemvist samt å den eller dem af styrelsens
ledamöter, som äro berättigade att underteckna de skriftliga afhandlingar,
som för föreningen ingås, och vara åtföljd af två till riktigheten
styrkta exemplar af föreningens stadgar jämte bevis, huru stadgarna
tillkommit.
4 §•
Förenings stadgar skola angifva:
1) föreningens benämning;
2) föreningens ändamål;
3) den ort, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;
4) villkoren för inträde i föreningen;
5) afgifterna till föreningen, där sådana skola förekomma;
6) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess be¬
slutförhet;
7) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;
8) tiden för räkenskapsafslutning;
9) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;
10) huru kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden
bringas till medlemmarnas kännedom;
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
11) huru i händelse af föreningens upplösning med behållna till¬
gångar skall förfaras.
Ej må i stadgarna intagas bestämmelse, att medlemmarma person¬
ligen ansvara för föreningens förbindelser.
5 §•
Förenings benämning skall vara så affattad, att föreningen där¬
igenom tydligt skiljer sig från andra kända föreningar.
6 §.
Medlem af förening äger att när som helst efter skriftlig an¬
mälan hos styrelsen eller dess ordförande utträda ur föreningen.
Ej må medlem uteslutas ur föreningen annorledes, än stadgarna
angifva.
7 §•
Medlem, som utträder eller uteslutes ur förening, är ändock skyldig
att för löpande året betala årsafgift. Har den, som utträder ur före¬
ningen, särskildt utfäst sig att erlägga afgifter under viss tid, är han
af den utfästelse bunden. Innehålla stadgarna i fråga om skyldighet
att erlägga afgifter lindrigare bestämmelser, lände det till efterrättelse.
Aflider medlem, vare stärbhusdelägarne icke ansvariga för hans
afgifter till föreningen.
8 §•
År ej annat i stadgarna bestämdt, gälle:
att en hvar af föreningens medlemmar äger att å sammanträde
deltaga i handhafvandet af föreningens angelägenheter;
att hvarje medlem därvid äger eu röst;
att medlem icke är berättigad att sin rösträtt å annan öfverlåta;
att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas;
att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden vid samman¬
trädet; och
att beslut om ändring af stadgarna eller om föreningens upplös¬
ning icke är giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat sig
6
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
därom, eller beslutet fattats å ordinarie sammanträde och minst tre
fjärdedelar af de röstande biträdt detsamma.
Öfver beslut, som fattas å sammanträde, skall genom styrelsens
försorg föras protokoll
9 §•
Ej må någon för egen de! eller såsom ombud för annan deltaga
i afgörande af sådan föreningens angelägenhet, hvari hans enskilda rätt
är mot föreningens stridande; och må förty ledamot af styrelsen ej
deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för hvilken han
är ansvarig, ej heller i val af revisor.
10 §.
Beslut om ändring af stadgarna skall registreras. Styrelsens
ordförande skall härom ofördröjligen göra ansökning.
Vid ansökningen skola, i två exemplar, fogas handlingar, som
utvisa, att ändringen i föreskrifven ordning tillkommit.
11 §•
Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens med¬
lemmar till extra sammanträde.
12 §.
Underlåter styrelsen eller den eljest vederbör att i föreskrifven
ordning kalla föreningens medlemmar till sammanträde, då sådant enligt
stadgarna skall hållas, och bestämma ej stadgarna, huru i sådant fall
skall förfaras, har magistrat eller kronofogde i orten att, på anmälan af
föreningsmedlem, ofördröjligen utlysa sammanträde.
13 §.
Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att
beslut, som fattats å sammanträde, icke i behörig ordning tillkommit
eller eljest strider mot lag eller föreningens stadgar, äge vid talans för¬
lust söka rättelse i beslutet genom stämning å föreningen inom två
månader från beslutets dag.
7
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
14 §.
Föreningen företrädes af styrelsen, som kan bestå af en eller
flere personer. Består styrelsen af endast en person, har han att full¬
göra hvad enligt denna lag åligger styrelsens ordförande.
Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk
undersåte, där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.
Där ej i stadgarna blifvit annorlunda bestämdt, må styrelseleda¬
mot, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända,
kunna genom beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.
Ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om befogenhet
att underteckna de skriftliga afhandlingar, som för föreningen ingås,
skall af styrelsens ordförande ofördröjligen anmälas för registrering.
15 §.
Angående styrelseledamots befogenhet att för föreningen mottaga
stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant af¬
seende gäller äga tillämpning, jämväl då annat offentlig myndighets
bud skall delgifvas föreningen.
Vill styrelsen eller ledamot däraf klandra beslut, som fattats å
sammanträde, eller eljest kära till föreningen, delgifve stämningen för¬
eningens revisor eller, där flere revisorer äro utsedda, någon af dem;
och åligge den, som erhållit del af stämningen, att ofördröjligen kalla
föreningens medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den
tvist föra föreningens talan.
16 §.
Skriftlig afhandling, som för förening ingås, skall undertecknas å
dess vägnar och med utsättande af dess benämning samt med tillägg
af orden »förening för annan än ekonomisk verksamhet»; och skola de,
som sålunda ingå afhandlingen, jämväl underskrifva sina namn.
År afhandling, som för föreningen ingås, ej behörigen under¬
skrit ven å dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för
hvad sålunda slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
17 §.
Styrelsen må ej utan särskild!, af föreningen erhållet bemyndigande
afyttra eller med inteckning för gäld belasta föreningens fasta egendom.
8
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
Annan inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda föreningen
vare utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva om den inskränkning
ägt kännedom.
18 §.
Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är i stadgarna
bestämdt, den mening, om hvilken vid sammanträde de fleste röstande
förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ord¬
föranden vid sammanträdet.
Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i afgörandet af fråga, hvari
hans enskilda rätt är mot föreningens stridande.
19 §.
i
Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till
efterrättelse de särskilda föreskrifter, som meddelas af föreningen och
ej strida mot lag eller föreningens stadgar.
20 §.
Öfver förenings medlemmar skall genom styrelsens försorg hållas
förteckning.
21 §.
Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas
af en eller flere revisorer. Öfver granskningen skall afgifvas utlåtande.
Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej
gått till ända, kunna genom beslut å sammanträde skiljas från upp¬
draget.
Hvad i 19 § är stadgadt om styrelse skall äga motsvarande til¬
lämpning å revisorer.
22 §.
Revisor skall äga ständig tillgång till föreningens alla böcker,
räkenskaper och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning
angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.
Revisorerna äge kalla föreningens medlemmar till extra samman¬
träde, när de finna omständigheterna det påfordra.
9
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
23 §.
Revisorernas utlåtande skall framläggas å sammanträde. Fråga
om beviljande af ansvarsfrihet för styrelsen för den tid, utlåtandet om¬
fattar, må kunna uppskjutas till afgörande vid nytt sammanträde.
Varder talan å förvaltningen under den tid, utlåtandet omfattar,
ej anställd inom ett år, från det utlåtandet å sammanträde framlades,
vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.
Utan hinder däraf att ansvarsfrihet beviljats, äge föreningen att
mom två år, från det utlåtandet å sammanträde framlades, i afseende å
förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas hafva vid
redogörelse för förvaltningen mot bättre vetande meddelat oriktig upp ¬
gift, där denna kan antagas hafva inverkat å beslutet om ansvarsfrihet.
24 §.
Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande lämnat oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik
uppgift, som styrelsen vid redogörelse för förvaltningen meddelat, eller
vid fullgörandet af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit
sådant komma sig till last, föreningen ansvariga för all däraf uppkom¬
mande skada, en för alla och alla för en. Ej må dock talan härom
anställas, sedan två år förflutit från det revisorernas utlåtande fram¬
lades å sammanträde.
25 §.
