Motioner i Andra Kammaren, N:o 209.
1
N:o 209.
Af hen* J. Andersson i Baggböle, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående nedsättning af fraktafgifterna för
kalk och andra konstgjorda gödningsämne^ å statens
järnvägar.
På jordbruksnäringens område bar under närmast gångna
tiden, såsom allmänt kändt, landtbruksvetenskapen gjort afsevärda
framsteg, och mången har allt mer och mer börjat inse nödvändig¬
heten af att tillföra jorden åtskilliga jordförbättringsmedel och nya
växtnäringsämnen, lämpade efter jordmånens art och beskaffenhet,
och sålunda öka utsikterna för rikare skördar.
Sådana jordbättringsmedel eller hvad man kallar konstgödsel
äro, som kändt, bland andra kalk, kali, Viborgs- och tomasfosfat
och chilisalpeter. Många delar af vårt land hafva jämförelsevis
lätt att för ett moderat pris anskaffa ifrågavarande gödningsämnen,
under det att andra landsdelar, till följd af de långa af stånden och
de därmed förknippade dryga fraktkostnaderna, möta afsevärda
svårigheter i detta fall. För att de norra orterna skola kunna till¬
godogöra sig de erforderliga kvantiteterna af artificiella gödnings¬
ämnen, måste de fraktas från långt aflägsna håll, ett förhållande,
som gör, att frakten för närvarande ställer sig alltför hug och ut¬
gör sålunda ett stort hinder för, att sagda gödningsämnen skola
kunna i tillräcklig mängd komma till användning.
I de nordligaste länen med sina numera stora mossodlingar
och med en jordmån, som till sin beskaffenhet kräfver en kraftig'
tillförsel af konstgödsel, vore en sänkning af järn vägsfrakterna för
dylik gödsel af den allra stör sta betydelse.
Bih. till Rilcsd. Prot. 1905. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 59 Käft. (N:o 209).
2
Motioner i Andra Kammaren, N\o 209.
Detta så mycket mer, som inom de norra orterna på senare
åren den jordbrukande befolkningen sammanslutit sig och bildat
s. k. landtmannaföreningar, hvilka gjort till sin uppgift att stödja
hvarandra och verka för jordbrukets höjande. En klagan från dessa
föreningar har emellertid ej sällan försports däröfver att, på samma
gång de insett det oaf visliga behof vet af att tillföra jorden en större
mängd af konstgödsel, än hittills skett, järn vägsfrakterna för den¬
samma för närvarande ställa sig så höga, att de verka afskräckande,
en omständighet som är att beklaga. Nu är det en sanning att,
om de ifrågavarande gödselämnena tagas sjöledes, frakten då ställer
sig ojämförligt mycket billigare än om den fraktas per järnväg,
men härvid måste man taga hänsyn till det förhållande, att de
norra orterna, med den sena sjöfarten och de oftast långa af stånden
från närmaste hamn, i allmänhet icke kunna tillgodogöra sig den
billigare frakt, som erbjudes genom att taga varor sjöledes. Konst¬
gödselns användning är nämligen behöflig oftast långt innan sjö¬
farten dit upp är öppnad. Och då de norra orterna, såsom redan
är antydt, icke minst äro i behof af att använda konstgödsel i och
för främjande af jordbruket och dess binäringar, kan med skäl
sättas i fråga, huruvida det är klokt att fortfarande låta de höga
järn vägsfrakterna i förevarande fall ställa sig hindrande i vägen för
framgången af en så viktig och för hela landet betydelsefull sak:
jordbruksnäringens upphjälpande. Ett allmänt spörsmål är ju i
våra dagar, huruvida och i hvad mån något kan göras i och för
hämmande af emigrationen. Min fulla öfvertygelse är, att allt hvad
som kan göras till lättnad för jordbruket och dess utveckling äfven
har sin stora betydelse.
Därigenom torde nämligen tvifvelsutan många af våra bästa
krafter kunna bevaras åt fosterlandet, i stället för att de skola söka
sin utkomst i ett främmande land. Men om nu, såsom obestridligt
är, fraktförhållandena äro sådana, att de omöjliggöra tillförseln i
tillräcklig mängd af j©^förbättringsmedel just till de trakter af
landet, som äro mest i behof häraf, så är en ändring härutinnan
nödvändig.
Vid föregående riksdagar hafva fraktlindringar beviljats i
hvad det rört en del laudtmannaprodukter, såsom kött, fläsk och
potatis in. in., men därmed kan jordbrukets utveckling knappast i
någon mån anses vara hjälpt.
Bland nödvändiga jordförbättringsmedel inom de norra orterna
Motioner i Andra Kammaren, N:o 209.
8
in tar kalken ett mycket framstående rum, emedan jorden där uppe är
synnerligen kalkfattig. Att tillförseln af denna nödvändighetsvara
tillika med andra gödningsämnen på de senare åren, trots de höga
järn vägsfrakterna, äfven varit i stigande framgår däraf, att 1899 frak¬
tades å statens järnvägar 150,715 ton och 1903 222,971 ton. Hade
frakten å kalk och andra artificiella gödningsämnen under dessa år
varit nedsatt med t. ex. 30 procent, så torde säkerligen frakttrans¬
porten varit mångdubbelt högre.
För att de trängande behofven af konstgjorda gödningsämnen
inom de norra orterna skola i någon väsentligare mån blifva till¬
godosedda kräfver därför nödvändigheten, att staten träder hjälpande
emellan, hvilket tvifvelsutan skulle gagna icke blott de norra orterna,
utan säkerligen hela vårt land. Fn lättnad härutinnan till jord¬
brukets fördel torde bäst kunna beredas antingen genom eu direkt
nedsättning af frakten å kalk och andra artificiella gödningsämnen,
eller ock att köpare af sådana ämnen hade af därtill anslagna medel
att återfå t. ex. 30 procent af den betalda frakten.
På grund af hvad sålunda anförts, får jag vördsamt hemställa,
att Riksdagen ville besluta en skrifvelse till
Kung!. Maj:t med begäran, att Kung! Maj:t täcktes
låta verkställa en utredning och för Riksdagen
framlägga förslag i syfte att bereda jordbruks¬
näringen någon lättnad antingen genom att frak¬
terna för transporten af kalk och andra konst¬
gjorda gödningsämnen å statens järnvägar ned¬
sättas med 30 procent, eller ock att medelst restitu¬
tion en viss del af för dylika gödningsämnen ut¬
betalda medel må af köparne däraf kunna återfås.
Stockholm den 16 februari 1905.
J. Andersson.
I motionen instämma;
S. J. Enandet.
P. Zimdahl.
Johan Olofsson.
Smeds Lars Olsson.