Motioner i Andra Kammaren, N:o 145.
1
N:o 145.
Af herr 0. G. Eklund, om tullfrihet för boktryckspressar m. m.
Å alla de materialier, som boktryckerierna använda för sin
verksamhet, äro afsevärda tullar lagda. Tryckpressar, som falla
under rubriken maskiner, draga en tull af 10 kr. per 100 kronor.
De vanligast förekommande snällpressarne kosta 7- å 8,000 kronor
per styck, och bättre sådana, som antingen trycka större format,
mångfärgstryck eller snabbtryck, gå till ändå högre summor, ja upp
till flere tiotusentals kronor. Under senare år ha uppfunnits s. k. sätt-
maskiner med i hög grad sinnrik konstruktion. De billigaste af
dessa maskiner kosta 6,000 kronor; andra mer än dubbla summan.
Äfven sättmaskiner äro underkastade samma värdetull. Det finns
ingen inhemsk fabrikation å snällpressar. Flere försök att tillverka
sådana ha misslyckats. Det synes ej vara möjligt för den svenska
industrien att i fråga om dessa maskiner, som måste på det omsorgs¬
fullaste sätt tillverkas, konkurrera med de stora utländska fabriker,
som ha hela världsmarknaden till sitt förfogande och som genast
kunna å sina tillverkningar tillämpa alla nya förbättringar och
uppfinningar.
Sättmaskiner tillverkas ej heller i Sverige och om dem gäller
äfven, kanske i ännu högre grad, hvad jag nyss anfört i fråga om
snällpressar.
I båda fallen utgår således en hög tull, utan att någon som
helst svensk industri därigenom skyddas. Tullen är ej annat än eu
på boktryckerinäringen lagd extra beskattning.
Bill. till Biksd. Prof. 1905. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 36 Häft. (N:is 145—146).
1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 145.
Boktryckeristilar draga en tull af 25 öre per kilo. För vanlig
s. k. brödstil (textstil) är detta mera än 10 % af värdet. Det finns
i vårt land många hundra boktryckerier, men blott tre stilgjuteri*,
som alla föra en mer eder mindre tynande tillvaro. Äfven i fråga
om tillverkning af stilar kan ej i Sverige med aldrig så höga tullar
åstadkommas någon effektiv konkurrens med de stora tyska stil¬
fabrikerna, hvilka sedan många år tillbaka behärska världsmarknaden
och genast kunna begagna sig af alla nya uppslag — något som för
våra stilgjuteri* med deras små förhållanden och ringa omsättnings-
område ej är möjligt.
Allt hvad boktryckarne i öfrigt behöfva för sin rörelse är
tullbelagdt: papper med 10 öre per kilo för enklare och 20 öre pr
kilo för finare (belagdt) papper, färg (7 öre pr kg.) m. in.
Under det andra näringar genom tullagstiftningen åtnjuta
»skydd», åsamkas boktryckerinäringen genom densamma blott ökade
svårigheter. Detta ej blott genom åberopade förhållanden, utan äfven
därigenom att i utlandet utfördt svenskt boktryck får i landet in¬
föras tullfritt.
Enligt tullstadgan är boktryck fritt och angående böcker stadgas:
oinbundna................... fria
bundna:
biblar och psalmböcker:
i band af papper eller cloth utan
guldsnitt......1 kilogram —: 50
i andra band äfvensom med guld¬
snitt .........1 kilogram 2: —
andra slag...........r . . . , fria.
Dessa tullsatser afse skydd för bokbinderinäringen i afseende
å sådana slag af böcker, hvarå massproduktion förekommer.
Litografiska anstalter äro äfven tullskyddade. Kartor med
svensk text draga eu tull af 1 krona 50 öre å 2 kronor per kilo¬
gram för respektive häftade och bundna exemplar. Litografier och
aftryck, vare sig med eller utan färgbeläggning, draga en tull af
50 öre per kilo, om de inkomma utan text, men tillhöra de tryckt
skrift, äro de tullfria.
Dessa tullbestämmelser verka på följande sätt:
Den svenske boktryckaren måste räkna med en papperstull
Motioner i Andra Kammaren, N:o 146. 3
af 20 öre per kilo, då lian å s. k. belagdt papper skall utföra ett bok-
trycksarbete. Den utländske boktryckaren får införa samma papper
tullfritt här i landet, om han nämligen i stället för den svenska
boktryckaren får trycka den svenska bokupplagan.