Afträdes förenings egendom till konkurs, som börjar inom. två år
från det revisorernas utlåtande framlades å sammanträde, äge konkurs¬
boet att anställa klander å förvaltningen för den tid, utlåtandet afser,
ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom att mot
revisorerna föra sådan talan, som i 24 § sägs.
Talan enligt denna § skall anhängiggöra^ inom en månad från
inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande af föreningen,
efter ty ofvan är sagdt, da ännu ej gatt till ända, inom utgången af
den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.
26 §.
Finnes förenings verksamhet strida mot lag eller sedlighet eller
det i föreningens stadgar angifna syfte, äge rätten att på yrkande 'af
Bill. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 2 A fä. 1 Band. 7 Haft. 2
10
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
allmän åklagare eller föreningsmedlem förklara föreningen upplöst; och
förordne rätten i sådant fall eu eller flere likvidatorer att verkställa
föreningens likvidation.
27 §.
Saknar förening till registret anmäld, behörig styrelse, äge före¬
ningsmedlem eller borgenär hos rätten eller domaren göra ansökning
om föreningens upplösning. Kungörelse härom med uppgift om tiden,
när ansökningen kommer att af rätten pröfvas, skall af rätten eller
domaren utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i all¬
männa tidningarna, så ock i ortstidning, genom hvilken kallelse till
sammanträde skall bringas till föreningsmedlemmarnas kännedom. Rätten
eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller flere gode män
att emellertid såsom likvidatorer företräda föreningen. Styrkes på ut¬
satta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förklare rätten föreningen
upplöst och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa dess
likvidation.
28 §.
Om rättens beslut, hvarigenom föreningen förklarats upplöst, så
ock om förordnande, som enligt 26 eller 27 § meddelats, skall under¬
rättelse ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas
för registrering.
29 §.
Afträdes förenings egendom till konkurs, skall föreningen anses
upplöst den dag, då dess konkursansökning ingafs till rätten eller
domaren, eller, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offent¬
lig stämning utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen
skall, samtidigt med kungörelsen därom, genom rättens eller domarens
försorg afsändas för registrering.
30 §.
Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär
af styrelsen eller, där föreningen vid konkursens början var upplöst, af
likvidatorerna; dock må ny styrelse eller nya likvidatorer kunna under
konkursens fortgång i behörig ordning utses.
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
II
31 §,
Upplöses förening af annan anledning än i 26, 27 eller 29 §§ sägs,
skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom lik vidatorer,
där ej, till följd af stadgarnas bestämmelse eller föreningens beslut, en
eller flere särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att vara likvidator
anses gälla, intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som
helst kunna af föreningen återkallas.
Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplös¬
ning, hvarom i denna § sägs, med uppgift å dem, som äga verkställa
likvidationen och underteckna de skriftliga afhandlingar, som för före¬
ningen ingås. Afgår likvidator eller utses ny sådan eller sker förändring
i fråga om befogenhet att underteckna de skriftliga afhandlingar, som
för föreningen ingås, skall ock därom anmälan för registrering oför¬
dröjligen göras.
32 §.
Likvidatorerna åligge att ofördröjligen söka årsstämuing å före¬
ningens okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.
33 §.
Om likvidatorers befogenhet att företräda förening och deras skyl¬
digheter galle i tillämpliga delar, hvad angående styrelse är stadgadt;
dock äge likvidatorer att utan särskildt, af föreningen erhållet bemyn¬
digande försälja fast egendom å offentlig auktion.
34 §.
Under likvidation skall skriftlig afhandling, som för förening in¬
gås, underskrifvas på sätt i 16 § 1 mom. sägs med tillägg af orden »i
likvidation».
Hvad i 16 § 2 mom. finnes föreskrifvet, skall äga motsvarande till-
lämpning under föreningens likvidation.
35 §.
Förenings tillgångar må ej användas på det sätt, stadgarna med
afseende å föreningens upplösning angifva, innan den i årsstämningen
utsatta dag är förbi och afl veterlig gäld blifvit betald.
