8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 167.
N:o 167.
Af herr C. Wallis, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
understöd åt äldre barnmorskor.
I Kungl. Maj:ts proposition till Biksdagen den 11 mars 1904
angående beredande af ålderdomsunderstöd åt barnmorskor tinnes anfördt,
att medicinalstyrelsen i' sitt i frågan afgifna utlåtande yttrat att, hvad
beträffade de barnmorskor, som vid pensionsanstaltens upprättande fyllt
50 år, större svårigheter mötte att ordna deras pensionering. Det hade
emellertid under denna frågas föregående behandling erkänts, att det
icke skulle vara staten värdigt, att, om yngre barnmorskor bereddes för¬
måner att på ålderdomen komma i åtnjutande af pension, deras vidare
nu ålderstigna och förtjänta ämbetssystrar skulle helt och hållet uteslutas
från dylika förmåner. Med anledning häraf framställer medicinalstyrelsen
i sitt utlåtande ett förslag till beredande af ålderdomsunderstöd åt sådana
äldre ålderstigna barnmorskor, hvithet förslag dock Kongl. Maj:t på
följande grunder ej ansåg sig kunna framlägga för Biksdagen: »hvad
slutligen angår de barnmorskor, som vid den tid, då anstalten träder i
verksamhet, redan uppnått en ålder af 50 år, har af medicinalstyrelsen
ifrågasatts, att äfven dessa skulle komma i åtnjutande af ålderdoms¬
understöd. Då emellertid de bidrag till pensioneringen, som från denna
åldersgrupp komme att utgå, blefve synnerligen obetydliga — de som
redan uppnått pensionsåldern, komme tydligen att icke lämna några
bidrag alls — skulle denna pensionering till allra största delen och i
många fall helt och hållet drabba statsverket. Att statsverket på detta
sätt skulle så godt som ensam åtaga sig pensioneringen af kommunala
tjänsteinnehafvare, kan jag icke anse annat än principiellt oriktigt, och
9
Motioner i Andra Kammaren, N:o 167.
huru önskvärdt jag än anser det skulle vara, att älven åt dessa öfver-
åriga barnmorskor kunde beredas ålderdomsunderstöd, finner jag mig
dock af anfördt skid icke kunna tillstyrka anvisande af statsmedel för
detta ändamål.»
Att medicinalstyrelsens förslag icke kunde anses ändamålsenligt
utesluter naturligtvis icke, att andra fullt ändamålsenliga förslag i samma
syfte möjligen kunna framställas. Och då alla torde kunna instämma
med medicinalstyrelsen och Kungl. Maj:t i erkännandet af det behjärtans-
värda i att söka bereda ett understöd på gamla och orkeslösa dagar åt
dessa kvinnor, som i lång tid utöfvat ett samhällsnyttigt och ansvarsfullt
men föga inkomstbringande yrke, vågar jag hemställa,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, om och
i hvad mån ålderdomsunderstöd kunde beredas åt
barnmorskor, som vid den tid barnmorskepensions-
anstalten trädde i kraft fyllt 50 år, och, i den hän¬
delse utredningen därtill gifver anledning, med fram¬
ställning i ärendet till Riksdagen inkomma.
Stockholm den 28 januari 1905.
Curt Wattis.
Bill. till Riksd. Prat. 1905. 1 Sami. 2 Afd, 2 Band. 43 Haft,
2