Vill man i utlandet tillsammans med en utländsk upplaga
och i samma tryckning låta utföra illustrationer att användas för
ett svenskt bokarbete, så måste man betala eu tull å illustratio¬
nerna af 50 öre per kilo. Men man kan undgå tullen genom att
äfven trycka boken i utlandet, då både bok och illustrationer
ingå tullfritt. Härmed torde jag hafva bevisat, att vår tullagstift¬
ning i detta afseende rent af uppmuntrar till utförande af bok-
tryeksarbete utrikes, då alla råvaror för den svenske yrkesidkaren
äro fullbelagda, men den fullt färdiga varan är tullfri.
Förhållandet ställer sig enahanda med afseende å bokbinderi-
näringen utom i fråga om biblar och psalmböcker, hvilkas inbind¬
ning synes vara förbehållen åt de svenska bokbindarne. Lösa bok¬
pärmar draga en tull af 1 krona per kilo, men vill man använda ut¬
ländska pärmar, så kan det mycket väl gå för sig, utan att man
behöfver erlägga tull, blott man låter trycka och binda boken, dock
icke psalmböcker och biblar, utomlands.
Man skall invända, att det väl icke torde förekomma, att
svenska böcker beställas utomlands. Förr torde det nog ock varit
så, men under de senare åren har förhållandet blifvit annorlunda.
Merkantilt tryck på svenska språket utföres i ganska stor skala i
utlandet, och under sistlidet år trycktes flere volymer svensk litteratur
utomlands. Jag skall för bevillningsutskottet förete exemplar af
sådana arbeten.
Äfven ur tryckfrihetsförordningens synpunkt ligger möjligen
en viss fara uti att svensk litteratur tryckes i utlandet. Bok¬
tryckare är skyldig lämna exemplar af hvad han trycker till justitie¬
departementet och till biblioteken i Stockholm, Uppsala och Lund.
I afseende å i utlandet tryckta svenska böcker är denna bestäm¬
melse icke effektiv. Någon säkerhet för att sådana svenska böcker
bli bevarade åt eftervärlden i våra förnämsta offentliga bibliotek
finnes således icke. Denna sida af saken är icke den minst viktiga,
särskildt i fall tryckning af svenska upplagor i utlandet skulle bli
allmännare.
Då den svenska boktryckerinäringens verksamhet försvåras
af för densamma mindre väl afvägda tullafgiftsbestämmelser, och
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 145.
yrket därjämte har relativt höga arbetsomkostnader, som tid efter
annan stegras, är det ej otänkbart, att boktryck å svenskt språk
allt mer och mer kommer att utföras utomlands.
Enligt hvad till min kännedom kommit, har i dagarne svenska
typografer "rönt efterfrågan i Tyskland för utförande af svenskt
boktryck.
Konsekvensen af hvad jag nu anfört skulle måhända, enligt
nu gällande tullsystem, vara den, att jag borde föreslå en tullsats
på svenskt boktryck, i utlandet utfördt. Men jag gör det icke.
Dels är det mig motbjudande att föreslå eu tull, helst å sådant,
som kan sägas tillhöra den andliga näringen, dels skulle en sådan
tull medföra flere svårigheter, bland annat den, att i Finland af
finska förläggare utgifven svensk litteratur skulle komma i en
ogynnsam ställning — något som jag under inga omständigheter
vill medverka till. Det finns också en annan väg att till någon
del utjämna de svårigheter, som boktryckerinäringen råkat i, och
det synes mig, att den i första rummet borde försökas, nämligen
att borttaga tullen å de råmaterialier, som af boktryckerierna använ¬
das för framställning af den färdiga tullfria varan. I fråga om de
ofvan åberopade maskiner, som icke tillverkas i landet, bör denna
åtgärd vara lätt nog. Äfven tull på stil torde — under de för¬
hållanden jag anfört —- utan fara för svensk industri kunna
af skaffas. Svårare torde det vara med afseende å tullsatsernas bort¬
tagande å papper och tryckfärg, för hvilka båda varuslags till¬
verkning svenska fabriker finnas. Nödvändigt är dock, om de
svenska boktryckarne skola kunna bestå i konkurrensen med de
utländska om tryckning af svenska bokupplagor, att papperstullen
äfven borttages. S. k. belagdt papper, som drager den högsta
tullsatsen, kommer allt mera till användning. Våra svenska tryck-
färgsfabriker tillverka hufvudsakligen billigare kvalitéer. De finare
färgerna måste fortfarande tagas från utlandet.
Med stöd af det anförda tillåter jag mig föreslå,
att Riksdagen måtte besluta tullfrihet för bok-
tryckspressar, sättmaskiner, boktryckeristilar, tryck¬
färg och för boktryck afsedt papper.
Stockholm den 28 januari 1905.
Oskar Eklund.