12
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
Då likvidationen af slutats, skola likvidatorerna ofördröjligen göra
anmälan därom för registrering.
36 §.
Åtnöjes medlem ej med åtgärd, som under likvidationen vidta¬
gits, skall han anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från
den dag, likvidationen afslutades. Försummas det, kåfve han förlorat
sin talan.
37 §.
Förening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt
stadgarna har sitt säte.
Innehålla stadgarna föreskrift, att tvister mellan föreningen och
styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola hänskjutas
till afgörande af en eller flere skiljemän, äge den föreskrift samma
verkan, som skiljeaftal tillkommer, och galle om påkallande af före¬
skriftens tillämpning, hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.
38 §.
Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlem¬
mar denna lag eller föreningens stadgar, svare de för all däraf upp¬
kommande skada, en för alla och alla för eu.
39 §.
Hos Konungens befallningshafvande skall föras föreningsregister
för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för regi¬
strering anmälas.
40 §.
Anmälan till registret skall hos Konungens befallningshafvande i
det län, inom hvilket styrelsen skall hafva sitt säte, göras skriftligen,
Motioner' i Första Kammaren, N:o 14.
13
med uttryckligt tillkännagifvande, att föreningen icke har ekonomisk
verksamhet till sin uppgift, och vara åtföljd af stadgade afgifter för
registreringen.
Anmälningsskrifter med därtill hörande handlingar skola, särskild!
för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.
41 §.
Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för
hvarje särskild! fall stadgade, eller pröfvas förenings stadgar eller be¬
slut, som för registrering anmäles, strida mot bestämmelserna i denna
eller annan lag eller icke hafva i föreskrifven ordning tillkommit, skall
registrering vägras.
Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande oför¬
dröjligen hålla sökanden tillhanda eller, om han uppgifva fullständig
adress, till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrät¬
telse om beslutet med skälen därför.
År sökanden med beslutet missnöjd, äge han att, vid talans för¬
lust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver
anföra besvär hos Konungen.
42 §.
Beviljas förenings registrering, läte Konungens befallningshaf¬
vande i registret införa:
1) förenings benämning;
2) föreningens ändamål;
3) den ort, där styrelsen har sitt säte;
4) styrelseledamöternas namn och hemvist;
5) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade
att underteckna de skriftliga afhandlingar, som för föreningen ingås;
6) huru kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelan¬
den bringas till medlemmarnas kännedom.
Det ena exemplaret af stadgarna skall, försedt med bevis om
registreringen, till sökanden återställas.
43 §.
Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,
skall den, om registrering beviljas, anmärkas i registret.
14
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af
det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden åter¬
ställas, försedt med bevis om registreringen
Sker ändring i föreningens benämning, skall ny fullständig in¬
skrifning i registret göras.
Besluter förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län
till annat, bar Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom
registrerats, att afföra föreningen ur sitt register och, för föreningens
registrering i det senare länet, till Konungens befallningshafvande där¬
städes öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.
44 §.
Närmare föreskrifter om registrets förande ocli afgifterna för
registreringen meddelas af Konungen.
45 §.
Menar någon, att eu i registret verkställd inskrifning länder
honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras
vid rådstufvurätten i den stad, där Konungens befallningshafvande har
sitt säte.
46 §•
Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklarad t, att eu i
registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att något förhållande, hvar¬
om inskrifning skett, ändrats eller upphört, skall, på begäran af någon¬
dera parten, anteckning därom göras i registret.
Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs
eller jämlikt 26 eller 27 § beslutad upplösning, af öfverrätt förklaradt,
att offentlig stämning ej bort utfärdas eller att upplösning ej skolat
ske, skall anteckningen, på därom gjord ansökning, ur registret afföra».
47 §.
Den, som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar
oriktig uppgift, straffes med böter från och med tjugufem till och med
Motioner i Första Kammaren, N:o 14. 15
ett tusen kronor, där ej å förseelsen straff är utsatt i allmänna straff¬
lagen.
48 §.
Åsidosättes föreskrift, som är meddelad i 10 § 1 mom., 14 § 4
mom., 31 § 2 mom. eller 35 § 2 mom., straffes den försumlige med
böter från och med fem till och med tre hundra kronor.
49 §.
Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas
tillgång till fulla gäldandet af böterna, skola de förvandlas enligt allmän
strafflag.
50 §.
Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å nations-
föreningar vid rikets universitet eller å föreningar, hvilkas stadgar
blifvit eller framdeles kunna varda af Konungen stadfästade.
51 §.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1906 och äga till-
lämpning jämväl å då bestående föreningar; dock skola rättigheter och
skyldigheter, som dessförinnan uppkommit, bedömas efter äldre lag.
Lag
om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen.
Härigenom förordnas, att 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen
skola erhålla följande ändrade lydelse:
16
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
22 Kap.
14 §.
Går fullmäktig i sak, den honom betrodd är, svikligen hufvud-
mannens vederpart tillhanda, vare sig med skrifts uppsättande, eller
med råd eller skäl, eller eljest till hufvudmannens skada främjar sin
eller andras nytta, eller begår syssloman vid annat uppdrags utförande
trolöshet emot hufvudman; vare lag som i 11 § sägs; och varde full¬
mäktig, som med sådant brott beträdes, dömd ovärdig att vidare föra
andras talan inför rätta.
Såsom syssloman skall ock straffas, efter ty nu sagdt är, ledamot
i styrelse för aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller registrerad
förening, så ock annan, som är satt att leda bolagets eller föreningens
angelägenheter.
Förleder man, i sviklig afsikt, annan till .oskälig rättegång; straffes
med böter.
23 Kap.
4 §•
Har aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller registrerad före¬
ning kommit i konkurstillstånd, och finnes styrelseledamot eller annan,
som är satt att leda bolagets eller föreningens angelägenheter, hafva
mot borgenärerna sig förbrutit, som här ofvan sägs; då skall han straffas,
som vore han gäldenär i konkursen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1906.
Lag
om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken.
Härigenom förordnas, att 11 kap. 15 § rättegångsbalken skall
erhålla följande ändrade lydelse:
År stämning tagen å bolag, förening eller annat samfund, eller
Motioner i Första Kammaren, N:o 14.
17
å stiftelse eller annan sådan inrättning, varde stämningen delgifven
den, som äger att företräda samfundet eller inrättningen, eller, där flere,
hvar för sig eller gemensamt, äro därtill behörige, någon af dem. Huru
stämning skall delgifvas, där styrelse för aktiebolag, ömsesidigt för¬
säkringsbolag eller registrerad förening vill kära till bolaget eller för¬
eningen, därom är särskild! stadgadt.
År ej någon satt att företräda samfund, som stämmas skall, men
finnes någon, som äger sammankalla dem, hvilka hafva att öfver sam¬
fundets angelägenheter besluta, skall stämningen honom delgifvas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1906.
om ändrad lydelse af 10 § i Jcungl. förordningen om tioårig 'preskription
och om årsstämning den 4 mars 1862.
Härigenom förordnas, att 10 § i kungl. förordningen om tioårig
preskription och om årsstämning den 4 mars 1862 skall erhålla följande
ändrade lydelse:
Varda makar i äktenskapet skilda;
eller upplöses handelsbolag eller annat bolag, som, enligt hvad
särskild t är stadgadt, allmänt kungjordt varit, eller registrerad förening;
eller varder myndig person under förmyndare ställd;
då må ock kallelse å okända borgenärer så sökas, som i 9 §
sagdt är.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1906.
Stockholm den 28 januari 1905.
Lag
Jonas Alströmer.
Nils Trolle. B. G. Andersson.
Olof Björklund. E. Hägglund.
Knut Falk.
Th. af Ekenstarn.
P. O. Liedberg.
Bih. till Rik-sd. Prot. 1905. 1 Sami. 2 Afä. 1 Band. 7 Höft.
3